Systematisk översikt av effekter vid intervention med digitalt protesknä
|
|
- Solveig Bengtsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Systematisk översikt av effekter vid intervention med digitalt protesknä Ansvariga: Ylva Nilsagård, Georg Lohse (CAMTÖ) Introduktion Förfrågan är ställd av HAB Forskning via Liselotte Hermansson angående vilken evidens som finns för intervention med digitalt protesknä. Proteser med mikroprocessorer har sensorer som känner t ex av gånghastighet och belastning och anpassar sig därmed efter patientens aktivitetsnivå. Teknologin antas normalisera stödoch svängfas vid gång i olika hastigheter. Exempel på dessa proteser är Otto Bock C-leg som introducerades 1997 på Världskongressen i ortopedi i Nüremberg och Össur Rheo som introducerades Otto Bock C-leg kontrolleras hydrauliskt medan Össur Rheo-protesen kontrolleras av magnetorheologisk vätska. Patienter med hög aktivitetsnivå kan vara aktuella för digitalt protesknä. Syftet med den systematiska kunskapsöversikten är att undersöka och beskriva vilken evidens som finns för hälsorelaterade effekter av intervention som innebär användning av digitalt protesknä (C-leg; Rheo-knä) jämfört med exempelvis som är en mekanisk passiv hydraulisk knäprotes. Metod En systematisk kunskapssammanställning gjordes genom databassökning, kvalitetsgranskning och en kvalitativ syntes av studiernas resultat. Evidensstyrkan bedömdes enligt SBU:s gradering 1-3. Databassökningen genomfördes utifrån en fokuserad frågeställning: P Patient Ungdomar (>12 år) och vuxna med lårbensamputation eller missbildning lårben. I Intervention Förskrivning av digitalt protesknä. C Jämfört med Förskrivning av konventionella eller mekaniska protesknäleder. O Effektmått Hälsorelaterad livskvalitet, gångförmåga, gångkvalitet, gångsäkerhet, energiåtgång vid gång, nivå av fysisk aktivitet. Sökstrategi: Endast publicerat material på engelska eller nordiska språk söktes i Cochrane Database, PubMed, Cinahl, Ahmed samt i PEDro Söktermer var C-leg, Rheo, hydraulic based prostheses, magnetorehological based prostheses, microprocessor-controlled prostheses. Ingen tidsbegränsning gjordes. En kompletterande sökning genomfördes i PubMed 1
2 efter genomgång av referenslistor på översiktsartiklar med tillägg av söktermen pneumatic knee prosthesis. Inklusionskriterier var systematiska kunskapsöversikter/ meta-analyser eller RCT:s inkluderande ungdomar och vuxna med lårbensamputation eller missbildning av lårben, protesförsörjning med digitalt protesknä oavhängigt fabrikat samt effektmåtten hälsorelaterad livskvalitet, olika aspekter av gångförmåga samt fysisk aktivitetsnivå. Exklusionskriterie var åldrar 12 år och yngre. Titel och abstrakt på identifierade studier lästes av två oberoende bedömare och studier med fel fokus för frågeställningen alternativt fel studiedesign sorterades bort tillsammans med dubbletter (Figur 1). Kvalitetsbedömning av granskade studier Systematiska översiktsartiklar För kvalitetsgranskning användes AMSTAR (1). Översiktsartiklarna lästes av två oberoende granskare vilka efter separat kvalitetsbedömning diskuterade bedömningen. För att fortsatt ingå i sammanställningen krävdes det att översiktsartikeln var systematisk och därmed redovisade både sökstrategi och metod för att värdera ingående studier. RCT:s För kvalitetsgranskning användes SBU:s granskningsmall för RCT:s (2). En av studierna lästes i sin helhet av två oberoende granskare och kvalitetsbedömningen gjordes först enskilt och därefter tillsammans för avstämning av bedömningskriterier. Därefter lästes och granskades övriga studier först enskilt och bedömningen diskuterades därefter mellan granskarna. Oenighet uppstod främst mellan alternativen nej eller kan inte svara. Denna oenighet påverkade inte den slutliga bedömningen av studiernas kvalitet. Följande data extraherades ur studierna som ingår i sammanställningen (Tabell 1): författarnamn, årtal, land antal randomiserade/ bortfall samt mättillfällen patientdata (ålder, kön, vikt, längd, inklusions- och exkusionskriterier) intervention kontrollbehandling utfallsmått direkt extraherade resultat kvalitetsbedömning RESULTAT Systematiska översiktsartiklar Två översiktsartiklar återfanns i Cochrane Library och ytterligare en hittades efter genomgång av referenslistor (3, 4, 5). Översiktsartikeln av Craig anger sökstrategi men däremot inte metoder för kvalitetsgranskning eller evidensgradering varför den exkluderas i denna översikt (3). Studien av an der Linde et al anger både sökstrategi, kvalitetskriterier och evidensgradering och inkluderades därför (5). Eftersom den tredje översiktsartikeln var svår att få tag på i fulltext och var publicerad år 2000, beslöt vi att exkludera den eftersom det inte fanns några RCT:s i ämnet publicerade före 2004 (4). Slutligen inkluderades därmed endast översiktsartikeln av van der Linde (5). I översiktsartiklen granskades 356 potentiella studier vilka värderade effekter på funktion av olika proteskomponenter. Dessa komponenter bestod både av protesfötter, 2
3 protesknän, hylsor och protesmassa. Fem av studierna berörde protesknän. Översikten inkluderade RCT:s, kohortstudier och fallkontroll-studier och i urvalet ingick personer med transfemoral, knäleds- eller transtibial amputation. Inga studier med klassisk RCT-design kunde identifieras utan var randomiserade cross-over studier. Granskningsprotokollet var egenkonstruerat och byggde på två andra kvalitetsgranskningsdokument av van Tulder och Vanhagen där studiens kvalitet graderas i tre steg A-C (6, 7). Endast fyra av studierna värderades till den högsta nivån (A), 26 till nivå B och 10 till nivå C. Författarna konkluderar att trots den mängd litteratur som finns publicerad så är fortfarande kunskapsluckorna stora gällande vilken effekt olika proteser har. Därför anser de att man fortfarande måste förlita sig till experternas kliniska konsensus. Översikten var av god metodologisk kvalitet (5). En a priori design var uttalad, sökningen var omfattande och två oberoende granskare extraherade data och värderade studiernas kvalitet vilken också redovisades. Karaktäristika rapporterades tillfredsställande. Slutsatsen är rimlig i förhållande till det vetenskapliga underlaget. Grå litteratur söktes inte. Endast slutligen inkluderade studier beskrevs. Ingen meta-analys gjordes. Författarna angav källor för finansiering av studierna för sin översikt men inte för de ingående enskilda studierna. Randomiserade kontrollerade studier Åtta RCT:s hittades efter den initiala sökningen. Ytterligare två RCT:s hittades efter den kompletterande sökningen men exkluderades efter genomläsning då protesen inte var mikroprocessorstyrd (8, 9). Åtta studier kvalitetsgranskades och därefter exkluderades ytterligare tre studier eftersom de inte uppfyllde kriteriet för studiedesign. Samtliga fem slutligen inkluderade RCT:s var publicerade senare än 2004 (10-14). De hade en cross-over design med randomisering till i vilken ordning respektive protes testades (Tabell 1). Dessa artiklar var samtliga av genomgående låg metodologisk kvalitet där endast en bedömdes en ha en acceptabel extern och i övrigt värderades kvaliteten som låg för såväl intern som extern och bedömdes ha en låg precision (14). Diskussion Det vetenskapliga underlaget för mikroprocessor kontrollerade knäproteser är mycket svagt. De fåtal RCT:s som finns är av låg metodologisk kvalitet och har få försökspersoner. I fyra av de fem ingående RCT studierna förefaller det troligt att det är samma personer som ingår i urvalet (11-14). Tre av författarna är med i samtliga studier (Klute, Orendurff och Czerniecki), två av författarna är med i tre av artiklarna (Segal och Pecoraro), en i två av dem och tre i varsin. Stora likheter finns i beskrivning av deltagare och procedur. Det som skiljer sig åt är utfallsmåtten och tidpunkt för mättillfällen. Studierna har värderat effekten med olika utfallsmått vilket försvårar en syntes av resultaten. Vissa mindre skillnader rapporteras (Tabell 1) men inga entydiga skillnader finns rapporterad för någon av de undersökta proteserna. Slutsats Det vetenskapliga underlaget för jämförelser mellan digitalt protesknä och övriga protesknän är för litet för att dra några slutsatser. Randomiserade, kontrollerade studier med tillräckligt stort urval krävs för att effekten ska kunna värderas säkrare. Bindningar och jäv; inga. 3
4 Figur 1. Flödesschema Möjligen relevanta RCT Cochrane = 13 ( 2 reviewer) PubMed = 6 Kompletterande sökning = 2 Cinahl = 3 Ahmed = 13 PEDro = 1 Exluderade Cochrane fel fokus =3 PubMed fel fokus = 3 dubbletter = 5 Cinahl dubbletter = 3 Ahmed fel design = 9 dubbletter = 4 PEDro dubblett = 1 RCT:s metodologiskt värderade 3 översiktsartiklar (3-5) = och 8 RCT:s (10-17) 3 RCT:s exkluderade efter metodologisk värdering: 3 fel design (Kaufman, Hafner, Seymore) (15-17) 2 reviews exkluderade efter metodologisk värdering: 1 ej systematisk (3), 1 ej fulltext (4). Inkluderade översiktsartiklar =1 (5) Inkluderade RCT = 5 (10-14) 4
5 Tabell 1. Slutligen fem inkluderade randomiserade kontrollerade studier. Författare, land, årtal Johansson JL et al, USA, 2005 (10) Klute GK et al, USA, 2006 (11) Randomiserade/ bortfall Mättillfällen 8 fp testar 3 olika knäproteser och ordningen av proteser är randomiserad. Syreupptagningsförmåga testad en gång för respektive protes. Övriga variabler testades 3 gånger för respektive protes och medelvärdet för respektive protes användes. Cross-over med randomisering i par till ordning av protes. 18/13: Bortfall: Karaktäristika; inklusions och exklusionskriterier, medelålder (sd) 8 personer; 1 kvinna, 7 män år, cm, kg. Inkl: erfarenhet av protes, kunna gå i varierande takt/rytm. Exkl: andra muskuloskelettala problem el känd kardiovaskulär, lung, eller neurologisk sjukdom. 5 personer. 48 (12) år, vikt 73 (9) kg, tid sedan amputation 21 (11) år. Alla var yrkesverksamma. Intervention Otto Bock C-leg Össur Rheo Deltagarna har tidigare använt protes före studien (4 C-leg, 1 Rheo, 1 1 Endolite, 1 The Lin 4-bar knee). Proteserna som värderas i studien har använts i 10 timmar före mätning. Otto Bock C-leg 3mån acklimatisering eller längre Kontrollbehandling Otto Bock C-leg Össur Rheo 3mån acklimatisering eller längre Utfallsmått Resultat Kvalitet Syreupptagningsförmåga under gång i självvald hastighet i 3min. Nedanstående tester utförs under gång 10m i självvald hastighet. 3-dimensionell rörelseanalys med datoriserat rörelseanalyssystem (hastighet, tid för steg, steglängd, tid i enbensstående i stödfas och dubbelt stående i stödfas). Mätning av grundreaktionskrafter via 2 rörliga kraftplattor (ledposition, vridmoment, effekt och arbete under ståoch svängfas). EMG och accelerometer för muskelaktivitet och rörelsemönster. Daglig aktivitetsnivå (stegräknare och tid) registrerad varje minut under 7 dagar. Lägre syrekonsumtion för Rheo jämfört med och C-leg. C-leg och Rheo visar biomekaniska fördelar jämfört med såsom smidighet vid gång, minskat arbete i höftmuskulatur, mindre flexionsmoment i höften i gångfasen och reduktion av höftmuskelarbete i frånskjutet. Inga skillnader Låg extern Låg intern Låg precision Låg extern Låg intern 5
6 Orendurff MS et al, USA, 2006 (12) 4 före studiens start pga tidsfaktorn, 3 ickerelaterade medicinska problem, 3 svårigheter att få C-leg att passa, 3 använde inte protesen enligt protokollet. Kontinuerlig mätning 7 dagar för respektive protes. 18 personer randomiserades till ordning av respektive protes. Alla använde Mauch SNS >3 år före studien. Bortfall 10: 4 pga tidsfaktorn i studien, 2 gick inte att justera C-leg bra, 1 pga annan upptäckt neurologisk påverkan, 1 upplevde C-leg instabil, 1 pga kirurgisk resketion av neurinom, 1 fick cancer. Inkl: år, använda protes minst 8h/ dag, gå utan gånghjälpmedel, gå upp och nedför 3 trappor/- steg? Tidigare långtidsanvändare av. Exkl: neurologisk eller muskuloskelettal funktions-påverkan som kan påverka gångförmågan. 8 personer; 1 kvinna, 7 män (10) år, (4.2) cm, 80.1 (10.5) kg. 7 arbetade. Inkl och exkl ej angivna. Otto Bock C-leg 3 mån acklimatiseringsperiod 3 mån acklimatiseringsperiod Syrekonsumtion med V max ST vid 4 olika gånghastigheter varav en självvald hastighet utförda i randomiserad ordning. Ingen skillnad för syrekonsumtion vid någon gånghastighet. Låg precision Låg extern Låg intern Låg precision Segal AD et al, USA, 2006 (13) Ett mättillfälle för respektive protes. 12 personer varav 1 kunde inte acklimatisera sig till C- leg och 3 föll bort pga hälsoproblem. Par vilka randomiserades till i vilken ordning av protes de skulle börja 8 personer; 7 män, 1 kvinna 47 (14) år, 173 (4) cm, 79.6 (10.4) kg. Alla använde minst 8h per dag sedan minst 1 år tillbaka, kunde gå utan gånghjälpmedel på C-leg Minst 3 mån acklimatisering Minst 3 månaders acklimatisering Biomekaniska variabler för knä-, höft- och fotled vid gång i kontrollerade och självvalda hastigheter samt steglängd vid olika gånghastigheter samt Vid kontrollerad hastighet: minskad knäledsflexion i svängfas ökad knäflexion i ståfas, minskad steglängd och för C-leg vilket gav ökad symmetri. Högre självvald hastighet Låg extern Låg intern Låg precision 6
7 Williams RM et al, USA, 2006 (14) med. Mätning vid baslinje, efter 3 mån acklimatisering med ena protesen och efter 3 mån acklimatisering med det andra protesen. Cross-over med randomisering i par till i vilken ordning de skulle använda C-leg alt Mauch SNS. 18 accepterade att delta. Bortfall totalt 10: 4 före utprovning av socket pga tidsfaktorn; 2 ej korrekt anpassad C-leg; 1 trivdes inte med C-leg; 3 ytterligare under studien. 2 mättillfällen efter respektive 3 månaders acklimatiseringsperiod. plant underlag, i trappor och sluttande underlag. Ingen hade neurologiska eller muskuloskelettala problem som kan påverka gångförmågan i övrigt. 8 personer; 7 män, 1 kvinna (10.2) år, 170 (4) cm, 80.1 (10.5) kg. Inkl: använt protes minst 8timmar/dag de senaste 3 åren, gå utan gånghjälpmedel, gå 30m på sluttande underlag, gå upp och nedför 3 trappor. Exkl: neurologiska eller muskuloskelettala sjukdomar påverkande gångförmågan eller kognitiva eller psyksiska besvär som kan påverka deltagandet. Otto Bock C-leg 3mån acklimatisering 3mån acklimatisering självvald gånghastighet. Objektivt kognitionstest 5 x 1min för respektive gånghastighet. Seriell subtraktion, Controlled Oral Word Association Test (COWAT) Category test.och subjektiv belastning vid gångtest i självvald alt kontrollerad gånghastighet. Subjektiv skattning 0-10 av vilken uppmärksamhet som krävdes för att gå i de olika hastigheterna för själva gången, de kognitiva uppgifterna och annat. Subjektiv skattning med Prosthetic Cognitive Burden Scale. för C-leg. Minskad vertikal reaktionskraft vid fotisättning med Mauch SNS. Inga skillnader för objektiv kognitivt utförande eller för någon aktivitet eller gånghastighet. Subjektiv upplevelse av att det krävdes mindre uppmärksamhet vid användning av C-leg och att den var mindre kognitivt krävande jämfört med ickedatoriserad protes. Acceptabel extern Låg intern Låg precision 7
8
9 Referenser 1. Shea BJ, Grimshaw JM, Wells GA, Boers M, Andersson N, Hamel C, et al. Development of AMSTAR: a measurement tool to assess the methodological quality of systematic reviews. BMC Med Res Methodol 2007;7: SBU. [homepage on the Internet] [cited Available from: 3. Craig WM. Otto Bock C-leg : A review of its effectiveness National institute for health research. Computerized lower limb prosthesis (short report) - systematic review [homepage on the Internet]. Center for reviews and dissimination; 2000 [cited Available from: 345&SearchID=960347&D=149&H=37&E=241&SearchFor=computerized+lower+limb+pro sthesis&db=hta. 5. van der Linde H, Hofstad CJ, Geurts AC, Postema K, Geertzen JH, van Limbeek J. A systematic literature review of the effect of different prosthetic components on human functioning with a lower-limb prosthesis. J Rehabil Res Dev 2004;41(4): van Tulder MW, Assendelft WJ, Koes BW, Bouter LM. Method guidelines for systematic reviews in the Cochrane Collaboration Back Review Group for Spinal Disorders. Spine 1997;22(20): Verhagen AP, de Vet HC, de Bie RA, Kessels AG, Boers M, Bouter LM, et al. The Delphi list: a criteria list for quality assessment of randomized clinical trials for conducting systematic reviews developed by Delphi consensus. J Clin Epidemiol 1998;51(12): Boonstra AM, Schrama J, Fidler V, Eisma WH. Energy cost during ambulation in transfemoral amputees: a knee joint with a mechanical swing phase control vs a knee joint with a pneumatic swing phase control. Scand J Rehabil Med 1995;27(2): Boonstra AM, Schrama JM, Eisma WH, Hof AL, Fidler V. Gait analysis of transfemoral amputee patients using prostheses with two different knee joints. Arch Phys Med Rehabil 1996;77(5): Johansson JL, Sherrill DM, Riley PO, Bonato P, Herr H. A clinical comparison of variabledamping and mechanically passive prosthetic knee devices. Am J Phys Med Rehabil 2005;84(8): Klute GK, Berge JS, Orendurff MS, Williams RM, Czerniecki JM. Prosthetic intervention effects on activity of lower-extremity amputees. Arch Phys Med Rehabil 2006;87(5): Orendurff MS, Segal AD, Klute GK, McDowell ML, Pecoraro JA, Czerniecki JM. Gait efficiency using the C-Leg. J Rehabil Res Dev 2006;43(2):
10 13. Segal AD, Orendurff MS, Klute GK, McDowell ML, Pecoraro JA, Shofer J, et al. Kinematic and kinetic comparisons of transfemoral amputee gait using C-Leg and prosthetic knees. J Rehabil Res Dev 2006;43(7): Williams RM, Turner AP, Orendurff M, Segal AD, Klute GK, Pecoraro J, et al. Does having a computerized prosthetic knee influence cognitive performance during amputee walking? Arch Phys Med Rehabil 2006;87(7): Hafner BJ, Willingham LL, Buell NC, Allyn KJ, Smith DG. Evaluation of function, performance, and preference as transfemoral amputees transition from mechanical to microprocessor control of the prosthetic knee. Arch Phys Med Rehabil 2007;88(2): Kaufman KR, Levine JA, Brey RH, Iverson BK, McCrady SK, Padgett DJ, et al. Gait and balance of transfemoral amputees using passive mechanical and microprocessor-controlled prosthetic knees. Gait Posture 2007;26(4): Seymour R, Engbretson B, Kott K, Ordway N, Brooks G, Crannell J, et al. Comparison between the C-leg microprocessor-controlled prosthetic knee and non-microprocessor control prosthetic knees: a preliminary study of energy expenditure, obstacle course performance, and quality of life survey. Prosthet Orthot Int 2007;31(1):
Uppdatering (2013) av
Uppdatering (2013) av Systematisk översikt av effekter vid intervention med digitalt protesknä (2009) Ansvariga: Georg Lohse, Ylva Nilsagård INTRODUKTION Förfrågan var initialt ställd av HAB Forskning
Läs merECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
Läs mer2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång
2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång 2.1 Sökning och bedömning av litteraturen Litteratursökning För att få en överblick över det vetenskapliga underlaget för antibiotikaprofylax vid kirurgiska
Läs merStudiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12
Enheten för onkologi Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap Studiehandledning Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt Omvårdnad och onkologi vid onkologiska sjukdomar
Läs meren översikt av stegen i en systematisk utvärdering
2 reviderad 2017 En översikt av stegen i en systematisk utvärdering Inledning Den metod för utvärdering som SBU tillämpar grundas på en systematisk granskning av den vetenskapliga litteraturen. Detta innebär
Läs merTillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien
Tillstånd: Mukosit vid tandimplantat Åtgärd: Förbättrad munhygien Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella riktlinjer för vuxentandvård.
Läs merEvidensgrader för slutsatser
Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat
Läs merQUADAS-2. Bilaga 4 till rapport. Bilaga 4 Granskningsmallar. Phase 1: State the review question: Phase 2: Draw a flow diagram for the primary study
Bilaga 4 till rapport Patient Health Questionnaire-9 (PHQ-9) som stöd för diagnostik och bedömning av svårighetsgrad av depression en systematisk litteraturöversikt, rapport 276 (2018) 1 (6) Bilaga 4 Granskningsmallar
Läs merEffekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär
Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär En sammanställning av det vetenskapliga underlaget Mars 2007 Ansvariga: Georg Lohse, Jenny Forsberg Uppdraget Hälsokansliet har under 2006 på uppdrag
Läs merEn ortosär aldrig fel?
En ortosär aldrig fel? - Om ortopedtekniska hjälpmedel för strokepatienter Maria Glemne och Rebecka Molid, leg Ortopedingenjörer SÄS Ortopedtekniska avdelningen, OTA Leg. ortopedingenjörprovarut, tillverkarochanpassarortosentill
Läs merBilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier
Bilaga 7. Mall för kvalitetsgranskning av empiriska hälsoekonomiska studier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för empiriska hälsoekonomiska studier bygger på tidigare checklistor [1 3] men har bearbetats
Läs merEffekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling
Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi i Örebro (CAMTÖ) Zakrisson A-B och Nilsagård Y
Läs merBilaga 5. Sökstrategier
Bilaga 5. Sökstrategier Relevant litteratur söktes i databaserna PubMed, Embase och Cochrane Library. Sökningen utfördes interaktivt av mindre arbetsgrupper tillsammans med en informatiker. Listor med
Läs merMetodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.
Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument. Vilka metoder granskas? Hur granskas de? Finns det effektiva och evidensbaserade metoder? Jenny Rehnman jenny.rehnman@socialstyrelsen.se
Läs merkommentar och sammanfattning
SBU kommenterar och sammanfattar utländska medicinska kunskapsöversikter. SBU granskar översikten men inte de enskilda studierna. Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit senare. Motiverande
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merArbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten
Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring
Läs merNutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat?
Nutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat? Carl-Erik Flodmark 1 Docent i Pediatrik vid Lunds universitet Barnmedicin Skånes Universitetssjukhus 2015-01-05 Företräder ej Socialstyrelsen eller
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån
Läs merUtvärdering av metoder och tekniker i Hälso- och sjukvården med verksamhetsbaserad HTA
Utvärdering av metoder och tekniker i Hälso- och sjukvården med verksamhetsbaserad HTA (HTA = Health Technology Assessment) Lennart Jivegård HTA-centrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Utmaning medicinska
Läs merEvidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane
Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt
Läs merKliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck 2011. 6 mars 2013 1
Kliniska riktlinjer för sjukgymnastinsatser för barn och ungdomar med ryggmärgsbråck 2011 6 mars 2013 1 Syfte ta fram vårdprogram med nationella riktlinjer för sjukgymnastisk bedömning och uppföljning
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merEn fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten.
Sökexempel - EBM Sjuksköterskor En fråga som ibland dyker upp är den om illamående och kräkningar. Kan man med någon omvårdnadsintervention göra det lättare för patienten. Även om man bör börja med att
Läs merEN HANDBOK FRÅN SVENSKA LOGOPEDFÖRBUNDET
ATT UTVECKLA KLINISKA RIKTLINJER EN HANDBOK FRÅN SVENSKA LOGOPEDFÖRBUNDET En vägledning i arbetet med att utveckla kliniska, evidensbaserade riktlinjer inom svensk logopedi. Skriften vänder sig i första
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merINTERVENTION. Uppföljning 2,12 och 24 månader. 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader. 35 deltagare marklyft
INTERVENTION 35 deltagare marklyft 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader Inkluderade och testade för inkl-kriterier (n=85) Randomisering och allokering (n=70) 35 deltagare
Läs merBilaga till rapport 1 (10)
Bilaga till rapport 1 (10) Arbetsmiljöns betydelse för hjärt- och kärlsjukdom, rapport 240 (2015) Bilaga 7 Gallrings- och granskningsmallar SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering www.sbu.se
Läs merBilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier
Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier reviderad 2014 SBU:s granskningsmall för hälsoekonomiska modellstudier bygger på tidigare checklistor [1 4] men har bearbetats och
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merFeldenkrais för behandling och prevention
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs mer2.1 Fokuserade frågeställningar. Projektet har tre övergripande frågeställningar: 2.2 Inklusionskriterier och avgränsningar
2. Metodbeskrivning 2.1 Fokuserade frågeställningar Projektet har tre övergripande frågeställningar: 1. Vilken effekt har kost som intervention på mortalitet, livskvalitet, komplikationer vid manifest
Läs merFysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom
Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer
Läs merInfektionsrisk och tidpunkt för uppdukning av instrument på operationssal
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt utförd av SBU. Därför kan resultaten
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Läs mer2. Metoder för litteratursökning och granskning
2. Metoder för litteratursökning och granskning Strategi för litteraturgranskning För denna rapport har publicerade vetenskapliga studier om sjukfrånvaro, förtidspension och sjukskrivningspraxis sökts,
Läs merPREOPERATIV TVÄTT MED KLORHEXIDIN
1(5) Region Skåne Skånes universitetssjukvård Avd Forskning och Utbildning HTA Skåne Health Technology Assessment (HTA) Utlåtande PREOPERATIV TVÄTT MED KLORHEXIDIN Publikationsdatum: 2018-05-16 2(5) Sammanfattning
Läs merAktiva värmefiltar i den prehospitala sjukvården
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst 21 juni 2018. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt utförd av SBU. Därför kan resultaten
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merBilaga till rapport 1 (11)
Bilaga till rapport 1 (11) Bilaga 2 Granskningsmallar. Mall för bedömning av relevans Författare: År: Artikelnummer: Relevans Ja Nej Oklart Ej tillämpl 1. Studiepopulation 1. Är den population som deltagarna
Läs merFokuserad Acceptance and Commitment Therapy (FACT) vid depression eller ångest
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen
Läs mer2. Metodik för sökning och utvärdering av litteraturen
2. Metodik för sökning och utvärdering av litteraturen Sammanfattning Rapporten redovisar resultatet av en systematisk sökning och genomgång av litteraturen om kariesförebyggande åtgärder. Sökningen har
Läs merSomatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys
Somatostatinreceptor PET/CT vid neuroendokrina tumörer: systematisk översikt och metaanalys Håkan Geijer 1,2 och Lars Breimer 1,3 1 Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder
Läs merVad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent
Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska
Läs merVad är. Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska utfallsmått. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent
Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska
Läs merVichyvatten för att behandla svampinfektion med candida i munhålan
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst 12 juni. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt utförd av SBU. Därför kan
Läs merBilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier
Bilaga 8. Mall för kvalitetsgranskning av hälsoekonomiska modellstudier reviderad 2016 SBU:s granskningsmall för hälsoekonomiska modellstudier bygger på tidigare checklistor [1 4] men har bearbetats och
Läs merTillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld)
Tillstånd: Enskild tand med ringa till måttlig defekt som medför funktionsstörning Åtgärd: Inlägg metall (gjutet guld) Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar
Läs merB Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.
Evidensbaserad vård Vad är evidensbaserad vård? Birgitta Johansson Universitetslektor i onkologisk omvårdnad Sjuksköterska Enheten för onkologi Uppsala universitet November 2012 EBM evidensbaserad medicin
Läs merErica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet
Erica Schytt Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet Tänk er en enkätstudie I den bästa av världar. Alla i hela
Läs merBenamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.
Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr. Friskrivningsklausul Denna sammanfattning, om inte annat anges, av amputationsstatistik i Sverige är tagen från Socialstyrelsen
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merGradering av evidensstyrka ABCD
Gradering av evidensstyrka ABCD 1234 ++++ Evidensgradering enl J. Nordenström Evidensgrad Innebörd Bakgrund A Stark vetenskaplig evidens Evidens från meta-analys, systematisk översikt eller välgjorda och
Läs merChecklista för systematiska litteraturstudier 3
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Läs merArbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer
Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för
Läs merkommentar och sammanfattning
SBU kommenterar och sammanfattar utländska medicinska kunskapsöversikter. SBU granskar översikten men inte de enskilda studierna. Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit senare. Funktionella
Läs merLjusterapi vid depression
Ljusterapi vid depression samt övrig behandling av årstidsbunden depression En systematisk litteraturöversikt Uppdatering av Kapitel 9 i SBU-rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004), nr 166/2
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merThe Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser
The Cochrane Library Vad är The Cochrane Library? Cochrane-bibliotekets syfte är att samla in, kvalitetsvärdera och sammanfatta kliniska studier om effekterna av olika behandlingar. Cochrane-biblioteket
Läs merKerstin Hagberg, Fysioterapeut & Docent. Ortopedteknik samt C.A.R.E. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg
Årsrapport 2015 Kerstin Hagberg, Fysioterapeut & Docent Ortopedteknik samt C.A.R.E. Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Patienter Ingrepp Årsrapport
Läs merkommentar och sammanfattning
SBU kommenterar och sammanfattar utländska medicinska kunskapsöversikter. SBU granskar översikten men inte de enskilda studierna. Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit senare. Fysisk
Läs merEpidemiologiska data i hälsoriskbedömning Hur kommer epidemiologiska studier in? Maria Feychting
Epidemiologiska data i hälsoriskbedömning Hur kommer epidemiologiska studier in? Maria Feychting 2016-12-09 Maria Feychting 1 Traditional health risk assessment process Hazard Identification Exposure-
Läs merKeele StarT Back Screening Tool
Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen
Läs merScreening för cancer i tjock- och ändtarm (kolorektal cancer) med flexibelt sigmoideoskop
Detta är en uppdatering av ett svar från SBU:s. Denna uppdatering färdigställdes 20:e juni 2013. SBU:s svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför
Läs merTillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD UNS) Åtgärd: Hållningsträning
Tillstånd: Käkfunktionsstörning utan närmare specifikation (TMD U) Åtgärd: Hållningsträning Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ing i Nationella riktlinjer
Läs merEffekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke
Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke Mialinn Arvidsson Lindvall, RPT, MSc*, Agneta Anderzén Carlsson, RN, PhD, Anette Forsberg, RPT, PhD Universitetssjukvårdens forskningscentrum,
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merMultidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter
Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter Kontaktsjuksköterskans roll vid MDK linn.rosell@skane.se Disposition: Genomförda delprojekt Kontaktsjuksköterskans roll Pågående
Läs merPhysiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures
Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures Bakgrund I Sverige får ca 25-30 000 personer stroke varje år Nedsatt motorisk funktion och asymmetri
Läs merPortfria perifera venkatetrar
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt utförd av SBU. Därför kan resultaten
Läs merLitteraturstudie som projektarbete i ST
Litteraturstudie som projektarbete i ST En litteraturstudie är en genomgång av vetenskapliga orginalartiklar, publicerade i internationella tidskrifter inom ett visst område. Enligt SBU ska en professionell
Läs merAtt utveckla kliniska riktlinjer En handbok från LSR
Att utveckla kliniska riktlinjer En handbok från LSR Legitimerade Sjukgymnasts Riksförbund Februari 2007 Reviderad mars 2008 Reviderad april 2009 LSR:S styrgrupp för kliniska riktlinjer Monika Fagevik
Läs merkommentar och sammanfattning
SBU kommenterar och sammanfattar utländska medicinska kunskapsöversikter. SBU granskar översikten men inte de enskilda studierna. Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit senare. Sedering
Läs merPubMed lathund Örebro universitetsbibliotek Medicinska biblioteket.
PubMed lathund 2016-02-04 Örebro universitetsbibliotek Medicinska biblioteket medbibl@oru.se 1 Skriv in dina söktermer och klicka på För att få se vad som har hänt bakom kulissen, titta på Search details.
Läs merLitteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund
Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet
Läs merBilaga 2 till rapport 1 (8)
Bilaga 2 till rapport 1 (8) Bilddiagnostik vid misstänkt prostatacancer, rapport UTV2012/49 (2014) Bilaga 2 Granskningsmallar och bedömning av studiekvalitet Granskningsmall för systematiska översikter
Läs merSigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet 1 Nytta och risk med läkemedel för äldre: perorala antikoagulantia och trombocythämmare
Läs merHur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet?
EHSS-seminarium 2014-10-07 Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? Göran M Hägg goran@ergomusic.se, tel. 070-262 48 02 Varför? Vad kan vi ha för motiv för att söka vetenskaplig
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING SYSTEMATISKA ÖVERSIKTER I TEORI OCH PRAKTIK
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING SYSTEMATISKA ÖVERSIKTER I TEORI OCH PRAKTIK Sofia Tranæus docent, avdelningschef SBU Alert och Vetenskapliga kunskapsluckor Varför behövs utvärdering/systematiska
Läs merThe Cochrane Library. Vad är The Cochrane Library? Allmänna databaser
The Cochrane Library Vad är The Cochrane Library? En databas med syftet att samla och kvalitetsvärdera kliniska studier om effekterna av olika behandlingar. Cochrane-biblioteket består av sju databaser,
Läs merKUNSKAPSCENTRUM FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN.
KUNSKAPSCENTRUM FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN www.sbu.se Regionala HTA-enheter i Sverige HTA-nätverket - representanter för regionala HTA-enheter, landsting och regioner, SBU, Socialstyrelsen och Tandvårdsoch
Läs merkommentar och sammanfattning
SBU kommenterar och sammanfattar utländska medicinska kunskapsöversikter. SBU granskar översikten men inte de enskilda studierna. Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit senare. Generella
Läs merHjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd. Angelina Sundström
Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd Doktorand: Huvudhandledare: Handledare: Katarina Baudin Christine Gustafsson Maria Mullersdorf Angelina Sundström Doktorandprojektet Övergripande syftet är att
Läs merBegreppet evidens. Den epistemologiska världskartan. Definitioner Evidens. Epistemologi. Kunskapsformer och evidens. Evidens
Definitioner Evidens Begreppet evidens Helena Rosén Ordet evidens kommer från latinets evidentia som betyder tydlighet men som i detta sammanhang kan översättas med bevis om (eller vetenskapligt stöd för)
Läs merANTIBIOTIKA hjärta och smärta. Uppdateringar från Tandvårds Strama
ANTIBIOTIKA hjärta och smärta Uppdateringar från Tandvårds Strama ANTIBIOTIKA hjärta och smärta Johan Blomgren Inledning och förskrivningsstatistik. Bo Sunzel Behandling av smärtsamma infektioner med dränage
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Läs merStudiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-11
Enheten för onkologi Institutionen för radiologi, onkologi och strålningsvetenskap Studiehandledning Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt Omvårdnad och onkologi vid onkologiska sjukdomar
Läs merBilaga till rapport 1 (7)
Bilaga till rapport 1 (7) Skakvåld en systematisk litteraturöversikt, rapport nr 255 Appendix 5 Evaluation protocols/bilaga 5 granskningsmallar Checklista för bedömning av relevans sidan 2 3 Modifierad
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Läs merARBETSMATERIAL Kurs: VETENSKAPSMETODIK 1,5 hp Termin 1
UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap, Sjukgymnastik 2012 ARBETSMATERIAL Kurs: VETENSKAPSMETODIK 1,5 hp Termin 1 Sammanställt av: Bring/Anens/Urell/Vahlberg 2008/2009/2012 Vetenskapsmetodik
Läs merFamiljeterapi som behandling av barn som utsatts för trauma
Detta är ett svar från SBU:s Upplysningstjänst. SBU:s Upplysningstjänst svarar på avgränsade medicinska frågor. Svaret bygger inte på en systematisk litteraturöversikt, varför resultaten av litteratursökningen
Läs merTillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro
Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån detta tillstånds- och åtgärdspar som ingår i Nationella
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merBilaga 9 Gallrings- och granskningsmallar
Bilaga till rapport Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga nr 243 (2016) Bilaga 9 Gallrings- och granskningsmallar Bedömning av risk för bias RCT Författare: År: Artikelnummer:
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag
Läs merArbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård
Arbetsdokument Nationella riktlinjer för lungcancervård Dnr: 3891/2009 Detta arbetsdokument utgör det kunskapsunderlag (medicinskt eller hälsoekonomiskt) som Socialstyrelsen använt för den aktuella frågeställningen
Läs mer