Euro. Ett monetärt system

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Euro. Ett monetärt system"

Transkript

1 Euro Ett monetärt system Daniel Asplund, Hannes Boodé, Josef Bravadish, Cecilia Brage Linköpings Universitet TGTU37 Teknikens utveckling ur ett samhällsperspektiv SL 1, HT 2009

2 Sammanfattning I texterna nedan följer en beskrivning av Sveriges monetära system med vinkling på hur det skulle påverka det svenska samhället om Sverige gick med i EMU. Det kommer även handla om hur monetära system växte fram. I avhandlingen kommer det också framkomma vad unionen inneburit för några av sina nuvarande medlemsländer och vilka fördelar/nackdelar det finns med EMU. I diskussionsdelen kommer intressanta frågor som: EMU som en superstat, Dollar vs Euron och om det monetära systemet är hållbart att avverkas.

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Inledning 1.1 Syfte 1.2 Metod 1.3 Frågeställningar 2 Monetära system 2.1 Sveriges monetära system 3 EMU 3.1 Sveriges monetära system 3.2 Rättvist system 4 Slutsats Källförteckning

4 Inledning Vi har i gruppen diskuterat många olika ämnen som vi tyckte var intressanta att skriva om. Men tillslut bestämde vi oss för att skriva om Euro som ett stort monetärtsystem och dess påverkan på den svenska samt den internationella ekonomin. Eftersom detta är väldigt aktuellt för oss svenskar och för att vi i år är ordförande i EU. Vi är även intresserade av att veta vad som händer med den svenska ekonomin om vi väljer att ha euro som valuta. Syfte Med denna uppsats vill vi granska vad som skulle hända med den svenska ekonomin vid ett valuta byte. Vi vill även ta reda på om euro kan skapa en superstat om EMU får tillräckligt många medlemsländer. Om denna superstat kommer existera hur blir då konkurrensen med dollarn och övriga världsmarknaden. Metod Tillsammans i gruppen har vi letat fakta via bibliotek och internet. Skrivandet blev uppdelat i olika områden, för att specialisera sig inom området och underlätta arbetet. När den enskilda delen är klar kommer vi att korrigera alla delar och sammanställa uppsatsen. Vi har använt internetsidor som vi anser är giltiga och objektiva. Vi har endast använt oss av sidor som är tillförlitliga efter att vi kontrollerat innehållet. Böckerna och kurslitteraturen är bra källor då de är granskade av andra personer inom området innan publicering och de är även skrivna på ett objektivt sätt. Vi har även använt en film som har ett annat synsätt på det monetära systemet. Frågeställning Hur påverkas det svenska samhället om vi går över till euro?

5 Monetära system Det monetära systemet är ett av världens största tekniska system. Redan cirka 650 f. Kr grundades början till dagens monetära system i Lydien (nuvarande Turkiet) av kung Krösus. Krösus var den första att skapa guldmyntet(allt om EMU, 2003). Detta system är väldigt omfattande och i dagens Sverige kan en enskild person inte vara helt fri då detta system följer varje aktivitet som utförs. Exempel; duscha, tända lampan, ta fram glaset ur skåpet och gå ut på gatan. Allt detta kostar pengar och det är pengar som system bygger på. Sveriges monetära system Sveriges monetära system är som de allra flesta länder idag är en blandekonomi. Detta är som det låter en blandning mellan planekonomi och marknadsekonomi. Planekonomi är när staten äger och bestämmer allt. Vart fabriker ska ligga, när och hur produkterna ska tillverkas. De bestämmer även löner och priser, detta för att styra och ge människor rättvisa förhållanden. Marknadsekonomi är när företagen själva äger och bestämmer allt. Alltså motsatsen till planekonomi. Denna ekonomiform ger människan möjlighet att sträva efter största möjliga vinst (www.samhallskunskap.se). Figur 1. Sveriges monetära kretslopp De fyra viktiga pelarna i det svenska monetära systemet är hushållen, banker, företagen och den offentliga sektorn. Om någon av dessa skulle försvinna ur kretsloppen skulle hela systemet kollapsa. Figur 1 visar hur beroende de olika pelarna är av varandra för att systemet ska kunna fortlöpa.

6 En annan viktig beståndsdel av detta system är pengar som när de väl existerar skapar nya tekniska system för att kunna hantera dem. Exempel: bankautomater, datorer (används av personalen på bankerna), kreditkort, kortläsare för betalning, säkerhetstransporter m.m. Pengar skapas genom att regeringen behöver pengar, exempel 10 miljarder kronor. De talar då med Sveriges riksbank. Riksbanken säger att de gärna vill köpa statsobligationer för 10 miljarder kronor. När detta är bestämt skapar regeringen dokument med officiellt utseende och kallar de för obligationer värda 10 miljarder kronor. Riksbanken gör samma sak men kallar sina för värdepapper. Riksbanken byter värdepapper mot obligationer av regeringen. Regeringen tar värdepapperna och sätter in dem på ett bankkonto. I och med insättningen blir värdepapperna ett officiellt lagligt betalningsmedel och utökar den svenska tillgången på betalningsmedel med 10 miljarder kronor. Den här förklaringen är bara en generalisering då det med dagens teknik sker elektroniskt. I USA existerar bara 3 % av betalningsmedlen i fysiska sedlar och mynt, resten existerar i datorer. När regeringen byter värdepapper med riksbanken lovar de även att betala tillbaka dem. Det betyder att pengar skapas genom skuld. Människor blir tvungna att jobba för att överleva i system. Alla lån har räntor, och räntorna finns inte med när pengar skapas. Det kommer alltid att finnas ett underskott på pengar. Alltså kommer inte människor att kunna bli skuldfria. Det monetära systemet gynnar bara de människor högst upp i samhället. Då 1 % av världens befolkning äger 40 % av jorden rikedomar och 50 % av världens befolkning lever på mindre än 2 dollar om dagen är systemet inte rättvist(zeitgeist: Addendum, 2008). EMU Redan i slutet av 1960-talet uppkom idén om att bilda en gemensam valuta i Europa. Men det skulle dröja enda fram till 1990-talet innan planerna kunde bli verklighet. Meningen med denna monetära union var främst att med hjälp av sammanflätade ekonomier i Europa förebygga framtida konflikter. Ökad gemensam ekonomi skulle även skapa förutsättningar för att nå gemensamma mål. Ett mer globalt samarbete skulle även sudda ut gränserna mellan länderna i Europa och låta varor, tjänster och kapital röra sig fritt. Det skulle också underlätta för handeln inom Europa, då osäkerheten kring växelkurser och kostnader för valutaväxling skulle försvinna. Både politiska samt ekonomiska faktorer ligger bakom grundandet av EMU och EU. EMU Genomfördes i tre etapper: Den första inleddes den 1 juli 1990 och innebar i korta drag en ökad samordning av den ekonomiska politiken. Under den andra etappen som började 1994, inrättades Europeiska centralbanken(ecb) och länderna utarbetade ett program för att klara inträdesvillkoren togs beslutet om vilka länder som skulle vara med vid starten av unionen.

7 Den tredje och sista etappen startade den 1 januari 1999 och innebar att ECB skulle överta medlemsländernas penningpolitik samt att Euron skulle bli en självständig valuta. Sista fasen inleddes den 1 januari 2002 med införandet av sedlar och mynt påbörjades. I EMU samarbetet ingår idag 16 av EU:s medlemsländer. För att kunna delta i samarbetet krävs att landet uppfyller de s.k. konvergenskriterierna som finns med i EU-fördraget (Maastrichtfördraget). Konvergenskriterier innebär i korthet att landet ifråga måste ha låg inflation, stabil växelkurs, sunda statsfinanser och låga räntor. Dessutom ska nationella lagar om den egna centralbanken uppfylla vissa krav(http://www.regeringen.se/sb/d/2583). Europeiska kommissionen och ECB prövar minst vartannat år om länderna som står utanför valutaunionen uppfyller kraven. Sverige har prövats åren 1998, 2000, 2002, 2004, samt Sverige har vid samtliga tillfällen ansetts uppfylla tre av de fyra konvergenskraven, det Sverige kommer till korta i är att den svenska riksbankslagen inte uppfyller de krav som ställs i EG-fördraget. Dessutom uppfyller vi inte kraven för en stabil växelkurs, detta pga. den svenska kronan inte deltagit i ERM2. ERM2 är ett europeiskt växelkurssamarbete som innebär att landet låser sin valuta mot Euron, syftet med detta är att förbereda landet inför fullvärdigt medlemskap i EMU. Om Sverige skulle byta valuta kommer det givetvis bli en stor process. Sverige kommer att behöva ändra allt från parkeringsautomater till våra stora datasystem. För att vara en så pass stor process kommer den antagligen gå relativt smärtfritt. Om det blir en lika smidig övergång som tidigare länder haft vid sina valutaskiften, där det har visat sig att med rätt förberedelser faktiskt kan genomföra en så stor process utan allt för stora komplikationer. Det kommer givetvis att kosta en hel del pengar att utföra ett valutaskifte. Förutom att bankomater, parkeringsautomater, datasystem osv. ska anpassas, krävs det även att Sverige ska trycka sedlar, ändra priser och tillverka mynt. Allt detta är bara engångskostnader som det inte går att komma ifrån. Hur påverkas det svenska samhället om vi går över till euro? Året 2003 röstade svenska folket NEJ till medlemskap i EMU i en folkomröstning. Majoriteten av de som röstade tyckte då att det skulle påverka landets handlingsfrihet. Ett nytt val kan komma att bli aktuellt framöver. För att Sverige ska ingå i EMU, måste beslut fattas antingen genom ett riksdagsval eller genom en ny folkomröstning. Valutan är i dagens samhälle ett tekniskt utvecklat monetärt system som är integrerat i vårt sociala, Kulturella, politiska och ekonomiska samhälle(fallde, 2009). En eventuell valutaövergång till euron ligger därför i Sveriges framtida intresse. Debatter och diskussioner kring en eventuell övergång till en gemensam valuta kommer att präglas av samhällsekonomernas teorier hur den svenska ekonomin kommer att påverkas. Många teorier är för och lika många är emot ett medlemskap i EMU.

8 Bankerna har som en finansiell aktör utvecklat det monetära systemet med hjälp av IT teknik. Transaktioner med valutan som medel sker elektroniskt. Denna teknikutveckling har fört med sig nya möjligheter och nya vägar för ett lättare betalningssätt både nationellt och internationellt. Ett framtida medlemskap i EMU innebär en gemensam valuta, vilket medför att svenska mynt och sedlar kommer att slopas och ersättas av euron. Med sig i graven tar de Svenska valörernas figurer en hel del, information om vårt svenska kulturarv, som ger oss en känsla av en nationell identitet. En valutaunion innebär också att politiker i EMU länderna måste se till att det bedrivs en gemensam penningpolitik för att förebygga framtida politiska och ekonomiska kriser. Det är svårt att ta ställning till en så avgörande fråga som en gemensam valutaunion, då det finns en splittrad opinion och det en klyfta mellan Sveriges politiker och samhällets befolkning. Ekonomiprofessor Assar Lindbeck sa vid ett tillfälle: Det är inte så att det finns små fördelar och stora nackdelar eller små nackdelar och stora fördelar med en monetär union. Det som gör det så svårt är att det finns både stora fördelar och stora nackdelar.(färm, 1999) Vi kommer att objektivt sätt nämna några argument som talar dels för och dels emot ett EMU medlemskap i ekonomisk och politiskt sammanhang. Argument som talar för EMU Vid en gemensam valutaunion kommer kostnaderna för valutaväxlingen att försvinna vilket innebär stora besparingar för företagen och även för privatpersonen. Vi får en ökad handel inom unionen, vilket medför att företagen börjar producera mera. En ökad handel gör att konkurrensen blir kraftigare bland företagen och vi får sjunkande priser på produktionsvarorna. Vi kommer att semestra och handla billigare inom EMU länderna. Med euron får vi en tryggare ekonomisk marknad i Sverige vilket resulterar i att de utländska investerarna vågar investera i Sverige. Vi kommer troligen att få en bättre arbetsmarknad och en sjunkande arbetslöshet. En gemensam valuta med en penningpolitik som en följd, resulterar i en ökad stabilitet för den ekonomiska utvecklingen i EMU, vilket i sin tur leder till lägre räntor. Sveriges banker har idag sänkt räntor för att den ekonomiska kris vi har haft det senaste året.

9 Företagen kommer inte att känna av kraftiga och oförutsedda förändringar i växelkurser på samma sätt. Låg ränta och stark ekonomisk stabilitet i EMU länderna innebär att företagen vågar investera mer, men att hushållen kommer att låna och konsumera mer. Detta gör att vi får samma ekonomiska utveckling i Sverige som övriga EMU länderna. EMU handlar också om att ha en jämvikt mellan marknad och politik med gemensamma politiska mål, som till exempel bekämpning av miljöproblem, som kräver både politiska beslut och ekonomiska resurser. Flera andra gemensamma områden är internetforskning och invandrarpolitik. Argument som talar mot EMU Sverige kommer att tillsammans med de andra EMU länder att fatta ekonomiska och penningpolitiska beslut, något som kommer att påverka vår finanspolitik. Det är viktigt för Sverige att ha kvar sin valuta för att bättre klara sig ur en ekonomisk kris, genom till exempel en reglering av den egna växelkursen. Stora länder kommer att ha ett större inflytande i EMU och då får Sverige som är ett litet land svårt att få gehör för sina argument. Priserna på produktvarorna i Sverige är redan pressade och de kan inte bli billigare även om växlingskostnaderna försvinner. Kostnaden för en valutaövergång kommer(elgemyr, Hedlund, Roos, 1997) att uppskattas till flera miljarder svenska kronor. Sverige kommer inte längre att lösa sina ekonomiska kriser genom devalvering av kronan utan får ta till andra åtgärder, exempelvis genom att sänka skatterna. Följden blir att staten får mindre pengar in i statskassan och för att kompensera bortfallet i inkomstkällan kan staten göra nedskärningar. Konsekvenserna kan komma att drabba dem som redan har det sämre ställt i samhället. Eurons Påverkan i andra länder i Europa Det är inte alla länder som är nöjda med sitt byte av valuta till euron. Om vi går in lite närmare på några stycken EU, och EMU-länder för att granska hur deras samhällen såg ut och hur de har förändrats sedan de införde euron så finner vi att det inte alltid har varit en positiv förändring.

10 Tyskland Tyskland betraktades till en början som en stark ekonomisk stat med den största ekonomin i Europa och med sina tidigare erfarenheter av kraftiga inflation, som ett bra hjälpmedel för att driva konjunktur trenden i hela EU. Numera lider Tyskland av kraftig arbetslöshet och deras budgetunderskott ligger på gränsen att bryta mot stabilitetspakten och bilden av det tidigare så starka Tyskland ser nu annorlunda ut. Opinionsmätningar visar även att stora delar av den tyska populationen inte ville byta ut sin dåvarande starka D-mark mot euron. Frankrike Frankrike fick se över sin industri och förbättra dess konkurrenskraft efter sitt medlemskap i EMU. Frankrike brottades även med hög arbetslöshet och i ett försök att lösa detta problem infördes 35-timmars veckor, men det gav inte det resultat man hade hoppats på och beslutet skrotades. Ett flertal stora statsdrivna företag privatiserades men en del finns ännu kvar skyddade av staten mot konkurrens. Portugal Sedan Portugal gick med i EU (som det näst fattigaste landet i EU) har de kämpat med att nå upp till övriga Europas ekonomi. När de 1999 med hjälp av deras dåvarande högkonjunktur lyckades få bukt med sin inflation klarade de intagningsnivåerna och gick med i EMU. Detta varade dock inte länge, när konjunkturen vände stannade tillväxten av och Portugal blev det första landet att bryta stabilitetspakten med över den tillåtna 3 % gränsen för budgetunderskott. Diskussion & slutsats Diskussionsfrågor 1 EMU som en superstat? 2 Hur skulle EMU som ett stort tekniskt system kunna påverka Sverige tekniskt, ekonomiskt, politiskt och kulturellt? 3 Kan det monetära systemet kollapsa och vad tror vi skulle i så fall skulle hända? 1. Vad kommer hända om gränserna mellan länderna i Europa suddas ut och det blir en fullskalig union? Idag är det de länder som var med i EMU från början som har störst inflytande på union. Sverige som är ett mellanstort land kommer vid en sådan union att förlora sin frihet när det gäller valutapolitik. Även andra områden kommer att påverkas mycket. Självklart kommer handel, resande och arbete att bli lättare när vi har samma valuta och flera gemensamma regler.

11 Stora tekniska system möjliggör generellt sett försörjning eller transport av information, varor/naturresurser och människor, och de fyller en samhällsfunktion genom att göra dessa funktioner åtkomliga för ett stort antal människor. I västvärlden har de också fått en demokratisk betydelse genom att idag kunna ge dessa möjligheter till större delen av befolkningen, vilket inte var fallet t.ex. för 100 år sedan(gyberg, Hallström, 2009). De vi menar med det här är att utsuddandet av gränser i Europa skulle leda till ökad åtkomlighet för alla samhällsskikt. De mindre länderna kommer ha begränsat inflytande i unionen men ha ökade tillgång till både arbets- och handelsmarknaden. Detta kan leda till att arbetslösheten minskar, då det blir lättare att söka sig dit jobben finns och konkurera på lika villkor. 2. Tekniskt: EMU skulle leda till en snabb utveckling, med lösning till olika efterfrågor (Fallde, 2009). Exempel på detta är arbetsmarknaden, fri rörelse av varor, tjänster och kapital. Ekonomiskt: En stor ekonomisk tillväxt och stabilare valuta. Den gemensamma penningpolitiken kan dock bli en nackdel då vi inte kan lösa ekonomiska kriser inrikes. Kostnaden för en valutaövergång kommer bli stor då exempelvis bankomater och stora datasystem måste anpassas. Politiskt: En gemensam ekonomi ger förutsättningar för att kunna sätta gemsamma mål. Utsuddandet av gränser gör att varor, tjänster och kapital kan röra sig fritt. Sammanflätade ekonomier kommer kunna förbygger framtida konflikter. En nackdel är att Sveriges kommer få mindre inflytande och begränsad frihet. Kulturellt: Det blir en mer multinationell kultur då det blir ökad folkvandring. Det kan även leda till ökat utbyte av kunskaper samt att näringslivet utvecklas. 3. Idagens samhälle har redan de fysiska pengarna börjat försvinna från marknaden då rån på mindre summor har ökat markant. Ett exempel i Sverige är statsbussar där man idag betalar via periodkort och sms biljett. I vardagshandeln använder människor idag plastkort med magnetremsa eller chip då större del av pengahanteringen sker elektroniskt. Låt säga att havsytan stiger och ett antal länder i EU blir drabbade. Folk måste flytta, länder behöver låna mera för att klara katastrofen och bygga upp sin infrastruktur. Vilket i sin tur leder till en ekonomisk kris i Europa, euron går i botten och det horisontella samhället kollapsar. Vid en sådan katastrof måste människorna gå tillbaka till det vertikala samhället och primitiv byteshandel.

12 Källförteckning Böcker Eklund Klas, Vår ekonomi Eklund Jörgen, Ådahl Martin, Allt om EMU. Elgemyr Anders, Hedlund Ewa, Roos Ragnar, Ja eller Nej till EMU. Ellegård Kajsa, Föreläsning: Teknikutveckling, specialisering och motreaktion Fallde Magdalena, Föreläsning: Teknik och samhälle Färm Göran, Pengar och politik Gahrton Per, Med euron mot EU-staten Gyberg Per, Hallström Jonas, Världens gång teknikens utveckling. Sid , 101, , 126 Internetsidor (090921) Bilden ekonomiskt kretslopp Under rubriken konvergenskriterier (090930) innehåll, ekonomi & arbetsliv, Sveriges ekonomi (090921) Film Zeitgeist: Addendum

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige Juli/Augusti 2003 Valutawarranter sverige in troduktion Valutamarknaden är en av de mest likvida finansiella marknaderna, där många miljarder omsätts i världens olika valutor varje dag. Marknaden drivs

Läs mer

En kort guide om euron

En kort guide om euron En kort guide om euron Ekonomi och finans Om euron Euron såg dagens ljus 1999, men användes först bara på lönebesked, räkningar och fakturor. Den 1 januari 2002 började eurosedlar och euromynt för första

Läs mer

Förord. Innehåll. Göteborg i juli 2003. Ingela Mårtensson Ordförande i Folkrörelsen Nej till EU. Demokrati och inflytande... Ekonomiska frågor...

Förord. Innehåll. Göteborg i juli 2003. Ingela Mårtensson Ordförande i Folkrörelsen Nej till EU. Demokrati och inflytande... Ekonomiska frågor... Förord I debatten om EMU finns en mängd frågor och påståenden. Här presenterar Folkrörelsen Nej till EU de vanligaste frågorna på såväl ja- som nej-sidan samt våra svar. Därefter följer EMUfakta med korta

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Grödinge 2010-05-20. Den rörliga svenska kronan och räntan bäst för Sverige! 1 EU:s ekonomiska kris

Grödinge 2010-05-20. Den rörliga svenska kronan och räntan bäst för Sverige! 1 EU:s ekonomiska kris Grödinge 2010-05-20 Den rörliga svenska kronan och räntan bäst för Sverige! 1 EU:s ekonomiska kris Europa befinner sig i den värsta situationen sedan andra världskriget, och kanske till och med sedan första

Läs mer

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström AEplan 45 o 1 0 Idioten i duschen Aggregerad prisnivå

Läs mer

Svenskt beslut om att ansöka Svenskt inträde Eurosedlar och mynt introduceras Endast eurosedlar och mynt är legalt betalningsmedel förvarningsperiod kvalificerad förberedelseperiod övergångsperiod sedelutbytesperiod

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Sveriges kostnader på grund av EU-medlemskapet

Sveriges kostnader på grund av EU-medlemskapet Sveriges kostnader på grund av EU-medlemskapet Sverige har förlorat ca 1200 miljarder kronor, sedan vi gick med i EU. Vårt land förlorar varje år ca 100 miljarder kronor som en följd av vårt EU-medlemskap.

Läs mer

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

3. Lösningen på problemen

3. Lösningen på problemen 3. Lösningen på problemen Pengar är en konstruktion och inte ett naturfenomen! Är vi nöjda med konstruktionen? Om inte, hur ska den förbättras? 2 Vad är problemet? Pengar skapas mot att någon skuldsätter

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Nya stimulanser på väg

Nya stimulanser på väg 1/5 Makroanalys januari 2015 We will do what we must to raise inflation and inflation expectations as fast as possible. MARIO DRAGHI (ECB), 2014-11-21 Nya stimulanser på väg De europeiska ekonomierna fortsätter

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

Vad handlar eurokrisen om?

Vad handlar eurokrisen om? Vad handlar eurokrisen om? U. Michael Bergman Københavns Universitet Presentation på konferens för undervisere 18 september 2018 Vad är problemet i Europa idag? Statsfinansiell kris i Grekland (stor och

Läs mer

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET TILLÄGGSMATERIAL Christer Lindholm ÖVNINGAR till del 1 1. Placera in följande ekonomiska beslut i rätt kategori (privatekonomi, företagsekonomi, samhällsekonomi). a) Att köpa

Läs mer

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

Vad gör Riksbanken? Studiehandledning

Vad gör Riksbanken? Studiehandledning Vad gör Riksbanken? Studiehandledning Innehåll sid 1. Förord 3 2. Riksbankens utbildningsmaterial 3 3. Minifakta om Sveriges riksbank 5 4. Förslag till lektionsplanering och elevarbetsuppgifter 5 5. Länktips

Läs mer

Kommentar till situationen i Grekland

Kommentar till situationen i Grekland Kommentar till situationen i Grekland Finansminister Magdalena Andersson 29 juni 2015 AGENDA Vad har hänt? Möjliga följder för Sverige 3 Allvarligt läge 26 juni Tsipras meddelar folkomröstning den 5 juli

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Finlands Bank. Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen)

Finlands Bank. Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen) Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen) www.finlandsbank.fi www.rahamuseo.fi/sv www.euro.fi/s Finlands Bank ISBN 978-952-462-580-7

Läs mer

Ränta och växelkurs i och utanför EMU*

Ränta och växelkurs i och utanför EMU* NILS GOTTFRIES Ränta och växelkurs i och utanför EMU* Att ha samma ränta som övriga länder i EMU och samma växelkurs mot länder utanför EMU kan vara problematiskt om utvecklingen i Sverige skiljer sig

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Ytterligare övningsuppgifter Makroekonomi, NA0133

Ytterligare övningsuppgifter Makroekonomi, NA0133 Ytterligare övningsuppgifter Makroekonomi, NA0133 Rob Hart 24 april 2013 Inledning Dessa ytterligare uppgifter är ett komplement till uppgifterna som Daniel går igenom. De delas i 5 grupper, i likhet med

Läs mer

Finansiell ekonomi Föreläsning 1

Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Presentation lärare - Johan Holmgren (kursansvarig) Presentation kursupplägg och examination - Övningsuppgifter med och utan svar - Börssalen - Portföljvalsprojekt 10p

Läs mer

Den ekonomiska och monetära unionen EMU

Den ekonomiska och monetära unionen EMU Den ekonomiska och monetära unionen EMU S V E R I G E S R I K S B A N K Innehåll Förord 5 3 Vägen till EMU 7 Ekonomiskt samarbete startar Vägen till EMU i tre etapper Sedlar och mynt fullbordar övergången

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns?

Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankens kompletterande penningpolitik - Vad kan en centralbank göra när styrräntan ligger nära sin nedre gräns? Riksbankschef Stefan Ingves SNS/SIFR Finanspanel SNS 6 mars 2015 Vad kan en centralbank

Läs mer

VECKOBREV v.15 apr-15

VECKOBREV v.15 apr-15 0 0,001 Makro Veckan På onsdag som kommer gått regeringen lägga fram sin vårbudget, vars innehåll i stora drag redan är känt. På DI Debatt har ett antal företrädare för svenska arbetsgivarorganisationer

Läs mer

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt

Läs mer

VECKOBREV v.3 jan-15

VECKOBREV v.3 jan-15 0 0,001 Makro Veckan Valutakaos som uppstod gått efter att Schweiziska centralbanken slopade det valutagolv mot euron om 1.20 som infördes 2011. Schweizerfrancen sågs under eurokrisen som en säker hamn

Läs mer

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Föreläsning III i) Avvägning inflation, arbetslöshet ii) Penningpolitik i) Samband mellan inflation och arbetslöshet

Läs mer

Brussels, 7 January 2002

Brussels, 7 January 2002 Brussels, 7 January 2002 EU-kommissionären för ekonomiska och monetära frågor Pedro Solbes säger: "Europeiska unionen har framgångsrikt klarat en historisk utmaning. Vi har byggt upp euron och inlett en

Läs mer

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam Konjunkturläget december 2011 33 FÖRDJUPNING Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam I denna fördjupning beskrivs det euroländerna redan gjort för att hantera skuldkrisen i euroområdet

Läs mer

Chefdirektörens hälsning

Chefdirektörens hälsning Finlands Bank Chefdirektörens hälsning Ett stabilt penningvärde och ett väl fungerande finanssystem är viktiga för oss alla. Att sörja för det är centralbankernas uppgift. Centralbankerna i de länder

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna?

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Erkki Liikanen Åland 27.6.27 SUOMEN PANKKI FINLANDS BANK BANK OF FINLAND 1 Penningpolitik De nordiska EU-länderna har olika penningpolitik

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Produktion: Sveriges riksbank och Bacon Annonsbyrå AB. Foto: Johan Westin. Tryck: Rätt Grafiska. Stockholm, maj 2011. isbn 978-91-89612-54-9

Produktion: Sveriges riksbank och Bacon Annonsbyrå AB. Foto: Johan Westin. Tryck: Rätt Grafiska. Stockholm, maj 2011. isbn 978-91-89612-54-9 Riksbankens roll i samhällsekonomin S v e r i g e s R i k s b a n k Läsanvisning Som alla andra myndigheter har Riksbanken ett ansvar att förklara för medborgarna i Sverige vilken roll vi har i samhället

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011

Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier. Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011 Eurokrisen: för och nackdelar med olika strategier Lars Calmfors Finansutskottet och Sieps 13 oktober 2011 Två parallella beslutsprocesser Förändrat regelsystem Europeisk termin Skärpt stabilitetspakt

Läs mer

VECKOBREV v.20 maj-13

VECKOBREV v.20 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Finansutskottet riktar viss kritik mot Riksbanken och menar att de hade kunnat bedriva en något mer expansiv politik de senaste åren. Utskottets utredning aktualiserar

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi INTRODUKTION TILL KURSEN ROB HART Makroekonomi I makroekonomi studerar vi ekonomisk aktivitet inom systemet i sin helhet; företeelser som tillväxt, inflation och arbetslöshet analyseras,

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006

Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006 Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006 OH-bild 1 (JAK1.doc) Föreläsningen handlar om det svenska penningsystemet och baseras på en c-uppsats i ekologisk ekonomi på Mälardalens högskola. Uppsatsen

Läs mer

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system 2. Konsekvenser och problem med nuvarande system Vad påverkas av penningsystemet? Penningsystemet 2 Vad påverkas av penningsystemet? Brist på pengar Inflation Ökande penningmängd Penningsystemet Överföring

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

Sverige i EU. Svenska representanter i EU

Sverige i EU. Svenska representanter i EU ! EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad innebär det att Sverige är med i EU? Hur arbetar regeringen och riksdagen med EUfrågor? Varför har inte Sverige euro? Sverige i EU

Läs mer

VECKOBREV v.21 maj-13

VECKOBREV v.21 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Börserna runt om i världen föll kraftigt i slutet på förra veckan. Det var främst Ben Bernakes uttalande om att Federal Reserve redan under sommaren kan dra ner på de

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring

PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi och marknadsföring Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

Lättläst. Finland tar euron i bruk. Inväxlingsperiod 1.1 28.2.2002. Spara instruktionerna

Lättläst. Finland tar euron i bruk. Inväxlingsperiod 1.1 28.2.2002. Spara instruktionerna Lättläst Finland tar euron i bruk Inväxlingsperiod 1.1 28.2.2002 Spara instruktionerna Innehåll Mark blir euro 3 Så här övergår vi till euro 4 Så här räknar du om mark till euro 6 Euromynten 7 Eurosedlarna

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Innehåll. Förord 3. Inledning och bakgrund 5. Finlands, Italiens och Greklands väg till valutaunionen 9. Kronans centralkurs i ERM2 16

Innehåll. Förord 3. Inledning och bakgrund 5. Finlands, Italiens och Greklands väg till valutaunionen 9. Kronans centralkurs i ERM2 16 Innehåll Förord 3 Inledning och bakgrund 5 Finlands, Italiens och Greklands väg till valutaunionen 9 Kronans centralkurs i ERM2 16 Penningpolitiken före inträde i valutaunionen 21 Stiger priserna automatiskt

Läs mer

Valutabevis. Låt dina pengar upptäcka världen!

Valutabevis. Låt dina pengar upptäcka världen! Valutabevis Låt dina pengar upptäcka världen! Valutabevis Låt dina pengar upptäcka världen! Reporäntan i dag: 0 % Så här fungerar valutabevis Löptid på cirka två år Nominellt belopp 10 000 kr/post Fyra

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Den senaste utvecklingen på den korta interbankmarknaden

Den senaste utvecklingen på den korta interbankmarknaden 26 7 6 5 4 3 2 2 7 6 5 4 3 2 Diagram R1:1. Skillnaden mellan den korta interbankräntan och Riksbankens reporänta 3 4 Grå yta i detalj 5 6 jan apr jul okt jan apr jul Anm. Grafen illustrerar skillnaden

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

Öresundsregionen och Euron. Hur olika valuta-scenarier Påverkar integrationen

Öresundsregionen och Euron. Hur olika valuta-scenarier Påverkar integrationen Öresundsregionen och Euron Hur olika valuta-scenarier Påverkar integrationen Augusti 2003 Øresund Industri & Handelskammare stiftades den 1 november 1999 av Sydsvenska Industri- och Handelskammaren och

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

EUROPEISKA CENTRALBANKEN C 345/6 SV EUROPEISKA CENTRALBANKEN AVTAL av den 1 september 1998 mellan Europeiska centralbanken och de nationella centralbankerna i medlemsstaterna utanför euro-området avseende operativa förfaranden

Läs mer

Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick. Swedish House of Finance (SHoF), Stockholm

Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick. Swedish House of Finance (SHoF), Stockholm ANFÖRANDE DATUM: 2015-01-23 TALARE: Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick PLATS: Swedish House of Finance (SHoF), Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8

Läs mer

Konjunkturen och de finansiella marknaderna

Konjunkturen och de finansiella marknaderna Konjunkturen och de finansiella marknaderna Länsförsäkringar Kapitalförvaltning 1 Agenda Kapitalförvaltningens huvudscenario* Global tillväxt, Kapacitetsutnyttjande Inflation Arbetsmarknad Centralbankspolitik

Läs mer

Eurokrisen. Lars Calmfors Folkpartiets ledning 23 oktober 2011

Eurokrisen. Lars Calmfors Folkpartiets ledning 23 oktober 2011 Eurokrisen Lars Calmfors Folkpartiets ledning 23 oktober 2011 När bör krisländer stödjas? Solvens eller likviditetsproblem? Insolvens: Framtida primära budgetöverskott räcker inte för att klara räntor

Läs mer

Sverige i EU. FAkTABlAD FRÅn EU- UPPlySnIngEn VID SVERIgES RIkSDAg MAJ 2010

Sverige i EU. FAkTABlAD FRÅn EU- UPPlySnIngEn VID SVERIgES RIkSDAg MAJ 2010 FAKTA Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad innebär det att Sverige är med i EU? Hur arbetar regeringen och riksdagen med EU-frågor? Varför har inte Sverige euro? Sverige i EU FAkTABlAD FRÅn

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2003O0002 SV 17.02.2005 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE av den 6 februari 2003

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

Den onda cirkeln. -räntor, skuldsättning och tillväxt. Nils Fagerberg

Den onda cirkeln. -räntor, skuldsättning och tillväxt. Nils Fagerberg Den onda cirkeln -räntor, skuldsättning och tillväxt Nils Fagerberg Samhällsproblem som vi ska lösa idag Se till att förmögenhetsklyftorna slutar att öka och i stället börjar minska Se till att skuldsattheten

Läs mer

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 8 Finanskrisen 2008 Repetition Dagordning Finanskrisen 2008 Har vi uppnått vårt mål? En nationalekonom bör vara ödmjuk Sammanfattning av kursen Mikroekonomi Makroekonomi Tips inför tentan Finanskrisen

Läs mer

Politik, valutor, krig

Politik, valutor, krig Weekly Market Briefing nr. 4-2013 Politik, valutor, krig Japans valutaförsvagning väcker ont blod...... och pressar våra investeringar i Korea Rapportfloden i USA bjuder på ljusglimtar 1 Alla fonder Skarp

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Finanskrisen och centralbankernas. balansräkning. FÖRDJUPNING

Finanskrisen och centralbankernas. balansräkning. FÖRDJUPNING Fördjupning i Konjunkturläget mars 29 (Konjunkturinstitutet) Finansmarknader och penningpolitik FÖRDJUPNING Finanskrisen och centralbankernas balansräkningar Till följd av den finansiella krisen har många

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

VECKOBREV v.19 maj-13

VECKOBREV v.19 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta

Läs mer