Euro. Ett monetärt system

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Euro. Ett monetärt system"

Transkript

1 Euro Ett monetärt system Daniel Asplund, Hannes Boodé, Josef Bravadish, Cecilia Brage Linköpings Universitet TGTU37 Teknikens utveckling ur ett samhällsperspektiv SL 1, HT 2009

2 Sammanfattning I texterna nedan följer en beskrivning av Sveriges monetära system med vinkling på hur det skulle påverka det svenska samhället om Sverige gick med i EMU. Det kommer även handla om hur monetära system växte fram. I avhandlingen kommer det också framkomma vad unionen inneburit för några av sina nuvarande medlemsländer och vilka fördelar/nackdelar det finns med EMU. I diskussionsdelen kommer intressanta frågor som: EMU som en superstat, Dollar vs Euron och om det monetära systemet är hållbart att avverkas.

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Inledning 1.1 Syfte 1.2 Metod 1.3 Frågeställningar 2 Monetära system 2.1 Sveriges monetära system 3 EMU 3.1 Sveriges monetära system 3.2 Rättvist system 4 Slutsats Källförteckning

4 Inledning Vi har i gruppen diskuterat många olika ämnen som vi tyckte var intressanta att skriva om. Men tillslut bestämde vi oss för att skriva om Euro som ett stort monetärtsystem och dess påverkan på den svenska samt den internationella ekonomin. Eftersom detta är väldigt aktuellt för oss svenskar och för att vi i år är ordförande i EU. Vi är även intresserade av att veta vad som händer med den svenska ekonomin om vi väljer att ha euro som valuta. Syfte Med denna uppsats vill vi granska vad som skulle hända med den svenska ekonomin vid ett valuta byte. Vi vill även ta reda på om euro kan skapa en superstat om EMU får tillräckligt många medlemsländer. Om denna superstat kommer existera hur blir då konkurrensen med dollarn och övriga världsmarknaden. Metod Tillsammans i gruppen har vi letat fakta via bibliotek och internet. Skrivandet blev uppdelat i olika områden, för att specialisera sig inom området och underlätta arbetet. När den enskilda delen är klar kommer vi att korrigera alla delar och sammanställa uppsatsen. Vi har använt internetsidor som vi anser är giltiga och objektiva. Vi har endast använt oss av sidor som är tillförlitliga efter att vi kontrollerat innehållet. Böckerna och kurslitteraturen är bra källor då de är granskade av andra personer inom området innan publicering och de är även skrivna på ett objektivt sätt. Vi har även använt en film som har ett annat synsätt på det monetära systemet. Frågeställning Hur påverkas det svenska samhället om vi går över till euro?

5 Monetära system Det monetära systemet är ett av världens största tekniska system. Redan cirka 650 f. Kr grundades början till dagens monetära system i Lydien (nuvarande Turkiet) av kung Krösus. Krösus var den första att skapa guldmyntet(allt om EMU, 2003). Detta system är väldigt omfattande och i dagens Sverige kan en enskild person inte vara helt fri då detta system följer varje aktivitet som utförs. Exempel; duscha, tända lampan, ta fram glaset ur skåpet och gå ut på gatan. Allt detta kostar pengar och det är pengar som system bygger på. Sveriges monetära system Sveriges monetära system är som de allra flesta länder idag är en blandekonomi. Detta är som det låter en blandning mellan planekonomi och marknadsekonomi. Planekonomi är när staten äger och bestämmer allt. Vart fabriker ska ligga, när och hur produkterna ska tillverkas. De bestämmer även löner och priser, detta för att styra och ge människor rättvisa förhållanden. Marknadsekonomi är när företagen själva äger och bestämmer allt. Alltså motsatsen till planekonomi. Denna ekonomiform ger människan möjlighet att sträva efter största möjliga vinst (www.samhallskunskap.se). Figur 1. Sveriges monetära kretslopp De fyra viktiga pelarna i det svenska monetära systemet är hushållen, banker, företagen och den offentliga sektorn. Om någon av dessa skulle försvinna ur kretsloppen skulle hela systemet kollapsa. Figur 1 visar hur beroende de olika pelarna är av varandra för att systemet ska kunna fortlöpa.

6 En annan viktig beståndsdel av detta system är pengar som när de väl existerar skapar nya tekniska system för att kunna hantera dem. Exempel: bankautomater, datorer (används av personalen på bankerna), kreditkort, kortläsare för betalning, säkerhetstransporter m.m. Pengar skapas genom att regeringen behöver pengar, exempel 10 miljarder kronor. De talar då med Sveriges riksbank. Riksbanken säger att de gärna vill köpa statsobligationer för 10 miljarder kronor. När detta är bestämt skapar regeringen dokument med officiellt utseende och kallar de för obligationer värda 10 miljarder kronor. Riksbanken gör samma sak men kallar sina för värdepapper. Riksbanken byter värdepapper mot obligationer av regeringen. Regeringen tar värdepapperna och sätter in dem på ett bankkonto. I och med insättningen blir värdepapperna ett officiellt lagligt betalningsmedel och utökar den svenska tillgången på betalningsmedel med 10 miljarder kronor. Den här förklaringen är bara en generalisering då det med dagens teknik sker elektroniskt. I USA existerar bara 3 % av betalningsmedlen i fysiska sedlar och mynt, resten existerar i datorer. När regeringen byter värdepapper med riksbanken lovar de även att betala tillbaka dem. Det betyder att pengar skapas genom skuld. Människor blir tvungna att jobba för att överleva i system. Alla lån har räntor, och räntorna finns inte med när pengar skapas. Det kommer alltid att finnas ett underskott på pengar. Alltså kommer inte människor att kunna bli skuldfria. Det monetära systemet gynnar bara de människor högst upp i samhället. Då 1 % av världens befolkning äger 40 % av jorden rikedomar och 50 % av världens befolkning lever på mindre än 2 dollar om dagen är systemet inte rättvist(zeitgeist: Addendum, 2008). EMU Redan i slutet av 1960-talet uppkom idén om att bilda en gemensam valuta i Europa. Men det skulle dröja enda fram till 1990-talet innan planerna kunde bli verklighet. Meningen med denna monetära union var främst att med hjälp av sammanflätade ekonomier i Europa förebygga framtida konflikter. Ökad gemensam ekonomi skulle även skapa förutsättningar för att nå gemensamma mål. Ett mer globalt samarbete skulle även sudda ut gränserna mellan länderna i Europa och låta varor, tjänster och kapital röra sig fritt. Det skulle också underlätta för handeln inom Europa, då osäkerheten kring växelkurser och kostnader för valutaväxling skulle försvinna. Både politiska samt ekonomiska faktorer ligger bakom grundandet av EMU och EU. EMU Genomfördes i tre etapper: Den första inleddes den 1 juli 1990 och innebar i korta drag en ökad samordning av den ekonomiska politiken. Under den andra etappen som började 1994, inrättades Europeiska centralbanken(ecb) och länderna utarbetade ett program för att klara inträdesvillkoren togs beslutet om vilka länder som skulle vara med vid starten av unionen.

7 Den tredje och sista etappen startade den 1 januari 1999 och innebar att ECB skulle överta medlemsländernas penningpolitik samt att Euron skulle bli en självständig valuta. Sista fasen inleddes den 1 januari 2002 med införandet av sedlar och mynt påbörjades. I EMU samarbetet ingår idag 16 av EU:s medlemsländer. För att kunna delta i samarbetet krävs att landet uppfyller de s.k. konvergenskriterierna som finns med i EU-fördraget (Maastrichtfördraget). Konvergenskriterier innebär i korthet att landet ifråga måste ha låg inflation, stabil växelkurs, sunda statsfinanser och låga räntor. Dessutom ska nationella lagar om den egna centralbanken uppfylla vissa krav(http://www.regeringen.se/sb/d/2583). Europeiska kommissionen och ECB prövar minst vartannat år om länderna som står utanför valutaunionen uppfyller kraven. Sverige har prövats åren 1998, 2000, 2002, 2004, samt Sverige har vid samtliga tillfällen ansetts uppfylla tre av de fyra konvergenskraven, det Sverige kommer till korta i är att den svenska riksbankslagen inte uppfyller de krav som ställs i EG-fördraget. Dessutom uppfyller vi inte kraven för en stabil växelkurs, detta pga. den svenska kronan inte deltagit i ERM2. ERM2 är ett europeiskt växelkurssamarbete som innebär att landet låser sin valuta mot Euron, syftet med detta är att förbereda landet inför fullvärdigt medlemskap i EMU. Om Sverige skulle byta valuta kommer det givetvis bli en stor process. Sverige kommer att behöva ändra allt från parkeringsautomater till våra stora datasystem. För att vara en så pass stor process kommer den antagligen gå relativt smärtfritt. Om det blir en lika smidig övergång som tidigare länder haft vid sina valutaskiften, där det har visat sig att med rätt förberedelser faktiskt kan genomföra en så stor process utan allt för stora komplikationer. Det kommer givetvis att kosta en hel del pengar att utföra ett valutaskifte. Förutom att bankomater, parkeringsautomater, datasystem osv. ska anpassas, krävs det även att Sverige ska trycka sedlar, ändra priser och tillverka mynt. Allt detta är bara engångskostnader som det inte går att komma ifrån. Hur påverkas det svenska samhället om vi går över till euro? Året 2003 röstade svenska folket NEJ till medlemskap i EMU i en folkomröstning. Majoriteten av de som röstade tyckte då att det skulle påverka landets handlingsfrihet. Ett nytt val kan komma att bli aktuellt framöver. För att Sverige ska ingå i EMU, måste beslut fattas antingen genom ett riksdagsval eller genom en ny folkomröstning. Valutan är i dagens samhälle ett tekniskt utvecklat monetärt system som är integrerat i vårt sociala, Kulturella, politiska och ekonomiska samhälle(fallde, 2009). En eventuell valutaövergång till euron ligger därför i Sveriges framtida intresse. Debatter och diskussioner kring en eventuell övergång till en gemensam valuta kommer att präglas av samhällsekonomernas teorier hur den svenska ekonomin kommer att påverkas. Många teorier är för och lika många är emot ett medlemskap i EMU.

8 Bankerna har som en finansiell aktör utvecklat det monetära systemet med hjälp av IT teknik. Transaktioner med valutan som medel sker elektroniskt. Denna teknikutveckling har fört med sig nya möjligheter och nya vägar för ett lättare betalningssätt både nationellt och internationellt. Ett framtida medlemskap i EMU innebär en gemensam valuta, vilket medför att svenska mynt och sedlar kommer att slopas och ersättas av euron. Med sig i graven tar de Svenska valörernas figurer en hel del, information om vårt svenska kulturarv, som ger oss en känsla av en nationell identitet. En valutaunion innebär också att politiker i EMU länderna måste se till att det bedrivs en gemensam penningpolitik för att förebygga framtida politiska och ekonomiska kriser. Det är svårt att ta ställning till en så avgörande fråga som en gemensam valutaunion, då det finns en splittrad opinion och det en klyfta mellan Sveriges politiker och samhällets befolkning. Ekonomiprofessor Assar Lindbeck sa vid ett tillfälle: Det är inte så att det finns små fördelar och stora nackdelar eller små nackdelar och stora fördelar med en monetär union. Det som gör det så svårt är att det finns både stora fördelar och stora nackdelar.(färm, 1999) Vi kommer att objektivt sätt nämna några argument som talar dels för och dels emot ett EMU medlemskap i ekonomisk och politiskt sammanhang. Argument som talar för EMU Vid en gemensam valutaunion kommer kostnaderna för valutaväxlingen att försvinna vilket innebär stora besparingar för företagen och även för privatpersonen. Vi får en ökad handel inom unionen, vilket medför att företagen börjar producera mera. En ökad handel gör att konkurrensen blir kraftigare bland företagen och vi får sjunkande priser på produktionsvarorna. Vi kommer att semestra och handla billigare inom EMU länderna. Med euron får vi en tryggare ekonomisk marknad i Sverige vilket resulterar i att de utländska investerarna vågar investera i Sverige. Vi kommer troligen att få en bättre arbetsmarknad och en sjunkande arbetslöshet. En gemensam valuta med en penningpolitik som en följd, resulterar i en ökad stabilitet för den ekonomiska utvecklingen i EMU, vilket i sin tur leder till lägre räntor. Sveriges banker har idag sänkt räntor för att den ekonomiska kris vi har haft det senaste året.

9 Företagen kommer inte att känna av kraftiga och oförutsedda förändringar i växelkurser på samma sätt. Låg ränta och stark ekonomisk stabilitet i EMU länderna innebär att företagen vågar investera mer, men att hushållen kommer att låna och konsumera mer. Detta gör att vi får samma ekonomiska utveckling i Sverige som övriga EMU länderna. EMU handlar också om att ha en jämvikt mellan marknad och politik med gemensamma politiska mål, som till exempel bekämpning av miljöproblem, som kräver både politiska beslut och ekonomiska resurser. Flera andra gemensamma områden är internetforskning och invandrarpolitik. Argument som talar mot EMU Sverige kommer att tillsammans med de andra EMU länder att fatta ekonomiska och penningpolitiska beslut, något som kommer att påverka vår finanspolitik. Det är viktigt för Sverige att ha kvar sin valuta för att bättre klara sig ur en ekonomisk kris, genom till exempel en reglering av den egna växelkursen. Stora länder kommer att ha ett större inflytande i EMU och då får Sverige som är ett litet land svårt att få gehör för sina argument. Priserna på produktvarorna i Sverige är redan pressade och de kan inte bli billigare även om växlingskostnaderna försvinner. Kostnaden för en valutaövergång kommer(elgemyr, Hedlund, Roos, 1997) att uppskattas till flera miljarder svenska kronor. Sverige kommer inte längre att lösa sina ekonomiska kriser genom devalvering av kronan utan får ta till andra åtgärder, exempelvis genom att sänka skatterna. Följden blir att staten får mindre pengar in i statskassan och för att kompensera bortfallet i inkomstkällan kan staten göra nedskärningar. Konsekvenserna kan komma att drabba dem som redan har det sämre ställt i samhället. Eurons Påverkan i andra länder i Europa Det är inte alla länder som är nöjda med sitt byte av valuta till euron. Om vi går in lite närmare på några stycken EU, och EMU-länder för att granska hur deras samhällen såg ut och hur de har förändrats sedan de införde euron så finner vi att det inte alltid har varit en positiv förändring.

10 Tyskland Tyskland betraktades till en början som en stark ekonomisk stat med den största ekonomin i Europa och med sina tidigare erfarenheter av kraftiga inflation, som ett bra hjälpmedel för att driva konjunktur trenden i hela EU. Numera lider Tyskland av kraftig arbetslöshet och deras budgetunderskott ligger på gränsen att bryta mot stabilitetspakten och bilden av det tidigare så starka Tyskland ser nu annorlunda ut. Opinionsmätningar visar även att stora delar av den tyska populationen inte ville byta ut sin dåvarande starka D-mark mot euron. Frankrike Frankrike fick se över sin industri och förbättra dess konkurrenskraft efter sitt medlemskap i EMU. Frankrike brottades även med hög arbetslöshet och i ett försök att lösa detta problem infördes 35-timmars veckor, men det gav inte det resultat man hade hoppats på och beslutet skrotades. Ett flertal stora statsdrivna företag privatiserades men en del finns ännu kvar skyddade av staten mot konkurrens. Portugal Sedan Portugal gick med i EU (som det näst fattigaste landet i EU) har de kämpat med att nå upp till övriga Europas ekonomi. När de 1999 med hjälp av deras dåvarande högkonjunktur lyckades få bukt med sin inflation klarade de intagningsnivåerna och gick med i EMU. Detta varade dock inte länge, när konjunkturen vände stannade tillväxten av och Portugal blev det första landet att bryta stabilitetspakten med över den tillåtna 3 % gränsen för budgetunderskott. Diskussion & slutsats Diskussionsfrågor 1 EMU som en superstat? 2 Hur skulle EMU som ett stort tekniskt system kunna påverka Sverige tekniskt, ekonomiskt, politiskt och kulturellt? 3 Kan det monetära systemet kollapsa och vad tror vi skulle i så fall skulle hända? 1. Vad kommer hända om gränserna mellan länderna i Europa suddas ut och det blir en fullskalig union? Idag är det de länder som var med i EMU från början som har störst inflytande på union. Sverige som är ett mellanstort land kommer vid en sådan union att förlora sin frihet när det gäller valutapolitik. Även andra områden kommer att påverkas mycket. Självklart kommer handel, resande och arbete att bli lättare när vi har samma valuta och flera gemensamma regler.

11 Stora tekniska system möjliggör generellt sett försörjning eller transport av information, varor/naturresurser och människor, och de fyller en samhällsfunktion genom att göra dessa funktioner åtkomliga för ett stort antal människor. I västvärlden har de också fått en demokratisk betydelse genom att idag kunna ge dessa möjligheter till större delen av befolkningen, vilket inte var fallet t.ex. för 100 år sedan(gyberg, Hallström, 2009). De vi menar med det här är att utsuddandet av gränser i Europa skulle leda till ökad åtkomlighet för alla samhällsskikt. De mindre länderna kommer ha begränsat inflytande i unionen men ha ökade tillgång till både arbets- och handelsmarknaden. Detta kan leda till att arbetslösheten minskar, då det blir lättare att söka sig dit jobben finns och konkurera på lika villkor. 2. Tekniskt: EMU skulle leda till en snabb utveckling, med lösning till olika efterfrågor (Fallde, 2009). Exempel på detta är arbetsmarknaden, fri rörelse av varor, tjänster och kapital. Ekonomiskt: En stor ekonomisk tillväxt och stabilare valuta. Den gemensamma penningpolitiken kan dock bli en nackdel då vi inte kan lösa ekonomiska kriser inrikes. Kostnaden för en valutaövergång kommer bli stor då exempelvis bankomater och stora datasystem måste anpassas. Politiskt: En gemensam ekonomi ger förutsättningar för att kunna sätta gemsamma mål. Utsuddandet av gränser gör att varor, tjänster och kapital kan röra sig fritt. Sammanflätade ekonomier kommer kunna förbygger framtida konflikter. En nackdel är att Sveriges kommer få mindre inflytande och begränsad frihet. Kulturellt: Det blir en mer multinationell kultur då det blir ökad folkvandring. Det kan även leda till ökat utbyte av kunskaper samt att näringslivet utvecklas. 3. Idagens samhälle har redan de fysiska pengarna börjat försvinna från marknaden då rån på mindre summor har ökat markant. Ett exempel i Sverige är statsbussar där man idag betalar via periodkort och sms biljett. I vardagshandeln använder människor idag plastkort med magnetremsa eller chip då större del av pengahanteringen sker elektroniskt. Låt säga att havsytan stiger och ett antal länder i EU blir drabbade. Folk måste flytta, länder behöver låna mera för att klara katastrofen och bygga upp sin infrastruktur. Vilket i sin tur leder till en ekonomisk kris i Europa, euron går i botten och det horisontella samhället kollapsar. Vid en sådan katastrof måste människorna gå tillbaka till det vertikala samhället och primitiv byteshandel.

12 Källförteckning Böcker Eklund Klas, Vår ekonomi Eklund Jörgen, Ådahl Martin, Allt om EMU. Elgemyr Anders, Hedlund Ewa, Roos Ragnar, Ja eller Nej till EMU. Ellegård Kajsa, Föreläsning: Teknikutveckling, specialisering och motreaktion Fallde Magdalena, Föreläsning: Teknik och samhälle Färm Göran, Pengar och politik Gahrton Per, Med euron mot EU-staten Gyberg Per, Hallström Jonas, Världens gång teknikens utveckling. Sid , 101, , 126 Internetsidor (090921) Bilden ekonomiskt kretslopp Under rubriken konvergenskriterier (090930) innehåll, ekonomi & arbetsliv, Sveriges ekonomi (090921) Film Zeitgeist: Addendum

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Begrepp = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop?

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Begrepp = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Samhällsekonomi = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Ekonomi = Hushållning eller En vetenskap uppfunnen av överklassen för att komma åt frukten av underklassens arbete / August Strindberg?

Läs mer

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Betalning = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Pengar, varför då?

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Betalning = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Pengar, varför då? Samhällsekonomi = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Ekonomi = Hushållning eller En vetenskap uppfunnen av överklassen för att komma åt frukten av underklassens arbete / August Strindberg?

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

YTTRE OCH INRE BALANS

YTTRE OCH INRE BALANS DEN ÖPPNA EKONOMIN YTTRE OCH INRE BALANS Bytesbalansen är ett viktigt mått på utbyte mellan nation och omvärldenà underskott i bytesbalansen leder till utlandsskuld Yttre(extern) balans: saldo i bytesbalansen

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

En kort guide om euron

En kort guide om euron En kort guide om euron Ekonomi och finans Om euron Euron såg dagens ljus 1999, men användes först bara på lönebesked, räkningar och fakturor. Den 1 januari 2002 började eurosedlar och euromynt för första

Läs mer

Korthuset. Argumenten för nej till euron faller ihop ett efter ett

Korthuset. Argumenten för nej till euron faller ihop ett efter ett Korthuset Argumenten för nej till euron faller ihop ett efter ett 1 Den 14 september är det dags att rösta om huruvida Sverige också ska införa euron som valuta. Diskussionen om ja eller nej blir alltmer

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten 1 Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen 2 Den ekonomiska och

Läs mer

Sverige och EMU. EMU- en ny epok i Europa

Sverige och EMU. EMU- en ny epok i Europa Sverige och EMU Jörgen Kennemar, Ekonomiska sekretariatet Mars 2003 EMU- en ny epok i Europa Den 14 september 2003 kommer svenska folket att ta ställning till om Sverige ska bli medlem i den Europeiska

Läs mer

Förord. Innehåll. Göteborg i juli 2003. Ingela Mårtensson Ordförande i Folkrörelsen Nej till EU. Demokrati och inflytande... Ekonomiska frågor...

Förord. Innehåll. Göteborg i juli 2003. Ingela Mårtensson Ordförande i Folkrörelsen Nej till EU. Demokrati och inflytande... Ekonomiska frågor... Förord I debatten om EMU finns en mängd frågor och påståenden. Här presenterar Folkrörelsen Nej till EU de vanligaste frågorna på såväl ja- som nej-sidan samt våra svar. Därefter följer EMUfakta med korta

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

PROMEMoria. Nr 1. Juni 2013. Kan Sverige tvingas att gå med i euron?

PROMEMoria. Nr 1. Juni 2013. Kan Sverige tvingas att gå med i euron? PROMEMoria Nr 1. Juni 2013 Kan Sverige tvingas att gå med i euron? Promemoria nr 1. Juni 2013. Skribent: Gösta Torstensson. Utgivare: Folkrörelsen Nej till EU, Pölgatan 5, 414 60 Göteborg. För mer information:

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige Juli/Augusti 2003 Valutawarranter sverige in troduktion Valutamarknaden är en av de mest likvida finansiella marknaderna, där många miljarder omsätts i världens olika valutor varje dag. Marknaden drivs

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. November 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 November 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

No nation was ever ruined by trade. Benjamin Franklin. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

No nation was ever ruined by trade. Benjamin Franklin. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström No nation was ever ruined by trade. Benjamin Franklin Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Vara Världen Industrialiserade Utvecklingsländer länder Totalt 15 753 9 369 6 384 Råvaror

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS

17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS 17 MAJ, 2016: MAKRO & MARKNAD CENTRALBANKERNA I FOKUS Flera centralbanker bedriver en mycket expansiv penningpolitik för att ge stöd åt den ekonomiska utvecklingen och för att inflationen skall stiga.

Läs mer

3. Lösningen på problemen

3. Lösningen på problemen 3. Lösningen på problemen Pengar är en konstruktion och inte ett naturfenomen! Är vi nöjda med konstruktionen? Om inte, hur ska den förbättras? 2 Vad är problemet? Pengar skapas mot att någon skuldsätter

Läs mer

DN DEBATT: "Farligt försvaga riksbanken". Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag

DN DEBATT: Farligt försvaga riksbanken. Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag DN DEBATT: "Farligt försvaga riksbanken". Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag Valutapolitiska utredningen föreslår att regeringen ska ta över ansvaret för valutapolitiken

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Mälardalens högskola Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Borgerliga röster mot EMU

Borgerliga röster mot EMU testemonialgul.qxd 03-07-02 17.40 Sida 1 Borgerliga röster mot EMU MEDBORGARE MOT EMU testemonialgul.qxd 03-07-02 17.40 Sida 2 Det är fel att skrota riksbanken och överge ett system som fungerar bra. En

Läs mer

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige

Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige John Hassler Prins Bertil Seminariet Göteborg 2016 Världskonjunkturen Lägre tillväxt förutspås för kommande år. EU och USA kommer inte tillbaks till trend

Läs mer

Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system

Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system 1 Europeiska unionens historia 2 Europeiska unionens historia Utvecklingen som ledde till dagens Europeiska union uppstod ur ruinerna

Läs mer

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström AEplan 45 o 1 0 Idioten i duschen Aggregerad prisnivå

Läs mer

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET TILLÄGGSMATERIAL Christer Lindholm ÖVNINGAR till del 1 1. Placera in följande ekonomiska beslut i rätt kategori (privatekonomi, företagsekonomi, samhällsekonomi). a) Att köpa

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014

Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014 Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 557 mnkr. Totalt är det är en ökning med 2 mnkr sedan förra månaden, 71% av

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016

Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016 Dags att skrota inflationsmålet? Swedbank 7 december 2016 Per Jansson Vice riksbankschef Två delar Del 1: Den svenska penningpolitiska debatten Negativ reporänta i synnerhet Del 2: Blick framåt penningpolitikens

Läs mer

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten 2016 Knut Hallberg Swedbank Makroanalys 2 Teman under de närmaste åren Låg global tillväxt Populistiska strömningar Fortsatt expansiv penningpolitik

Läs mer

Medborgare mot EMU Citatsamling Göran Persson

Medborgare mot EMU Citatsamling Göran Persson Medborgare mot EMU Citatsamling Göran Persson Jag kommer att vara den som i framtiden anklagas eller hyllas för om den här kampanjen blir seriös eller inte seriös. Juli 2003 En viktig fråga - Jag hävdar

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

FÖRDEL TREMÅNADERS- RÄNTAN

FÖRDEL TREMÅNADERS- RÄNTAN RÄNTEFOKUS APRIL 2013 FÖRDEL TREMÅNADERS- RÄNTAN SAMMANFATTNING Vid sitt aprilmöte lämnade Riksbanken reporäntan oförändrad på 1 procent. Samtidigt sköts tidpunkten för en kommande höjning fram med ett

Läs mer

Månadskommentar oktober 2015

Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Månadskommentar oktober 2015 Ekonomiska läget Den värsta oron för konjunktur och finansiella marknader lade sig under månaden. Centralbankerna med ECB i spetsen signalerade

Läs mer

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONOMISKA MÅL Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna,

Läs mer

Grödinge 2010-05-20. Den rörliga svenska kronan och räntan bäst för Sverige! 1 EU:s ekonomiska kris

Grödinge 2010-05-20. Den rörliga svenska kronan och räntan bäst för Sverige! 1 EU:s ekonomiska kris Grödinge 2010-05-20 Den rörliga svenska kronan och räntan bäst för Sverige! 1 EU:s ekonomiska kris Europa befinner sig i den värsta situationen sedan andra världskriget, och kanske till och med sedan första

Läs mer

Sveriges kostnader på grund av EU-medlemskapet

Sveriges kostnader på grund av EU-medlemskapet Sveriges kostnader på grund av EU-medlemskapet Sverige har förlorat ca 1200 miljarder kronor, sedan vi gick med i EU. Vårt land förlorar varje år ca 100 miljarder kronor som en följd av vårt EU-medlemskap.

Läs mer

Nya stimulanser på väg

Nya stimulanser på väg 1/5 Makroanalys januari 2015 We will do what we must to raise inflation and inflation expectations as fast as possible. MARIO DRAGHI (ECB), 2014-11-21 Nya stimulanser på väg De europeiska ekonomierna fortsätter

Läs mer

Inlämningsuppgift

Inlämningsuppgift Inlämningsuppgift 3 40994 41000 37853 Uppg. 20 Finanskrisen 2008-09 Island - varför klarade Island av finanskrisen? Frågeställning Vi har valt att undersöka varför Island lyckades återhämta sig så pass

Läs mer

Svenskt beslut om att ansöka Svenskt inträde Eurosedlar och mynt introduceras Endast eurosedlar och mynt är legalt betalningsmedel förvarningsperiod kvalificerad förberedelseperiod övergångsperiod sedelutbytesperiod

Läs mer

Försättsblad Tentamen

Försättsblad Tentamen Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Halvårsredogörelse för 2015. Carlsson Norén Macro Fund. (Organisationsnummer 515602-2385)

Halvårsredogörelse för 2015. Carlsson Norén Macro Fund. (Organisationsnummer 515602-2385) Halvårsredogörelse för 2015 Carlsson Norén Macro Fund (Organisationsnummer 515602-2385) Förvaltarna kommenterar marknaden det första halvåret: Fonden är en svensk specialfond (hedgefond) som skapar avkastning

Läs mer

Ekonomi. Vad betyder det? Förklara med en mening: Hushålla med knappa resurser. (hushålla = planera, se till att man inte använder mer än man har.

Ekonomi. Vad betyder det? Förklara med en mening: Hushålla med knappa resurser. (hushålla = planera, se till att man inte använder mer än man har. Ekonomi Vad betyder det? Förklara med en mening: Hushålla med knappa resurser. (hushålla = planera, se till att man inte använder mer än man har.) Ekonomi För vem? Privatpersoner/hushåll (privatekonomi)

Läs mer

Vad gör Riksbanken? Studiehandledning

Vad gör Riksbanken? Studiehandledning Vad gör Riksbanken? Studiehandledning Innehåll sid 1. Förord 3 2. Riksbankens utbildningsmaterial 3 3. Minifakta om Sveriges riksbank 5 4. Förslag till lektionsplanering och elevarbetsuppgifter 5 5. Länktips

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt

Läs mer

Brister i EMU-utredningen

Brister i EMU-utredningen Brister i EMU-utredningen Inledning Vi närmar oss alltmera den tidpunkt som påkallar beslut angående den europeiska monetära unionen EMU. Statsministern har antytt att han snart kommer att bestämma sig

Läs mer

Brussels, 7 January 2002

Brussels, 7 January 2002 Brussels, 7 January 2002 EU-kommissionären för ekonomiska och monetära frågor Pedro Solbes säger: "Europeiska unionen har framgångsrikt klarat en historisk utmaning. Vi har byggt upp euron och inlett en

Läs mer

Chefdirektörens hälsning

Chefdirektörens hälsning Finlands Bank Chefdirektörens hälsning Ett stabilt penningvärde och ett väl fungerande finanssystem är viktiga för oss alla. Att sörja för det är centralbankernas uppgift. Centralbankerna i de länder

Läs mer

Vad handlar eurokrisen om?

Vad handlar eurokrisen om? Vad handlar eurokrisen om? U. Michael Bergman Københavns Universitet Presentation på konferens för undervisere 18 september 2018 Vad är problemet i Europa idag? Statsfinansiell kris i Grekland (stor och

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

2b 2008. Eurons inverkan på konsumentpriserna

2b 2008. Eurons inverkan på konsumentpriserna EURONS INVERKAN PÅ KONSUMENTPRISERNA 1/1 2b 2008 Eurons inverkan på konsumentpriserna Euron togs i användning som kontantvaluta i tolv EU-länder 1.1.2002, då sedlar och mynt i euro sattes i omlopp. Förutom

Läs mer

Stabiliseringspolitik: synen på behov och möjligheter under de senaste 100 åren

Stabiliseringspolitik: synen på behov och möjligheter under de senaste 100 åren Stabiliseringspolitik: synen på behov och möjligheter under de senaste 100 åren Syfte: Dämpa/neutralisera obalanser på makronivå Konjunktursvängningar Chocker Före Keynes Ingen stabiliseringspolitik Guldmyntfoten:

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA CENTRALBANKEN

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 30.5.2000 KOM(2000) 346 slutlig 2000/0137 (CNS) 2000/0134 (CNS) 2000/0138 (CNB) MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Föreläsning III i) Avvägning inflation, arbetslöshet ii) Penningpolitik i) Samband mellan inflation och arbetslöshet

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankschef Stefan Ingves SNS/SIFR Finanspanel SNS 6 mars 2015 Vad kan en centralbank

Läs mer

Penningpolitik med inflationsmål

Penningpolitik med inflationsmål Penningpolitik med inflationsmål Penningpolitiken i media Road map Vad är penningpolitik? Vad innebär ett inflationsmål? Hur påverkar penningpolitiken ekonomin? Vägen till ett penningpolitiskt beslut Penningpolitik

Läs mer

Kommentar till situationen i Grekland

Kommentar till situationen i Grekland Kommentar till situationen i Grekland Finansminister Magdalena Andersson 29 juni 2015 AGENDA Vad har hänt? Möjliga följder för Sverige 3 Allvarligt läge 26 juni Tsipras meddelar folkomröstning den 5 juli

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

Det ekonomiska läget November Carl Oreland

Det ekonomiska läget November Carl Oreland Det ekonomiska läget November 2014 Carl Oreland 141104 BNP-tillväxten i USA är god och har överträffat förväntningarna, men i euroområdet. 2 Fortsatt mycket expansiv penningpolitik som dock divergerar

Läs mer

"Sverige är redo för EMU-medlemskap"

Sverige är redo för EMU-medlemskap DN DEBATT/TORSDAG 22 november 2001 Lars Calmfors anser att fördelarna nu väger tyngre än nackdelarna: "Sverige är redo för EMU-medlemskap" Läget för ett svenskt medlemskap i EMU har ändrats radikalt. Fördelarna

Läs mer

Makrokommentar. Juni 2016

Makrokommentar. Juni 2016 Makrokommentar Juni 2016 Nej till EU i Storbritannien Hela juni månad präglades av upptakten och efterverkningarna av folkomröstningen om Storbritanniens fortsatta medlemskap i EU. Den 23 juni röstade

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Sverige behöver sitt inflationsmål

Sverige behöver sitt inflationsmål Sverige behöver sitt inflationsmål Fores 13 oktober Vice riksbankschef Martin Flodén Varför inflationsmål? Riktmärke för förväntningarna i ekonomin Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska

Läs mer

VECKOBREV v.15 apr-15

VECKOBREV v.15 apr-15 0 0,001 Makro Veckan På onsdag som kommer gått regeringen lägga fram sin vårbudget, vars innehåll i stora drag redan är känt. På DI Debatt har ett antal företrädare för svenska arbetsgivarorganisationer

Läs mer

Beslutsunderlag. Köp av statsobligationer. Förslag till direktionens beslut. Bakgrund. Överväganden

Beslutsunderlag. Köp av statsobligationer. Förslag till direktionens beslut. Bakgrund. Överväganden Beslutsunderlag DATUM: 2015-02-11 AVDELNING: Avdelningen för marknader SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och

I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och tjänster som produceras -på vilket sätt dessa produceras

Läs mer

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten 2016 Knut Hallberg Swedbank Makroanalys 2 Teman under de närmaste åren Låg global tillväxt Populistiska strömningar Fortsatt expansiv penningpolitik

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

Från kol- och stålgemenskapen till Europeiska unionen. Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska form

Från kol- och stålgemenskapen till Europeiska unionen. Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska form Från kol- och stålgemenskapen till Europeiska unionen Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska form 1 Historia 2 Utvecklingen som ledde till dagens Europeiska union uppstod ur

Läs mer

Marknadskommentarer Bilaga 1

Marknadskommentarer Bilaga 1 Marknadskommentarer Bilaga 1 Sammanfattning Under september har utvecklingen på världens börser varit positiv då viktiga beslut har fattats främst i Europa. Både den amerikanska och europeiska centralbanken

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten Y = C + I + G (1) Y är (aggregerad) produktion av varor och tjänster och beror på mängden tillgängliga

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende Innehåll EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende 1 Från kol och stål till en inre marknad EEG (Romfördraget) Euratom 1958 Gemensam

Läs mer

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 Sverige idag, i morgon Hägringar och därefter Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 onomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Tänkt innehåll DEN SVENSKA EKONOMISKA UTVECKLINGEN AVTALSRÖRELSEN VALET

Läs mer

Tentamen, del 1. Makroekonomi NA juni 2014 Skrivtid 90 minuter.

Tentamen, del 1. Makroekonomi NA juni 2014 Skrivtid 90 minuter. Jag har svarat på följande två frågor: 1 2 3 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen, del 1 Makroekonomi NA0133 5 juni 2014 Skrivtid 90 minuter. Regler Svara på 2 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

ZA6287 Flash Eurobarometer 418 (Introduction of the Euro in the Member States That Have Not Yet Adopted the Common Currency)

ZA6287 Flash Eurobarometer 418 (Introduction of the Euro in the Member States That Have Not Yet Adopted the Common Currency) ZA687 Flash Eurobarometer 8 (Introduction of the Euro in the Member States That Have Not Yet Adopted the Common Currency) Country Questionnaire Sweden Q Har du redan sett? (LÄS UPP - ETT SVAR PER RAD)

Läs mer

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars

BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars BJÖRN LINDGREN Stockholm, 29 mars 2012 1 När Europa skälver ett steg efter det andra men turbulens på vägen Mest sannolikt: Ett steg efter det andra Grekland, Italien, Spanien m fl röstar igenom reformer.

Läs mer

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi INTRODUKTION TILL KURSEN ROB HART Makroekonomi I makroekonomi studerar vi ekonomisk aktivitet inom systemet i sin helhet; företeelser som tillväxt, inflation och arbetslöshet analyseras,

Läs mer