IOGT-NTO distriktet i Göteborg & Bohuslän. Årsmöteshandlingar 2014

Transkript

1 IOGT-NTO distriktet i Göteborg & Bohuslän Årsmöteshandlingar 2014 Välkommen till Uddevalla Lördag 15 mars 2014

2 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Program 3 Föredragningslista/Dagordning 5 Verksamheten 2013 Verksamhetsberättelse för Ekonomisk redovisning 15 Revisionsberättelse 17 Bilaga 1: Verksamhetsberättelse, Sillvik 18 Bilaga 2: Skatåsstugan 20 Bilaga 3: Rapport, Kuggaviksgården 21 Bilaga 4: Verksamhetsberättelse, Vännplatsen 22 Bilaga 5: verksamhetsberättelse, Distriktsrådet 26 Bilaga 6: Nulägesrapport, Projektet Social Hållbarhet och Alkohol 28 Bilaga 7: Nulägesrapport, Hälsa på Folkhögskola 29 Bilaga 8: Utvärdering, Hälsa på Folkhögskola Bilaga 9: Slutrapport, IOGT-NTO Aktiv samhällsaktör i folkhälsofrågor Bilaga 10: Utvärdering, IOGT-NTO Aktiv samhällsaktör i folkhälsofrågor Verksamheten Distriktsstyrelsens förslag nr. 1, Arbetsplan Distriktsstyrelsens förslag nr. 2, Budget Distriktsstyrelsens förslag nr Arbetsplan för distriktsrådet Motion nr

4 Program 07:45 Buss avgår fr. Shell vid Nils Ericsson terminalen 09:00 Incheckning med fika, Mötesbyrån öppen 10:00 Årsmötet öppnas 12:00 Lunch 13:30 Parentation 13:45 Årsmötet återupptas 15:00 Fika 15:20 Hälsning från förbundet av Carl-Åke Andersson 16:00 Årsmötet avslutas 16:30 Bussen Avgår från Folkets hus ca Ankomst till Göteborg, Shell macken 4

5 Förslag till föredragningslista för årsmöte med Göteborgs och Bohusläns distrikt av IOGT-NTO 1. Öppnande 2. Fastställande av föredragningslista 3. Fastställande av antalet anmälda och närvarande ombud 4. Ställningstagande till om distriktsårsmötet har kallats enligt stadgarna 5. Ställningstagande till om distriktsårsmötet är beslutsmässigt 6. Val av ordförande och sekreterare för mötet, två rösträknare samt minst två protokolljusterare 7. Rapport om eventuella distriktsårsmötesutskott 8. Distriktsstyrelsens verksamhetsberättelse 9. Distriktsstyrelsens ekonomiska berättelse 10. Revisorernas berättelse 11. Fastställande av resultat- och balansräkning 12. Distriktsrådets verksamhetsberättelse 13. Distriktsrådets ekonomiska berättelse 14. Beslut om ansvarsfrihet för ledamöterna i distriktsstyrelsen 15. Motioner och förslag 16. Föreningsbidrag för år Beslut om ersättningar och arvoden Beslut om arbetsplan för det pågående kalenderåret (2014) och det kommande kalenderårets första sex månader 19. Budget för kalenderåret (2014) 20. Arbetsplan och Budget för Distriktsrådet Beslut om antalet ledamöter i distriktsstyrelsen (DS), ev. ersättare samt ledamöternas mandattid 22. Val av ordförande, vice ordförande, sekreterare, kassör och studieledare samt ev. ytterligare ledamöter och ersättare i distriktsstyrelsen 23. Val av två ledamöter och en första ersättare från DS till distriktsrådet 24. Val av två revisorer med två ersättare 25. Val av valberedning, varav en sammankallande. 26. Val av ledamöter till kommittén för Skatåsstugan 27. Val av ombud till Länsnykterhetsförbundets årsmöte 12 april 28. Val av ombud till NBV:s årsmöte 12 april 29. Val av arkivarie 30. Fastställande av tid och plats för nästa distriktsårsmöte 31. Övrigt 32. Avslutning 5

6 Verksamhetsberättelse 2013 IOGT-NTO-distriktet i Göteborg & Bohuslän Förtroendeuppdrag Distriktsstyrelsens sammansättning och sammanträden Styrelsen har under året bestått av sju ledamöter valda på ett år och utan ersättare. Distriktsstyrelsen har haft elva protokollförda sammanträden samt 15 AU-möten. I ROP- samarbetet (IOGT-NTO distrikten Göteborg & Bohuslän, Skaraborg och Älvsborg) har tre möten genomförts. Ordförande Vice ordförande Sekreterare Kassör Studieledare Ledamot Ledamot Barbro Ohlson Emina Bukvica Kaukovic Staffan Snitting Hans Jakobsson Jimmie Norberg Ann-Charlotte Arnborg Larsson Daniel Alfredsson Rådsrepresentanter & AU Barbro Ohlson Hans Jakobsson Emina Bukvica Kaukovic Arbetsledning Revisorer Hans Jakobsson Marcus Karlsson Lennart Calmegren Ledamöter i Skatåskommittén Vakant "tillsyningsmän" Andreas Lood, Olle Terneby Arkivarie Valberedning Per Liljeström Ulf Nilsson Sven Söderman Inger Linde Qarin Lood t.o.m Projektet Social hållbarhet & Alkohol I ledningsgruppen: Barbro Ohlson, Hans Jakobsson I arbetsgruppen: Ellen Eklund t.o.m Salam Kaskas fr.o.m Projektet Hälsa på Folkhögskola Bo Bergman Eva Nilsson 6

7 Personal & Distriktsexpedition I början av året arbetade Ellen Eklund och Sofia Hagström-Månsson som vikarierande konsulenter för distriktet med bland annat projektet IOGT-NTO aktiv samhällsaktör i folkhälsofrågor. I mars hade distriktet under två veckor praktikanter från Projektbildaren på Wendelsbergs Folkhögskola. Distriktskonsulenten Malin Westergren kom tillbaka från föräldraledighet den 1 september. Sofia Hagström Månssons anställning avslutades den sista september och Ellen Eklund jobbar sedan 1 september 25%. Personalorganisationen har varit utsatt för ett stort antal sjukskrivningar under året. För att ge distriktet lite mer stadga i en turbulent tid anställdes Salam Kaskas på sex månader med start första oktober. På Vännplatsen har Stefan Ström arbetat 50%. Den 1 oktober flyttades Distriktsexpeditionen för IOGT-NTO till Nordengården, tillsammans med distrikten för UNF och Junis. Årsmötet 2013 Årsmötet 2013 hölls den 16 mars på Wendelsbergs Folkhögskola i Mölnlycke. Gäst från förbundet var Anna Carlstedt i form av ett videofilmat anförande. Sara Heine från förbundet deltog med en Workshop angående förslaget om nya grundsatser för IOGT-NTO rörelsen. Ambassadören för Kampanjen Qarin Lood berättade om kampanjen och dagen avslutades med teatern Illustrerad Klassiker av teatergruppen Orang-Orang. Representation Vid Länsnykterhetsförbundets årsmöte den 20 april på Hjälmareds Folkhögskola representerade Hans Jakobsson, Evelyn Ericsson. Vid NBV:s årsmöte samma dag den 20 april på Hjälmareds Folkhögskola representerade Hans Jakobsson, Rolf Njord, Evelyn Ericsson och Eva Nilsson På Kuggavik Ideells årsmöte den 21 april på Kuggavik representerade Barbro Ohlson, Rune Thorén, Lennart Calmegren och Jan Linde. Vid sommarhemmet Sillviks årsmöte 13 mars företräddes distriktet av K-G Ottosson, Ulla Y Gustafsson och Inger Linde. Vid Länsnykterhetsförbundets möte på Lönnen i Borås den 23 november representerade Barbro Ohlson, Jimmie Norberg och Kjell Källbark. DS- Representation vid olika arrangemang 15/5 ROP-möte Tollered, Barbro Ohlson 13/6 Träff för kongressombud på Nordengården, Barbro Ohlson, Hans Jakobsson, Emina Bukvica Kaukovic 17/6 Länsnykterhetsförbundets möte, Arvid Hedvalls Backe, Barbro Ohlson, Hans Jakobsson 26-29/6 Kongressen i Borås, Emina Bukvica Kaukovic, Barbro Ohlson, Jimmie Norberg 16/8 Länsnykterhetsförbundets möte, Barbro Ohlson 25/8 Västsvenska Träffen Tollered (Älvsborg), Buss till Tollered med medlemmar, Barbro Ohlson, Hans Jakobsson 16/9 Kick-off för Världens Barn i Smyrnakyrkan, Barbro Ohlson 21/9 DS-samling Nacka, Stockholm, Hans Jakobsson, Emina Bukvica Kaukovic, Jimmie Norberg 25/9 Länsnykterhetsförbundets möte, Barbro Ohlson 27-28/9 Knytkonferens Kuggavik, Åsa ROP, Hans Jakobsson (1 dag) Barbro Ohlson 17/10 ROP-möte på Nordengården, Barbro Ohlson, Salam Kaskas 7

8 27/10 M arknadsföringskurs Kuggavik, Åsa, Hans Jakobsson, Barbro Ohlson 8-9/11 Verksamhetskonferens Tollare, Sthlm, Barbro Ohlson Fler aktiviteter där DS deltagit Möten med föreningar Nya Bohus (Kungälv), Vännplatsen, Vikingen (Uddevalla) Alkoholpolitisk träff After Work & familjeträffar VIT JUL - Julklappar skänks till behövande Värvning, Nordstan m.m. Distriktets målsättning under 2013 Vi skall bli en ännu starkare folkrörelse med fler aktiva medlemmar. Vi skall förutom att vara en aktiv samhällsaktör, som kämpar för minskad alkoholkonsumtion och höjd alkoholskatt, verka för att utveckla sociala företag inklusive kamratstöd t. ex såsom Vännplatsen. Vi skall fortsätta vår satsning på AW = After Work, där vi träffas redan kl och där hela familjen är välkommen, vuxna, barn i alla åldrar ner till krypåldern. AW körs med olika teman och det finns alltid något att äta då föräldrar kommer direkt från jobb och hämtning på dagis. Utvecklingsarbete Distriktet har under året haft ett gott stöd av förbundets utvecklingskonsulent Elisabeth Bergström, som ofta deltagit i styrelsens sammanträden liksom i det regionala samarbetet med Älvsborgs och Skaraborgs distrikt samt bistått våra konsulenter. Hon har också gett stöd till de föreningar som så önskat. Förklaring av verksamhetsberättelsens upplägg Följande del i verksamhetsberättelsen är utformad efter rubrikerna i distriktets arbetsplan för 2013, vilket till stor del följer rubrikerna i IOGT-NTO:s mål och verksamhetsinriktning för IOGT-NTO är en stark folkrörelse IOGT-NTO är välkänt Aktiv samhällsaktör som bidrar till minskad alkoholkonsumtion Lokaler Finansiering 8

9 IOGT-NTO är en stark folkrörelse Verksamhet Öppna arrangemang För både medlemmar och ickemedlemmar har det i distriktet arrangerats sju stycken After Work inkl. inflyttningsfest med tårtkalas på Nordengården. Några föreningar har inbjudit till öppna aktiviteter ex. En föreläsning om Västgöta Bengtsson och en med Caroline Wennergren. Föreningen SXE har haft drygt stycken aktiviteter inkl. spelningar och föreningen Wang Electronics har arrangerat två nyktra klubbtillfällen som går under namnet Klubb Tuggummi. Under Göteborgs Kulturnatta inbjöd Heimdals bygdegille till folkdans. I Uddevalla har föreningen Vikingen inbjudit till caféträffar ca 3 gånger per termin. Västsvenskträff, ROP-samarbetet, utflykt och hälsa på folkhögskola. ROP samarbetet har fortsatt med ett tre gemensamma styrelsemöten under året. Gemensamma aktiviteter har varit Västsvensk träff på Tollered 25 augusti, knytkonferens på IOGT-NTO gården Kuggavik september och alkoholpolitisk kurs i Skövde 12 oktober. På dessa träffar har det deltagit ca 3-7 personer från Göteborg och Bohusläns distrikt. Till knytkonferensen och västsvensk träff har distriktet arrangerat gemensam bussresa för att fler skulle kunna följa med vilket har varit uppskattat. Tillsammans med ROP har distriktet även deltagit i projektet Hälsa på Folkhögskola. UNF samarbete och aktionsgrupper En ny förening Arete, har under året börjat en verksamhet som syftar till att fånga upp före detta UNF:are. Deras verksamhet går mycket ut på att göra Pop-up aktiviteter. De lägger ut aktiviteter på ex. sin facebooksida och de som kan är välkomna att delta. De har bland annat gått ut på olika After work i staden, gått på bio och lagat mat tillsammans. Tillsammans med föreningen Wang Electronics CO., LTD lyckades de vinna årets upplaga av Pumpen. Vinnarna i Pumpen Foto Amanda Ylipää Under året har det uppdagats att det finns ett stort intresse för klättring i Göteborg. Ett första möte har genomförts för att diskutera en uppstart av klätterverksamhet. Denna kommer att organiseras rörelseöverskridande, med utgångspunkt i en aktivitetsgrupp under IOGT-NTO föreningen Klippan samt nystart av UNF föreningen Klippan. 9

10 NBV Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet Studiecirklar, Kulturprogram och Annan folkbildning har under året genomförts av olika föreningar. Inför tårtkalaset erbjöd distriktet alla medlemmar inkl. nya medlemmar att delta i en studiecirkel med fokus på bakning. p.g.a för få anmälda kunde denna ej genomföras studiecirklar och annan folkbildning Slut arr Slut delt Slut timmar IOGT-NTO 3181 Heimdals Studiecirkel IOGT-NTO 4995 Friska Viljor Studiecirkel IOGT-NTO 5563 Biskopsgården Studiecirkel IOGT-NTO SXE i samarbete med UNF SXE Studiecirkel IOGT-NTO Klippan Studiecirkel IOGT-NTO Mölndal Studiecirkel Totalt: kulturarrangemang Slut arr Slut delt Slut timmar IOGT-NTO Mimer, härryda Kulturprogram IOGT-NTOs Sommarhem Sillvik kulturprogram IOGT-NTO 4995 Friska Viljor Kulturprogram IOGT-NTO Distriktet Kulturprogram IOGT-NTO Mölndal Kulturprogram IOGT-NTO 73 Viking Kulturprogram IOGT-NTO SXE i samarbete med UNF SXE Kulturprogram Totalt: Kommunikation Under året har två nummer av distriktets medlemstidning Profilen getts ut i januari och september. Profilen går ut till alla medlemmar i distriktet samt IOGT-NTO medlemmar som bor i distriktet men som är medlemmar i ett annat distrikt totalt ca exemplar. Profilen används också vid värvningstillfällen och finns att tillgå på bland annat på Nordengården och Vännplatsen. Distriktet jobbar aktivt med att sprida evenemang och inbjudningar via distriktets facebooksida, hemsida samt månadsbladet som går ut via mail till alla medlemmar ca en gång per månad och via brev till varje förening. Ge stöd Distriktet har under året delat ut pengar till föreningar som sökt pengar för specifika arrangemang. Exempelvis har SXE fått pengar för att arrangera alkoholfria spelningar. 10

11 Ordförandeträffar Ordförandeträffar för föreningsstyrelser har arrangerats tre gånger under året, varav en träff i januari med fokus på kampanjen då det närvarade 15 personer, till ordförandeträffen 7 februari misslyckades informationen och inga anmälde sig. Den tredje träffen genomfördes i 22 oktober i samband med tårtkalaset, då närvarade ca 12 personer. Volontärbyrån Konsulenterna har under året fått en introduktion av volontärbyrån som så sakteligen börjat användas, bland annat för att få folk till värvning, After Work och Vit jul. Det har gett ett par intresserade. Medlemmar & Värvning Den 31/ hade distriktet 1242 betalande medlemmar och 1616 totala medlemmar. Nya medlemmar under året var 247 st. Totalt utträdda medlemmar var 285 st, varav 34 stycken avlidit. Betalningsfrekvensen var 77%. Tyvärr minskade distriktets medlemsantal med 30 medlemmar under Förening Antal medlemmar Betalande Restanter Fast Vänskap Norden Yngve Göta Mimer Heimdals bygdegille Klippan Vikingen Nya Bohus Brastad Framtid Raneborg Biskopsgården Bosniska Församlingen Nya Stjärnan Mölndal Friska Viljor Kvillebäcken Engelbrekt Skatås Endräkt/Manhem Hisingen IOGT-SXE Sol Wang Electronics CO., LTD Direktansluten Arete Summa 1468 (1616) Siffror 31/ (1646) 1232 (1246)

12 Värvning I samband med ordförandeträffen i Januari hölls värvarträffen med fokus på Kampanjen. (se mer info ovan). Alla föreningar har via Profilen och Månadsbladet uppmuntrats att delta i de förbundsinitierade vävningarna. Ett antal försök har gjorts för att starta en värvargrupp, både av styrelsen innan årets DÅM och styrelsen efter DÅM:et. På värvarkickoffen i Stockholm deltog tre personer från distriktet och som mest hade gruppen på pappret fem deltagare tyvärr har det varit svårt att få gruppen att agera självständigt. Lf Biskopsgården har genomfört ett par egna värvningar bl. a på biskopsgårdens dag i maj. Tillsammans med förbundet har det värvats på Göteborgs Centralstation v. 8, i Nordstan v samt v. 47 i Nordstan. Det genomfördes tillsammans med Projektbildarna (från Wendelsberg), Friska Viljor och Biskopsgården en endagsvärvning den 15 mars i Nordstan och på Frölunda torg, under förbundets värvningskampanj. Den 17 dec värvade föreningen i Kungälv tillsammans med konsulenter medlemmar utanför ICA samtidigt som de samlade in namnunderskrifter till Vit Jul. Utbildningar och kurser Medlemmar har erbjudits kurser i alkoholpolitik den 24 feb, Uddevalla och 12 okt, Skövde. Föreningen Vikingen inbjöd medlemmarna i sin omnejd till en träff för att skriva debattartiklar. En Styrelseutbildning var planerad men kommer ske under våren när föreningarna tillsatt nya styrelser. Personalen och förtroendevalda har vid intresse haft möjlighet att delta på olika seminarium och föreläsningar både inom rörelsen och utanför. ex. genom konsulentsamlingar och Förebygg.nu. Genom hemsidan, Facebooksidan, Profilen och Månadsbladet har kurser och seminarium spridits. IOGT-NTO är välkänt Under Vit Jul kampanjen i början av året arrangerade föreningen Nya Bohus i januari en biovisning för ungdomar i Kungälv i samarbete med Trygga Ungdomsmiljöer / fritidsgårdarna. Ytterligare en biovisning arrangerades för samma målgrupp under påsklovet. Folknykterhetens vecka 6-12 maj innehöll stora planer och i slutändan arrangerades det en presskonferens angående veckan i samarbete med stadsmissionen, KRIS, RFHL(Riksförbundet för hälsa och likabehandling), Lundby stadsdel, UNF och Junis. klättring i Nordstan tillsammans med UNF, Familjedag i Flunsåsparken med KRIS, RFHL, Lundby stadsdel, KF länken, de fria sällskapen länkarna, lf. Biskopsgården, junis och UNF. Dagen innehöll tipspromenad, ansiktsmålning, lotteri samt musik för stora och små, ex. Uno Svenningsson. Det var både regn och sol och ett hundratal personer kom och gick under dagen. Veckan avslutades med en familjedag i Kärna arrangerat av Lf. Nya Bohus i samarbete med Junis. Där bjöds det på korv, macka, fika, tipspromenad, lotteri, loppis, musikunderhållning, konstauktion, öppen scen och Junisdisco. Totalt ca personer närvarade. På Barnfridsdagen i slutet av augusti fanns IOGT-NTO representerade genom Junis och UNF. Till Världens barn samlades det under oktober in pengar via Lf Biskopsgården samt Vännplatsen. Ljusmanifestationen 1 november fick i år tyvärr ställas in p.g.a för få personella resurser. 4 december arrangerades en familjekväll med julbak tillsammans med Junis och UNF, på Nordengården, där bakades det 1200 st pepparkakor som såldes till förmån för Musikhjälpen samtidigt som det samlades in namnunderskrifter till Vit jul kampanjen. Vid årsskiftet hade distriktets facebooksida nästan 200 st medlemmar. 12

13 Aktiv samhällsaktör som bidrar till minskad alkoholkonsumtion Distriktet har samarbetat med andra organisationer genom folknykterhetens vecka, samt genom nätverken De glömda barnen och Missbruksnätverket. NBV samarbetar vi med i samband med studiecirklar och kulturprogram. Under året har man försökt tillsätta en grupp för att ta ett större grepp om Vännplatsen, denna grupp hade svårt att komma till skott bland annat p.g.a. byte av distriktsstyrelsen. I slutet av året fanns återigen en dialog om Vännplatsens utveckling. Projektet IOGT-NTO aktiv samhällsaktör i folkhälsofrågor har lagts ned då både resurser, engagemang och kunskap på många håll saknades (se separat redovisning för mer information). Tyvärr har ingen Drogkamp blivit genomförd trots försök i Uddevalla och på Tjörn. Inga samtal med politiker har genomförts. Det har genomförts över 20 st utåtriktade arrangemang bl.a Klubbar, spelningar och afterwork m.m av föreningar såsom IOGT-SXE, Wang Electronics CO,. LTD och distriktet. Distriktet har varit öppna för nya idéer. Foto: Karin Melbin, Klubb Tu666ummi. Lokaler Skatåsstugan har fått lite nytt liv och under hösten har Skatåskommittén inbjudit till löpkvällar en gång i månaden. Skatåskommitten ska bestå av representanter från IOGT-NTO rörelsens olika förbund i Göteborg men tyvärr har kommittéarbetet inte fungerat under året. Distriktsstyrelsens har dialog med Sommarhemmet Sillvik. Se separat bilaga om Sillviks verksamhet. IOGT-NTO gården Kuggavik ägs av de tre distrikten Älvsborg, Halland samt Göteborg och Bohuslän. Kuggavik har under 2013 fortsatt sitt arbete med att ta fram idéer för att utveckla gården och distriktet har deltagit i tre st idéträffar under jan- mars. Under hösten har Kuggavik inbjudit till en framtidsdag och en marknadsföringskurs, på dessa tillfällen har distriktet varit representerat. Se mer i separat bilaga om IOGT-NTO Gården Kuggavik. 13

14 Barbr53 O hl~.emina B~~a ( ' Daniel Alfredss Larsson /) 12 14

15 Ekonomisk Redovisning Resultaträkning Intäkter Budget Deltagaravgift årsmöte kronan IOGT-NTO verksamhetsutvecklingsbidrag IOGT-NTO konsulentbidrag Nettoökningspremie Projekt Länsnykterhetsförbundet Bidrag anställningar Vännplatsen Övriga intäkter Summa intäkter Kostnader Medlemsavgifter Verksamhetskostnader Kurser och konferenser Projektkostnader Hälsa på folkhögskola Hyra kontor samt flyttning Kontor/administration Telefoni/internet Profilen inkl porto Reskostnader och logi Årsmöte Kongress Styrelsen Utb/konf styrelsen o personalen Redovisningstjänster och revision Bidrag till förening och krets Värvningsbidrag förening Personalkostnader, not Summa kostnader Finansiella intäkter och kostnader Årets resultat

16 Ekonomisk Redovisning Balansräkning TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Aktiefonder Långfristiga fordringar Andelar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Fakturafordringar Övr kortfristiga fordringar Vännplatsen Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar Kassa och bank Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital Reserverat kapital Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL

17 17

18 Göteborgs distrikt av IOGT-NTO Sommarhemmet Sillvik! Verksamhetsberättelse för 2013! Styrelsen har under året bestått av följande personer: Hanna Rönnmark, ordförande Lennart Holm, kassör Mathias Lövström, sekreterare Robert Kaskas, ledamot! Linnéa Granqvist, ledamot Revisorer under året har varit Martin Jägesten och Anders Ohlsson. Styrelsen har haft 8 protokollförda möten.! Veckovärdar Från vecka 25 till vecka 33 har följande personer varit värdar för sommarhemmet: Ulla-Stina Holm, Sten Rollander, Frida Zackrisson, Gunilla Thornberg, Aina Pettersson och Johan Källström.! Uthyrning Uthyrningen har totalt sett varit något lägre än föregående år. Vi har hyrt ut mer till medlemmar och mindre till för externa hyresgäster. Vi har under vår- och höstsäsongen haft uthyrt både till stora grupper som dop och kalas, men också kurser och läger. Hyresintäkterna blev i stort sett desamma som förra året.! Fastigheten Renoveringen av storstugan blev helt klar under Vattenledningarna till köket och toalettbyggnaden har dragit om. Vattnet i brunnen har analyserats och nya filter har köpts in. En ny grillplats har anlagts. Under året har styrelsen påbörjat planeringen för parkeringsplatser och dränering av tomten. Styrelsen har upprättat ett schema där stugägarna turas om att se till anläggningen under vintermånaderna. Under året har vi bytt försäkringsbolag. Eftersom stugorna inte ägs av sommarhemmet, så kan de inte heller försäkras gemensamt med den övriga fastigheten. Detta innebär att stugorna måste försäkras av respektive! ägare. Inventarier Vi har under året köpt in bland annat nytt porslin till uthyrningsenheterna, nya sängar till uthyrningsstugan, nya lås till handikapptoaletten och ny båtmotor. Nya madrassvar har sytts till madrasserna på vinden.! Försäljning Försäljningen i kiosken har under året varit bra.! Marknadsföring Under året har arbetat med en nya hemsida påbörjats. Styrelsen har också planerat annonsering inför säsongen 2014.! Ekonomi Inför årets säsong höjdes hyrespriserna, som tidigare har legat väldigt lågt. Vi har tack vara god beläggningsgrad och effektiv förvaltning ett positivt resultat. Se separat redovisning. 18

19 ! Aktiviteter Programgruppen, bestående av Ulla-Stina Holm, Gunilla Thornberg och Aina Pettersson, har ansvarat för planeringen och genomförandet av aktiviteter på Sillvik. 21/6 Midsommarfirande 30 gäster 30/6 Poängpromenad 11/7 Musikkväll 38 gäster 12/7 Föreläsning om bullbak 10 gäster 18/7 Sillviksminnen 20 gäster 21/7 Måla akvarell 25/7 Bingo 25 gäster 28/7 SM i varpa 31/7 Föreläsning om bullbak 5 gäster 6/8 Skärgårdskväll 25 gäster 9/8 Skaldjursfest! 19/8 Bingo 25 gäster Vi har under året genomfört sex arbetsdagar: fyra på våren och två under hösten.! Organisation Under året har styrelsen arbetat med frågan om hur Sillvik ska vara organiserat. Fastigheten ägs av IOGT- NTO-distriktet, och Sillvik ska vara en förening som förvaltar fastigheten. För detta har ett förslag till nya stadgar skrivits till årsmötet 2014.! Övrigt Trots det fina vädret under sommaren har antalet dagsbesökare varit lågt.! Slutord 2013 har varit ett roligt år. Under sommaren har många medlemmar umgåtts, lyssnat på musik, kastat varpa, grillat och badat. Tack till alla som har varit med på arbetsdagar, aktiviteter och för alla spontana!! arbetsinsatser från hyresgäster, stugägare och övriga besökande medlemmar. Styrelsen vill hälsa alla medlemmar och gäster välkomna åter sommaren 2014!! Göteborg februari 2014! Styrelsen! Hanna Rönnmark Lennart Holm Mathias Lövström!! Linné Granqvist!! Robert Kaskas 19

20 Resultat Skatåsstugan 20

21 Bilaga Rapport - IOGT-NTO Kuggaviksgården Vår fina anläggning IOGT-NTO Kuggaviksgården i Åsa, Halland drivs som ett året-runtöppet vandrarhem och under sommaren är det oftast fullbelagt medan det under övriga månader skulle behövas fler gäster för att ekonomin skall gå runt. Distrikten i Halland, Älvsborg och Göteborg & Bohuslän är ägare. Anläggningen hyrs också ut till konferenser och läger m m. Kuggaviksgården har även avtal med kommunen att hjälpa till med tillfälligt boende för bostadslösa. Kuggavik är anslutna till STF och många av deras medlemmar utnyttjar flitigt vår anläggning. Styrelsen för Kuggaviksgården skulle gärna vilja se att många, många fler av nykterhetsrörelsens medlemmar kommer och upptäcker eller återupplever den fina miljön. 21

22 2114 IOGT-NTO Hisingen Styrelsens verksamhetsberättelse för 2114 IOGT-NTO Hisingen 2013 Styrelse Lokalföreningens styrelse har haft följande sammansättning; Ordförande: V ordförande: Sekreterare. Kassör: Studieledare: Ledamot Ledamot: Bo Bergman Qarin Lood Christina W Ström Tony Klargren /Bo Bergman Lars Kjörnsberg Ann-Marie Jönesjö Lola Browaldh Tony Klargren blev hastigt sjuk under året och Bo Bergman har skött ekonomin under hösten och Qarin Lood har skött ordförandeskapet som vice. Stefan Ström har varit adjungerad till styrelsen som verksamhetsansvarig Revisorer Solveig Björk och Martin Jägesten Representation Föreningen representerades vid Distriktsårsmötet av Lola Browaldh, Ann-Marie Jönesjö, Christer Jönesjö, Solveig Björk och Bo Bergman. Till NBV:s årsmöte utsågs Stefan Ström och Lars Kjörnsberg. Till Sillviks årsmöte utsågs Stefan Ström, Christina W Ström, Lola Browaldh och Lars Kjörnsberg, Bo Bergman. Till Göteborgskretsens årsmöte valdes Stefan Ström, Christina W Ström, Lola Browaldh, Solveig Björk, Ann-Marie Jönesjö, Christer Jönesjö och Lars Kjörnsberg..Under socialt forum i Arboga deltog Stefan Ström, Christer Jönesjö och Lars Kjörnsberg. Vi lyckades tyvärr inte försvara vår seger i Vi Som Vet Bäst från 2012, men vi tar nya tag 2014! 22

23 2114 IOGT-NTO Hisingen Verksamhet Lokalföreningen har under året genomfört 11 stycken styrelsemöten. Dessa möten har i huvudsak behandlat driften av secondhandbutiken Vännplatsen. Verksamheten går bättre än planerat och affären har kunnat utvidga med lokaler som har till syfte att fungera som en filial med möbelförsäljning. Styrelsen är mycket nöjd med försäljningen och inströmningen av fantastiskt fina varor från Torslandas innevånare. Butiken har lågt räknat haft 6000 kunder under hela Våryra i butiken ett arrangemang med många överraskningar bl.a. Vinprovning av alkoholfria viner och god reklam för IOGT NTO:s sociala arbete. Vännplatsen Secondhand ställde ut femtiotals möbler och inredning på årets Kongress i Borås stad. En värvardag genomfördes vid ICA Maxi i samband med butikens arrangemang Adventsmys där vi bjöd på alkoholfri Glöggprovning. Butiken är inte bara en affär med försäljning utan en plats för möten med olika människor många samtal och stamkunder som kommer till oss, en social träffpunkt. Affären ger också en möjlighet att ge reklam för IOGT- NTO och ger vår förening ett ansikte utåt. Reklam för verksamheten har skett via flygblad, annonser i Torslandatidningen, Tidningen Hisingen, och Göteborgsposten. Verksamheten finns även i sociala media såsom Facebook, Hemsida och olika loppis portaler såsom Vintagekartan, loppisar.com, svenskaloppisar.se, retroportalen, loppiskartan, loppisportalen, brunschkartan mm. Sociala insatser I samverkan med LIONS har Vännplatsen genomfört ett antal hjälpsändningar till Litauen. Sändningarna som Lions kört ned har framförallt innehållit kläder, men även husgeråd som har gått till behövande familjer. Totala antalet kläder som skänkts till Litauen är 200 kartonger samt ett stort antal säckar. Utöver kläder så har 50 kartonger med husgeråd, många säckar keldjur, samt barnsängar skänkts. Vi har även haft ett samarbete med Stadsmissionen dit Vännplatsen har skänkt möbler, kläder och husgeråd. Vännplatsen har även skänkt kläder till Gatuljus som är Stadsmissionens hjälparbete för hemlösa. Kläder har även skänkts till Huldas hus som är en hjälporganisation för hemlösa 23

24 2114 IOGT-NTO Hisingen kvinnor. Dessa hjälpsändningar har bestått av varor som legat länge till försäljning i butiken. Förutom att Vännplatsen gör en social insats blir det en bra rotation på varorna så att kunderna ser att det kommer in nya saker. Affären har lånat ut en plats till försäljning av vykort, hemgjorda papper och material för pyssel till förmån för ett barnhem i Thailand intäkterna har oavkortat gått till dem. Vi har också under året skickat ned 3 resväskor med små mjukisdjur till barnen därnere. Världens barn En lördagskassa i oktober skänktes oavkortat till organisationen. Enligt rapport så räcker denna summa till 10 familjers uppehälle under ett år i Afrika. Bra att vi gjorde detta, känns rätt att delta med övriga affärsidkare i Amhult, ligger i vårt intresse som ett viktigt socialt projekt. Musikhjälpen 9 15 december Ett bidrag från Nykter Ungdom gjorde det möjligt att köpa in julklappar på Vännplatsen, dessa delades sedan ut under denna vecka till behövande familjer på Gustav Adolfs Torg utanför den glasbur som fanns där i detta rikstäckande arrangemang som gick ut i radions P3. I den dagliga verksamheten arbetar ca 10 personer på schema som täcker både affärstid och förberedande arbete. Föreningen har under året fått in volontärer via rundringning till medlemmar, samt Volontärbyrån. Vi har genom AF fått möjlighet att sysselsätta 5 personer i Fas 3, varav vi som mest haft två stycken samtidigt. Arbetet med att ge personer i Fas 3 en ny arbetschans behöver utvecklas och även att föreningen får möjlighet till arbetsledning på 100% för att få stabilitet i detta uppdrag. Under 2013 har det funnits arbetsledning av anställd på 50% Övriga 50 % har deltagare ur styrelsen haft ansvar för. Vännplatsen har haft en praktikant från Särgymnasiet. Hon har praktiserat 1 dag i veckan samt 4 dagar i veckan under vissa perioder. Vännplatsen har en samverkan med Kriminalvården och vi har under 2013 tagit emot 2 personer som genomfört sin frivård med varierande antal timmar. Några ur styrelsen var uppe i Stockholm och hade en utbytesdag med Möjligheternas hus, för att få inspiration. Verksamheten har åkt på auktioner under året i ett socialt och lärande syfte. I oktober reste volontärerna till Borås och årets Antikmässa som en studieresa. Ett studiebesök till Göteborgs Stadsmission har genomförts. Syftet med detta var att se hur stadsmissionen arbetar med sina second hand och det sociala arbetet. Stadsmissionen var även positiva till ett framtida samarbete hade föreningen 199 medlemmar varav 168 betalande. 24

25 2114 IOGT-NTO Hisingen Slutord Styrelsen konstaterar att utvecklingen skulle kunna ta större fart med en starkare förankring i Rörelsen, och har därför inför 2014 inlett diskussioner med Göteborg och Bohusläns distriktsstyrelse om ett övertagande av ansvaret för butiken. Styrelsen tackar för alla goda insatser som utförts av volontärer och andra engagerade. Styrelsen ställer härmed sina platser till årsmötets förfogande. Göteborg den 25 februari 2014 Bo Bergman Tony Klargren Lola Browaldh Christina W Ström Lars Kjörnsberg Qarin Lood Ann-Marie Jönesjö 25

26 Bilaga Verksamhetsberättelse - Distriktsrådet 2013 Verksamhetsberättelse - Distriktsrådet 2013 Distriktsrådets sammansättning: Från 1 januari till 16 mars UNF Jenny Lind JUNIS Marianne Hallbert JUNIS Cecilia Andersson IOGT-NTO Inger Linde IOGT-NTO Marcus Karlsson Från 16 mars till 31 december Elin Grenholm Marianne Hallbert Cecilia Andersson Barbro Ohlson Hans Jakobsson Distriktsrådet har haft 4 protokollförda möten under året. 1. Gemensamma aktiviteter Distriktsårsmötena hölls på Wendelsbergs folkhögskola den 16 mars IOGT-NTO, UNF och JUNIS deltog tillsammans på Folknykterhetens dag i Flunsåsparken med ansiktsmålning, tipspromenad och GT dricka. Under folknykterhetens vecka stod UNF och IOGT-NTO i Nordstan med klätterväggen och värvade medlemmar. I slutet av veckan arrangerade IOGT-NTO föreningen i Nya Bohus tillsammans med JUNIS en familjedag i Kärna med tipspromenad, loppis, musik, öppen scen, fika och minidisco. UNF och JUNIS deltog i manifestationen av barnfridsdagen i slutet av augusti, bl.a. hade UNF med sin Spaceball. Det samlades in pengar till Världens Barn och under Vit jul såldes det pepparkakor till förmån för musikhjälpen och det samlades in namnunderskrifter till kampanjen Vit jul. I Kungälv har UNF och IOGT-NTO föreningen samarbetat kring filmvisningar för ungdomar under jul- och påsklovet. I Uddevalla har det kontinuerligt under året förts diskussioner om hur en gemensam satsning skulle kunna se ut. På Nordengården har vi under hösten haft två gemensamma arrangemang dels den 22 oktober då det var inflyttningsfest med tårtkalas, korvgrillning, ansiktsmålning, musik och dans dels den 4 december då det var familjekväll med i Vit jul-tema med pepparkaksbakning och paketinslagning. 2. Samarbete Den viktigaste förutsättningen för ett gott samarbete mellan distrikten och för att skapa smidiga övergångar mellan rörelsegrenarna är att vi har en gemensam expedition. Under året togs beslutet att flytta expeditionen till Göteborg IOGT-NTO-krets fastighet Nordengården, Stockholmsgatan 16. Inflyttning skedde den 1 oktober. Under året har farmaligans verksamhet kommit igång för att underlätta övergången mellan Junis och UNF. JUNIS och UNF anordnade inför sommarlovet ett stort Sommarrave på Nordengården. Mellan IOGT-NTO och UNF finns föreningarna UNF och IOGT-NTO Arete och samt IOGT-NTO och UNF SXE som både har verksamhet för UNF:are liksom IOGT- NTO:are. 26

27 27

28 Bilaga Projektet: Social Hållbarhet & Alkohol -Nulägesrapport Social Hållbarhet & Alkohol 2013 Projektets syfte och mål är att starta en utbildnings- och informationsaktivitet för region- och kommunpolitiker i hela Västra Götaland, för att fördjupa deras kunskaper kring alkohol som det samhällsproblem det är och belysa vilka kostnader det medför. Projektet drivs av Hela Människan i Västra Götaland, IOGT-NTO Älvsborg (från hösten 2013) IOGT-NTO Göteborgs & Bohuslän, Kamratförbundet Länken Älvsborg, Skaraborg Blåbandsdistrikt och Västra Sveriges Blåbandsdistrikt. Samarbetspartners är Hellidens Folkhögskola och studieförbundet NBV. Som projektsamordnare står Länsnykterhetsförbundet Västra Götaland och projektet finansieras med medel fördelade av Folkhälsokommittén Västra Götalandsregionen. Projektperioden är från hösten 2012 till våren 2014 med önskemål om att förlänga projekttiden till att gälla även hösten Projektet har en ledningsgrupp respektive arbetsgrupp, vilka består av representanter från de i projektet ingående organisationer samt den samordnare från Länsnykterhetsförbundet som har detta i sin tjänst. Ett utbildningsmaterial har tagits fram, vilket layoutats av deltagare från Hellidens Folkhögskola och materialet har en uppbyggnad som gör att det fungerar som studiecirkelmaterial. Utifrån utbildningsmaterialets innehåll och layout har en powerpointpresentation tagits fram vilken ligger som grund för politikerutbildningar. För att på ett överskådligt sätt kunna beskriva var projektet gör och går ut på har en presentationsbroschyr tagits fram. Vid tre tillfällen under året har utbildningar anordnats för personer som i sin tur ska hålla i politikerutbildningar. I dagsläget är 21 personer utbildade utbildare. Under våren gjordes ett stort utskick till politiker och nyckelpersoner i alla Västra Götalands kommuner inkl. Göteborgs stadsdelsnämnder innehållande ett brev, presentationsbroschyr och exemplar av utbildningsmaterialet. I brevet fanns information om projektet, uppmaning att boka in utbildningstillfälle och kontaktuppgifter. Detta utskick har under september månad följts upp genom att samma personer fått ett brev med påminnelse om att boka in en utbildning. Ledningsgruppens medlemmar har även delat upp alla regionens kommuner och Göteborgsstadsdelar mellan sig och ansvarar för att under oktober-november ta personlig kontakt genom mejl och telefon. Syfte med detta är att påminna, skapa intresse och förhoppningsvis få utbildningar inplanerade. Under året har politikerutbildningar genomförts i Härryda, Munkedal och Bengtsfors. Efter genomförd utbildning har en enkät mejlats ut till alla deltagare och överlag har goda betyg getts. Två studenter från Högskolan Väst har ställt sig positiva att göra en utvärdering av projektet som en del i sin utbildning. De har fått tillgång till alla projektets dokument och de försökt delta så mycket som möjligt på projektets aktiviteter och möten för att skapa sig en uppfattning och få underlag till sitt utvärderingsarbete som ska vara klart under januari Tre personer från Länsnykterhetsförbundet Västra Götaland (Håkan Eriksson, Ninve Düzgün Khelil och Jan Linde) har under hösten fått möjligheten att påbörja en SROI-utbildning. I sin utbildning har de valt att använda sig av projekt Social Hållbarhet & Alkohol. Detta gör att de kommer att se projektet ur olika synvinklar för att komma fram vilka effekter projektet har haft internt och externt utifrån det koncept SROI bygger på och redovisa detta under våren Emma Ekblom, samordnare projekt Social Hållbarhet & Alkohol 28

29 Bilaga Projektet: Hälsa på Folkhögskola - Nulägesrapport Hälsa på folkhögskola samt nytt projekt Utvecklingsarbete på folkhögskolor Hälsa på Folkhögskola Projektet, som pågått under åren , förlängdes under våren Folkhälsokommittén i Västra Götaland, som varit med och beviljat medel för projektet önskade en fördjupning och uppföljning och projektet beviljades medel för ytterligare en period. Arbetet har därför fortsatt på de tre deltagande folkhögskolorna: Billströmska, Vara och Fristad. Under de tre första åren genomförde projektet utbildningar, temadagar på skolorna och material togs fram, bl a ett kring hälsofrågor - Tänk Hälsa samt ett kring demokrati - Praktisk demokrati. Personalen på skolorna har fått utbildningar kring hur man bemöter unga vuxna som vuxit upp i missbruksmiljö, föreläsningar kring alkohol och andra droger samt deltagit i MI-utbildning (Motiverande samtal). Projektet har syftat till att erbjuda de studerande på folkhögskolorna möjlighet att välja en hälsosammare livsstil och målet har varit att skapa en skolmiljö som är hälsofrämjande, utan alkohol och andra droger. Projektet har utvärderats av Per Blanck, socionom med magisterexamen inom socialt arbete och strukturinriktat arbete. Han har även funnits med i arbetet under våren 2013 och gjort en fördjupad utvärdering. Du kan läsa utvärderingen på projektets hemsida halsapafolkhogskola.iogt.se Nytt projekt Utvecklingsarbete på folkhögskolor Folkhögskolorna står inför nya utmaningar när det gäller en förändrad studerandegrupp. I samarbete mellan Västra Götalands Bildningsförbund som projektägare och folkhälsokommitténs sekretariat i Västra Götalandsregionen togs initiativ till att starta upp ett utvecklingsarbete under Folkhögskolorna i Västra Götalandsregionen är målgruppen för detta projekt. Syftet med arbetet är att personalen på skolorna ska ges möjlighet att få kompetensutveckling inom de områden de upplever saknas, med målet att stärka hälsan hos de studerande. Mycket görs redan på skolorna men som stöd i arbetet tillsattes en processledartjänst förlagd till Hälsoäventyret Oasen. En av pedagogerna har ansvaret att driva utvecklingsarbetet och finns som stöd för personal vid folkhögskolorna i Västra Götaland. Målen är att kompetensutveckla och implementera hälsoperspektivet. I det nya projektet skall även Hälsa på folkhögskolas erfarenheter och material erbjudas folkhögskolorna och då främst inom områdena alkohol- och andra droger. Fokus även kring materialen Tänk Hälsa och Praktisk Demokrati samt utbildning kring att möta unga vuxna som vuxit upp i missbruksmiljö kommer att erbjudas skolorna. Anneli Gunnarsson Simu, som varit projektledare för Hälsa på folkhögskola, finns med i det operativa arbetet och ingår också i projektets referensgrupp. Vi ser fram emot ett fortsatt samarbete med folkhögskolorna i regionen! Anneli Gunnarsson Simu 29

30 Hälsa på folkhögskola - fördjupad utvärdering 1 Rapport september Per Blanck Bakgrund Folkhälsokommittén, Västra Götalandsregionen beviljade IOGT-NTO Västra Götaland ett anslag för att fördjupa utvärderingen av projektet Hälsa på folkhögskola under vårterminen Utvärderingsrapporten från sommaren 2012 konstaterade att: Hälsa på folkhögskola är ett viktigt arbete ur jämlikhetsperspektiv. De studerande på folkhögskolorna representerar inte en genomsnittsbefolkning utan många kommer från socialt underpriviligierade grupper och har dessutom dåliga erfarenheter och litet utbyte av tidigare skolgång. Att de medverkande skolorna haft god nytta av projektets insatser och projektet bidrog till att en bred och djup diskussion kring viktiga hälsofrågor startades och i viss mån konkretiserades i planer och verksamhet. Ett hälsofrämjande arbete och framför allt hälsofrämjande miljöer och strukturer finns på de medverkande skolorna. Om man vidgar hälsobegreppet något att förutom levnadsvanor också omfatta personlig utveckling och empowerment 1 bidrar skolorna till att de studerande får verktyg för att skapa sig ett gott liv. Utvärderingsrapporten föreslog att: Skolorna fortsätter utveckla en strukturerad och återkommande dialog kring deltagarnas personliga hälsomål utifrån ett något vidgat hälsobegrepp där man förutom kost, motion, tobak, alkohol, samt andra droger också inbegriper sömn, fritidsaktiviteter och struktur i deras livsföring, de arbetar mer med ett solidariskt perspektiv i det hälsofrämjande arbetet: Öka medvetenheten om att min egen attityd och livsföring 1 Empowerment maktmobilisering, arbete för att öka svaga gruppers möjligheter att påverka sitt eget liv (och därigenom sina hälsovillkor). (Janlert Folkhälsovetenskapligt lexikon, 2000) också påverkar andra och att jag ibland måste göra eftergifter så att andra kan få det bättre, sexualitet och samlevnad samt genusfrågor borde vara med som teman i det fortsatta utvecklingsarbetet på skolorna, en anpassning av hälsoundervisningen sker så den bättre motsvarar deltagarnas kunskaper och förförståelse. Per Blanck fick i uppdrag att tillsammans med Anneli Gunnarsson Simu och folkhögskolorna genomföra denna fördjupade utvärdering. Plan I samråd utarbetades en plan för arbetet under våren Planens första steg var att återföra och diskutera utvärderingsresultatet till skolornas ledning och med dess personal. Nästa steg var att försöka verifiera om utvärderingens slutsatser stämde och hur de skulle kunna omsättas i praktisk verksamhet på skolorna. Följande områden valdes: Personliga hälsomål i utvecklingssamtalen med deltagarna. Konkretisering av hälsoundervisningen i form av lektionsupplägg. Att diskutera hur genus och samlevnadsfrågor skall kunna infogas i det hälsofrämjande arbetet på skolorna. Verksamhet Vara folkhögskola På Vara folkhögskola återfördes utvärderingens resultat vid ett personalmöte 4 februari. Planen för den fördjupade utvärderingen diskuterades med rektor och resultatet blev att vi beslöt prova lektionsupplägg om alkohol på en temadag som anordnades för en större grupp deltagare på skolan 25 mars, samt inom ramen för fritidsledarlinjens ordinarie undervisning 17 och 18 april. Vi beslöt också genomföra en fokusgruppsintervju kring genus och samlevnad med deltagare på skolan som genomfördes 18 april. Ett summerande möte med skolan hölls tillsammans med skolledning och några av lärarna 15 oktober. 2

31 Fristad folkhögskola På Fristad folkhögskola återfördes utvärderingens resultat och diskuterades planen för fördjupad utvärdering och tillsammans med biträdande rektor, samt vid ett lärarmöte 14 mars. Vi beslöt erbjuda lärargruppen utvärderarens medverkan vid lektioner vilket genomfördes 23 april och 22 maj. 21 augusti hade vi en träff med bitr. rektor och en lärare för att diskutera sex- och samlevnadstema på skolan. Billströmska folkhögskolan På Billströmska folkhögskolan presenterades utvärderingens resultat för lärare och deltagare vid en storsamling 20 mars. Tillsammans med rektor beslöts att fokusera på att prova lektionsupplägg samt att stimulera användningen av metoden motiverande samtal, i de utvecklingssamtal som hålls med deltagarna regelbundet. Lektionsupplägg provades 20 mars och 15 maj En personalträff 29 maj ägnades åt att diskutera fortsatt arbete på skolan i hälsofrämjande inriktning och efter sommaruppehåll genomfördes ytterligare ett seminarium kring detta den 20 augusti Vad innebär hälsobegreppet för deltagarna? Utvärderingen pekade på att det är viktigt att försöka utvidga hälsobegreppet utöver levnadsvanor till att omfatta den personliga utveckling som studier och bildning ger. Detta har varit kärnan i folkhögskolornas verksamhet ända sedan starten på 1800-talet. "Bildning och medborgarkunskap skulle ge den enskilde redskap för att ta makten över sitt eget liv och för att tillsammans med andra påverka och förändra samhället." (Mustel K. 2010) Vid intervjuerna i första utvärderingen var det tydligt att detta var en stark faktor när deltagarna beskrev att tiden på folkhögskolan påverkat dem så positivt. "Dom vill ju verkligen se framsteg hos eleverna. Ja det är sinnesjukt. Jag har aldrig kommit till ett ställe som brytt sig så mycket. Jag hade verkligen ingen motivation över huvudtaget, men nu är jag med överallt och pluggar jättehårt." "Man märker verkligen att man utvecklas både i kunskap och som person. Typ hela tiden. Man märker verkligen skillnaden. Och det är bra." Ett par citat från gruppintervju under den fördjupade utvärderingen: "Det finns en positiv samhörighetskänsla. Här arbetar vi i grupper och diskuterat och kommer fram till gemensamma sammanfattningar och kompromisser av åsikter. " "Vi läser hälsa på utbildningen. Matsalen har en bra salladsbuffé. Vi har mycket temadagar när det gäller ekologi, hållbar utveckling. Dom tar avstånd från det som är osunt. Man får inte dricka alkohol i någon lokal alls förutom i en lokal som inte tillhör skolan. Det signalerar var skolan står." "Men det finns tolerans i mycket och det är tack vare lärarna, de upplyser. De säger till och agerar direkt, de låter det inte gå längre, de löser det direkt innan det blir mer trubbel mellan eleverna". Under våren genomfördes lektioner där vi med diskussioner och andra interaktiva metoder gemensamt utforskade hälsobegreppet och vilken roll utbildningstiden vid folkhögskolan spelade för deltagarens hälsa och personliga utveckling. Sammanfattningsvis kan man säga att det är många faktorer i folkhögskolans arbetssätt och miljö som verkar hälsofrämjande. Här återges i stolpform av deltagare framförde: Utbildningens innehåll - får kompetens, behörighet, breddar min kunskap, få ny kunskap, kunskap som utvecklar mej, får planera för framtiden, lär mig skriva CV och ansökningsbrev, lär mig egen budget och hushållsekonomi, förstår saker bättre nu. Relationer mellan deltagare - Lära känna nya människor, får nya vänner, umgås med deltagare på fritiden, att få nära vänner Levnadsvanor - påverkas av att andra inte röker, mat och friskvård på schemat, skolan betyder mycket för vardagsrutiner, vara i en vardag regelbundet, komma i tid till lektioner, promenera med skolan, besök i 3 4

32 naturen, lära sig att det finns spår så man går inte vilse, bryta med gamla levnadsmönster, bättre kondition Arbetsmiljö - vi har roligt tillsammans, arbetar mycket med klimatet i gruppen, betona att alla kan bidra, hjälpa varandra, att sakna dem som uteblir Inflytande - lära mig planera studier, klara av studieuppgifter, samarbeta i gruppen, vara nöjd med något jag gjort, klara av något jag föresatt mig, Konkretisering av undervisning Alkohol Det finns en pedagogisk svårighet i ett föra diskussion och öka kunnandet inom ett område som alkohol till unga människor i års åldern som själva upplever att de kan det mesta inom området och till en del har upplevelsen om att alkoholens farlighet har det tjatats om till leda, under tidigare skolgång. Vi provade att på olika sätt ändå skapa ett intresse för att lära mer och framförallt reflektera över vad olika förhållningssätt till denna vår i särklass vanligaste psykoaktiva drog betyder för individ och samhälle. Erfarenheterna från våren kan sammanfattas i några pedagogiska slutsatser: Börja där deltagarna är - man måste vara väl orienterad om gruppens förförståelse. Gå in med en mycket respektfull attityd - inte minst för att skapa förutsättningar för en mer fördomsfri gemensam utforskning av temat. Vi måste nog lägga den förändrande och uppfostrande ambitionen åt sidan. Undervisningens syfte bör vara att problematisera och ställa frågor och därmed öka intresset hos deltagarna att lära sig mer och inse sina kunskapsbrister. Förändra vanor och minska konsumtionen är det andra strukturer på skolan och i samhället som svarar för. I undervisningen arbetar vi för att skapa förståelse för att restriktioner och ett återhållsamt synsätt är solidariskt och en nödvändig ingrediens i en politik med syfte att minska skadeverkningar och sociala problem. Lektionsupplägg för undervisning kring alkohol provades vid Billströmska och Vara folkhögskolor. Uppläggen fungerade bra och följdes med intresse och engagemang av deltagarna. Lektionsupplägget har dokumenterats och delgetts skolorna, samt publicerats på projektets permanenta websajt, som en "kokbok". Genus, sex och samlevnad Hälsobegreppet Några olika sätt att diskutera vad som är individuell hälsa och folkhälsa, samt på vilket sätt tiden vid en folkhögskola kan verka hälsofrämjande provades framförallt vid Fristad och Billströmska. Något av det som kom fram i dessa diskussioner har redovisats ovan. Olika metoder har sammanfattats och presenterats på projektets web-sida som "kokbok". Det fanns stort intresse och engagemang hos deltagarna för dessa frågor. Det blev ganska tydligt att det behövs en koppling mellan de egna livsvalen och hur folkhälsan i ett samhälle påverkas. Genom att utveckla detta ytterligare kan man säkert vidga diskussionen och kunskaperna att även omfatta sociala skillnader i hälsa och hälsopolitik på ett globalt plan. Några av övningarna anknöt också till det som utvärderingen pekat på - behovet av att deltagarna får en förståelse för det solidariska perspektivet. Att egna livsval i en gemensam miljö kan hjälpa, eller stjälpa andras försök att skapa sig ett gott liv. Modell för enkät Per Blanck har tagit fram rutiner och dataformulär för genomförande av framtida hälsovaneundersökningar på folkhögskolor. Han kommer också att ge stöd för att detta skall fungera i praktiken när någon skola vill genomföra en sådan undersökning. Det har inte varit aktuellt att nu genomföra ännu en undersökning på de folkhögskolor som medverkat i projektet. Presentation på web Projektets hemsida lades ner 2011 och därför har IOGT-NTO Västra Götaland nu samlat information om projektet, material och erfarenheter på en permanent websajt

33 Slutord Den fördjupade utvärderingen av Hälsa på folkhögskola har stärkt de slutsatser som utvärderingen visade på. Skolorna har nu fått ytterligare incitament och verktyg att fortsätta på den inslagna vägen med att fördjupa arbetet med att göra skoltiden för deltagarna än mer hälsofrämjande, i vid mening. Referenser Mustel, Kerstin Folkhögskolans idélinjer [webb-resurs] hämtningsdag Blanck, Per Allt måste vara inbakat för att man skall få en bra hälsa - en utvärdering av projektet Hälsa på folkhögskola, [webb-resurs] hämtningsdag , 4rdering%20H%C3%A4lsa%20p%C3%A5%20folkh%C3%B6gskolor% pdf 7 8

34 IOGT-NTO distriktet i Göteborg & Bohuslän Arvid Hedvalls Backe Göteborg Projektledare: Ellen Eklund ellen.eklund@iogt.se Slutredovisning av projektet IOGT-NTO - Aktiv samhällsaktör i folkhälsofrågor Redovisningen börjar med att berätta vad som skett inom projektet med utgångspunkt i varje kommun. Nästa del är en återkoppling till projektbeskrivningens mål, syfte och målgrupp inklusive en diskussion om hur projektet nådde upp till dessa mål samt varför projektet avslutades. Redovisningen avslutas med vilka lärdomar distriktet kan dra av projektet inför kommande lokalt alkoholpolitiskt arbete. Allra sist finns den ekonomiska redovisningen med tillhörande förklaring. En rekommendation är även att läsa den externa utvärderingen av Per Blanck. Uddevalla I Uddevalla hade föreningen sedan tidigare en ingång till kommunen varpå arbetet kom igång relativt snabbt och under våren 2012 genomfördes två stycken föreläsningar om internetdroger. En för politiker och en för allmänheten. Föreningen deltog även på en föreningsmässa i Uddevalla för att belysa alkohol- och drogfrågor inom föreningslivet. Trots idoga försök att få politikerna att samlas för Drogkampen har man inte lyckats. Under 2012 har föreningen arrangerat caféträffar i den egna lokalen för att få medlemmarna att träffas och att genom dessa möten inbjuda till studiecirklar i alkohol och drogfrågor. Föreningen har arbetat med att få igång ungdomsverksamhet tillsammans med bland andra en representant från Röda Korset, detta har dock lagts på is. Under 2013 inbjöd de in medlemmar till en kväll för att skriva debattartiklar, vilket blev hela tre stycken. Föreningen i Uddevalla stod också värd för den Alkoholpolitiska träff som genomfördes inom projektet i februari Föreningen har en stark vilja att växa och har under året skapat ett större samarbete med IOGT-NTO:s barn och ungdomsverksamheter Junis och UNF. Kungälv I Kungälv var startsträckan lång och mitt i projektet höll föreningen på att läggas ned. Under hösten 2012 fick föreningen en ny styrelsemedlem, fler besök av projektledaren och snart var arbetet i full gång. Föreningen sponsrade både 2012 och 2013 arrangemanget Sommarstart där förutom representanter från föreningen, även UNF fanns på plats. På våren 2012 hade dåvarande projektledare en träff med alkohol och drogsamordnaren och de lade upp en plan tillsammans. Ett par gånger har projektledaren och föreningen träffat det drogförebyggande rådet i Kungälv. Ur detta arbete skedde i december månad 2012 ett utåtriktat samarbete tillsammans med Räddningstjänsten, utanför Systembolaget i Kungälv. Föreningen bjöd på alkoholfri glögg och pepparkakor, Räddningstjänsten delade ut brandvarnare och sandsäckar. Det gemensamma budskapet var TÄNK OM, att vuxna inte skall langa alkohol till minderåriga. Föreningen samlade även in Vit Jul- kontrakt där de bad alla över 18 år att avstå från att dricka alkohol starkare än 2.25 volym % under de tre dagarna julafton, juldagen och annandagen. Drygt 30 personer skrev på för vit jul och föreningen fick vara med på bild i den lokala tidningen. Föreningen startade även ett samarbete med kommunens avdelning Trygga ungdomsmiljöer där man gemensamt arrangerat två stycken avgiftsfria filmvisningar för ungdomar under jul och påsklov på stadens biograf, Trappan. Under 2013 arrangerade föreningen tillsammans med Junis och UNF en familjedag i Kärna. Den innehöll musik, tipspromenad, öppen Scen, loppis, fika och minidisco. Ca 25 barn och vuxna deltog under dagen. Inför studenten samarbetade föreningen med kommunen genom att knyta band på vattenfalskor till stadens studenter budskapet var Kom ihåg att du skall ha roligt hela natten, drick massa vatten. Föreningen kommer även i fortsättningen att inbjudas till det drogförebyggande rådets möten och det finns planer på att samarbeta kring föreläsningar och olika temadagar som kommunen har såsom Unga dagen och Folkhälsodagarna. Tjörn Föreningen har tillsammans med projektledaren träffat personal som håller i stödgrupper för barn i missbruksmiljö, Livbojen. De diskuterade ett samarbete och hittills har föreningen gett dem bidrag för deras verksamhet. Projektledaren träffade folkhälsosamordnaren och i februari 2012 arrangerandes en presentation av ANDT strategin för folkhälsorådet på Tjörn. Under hösten 2012 träffade den nya projektledaren föreningen för att diskutera det kommande arbetet. Under 2013 besökte tre tjänstemän från Tjörns kommun föreningen för att diskutera ett samarbete. Föreningen deltog i maj med ett informationsbord på en föreläsning som kommunen arrangerade för föräldrar med ungdomar i högstadiet. Lysekil Idén var att få med två föreningar i Lysekils kommun, Brastad och Fast vänskap, i projektet. Dock blev det bara en förening då Brastad hade för få mänskliga resurser för att engagera sig. Föreningen Fast vänskap var mitt inne i ett redan pågående projekt varför de inte kunde söka nya projektpengar från IOGT-NTO förbundet. Föreningen har även haft interna organisationsförändringar att arbeta med. Trots detta är de positiva till att jobba med alkohol och drogfrågan i sin kommun. De har ett flertal tillfällen under året inbjudit allmänheten till Öppet hus i sin lokal med förhoppningen om att fler vill prata om och engagera sig i alkohol och drogfrågan. Tyvärr har intresset varit svalt och man funderar på hur verksamheten kan utvecklas. Det finns idéer på att arrangera föreläsningar eller annan typ av utåtriktad aktivitet för politiker, andra organisationer och allmänheten under stadens kulturdagar till hösten. Mer som skett inom projektet Under tidig höst 2012, innan projektår 1 förlängdes, arbetade projektledaren med att besöka föreningar aktuella för projektår 2. Projektledaren har också under hösten 2012 träffat samordnaren för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Göteborg och deltagit på en nätverksträff i Göteborg för Tänk Om kampanjen. Då de som var avsedda att utvärdera projektet tyvärr inte kunnat åta sig arbetet åtog sig en ny utvärderare jobbet i januari Projektledaren har även varit närvarande vid olika nätverksträffar och utbildningstillfällen, både för att utöka sitt nätverk och för att ta del av den kunskap som förmedlats. Under hösten 2012 skedde även ett par träffar i Göteborg där man diskuterade olika alkoholpolitiska och förbyggande metoder som föreningar i projektet skulle kunna använda sig av ute i sina kommuner. Det fördes även en diskussion med IOGT-NTO förbundet och deras alkoholpolitiska och förebyggande verksamhet. Detta för att projektet på bästa sätt skulle 2

35 kunna använda sig av förbundets material och metoder samt vara delaktigt i IOGT-NTO:s övergripande fokusområden och anpassa dessa till den lokala verksamheten. I februari arrangerades en Alkoholpolitisk träff för alla i distriktet som var intresserade av denna fråga. På träffen deltog totalt åtta personer. Förutom att få kunskap om alkoholpolitiskt arbete var det ett tillfälle för föreningar inom projektet att dela med sig av sina erfarenheter. Projektets mål och syfte - enligt projektbeskrivningen Mål IOGT-NTO vill vara en aktiv samhällsbyggare och verkar genom att skapa opinion och sprida kunskap om alkoholen och de andra drogernas effekter på samhället i stort och på särskilt folkhälsan. Målet är att skapa och mäta arbetssättet samt metoden som gör det möjligt för IOGT-NTO i dessa fyra kommuner att vara den aktiva samhällsaktör vi vill vara inom området folkhälsa med fokus på alkohol och andra droger. Arbetssättet vi vill pröva är nyskapande och kan om det blir framgångsrikt spridas i hela Västra Götaland. Syfte Syftet är att etablera IOGT-NTO som en partner i ett fördjupat alkohol- och drogarbete som sätter fokus på Goda levnadsvanor och Trygga och goda uppväxtvillkor. Resultat - i förhållande till mål och syfte Projektet har skapat kontaktytor med framförallt kommunens tjänstemän, varit med och initierat föreläsningar och arrangemang. Genom aktiviteter har projektet skapat kontaktytor och spridit kunskap om alkohol och droger. Målgrupper och insatser för dessa - enligt projektbeskrivningen Politiker i kommunen och i Hälso- och sjukvårdsnämnden: skulle erbjudas frågesporten Drogkampen, två samtal: ett om alkoholens effekter på folkhälsan och det andra om civilsamhället & folkhälsan. Intresserade politiker skulle sedan erbjudas studiecirklar i alkohol och drogfrågan. Andra aktörer inom civilsamhället: Alla andra föreningar i kommunen skulle inbjudas till ett samtal om civilsamhällets betydelse för folkhälsan. Intresserade föreningar skulle sedan bilda ett nätverk. De egna medlemmarna i IOGT-NTO föreningar: Medlemmarna i de fem IOGT-NTO föreningarna blir projektägare i respektive kommun. Medlemmarna skall få kunskap om folkhälsoarbete, fördjupade kunskaper om alkohol och droger kopplat till folkhälsan samt utveckla sin förening genom projektarbete, nätverksbyggande och medlemsrekrytering. Föreningarna har utvecklats genom samarbete och nätverksbyggande med andra, i första hand med kommunala tjänstemän. Att mäta - enligt projektbeskrivningen Intresset från politiker att delta i de två politiska samtalen och i Drogkampen, samt effekterna av detta i den kommunala vardagen i t ex insatser/initiativ från politiker på dessa två områden. Intresset från övriga civilsamhället att engagera sig i folkhälsofrågor med ett fokus på alkohol och andra droger. Utvecklingen i de medverkande föreningarna i form av ökad aktivitet, särskild inriktning på arbetet mot folkhälsa/alkohol- och andra droger samt medlemsutvecklingen. De i projektet ingående parternas förmåga att bygga nätverk i kommunerna. Intresset för en fortsättning t ex också intresse från berörda kommuner att svara för en del av framtida kostnader i projektet. Resultat - i förhållande till vad som skulle mätas Då Drogkampen inte genomförts var inte intresset så stort från politikernas håll. Dock är det bara en förening som flertalet gånger försökt få till Drogkampen i sin kommun. Det övriga civilsamhället har inte i något fall bjudits in till något större samtal men i de få fall kontakt tagits med specifika organisationer har bemötandet varit positivt även om det konkreta samarbetet inte varit så vanligt förekommande. Det har skett en stor ökning av aktivitet hos de medverkande föreningarna. Framförallt har ökning skett i arbetet gentemot folkhälsoområdet. Medlemsmässigt har föreningarna gått ett par personer plus eller minus. Tillsammans har dock det totala antalet minskat en aning. Föreningarna har ökat sitt kontaktnät i hemkommunen. Intresset för fortsatt samarbete har varit starkt från de kommuner som involverats. Diskussion om målen I det stora hela har projektet strävat mot de övergripande mål och syfte som finns i projektbeskrivningen. Vägen dit har dock inte varit enligt målgruppernas mål. Verksamhet som genomförts, som är kopplad till målen var att: konsulenten har träffat föreningar för att i vissa fall lägga upp en gemensam plan. Kontakt har tagits med alkohol- och drogsamordnaren och i vissa fall har det genomförts gemensamma möten med den lokala föreningen. Det arrangerades fyra föreläsningar. Insatserna har gått mer till åt att arrangera aktiviteter och samarbeta med tjänstemän på kommunen än att driva påverkansarbete. Resultat - i förhållande till målgrupperna Politiker har samlats en gång, för en föreläsning om internetdroger. IOGT-NTO föreningarna har fått bättre kontakt med Junis och UNF. Ett par föreningar har varit i samtal med externa föreningarna och organisationer om eventuella samarbeten. Ytterligare föreningar har mötts under evenemang såsom föreningsdagar. De egna medlemmarna som drivit projektet på sin ort har ofta bestått av styrelsen eller någon person från styrelsen. Det har inte funnits intresse eller tid för en egen studiecirkel i frågorna. 3 4

36 Varför projektet lades ned Det går att sammanfatta i några små korta punkter. Mer aktiviteter än påverkansarbete Svävande metoder Projektet var inte förankrat hos föreningarna Föreningarna hade få resurser Svårgreppbar ekonomi Hösten 2012, ett år efter att projektet startat, fanns det inget underlag för vilket material som skulle kunna förmedla all kunskap till medlemmar, politiker och andra organisationer. Det fanns få exempel på vad samtalen skulle kunna innehålla och hur dessa skulle läggas upp. Vad nätverket skulle göra eller fokusera på fanns ingen uppgift om. Efter ett år hade ingen informationsfolder gjorts, ingen projektgrupp var tillsatt och ingen utvärderare var kopplad till projektet. Det fanns inte heller någon rapport skriven för vad som skett under projektår 1. Distriktet valde att frysa starten av projektår 1 ett halvår till årsskiftet 2012/2013. Kommande halvår arbetade projektledaren med att klargöra vad som skett under år 1, skriva infofolder, leta utvärderare, samla medlemmar till projektgrupp, prata med föreningar inför år 2, återuppta kontakter med alkohol- och drogsamordnare i kommunerna samt att framförallt få föreningarna att äga projekten i sina egna kommuner och stötta dem i att ha egna kontakter till exempelvis alkohol- och drogsamordnaren i sin kommun. Omständigheter utanför projektet Det finns många olika omständigheter till varför det blivit som det blivit. Till exempel att projektledaren fick ökad arbetsbelastning efter projektet börjat, att projektledaren sade upp sig, att distriktets hela ekonomihantering har flyttats, att medlemmar i distriktstyrelsen har slutat, att överlämningen av projektet var nästintill obefintlig, att kunskapen om projektet och dess utformning försvann med de personer som lämnade. I korta drag har det varit en turbulent tid kring projektet. Projektledaren byttes efter knappt ett år, distriktets styrelse har hunnit bytas två gånger och det har varit oväntade avhopp och sjukskrivningar både bland personal och ideella. När den andre projektledaren på allvar började arbeta som projektledare i augusti 2012 förlängdes första projektåret till årsskiftet. Under de månaderna fokuserade hon på att kartlägga var projektet befann sig, jobbade för att de redan inblandade föreningarna skulle känna att de ägde projektet i sin egen kommun samt jobbade på att ta fram en plan för kommande år då projektet skulle rikta sig till nya kommuner och föreningar. Kartläggningen resulterade i att distriktsstyrelsen i december 2012 tillsatte en arbetsgrupp som skulle ta fram redesignat förslag på projektet, för att det skulle bli lättare att förstå och mer hanterbart för föreningarna. Arbetsgruppens förslag kom att kallas Ingen Alkohol under 18 år. Den 19 dec fick arbetsgruppen i uppdrag att diskutera förslaget med LNF. På DS nästa möte den 7 feb beslutades att lägga ned projektet och den 26 februari beslutades att projektet skulle avvecklas enligt föreslagen avvecklingsplan. Den 16 mars på Distriktsårsmötet tillsattes en helt ny styrelse för distriktet. Allt detta bidrog till att 2013 innehöll många möten och omskrivingar av projektplan. Det bidrog också till att projektår 2 när projektet skulle sprida sig till Göteborg ytterkommuner aldrig drog igång. Det som skedde var att projektår 1 förlängdes ytterligare med tre månader till den 31 mars Totalt pågick projektet den 1 juli mars Lärdomar och utvecklingspotential Även om projektet inte nått alla sina mål så finns det många bra saker som projektet fört med sig och det finns lärdomar att göra. Då föreningarna i projektet hade få aktiva medlemmar och hög medelålder skulle projektet behövt metoder som riktade sig till idag icke aktiva medlemmar. För att alla föreningar ska kunna få den stöttning de behöver för att lokalt jobba med alkoholpolitik hade det varit bra om projektledaren hade haft hjälp av en distriktsgrupp som jobbar med alkoholpolitik och förebyggande arbete. En sådan grupp skulle kunna vara ett bra steg att börja med att ta fram i ett fortsatt alkoholpolitisk arbete. Enkla och tydliga material om hur man kan jobba med lokal alkoholpolitik skulle underlätta det lokala påverkansjobbet mycket. T.ex. kortfakta om aktuella alkoholpolitiska frågor inkl. källhänvisningar, mallar för debattartiklar, pressrealiser, lista på vilka poster i kommunen som har hand om dessa frågor m.m. Använda kampanjerna: Koppla det alkoholpolitiska arbetet tydligare till de kampanjer som IOGT-NTO förbundet nationellt driver under året. Ex. Tänk OM, Vit jul, Ljusmanifestationen och Folknykterhetens Vecka. Exempelvis kan nätverk mellan olika organisationer och kommunen hängas upp på dessa som samarbetspunkter under året. Insatser riktade till politiker: Det behövs tydligare alkoholpolitiska insatser. Optimalt är att skapa relationer med de lokala politikerna. Exempelvis inbjuda till en årlig lunch för att diskutera det senaste, besöka dem, hålla samtal med politiker, uppdatera dem på saker som händer lokalt, årligen genomföra drogkampen i sin kommun. En bra sak här kan vara att olika år fokusera på olika saker. Ex. Ingen alkohol under 18 år, eller att ta hjälp av IOGT-NTO:s för året aktuella alkoholpolitiska fokusområden. Media: En bra relation med media kan ge IOGT-NTO marknadsförings- och påverkansmöjligheter. Återigen handlar det om relationer på individnivå som byggs upp genom återkommande möten och att man håller dem uppdaterade på vad IOGT-NTO tycker i olika frågor. Civilkurage i alkoholfrågan: Ge medlemmar metoder och verktyg för att reagera direkt i sin vardag när de finner något, kopplat till alkohol och andra droger, som är fel. T.ex. att anmäla alkoholreklam, att påpeka för restauranger när de inte har alkoholfritt utbud eller om ett kassabiträde inte ber om legitimation m.m. Bättre förankring: Innan projektansökan skall skickas in bör projektet vara väl förankrat både bland föreningar och i distriktsstyrelse. Målen bör vara mätbara och ansökan lättförståelig. För att ta del av fler lärdomar, slutsatser och resultat samt för att även höra röster från medlemmar i de engagerade föreningarna rekommenderas att läsa den externa redovisningen av Per Blanck. 5 6

37 Ekonomisk redovisning av Projektet IOGT-NTO - Aktiv samhällsaktör i Folkhälsofrågor Intäkter Budget Intäkter Från VGR: Sökta medel från Västra Götalandsregionens folkhälsokommitté Från Förbundet till distriktet: Projektstöd till IOGT-NTO distriktet till projektledare IOGT-NTO förbundet: Planerat stöd till fem lokala föreningar Egeninsats från IOGT-NTO Distriktet i Göteborg och Bohuslän Summa intäkter Lönekostnad projektledare/ Egeninsats från IOGT-NTO distriktet Detta är en egeninsats av IOGT-NTO distriktet i Göteborg och Bohuslän som ej fanns med i ansökan. För att kunna driva projektet har man bedömt att det krävs en projektledare på 50% som leder och driver arbetet. Så mycket pengar fanns det ej budgeterat. Totalt uppgår lönekostanden till kr för 21 månader. Kontorskostnader i form av telefon, hyra m.m. har varit kr. Tillsammans kostade projektledaren kr. Utöver de budgeterade kr för projektledare har distriktet gjort en egeninsats på kr. Kostnader Ej Budget Kostnader förbrukat från VGR: Gemensamma kostnader i projektet Från VGR: Kostnader för i projektet ingående arrangemang kr x 4 kommuner Från Förbundet till distriktet: Kostnader för projektledare från IOGT-NTO: Fem lokala föreningars arbete i fyra kommuner 5 x Egeninsats från distriktet: Lönekostnad för projektledare Summa kostnader Icke förbrukade pengar Totalt inkl. icke förbrukade pengar Förklaring av den ekonomiska sammanställningen Intäkter: Stöd till fem lokalföreningar Det planerade stödet på kr från IOGT-NTO förbundet till fem lokala föreningar slutade på kr till tre lokala föreningar. Föreningarna på Tjörn, i Uddevalla och Kungälv. Föreningen Brastad har inte varit med i projektet och föreningen i Lysekil hade redan sökt pengar från IOGT-NTO förbundet vilket gjorde att de inte kunde söka nya pengar förrän de redovisat de redan sökta pengarna. De kr per kommun som Tjörn, Kungälv och Uddevalla sökt från IOGT-NTO kommer att redovisas separat till IOGT-NTO förbundet under Dessa pengar är öronmärkta för att användas för aktiviteter inom projektet IOGT-NTO- Aktiv samhällsaktör i folkhälsofrågor. Gemensamma kostnader Under denna post finns kostnader för intern marknadsföring, utbildning av konsulenter och ideella och inköp av material såsom dator. I denna post ligger även kr i kostnader för utvärdering av projektet, gjord av Per Blanck. Kostnader för arrangemang Här är det budgeterat faktiska kostnader för föreläsningar, resor, planeringsmöten med föreningar samt möten med externa personer såsom alkohol- och drogsamordnare. Detta är kostnader för att föreningarna lokalt på bästa sätt skall kunna genomföra arrangemang i sin kommun. Då det inte blivit så många konkreta aktiviteter har denna post pengar över. Kostnader för projektledare I dessa finns faktiska kontorskostnader uträknat på schablon 2500 kr per månad för en 50% arbetande projektledare i 21 mån. Totalt landar det på kr, resterande kr är lönekostnad för projektledare. Resterande lönepengar kr ligger under posten Egeninsats från IOGT-NTO Distriktet. 7 8

38 Vi vill att IOGT skall leva vidare det är ett budskap som håller Utvärdering av projektet IOGT-NTO aktiv samhällsaktör i folkhälsofrågor Per Blanck En rapport från PER BLANCK UTVECKLING AB, Fritsla. Maj

39 SAMMANFATTNING 5 PROJEKTBESKRIVNING 6 METOD 7 VERKSAMHET I PROJEKTET 8 PROJEKTETS IDÉ 8 VERKSAMHETEN I KORTHET 8 RESULTAT 9 FÖRENING 1 9 SAMARBETET MED KOMMUNEN 10 OM PROJEKTET 10 ALKOHOLEN OCH FOLKHÄLSAN 11 PERSONLIGT ENGAGEMANG 11 FÖRENING 2 12 SAMARBETE MED KOMMUNEN 13 OM PROJEKTET 13 ALKOHOLEN OCH FOLKHÄLSAN 13 PERSONLIGT ENGAGEMANG 14 FÖRENING 3 14 SAMARBETET MED KOMMUNEN 15 OM PROJEKTET 15 ALKOHOLEN OCH FOLKHÄLSAN 15 PERSONLIGT ENGAGEMANG 16 INTERVJUER MED KOMMUNREPRESENTANTER 16 DISKUSSION 18 PROJEKTET HAR INSPIRERAT 18 FÖRENINGARNAS KAPACITET 18 PROGRAMTEORIN FÖR PROJEKTET 19 KOPPLING TILL REGIONALA MÅL 20 UTVÄRDERARENS FÖRSLAG 20 REFERENSER

40 Sammanfattning Syftet med detta projekt har varit att etablera IOGT-NTO som en lokal lobbyorganisation med målet att skapa nätverk med lokal politik och föreningsliv och tillsammans med dem driva folkhälsofrågor, främst inom alkohol- och drogområdet. Projektet har verkat genom lokala föreningar i fyra kommuner. Projektet har varit uppskattat hos de föreningar som engagerats och bidragit till förnyelse och aktivitet. De ursprungliga idéerna har dock inte kunnat förverkligas eftersom de varit alltför ambitiösa i förhållande till de lokala föreningarnas kapacitet. Projektbeskrivning IOGT-NTO Aktiv samhällsaktör i folkhälsofrågor var ett projekt som startade 2011 av IOGT-NTO distriktet Göteborg & Bohuslän. Syftet var att aktivera de lokala föreningarna i olika kommuner i olika folkhälsofrågor. Tanken var att politiker, föreningar och andra i lokalsamhället, samt de egna medlemmarna skulle engageras. Målet var att den lokala föreningen skulle kunna bli en aktiv lobbyorganisation i folkhälsofrågor. IOGT-NTO vill vara en aktiv samhällsbyggare och verkar genom att skapa opinion och sprida kunskap om alkoholen och de andra drogernas effekter på samhället i stort och särskilt på folkhälsan. Syftet är att att etablera IOGT_NTO som en partner i ett fördjupat alkohol och drogarbete som sätter fokus på Goda levnadsvanor och Trygga uppväxtförhållanden. (Ur projektansökan) Projektet har drivits med stöd från IOGT-NTO förbundet och bidrag från Västra Götalandsregionen och Länsnykterhetsförbundet. Distriktet har gjort en egeninsats i projektet motsvarande en 50% tjänst. I projektansökan uppges att projektet ligger nära Västra Götalandsregionens folkhälsoutmaningar; Jämlika och jämställda livsvillkor, Trygga och goda uppväxtvillkor, Livslångt lärande och Åldrande med livskvalitet, här nämns också att man arbetar med den ojämlika hälsan. Projektverksamhet har bedrivits i fyra kommuner. Projektledaren konstaterade i en skrivelse i slutet av 2012 att det fanns stora organisatoriska problem i projektet. Föreningarna hade inte resurser att bedriva projektet som det var tänkt. Projektet var svagt förankrat hos föreningarna. Tanken var att det skulle finnas ett referensmaterial kring lokalt kommunalt folkhälsoarbete, men något sådant fanns inte att förmedla till föreningarna. Distriktsstyrelsen beslöt att lägga ned projektet i början av 2013, men att projektet skulle utvärderas enligt plan. 5 6

41 Metod Utvärderingen är en processutvärdering vilket betyder att projektet studerats utifrån hur man planerat och arbetat för att åstadkomma ett resultat. Syftet med en processutvärdering är att dokumentera erfarenheter från ett projekt som sedan kan användas när man genomför andra liknande verksamheter. En processutvärdering svarar inte på i vilken grad projektets mål uppnåtts. I denna utvärdering har en modell som kallas programteori använts. Ett projekts programteori (Vedung 1998) är den plan för hur de som arbetar i ett projekt planerar att detta projekt skall genomföras. Vilka åtgärder som behövs för att uppnå önskad förändring och vilka steg i planen som leder till vad. Utvärderingen baseras på: Intervjuer och samtal med projektledaren. Fokusintervjuer i grupp med företrädare för två föreningar, sammanlagt nio personer. Telefonintervju med en företrädare för en förening. Telefonintervjuer med två kommunrepresentanter. Studier av projektplaner och andra skriftliga dokument som ställts till förfogande från projektledaren. Verksamhet i projektet Projektets idé IOGT-NTO Aktiv samhällsaktör i folkhälsofrågor hade som vision att de lokala föreningarna skulle aktiveras till lokala lobbyorganisationer som genom kontakter med lokala politiker och andra föreningar skulle arbeta för att ta upp alkohol- och andra drogfrågor som en central del i det lokala folkhälsoarbetet. Tanken var att bygga upp nätverk kring gemensamma intresseområden och att nykterhetsrörelsen skulle kunna bidra med kunskap och organisation kring detta. Föreningarna skulle stödjas i sitt arbete genom utbildning, att projektmaterial producerades som de skulle kunna använda och med projektledningsstöd från distriktet. Projektet startade med fyra kommuner och tanken var att det sedan skulle utvidgas till distriktets samtliga kommuner, sju stycken plus fyra stadsdelar i Göteborg. Verksamheten i korthet Projektet startade 2011 och var planerat att pågå i tre år, men avslutades i mars De medverkande föreningarna fick besked att de skulle rapportera in sin verksamhet fram till och med första halvåret Projektet har haft två projektledare under perioden Daniel Carlryd det första verksamhetsåret hösten 2011 och våren Ellen Eklund var projektledare hösten 2012 och fram till och med våren Projektledarna har träffat de medverkande föreningarna vid flera tillfällen. De har också medverkat i en del av kontakterna med respektive kommunföreträdare. Föreningarna har som en följd av satsningen anordnat: Föredrag för föräldrar om droger 7 8

42 Vit julkampanj utanför Systembolaget Bio för lovlediga ungdomar Föredrag för politiker om nätdroger Områdesträff tillsammans med skola, med talangtävling Lördagscafé för medlemmar Medverkat på hälsoråd om drogpolitiskt handlingsprogram Medverkat i föreningsmässa Under våren planerar man en aktivitet med skolan i en kommundel med en aktivitetsdag som bland annat kommer att innehålla musik och en talangtävling. Samarbetet med kommunen Föreningen har haft ett gott samarbete med kommunen, främst folkhälsoansvariga, men också företrädare för fritidsgård och ungdomsmottagning. Sedan tidigare har föreningen bidragit till kommunens skolavslutningsevenemang både för grundskolor och för gymnasiet, där man fått utrymme för sitt nykterhetsbudskap genom att sponsra flaskor med vatten. Stött verksamhet för barn med missbrukande föräldrar Tre av fyra föreningar som medverkat har fått 20 tkr vardera för verksamhet i projektets anda från IOGT-NTO förbundet. Föreningen har också planerat att ta kontakt med det lokala kroglivet för att diskutera utbudet av alkoholfria alternativ. Hittills har man inte haft några kontakter med lokala politiker i anledning av projektet, men kommunen är liten, så politikerkontakter har man en del av ändå i vardagen. Föreningen vill också utöka samarbetet med kommunens skolor. Tillbaka till så som det var förr när IOGT-NTO kunde bli inbjuden till skolan för att föreläsa och delta i undervisningen. IOGT-NTO UNF och alla skulle kunna få komma in i skolan och diskutera på en lektion som man fick förr. Det var ju många organisationer som kom, ett levande samhälle var skolan. Resultat Förening 1 Föreningen har ett trettiotal medlemmar och har haft en del aktiviteter sedan de blev med i projektet. Innan dess var verksamheten på sparlåga. Den egentliga projektstarten för föreningen blev hösten 2012 då man tillsammans med projektledaren hade möten med kommunens folkhälsoansvariga och planerade för ett par olika verksamheter. Vid lucia samma år anordnade man kampanj Vit Jul och Tänk Om, utanför systembolaget på orten och i samband med jullovet 2013 hade man i samarbete med den lokale biografägaren filmvisning för barn och ungdomar. Filmvisning har sedan skett vid ytterligare ett tillfälle på påsklovet. Att lära barnen att ta ställning i politik, i nykterhet och i kyrkliga frågor, ja alla frågor. Det skulle kunna vara en levande verkstad. Om projektet Föreningen anser att projektet inneburit en positiv puff för föreningen och inspirerat till att ta tag i några konkreta verksamheter för att bidra med aktivitet och bli mer kända på orten. Samarbetet med den nya projektledaren upplevs som mycket positivt och har givit energi och nya idéer. Pengar har vi, men stöd behöver vi ha. Det finns en stark irritation över att projektet nu lagts ned. Någon dialog inför beslutet förekom inte. Ja nu ville vi ju fortsätta för vi ville se resultat. 9 10

43 Föreningen tycker att man inom rörelsen borde diskutera internt hur man organiserar sig och samarbetar mellan de olika föreningarna JU- NIS, UNF och IOGT-NTO. En sådan diskussion har man påbörjat i föreningens kommun och man upptäckte då att man nätt och jämt hade kunskap om vilka av nykterhetsrörelsens föreningar som fanns på orten. Det diskuteras inte hur IOGT skall ut på fältet. Man vill jobba på fältet och möta människor. Hur skall man nå dit? När man står och värvar, så värvar man, men till vad? Alkoholen och folkhälsan De intervjuade pekar på att ett viktigt delmål för folkhälsan är att alkoholkonsumtionen minskar. Särskilt viktigt är att barn och ungdomar inte drabbas av missbruk bland föräldrar och andra vuxna. Alkoholmissbruket kan leda till svåra hemförhållanden och få stora konsekvenser för vuxenlivet genom att skolgången blir problematisk. Personligt engagemang Det är nära nog ett livslångt engagemang i nykterhetsrörelsen hos alla som deltog i intervjun. För några var det föräldrarna som gjorde att man kom med i rörelsen, för andra var det att man blev engagerad i 20- årsåldern. Intresse för nykterhetsfrågan och de konsekvenser som alkoholbruket för med sig i form av missbruk, problem för barn och familjer har varit drivkraften. Nykterhet, fred och folkuppfostran det tycker jag är fina ledmärken. Det har dock inte varit självklart i bekantskapskretsen att vara helnykterist. Flera berättar om att det ibland kunde vara jobbigt att ha valt den livsstilen eftersom man kunde bli hånad och betraktad som att vara tråkig. Numera tycker de flesta att detta har ändrats. Det är inte längre så underligt i andras ögon att vara engagerad i nykterhetsrörelsen. Det har öppnat sig mer och mer det är många fler som dricker alkoholfritt ute. Engagemanget har också inneburit möjligheter att lära sig mycket och få kulturell stimulans. Bildning över huvud taget. Kunskap om olika saker. Man har så mycket annat trevligt, man kan gå på olika evenemang och vi har haft litteraturcirklar. IOGT har ju detta budskap, det gäller att ungdomarna kan hitta den vägen och klara sig utan spriten. Att man fortsatt engagera sig nu när man sedan länge blivit pensionär beror på gemenskapen med de andra i styrelsen, samt att man fortfarande tycker att nykterhetsbudskapet har mycket att ge dagens ungdomar. Att föreningen har en lång, över hundraårig historia, är också ett tungt argument för att inte lägga ner föreningen, utan fortsätta kämpa. Vi vill att IOGT skall leva vidare och att det är ett budskap som håller. Föreningen är mycket gammal i sin kommun. Den har hunnit fira mer än 100 år. Verksamheten har de senaste åren varit blygsam med årsmöte, några styrelsemöten och en julfest. Förening 2 Föreningen kom med i projektet i början av 2012 då de träffade förre projektledaren. Då diskuterades att stödja den lokala verksamheten för stöd till barn med missbrukande föräldrar, för att möjliggöra en resa till Liseberg för barnen, personal och några föräldrar. Det visade sig senare att föreningen inte fick använda projektmedel för sådana insatser, men man har beslutat att ändå fullfölja sitt åtagande. Föreningen har inte haft någon verksamhet som kan relateras till projektet, men det finns planer på att anordna en drogkamp mellan politiker i kommunen. Vi är lite till åren komna så vi orkar inte hålla någon fart precis. Föreningens roll i lokalsamhället har förändrats en hel del. För länge sedan innebar föreningens aktiviteter både bildning och nöje. Festaktiviteter och studiecirklar var vanliga. Här var väl inte så mycket att gå på och det fanns ingen TV och bio var det väl en gång i veckan och knappt det. Ja sedan hade man ett visst intresse och man lärde sig väldigt mycket. Jag hade bara sex års skolutbildning. Man fick lära sig skriva protokoll, föra kassaböcker och föreningsteknik

44 Samarbete med kommunen Föreningen har haft kontakt med kommunens folkhälsosamordnare vid ett par tillfällen när det gällde stödet till en verksamhet för barn till missbrukare. Man har också bokat tid med kommunalrådet för att diskutera planerna på att anordna evenemanget drogkampen 1. Tillsammans med kommunen arrangerar man en föräldraträff om droger i april månad med externa föreläsare. De ser det som ett bra tillfälle att få träffa folk och vara synliga i lokalsamhället. Om projektet Samarbetet med den nya projektledaren har varit mycket bra och inneburit att styrelsen fått idéer och energi. Man har egentligen inga synpunkter på att projektet lagts ned i förtid, speciellt inte som man blivit lovade att få redovisa hur man använt sina projektmedel längre fram. Det är bra, det är full fart Även om vi inte orkar hålla på så mycket så händer det ju alla fall en del runt henne. En synpunkt som ges är att det hade varit bra om det redan från början varit klarare hur man fick lov att använda sina projektpengar. Nedläggningen av projektet föregicks inte av någon dialog med föreningen. Kanske var det ett projekt som svävade med den förste projektledaren och inte var förankrat på rätt sätt. Det var i alla fall det intrycket jag fick. Politiker borde nog bli tydligare i sin inställning till alkohol, speciellt vad gäller hur de ser på alkohol och ungdomar. Jag skulle vilja att varje parti talade om att de vill dra ner på användningen bland våra ungdomar. Men det modet har de nog inte kan man säga. En del är alldeles för positiva till alkohol för att kunna ta en sådant uttalande. Lokalt tycker man att det finns en alltför generös inställning till att bevilja serveringstillstånd och att man behövde ha bättre tillsyn när det gäller försäljningen av folköl i affärerna speciellt till ungdomar. Finns modet att säja nej till krögare som missköter sina tillstånd och där det är mycket bråk på kvällarna? Drogkampen skulle ju vara ett sätt att få en uppfattning om var de står. Personligt engagemang För de flesta i styrelsen har engagemanget inom nykterhetsrörelsen varit långvarigt. Flera valde att engagera sig för att man redan tidigare valt en nykter livsstil och att man fått frågan av någon bekant om man ville vara med. Att man fortsatt engagera sig har i huvudsak två skäl; det är trevliga människor att umgås med och man vill inte att logen med så lång historia skall läggas ned. Ja man har ju umgåtts med de här så länge och vet att alla är nykterister, ja då kan man ju gynna en förening som finns. Alkoholen och folkhälsan Alkoholfrågan är nog den viktigaste komponenten när det gäller att påverka folkhälsan. Flera av styrelsemedlemmarna tar upp problemen med onykterhet i trafiken. Det har på många sätt skett stora förändringar där alkohol numera finns med i så många sammanhang. TVprogram inramas av alkoholkultur, och fenomen som lådviner tenderar att göra alkohol till en vardagsdryck som det lätt blir för mycket av. Idag är det svårt för ungdomen, för slår de på TV så sitter det ett gäng med glas runt där, nästan i vart enda tv-program. Idrottsföreningen som skall vara nykterhetsfrämjande, de firar seger med pilsner och förlust med en pilsner. 1 Drogkampen är en frågesport med lag från de olika politiska partierna. En del har väl tyckt att man var en märkvärdig individ för att man var nykterist. Det har jag träffat på flera som sagt till mig på bjudningar och så. Det har jag ju hört några gånger men det har man ju inte brytt sig om. Förening 3 Föreningen har anordnat föredrag om nätdroger för politiker i kommunen då ett trettiotal deltog. Samma föredrag gavs också för allmänheten på kvällen och då med färre deltagare, ett tiotal. Man deltog också en välbesökt föreningsmässa som ordnades i kommunen med många tillfällen till diskussion med besökarna. Ett tiotal lördagar har föreningen haft cafémöten för medlemmar som varit populära med uppemot ett tjugotal medverkande

45 Det är väl med detta som med allt folkrörelsearbete det är en kärntrupp på tio till tjugo stycken som har våra möten i sin vardagliga rutin, vi går på det. Medan när man pratar med andra så är de betydligt svårare att locka. En skrivarkurs resulterade i några debattartiklar, av vilken en sänts till GP, men ännu inte publicerats. Samarbetet med kommunen Föreningen har haft bra kontakt med den kommunens drogsamordnare och föreläsningen om internetdroger skedde i samarbete med kommunen. Man planerar att nå politikerna genom att arrangera drogkampen, längre fram i höst. Om projektet Föreningen tycker de haft mycket bra stöd av projektledarna Daniel och Ellen, både vad gäller idéer och planering, samt hjälp med olika kontakter. Projektet kom delvis till genom ett initiativ från ordförandemötet med lokalföreningarna i distriktet. På så vis är det ett initiativ både från gräsrötterna och från toppen. Att projektet nu läggs ned i förtid är inte någon stor sak eftersom det redan från början var tänkt att vara en tidsbegränsad verksamhet och att verksamheten inte behöver redovisas förrän andra halvåret Och vi kan hoppas att det blir ytterligare någon idé som vi kan jobba vidare med. Det är ju förberedelser för valet nu och känsligheten för inbjudningar och känsligheten för olika frågor ökar. Så man skulle göra mer för att möta och informera politiker. Och sen får man ta tillvara de tillfällen som finns när man möter allmänheten. Alkoholen och folkhälsan Alkohol är bland de största hoten mot folkhälsan plus att en del barn och unga far oerhört illa i de familjer som är okända och inte får hjälp. Sverige är fortfarande en folkrörelsedemokrati och genom att engagera människor i föreningar så kan traditionen och de nödvändiga kunskaperna föras vidare. Föreningen kan genom sina medlemmar visa på alternativ livsstil utan alkohol, samtidigt som föreningen kan förmedla kunskaper och fakta som stödjer att ett samhälle med mindre alkoholkonsumtion skulle vara ett bättre samhälle ur folkhälsosynpunkt. Personligt engagemang Engagemanget i nykterhetsrörelsen började redan i tidiga tonåren. Det har sedan präglat både yrkeslivet och intresset för att vara med i de politiska sammanhangen. Det kom en inbjudan till en barnverksamhet i rörelsens regi i brevlådan och efter några sammankomster så var jag engagerad som hjälpledare i föreningen. Ofta möter man ungdomar som tror att demokrati är lika säkert som att telefonen fungerar eller att det kommer ljus när man trycker på knappen. Demokrati är något man måste vårda och då behövs det folkrörelser så där har du kärnan. Vi skolar människor. Ta Ungdomens nykterhetsförbund där är det unga människor som förfogar över sin egen kassa och fattar sina egna beslut. Intervjuer med kommunrepresentanter Två kommunala tjänstemän som haft kontakter med föreningar och projektledning har intervjuats. Båda anser att föreningar är viktiga samarbetspartner i det förebyggande arbetet. Föreningar har kunskaper och erfarenheter att bidra med. De har också värdefulla kontaktnät som kommunen annars kan ha svårt att nå. Och det ideella engagemanget är en stark drivkraft. Särskilt bra är det om det finns lokalföreningar på orten som man kan bygga upp långvariga samarbetsformer med. Föreningslivet i en kommun bedriver mycket värdefull verksamhet och bidrar till en levande demokrati. Samverkan med IOGT-NTO i just det här projektet har bland annat bestått i att arrangera offentliga föreläsningar och stöd till olika verksamheter. Projektet har enligt de kommunala tjänstemännen stöttat och varit medarrangör till en del verksamhet tillsammans med kommunen, vilket varit värdefullt. Samarbetet med projektledaren Ellen har fungerat mycket bra. En av de kommunala tjänstemännen ser en fara i att föreningen IOGT- NTO i vissa sammanhang kan bli alltför ideologisk i sitt förhållningssätt till nykterhet, när man samarbetar. Det kan stöta bort andra sam

46 arbetsparter. Samtidigt är det ju just ideologi som man gärna vill att föreningar skall bidra med, så det är en svår balansgång. Diskussion Projektet har inspirerat Samtliga tre föreningar som intervjuats framhåller att projektet tillfört nya idéer och varit ett stöd i det lokala arbetet. De anser att projektledningen fungerat väl och att det ekonomiska bidraget som man fått givit möjligheter till verksamhet. Föreningarnas kapacitet Av utvärderingen framgår att föreningarna varit intresserade av och engagerade i projektet. De poängterar att projektet inspirerat dem, men att föreningens samlade förmåga inte motsvarat de ambitioner som fanns i projektet. För de tre föreningar som intervjuats gäller att de haft en ganska begränsad verksamhet de senaste åren och att det främst är styrelsens medlemmar som är aktiva i föreningen. Medlemsantalen ligger runt ett trettiotal och medelåldern är hög, de flesta är i åldern 70 år och däröver. Man kan dra slutsatsen att ambitionerna att göra föreningarna till kommunala lobbyorganisationer varit väl högt ställda, i förhållande till föreningarnas kapacitet. Projektplanen var inte alls anpassad till den organisatoriska verksamheten i de medverkande kommunerna

47 Programteorin för projektet Tanken var att IOGT-NTO skulle ingå i, och ha en central roll i lokala nätverk för folkhälsa i de kommuner man verkar. Denna modell skulle sedan kunna spridas till andra distrikt. Om man jämför programteorin med vad som gjorts inom ramen för projektet finner man: Kunskapsstöd till föreningarna kom inte till stånd som det var tänkt. Något systematiskt kunskapsstöd till den lokala föreningen i form av föreläsning, studiecirkel eller material har inte förekommit. Kontakter med politiker har skett i begränsad omfattning, en eftermiddagsföreläsning. Kontakterna med kommunen har mest skett i form av sammankomster med tjänstemän med ansvar för folkhälsoområdet. Det har inte varit några kontakter med andra lokala föreningar med anledning av projektet. Därmed har centrala delar av programteorin inte kunnat förverkligas. Projektets mål, eller kanske snarare vision var att skapa opinion och sprida kunskap om hur alkohol och andra droger påverkar samhället som helhet och i synnerhet folkhälsan. Projektinitiativet kom från centralt håll och tanken var att man på distriktsnivå i IOGT-NTO Göteborg& Bohuslän tillsammans med NBV skulle skapa en central arbetsgrupp som skulle leda projektet. Föreningarna som inbjöds och ville delta skulle få stöd från centralt håll i form av kompetensutveckling inom områdena droger och samhället och få möjlighet att utveckla sina färdigheter när det gäller att arbeta i projekt. Föreningen skulle sedan svara för att föra samtal med den lokala politiska nivån inom områden som policy när det gäller exempelvis serveringstillstånd och kommunens strategi när det gäller ANTD (alkohol, narkotika, tobak och dopning) Parallellt med detta skulle föreningen också utveckla sin samverkan med andra föreningar i kommunen och försöka få konkret samverkan tillstånd inom någon av regionens folkhälsoutmaningar. Koppling till regionala mål Projektet hade som ambition att arbeta nära de mål som Västra Götalandsregionen ställt upp för folkhälsa som Jämlika och jämställda livsvillkor, Trygga och goda uppväxtvillkor, Livslångt lärande och Åldrande med livskvalitet. Att arbeta aktivt för att minska alkoholkonsumtionen i samhället inverkar, om det lyckas, på flera av dessa områden. Föreningarna betonar hur viktigt nykterhetsarbetet är för att skapa bättre uppväxtvillkor för barn och ungdomar. Ur jämlikhetssynpunkt är också en minskad alkoholkonsumtion viktigt eftersom risk- och missbruk får allvarligare konsekvenser för de socialt underpriviligierade i samhället. Det är många äldre som är aktiva inom nykterhetsrörelsen och deras engagemang och idealitet ger både dem själva och dem de når med sina aktiviteter livskvalité. Att vara medskapande i samhällsutvecklingen är för många av dem en naturlig del av livet, som man gärna vill fortsätta med högt upp i åren. Utvärderarens förslag Det är tydligt att projektplanerna varit alltför ambitiösa och till en del svåra att översätta till föreningarnas lokala verklighet

48 Projektet borde startats genom utbildning, kanske i form av en eller två helgkonferenser kring vad nykterhetsrörelsen har att bidra med när det gäller folkhälsa lokalt i kommunerna. Genom sådana konferenser kunde man inspirerat varandra och kanske kunnat enas om några gemensamma åtgärder som kunde genomföras i alla kommuner med hjälp av ett gemensamt framtaget material. Exempel på sådana områden kunde varit Hur hanteras serveringstillstånden i kommunerna, följs alkohollagens intentioner att vara en social skyddslag? Eller Hur kan vi gemensamt arbeta för att ungdomar inte dricker alkohol alls före 18 års ålder? Dessutom borde mycket mer energi lagts på att försöka rekrytera fler medlemmar för att kunna sprida arbetsbördan. Öppen caféverksamhet, samarbete med Ungdomens nykterhetsförbund och att bjuda in sig till de lokala studiecirklarna i NBV:s regi för att diskutera någon lokal folkhälsofråga i en paus eller som programpunkt, är några idéer. Slutligen projektet har haft många positiva effekter för de medverkande föreningarna. Det finns möjligheter att genom stimulans från distriktet fortsätta på den inslagna vägen, men med en något sänkt ambitionsnivå. Referenser Vedung, Evert (1998). Utvärdering i politik och förvaltning. 2., [omarb. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur (s.128) 21

49 Dokumenten nedan har fokus på framtiden 30

50 Arbetsplan 2014 Distriktsstyrelsens förslag nr. 1 Arbetsplan IOGT-NTO Distriktet i Göteborg och Bohuslän IOGT-NTO är en stark folkrörelse IOGT-NTO är en stark folkrörelse som med styrkan av sina medlemmar utgör en kraft stark nog att förändra samhället. IOGT-NTO är sina föreningar och sina medlemmar. Tillsammans i föreningarna skapar vi verksamhet som möjliggör för varje enskild medlem att inom organisationen bli stärkt och hitta en plats för att utvecklas. Inom distriktet skapar vi förutsättningar för att våra förtroendevalda ska utvecklas. Distriktet och lokalföreningarna har ett stort ansvar i att skapa verksamheter som lockar medlemmar och som skapar delaktighet i distriktet. IOGT-NTO värnar om medlemmar och inriktningen under kommande period kommer att läggas på att skapa arrangemang som är generationsöverskridande i den mån det går. Genom att samarbeta med våra barn- och ungdomsorganisationer, våra folkhögskolor och NBV skapar vi en stark folkrörelse som är i tiden. Mål Värvning 200st Medlemsvård Starta två nya verksamheter i distriktet Riktade aktiviteter till olika åldrar Pop-up verksamhet Inventering av vår organisation Styrelseutbildning Metoder Ökar under året med minst 200 medlemmar Vara delaktiga av förbundet arrangerade värvningar Samköra värvning under våra öppna verksamheter som t.ex. after work Distriktet gör medlemsvårdande aktiviteter. Distriktet gör pop-up verksamhet under året Under året undersöka vilka konstellationer som finns i distriktet och ta fram rutiner och delegationsordningar för dessa. Uppmuntra medlemmarna att använda Engagemangsportalen. Genomföra styrelseutbildning och andra utbildningar för våra lokalföreningar 31

51 Arbetsplan 2014 IOGT-NTO är en aktiv samhällsaktör Att få andra organisationer och verksamheter att vara bärare av våra frågor är en viktig fråga för oss, därför är det viktigt att vi i olika samarbeten och samarrangemang är tydliga med vårt budskap och vad vi som organisation står för. Tack vare våra många engagerade och kunniga medlemmar bildar vi en förändringskraft som spelar stor roll i samhället. Genom vår verksamhet för, med och av människor med erfarenhet av missbruk och beroende, eget eller närståendes skapar vi tillfällen där man kan hitta en naturlig alkoholoch drogfri arena att växa. Genom att skapa öppen verksamhet blir vi en viktig och positiv motkraft till alkoholnormen. Mål Bli synliga i media, kontakta tidningar runt alkoholpolitiska frågor. Politisk påverkan Sociala företag Arrangera fester Metoder Starta en Alkoholpolitisk grupp för att utbilda medlemmar, göra IOGT-NTO mer synliga i media och uppmuntra till politisk påverkan bland annat genom Drogkampen (eventuellt tillsammans med ROP-distrikten) Fortsätta att aktivt delta i samarbetsprojektet Social hållbarhet och alkohol Arrangera två alkoholpolitiska träffar, själva eller i samarbete med ROP (IOGT- NTO distrikten i Skaraborg och Älvsborg) Anordna en Västsvensk träff (13/9) Samarbeta med andra organisationer såsom LNF (Länsnykterhetsförbundet), NBV, FNM (Föräldrar mot narkotika), Stadsmissionen, Räddningsmissionen, Städer/stadsdelar/myndigheter. Wendelsbergs Folkhögskola Totalt i distriktet ska det arrangeras minst 22 fester. Det kan innefatta tårtkalas, After Work/familjekväll, spelningar eller andra alkoholfria aktiviteter Ge stöd till föreningen Hisningen som driver Vännplatsen Second hand Ge stöd till personer/kommittéer/föreningar som vill utveckla ny verksamhet i Skatåsstugan i hälsans tecken. Delta i nätverket De glömda barnen och missbruksnätverket. Delta i Världens Barn-insamlingen 32

52 Arbetsplan 2014 IOGT-NTO bidrar till minskad alkoholkonsumtion IOGT-NTO i Västra Götaland är en stark påverkansorganisation för en restriktiv alkoholpolitik. Detta tack vare många kunniga medlemmars arbete lokalt. IOGT-NTO jobbar för att fler aktörer delar vår restriktiva syn för att öka det förebyggande arbetet i samhället. Genom att skapa alkoholfria mötesplatser och ta tillbaka arenor som alkoholindustrin har som självklara får vi alkoholkonsumenter att reflektera över sitt eget drickande. Mål Hitta nya metoder för att belysa vikten av alkoholfria miljöer Alkoholfria miljöer Alkoholfria provningar Vit Jul kampanjen Ljusmanifestationen Folknykterhetens vecka Metoder Arrangera en alkoholfri sportsbar i samband med VM eller liknande större sportevenemang. Utbilda ett drinkteam och sälja in ett alkoholfriprovningskoncept (via Föreningen Fruktdrycker och NBV) till företag och andra öppna arenor där vi kan erbjuda ett alkoholfritt alternativ Arrangera fem aktiviteter inom Vit Jul kampanjen Affischera/annonsera/facebook/sms/mail/månadsutsskick/Profilen/hemsidan 33

53 Arbetsplan 2014 IOGT-NTO är välkänt För att fler ska nås av vårt budskap och kunna delta i vår verksamhet och våra aktiviteter behöver vi jobba med vår kommunikation. Genom att jobba med sociala medier och i traditionella medier når vi nya målgrupper och kan stärka kommunikationen med våra egna medlemmar. Nykterhet, gemenskap och påverkan genomsyrar all vår verksamhet och även vår kommunikation. Mål Ja- sägare: Vi pratar i positiva budskap Media synas i reklam och tidningar, dela ut profilprodukter, synas lokalt. Öppna evenemang- bjuda in allmänheten till öppna arrangemang. Delta i de centrala kampanjerna, Vit jul och Folknykterhetens vecka. Bjuda in media till alla våra arrangemang och öppna verksamheter Annonsera/Affischera Sprida varumärket Profilen 3 ggr/år (december, sommarnummer och augusti) Vara aktiva på sociala medier såsom Facebook Erbjuda alla nya medlemmar en mingelmiddag i samband med AW/ 1 gång per termin där man får ta med sig en icke medlem. Regelbundet lägga ut nya uppdrag på uppdragsportalen Delta i centrala kampanjer: Vit jul, ljusmanifestationen, folknykterhetens vecka IOGT-NTO är självfinansierat Ökade intäkter ger oss fler möjligheter att jobba med och förverkliga våra mål. Vi behöver bli bättre på att söka alternativ finansiering ett sätt är att testa ny verksamhet som på sikt kan bli lönsam. Internt kan vi jobba med att höja vår betalningsfrekvens och att stärka de sociala företag som finns inom organisationen. Mål Stark ekonomi som möjliggör en positiv utveckling Ekonomin i distriktet är stark vilket möjliggör en positiv utveckling hos föreningar samt gör det möjligt för distriktet att ha anställd personal som arbetar med utveckling. Metoder Stödja föreningarna så att de jobbar för att betalningsfrekvensen höjs bland medlemmarna, till 80 %. Undersöka och ev. utveckla ett samarbete med Miljonlotteriet om Digilive för att på sikt öka distriktets kapital. Testa på ny verksamhet. Undersöka och möjliggöra för medlemmar att ge gåvor och stöd till distriktets verksamheter. 34

54 IOGT-NTO har synliga och ändamålsenliga lokaler Arbetsplan 2014 IOGT-NTO:s lokaler ska vara funktionella för de verksamheter som bedrivs i dem. De är utrustade med modern utrustning för att stödja den moderna folkrörelse vi är idag och i framtiden. Våra lokaler är alkoholfria miljöer som attraherar externa, som kan bära sina egna kostnader och eventuellt ge ekonomiskt tillskott till vår verksamhet. Mål Långsiktigt mål - Lokaler ska bära sina egna kostnader Attraktiva lokaler Metoder Arbeta för att Nordengården moderniseras och rustas upp, både in- och utvändigt. Rusta upp Skatåsstugan Att jobba för att Nordengården blir ett allaktivitetshus tillsammans med Junis och UNF. Arrangera öppna aktiviteter på Nordengården Stödja grupper som arbetar med distriktets övriga lokaler såsom Kuggavik och Sillvik Några mål i korthet Nationellt Lokalt 5000 värvade 50 verksamheter 500 fester 5 % höjning av alkoholskatten 200 värvade 2 verksamheter 22 fester 5 % höjning av alkoholskatten 35