Delrapport för processen att införa Fysisk Aktivitet på Recept inom Primärvården, Norrbottens Läns Landsting

Transkript

1 Delrapport för processen att införa Fysisk Aktivitet på Recept inom Primärvården, Norrbottens Läns Landsting Margareta Eriksson & Jack Lysholm 1. Inledning: Primärvården (PV) inom Norrbottens Läns Landsting (NLL) beslutade 26 att successivt införa förskrivning av Fysisk Aktivitet på Recept (FAR). Arbetet har genomförts i ett första steg omfattande 12 vårdcentraler. Arbetet i denna inledande fas har genomförts i projektform. Styrande för arbetet har Projektplan för projektet Fysisk Aktivitet på Recept Norrbottensmodellen varit. En styrgrupp har regelbundet följt och styrt processens utveckling. 2. Mål: Följande produkt- och effektmål resp. krav och avgränsningar fastställdes Produktmå1: Utarbeta ett förslag till organisation och införandeprocess av FAR i Norrbotten. Kartlägga resursbehov och behov av utbildningsinsatser. Tydliggöra organisationsmodellens struktur genom ett flödesschema som visar patientflödet, uppbyggt nätverk och rollfördelning mellan sjukvården och friskvården och som sätter FaR i sitt sammanhang. Implementera och etablera FAR vid ett mindre antal (11) vårdcentraler, fas1. Utvärdera och sammanställa resultat via fastställda nyckeltal och mätbara värden. Inleda planering mot mer allmänt användande av FAR i primärvården och i sluten vården, fas Effektmål: Genom att integrera FAR i det ordinarie hälso- och sjukvårdsarbetet förändra förhållningssättet hos hälso- och sjukvårdspersonalen och underlätta att i större utsträckning tänka och arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Använda FAR för att förebygga eller behandla sjukdomstillstånd och funktionsnedsättningar eller som komplement till annan behandling enligt evidensbaserade metoder utifrån FYSS. Stimulera aktiv patient medverkan genom ett individcentrerat förhållningssätt som tar tillvara och stödjer patienternas egna resurser och motivation. Förbättra samverkan mellan sjukvården och friskvården genom en fungerande vårdkedja med uppbyggt strukturerat nätverk Krav och avgränsningar: Införandet av FAR i fas 1 berörde bara primärvården och ett begränsat antal (12) vårdcentraler (VC). Medverkande VC var planerat att vara Erikslund, Björknäs, Sanden, Mjölkudden, Hertsön, Porsön, Öjebyn, Furunäset, Älvsbyn, Kalix, Malmberget och Kiruna. Vid ett mer allmänt införande av FAR inom NLL i en senare fas är det viktigt att betona att FAR inte enbart är en angelägenhet för primärvården utan även för slutenvården vid länets sjukhus. 1

2 3. Projekttid: 1/4 26 till 31/ /4 1/1 26 dominerades av planeringsarbete och utbildningsinsatser rörande FaR. Från 1/1 26 har receptförskrivning kommit igång. Den statistik, som redovisas gäller sålunda de tjugo första månadernas förskrivning av FAR. 4. Process, genomförda aktiviteter och resultat: 4.1 Organisation: Figur 1 illustrerar organisation och process vid förskrivning av FAR. Möte med patienten (1) - Diagnos - Bedömning - Motiverande samtal; var står patienten? - Behövs annan kompetens/aktör i primärvården? Fysisk aktivitet på recept, FaR FYSS Läkare Sjukgymnast Sjuksköterska Barnmorska Dietist Arbetsterapeut FaR-samordnare på vårdcentralen (2) Motiverande samtal Konditionstest Vikt, BMI, midjemått Hälsoskattning (EuorQol) Fysisk aktivitetsnivå Tillfredställelse/nöjd Idrottskoordinator NIF sammanställer Aktivitetskataloger med lämpliga aktiviteter ortsvis 1. Egen aktivitet Remiss / hänvisning till ex. annan vårdgivare - sjukgymnast - dietist - kurator - teambehandling Figur 1. Uppföljning hos FaR-samordnare på vårdcentralen efter 3 och 12 månader. Bedömning av lämplig fortsatt träningsnivå Tester som vid start. Resultat återförs till ordinatören via journalen. Motionär på egen hand! 2. Befintlig grupp / aktivitet inom idrott eller friskvården med förenigsledare 3. FaR- grupp: Anpassad grupp ledare med FaR utbildning FaR innebär att legitimerad sjukvårdspersonal ordinerar fysisk aktivitet som komplement till, eller ersättning för läkemedel eller annan behandling. I Norrbotten kan läkare, sjukgymnaster, sjuksköterskor, barnmorskor, dietister och arbetsterapeuter förskriva FaR. FaR kan användas både i förebyggande eller behandlande syfte. Förskrivningen ska baseras på evidens som kan inhämtas från FYSS. FaR är en individanpassad skriftlig rekommendation på fysisk aktivitet och ska ske i samråd med patienten. Kärnan är det motiverande samtalet och ett individcentrerat förhållningssätt. FaR ska journalföras och följas upp som annan behandling. FaR innebär också hänvisning till lämplig aktivitet och en stödjande struktur som hjälper patienten att effektuera sitt recept. I Norrbotten har varje VC har utsett en eller flera FaRsamordnare, oftast sjukgymnaster och distriktssköterskor. FaR-samordnaren fungerar som länk mellan sjukvården och friskvården och har en central funktion i VC FaR arbete. Patienter som förskrivits FaR erbjuds ett besök hos FaR-samordnaren för bedömning och undersökning. Besöket innefattar förutom ytterligare motivationssamtal också undersökning med konditionstest, mätning av vikt, BMI, midjemått och enkätfrågor om fysisk aktivitetsnivå och skattad hälsa. Utifrån patientens intresse och förutsättningar hjälper sedan samordnaren patienten att omsätta sitt recept oh hitta lämpliga aktiviteter i föreningslivets/friskvårdens regi eller på egen hand. FaR patienterna erbjuds också uppföljning hos samordnaren efter 3 och 12 2

3 månader för samma undersökningar och har då möjlighet att få ytterligare råd angående fortsatt fysisk aktivitet. Samordnaren journalför undersökningsresultaten som därmed finns tillgängliga för ordinatören och ansvarar också för inrapportering av FaR-data till projektledaren. Idrottskoordinatorn ansvarar för inventering, sammanställning och uppdatering av aktivitetsutbudet i de olika kommunerna. 4.2 Resursbehov och utbildningsinsatser: Personalresurser under projektperioden: Projektledare 75%, sekreterare 2%, Projektledningsstöd/vetenskaplig rådgivare 2% och Idrottskoordinator 75%. Under projektperioden har 57 sjukgymnaster och distriktssköterskor (en dietist) utbildats till FaR-samordnare. Initialt utbildades personal från de 12 VC i projektet och under våren 28 har personal från ytterligare 13 enheter utbildats. Utbildningen har omfattat 2 dagar Motiverande samtal och 1 dag FaR, arbetsfysiologi och konditionstest på ergometercykel enligt Åstrand. Projektgruppen har också haft regelbundna träffar med FaR-samordnarna. Projektledaren och Idrottskoordinatorn har informerat om FaR på arbetsplatsträffar på ett flertal VC och ST läkarna Luleå-Boden har fått utbildning vid ett tillfälle. Utbildningsdagar för all personal med inbjudna föreläsare inom området har anordnats vid 3 tillfällen; Kick-off dag september 26, Metoder att främja fysisk aktivitet -SBU rapport 27 november 27 och Utbildning nya FYSS maj 28. Norrbottens Idrottsförbund har under perioden vid 3 utbildningstillfällen utbildat 32 idrottsledare till FaR-ledare. För att underlätta förskrivningen av FaR, framförallt med avseende på läkargruppen, så infördes i oktober 27 ett elektroniskt FaR-recept i VAS. Receptet ligger i läkemedelsmodulen och förskrivningen görs analogt med läkemedelsförskrivning. Länk till FYSS finns i receptet. Receptet har utformats i samarbete med IT-avdelningen och Jämtlands läns landsting. Informationsfoldrar till patienter och förskrivare och Aktivitetskataloger med finns tillgängliga på FaR-projektets hemsida. På sidan finns också länkar till FYSS, aktuella organisationer och rapporter. Under projekttiden har FaR presenterats vid b la primärvårdsdagar, lokala Hälsodagar runt om i länet. Projektledaren har också föreläst om FaR vid Luleå och Umeå universitet. Kontakter med slutenvården har påbörjats, b la informationsträff med Mödravården i länet, träff med sjukgymnaster respektive läkare på Sunderby sjukhus. Deltagande i nationellt FaR arbete pågår genom att projektledaren ingår FHI utvärderingsgrupp av FaR och projektets stödperson ingår i YFA:s styrelse. Idrottskoordinatorn deltar i nätverksträffar för idrottsförbundets FaR koordinatorer. Utbyte av erfarenheter med Norge har skett genom bl.a. projektledarens deltagande vid Norska och Nordiska FaR konferenser. 4.3 Deltagande vårdcentraler: Av de 12 VC som planerades att ingå i fas 1 fullföljde 1. Två VC (Furunäset och Kiruna) hoppade av p.g.a. problem med bemanning eller förändrad organisation. Istället tillkom 2 VC: Harads och Piteå. Under våren 28 har ytterligare 12 VC samt Rehabenheten i Luleå utbildat FaR-samordnare. Av dessa så påbörjade Örnäset och Hortlax förskrivning i maj 28. Antalet recept på var och en av de deltagande VC framgår av fig.2. 3

4 Figur 2. Öjebyn Älvsbyn Hertsön Porsön Mjölkudden Björknäs Sanden Erikslund Kalix Malmberget Harads Piteå Örnäset Hortlax Antal recept okt-dec 6 Antal recept jan-dec 7 Antal recept jan-maj 8 Resultaten är inte jämförbara mellan VC, eftersom utbildning genomfördes i flera steg. Endast några VC skrev alltså recept under hela 2 månaders perioden. Den bästa utvecklingen förefaller det vara vid Björknäs och Älvsbyn, som bägge hade erfarenhet av att använda fysisk aktivitet för behandling innan projektet. Detta illustrerar den erfarenhet vi delar med många andra, som implementerat FAR, d.v.s. att det tar tid och kräver långsiktigt arbete. 4.4 Mätbara värden och nyckeltal: Under 2 månader skrevs 37 FAR recept. Av de tillgängliga för 3-månaders uppföljning kom 85 % (fig. 2). Ett 5-tal personer har hittills genomfört uppföljning efter12-mån Majoriteten av receptmottagarna var kvinnor (58 %) FaR-recept 1:besök Antal besök, 3mån Antal besök 1 år Alla VC 6 Alla VC 7 Alla VC 8 Figur 3. 4

5 Majoriteten av recepten skrevs av sjukgymnast (43 %), medan sköterskor och läkare skrev 29 resp. 28 %. (fig. 4). Att sjukgymnasterna står för majoriteten av recepten är kanske inte så konstigt eftersom träning är ett av de viktigaste redskapen i den sjukgymnastiska behandlingsarsenalen. Totalt 82 recept utskrivna av läkare, trots en stödorganisation med koordinator på resp. VC är dock en låg siffra. En betydande andel av patienterna i primärvården är personer, där FAR skulle kunna vara till nytta. Här finns plats för förbättring! Sjukgymnast Distrikssköterska Distriktsläkare Ej angett Förskrivare 6 Förskrivare 7 förskrivare 8 Figur 4. Orsaken till FAR recept framgår av fig. 5 a och b. I nästan 7 fall av 1 var övervikt en av förskrivningsorsakerna. I många fall förskrevs FAR p.g.a. flera diagnoser. Andra vanliga orsaker var diabetes (87 fall), hypertoni (81 fall) och rygg-, höft/knä- och axel/nackbesvär med 58, 53 resp. 57 fall Övervikt Diabetes Hypertoni Hyperlipidemi Perifer kärlsjd Hjärt-kärlsjd KOL Astma Osteoporos Neurolog.sjd Antal 6 Antal 7 Antal 8 Figur 5 a och b Ryggbesvär Höft/knäbesvär Axel/nackbesvär Fibromyalgi RA-sjd Smärta Utmattningsdepr Depression Mag-tarm sjd Annat Antal 6 Antal 7 Antal 8 5

6 Den vanligaste ordinerade träningsformen var aktivitet på egen hand, vanligen i form av stavgång och promenader (fig. 6). Ledarledda aktiviteter i grupp borde kunna utnyttjas mer. De utbildningsinsatser för gruppledare som genomförts inom ramen för projektet torde helt klart medge detta, och det är möjligt att FAR skulle ge bättre effekt på med flera deltagare i ledarledda aktiviteter Akivitet med FaRledare 2 Övrig gruppverksamhet 3 Egen aktivitet Aktiviteter okt-dec 6 Aktiviteter jan-dec 7 Aktiviteter jan-maj 8 Figur Planering för fortsatt implementering: Plan för den fortsatta implementeringen inom primärvården är fastslagen (bilaga 1). Vid 28 års utgång kommer mer än 2/3 av VC att använda FAR, och före slutet av 29 ska FAR användas av alla VC. Dessutom har planering för spridning inom den sjukhusbundna vården inletts. 4.6 Effektmål: Effektmålen kan ännu inte utvärderas. Dessa resultat kommer att redovisas i kommande uppföljningar. Vad som redan nu kan fastslås är dock att samarbetet mellan sjukvården och friskvården och idrottsrörelsen har förbättrats påtagligt. 5. Särskilda synpunkter: Det tar tid att implementera ett nytt behandlingsalternativ, som FAR. Det finns flera orsaker till det; nya samarbetsformer med friskvård, idrott och andra frivillighetsorganisationer, bristande tillit FAR, traditionalism, tidsbrist ett nytt ovant behandlingsalternativ känns ovant och tar tid, kunskapsbrist. Kunskapsbrist har motverkats genom utbildningsinsatser. Dessutom har ett nytt kunskapsunderlag (FYSS, 28) tagits fram av YFA (Yrkesföreningen för Fysisk Aktivitet) och detta har presenterats i Norrbotten vid ett av de första lanseringsseminarierna runt om i landet. De andra hindren måste bearbetas tålmodigt och långsiktigt. Utvecklingen i antal recept under inledningen av implementeringsprocessen av FAR är varken bättre eller sämre i Norrbotten än i andra landsting, som genomfört implementeringen på liknande sätt och med ungefär lika mycket resurser. Mot bakgrund av detta kan man fastslå att även efter 6

7 att implementeringen nått alla länets VC, så kommer det att krävas en viss stödorganisation för att konsolidera, utveckla och följa upp FAR i landstinget. Läkargruppen måste särskilt förmås engagera sig mer och öka sin förskrivning, vilket kommer att vara till stor nytta för stora grupper av patienter. Den huvudsakliga förskrivningen av FAR skedde vid övervikt kombinerat med förhöjt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom resp. besvär från rörelseapparaten. Ett mycket litet antal recept gavs till patienter med psykisk ohälsa och kroniska smärttillstånd. Framför allt senare tids forskning har givit evidens för att använda FAR vid dessa tillstånd. Här finns plats för en betydligt ökad användning av FAR, vilket skall betonas. Preliminära data antyder att förbättringen av konditionen av FAR insatserna, så som de tillämpats i Norrbotten är ganska blygsam. Trots detta kan effekten på hälsan vara god. Förbättrad kondition och styrka är dock väl dokumenterade faktorer förenade med förbättrad hälsa. En större förbättring borde alltså leda till större förbättring av hälsan. Det är möjligt att större deltagande i ledarledda aktiviteter skulle leda till ett sådant resultat. Detta bör analyseras närmare och stimulansåtgärder för ökat deltagande i ledarledda aktiviteter kan övervägas. 7