Årsrapport 2015 Prehospitala verksamheter i SLL

Transkript

1 Årsrapport 2015 Prehospitala verksamheter i SLL Ambulanssjukvård Prioritering och dirigering Sjukresor Liggande persontransporter Transport av avlidna Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Datum: Diarienummer: HSN

2 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Enheten för prehospital vård och medicinsk service Lars Jonsson Marie-Louise Goude Foto omslagsbild: Anette Andersson

3 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Bakgrund och syfte Underlag Omfattning och avgränsning Mål för hälso- och sjukvården i SLL Behov av hälso- och sjukvård - förutsättningar Demografisk utveckling Förändrad sjukvårdsstruktur i SLL Framtidens hälso- och sjukvård, FHS Patienten Ålder och kön Bedömt tillstånd 10 i topp Var hämtas patienten? Var lämnas patienten? Väntetid och tillgänglighet till ambulanssjukvård Den prehospitala vårdens organisation inom SLL De prehospitala verksamheterna inom SLL Prioriterings- och dirigeringsfunktionen Vägburen ambulans Intensivvårdsambulans Utomlänsambulans Ambulans bemannad med anestesisjuksköterska Ambulanshelikopter Akutläkarbil Liggande persontransporter Sjukresor Transport av avlidna Övriga prehospitala resurser Kris- och katastrofmedicinsk organisation i SLL Viktigare händelser under Införande av Prehospital IT-plattform inom ambulanssjukvården, FRAPP Sommarsituationen Utredning om framtidens prioriterings- och dirigeringstjänst Avtal och upphandlingar Vårdkedjor - Patientstyrning Helikopterbas för ambulanshelikopter-verksamheten RETTS Patientsäkerhetsarbete Medicinska behandlingsriktlinjer Sida 2

4 8.10 Patienter med risk för allvarlig smitta SMS-livräddare avtal med hjärtstoppscentrum Södersjukhuset Avtalsuppföljning Jämställd och jämlik vård Bilaga 1 Väntetid för patient i Stockholms län, SKL:s Öppna jämförelser Bilaga 2 Ambulansstationer i Stockholms län Sida 3

5 1. Sammanfattning Foto: Denny Lorentzen I årsrapport 2015 redovisas ekonomi, statistik och andra viktiga verksamhetstal för det prehospitala verksamhetsområdet i Stockholms läns landsting (SLL) som omfattas av följande avtalsområden. Vägburen ambulans Ambulanshelikopter Prioritering och dirigering av prehospitala enheter Liggande persontransporter Sjukresor Transport av avlidna Kostnadsutvecklingen för ovanstående avtalsområden visar inga större förändringar mellan 2014 och 2015, med undantag för sjukresor där en ökning av antalet transporter står för huvuddelen av kostnadsökningen. Antal uppdrag inom ambulanssjukvården har inte ökat nämnvärt under , den vägburna ambulanssjukvården redovisar en ökning av antalet transporter med 1,6 procent. Andelen prio 1 uppdrag i SLL är fortfarande hög, 50 procent, vilket är betydligt högre än riksgenomsnitt. Årsrapporten redovisar även ålders- och könsfördelning, bedömda tillstånd samt var patienten hämtas och lämnas med ambulanssjukvården. Drygt hälften av alla patienter inom ambulanssjukvården var över 65 år 2015 och kvinnor över 85 år är den största patientgruppen inom vägburen ambulanssjukvård. Innerstaden var det vanligaste hämtområdet, där cirka uppdrag genomfördes. I 83,5 procent av fallen avlämnades patient på akutsjukhus. Sida 4

6 I rapporten redovisas även viktigare händelser under 2015 som t ex: Sommarsituationen 2015 HSF vidtog tillsammans med ambulansvårdgivarna ett antal åtgärder inom den vägburna ambulansverksamheten inför sommaren 2015, på grund av den begränsade tillgången till specialistutbildade sjuksköterskor. För att så långt som möjligt säkra kapaciteten gentemot behov, justerades drifttider för ett antal ambulanser. En ytterligare åtgärd var att sjuktransporter sattes in under denna period. Utredning om framtidens prioriterings- och dirigeringstjänst (PoD-tjänst) I april 2015 beslutade Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) att förlänga nuvarande avtal med SOS Alarm AB och att fördjupa utredningen hur prioriterings- och dirigeringstjänsten skulle kunna organiseras i landstingets regi. HSN beslutade i december 2015 att nytt avtal ska tecknas med SOS Alarm när nuvarande avtal löper ut 31 oktober Ett förslag till nytt avtal bedöms vara klart under våren Sida 5

7 2. Bakgrund och syfte Foto: Denny Lorentzen Denna årsrapport är framtagen av enheten för prehospital vård och medicinsk service inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i SLL. I 2015 års rapport presenteras de prehospitala verksamheter som enheten för prehospital vård är avtalsansvarig för inom SLL. Den innehåller beskrivningar av de olika verksamheterna samt viktigare statistik och nyckeltal för dem. Syftet med rapporten är att ge en informativ beskrivning av det gångna verksamhetsåret och ska ses som ett komplement till den information om prehospitala verksamheter som redovisas i HSF:s budget och årsredovisning. Rapportens målgrupper är tjänstemän inom andra delar av SLL, leverantörer som är verksamma inom det prehospitala området, politiker, andra landsting och andra intressenter som är berörda eller är intresserade av information om det prehospitala verksamhetsområdet. 2.1 Underlag Rapporten bygger på följande underlag. Uppgifter som vårdgivarna lämnat om sina verksamheter, bl. a WIM-enkät 1. Resultatet av den avtalsuppföljning som genomförts under WIM-enkät: Webbaserad inrapporteringsmall vid avtalsuppföljning. Sida 6

8 Uppgifter från landstingets VAL-databas 2 samt ekonomisystem. Uppgifterna i VALdatabasen har hämtats från ambulansjournalsystemet CAK-net 3. Vissa uppgifter har hämtats direkt ur CAK-net. Uppgifter från SOS Alarm Sverige AB som ansvarar för prioritering och dirigering av prehospitala enheter i SLL. All statistik redovisas för helår 2015 om inget annat anges. De i årsrapporten redovisade uppgifterna över antalet utförda uppdrag för de prehospitala resurserna, omfattar endast de uppdrag där ambulansenhet kommit fram till hämtadress och där patient- eller uppdragsjournal upprättats. Dessa uppgifter utgår från samma underlag som rapporteras till det ekonomiska bokslutet. De ärenden där ambulans larmats ut, och uppdraget avbrutits på grund av exempelvis s.k. motbud, ingår inte i de redovisade uppgifter där CAK-net eller VAL-databas anges som källa. Så kallade passningsuppdrag, där ambulans temporärt omplaceras geografiskt för att förbättra beredskapen i vissa områden, ingår inte heller i redovisningen. År 2015 utförde den vägburna ambulansen journalförda uppdrag av totalt tilldelade ärenden. SLL:s VAL-databas redovisar endast uppdrag där patientjournal upprättats. Data från CAK-net redovisar även uppdrag där uppdragsjournal skapats. Data från SOS Alarms databas QlikView redovisar samtliga ärenden som tilldelats prehospitala resurser. Uppgifter om antalet uppdrag som redovisas i tabeller kan därför skilja sig åt beroende på vilken databas som använts. Det framgår vid varje tabell och diagram vilken källa som använts. 2.2 Omfattning och avgränsning Rapporten omfattar de prehospitala verksamheterna i SLL, såväl upphandlade som verksamhet i egen regi. Följande avtalsområden är beskrivna i rapporten: Vägburen ambulans och ambulanshelikopter Prioritering och dirigering av prehospitala enheter Liggande persontransporter Sjukresor Transport av avlidna Liggande persontransporter och sjukresor är transporttjänster för personer som saknar vårdbehov under transporten. Transport av avlidna hör också till den prehospitala enhetens ansvarsområde. 2 VAL-databas: Vårddatabas med uppföljningsdata över all vård som produceras inom SLL. 3 CAK-net: Ambulanssjukvårdens journalsystem. Sida 7

9 3. Mål för hälso- och sjukvården i SLL Foto: Anna Molander För hälso- och sjukvården har Stockholms läns landsting fastställt följande mål för perioden : Tillgängligheten och kvaliteten i hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting ska förbättras. Detta övergripande mål har brutits ner i fyra mål: Vård i rätt tid Säker vård Hög effektivitet Högt förtroende för vården För respektive mål har landstingsfullmäktige fastställt ett antal kvalitetsindikatorer. Dessa indikatorer är i första hand relaterade till vård på sjukvårdsinrättningar som husläkarmottagningar och sjukhus. Det saknas väntetidsmål för den prehospitala verksamheten inom SLL. De senaste åren har det genomförts åtgärder i syfte att förbättra tillgängligheten för länets invånare, t.ex. det s.k. Ambulanslyftet. Vårdgivare inom den vägburna ambulanssjukvården arbetar kontinuerligt med förbättringsarbete inom respektive verksamhet. HSF följer utvecklingen och arbetar tillsammans med vårdgivarna med förbättring av tillgänglighet och vårdkvalité. Sida 8

10 4. Behov av hälso- och sjukvård - förutsättningar Nya Karolinska Solna, illustration White Tengbom Team 4.1 Demografisk utveckling Stockholms län utvecklas snabbt och är en av Europas kraftigast växande regioner. Antalet invånare beräknas öka från 2,2 miljoner 2013 till drygt 2,4 miljoner år Andelen av befolkningen som är över 70 år beräknas under samma tid att öka från 10 till 12 procent. Sjukvårdsbehovet kommer, mot bakgrund av den ökade andelen äldre, att öka i en högre takt än befolkningen ökar totalt. Stockholms län är ett vidsträckt län där tätt befolkade områden blandas med gles bebyggelse, kust och skärgård. Dessa förutsättningar påverkar lokalisering av de prehospitala resurserna samt krav på tillgänglighet till vård i länets delar. 4.2 Förändrad sjukvårdsstruktur i SLL Framtidens hälso- och sjukvård, FHS Sjukvårdstrukturen i SLL kommer att genomgå kraftiga förändringar de närmaste åren, vilket även påverkar den prehospitala vården. Den av Landstingsfullmäktige fastställda Framtidsplan för hälso- och sjukvården anger inriktningen för den framtida hälso- och sjukvården i SLL. En viktig del i den nya sjukvårdsstrukturen är renodling av vården vid akut- och universitetssjukhus, utvecklade uppdrag för de mindre sjukhusen, etablering av specialistcentrum utanför akutsjukhusen och utvecklande av e-tjänster och ehälsa. Sida 9

11 Primärvården får ett större akutuppdrag och antalet geriatriska vårdplatser kommer att öka. Dessa förändringar, samt förväntade demografiska förändringar, innebär att den prehospitala vården behöver utvecklas så att styrningen av vårdsökande till lämplig vårdgivare blir lättare och effektivare. Utvecklingen av den prehospitala vården går mot att allt mer kvalificerade bedömningar och vårdinsatserna kommer att utföras både på hämtplats och under transport. Detta kommer att förbättra möjligheterna att föra patienten till rätt vårdnivå i ett initialt skede. Den förändrade sjukhusstrukturen kommer även att leda till ett ökat antal avlämningsadresser för ambulansverksamheten, vilket ställer högre krav på tillgång till beslutsstödssystem vad gäller realtidsinformation om aktuellt platsläge. 5. Patienten Foto: Denny Lorentzen 5.1 Ålder och kön Nedan redovisas ålders- och könsfördelning för de patienter som togs omhand inom den prehospitala vården under Underlaget omfattar vägburen ambulans (inklusive intensivvårdsambulans, ambulans bemannad med anestesisjuksköterska och utomlänsambulans) samt ambulanshelikopter och akutläkarbil. Av tabell 1 framgår att över hälften av alla uppdrag avser patienter som är 65 år eller äldre. Andelen män i patientgruppen är högre i åldersgruppen 45 år till 64 år medan andelen kvinnor är högre i gruppen 75 år och äldre. Fördelningen ålder och kön varierar något mellan de olika ambulansresurserna. Den största patientgruppen inom den vägburna ambulansen är kvinnor över 85 år och den Sida 10

12 största patientgruppen som transporteras av ambulanshelikopter är män i åldersgruppen år. Ålder Kvinnor Män Summa Andel av patienterna ,3 % ,6 % ,4 % ,7 % ,2 % ,7 % ,0 % Saknas ,1 % Totalt ,0 % Tabell 1. Ålder och könsfördelning, källa SLL:s VAL-databas Bedömt tillstånd 10 i topp Nedan redovisas de 10 vanligaste bedömda tillstånden för patienter inom ambulanssjukvården Bedömt tillstånd Antal 1. Buksmärta Centrala bröstsmärtor - kärlkramp Andningsbesvär Skador/olycksfall ospecificerat Medicin ospecificerat Yrsel Fraktur Feber Kramper, feberkramper Sårskada Tabell 2. Bedömda tillstånd 10 i topp, källa SLL:s VAL-databas Var hämtas patienten? Hämtplats Av det totala antalet uppdrag som utfördes 2015 hämtades patienten i 96 procent av fallen i bostaden, på arbetsplatsen, på en offentlig plats eller liknande. Hämtning från akutsjukhus skedde i ca 3 procent av uppdragen. I övriga fall hämtades patienten på flygplats, vårdcentral, närakut eller i ett annat landsting. Sida 11

13 Hämtplats Antal % Bostad, arbetsplats, offentlig plats etc % Akutsjukhus ,9 % Utomlän 404 0,2 % Flygplats 490 0,3 % Uppgift saknas ,6 % Närakut 7 0,0 % Totalt ,0 % Tabell 3. Hämtplats, källa SLL:s VAL-databas 2015 Hämtområde kommun/stadsdel 4 10 i topp Innerstaden Kungsholmen, Södermalm, Norrmalm och Östermalm - är de vanligaste hämtområdena. Av totalt uppdrag 2015 utfördes uppdrag i innerstaden, vilket motsvarar 14,8 procent av totala antalet uppdrag. Ovanstående 10 kommuner och stadsdelar svarar tillsammans för 57 procent av alla uppdrag i länet. Hämtområde 10 i topp Antal uppdrag 1. Innerstaden Skärholmen Hässelby- Vällingby Farsta Enskede Bromma Södertälje Botkyrka Haninge Norrtälje Summa Tabell 4. Hämtområden, kommun/stadsdel källa SLL:s VAL-databas Var lämnas patienten? Avlämningsställe Av utförda uppdrag 2015 lämnades patienten på akutsjukhus i 83,5 procent av fallen. Motsvarande siffra 2014 var 83,7 procent. Övriga avlämningsställen var flygplats, annat län, geriatrik, vårdcentral och annan vårdinrättning. I 14,2 procent av fallen saknas det uppgift om avlämningsställe. Detta kan förklaras av att det är uppdrag där patient inte följer med, vårdas på plats eller att det inte fanns någon patient vid ambulansens ankomst. Brister i dokumentationen skulle också kunna vara en orsak till att det saknas uppgifter. 4 Den geografiska indelningen av hämtområden i VAL-databasen följer SOS Alarms indelning av länet. Denna indelning följer inte alltid stadsdels- och kommunindelningen i länet. Sida 12

14 Avlämningsställe Antal % Akutsjukhus ,5 % Geriatrik ,8 % Övr. vårdinrättning ,5 % Vårdcentral 111 0,1 % Närakut 231 0,1 % Uppgift saknas ,2 % Övrigt: utomlän, flyg-plats mm ,8 % % Tabell 5. Avlämningsställen, källa SLL:s VAL-databas 2015 Avlämningsställe fördelning akutsjukhus Antalet patienter fördelades på följande akutsjukhus: Avlämningsställe Akutsjukhus Antal uppdrag Södersjukhuset ,1 % Danderyds sjukhus ,6 % S:t Görans sjukhus ,5 % Karolinska, Huddinge ,8 % Karolinska, Solna ,5 % Södertälje sjukhus ,3 % Norrtälje sjukhus ,6 % Astrid Lindgrens barnsjukhus ,6 % Sachsska barnsjukhuset ,0 % S:t Eriks sjukhus 70 0,0 % Totalt ,0 % Tabell 6. Avlämningsställen akutsjukhus, källa SLL:s VAL-databas 2015 % 5.5 Väntetid och tillgänglighet till ambulanssjukvård Enligt avtal ska ambulansvårdgivarna, tillsammans med andra aktörer i vårdkedjan, verka för kortast möjliga väntetid för patienten. Tillgången till ambulanser i länet har förbättrats de senaste åren, då det så kallade Ambulanslyftet innebar en utökning med tio ambulanser. Den sista ambulansen i Ambulanslyftet driftsattes i januari Sveriges kommuner och landsting (SKL) följer varje år upp väntetiderna för patienter i landets samtliga kommuner. SKL:s Öppna jämförelser 2015 visar på i stort sett oförändrade insatstider i Stockholms län vid prio 1 uppdrag jämfört med Resultatet av SKL:s Öppna jämförelser för väntetid på ambulans i länets kommuner för 2015 finns redovisad i bilaga 1. Sida 13

15 6. Den prehospitala vårdens organisation inom SLL Foto: Oskar Lorentzon Den politiska styrningen av hälso- och sjukvården i SLL sker via Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN). Nämnden ansvarar för att hälso- och sjukvården styrs, samordnas och utvecklas på ett sådant sätt att de samlade resurserna anpassas till befolkningens behov och bidrar till förbättringar av hälsotillståndet. Nämnden beslutar om ekonomiska ramar för de olika vårdområdena inom nämndens ansvarsområde. HSF är den tjänstemannaorganisation som verkställer HSN:s beslut. Inom HSF finns enheten för prehospital vård och medicinsk service som ansvarar för upphandling, avtalsuppföljning, verksamhetsutveckling och samordning av de prehospitala verksamheterna inom SLL samt medicinsk service. Enheten består av 13 personer, enhetschef, chefläkare, controller, avtalshandläggare samt handläggare/verksamhetsutvecklare. Chefläkaren ansvarar bland annat för samordning av den prehospitala vården, till exempel att i samverkan med vårdgivarnas medicinskt ledningsansvariga läkare ta fram medicinska riktlinjer, upprätta rutiner för journalföring och uppföljning av avvikelser och riskanalyser. Ett viktigt forum för samverkan och samordning är det Medicinska rådet där chefläkaren samt medicinskt ledningsansvariga läkare och vårdutvecklare inom ambulanssjukvården deltar. Ett annat är Verksamhetschefsrådet där Sida 14

16 verksamhetschefer inom den prehospitala vården och representanter från HSF medverkar och diskuterar verksamhetsspecifika frågor. Därutöver ordnas rundabordsmöten på ledningsnivå där HSF och vårdgivarna inom ambulanssjukvården deltar med fokus på informationsutbyte och strategiska frågor. Vårdgivarna inom ambulanssjukvården har enligt avtal ett totalansvar för sin verksamhet och för tjänstens utförande. Med totalansvar avses ansvar för det medicinska innehållet, ansvar för personal, fordon, utrustning och de lokaler som krävs för tjänstens utförande. 7. De prehospitala verksamheterna inom SLL Foto: Torkel Kanfjäll 7.1 Prioriterings- och dirigeringsfunktionen Uppdraget Prioriterings- och dirigeringstjänsten (PoD-tjänsten) är en strategisk nyckelfunktion för den samlade hälso- och sjukvården i länet och för de samlade prehospitala resurserna. Det innebär också en möjlighet för styrning till rätt vårdnivå. Uppdraget att prioritera och dirigera prehospitala enheter omfattar hela länet. Där bedöms behov av vård och prioritet och närmast lämpliga enhet larmas ut. PoD-tjänsten bygger på gränslös dirigering, vilket innebär att närmaste lämpliga enhet tilldelas ärendet. Detta i Sida 15

17 syfte att upprätthålla en optimal beredskap i länet. Vårdgivarna inom den prehospitala vården ska följa PoD-tjänstens anvisningar om utlarmning och placering under drifttiden. I uppdraget ingår även att svara för stödet till de prehospitala enheterna i form av ett bakre läkarstöd. Bemanning och kompetens För larmhanteringen ansvarar två nyckelfunktioner, personal som tar emot samtal, prioriterar och bedömer vårdbehov samt personal som dirigerar prehospitala enheter. Den som prioriterar uppdrag och bedömer behovet av resurs ska, enligt nuvarande avtal, vara specialistutbildad sjuksköterska. Som stöd för prioritering och bedömning finns läkare tillgängliga dygnet runt. Vårdgivare Avtalspart för tjänsten är SOS Alarm Sverige AB. Avtalstid Nuvarande avtala löper under tiden Det pågår för närvarande ett arbete med att ta fram nytt avtal. Lokalisering Prioriterings- och dirigeringscentralen är lokaliserad i larmcentralen under Johannes Brandstation på Malmskillnadsgatan. Kostnader Kostnader Tkr Resurs Prioritering och dirigeringstjänst / / ,9 % ,5 % Tabell 7. Kostnader Prioriterings- och dirigeringstjänsten. Källa: Ekonomisystemet Raindance Kostnaden för avtalet med SOS Alarm Sverige AB ökade med 45, 5 procent mellan 2013 och 2014 (kostnadsökningen var framför allt kopplad till ökade kompetenskrav för sjuksköterskor och läkare). Upphandlingen av PoD-tjänsten avbröts 2013 och ett förlängningsavtal träffades med SOS Alarm Sverige AB med en högre ersättning för tjänsten. Ersättningen enligt gällande avtal ligger i nivå med anbudspriserna i den upphandling som avbröts Vårdärenden (-samtal) Under 2015 inkom samtal till SOS Alarm som genererade vårdärenden. Av dessa samtal resulterade cirka 85 procent till att en ambulansresurs tilldelades 5. Av dessa ärenden utgjorde ca 52 procent prio 1 uppdrag, ca 40 procent prio 2 och ca 8 procent prio 3 uppdrag. Andelen prio 1 ärenden nationellt var under 2015 cirka 40 procent 6. År 2014 inkom samtal varav 83 procent blev ambulansuppdrag. Vårdärenden där ambulansresurs inte tilldelades resulterade i hänvisningar till 1177, Giftinformationscentralen, Primärvård etc. 5 Källa: SOS Alarm Sverige AB. 6 Den nationella siffran avser totalt antal samtal som inkommit till SOS Alarm Sverige AB i landsting/regioner som har avtal med SOS Alarm. (Landstingen Uppsala och Västmanland driver PoDtjänsten i egen regi sedan maj 2015). Sida 16

18 7.2 Vägburen ambulans Ambulansvårdgivare Landstingets vägburna ambulanssjukvård utförs av tre ambulansvårdgivare: Ambulanssjukvården i Storstockholm AB, AISAB Falck Ambulans AB Samariten Ambulans AB Det finns totalt 73 ambulanser i SLL, inklusive en intensivvårdsambulans och en ambulans för utomlänsuppdrag. Ambulansstationernas placering i länet framgår av bilaga 2 Ambulansstationer i SLL Uppdraget De vägburna ambulanserna utför ambulansuppdrag i hela länet enligt prioriteringsoch dirigeringscentralens anvisningar. Länets ambulanssjukvård är indelad i ett antal geografiska affärsområden, vilka fördelats mellan de tre ambulansvårdgivarna. Falck Ambulans AB svarar för affärsområdena Syd-Väst och Syd-Ost, Samariten Ambulans AB svarar för affärsområdena Nord-Ost, Nord-Väst och Mitt-Syd och Ambulanssjukvården i Storstockholm AB svarar för affärsområdena Centrum och Mitt- Nord. Den gränslösa dirigeringen innebär dock att samtliga ambulanser utför uppdrag i andra områden. Detta för att uppnå ett effektivt resursutnyttjande och bästa patientnytta. Bemanning och kompetens Varje ambulans bemannas med en specialistutbildad sjuksköterska och en ambulanssjukvårdare. Två ambulanser är bemannade med anestesisjuksköterska och ambulanssjukvårdare och fungerar bland annat som förstärkningsresurser till övriga ambulanser, se avsnitt Avtalsperiod Den aktuella avtalsperioden löper från till och med I samtliga tre avtal finns möjlighet till två års förlängning. Kostnader Kostnader Tkr Resurs / / Vägburen ambulans ,8 % ,7 % Tabell 8. Kostnader vägburen ambulanssjukvård Källa: Ekonomisystemet Raindance Under perioden 2013 till 2015 tillfördes 10 nya ambulanser i det s.k. Ambulanslyftet. Denna utökning svarade för huvuddelen av kostnadsökningen, utöver prisuppräkning, mellan åren 2013 och Ersättningen till ambulansvårdgivarna är fast. Avtalen prisjusteras årligen enligt LPI, landstingsprisindex. Sida 17

19 Antalet utförda uppdrag Antal uppdrag Resurs / / Vägburen ambulans ,6 % ,1 % Tabell 9. Antal uppdrag vägburen ambulanssjukvård Källa: CAK-net Andel uppdrag Per prio / / Prio 1 50 % 2 % 48 % 0 % 48 % Prio 2 42 % -1 % 43 % 1 % 42 % Prio 3 8 % -1 % 9 % -1 % 10 % Tabell 10. Antal uppdrag per prio, vägburen ambulanssjukvård. Källa: CAK-net. Ambulanser bemannade med anestesisjuksköterska ingår i ovanstående tabell när de gör egna uppdrag. Fördelningen av utlarmningsprioritet för ambulansuppdragen har förändrats marginellt sedan Antalet utlarmade prio 1 uppdrag i SLL har ökat med två procent jämfört med 2014 och ligger klart över riksgenomsnitt för utlarmade prio 1 uppdrag 7. Antal uppdrag fördelade över kalenderår Antal uppdrag vägburen ambulans År År År 2015 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Diagram 1. Antal uppdrag vägburen ambulanssjukvård , fördelade över kalenderåret. Källa: CAK-net. Nyttjandegrad 8 Nyttjandegraden är den tid från det att en ambulans knyts till ett ärende till dess att ambulansen är tillgänglig för ett nytt uppdrag, i förhållande till ambulansens driftstid. Resterande tid utgörs av beredskap. Den totala nyttjandegraden av upphandlad driftstid för vägburen ambulans var 56,1 procent Uppgift om riksgenomsnitt avser de landsting/regioner i Sverige som har avtal med SOS Alarm. 8 Uppgifter om nyttjandegrad hämtas från SOS Alarms databas/qlikview. Under 2015 gjordes en förändring av mätningen i databasen, vilket innebar en mer exakt angivelse av tid i minuter och sekunder istället för påbörjade kvartar. Denna ändring medför att uppgifterna om nyttjandegrad är något lägre jämfört med tidigare mätningar. Uppgifter om nyttjandegrad i årsrapport 2015 är därmed inte helt jämförbara med data som presenteras i 2014 års rapport. 9 Källa SOS Alarm, QlikView. Sida 18

20 7.2.1 Intensivvårdsambulans Uppdrag Tjänsten intensivvårdsambulans ingår i avtalet om ambulanssjukvårdstjänst med AISAB. Den enhet som varit i drift under 2015 har som huvuduppdrag att utföra intensivvårdstransporter mellan länets sjukhus. Bemanning Intensivvårdsambulansens grundbemanning utgörs av en specialistutbildad sjuksköterska och en ambulanssjukvårdare. I de flesta fall medföljer personal från det avlämnande sjukhuset under transporten. Intensivvårdsambulansen är bemannad dygnet runt, året runt. Kostnader Kostnaden för intensivvårdsambulansen var 9,7 miljoner kronor under år Antalet uppdrag och enhetens nyttjandegrad Antal uppdrag Resurs / / Intensivvårdsambulans % % 575 Tabell 11. Intensivvårdsambulans, antal uppdrag. Källa: CAK-net Antalet uppdrag för intensivvårdsambulans ingår även i det totala antalet uppdrag för vägburen ambulans. Se tabell 9 Samtliga uppdrag är planerade sekundäruppdrag av mer eller mindre akut karaktär. Nyttjandegrad Intensivvårdsambulansens nyttjandegrad uppgick till 20,8 procent under Utomlänsambulans Uppdrag I länet finns också en så kallad utomlänsambulans. Denna ingår i avtalet med AISAB om ambulanssjukvårdstjänst. Utomlänsambulansen utför förbeställda utomlänsuppdrag dygnet runt och året om. Den ska vara redo att utföra uppdrag inom högst fyra timmar från det att ett uppdrag har tilldelats. Vid behov kan utomlänsambulansen transportera två patienter samtidigt. Sommartid ökar antalet uppdrag. Bemanning Utomlänsambulansen är bemannad med en specialistutbildad sjuksköterska och en ambulanssjukvårdare. Utomlänsambulansen är utrustad på samma sätt som en ambulans. Kostnader Kostnaden för utomlänsambulansen uppgick under 2015 till cirka 4,5 miljoner kronor, exklusive de utomlänsuppdrag som utfördes av andra ambulanser. 10 Källa SOS Alarm, QlikView. Sida 19

21 Antalet uppdrag Antal uppdrag Resurs / / Utomlänssambulans % % 353 Tabell 12. Utomlänsambulans, antal uppdrag Källa: CAK-net Antalet uppdrag förutomlänsambulansen ingår även i det totala antalet uppdrag för vägburen ambulans. Se tabell 9 Samtliga uppdrag för utomlänsambulansen är planerade sekundäruppdrag, oftast av mindre akut karaktär Ambulans bemannad med anestesisjuksköterska Uppdrag Inom landstinget finns det två ambulanser som är bemannade med anestesisjuksköterskor. Uppdraget är i första hand att förstärka insatsen i samverkan med ordinarie ambulans, men de kan även utföra egna ambulansuppdrag. Som förstärkningsenhet larmas de i första hand på prio 1 uppdrag enligt en särskild larmrutin på prioriterings- och dirigeringscentralen. Dessa två ambulanser har utökade medicinska ordinationer och viss anpassad medicinteknisk utrustning. Organisation och bemanning De två ambulanser som är bemannade med anestesisjuksköterska ingår i landstingets avtal med Falck Ambulans AB och Samariten Ambulans AB. Ambulanserna är bemannade med en anestesisjuksköterska och en ambulanssjukvårdare. Den aktuella avtalsperioden löper från till och med med möjlighet till två års förlängning. Kostnader Kostnaden ingår i avtalen om vägburen ambulans med Falck Ambulans AB respektive Samariten Ambulans AB. Antalet uppdrag Antal uppdrag Resurs Ambulans med anestesi-ssk som förstärkningsenhet / / % % Tabell 13. Ambulans med anestesisjuksköterska som förstärkningsenhet, antal uppdrag Källa: CAK-net. Nyttjandegrad Nyttjandegraden för dessa två ambulanser var 20,6 respektive 19,5 procent år Källa SOS Alarm, QlikView. Sida 20

22 7.6 Ambulanshelikopter Uppdrag Ambulanshelikopter används för uppdrag i länets perifera delar och i områden där tillgängligheten med vägburen ambulans är begränsad. Ambulanshelikopter utför till största delen prio 1 uppdrag, det vill säga akuta uppdrag där det finns fara för liv. Vid dåligt flygväder, exempelvis vid dimma, eller vid uppdrag i närområdet, kan den medicinska personalen från helikoptern bemanna en ambulans. Denna ambulans fungerar i första hand som stödresurs till vanlig ambulans. Bemanning Ambulanshelikopter är bemannad med en pilot, en anestesisjuksköterska och en ambulanssjukvårdare, vilken även fungerar som Hems Crew. Hems Crew bistår pilot med uppgifter som berör själva flygningen. Vid behov följer läkare med i ambulanshelikoptern. Läkarmedverkan vid uppdrag har skett cirka 10 gånger under Flygoperatör och vårdgivare Avtalsparten för ambulanshelikoptertjänsten är Scandinavian Medicopter AB. Genom underleverantörsavtal svarade Falck ambulans AB för den medicinska bemanningen, det vill säga anestesisjuksköterska och ambulanssjukvårdare/hems Crew, under perioden januari - november. December 2015 övertog Samariten Ambulans AB detta underleverantörsavtal. Avtalsperiod Gällande avtal löper från till och med Upphandling av ambulanshelikoptertjänsten pågår. Antal uppdrag En ambulanshelikopter är i drift dygnet runt, årets alla dagar. Under perioden 15 maj till 15 september var en extra ambulanshelikopter i drift kl Ambulanshelikoptrarna är placerade i Mölnvik, Gustavsberg. Kostnader Kostnader Tkr Resurs / / Ambulanshelikopter ,1 % % Tabell 14. Ambulanshelikopter kostnader Källa: Ekonomisystemet Raindance Ersättningen för ambulanshelikoptertjänsten har en fast och en rörlig del. Den fasta ersättningen prisjusteras årligen enligt LPI och den rörliga delen förändras i relation till antalet uppdrag och rådande bränslepris. Kostnaden för tjänsten är relativt oförändrad mellan åren förutom den årliga prisuppräkningen. En stor ökning skedde dock mellan 2013 och 2014, då kostnaden ökade med 19 procent. Bakom denna kostnadsökning låg en förändrad momslagstiftning, från den 1 januari 2014, som påverkade kostnaderna. Sida 21

23 Antal uppdrag Antal uppdrag Resurs / / Ambulanshelikopter ,8 % ,4 % Tabell 15. Ambulanshelikopter antal uppdrag Källa: Scandinavian Medicopter AB. Antalet helikopteruppdrag har minskat med 6,8 procent jämfört med föregående år. Det pågår en analys av orsakerna till denna minskning. Den ambulans, som ersätter helikopter vid de tillfällen flygning inte är möjlig eller vid uppdrag i helikopterbasens närområde, har under 2015 använts vid 235 uppdrag. Cirka 96 procent av dessa uppdrag var prio 1-uppdrag. Andel uppdrag Per prio / / Prio 1 81 % 0 % 81 % 0 % 81 % Prio 2 18 % 0 % 18 % 0 % 18 % Prio 3 1 % 0 % 1 % 0 % 1 % Tabell 16. Ambulanshelikopter prioritet uppdrag Källa: CAK-net. Ambulanshelikoptrarna utför till största delen prio 1 uppdrag. Denna fördelning har varit oförändrad under de senaste åren. Antal uppdrag fördelade över året Antal uppdrag - året runt helikopter och sommarhelikopter År 2013 År 2014 År 2015 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Diagram 2. Antal uppdrag ambulanshelikopter (ordinarie och sommar) fördelade på kalenderåret. Källa: Scandinavian Medicopter AB. Diagrammet ovan visar det totala antalet uppdrag per år , det vill säga sammantaget för den helikopter som är i drift dygnet runt och året runt samt sommarhelikoptern. Antalet utförda uppdrag under året ökar markant under tiden april till och med juli, för att sedan minska i oktober. Sida 22

24 Nyttjandegrad Nyttjandet av den helikopter som är i drift dygnet runt och året runt varierar kraftigt under året, i genomsnitt var nyttjandegraden 25,5 procent Nyttjandegraden för den ambulanshelikopter som är i drift under perioden 15 maj till 15 september 2015 var 39,5 procent under Akutläkarbil Uppdrag Landstingets akutläkarbilstjänst är en viktig prehospital resurs. Den är bemannad med en hög medicinsk kompetens och ska användas som stödfunktion för ambulanser och prioriterings- och dirigeringstjänsten. Akutläkarbilstjänsten är en länsövergripande resurs som dirigeras av prioritering- och dirigeringsfunktionen, för att få bästa beredskap och nyttjande i hela länet. Typ av uppdrag där akutläkarbilstjänsten används är: tidskritisk vårdsituation med en svårt sjuk eller svårt skadad patient, mindre tidskritisk vårdsituation där gällande riktlinjer inte upplevs ge ambulanspersonalen ett fullgott stöd för bedömning eller åtgärd, eller vårdsituationer där ambulansbesättningen behöver av stöd av högre medicinsk kompetens. I läkarens arbetsuppgifter ingår bland annat att bedöma och prioritera vård och transportbehov, vid behov (slut)behandla på hämtplats, konstatera eventuella dödsfall på hämtplats samt besluta om val av vårdnivå och destination. Bemanning Akutläkarbilen bemannas med läkare och ambulanssjukvårdare. Vid behov kan läkaren följa med i vägburen ambulans eller ambulanshelikopter. Läkaren är specialistutbildad i anestesi och intensivvård, alternativt specialist i kirurgi, ortopedi eller internmedicin med tilläggsspecialitet som akutläkare. Akutläkarbilen är, sedan december 2015, placerad i Nacka. Den var tidigare placerad i Hägersten. Ansvarig vårdgivare Scandinavian Medicopter AB ansvarar för tjänsten, underleverantör av sjukvårdspersonal var under perioden januari till november 2015 Falck ambulans AB. Från och med december 2015 övertog Samariten Ambulans AB detta underleverantörsavtal. Avtalsperiod Akutläkarbilstjänsten ingår i avtalet med Scandinavian Medicopter AB. Gällande avtal löper från till och med Källa SOS Alarm, QlikView. Sida 23

25 Antal uppdrag och nyttjandegrad Akutläkarbilstjänsten är i drift mellan alla dagar i veckan. Under midsommarhelgen och nyårsafton tjänstgör akutläkarbilen dygnet runt. I genomsnitt utförde akutläkarbilen cirka 223 uppdrag per månad år Nyttjandegraden för akutläkarbilen var 34,5 procent Antal uppdrag Resurs / / Akutläkarbil % % Tabell 17. Akutläkarbil antal uppdrag Källa: CAK-net Antalet redovisade uppdrag i CAK-net har minskat med 15 procent jämfört med föregående år. Analys pågår av orsaker till uppdragsminskningen sedan Andel prio Andel uppdrag Per prio / / Prio 1 94,5 % -4,7 % 99,2 % 0,2 % 99,0 % Prio 2 4,5 % 3,8 % 0,7 % -0,3 % 1,0 % Prio 3 1,0 % 0,9 % 0,1 % 0,1 % 0 % Tabell 18. Akutläkarbil prioritet uppdrag Källa: CAK-net Akutläkarbilen utför huvudsakligen prio 1 uppdrag. Det är en förändring från då andelen prio 1 uppdrag varierade mellan procent. Utvecklingen, sedan funktionen inrättades 2008, är att akutläkarbilen alltmer användas som förstärkningsresurs till ambulanser vid prio 1 uppdrag. Kostnader Kostnader Tkr Resurs / / Akutläkarbil ,8 % ,3 % Tabell 19. Akutläkarbil kostnader Källa: Ekonomisystemet Raindance Ersättningen till leverantören är fast med årlig prisuppräkning. 7.8 Liggande persontransporter Uppdrag Tjänsten liggande persontransporter riktas till patienter som behöver ligga ner, men som inte behöver medicinsk övervakning eller vård under transporten. Transporten ska gå till, från eller mellan landstingsfinansierade vårdgivare. Mottagande sjuksköterska hos leverantören avgör, i samråd med beställaren, om patienten har behov av och är berättigad till en liggande persontransport. Det finns möjlighet att administrera syrgas (upp till 5 liter) under transporten. Uppdraget avser hela Stockholms län samt utomlänsuppdrag. Sida 24

26 Bemanning Två personer, varav en alltid ska sitta hos den person som transporteras. Leverantör Leverantör är enligt gällande avtal Sirius Omsorg Holding AB. Avtalsperiod Gällande avtal löper från till och med Antal Antalet fordon är inte fastställt i avtal. Däremot finns krav på väntetid för patient, vilket styr behovet antalet fordon. Antalet fordon som är i drift varierar över dygnet och veckodag. Dagtid vardagar är cirka 41 enheter i drift. Kostnader Kostnader Tkr Resurs Liggande persontransport / / ,4 % ,6 % Tabell 20. Liggande persontransport kostnader Källa: Ekonomisystemet Raindance Avtalet bygger på en fast ersättning med prisuppräkning enligt LPI. Det finns möjlighet till bonus om det avtalade väntetidsmålet uppnås, vilket innebär att transporten ska komma till hämtadressen inom 10 minuter för förbeställda transporter och inom två timmar för direktbeställda transporter. I avtalet finns även vite kopplat till väntetidsmålet. Bonus utges om 95 procent av transporterna uppfyller väntetidsmålet. Vite utgår om andelen transporter som uppfyller väntetidsmålet understiger 90 procent. Uppföljning av bonus respektive viten sker månadsvis. Under 2015 har bonus utfallit fem gånger och vite en gång. Antalet transporter Antal transporter Liggande persontransport / / % % Tabell 21. Liggande persontransport antal uppdrag Källa: VAL-databas (liggande) Under de senaste åren har antalet transporter minskat. Detta kan bland annat förklaras av att leverantören aktivt har arbetat för att rätt målgrupp ska omfattas av tjänsten. Det kan till exempel betyda att sjukresa beställs i stället för liggande persontransport när patienten klarar av att transporteras sittande. 7.9 Sjukresor Uppdrag Tjänsten sjukresor riktas till de patienter som av medicinska skäl inte kan resa med allmän kollektivtrafik eller på annat sätt kan ta sig till eller från vården i egen regi. Sida 25

27 Patienten kan i dessa fall bli beviljad sjukresa med egen bil, taxi eller specialfordon såsom rullstolstaxi. Efter bedömning av vårdgivaren beviljas patienten ett sjukresekort. Bemanning En förare i taxi eller specialanpassad taxi, t.ex. rullstolstaxi. Leverantörer Ett antal taxileverantörer som Trafikförvaltningen har slutit avtal med. Avtalsperiod Det aktuella avtalet gäller med möjlighet till förlängning med ett år. Kostnader Kostnader Tkr Resurs / / Sjukresor ,3 % ,2 % Tabell 22. Sjukresor kostnader Källa: Ekonomisystemet Raindance Ersättningen till Trafikförvaltningen består av en fast och en rörlig del. Åren 2014 och 2013 uppgick den fasta kostnaden till cirka 18 miljoner kronor. Den totala kostnaden för 2015 uppgick till miljoner kronor. Antalet resor Antal transporter / / Sjukresor % % Tabell 23. Sjukresor antal uppdrag Källa: Trafikförvaltningen Ovan redovisas antalet resor per år under perioden 2013 till och med Under 2015 har antalet sjukresor ökat med transporter, motsvarande 4 procent, jämfört med Framför allt ökar resor med specialtaxi, som svarar för ca två tredjedelar av ökningen. Det pågår ett arbete inom förvaltningen med att ta fram kvalitetssäkrad förskrivarstatistik samt att med få tillgång till statistik över sjukreseflöde och patientgrupper Transport av avlidna Uppdrag Uppdraget innebär att avlidna personer inom Stockholms län ska transporteras från eget boende till landstingets förvaringsutrymmen för avlidna. Uppdraget innefattar även transporter mellan förvaringsutrymmen för avlidna på olika sjukvårdsinrättningar inom SLL. Leverantören ansvarar för att inställelsetiden inte överstiger två timmar från det att uppdraget togs emot till dess att leverantören är på hämtadressen. Bemanning Fordonen bemannas vid varje transport med två personer. Sida 26

28 Leverantörer Leverantören är Ambulanssjukvården i Storstockholm AB (AISAB). Avtalsperiod Den aktuella avtalsperioden löper från till och med , med möjlighet till två års förlängning. Kostnader Kostnader Tkr Resurs / / Transport avlidna % ,4 % Tabell 24. Transport av avlidna, kostnader Källa: Ekonomisystemet Raindance Antalet transporter Antal transporter / / Transport avlidna % % Tabell 25. Transport av avlidna, antal uppdrag Källa: CAK-net Uppdragen för transport av avlidna har ökat med 14 procent jämfört med föregående år. Den främsta orsaken till uppdragsökningen är befolkningsökningen i länet samt den ökande andelen äldre. En annan orsak till volymökningen är det ökade antalet öppna palliativa vårdformer såsom specialiserad palliativ slutenvård och ASIH 13, vilket innebär att fler patienter vårdas och avlider i hemmet vid livets slutskede. Uppdraget har också utökats till att även innefatta transport av de som avlider på särskilt boende som ska obduceras eller har pacemaker. Ytterligare orsak är ett ökande antal omflyttningar av avlidna mellan länets bårhus på grund av att bårhusens alla platser vid ett flertal tillfällen har varit belagda Övriga prehospitala resurser Det finns samverkansavtal med Akademiska sjukhuset i Uppsala och Region Gotland om tillgång till ambulanshelikopter. Samarbete sker även med polis, räddningstjänst, Sjöfartsverket, Sjöräddningssällskapet och taxibåtar i samband med transport och omhändertagande av patienter. Samverkansavtalet med Akademiska sjukhuset i Uppsala och Region Gotland gäller tills vidare. Dessa avtal har inte använts de senaste två åren. Det finns ett avtal med Räddningstjänsten som innebär att vara ambulanssjukvården behjälplig med transport till farbar väg och assistans vid tunga lyft. Därutöver finns det ett avtal med Räddningstjänsten om första hjälpen insats vid misstänkt hjärtstopp. Det sistnämnda avtalet tecknades 2011 som ett resultat av projektet SALSA (SAving Lives in Stockholm Area). 13 ASIH: Avancerad sjukvård i hemmet. Sida 27

29 Avtalet med Sjöfartsverket gäller tillgång till den andres personal om sådan behövs i en nödsituation. Inom ramen för landstingets avtal om vägburen ambulanssjukvård finns sju ambulansteam, SITS 14 -team, som har speciell utbildning och utrustning för att kunna medfölja båttransporter eller utföra insatser vid eller i vatten. Dessa team finns vid de kustnära ambulansstationerna. I utrustningen finns bland annat överlevnadsdräkt och flytväst. Syftet är att säkerställa insatser för personer som befinner sig till sjöss eller vid vatten Kris- och katastrofmedicinsk organisation i SLL Enheten för Katastrofmedicinsk beredskap (EKMB) vid avdelningen Medicinska staben inom HSF, ansvarar för att det finns katastrofmedicinsk planering före, under och efter en allvarlig händelse. Enhetens uppgifter är bland annat att ta fram en katastrofmedicinsk beredskapsplan, samverka vid allvarlig händelse, utbilda och öva personal inom beredskapsorganisationen. Man har även till uppgift att se till att det finns robusta lokaler att leda i, se till att adekvat utrustning finns samt att säkerställa att det finns en krisstödsorganisation. EKMB har ett tätt samarbete med enheten för prehospital vård och medicinsk service. EKMB deltar i upphandlingar, avtalsskrivningar, kunskapsstyrning, olika projekt, till exempel prioritering och dirigering i egen regi, samt verksamhets- och avtalsuppföljningar med ambulansleverantörerna och SOS Alarm Sverige AB. Under våren 2015 låg fokus på planering av antal prehospitala resurser till sommarperioden. EKMB deltog i arbetet och tog fram underlag gällande kommande evenemang, riskanalys samt intagande av information över hur räddningstjänsten i Stockholms län resursplanerade. Under hösten 2015 har EKMB deltagit i ett antal möten gällande jul- och nyårsplaneringen samt planering inför sommaren EKMB ansvarar även för särskild sjukvårdsledning på regional nivå och ger direktiv hur särskild sjukvårdsledning ska organiseras och bedrivas på regional och lokal nivå. Ambulansleverantörerna och deras olika enheter samt driftjourer är tillsammans med prioriterings- och dirigeringsfunktionen och operativ passledare hos SOS Alarm Sverige AB, viktiga funktioner vid en allvarlig händelse 15. Sex ambulansenheter samt akutläkarbilen kan fungera som ledningsenheter med funktionen sjukvårdsledare och utgör särskild sjukvårdsledning på lokal nivå. På regional nivå i särskild sjukvårdsledning finns Tjänsteman i Beredskap (TiB) som finns i beredskap 24 timmar om dygnet årets alla dagar. TiB är landstingets larmfunktion och initiala beslutsfattare. Vid en allvarlig händelse beslutar TiB om förstärkningsresurser ska sättas in, beredskapsläge och om stab ska kallas in till ledningscentralen som är belägen i Johannesberget hos SOS Alarm Sverige AB. I Stockholm kallas den särskilda sjukvårdsledningen på regional nivå för Regional katastrofmedicinsk ledning. 14 SITS: Sjukvårdsinsatser till sjöss. 15 Med allvarlig händelse menas en händelse som är så omfattande att den måste ledas på särskilt sätt. Sida 28

30 8. Viktigare händelser under 2015 Foto: Torkel Kanfjäll 8.1 Införande av Prehospital IT-plattform inom ambulanssjukvården, FRAPP Det övergripande syftet med införandet av en ny Prehospital IT-plattform, FRAPP, är att bättre kunna följa patientens process från larm till mottagande enhet, hänvisningar till annan vårdnivå eller egenvård. En effektiviserad ärendehantering och förbättrad uppföljning kommer att ge en ökad patientsäkerhet. FRAPP innefattar ett nytt journalsystem, kart- och navigationsstöd och ny utrustning för monitorering och EKG. Införandet av FRAPP skapar även möjligheter till sammanhållen journalföring, vilket ställer krav på säker och funktionell behörighet för berörda användare. Under hösten 2015 har projektet, tillsammans med leverantören och ett flertal berörda parter inom landstinget, tagit fram en lösning och påbörjat anslutningsprocessen. Det innebär att tidplanen för själva driftstarten i införandet har förskjutits från september 2015 till april 2016 och breddinförandet beräknas pågå hela 2016 och vara avslutat under första kvartalet Nuvarande EKG-system i ambulanserna På grund av förseningen av införandet av FRAPP har det under 2015 vidtagits ett antal åtgärder för att säkra den fortsatta driften av det befintliga ambulans EKG-systemet. Under våren har HSF inventerat tillgången på ersättningsutrustning och köpt in ett antal begagnade EKG-utrustningar från både ordinarie leverantör och från Region Östergötland. På detta sätt har defekt utrustning kunnat ersättas samt reservkapacitet skapas. Dessutom har ett reservdelslager med t.ex. kablage, batterier byggts upp för att säkerställa behovet under det gamla systemets livslängd. Utöver detta har ytterligare Sida 29

31 åtgärder vidtagits för att säkra funktionaliteten i systemet i form av byte av hårdvara på sjukhusen samt uppdatering av serverdriften. HSF har även tecknat nytt underhålls- och supportavtal med Medicinsk tekniska avdelningen på Södersjukhuset för att säkra underhåll och support av nuvarande EKGutrustning. Ovanstående åtgärder har möjliggjorts genom ett nära och konstruktivt samarbete med den tidigare leverantören av utrustningen och Medicin-Teknik Södersjukhuset. 8.2 Sommarsituationen 2015 HSF vidtog, tillsammans med ambulansvårdgivarna, ett antal åtgärder inom den vägburna ambulansverksamheten inför sommaren 2015, detta på grund av den begränsade tillgången till specialistutbildade sjuksköterskor. Målsättningen var att skapa en så bra balans mellan behov och resurser som möjligt. Om inte dessa planerade åtgärder hade vidtagits, hade risken varit stor för oplanerade avställningar. Till följd av rådande personalbrist, i kombination med semesterperioden, beslutade HSF om stödåtgärder för att vårdgivarnas aviserade minskning av drifttid inte skulle påverka patientsäkerheten. Minskningen av drifttid gällde under veckorna och motsvarade cirka 3,4 procent. De åtgärder som vidtogs var att: justera drifttiden för fyra ambulanser, förskjutning mot sen eftermiddag och kväll när belastningen är som högst, inrätta fyra sjuktransportenheter under veckorna 23-35, dessa var bemannade med legitimerade sjuksköterskor samt ambulanssjukvårdare, och svarade i första hand för transporter mellan vårdenheter, omfördela kapacitet mot Norrtälje kommun, samt löpande stämma av resursläget och att ha regelbunden rapportering av olika nyckeltal genom avstämningar varje vecka. HSF:s bedömning är att ambulansverksamheten, trots reducerad drifttid, fungerade tillfredsställande under sommaren Uppföljningen visar att den riskanalys och de åtgärder som vidtogs inför sommaren ökade förutsättningarna för en tillgänglig och patientsäker ambulanssjukvård under perioden. Den uppföljning som HSF gjorde efter sommaren 2015 visar att: den totala drifttiden bör upprätthållas på ordinarie nivå under sommaren, ledningskapaciteten inte har varit tillfredställande, att inrätta sjuktransportenheter ökade tillgängligheten till ambulans, drifttider och antalet ambulanser olika tider dygnet bör ses över, formerna för planering inför kommande sommarperioder behöver utvecklas, samt att det ska finnas en handlingsplan för hur extra kapacitet kan organiseras med kort varsel. Sida 30

32 8.3 Utredning om framtidens prioriterings- och dirigeringstjänst I april 2015 beslutade HSN att förlänga nuvarande avtal med SOS Alarm och att fördjupa utredningen hur prioriterings- och läkarstödstjänsten skulle kunna organiseras i landstingets regi. Bakgrunden var att i framtidens hälso- och sjukvård förväntas styrningen av patientströmmarna spelar en allt större roll, se bild nedan. Därför hade HSF sedan tidigare uppdraget att utreda förutsättningarna att driva tjänsten prioritering och dirigering av prehospitala enheter, till exempel ambulanser och ambulanshelikopter, i landstingets regi. Beslutet innebar att utredningen fördjupades. Utredningen 16 visade att det finns möjlighet att utnyttja de prehospitala resurserna bättre än idag samt att riskerna med att dela tjänsten är hög. Det nuvarande avtalet med SOS Alarm AB om tjänsten prioritering och dirigering av prehospitala enheter (till exempel ambulanser) löper ut 31 oktober Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade den 1 december 2015 att ett nytt avtal ska tecknas med SOS Alarm AB, som avser hela uppdraget prioritering och dirigering. 8.4 Avtal och upphandlingar Under 2015 har det gjorts en förnyad upphandling av ambulanshelikoptertjänsten. Upphandlingen förväntas vara avslutad före sommaren Nyheter i upphandlingen i förhållande till nuvarande avtal är bland annat krav på större helikopter och större vårdutrymme. En nyhet är också en option om möjlighet till två helikoptrar året om 16 Rapport Prioritering och läkarstöd i egen regi, HSN Sida 31

33 samt utökade säkerhetskrav. Akutläkarbiltjänsten omfattas inte av upphandlingen, utan är föremål för översyn. 8.5 Vårdkedjor - Patientstyrning Prehospital styrning till Södertälje sjukhus Införandeprojektet Prehospital styrning till Södertälje sjukhus startade den 1 juni 2015 och beräknas pågå fram till den 31 maj Projektet innebär att ambulanspersonal erbjuder patienter i Botkyrka kommun vård på Södertälje sjukhus i stället för Karolinska sjukhuset, Huddinge. Styrningsmodellen ska bidra till en bättre fördelning av patientflöden på länets akutmottagningar samt minskad väntetid för patienter att få träffa läkare. Införandet är uppdelad i tre faser fördelat på geografiska områden: Grödinge from 1/6 2015, Tumba och Vårsta from 15/9 2015, och Hallunda, Alby, Fittja Norsborg Tullinge from 1/ Den 31 maj 2016 förväntas införandeprojektet lämnas över till förvaltning. Geriatrisk patientstyrning Ambulanssjukvården i SLL har sedan flera år tillbaka arbetat med direktintag till geriatriska kliniker. Styrningen genomförs med hjälp av 11 bedömda tillstånd, kriterier enligt ett särskilt beslutsstöd (triageverktyg) samt telefonkontakt med geriatriker på geriatrisk klinik. Under 2015 har vårdgivarna redovisat 1585 patienter som har hanterats inom ramen för denna vårdkedja, vilket är en minskning med 17 procent jämfört med föregående år. 17 Patientstyrning till Närakut Under 2013/2014 genomfördes ett projekt med styrning av utvalda patientgrupper till fyra närakuter (Nacka, Handen, Järva och Löwenströmska). Efter projektslut har styrning till närakuter fortsatt och vårdgivarna redovisar för 2015 att totalt 370 patienter som hanterats inom ramen för denna vårdkedja. Detta innebär en minskning med 48 procent jämfört med föregående år, då 709 patienter styrdes till närakut. 18 Övriga patientstyrningar Förutom de ovan nämnda vårdkedjorna pågår ytterligare ett antal patientstyrningar, t.ex. höft, stroke, ASIH, infektion samt primärvård. Fortfarande är det relativt få patienter som omfattas av dessa vårdkedjor och mycket återstår att göra för att öka volymerna. Vårdgivarna redovisar i 2015 års WIM-enkät svårigheter med redovisningen av antalet geriatriska styrningar, eftersom det saknas lista över avlämningsställen. Det finns även 17 Källa: WIM-enkät Källa: WIM-enkät Sida 32

34 oklarheter om vilka patientstyrningar som finns hos vårdgivaren samt ansvarsfördelning för dessa styrningar. 8.6 Helikopterbas för ambulanshelikopterverksamheten Under många år har ett arbete pågått med att hitta en ny helikopterbas som kan ersätta den nuvarande basen i Mölnvik, Gustavsberg utan att detta lyckats. SLL har nu inlett en process för att göra den nuvarande baseringen permanent. Som en del i denna process kommer SLL att söka tillstånd hos Länsstyrelsen enligt miljöbalken för ambulanshelikopterverksamheten i Mölnvik. Verksamhet, som har negativ påverkan på miljön, kan få tillstånd av Länsstyrelsen att bedriva verksamhet trots negativa miljökonsekvenser om det är en samhällsviktig tjänst. Ett sådant tillstånd anger tydligt vilka villkor som gäller för verksamheten och tillståndet gäller på lång sikt. Prövningsförfarandet hos Länsstyrelsen innebär bland annat att synpunkter hämtas in, dialog med myndigheter och samråd med närboende. Den slutliga ansökan kommer att lämnas till Länsstyrelsen före sommaren 2016 och Länsstyrelsen beräknas fatta beslut om tillstånd hösten RETTS 19 Under 2015 har det arbetats med samordning och ny struktur för RETTS i den prehospitala vården. Det har etablerats superuser på HSF under året och lokala användare finns hos respektive vårdgivare. 8.8 Patientsäkerhetsarbete SLL:s patientsäkerhetsarbete och uppföljning av vårdgivarnas avvikelsehantering genomförs på ett organisatoriskt övergripande plan, främst för att identifiera verksamhetsöverskridande systemfel och negativa trender. HSF har en längre tid eftersträvat att vårdgivarna ska ha ett gemensamt system för avvikelsehantering. En sådan lösning skulle skapa den transparens och enkelhet i uppföljning som idag saknas. En planering finns för att införa avvikelsesystemet HändelseVis i samband med att FRAPP införs. HSF och chefläkaren för prehospital vård har ett nära samarbete med vårdgivarnas medicinskt ledningsansvariga läkare för att samverka kring gemensamma förbättringsåtgärder och patientsäkerhetsfrågor. Under hösten 2015 inrättade HSF ett nytt forum för att arbeta strukturerat med patientsäkerhetsfrågor; Prehospital Utveckling och Kvalitet (PUK). Syftet är att kunna belysa och hitta lösningar för olika 19 RETTS: Rapid Emergency Triage and Treatment System. Ett system där vitala parametrar tillsammans med anamnes ger rekommendationer om prioritetsnivå vid första undersökning av patient. Sida 33

35 problemområden inom den prehospitala vården. Mötet leds av chefläkaren för prehospital vård och mötesdeltagarna är de medicinskt ledningsansvariga läkarna för de olika prehospitala vårdgivarna. Beroende på aktuellt ämne bjuds andra deltagare in. Möten hålls 2 gånger per termin. De ämnen som man arbetat med hittills är intubation i den prehospitala vården och den psykiatriska patienten i den prehospitala vården. Vid avtalsuppföljning redogör vårdgivarna för antalet avvikelser och anmälningsärenden. Utifrån det totala antalet ärenden är det få händelser som är föremål för händelseanalys och vidare handläggning inom Patientnämnden eller Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Huvuddelen av avvikelserna handlar om tillgänglighet. Andelen ärenden som handlar om bemötandeproblematik är få. En patientsäkerhetsrisk som har identifierats och lyfts av IVO, är de ambulansärenden där patienten bedömts kunna behandlas på plats, för att därefter rekommenderas fortsatt egenvård. Enligt gällande riktlinjer ska alltid ambulansbesättning kontakta det bakre läkarstödet vid dessa tillfällen. Analys av förekommande avvikelser kopplade till fortsatt egenvård har visat att dokumenterad kontakt med det bakre läkarstödet saknats i flera av fallen. HSF har lyft frågan med ambulansvårdgivarna och arbete pågår med närmare analys och förslag till åtgärder. Chefläkaren för prehospital vård har, tillsammans med de medicinskt ledningsansvariga läkarna, initierat ett arbete runt patienter som inte följer med till sjukhus. Detta för att det har varit ett antal allvarliga avvikelser rörande denna grupp av patienter. Det har därför påbörjats ett systematiskt arbete för att analysera bakomliggande orsaker. Det har genomförts journalgranskning av 5 journaler varje vecka per vårdgivare på patienter som inte medföljt till sjukhus under det första 4 månaderna Ett antal parametrar kommer att analyseras och utvärderas. Resultat och förslag till förebyggande åtgärder kommer att sammanställas under Medicinska behandlingsriktlinjer Under år 2015 har riktlinjegruppen med chefläkare och medicinskt ledningsansvariga genomfört sju revisionsmöten, där revideringsförslag och ändringar i tidigare upplaga diskuterats. Riktlinjegruppen tog under hösten beslutet att avvakta med att presentera en ny upplaga 1 februari 2016 på grund av risken att påverka FRAPPs breddinförande. Implementering av ny upplaga av de medicinska behandlingsriktlinjerna innebär ett ansenligt merarbete för leverantören av tjänsten under implementeringsfasen. Tills vidare gäller att den nya upplagan presenteras när implementeringen av FRAPP är klar. Under året har riktlinjegruppen utarbetat en strukturerad modell (checklista) för revidering samt införande av nya riktlinjer. Kvalitetssäkring och uppföljning av införda riktlinjer kommer därmed att underlättas i framtiden. Ansvaret för revidering av medicinska riktlinjer och kopplingen till FRAPP kommer att successivt föras över till FRAPPs förvaltningsorganisation. Ansvaret för det medicinska innehållet i riktlinjerna kvarstår dock hos chefläkaren och medicinskt ledningsansvarig läkare hos de prehospitala vårdgivarna. Sida 34

36 8.10 Patienter med risk för allvarlig smitta Under vidtog HSF en rad särskilda åtgärder för transport av patienter med presumtivt svår smitta. Åtgärderna vidtogs i samband med en befarad ökning av antalet EBOLA-fall internationellt och nationellt. Bland annat genomfördes upprepade utbildningsinsatser i kombination med att ett antal enheter inledningsvis öronmärktes och inplastades för att hantera denna typ av ärenden. Efter genomförda utbildningsinsatser, tillsammans med uppdatering av smittskyddsutrustning och interna rutiner hos respektive vårdgivare, har de enheter som initialt särskilt utsågs för transport av smittsamma patienter tagits bort. Samtliga ambulanser i länet ska, på anmodan av SOS Alarm, utföra transport av patient med misstänkt smitta. För att stödja vårdgivarnas arbete med uppdatering och utveckling av vårdhygieniska rutiner och smittskyddsrutiner, arbetar HSF tillsammans med Vårdhygien SLL för att varje vårdgivare ska sluta ett avtal med Enheten för Vårdhygien inom SLL. Syftet med detta är att säkerställa aktuella och gemensamma rutiner för bl. a. hantering av patienter med misstänkt smitta. HSF har dessutom i olika steg gett ut information om aktuella riktlinjer. Aktiviteter under 2015: Respektive ambulansleverantör åläggs att löpande uppdatera kunskapen om Stockholms läns landstings Epidemiberedskapsplan. Avtal mellan Vårdhygien inom Stockholms län och respektive vårdgivare inom prehospital vård har ännu inte kommit på plats SMS-livräddare avtal med hjärtstoppscentrum Södersjukhuset De aktiviteter och insatser som landstinget organiserat gällande hantering av hjärtstopp utanför sjukhus är främst SMS-livräddare-projektet och SALSA-projektet (SAving Lives in Stockholm Area). Båda projekten har funnits flera år. Sedan 2014 har SMS-livräddarprojektet vidgats, dock som ett fortsatt projekt, vilket sedan 2014 har delfinansieras av HSF. Det avtal HSF har slutit med Södersjukhuset kring olika initiativ kring hantering och uppföljning av hjärtstopp utanför sjukhus syftar till att rama in villkoren för samtliga hjärtstoppsaktiviteter utanför sjukhus. Avtalet innefattar även olika uppföljningsåtaganden kopplade till hjärtstoppsregistret och LUCAS Avtalsuppföljning De uppföljningar som har gjorts under avtalsperioden har i stort visat på en fungerande verksamhet och att de tjänster som levereras motsvarar, till övervägande del, de krav som ställs i avtalen. Ett av de undantag från avtalskraven som har förekommit under år 2015 har handlat om att ambulansvårdgivarna, i vissa perioder, haft svårigheter att rekrytera och bemanna enligt gällande kompetenskrav. Det har främst varit kopplat till bristen på specialistutbildade sjuksköterskor. Andra utvecklingsområden som uppföljningen påvisat är bl.a.: Sida 35

37 bristande statusrapportering, utdragna startintervaller, utdragen tid för överlämning på sjukhus, bristande bemanning av ledningsenheter, och bristande strukturer för att länsgemensamt och samordnat utveckla medicinska metoder och processer. Under åren 2014 och 2015 har förvaltningen genomfört särskilda uppföljningar gällande Samariten Ambulans AB. Detta med anledning av den kritik som har riktats mot bolaget. Under 2015 har förvaltningen genomfört fyra särskilda uppföljningsmöten med bolaget där bland annat inbetalning av tjänstepensioner, ekonomisk stabilitet och reglering av fakturor har belysts. Förvaltningen har också i särskilda skrivelser bemött de synpunkter som har framförts (HSN ). Resultatet av uppföljningarna är att Samariten Ambulans AB lever upp till de krav som ställs i avtalen och att bolaget har förvaltningens fortsatta förtroende Jämställd och jämlik vård I likhet med övrig sjukvård ska den prehospitala vården ges med respekt för alla patienters lika värde och för den enskilda människans värdighet. Verksamheten ska präglas av hög etisk medvetenhet och leverantörerna av den prehospitala vården ska tillhandahålla en vård på lika villkor oavsett kön, ålder, funktionshinder, social position, etnisk eller religiös tillhörighet samt sexuell identitet. Ovanstående inriktning för en jämlik vård är tydligt angiven i de avtal som tecknats med de prehospitala vårdgivarna. Under 2015 har vårdgivarna aktivt arbetat med att uppnå en jämlik ambulanssjukvård med hjälp av journalgranskningar, uppföljning av könsfördelning genom bl.a. statistik och externa klagomål per kön för att identifiera brister som kan vara bundna till särskilda patientkategorier eller kön. En av vårdgivarna har utbildat samtliga chefer samt ett flertal handläggare i SLL:s certifierade jämställdhetsutbildning, tagit fram en egen jämställdhets- och mångfaldhetsplan för verksamheten samt utbildat all personal i Stockholms läns landstings HBT-utbildning Källa: WIM-enkät Sida 36

38 Bilaga 1 Väntetid för patient i Stockholms län, SKL:s Öppna jämförelser I SKL:s grafiska presentation är uppdelad på kommunnivå. Grön färg innebär att kommunens utfall hör till de 25 procent av kommunerna i Sverige med bäst utfall. Gul färg anger att kommunen ligger bland de 50 procent av kommunerna i mittfältet. Röd färg innebär att kommunen hör till de 25 procent av kommunerna med sämst utfall. Responstid avser larmdata under perioden 1 juni 2014 till och med 31 maj Sida 37

39 Bilaga 2 Ambulansstationer i Stockholms län Sida 38