Årsrapport Prehospitala verksamheter i SLL. Ambulanssjukvård Prioritering och dirigering Sjukresor Liggande persontransporter

Transkript

1 Årsrapport 2016 Prehospitala verksamheter i SLL Ambulanssjukvård Prioritering och dirigering Sjukresor Liggande persontransporter Transport av avlidna Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Datum: Diarienummer: HSN

2 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Enheten för prehospital vård och medicinsk service Annelie Jonasson Foto omslagsbild: Ronnie Eklöf

3 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Bakgrund och syfte Underlag Omfattning och avgränsning Mål för hälso- och sjukvården i SLL Behov av hälso- och sjukvård förutsättningar Demografisk utveckling Förändrad sjukvårdsstruktur i SLL Framtidens hälso- och sjukvård (FHS) Patienten Statistikbortfall Historik kring framtagande av statistik Den prehospitala vårdens organisation inom SLL De prehospitala verksamheterna inom SLL Prioriterings- och dirigeringsfunktionen Vägburen ambulans Intensivvårdsambulans Utomlänsambulans Ambulans bemannad med anestesisjuksköterska Sjuktransportenheter för interhospitala transporter Ambulanshelikopter Akutläkarbil Jourläkarbil Liggande persontransport Sjukresor Transport av avlidna Övriga prehospitala resurser Kris- och katastrofmedicinsk organisation i SLL Viktiga händelser under Stärkt huvudmannastyrning Strategisk och operativ koordinator Prehospitalt kunskaps- och kliniskt träningscenter (KTC) Införande av prehospital IT-plattform inom ambulanssjukvården Frapp Sommarsituationen Hot och våld Avtal och upphandlingar Vårdkedjor och patientstyrning Helikopterbas för ambulanshelikopterverksamheten...35 Sida 2

4 8.8 RETTS Patientsäkerhetsarbete Medicinska behandlingsriktlinjer SMS-livräddaravtal med Hjärtstoppscentrum, Södersjukhuset Avtalsuppföljning Jämställd och jämlik vård R Framtidens vårdinformationsmiljö Ordlista Sammanfattning Foto: Ronnie Eklöf I årsrapport 2016 redovisas ekonomi, statistik och andra viktiga verksamhetstal för det prehospitala verksamhetsområdet i Stockholms läns landsting (SLL) som omfattas av följande avtalsområden. Vägburen ambulans Ambulanshelikopter Prioritering och dirigering av prehospitala enheter Sida 3

5 Liggande persontransporter Sjukresor Transport av avlidna Kostnadsutvecklingen för ovanstående avtalsområden visar inga större förändringar mellan 2015 och 2016, och eventuella förändringar ligger inom ramen för årlig prisuppräkning och förväntade variationer. Tidigare årsrapporter har kunnat redovisa statistik över antal utförda uppdrag för den prehospitala vården samt olika statistiska jämförelser kring volymer och nyckeltal. I och med införande av en ny IT-plattform har 2016 års statistik ej kunnat redovisas på samma sätt som tidigare. Det är Hälso- och sjukvårdsförvaltningens (HSF) intention att komma till rätta med situationen och den nya tekniken, för att under 2017 åter kunna följa upp viktiga verksamhetstal och målvärden. I rapporten redovisas viktigare händelser under 2016 som t ex: Sommarsituationen 2016 Frapp Stärkt huvudmannastyrning Strategisk och operativ koordinator Avtal och upphandling Bakgrund och syfte Denna årsrapport är framtagen av enheten för Prehospital vård och medicinsk service, som är en del av avdelningen för Särskilda vårdfrågor inom HSF i SLL. I 2016 års rapport presenteras de prehospitala verksamheter som enheten för prehospital vård är avtalsansvarig för inom SLL. Den innehåller beskrivningar av de olika verksamheterna samt viss statistik och nyckeltal för dem. Syftet med rapporten är att ge en informativ beskrivning av det gångna verksamhetsåret och ska ses som ett komplement till den information om prehospitala verksamheter som redovisas i HSF:s budget och årsredovisning. Rapportens målgrupper är tjänstemän inom andra delar av SLL, leverantörer och vårdgivare som är verksamma inom det prehospitala området, politiker, andra landsting och andra intressenter som är berörda eller är intresserade av information om det prehospitala verksamhetsområdet. Sida 4

6 2.1 Underlag All statistik redovisas för helår 2016 om inget annat anges. Rapporten bygger på följande underlag: Uppgifter som vårdgivarna lämnat om sina verksamheter, bl. a WIM-enkät Resultatet av den avtalsuppföljning som genomförts under Uppgifter från landstingets VAL-databas 2 samt ekonomisystem. Uppgifter från SOS Alarm Sverige AB som ansvarar för prioritering och dirigering (PoD) av prehospitala enheter i SLL. I denna årsrapport redovisas inte samma detaljerade statistik som i tidigare årsrapporter, utan endast begränsade och övergripande uppgifter. Det framgår vid varje tabell och diagram vilken källa som använts. Se mer om bakgrunden till den begränsade redovisningen av statistik i kapitel 8.3 Statistikbortfall Omfattning och avgränsning Rapporten omfattar de prehospitala verksamheterna i SLL, såväl upphandlade som verksamhet i egen regi. Följande avtalsområden är beskrivna i rapporten: Vägburen ambulans och ambulanshelikopter Prioritering och dirigering av prehospitala enheter Liggande persontransporter Sjukresor Transport av avlidna Liggande persontransporter och sjukresor är transporttjänster för personer som saknar vårdbehov under transporten. Transport av avlidna hör också till den prehospitala enhetens ansvarsområde. I slutet av denna årsrapport finns en ordlista som förklarar de termer, förkortningar och verksamhetsspecifika begrepp som förekommer i texten. 1 WIM-enkät: Webbaserad inrapporteringsmall vid avtalsuppföljning. 2 VAL-databas: Vårddatabas med uppföljningsdata över all vård som produceras inom SLL. Sida 5

7 3 Mål för hälso- och sjukvården i SLL För hälso- och sjukvården har SLL fastställt följande mål för perioden : Tillgängligheten och kvaliteten i hälso- och sjukvården i SLL ska förbättras. Detta övergripande mål har brutits ner i fyra mål: Vård i rätt tid Säker vård Hög effektivitet Högt förtroende för vården För respektive mål har landstingsfullmäktige fastställt ett antal kvalitetsindikatorer. Dessa indikatorer är i första hand relaterade till vård på sjukvårdsinrättningar som husläkarmottagningar och sjukhus. Den prehospitala vården i SLL saknar väntetidsmål. Det pågår dock ett kontinuerligt förbättringsarbete med fokus på hög tillgänglighet till ambulanssjukvård för länets invånare. HSF följer utvecklingen och arbetar tillsammans med vårdgivarna med förbättring av tillgänglighet och vårdkvalitet. 4 Behov av hälso- och sjukvård förutsättningar 4.1 Demografisk utveckling Stockholms län utvecklas snabbt och är en av Europas kraftigast växande regioner. Antalet invånare beräknas öka från 2,2 miljoner 2013 till drygt 2,4 miljoner Andelen av befolkningen som är över 70 år beräknas under den tiden att öka från 10 till 12 procent. Sjukvårdsbehovet förväntas, mot bakgrund av den ökade andelen äldre, att öka i en högre takt än befolkningen ökar totalt. Samtidigt ökar andelen utrikes födda, vilket tillför en helt annan åldersstruktur då denna befolkningsgrupp innefattar få barn och få äldre och de flesta är under 35 år 3. För den kommande tioårsperioden beräknas befolkningen i landet öka i alla åldersklasser och år 2026 prognostiseras Sveriges befolkning passera 11 miljoner. 3 Statistiska centralbyrån (SCB); Befolkningens åldersstruktur 2014 Sida 6

8 Förutom att andelen av befolkningen som är 65 år eller äldre beräknas öka med 15 procent, förväntas även andelen barn och unga under 19 år öka med drygt 16 procent Förändrad sjukvårdsstruktur i SLL Framtidens hälso- och sjukvård (FHS) Den av Landstingsfullmäktige fastställda Framtidsplan för hälso- och sjukvården (FHS) anger inriktningen för den framtida hälso- och sjukvården i SLL. En viktig del i den nya sjukvårdsstrukturen är renodling av vården vid akut- och universitetssjukhus, utvecklade uppdrag för de mindre sjukhusen, etablering av specialistcentrum utanför akutsjukhusen och utvecklande av e-tjänster och ehälsa. I slutet av 2016 flyttade de första verksamheterna in i nya lokaler i Nya Karolinska Solna (NKS). Under 2017 och 2018 kommer fler verksamheter successivt att överflyttas till det nya sjukhuset. Under samma tidsperiod kommer akutsjukhusens ombyggnationer och anpassning av lokaler att färdigställas och en omfattande strukturförändring av primärvården sker med öppnandet av ett tiotal nya närakuter. Samtliga dessa åtgärder är grundläggande strukturer för den nya vårdutbudskartan i länet. 5 Patienten I tidigare årsrapporter för de prehospitala verksamheterna i SLL (2014 och 2015) har redovisning av statistik på årlig basis varit ett viktigt inslag. I samband med införandet av den nya IT-plattformen Frapp har emellertid betydande svårigheter uppstått för möjligheterna och förutsättningarna att följa upp den prehospitala verksamheten avseende statistiska underlag. Det är HSF:s intentioner att den bristande tillgången på statistiskt underlag ska rättas till och säkerställas när Frapp är helt infört och etablerat i hela verksamheten. Införandet av Frapp beräknas vara avslutat och överfört i förvaltning före andra kvartalet Den statistik som tidigare redovisats omfattar den prehospitala vårdens uppdrag fördelat på ålder och kön de tio vanligast förekommande bedömda tillstånden de vanligast förekommande hämtplatserna i länet de vanligast förekommande avlämningsställena i länet väntetid och tillgänglighet i ambulanssjukvården Statistiska uppgifter kring dessa aspekter för 2016 har ej kunnat verifieras med tillgänglig statistik och någon jämförelse med tidigare år kan därför ej göras. 4 SCB; Sveriges framtida befolkning Sida 7

9 5.1 Statistikbortfall Historik kring framtagande av statistik Vägburen ambulans Antal uppdrag Sedan 2007 har HSF i samråd med vårdgivarna enats om att ett uppdrag definieras från när enhet är framme på plats, oavsett om man träffat patient eller inte. Källan är antalet skrivna journaler (patientjournal om man träffat en patient och en uppdragsjournal om man inte träffat patient, exempelvis när man stått på ledning eller varit assisterande enhet) i journalsystemet CAK-net. Statistikuttag har gjorts direkt ur journalsystemet. Antal uppdrag för de två anestesiambulanserna är unikt, då dessa ibland gör uppdrag, som vilken ambulans som helst, men ofta fungerar som spjutspetsresurs. HSF har historiskt alltid skiljt ambulans- och akutbilsuppdrag åt, då dessa arbetar på samma patient i samma uppdrag. Idag redovisas de uppdrag anestesiambulanserna gjort som egen ambulans ihop med de övriga ambulansjournalerna (källa är skrivna patientjournaler i journalsystemet CAK-net) och de uppdrag de gjort som spjutspetsresurs som akutbilsuppdrag tillsammans med den så kallade dimbilen (källa för anestesiambulanserna är då antalet skrivna uppdragsjournaler i journalsystemet CAK-net). Hämta, lämna, ålder, kön, bedömda tillstånd: Hämtas ur ambulans-val som innehåller patientjournaler (ej uppdragsjournaler). Startintervall, nyttjandegrader, väntetider: Hämtas från PoD-statistiken då de har tillgång till samtliga ärenden och samtliga status. Ambulanshelikopter Antal uppdrag: Beräknas utifrån vårdgivarens fakturaspecifikation (detta då helikoptern ofta skriver journal ihop med ambulans, vilket medför att antal journaler inte kan beräknas). Hämta, lämna, ålder, kön, bedömda tillstånd: Hämtas ur ambulans-val som innehåller patientjournaler (ej uppdragsjournaler). Startintervall, nyttjandegrad, väntetid: Hämtas från PoD-statistiken då de har tillgång till samtliga ärenden och samtlig status. Akutläkarbil Antal uppdrag: Sida 8

10 Samtliga skrivna journaler (patient-, uppdrags- och motbuds- journaler) i journalsystemet CAK-net, detta då akutläkarbilen har instruktionen att alltid skriva journal. Hämta, lämna, ålder, kön, bedömda tillstånd: Hämtas ur ambulans-val som innehåller patientjournaler (ej uppdragsjournaler). Startintervall, nyttjandegrad, väntetid: Hämtas från PoD-statistiken då de har tillgång till samtliga ärenden och samtlig status. Liggande persontransporter Samtlig statistik hämtas ur liggande-val. Transport av avlidna Antal uppdrag hämtas från registrerade uppdrag i databas för transport av avlidna ur CAK-net. Sjukresor Underlag från Trafikförvaltningen. Aktuellt kring framtagande av statistik Journalsystemet Frapp har införts under 2016, vilket medfört att problem med statistikuttag uppstått. HSF har ännu ingen åtkomst till databaser i Frapp. Frapp har ännu heller inte levererat några data till VAL. Detta leder till att statistik för ambulansverksamheten som används för exempelvis årsrapport och avtalsuppföljning inte kan sammanställas. Prioriterings- och dirigeringstjänsten levererar kontinuerlig och standardiserad statistik till HSF, men denna process har påbörjats under 2016, varför möjligheter till jämförelser ännu inte finns. Exempel på statistiska uppgifter som inte kan följas upp: Typ av statistik Källa Varför PoD-statistik ej kan användas Ålder och könsfördelning VAL PoD har inte uppgifter om kön och ålder i alla ärenden och inte kvalitetssäkrade uppgifter där detta skulle framgå. Mätgrunden är en helt annan när den Bedömda tillstånd VAL baseras på journaler (se kommentar nedan). PoD har inte dessa uppgifter då PoD använder beslutsstöd Medicinskt Index, vilket inte är samma sak. Mätgrunden är en helt annan när den baseras på journaler (se kommentar nedan). Sida 9

11 Hämt- och avlämningsadress Antal uppdrag vägburen ambulansverksamhet Prio-fördelning VAL Journalsystem (CAK-net till och med 2015) Journalsystem (CAK-net till och med 2015) PoD har dessa uppgifter till viss del. Dock kan den faktiska avlämningsadressen vara en helt annan än PoD:s förslag. Mätgrunden är en helt annan när den baseras på journaler (se kommentar nedan). HSF behöver avsätta resurs för att bearbeta och omvandla koderna från PoD. Mätgrunden är en helt annan när den baseras på journaler se generell beskrivning av problemet med att ta statistiken från PoD. Prio-fördelningen påverkas om basen för mätning förändras. Kommentar och problembeskrivning Generellt för den statistik som prioriterings- och dirigeringstjänsten levererar är att det blir en helt annan bas att utgå ifrån, innefattande betydligt fler ärenden, vilket ger en annan bild som inte är jämförbar med föregående år. Det kommer att bli svårt att förklara skillnaden i antal och jämförelse i olika sammanhang och dialog med politiker, media och allmänhet. Det finns även en risk att redovisning sker på olika sätt från år till år, samt på olika sätt i olika sammanhang. Det är väsentligt att redovisad statistik är standardiserad och jämförbar för att säkerställa kvalitet och kontinuitet. 6 Den prehospitala vårdens organisation inom SLL Den politiska styrningen av hälso- och sjukvården i SLL sker via Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN). Nämnden ansvarar för att hälso- och sjukvården styrs, samordnas och utvecklas på ett sådant sätt att de samlade resurserna anpassas till befolkningens behov och bidrar till förbättringar av hälsotillståndet. Nämnden beslutar om ekonomiska ramar för de olika vårdområdena inom nämndens ansvarsområde. HSF är den tjänstemannaorganisation som verkställer HSN:s beslut. Inom HSF finns Enheten för prehospital vård och medicinsk service som ansvarar för upphandling, avtalsuppföljning, verksamhetsutveckling och samordning av de prehospitala verksamheterna i SLL. På enheten finns även chefläkarfunktionen för den prehospitala vården. Chefläkaren ansvarar bland annat för samordning av den prehospitala vården, till exempel att i samråd med leverantörernas medicinskt ledningsansvariga läkare godkänna medicinska riktlinjer, upprätta rutiner för journalföring och följa upp avvikelser och riskanalyser. Ett viktigt forum för samverkan och samordning är det Medicinska rådet, där chefläkaren samt medicinskt ledningsansvariga läkare och vårdutvecklare inom Sida 10

12 ambulanssjukvården deltar. Ett annat viktigt forum är Verksamhetschefsrådet, där verksamhetschefer inom den prehospitala vården och representanter från HSF medverkar och diskuterar verksamhetsspecifika frågor. Därutöver ordnas rundabordsmöten på ledningsnivå där HSF och leverantörer inom ambulanssjukvården deltar. I detta forum ligger fokus på informationsutbyte och strategiska frågor. Leverantörerna inom ambulanssjukvården är vårdgivare och har totalansvar för sin verksamhet och för tjänstens utförande. Med totalansvar avses ansvar för det medicinska innehållet, ansvar för personal, fordon, utrustning och de lokaler som krävs för tjänstens utförande. Den prehospitala vårdens verksamhet följs upp via de avtal som leverantörerna har med SLL. HSF har en nära samverkan med leverantörerna för att säkerställa kvalitet och kontinuitet i den dagliga driften och i vissa strategiska frågor. En sådan strategisk fråga är exempelvis den årliga planeringen för sommarmånaderna, där åtgärder behöver sättas in för att upprätthålla en god bemanning och beredskap samtligt som medarbetarna måste kunna ta ut sin sommarsemester. Se mer om detta under rubrik 8.3 Sommarsituationen Sida 11

13 7 De prehospitala verksamheterna inom SLL Foto: Ronnie Eklöf 7.1 Prioriterings- och dirigeringsfunktionen Uppdraget Prioriterings- och dirigeringstjänsten (PoD-tjänsten) är en strategisk nyckelfunktion för den samlade hälso- och sjukvården i länet, och för de samlade prehospitala resurserna. Detta innebär en möjlighet för styrning till rätt vårdnivå. I syfte att styra patienten till rätt vårdnivå i rätt tid, ska PoD-tjänsten på ett optimalt sätt bedöma, Sida 12

14 prioritera, positionera, larma och dirigera resurser samt ge akutmedicinsk rådgivning. De resurser som avses är landstingets enheter med personal inom ambulanssjukvården och övrig sjukvård, vid såväl normalläge som vid misstänkt eller bekräftad allvarlig händelse. PoD-tjänsten bygger på gränslös dirigering, vilket innebär att det är närmast lämpliga enhet som tilldelas ett ärende. Detta i syfte att upprätthålla en optimal beredskap i länet. I uppdraget ingår även att svara för medicinskt stöd till de prehospitala enheterna i form av bakre läkarstöd. Uppdraget omfattar: Ta emot och handlägga samtliga inkommande samtal och övriga ärenden angående vård. Handläggning ska ske så att tiden för inkommande larm till omhändertagande av patienten blir så effektivt och patientsäkert som möjligt Genomföra intervju av hjälpsökande Göra medicinsk bedömning och prioritera uppdrag enligt SOS Alarms medicinska beslutsstöd, styra till rätt vårdnivå och utan fördröjning positionera och larma ut lämplig resurs Dirigera, koordinera och ge stöd till tilldelad resurs samt förmedla uppdaterad information Dokumentera aktiviteter i varje uppdrag Bemanning och kompetens Larmhanteringen hanteras av två nyckelfunktioner; personal som tar emot inkommande samtal från hjälpsökande, bedömer och prioriterar vårdbehov samt personal som dirigerar de prehospitala resurserna. Den som bedömer vårdbehov och prioriterar uppdrag ska vara sjuksköterska med utbildning och erfarenhet av telefonbedömning. Vårdgivare Avtalspart för tjänsten är SOS Alarm Sverige AB. Avtalstid Tidigare avtal gällde till och med Ett nytt avtal gäller från och med och fram till , med möjlighet till förlängning ytterligare 2+2 år. Det nya avtalet innehåller bland annat krav på ökad sjuksköterskekompetens vid telefonbedömning, samverkan med 1177 Vårdguiden och utveckling av en koordineringsfunktion, som ska kunna styra olika transportresurser till den vårdinstans där det finns bäst kapacitet. De viktigaste delarna i avtalet Ökad sjuksköterskekompetens i bedömningsfunktionen. Målet är att funktionen ska bemannas med allt fler sjuksköterskor för att få en ökad medicinsk bedömning. Kravet är kopplat till prestation enligt en trappstegsmodell, vilket innebär att ju fler sjuksköterskor desto högre ersättning. Samarbete med 1177 Vårdguiden. Samverkan mellan de två tjänsterna ska utvecklas och intensifieras. Sida 13

15 Utveckling av en koordineringsfunktion. SLL och SOS Alarm ska tillsammans bygga upp en ny funktion vars syfte är att bättre kunna styra transportresurserna rätt, genom att ha en större insyn i länets vårdkapacitet. Uppföljningen av tjänsten kommer att stärkas genom tätare dialog, byggd på månatlig statistik, vilket ger en gemensam bas för utveckling av verksamheten. Lokalisering PoD-tjänsten är lokaliserad i larmcentralen i centrala Stockholm. Kostnader Kostnader Tkr Resurs Prioritering och dirigeringstjänst / / % ,9 % Tabell 1. Kostnader Prioriterings- och dirigeringstjänsten. Källa: Ekonomisystemet Raindance Kostnaden för avtalet med SOS Alarm Sverige AB ökade under 2016 med 3 procent. Kostnadsökningen bedöms ligga inom ramen för den årliga prisjusteringen. Ett nytt avtal för PoD-tjänsten trädde i kraft Vårdärenden (samtal) Under 2016 inkom samtal till prioriterings- och dirigeringstjänsten som genererade vårdärenden. Av dessa hänvisades till annan vårdnivå. 5 Liksom för de övriga prehospitala verksamheterna kan statistiken för prioriterings- och dirigeringstjänsten 2016 ej redovisas för jämförelse med tidigare år. Anledningen är dels den inverkan införandet av Frapp medfört, dels den nya uppföljningsmetoden med månatlig statistik som fortfarande är under utformning. 7.2 Vägburen ambulans Ambulansvårdgivare Landstingets vägburna ambulanssjukvård utförs av tre ambulansvårdgivare: Ambulanssjukvården i Storstockholm AB (AISAB) Falck Ambulans AB Samariten Ambulans AB Nuvarande avtalsperiod inleddes För samtliga tre avtal har möjligheten till en tvåårig avtalsförlängning utnyttjats, vilket innebär att avtalen löper till och med Totalt finns 73 ambulanser i länet, inklusive två intensivvårdsambulanser och en ambulans för utomlänsuppdrag. 5 Källa: SOS Alarm AB Sida 14

16 Uppdraget Länets ambulanssjukvård är indelad i ett antal geografiska affärsområden, vilka fördelats mellan de tre ambulansvårdgivarna. Falck Ambulans AB ansvarar för affärsområdena Syd-Väst och Syd-Ost, Samariten Ambulans AB ansvarar för affärsområdena Nord-Ost, Nord-Väst och Mitt-Syd och Ambulanssjukvården i AISAB ansvarar för affärsområdena Centrum och Mitt-Nord. Inom SLL tillämpar prioriterings- och dirigeringstjänsten en gränslös dirigering av länets ambulanser. Detta innebär att oavsett vilken ambulansvårdgivare, eller vilket område, en ambulans tillhör så utför samtliga ambulanser ambulansuppdrag i hela länet, enligt prioriteringsoch dirigeringstjänstens anvisningar. Syftet med gränslös dirigering är att uppnå bästa möjliga tillgänglighet och ett effektivt resursutnyttjande. Bemanning och kompetens Varje ambulans bemannas med en specialistutbildad sjuksköterska och en ambulanssjukvårdare. Två av länets ambulanser är bemannade med anestesisjuksköterska och ambulanssjukvårdare och fungerar bland annat som förstärkningsresurser till övriga ambulanser, se punkt Ambulans bemannad med anestesisjuksköterska. Kostnader Kostnader Tkr Resurs / / Vägburen ambulans ,4 % ,8 % Tabell 2: Kostnader vägburen ambulanssjukvård Källa: Ekonomisystemet Raindance Den avtalade ersättningen till ambulansvårdgivarna är fast. Avtalen prisjusteras årligen med landstingsprisindex (LPI). Kostnadsökningen 2016 ligger inom ramen för den årliga prisuppräkningen tillsammans med kostnader för en ny intensivvårdsambulans samt tillsättandet av tre sjuktransportenheter, se punkt Sjuktransportenheter för interhospitala transporter. Antal utförda uppdrag Statistik för antal utförda uppdrag har ej kunnat verifieras för 2016, och ingen jämförelse har därför kunnat göras med tidigare statistik. Fördelningen av prioriteringsgrad mellan uppdragen kan därför heller inte redovisas, se vidare punkt 5.1 Statistikbortfall Nyttjandegrad Nyttjandegraden är den tid från det att en ambulans knyts till ett ärende fram till att ambulansen är tillgänglig för ett nytt uppdrag. Nyttjandegraden mäts i förhållande till den avtalade drifttiden. Resterande tid utgörs av beredskap. Den totala nyttjandegraden av upphandlad drifttid för vägburen ambulans har ej kunnat verifieras med tillgänglig statistik för Sida 15

17 7.2.1 Intensivvårdsambulans Uppdraget Tjänsten intensivvårdsambulans ingår i det avtal landstinget har om ambulanssjukvårdstjänst med AISAB. Tidigare fanns en intensivvårdsambulans i länet, men sedan maj 2016 finns två intensivvårdsambulanser i drift samt en mindre enhet i reserv. En av intensivvårdsambulanserna har som huvuduppdrag att utföra intensivvårdstransporter mellan länets sjukhus. Den intensivvårdsambulans som inrättades i maj 2016 ska även utföra utomlänstransporter till och från länets högspecialiserade kliniker kopplat till region- och rikssjukvårdsuppdraget. En av intensivvårdsambulanserna är tillgänglig för uppdrag dygnet runt, årets alla dagar. Den enhet som driftsattes i maj 2016 har drifttid dagtid vardagar. Bemanning Intensivvårdsambulansens grundbemanning utgörs av en specialistutbildad sjuksköterska och en ambulanssjukvårdare. I de flesta fall medföljer personal från det avlämnande sjukhuset under transporten. Kostnader Kostnaden för intensivvårdsambulanserna uppgick till cirka 14 miljoner för 2016, se vidare punkt 7.2 Vägburen ambulans. Antalet uppdrag och intensivvårdsambulansernas nyttjandegrad Samtliga uppdrag är planerade sekundäruppdrag av mer eller mindre akut karaktär. Intensivvårdsambulansernas nyttjandegrad uppgick i snitt till 20,8 procent under Nyttjandegrad för 2016 har ej kunnat verifieras med tillgänglig statistik Utomlänsambulans Uppdraget I länet finns en så kallad utomlänsambulans. Utomlänsambulansen ingår i avtalet med AISAB om ambulanssjukvårdstjänst. Utomlänsambulansen utför förbeställda utomlänsuppdrag dygnet runt och året om. Transporten ska kunna utföras inom högst fyra timmar från det att ett uppdrag tilldelats. Vid behov kan utomlänsambulansen transportera två patienter samtidigt. Sommartid ökar antalet uppdrag, varför en stor andel utomlänsuppdrag också utförs av andra ambulanser under denna period. Inför sommaren 2016 organiserades därför ytterligare en utomlänsambulans i syfte att förbättra tillgängligheten. Bemanning Utomlänsambulansen är bemannad med en specialistutbildad sjuksköterska och en ambulanssjukvårdare och är utrustad på samma sätt som en ambulans. Kostnader Kostnaden för utomlänsambulansen under 2016 uppgick till cirka sex miljoner kronor, exklusive de utomlänsuppdrag som utförs av andra ambulanser. Antalet uppdrag För 2016 har statistiska uppgifter om antal utförda uppdrag ej kunnat verifieras. Sida 16

18 7.2.3 Ambulans bemannad med anestesisjuksköterska Uppdraget Inom landstinget finns två ambulanser som är bemannade med anestesisjuksköterska. Dessa ambulanser syftar i första hand till att förstärka insatser i samverkan med ordinarie ambulans, men kan även utföra egna ambulansuppdrag. Som förstärkningsenhet larmas de i första hand ut på prio 1-uppdrag enligt en särskild larmrutin från prioriterings- och dirigeringstjänsten. Dessa två ambulanser har utökade medicinska ordinationer och viss anpassad medicinteknisk utrustning. Organisation och bemanning De två ambulanser som är bemannade med anestesisjuksköterska är organiserade via landstingets avtal med Falck Ambulans AB och Samariten Ambulans AB. Ambulanserna är bemannade med en anestesisjuksköterska och en ambulanssjukvårdare. Den aktuella avtalsperioden löper från till och med Kostnader Kostnaden ingår i avtalet om vägburen ambulans med Falck Ambulans AB respektive Samariten Ambulans AB. Antalet uppdrag Antal uppdrag uppgick under 2015 till För 2016 har statistiska uppgifter ej kunnat verifieras. Nyttjandegrad Nyttjandegraden år 2015 för dessa två ambulanser var 20,6 respektive 19,5 procent. För 2016 har nyttjandegrad ej kunnat verifieras Sjuktransportenheter för interhospitala transporter Uppdraget Den 1 november 2016 införde HSN sjuktransportenheter inom landstingets prehospitala vård. Tjänsten har tidigare prövats i olika perioder under flera år, exempelvis sommartid. Under hösten 2016 fattade HSN beslut om att inrätta tjänsten på permanent basis, omfattande tre sjuktransportenheter. Bakgrunden är att antalet transporter mellan vårdinrättningar (interhospitala transporter) har ökat, och förväntas öka ytterligare, genom de förändringar som sker inom länets vårdstruktur. Inom ramen för FHS- strukturen och den nya vårdutbudskartan innebär det att antalet korta vårdepisoder inom länets specialistkliniker förväntas öka, för att efterföljas av fortsatt vård på andra vårdnivåer. Syftet med sjuktranssportenheterna är att skapa en specifik transportnivå för de patienter som transporteras mellan vårdinrättningar, och som behöver viss vård eller övervakning under transporten. Genom att ha tillgång till en specifik transportnivå för dessa patienter, underlättas de vårdflöden som redan finns och även de vårdflöden som planeras de närmaste åren. Inrättandet av sjuktransportenheter ger också en ökad Sida 17

19 tillgänglighet till ambulans vid akuta och brådskande ärenden. Målsättningen är att sjuktransportenheterna ska nyttjas 80 procent av sin drifttid. Drifttid och bemanning Tjänsten, som inrättades , omfattar tre sjuktransportenheter med drifttid dagtid måndag till fredag. Varje sjuktransportenhet bemannas med en grundutbildad sjuksköterska och en ambulanssjukvårdare. Ansvarig vårdgivare och avtalsperiod SLL har avtal med AISAB, gällande sjuktransporttjänsten. Avtalet gäller för perioden till och med Kostnader Kostnaden för varje sjuktransportenhet uppgår till kronor per år, vilket innebär totalt kronor per år för de tre sjuktransportenheterna. Därutöver tillkommer kostnader för Frapp. 7.3 Ambulanshelikopter Uppdraget Ambulanshelikopter används för uppdrag i länets perifera delar, i skärgården och i områden där tillgängligheten till vägburen ambulans är begränsad. Ambulanshelikopter kan också larmas till större eller allvarliga händelser, där det krävs extra snabb transport till sjukhus. Ambulanshelikopter utför till största delen prio 1- uppdrag, det vill säga akuta uppdrag där det finns fara för liv. Vid dåligt flygväder, exempelvis vid dimma eller vid uppdrag i närområdet, kan den medicinska personalen från helikoptern bemanna en ambulans. Denna ambulans fungerar i första hand som stödresurs till en vanlig ambulans. Bemanning Landstingets ambulanshelikopter är bemannad med en pilot, en anestesisjuksköterska och en ambulanssjukvårdare. Ambulanssjukvårdaren fungerar även som HEMS-crew. Detta innebär att ambulanssjukvårdaren, utöver sin funktion som vårdpersonal, bistår piloten med uppgifter som berör själva flygningen. Vid behov följer en läkare med i ambulanshelikoptern. Läkarmedverkan under ambulanshelikopteruppdrag har skett cirka 10 gånger under Flygoperatör och vårdgivare Landstingets avtalspart för ambulanshelikoptertjänsten är Scandinavian Medicopter AB. Genom ett underleverantörsavtal ansvarar Samariten Ambulans AB för den medicinska bemanningen, det vill säga anestesisjuksköterska och ambulanssjukvårdare/hems-crew. Avtalsperiod Gällande avtal löper från till och med Drifttid En ambulanshelikopter är i drift dygnet runt, årets alla dagar. Under perioden 15 maj till 15 september är en extra ambulanshelikopter i drift mellan 09:00 och 21:00. Ambulanshelikoptrarna är placerade i Mölnvik i Gustavsberg. Sida 18

20 Kostnader Kostnader Tkr Resurs / / Ambulanshelikopter ,1 % ,1 % Tabell 3. Kostnader för ambulanshelikoptertjänsten under perioden Källa: Ekonomisystemet Raindance Ersättningen för ambulanshelikoptertjänsten består av en fast och en rörlig del. Den fasta ersättningen prisjusteras årligen enligt LPI och den rörliga delen förändras i relation till antalet uppdrag och rådande bränslepris. Kostnaden för tjänsten är relativt oförändrad mellan åren förutom den årliga prisuppräkningen. Årliga prisjusteringar vägs upp mot sänkt rörlig kostnad i form av lägre bränslepris. Antal uppdrag Antal uppdrag Resurs / / Ambulanshelikopter ,2 % ,8 % Tabell 4. Antalet ambulanshelikopteruppdrag under perioden Källa: Scandinavian Medicopter AB. Antalet ambulanshelikopteruppdrag har tidigare legat stabilt under avtalsperioden, med små variationer. Ambulanshelikoptrarna utför till största delen prio 1-uppdrag. Denna fördelning har tidigare i stort varit oförändrad under hela avtalsperioden. Statistik avseende nyttjandegrad och fördelning av prio 1-uppdrag för ambulanshelikoptrarna under 2016 har dock ej kunnat verifieras. Statistik för den ambulans som ersätter ambulanshelikopter vid de tillfällen då flygning inte möjliggörs, har under 2016 ej kunnat verifieras. 7.4 Akutläkarbil Uppdrag Landstingets akutläkarbilstjänst är en viktig prehospital resurs. Den är bemannad med en hög medicinsk kompetens och ska användas som stödfunktion för ambulanser och prioriterings- och dirigeringstjänsten. Akutläkarbilstjänsten är en länsövergripande resurs som dirigeras av prioritering- och dirigeringstjänsten, för att få bästa beredskap och nyttjande i hela länet. Typ av uppdrag där akutläkarbilstjänsten används är: tidskritisk vårdsituation med en svårt sjuk eller svårt skadad patient mindre tidskritisk vårdsituation där gällande riktlinjer inte upplevs ge ambulanspersonalen ett fullgott stöd för bedömning eller åtgärd vårdsituationer där ambulansbesättningen behöver av stöd av högre medicinsk kompetens Sida 19

21 I läkarens arbetsuppgifter ingår bland annat att bedöma och prioritera vård och transportbehov, vid behov behandla på hämtplats, konstatera eventuella dödsfall på hämtplats samt besluta om val av vårdnivå och destination. Bemanning Akutläkarbilen bemannas med läkare och ambulanssjukvårdare. Vid behov kan läkaren följa med i vägburen ambulans eller ambulanshelikopter. Läkaren är specialistutbildad i anestesi och intensivvård, alternativt specialist i kirurgi, ortopedi eller internmedicin med tilläggsspecialitet som akutläkare. Ansvarig vårdgivare Scandinavian Medicopter AB ansvarar för tjänsten i samarbete med Samariten Ambulans AB som ansvarar för den medicinska kompetensen. Avtalsperiod Akutläkarbilstjänsten ingår i det avtal landstinget har med Scandinavian Medicopter AB. Gällande avtal löper från till och med Kostnader Kostnader Tkr Resurs / / Akutläkarbil ,6 % ,8 % 5225 Tabell 5. Akutläkarbil kostnader Källa: Ekonomisystemet Raindance Ersättningen till vårdgivaren är fast ersättning med en årlig prisuppräkning. Antal uppdrag och nyttjandegrad Akutläkarbilstjänsten är i drift mellan och alla dagar i veckan. Under midsommarhelgen och nyårsafton tjänstgör akutläkarbilen dygnet runt. I genomsnitt utförde akutläkarbilen cirka 223 uppdrag per månad år Nyttjandegraden för akutläkarbilen var 34,5 procent Statistik för antal uppdrag och nyttjandegrad har ej kunnat verifieras för Andel prio Akutläkarbilen utför huvudsakligen prio 1-uppdrag. Det är en förändring från då andelen prio 1-uppdrag varierade mellan procent. Utvecklingen, sedan funktionen inrättades 2008, är att akutläkarbilen alltmer används som förstärkningsresurs till ambulanser vid prio 1-uppdrag. Statistik för andel prio av uppdrag har ej kunnat verifieras för Jourläkarbil Uppdraget Jourläkarbiltjänsten utgör en del av första linjens hälso- och sjukvård och syftar till att minska utnyttjandet av sjukhusvård för patienter som inte behöver akutsjukhusens resurser. Verksamhetens geografiska ansvarsområde omfattar hela Stockholms län. I uppdraget ingår att utföra medicinska bedömningar och behandlingar i patientens hem eller motsvarande, exklusive särskilda boenden för äldre. Uppdraget omfattar även att utfärda dödsbevis och att utreda och utfärda vårdintyg. Jourläkarbiltjänsten innefattar även att i samverkan med ambulanssjukvården utföra läkarbedömningar Sida 20

22 samt att ge stöd och råd till sjuksköterskor vid 1177 Vårdguidens sjukvårdsrådgivning och till personal inom den basala hemsjukvården. Drifttid Det finns fyra jourläkarbilar geografiskt spridda över länet. Drifttiden är mellan och vardagar och dygnet runt alla helger och röda dagar. Bemanning En läkare som har specialistutbildning i allmänmedicin. Vårdgivare SLL har avtal med Legevisitten AB 6, gällande landstingets jourläkarbiltjänst. Avtalsperiod Avtalet gäller för perioden till och med Under 2017 sker upphandling inför nytt avtal och ny avtalsperiod. Kostnader Kostnader Tkr Resurs / Akutläkarbil ,7 % Tabell 6. Kostnader för jourläkarbilstjänsten under perioden Källa: Ekonomisystemet Raindance Ersättningen till vårdgivaren är fast och rörlig ersättning med en årlig prisuppräkning. Antal uppdrag De uppdrag som utförs av jourläkarbiltjänsten förmedlas i huvudsak från 1177 Vårdguidens sjukvårdsrådgivning. Uppdrag kommer även från ambulanssjukvården via prioriterings- och dirigeringstjänsten, från laboratorieverksamheter, polisen eller från den basala hemsjukvården. Antal uppdrag Antal uppdrag Resurs / Jourläkarbil ,6 % Tabell 7. Tabellen ovan redovisar antalet uppdrag jourläkarbiltjänsten utfört per år under perioden Liggande persontransport Uppdraget Tjänsten liggande persontransporter riktar sig till personer som behöver ligga ner under transporten, men som inte är i behov av medicinsk övervakning eller vård. Transporten ska gå till, från eller mellan landstingsfinansierade vårdgivare. Mottagande sjuksköterska hos leverantören avgör, i samråd med beställaren, om patienten har behov av, och är berättigad till, en liggande persontransport. Det finns 6 Legevisitten AB har köpt upp Curera Sjukvård AB och utgör från maj 2016 SLL:s avtalspart avseende jourläkarbilstjänsten. Sida 21

23 möjlighet att administrera syrgas (upp till 5 liter) under transporten. Uppdraget avser hela Stockholms län samt utomlänsuppdrag. Drifttid Antal fordon är inte fastställt i avtal. Däremot finns krav på väntetid för patient, vilket styr behovet av antalet fordon. Fordonen i drift varierar över dygn och veckodag. Dagtid är knappt 50 enheter i drift och nattetid två enheter. Bemanning Två personer, varav en alltid ska sitta hos den person som transporteras. Leverantör Leverantör är enligt gällande avtal Sirius Omsorg Holding AB. I december 2016 genomfördes ett ägarbyte och företaget ingår numera som ett självständigt dotterbolag i Taxi Stockholm AB. Inga förändringar planeras i den löpande verksamheten. Avtalsperiod Avtalet gäller för perioden till och med i avvaktan på ny upphandling, som påbörjades i slutet av år Kostnader Kostnader Tkr Resurs Liggande persontransport / / ,6 % ,4 % Tabell 8. Liggande persontransport kostnader Källa: Ekonomisystemet Raindance Ersättningen till leverantören är fast ersättning med en årlig prisuppräkning samt möjlighet till bonus och vite kopplat till inställelsetider. Antal transporter Antal transporter Liggande persontransport / / % % Tabell 9. Liggande persontransport antal uppdrag Källa: VAL-databas (liggande) Under de senaste åren har antalet liggande persontransporter minskat. Detta kan bland annat förklaras av att leverantören aktivt har arbetat för att rätt målgrupp ska omfattas av tjänsten. Det kan till exempel betyda att sjukresa beställs i stället för liggande persontransport när patienten klarar av att transporteras sittande. 7.7 Sjukresor Uppdraget Tjänsten sjukresor riktar sig till de personer som inte har ett vårdbehov, men som av medicinska skäl inte kan resa med allmän kollektivtrafik till eller från landstingsfinansierad vård. Patienten kan i dessa fall bli beviljad sjukresa med egen bil, taxi eller specialfordon såsom rullstolstaxi. Det är den ansvarige vårdgivaren som gör Sida 22

24 behovsbedömning och beviljar sjukresa och utfärdar ett sjukresekort. SLL ansvarar för att ersätta den sjukresekostnad som denna transporttyp genererar 7. Trafikförvaltningen ansvarar för tjänsten sjukresors utförande. I utförandet ingår bland annat administration av sjukresetjänsten, beställningscentral och kundsupport samt upphandling av sjukresetransporter. I Stockholms län finns en organisatorisk samordning mellan färdtjänstresor och sjukresor med en gemensam beställningscentral. Bemanning och kompetens En förare i taxi eller specialanpassad taxi, exempelvis rullstolstaxi. Leverantörer Trafikförvaltningen har slutit avtal med serviceleverantör där två taxibolag ingår. Avtalsperiod Avtalet gäller för perioden till och med och har under hösten 2016 förlängts med ett år till och med Kostnader Kostnader Tkr Resurs / / Sjukresor % ,3 % Tabell 10. Sjukresor kostnader Källa: Ekonomisystemet Raindance Ersättningen till Trafikförvaltningen består av fast och rörlig ersättning. Under 2016 har kostnaderna framför allt ökat för specialfordon, som även uppvisar ett ökat antal uppdrag. Specialfordon har även genererat ett högre avtalspris, medan sjukresa med taxi fått ett lägre avtalspris. Sammantaget ger dessa faktorer ett utfall för 2016 med liten procentuell förändring. Antalet resor Antal transporter / / Sjukresor ,1 % % Tabell 11. Sjukresor antal uppdrag Källa: Trafikförvaltningen Ovan redovisar antalet sjukresor per år under perioden 2014 till och med Under flera år har den årliga ökningen av antalet sjukresor varit 3-4 procent, men under 2016 bryts den trenden med en ökning motsvarande endast 0,1 procent. Anledningen till det förändrade utfallet utreds av Trafikförvaltningen. Det tidigare beskrivna arbetet med att ta fram kvalitetssäkrad förskrivarstatistik har fortlöpt även under Lag (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor Sida 23

25 7.8 Transport av avlidna Uppdraget Uppdraget innebär att avlidna personer inom Stockholms län ska transporteras från eget boende till landstingets förvaringsutrymmen för avlidna. Uppdraget omfattar även transporter mellan förvaringsutrymmen för avlidna på olika sjukvårdsinrättningar inom SLL. Leverantören har ett ansvar för att inställelsetiden inte överstiger två timmar från det att uppdraget tagits emot till dess att leverantören är på hämtadress. Bemanning Fordonen är alltid bemannade med två personer. Leverantör Leverantör är Ambulanssjukvården i Storstockholm AB (AISAB). Avtalsperiod Avtalet har förlängts i två år och löper från till och med Kostnader Kostnader Tkr Resurs / / Transport avlidna % % Tabell 12. Transport av avlidna, kostnader Källa: Ekonomisystemet Raindance Kostnadsökningen 2016 beror dels på den årliga prisjusteringen, men framför allt på utökningen av en extra enhet i början av året. Ökningen omfattar även den utökning som under storhelgerna vid årsskiftet 2015/2016. Antal transporter Antal transporter / / Transport avlidna % % Tabell 13. Transport av avlidna, antal uppdrag Källa: CAK-net Uppdragen för transport av avlidna har ökat med två procent jämfört med 2015, vilket motsvarar drygt 100 uppdrag. Antal uppdrag visar generellt en jämn ökning och följer den befolkningsökning som årligen sker i länet. Den uppdragsökning som påvisades föregående år hade bland annat ett samband med ett ökat antal öppna palliativa vårdformer samt en ökad omflyttning mellan länets bårhus. 7.9 Övriga prehospitala resurser SLL har samverkansavtal med Akademiska sjukhuset i Uppsala och Region Gotland om tillgång till ambulanshelikopter. Samverkan sker även med polis, räddningstjänst, Sjöfartsverket, Sjöräddningssällskapet och taxibåtar i samband med transport och omhändertagande av patienter. Samverkansavtalet med Akademiska sjukhuset i Uppsala och Region Gotland gäller tills vidare. Dessa avtal har inte använts de senaste tre åren. Sida 24

26 SLL har avtal med räddningstjänsten som innebär att de är ambulanssjukvården behjälplig med transport till farbar väg och assistans vid tunga lyft. Därutöver finns det ett avtal med räddningstjänsten om första hjälpen-insats vid misstänkt hjärtstopp. Det sistnämnda avtalet tecknades 2011 som ett resultat av projektet SALSA (SAving Lives in Stockholm Area). Avtalet med Sjöfartsverket gäller tillgång till den andres personal om det behövs i en nödsituation. Inom ramen för landstingets avtal om vägburen ambulanssjukvård finns sju ambulansteam, SITS 8 -team, som har speciell utbildning och utrustning för att kunna medfölja båttransporter eller utföra insatser vid eller i vatten. Dessa team finns vid de kustnära ambulansstationerna. I utrustningen finns bland annat överlevnadsdräkt och flytväst. Syftet är att säkerställa insatser för personer som befinner sig till sjöss eller vid vatten Kris- och katastrofmedicinsk organisation i SLL Enheten för Katastrofmedicinsk beredskap (EKMB), vid avdelningen Medicinsk stab inom HSF, ansvarar för att det finns katastrofmedicinsk planering före, under och efter en allvarlig händelse. Enheten ansvarar bland annat för den regionala katastrofmedicinska beredskapsplanen, övning och utbildning, utrustning, regional och lokal särskild sjukvårdsledning och CBRNE frågor. På regional nivå i särskild sjukvårdsledning finns Tjänsteman i Beredskap (TiB) som finns i beredskap 24 timmar om dygnet, årets alla dagar. TiB är landstingets larmfunktion och initiala beslutsfattare. Vid en allvarlig händelse beslutar TiB om förstärkningsresurser ska sättas in, beredskapsläge och om stab ska kallas in till ledningscentralen. År 2016 var det 195 enskilda ambulansärenden som registrerades av TiB jämfört med 180 stycken under Lokal prehospital särskild sjukvårdsledning består av sex ambulansenheter samt akutläkarbilen. Ambulansleverantörerna och deras olika enheter samt driftjourer är tillsammans med prioriterings- och dirigeringsfunktionen och regional operativ passledare hos SOS Alarm Sverige AB, viktiga funktioner vid en allvarlig händelse. EKMB har ett tätt samarbete med enheten för prehospital vård och medicinsk service i frågor gällande sommar, jul- och nyårsplanering, kunskapsstyrning, evenemangsplanering, verksamhet- och avtalsuppföljningar, olika projekt samt upphandlingar. Under 2016 var det planerade händelser, som exempelvis Eurovision och statsbesök av USA:s utrikesminister, som krävde beredskapsåtgärder gällande den prehospitala organisationen. En annan uppkommen akuta händelse var snöstormen den 9 november, som var en allvarlig händelse där hela prehospitala organisationen gjorde en fantastisk insats tillsammans med den regionala särskilda sjukvårdsledningen. 8 SITS: Sjukvårdsinsatser till sjöss. Sida 25

27 8. Viktiga händelser under 2016 Foto: Ronnie Eklöf 2016 har varit ett intensivt i år i den prehospitala verksamheten inom SLL. Under året var det bland annat fokus på frågor om hot och våld mot ambulanspersonalen. I början av november drabbades Stockholm av en av de värsta snöstormarna i mannaminne, vilket påverkade tillgängligheten till ambulanser i länet. I slutet av november påbörjades också flytten av patienter till NKS. Sida 26

28 I april fattade HSN beslut om inriktning för den framtida prehospitala vården i SLL 9. Med stöd av detta beslut påbörjade HSF arbetet med upphandling av den prehospitala vården i SLL. Beslutet innebar också att HSF skulle stärka sin huvudmannastyrning, bland annat genom att inrätta en strategisk och en operativ koordinatorsfunktion, och att det ska inrättas ett kliniskt träningscentrum. Under 2016 har HSN även fattat beslut om att inrätta ytterligare en intensivvårdsambulans samt tre permanenta sjuktransportenheter. AISAB fick detta uppdrag och det har gett en bra förstärkning i den prehospitala vården. Förstärkningen är en viktig del i arbetet med att säkerställa transportbehovet, som förväntas öka i samband med åtgärder i FHS-konceptet, och den successiva flytten av patienter till NKS. 8.1 Stärkt huvudmannastyrning I inriktningsbeslutet för den prehospitala vården fick HSF också i uppdrag att stärka huvudmannastyrningen över den prehospitala vården i SLL. Detta arbete har påbörjats genom att hälso- och sjukvårdsdirektören den 30 september 2016 beslutade 10 att inrätta funktionen strategisk koordinator på enheten för prehospital vård och medicinsk service, avdelningen särskilda vårdfrågor den föreslagna beslutsordningen för prehospital vård inom SLL ska gälla HSF ska arbeta mer aktivt med att ta fram gemensamma processer, rutiner och standarder för den prehospitala vården inom SLL HSF ska ha en mer aktiv återkoppling till de prehospitala vårdgivarna efter avtalsuppföljningen Strategisk och operativ koordinator För att stärka den prehospitala organisationen beslutade SLL att införa funktionen operativ koordinering i prioriterings- och dirigeringstjänsten. Syftet är att bättre använda tillgängliga resurser i SLL på bästa sätt, såsom exempelvis ambulanssjukvård, jourläkarbil, liggande persontransport och sjukresor. Denna tjänst ska bemannas av SOS Alarm AB och är reglerad i det avtal som SLL och SOS Alarm AB har ingått, och som gäller från och med den 1 november SOS Alarm AB och HSF ska gemensamt komma överens om hur denna tjänst ska utvecklas och vad den ska innehålla. Funktionen kommer att vara grundläggande för att få en optimal styrning av den prehospitala vården i SLL. 9 Inriktning för den prehospitala vården i Stockholms läns landsting samt förslag att upphandla prehospital läkarfunktion, vägburen ambulanssjukvård och sjuktransporter, HSN Dnr HDR Dnr HSN Sida 27

29 Det behövs dock fler aktiviteter för att kunna säkra en så bra styrning som möjligt av den prehospitala vården i SLL. Sedan den 1 november 2016 finns därför funktionen strategisk koordinator på HSF, enheten för prehospital vård och medicinsk service. Den strategiska koordinatorn ska ha en strategisk roll i och över den prehospitala verksamheten och styrningen i SLL. Den strategiska koordinatorn ska arbeta för att de mål som beslutas av HSN ska uppnås. Detta innebär att funktionen ska arbeta strategiskt med: planering och koordinering samverkan med berörda aktörer uppföljning och utvärdering hantering av avvikelser och riskanalyser Prehospitalt kunskaps- och kliniskt träningscenter (KTC) HSN gav under 2016 i uppdrag åt hälso- och sjukvårdsdirektören att inrätta ett landstingsgemensamt kunskaps- och kliniskt träningscenter för alla vårdgivare och samverkansparter i den prehospitala vården. Detta arbete påbörjades under 2016 genom att Ambulanssjukvården i Stockholm AB (AISAB) fick i uppdrag att ta fram förslag till organisation och finansiering av ett prehospitalt kunskaps- och kliniskt träningscenter (KTC). I uppdraget ingår även att ta fram förslag till vilka utbildningar som ska ges där. Uppdraget redovisades den 15 december Införande av prehospital IT-plattform inom ambulanssjukvården Frapp Det övergripande syftet med införandet av en ny Prehospital IT-plattform (Frapp) är att bättre kunna följa patientens vårdprocess, från larm till mottagande enhet, hänvisning till annan vårdnivå eller egenvård. Frapp innefattar nya system för journalföring, ärendehantering inklusive kart- och navigationsstöd samt system för EKG och vitalparametrar. Sida 28

30 Källa: Frappförvaltningen Pilotdrift i produktionsmiljö startade 4 april 2016 med sju installerade ambulanser och två mottagande akutmottagningar; Danderyds sjukhus och Capio S:t Göran. Sändning av EKG till hjärtintesivvårdsavdelningar (HIA) ingick inte i piloten. Den 5 september startade breddinförandet i ambulanssjukvården och även sändning av EKG till HIA. Fem enheter i veckan installerades och driftsattes under hela hösten, parallellt med utbildning av all ambulanspersonal. Alla ordinarie enheter i drift planerades vara installerade i december. Installation av reservbilar beräknades pågå till och med januari I samband med breddinförandet etablerades en förvaltningsorganisation, inklusive styrgrupp för förvaltningsobjektet Ambulans, där Frapp är den största komponenten. Objektförvaltningen arbetar tillsammans med projektet och tar gradvis över delar i förvaltning. Ett antal avtalade funktioner är inte levererade eller godkända av projektet. Godkännande av leverans och avslut av projektet kan därmed komma att senareläggas till andra kvartalet Sida 29

31 Källa: Frappförvaltningen Källa: Frappförvaltningen De tidigare systemen för EKG och journalföring Med gott samarbete mellan vårdgivare, Medicinsk Teknik SÖS och HSF så har man lyckats hålla de ambulanser som inte har Frapp med fungerande EKG-utrustning. Sida 30

32 Avvecklingsarbetet och hantering av informationsmängderna är påbörjade avseende de tidigare systemen för EKG och journalföring. Båda systemen beräknas vara avvecklade i slutet av första kvartalet Foto: Mikael Dahl 8.3 Sommarsituationen 2016 Planeringsarbetet inför sommaren skedde i samverkan mellan HSF, länets ambulansvårdgivare och prioriterings- och dirigeringstjänsten. De erfarenheter och uppföljningar som har gjorts från tidigare sommarperioder låg till grund för planeringen. En viktig del i planeringen var också en konsekvens- och riskanalys som chefläkaren för den prehospitala vården genomförde. Den begränsade tillgången på specialistutbildade sjuksköterskor innebar att det tvingades ske en planerad minskning av drifttiden under veckorna 23-34, motsvarande 3,1 procent av den ordinarie drifttiden. Parallellt med den planerade minskningen av drifttiden, vidtog HSF ett antal förstärkningsåtgärder, vilka redovisas nedan. Syftet med förstärkningsåtgärderna var att behovsanpassa verksamheten för att skapa en optimal tillgänglighet till ambulans och en god beredskap i länet. Sida 31