Snabbare integration genom företagande och sysselsättning

Transkript

1 Snabbare integration genom företagande och sysselsättning en studie av Tillväxtverkets satsning på förstudier och pilotprojekt för snabbare integration Rapport 0213

2 Tillväxtverket ska skapa så bra förutsättningar som möjligt för företag i hela landet att vara konkurrenskraftiga. Det innebär att vi öppnar dörrar och river barriärer för ett Sverige där fler företag vill, kan och vågar. Kunskap, nätverk och finansiering är våra viktigaste verktyg. Tillväxtverkets insatser skapar direkta resultat hos de företag och aktörer som vi samverkar med, men även förutsättningar för företag och regioner att möta framtidens utmaningar. Vårt största enskilda uppdrag är att bidra till att EU medel investeras i projekt för regional konkurrenskraft och sysselsättning. Tillväxtverkets publikationer kan laddas ner på Tillväxtverkets webbplats. Vill du beställa en tryckt publikation eller söker du en publikation som publicerades innan 2015 hänvisar vi till vår webbshop publikationer.tillvaxtverket.se. Tillväxtverket Stockholm, mars 2017 Digital: ISBN Rapport 0213 Har du frågor om denna publikation, kontakta: Lejla Babajic Löfgren Telefon, växel

3 Förord Företag och näringsliv behöver omvandlas och förnyas för att möta den tilltagande globala konkurrensen. Det är viktigt att hitta fler och nya affärsidéer och perspektiv, att förse företagen med den kompetens de behöver och att arbeta för att nyanlända så snabbt som möjligt ska komma till egen försörjning. När tillströmningen av flyktingar var som störst under hösten 2015 initierade Tillväxtverket en satsning på förstudier och pilotprojekt för snabbare integration genom företagande och sysselsättning. Syftet var att testa olika projektmetoder och arbetssätt för att sålla ut de bästa och sprida vidare till fler aktörer och regioner. Resultaten i piloterna har således varierat. I skrivande stund vet vi att ca 100 praktikplatser, ca 20 anställningar och ett företag har skapats. Närmare 1000 individer, nyanlända, asylsökande vuxna och ensamkommande barn har deltagit i projekten. Tillväxtverket gav Ramböll Management Consulting uppdraget att genomföra en löpande studie med fokus på att identifiera framgångsfaktorer och utmaningar i projektens genomförande. Projekten har delats in i fyra projektkategorier: matchning, företagande, sociala företag och civila mötesplatser. Matchning av nyanländas kompetenser med företagens kompetensbehov har visat sig vara en framgångsrik kategori. Matchningsprojekten har lett till flest konkreta resultat, i form av anställningar, praktikplatser och företag. Det är också i denna kategori som Ramböll identifierat flest framgångsfaktorer och nyttor för individ, organisation och samhälle. I studien ser vi att projekt som arbetat med vissa komponenter har lett till fler nyttor på de olika nivåerna. Språkträning med utbildning eller praktik, utveckling av specifika yrkeskunskaper genom utbildning och praktik samt tillgången till nätverk har till exempel visat sig vara viktiga inslag. Detta är några exempel på kunskap som vi tar med oss i vårt vidare arbete och som hjälper oss att prioritera rätt i våra insatser och i vårt arbete för ett näringsliv som utvecklas med fler jobb, där kompetens, kunskap och affärsidéer tas till vara på bästa sätt. Våra insatser för snabbare integration genom företagande och sysselsättning är en viktig pusselbit i Tillväxtverkets arbete för att stärka företagens konkurrenskraft och skapa bättre förutsättningar för företagande och attraktiva regionala miljöer där företag utvecklas. Gunilla Nordlöf Generaldirektör, Tillväxtverket 3/65

4 Innehåll 1 Sammanfattning Studie av förstudier och pilotprojekt för snabbare integration Tillväxtverkets satsning på förstudier och pilotprojekt för snabbare integration Studie av samtliga projekt inom Tillväxtverkets satsning för snabbare integration Studiens metod Disposition av rapporten Definitioner av asylsökande och nyanländ En bred satsning med flera inriktningar Fyra projektkategorier som baseras på projektens syfte och aktiviteter Stor bredd bland projektägare Hälften av projekten har arbetat med målgruppen nyanlända Projekten utgår från behov och utmaningar i den lokala eller regionala kontexten Ett fåtal projekt har tillämpat en beprövad metod eller modell Framgångsfaktorer och utmaningar i projektgenomförandet Projektens gemensamma framgångsfaktorer och utmaningar Framgångsfaktorer och utmaningar inom respektive projektkategori Den upplevda nyttan av projekten Projekten har bidragit till mervärde på tre nivåer Nyttan varierar beroende på projektens inriktning Ovisshet kring projektens framtid För knappt hälften av projekten är framtiden oviss Den fortsatta finansieringen efter projektavslut är oviss Slutsatser Referenser Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Metod Projektkatalog: beskrivning av samtliga projekt i Tillväxtverkets satsning för snabbare integration 4/65

5 1 Sammanfattning Under hösten 2015 initierade Tillväxtverket en satsning på förstudier och pilotprojekt för snabbare integration. Det övergripande syftet med satsningen var att bidra till integration genom företagande och sysselsättning. Tillväxtverket beviljade drygt 11 miljoner kronor i projektmedel till sammanlagt 28 projekt. Ramböll Management Consulting (fortsättningsvis Ramböll eller vi) har genomfört en löpande studie av projekten inom Tillväxtverkets satsning för snabbare integration. Syftet har varit att studera de metoder och arbetssätt som använts i projekten. Vi har särskilt tagit sikte på att identifiera framgångsfaktorer och utmaningar i projektens genomförande. Denna rapport utgör slutrapporteringen av Rambölls uppdrag. Den är tänkt att fungera som underlag för Tillväxtverkets fortsatta arbete på integrationsområdet. I Tillväxtverkets satsning ingår flera olika typer av projekt. Projektägarna kommer från olika sektorer i samhället. Bredden märks både i projektens syften och aktiviteter. Vi har identifierat fyra typer av projektkategorier. Se Tabell 1. Gemensamt för projekten är att de har tagit avstamp i ett brett samhällsbehov. De har alla svarat på de utmaningar som uppstod under 2015 då antalet asylsökande i Sverige ökade kraftigt. Tabell 1. Projektkategorier i Tillväxtverkets satsning på integrationsprojekt Projektkategori Matchning mellan företagens kompetensbehov och nyanländas kompetenser Företagande Sociala företag Civila mötesplatser Syfte Underlätta matchning mellan företagens kompetensbehov och nyanländas kompetens, erfarenheter och intressen. Underlätta för nyanlända att starta företag snabbare. Underlätta integration i samhället och arbete/försörjning genom socialt företagande. Underlätta integration i samhället genom olika mötesplatser, nätverkande och meningsfull sysselsättning. Merparten av projekten (17 stycken) har arbetat med att underlätta matchning mellan företags kompetensbehov och nyanländas kompetens. Tre projekt har arbetat med att underlätta för nyanlända att starta företag snabbare. Ytterligare tre projekt har arbetat med att underlätta integration genom socialt företagande. Resterande fem projekt har arbetat med att underlätta integration genom mötesplatser, nätverkande eller meningsfull sysselsättning. Studien visar att ungefär hälften av projekten har varit inriktade på att underlätta integrationen för nyanlända som fått uppehållstillstånd, medan resterande projekt har haft asylsökande som sin primära målgrupp. Studien visar att de arbetssätt som har fungerat framgångsrikt består av flera komponenter som tillsammans lett till ett lyckat projekt. Ramböll har identifierat tre framgångsfaktorer som enligt projektledare och intressenter är särskilt viktiga, oavsett 5/65

6 projektkategori. Genom intervjuer med projektledare har vi även identifierat tre gemensamma utmaningar. Tabell 2. Centrala framgångsfaktorer och utmaningar oavsett projektkategori Framgångsfaktorer Utmaningar Engagemang och flexibilitet hos projektägare. Bristande kunskaper om målgruppen och om migrations och integrationsprocessen. Projektet har lokal eller regional förankring. Projektet utgår från etablerade samarbetsstrukturer. Svårt att hitta kvinnor som vill delta i projektet. Otydlighet kring utlysningens inriktning och utformning. Studien visar även att aktörerna i varierande grad har upplevt att projektet har gett ett mervärde. Vi har framför allt identifierat följande nytta: Individnivå (asylsökande/nyanlända): Främst förbättrade språkkunskaper och stärkta individer. Organisationsnivå: Främst ny kunskap för projektägare och samarbetspartners som har varit direkt involverade i projekten. Det gäller kunskap bl.a. om målgrupperna och migrations och etableringsprocessen. Nyttan för företag förväntas uppstå på längre sikt och i fortsatta insatser. De företag som tagit emot nyanlända som praktikanter har dock fått en viss ökad tillgång till kunskap tack vare projekten. Samhällsnivå: En viss kunskap till samhället om företagens kompetensbehov. Knappt hälften av projekten saknar en tydligt utstakad framtid efter att projektet avslutats. Det har varit en stor utmaning för projekten att skapa långsiktiga strukturer för att ta vara på den kunskap och de erfarenheter som har genererats. 6/65

7 2 Studie av förstudier och pilotprojekt för snabbare integration Detta kapitel ger en introduktion till Tillväxtverkets satsning på förstudier och pilotprojekt för snabbare integration. Dessutom beskrivs hur Ramböll har genomfört studien. 2.1 Tillväxtverkets satsning på förstudier och pilotprojekt för snabbare integration Under hösten 2015 initierade Tillväxtverket en satsning på förstudier och pilotprojekt för snabbare integration. Det övergripande syftet med satsningen var att bidra till integration genom företagande och sysselsättning. Tillväxtverket ville få igång snabba insatser. De ville också bidra till förstudier och pilotprojekt som skulle kunna tas vidare för att genomföras eller spridas med finansiering från någon av EU:s strukturfonder, Allmänna Arvsfonden eller med finansiering i de ordinarie systemen. Tillväxtverket ville dessutom få en bild av hur intresset för att bidra till integration såg ut bland företagsfrämjande organisationer och i den sociala ekonomin. Tillväxtverket utlyste projektmedel i en öppen ansökningsomgång. Utlysningen riktades till projektägare med projekt inom två inriktningar. Det handlade om projekt som syftade till att utveckla verksamhet eller företagande kopplat till asylboenden, eller öka tillgången till praktik för nyanlända. Utlysningens två inriktningar presenteras i Tabell 3. Tabell 3. Inriktningar i Tillväxtverkets utlysning Inriktning Projektägare Typ av projekt Målgrupp I: Utveckla verksamhet eller företagande kopplat till asylboenden Organisationer och företag i den sociala ekonomin Pröva förutsättningarna för att driva verksamhet i och kring asylboenden. Asylsökande vuxna och ensamkommande ungdomar II: Öka tillgången till praktik för nyanlända Företagsorganisationer, företagarföreningar, branschorganisationer m.fl. Undersöka och pröva förutsättningarna för att göra företag mer intresserade av att ta emot nyanlända som praktikanter. Nyanlända vuxna Utlysningen resulterade i att Tillväxtverket beviljade drygt 11 miljoner kronor i projektmedel till 28 projekt runt om i landet. De flesta projekt genomfördes under perioden januari oktober Sju av projekten ingick även i ett särskilt regeringsuppdrag kallat Glasrikeuppdraget 1. De sju integrationsprojekten inom 1 Glasrikeuppdraget är ett regeringsuppdrag för länsstyrelserna i Kalmar och Kronobergs län där även regionförbunden bjudits in att delta. Uppdraget genomförs under perioden och innefattar insatser för industriell utveckling och stärkt besöksnäring i Glasriket. Integration är ett av åtta fokusområden i genomförandet av uppdraget. Se vidare: Glasrikeuppdraget (2012) Delrapport 1 Förstudie Glasriket; Länsstyrelsen i Kronobergs län (2014) Rapport från Glasrikeuppdraget. NT2012/1667/RT 7/65

8 Glasrikesuppdraget drevs av Uppvidinge kommun, Lessebo kommun, Nybro kommun, Högsby kommun, Tingsryd kommun och Emmaboda kommun. Projekten fungerade som förstudier. Målet var att ett eller flera projekt därefter skulle kunna leva vidare med projektmedel från Europeiska socialfonden. 2.2 Studie av samtliga projekt inom Tillväxtverkets satsning för snabbare integration Ramböll har under perioden maj 2016 januari 2017 genomfört en studie av samtliga projekt inom Tillväxtverkets satsning för snabbare integration. Syftet med uppdraget har varit att studera de metoder och arbetssätt som använts i projekten. Vi har särskilt tagit sikte på att identifiera framgångsfaktorer och utmaningar i projektens genomförande. Resultatet från studien är tänkt att fungera som underlag för Tillväxtverkets fortsatta arbete på integrationsområdet. I denna rapport slutrapporterar vi studien och sammanfattar resultatet. Under uppdragets genomförande har vi även rapporterat preliminära resultat till Tillväxtverket. 2.3 Studiens metod Studien har genomförts i flera steg, i en så kallad iterativ process. Det innebär att vi har varvat datainsamling och analys. Vid varje ny analysrunda har vi lagt till ett empiriskt underlag. I studien har vi använt följande datainsamlingsmetoder: dokumentstudier av dokumentation om Tillväxtverkets satsning utforskande intervjuer med handläggare på Tillväxtverket dokumentstudier av projektansökningar, läges och slutrapporter halvstrukturerade intervjuer med projektledare och intressenter i samtliga projekt workshoppar med projektledare vid Tillväxtverkets erfarenhetsträffar. Rambölls metod och datainsamling beskrivs närmare i bilaga Värdering av framgångsrika arbetssätt I Rambölls uppdrag ingick att följa integrationsprojekten för att identifiera och lyfta fram framgångsfaktorer från projekten. Med framgångsfaktorer avses faktorer som möjliggör att projektet uppnår bestående resultat och effekter. Studien ska genom detta bidra med underlag för lärande kring vilka arbetssätt och metoder som kan anses fungera väl. I vårt uppdrag ingick dock inte att mäta projektens måluppfyllelse. Därför baseras värderingarna av projektens arbetssätt på en sammanvägning av projektägarnas (det vill säga projektledarnas) och intressenternas beskrivningar och bedömningar av framgångsfaktor i det egna projektet. 2.4 Disposition av rapporten Rapportens andra kapitel presenterar projekten i satsningen utifrån fyra projektkategorier. Det tredje kapitlet innehåller en beskrivning av projektens framgångsfaktorer och utmaningar under projekttiden. I rapportens sjätte kapitel analyserar vi projektens nytta för olika typer av målgrupper. Det sjunde kapitlet är en analys av projektens 8/65

9 förutsättningar för att leva vidare efter projektets slut. I rapportens åttonde och avslutande kapitel sammanfattar vi studiens resultat i ett antal slutsatser. 2.5 Definitioner av asylsökande och nyanländ I studien använder vi ofta orden asylsökande och nyanländ för att beskriva målgruppen för Tillväxtverkets satsning. Så här definierar vi begreppen: Asylsökande: Person som har sökt asyl och väntar på beslut om uppehållstillstånd. Inskriven i Migrationsverkets mottagningssystem. Nyanländ: Person som har fått uppehållstillstånd och skrivits in i en kommun samt har svenskt personnummer. 9/65

10 3 En bred satsning med flera inriktningar I detta kapitel presenteras de projekt som ingår i Tillväxtverkets satsning utifrån fyra projekt kategorier. Kategorierna har Ramböll identifierat i dialog med Tillväxtverket. I kapitlet finns även en kortare presentation av samtliga projekt. Avslutningsvis beskriver vi gemensamma drag hos projekten, i termer av projektägare, målgrupp, bakgrund och metodval. 3.1 Fyra projektkategorier som baseras på projektens syfte och aktiviteter Tillväxtverket satsning för snabbare integration är en bred satsning sett till tematisk avgränsning. Inom utlysningens två inriktningar ryms olika typer av förstudier och pilotprojekt med delvis olika innehåll och målsättningar. För att underlätta den fortsatta analysen har vi delat in samtliga projekt i fyra övergripande projektkategorier som speglar projektens syfte och aktiviteter. Vi har skapat kategorierna utifrån en grundlig genomgång av projektdokumentation, våra intervjuer med projektledare och intressenter, samt workshoppar med projektledare. Syftet med kategoriseringen är att fånga upp alla typer av projekt som ingår i Tillväxtverkets satsning och samtidigt undersöka vilka arbetssätt som projekten har valt. Tre av projekt kategorierna motsvarar prioriterade målsättningar i den handlingsplan för integrationsarbete som Tillväxtverket har tagit fram tillsammans med Migrationsverket. Den fjärde kategorin har vuxit fram under arbetet med studien. Det är den som handlar om att underlätta integration i samhället genom mötesplatser, nätverkande eller meningsfull sysselsättning. I Tabell 4 presenteras de fyra projektkategorierna. De aktiviteter som listas i tabellen är de huvudsakliga aktiviteter som förekommer inom respektive projektkategori. Tabell 4. Projektkategorier i Tillväxtverkets satsning på projekt för snabbare integration Projektkategori Syfte Huvudsakliga aktiviteter Matchning mellan företagens kompetensbehov och nyanländas kompetenser Underlätta matchning mellan företags kompetensbehov och nyanländas kompetens, erfarenheter och intressen. Kartläggning/validering av målgruppens kompetenser Kartläggning av företags kompetensbehov och kapacitet att ta emot praktikanter Matchning mellan företag och målgruppen (praktikplats eller anställning) Yrkesanpassad utbildning kombinerad med praktik Praktik (utan yrkesanpassad utbildning) Yrkesanpassad utbildning (utan praktik) 10/65

11 Projektkategori Syfte Huvudsakliga aktiviteter Utveckling av metoder för att matcha företag med målgruppen. Företagande Underlätta för nyanlända att starta företag snabbare. Utbildning i företagande för målgruppen Utveckling av metoder för att främja företagande hos målgruppen. Sociala företag Underlätta integration i samhället och arbete/försörjning genom socialt företagande. Starta och driva arbetsintegrerande sociala företag. Civila mötesplatser Underlätta integration i samhället genom olika mötesplatser, nätverkande och meningsfull sysselsättning. Anordna civila mötesplatser, nätverkande eller meningsfull sysselsättning. Några projekt innehåller inslag från olika projektkategorier och spänner därmed över flera kategorier. Vi har i dessa fall kategoriserat projekten utifrån deras huvudsakliga hemvist. Det finns en stor spridning mellan projekt inom samma kategori. Det gäller särskilt projekt som handlar om att underlätta matchning mellan företags kompetensbehov och nyanländas kompetens, erfarenhet och intressen. Inom den kategorin ryms ett stort antal projekt som i vissa väsentliga avseenden är mycket lika men i andra avseenden är olika. Projekten har liknande syften, men använder delvis olika arbetssätt för att uppnå sitt syfte. I följande avsnitt presenteras resultatet av Rambölls projektkategorisering Sjutton projekt arbetar med att underlätta matchning mellan företags kompetensbehov och nyanländas kompetens Merparten av projekten i Tillväxtverkets satsning arbetar med att underlätta matchning mellan företags kompetensbehov och nyanländas kompetens, erfarenheter och intressen. I den kategorin finns projekt som bland annat arrangerat yrkesutbildningar och praktikplatser för nyanlända. Det finns även projekt som undersökt företagens möjligheter att ta emot nyanlända som praktikanter. I Tabell 5 presenteras de 17 projekt som ingår i kategorin. Tabell 5. Underlätta matchning mellan företags kompetensbehov och nyanländas kompetens, erfarenheter och intressen Namn på projekt Kort beskrivning av syfte Projektägare Nyanlända som resurs i kompetensförsörjning och Kartläggning av nyanländas IKTkompetens och hur de kan bidra till IKT branschens Bron Innovation 11/65

12 Namn på projekt Kort beskrivning av syfte Projektägare internationalisering av IKTsektorn i Västernorrland Hayati Ny resurs i Emmaboda Mångfaldens matland Grön i Sala Företagarna Praktik Svets & Svenska En ljusnande framtid Kompetensförsörjning Snabbare integration Malmö kompetensförsörjning i Västernorrland, samt utveckling av metoder för hur IKT sektorn kan tillvarata de nyanländas kompetens. Undersökning av förutsättningarna att driva företag/verksamheter där asylsökande ungdomar kan arbeta eller praktisera. Pilotverksamhet där asylsökande arbetade med textil och sömnad. Kompetenskartläggning av nyanlända och behovskartläggning hos företag för att därefter matcha nyanlända med praktikplatser hos lokala företag. Utveckling av mötesplatser för integration. Kartläggning av kompetens hos asylsökande som är relevant för de gröna näringarna, samt matlagningskurser för asylsökande. Kartläggning av kompetenser hos asylsökande och därefter identifiering av kompetensbehov hos lokala företag. Matchning mellan asylsökande och praktikplats hos företag. Etablering av praktikplatser för asylsökande hos Företagarnas medlemsföretag (d.v.s. småföretag) i olika regioner. Kombination av SFI och svetsutbildning med möjlighet till praktik hos lokala industriföretag. Inventering av företagens utmaningar och behov av stöd för att ta emot nyanlända i praktik. Ensamkommandes förbund Emmaboda kommun Föreningen Miljöresurs Linné Företagarcentrum i Sala Företagarna i Sverige Högsby kommun Industriell Utvecklings Centrum (IUC) i Skåne 12/65

13 Namn på projekt Kort beskrivning av syfte Projektägare Entreprenörer och företagare med utländsk bakgrund en kraft för snabbare integration Bättregration i Malmö "Lobben" en metod för snabbare integration i Jämtland Härjedalen Praktik för integration inom gröna näringar Akademiker blir legitimerade lärare och ungt företagande Förstudie: Utbildningsinsatser för nyanländ vårdpersonal från Syrien i Stockholm Praktik i Sveriges innovationsmiljöer matchning av stort behov av kompetensförsörjning Snabbspår till legitimation för asylsökande läkare från tredje land Klöverforsprojektet Undersökning av hur framgångsrika entreprenörer med utländsk bakgrund kan bidra till integration genom att erbjuda praktikplatser eller fungera som förebilder för nyanlända. Kartläggning av kompetenser och erfarenheter hos asylsökande, samt kartläggning av företagens möjlighet att ta emot asylsökande som praktikanter eller anställda. Idrottens ledarutbildning i kombination med praktik för asylsökande ungdomar. Undersökning av intresset och möjligheterna för företag inom de gröna näringarna att ta emot nyanlända som praktikanter, samt nyanländas intresse för att arbete inom de gröna näringarna. Kartläggning av nyanlända akademikers utbildning och stimulera dem till att utbilda sig till lärare. Ungt företagande för nyanlända ungdomar. Utbildning av asylsökande läkare och övrig vårdpersonal om det svenska hälso och sjukvårdssystemet. Förstudie för att hitta arbetssätt som kan öka tillgången till praktikplatser hos tillväxtföretag som finns i landets innovationsmiljöer. Intensivkurs i svenska för asylsökande specialistläkare. Även klinisk utbildning med viss praktik. Matchning mellan nyanlända och praktikplatser på Insamlingsstiftelsen IFS Rådgivningscentrum Iransk Svenska Föreningen (ISF) Jämtland Härjedalens Idrottsförbund Lantbrukarnas Ekonomi AB (LRF) Lessebo kommun Studieförbundet Vuxenskolan Stockholm Swedish Incubators & Science Södertörns högskola Uppvidinge kommun 13/65

14 Namn på projekt Kort beskrivning av syfte Projektägare snickeriföretag och skolor i kombination med SFI Tre projekt arbetar med att underlätta för nyanlända att starta företag snabbare Tre projekt i Tillväxtverkets satsning arbetar med att underlätta för nyanlända att starta företag snabbare. Projekten har genomfört kunskapshöjande insatser. De har exempelvis informerat om regelverket kring att starta och driva företag i Sverige. Projekten har även arbetet för att bredda deltagarnas nätverk och tillhandahålla förebilder eller mentorer. I Tabell 6 presenteras de tre projekten. Tabell 6. Underlätta för nyanlända att starta företag snabbare Namn på projekt Kort beskrivning Projektägare Integreramera Nyanlänt företagande Lär dig av en syster/lär dig av en bror Information till asylsökande om kooperativt företagande. Identifiering av möjliga verksamhetsområden för företagande. Information om företagande för nyanlända och asylsökande. Mentor för personer som vill starta företag. Nyanlända som vill starta företag erbjuds praktik hos entreprenörer som har utländsk bakgrund. Coompanion Norrbotten Företagarna i Sverige Macken Växjö Tre projekt arbetar med att underlätta integration genom socialt företagande Tre projekt i satsningen arbetar med att underlätta integration i samhället och arbete/försörjning genom socialt företagande. I den här kategorin finns projekt som både initierat och drivit arbetsintegrerande sociala företag under projektperioden. I Tabell 7 presenteras de tre projekten. Tabell 7. Underlätta integration i samhället och arbete/försörjning genom socialt företagande Namn på projekt Kort beskrivning Projektägare Integration genom socialt företagande SFI i kombination med praktik på restaurang. Verksamheten Nybro kommun 14/65

15 Namn på projekt Kort beskrivning Projektägare drivs som arbetsintegrerande socialt företag. Kompetens Kooperation Kraft Mångfaldsmat Orust Utbildning om socialt företagande för kommunala tjänstemän. Etableringsanalys för att identifiera hur kommunen kan arbeta med arbetsintegrerande socialt företagande. Starta cateringfirma som drivs av asylsökande och nyanlända kvinnor. Verksamheten drivs som arbetsintegrerande socialt företag. Tingsryds kommun Studieförbundet Vuxenskolan Väst Fem projekt arbetar med att underlätta integration genom mötesplatser, nätverkande eller meningsfull sysselsättning Resterande fem projekt i Tillväxtverkets satsning arbetar med att underlätta integration i samhället genom mötesplatser, nätverkande eller meningsfull sysselsättning. I den här kategorin finns bland annat projekt som erbjuder asylsökande sysselsättning under tiden på asylboende. I Tabell 8 presenteras de sex projekt som ingår i kategorin. Tabell 8. Underlätta integration i samhället genom olika mötesplatser, nätverkande eller meningsfull sysselsättning Namn på projekt Kort beskrivning Projektägare Från ord till bord Grön gemenskap Förening en mötesplats: förena idrott/kultur/språk LISA Landsbygdens Inkluderande Språk och Aktiviteter Aktiviteter (meningsfull sysselsättning), främst matlagning, för asylsökande. Fritidssysselsättning för ensamkommande asylsökande ungdomar. Fokus på att introducera målgruppen till de gröna näringarna. Information till nyanlända om föreningslivet i Sverige. Nyanlända som vill starta förening får mentor med föreningserfarenhet. Aktiviteter (meningsfull sysselsättning, till exempel odling) för asylsökande. ABF Gästrikebygden Hushållningssällskapet Skaraborg Lessebo kommun Röstånga Utvecklings AB 15/65

16 Namn på projekt Kort beskrivning Projektägare Framtiden idag Aktiviteter (meningsfull sysselsättning) för asylsökande. Information om förutsättningar för egenföretagande och allmän information om arbetslivet i Sverige. Studieförbundet Vuxenskolan Finnveden 3.2 Stor bredd bland projektägare De 28 projekten i Tillväxtverkets integrationssatsning drivs av flera olika typer av projektägare. Med tanke på bredden är det inte möjligt att säga att någon viss typ av organisation är över eller underrepresenterad. Bland projektägarna finns till exempel kommuner, föreningar inom idéburen sektor, företagsfrämjande organisationer, utbildningsanordnare och företagsrådgivare inom den sociala ekonomin. En majoritet av projekten genomförs av projektägare som är verksamma på en mindre ort eller på landsbygd. Ett fåtal projektägare genomför sina projekt i någon av storstadsregionerna Stockholm eller Malmö. Merparten av projektägarna är dock lokala aktörer med lokala projekt, till exempel kommuner och föreningar. Några enstaka projektägare har projekt som omfattar flera orter i en eller några utvalda regioner. Det gäller främst regionala företagsfrämjande organisationer och idrottsförbund. Endast ett fåtal projektägare, till exempel rikstäckande företags organisationer, har projekt som avser hela eller stora delar av landet. 3.3 Hälften av projekten har arbetat med målgruppen nyanlända Integrationsprojekten har arbetat med att underlätta antingen nyanländas eller asylsökandes integration. Det är en någorlunda jämn fördelning mellan projekt som fokuserar på nyanlända och projekt som fokuserar på asylsökande. De projekt som arbetar med nyanlända genomför antingen direkta insatser mot målgruppen (såsom matchning av praktikplatser) eller indirekta insatser (såsom kartläggning av företagens möjligheter att erbjuda praktik för nyanlända). Projekt som riktar sig till asylsökande arbetar framförallt med att underlätta integration genom mötesplatser, nätverkande eller meningsfull sysselsättning. Det finns även några enstaka projekt som riktar sig till både nyanlända och asylsökande. Ett exempel på detta är Företagarnas projekt NF företagande. Flera projekt har varit inriktade mot en specifik grupp, exempelvis nyanlända kvinnor eller asylsökande ungdomar. Ett exempel är Hushållningssällskapets projekt Grön gemenskap, som varit inriktat på asylsökande ungdomar. Av Tillväxtverkets utlysning framgår att Tillväxtverket gärna såg att projektägarna skulle involvera målgruppen i att utforma projekten. Studien visar att endast ett fåtal projekt har involverat målgruppen i riggningen av projektet innan projektstart. Ramböll konstaterar att den korta tiden mellan projektansökan och genomförande är den främsta anledningen till att mål gruppen inte involverades i någon större utsträckning inför projekten. Dessutom har projekt ägarnas kontaktytor mot asylsökande och nyanlända i flera fall varit begränsade, om inte obefintliga innan projektstart, vilket försvårat möjligheterna att tidigt involvera målgruppen. I flera projekt har dock målgruppen varit involverad och påverkat utformningen av projekten under genomförandet. Detta gäller framförallt projekt som syftar till att 16/65

17 underlätta integration genom civila mötesplatser, nätverkande och meningsfull sysselsättning. I dessa projekt har aktiviteter oftast utformats i samråd med projektdeltagarna. Ett exempel på detta är ABF Gästrikebygdens projekt LISA, där aktiviteter inom projektet har valts och utformats tillsammans med de asylsökande. Vi bedömer att det har varit viktigt att involvera målgruppen för att skapa förutsättningar för goda resultat. Det kan gälla delaktighet såväl i den initiala riggningen av projektet som under genomförandet. De projekt som involverat målgruppen i riggningen av projektet har haft möjlighet att utforma träffsäkra aktiviteter tidigt i projektgenomförandet. Vi ser även att de projekt som har involverat målgruppen i ett något senare skede, det vill säga under projekttiden, har anpassat projektets innehåll utifrån målgruppens behov och önskemål. 3.4 Projekten utgår från behov och utmaningar i den lokala eller regionala kontexten Samtliga projekt i Tillväxtverkets satsning har tagit avstamp i de utmaningar som uppstod i och med det stora inflödet av asylsökande till Sverige under hösten Det ökade antalet medförde att ett stort antal asylsökande placerades på tillfälliga boenden, i många fall på mindre orter. Parallellt med denna utveckling förlängdes Migrationsverkets handläggningstider för asyl prövningen. Likaså växte antalet personer som befann sig i etableringsfasen. Därmed fanns stora behov av insatser för att förkorta vägen till arbete eller utbildning. Utifrån denna situation har projektägarna valt olika vägar för att underlätta asylsökandes och nyanländas integrering i samhället. Vår analys visar dessutom att projekten i den här satsningen framförallt utgår från identifierade behov och utmaningar i den lokala eller regionala kontexten. Ett exempel på detta är projektet Grön i Sala som drevs av Företagarcentrum i Sala. Projektet syftade till att underlätta för nyanlända och asylsökande att komma in på arbetsmarknaden och samtidigt tillgodose de lokala småföretagens kompetensbehov. Ett annat exempel är Bron Innovation, vars projekt syftade till att hitta vägar för att ta tillvara nyanländas IKTkompetens och samtidigt bidra till IKT branschens kompetensförsörjning i Västernorrland. 3.5 Ett fåtal projekt har tillämpat en beprövad metod eller modell Projekten i Tillväxtverkets satsning har varit antingen pilotprojekt eller förstudier vilket innebär att projekten framför allt har varit av kartläggande och utforskande karaktär. Därmed har merparten av projekten försökt utveckla egna metoder, snarare än att tillämpa en beprövad metod eller modell. Två exempel på detta är förstudien Praktik för integration inom gröna näringarna som drevs av LRF i samarbete med Skogsstyrelsen, och Kompetensförsörjning Snabbare integration som drevs av IUC Syd. Båda projekten syftade till att skapa kunskapsunderlag inför fortsatta insatser. Det är en förstudie där vi samlar information och försöker hitta lösningar. (Projektledare) Ett fåtal projekt har använt en beprövad metod eller modell fullt ut. Detta gäller till exempel projektet Lobben en metod för snabbare integration i Jämtland Härjedalen. Där använde projektägaren Jämtland Härjedalens Idrottsförbund en beprövad modell 17/65

18 (benämnd Lobben) i sin helhet, men tillämpade modellen för en ny målgrupp. 2 Ett annat exempel är projektet Mångfaldsmat Orust. Där har projektägaren Studieförbundet Vuxenskolan i Väst arbetat med socialt företagande och tagit stor inspiration från liknande insatser, såsom Yalla trappan i Malmö. Några projekt har inspirerats av befintliga metoder men endast tillämpat dessa metoder i utvalda delar av projektgenomförandet. Dessa projekt har oftast byggt vidare på resultat från tidigare studier eller erfarenheter från egna insatser. Ett exempel på detta är Snabbspår till legitimation för asylsökande läkare från tredje land som drevs av Södertörns högskola. Projektet tog stöd från forskning som visar att intensiv och yrkesinriktad språkinlärning har stor effekt vid inlärning av ett nytt språk. 2 Lobben är en modell för etablering av långtidsarbetslösa ungdomar som utvecklats och prövats av Jämtland Härjedalens Idrottsförbund i ett tidigare socialfondsfinansierat projekt. I det här projektet tillämpades Lobben i sin helhet, men med den enda skillnaden att målgruppen nu var asylsökande ungdomar 18/65

19 4 Framgångsfaktorer och utmaningar i projektgenomförandet I detta kapitel diskuterar vi projektens framgångsfaktorer och utmaningar under projektperioden. Inledningsvis presenteras projektens gemensamma framgångsfaktorer och utmaningar oavsett projektkategori. Därefter redovisas framgångsfaktorer och utmaningar som är specifika för varje projektkategori. Ramböll har identifierat framgångsfaktorer och utmaningar genom intervjuer med projektledare och intressenter samt dokumentstudier av läges och slutrapporter. Vi har valt att lyfta fram de framgångsfaktorer och utmaningar som enligt vår bedömning är mest framträdande. I bilaga 2 finns mer information om framgångsfaktorer och utmaningar för respektive projekt. 4.1 Projektens gemensamma framgångsfaktorer och utmaningar I studien har Ramböll identifierat tre centrala framgångsfaktorer som särskilt viktiga oavsett projektkategori. Vi har även identifierat tre gemensamma utmaningar som enligt projektledarna har påverkat projektgenomförandet. De gemensamma framgångsfaktorerna och utmaningarna presenteras i Tabell 9. Tabell 9. Gemensamma framgångsfaktorer och utmaningar oavsett projektkategori Framgångsfaktorer Utmaningar Engagemang och flexibilitet hos projektägare. Projektet har lokal eller regional förankring. Projektet utgår från etablerade samarbetsstrukturer. Bristande kunskaper om målgruppen och om migrations och integrationsprocessen. Svårt att hitta kvinnor som vill delta i projektet. Otydlighet kring utlysningens inriktning och utformning. Framgångsfaktor: Engagemang och flexibilitet hos projektägare En av de viktigaste faktorerna för att åstadkomma ett framgångsrikt projekt är projektägarens engagemang för målgruppen och insatsen. Projekten har också skapat ett stort engagemang hos intressenter som varit delaktiga i projekten. Engagemanget för projekten tycks bygga på en genuin vilja att bidra till integration och ta vara på de kompetenser som finns hos nyanlända och asylsökande. Detta engagemang bekräftar både projektledare och deltagare i intervjuer: Vi har engagemang från alla parter. Det måste vara folk som är drivande och vill samma sak! (Projektledare) Jag vill bara säga att de svenska kvinnorna [projektägaren] har stått upp för oss och varit ett supportteam. De är väldigt snälla och de vill alltid hjälpa oss med vad vi än behöver. (Deltagare i projekt) I de projekt som har stött på hinder eller utmaningar under projektets gång har engagemanget hos projektägare varit en stor tillgång. Det är också tydligt att flexibilitet och ett lösningsinriktat projektledarskap har varit en del av denna framgångsfaktor. Ett exempel på detta är Klöverfors projektet som drevs av Uppvidinge kommun, där det tidigt 19/65

20 i projektet uppstod svårigheter att hitta praktikplatser på snickeriföretag. Därför utvidgades projektet till att även omfatta andra typer av praktikplatser. Framgångsfaktor: Projektet har lokal eller regional förankring Lokal eller regional förankring har varit en tydlig framgångsfaktor i många projekt. Projektägarna har i dessa fall haft god kännedom om exempelvis lokala utmaningar kopplat till kompetens försörjning inom ett visst yrke eller bransch. Därmed har det varit möjligt att korta projektens startsträcka och anpassa projekten så att de motsvarar de lokala eller regionala behoven. Ramböll bedömer att detta har varit särskilt tydligt för projekt som arbetat med matchning mellan företagens kompetensbehov och nyanländas kompetenser. Ett exempel är projektet Ny resurs i Emmaboda som drevs av Emmaboda kommun i nära samarbete med näringslivsorganisationen Centrum Sydost. Projektet kartlade dels nyanländas kompetenser, dels de lokala företagens kompetensbehov, för att kunna matcha rätt kompetens till rätt företag. En företrädare för näringslivsorganisationen Centrum Sydost uttrycker: Vi kommer in med vår kunskap där vi kan alla våra företag på mina fem fingrar. När man kan företagen blir det lättare att få till en bra matchning som blir hållbar. (Samarbetspartner i projektet) Framgångsfaktor: Projektet utgår från etablerade samarbetsstrukturer Flera av projektägarna har redan haft etablerade nätverk och kontaktytor som har kommit till användning i projekten. Dessa samarbetsstrukturer har enligt projektledarna varit en viktig framgångsfaktor. Det handlar framförallt om samarbete med berörda myndigheter, såsom Migrationsverket och Arbetsförmedlingen, men även med utbildningsanordnare, företag, företagarorganisationer och asylboenden. I intervjuer med projektledare framkommer att många projekt har ägnat mycket tid åt att bygga upp samarbeten med framförallt myndigheter, såsom Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. I de fall där det har funnits ett samarbete redan innan projektet startat, eller i ett inledande skede av projektet, förkortades projektens startsträcka avsevärt. Det är viktigt med de goda kontakterna med Arbetsförmedlingen. De fanns från början men har fördjupats inom projektet. (Projektledare) Ett exempel är projektet Lessebo kommuns projekt Akademiker blir legitimerade lärare och ungt företagande. I projektet hade kommunen ett nära samarbete med Arbetsförmedlingen, vilket innebar att Arbetsförmedlingen hjälpte till att identifiera lämpliga projektdeltagare. Ytterligare ett exempel är projektet Svets och svenska som drevs av Högsby kommun. Projektet utgick i stor utsträckning från ett nära samarbete mellan kommunens näringslivskontor, Högsby Utbildningscenter (HUC) och SFI, vilket innebar att svetsutbildningen i stor utsträckning kunde anpassas efter varje individs kunskapsnivå och efterfrågan hos lokala arbetsgivare. Utmaning: Bristande kunskaper om målgruppen och om migrations och integrationsprocessen Flera projektägare har saknat eller haft bristfälliga kunskaper om asylsökande och nyanlända och om migrations och etableringsprocessen. Det har försvårat genomförandet och i många fall skapat längre startsträckor. Exempelvis har en del projekt misslyckats 20/65

21 med att rigga anpassade aktiviteter eller komma i kontakt med deltagare, eftersom man haft begränsade kunskaper om målgruppernas psykosociala situation. Vi hade behövt mer faktakunskaper om migrationsprocessen. Vad är definitionen av en nyanländ och hur funkar det med arbetsmarknadsinsatser? Vad är till exempel instegsjobb och nystartsjobb? (Projektledare) Utmaning: Svårt att hitta kvinnor som vill delta i projektet I flera projekt har det varit en stor utmaning att hitta kvinnor som vill delta i projektet. Problematiken bekräftas även i flera slutrapporter. Ett exempel på detta är förstudien Praktik för integration inom de gröna näringarna, som genomfördes av LRF i samarbete med Skogsstyrelsen. Projektet hade svårt att hitta kvinnor som ville bli intervjuade om sitt intresse eller sin erfarenhet inom de gröna näringarna. Ytterligare ett exempel är projektet "Lobben" en metod för snabbare integration i Jämtland Härjedalen, som drevs av Jämtland Härjedalens Idrottsförbund. Projektet riktade sig till ungdomar och unga vuxna men hade svårt att rekrytera kvinnor. Vår plan var att ha lika många kvinnor som män men det var jättesvårt. Vi ordnade en informationsträff men då kom bara killar. (Projektledare) Enligt de intervjuade projektledarna kan svårigheterna att locka kvinnor delvis förklaras av att kvinnor i lägre utsträckning än män nås av projektinformation om den sprids genom allmänna informationsmöten. Besök på boenden och information till hela familjer tycks ha varit en mer framgångsrik väg för att nå kvinnor. För att nå kvinnor krävs därmed en mer uppsökande ansats. Det finns emellertid vissa projekt som har varit särskilt inriktade på kvinnor och där kvinnor har varit dominerande. Det har framför allt handlat om projekt med fokus på sysselsättningar som traditionellt sett förknippas med kvinnor, som exempelvis Studieförbundet Vuxenskolan i Västs projekt Mångfaldsmat Orust. Denna typ av projekt har bidragit till att stärka de kvinnor som deltagit i projektet. De har bland annat stärkt deltagarnas kunskaper i svenska och bidragit till att kvinnorna kommit närmare arbetsmarknaden. Utmaning: Otydlighet kring utlysningens inriktning och utformning En av de utmaningar som projekten har hanterat kan spåras tillbaka till utlysningen av projekt medlen. Projektägarna upplever att det finns en otydlighet kring inriktningen och utformningen av Tillväxtverkets satsning på integrationsprojekten. Några intervjuade projektledare pekar på att det finns en potentiell problematik kring att många förhållandevis små projekt ingår i satsningen. Projektledarna menar att det finns risk för att merparten av projekten inte kommer att få någon fortsättning. Enligt projektledarna finns det i flera fall inte tillräckliga förutsättningar hos projektägaren för att kunna ta projekten vidare efter projektperioden. Flera projektledare beskriver att de upplevt en otydlighet från Tillväxtverkets sida om eventuell fortsatt finansiering. Projekten har upplevt att det är svårt att skapa strukturer för att ta vara på den kunskap och de erfarenheter som projektet har genererat. Problematiken kring fortsatt finansiering uppfattas i detta sammanhang som en avgörande faktor. 21/65

22 I flera projekt beskrivs den korta projekttiden som en särskilt stor utmaning. Enligt projekt ledarna har det bland annat tagit tid att etablera samarbete med samarbetspartners, såsom Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Projekten har därmed haft ont om tid och svårt att slutföra sitt arbete inom ramarna för projekttiden. Det är mycket kort med tid. Hur ska vi kunna hitta framgångsrika arbetssätt och upplägg på så kort tid? (Projektledare) Den korta projekttiden till trots uppfattar projektledarna att det är mycket positivt att Tillväxtverket skapar möjlighet för olika organisationer att testa och undersöka nya arbetssätt för att bidra till integration. Den här typen av utforskande arbete är enligt projektledarna oftast inte möjlig inom ramen för ordinarie verksamhet. 4.2 Framgångsfaktorer och utmaningar inom respektive projektkategori I följande avsnitt beskriver vi framgångsfaktorer och utmaningar för respektive projektkategori. Närmare beskrivning av framgångsfaktorer och utmaningar för varje projekt finns i bilaga Projektkategori Matchning mellan företagens kompetensbehov och nyanländas kompetenser Merparten (17 projekt) av integrationsprojekten har fokuserat på företagens kompetensbehov och nyanländas eller asylsökandes kompetens som en resurs för företagen. Projekten har främst arbetat med att kartlägga företagens kompetensbehov och nyanländas eller asylsökandes kompetenser. Samtliga projekt som ingår i den här projektkategorin presenteras i avsnitt I Tabell 10 redovisas de mest framträdande framgångsfaktorerna och utmaningarna för den här typen av projekt. Tabell 10 Framgångsfaktorer och utmaningar i projekt som arbetar med att underlätta matchning mellan företags kompetensbehov och nyanländas kompetens, erfarenheter och intressen Framgångsfaktorer Utmaningar Branschspecifik inriktning och kunskaper Nära samarbete med det lokala näringslivet Strukturer och regelverk för bl.a. praktik för nyanlända och asylsökande Yrkesinriktad och intensiv språkutbildning i kombination med praktik Framgångsfaktor: Branschspecifik inriktning och kunskaper Projektägarens branschspecifika kunskaper utgör en viktig framgångsfaktor i projekt som avgränsats till att underlätta kompetensförsörjningen i en viss bransch. I intervjuer med projektledare framgår att dessa kunskaper är värdefulla för att till exempel kunna peka på företagens nytta med att delta i projektet, samt matcha ihop företag med nyanlända eller asylsökande. Detta gäller till exempel Bron Innovation, som fokuserade på IKT branschen i Västernorrland, LRF:s projekt som fokuserade på de gröna näringarna, och IUC Syds projekt som fokuserade på industriföretag i Skåne. Gemensamt för dessa projekt är goda förkunskaper om branschens kompetensbehov och framtida utmaningar. 22/65

23 Vi förstår våra medlemmars behov. Det är en viktig nyckel. Vi vet vad som gör att de skulle vara villiga att erbjuda praktikplatser och vi förstår varför de inte söker sig till Arbetsförmedlingen. (Projektledare) Framgångsfaktor: Nära samarbete med det lokala näringslivet Ett nära samarbete med lokala företag och andra arbetsgivare är ytterligare en framgångsfaktor för projekt som arbetar med att underlätta matchningen mellan företag och nyanlända eller asyl sökande. Goda kontakter och samarbete med lokala arbetsgivare skapar goda förutsättningar för att bland annat hitta praktikplatser. Ett exempel på detta är Högsby kommuns projekt Svets och svenska. Projektet hade en stark lokal förankring i Högsby, och projektägaren hade ett stort nätverk och direktkontakter med arbetsgivare. Samma sak gäller för projektet Ny resurs i Emmaboda, som drevs av Emmaboda kommun i nära samarbete med näringslivsorganisationen Centrum Sydost. Projektledaren uttrycker: Det är viktigt att man har med sig företagarorganisation som har det stora kontaktnätet och relationen med företagen. Företagen undrar inte vad är det här?. (Projektledare) Framgångsfaktor: Intensiv yrkesanpassad språkutbildning i kombination med praktik I flera projekt har projektägarna arbetat framgångsrikt med intensiv språkutbildning i svenska med fokus på fackspråk. Detta arbetssätt har visat sig särskilt framgångsrikt på så vis att deltagarna på mycket kort tid har fått mycket goda kunskaper i svenska. Detta har snabbat på valideringsprocessen och inneburit att deltagarna har tagit tydliga steg närmare arbetsmarknaden. Ett exempel på detta är projektet Svets och svenska som drevs av Högsby kommun. I projektet kombinerades språk och yrkesutbildning med praktik. Ett annat exempel är Snabbspår till legitimation för asylsökande läkare från tredje land som drevs av Södertörns högskola. I detta projekt fick asylsökande specialistläkare en anpassad intensivkurs i svenska, och klinisk utbildning med viss praktik. En av deltagarna i projektet vittnar om fördelarna med att ta del av yrkesanpassad språkutbildning: I det här projektet var det först bara svenska, sedan medicinsk svenska jättebra upplägg! Vi måste förstå det medicinska språket och kommunikationen mellan läkare och patient. (Deltagare i projekt) Utmaning: Strukturer och regelverk för praktik Arbetsförmedlingens och Migrationsverkets regelverk kring praktikplatser har varit en utmaning för de projekt som haft för avsikt att erbjuda praktikplatser. Projektledarna vittnar om att det är svårt att få tydliga besked från till exempel Arbetsförmedlingen när det gäller regler kring praktikplatser. Flera projektledare beskriver även att de har upplevt att det har funnits begränsat med praktikplatser att tillgå för deltagarna i projekten, vilket ytterligare har försvårat genom förandet av projekten. Denna bild bekräftas även i intervjuer med samarbetspartners, såsom företagarorganisation och enskilda företag, som har varit involverade i projekten. En samarbets partner berättar: Det är svårt att nå personer på Migrationsverket. Vi satt i långa telefonköer och vi hade inte rätt uppgifter om vilka vi skulle vända oss till. (Företrädare för företagarorganisation) Projektet Lär dig av en syster/lär dig av en bror, som drevs av Macken i Växjö, är ett exempel på ett projekt som brottats med strukturella utmaningar. Projektet hade 23/65

24 inledningsvis en dialog med Arbetsförmedlingen om att få göra ett undantag när det gäller att låta enskilda firmor få ta emot praktikanter. Undantaget visade sig dock bara gälla nyanlända som ingår i etableringsprocessen och inte asylsökande eller studenter, vilket medförde att projektets målgrupp avgränsades till att enbart omfatta nyanlända. Därmed var det inte möjligt att erbjuda praktikplats för alla som ville delta i projektet Projektkategori Företagande Tre projekt (Företagarnas projekt Nyanlänt företagande, Mackens projekt Lär dig av en syster/lär dig av en bror, och Coompanions projekt Integreramera) har arbetat med att informera om företagande för att underlätta för nyanlända att starta företag snabbare. Projekten har syftat till att ta vara på företagarerfarenheter och inspirera till företagande hos nyanlända eller asyl sökande. I Tabell 10 redovisas de mest framträdande framgångsfaktorerna och utmaningarna för den här typen av projekt. Tabell 11 Framgångsfaktorer och utmaningar: Underlätta för nyanlända att starta företag snabbare Framgångsfaktorer Utmaningar Informationsinsatser med fokus på både entreprenörskap och regelverk Strukturer och regelverk kring att starta företag Erbjuda nätverk och förebilder i näringslivet Framgångsfaktor: Informationsinsatser med fokus på både entreprenörskap och regelverk Utbildningsinsatser med fokus på både entreprenörskap och regelverk är en framgångsfaktor för att underlätta för nyanlända att starta företag. I intervjuer med projektledare framkommer att det finns behov av att sprida målgruppsanpassad information om hur det svenska regelverket kring företagande fungerar. Dessutom finns behov av information om vad det innebär att driva företag i Sverige och vad rollen som företagare innebär. Ett projekt som har spridit sådan information är Nyanlänt företagande som drevs av Företagarna. I projektet tog Företagarna fram informationsmaterial om företagande, anpassat till asylsökande och nyanländas kunskapsbehov. Projektet genomförde informationsinsatser riktade till nyanlända och asylsökande. Ett annat exempel är Coompanions projekt Integreramera. I projektet gjorde Coompanion regelbundna besök på asylboenden för att informera om kooperativt företagande, det svenska regelverket, och hur hinder kan hanteras. Framgångsfaktor: Erbjuda kontakter och förebilder i näringslivet Tidigare studier visar att nyanlända ofta har ett mer begränsat nätverk med exempelvis företagare och potentiella finansiärer, vilket kan vara ett hinder när det gäller att starta och driva företag. 3 Att skapa möjligheter för nyanlända att få ta del av kontaktnät med etablerade företagare är därför en viktig framgångsfaktor för projekt som syftar till att underlätta för nyanlända att starta företag. Genom nätverket kan nyanlända som vill starta 3 Till exempel Riksrevisionen (2012) Etablering genom företagande är statens stöd till företagare effektiva för utrikes födda? RIR 2012:26. 24/65

25 företag hitta förebilder och stöd. Att använda sig av mentorer eller förebilder har visat sig skapa ett stort mervärde på individnivå för den asylsökande eller nyanlända, bland annat genom att mentorn kan vara en inspirationskälla och kunskapstillgång. Ett exempel är projektet Lär dig av en syster/lär dig av en bror, som drevs av Macken Växjö. Deltagare i projektet fick information om företagande från Macken men hade även praktik hos entreprenörer med utländsk bakgrund. En av projektdeltagarna berättar: Praktiken är jättebra och viktig för invandrare eftersom första tiden blir det jättesvårt. Jag var lite rädd men på praktiken lär man sig jättemycket och det är viktigt. (Deltagare i projekt) En mentor kan även bidra med värdefulla nätverk och kontakter till exempelvis offentliga myndigheter eller företag. Ett exempel på ett projekt som erbjudit mentorer till nyanlända är Företagarnas projekt Nyanlänt företagande. Deltagarna i projektet fick tillgång till en mentor från Företagarna, för att få vägledning och råd. Utmaning: Strukturer och regelverk kring att starta företag I intervjuer med projektledare framkommer att strukturer och regelverk kring att starta företag är den främsta utmaningen för den här typen av projekt. Det handlar bland annat om långa handläggningstider för uppehållstillstånd, och begränsade möjligheter för asylsökande att öppna bankkonto. Projektledarna uppfattar att de begränsande förutsättningarna påverkar projektens möjligheter att intressera asylsökande och nyanlända för företagande. Därmed påverkas även projektens möjligheter att nå framgång med sina projekt. Ett exempel på ett projekt som brottats med den här utmaningen är Nyanlänt företagande, som drevs av Företagarna Projektkategori Sociala företag Tre projekt (Nybro kommuns projekt Integration genom socialt företagande, Tingsryds kommuns projekt Kompetens Kooperation Kraft, och Vuxenskolan Västs projekt Mångfaldsmat Orust) har huvudsakligen arbetat med att underlätta för integration i samhället och försörjning genom socialt företagande. I Tabell 12 redovisas de mest framträdande framgångsfaktorerna och utmaningarna för den här typen av projekt. Tabell 12 Framgångsfaktorer och utmaningar: Underlätta för integration i samhället och försörjning genom socialt företagande Framgångsfaktorer Utmaningar Återanvändning och vidareutveckling av befintlig metod Bristande svenskkunskaper försvårar samarbete Projektdeltagare tar ansvar och känner ägarskap Framgångsfaktor: Återanvändning och vidareutveckling av befintlig metod En viktig framgångsfaktor för projekt som initierat och drivit sociala företag under projekt perioden är att de har vidareutvecklat arbetssätt som har prövats i andra sammanhang. Projekten har tagit inspiration från andra och byggt vidare på befintlig kunskap om vad som fungerar bäst för den här typen av insatser. Ett exempel på detta är 25/65

26 Vuxenskolan Västs projekt Mångfaldsmat Orust. Projektet har framför allt tagit mycket inspiration från Yalla trappan i Malmö, och bland annat genomfört studiebesök hos Yallatrappan. I en intervju med projekt ledaren för Mångfaldsmat Orust framgår även att stöd och råd från andra liknande insatser har varit särskilt värdefulla för att etablera verksamheten på Orust. Ytterligare ett exempel är projektet Kompetens Kooperation Kraft, som drevs av Tingsryds kommun. Projektet handlade om att utbilda kommunala tjänstemän i socialt företagande enligt det koncept som Macken i Växjö utvecklat. Framgångsfaktor: Projektdeltagare tar ansvar och känner ägarskap Ytterligare en framgångsfaktor för den här typen av projekt är att projektägaren har en stöttande och rådgivande roll, medan projektdeltagarna får möjlighet att ta ansvar och känna ägarskap för verksamheten. Det skapar förutsättningar för att projektdeltagarna ska engagera sig i verksamheten och dess utveckling, och uppleva att de stärks som individer. Den här framgångsfaktorn är särskilt tydlig i projektet Mångfaldsmat Orust, som drevs av Vuxenskolan Väst. Målgruppen har varit väldigt delaktig och det har varit en tanke med det här. [ ] Vi har funnits som resurspersoner och stöttning när de har stött på problem, men nästan alla möten sköter de på egen hand. (Projektledare) Det som fungerade bra var att vi lärde oss att laga mat i ett kök tillsammans med varandra och vi delade upp jobbarbetsuppgifterna jättebra. (Deltagare i projekt) Utmaning: Bristande svenskkunskaper försvårar samarbete Bristande svenskkunskaper hos projektdeltagarna har uppfattats som en utmaning i projekt som startat sociala företag. Det har handlat om att projektdeltagarna talar olika språk och därför har sämre möjligheter att kommunicera med varandra. Språket har blivit en utmaning i den här typen av projekt eftersom det gemensamma arbetet i grupp ställer höga krav på kommunikation. Projektet Mångfaldsmat Orust som drevs av Vuxenskolan Väst är ett exempel på projekt som har upplevt en språkutmaning under projektgenomförandet. Ibland är det svårt med språket. Vi har använt engelska som huvudspråk och sedan översatt från andra språk ibland. (Projektledare) I intervjuerna med projektledare framkommer att det finns olika sätt att hantera språkutmaningen. Ett exempel är att kombinera språkundervisning med det praktiska arbetet. Detta tillvägagångssätt användes bland annat i projektet Integration genom socialt företagande som drevs av Nybro kommun Projektkategori Civila mötesplatser I den här projektkategorin ingår Lessebo kommuns projekt Föreningen mötesplats: förena idrott/kultur/språk, Hushållningssällskapets projekt Grön gemenskap, Vuxenskolan Finnvedens projekt Framtiden idag, Rörstånga Utvecklings projekt LISA, samt ABF Gästrikebygdens projekt Från ord till bord. Dessa fem projekt har huvudsakligen fokuserat på att bidra till integration genom att skapa civila mötesplatser och nätverk eller erbjuda meningsfulla sysselsättningar. Projekten har bland annat arbetat med att introducera nyanlända eller asylsökande till idrotts eller föreningslivet. I Tabell 12 redovisas de mest framträdande framgångsfaktorerna och utmaningarna för den här typen av projekt. 26/65

27 Tabell 13 Framgångsfaktorer och utmaningar: Underlätta för integration i samhälle genom civila mötesplatser, nätverkande, meningsfull sysselsättning Framgångsfaktor Utmaningar Brett kontaktnät som projektdeltagare får del av. Svårt att hitta och behålla projektdeltagare. Framgångsfaktor: Brett kontaktnät som projektdeltagare får del av Projekt inom denna kategori har fokuserat på att erbjuda asylsökande en meningsfull sysselsättning och ett nätverk, snarare än att få ut projektdeltagare i praktik eller anställning hos företag. För dessa projekt har det därför varit viktigt att arbeta utifrån ett brett kontaktnät som även kommer projektdeltagarna till del under projektet. Det gör att projektdeltagarna kan ha nytta av projektet även efter att det avslutats. Två exempel på detta är projektet LISA, som drevs av Rörstånga Utvecklings AB, och projektet Från ord till bord som drevs av ABF Gästrikebygden. I båda projekten har projektägaren anordnat olika aktiviteter (meningsfull sysselsättning) för asylsökande. Projekten har byggt på ett tätt samarbete mellan projektägare, asylboenden, kommun och andra myndigheter. Man måste inte ha relationerna och kontakterna från början men det ger en mycket kortare startsträcka. Det är bra att ha en upparbetad verksamhet. Det är inte en förutsättning men mycket bra att ha. (Projektledare) Utmaning: Svårt att hitta och behålla projektdeltagare Att nå ut till rätt eller tillräckligt många deltagare från målgrupperna nyanlända eller asylsökande har i flera projekt varit en återkommande utmaning. Det handlar även om svårigheter att få projektdeltagarna engagerade under hela projektperioden. Projektledare för projekt som varit inriktade på asylsökande på asylboenden vittnar om att engagemanget från målgruppen har påverkats negativt av deltagarnas situation. De asylsökande lever under stor psykisk press, vilket påverkar deras förmåga att engagera sig i projekt som löper under en längre tid. Dessutom riskerar de asylsökande att bli utvisade eller förflyttade till ett annat boende under projekt perioden, vilket ytterligare ökar osäkerheten och otryggheten. Ett exempel på ett projekt som har brottats med den här typen av utmaningar är Vuxenskolan Finnvedens projekt Framtiden idag. Projektet startade upp aktiviteter för asylsökande, men när de flyttades till andra boenden förändrades projektets förutsättningar drastiskt. Projektledaren berättar: Vi började med aktiviteter men när de [asylsökande] fick besked om att de skulle flytta så var det som att luften gick ur alla och de blev oroliga. (Projektledare) 27/65

28 5 Den upplevda nyttan av projekten I kapitlet diskuteras den nytta som integrationsprojekten har bidragit till för olika aktörer. Genom detta kapitel hoppas vi skapa förutsättningar för en diskussion om hur och för vem integrations projekten skapar nytta. Analysen baseras på intervjuer med projektledare och intressenter, och stöds av tillgängliga läges och slutrapporter. Inledningsvis redogör vi för gemensamma nyttor från projekten utifrån tre perspektiv: individ, organisationsoch samhällsnivå. Därefter lyfter vi de mervärden som projekten har bidragit till och som är specifika för de olika projekt kategorierna. 5.1 Projekten har bidragit till mervärde på tre nivåer Ramböll bedömer att projekten gett upphov till nytta främst på individnivå men även på organisations och samhällsnivå. Det är värt att notera att avtrycket på samhällsnivå inte är särskilt påtagligt vid tidpunkten för studiens genomförande. Det kan förklaras av att projekten fortfarande pågått eller nyligen avslutats när analysen gjordes. Avtryck på samhällsnivå är något som blir synligt först efter en tid. Vi har identifierat ett antal nyttor som projekten oavsett projektkategori har bidragit till. Exempel finns i Tabell 14 nedan. Tabell 14. Gemensamma nyttor från projekten oavsett projektkategori Individ Organisation Samhälle Ökade kunskaper i svenska. Stärkt individ. Nätverk och kontakter med etablerade svenskar och/eller potentiella arbetsgivare. Ökad tillgång till samhällsinformation. Projektägare: Ökad kunskap om målgruppen samt migrations och etableringsprocessen. Projektägare: Ökat engagemang för integrationsfrågor. Företag: Viss ökad tillgång till kompetens. Ökad kunskap om lokala behov, förutsättningar och utmaningar kopplat till integration. Lokala aktörer har bättre kännedom om varandra Nya kunskaper och stärkta individer När det gäller nytta på individnivå är det viktigt att skilja mellan förstudier som haft en kart läggande eller utforskande ansats och de projekt som genomfört insatser direkt mot enskilda individer. Förstudierna har i regel fokuserat på företagens förutsättningar och möjligheter, utan att genomföra aktiviteter direkt för nyanlända eller asylsökande. Därmed har de enskilda projekten inte genererat någon konkret nytta på individnivå. Den kunskap som har genererats i dessa projekt kan dock ge indirekt nytta för individer på lång sikt, till exempel genom att ha kartlagt vilka företag som har möjligheter att erbjuda praktikplatser. I de fall som nyanlända eller asylsökande har deltagit i projekten har aktiviteterna generellt sett varit till stort gagn för enskilda deltagare. Denna nytta beskrivs närmare i följande avsnitt. 28/65

29 Nytta för individer: Kunskaper i svenska En tydlig nytta på individnivå är ökad språkinlärning. Majoriteten av integrationsprojekten har erbjudit någon form av språkutbildning eller språkträning. I intervjuer och projektdokument framgår att deltagarna upplever att det främst är de intensiva och yrkesinriktade språkkurserna som har varit mest värdefulla för språkutvecklingen. Därtill har kombinationen av språkutbildning och praktik gett stort värde för deltagarna. Ett exempel på detta är projektet Snabbspår till legitimation för asylsökande läkare från tredje land, som genomfördes av Södertörns högskola. I intervjuer med deltagare framgick att de haft stor nytta av upplägget med yrkesanpassade intensivkurser i svenska som kombinerades med klinisk utbildning och auskultation på arbetsplatser. 4 Deltagarna har arbetat mot det specifika målet att nå tillräckligt goda kunskaper i svenska för att klara Socialstyrelsens kunskapsprov för läkarlegitimation. Vid tidpunkten för Rambölls studie hade redan en av deltagarna gjort kunskapsprovet hos Socialstyrelsen och flera deltagare planerade att göra provet inom kort. En av deltagarna beskriver nyttan med projektet nedan: Det är viktigt att börja med språket! Vi började alla från noll med språket och har kommit långt. (Deltagare i projekt) Nytta för individer: Stärkt individ En gemensam nämnare för flera projekt, oavsett projektkategori, är att aktiviteterna har stärkt enskilda individer som deltagit i projektet. Exempelvis har deltagare upplevt att de stegvis har närmat sig anställningsbarhet eller studier. Deltagare har också upplevt en ökad känsla av egenmakt och förbättrad psykosocial hälsa. Ett exempel är projektet Nyanlänt företagande, där projektägaren har informerat asylsökande om företagande och möjliga vägar ut ur passivitet på asylboenden. Insatserna i projektet har lett till att deltagarna ser annorlunda på sin egen situation och att fler asylsökande söker praktikplatser på egen hand. Ytterligare ett exempel är projektet Mångfaldsmat Orust. Det har genererat individuell nytta hos de kvinnor som deltagit i projektet men också fungerat som inspiration för asylsökande och nyanlända kvinnor som kommit i kontakt med projektet utan att själva delta. En av projektdeltagarna berättar: I have learnt the language and I have new contacts and more knowing about the laws. (Deltagare i projekt) Ny kunskap och engagemang hos organisationer När det gäller nytta på organisationsnivå visar studien att satsningen främst har gett mervärde i projektägarnas egna organisationer. Bland projektägarna återfinns till exempel kommuner, föreningar inom idéburen sektor, företagsfrämjande organisationer, utbildningsanordnare och företagsrådgivare inom den sociala ekonomin. Projekten har även bidragit med viss nytta för de företag som varit direkt involverade i projekten, till exempel genom att erbjuda praktikplats. Merparten av projekten har dock haft en utforskande och kartläggande ansats. Det innebär att nyttan för företag förväntas uppstå först på längre sikt och genom fortsatta insatser. Nyttan på organisationsnivå beskrivs närmare i följande avsnitt. 4 Den kliniska utbildningen som gavs ingick inte i projektet men anordnandes ideellt och i samarbete med projektet och utifrån deltagarnas behov. 29/65

30 Nytta för organisationer: Ökad kunskap om målgruppen och om migrations och etableringsprocessen hos främst projektägare På organisationsnivå har projekten främst bidragit med nytta i form av ny kunskap för projektägare och samarbetspartners som har varit direkt involverade i projektet. Den nya kunskapen avser både målgrupperna och migrations och etableringsprocessen. I intervjuerna med projektledare framgår att projektägare har fått ökad kunskap om asylsökande och nyanlända och om deras förutsättningar generellt. Det har exempelvis handlat om ökad kunskap om de förutsättningar som dessa personer lever under, främst som ny i landet. En annan aspekt som omnämns i intervjuer är att projektägare har fått mer kunskap om migrations och etableringsprocessen och de offentliga aktörer som har uppdrag inom policyområdena. Dessa utökade kunskaper är särskilt tydliga bland de projektägare som uppger att de inte tidigare har arbetat med målgruppen och heller inte har erfarenhet av att bedriva integrationsprojekt. Projektägarna har i ökad utsträckning även fått kunskaper om vilka utmaningar och svårigheter som kan uppstå i samarbete med statliga myndigheter såsom Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. I intervjuer och workshoppar vittnar flera projektledare om att de har insett hur samarbetet med offentliga myndigheter kan stärkas och underlättas till gagn för integrationsarbetet. Av våra intervjuer framkommer även att projekten i låg utsträckning tycks ha genererat ny kunskap för de myndigheter som har varit involverade i projekten, exempelvis Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. Det kan förklaras av att myndigheterna Migrationsverket och Arbetsförmedlingen genom sina myndighetsuppdrag redan har en gedigen kunskap om asylsökande och nyanlända, och om deras förutsättningar under den första tiden i Sverige. I viss mån har även de företag som deltagit i projekten fått ökade kunskaper om målgruppen samt migrations och integrationsprocessen. Det gäller framför allt projekt där företagen har tagit emot nyanlända som praktikanter. Företagen har då fått ökad kännedom om både möjlig heter och utmaningar som hänger ihop med att erbjuda praktikplatser för nyanlända. Detta gäller i viss utsträckning även för de företag som har varit involverade i förstudier som syftat till att undersöka företagens möjligheter att erbjuda praktikplatser. Ett exempel på en sådan förstudie är Praktik i Sveriges innovationsmiljöer matchning av stort behov av kompetensförsörjning, som genomfördes av Swedish Incubators & Science (SISP). En av företagarna som deltog i projektet berättar: Jag har lärt mig otroligt mycket om vad vi behöver och vad som krävs för oss för att kunna komptensförsörja och bidra till integrationsprocessen. Jag förstår mer kring möjligheterna och har insett att man inte alltid kan gå via de etablerade kanalerna som Arbetsförmedlingen. (Företagare som deltagit i projekt) Nytta för organisationer: Ökat engagemang för integrationsfrågor hos projektägare De flesta projektägare har uttryckt att de fått ett nyväckt eller ökat engagemang för integrationsfrågor. Ett fåtal projektägare menar också att de har fått värdefulla erfarenheter och en ökad inspiration att fortsätta arbeta med integrationsfrågor. Å andra sidan finns också projektägare som uppfattar att svårigheter och utmaningar under projekttiden delvis har avskräckt dem från ett fortsatt engagemang. Enligt projektledarna är det framför allt samarbetet med Migrationsverket och Arbetsförmedlingen som haft en negativ påverkan på projektägarnas engagemang. 30/65

31 Nytta för organisationer: Företag har fått viss ökad tillgång till kompetens De projekt som har arbetat med att matcha nyanlända med företagens kompetensbehov har i viss mån bidragit till att företag har fått tillgång till efterfrågad kompetens. Det handlar om företag (och offentliga organisationer) som har tagit emot nyanlända som praktikanter. Vi uppfattar att de flesta praktikplatser framför allt har varit till nytta för individen, och att projekten sällan har lett till anställning hos företagen. I intervjuerna framkommer att vissa förutsättningar behöver finnas på plats för att företagen ska uppfatta att de har nytta av att ta emot nyanlända som praktikanter. En av dessa förutsättningar handlar om långsiktighet. Företagen efterfrågar långsiktiga insatser som ger möjlighet att ta emot praktikanter under en längre tid. Då blir det även möjligt för företagen att satsa långsiktigt på sin praktikant. En projektledare beskriver företagens inställning på följande sätt: Man är många gånger mycket seriösa. Vill man erbjuda praktik så har man ett längre syfte, inte bara jobb i några veckor för någon som ska ha något att göra. Det ska vara någon som man vill behålla. (Projektledare) Erfarenheterna från projekten visar även att de nyanlända behöver ha någorlunda goda kunskaper i svenska för att företagen ska uppfatta att de kan dra full nytta av praktiken. Företagen har begränsade möjligheter att använda tolk och därför är språkkunskaperna en avgörande faktor. Ett av företagen som tagit emot praktikanter uttrycker: Projektidén tror jag på men svenskkunskaperna måste vara bättre när de kommer ut på arbetsmarknaden. Då skulle de kunna bidra med både kompetens och arbetskraft som är vår utmaning. (Företagare som tagit emot praktikanter) Projektledaren i ett annat projekt som också arbetat med matchning mellan nyanlända och företag berättar: Språkkunskaperna har varit en utmaning i vårt projekt. Våra företagare har inte tid att ha en tolk emellan. (Projektledare) Projektens arbete har i viss mån lämnat avtryck på samhällsnivå Integrationsprojekten är pilotprojekt och förstudier vars ambition framförallt är att utveckla och pröva arbetssätt för snabbare integration. Kunskaperna har hittills endast i begränsad utsträckning spridits till andra aktörer på andra orter eller i andra regioner. Det är därför inte rimligt att anta att projekten ska ha bidragit till en snabbare integration på en övergripande samhällsnivå. Studien visar i stället att projektens nytta på samhällsnivå främst avser kunskapsuppbyggnad, spridning av kunskap inom och mellan regioner samt bättre förutsättningar för ökad samverkan mellan aktörer. Dessa nyttor beskrivs närmare i följande avsnitt. Nytta på samhällsnivå: kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning på lokal och regional nivå En majoritet av projekten har genomförts med utgångspunkt i den lokala kontexten. Till exempel har några kommuner genomfört ett projekt i Glasriket där de utgått från lokala utmaningar. Den kunskap som har genererats i projekten har en tydlig lokal förankring eftersom kunskapen i första hand finns hos de lokala aktörer som deltagit eller kommit i kontakt med projektet. Flera projekt har ambitionen att sprida kunskaperna till andra aktörer på andra orter eller i andra regioner. Men vid tidpunkten för intervjuer med projektledarna hade detta av förklarliga skäl ännu bara skett i begränsad utsträckning. 31/65

32 En handfull projekt har dessutom haft en regional dimension, som inneburit att projekten har genererat kunskaper som avser en hel region. Bland dessa finns projekt som har kartlagt företagens behov av kompetens eller hinder för att erbjuda praktikplatser. Merparten av dessa projekt avser en viss bransch, såsom IKT eller de gröna näringarna. Ett exempel är projektet Nyanlända som resurs i kompetensförsörjning och internationalisering av IKT sektorn i Västernorrland, som drivs av Bron Innovation. Projektägaren har bland annat analyserat hur IKT sektorn i Västernorrland på bästa sätt kan tillvarata kompetens hos nyanlända, vilket har tagit arbetet med kompetensförsörjning flera steg framåt. Detta illustreras i citatet nedan. Nyttan kommer att vara att lägga en till pusselbit i vårt stora kompetensförsörjningspussel. (Projektledare) Enstaka projekt har även en interregional dimension, som lett till kunskapsspridning mellan olika regioner. Ett exempel på detta är Lobben en metod för snabbare integration, som genomförts av Idrottsförbunden i Gävleborg, Västernorrland och Jämtland Härjedalen. I projektet har nyanlända ungdomar erbjudits praktik i kombination med idrottsledarutbildning. Tack vare att projekten har genomförts på flera orter och i flera län har kunskaper och arbetssätt överförts mellan regioner. 5.2 Nyttan varierar beroende på projektens inriktning Projekten har även bidragit med nytta som är specifik för respektive projektkategori. Tabell 15 är en sammanställning av de mervärden som genererats i de olika projektkategorierna. Tabell 15. Nytta inom respektive projektkategori Projektkategori Individ Organisation Samhälle Matchning mellan företagens kompetensbehov och nyanländas kompetenser Språkkunskaper genom utbildning eller praktik Yrkeskunskaper genom utbildning eller praktik En första arbetslivserfarenhet i Sverige Nätverk och kontakt med arbetsgivare eller potentiella sådana. Branschorganisationer: ökad kunskap om migrations och etableringssystemet. Branschorganisationer: ökad kunskap om företagens möjligheter att erbjuda praktik. eller anställning till målgruppen. Branschorganisationer och företag: kännedom om asylsökande och nyanländas kompetenser. Företag: viss ökad tillgång till kompetens. Lokala myndigheter: Kommuner har etablerat kontakt med statlig myndighet inom integrationsområdet. Kontakter och samarbete mellan myndigheter och branschorganisationer har initierats. 32/65

33 Projektkategori Individ Organisation Samhälle Företagande Kunskaper om regler för att starta företag i Sverige Kontakt med etablerade företagare. Branschorganisationer: kunskap om kompetenser hos asylsökande och nyanlända. Nationell myndighet: kunskap om det svåra i att tidigt hitta personer med företagarbakgrund. Ökat intresse för företagande bland nyanlända, och nya projektidéer. Sociala företag Språkträning Yrkeskunskaper genom utbildning eller praktik Nätverk och kontakter. Kommuner (projektägare): kunskap om att starta och driva sociala företag. Kommuner (projektägare): kunskap om migrations och etableringsprocessen. Civila mötesplatser Meningsfull sysselsättning vid tidpunkten för insatsen Information om möjliga vägar till arbete, studier eller företagande Viss språkträning Nätverk och kontakt med etablerade svenskar. Företag: Asylboenden har bättre förståelse för möjliga vägar till sysselsättning. Lokala myndigheter: Kommuner har fått ökad kunskap och verktyg för att bemöta individer ur målgruppen. I följande avsnitt beskrivs ett urval av de mervärden som projekten har bidragit till inom respektive projektkategori. Närmare beskrivningar av varje projekts resultat och bidrag finns i bilaga 2. 33/65

34 Nytta för individer: nyanlända och asylsökande har fått ökad kontaktyta mot arbetsgivare Fler deltagare har fått en ökad kontaktyta mot potentiella arbetsgivare. Det är ett av de tydligaste bidragen på individnivå från projekten inom kategorierna Matchning mellan företagens kompetensbehov och nyanländas kompetenser och Civila mötesplatser. Kontakten har främst möjliggjorts genom att deltagare har fått prova att praktisera. Det förekommer också exempel på individer som efter praktiken har gått vidare till anställning. Där deltagarna inte fått anställning har de ändå fått med sig arbetslivserfarenhet som kan öka deras chanser till anställning. Deltagarna har också fått ökad kontakt med företag eller personer som driver eget företag. Dessa kontakter kan i förlängningen bli värdefulla för att vid senare tillfälle få en anställning eller starta företag. Studien visar exempelvis att minst två sociala företag har startats av deltagare som ett resultat av att de deltagit i projektet. Exempelvis har en deltagare i projektet Nyanlänt företagande startat ett socialt företag i Västmanland. Företaget producerar mångkulturell mat och bakverk samt utför tjänster inom trädgårdsskötsel och snöröjning. Nytta för individer: ökade kunskaper om de regelverk som omger förtagande i Sverige Projekten inom kategorierna Företagande och Sociala företag har bland annat bidragit till att öka målgruppens kunskaper om och förståelse för företagande i Sverige. Av intervjuer med projektledare och intressenter framgår att målgruppen upplever att det är svårt att få grepp om reglerna för företagare i Sverige. Dessa svårigheter kan hindra målgruppen att starta företag. Flera deltagare i projekt som handlade om företagande tog steg närmare arbetsmarknaden, men snarast mot en anställning. Det var en oväntad men intressant effekt. I projektet Nyanlänt företagande bidrog aktiviteter på ett asylboende till att deltagarna färdigställde sina CV och kontaktade potentiella arbetsgivare. I projektet har boendepersonalen börjat göra intervjuer med de boende för att kartlägga deras utbildningsbakgrund, yrkeskompetenser och informella kompetenser. Detta har enligt boendepersonalen skapat tillit mellan deltagarna och boendepersonalen. Detta har i sin tur gett bättre relationer på boendet, minskad psykisk ohälsa och ökad motivation hos målgruppen. De som har deltagit i projektet upplever också att lokalsamhället fått en mer positiv inställning till asylboendet till följd av positiv publicitet om projektaktiviteterna. Stödet från lokalbefolkningen har ökat markant. (Anställd vid asylboende) Nytta för organisationer och för samhället: ökad kunskap om företagens kompetensbehov och målgruppens kompetenser Projekten inom kategori Matchning mellan företagens kompetensbehov och nyanländas kompetenser har bidragit till ökade kunskaper inom kompetensförsörjning. Kunskapen har varit särskild värdefull för de branschorganisationer som medverkat i integrationsprojekten, och nyttan har varit särskilt tydlig just i projekt med branschspecifik inriktning. Här har myndigheter och företag lärt sig mer om företagens kompetensbehov inom särskilda branscher, såsom de gröna näringarna. Ett exempel är projektet Praktik för integration inom gröna näringarna, som genomförts av LRF. Projektet har försökt ge konkreta svar på hur LRF, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen bör arbeta och samverka för att underlätta matchning mellan arbetsgivare inom de gröna näringarna och nyanländas kompetenser. Projektet har gett viktiga lärdomar för de medverkande organisationerna LRF och Skogsstyrelsen. 34/65

35 Lärdomarna gäller till exempel vilka kompletterande insatser som behövs för att öka matchningen mellan nyanlända och företagen inom de gröna näringarna. De två organisationerna har också börjat samverka med varandra. Det har dessutom bildats nya nätverk mellan organisationer som LRF, kommuner, Migrationsverkets och Arbetsförmedlingens lokala enheter, och organisationer inom civil samhället. Dessa har spridit kunskap om möjliga vägar till arbete för målgruppen. Nätverken har också gett ökad kunskap om vilka behov och krav som företagen i branschen har för att sysselsätta målgruppen. Ett liknande lärande har skett i de förstudier som syftat till att kartlägga och analysera företagens förutsättningar för att erbjuda praktikplatser. De har genererat kunskap om företagens hinder och incitament för att ta emot målgruppen. Lärandet har även skett i de projekt som har arbetat främst med matchning. Ramböll ser att det finns en stor potential att överföra de nya kunskaperna från organisationsnivå till samhällsnivå. Kunskaperna behöver leda till fortsatta insatser i ordinarie verksamheter. Bara då kan den nya kunskapen bidra till snabbare integration. Vid tidpunkt för studien rådde det dock en viss osäkerhet bland intervjuade projektledare och intressenter kring huruvida kunskaperna kommer att användas vidare. Det beror bland annat på att framtiden för flera projekt fortfarande är oviss. Nytta för organisationer och samhälle: utmaningar har identifierats och nya projektidéer har kläckts Projekten i kategorierna Företagande och Sociala företag har även bidragit till att identifiera viktiga utmaningar när det gäller asylsökande, nyanlända och deras förutsättningar för företagande i Sverige. En av utmaningarna som projekten har pekat ut är svårigheten att i ett tidigt skede hitta personer med företagarbakgrund bland asylsökande och nyanlända. Den utmaningen har även analyserats i en annan studie som tagits fram på Tillväxtverkets initiativ. 5 Några av de projekt som har haft inriktning mot företagande har också gett upphov till nya projektidéer som vidareutvecklas bland annat i Tillväxtverkets satsning på snabbspår för nyanlända företagare. 5 Tillväxtverket (2016) Migration, företagande och etablering. Rapport 0201 Rev A 35/65

36 6 Ovisshet kring projektens framtid I Tillväxtverkets utlysning av projektmedel för snabbare integration uttrycktes en förväntan om att projekten skulle leda till vidare arbete i ordinarie verksamhet, eller att projektägaren skulle kunna växla upp insatsen till större projekt. Vid utlysningen ställde Tillväxtverket krav på projektens förutsättningar för långsiktighet och spridning. I projektansökan var projektägarna bland annat skyldiga att beskriva hur de skulle finansiera, sprida och förvalta projektets idéer, metoder och verksamhet efter att projektet avslutats. Utifrån dessa förutsättningar har vi undersökt projektens möjligheter att leva vidare. I detta kapitel presenteras vår analys. Den baseras på intervjuer med projektledare, och på projektens läges och slutrapporter. 6.1 För knappt hälften av projekten är framtiden oviss Det har varit en stor utmaning att skapa långsiktiga strukturer för att ta tillvara på och omsätta den kunskap och de erfarenheter som genererats i projekten. Detta framkommer i våra intervjuer med projektledare och intressenter. Både projektledare och intressenter vittnar om att det aldrig har varit tydligt hur projektet ska leva vidare efter projektslut. Det har inte heller vuxit fram en naturlig fortsatt väg framåt under projektets gång. I Tabell 16 redovisas den bild som framkommit i våra intervjuer med projektledare och intressenter om projektens framtid. Den bygger framförallt på projektledarnas egna bedömningar om projektens framtid. Det finns därmed en risk för att projektledarna både över och underskattar sannolikheten att projektet som helhet eller delar av projektet kommer att finnas kvar efter projektperioden. Tabell 16. Projektens framtid efter avslutat projekt Framtidsscenario Projektet kommer i något avseende finnas kvar och integreras i ordinarie verksamhet. Projektet kommer sannolikt att leva vidare i ett annat projekt, ny verksamhet m.m. Antal projekt 4 7 Projektets framtid är oviss. 12 Projektet kommer inte att få någon fortsättning. 2 Totalt 28 Knappt hälften av projekten saknar en tydligt utstakad framtid Av tabellen framgår att knappt hälften av projekten saknar en tydligt utstakad framtid efter att projektet avslutats. Bland dessa återfinns projekt från samtliga fyra projektkategorier. Merparten av dessa projektledare menar dock att det finns anledning att arbeta vidare med hela eller delar av projekten. Det handlar om att antingen arbeta vidare med de arbetssätt som utvecklats i projekten eller att ta vidare de kunskaper som projekten har genererat. I intervjuerna med projektledare framkommer att det i vissa fall 36/65

37 förs diskussioner om projektens framtid och hur kunskapen från projekten kan tas vidare, men att det i nuläget inte finns någon plan för fortsättningen. Projekt med osäker framtid finns till exempel bland de projekt som kartlagt kompetenser hos nyanlända eller asylsökande samt kompetensbehovet hos företag. Genom kompetensoch behovsinventeringarna har projekten förvärvat unik kunskap som kan användas för att matcha ihop arbetsgivare och potentiella arbetstagare inom en specifik bransch. Det framgår dock av våra intervjuer att det i flera av dessa projekt inte finns någon struktur för hur den förvärvade kunskapen ska användas efter projektens slut. Det gäller även i projekt som har kartlagt exempelvis hinder eller utmaningar hos arbetsgivare för att kunna ta emot nyanlända som praktikanter inom ett specifikt yrke. Elva projekt kommer sannolikt att finnas kvar i något avseende efter projektavslut Sannolikt kommer elva projekt att finnas kvar i något avseende, antingen inom ordinarie verksamhet eller i form av ett nytt projekt. Sju av dem kommer att leva vidare i ett nytt projekt eller genom en ny verksamhet. Det framkom vid våra intervjuer. Bland dessa projekt finns till exempel Mångfaldsmat Orust. I det projektet har deltagare startat ett socialt företag som erbjuder catering. Efter projektets avslut kommer företaget att drivas vidare i egen form. Både verksamhetschef och de flesta kvinnor som arbetar i företaget är tidigare deltagare i projektet. Kvinnorna i cateringföretaget har förhoppningar om att kunna sprida konceptet vidare. De vill inspirera andra asylsökande att starta liknande verksamheter. Ett annat exempel är Nyanlänt företagande, där en av deltagarna har startat ett socialt företag i Västmanland. Företaget producerar mångkulturell mat och bakverk, samt utför tjänster inom trädgårdsskötsel och snöröjning. Erfarenheter från projektet tas dessutom vidare i flera snabbspårsfinansierade projekt från Tillväxtverket. Övriga fyra projekt med en plan för framtiden kommer i något avseende att finnas kvar som en del i projektägarens ordinarie verksamhet. Detta gäller till exempel Integreramera vars projekt ägare har varit Coompanion Norrbotten. Projektet har testat och utvecklat modeller för hur asyl sökande kan bidra till sin egenförsörjning. Bland annat har projektet besökt asylboenden och informerat om företagande. Två projekt kommer inte att få någon fortsättning Två projekt har stött på betydande problem under genomförandet. Problemen innebär att projekten inte kommer att finnas kvar i någon form efter projektslut. Det ena fallet handlar om Iransk Svenska föreningens projekt Bättregration i Malmö. Sedan projektet avslutades har projektägaren gått i konkurs. De kommer därför inte att kunna ta projektet vidare, och inte heller sprida de kunskaper som projektet har genererat. Det är heller inte troligt att projektet kommer att tas vidare av någon annan aktör. Det andra projektet är Företagarna praktik som drevs av Företagarna. Projektägaren valde att avsluta projektet i förtid eftersom projektet inte lyckats få det lokala engagemang som krävdes för att få deltagarna i praktik. Beslutet fattades i samråd med Tillväxtverket. Projektet har trots detta dragit en del värdefulla lärdomar som kan komma andra liknande satsningar till gagn. En lärdom är att den här typen av projekt behöver arbeta mer lokalt och närmare företagen. En annan lärdom är att börja småskaligt. 37/65

38 6.2 Den fortsatta finansieringen efter projektavslut är oviss Fortsatt finansiering utgör ett orosmoln för de projekt där framtiden är oviss. Flera projektledare vittnar om att det behövs finansiering för att kunna fortsätta och att det i dagsläget inte finns någon given finansieringskälla. Flera projektägare beskriver att de upplevt en otydlighet från Tillväxtverkets sida om eventuell fortsatt finansiering. Samtidigt menar de att det var tydligt i utlysningen att Tillväxtverkets satsning endast omfattade förstudier och pilotprojekt. Endast tre projektägare uppger att de har ansökt eller planerar att ansöka om projektmedel från EU:s strukturfonder (ESF, AMIF eller ERUF) eller annan extern finansiering, till exempel Leader eller Allmänna arvsfonden. Merparten av projektägarna planerar alltså inte att ansöka om medel från strukturfonderna för att växla upp projektet. Enligt projektledarna finns flera olika anledningar till det. Några projektägare uppfattar att projekten inte lämpar sig för varken ESF, AMIF eller ERUF. Andra projektägare uppfattar att de inte har kapacitet att driva och administrera ett projekt av den storlek som krävs för att få finansiering från strukturfonderna. 38/65

39 7 Slutsatser Bred satsning med flera olika typer av projekt Tillväxtverket öppnade upp för flera olika typer av projekt, och för projektägare från olika sektorer i samhället. Bredden återspeglas både i projektens syfte och i de aktiviteter som genomförts i projekten. Ramböll har identifierat fyra typer av projektkategorier. Tabell 17. Projektkategorier i Tillväxtverkets satsning på integrationsprojekt Projektkategori Matchning mellan företagens kompetensbehov och nyanländas kompetenser Företagande Sociala företag Civila mötesplatser Syfte Underlätta matchning mellan företags kompetensbehov och nyanländas kompetens, erfarenheter och intressen Underlätta för nyanlända att starta företag snabbare Underlätta integration i samhället och arbete/försörjning genom socialt företagande Underlätta integration i samhället genom olika mötesplatser, nätverkande och meningsfull sysselsättning Merparten av projekten har genomfört insatser för att underlätta matchningen mellan företags kompetensbehov och nyanländas kompetenser 17 av 28 projekt har arbetat med att underlätta matchning mellan företags kompetensbehov och nyanländas kompetens. Tre projekt har arbetat med att underlätta för nyanlända att starta företag snabbare. Ytterligare tre projekt har arbetat med att underlätta integration genom socialt företagande. Resterande fem projekt har arbetat med att underlätta integration genom mötes platser, nätverkande eller meningsfull sysselsättning. Merparten av projekten har varit inriktade på nyanlända vuxna, men det finns även flera projekt som har haft asylsökande som sin primära målgrupp. Framgångsrika arbetssätt består av flera komponenter Studien visar att de arbetssätt som har fungerat framgångsrikt består av flera komponenter som tillsammans ger ett lyckat projekt. Vi har identifierat tre centrala framgångsfaktorer som enligt projektledare och intressenter är särskilt viktiga oavsett projektkategori. Utifrån intervjuer med projektledare har vi även identifierat tre gemensamma utmaningar. 39/65

40 Tabell 18. Centrala framgångsfaktorer och utmaningar oavsett projektkategori Framgångsfaktorer Utmaningar Engagemang och flexibilitet hos projektägare. Bristande kunskaper om målgruppen och om migrations och integrationsprocessen. Projektet har lokal eller regional förankring. Projektet utgår från etablerade samarbetsstrukturer. Svårt att hitta kvinnor som vill delta i projektet. Otydlighet kring utlysningens inriktning och utformning. Den upplevda nyttan av projektens arbete varierar mellan aktörer Studien visar att det upplevda mervärdet av projektens arbete varierar mellan aktörer. Vi har identifierat följande nyttor som särskilt centrala: Individnivå (asylsökande/nyanlända): Främst nya språkkunskaper och stärkta individer. Organisationsnivå: Främst ny kunskap för projektägare och samarbetspartners som har varit direkt involverade i projekten. Kunskapen avser bland annat målgrupperna och migrations och etableringsprocessen. Nyttan för företag förväntas uppstå på längre sikt och i fortsatta insatser. De företag som har tagit emot nyanlända som praktikanter har dock fått viss ökad tillgång till kompetens tack vare projekten. Samhällsnivå: Viss kunskap till samhället om företagens kompetensbehov. Ovisshet kring projektens framtid Knappt hälften av projekten saknar en tydligt utstakad framtid efter att projektet avslutats. Det har varit en stor utmaning för projekten att skapa långsiktiga strukturer för att ta tillvara på och omsätta den kunskap och de erfarenheter som har genererats i projekten. 8 Referenser Glasrikeuppdraget (2012) Delrapport 1 Förstudie Glasriket Länsstyrelsen i Kronobergs län (2014) Rapport från Glasrikeuppdraget NT2012/1667/RT Regeringsbeslut N2012/1667/RT ( ) Riksrevisionen (2012) Etablering genom företagande är statens stöd till företagare effektiva för utrikes födda? RIR 2012:26. Tillväxtverket (2016) Migration, företagande och etablering. Rapport 0201 Rev A 40/65

41 Bilaga 1 Metod Studien utgår från följande övergripande frågeställningar: Är projekten relevanta utifrån Tillväxtverkets syfte med satsningen? Hur har projekten arbetat för att bidra till snabbare integration genom kompetensförsörjning och företagande? Vilka goda exempel på framgångsrika och fungerande arbetssätt och metoder finns i projekten? Vilken nytta har projekten genererat för aktörer på olika nivåer? Vilka förutsättningar finns för att projekten eller delar av projekten kommer att leva vidare efter projektslut? Studiens övergripande frågeställningar har legat till grund för de metodval som vi har gjort. Vi har använt tre olika datainsamlingsmetoder: intervjuer, dokumentstudier och interaktiva workshoppar med projekten. Vår analys har genomförts i en så kallad iterativ process. Det innebär att vi har gjort analysen i flera omgångar. Vid varje ny analysrunda har vi lagt till ett empiriskt underlag. Denna analysprocess kan liknas vid en spiral där det teoretiska ramverket för integrationssatsningen har varvats med empiriinhämtning. Figur 1. Studiens analysprocess I följande avsnitt ger vi en närmare beskrivning av de metoder för datainsamling som vi har använt i den här studien. Dokumentstudier av projektdokumentation och Tillväxtverkets satsning Vi har studerat ansökningshandlingar samt läges och slutrapporter för integrationsprojekten. 6 Syftet med dessa dokumentstudier var att inhämta data om designen och genomförandet av projekten. Först studerade vi ansökningar och lägesrapporter. Med dem som grund kategoriserade vi projekten utifrån deras arbetssätt 6 Ramböll har studerat ansökningshandlingar och lägesrapporter för samtliga beviljade projekt. Vid tidpunkten för författandet av denna rapport hade Ramböll tillgång till slutrapporter från 18 av de 28 projekten. 41/65