Årsrapport 2014 Prehospitala verksamheter i SLL

Transkript

1 Årsrapport 2014 Prehospitala verksamheter i SLL Ambulanssjukvård Prioritering och dirigering Sjukresor Liggande persontransporter Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Datum: Diarienummer: HSN

2 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Enheten för prehospital vård och medicinsk service Nils Edsmalm Marie-Louise Goude Foto: Anna Molander, Denny Lorentzen, Oskar Kullander, Oskar Lorentzon

3 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Bakgrund och syfte Underlag Omfattning och avgränsning Mål för hälso- och sjukvården i SLL Behov av hälso- och sjukvård - förutsättningar Demografisk utveckling Geografiska förutsättningar Förändrad sjukvårdsstruktur i SLL Framtidens hälso- och sjukvård, FHS Patienten Ålder och kön Bedömt tillstånd 10 i topp Var patienten hämtas Var patienten lämnas Väntetid och tillgänglighet till ambulanssjukvård Den prehospitala vårdens organisation i SLL De prehospitala verksamheterna i SLL Prioriterings- och dirigeringsfunktionen Vägburen ambulans Intensivvårdsambulans Utomlänsambulans Ambulans bemannad med anestesisjuksköterska Ambulanshelikopter Akutläkarbil Liggande persontransport Sjukresor Övriga prehospitala resurser Kris- och katastrofmedicinsk organisation i SLL Viktigare händelser under Prehospital IT-plattform inom ambulanssjukvården, FRAPP Ambulanslyftet Sommarsituationen Utredning av prioritering och dirigering i egen regi Avtal och upphandling Vårdkedjor - Patientstyrning Sida 2

4 8.7 Landstingsrevisorerna rapport Prehospital vård vårdkedjans första insats (Projektrapport 08/2013) Helikopterbas för ambulanshelikopter-verksamheten Förändrad beställarorganisation för prehospital vård i SLL Patientsäkerhet och avvikelsehantering Medicinska behandlingsriktlinjer Smittskydd SMS-livräddare avtal med hjärtstoppscentrum Södersjukhuset Avtalsuppföljning Jämställd och jämlik vård Bilaga 1 Väntetid för patient i Stockholms län, SKL:s Öppna jämförelser Bilaga 2 Ambulansstationer i Stockholms län Bilaga 3 Antal uppdrag och fördelning prioritet inom ambulanssjukvården Sida 3

5 1. Sammanfattning I denna årsrapport för prehospitala verksamheter i SLL 2014 redovisas ekonomi, statistik och andra viktiga verksamhetstal för prehospitala verksamheter i SLL. De prehospitala verksamheterna i SLL omfattar: Ambulanssjukvård Prioritering och dirigering av prehospitala enheter Liggande persontransporter Sjukresor Kostnadsutvecklingen inom dessa verksamheter visar inga större förändringar mellan 2012, 2013 och 2014 utom när det gäller kostnaderna för prioriterings- och dirigeringstjänsten där kostnaderna mellan 2013 och 2014 ökade med 45 procent, vilket bland annat förklaras med att ett nytt avtal med nya förutsättningar för tjänsten trädde i kraft i november En ökning av kostnaderna för vägburen ambulanssjukvård kan skönjas under vilken i huvudsak beror på det så Sida 4

6 kallade Ambulanslyftet; den utökning med 10 ambulanser som i huvudsak genomfördes under dessa år. Antal uppdrag inom ambulanssjukvården har inte ökat nämnvärt under Däremot visar utvecklingen av antalet uppdrag mellan 2008 och 2011 på tydliga förändringar. Inom den vägburna ambulansen ökade antalet uppdrag under dessa år med 5 13 procent och även andelen prio 1 uppdrag ökade under dessa år. När det gäller den vägburna ambulansen var andelen prio 1 uppdrag 33 procent uppgick motsvarande andel till 48 procent. I rapporten beskrivs ambulanssjukvårdens patienter; ålder- och könsfördelning, bedömda tillstånd, var patienten hämtas och var patienten lämnas. Hälften av alla patienter inom ambulanssjukvården var över 65 år I åldersgruppen 75 år och äldre var kvinnor i klar majoritet. Patienterna hämtades i 96 procent av fallen i bostad, på arbetsplats, offentlig plats eller liknande. Innerstaden var det vanligaste hämtområdet, 14,6 procent av uppdragen skedde i innerstaden. I närmare 94 procent av fallen lämnades patient på akutsjukhus. I rapporten redovisas viktigare händelser under Av dessa händelser kan nämnas: Införandet av den gemensamma prehospitala IT plattformen FRAPP IT I SLL. En ny prehospital IT-plattform för ambulanssjukvården upphandlades Den prehospitala IT- plattformen omfattar nytt journalsystem, EKG-system, fordonsdator och gemensam databas för lagring av patientinformation. Överföring av patientinformation kommer att kunna ske i realtid mellan olika sjukvårdsenheter. Utredning om förutsättningarna att driva tjänsten prioritering och dirigering av prehospitala enheter i egen regi. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, HSF, fick den 19 november 2013 i uppdrag att utreda förutsättningarna att driva tjänsten i egen regi. Utredningens slutsats är att detta är fullt möjligt och att det finns stora fördelar med en sådan lösning. HSN kommer att fatta beslut om tjänsten ska drivas i egen regi under våren Ambulanslyftet Den politiska majoriteten beslutade 2013 att ambulanssjukvården ska förstärkas med 10 ambulanser, det så kallade ambulanslyftet. Under 2014 har tre av fyra återstående enheter driftsatts. I januari 2015 driftsattes den sista ambulansen i Ambulanslyftet. Sida 5

7 2. Bakgrund och syfte I denna årsrapport för 2014 presenteras de prehospitala verksamheterna i Stockholms läns landsting, SLL. Årsrapporten innehåller verksamhetsbeskrivning samt viktigare statistik och nyckeltal för de prehospitala verksamheterna i SLL. Rapporten kommer att utarbetas årligen. Rapporten är i stora delar informativ och deskriptiv men rymmer även framåtblick inför kommande år. Årsrapporten ska ses som ett komplement till den information om prehospitala verksamheter som redovisas i HSF:s budget och årsredovisning. Målgrupper är tjänstemän inom andra delar av SLL, leverantörer som är verksamma inom det prehospitala området, politiker, andra landsting och andra intressenter som berörs och/eller är intresserade av information om prehospital verksamhet i SLL. Rapporten är utarbetad av Enheten för prehospital vård och medicinsk service inom HSF, SLL. 2.1 Underlag Rapporten bygger på följande underlag: Uppgifter som leverantörer lämnat om sina verksamheter, Resultatet av den avtalsuppföljning som genomförts under 2014, Uppgifter från landstingets VAL-databas samt ekonomisystem. Uppgifterna i VALdatabasen hämtas från ambulansjournalsystemet CAK-Net. Vissa uppgifter hämtas direkt ur CAK-Net. Sida 6

8 Uppgifter från SOS Alarm Sverige AB som ansvarar för prioritering och dirigering av prehospitala enheter i SLL. All statistik redovisas för helåret 2014 om inget annat anges. 2.2 Omfattning och avgränsning Rapporten beskriver såväl prehospitala verksamheter som är upphandlade av SLL som verksamheter som bedrivs i egen regi. Följande avtalsområden beskrivs i rapporten: Vägburen ambulans och ambulanshelikopter Prioritering och dirigering av prehospitala enheter Liggande persontransporter Sjukresor Liggande persontransporter och sjukresor är prehospitala transporttjänster inom hälso- och sjukvården i länet. Dessa verksamheter är inte hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen. Sida 7

9 3. Mål för hälso- och sjukvården i SLL För hälso- och sjukvården har Stockholms läns landsting fastställt följande mål för perioden : Tillgängligheten och kvaliteten i hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting ska förbättras Detta övergripande mål har brutits ner i fyra mål: Vård i rätt tid Säker vård Hög effektivitet Högt förtroende för vården För respektive mål har landstingsfullmäktige fastställt ett antal kvalitetsindikatorer. Dessa indikatorer är i första hand relaterade till vård på sjukvårdsinrättningar som husläkarmottagningar och sjukhus. Sida 8

10 4. Behov av hälso- och sjukvård - förutsättningar 4.1 Demografisk utveckling Stockholms län utvecklas snabbt och är en av Europas kraftigast växande regioner. Antalet invånare beräknas öka från 2,2 miljoner 2013 till drygt 2,4 miljoner Andelen av befolkningen som är över 70 år beräknas under den tiden att öka från 10 till 12 procent. Sjukvårdsbehovet kommer, mot bakgrund av den ökade andelen äldre, att öka i en högre takt än befolkningen ökar totalt. 4.2 Geografiska förutsättningar Stockholms län är ett vidsträckt län, där tät bebyggelse blandas med glesare bebyggelse, kust och skärgård. Stockholms län är 17 mil långt och 8 mil brett. De geografiska förutsättningarna påverkar bland annat var de prehospitala verksamheterna är lokaliserade och tillgängligheten till vård i länets delar. Sida 9

11 4.3 Förändrad sjukvårdsstruktur i SLL Framtidens hälso- och sjukvård, FHS Sjukvårdstrukturen i SLL kommer att genomgå kraftiga förändringar de närmaste åren vilket också kommer att påverka den prehospitala vården. Landstingsfullmäktige fastställde i juni 2011, Framtidsplan för hälso- och sjukvården. Planen anger inriktningen för den framtida hälso- och sjukvården i SLL. En viktig del i den nya sjukvårdsstrukturen är renodling av vård vid akut- och universitetssjukhus, etablering av specialistcentrum utanför akutsjukhusen och utvecklande av e-tjänster och ehälsa. Primärvården kommer att få ett större akutuppdrag med hjälp av bland annat effektivare styrning av patienter till rätt vårdnivå. Antalet geriatriska vårdplatser kommer att öka vilket tillsammans med förväntade demografiska förändringar, gör att de geriatriska verksamheterna kommer att få ett större akutuppdrag. Dessa förändringar samt förväntade demografiska förändringar innebär att den prehospitala vården behöver utvecklas på så sätt att styrningen av vårdsökande till lämplig vårdgivare blir lättare och effektivare. Utvecklingen av den prehospitala vården går mot att mer kvalificerade bedömningar och vårdinsatser kommer att utföras både på hämtplats och under transport. Detta förbättrar möjligheterna att föra patienten till rätt vårdinrättning i ett initialt skede. Den förändrade sjukhusstrukturen kommer sannolikt att leda till att antalet avlämningsadresser för ambulansverksamheten kommer att öka. Det ställer ännu högre krav på prioriterings- och dirigeringsfunktionen att ha kunskap om sjukvårdsutbudet i länet. Sida 10

12 5. Patienten 5.1 Ålder och kön Tabell 1. visar ålders- och könsfördelning på de patienter som omfattades av ambulanssjukvård Det gäller samtliga enheter inom ambulanssjukvården: vägburen ambulans (inklusive intensivvårdsambulans, ambulans bemannad med anestesisjuksköterska och utomlänsambulans) samt ambulanshelikopter och akutläkarbil. Av tabellen framgår att hälften av alla uppdrag avser patienter som är 65 år eller äldre. Enligt Regionsplaneförvaltningens befolkningsprognos för , Demografisk rapport 2014:04, utgör motsvarande åldersgrupp 15,7 procent av befolkningen. Andelen män i patientgruppen är större i åldersgruppen 45 år - 64 år medan andelen kvinnor är större bland gruppen 75 år och äldre. En förklaring är att kvinnor lever längre än män och sjukdomstillstånd som kräver ambulanssjukvård är vanligare i de äldsta åldergrupperna. Fördelningen ålder och kön varierar något mellan de olika ambulansresurserna. Det gäller främst patienter som transporteras av ambulanshelikopter där patienterna generellt i högre utsträckning är män och yngre än patienter inom den vägburna ambulansen. Inom vägburen ambulans är majoriteten av patienterna kvinnor, 53 procent, medan majoriteten av patienterna som transporteras av ambulanshelikopter Sida 11

13 utgörs av män 58 procent. Den största enskilda patientgruppen inom den vägburna ambulansen är kvinnor över 85 år och den enskilt största patientgruppen som transporteras av ambulanshelikopter är män i åldersgruppen år. Ålder Kvinnor Män Summa Andel av patienterna ,5 % ,8 % ,5 % ,9 % ,9 % ,5 % ,2 % Saknas ,7 % Totalt ,0 % Tabell 1. Ålder och könsfördelning, källa CAK-net, SLL:s Valdatabas 5.2 Bedömt tillstånd 10 i topp Nedan redovisas de 10 vanligaste bedömda tillstånden för patienter inom ambulanssjukvården Bedömt tillstånd Antal 1. Buksmärta Centrala bröstsmärtor - kärlkramp Andningsbesvär Skador/olycksfall ospecificerat Yrsel Medicin ospecificerat Fraktur Sårskada Kramper, feberkramper Feber Tabell 2. Bedömda tillstånd 10 i topp, källa CAK-net, SLL VAL-databas ( av totalt uppdrag, motsvarande 38 %) 5.3 Var patienten hämtas Av det totala antalet uppdrag som utfördes 2014 hämtades patienten i närmare 96 procent av fallen i bostad, på arbetsplats, offentlig plats eller liknande. Hämtning från akutsjukhus skedde i närmare 3 procent av uppdragen. I övriga fall hämtades patienten på flygplats, vårdcentral, närakut eller i annat landsting. Sida 12

14 Hämtområde Antal % Bostad, arbetsplats, offentlig plats etc ,9 % Akutsjukhus ,9 % Utomlän 488 0,3 % Flygplats 408 0,2 % Uppgift saknas ,7 % Närakut 13 0,0 % Totalt ,0 % Tabell 3. Hämtområde, källa CAK-net, SLL VAL-databas Hämtområde kommun/stadsdel* 10 i topp Hämtområde 10 i topp Antal uppdrag 1. Innerstaden Skärholmen Hässelby- Vällingby Farsta Enskede Bromma Södertälje Haninge Botkyrka Norrtälje Tabell 4. Hämtområden, kommun/stadsdel källa CAK-net, SLL VAL-databas 2014 ( uppdrag av , dvs 57 %) * Den geografiska indelningen av hämtområden i VAL-databasen följer SOS Alarms indelning av länet. SOS Alarms indelning följer inte alltid stadsdels- och kommunindelningen i länet. Innerstaden Kungsholmen, Södermalm, Norrmalm och Östermalm - är det vanligaste hämtområdet. Av totalt uppdrag 2014 utfördes uppdrag i innerstaden, vilket motsvarar 14,7 procent av totala antalet uppdrag. Ovanstående 10 kommuner och stadsdelar svarar tillsammans för 56,7 procent av alla uppdrag i länet. 5.4 Var patienten lämnas Av utförda uppdrag 2014 lämnades patienten på akutsjukhus i närmare 84 procent av fallen. Övriga avlämningsställen var flygplats, annat län, geriatrik, vårdcentral och annan vårdinrättning. I 14 procent av fallen saknas uppgift om avlämningsställe. Det kan till exempel vara uppdrag där patient ej medföljer, vårdas på plats eller att det inte fanns någon patient vid ambulansens ankomst. Sida 13

15 Avlämningsställe Antal % Akutsjukhus ,7 % Geriatrik ,7 % Övr. vårdinrättning ,6 % Vårdcentral 122 0,1 % Närakut 207 0,1 % Ej avlämning ,0 % Övrigt: utomlän, flygplats mm ,9% % Tabell 5. Avlämningsställen akutsjukhus, källa CAK-net, SLL VAL-databas 2014 Avlämningsställe fördelning akutsjukhus Antalet patienter fördelades på följande akutsjukhus: Avlämningsställe Akutsjukhus Antal uppdrag Södersjukhuset ,1 % Danderyds sjukhus ,2 % S:t Görans sjukhus ,5 % Karolinska, Huddinge ,0 % Karolinska, Solna ,6 % Södertälje sjukhus ,4 % Norrtälje sjukhus ,6 % Astrid Lindgrens barnsjukhus ,6 % Sachsska barnsjukhuset ,9 % S:t Eriks sjukhus 83 0,1 % Totalt ,0 % Tabell 6. Avlämningsställen akutsjukhus, källa CAK-net, SLL VAL-databas 2014 ( av uppdrag, dvs 83,7 % ) % 5.5 Väntetid och tillgänglighet till ambulanssjukvård Enligt avtal ska ambulansleverantörerna, tillsammans med andra aktörer i vårdkedjan, verka för kortast möjliga väntetid för patienten. En faktor som påverkar väntetid för patienter är tillgången till ambulanser. Den politiska majoriteten beslutade 2013 om Ambulanslyftet, vilket innebär en utökning med tio ambulanser i länet. Nio ambulanser har satts i drift under 2013 och 2014 och den sista ambulansen sattes i drift i januari SKL följer varje år upp väntetiderna för patienter i landets kommuner. SKL:s Öppna jämförelser 2014 visar på förbättringar med mer än 5 procent i elva av länets kommuner vad gäller insatstider vid prio 1 uppdrag. Resultatet av SKL:s Öppna Sida 14

16 jämförelser för väntetid på ambulans i länets kommuner för 2014 finns redovisat i bilaga Den prehospitala vårdens organisation i SLL Den politiska styrningen av hälso- och sjukvården i SLL sker via Hälso- och sjukvårdsnämnden, HSN. Nämnden ansvarar för att hälso- och sjukvården styrs, samordnas och utvecklas på ett sådant sätt att de samlade resurserna anpassas till befolkningens behov och bidrar till förbättringar av hälsotillståndet. Nämnden beslutar om ekonomiska ramar för de olika vårdområdena inom nämndens ansvarsområde. HSF är den tjänstemannaorganisation som verkställer HSN:s beslut. Inom HSF finns Enheten för prehospital vård och medicinsk service som ansvarar för upphandling, avtalsuppföljning, kunskapsstyrning och samordning av de prehospitala verksamheterna i SLL. På enheten finns även chefläkarfunktionen för den prehospitala vården. Chefläkaren ansvarar bland annat för samordning av den prehospitala vården, till exempel att i samråd med leverantörernas medicinskt ledningsansvariga läkare ta fram medicinska riktlinjer, rutiner för journalföring och uppföljning av avvikelser och riskanalyser. Viktiga forum för samverkan och samordning är det Medicinska rådet där chefläkaren samt medicinskt ledningsansvariga läkare och vårdutvecklare inom ambulanssjukvården deltar, samt Verksamhetschefsrådet där verksamhetschefer inom Sida 15

17 den prehospitala vården och representanter från HSF medverkar och diskuterar verksamhetsspecifika frågor. Därutöver ordnas rundabordsmöten på ledningsnivå där HSF och leverantörer inom ambulanssjukvården deltar. I detta forum diskuteras inte avtalsfrågor utan fokus ligger på informationsutbyte och strategiska frågor. Leverantörerna inom ambulanssjukvården är vårdgivare och har totalansvar för sin verksamhet och för tjänstens utförande. Med totalansvar avses ansvar för det medicinska innehållet, ansvar för personal, fordon, utrustning och de lokaler som krävs för tjänstens utförande. 7. De prehospitala verksamheterna i SLL 7.1 Prioriterings- och dirigeringsfunktionen Uppgift Prioriterings- och dirigeringsfunktionen är en strategisk nyckelfunktion för den samlade hälso- och sjukvården i länet och utgör första linjens styrning till rätt vårdinrättning. Uppdraget att prioritera och dirigera prehospitala enheter omfattar hela länet. I mindre omfattning utförs även utomlänsuppdrag. Prioriterings- och Sida 16

18 dirigeringsfunktionen bedömer behovet av vård och larmar närmast lämpliga enhet. Prioriterings- och dirigeringsfunktionen bedömer var i länet de prehospitala enheterna ska placeras och finnas i beredskap. Leverantörerna inom den prehospitala vården ska följa prioriterings- och dirigeringsfunktionens anvisningar om utlarmning och placering under drifttiden. I uppdraget ingår även att organisera den prehospitala vårdens bakre läkarstöd. Bemanning och kompetens För larmhanteringen ansvarar två nyckelfunktioner, personal som tar emot samtal, prioriterar och bedömer vårdbehov och personal som dirigerar prehospitala enheter. Den som prioriterar uppdrag och bedömer behovet av resurs ska enligt nuvarande avtal vara specialistutbildad sjuksköterska. Som stöd för prioritering och bedömning finns läkare tillgängliga dygnet runt. Leverantör SOS Alarm Sverige AB. Avtalstid med möjlighet till ett års förlängning till Lokalisering Prioriterings- och dirigeringscentralen är lokaliserad i larmcentralen under Johannes Brandstation på Malmskillnadsgatan. Kostnader Kostnader Tkr Resurs Prioritering och dirigeringstjänst 2014 Förändring 14/ Förändring 13/ ,5 % ,6 % Tabell 7. Kostnader Prioriterings- och dirigeringstjänsten. Källa: Ekonomisystemet Raindance Kostnaden för avtalet med SOS Alarm Sverige AB ökade med 45, 5 procent mellan 2013 och Upphandlingen av prioritering och dirigering avbröts 2013 och ett förlängningsavtal träffades med SOS Alarm Sverige AB med en högre ersättning för tjänsten. Ersättningen enligt det nya avtalet ligger i nivå med anbudspriserna i den upphandling som avbröts Ökningen av kostnaden med 8,6 procent mellan 2012 och 2013 beror förutom på prisuppräkning, på att det nya avtalet med högre ersättning trädde i kraft , vilket även påverkar utfallet för Sjukvårdssamtal Under 2014 inkom sjukvårdssamtal till SOS Alarm. Av dessa samtal resulterade cirka 83 procent till att en ambulansresurs tilldelades. Källa: SOS Alarm Sverige AB Sida 17

19 7.2 Vägburen ambulans Uppgift De vägburna ambulanserna utför ambulansuppdrag i hela länet enligt prioriteringsoch dirigeringscentralens anvisningar. Ambulanssjukvården är indelad i ett antal geografiska affärsområden som är upphandlade och tilldelade en leverantör. Den gränslösa dirigeringen innebär dock att ambulanserna utför uppdrag i andra områden för effektivt resursutnyttjande och patientnytta. Bemanning och kompetens Vägburna ambulanser bemannas med en specialistutbildad sjuksköterska och en ambulanssjukvårdare. Två ambulanser är bemannade med anestesisjuksköterska och ambulanssjukvårdare och fungerar bland annat som förstärkningsresurser till övriga ambulanser, se punkt Leverantörer Det finns tre leverantörer inom den vägburna ambulanssjukvården i SLL: Ambulanssjukvården i Storstockholm AB, AISAB Falck Ambulans AB Samariten Ambulans AB Avtalsperiod Antal 72 stycken (inklusive en intensivvårdsambulans och en ambulans för utomlänsuppdrag). Ambulansstationernas placering i länet framgår av bilaga 2 Ambulansstationer i SLL Kostnader Kostnader Tkr Resurs 2014 Förändring 14/ Förändring 13/ Vägburen ambulans ,7 % ,4 % Tabell 8. Kostnader vägburen ambulanssjukvård Källa: Ekonomisystemet Raindance Ambulanslyftet svarade för huvuddelen av kostnadsökningen utöver prisuppräkning mellan 2012 och 2013 och mellan 2013 och Sex ambulanser sattes i drift under 2013 och tre ambulanser sattes i drift under Ersättningen till ambulansleverantörerna är fast. Avtalen prisjusteras årligen med LPI, landstingsprisindex. Sida 18

20 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Axelrubrik Uppdrag Antal uppdrag Resurs 2014 Förändring 14/ Förändring 13/ Vägburen ambulans * -0,4 % ,4 % Tabell 9. Antal uppdrag vägburen ambulanssjukvård Källa: CAK-net * Preliminärt resultat 2014 Antalet uppdrag ökade med 2,4 procent mellan 2012 och 2013 medan antalet uppdrag minskade med 0,4 procent mellan 2013 och Sedan 2008 har antalet uppdrag för vägburen ambulans ökat varje år med mellan 5 till 13 procent. Huruvida minskningen mellan 2013 och 2014 av antalet uppdrag är ett trendbrott återstår att se. Andel uppdrag Per prio 2014 Förändring 14/ Förändring 13/ Prio 1 48 % 0 % 48 % 2 % 46 % Prio 2 43 % 1 % 42 % 0 % 42 % Prio 3 9 % - 1 % 10 % - 2 % 12 % Tabell 10. Antal uppdrag per prio, vägburen ambulanssjukvård. Källa: CAK-net. Ambulanserna bemannade med anestesisjuksköterska ingår i ovanstående tabell när de gör egna uppdrag. Fördelningen mellan olika prioriteringsgrader har varit relativt oförändrad de senaste åren. Sett i ett längre perspektiv har dock fördelningen mellan olika prioriteringsgrader förändrats var andelen prio 1 uppdrag 33 procent och 2014 var andelen prio 1 uppdrag 48 procent. Samtidigt har andelen prio 3 uppdrag minskat från 21 procent 2008 till 9 procent Antal uppdrag och prio fördelning för respektive ambulansresurs framgår av bilaga 3. Antal uppdrag fördelade över kalenderår Antal uppdrag vägburen ambulans År 2012 År 2013 År 2014 Sida 19

21 Tabell 11. Antal uppdrag vägburen ambulanssjukvård , fördelade över kalenderåret. Källa: CAK-net. Tabell 11 visar antalet uppdrag fördelat över kalenderåret. Förutom att antalet uppdrag inte varierat nämnvärt under dessa år visar tabellen att variationen i antal uppdrag över kalenderåret inte är stor. Nyttjandegrad Nyttjandegraden är den tid från det att enheten knyts till ett ärende till dess att enheten är tillgänglig för nytt uppdrag, i förhållande till enhetens driftstid. Resterande tid utgörs av beredskap. Den totala nyttjandegraden av upphandlad driftstid för vägburen ambulans var 59 procent (Källa SOS Alarm, QlikView) Intensivvårdsambulans Uppgift I länet finns en intensivvårdsambulans. Denna resurs ingår i avtalet om ambulanssjukvårdstjänst med AISAB. Intensivvårdsambulansen används för transporter av patienter med särskilt vårdbehov mellan sjukvårdsinrättningar. I de flesta fall medföljer personal från sjukhuset under transporten. Intensivvårdsambulans är tillgänglig för uppdrag dygnet runt, årets alla dagar. Bemanning Intensivvårdsambulansen bemannas med en specialistutbildad sjuksköterska och ambulanssjukvårdare. Kostnader Kostnaden för intensivvårdsambulansen ingår i avtalet om vägburen ambulans med AISAB. Kostnaden för intensivvårdsambulansen var drygt 9 miljoner Uppdrag Antal uppdrag Förändring Förändring Resurs / / Intensivvårdsambulans 624 9% % 520 Tabell 12. Intensivvårdsambulans, antal uppdrag. Källa: CAK-net Antalet uppdrag för intensivvårdsambulans ingår även i det totala antalet uppdrag för vägburen ambulans. Se tabell 9 Mer än 80 procent av uppdragen var prio 3 uppdrag Nyttjandegrad Intensivvårdsambulansens nyttjandegrad uppgick till 21,9 procent under (Källa SOS Alarm, QlikView) Utomlänsambulans Uppgift I länet finns en så kallad utomlänsambulans. Denna resurs ingår i avtalet med AISAB om ambulanssjukvårdstjänst. Utomlänsambulansen utför förbeställda utomlänsuppdrag dygnet runt och året om. Utomlänsambulansen ska vara redo att Sida 20

22 utföra uppdrag inom högst fyra timmar från det att uppdrag tilldelats. Vid behov kan utomlänsambulansen transportera två patienter samtidigt. Bemanning Utomlänsambulansen är bemannad med en specialistutbildad sjuksköterska och ambulanssjukvårdare och är utrustad som en ambulans. Kostnader Kostnaden för utomlänsambulansen ingår i avtalet om vägburen ambulans med AISAB. Kostnaden för utomlänsambulansen uppgår till cirka fem miljoner. Uppdrag Antal uppdrag Förändring Förändring Resurs / / Utomlänssambulans % 353-9% 389 Tabell 13. Utomlänsambulans, antal uppdrag Källa: CAK-net Antalet uppdrag förutomlänsambulansen ingår även i det totala antalet uppdrag för vägburen ambulans. Se tabell 9 99 procent av utomlänsambulansens uppdrag var prio 3 uppdrag Ambulans bemannad med anestesisjuksköterska Uppgift Två ambulanser är bemannade med anestesisjuksköterska och fungerar vid behov som förstärkningsenhet till ordinarie ambulans. Dessa ambulanser kan även utföra egna ambulansuppdrag. Som förstärkningsenhet larmas de i första hand på prio 1 uppdrag enligt särskild larmrutin på prioriterings- och dirigeringscentralen. Enheten har utökade medicinska ordinationer för att stötta de vägburna ambulanserna. Bemanning Ambulanserna är bemannade med en anestesisjuksköterska och en ambulanssjukvårdare. Leverantör Falck Ambulans AB och Samariten Ambulans AB Avtalsperiod Antal 2 stycken Kostnader Kostnaden ingår i avtalet om vägburen ambulans med Falck Ambulans AB respektive Samariten Ambulans AB. Sida 21

23 Uppdrag Ambulans med anestesi-ssk som förstärkningsenhet 2014 Förändring 14/ Förändring 13/ (11 månader) % Tabell 14. Ambulans med anestesisjuksköterska som förstärkningsenhet, antal uppdrag Källa: CAK-net (Obs egna journalförda uppdrag ej medräknade 343 st, ingår i uppdragen för vägburen ambulans) Nyttjandegrad Nyttjandegraden för dessa enheter var 20,8 respektive 18,5 procent. (Källa SOS Alarm, QlickView). I dessa uppgifter ingår även när de utför egna uppdrag. 7.6 Ambulanshelikopter Uppgift Ambulanshelikopter används för uppdrag i länets perifera delar och områden där tillgång till vägburen ambulans är begränsad. Ambulanshelikopter utför till största delen prio 1 uppdrag, akuta uppdrag där fara finns för liv. Vid dåligt flygväder, exempelvis vid dimma eller vid uppdrag i närområdet, kan den medicinska personalen från helikoptern bemanna en akutbil (så kallad dimbil ). Akutbilen är ingen ambulans som kan transportera patient utan fungerar som stödresurs till vanlig ambulans. Bemanning Ambulanshelikopter är bemannad med en pilot, en anestesisjuksköterska och en ambulanssjukvårdare som även fungerar som Hems Crew åt piloten. Hems Crew bistår pilot med uppgifter som berör själva flygningen. Vid behov följer läkare med i ambulanshelikopter. Läkarmedverkan vid uppdrag har skett cirka 15 gånger under Ett särskilt avtal om utökad läkarmedverkan finns under midsommarhelgen. Leverantör Scandinavian Medicopter AB. Avtalsperiod Antal En ambulanshelikopter är i drift dygnet runt, årets alla dagar. Under perioden 15 maj till 15 september är en extra ambulanshelikopter i drift Ambulanshelikoptrarna är placerade i Mölnvik, Gustavsberg. Sida 22

24 Kostnader Kostnader Tkr Resurs 2014 För. 14/ För. 13/ Ambulanshelikopter % ,0 % Tabell 15. Ambulanshelikopter kostnader Källa: Ekonomisystemet Raindance Ersättningen för ambulanshelikoptertjänsten har en fast och en rörlig del. Den fasta ersättningen prisjusteras årligen enligt LPI och den rörliga delen förändras i relation till rådande bränslepris. Kostnaden för tjänsten har inte ändrats nämnvärt under många år förutom den årliga prisuppräkningen. En stor ökning skedde dock mellan 2013 och 2014, då kostnaden ökade med 19 procent. Bakom denna kostnadsökning ligger förändrad momslagstiftning från och med som påverkar kostnaderna. Uppdrag Antal uppdrag Resurs 2014 För. 14/ För. 13/ Ambulanshelikopter ,04 % ,5 % Tabell 16. Ambulanshelikopter antal uppdrag Källa: Scandinavian Medicopter AB. Några större förändringar har inte skett av antalet uppdrag för ambulanshelikopter från Sett ur ett längre perspektiv har ökningen av antalet uppdrag mattats av de senaste åren. Mellan 2008 och 2009 ökade uppdragen med 15 procent och mellan åren var ökningen 5-6 procent. Dimbilen har under 2014 använts vid 234 uppdrag. 92 procent av dessa uppdrag var prio 1-uppdrag. Andel prio Andel uppdrag Per prio 2014 För. 14/ För. 13/ Prio 1 81 % 0 % 81 % 0 % 78 % Prio 2 18 % 0 % 18 % - 2 % 20 % Prio 3 1 % 0 % 1 % 0 % 2 % Tabell 17. Ambulanshelikopter prioritet uppdrag Källa: CAK-net Ambulanshelikoptrarna utför till stor del prio 1 uppdrag. Denna fördelning har varit oförändrad under de närmaste åren. Sida 23

25 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti Septemb Oktober November December Antal uppdrag fördelade över året Antal uppdrag - åretrunt helikopter och sommarhelikopter År 2012 År 2013 År 2014 Tabell 18. Antal uppdrag ambulanshelikopter (ordinarie och sommar) fördelade på kalenderåret. Källa: CAK-net. Tabellen visar antalet uppdrag för åretrunt helikopter och sommarhelikopter, fördelade på kalenderåret. Antalet uppdrag ökar markant från och med april, för att nå en topp under juli för att sedan minska i oktober. Under perioden 15 maj och 15 september är även sommarhelikoptern i drift, mellan Nyttjandegrad Åretrunthelikopterns nyttjandegrad var 27,6 procent. Nyttjandegraden för den ambulanshelikopter som är i drift under perioden 15 maj till 15 september 2014 var 42 procent under Nyttjandet av åretrunthelikoptern varierar kraftigt under året. 7.7 Akutläkarbil Uppgift Läkare i akutläkarbil utgör en viktig prehospital resurs med hög medicinsk kompetens och ska nyttjas som stödfunktion för ambulanser och prioriterings- och dirigeringstjänsten. I läkarens arbetsuppgifter ingår bland annat att bedöma och prioritera vård/transportbehov, vid behov (slut)behandla på hämtplats, konstatera eventuella dödsfall på hämtplats, besluta om val av vårdnivå och destination. Läkare kan därmed komplettera och avlasta övrig ambulanssjukvård i SLL. Under 2014 har HSF bedrivits ett aktivt arbete med översyn av utlarmningskriterier för enheten i samarbete med företrädare från akutläkarbilen och SOS Alarm Sverige AB. Förändrade riktlinjer börjar att gälla från och med 1 februari Bemanning Akutläkarbilen bemannas med läkare och ambulanssjukvårdare. Läkaren tjänstgör huvudsakligen på akutläkarbilen och vid behov kan läkaren medfölja i vägburen ambulans och ambulanshelikopter. Läkaren är specialistutbildad i anestesi och intensivvård, alternativt specialist i kirurgi, ortopedi eller internmedicin med tilläggsspecialitet som akutläkare. Akutläkarbilen är placerad i Hägersten. Sida 24

26 Leverantör Scandinavian Medicopter AB, underleverantör av sjukvårdspersonal är Falck Ambulans AB Avtalsperiod Akutläkarbilstjänsten ingår i avtalet med Scandinavian Medicopter AB. Antal En akutläkarbil som är i drift mellan alla dagar i veckan. Under midsommarhelgen tjänstgör akutläkarbilen dygnet runt. Kostnader Kostnader Tkr För. För. Resurs / / Akutläkarbil ,3 % ,8 % Tabell 19. Akutläkarbil kostnader Källa: Ekonomisystemet Raindance Ersättningen till leverantören är fast med årlig prisuppräkning. Uppdrag Antal uppdrag Resurs 2014 För. 14/ För. 13/ Akutläkarbil % % Tabell 20. Akutläkarbil antal uppdrag Källa: CAK-net Antalet uppdrag ökade med 28 procent mellan 2012 och 2013 och minskade med 12 procent mellan 2013 och Andel prio Andel uppdrag För. För Per prio 14/13 13/ Prio % + 0,2 % 99,0 % + 2,0 % 94,0 % Prio 2 0,7 % - 0,3 % 1,0 % - 3,0 % 4,0 % Prio 3 0,1 % + 0,1 % 0,0 % - 2,0 % 2,0 % Tabell 21. Akutläkarbil prioritet uppdrag Källa: CAK-net Akutläkarbilen har de senaste åren nästan utslutande utfört prio 1 uppdrag. Det är en förändring från då andelen prio 1 uppdrag varierade mellan procent. Utvecklingen sedan akutläkarbilsfunktionen inrättades 2008 är att akutläkarbilen alltmer nyttjats som förstärkningsresurs till ambulanser vid prio 1 uppdrag. Sida 25

27 Nyttjandegrad Nyttjandegraden för akutläkarbilen var 30,2 procent Liggande persontransport Uppgift Patient som saknar medicinskt vårdbehov under transport men av andra skäl behöver ligga ner under resan kan beviljas liggande persontransport. Resan ska gå till, från eller mellan landstingsfinansierade vårdgivare. Mottagande sjuksköterska hos leverantören avgör i samråd med beställaren om patienten har behov av liggande persontransport. Möjlighet att administrera syrgas finns för de som behöver denna vård. Uppdraget avser hela Stockholms län och även utomlänsuppdrag. Bemanning Två personer varav en alltid sitter hos personen som transporteras. Leverantör Sirius Omsorg AB Avtalsperiod Antal Varierar. Antalet enheter är ej fastställt i avtal. Däremot finns krav på väntetid för patient vilket styr antalet enheter som används. Antalet enheter som är i drift varierar över dygnet och beroende på veckodag. Dagtid vardagar är cirka 35 enheter i drift. Kostnader Kostnader Tkr Resurs Liggande persontransport 2014 Förändring 14/ Förändring 13/ ,6 % ,2 % Tabell 22. Liggande persontransport kostnader Källa: Ekonomisystemet Raindance Avtalet med leverantören Sirius Omsorg AB bygger på en fast ersättning med prisuppräkning enligt LPI. Därutöver finns möjlighet till bonus om väntetidsmål enligt avtal uppnås. I avtalet finns även vite kopplat till uppfyllandet av väntetidsmålet. Bonus utges om 95 procent av transporterna uppfyller väntetidsmålet, Vite utgår om andelen transporter som uppfyller väntetidsmålet understiger 90 procent. Transporter Antal transporter Liggande persontransport 2014 För. 14/ För. 13/ % % Tabell 23. Liggande persontransport antal uppdrag Källa: VAL-databas (liggande) Sida 26

28 Antalet transporter minskade med 11 procent mellan 2012 och Denna minskning kan bland annat förklaras av att leverantören aktivt arbetat tillsammans med sjukhusen att rätt målgrupp ska omfattas av tjänsten. Det kan till exempel gälla att sjukresa beställs i stället för liggande persontransport när patienten klarar av att transporteras sittande. 7.9 Sjukresor Uppgift Den som behöver uppsöka planerad vård kan bli beviljad sjukresa med egen bil, taxi eller specialfordon/rullstolstaxi, om det finns medicinska skäl. Efter bedömning av vårdgivaren kan sjukresekort beviljas. Den som inte kan resa med allmän kollektivtrafik till exempel buss och tunnelbana till vården kan ha rätt att få sjukresa med taxi, rullstolstaxi eller egen bil. Bemanning En förare i taxi eller rullstolstaxi Leverantörer Ett antal leverantörer som Trafikförvaltningen upphandlat. Avtalsperiod med möjlighet till förlängning med ett år. Kostnader Kostnader Tkr Resurs 2014 För. 14/ För. 13/ Sjukresor ,2 % ,6 % Tabell 24. Sjukresor kostnader Källa: Ekonomisystemet Raindance Ersättningen till Trafikförvaltningen består av en fast och en rörlig del och 2013 uppgick den fasta kostnaden till cirka 18 miljoner kronor. Ökningen mellan åren förklaras av ett ökat antal resor. Resor Antal transporter 2014 För. 14/ För. 13/ Sjukresor ,7 % ,9 % Tabell 25. Sjukresor antal uppdrag Källa: Trafikförvaltningen Ökningen med 12,9 procent förklaras av att resor är sådana resor som ej fanns i statistiken över antal resor tidigare utan enbart fanns med på kostnadssidan. Det gäller exempel dialysresor. Den egentliga ökningen mellan 2012 och 2013 var 7 procent. Sida 27

29 7.10 Övriga prehospitala resurser Samverkansavtal finns med Akademiska sjukhuset i Uppsala och Region Gotland om tillgång till ambulanshelikopter. Samarbete sker även med polis, räddningstjänst, Sjöfartsverket, Sjöräddningssällskapet och taxibåtar i samband med transport och omhändertagande av patienter. Samverkansavtalet med Akademiska sjukhuset i Uppsala och Region Gotland gäller tills vidare. Dessa avtal har inte utnyttjats de senaste två åren. Det finns ett avtal med Räddningstjänsten som gäller transport till farbar väg och assistans vid tunga lyft. Därutöver finns ett avtal med Räddningstjänsten om första hjälpen insats vid misstänkt hjärtstopp. Det sistnämnda avtalet tecknades 2011 som ett resultat av projektet SALSA (SAving Lives in Stockholm Area). Avtalet med Sjöfartsverket gäller tillgång till den andres personal om sådan behövs i en nödsituation. Inom ramen för landstingets avtal om vägburen ambulanssjukvård finns sju ambulansteam, SITS-team, som har speciell utbildning och utrustning för att kunna medfölja båttransporter eller utföra insatser vid/i vatten. Dessa team finns vid de kustnära ambulansstationerna och i utrustningen finns bland annat överlevnadsdräkt och flytväst. Syftet är att säkerställa insatser för personer som befinner sig till sjöss och/eller vid vatten Kris- och katastrofmedicinsk organisation i SLL Sedan den 1 april 2014 tillhör Enheten för Katastrofmedicinsk beredskap, EKMB, Avdelningen Medicinska staben inom HSF. Enheten ansvarar för att katastrofmedicinsk planering finns före, under och efter en allvarlig händelse. Enhetens uppgifter är bland annat att ta fram en katastrofmedicinsk beredskapsplan, samverka vid allvarlig händelse, utbilda och öva personal inom beredskapsorganisationen, se till att robusta lokaler finns att leda i, se till att adekvat utrustning finns samt säkerställa att det finns en krisstödsorganisation. EKMB har ett tätt samarbete med Enheten för prehospital vård och medicinsk service. EKMB deltar i upphandlingar, avtalsskrivningar, kunskapsstyrning, olika projekt (till exempel prioritering och dirigering i egen regi) samt verksamhets- och avtalsuppföljningar med ambulansleverantörer och SOS Alarm Sverige AB. Under sommaren och hösten 2014 låg fokus på Ebolautvecklingen i Västafrika. Många frågeställningar kring hantering av en högrisksmitta uppkom inom landstinget och i övriga samhället. En särskild organisation för att kunna samordna behov och frågeställningar bildades. I denna deltog Enheten för prehospital vård och medicinsk service med framtagande av särskilda ambulansenheter för att transportera misstänkta fall och med utbildningsinsatser för ambulanspersonal. EKMB ansvarar även för särskild sjukvårdsledning på regional nivå och ger direktiv hur särskild sjukvårdsledning ska organiseras och bedrivas på regional och lokal nivå. Ambulansleverantörerna och deras olika enheter samt driftjourer utgör tillsammans Sida 28

30 med prioriterings- och dirigeringsfunktionen och operativ passledare hos SOS Alarm Sverige AB viktiga funktioner vid en allvarlig händelse. Med allvarlig händelse menas en händelse som är så omfattande att den måste ledas på särskilt sätt. Sex ambulansenheter samt akutläkarbilen kan fungera som ledningsenheter med funktionen sjukvårdsledare och utgör särskild sjukvårdsledning på lokal nivå. På regional nivå i särskild sjukvårdsledning finns Tjänsteman i Beredskap (TiB) som finns i beredskap 24 timmar om dygnet årets alla dagar. TiB är landstingets larmfunktion och initiala beslutsfattare. Vid en allvarlig händelse beslutar TiB om förstärkningsresurser ska sättas in, beredskapsläge och om stab ska kallas in till ledningscentralen som är belägen i Johannesberget hos SOS Alarm Sverige AB. I Stockholm kallas den särskilda sjukvårdsledningen på regional nivå för Regional katastrofmedicinsk ledning (RKML). 8. Viktigare händelser under Prehospital IT-plattform inom ambulanssjukvården, FRAPP HSN beslutade den 31 augusti 2011 att en ny prehospital IT-plattform ska införas inom ambulanssjukvården, FRAPP. Upphandling genomfördes under 2014 och avtal tecknades den 15 augusti 2014 med det danska företaget CSC Skandihealth AS. Syftet med FRAPP är: Sida 29

31 Att kunna följa patientens process från larm till mottagande enhet eller lämna hemma, Att effektivisera ärendehanteringen, Att öka patientsäkerheten, Att förbättra mottagande och rapportering av viktigt patientinformation, Att förbättra uppföljningen, Att akut- och hjärtintensivmottagningar ska ha möjlighet att ta del av patientinformation i mottagandefunktion under pågående patientärende. Följande ingår i FRAPP Journalsystem amphi med mobil tablett computer monterade i en certifierad dockningsstation i ambulansen, Kart- och navigationsstöd SAFE (ärendehantering), Monitorering & Ekg Corpuls3, Utrustning för att skicka och ta emot information, Breddinförande Införandet av FRAPP påbörjades under 2014 och sker i projektform i samverkan med CSC Scandihealth A/S, ambulansleverantörer och andra berörda sjukvårdsenheter. Under september 2014 till och med hösten 2015 sker kravanalys, layout, design, tester samt förberedelse för att starta pilotdrift. Pilotdriften är planerad att inledas i september 2015, omfattande en ambulans per station i City, Bromma, Täby, Märsta och Hägersten samt på akut- och hjärtintensivmottagningar på Danderyds sjukhus och Capio St. Görans sjukhus. Prioriterings- och dirigeringsfunktionen (SOS Alarm) ingår också i pilotdriften. Breddinförande startar i november Breddinförandet beräknas vara klart försommaren Ambulanslyftet I februari 2013 beslutade den politiska majoriteten i SLL att utöka antalet ambulanser med 10 stycken under Skälet var att möta ett ökat behov av ambulanssjukvård på grund av befolkningstillväxt, trafiksituation och skapa förutsättning för kortare väntetider för patienten Under 2013 driftsattes 6 nya ambulanser: 4 mars två ambulanser i Farsta och Täby (Samariten Ambulans AB). 15 april en ambulans i Vällingby (AISAB). 1 september en ambulans i Skärholmen (Falck Ambulans AB). 1 november två ambulanser Söder och Solna (AISAB). Sida 30

32 2014 Under 2014 driftsattes ytterligare 3 ambulanser: 3 februari en ambulans i Upplands Väsby (Samariten Ambulans AB) 1 oktober två ambulanser i Bromma och City (AISAB) 2015 Den sista ambulansen i Ambulanslyftet driftsattes den 1 januari 2015 Söder (AISAB) Placeringen av de nya ambulanserna bestäms av HSF i samråd med SOS Alarm Sverige AB och ambulansleverantörerna. 8.3 Sommarsituationen 2014 Inför sommaren 2014 fördes en kontinuerlig dialog med leverantörerna kring svårigheten att rekrytera specialistutbildade sjuksköterskor under semesterperioden. Leverantörerna inom ambulanssjukvården meddelade HSF att de inte skulle klara av att uppfylla kompetenskravet under sommarperioden. HSF begärde att leverantörerna redovisade förslag på åtgärder för att lösa denna situation utan att äventyra patientsäkerheten. HSF beslutade att tillsätta extra kapacitet i form av sex sjuktransportenheter under perioden 2 juni till 29 augusti Sjuktransportenheterna var bemannade med legitimerade sjuksköterskor och ambulanssjukvårdare och skulle i första hand svara för transporter mellan vårdenheter. Vid akuta primäruppdrag skulle dock ambulans vara förstahandsval. Under sommaren anpassades antalet ambulanser till en beräknad mindre belastning motsvarande fem procent av den totala drifttiden. Genom differentierad dirigering säkrades därmed kapaciteten av akutambulanser för de tillstånd som kräver denna resurs under sommaren HSF godkände inga avsteg från krav i avtalen på specialistutbildad sjuksköterska i ambulansen. HSF och leverantörernas samlade bedömning är att ambulanssjukvården fungerade tillfredsställande sommaren Inspektionen för vård och omsorg, IVO, som följde förändringen, gjorde bedömningen att SLL bedrivit ett systematiskt patientsäkerhetsarbete genom att analysera och åtgärda identifierade patientsäkerhetsrisker inför sommaren Utredning av prioritering och dirigering i egen regi HSN beslutade den 19 november 2013 att ge HSF i uppdrag att utreda förutsättningarna att driva tjänsten prioritering och dirigering i egen regi. Under 2014 har detta arbete pågått med nulägesanalys, genomlysning av nuvarande processer, tekniska, lokalmässiga och juridiska möjligheter samt en riskanalys baserad på utredningens förslag. Parallellt med detta arbete har flertalet avstämningar skett Sida 31

33 tillsammans med andra landsting som redan beslutat att bedriva tjänsten i egen regi eller som utreder frågan. Utredningen gör bedömningen att tjänsten kan bedrivas i egen regi och att det finns många fördelar med en sådan lösning. Utredningen förslår en lösning där SLL träffar avtal med SOS Alarm om att nyttja SOS Alarm:s lokaler, teknik och beslutstöd. SLL bemannar funktionen med egen personal, övertar vårdgivaransvaret och får en regionalt styrd dirigeringsfunktion. Det pågår en behandling i regeringskansliet av den statliga Alarmeringsutredningens betänkande och även Riksdagens försvarsutskott har påtalat behov av ytterligare utredning om samhällets alarmeringstjänst. Det kommer sannolikt att dröja innan förutsättningarna för tjänsten kommer att klargöras, till exempel om det kommer att skapas en gemensam nationell teknikplattform. Våren 2015 kommer HSN att ta ställning till utredningens förslag om att driva prioriterings- och dirigeringsfunktionen i egen regi och ett eventuellt genomförande. 8.5 Avtal och upphandling Under 2014 har upphandling av ambulanshelikoptertjänst påbörjats. HSN beslutade den 17 juni 2014 om förfrågningsunderlag. Nyheter i upphandlingen i förhållande till nuvarande avtal är bland annat krav på större helikopter och större vårdutrymme. En nyhet är också en option om två helikoptrar året om och utökade säkerhetskrav. Tilldelningsbeslut beräknas att fattas i mars Akutläkarbiltjänsten omfattas inte av uppdraget och är föremål för översyn. HSN beslutade även att förlänga nuvarande avtal med Scandinavian Medicopter till Ett nytt avtal har tecknats med Trafikförvaltningen om sjukreseverksamhet. HSF har sedan 1 januari 2012 kostnads- och uppföljningsansvar för sjukresor. Avtalet sträcker sig till med möjlighet till förlängning med ett år. Avtalet om liggande persontransporter med Sirius Humanum AB, som trädde i kraft , har förlängts till Under senare delen av 2015 kommer förberedelser att genomföra förnyad upphandling av liggande persontransporter att påbörjas. 8.6 Vårdkedjor - Patientstyrning Geriatrisk patientstyrning Direktstyrning av geriatriska patienter inom ambulanssjukvården genomförs med hjälp av 11 identifierade bedömda tillstånd (sökorsak) och kriterier i ett särskilt beslutsunderstöd (triageverktyg) samt läkarkontakt med geriatriker. Under 2014 har ambulanssjukvårdens leverantörer redovisat totalt 1918 patienter som hanterats inom ramen för vårdkedjan/patientstyrning geriatrik. (Källa WIM-enkät 2014) Sida 32

34 Projektet Närakut Patientstyrning Projektet Närakut patientstyrning startade i januari 2013 och pågick till januari Projektet omfattade styrning av utvalda patientgrupper till fyra närakuter: närakuten Aleris Nacka, närakuten Handen, närakuten Järva och närakuten Löwenströmska. Projektet var en del av projektet Akut omhändertagande som initierats av programkontoret för FHS. Under 2014 har styrning till närakuter fortsatt och ambulanssjukvårdens vårdgivare redovisade att totalt 709 patienter hanterats inom ramen för vårdkedjan/ patientstyrning närakut. (Källa WIM-enkät 2014). 8.7 Landstingsrevisorerna rapport Prehospital vård vårdkedjans första insats (Projektrapport 08/2013) Landstingsrevisorerna presenterade rapporten Prehospital vård - vårdkedjans första insats. Landstingsrevisorernas bedömning är att styrning, samordning och uppföljning av den prehospitala vården i SLL behöver stärkas för att skapa tillräckliga förutsättningar för effektivt resursutnyttjande och en jämlik, patientsäker vård. Landstingsrevisorerna föreslår bland annat att: HSN bör i samråd med landstingsstyrelsen se till att ägardirektiv respektive avtal är inbördes samstämmiga så att utveckling och samverkan i den prehospitala vården underlättas. Även avtal med externa parter bör ingå i översynen så att en helhetsbild skapas. HSN bör ta fram mål och tidplan för den prehospitala vården som kan användas för att ställa krav i avtal och tydliggöra de olika aktörernas uppdrag, samt samordna befintliga styrmedel såväl inom den prehospitala vården som i relation till angränsande vårdgivare i syfte att främja ett bättre samlat resursutnyttjande. Sammanfattningsvis var HSF positiv i sitt yttrande till de synpunkter och utvecklingsområden som Landstingsrevisorerna lyft fram. Det gäller till exempel att mål och incitament kan lyftas fram bättre i avtalsstyrning, uppföljning och ersättningssystem och att det behövs en bättre målbild och vision för den prehospitala vården. 8.8 Helikopterbas för ambulanshelikopterverksamheten Under många år har ett arbete pågått med att hitta en ny helikopterbas som kan ersätta den nuvarande basen i Mölnvik, Gustavsberg. Den nuvarande lokaliseringen är inte optimal på grund av det centrala läget i Gustavsberg och närhet till bebyggelse. Under 2014 har en lokaliseringsutredning genomförts på uppdrag av Värmdö kommun och SLL. Fyra alternativ har presenterats, inklusive det så kallade noll-alternativet. Nollalternativet innebär att den nuvarande lokaliseringen blir kvar med Sida 33

35 kompletterande åtgärder för att begränsa negativ påverkan på omgivningen. Fördjupad utredning av nollalternativet pågår i Värmdö kommun. Värmdö kommun beslutade hösten 2014 att anmoda SLL att söka tillstånd hos Länsstyrelsen för ambulanshelikopterverksamheten enligt Miljöbalken. Verksamhet som har negativ påverkan på miljön kan få tillstånd av Länsstyrelsen att bedriva verksamhet trots negativa miljökonsekvenser om det är en samhällsviktig tjänst. Värmdö kommun har bordlagt beslutet i väntan på utredning av det så kallade nollalternativet. Om prövningsförfarande hos Länsstyrelsen inleds innebär det en process med inhämtande av synpunkter, dialog med myndigheter och närboende och kompletterande bullerutredningar vilket kommer att ta större delen av 2015 i anspråk. 8.9 Förändrad beställarorganisation för prehospital vård i SLL 1 mars 2014 integrerades Stockholms Prehospitala Centrum, SPC, i HSF. Tidigare tillhörde SPC Södersjukhuset. Verksamheten reglerades i avtal mellan HSF och Södersjukhuset. SPC:s uppgifter var bland annat kunskapsstyrning, samordning och planering av den prehospitala vården i SLL. Inom SPC fanns även chefläkarfunktionen för den prehospitala vården i SLL. Flera av SPC:s tidigare funktioner har integrerats i den nya Enheten för prehospital vård och medicinsk service på HSF, där även avtalshandläggning och avtalsuppföljning ingår i arbetsuppgifterna Patientsäkerhet och avvikelsehantering Införande av HändelseVis Ett arbete har pågått under 2014 med mål att införa HändelseVis som ett gemensamt avvikelsehanteringsystem inom den prehospitala vården. I dag är det en leverantör, AISAB, som använder HändelseVis. Den systematiska uppföljningen av verksamheten underlättas med ett gemensamt avvikelsehanteringssystem. Införandet av HändelseVis har skjutits upp och ska samordnas med införande av FRAPP. Avvikelsehanteringen kommer att under ytterligare en tid att ske med olika system, vilket försvårar möjligheten till systematisk analys. Efter införandet av FRAPP inom ambulanssjukvården kommer sannolikt förutsättningarna för ett sammanhållet avvikelsehanteringsystem att förbättras. Avvikelsehantering Enhetens patientsäkerhetsarbete och uppföljning av vårdgivarnas avvikelsehantering genomförs på ett organisatoriskt övergripande plan, främst för att identifiera verksamhetsöverskridande systemfel och negativa trender. Uppföljning sker främst via kontinuerliga avtalsuppföljningar, men även genom diskussioner i Medicinska rådet. Sista kvartalet 2014 påbörjades planering för en effektivare uppföljningsprocess hos HSF samt även planering för att skapa ett nytt och leverantörsgemensamt forum för Sida 34

36 patientsäkerhetsarbete lett av chefläkaren och som beräknas kunna påbörjas under andra kvartalet Avvikelsehantering sker även genom praktisk administrativ samordning och kvalitetssäkring genom att enheten står som mottagare för avvikelser i HändelseVis, som inkommer från akutsjukhusen i länet, för identifiering av aktuell prehospital vårdgivare samt vidarebefordran till de vårdgivare som inte är anslutna till det av SLL upphandlade avvikelsesystemet. Liknande samordning sker även avseende avvikelser och klagomål från andra vårdgivare och enskilda medborgare Medicinska behandlingsriktlinjer De medicinska riktlinjerna för ambulanssjukvården i SLL revideras årligen. Arbetet med 2015 års version av riktlinjerna har löpt under Förslag har kommit in via verksamheterna och via omvärldsbevakning. De har bearbetats av medicinskt ledningsansvariga läkare hos vårdgivarna och representanter för Enheten för prehospital vård och medicinsk service på HSF. Riktlinjerna går på remiss till vårdgivarna och revideras eventuellt ytterligare. De bereds sedan i medicinska rådet och beslutas i verksamhetsrådet. Ny upplaga publiceras och börjar gälla från 1 februari Nyheter i 2015 års upplaga är att generiska namn används genomgående på läkemedel. En annan viktig nyhet är att riktlinjen för anafylaktisk reaktion harmoniserats med anafylaxidokumentet från Svenska föreningen för allergologi. En del justeringar i medicineringen vid till exempel akut hjärtinfarkt har även gjorts Smittskydd Med anledning av utbrottet av Ebola i Liberia, Guinea, Sierra Leone och Mali har åtgärder vidtagits för att säkerställa att den prehospitala organisationen har kapacitet att på ett säkert sätt ta hand om personer med eventuell högsmittsam viral feber. Utbildning har initierats och genomförts med hjälp av smittskydd Stockholm. En organisation finns nu med fem ambulanser, varav två stycken som är speciellt anpassade för uppdraget med utrustning och personal med utbildning för att hantera högsmittsamma sjukdomar. Dessa fem enheter är akutbilsambulanserna i Sollentuna och Huddinge, dygnsambulansen i Märsta, akutläkarbilen, samt intensivvårdsambulansen SMS-livräddare avtal med hjärtstoppscentrum Södersjukhuset De aktiviteter/insatser som landstinget organiserat gällande hantering av hjärtstopp utanför sjukhus är främst SMS-livräddare-projektet och SALSA-projektet (SAving Lives in Stockholm Area). Båda projekten har funnits flera år. Nytt för 2014 är att SMSlivräddarprojektet kommer att vidgas, dock som ett fortsatt projekt och delfinansieras av HSF. Det avtal HSF sluter med SÖS syftar till att rama in villkoren för samtliga Sida 35

37 hjärtstoppsaktiviteter utanför sjukhus. Avtalet innefattar även olika uppföljningsåtaganden kopplade till hjärtstoppsregistret och LUCAS. Tidigare fanns olika enskilda överenskommelser med SPC för de olika aktiviteterna Avtalsuppföljning Under 2014 har Enheten för prehospital vård och medicinsk service följt upp de avtal som HSF har med leverantörer av prehospitala verksamheter. Underlag för avtalsuppföljningen är bland annat de uppgifter som leverantörerna redovisar inför uppföljningsmöten med förvaltningen, uppgifter som leverantörerna redovisar i den årliga webbaserade WIM-enkäten, rapporterade avvikelser och resultatet av granskning och revision om sådan gjorts. Resultatet av uppföljningen ska ge stöd för verksamhetsutveckling, identifiering av utvecklingsområden och sker i dialog med leverantörerna. Resultatet av avtalsuppföljningen ger även underlag för ställningstagande inför förlängning eller andra förändringar när det gäller avtal Jämställd och jämlik vård Den prehospitala vården ska ges med respekt för alla patienters lika värde och för den enskilda människans värdighet. Verksamheten ska präglas av hög etisk medvetenhet och leverantörerna av den prehospitala vården ska tillhandahålla en vård på lika villkor oavsett kön, ålder, funktionshinder, social position, etnisk eller religiös tillhörighet samt sexuell identitet. Ovanstående inriktning är fastslagen i de avtal som tecknats med den prehospitala vården. Ambulanssjukvårdens vårdgivare har under 2014 arbetat aktivt med att uppnå en jämlik ambulanssjukvård med hjälp av journalgranskning, uppföljning könsfördelning av vissa diagnoser samt avvikelser. Även analyser av åldersfördelning samt fördelning av tillgänglighet i olika områden har genomförts. En av leverantörerna har utbildat samtliga chefer i SLL:s certifierade jämställdhetsutbildning, tagit fram en egen jämställdhets- och mångfaldhetsplan för verksamheten samt utbildat all personal i Stockholms läns landstings HBT-utbildning. Källa: WIM-enkät Sida 36

38 Bilaga 1 Väntetid för patient i Stockholms län, SKL:s Öppna jämförelser Sida 37