Artikelmatris: Standardvårdplaner, juli 2012

Transkript

1 Artikelmatris: Standardvårdplaner, juli 2012 Nr, år, Is Svensson S. Ohlsson K. Wann-Hansson C. Thoroddsen A. Ehnfors M. Ehrenberg A. Andreae C. Ekstedt M. Snellman I. Pöder U. Fogelberg-Dahm M. Wadensten B. Bahtsevani C. Development and implementation of a standardized care plan for carotid endarterectomy Content and Completeness of Care Plans After Implementing Standardized Nursing Terminologies and Computerized Records Patients Participation as It Appears in the Nursing Documentation, When Care Is Ruled by Standardized Care Plans Implementation of a multiprofessional standardized care plan in electronic health records for the care of stroke patients Factors and Conditions that Influence the Implementation of Standardized Nursing Care Plans Att undersöka svårigheter och möjligheter i utarbetandet och införandet av en standardvårdplan för öppen karotiskirurgi. Att beskriva hållbarhet och förändringar i innehåll och fullständighet i dokumenterad omvårdnad efter införande av omvårdnadsterminologierna NANDA-I och NIC. Att beskriva inneliggande hjärtinfarktpatienters delaktighet i vården, som den beskrivs i journalen, när standardvårdplaner används som bas för vårdplaneringen. Att jämföra personalens uppfattning om standardvårdplaner och självrapporterade vanor med avseende på dokumentation, och deras kunskap om Nationella riktlinjer för strokesjukvård, före och ett år efter införandet av en evidensbaserad standardvårdplan för vård av patienter med stroke. Att med hjälp av PARIHS-modellen utforska vilka faktorer och förhålen som påverkade införandet av standardvårdplaner på sjukhusavdelningar. Journalgranskning av 83 SVP ett år efter införandet. Utdee av ett frågeformulär (testat i stor skala på sjukhuset och nu lite reviderat) till ssk och usk om deras uppfattning om att arbeta med SVP. Journalgranskning av vårdplaner före och två gånger efter införandet av terminologierna. 31 frågeformulär delades ut och 29 besvarades, bortfall 6 %. Vid basmätning granskades 223 vårdplaner (117 IVP och 106 SVP). Vid eftermätning 1: 263 (85 IVP & 178 SVP) Vid eftermätning 2: 250 (5 IVP, 50 SVP & 195 datoriserade vårdplaner). Journalgranskningen visade på bristfällig dokumentation i SVP avseende datum, tid och signaturer. 11 av 83 SVP konverterades till IVP p.g.a. komplika tioner. 8 SVP hade inte scannats in i elektronisk journal. Samtliga 29 deltagare rapporterade att de helt eller delvis höll med om att SVP var användbar. 24 st. menade att SVP:n bidrog till begränsad doku mentation. Alla respondenter höll med om att dokumentation med SVP var enkel och tidsbespa ran de och be gränsade ovidkommande noteringar. Vidare svara de deltagarna att SVP bidrog till ökad vård kvali tet men 16 ssk sa samtidigt att de litade mer på sin egen erfarenhet än på SVP. Samtliga deltagare hade en positiv attityd gentemot SVP och menade att den underlättade arbetet och bidrog till höjd vårdkvalitet. Införandet av datoriserade vårdplaner hade störst inverkan, med en ökad variation av omvårdnadsdiagnoser, dokumentation av tecken och symtom, relaterade faktorer och vårdåtgärder. Införandet av NANDA-I & NIC underlättas sannolikt om terminologin introduceras i SVP. Innehållsanalys. 13 patientjournaler Resultatet indikerar en delvis begränsning i delaktigheten. Författarna visar på risken med att inte se patientens individuella behov vid arbete med SVP. En kvalitativ, deskriptiv och jämförande enkätstudie. En retrospektiv enkätstudie baserad på PARIHSmodellen. 34 medarbetare besvarade den första enkäten (70 %). Bortfall 11 st. 37 st. besvarade den andra enkäten (70 %). Bortfall 16 st. 137 ssk (50 %) Bortfall 139 st. Den självuppfattade kunskapen om Nationella riktlinjer för strokesjukvård ökade efter införandet av en evidensbaserad standardvårdplan för stroke. Beprövad erfarenhet bedömdes som viktigast vid framtagande av SVP. På universitetssjukhuset rankades forskning mer viktigt än på regionsjukhuset. Få ssk värderade patientens erfarenhet högt i framtagandeprocessen.

2 UK Fraser M. Fraser K. Davies P. Shaw T. Walker A. Olsson P. T. Petersson H. Willman A. Gardulf A. Dahm M.F. Wadensten B. Evaluation of documented nursing care plans by the use of nursing-sensitive outcome indicators Obtaining a Foundation for Nursing Care at the Time of Patient Admission: A Grounded Theory Study How does a standardized care plan facilitate the practice of pharmaceutical care planning in mental health settings across Scot? Standardized care plans in Swedish health care: their quality and the extent to which they are used Nurses experiences of and opinions about using standardized care plans in electronic health records a questionnaire study Att undersöka om dokumenterade vårdplaner påverkar patientutfallet med hjälp av omvårdnadskänsliga resultatindikatorer. Att belysa och beskriva bedömningsoch beslutsprocessen hos ssk som formulerar IVP inkl. omvårdnadsdiagnoser, mål och åtgärder eller som använder SVP när en patient skrivs in på deras vårdavdelning, i förhåle till de som inte gör det. Att undersöka hur en standardvårdplan för läkemedelsbehandling kan underlätta psykiatrisk vård. Var planen lätt att använda? Insamlades lämplig information om patienten? Underlättades kommunikationen vid utskrivning? Uppstod svårigheter i införandet av SVP:n och hur kan dessa övervinnas? Att undersöka kvaliteten på SVP:er och i vilken utsträckning de används i svensk akutsjukvård. Vidare att undersöka kvaliteten på kunskapsöversikterna på vilka SVP förmodas vara grundade. Att undersöka sjuksköterskors åsikter om att använda SVP i den elektroniska patientjournalen och kunskapsöversikter som stöd i klinisk praktik. En retrospektiv tvärsnittsdesign. Jämför två avdelningar, en som arbetar med SVP och en som inte gör det. Kvalitativ studie med analys enligt Grounded Theory Intervjuer med och observationer av sjuksköterskor. Ett pilottestat frågeformulär och en dagbok lämnades ut till farmaceuter som under två månaders tid hade arbetat med standardvårdplanen. Frågeformuläret analyserades med hjälp av deskriptiv statistik alternativt tematisering. Parallella vårdplaner granskades genom innehållsanalys. Protokollbaserad granskning av inskickade SVP-dokument från svenska sjukhus. En kvantitativ, deskriptiv enkätundersökning. 87 patienter. Bortfall 21 pat. På avdelningen som använde SVP var vårdtiden signifikant kortare och patienterna var signifikant mer nöjda med delaktighet och med individanpassad vård. 19 ssk Sjuksköterskor som använde SVP visade på mindre kritiskt tänkande än de sjuksköterskor som använde individuell vårdplan. De som arbetade med vårdplaner, oavsett SVP eller IVP, hade ett tydligare omvårdnadsperspektiv än de som inte arbetade med vårdplaner. 46 farmaceuter (dvs. 73 % av alla farmaceuter i Scott) använde SVP på 327 patienter under försöksperioden. 44 frågeformulär och 28 dagböcker inkom ifyllda. 782 dokument granskades från 23 av de 25 tillfrågade sjukhusen. Två sjukhus uppgav att de inte arbetade med SVP. 85 ssk (81 %). Bortfall 20 st. Resultatet visade att stora delar av SVP:n fungerade bra och uppskattades av farmaceuterna. Förslag om förbättringar inkom i flera avseenden t.ex. gäle förtydligande av vissa policyfrågor och ett förtydligande och förstärkande av farmaceutens roll i det multidisciplinära teamet. Endast 4 % av de inskickade dokumenten uppfyllde kraven på att vara en SVP. Ingen av kunskapsöversikterna uppfyllde kravet på att vara evidensbaserade. Det råder bristande kunskap i hur SVP ska utarbetas och den personal som får uppdraget behöver vetenskaplig träning. Merparten tyckte att SVP ökade möjligheten att ge likvärdig, god vård. Respondenterna förespråkade tvärprofessionella SVP och ansåg att kunskapsöversikten var en förutsättning och garanti för att SVP var av god kvalitet. De flesta ansåg att SVP minskade tiden för journalföring. Studien visade att mer undervisning behövs i hur SVP ska användas.

3 Vizoso H. Lyskawa M. Couey P. Standardized Nursing Care Plan A Case Study on developing a Tool for Clinical Research Att införa en SVP för patienter som inkluderas i kliniska forskningsstudier i syfte att höja vårdkvaliteten och säkra ett likvärdigt omhändertagande. En explorativ och deskriptiv ansats för att beskriva design, införande och utvärdering av en SVP för vård av patienter som deltar i kliniska forskningsstudier. 8 st. enkäter lämnades till forskningssjuksköterskor. 5 st. besvarades. Bortfall 3. Standardiseringen hjälper sjuksköterskor att sammanlänka evidensbaserade NANDA-diagnoser med åtgärder och vårdresultat. 4 av 5 ssk tyckte att SVP hjälpte till att formulera omvårdnaden. Alla 5 tyckte att SVP:n gick att individanpassa och tog upp viktiga problem för forskningspatienten. SVP:n medförde mindre dokumentationsarbete Pakistan Rukanuddin R.J. Introduction and development of NCP using ICNP in Pakistan Att beskriva införandet och utarbetandet av standardiserade omvårdnadsplaner (NCP) med hjälp av International Classification of Nursing Practice (ICNP) i Pakistan. En processbeskrivning bestående av fyra komponenter: Administration, Utveckling, Undervisning och Pilottestning. 15 SVP inom förlossningsvården och sex SVP för hjärtsjukvård utarbetades och beskrivs. Framtagandeprocessens fyra steg beskrivs och diskuteras. Författaren kommer med rekommendationer för förbättringar i ICNP Lee T-T. Nursing diagnosis: factors affecting their use in charting standardized care plans Att undersöka faktorer som kan påverka sjuksköterskors användning av omvårdnadsdiagnoser vid användande av SVP i daglig praktik. Innehållsanalys (Miles & Huberman s) av transkriberad text från enskilda djupintervjuer. 12 ssk Ssk tenderade att matcha ihop patientens tillstånd med förskrivna diagnoser i SVP. De kände sig obekanta med diagnosernas relaterade faktorer, använde objektiva data för att beskriva patientens tillstånd, ignorerade SVP:ns mål, checkade pliktskyldigt av åtgärder även om de inte var utförda och de valde liktydiga formuleringar för utvärdering för att uppfylla sjukhusets kvalitetskrav. Författaren konstaterar att mer utbildning behövs för förbättrad användning av omvårdnadsdiagnoser Lee T-T. Standardized care plans: experiences of nurses in Att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av att använda standardvårdplaner. Innehållsanalys (Miles & Huberman s) av transkriberad text från enskilda djupintervjuer. 19 ssk Analysen resulterade i fem teman: att bli påmind om vårdåtgärder, tidsbesparing vid vårdplanering, tidskrävande vid överrapportering, förbättringspotential avseende design, fokus på pappersarbete inte på patienten. En bättre användning av SVP skulle förbättra journalföringen och vårdkvaliteten Adams C. E. Wilson M. Enhanced Quality Through Outcome-Focused Standardized Care Plans Att jämföra kvalitetsindikatorer i två patientgrupper, med antingen hjärtsvikt eller diabetes, som vårdades utifrån en processfokuserad eller resultatfokuserad SVP. En kvasiexperimentell studie. hjärtsvikt och diabetes. Patienterna delades upp i två grupper och vårdades antingen utifrån process- eller resultatfokuserade SVP. Vid användande av resultatfokuserade SVP sågs en signifikant förbättring av kvalitetsindikatorer i båda grupperna. Studien ger stöd åt att resultatfokuserade SVP höjer vårdkvaliteten.

4 Adams C. E. Biggerstaff N. Reduced Resource Utilization Through Standardized Outcome-Focused Care Plans Syftet var att jämföra skillnader i resursåtgång vid en enhet för hemsjukvård när man antingen använde traditionella processfokuserade SVP eller resultatfokuserade SVP. En kvasiexperimentell forskningsdesign där resultatfokuserade SVP var experimentgrupp och processfokuserade SVP var kontrollgrupp. hjärtsvikt randomiserades till resp. grupp. diabetes randomiserades till resp. grupp. Om man fokuserar på patientresultatet hellre än på omvårdnadsprocessen när vården planeras, så resulterar det i ökad vårdkvalitet och lägre resursåtgång Heafey M.L. Edwards P.A. McLaughlin T.F. Developing care plans for psychosocial nursing diagnoses Att beskriva utveckling och införande av SVP utifrån de fyra psykosociala omvårdnadsdiagnoserna: ängslan/ oro, maktlöshet, svag självkänsla och våldsamhet (NANDA). Beskrivande. De fyra framtagna SVP:erna infördes på två avdelningar efter utbildningsinsats. Författarna menar att det är bra att inkludera psykosociala omvårdnadsdiagnoser i SVP då detta hjälper personalen att uppmärksamma dessa problem Henry S.B. Holzemer W.L. Reilly C.A. The relationship between type of care planning system and patient outcomes in hospitalized AIDS patients Att beskriva HIV-smittade patienters vårdproblem i samband med lunginflammation. Att granska dessa patienters vårdplaner avseende skillnader i antal och typ av vårdproblem, vårdresultat och vårdtid beroende på vårdplaneringssystem: handskriven vårdplan, datoriserad vårdplan resp. standardiserad vårdplan. Datainsamling via intervjuer med patienter och sjuksköterskor, klinisk observation av patienter kompletterades med en självskattning av fysisk hälsa samt granskning av dokumentation inkl. vårdplaner. 111 st manliga patienter deltog i studien. 22 % av alla deltagare saknade en vårdplan. Av dessa saknades flest vårdplaner i den datoriserade gruppen (65 % hade vårdplan), i gruppen för handskriven vårdplan hade 78 % en vårdplan. Endast en patient i SVP-gruppen saknade en vårdplan. I de totalt 89 vårdplanerna återfanns 199 vårdproblem. Det fanns signifikant fler dokumenterade vårdproblem avseende pneumoni och kunskapsbrist i SVP:n jämfört med de två andra systemen. När det gällde AIDS-relaterade problem och psykosociala problem återfanns inga skillnader. Inga signifikanta skillnader sågs avseende vårdresultat och vårdtid Holzemer W.L. Henry S.B. Nursing care plans for people with HIV/AIDS: confusion or consensus Trefaldigt syfte: a) att presentera fyra SVP utarbetade av verksamheter med stor erfarenhet av AIDS b) diskutera den bristande koncensus som råder avseende vård av personer med AIDS c) att presentera konsekvenserna för omvårdnaden, kvalitetssäkring och forskning. Review, granskande och jämförande studie. Fyra SVP för AIDS från fyra olika sjukhus i San Francisco. Vid jämförelse mellan de fyra SVP:erna saknades konsensus kring vilka vårdproblem som var vanligast för patienter med AIDS. Överensstämmelse rådde endast om två vårdproblem: nutrition och psykosocialt välbefinnande. Författarna menar att det måste till en validering av vilka omvårdnadsåtgärder som är effektiva för dessa vårdproblem Gish B.A. Campbell J. Introducing Standardized Care Plans in a Intermediate Care Setting Att beskriva den planerade förändring som föregick införandet av SVP på en intermediär traumaavdelning samt utvärdera resultatet. Kvantitativ och kvalitativ journalgranskning och enkäter till personalen. Svarsfrekvensen på personalenkäten var 50 %. Efter införande av SVP på avdelningen ökade frekvensen av vårdplaner med 88 % och ökningen av antal dokumenterade omvårdnadsdiagnoser per patient ökade med 16 %. Vårdplaneringen ökade även ur ett kvalitativt perspektiv. Antalet dokumenterade mål ökade från 36 % till 67 %. Utvärdering av vårdåtgärder var allt jämt den sämst dokumenterade delen av vårdprocessen.

5 Guin P. Webb L.Z. Berquist S.L. Nodhturft V. MacMullen J. Standardized nursing care plans for acute care SCI: improved documentation Standardized care Plans for Home Care (in Obstetrical and Gynecological Nursing) Standardized Nursing Care Plans The effect of care plans on documentation of diabetic nursing care was studied Att implementera en SVP och utvärdera införandet avseende effekter på sjuksköterskornas dokumentation och vårdkvaliteten på en ryggmärgsskadeavdelning. Att beskriva och diskutera utformning av standardvårdplaner för hemsjukvården. Att undersöka om dokumentationen på patienter med diabetes var mer komplett när sjuksköterskorna använde standardvårdplaner. En deskriptiv artikel om införandet av en SVP för ryggmärgsskadade patien - ter. Upprepad journal gransk - ning, observationer, data insamling och intervjuer. Deskriptiv och utvärderande analys av framtagandet av en SVP. Kvantitativ analys. Totalt undersöktes 33 journaler från patienter som vårdades utifrån SVP-diabetes, från en medicinsk och en kirurgisk avdelning. Varje avdelning hade en jämförbar kontrollavdelning som använde IVP. Granskningen genomfördes med hjälp av ett Audit-tool som var validitets- och reliabilitetstestat, om än i begränsad omfattning. 87 granskade journaler Efter två års användande av SVP för ryggmärgsskadade har kvaliteten på dokumentationen ökat med 73 % jämfört med före införandet. Förbättringen avser alla steg i vårdprocessen. Minskad dokumentationstid, mer tid för patientvård, mindre övertid, högre arbetstillfredsställelse och ökad vårdkvalitet. Författarnas eget resonemang och slutsatser. För statistisk analys användes t-test och ANOVA. Signifikansnivå 0.05 Inget bortfall. Införande av SVP i hemsjukvården medför fördelar: tydliggör omvårdnaden och de förväntade resultaten för avsedd patientgrupp, sparar vårdplaneringstid, garanterar likvärdig vård, definierar kliniska förväntningar på personalen, användbart vid utvärdering av vård samt ökar följsamheten till nationella riktlinjer. Det var en statistiskt signifikant skillnad mellan dokumentationen i testgruppen och kontrollgruppen. På de avdelningar man använde SVP var dokumentationen bättre avseende progressanteckningar, noteringar i den diabetiska checklistan samt noteringar om medicinering och behandling. Författarna påpekar värdet av att SVP:n kompletteras med en sektion som ger plats åt individuell planering.