UPPHANDLING AV. Prioritering och dirigering av prehospitala enheter SLL Bilaga 1 Specifik uppdragsbeskrivning och uppföljning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UPPHANDLING AV. Prioritering och dirigering av prehospitala enheter SLL 1140. Bilaga 1 Specifik uppdragsbeskrivning och uppföljning"

Transkript

1 1(54) UPPHANDLING AV Prioritering och dirigering av prehospitala enheter SLL 1140 Bilaga 1 Specifik uppdragsbeskrivning och uppföljning

2 2(54) Innehållsförteckning 1. Allmän orientering Uppdraget Långsiktiga mål för hälso- och sjukvården i SLL Inriktningsmål för den prehospitala vården i SLL Sjukvårdsstrukturen i SLL Framtidens hälso- och sjukvård i SLL Rätt vårdnivå Prehospitala enheter i SLL Dimensionering av prehospitala enheter Geografisk lokalisering Terminologi Kvalitetsområde 1, Samverkan och verksamhetsutveckling Mål Samverkan med Beställaren Samverkan med Stockholms prehospitala centrum ambulans (SPC-A) och chefläkarfunktionen Samverkan med ambulanssjukvården Samverkan med SLL:s Kris- och katastrofenhet, REK Samverkan med SLL:s RAKEL-förvaltning och RAKEL-support Samverkan med Vårdguiden Mina vårdkontakter Samverkan med 112-funktionen Samverkan med larmcentraler och samhälleliga organisationer Kvalitetsområde 2, Egenkontroll och patientsäkerhet Mål Avvikelser och klagomål Medicinskt beslutstödsystem Uppföljning av bedömningar - prioriteringar och medicinskt beslutstöd Tillgänglighet - svarstider Kvalitetsområde 3, Personalens kompetens Mål Medicinsk kompetens - Läkare... 20

3 3(54) 4.3. Medicinsk kompetens för prioritering Kompetens för dirigering Kompetens inom RAKEL-systemet Genomförandet av uppdraget Kapacitet Ansvarsfördelning under uppdragsprocessen Prioritering Beställning av ej akuta ambulansuppdrag Dirigering Tekniskt stöd för dirigeringsarbetet Dokumentation Framtida Prehospital Plattform IT i SLL (FRAPP IT i SLL) Ärendehanteringssystem Överföring av information från prioriterings- och dirigeringsfunktionen till ambulansjournalsystemet CAK-net:s avvikelsedatabas Teknik Allmänt Primär kommunikationsteknik RAKEL-tillstånd Generella krav för kommunikation i RAKEL Gruppkombinering och samverkan Övriga kommunikationstekniker Positionering Kartstöd Sambandsutrustning Överföring av statusinformation och patientinformation Ambulansjournalsystemet CAK-net Fasta anläggningar och lokaler Tillträdesskydd och funktionssäkerhet Brandskydd Åskskydd RKML:s stabsrum... 41

4 4(54) 8.5. Personal till RKML:s stabsrum Utrustning i RKML:s stabsrum (A och B) Överflyttning Telefoni och samband Telefoniutrustning i RKML:s stabsrum (A och B) Kris- och katastrofberedskap Allmänt Allvarlig händelse Lagar och förordningar Mål Tjänsteman i beredskap Samverkan vid allvarlig händelse Lokal krishanteringsplan Utbildning Deltagande i övningar Miljö Uppföljning Omgående rapportering Månatlig redovisning av tjänstens utförande Kvartalsvis redovisning av tjänstens utförande Årlig redovisning av tjänstens utförande Miljöredovisning Årlig bedömning av avtalsuppfyllelse Revision Redovisning av statistik Uppdrag Samtal Nyttjandegrad Uppdragsperiod Överlämnings- och klargörningsintervall Belastning Svarstider Startintervall... 54

5 5(54) 1. Allmän orientering 1.1. Uppdraget Vårdgivaren ska året runt, under dygnets alla timmar, ta emot samtliga inkommande samtal och anrop som förmedlas från nödnumret 112 eller andra vägar och prioritera och dirigera SLL:s samtliga prehospitala enheter på ett optimalt sätt i såväl i normalläge som vid allvarlig händelse samt vid behov ge rådgivning och ge rätt hänvisning. Vårdgivaren ska med helhetsperspektiv ta ansvar för och aktivt arbeta med utveckling av det medicinska innehållet i prioriterings- och dirigeringstjänsten, personalens kompetens, kommunikation, vårdkedjor och samarbete med olika samverkande aktörer. Vårdgivarens ska enligt direktiv från SLL medverka i SLL:s kris- och katastroforganisation och arbete. Prioriterings- och dirigeringsfunktionen ska vara samlokaliserad med SLL:s ledningsfunktion RKML, Regional katastrofmedicinsk ledning. Vårdgivaren har totalansvar för sin verksamhet och för tjänstens utförande. Detta innebär ansvar för såväl personal, utrustning, lokaler som det medicinska ansvaret samt för att det medicinska innehållet ansluter till aktuella vårdkedjor på sjukhus och vårdinrättningar enligt direktiv från SLL. Uppdraget förutsätter aktiv samverkan med bl a andra vårdgivare och samhälleliga organisationer. Vårdgivaren ska aktivt medverka och anpassa verksamheten till fastställda mål inom SLL Långsiktiga mål för hälso- och sjukvården i SLL Landstingsfullmäktige har beslutat att de långsiktiga målen för hälso- och sjukvården i landstinget är: Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården En ekonomi i balans

6 6(54) 1.3. Inriktningsmål för den prehospitala vården i SLL Hälso- och sjukvårdsnämnden har beslutat om följande inriktningsmål för den prehospitala vården: Den prehospitala vården ska präglas av hög tillgänglighet, säkerhet och gott omhändertagande av akut sjuka eller skadade Inriktningsmålet ska uppnås genom följande strategier: Sjuksköterskerollen i ambulanssjukvården ska utvecklas Väntetiden för patienten i den prehospitala vården ska förkortas Patienterna ska styras till rätt vårdnivå 1.4. Sjukvårdsstrukturen i SLL Sjukvårdsstrukturen i Stockholms län består för närvarande av: Vårdguiden: Konceptet Vårdguiden består av rådgivning och information via telefon, tidningen Vårdguiden och Sjukvård utanför akutsjukhus: Husläkarmottagningar, primärvårdsrehabilitering, barnhälsovård, mödrahälsovård, psykiatri och beroendevård, barnpsykiatri, vårdcentraler, avancerad sjukvård i hemmet (ASIH), geriatrik, jourmottagningar, närakuter och somatiska specialistmottagningar. Akutsjukhusvård: Länets akutsjukhus erbjuder akut, planerad, specialiserad och högspecialiserad vård. Akutsjukhus: Södersjukhuset, Danderyds sjukhus, Södertälje sjukhus, Norrtälje sjukhus, Capio S:t Görans sjukhus, Astrid Lindgrens barnsjukhus och Sachska barnsjukhuset. Högspecialiserad vård finns på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och Huddinge Framtidens hälso- och sjukvård i SLL Landstingsfullmäktige fastställde i juni 2011, Framtidsplan för hälso- och sjukvården, som anger inriktningen för den framtida hälso- och sjukvården i SLL. En viktig del i den nya vårdstrukturen är renodling av vård vid akut- och

7 7(54) universitetssjukhus, utveckling av den somatiska vården utanför akutsjukhusen, med både öppen och sluten vård och utvecklande av e-tjänster och ehälsa. Framtidens hälso- och sjukvård omfattar följande mål: hög tillgänglighet hög kvalitet delaktighet hög effektivitet Dessa mål ska uppnås genom att: Den somatiska specialiserade vården utanför akutsjukhusen utvecklas. Mottagningar och dagvård inom specialistsjukvården, för barn och vuxna, och i vissa fall vårdplatser med slutenvård utvecklas utanför akutsjukhusen. Vissa verksamheter ges ett särskilt uppdrag med möjlighet till utbildning, patientnära forskning och utveckling. De viktigaste strategierna för att bygga ut denna vård är införandet av vårdval och utveckling av ersättningssystemen samt de investeringar som genomförs. För att säkerställa tillgång till lokaler för vården utanför akutsjukhusen planeras under kommande år stora investeringar. Det geriatriska vårduppdraget utvecklas och fler patienter ska kunna föras från hemmet direkt till geriatriken. Akutsjukhusens verksamhet koncentreras till de fall som kräver akutsjukhusens kompetens och enheter. Medborgarna ska i högre utsträckning kunna kommunicera och interagera med hälso- och sjukvården och ta del av förebyggande insatser och vård i hemmet, eller där man vistas. Det ska bland annat ske genom utveckling av ehälsocoachning, stödtjänster och via exempelvis Vårdguiden och Mina Vårdkontakter, se punkt 2.7 och 2.8. Vårdgivare ska arbeta med riktade hälso- och sjukdomsförebyggande insatser för grupper där ohälsan är stor. Husläkaren ska stödja patient som är i behov av annan specialiserad vård vidare; genom bred samverkan gentemot övriga aktörer. Den förändrade vårdstrukturen kommer att innebära ett utökat antal avlämningsadresser för ambulanssjukvården. Det ställer ännu högre krav på Vårdgivaren att ha goda kunskaper om sjukvårdsutbudet i länet. Vårdgivaren ska kontinuerligt följa utvecklingen av sjukvårdsstrukturen i länet, säkerställa att

8 8(54) personalen har erforderlig kunskap för att styra patienten till rätt vårdnivå och vårdsinrättning samt anpassa sina tekniska system till förändringar. Framtidsplanen för hälso- och sjukvården i SLL finns på Rätt vårdnivå Prioriterings- och dirigeringsfunktionen får en allt viktigare roll att se till att den höga medicinska kompetens som finns inom ambulanssjukvården nyttjas optimalt. Ambulanssjukvården kommer under avtalsperioden i ökad omfattning att användas för bedömning, behandling och patientstyrning. Patienter ska kunna bedömas och behandlas på plats i de fall ambulanstransport inte bedöms nödvändig. Vårdgivaren ska i samråd med ambulansleverantörerna arbeta för att styra patienten till andra mottagande vårdinstanser än akutsjukhusens, exempelvis direkt till geriatrik, husläkarverksamhet eller annan specialistvård utanför akutsjukhusen. Det är SLL:s inriktning att vidareutveckla och stärka vårdkedjan genom samverkan mellan chefläkaren inom ambulanssjukvården, ambulansläkarna, läkaren på prioriterings- och dirigeringsfunktionen och mottagande sjukvårdsenheter på olika vårdnivåer. Syftet är att ge patienterna rätt vård och omvårdnad samt att minimera tiden för hela vårdkedjan, d v s från första kontakt med prioriterings- och dirigeringsfunktionen till mottagandet vid rätt vårdinstans. Information om SLL:s utbud av vårdgivare på olika vårdnivåer finns på Vårdguiden på Internet, Prehospitala enheter i SLL Vårdgivaren ska ansvara för att dirigera samtliga prehospitala enheter i SLL. De är för närvarande: Ambulans, (61 stycken) Intensivvårdsambulans, Mobile Intensive Care Unit (MICU) (1 stycken) Ambulans för utomlänsuppdrag (1 stycken) Ambulanshelikopter (1 stycken, sommartid 2 stycken) Akutläkarbil (1 stycken) Enheter vid katastrofmedicinsk insats ex sjukvårdsgrupper katastrofsjukvårdsenhet, saneringsenhet, ledningsenhet

9 9(54) Antalet prehospitala enheter kan komma att förändras under avtalsperioden. I bilaga 1A, Beskrivning av prehospitala enheter i SLL, finns information om enheternas placering, drifttid, startintervall och besättningens kompetens. Vårdgivare inom ambulanssjukvården är: Ambulanssjukvården i Storstockholm AB (AISAB) Falck Ambulans AB Samariten Ambulans AB Scandinavian Medicopter AB (ambulanshelikopter- och akutläkarbiltjänst) Vårdgivaren rekommenderas ta del av förfrågningsunderlagen för respektive upphandling som kan beställas hos SLL Upphandling. Regional katastrofmedicinsk plan för SLL finns på Ambulanssjukvårdstjänst, LS , HSN Ambulanshelikopter- och akutläkarbiltjänst, LS , HSN Regional Katastrofmedicinsk plan för SLL, LS Avtal med Stockholms Prehospitala Centrum, SPC, HSN Avtal finns med Sirius Färdtjänst AB för utförande av liggande persontransporter och AISAB för transport av avlidna. I deras respektive uppdrag ingår att ta emot beställning och dirigera dessa transporter varför dessa tjänster inte omfattas av denna upphandling Dimensionering av prehospitala enheter SLL har behov av att löpande följa dimensioneringen av de prehospitala enheterna och att dimensioneringen och beredskapen är rätt. Vårdgivaren ska ha system för att följa upp, utvärdera, analysera och prognostisera belastning och nyttjandet av prehospitala enheter. Vårdgivaren ska ge förslag på förändringar av dimensioneringen om Vårdgivarens uppföljning visar behov av detta.

10 10(54) 1.9. Geografisk lokalisering Vid en allvarlig händelse är det viktigt att personal från SLL:s ledningsorganisation har en geografisk närhet till viktiga samverkansaktörers ledningscentraler, t ex polisens, länsstyrelsens, Storstockholms brandförsvars och SLL:s krisledningsnämnds ledningscentraler. Prioriterings- och dirigeringsfunktionen ska därför vara lokaliserad i något av följande geografiska områden: Stockholms kommun, Sundbybergs kommun, Solna kommun, Danderyds kommun eller kommundelen Sicklaön i Nacka kommun Terminologi Inom ambulanssjukvården används en gemensam terminologi bl a för att säkerställa att uppföljningar som genomförs ska vara möjliga att jämföra. Se bilaga 1B, Terminologi. Vårdgivaren ska tillämpa denna terminologi. 2. Kvalitetsområde 1, Samverkan och verksamhetsutveckling 2.1. Mål Samverkan ska bedrivas kontinuerligt, utvärderas och utvecklas över tid. Samverkan ska bidra till ökad patientsäkerhet, gemensamt lärande, verksamhetsutveckling och effektivt nyttjande av resurser. Vårdgivaren ska identifiera vilka samverkanspartner och processer som är avgörande för kvaliteten i tjänsten, analysera resultatet av samverkan och förmedla kunskap och erfarenheter till andra samverkanspartner Samverkan med Beställaren Behovet av samverkan mellan Beställaren och Vårdgivaren är stort. Samverkan mellan Beställaren och Vårdgivaren ska liksom samverkan med andra samverkanspartner, bygga på ömsesidig respekt och öppen kommunikation. Kontakter mellan parterna ska kunna upprättas med kort varsel om frågor av akut karaktär uppstår.

11 11(54) Vårdgivaren ska aktivt samverka med Beställaren 2.3. Samverkan med Stockholms prehospitala centrum ambulans (SPC-A) och chefläkarfunktionen SPC-A har på Beställarens uppdrag att ansvara för chefläkarfunktionen för ambulanssjukvården i SLL. SPC-A:s uppdrag omfattar även samordning av samtliga leverantörer inom den prehospitala vården, att leda det gemensamma arbetet med kompetensutveckling och arbetssätt samt att följa upp delar av verksamheten inom den prehospitala vården, i syfte att säkerställa tillgänglig och säker vård med patientens behov i centrum. I chefläkarfunktionen ingår ansvar för bland annat: ordförandeskap och sammankallande till det medicinska rådet och verksamhetsrådet medicinsk samordning av den prehospitala verksamheten att i samråd med ambulansleverantörer och deras ambulansläkare bedöma om den samlade medicinska kompetensen och kvaliteten är adekvat inom ambulanssjukvården samt att denna vidmakthålls och anpassas till rådande och framtida krav t ex patientstyrning, triage och omhändertagande av specifika patientgrupper utfärdande av anvisningar och allmänna riktlinjer för den prehospitala verksamheten medicinska riktlinjer och journalföringsrutiner att utifrån ambulansläkarens redovisade åtgärder och uppföljning av medicinska avvikelser, klagomål och allvarliga händelser, analysera och sammanställa resultat för att förebygga och åtgärda brister i organisationen som kan medföra patientrisker Prioriterings- och dirigeringsfunktionens läkare ska arbeta såväl med övergripande vårdstrategiska frågor, behandlingsriktlinjer och vårdprogram som med medicinsk kvalitetssäkring, generella direktiv och utbildning inom den prehospitala vården tillsammans med chefläkaren och ambulansläkarna. Vårdgivaren ska samverka med SPC-A och andra aktörer inom den prehospitala vården. Vårdgivaren ska medverka i medicinska rådet, verksamhetsrådet och andra samverkansmöten som Vårdgivaren kallas till.

12 12(54) Vårdgivaren ska medverka i arbetet med att utveckla vårdkedjor samt medverka i patientstyrningsarbetet under ledning av SLL:s anvisade chefläkare. Vårdgivaren ska medverka till att vårdkedjan är sammanhängande och uppfattas som en helhet av patient och närstående. Mer information om SPC-A finns på Medicinska riktlinjer för ambulanssjukvården i SLL finns på Samverkan med ambulanssjukvården Vårdgivaren och ambulansleverantörerna har ett gemensamt ansvar att samarbeta och etablera samverkansformer för att lösa gemensamma frågeställningar gällande den löpande driften. Detta samarbete ska ske utan att beredskap eller drift påverkas negativt samt i överensstämmelse med respektive parts avtal med SLL Samverkan med SLL:s Kris- och katastrofenhet, REK Vårdgivaren är en viktig samverkanspartner för SLL:s Kris- och katastrofenhet, (REK). I SLL:s kris- och katastrofberedskapsorganisation har prioriterings- och dirigeringsfunktionen en viktig funktion. Vårdgivaren ska tillhandahålla lokaler för Regional Katastrofmedicinsk Ledning (RKML) som är SLL:s stabsfunktion vid kris- och katastrofsituationer. Vårdgivaren ska också bemanna RKML med personal vid allvarliga händelser. Vårdgivaren har ett löpande ansvar att larma SLL:s tjänsteman i beredskap (Tib) enligt särskilda riktlinjer. Tib är SLL:s katastrofmedicinska beredskapsjour och har befogenheter att i ett inledningsskede utöva särskild sjukvårdsledning på regional nivå vid allvarliga händelser. Vårdgivaren ska säkerställa att larm även förmedlas till Tib i andra län samt andra samverkande aktörer på lokal, regional och nationell nivå enligt särskild instruktion. Vårdgivarens personal på prioriterings- och dirigeringsfunktionen ska delta i övningar och utbildning som REK anordnar. Vårdgivaren ska samverka med SLL:s Kris- och katastrofenhet, REK.

13 13(54) Mer information om prioriterings- och dirigeringsfunktionens roll i SLL:s kris- och katastrofberedskapsorganisation finns i avsnitt 8, Fasta anläggningar och lokaler, punkt 8.4 till 8.9, avsnitt 9, Kris- och katastrofberedskap, samt i bilaga 1G, Larmning av Tib, och i bilaga 1H, Katastrofmedicinska resurser i SLL Samverkan med SLL:s RAKEL-förvaltning och RAKEL-support SLL har beslutat att det digitala radiokommunikationssystemet RAKEL (RAdioKommunikation för Effektiv Ledning) ska användas som första alternativ för kommunikation inom ambulanssjukvården i SLL. Vårdgivaren ska bidra till att skapa rutiner för samverkan med SLL:s RAKELförvaltning och den RAKEL-support som finns inom SLL. RAKEL-supporten är en funktion som ska stötta i praktiska frågor rörande aktivering och deaktivering av abonnenter med mera, samt handlägga frågor om RAKEL inom SLL. Prioriteringsoch dirigeringsfunktionen har möjlighet att vända sig till supporten, då supporten fungerar som ett stöd mellan prioriterings- och dirigeringsfunktionen och ambulansleverantörerna i tekniska och praktiska frågor i både vardag och i krisoch katastrofsituationer. RAKEL-supporten stöttar främst regional och lokal ledning, akutsjukhusens akutmottagningar, ambulanssjukvården och prioriteringsoch dirigeringsfunktionen. RAKEL-supporten är tillgänglig dygnet runt utan kostnad för Vårdgivaren Samverkan med Vårdguiden Vårdguiden är SLL:s vägvisare till länets landstingsfinansierade hälso- och sjukvård. Vårdguiden ska betraktas som landstingets första vårdnivå. Det ska vara lätt för invånarna inom länet att dygnet runt få information om vilka vårdenheter som finns, om sjukdomar, skador och behandlingar, om friskvård, hälsovård och egenvård och om avgifter, högkostnadsskydd, försäkringar och andra praktiska upplysningar. Vårdguiden är ett samlat koncept för fyra kompletterande informationskanaler. Vårdguiden på Internet, Vårdguiden på telefon Vårdguiden på telefon nås även på det nationella kortnumret 1177 parallellt med Tidningen Vårdguiden

14 14(54) Tryckt material och annonser Vårdgivaren ska koppla över samtal eller hänvisa till Vårdguiden på telefon där sjukvårdsrådgivning finns att tillgå för hjälpsökande som inte är i behov av ambulanssjukvård. Beställning av liggande persontransporter, sjukresor och transport av avlidna ska hänvisas till leverantören av dessa tjänster. Vid de tillfällen då Vårdgivaren bedömer att den hjälpsökande ej bör hänvisas till Vårdguiden på telefon med knappval, ska Vårdgivaren vidarekoppla samtalet till rätt mottagare direkt enligt nedan: till sjukvårdsrådgivning för barn till sjukvårdsrådgivning för vuxna till förmedling av jourverksamhet, t ex jourläkarbilar och jourhavande distriktssköterska I de fall Vårdgivaren bedömer att den hjälpsökande har behov av direkt personlig kontakt med Vårdguiden ska ärendet överrapporteras genom personlig telefonkontakt med sjuksköterska hos Vårdguiden och därefter kopplas samtalet över. Vårdgivaren ska ta emot samtal från Vårdguiden gällande beställningar avseende ambulansbehov. Bedömningen ska ske utifrån de medicinska riktlinjer som tas fram i samverkan mellan ambulanssjukvårdens chefläkare och medicinskt ansvariga hos prioriterings- och dirigeringsfunktionen och Vårdguiden på telefon. Vid behov kan sjuksköterskan på Vårdguiden konsultera prioriteringstjänsten. SLL är ansluten till det nationella nätverket för sjukvårdsrådgivning och följer de nationella kvalitetsnormerna som nätverket har beslutat om. SLL har möjlighet att samverka och få hjälp av nätverket vid behov. Genom anslutningen till 1177 har sjukvårdsrådgivningen tillgång till och krav på att använda det nationella rådgivningsstödet (RGS webb). Vårdgivaren ska samverka med Vårdguiden.

15 15(54) 2.8. Mina vårdkontakter Genom Vårdguidens e-tjänst Mina vårdkontakter kan invånare säkert kommunicera med hälso- och sjukvården i Stockholms län samt utföra e-tjänster, till exempel boka en tid hos en mottagning, förnya recept, ställa frågor till sjukvårdsrådgivningen eller beställa tester och hjälpmedel. För närvarade pågår en nationell gemensam utveckling av koncept för e-tjänster på uppdrag av Center för ehälsa i samverkan, CeHis. Exempel på e-tjänster som ingår är att kunna följa sin remiss, ta del av provsvar och registrera egen information samt möjliggöra åtkomst till tjänsterna i mobilen. Vårdgivaren ska medverka i den kontinuerliga utvecklingen av Mina vårdkontakter, om utvecklingen under avtalsperioden på något sätt skulle komma att påverka prioriterings- och dirigeringsfunktionen Samverkan med 112-funktionen SOS Alarm Sverige AB har på uppdrag av staten ansvar för nödnumret 112 inom Sverige. 112-funktionen har en stor betydelse för den vardagliga tryggheten för alla invånare i Sverige. Genom ett enda samtal når den hjälpsökande samhällets hjälpresurser. Vårdgivaren ska ta emot samtal från 112, information om A-nummer och annan patientinformation elektroniskt. Vårdgivaren ska medverka i utarbetandet av riktlinjer för händelser som kräver åtaganden och samordning från 112 och andra aktörer, till exempel vid gemensamhetslarm med polis och, eller räddningstjänst. Vårdgivaren ska säkerställa att larm även förmedlas till Tib i SLL och i andra län. Vårdgivaren ska samverka med 112-funktionen Samverkan med larmcentraler och samhälleliga organisationer SLL samverkar med räddningstjänsten om transport till farbar väg, bärhjälp och SALSA (Saving Lives in Stockholm Area) samt med Svenska Sjöräddningssällskapet (SSRS) för sjötransporter. Andra samverkansparter är polisen, kustbevakningen, läkarbåtar, Joint Rescue Coordination Centre (JRCC) m fl. Vårdgivaren ska vid behov nyttja dessa samverkansmöjligheter.

16 16(54) Vårdgivaren ska samverka med alla landsting, regioner och larmcentraler gällande exempelvis ambulansenheter vid situationer där samverkan så kräver. Vårdgivaren ska ansvara för att träffa en överenskommelse med berörda parter att primärt ta emot och handlägga samtliga så kallade gemensamhetslarm. Vårdgivaren ansvarar för att med hjälp av medlyssning och översändning av uppgifter till övriga inblandade centraler samordna utlarmningen. Anbudsgivare ska i anbudet utifrån avsnitt 2, Kvalitetsområde 1, Samverkan och verksamhetsutveckling beskriva: - hur Vårdgivaren avser att medverka till att utveckla vårdkedjor och patientstyrning - hur Vårdgivaren avser att samverka med nyckelaktörer som 112, SPC-A, REK, ambulansleverantörer, Vårdguiden, polis, räddningstjänst, m fl som är avgörande för tjänstens utförande och kvalitet - hur Vårdgivaren avser att samverka med andra landsting och regioner Svaret kommer att utvärderas, se punkt 1.16 i anbudsinbjudan 3. Kvalitetsområde 2, Egenkontroll och patientsäkerhet 3.1. Mål Vårdgivaren ska genom ett systematiskt och kontinuerligt kvalitetsarbete, som utvärderas fortlöpande, säkerställa kvalificerade bedömningar, hög tillgänglighet och hög patientsäkerhet. Vårdgivaren ska systematiskt planera, leda och kontrolla verksamheten för att säkerställa att kvaliteten i tjänsten följs upp och att eventuella brister åtgärdas. Arbetet ska vara en integrerad del av det övergripande ledningssystemet. Vårdgivaren ska arbeta förebyggande och fortlöpande undersöka vilka risker som finns i verksamheten samt vidta de åtgärder som är nödvändiga för att undanröja riskerna.

17 17(54) Vårdgivarens skyldighet att bedriva systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete framgår av Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9), föreskrift om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria (SOSFS 2005:28) samt Patientsäkerhetslagen 2010: Avvikelser och klagomål En viktig del i kvalitetsarbetet är systematisk uppföljning av avvikelser. En avvikelse ska alltid följas upp och analyseras. Chefläkare för ambulanssjukvården i SLL ska omgående informeras om avvikelse med ett bedömt innehåll som kan vara ett eventuellt Lex Maria ärende och eller som kan medföra risker för patientsäkerheten. Övriga avvikelser ska redovisas enligt chefläkarens anvisningar. Vårdgivaren ska tillsammans med läkarna inom ambulanssjukvården och chefläkaren analysera avvikelser och klagomål för gemensamt lärande och för att förebygga och åtgärda brister som kan medföra patientrisker. SLL/REK ska informeras om avvikelse som berör den katastrofmedicinska beredskapen i SLL enligt REK:s direktiv. Vårdgivarens fortlöpande uppföljning av avvikelser och klagomål ska redovisas för Beställaren enligt avsnitt 11, Uppföljning i detta dokument Medicinskt beslutstödsystem Vårdgivaren ska ha ett kvalitetssäkrat beslutstödssystem som säkerställer att intervju och medicinsk bedömning genomförs på ett optimalt och patientsäkert sätt. Beslutstödsystemet ska följa den medicinska utvecklingen, överensstämma med bedömda tillstånd 1 och de Medicinska riktlinjer som används inom ambulanssjukvården. Syftet med en sådan anpassning är att möjliggöra för 1 kvalitetssäkras avseende överensstämmelse med egna riktlinjer/beslutstöd och uppföljning av medicinska bedömningar i Vårdgivarens verksamhet i förhållande till de bedömda tillstånd som används inom ambulanssjukvården

18 18(54) Vårdgivaren att tillsammans med andra vårdgivare i olika vårdkedjor, följa upp och utveckla kvaliteten i bedömningar och utlarmning. Beslutstödsystemet ska vara anpassat till den medicinska kompetens som anges i punkt 4.3 i detta dokument för personal i prioriteringsfunktionen. Vårdgivarens beslutsystem ska vara anpassat till SLL:s triagesystem; för närvarande triagesystemet RETTS (Rapid Emergency Triage and Treatment System). Det medicinska beslutstödsystemet ska fortlöpande följas upp, analyseras och vid behov kunna förändras. Anbudsgivare ska i anbudet beskriva: det medicinska beslutstödsystem som ska användas samt hur det bidrar till att säkerställa att medicinska bedömningar sker på patientsäkert sätt 3.4. Uppföljning av bedömningar - prioriteringar och medicinskt beslutstöd Vårdgivaren ska systematiskt följa upp bedömningar - prioriteringar och medicinskt beslutstöd, analysera resultatet och vid behov vidta åtgärder. Det gäller samtliga typer av bedömningar, även bedömningar som inneburit att ambulansbehov inte bedömts föreligga. I denna uppföljning ingår även uppföljning av handläggningstid, dvs tid från samtal inkommit till prioriteringsfunktionen till dess att enhet larmas. Vårdgivarens fortlöpande uppföljning av bedömningar prioriteringar och medicinskt beslutstöd ska redovisas för Beställaren enligt avsnitt 11, Uppföljning, i detta dokument Tillgänglighet - svarstider Det är av avgörande vikt för patientsäkerheten att Vårdgivaren snabbt svarar på inkommande samtal. Det gäller året om, dygnets alla timmar.

19 19(54) Högprioriterade samtal Högprioriterade samtal ska i 90 procent av samtalen ha en svarstid på högst 8 sekunder från påringning till prioriteringsfunktionen. För resterande samtal ska svarstiden ej överstiga 15 sekunder. Exempel på högprioriterade samtal: - överkopplade 112-samtal - akuta samtal från vårdgivare - sjukvårdsrådgivningen - akuta samtal från ambulanssjukvården Normalprioriterade samtal Normalprioriterade samtal ska i 90 procent av samtalen ha en svarstid på högst 60 sekunder från påringning. För resterande samtal ska svarstiden ej överstiga 90 sekunder. Vårdgivaren ska fortlöpande följa upp och redovisa svarstider till Beställaren enligt avsnitt 11, Uppföljning och avsnitt 12, Redovisning av statistik, i detta dokument Anbudsgivare ska i anbudet beskriva: - hur Vårdgivaren avser att identifiera inkommande hög- och normalprioriterade samtal - hur Vårdgivaren avser att bemanna prioriteringsfunktionen över dygnet för att uppfylla kraven på svarstider för hög- och normalprioriterade samtal - hur Vårdgivaren inför driftsstart och under avtalsperioden kommer att informera användarna om de olika prioritetsnivåerna för inkommande samtal

20 20(54) Anbudsgivare ska i anbudet utifrån avsnitt 3, Kvalitetsområde 2, Egenkontroll och patientsäkerhet beskriva: hur Vårdgivaren avser att bedriva systematisk egenkontroll och patientsäkerhetsarbete som uppföljning av avvikelser och klagomål, uppföljning av bedömningar prioriteringar, medicinskt beslutstödsystem och svarstider Svaret kommer att utvärderas, se punkt 1.16 i anbudsinbjudan 4. Kvalitetsområde 3, Personalens kompetens 4.1. Mål Vårdgivaren ska genom systematiskt kompetensutvecklingsarbete säkerställa att personalen har erforderlig kompetens och lämplighet för att garantera patientsäkra bedömningar, gott bemötande och effektivt nyttjande av prehospitala resurser. Vårdgivaren ska systematiskt följa upp behovet av kompetensutveckling, identifiera personalens kompetensutvecklingsbehov och vidta åtgärder så att Vårdgivaren klarar de krav som ställs på verksamheten. Vårdgivaren ska ansvara för att det fortlöpande finns bemanning med den kompetens som erfordras för att vid varje tillfälle, dygnet runt, årets alla dagar, kunna utföra uppdraget Medicinsk kompetens - Läkare Läkare med specialistkompetens, som är medicinskt ledningsansvarig, ska ansvara för att följa upp, utvärdera och förbättra den medicinska kvaliteten i verksamheten. En viktig uppgift för läkare är att sammanställa avvikelser, följa upp och analysera dessa och vidta åtgärder. Läkare ska tillsammans med ambulanssjukvårdens chefläkare, ambulansläkarna och i förekommande fall REK göra gemensam uppföljning av avvikelser och riskanalyser.

Upphandling av ambulanssjukvården. Faktasammanställning från Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning

Upphandling av ambulanssjukvården. Faktasammanställning från Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 1 Upphandling av ambulanssjukvården Faktasammanställning från Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2 Fakta om ambulanssjukvård idag Under 2010 fanns i länet 55 ambulanser och två akutbilar. Ytterligare

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOU - upphandling av ambulanshelikoptertjänst

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOU - upphandling av ambulanshelikoptertjänst Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-05-14 1 (5) HSN 1301-0051 Handläggare: Nils Edsmalm Hälso- och sjukvårdsnämnden, 2014-06-17 P 19 Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOU - upphandling

Läs mer

Plan för Ambulanssjukvården I Östergötland

Plan för Ambulanssjukvården I Östergötland DNR NSC 2014-52 Plan för Ambulanssjukvården I Östergötland Enheten för Prehospital vård 2014-02-01 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsmål... 3 1.1 Samordnad vårdkedja... 3 1.2 Övergripande mål... 3 Patientfokuserad

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna

Läs mer

SOS Alarm viktig länk i vårdkedjan

SOS Alarm viktig länk i vårdkedjan SOS Alarm viktig länk i vårdkedjan 1 Grafisk form och produktion: Incitera, www.incitera.se Foto: Daniel Jeminen Tryckt av EO Grafiska Stockholm 2008 SOS Alarm en strategisk partner till vården VI PÅ SOS

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse 2013-02-28 1(12) Patientsäkerhetsberättelse SOS Alarm 2012 Sylvia Myrsell Patientsäkerhetsenheten Inledning SOS Alarm är en vårdgivare med verksamhet vid 15 centraler från Luleå i norr till Malmö i söder.

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA

Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Marie Andersson 2009-11-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden Samverkansavtal mellan länets kommuner och Landstinget om uppdrag i väntan på ambulans - IVPA Samverkansavtalet

Läs mer

Redovisa vilka skillnader som finns beträffande hur verksamheterna bedrivs jämfört med hur de bedrevs innan

Redovisa vilka skillnader som finns beträffande hur verksamheterna bedrivs jämfört med hur de bedrevs innan Socialstyrelsen T/Regionala tillsynsenheten nord/sek2 Krister Lundström krister.lundstrom@socialstyrelsen.se BESLUT 2012-06-18 Dnr 9. l-42646/2011 Västerbottens läns landsting Landstingsdirektör J. Rastad

Läs mer

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter 5 november 2012 En vanlig dag i Örebro län föds 9 barn och dör 9 människor görs 66 ambulansutryckningar opereras 200 patienter

Läs mer

Motion 2013:16 av Helene Öberg m.fl. (MP) om att förnya ambulanssjukvården

Motion 2013:16 av Helene Öberg m.fl. (MP) om att förnya ambulanssjukvården Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-11-26 LS 1309-1152 Landstingsstyrelsen Motion 2013:16 av Helene Öberg m.fl. (MP) om förnya ambulanssjukvården Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Ring 1177 till sjukvårdsrådgivningen. från vision till verklighet

Ring 1177 till sjukvårdsrådgivningen. från vision till verklighet Ring 1177 till sjukvårdsrådgivningen från vision till verklighet Visionen Inom några år kan alla i Sverige ringa samma nummer 1177 och nå sjukvårdsrådgivningen när som helst på dygnet, året runt. En orolig

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse 2014-03-01 Patientsäkerhetsberättelse SOS Alarm 2014 Patientsäkerhetsenheten Sylvia Myrsell Inledning SOS Alarm är en enskild vårdgivare med verksamhet vid 14 SOS-centraler från Luleå i norr till Malmö

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Hackathon 23-24 May Utmaningars beskrivning

Hackathon 23-24 May Utmaningars beskrivning Hackathon 2324 May Utmaningars beskrivning Innehåll Dirigera ambulanser: Grunden för dirigering... 2 Begränsade resurser... 2 Prioritet... 2 Medicinskt index... 2 Ambulansernas tillstånd... 2 Utmaningar

Läs mer

Det bästa för Skaraborg i Västra Götalandsregionen

Det bästa för Skaraborg i Västra Götalandsregionen Det bästa för i Västra Götalandsregionen Akutsjukvård och infrastruktur är två viktiga områden för medborgarna i inför omvalet i Västra Götaland den 15 maj. Akutsjukvården i måste utvecklas och förstärkas.

Läs mer

Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm

Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm Sidan 1 av 8 Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm Sidan 2 av 8 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Talgruppshantering tillsammans med SOS Alarm... 1 1 Revisionshistorik... 3 2 Inledning... 4 3 Talgrupper för

Läs mer

Kvalitetsbokslut. År 2013 AISAB AMBULANSSJUKVÅRDEN I STORSTOCKHOLM AB

Kvalitetsbokslut. År 2013 AISAB AMBULANSSJUKVÅRDEN I STORSTOCKHOLM AB Kvalitetsbokslut År 2013 AISAB AMBULANSSJUKVÅRDEN I STORSTOCKHOLM AB INLEDNING Ambulanssjukvården är ofta den första länken i den akuta vårdkedjan och förväntas erbjuda avancerad akutsjukvård, professionellt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse 2014-02-28 Patientsäkerhetsberättelse SOS Alarm 2013 Patientsäkerhetsenheten Sylvia Myrsell Inledning SOS Alarm är en enskild vårdgivare med verksamhet vid 15 SOS-centraler från Luleå i norr till Malmö

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05

Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bedömningsbilen/Sköra Äldre Ambulans- och Prehospital Akutsjukvård Göteborg 2014-03-05 Bakgrund SOS alarm kan i dagsläget endast skicka ambulans som hjälp till patienter med bedömt vårdbehov Detta svarar

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB HSN 2010-11-23 p 3 1 (7) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2010-11-19 Handläggare: Anders Nettelbladt Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB Ärendebeskrivning Vårdavtalet

Läs mer

Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor

Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor Carita Gelang Verksamhetsutvecklare Ambulans och Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Presentationens namn 1 Ambulanssjukvården

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Ledningssystem för kvalitet och säkerhet Hälso- och sjukvårdslagen stadgar att insatserna ska vara av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria Bakgrund Alla vårdgivare är enligt lag skyldiga att bedriva ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete.

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse - Ungdomsmottagningen

Patientsäkerhetsberättelse - Ungdomsmottagningen SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-03-29 SN-2014/1132.715 1 (2) HANDLÄGGARE Berntsson Nilsson, Judith Judith.BerntssonNilsson@huddinge.se Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse

Läs mer

Operativa rutiner mellan Region Skåne och SOS Alarm AB

Operativa rutiner mellan Region Skåne och SOS Alarm AB Operativa rutiner mellan Region Skåne och SOS Alarm AB Ambulanssjukvården 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Revisionsförteckning... 4 1.1 Giltighet... 5 1.2 Syfte... 5 1.3 Tillämpningsområde och avgränsningar...

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Borde en läkare ta en titt?

Borde en läkare ta en titt? Borde en läkare ta en titt? Så hittar du rätt i vården Åk till rätt mottagning så får du Många väljer att åka till de stora sjukhusens akutmottagningar när de skadat sig eller har akuta besvär. Där kan

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Landstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet

Landstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Landstinget Dalarna Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Mora lasarett Mora lasarett har genom sitt geografiska läge en särställning i länet vad gäller turisttillströmningen. Detta gör att den

Läs mer

ehälsa invånarperspektivet

ehälsa invånarperspektivet Ehälsa och stategisk IT ehälsa invånarperspektivet Ewa Printz ehälsa är. de digitala tjänster som ökar tillgängligheten till vården oavsett tid och plats, förbättrar samordningen av vårdinformationen,

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning 1 Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH

Läs mer

Elektroniskt högkostnadsskydd och frikort

Elektroniskt högkostnadsskydd och frikort Elektroniskt högkostnadsskydd och frikort Enkelt, effektivt och rättvist 2015-08-31 Innehåll Varför e-frikort Hur det ska fungera Koncept, rutiner och regler TakeCare och webbapplikation Hur införandet

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.

Patientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB. Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family

Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Patientsäkerhetsberättelse 2012 för BB Stockholm Family Sammanfattning Under året har följande åtgärder ökat patientsäkerheten: - Systematiskt förbättring av provsvarshanteringen - Ett gemensamt telefonnummer

Läs mer

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04

Varför en ny lag? Patientlag 2015 2014-11-04 Ny patientlag 2015 Varför en ny lag? Ökade krav på medbestämmande Ökad rörlighet Ökad tillgång till medicinsk kunskap för patienter Ökat erfarenhetsutbyte om sjukdom och behandlingar mellan patienter Ökad

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Ledningsstrukturen för ehälsa

Ledningsstrukturen för ehälsa Ledningsstrukturen för ehälsa Nationella ledningsgruppen Inera och andra utförare Invånare Privata vårdgivare Invånartjänster Vårdpersonal Omsorgspersonal Sveriges Kommuner och Landsting Socialstyrelsen

Läs mer

RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Användarmanual för ambulanssjukvården Östergötland I Paratus

RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Användarmanual för ambulanssjukvården Östergötland I Paratus RETTS (rapid emergency triage and treatment system) Användarmanual för ambulanssjukvården Östergötland I Paratus Bakgrund införde hösten 2009 ett gemensamt triagesystem RETTS (Medical Emergency Triage

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 18 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Torsten Ibring Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun 1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra

Läs mer

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Fastlagd 4/11 2014 av inriktande nivån genom Regionala chefsgruppen Vad har

Läs mer

Strömavbrottet påsken 2007 vid Karolinska sjukhuset Huddinge. KAMEDO-rapport 93

Strömavbrottet påsken 2007 vid Karolinska sjukhuset Huddinge. KAMEDO-rapport 93 Strömavbrottet påsken 2007 vid Karolinska sjukhuset Huddinge KAMEDO-rapport 93 Händelsen Strömavbrott påskafton den 7 april 2007, kl 12:13 Jordfel i högspänningskabel mellan två ställverk 70 % av elnätet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 3 juni 2014 ett principärende rörande bristande samverkan kring ett flerfunktionshindrat barn.

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 3 juni 2014 ett principärende rörande bristande samverkan kring ett flerfunktionshindrat barn. 1 (4) Handläggare: Agneta Calleberg PaN 2015-02-03 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-12-18 PaN 1210-04469-52 K 2852-2012 HSN 1210-1310 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Strömavbrottet påsken 2007 vid Karolinska sjukhuset Huddinge. KAMEDO-rapport 93

Strömavbrottet påsken 2007 vid Karolinska sjukhuset Huddinge. KAMEDO-rapport 93 Strömavbrottet påsken 2007 vid Karolinska sjukhuset Huddinge KAMEDO-rapport 93 Händelsen Strömavbrott påskafton den 7 april 2007, kl 12:13 Jordfel i högspänningskabel mellan två ställverk 70 % av elnätet

Läs mer

Riktlinjer för Avvikelsehantering

Riktlinjer för Avvikelsehantering RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för Avvikelsehantering Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Gäller from: 2014-06 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Vårdval Stockholm 2013. Jan Ejderhamn Astrid Lindgrens Barnsjukhus April 2012

Vårdval Stockholm 2013. Jan Ejderhamn Astrid Lindgrens Barnsjukhus April 2012 Vdval Stockholm 213 Jan Ejderhamn Astrid Lindgrens Barnsjukhus April 212 Nuläget Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM) I dagsläget 22 mottagningar spridda över hela länet Sammanlagt gjordes 21

Läs mer

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården Datum Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården 1. Parter Vårdenhetens namn och ort: Kommunens namn: 2. Avtalstid Avtalet gäller

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen uniform KUB663 v 1.0, 2010-06-09 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2009-09-24 Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann- Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann-Helen Helen Svensson Svensson, Ann-Marie Svensson

Läs mer

Akutsjukvård. Från n nödnummer n till akutmottagning. 3 Hp Samverkan - Ledarskap 24 maj 2011 Polismyndigheten Mikael TörnblomT Ambulanssjukvård Peter Borovszky Räddningstjänsten nsten Martin Larsson Mål

Läs mer

Har du synpunkter på vården?

Har du synpunkter på vården? Har du synpunkter på vården? Patientnämnden Patientnämnden ska verka för goda kontakter mellan patienter och personal samt stödja och hjälpa enskilda patienter. När du vänder dig till oss får du kontakt

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad

1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad 1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad 1177 och Vårdguiden - två starka varumärken Våra invånartjänster tidigare Invånartjänster med 1177 Vårdguiden Invånartjänster medverkar till

Läs mer

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB samhällsskydd och beredskap 1 (5) Ert datum Er referens Avdelningen för utvärdering och lärande Tillsynsenheten Jenny Selrot, 010 240 51 22 jenny.selrot@msb.se Eleonor Storm, 010 240 53 76 Regeringskansliet

Läs mer

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län:

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län: Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2013-07-02 Dnr 8.5-28479/2013-1 1(6) Regionala tillsynsavdelningen Öst Astrid Hessling astrid.hessling@ivo.se Danderyds Sjukhus AB Chefläkaren 182 88 Stockholm Den 1 juni 2013 tog

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:21 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Sammanslagning av de landstingsdrivna vårdenheterna i Södertäljes, Salems och Nykvarns kommuner till en gemensam organisation samt ändring

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse MedHelp AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse MedHelp AB 2012 1 Patientsäkerhetsberättelse MedHelp AB 2012 Verksamhetschef Charlotte Björkman Avdelningen för Patientsäkerhet och Kvalitetsutveckling 2 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2.Vårdgivarna MedHelp AB

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 Patientsäkerhetsberättelse avseende verksamhetsår 2013 2014-02-28 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 5

Läs mer

Hitta rätt i vården. Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk?

Hitta rätt i vården. Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk? Hitta rätt i vården Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk? Om du blir sjuk Akut sjuk Akutmottagning 112 Nödnummer 112 Genom nödnummer 112 når man: - Ambulans - Räddningstjänst/Brandkår

Läs mer