Identifieringsarbetet i Thailand efter flodvågskatastrofen

Transkript

1 Identifieringsarbetet i Thailand efter flodvågskatastrofen Då och nu - bakgrundsmaterial mars 2006

2 Identifieringsarbetet efter flodvågskatastrofen och hemtagning av svenska omkomna Identifieringsarbetet i dag i Thailand Identifieringsarbetet med de återstående omkomna pågår i den thailändska polisens regi i Bangkok. Från och med den 1 mars 2006 har Royal Thai Police (RPT) tagit över hela ansvaret för det fortsatta arbetet med identifieringen av omkomna efter flodvågskatastrofen. Identifieringsarbetet kommer att fortsätta så länge det behövs. Thai Tsunami Victim Identification Center (TTVI) i Phuket stängdes den 15 december 2005 och flyttade till Bangkok. Den 28 februari avslutades den officiella internationella insatsen. En mindre grupp internationella rådgivare finns kvar på plats i Bangkok fram till utgången av april månad Tiden får utvisa om ytterligare behov av internationell medverkan kan komma att behövas därefter. Av de omkomna som registrerats av TTVI finns ca 700 kroppar kvar att identifiera. Dessa förvaras för närvarande på Site 1 (den site som tidigare hette Site 1 C, Bang Maruan) i Phang Nga-provinsen. Det saknas fortfarande 16 svenskar. Dessa saknade svenskars AM-uppgifter (AM = ante mortem = före döden) ska matchas med samtliga befintliga PM-uppgifter och nya inkommande analyser av DNA. Upphittat gods har tidigare samlats på en polisstation i Thalang, men är nu flyttad till Bangkok och en interaktiv CD-skiva håller på att färdigställas av en thailändsk myndighet för att anhöriga och drabbade ska kunna söka bland ägodelarna. Exakt när och hur man ska kunna söka är ännu inte klart. När hela identifieringsarbetet anses vara avslutat kommer de omkomnas PM-uppgifter att skickas till Rikskriminalpolisen. För varje omkommen finns en akt med insamlad information. Denna akt kan anhöriga vid önskemål ta del av. Kontaktinformation för att ställa frågor om identifieringen Anhörig Om du vill ställa frågor om identifieringen ska du i första hand vända dig till din kontaktperson på hemmakommissionen. Om du inte har någon kontaktperson på hemmakommissionen kan du ringa till Rikskriminalpolisen och uppge var du bor, så tar de reda på vem som är din kontaktperson. Telefonnummer till Rikskriminalpolisen är

3 Övriga Även övriga som är intresserade av att ställa allmänna frågor ska vända sig till Rikskriminalpolisen, telefonnummer Hemtagandet Att återstående kroppar som blir identifierade tas om hand på ett lika värdigt sätt som tidigare är avgörande för kommande arbete. Även i fortsättningen kommer hemsändningen av eventuellt återstående identifierade kroppar att så långt som möjligt ske på samma sätt som tidigare. Det är samma begravningsbyrå som tidigare som står för omhändertagandet av de avlidna. En ceremoni kommer att hållas innan avfärd till Sverige. Kistan sänds hem med hjälp av SOS International. Tillbakablick: Så går identifieringsarbetet till Denna text skrevs i mars 2005 och har sedan dess uppdaterats på vissa punkter. Identifieringsarbetet av de omkomna är mycket tidskrävande. Det får inte råda något tvivel om den omkomnes identitet. För att identiteten ska kunna fastställas är det många olika kännetecken hos den avlidne som måste sammanfalla. De flesta av de omkomna går inte att identifiera med blotta ögat, eftersom de har förändrats efter det att döden inträtt. Bland annat används fingeravtryck, DNA och tandkort för att identifiera en omkommen person. ID-kommissionen, som är en expertgrupp för identifiering av människor som omkommit i olyckor utomlands, fyller i ett formulär som är utformat enligt Interpol:s standard och består av två delar. I den ena delen skriver polisen i förväg in all information som har kommit fram om personen - så kallade ante mortem-uppgifter (före döden-uppgifter, AM-uppgifter). I den andra delen, som används vid själva undersökningen på plats, skrivs uppgifter in om den döda personen - så kallade post mortem-uppgifter (efter döden-uppgifter, PM-uppgifter). Om tillräckligt många AM- och PM-uppgifter stämmer överens kan man enas om en identitet. I hemlandet Arbetet med insamling av AM-uppgifter sköts av fyra identifieringslag som ansvarar för olika regioner. Identifieringslagen finns i Umeå, Stockholm, Göteborg och Skåne. Insamlandet av identifieringsunderlag sker genom att polisen gör hembesök hos anhöriga. Under besöket sitter polisen tillsammans med anhöriga och fyller i en blankett med uppgifter om den saknade. Alla kännetecken - tatueringar, födelsemärken, hårfärg, längd och så vidare - antecknas. Man samlar även in föremål där det kan finnas finger- eller handavtryck. Vid behov tas DNA-prover på de anhöriga och blanketten kompletteras med tandkort. När AMuppgifterna är ifyllda översänder man blanketten till den så kallade hemmakommissionen vid Rikskriminalpolisen. Uppgifterna granskas av kriminaltekniker, läggs in i ett dataregister, översätts till engelska och skickas digitalt snarast möjligt till den svenska ID-kommissionen i Thailand. 2

4 I Thailand Totalt har cirka 300 personer från 28 länders ID-kommissioner arbetat i de så kallade identifieringsteamen vid Site 2. Alla länder som arbetade på platsen har enats om hur identifieringen ska gå till och följer Interpol:s identifieringsregler. Där står det bland annat att alla omkomna personer ska behandlas lika oavsett ras och etnisk tillhörighet. Den omkomne förses med ett id-nummer som sedan följer kroppen hela vägen hem. Rättsläkaren undersöker kroppen medan en kriminaltekniker antecknar rättsläkarens iakttagelser i en blankett för PM-uppgifter. Man tar fingeravtryck och DNA-prover och fotograferar ansikte och kropp samt eventuella skador och tatueringar. Alla tillhörigheter fotograferas också. Därefter tar rättstandläkarens arbete vid. Tandläkaren noterar eventuella lagningar, bryggor med mera, röntgar tänderna och för sedan över alla uppgifter på blanketten. När hela undersökningen är färdig, efter cirka två och en halv till tre timmar, görs en särskild svepning av kroppen så att man vet att den är undersökt, en så kallad identifieringssvepning. Den omkomne läggs tillbaka i kylcontainern till dess att man kan göra en slutlig identifiering. Matchning och slutlig identifiering Cirka 100 personer har arbetat i ett identifieringscenter (TTVI-IMC) i Phuket. Centrum för identifiering har nu flyttats till polisens högkvarter i Bangkok. Där registrerar och sammanför man de AM-uppgifter som man fått från hemländerna med de PM-uppgifter man fått av identifieringsteamen. Sedan jämför personal med specialkompetens de olika uppgifterna. Visar det sig att AM- och PM-uppgifterna stämmer överens så har man en fastslagen identitet. Denna överensstämmelse kompletteras sedan med ytterligare information om smycken, kläder och liknande. Den thailändska identifieringsmyndigheten sammanträder med jämna mellanrum. Vid sammanträdet deltar även experter från ett antal nationer. Den identifiering som gjorts presenteras för myndigheten som gör en bedömning av uppgifterna. När de thailändska myndigheterna har godkänt identifieringen utfärdar de en dödsattest och ett tillstånd för generalkonsulatet att på de anhörigas vägnar ta emot den omkomne. Därmed anser man att identifieringen är slutgiltigt klar. Därefter kan hemtransport eller gravsättning på plats ske, utifrån de anhörigas önskemål. Trots de förändringar som har skett på generalkonsulatet i samband med att insatsstyrkan avvecklades i början av januari 2006 kommer hemsändningen av eventuella återstående identifierade kroppar att så långt som möjligt ske på samma sätt som tidigare. Olika identifieringsverktyg AM-uppgifter med fingeravtryck, tandstatus och DNA är insamlade och finns registrerade i Thailand. I dag arbetar man med att få fram PM-DNA. DNA Enligt internationella ID-kommissionens principer används DNA som ett av flera sätt att identifiera en person. Det bygger dock på att man har AM-DNA (före döden-dna) på dem 3

5 som saknas. I Thailand finns AM-DNA på samtliga kvarvarande saknade svenskar. Det har varit viktigt att alla länder som har saknade/omkomna bidragit med att skicka in AM-DNA. Ju fler som identifieras, oavsett från vilket land, desto bättre fortskrider identifieringsarbetet även för de saknade svenskarna. Det har visat sig att de flesta svenska barn under 15 år har identifierats med hjälp av DNA. Totalt har mer än DNA-prover skickats till sju länder: Sverige, Bosnien, Storbritannien, Kina, Australien, Korea och Tyskland. Sverige har mottagit drygt 600 prover. Man har successivt överfört resultaten till Thailand. Samkörning av AM- och PM-DNA utförs med hjälp av ett dataprogram som utarbetats av professor Bertil Lindblom samt ett matchningsprogram som framtagits av International Center on Missing Persons. Läs mer om vad DNA är och hur undersökningen går till på Rättsmedicinalverket, och på Statens Kriminaltekniska Laboratorium, Fingeravtryck Till en början var fingeravtryck den bästa metoden för att identifiera barn, eftersom de ofta saknar tandkort. Fingeravtryck har även använts i fall där vuxna saknat tandkort eller haft tandkort av dålig kvalitet. Arbetet med att hitta rätt fingeravtryck är tidskrävande, eftersom de föremål teknikerna samlat in vid hembesöket kan ha vidrörts av flera personer. Det kan med andra ord vara svårt att fastställa vilket fingeravtryck som tillhör den saknade personen. Föremålet, exempelvis ett papper, doppas i en kemisk blandning. Pappret placeras sedan i ett ventilationsskåp, där den kemiska blandningen får avdunsta. Därefter placeras det i en värmeugn. Efter cirka fem minuter framträder ett mönster av ett fingeravtryck. Först då vet man om hand- eller fingeravtrycket går att använda. Avtrycken ringas in och märks med ett nummer. Sedan fotograferas avtrycken och lagras på en cd-skiva som skickas till Rikskriminalpolisen, som i sin tur skickar avtrycken till den svenska ID-kommissionen i Thailand för vidarebefordran till IMC (det internationella identifieringscentret,) där de blir sökbara i en databas. Därefter har arbetet inletts med att försöka matcha fingeravtryck tagna i Sverige (AMuppgifter) med fingeravtryck tagna i Thailand (PM-uppgifter). Hela processen med att samla in och analysera materialet har tagit upp till fyra veckor eller längre. Tandkort Tandkort, som är en av flera AM-uppgifter, har samlats in i Sverige och använts som jämförelsematerial i identifieringsarbetet. Tandkorten har digitaliserats, medan eventuella röntgenplåtar skickats som de är till svenska ID-kommissionen i Thailand för vidarebefordran till IMC (det internationella identifieringscentret) som lagt in uppgifterna i en databas. I samband med undersökning av offren för katastrofen registreras tandstatusen noga. Eventuella lagningar, bryggor med mera noteras och tänderna röntgas. Dessa uppgifter, inte röntgenbilderna, överförs till en databas och där görs jämförelser med ante mortemuppgifterna. 4

6 Hemtagandet Här beskrivs hur hemtagandet gick till före den 16 december I dag, när insatsstyrkan inte längre finns i Thailand, försöker man så långt det är möjligt att sända hem eventuellt återstående identifierade kroppar på samma sätt som tidigare. I dag överlämnar generalkonsulatet det operativa ansvaret direkt till Rikskriminalpolisen. Efter att thailändska myndigheter har givit det svenska generalkonsulatet tillstånd att på de anhörigas vägnar ta emot den omkomne har generalkonsulatet överlämnat det praktiska ansvaret till Svenska Räddningsverket, SRV. Överlämnandet från thailändska myndigheter till generalkonsulatet har inneburit att det är generalkonsulatet som tagit över ansvaret för den döde så länge kroppen finns kvar på thailändsk mark. SRV har därefter meddelat den svenska polisen i Phuket samt Rikskriminalpolisen i Sverige att en omkommen kan få komma hem. Eftersom det är Rikskriminalpolisen som samordnar hemsändandet och överlämnandet av omkomna vidarebefordrar de meddelandet till den lokala polismyndigheten i Sverige. Den lokala polismyndigheten kontaktar de anhöriga och meddelar att identifiering har skett och att den omkomne är överlämnad till svenska myndigheter. Sedan går meddelandet hela vägen tillbaka till generalkonsulatet i Phuket att anhöriga i Sverige är underrättade. Under tiden som de anhöriga i Sverige underrättas har SRV förberett hemtagningen. De svenska poliserna i Phuket får besked om när flyget anländer till Sverige och meddelar Rikskriminalpolisen. Generalkonsulatets begravningsentreprenör har under tiden tagit hand om den omkomne. Beroende på de anhörigas önskemål placeras den omkomne i en kista eller dennes aska i en urna. Ceremoni innan avresa till Sverige En enkel ceremoni har genomförts på en speciellt iordningställd plats invid Phukets flygplats. Ceremonin har skett samma dag som flyget avgår. Vid ceremonin har, tillsammans med eventuella anhöriga, en representant för generalkonsulatet i Phuket, en präst från Svenska kyrkan samt representanter för de olika myndigheter och organisationer som medverkat i arbetet med att hjälpa svenskar som drabbats av tsunamikatastrofen närvarat. Prästen har hållit en kort betraktelse och man har tillsammans sjungit psalm 256, Var inte rädd. Vid ceremonin har kistorna varit draperade i en svensk flagga som sedan tillsammans med eventuella blommor följt kistan till Sverige. Hemma i Sverige När flygplanet landat på Arlanda flygplats i Stockholm har kistan burits ut av SAS-personal och överlämnats till mottagande polis och en begravningsbyrå som svarat för den fortsatta transporten till försvarets garnison Ärna i Uppsala. Där har försvarsmakten och polisen tagit emot. Mottagandet på Ärna - hemkomstceremonin Även personalen på Ärna har hört av sig till de anhöriga för att meddela när den omkomne/de 5

7 omkomna anländer till Ärna och tidpunkt för hemkomstceremonin. När de anhöriga kommit har man samlats i matsalen. Garnisonschefen har hälsat alla välkomna. Representanter från polisen och kyrkan har berättat hur ceremonin kommer att gå till och försökt svara på alla frågor som uppkommer. Därefter har gruppen begett sig till det så kallade anhörighuset. Utanför huset har begravningsbilarna med kistorna stått parkerade i halvcirkel som en solfjäder. Garnisonsprästen har läst ur Psaltaren. Efter en tyst minut har de anhöriga gått till sina respektive kistor. De anhöriga har stått så länge de önskat vid kistan. En del har lagt ner blommor, några har lagt personliga saker på kistan. Efter detta har man samlats inne i anhörighuset där man har kunnat sitta en stund. I rummet har en kandelaber tänts i samband med att ceremonin inletts. Ett ljus för varje avliden person har också tänts. Alla anhöriga som önskat har tänt ljus och ställt det på bordet framför den större ljusstaken. Det har även personalen gjort. Den som önskat har sedan satt sig i matsalen igen för en kopp kaffe innan avfärden. Hemkomstceremonin är frivillig - anhöriga kan välja bort den om de vill, men de har uppmanats att i så fall tala om det för personalen på Ärna, så att kistan inte varit med på ceremonin. Om de anhöriga inte velat delta har den omkomne körts till hemkommunen av en begravningsentreprenör, efter att en identitetskontroll (se nedan) har gjorts. Identifieringen kontrolleras När ceremonin är över har personal från Rättsmedicinalverket tagit över och en sista identitetskontroll har gjorts för att man ska vara absolut säker på att det är rätt person som får sin viloplats i Sverige. Detta tar någon dag eller två. Denna identifieringskontroll utförs av rättsläkare. Numreringen kontrolleras, det vill säga man säkerställer att identiteten stämmer med kroppen. Intill den omkomne kan det också finnas en påse med de tillhörigheter som fanns på kroppen. De tvättas noga och får samma nummer som den omkomne. Man undersöker om ytterligare gods tillhörande den avlidne har anlänt. Sedan återförsluts kistan, flaggan viks och läggs tillsammans med blommorna ovanpå. När detta är klart utfärdas ett svenskt dödsbevis och ett gravsättningstillstånd. Kistan med den omkomne förs därefter till hemorten för begravning. Tillvarataget gods Tusentals personliga föremål har samlats in från de flodvågsdrabbade områdena i Thailand. Det gäller föremål som hittats och fortfarande hittas i samband med uppröjningsarbetet och sådant som samlades in från de omkomna direkt efter katastrofen. Personal vid länskriminalpolisen på Polismyndigheten i Stockholms län har ansvaret för hanteringen av tillvarataget gods efter flodvågskatastrofen i Sydostasien. Det kan till exempel röra sig om pass, andra ID-handlingar och resväskor. Allt gods som har kommit till Sverige registreras i ett dataregister. Om godset tillhör en person som omkommit kontaktas respektive polismyndighet ute i landet, som i sin tur kontaktar de anhöriga för eventuellt utlämnande av tillhörigheterna. 6

8 När en omkommen kommer hem till Sverige kontrollerar man att de värdesaker som den avlidne bar vid återfinnandet finns med. Dessa värdesaker sammanförs sedan med de eventuella tillhörigheter som kommit hem på annat sätt, det vill säga via ambassad, polisstationen i Phuket eller resebyrå. Allt sammanförs sedan i ett godspaket som överlämnas till de anhöriga, personligen eller på annat överenskommet sätt. Allt gods som hittills har anlänt till Sverige har härletts och överlämnats till ägare och anhöriga. Gods kan dock fortfarande komma in och arbetet fortsätter kontinuerligt. Frågor om tillvarataget gods besvaras av: Jan-Åke Törnhage, kriminalinspektör, Gods- och registerroteln, City polismästardistrikt, telefon Veckorapport från GK i Phuket Den 15 december 2005 skrev generalkonsulatet i Phuket sin sista veckorapport. Vid utgången av februari 2006 har 3011 människor identifierats. Läget i identifieringsarbetet med omkomna i flodvågskatastrofen, vecka 50 Alf Karlsson Phuket, Under veckan har ytterligare en svensk identifierats och antalet fortfarande saknade svenskar är nu nere i 17, vilket naturligtvis inte är någon tröst för de, som fortfarande saknar sina anhöriga, men det måste ändå anses vara en stor framgång för identifieringsarbetet. Det totala antalet identifieringar har passerat 80 procent av de, som det finns AM-uppgifter på, och uppgår till personer. I måndags stängdes identifieringsarbetet ner på Phuket och flyttningen av verksamheten till Bangkok har inletts. Där skall den återupptas den 4 januari och pågå åtminstone till utgången av februari. Det finns ett hundratal DNA-analyser kvar i Sarajevo och samtliga beräknas vara tillbaka, när verksamheten återupptas i Bangkok. Den svenske polissambandsmannen vid ambassaden i Bangkok kommer att fungera som kontaktman med den internationella identifieringskommissionen och förmedla information till Rikskriminalen i Stockholm. Alla frågor om det fortsatta identifieringsarbetet bör alltså ställas dit, eftersom den information, som hittills har funnits hos svenska myndigheter på Phuket, överförs dit. Detta blir alltså min sista veckorapport om identifieringsarbetet. Något bokslut över detta kommer jag emellertid inte att försöka göra, eftersom arbetet fortsätter och i framtiden kommer Sverige att bidra med tre experter, allt med ambitionen att bidra till ett så bra resultat som möjligt. Planeringen inför minnesceremonin på årsdagen och av anhörigstödet i anslutning till detta har varit intensivt och imorgon kommer de första representanterna för Rådet för stöd och samordning till Phuket. Statistik per den 12 december: (Siffrorna inom parentes avser förra veckans siffror) 7

9 Antal saknade svenskar: 543 Antal identifierade svenskar: 526 = ca (525) 97% varav identifierade barn: 111 (110) Återstår att identifiera: 17 (18) varav barn (90-och 00-talet): 11 (12) Hemsända/överlämnade till 526 (521) anhöriga: Antal hemsändningsceremonier: 69 (68) Uppgiften Antalet identifierade svenskar innebär att en identifierad omkommen har hämtats ut från den internationella ID-kommissionen av generalkonsulatet och att anhöriga har underrättats. Totalt har den internationella ID-kommissionen nu identifierat omkomna, varav thailändare och internationellt saknade flodvågsoffer. Av de 543 saknade svenska offren återstår nu 17 saknade personer, som inte är identifierade. Möjligheten att återfinna samtliga dessa måste dock betraktas som begränsad. Sannolikt kommer ytterligare några kroppar att kunna identifieras, men det blir allt tydligare att detta inte gäller samtliga saknade, på grund av att alla kroppar inte har hittats. Fortfarande räknar vi emellertid med att samtliga omkomna svenskar, som har återfunnits, också kommer att identifieras, när alla DNAanalyser är färdiga. I början av identifieringsarbetet gjordes detta med hjälp av fingeravtryck, fysiska kännetecken och tandstatus. Ju längre arbetet fortskred, desto större betydelse har DNA-analyser kommit att få. Idag sker praktiskt taget alla identifieringar med DNA samt jämförelse med fingeravtryck och/eller tandstatus. Barnen prioriteras fortfarande i arbetet. Femton länder har nu fått samtliga sina saknade identifierade. Inget av dessa har dock haft ett tillnärmelsevis lika stort antal saknade som Sverige. En förutsättning för att göra en identifiering, är att det finns användbara efter döden-uppgifter (PM-data) som kan jämföras med före döden-uppgifterna (AM-data). De svenska AMuppgifterna håller mycket hög standard. Totalt finns nu 831 ännu inte identifierade omkomna förvarade under internationella IDkommissionens ansvar. Arbetet med att flytta kropparna från Site 2 till Site 1C pågår. Thailand har det högsta ansvaret för internationella ID-kommissionen. Biträdande chefskapet roterar och innehas för närvarande av Norge. Generalkonsulatet fortsätter att bistå anhöriga som återvänder till Phuket med bland annat information om ID-arbetet, hjälp att besöka katastrofområdena, kremering och gravsättning i Thailand och vid behov krishantering. Dessutom fortsätter vi tills vidare med att säkerställa att de som identifieras får en värdig hemsändning och om de anhöriga så önskar en ceremoni i samband med denna. 8

10 Omkomnas tillhörigheter samlas på en polisstation i Thalang och en interaktiv CD-skiva håller på att färdigställas för att anhöriga skall kunna söka bland de upphittade ägodelarna. Exakt när och hur detta ska kunna ske är ännu inte klart. Förkortningar Det förekommer många förkortningar i texterna om identifiering av avlidna. Här förklarar vi några av dem. AM-uppgifter - Ante Mortem-uppgifter (tagna medan personen levde) DNA - Deoxyribonucleic Acid (deoxiribonukleinsyra, en molekyl) DVI - Disaster Victim Identification (identifiering av offer för katastrofen) FIP - Final Inventory Protocol (slutgiltigt inventeringsprotokoll) ICMP - International Commission on Missing Persons (internationella kommissionen för saknade personer) IMC - Information Management Centre (infomationscentrum) PKU - Phenylketonuria (ett blodprov som sedan 60-talet tas på alla svenska spädbarn; egentligen det latinska namnet för Föllings sjukdom) PM-uppgifter - Post Mortem-uppgifter (tagna efter att personen avlidit) RKP - Rikskriminalpolisen RMV - Rättsmedicinalverket RPS - Rikspolisstyrelsen SKL - Statens Kriminaltekniska Laboratorium TTVI - Thai Tsunami Victim Identification (thailändskt center för identifiering av tsunamins offer) Den svenska Identifieringskommissionen ID-kommissionen är en expertgrupp för identifiering av människor som omkommit i olyckor utomlands. Postadress: Identifieringskommissionen Rikskriminalpolisen 9

11 Box STOCKHOLM Telefax: (RKC, dygnet runt) Ordförande: Therese Mattsson, rikskriminalchef Tel arb: Vice ordförande: Stig Edqvist, kriminalkommissarie Tel arb.: För övriga telefonuppgifter, kontakta RKC, Gruppchef: Lars Jonsson, kriminalkommissarie Tel arb: Kriminaltekniker: Bo Karlström, kriminalkommissarie E-post arb: Tel arb: Ersättare: Harras Kopsch Tel arb: Fax arb: Hemmakommission: Per-Olof Palmgren, kriminalkommissarie Tel arb: Fax arb: Rättsodontolog: Irena Davidsson, rättsmedicinska avdelningen i Stockholm Tel arb: Rättsläkare: Riita Kauppila, rättsmedicinska avdelningen i Stockholm Tel Rättsläkare: Håkan Bengtsson, rättsmedicinska avdelningen i Linköping Tel Rättsmed.assistent: Örjan Stenman,rättsmedicinska avdelningen i Umeå Tel Kontaktpersoner Rättsmedicinalverket DNA-frågor: Professor Bertil Lindblom, tel , e-post: bertil.lindblom@rmv.se. Generaldirektör Ulf Westerberg, tel eller direkt Fax: E-post: ulf.westerberg@rmv.se Statens Kriminaltekniska Laboratorium DNA-frågor: Ann Jangblad, Biologienheten, tel I brådskande fall, under icke arbetstid tel

12 Utrikesdepartementet Ansvarig: Departementsrådet Fredrik Jörgensen, tel Generalkonsulatet i Phuket, Thailand: Generalkonsul Alf Karlsson, tel +66-(0) , e- post phuket@gkphuket.in.th, info@gkphuket.in.th Konsulära gruppens jourhavande: UD:s vakthavande: eller

13