2b Eurons inverkan på konsumentpriserna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2b 2008. Eurons inverkan på konsumentpriserna"

Transkript

1 EURONS INVERKAN PÅ KONSUMENTPRISERNA 1/1 2b 2008 Eurons inverkan på konsumentpriserna Euron togs i användning som kontantvaluta i tolv EU-länder , då sedlar och mynt i euro sattes i omlopp. Förutom i Finland togs euron i användning i Belgien, Luxemburg, Nederländerna, Tyskland, Italien, Frankrike, Irland, Spanien, Portugal, Grekland och Österrike. I början av 2007 tog också Slovenien euron i bruk, och 2008 gjorde Cypern och Malta det. Många förändringar skedde när euron togs i användning som kontantvaluta. I de länder som började använda euron måste hela betalningssystemet förnyas och kontanterna i omlopp bytas ut. De egentliga förändringarna som bytet av valuta medförde blev uppenbara först senare till exempel inom penningpolitiken, prissättningen och prismedvetenhet. Europeiska kommissionen har sedan 2000 årligen tagit reda på vad medborgarna i EUländerna tycker om införandet av euron. Ulkoasiainministeriö, PL 176, Helsinki Puh. (09) , Faksi (09) Utrikesministeriet, PB 176, Helsingfors Tfn (09) , Fax (09) Asiakaspalvelut maakunnissa: Kundservice i landskapen: Enligt en omfattande utredning som gjordes 2003 anser merparten av konsumenterna i euroländerna att övergången till euron har höjt priserna på varor och tjänster. Då ansåg ungefär 70 procent av finländarna och cirka 90 procent av alla européer att införandet av euron hade höjt priserna.

2 2/2 EURONS INVERKAN PÅ KONSUMENTPRISERNA Också enligt en enkät som gjordes i november 2006 anklagade merparten av de europeiska konsumenterna nästan 93 procent euron för prisstegringen. Av de finländska konsumenterna var 91 procent av samma åsikt. Hur följer man upp prisutvecklingen? Konsumentprisindexet är en ekonomisk indikator, vars syfte är att mäta förändringarna i de pris som hushållen betalar för varor och tjänster. Euroområdet använder det harmoniserade konsumentprisindexet HIKP som index. De nationella statistikkontoren i euroområdet registrerar varje månad konsumentpriserna på vissa varor och tjänster enligt harmoniserade metoder, och dessa priser bildar en priskorg. Varje månad görs över en miljon prisobservationer för priskorgen. Varorna och tjänsterna i korgen viktas i enlighet med hur stor del av hushållens månatliga utgifter de utgör. EU:s statistikkontor Eurostat sammanställer utifrån dessa uppgifter HIKP för hela euroområdet. I Finland har konsumentmyndigheterna följt upp hur euron påverkat priserna. Prisuppföljningen täcker förutom livsmedel också märkes- och kapitalvaror samt tjänster. I studien följer man upp hur euron påverkar prissättningen av varor och tjänster och konsumenternas vardagsliv. I Finland mäts inflationen med konsumentprisindexet (KPI). I denna jämförelse ingår 497 produkter. Förutom de faktiska priserna följer man också upp människornas uppfattningar om prisinflationen. Sammanlagt konsumenter i EU-området tillfrågas varje månad om de anser att priserna på dagligvaror har stigit eller sjunkit. "Det som förr kostade en mark kostar nu en euro" I Finland följer konsumentforskningscentralen upp konsumenternas prismedvetenhet. Uppföljningen visar att det ofta hörda påståendet att "det som förr kostade en mark kostar nu en euro" endast stämmer i fråga om konsumenternas prisuppfattningar inte när det gäller de faktiska priserna. De verkliga prisskillnaderna mellan euro och mark har ofta varit endast några cent, även om konsumenterna har uppskattat att skillnaden har varit upp till 50 cent. De första resultaten av uppföljningarna av europriserna visade att euron inte hade höjt priserna i detaljhandeln. Vissa tjänster och enskilda varor hade däremot blivit dyrare. År 2002, dvs. det år då euron infördes som kontantvaluta, steg priserna med i genomsnitt 2,3 procent, vilket var lika mycket som året innan. En korg med varor inhandlad i ett snabbköp som 2001 kostade 100 euro kostade i genomsnitt 102,3 euro år Inom tjänstesektorn har de enskilda priserna förändrats oftare än detaljhandelspriserna. Priserna på de tjänster som ingår i europrisuppföljningen steg med 2,7 procent från oktober 2001 till mars Denna prisstegring är en aning högre än den normala inflationen, men inte speciellt hög. När man jämför priskorgar enligt det harmoniserade konsumentprisindexet HIKP före sedlar och mynt i euro infördes och därefter, framgår det att priserna på vissa varor och tjänster har stigit markant. Till exempel vissa restaurangers, kaféers och herr- och damfrisörers priser har stigit märkbart. Så har också skett i fråga om bil- och byggnadsreparationer samt motionsoch rekreationstjänster. Enligt en studie som konsumentforskningscentralen gjorde 2002 steg priserna på till

3 EURONS INVERKAN PÅ KONSUMENTPRISERNA 3/3 exempel kulturtjänster och fritidstjänster med 5,6 procent på ett år. Priserna på reparationer och service av fordon steg med 6,6 procent. Priserna på alla tjänster har dock inte stigit. Till exempel sjönk priserna på snabbmat med 9,2 procent. Mest har priserna stigit på lokala närtjänster, där konkurrensen är liten. Det gäller kaféer, restauranger, dagligvarubutiker eller herr- och damfrisörer som finns i samma stadsdel, tätort eller by och som är lätta att nå och används regelbundet. Prisstegringarna kan anses bero på införandet av euron, eftersom man rundade av priserna uppåt på många varor till närmaste jämna tal när euron togs i bruk som kontantvaluta. Men effekten av dessa avrundningar på den totala inflationen har konstaterats vara liten och tillfällig. Men å andra sidan har många andra priser varit oförändrade eller sjunkit. Att priserna på exempelvis datorer, foto- och stereoanläggningar och många andra fabriksprodukter har sjunkit beror delvis på att tekniken blivit billigare. Varför verkar det som om priserna har stigit jättemycket till följd av euron? skedde när euron infördes gällde många små varor och tjänster, som man köper ofta. Det gäller till exempel i fråga om priset på en kopp kaffe, bröd, bilreparationer, inträdesbiljetter till sportevenemang och besök hos herr- och damfrisörer. Sådana här små dagliga kontantköp påverkar folks uppfattning om prisinflationen mer än större anskaffningar, som man gör mer sällan, såsom en ny dator eller kostnaderna för försäkringar och hyra. Folk bildar i hög grad sin uppfattning om inflationen utifrån vad små varor och tjänster som de betalar kontant kostar. Enligt konsumentforskningscentralen kan en orsak till att konsumenterna anser att euron har höjt priserna vara att de lättare kommer ihåg priser som stigit än sådana som sjunkit. Också det faktum att priserna på vissa tjänster har stigit snabbare än normalt kan påverka uppfattningen om att euron har höjt priserna. Efter att euron infördes ändrades priserna på vissa varor snabbt så att att det blev lätt att betala varorna med euro. Priset på varor som man köper en eller ett par av per gång och betalar kontant en kopp kaffe är ett utmärkt exempel avrundades uppåt. Överallt inom euroområdet är konsumenterna övertygade om att införandet av euron har höjt priserna markant. Enkäter som gjorts visar tydligt på detta. I verkligheten är dock prisinflationen lägre än vad konsumenterna anser. När euron infördes, måste priserna i Finland omvandlas från mark till euro. Eftersom konsumenternas prismedvetenhet är bunden till valutan, ändrades samtidigt måttstocken för konsumenternas ekonomiska tänkande och det påverkade konsumenternas prismedvetenhet. Prisuppfattningarna har också påverkats av att de exceptionella prisstegringar som

4 4/4 EURONS INVERKAN PÅ KONSUMENTPRISERNA Etapperna i Ekonomiska och monetära unionen EMU Ekonomiska och monetära unionen EMU är en del av Maastrichtfördraget, som undertecknades i november Ekonomiska och monetära unionens yttersta syfte är att ge medlemsstaterna en gemensam valuta, centralbank och penningpolitik. Ekonomiska och monetära unionen genomförs i tre etapper. EMU:s första etapp inleddes 1 juli Före det slopades nästan alla begränsningar för fri rörlighet för kapital inom EG. Den andra etappen inleddes Då fördjupades samarbetet inom den ekonomiska politiken och penningpolitiken mellan EU:s medlemsländer och man inledde förberedelserna för EMU:s tredje etapp. I juni 1997 gav Europeiska rådet en resolution om en stabilitets- och tillväxtpakt. De länder som skulle delta i EMU:s tredje etapp valdes i maj I juni samma år grundades Europeiska centralbanken, ECB. Ekonomiska och monetära unionens tredje etapp inleddes Omräkningskurserna mellan valutorna i de länder som skulle ansluta sig till euroområdet bestämdes slutgiltigt och länderna tog i bruk en gemensam valuta, euron. Den tredje etappen ändrade väsentligt ställningen för euroländernas centralbanker. Det finns inte längre någon nationell penningpolitik, utan penningpolitiken sköts av eurosystemet. De nationella centralbankerna påverkar det penningpolitiska beslutsfattandet via ECB-rådet. Eurosystemets viktigaste penningpolitiska syfte är prisstabilitet. Viktiga instrument för regleringen av penningpolitiken är styrräntorna, som påverkar marknadsräntorna och den totala ekonomiska utvecklingen. Europeiska centralbanken ECB ska påverka penningmarknaden dvs. de korta räntorna så att prisstabilitet kan upprätthållas. Prisstabiliteten har fastställts så att den är en årlig stegring på under 2 procent av det harmoniserade konsumentprisindexet HIKP i euroområdet. ECB-rådet, som består av direktionen och chefdirektörerna i euroländernas nationella centralbanker, beslutar om eurosystemets styrräntor. Källor, ytterligare information: The Eurozone, 5 years after the introduction of the Euro coins and banknotes. Summary. November 2006, Flash Eurobarometer Series 193, the Eurobarometer Team of the European Commission. 93_sum.pdf Euron vaikutus yritysten hinnoitteluun ja kuluttajien hintatietoisuuteen (Eurons inverkan på företagens prissättning och konsumenternas prismedvetenhet). Publikationer 8/2004, Konsumentforskningscentralen, Aalto-Setälä & Nikkilä. ronvaikutus.pdf Har införandet av euron höjt priserna? Uppfattningar och verklighet, Europeiska kommissionen, Voivatko miljoonat EU-kansalaiset olla väärässä? Inflaatiomittareilla on uskottavuusongelma (Kan miljoner EU-medborgare ha fel? Inflationsmätarna har tillförlitlighetsproblem). Ilkka Lehtinen, Statistikcentralen: Tieto & Trendit 13/2007. Euro ei ole nostanut hintatasoa kuluttajat uskovat hintojen nousseen euron takia (Euron har inte höjt prisnivån konsumenterna tror att priserna har stigit på grund av euron). Konsumentforskningscentralens pressmeddelande 13/2002. Miksi toteutunut ja koettu inflaatio poikkeavat niin paljon toisistaan? (Varför avviker den verkliga och den upplevda inflationen så mycket från varandra?) Samu Kurri, Euro & Talous 3/2006.

5 EURONS INVERKAN PÅ KONSUMENTPRISERNA 5/5 Prisskillnader mellan EU-länderna?: 2007_05_julkaisu_eu_yhteismarkkinat.pdf Intervjuer: Statistikcentralen: Ilkka Lehtinen

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten

Europeiska unionen som ekonomisk enhet. Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen Den inre marknaden Budgeten 1 Europeiska unionen som ekonomisk enhet Den ekonomiska och monetära unionen 2 Den ekonomiska och

Läs mer

XXX Innehållsförteckning

XXX Innehållsförteckning XXX Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Förberedelser för kontantövergången 2002 5 Kontantbytet land för land 6 Sedeltillverkning, cirkulering, förfalskningar; framtiden 8 Formgivning av sedlarna

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÖKADE ÅR 2008 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 318,5 miljoner euro år 2008, dvs. 60 euro per invånare. Nettobetalningen utgjorde 0,17

Läs mer

5b var lägre än beräknat

5b var lägre än beräknat FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen

Läs mer

Konsumentprisindex. Januari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Januari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011 Konsumentprisindex Januari 2011 4,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5

Läs mer

Konsumentprisindex. December 2015 KPI 2015: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. December 2015 KPI 2015: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2015:12 19.1.2016 Konsumentprisindex December 2015 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5

Läs mer

Konsumentprisindex. Juli 2015 KPI 2015:7 14.8.2015. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Juli 2015 KPI 2015:7 14.8.2015. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2015:7 14.8.2015 Konsumentprisindex Juli 2015 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0

Läs mer

Konsumentprisindex. Maj 2015 KPI 2015: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Maj 2015 KPI 2015: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2015:5 17.6.2015 Konsumentprisindex Maj 2015 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Konsumentprisindex. Februari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Februari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011 Konsumentprisindex Februari 2011 4,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5

Läs mer

Konsumentprisindex. Oktober 2010. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2010:10 16.11.2010. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Oktober 2010. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2010:10 16.11.2010. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2010:10 16.11.2010 Konsumentprisindex Oktober 2010 3,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0

Läs mer

Konsumentprisindex. Mars 2016 KPI 2016: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Mars 2016 KPI 2016: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2016:3 14.4.2016 Konsumentprisindex Mars 2016 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0

Läs mer

Konsumentprisindex. Februari 2016 KPI 2016: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Februari 2016 KPI 2016: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2016:2 17.3.2016 Konsumentprisindex Februari 2016 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2012

Internationell prisjämförelse 2012 Priser och kostnader 2013 Internationell prisjämförelse 2012 Mat och alkoholfria drycker 19 procent dyrare i Finland än i EU i genomsnitt Enligt en jämförelse av priserna på mat och alkoholfria drycker

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET >r >r EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION "A- * "A" Bryssel den 15.9.25 KOM(25) 43 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM MEDLEMSSTATERNAS TILLÄMPNING AV RÅDETS DIREKTIV

Läs mer

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla om kvaliteten på badvattnet

Läs mer

RESTREINT UE. Strasbourg den COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date

RESTREINT UE. Strasbourg den COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 1.7.2014 COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date 23.7.2014 Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG)

Läs mer

20 Internationella uppgifter om livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel 20 Internationella uppgifter om livsmedel 333 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder

Läs mer

Schengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013

Schengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013 SV Schengen Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013 Innehåll INLEDNING 1 FRI RÖRLIGHET FÖR PERSONER 2 POLIS- OCH TULLSAMARBETE 2 Inre gränser 2 Yttre gränser 3 SIS (Schengens informationssystem)

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

Konsumentprisindex. Oktober 2005. Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder. maj.05. jun.05. apr.05

Konsumentprisindex. Oktober 2005. Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder. maj.05. jun.05. apr.05 Jouko Kinnunen, ekonom/statistiker KPI 2005:10 Tel 018-25494 14.11.2005 Konsumentprisindex Oktober 2005 Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 1,6 1,4 Åland 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 Finland

Läs mer

20 Internationella uppgifter om livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel 331 I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder vad avser konsumtionsvolymer, prisnivåer, prisutveckling m.m. Dessutom redovisas

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system

Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system 1 Europeiska unionens historia 2 Europeiska unionens historia Utvecklingen som ledde till dagens Europeiska union uppstod ur ruinerna

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till

Läs mer

Pressmeddelande från SCB 2003-01-16 kl 10:00 Nr 2003:014

Pressmeddelande från SCB 2003-01-16 kl 10:00 Nr 2003:014 Konsumentprisindex (KPI) för december 2002: Oförändrad inflationstakt 1(7) 2003-01-16 kl 10:00 Nr 2003:014 Konsumentpriserna steg med i genomsnitt 0,1 procent från november till december. Under samma period

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 16.5.2007 KOM(2007) 257 slutlig 2007/0091 (CNB) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad beträffar införandet av euron

Läs mer

Europeiska unionens ungdomsprogram

Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action är en resa uti europeism och inom dig. Om du vill påverka din egen livsmiljö, skaffa dig internationell erfarenhet, göra din röst hörd

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 7 SLUTAKT. AF/CE/AL/sv 1

521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 7 SLUTAKT. AF/CE/AL/sv 1 521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 7 SLUTAKT AF/CE/AL/sv 1 2 von 7 521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Lettland

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Lettland EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.6.2013 COM(2013) 337 final 2013/0176 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Lettland SV SV MOTIVERING

Läs mer

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I

Läs mer

EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU

EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU IP/11/355 Bryssel den 23 mars 2011 EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU Under nödsituationer och kriser, såsom de som inträffat i Japan, Libyen och Egypten, har

Läs mer

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB Implementeringstid för YKB Fakta och implementeringstider är hämtade ifrån EUkommissionens dokument: National timetables for implementation of periodic training for drivers with acquired rights deadlines

Läs mer

Brussels, 7 January 2002

Brussels, 7 January 2002 Brussels, 7 January 2002 EU-kommissionären för ekonomiska och monetära frågor Pedro Solbes säger: "Europeiska unionen har framgångsrikt klarat en historisk utmaning. Vi har byggt upp euron och inlett en

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.4.2004 KOM(2004) 348 slutlig 2004/0114 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om införande av vissa restriktiva åtgärder till stöd för ett effektivt genomförande

Läs mer

Chefdirektörens hälsning

Chefdirektörens hälsning Finlands Bank Chefdirektörens hälsning Ett stabilt penningvärde och ett väl fungerande finanssystem är viktiga för oss alla. Att sörja för det är centralbankernas uppgift. Centralbankerna i de länder

Läs mer

Europeiska unionens ungdomsprogram

Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action Europeiska unionens ungdomsprogram Youth in Action är en resa uti europeism och inom dig. Om du vill påverka din egen livsmiljö, skaffa dig internationell erfarenhet, göra din röst hörd

Läs mer

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011 Europeiskt ungdomsindex Johan Kreicbergs November 2011 Innehåll 1 Innehåll Inledning... 2 Så utfördes undersökningen...3 Ingående variabler...3 Arbetslöshet... 4 Företagande...5 Chefsbefattningar... 6

Läs mer

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT Fritt för publicering 8.2.216, kl. 9. ÅRSPUBLIKATION: preliminära uppgifter VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 215 MED FYRA PROCENT Underskottet i handelsbalansen minskade markant på grund av överskottet i handeln

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 2.12. COM() 597 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om uppgifter om budgetkonsekvenserna av den årliga uppdateringen för av löner och pensioner

Läs mer

20 Internationella uppgifter om livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel 273 I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar. Dessa möjliggör jämförelser mellan länder vad avser konsumtionsvolymer, prisnivåer, prisutveckling m.m. Dessutom redovisas uppgifter

Läs mer

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige, Januari 2015 Om rapporten Denna rapport är baserad på en större studie sammanställd

Läs mer

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016 2.3.216 Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE,7 PROCENT ÅR 21 Exportpriserna ökade,7 procent Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet på Finlands varuexport med fyra

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 21 februari 2013

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 21 februari 2013 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 21 februari 2013 24/2013 (Finlands författningssamlings nr 1030/2012) Statsrådets förordning om sättandet i kraft av fördraget om stabilitet,

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 22.1.2004 KOM(2004) 32 slutlig 2004/0009 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om omräkningskurserna mellan euron och valutorna för de medlemsstater som

Läs mer

Europeiska Unionen. Historia. 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation?

Europeiska Unionen. Historia. 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation? Europeiska Unionen Historia 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation? EKSG Dämpa möjligheter till konflikter Kotroll av råvaror som kriget kräver Kol

Läs mer

EMU:S INSTITUTIONER RÄTTSLIG GRUND MÅL RESULTAT

EMU:S INSTITUTIONER RÄTTSLIG GRUND MÅL RESULTAT EMU:S INSTITUTIONER Ekonomiska och monetära unionens institutioner bär huvudansvaret för att besluta om den europeiska penningpolitiken, för bestämmelser som rör euroutgivningen och för prisstabiliteten

Läs mer

ZA5887. Flash Eurobarometer 370 (Attitudes of Europeans towards Tourism in 2013) Country Questionnaire Sweden

ZA5887. Flash Eurobarometer 370 (Attitudes of Europeans towards Tourism in 2013) Country Questionnaire Sweden ZA887 Flash Eurobarometer 70 (Attitudes of Europeans towards Tourism in 0) Country Questionnaire Sweden Tourism - SE D Hur gammal är du? (SKRIV NER OM "VÄGRAR" KOD '99') D Kön Man Kvinna (FRÅGA ALLA) Q

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Varumärken 0 - MEDVERKAN

Varumärken 0 - MEDVERKAN Varumärken 29/10/2008-31/12/2008 Det finns 391 svar, av totalt 391, som motsvarar dina sökvillkor 0 - MEDVERKAN Land DE Tyskland 72 (18.4%) PL Polen 48 (12.3%) NL Nederländerna 31 (7.9%) UK Storbritannien

Läs mer

Bilpriser: Det lönar sig fortfarande att köpa bil utomlands, trots priskonvergens

Bilpriser: Det lönar sig fortfarande att köpa bil utomlands, trots priskonvergens IP/04/285 Bryssel den 2 mars 2004 Bilpriser: Det lönar sig fortfarande att köpa bil utomlands, trots priskonvergens Den senaste rapporten om bilpriser visar att priserna för nya bilar fortfarande håller

Läs mer

Finlands Bank. Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen)

Finlands Bank. Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen) Finlands Bank Snellmansplatsen PB 160, 00101 Helsingfors Telefon 010 8311 (växel) Telefon 010 19 57 01 (informationen) www.finlandsbank.fi www.rahamuseo.fi/sv www.euro.fi/s Finlands Bank ISBN 978-952-462-580-7

Läs mer

MOTTAGNING AV LÄRARASSISTENT

MOTTAGNING AV LÄRARASSISTENT Comenius Europeiska unionens program för skolundervisning MOTTAGNING AV LÄRARASSISTENT Comeniusprogrammet Comenius för skolundervisning erbjuder alla inom skolgemenskapen eleverna, lärarna och övrig personal

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS för förare av buss och tung lastbil Att köra buss och lastbil i yrkestrafik är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. Därför infördes,

Läs mer

Levnadskostnadsindex 1951:10=100 Harmoniserat konsumentprisindex 2005=100 Harmoniserat konsumentprisindex med konstanta skatter 2005=100

Levnadskostnadsindex 1951:10=100 Harmoniserat konsumentprisindex 2005=100 Harmoniserat konsumentprisindex med konstanta skatter 2005=100 Priser och kostnader 2015 Konsumentprisindex 2015, januari Inflationen i januari - procent Den förändring av konsumentpriserna på årsnivå som Statistikcentralen räknat var i januari - procent I december

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

Direktiv för utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010 2014

Direktiv för utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010 2014 Direktiv för utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010 2014 Riksbanken är en myndighet under riksdagen med ansvar för den svenska penningpolitiken. Sedan 1999 har Riksbanken en självständig ställning

Läs mer

ZA6285. Flash Eurobarometer 414 (Preferences of Europeans towards Tourism, 2015) Country Questionnaire Finland (Swedish)

ZA6285. Flash Eurobarometer 414 (Preferences of Europeans towards Tourism, 2015) Country Questionnaire Finland (Swedish) ZA68 Flash Eurobarometer (Preferences of Europeans towards Tourism, 0) Country Questionnaire Finland (Swedish) FL TourismFIS D Hur gammal är ni? (SKRIV NER OM "VÄGRAR" KOD '99') D Kön Man Kvinna (FRÅGA

Läs mer

EU och socialpolitiken. EU:s roll som socialpolitisk påverkare och aktör Josefine Nyby

EU och socialpolitiken. EU:s roll som socialpolitisk påverkare och aktör Josefine Nyby EU och socialpolitiken EU:s roll som socialpolitisk påverkare och aktör Josefine Nyby EU:s bakgrund och utveckling Bildades i tiden för att hindra framtida krig i Europa (speciellt mellan Frankrike och

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Levnadskostnadsindex 1951:10=100 Harmoniserat konsumentprisindex 2005=100 Harmoniserat konsumentprisindex med konstanta skatter 2005=100

Levnadskostnadsindex 1951:10=100 Harmoniserat konsumentprisindex 2005=100 Harmoniserat konsumentprisindex med konstanta skatter 2005=100 Priser och kostnader 2013 Konsumentprisindex 2013, juni Inflationen avtog i juni till procent Den årsförändring av konsumentpriserna, dvs inflationen, som Statistikcentralen räknar avtog i juni till procent

Läs mer

ZA6287 Flash Eurobarometer 418 (Introduction of the Euro in the Member States That Have Not Yet Adopted the Common Currency)

ZA6287 Flash Eurobarometer 418 (Introduction of the Euro in the Member States That Have Not Yet Adopted the Common Currency) ZA687 Flash Eurobarometer 8 (Introduction of the Euro in the Member States That Have Not Yet Adopted the Common Currency) Country Questionnaire Sweden Q Har du redan sett? (LÄS UPP - ETT SVAR PER RAD)

Läs mer

KONSUMENTPRISINDEX FÖR ÅLAND. December 2001

KONSUMENTPRISINDEX FÖR ÅLAND. December 2001 www.asub.aland.fi Iris Åkerberg, statistiker STATISTIKMEDDELANDE 14.1.2002 Tel 25496 KPI 2001:12 KONSUMENTPRISINDEX FÖR ÅLAND December 2001 Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder

Läs mer

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 P7_TA(2013)0082 Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2013 om Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014 (2012/2309(INL)) Europaparlamentet

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Litauen

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Litauen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.6.2014 COM(2014) 325 final 2014/0169 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Litauen SV SV MOTIVERING

Läs mer

Lättläst. Finland tar euron i bruk. Inväxlingsperiod 1.1 28.2.2002. Spara instruktionerna

Lättläst. Finland tar euron i bruk. Inväxlingsperiod 1.1 28.2.2002. Spara instruktionerna Lättläst Finland tar euron i bruk Inväxlingsperiod 1.1 28.2.2002 Spara instruktionerna Innehåll Mark blir euro 3 Så här övergår vi till euro 4 Så här räknar du om mark till euro 6 Euromynten 7 Eurosedlarna

Läs mer

Brussels, 4 January 2002

Brussels, 4 January 2002 Brussels, 4 January 2002 Enligt uppgifter från det europeiska nätverket för snabb informationsutväxling hade i genomsnitt nästan 97 % av alla uttagsautomater ställts om till euro den 3 januari, ungefär

Läs mer

VECKOBREV v.2 jan-12

VECKOBREV v.2 jan-12 Veckan som gått 0 0.001 Makro Den svenska industriproduktionen sjönk med 1,9 % i november från tidigare ökning med 0,3 %. Årstakten sjönk från 4,5 % till 0,2 %. Förväntat var -0,8 % samt 2,5 %. Tjänsteproduktionen

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna?

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Erkki Liikanen Åland 27.6.27 SUOMEN PANKKI FINLANDS BANK BANK OF FINLAND 1 Penningpolitik De nordiska EU-länderna har olika penningpolitik

Läs mer

Eurokrisen. Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012

Eurokrisen. Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012 Eurokrisen Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012 Bakgrund Euron infördes elektroniskt som gemensam valuta 1999 Euron infördes fysiskt 2002 Ursprungligen 11 länder: Tyskland, Frankrike,

Läs mer

Till utrikesutskottet

Till utrikesutskottet FÖRVALTNINGSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 14/2006 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen samt med förslag till lag om sättande

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.7.2014 COM(2014) 489 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA CENTRALBANKEN, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH

Läs mer

ZA5617. Flash Eurobarometer 334 (Survey on the Attitudes of Europeans Towards Tourism in 2012) Country Questionnaire Finland (Swedish)

ZA5617. Flash Eurobarometer 334 (Survey on the Attitudes of Europeans Towards Tourism in 2012) Country Questionnaire Finland (Swedish) ZA567 Flash Eurobarometer 334 (Survey on the Attitudes of Europeans Towards Tourism in 0) Country Questionnaire Finland (Swedish) FL334 - European's Attitudes towards Tourism - FIS D Hur gammal är ni?

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA CENTRALBANKEN

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 30.5.2000 KOM(2000) 346 slutlig 2000/0137 (CNS) 2000/0134 (CNS) 2000/0138 (CNB) MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA

Läs mer

CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010

CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010 Utbildning 2013 CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010 Trenderna för personalutbildningen i EU-länderna går i olika riktningar Deltagande i personalutbildning som betalas av företaget

Läs mer

Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse

Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse AM 110 SM 1302 Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse The labour market situation for youth a European comparison I korta drag Temarapporten för första kvartalet 2013 beskriver ungdomars

Läs mer

20 Internationella uppgifter om livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel 20 Internationella uppgifter om livsmedel 331 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder

Läs mer

Utrikeshandel med tjänster 2009

Utrikeshandel med tjänster 2009 Handel 211 Utrikeshandel med tjänster 2 Överskottet i utrikeshandeln med tjänster minskade år 2 Enligt Statistikcentralens slutliga uppgifter minskade överskottet från utrikeshandeln med tjänster till,

Läs mer

BILAGA. till. Förslag till rådets beslut

BILAGA. till. Förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.2.2016 COM(2016) 70 final ANNEX 1 BILAGA till Förslag till rådets beslut om undertecknande, på Europeiska unionens och dess medlemsstaters vägnar, av protokollet

Läs mer

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER Inledning Här följer en översikt över slutsatser och rekommendationer av den analys om tidiga insatser för barn i behov av stöd

Läs mer

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor Industrins lönekostnader internationellt En genomgång av olika källor Förord För både arbetsgivare och fackliga organisationer är det av intresse att analysera hur svenska arbetskraftskostnader utvecklar

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

XXX Innehållsförteckning

XXX Innehållsförteckning XXX Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Förberedelser för kontantövergången 2002 5 Kontantbytet land för land 6 Eurosedlar och euromynt i Finland 8 Sedeltillverkning, cirkulering, förfalskningar;

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER

EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER TEKNISK BILAGA TILL MOTIVERINGEN UPPRÄTTAD AV RÅDET DEN 13 JULI 2007 11707/07

Läs mer

Trafikförsäkringsförordning (1976:359)

Trafikförsäkringsförordning (1976:359) Skatter m.m./trafikförsäkring 1 Försäkringsanstalts trafikförsäkringsverksamhet 1 Paragrafen har upphört att gälla enligt förordning (1995:791). 2 [7451] Premie för trafikförsäkring får ej bestämmas till

Läs mer

PROMEMoria. Nr 1. Juni 2013. Kan Sverige tvingas att gå med i euron?

PROMEMoria. Nr 1. Juni 2013. Kan Sverige tvingas att gå med i euron? PROMEMoria Nr 1. Juni 2013 Kan Sverige tvingas att gå med i euron? Promemoria nr 1. Juni 2013. Skribent: Gösta Torstensson. Utgivare: Folkrörelsen Nej till EU, Pölgatan 5, 414 60 Göteborg. För mer information:

Läs mer

DN DEBATT: "Farligt försvaga riksbanken". Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag

DN DEBATT: Farligt försvaga riksbanken. Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag DN DEBATT: "Farligt försvaga riksbanken". Tre ekonomiprofessorer dömer ut valutapolitiska utredningens förslag Valutapolitiska utredningen föreslår att regeringen ska ta över ansvaret för valutapolitiken

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 8 % SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198-25 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 75 7 Finland EU-15 EU-25 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 1.12.24/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD

Läs mer

Från kol- och stålgemenskapen till Europeiska unionen. Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska form

Från kol- och stålgemenskapen till Europeiska unionen. Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska form Från kol- och stålgemenskapen till Europeiska unionen Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska form 1 Historia 2 Utvecklingen som ledde till dagens Europeiska union uppstod ur

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Inbjudan att lämna förslag nrcomm-c2/01/2013

Inbjudan att lämna förslag nrcomm-c2/01/2013 Inbjudan att lämna förslag nrcomm-c2/01/2013 Strukturellt stöd till organisationer för forskning om europeisk politik (tankesmedjor) och till det civila samhällets organisationer på europeisk nivå Programmet

Läs mer

20 Internationella uppgifter om livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel 20 Internationella uppgifter om livsmedel 261 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer