UPPHANDLING AV. Prioritering och dirigering av prehospitala enheter SLL Bilaga 1 Specifik uppdragsbeskrivning och uppföljning

Transkript

1 1(54) UPPHANDLING AV Prioritering och dirigering av prehospitala enheter SLL 1140 Bilaga 1 Specifik uppdragsbeskrivning och uppföljning

2 2(54) Innehållsförteckning 1. Allmän orientering Uppdraget Långsiktiga mål för hälso- och sjukvården i SLL Inriktningsmål för den prehospitala vården i SLL Sjukvårdsstrukturen i SLL Framtidens hälso- och sjukvård i SLL Rätt vårdnivå Prehospitala enheter i SLL Dimensionering av prehospitala enheter Geografisk lokalisering Terminologi Kvalitetsområde 1, Samverkan och verksamhetsutveckling Mål Samverkan med Beställaren Samverkan med Stockholms prehospitala centrum ambulans (SPC-A) och chefläkarfunktionen Samverkan med ambulanssjukvården Samverkan med SLL:s Kris- och katastrofenhet, REK Samverkan med SLL:s RAKEL-förvaltning och RAKEL-support Samverkan med Vårdguiden Mina vårdkontakter Samverkan med 112-funktionen Samverkan med larmcentraler och samhälleliga organisationer Kvalitetsområde 2, Egenkontroll och patientsäkerhet Mål Avvikelser och klagomål Medicinskt beslutstödsystem Uppföljning av bedömningar - prioriteringar och medicinskt beslutstöd Tillgänglighet - svarstider Kvalitetsområde 3, Personalens kompetens Mål Medicinsk kompetens - Läkare... 20

3 3(54) 4.3. Medicinsk kompetens för prioritering Kompetens för dirigering Kompetens inom RAKEL-systemet Genomförandet av uppdraget Kapacitet Ansvarsfördelning under uppdragsprocessen Prioritering Beställning av ej akuta ambulansuppdrag Dirigering Tekniskt stöd för dirigeringsarbetet Dokumentation Framtida Prehospital Plattform IT i SLL (FRAPP IT i SLL) Ärendehanteringssystem Överföring av information från prioriterings- och dirigeringsfunktionen till ambulansjournalsystemet CAK-net:s avvikelsedatabas Teknik Allmänt Primär kommunikationsteknik RAKEL-tillstånd Generella krav för kommunikation i RAKEL Gruppkombinering och samverkan Övriga kommunikationstekniker Positionering Kartstöd Sambandsutrustning Överföring av statusinformation och patientinformation Ambulansjournalsystemet CAK-net Fasta anläggningar och lokaler Tillträdesskydd och funktionssäkerhet Brandskydd Åskskydd RKML:s stabsrum... 41

4 4(54) 8.5. Personal till RKML:s stabsrum Utrustning i RKML:s stabsrum (A och B) Överflyttning Telefoni och samband Telefoniutrustning i RKML:s stabsrum (A och B) Kris- och katastrofberedskap Allmänt Allvarlig händelse Lagar och förordningar Mål Tjänsteman i beredskap Samverkan vid allvarlig händelse Lokal krishanteringsplan Utbildning Deltagande i övningar Miljö Uppföljning Omgående rapportering Månatlig redovisning av tjänstens utförande Kvartalsvis redovisning av tjänstens utförande Årlig redovisning av tjänstens utförande Miljöredovisning Årlig bedömning av avtalsuppfyllelse Revision Redovisning av statistik Uppdrag Samtal Nyttjandegrad Uppdragsperiod Överlämnings- och klargörningsintervall Belastning Svarstider Startintervall... 54

5 5(54) 1. Allmän orientering 1.1. Uppdraget Vårdgivaren ska året runt, under dygnets alla timmar, ta emot samtliga inkommande samtal och anrop som förmedlas från nödnumret 112 eller andra vägar och prioritera och dirigera SLL:s samtliga prehospitala enheter på ett optimalt sätt i såväl i normalläge som vid allvarlig händelse samt vid behov ge rådgivning och ge rätt hänvisning. Vårdgivaren ska med helhetsperspektiv ta ansvar för och aktivt arbeta med utveckling av det medicinska innehållet i prioriterings- och dirigeringstjänsten, personalens kompetens, kommunikation, vårdkedjor och samarbete med olika samverkande aktörer. Vårdgivarens ska enligt direktiv från SLL medverka i SLL:s kris- och katastroforganisation och arbete. Prioriterings- och dirigeringsfunktionen ska vara samlokaliserad med SLL:s ledningsfunktion RKML, Regional katastrofmedicinsk ledning. Vårdgivaren har totalansvar för sin verksamhet och för tjänstens utförande. Detta innebär ansvar för såväl personal, utrustning, lokaler som det medicinska ansvaret samt för att det medicinska innehållet ansluter till aktuella vårdkedjor på sjukhus och vårdinrättningar enligt direktiv från SLL. Uppdraget förutsätter aktiv samverkan med bl a andra vårdgivare och samhälleliga organisationer. Vårdgivaren ska aktivt medverka och anpassa verksamheten till fastställda mål inom SLL Långsiktiga mål för hälso- och sjukvården i SLL Landstingsfullmäktige har beslutat att de långsiktiga målen för hälso- och sjukvården i landstinget är: Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården En ekonomi i balans

6 6(54) 1.3. Inriktningsmål för den prehospitala vården i SLL Hälso- och sjukvårdsnämnden har beslutat om följande inriktningsmål för den prehospitala vården: Den prehospitala vården ska präglas av hög tillgänglighet, säkerhet och gott omhändertagande av akut sjuka eller skadade Inriktningsmålet ska uppnås genom följande strategier: Sjuksköterskerollen i ambulanssjukvården ska utvecklas Väntetiden för patienten i den prehospitala vården ska förkortas Patienterna ska styras till rätt vårdnivå 1.4. Sjukvårdsstrukturen i SLL Sjukvårdsstrukturen i Stockholms län består för närvarande av: Vårdguiden: Konceptet Vårdguiden består av rådgivning och information via telefon, tidningen Vårdguiden och Sjukvård utanför akutsjukhus: Husläkarmottagningar, primärvårdsrehabilitering, barnhälsovård, mödrahälsovård, psykiatri och beroendevård, barnpsykiatri, vårdcentraler, avancerad sjukvård i hemmet (ASIH), geriatrik, jourmottagningar, närakuter och somatiska specialistmottagningar. Akutsjukhusvård: Länets akutsjukhus erbjuder akut, planerad, specialiserad och högspecialiserad vård. Akutsjukhus: Södersjukhuset, Danderyds sjukhus, Södertälje sjukhus, Norrtälje sjukhus, Capio S:t Görans sjukhus, Astrid Lindgrens barnsjukhus och Sachska barnsjukhuset. Högspecialiserad vård finns på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och Huddinge Framtidens hälso- och sjukvård i SLL Landstingsfullmäktige fastställde i juni 2011, Framtidsplan för hälso- och sjukvården, som anger inriktningen för den framtida hälso- och sjukvården i SLL. En viktig del i den nya vårdstrukturen är renodling av vård vid akut- och

7 7(54) universitetssjukhus, utveckling av den somatiska vården utanför akutsjukhusen, med både öppen och sluten vård och utvecklande av e-tjänster och ehälsa. Framtidens hälso- och sjukvård omfattar följande mål: hög tillgänglighet hög kvalitet delaktighet hög effektivitet Dessa mål ska uppnås genom att: Den somatiska specialiserade vården utanför akutsjukhusen utvecklas. Mottagningar och dagvård inom specialistsjukvården, för barn och vuxna, och i vissa fall vårdplatser med slutenvård utvecklas utanför akutsjukhusen. Vissa verksamheter ges ett särskilt uppdrag med möjlighet till utbildning, patientnära forskning och utveckling. De viktigaste strategierna för att bygga ut denna vård är införandet av vårdval och utveckling av ersättningssystemen samt de investeringar som genomförs. För att säkerställa tillgång till lokaler för vården utanför akutsjukhusen planeras under kommande år stora investeringar. Det geriatriska vårduppdraget utvecklas och fler patienter ska kunna föras från hemmet direkt till geriatriken. Akutsjukhusens verksamhet koncentreras till de fall som kräver akutsjukhusens kompetens och enheter. Medborgarna ska i högre utsträckning kunna kommunicera och interagera med hälso- och sjukvården och ta del av förebyggande insatser och vård i hemmet, eller där man vistas. Det ska bland annat ske genom utveckling av ehälsocoachning, stödtjänster och via exempelvis Vårdguiden och Mina Vårdkontakter, se punkt 2.7 och 2.8. Vårdgivare ska arbeta med riktade hälso- och sjukdomsförebyggande insatser för grupper där ohälsan är stor. Husläkaren ska stödja patient som är i behov av annan specialiserad vård vidare; genom bred samverkan gentemot övriga aktörer. Den förändrade vårdstrukturen kommer att innebära ett utökat antal avlämningsadresser för ambulanssjukvården. Det ställer ännu högre krav på Vårdgivaren att ha goda kunskaper om sjukvårdsutbudet i länet. Vårdgivaren ska kontinuerligt följa utvecklingen av sjukvårdsstrukturen i länet, säkerställa att

8 8(54) personalen har erforderlig kunskap för att styra patienten till rätt vårdnivå och vårdsinrättning samt anpassa sina tekniska system till förändringar. Framtidsplanen för hälso- och sjukvården i SLL finns på Rätt vårdnivå Prioriterings- och dirigeringsfunktionen får en allt viktigare roll att se till att den höga medicinska kompetens som finns inom ambulanssjukvården nyttjas optimalt. Ambulanssjukvården kommer under avtalsperioden i ökad omfattning att användas för bedömning, behandling och patientstyrning. Patienter ska kunna bedömas och behandlas på plats i de fall ambulanstransport inte bedöms nödvändig. Vårdgivaren ska i samråd med ambulansleverantörerna arbeta för att styra patienten till andra mottagande vårdinstanser än akutsjukhusens, exempelvis direkt till geriatrik, husläkarverksamhet eller annan specialistvård utanför akutsjukhusen. Det är SLL:s inriktning att vidareutveckla och stärka vårdkedjan genom samverkan mellan chefläkaren inom ambulanssjukvården, ambulansläkarna, läkaren på prioriterings- och dirigeringsfunktionen och mottagande sjukvårdsenheter på olika vårdnivåer. Syftet är att ge patienterna rätt vård och omvårdnad samt att minimera tiden för hela vårdkedjan, d v s från första kontakt med prioriterings- och dirigeringsfunktionen till mottagandet vid rätt vårdinstans. Information om SLL:s utbud av vårdgivare på olika vårdnivåer finns på Vårdguiden på Internet, Prehospitala enheter i SLL Vårdgivaren ska ansvara för att dirigera samtliga prehospitala enheter i SLL. De är för närvarande: Ambulans, (61 stycken) Intensivvårdsambulans, Mobile Intensive Care Unit (MICU) (1 stycken) Ambulans för utomlänsuppdrag (1 stycken) Ambulanshelikopter (1 stycken, sommartid 2 stycken) Akutläkarbil (1 stycken) Enheter vid katastrofmedicinsk insats ex sjukvårdsgrupper katastrofsjukvårdsenhet, saneringsenhet, ledningsenhet

9 9(54) Antalet prehospitala enheter kan komma att förändras under avtalsperioden. I bilaga 1A, Beskrivning av prehospitala enheter i SLL, finns information om enheternas placering, drifttid, startintervall och besättningens kompetens. Vårdgivare inom ambulanssjukvården är: Ambulanssjukvården i Storstockholm AB (AISAB) Falck Ambulans AB Samariten Ambulans AB Scandinavian Medicopter AB (ambulanshelikopter- och akutläkarbiltjänst) Vårdgivaren rekommenderas ta del av förfrågningsunderlagen för respektive upphandling som kan beställas hos SLL Upphandling. Regional katastrofmedicinsk plan för SLL finns på Ambulanssjukvårdstjänst, LS , HSN Ambulanshelikopter- och akutläkarbiltjänst, LS , HSN Regional Katastrofmedicinsk plan för SLL, LS Avtal med Stockholms Prehospitala Centrum, SPC, HSN Avtal finns med Sirius Färdtjänst AB för utförande av liggande persontransporter och AISAB för transport av avlidna. I deras respektive uppdrag ingår att ta emot beställning och dirigera dessa transporter varför dessa tjänster inte omfattas av denna upphandling Dimensionering av prehospitala enheter SLL har behov av att löpande följa dimensioneringen av de prehospitala enheterna och att dimensioneringen och beredskapen är rätt. Vårdgivaren ska ha system för att följa upp, utvärdera, analysera och prognostisera belastning och nyttjandet av prehospitala enheter. Vårdgivaren ska ge förslag på förändringar av dimensioneringen om Vårdgivarens uppföljning visar behov av detta.

10 10(54) 1.9. Geografisk lokalisering Vid en allvarlig händelse är det viktigt att personal från SLL:s ledningsorganisation har en geografisk närhet till viktiga samverkansaktörers ledningscentraler, t ex polisens, länsstyrelsens, Storstockholms brandförsvars och SLL:s krisledningsnämnds ledningscentraler. Prioriterings- och dirigeringsfunktionen ska därför vara lokaliserad i något av följande geografiska områden: Stockholms kommun, Sundbybergs kommun, Solna kommun, Danderyds kommun eller kommundelen Sicklaön i Nacka kommun Terminologi Inom ambulanssjukvården används en gemensam terminologi bl a för att säkerställa att uppföljningar som genomförs ska vara möjliga att jämföra. Se bilaga 1B, Terminologi. Vårdgivaren ska tillämpa denna terminologi. 2. Kvalitetsområde 1, Samverkan och verksamhetsutveckling 2.1. Mål Samverkan ska bedrivas kontinuerligt, utvärderas och utvecklas över tid. Samverkan ska bidra till ökad patientsäkerhet, gemensamt lärande, verksamhetsutveckling och effektivt nyttjande av resurser. Vårdgivaren ska identifiera vilka samverkanspartner och processer som är avgörande för kvaliteten i tjänsten, analysera resultatet av samverkan och förmedla kunskap och erfarenheter till andra samverkanspartner Samverkan med Beställaren Behovet av samverkan mellan Beställaren och Vårdgivaren är stort. Samverkan mellan Beställaren och Vårdgivaren ska liksom samverkan med andra samverkanspartner, bygga på ömsesidig respekt och öppen kommunikation. Kontakter mellan parterna ska kunna upprättas med kort varsel om frågor av akut karaktär uppstår.

11 11(54) Vårdgivaren ska aktivt samverka med Beställaren 2.3. Samverkan med Stockholms prehospitala centrum ambulans (SPC-A) och chefläkarfunktionen SPC-A har på Beställarens uppdrag att ansvara för chefläkarfunktionen för ambulanssjukvården i SLL. SPC-A:s uppdrag omfattar även samordning av samtliga leverantörer inom den prehospitala vården, att leda det gemensamma arbetet med kompetensutveckling och arbetssätt samt att följa upp delar av verksamheten inom den prehospitala vården, i syfte att säkerställa tillgänglig och säker vård med patientens behov i centrum. I chefläkarfunktionen ingår ansvar för bland annat: ordförandeskap och sammankallande till det medicinska rådet och verksamhetsrådet medicinsk samordning av den prehospitala verksamheten att i samråd med ambulansleverantörer och deras ambulansläkare bedöma om den samlade medicinska kompetensen och kvaliteten är adekvat inom ambulanssjukvården samt att denna vidmakthålls och anpassas till rådande och framtida krav t ex patientstyrning, triage och omhändertagande av specifika patientgrupper utfärdande av anvisningar och allmänna riktlinjer för den prehospitala verksamheten medicinska riktlinjer och journalföringsrutiner att utifrån ambulansläkarens redovisade åtgärder och uppföljning av medicinska avvikelser, klagomål och allvarliga händelser, analysera och sammanställa resultat för att förebygga och åtgärda brister i organisationen som kan medföra patientrisker Prioriterings- och dirigeringsfunktionens läkare ska arbeta såväl med övergripande vårdstrategiska frågor, behandlingsriktlinjer och vårdprogram som med medicinsk kvalitetssäkring, generella direktiv och utbildning inom den prehospitala vården tillsammans med chefläkaren och ambulansläkarna. Vårdgivaren ska samverka med SPC-A och andra aktörer inom den prehospitala vården. Vårdgivaren ska medverka i medicinska rådet, verksamhetsrådet och andra samverkansmöten som Vårdgivaren kallas till.

12 12(54) Vårdgivaren ska medverka i arbetet med att utveckla vårdkedjor samt medverka i patientstyrningsarbetet under ledning av SLL:s anvisade chefläkare. Vårdgivaren ska medverka till att vårdkedjan är sammanhängande och uppfattas som en helhet av patient och närstående. Mer information om SPC-A finns på Medicinska riktlinjer för ambulanssjukvården i SLL finns på Samverkan med ambulanssjukvården Vårdgivaren och ambulansleverantörerna har ett gemensamt ansvar att samarbeta och etablera samverkansformer för att lösa gemensamma frågeställningar gällande den löpande driften. Detta samarbete ska ske utan att beredskap eller drift påverkas negativt samt i överensstämmelse med respektive parts avtal med SLL Samverkan med SLL:s Kris- och katastrofenhet, REK Vårdgivaren är en viktig samverkanspartner för SLL:s Kris- och katastrofenhet, (REK). I SLL:s kris- och katastrofberedskapsorganisation har prioriterings- och dirigeringsfunktionen en viktig funktion. Vårdgivaren ska tillhandahålla lokaler för Regional Katastrofmedicinsk Ledning (RKML) som är SLL:s stabsfunktion vid kris- och katastrofsituationer. Vårdgivaren ska också bemanna RKML med personal vid allvarliga händelser. Vårdgivaren har ett löpande ansvar att larma SLL:s tjänsteman i beredskap (Tib) enligt särskilda riktlinjer. Tib är SLL:s katastrofmedicinska beredskapsjour och har befogenheter att i ett inledningsskede utöva särskild sjukvårdsledning på regional nivå vid allvarliga händelser. Vårdgivaren ska säkerställa att larm även förmedlas till Tib i andra län samt andra samverkande aktörer på lokal, regional och nationell nivå enligt särskild instruktion. Vårdgivarens personal på prioriterings- och dirigeringsfunktionen ska delta i övningar och utbildning som REK anordnar. Vårdgivaren ska samverka med SLL:s Kris- och katastrofenhet, REK.

13 13(54) Mer information om prioriterings- och dirigeringsfunktionens roll i SLL:s kris- och katastrofberedskapsorganisation finns i avsnitt 8, Fasta anläggningar och lokaler, punkt 8.4 till 8.9, avsnitt 9, Kris- och katastrofberedskap, samt i bilaga 1G, Larmning av Tib, och i bilaga 1H, Katastrofmedicinska resurser i SLL Samverkan med SLL:s RAKEL-förvaltning och RAKEL-support SLL har beslutat att det digitala radiokommunikationssystemet RAKEL (RAdioKommunikation för Effektiv Ledning) ska användas som första alternativ för kommunikation inom ambulanssjukvården i SLL. Vårdgivaren ska bidra till att skapa rutiner för samverkan med SLL:s RAKELförvaltning och den RAKEL-support som finns inom SLL. RAKEL-supporten är en funktion som ska stötta i praktiska frågor rörande aktivering och deaktivering av abonnenter med mera, samt handlägga frågor om RAKEL inom SLL. Prioriteringsoch dirigeringsfunktionen har möjlighet att vända sig till supporten, då supporten fungerar som ett stöd mellan prioriterings- och dirigeringsfunktionen och ambulansleverantörerna i tekniska och praktiska frågor i både vardag och i krisoch katastrofsituationer. RAKEL-supporten stöttar främst regional och lokal ledning, akutsjukhusens akutmottagningar, ambulanssjukvården och prioriteringsoch dirigeringsfunktionen. RAKEL-supporten är tillgänglig dygnet runt utan kostnad för Vårdgivaren Samverkan med Vårdguiden Vårdguiden är SLL:s vägvisare till länets landstingsfinansierade hälso- och sjukvård. Vårdguiden ska betraktas som landstingets första vårdnivå. Det ska vara lätt för invånarna inom länet att dygnet runt få information om vilka vårdenheter som finns, om sjukdomar, skador och behandlingar, om friskvård, hälsovård och egenvård och om avgifter, högkostnadsskydd, försäkringar och andra praktiska upplysningar. Vårdguiden är ett samlat koncept för fyra kompletterande informationskanaler. Vårdguiden på Internet, Vårdguiden på telefon Vårdguiden på telefon nås även på det nationella kortnumret 1177 parallellt med Tidningen Vårdguiden

14 14(54) Tryckt material och annonser Vårdgivaren ska koppla över samtal eller hänvisa till Vårdguiden på telefon där sjukvårdsrådgivning finns att tillgå för hjälpsökande som inte är i behov av ambulanssjukvård. Beställning av liggande persontransporter, sjukresor och transport av avlidna ska hänvisas till leverantören av dessa tjänster. Vid de tillfällen då Vårdgivaren bedömer att den hjälpsökande ej bör hänvisas till Vårdguiden på telefon med knappval, ska Vårdgivaren vidarekoppla samtalet till rätt mottagare direkt enligt nedan: till sjukvårdsrådgivning för barn till sjukvårdsrådgivning för vuxna till förmedling av jourverksamhet, t ex jourläkarbilar och jourhavande distriktssköterska I de fall Vårdgivaren bedömer att den hjälpsökande har behov av direkt personlig kontakt med Vårdguiden ska ärendet överrapporteras genom personlig telefonkontakt med sjuksköterska hos Vårdguiden och därefter kopplas samtalet över. Vårdgivaren ska ta emot samtal från Vårdguiden gällande beställningar avseende ambulansbehov. Bedömningen ska ske utifrån de medicinska riktlinjer som tas fram i samverkan mellan ambulanssjukvårdens chefläkare och medicinskt ansvariga hos prioriterings- och dirigeringsfunktionen och Vårdguiden på telefon. Vid behov kan sjuksköterskan på Vårdguiden konsultera prioriteringstjänsten. SLL är ansluten till det nationella nätverket för sjukvårdsrådgivning och följer de nationella kvalitetsnormerna som nätverket har beslutat om. SLL har möjlighet att samverka och få hjälp av nätverket vid behov. Genom anslutningen till 1177 har sjukvårdsrådgivningen tillgång till och krav på att använda det nationella rådgivningsstödet (RGS webb). Vårdgivaren ska samverka med Vårdguiden.

15 15(54) 2.8. Mina vårdkontakter Genom Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter kan invånare säkert kommunicera med hälso- och sjukvården i Stockholms län samt utföra e-tjänster, till exempel boka en tid hos en mottagning, förnya recept, ställa frågor till sjukvårdsrådgivningen eller beställa tester och hjälpmedel. För närvarade pågår en nationell gemensam utveckling av koncept för e-tjänster på uppdrag av Center för ehälsa i samverkan, CeHis. Exempel på e-tjänster som ingår är att kunna följa sin remiss, ta del av provsvar och registrera egen information samt möjliggöra åtkomst till tjänsterna i mobilen. Vårdgivaren ska medverka i den kontinuerliga utvecklingen av Mina vårdkontakter, om utvecklingen under avtalsperioden på något sätt skulle komma att påverka prioriterings- och dirigeringsfunktionen Samverkan med 112-funktionen SOS Alarm Sverige AB har på uppdrag av staten ansvar för nödnumret 112 inom Sverige. 112-funktionen har en stor betydelse för den vardagliga tryggheten för alla invånare i Sverige. Genom ett enda samtal når den hjälpsökande samhällets hjälpresurser. Vårdgivaren ska ta emot samtal från 112, information om A-nummer och annan patientinformation elektroniskt. Vårdgivaren ska medverka i utarbetandet av riktlinjer för händelser som kräver åtaganden och samordning från 112 och andra aktörer, till exempel vid gemensamhetslarm med polis och, eller räddningstjänst. Vårdgivaren ska säkerställa att larm även förmedlas till Tib i SLL och i andra län. Vårdgivaren ska samverka med 112-funktionen Samverkan med larmcentraler och samhälleliga organisationer SLL samverkar med räddningstjänsten om transport till farbar väg, bärhjälp och SALSA (Saving Lives in Stockholm Area) samt med Svenska Sjöräddningssällskapet (SSRS) för sjötransporter. Andra samverkansparter är polisen, kustbevakningen, läkarbåtar, Joint Rescue Coordination Centre (JRCC) m fl. Vårdgivaren ska vid behov nyttja dessa samverkansmöjligheter.

16 16(54) Vårdgivaren ska samverka med alla landsting, regioner och larmcentraler gällande exempelvis ambulansenheter vid situationer där samverkan så kräver. Vårdgivaren ska ansvara för att träffa en överenskommelse med berörda parter att primärt ta emot och handlägga samtliga så kallade gemensamhetslarm. Vårdgivaren ansvarar för att med hjälp av medlyssning och översändning av uppgifter till övriga inblandade centraler samordna utlarmningen. Anbudsgivare ska i anbudet utifrån avsnitt 2, Kvalitetsområde 1, Samverkan och verksamhetsutveckling beskriva: - hur Vårdgivaren avser att medverka till att utveckla vårdkedjor och patientstyrning - hur Vårdgivaren avser att samverka med nyckelaktörer som 112, SPC-A, REK, ambulansleverantörer, Vårdguiden, polis, räddningstjänst, m fl som är avgörande för tjänstens utförande och kvalitet - hur Vårdgivaren avser att samverka med andra landsting och regioner Svaret kommer att utvärderas, se punkt 1.16 i anbudsinbjudan 3. Kvalitetsområde 2, Egenkontroll och patientsäkerhet 3.1. Mål Vårdgivaren ska genom ett systematiskt och kontinuerligt kvalitetsarbete, som utvärderas fortlöpande, säkerställa kvalificerade bedömningar, hög tillgänglighet och hög patientsäkerhet. Vårdgivaren ska systematiskt planera, leda och kontrolla verksamheten för att säkerställa att kvaliteten i tjänsten följs upp och att eventuella brister åtgärdas. Arbetet ska vara en integrerad del av det övergripande ledningssystemet. Vårdgivaren ska arbeta förebyggande och fortlöpande undersöka vilka risker som finns i verksamheten samt vidta de åtgärder som är nödvändiga för att undanröja riskerna.

17 17(54) Vårdgivarens skyldighet att bedriva systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete framgår av Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9), föreskrift om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria (SOSFS 2005:28) samt Patientsäkerhetslagen 2010: Avvikelser och klagomål En viktig del i kvalitetsarbetet är systematisk uppföljning av avvikelser. En avvikelse ska alltid följas upp och analyseras. Chefläkare för ambulanssjukvården i SLL ska omgående informeras om avvikelse med ett bedömt innehåll som kan vara ett eventuellt Lex Maria ärende och eller som kan medföra risker för patientsäkerheten. Övriga avvikelser ska redovisas enligt chefläkarens anvisningar. Vårdgivaren ska tillsammans med läkarna inom ambulanssjukvården och chefläkaren analysera avvikelser och klagomål för gemensamt lärande och för att förebygga och åtgärda brister som kan medföra patientrisker. SLL/REK ska informeras om avvikelse som berör den katastrofmedicinska beredskapen i SLL enligt REK:s direktiv. Vårdgivarens fortlöpande uppföljning av avvikelser och klagomål ska redovisas för Beställaren enligt avsnitt 11, Uppföljning i detta dokument Medicinskt beslutstödsystem Vårdgivaren ska ha ett kvalitetssäkrat beslutstödssystem som säkerställer att intervju och medicinsk bedömning genomförs på ett optimalt och patientsäkert sätt. Beslutstödsystemet ska följa den medicinska utvecklingen, överensstämma med bedömda tillstånd 1 och de Medicinska riktlinjer som används inom ambulanssjukvården. Syftet med en sådan anpassning är att möjliggöra för 1 kvalitetssäkras avseende överensstämmelse med egna riktlinjer/beslutstöd och uppföljning av medicinska bedömningar i Vårdgivarens verksamhet i förhållande till de bedömda tillstånd som används inom ambulanssjukvården

18 18(54) Vårdgivaren att tillsammans med andra vårdgivare i olika vårdkedjor, följa upp och utveckla kvaliteten i bedömningar och utlarmning. Beslutstödsystemet ska vara anpassat till den medicinska kompetens som anges i punkt 4.3 i detta dokument för personal i prioriteringsfunktionen. Vårdgivarens beslutsystem ska vara anpassat till SLL:s triagesystem; för närvarande triagesystemet RETTS (Rapid Emergency Triage and Treatment System). Det medicinska beslutstödsystemet ska fortlöpande följas upp, analyseras och vid behov kunna förändras. Anbudsgivare ska i anbudet beskriva: det medicinska beslutstödsystem som ska användas samt hur det bidrar till att säkerställa att medicinska bedömningar sker på patientsäkert sätt 3.4. Uppföljning av bedömningar - prioriteringar och medicinskt beslutstöd Vårdgivaren ska systematiskt följa upp bedömningar - prioriteringar och medicinskt beslutstöd, analysera resultatet och vid behov vidta åtgärder. Det gäller samtliga typer av bedömningar, även bedömningar som inneburit att ambulansbehov inte bedömts föreligga. I denna uppföljning ingår även uppföljning av handläggningstid, dvs tid från samtal inkommit till prioriteringsfunktionen till dess att enhet larmas. Vårdgivarens fortlöpande uppföljning av bedömningar prioriteringar och medicinskt beslutstöd ska redovisas för Beställaren enligt avsnitt 11, Uppföljning, i detta dokument Tillgänglighet - svarstider Det är av avgörande vikt för patientsäkerheten att Vårdgivaren snabbt svarar på inkommande samtal. Det gäller året om, dygnets alla timmar.

19 19(54) Högprioriterade samtal Högprioriterade samtal ska i 90 procent av samtalen ha en svarstid på högst 8 sekunder från påringning till prioriteringsfunktionen. För resterande samtal ska svarstiden ej överstiga 15 sekunder. Exempel på högprioriterade samtal: - överkopplade 112-samtal - akuta samtal från vårdgivare - sjukvårdsrådgivningen - akuta samtal från ambulanssjukvården Normalprioriterade samtal Normalprioriterade samtal ska i 90 procent av samtalen ha en svarstid på högst 60 sekunder från påringning. För resterande samtal ska svarstiden ej överstiga 90 sekunder. Vårdgivaren ska fortlöpande följa upp och redovisa svarstider till Beställaren enligt avsnitt 11, Uppföljning och avsnitt 12, Redovisning av statistik, i detta dokument Anbudsgivare ska i anbudet beskriva: - hur Vårdgivaren avser att identifiera inkommande hög- och normalprioriterade samtal - hur Vårdgivaren avser att bemanna prioriteringsfunktionen över dygnet för att uppfylla kraven på svarstider för hög- och normalprioriterade samtal - hur Vårdgivaren inför driftsstart och under avtalsperioden kommer att informera användarna om de olika prioritetsnivåerna för inkommande samtal

20 20(54) Anbudsgivare ska i anbudet utifrån avsnitt 3, Kvalitetsområde 2, Egenkontroll och patientsäkerhet beskriva: hur Vårdgivaren avser att bedriva systematisk egenkontroll och patientsäkerhetsarbete som uppföljning av avvikelser och klagomål, uppföljning av bedömningar prioriteringar, medicinskt beslutstödsystem och svarstider Svaret kommer att utvärderas, se punkt 1.16 i anbudsinbjudan 4. Kvalitetsområde 3, Personalens kompetens 4.1. Mål Vårdgivaren ska genom systematiskt kompetensutvecklingsarbete säkerställa att personalen har erforderlig kompetens och lämplighet för att garantera patientsäkra bedömningar, gott bemötande och effektivt nyttjande av prehospitala resurser. Vårdgivaren ska systematiskt följa upp behovet av kompetensutveckling, identifiera personalens kompetensutvecklingsbehov och vidta åtgärder så att Vårdgivaren klarar de krav som ställs på verksamheten. Vårdgivaren ska ansvara för att det fortlöpande finns bemanning med den kompetens som erfordras för att vid varje tillfälle, dygnet runt, årets alla dagar, kunna utföra uppdraget Medicinsk kompetens - Läkare Läkare med specialistkompetens, som är medicinskt ledningsansvarig, ska ansvara för att följa upp, utvärdera och förbättra den medicinska kvaliteten i verksamheten. En viktig uppgift för läkare är att sammanställa avvikelser, följa upp och analysera dessa och vidta åtgärder. Läkare ska tillsammans med ambulanssjukvårdens chefläkare, ambulansläkarna och i förekommande fall REK göra gemensam uppföljning av avvikelser och riskanalyser.