Transkript

1 MARIEHAMNS STADS VERKSAMHETSBERÄTTELSE ÅR 2000

2 STADSSTYRELSEN Christian Nordas (Lib) ordförande Lars Wiklöf (Soc) 1 vice ordförande Johan Rothberg (Fs) 2 vice ordförande Yvonne Aspholm (Lib) Christina von Hertzen (Fs) Kristina Sundman (Ob) Ulla Rindler-Wrede (Soc) STADENS ORGANISATION Politisk nämnd Politisk ledning Förvaltning Stadsfullmäktige Byggnadsnämnden Direktionen för Medborgarinstitutet Fritidsnämnden Hamnnämnden Kulturnämnden Miljövårdsnämnden Närings- och bostadsnämnden Pommernnämnden Räddningsnämnden Skolnämnden Socialnämnden Stadsplanenämnden Styrelsen för Trobergshemmet Tekniska nämnden Stadsstyrelsen Centralförvaltningen Stadsdirektör Stadskansli/Finanskansli Byggnadsinspektionen Medborgarinstitutet Fritidsförvaltningen Hamnverket Kulturförvaltningen Miljövårdskontoret Näringslivsbyrån Pommern Räddningsverket Skolförvaltningen Socialförvaltningen Stadsarkitektkontoret Trobergshemmet Tekniska verken

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Stadsstyrelsen... pärmens insida fram Stadsfullmäktige... 2 Stadsdirektören har ordet... 3 Ekonomisk översikt Resultaträkning... 4 Balansräkning... 5 Finansieringskalkyl... 6 Borgensförbindelser... 6 Finansiella nyckeltal... 7 Koncern... 8 Drift Investering Personal Miljö Allmänna sektorn Stadsledning Närings- och bostadsnämnden Byggnadsnämnden Miljövårdsnämnden Räddningsnämnden Sociala sektorn Socialnämnden Allmän social verksamhet Barnomsorg Omsorg och handikappstöd Trobergshemmet Utbildnings- och fritidssektorn Skolnämnden Kulturnämnden Medborgarinstitutet Pommernnämnden Fritidsnämnden Tekniska sektorn Stadsplanenämnden Tekniska nämnden Allmän teknisk verksamhet El-verket VA-verket Byggnadskommittéer Hamnnämnden Förtroendevalda i nämnder Revisionsberättelse... pärmens insida bak 1

4 STADSFULLMÄKTIGE 2000 Ordförande I viceordförande II viceordförande I vice gruppordf Gruppordf Gruppordf Gruppordf Vice gruppordf Gruppordf Vice gruppordf Vice gruppordf Vice gruppordf II vice gruppordf Gruppordf Tage Silander... Fs Barbro Sundback... Soc Folke Sjölund... Lib Sten-Erik Abrahamsson... Soc Peter Andersson... Soc Christian Beijar... Soc Ronald Boman... ÅL fr Marianne Eliasson... FS Karl-Göran Eriksson... FS Gunnar Jansson... Lib Robert Jansson... Soc Roger Jansson... FS Fredrik Karlström... Ob Harriet Lindeman... FS Fredrik Lindqvist... FS Britt Lundberg... C Tuula Mattsson... Lib Roger Nordlund... C Krister Norrgrann... Lib Stefan Pettersson... Lib Tom Pussinen... FS Anne-Helena Sjöblom... Soc Katrin Sjögren... Lib Siv Strandberg... FS Danne Sundman... Ob Carl-Johan Wikström... Lib Lotta Wickström-Johansson... Lib 2

5 STADSDIREKTÖREN HAR ORDET Flera av stadens övergripande målsättningar och prioriteringar för år 2000 har förverkligats till betydande del. Stadens service till invånarna har ytterligare förbättrats, bostadsproduktionen har kommit igång och näringslivets utveckling har på olika sätt befrämjats. Trots ansträngningar att öka befolkningsunderlaget har stadens invånarantal inte ökat under år Staden har genom planering och egna insatser befrämjat bostadsbyggandet och flera projekt har startats upp under året. Dock låter resultatet i form av ökat invånarantal vänta på sig beroende på att ett år är en ganska kort tid när det gäller stadsplanering och byggande. Det arbete som stadens förtroendevalda och anställda gör för att utveckla staden är långsiktigt och de stora framstegen syns först på några års sikt. År 2000 uppgick skatteintäkterna till sammanlagt 198,5 Mmk. Samfundsskattens andel har ökat ytterligare och utgjorde 72,8 Mmk eller 36,7 %. Staden investerade för 61,3 Mmk netto varav fastigheten Nyfahlers står för en stor andel. Driftens nettokostnader stannade på 5,3 Mmk under budgeten. Lånen kunde återigen minskas, den här gången med 7,7 Mmk. Stadens balansomslutning är uppe i 544,7 Mmk och koncernens 694,1 Mmk. Årets resultat uppvisar ett överskott på 43,0 Mmk. För att kunna upprätthålla vår relativt höga investeringstakt krävs en egen finansiering. Denna egna finansiering skapas bara på ett sätt, genom tidigare års överskott. För att inte försämra stadens långsiktiga ekonomi krävdes ett överskott år 2000 på 20,4 Mmk. Det blev 22,6 Mmk bättre. Stadens hamnavgifter var ett aktuellt ämne under senaste år. Hamntaxan var med anledning av Ålands Redarförenings anmälan föremål för granskning i Konkurrensverket. Hamntjänsternas kostnadsmotsvarighet kan kalkyleras på olika sätt men enligt min mening har staden kunnat påvisa att hamnen är konkurrensutsatt och att taxan är skälig i förhållande till stadens kostnader och risker. Stadsfullmäktige antog i december en ny hamnavgiftstaxa som de trafikerande rederierna dock anmält missnöje med. Stadsfullmäktige godkände i september stadsplanen för den tomt på vilken landskapet har för avsikt att uppföra ett kongress- och kulturhus. Många har framfört kritiska åsikter om projektets arkitektur. För min del tror jag att huset kommer att bli utseendemässigt fullt acceptabelt och synnerligen funktionellt. Vi behöver verkligen ett kongress- och kulturhus snarast möjligt med tanke på såväl besöksnäringens som kulturlivets fortsatta utveckling. Så snart stadsplanen vunnit laga kraft fortsätter från stadens sida arbetet med trafik- och parkeringslösningarna i samråd med landskapet. Millenniets första år har varit ett gott år för Mariehamn. Ett stort tack till personalen för gedigna insatser även under år Att ha en skicklig och ambitiös personal på alla nivåer är en nyckel till framgång. Jag vill också tacka de förtroendevalda för ett gott samarbete. Bjarne Pettersson Stadsdirektör 3

6 EKONOMISK ÖVERSIKT EKONOMISK ÖVERSIKT Stadens samtliga externredovisade intäkter och kostnader under året Resultat Balans Finansiering Koncern Drift Investering Resultaträkning Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I tusentals mark år Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Kommunalskatt Fastighetsskatt Samfundsskatt Övriga skatteinkomster Landskapsandelar Återkrävd moms ÅHS-avgift Driftsbidrag Finansiella intäkter o kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Planenliga avskrivningar Årets resultat Ökning (-) eller minskning (+) av fonder Resultatreglering bok Årets överskott (underskott) Fastighetsskatt 0,4% Skatteutfalletsfördelning år 2000 i % Samfundsskatt 36,7% Kommunalskatt 62,0% Övriga skatteintäkter 0,9% Mariehamn den 17 maj 2001 Bjarne Pettersson Peter Carlsson Carola Nystedt stadsdirektör finanschef redovisningschef För stadsstyrelsen: Christian Nordas Lars Wiklöf Johan Rothberg ordförande I vice ordförande II vice ordförande Yvonne Aspholm Christina von Hertzen Ulla Rindler-Wrede Kristina Sundman 4

7 EKONOMISK ÖVERSIKT Stadens tillgångar med det egna kapitalet och skulderna per 31 december Resultat Balans Finansiering Koncern Drift Investering Balansräkning Bokslut Bokslut Bokslut Förändring I tusentals mark per 31 december år i procent AKTIVA ,7% A BESTÅENDE AKTIVA ,3% I Imateriella tillgångar ,8% Utgifter med lång verkningstid ,8% II Materiella tillgångar ,1% Mark- och vattenområden ,3% Byggnader ,2% Fasta konstruktioner ,9% Maskiner och inventarier ,9% Pågående nyanläggningar ,8% B FÖRVALTADE MEDEL ,9% Landskapsuppdrag ,5% Donationsfondernas särsk.täckn ,5% C RÖRLIGA AKTIVA ,3% I Omsättningstillgångar ,5% Material och förnödenheter ,5% II Fordringar ,8% Långfristiga fordringar ,3% Kortfristiga fordringar ,4% IV Kassa och bank ,0% Kassamedel ,0% Depositioner ,0% PASSIVA ,7% A EGET KAPITAL ,7% I Grundkapital ,3% IV Egna fonder ,8% V Tidigare års resultat ,4% VI Räkenskapsperiodens resultat ,9% B AVSKR.DIFFERENS OCH RESERVER ,1% Anslutningsavgifter ,1% C AVSÄTTNINGAR ,1% Avsättningar för pensioner ,0% Övriga avsättningar ,1% D FÖRVALTAT KAPITAL ,7% Lanskapsuppdrag och statliga ,4% Donationsfondernas kapital ,6% E FRÄMMANDE KAPITAL ,5% I Långfristigt ,7% Budgetlån ,7% II Kortfristigt ,7% Lån ,1% Kontoskulder ,2% Resultatregleringar ,6% 5

8 EKONOMISK ÖVERSIKT Stadens förändring av kassamedlen under året Resultat Balans Finansiering Koncern Drift Investering Finansieringskalkyl Bokslut Bokslut Förändring I tusentals mark år i procent Den egentliga verksamheten och inv. kassaflöde ,4% Internt tillförda medel, årsbidrag ,9% Korrektivposter till internt tillförda medel ,0% Investeringar, anläggningstillgångar ,4% Finansieringens kassaflöde ,7% Förändringar av lånebeståndet ,9% Förändringar av anslutningsavgifter Övriga förändringar av likviditeten: Förvaltade medel o. kapital ,1% Omsättningstillgångar ,7% Långfristiga fordringar ,3% Kortfristiga fordringar ,9% Lång- och kortfristiga skulder ,2% Förändring av kassamedel ,7% Kassamedel 31 december ,0% Kassamedel 1 januari ,5% Förändring ,7% Borgensförbindelser m.m. Bokslut Bokslut Bokslut I tusentals mark per 31 december år Fastighets- och bostadsbolag Fastighets AB Marstad Summa Övriga bolag och samfund där staden innehar majoritet Mariehamns Energi AB *) Summa Övriga samfund Mariehamns Bioenergi AB Mariehamns Seglarförening r.f Ridklubben Sleipner r.f Röda Korset, Mariehamnsavdeln Svinryggens Deponi AB Ålands Tennis- & Badmintonhall Ålands Vatten AB Åländska Segelsällskapet r.f Strandnäs FBK Summa Borgensförbindelser totalt Oindrivet underhållsbidrag Vårdtagarnas medel *) 4 Mmk i nytt borgensåtagande för år

9 EKONOMISK ÖVERSIKT Finansiella nyckeltal Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse år Driftsverksamhetens intäktsprocent 49,3% 43,2% 39,4% 42,5% 3,1% Driftsverksamhetens intäkter/kostnader Årsbidragsprocenten 33,8% 31,0% 14,3% 28,6% 14,3% Årsbidraget/ (skatteintäkterna + landskapsandelarna) Avskrivningsprocenten 11,7% 9,4% 10,9% 9,2% -1,8% Avskrivning på anläggningstillgång/ (skatteintäkt + landskapsandel) Årsbidrag, mk/invånare Årsbidraget/invånarantalet vid årets slut Invånarantal Invånarantalet vid årets slut Lånestock 31.12, Mmk 51,6 44,8 67,2 30,1-37,1 Budgetlån Lån mk/invånare Lånestock 31.12/invånarantalet vid årets slut Låneskötselbidrag 5,8 6,8 2,4 10,4 8,0 (Årsbidrag + räntekostnad)/ (räntekostnader + låneamorteringar) Kassamedel 31.12, Mmk 66,5 76,1 11,3 74,6 63,3 Kassamedel och depositioner Kassalikviditet 203,7% 242,6% - 200,3% - Kassa- och banktillgodohavanden/ Kortfristiga skulder Soliditetsprocent 78,0% 81,4% 78,9% 83,7% 4,8% Eget kapital/balansomslutningen Skuldsättninsgrad 37,6% 35,0% 45,0% 30,0% -15,0% Främmande kapital/ (skatteintäkter + landskapsandelar) Stadens avskrivningstider Immateriella tillgångar; 5 år, Materiella tillgångar; Mark- och vattenområden ingen avskrivning, Förvaltnings- och institutionsbyggnader 40 år, Bostadsbyggnader 40 år, Fabriks- och produktionsbyggnader 30 år, Fritidsbyggnader 30 år, Ekonomibyggnader 20 år, Vattendistributionsnät 30 år, Avloppsnät 30 år, Fjärrvärmenät 20 år, Övriga jord- och vattenkonstruktioner 20 år, Broar, kajer och badinrättningar 20 år, Naturgasnät 20 år, Gator, vägar, torg och parker 20 år, Elledningar, transformatorer, utomhusbelysning 20 år, Övriga rör- och kabelnät 20 år, Fasta lyft- och flyttanordningar 20 år, Maskinerier och anordningar vid el-, vatten- o. dyl. verk. 10 år, Trafikregleringsanordningar 10 år, Övriga fasta maskiner, anordningar och konstruktioner 10 år, Telefonnät, central och abbonentcentraler 10 år, Fartyg av järn 15 år, Övriga tunga maskiner 10 år, Fartyg av trä och andra flytande arbetsmaskiner 10 år, Sjukhus-, hälsovårds- o. dy. anordningar 10 år, Övriga transportmedel 10 år, Övriga rörliga arbetsmaskiner 10 år, Övriga lätta maskiner 10 år, Övriga anordningar och inventarier 5 år, Adb-utrustning 3 år, Övriga materiella nyttigheter; Ingen avskrivning, Pågående nyanläggningar; Ingen avskrivning, Placeringar; Ingen avskrivning. 7

10 EKONOMISK ÖVERSIKT Socialkontoret flyttar under år 2001 till Nyfahlers, som ingår i stadens koncern. KONCERNEN Kommunkoncernen utgör en ekonomisk helhet med Mariehamns stad som modersamfund. Det krävs att staden har en ägoandel på minst 20% för att samfundet skall ingå i koncernen. Syftet är i första hand att ge en rättvisande bild av koncernens ekonomiska ställning som om koncernsamfunden utgjorde en enda bokföringsskyldig. I enlighet med anvisningar från kommunsektionens bokföringsnämnd, ingår Mariehamns stad samt följande affärsverk, dottersamfund och kommunalförbund i koncernens balansräkning år 2000: Elverket som affärsverk, Fastighets Ab Marstad (stadens ägarandel är 100%), Mariehamns Centralantenn Ab (100%), Stiftelsen Sjöfartskvarteret (100%), Mariehamns Energi (60%), Ålands Kraftverk Ab (50%), Södra Ålands Högstadiedistrikt kf (50,77% av träningsundervisningen), Ålands Omsorgsförbund kf (45,97%) och Ålands Kommunförbund kf (41,10%). Dottersamfundet Fastighets Ab Dalnäs (80% indirekt via Fastighets Ab Marstad) ingår inte i redovisad koncernbalans. Koncerninterna fodringar och skulder har eliminerats. Stadens ägarandel har likaså eliminerats med den s.k. parivärdemetoden. Den innebär att aktier och andelar i koncernsamfunden minskar balansräkningen under posten Utgifter med lång verkningstid med lika stor andel som koncernens aktiekapital eller grundkapital minskar. Den andel i övriga koncernsamfund som staden inte äger har redovisats under minoritetsandelar. Kommunalförbundens andel i koncernens balansräkning har beräknats post för post utifrån ägarandelen. Träningsundervisningens bruttokostnad exkl. avskrivningar av totala verksamhetskostnader har utgjort beräkningsgrunden av träningsundervisningens andel av Södra Ålands Högstadiedistrikts balansräkning. Under året beslöt stadsfullmäktige att ingå i det nybildade Ålands Miljöservice kf där första förbundsstämman planeras till år Övriga samfund i koncernen är det samägda Svinryggen Deponi Ab (50%) samt intressesamfunden Fastighets Ab Nyfahlers (42%), Bostads Ab Styrmansgatan 7, Bostads Ab Köpmansgatan 22 (42% resp. 33% indirekt via Fastighets Ab Marstad), Ålands Vatten Ab (38,16%), Ålands Problemavfall Ab (27,50%), Mariehamns Bioenergi Ab (26,40% indirekt via Mariehamns Energi Ab), Fastighets Ab Möckelöbrinken (22,50%), Ålands Tennis- och Badminton Andelslag (21,35%), Kraftnät Åland Ab (21,85% därav direkt 18,73% och indirekt 3,12% via Ålands Kraftverk Ab) och Ålands Vindenergi Andelslag (20,84%). 8

11 EKONOMISK ÖVERSIKT Koncernens tillgångar balanserar med det egna kapitalet och skulderna per 31 december Resultat Balans Finansiering Koncern Drift Investering Koncernens balansräkning Bokslut Bokslut Förändring I tusentals mark per 31 december år i procent AKTIVA ,1% A Bestående aktiva ,9% I Imateriella tillgångar ,4% II Materiella tillgångar ,2% III Placeringar ,3% B Förvaltade medel ,9% C Rörliga aktiva ,6% I Omsättningstillgångar ,6% II Fordringar ,5% Långfristiga fordringar ,7% Kortfristiga fordringar ,2% III Finansiella värdepapper ,0% IV Kassa och bank ,5% PASSIVA ,1% A Eget kapital ,8 Minoritetsandelar ,9% B Avskr. differens och reserver ,1% C Avsättningar ,1% D Förvaltat kapital ,7% E Främmande kapital ,5% I Långfristigt ,6% II Kortfristigt ,3% Koncernfinansiella nyckeltal Bokslut Bokslut Förändring år i procent Kassalikviditet 165,9% 131,7% -20,6% Kassa- och banktillgodohavanden/ Kortfristiga skulder Soliditetsprocent 63,6% 65,8% 3,5% Eget kapital/balansomslutningen Lån mark/invånare ,5% Lånestock 31.12/invånarantalet vid årets slut 9

12 EKONOMISK ÖVERSIKT Stadens kommunala driftsbidrag till verksamheterna under året Resultat Balans Finansiering Koncern Drift Investering Drift Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I tusentals mark inkl. interna år S:a kommunbidrag Allmänna sektorn Stadsledning Närings- o bostadsnämnden Byggnadsnämnden Miljövårdsnämnden Räddningsnämnden Sociala sektorn Allm, social verksamhet Barnomsorgen Omsorg- och handikappstöd Trobergshemmet Utbildnings- o. fritidssektorn Skolnämnden Kulturnämnden Medborgarinstitutet Pommer Fritidsnämnden Tekniska sektorn Stadsplanenämnden Allmän teknisk verksamhet Skattefinansierad vht totalt Elverket VA-verket Hamnnämnden Avgiftsfinansierad vht totalt Utfall av intäkts- och kostnadsposter år 2000 i jämförelse med år År 2000 År Avgifts- Övriga Personal- Övriga Räntor/ intäkter intäkter kostnader kostnader Avskrivningar 10

13 EKONOMISK ÖVERSIKT Stadens kommunala investeringsbidrag till verksamheterna under året Resultat Balans Finansiering Koncern Drift Investering Investering Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I tusentals mark år S:a kommunbidrag Allmänna sektorn Stadsledning Närings- o bostadsnämnden Räddningsnämnden Sociala sektorn Allm, social verksamhet Barnomsorgen Omsorg- och handikappunderstöd Trobergshemmet Utbildnings- och fritidssektorn Skolnämnden Kulturnämnden Medborgarinstitutet Pommern Fritidsnämnden Tekniska sektorn Stadsplanenämnden Allmän teknisk verksamhet Skattefinansierad vht totalt Elverket VA-verket Hamnnämnden Avgiftsfinansierad vht totalt Utfall år 2000 i tmk Inkomster Utgifter 11

14 PERSONAL PERSONAL Andelen män och kvinnor per förvaltning i procent 25 % 20 % 15 % 10 % kvinnor män 5 % 0 % Stadsledning Närings Byggnad Miljö Räddnings Allmän social Barnomsorg Omsorg Trobergshemmet Skola Kultur Medborgarinstitutet Pommern Fritids Tekniska Hamnen Stadsplane Vid årsskiftet fanns 964 personer anställda i staden. Kv. Män Totalt Totalt år 2000 år 1999 Antalet anställda Därav tillfälligt anställda Beviljade någon form av ledighet Nya tjänster och arbetsavtalsförhållanden År 2000 inrättades nya tjänster och arbetsavtalsförhållanden motsvarande 18,26 årsarbetare. Årsarbetare är sysselsättningsprocenten x 12 /anställningstid i månader. I enlighet med fastslagna principer om tjänster och arbetsavtalsförhållanden har man fortsatt att renodla anställningsförhållandena i samband med naturlig avgång. Tjänster bör finnas endast i sådana fall då det enligt kommunallagen eller annan speciallag är obligatoriskt samt då arbetsuppgifterna innehåller myndighetsuppgifter, dvs. beslutsfattande, föredragning eller andra ansvarsfulla beredningsuppgifter. Ett tjänsteförhållande är ett offentligrättsligt anställningsförhållande. De viktigaste normerna som reglerar tjänsteförhållanden finns i kommunallagen och i lagen om kommunala tjänsteinnehavares anställningstrygghet. Den rättsliga ställningen för personal i arbetsavtalsförhållande bestäms i huvudsak på samma sätt som inom den privata sektorn. Viktiga stadganden finns i lagen om arbetsavtal. I de kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalen finns bestämmelser om anställningsvillkor för såväl tjänsteinnehavare som arbetstagare Nya tjänster och arbetsavtalsförhållanden år nytt sedan tidigare Diagrammet ovan visar volymökningen i fråga om tjänster och arbetsavtalsförhållanden under perioden

15 PERSONAL Totalt fanns det 787 i tjänster och arbetsavtalsförhållanden per enligt följande: Arbetsavtals- Tjänst Totalt förhållande Heltid Deltid Totalt år Totalt år Löner I enlighet med kollektivavtalsuppgörelserna höjdes lönerna med 233 mk/månad eller minst 3,1 %. Dessutom justerades grundlönen för vissa yrkesgrupper inom social- och hälsovården med ytterligare 0,4 %. Från höjdes samtligas löner med ett s.k. Ålandstillägg som var 350 mk/månad. Lönesumman uppgick till 110,2 Mmk (år 1999: 101,9 Mmk) Frånvaro Sjukfrånvaron under år 2000 utgjorde sammanlagt sjukdagar (9.813 år 1999) fördelade på tillfällen (1.549), i medeltal 6,7 (6,3) sjukdagar/tillfälle. Antalet sjukdagar per anställd utgjorde 11,1 dagar (10,5), en ökning med 5,7 % jämfört med föregående år. Pensioner Pensionsform Ålderspension Förtidspension Deltidspension Rehabiliteringsstöd Invalidpension Personalutveckling Ledarutvecklingsprogrammet Ledare 2000 för stadens förvaltnings- och avdelningschefer inleddes år 1999 och fortsatte även under år Under året användes totalt mk för personalutbildning vilket utgjorde 0,8 % av lönekostnaderna. Övrig frånvaro Rehabilitering 1,0% Moderskap-, faderskapsoch föräldraledighet 7,0% Sjukledighet 19,2% Vårdledighet 11,9% Skötsel av sjukt barn 1,5% Tjänstledighet 25,5% Ledig för att sköta annan intern tjänst 27,5% Alterneringsledighet 0,3% Studieledighet 4,3% Offentligt uppdrag 2,0% 13

16 MILJÖ MILJÖ Stadens miljöpolicy och övergripande miljöbeslut År 1993 tog stadsfullmäktige ett beslut om att Mariehamn skall profilera sig som ekostad. Det innebär bland annat att staden skall föregå med gott exempel när det gäller miljöhänsyn samt att all planering i staden skall präglas av ekologiskt hänsynstagande. Vidare betonas ekostadsarbetet som en långsiktig, ständigt pågående process. Stadsfullmäktige godkände i mars år 1999 ett Agenda 21-handlingsprogram för Mariehamns stad såsom grund för den fortsatta miljöanpassningen av stadens förvaltning. Syftet med programmet är att åtgärderna skall leda till ett ekologiskt hållbart samhälle. Målsättning för år 2000 En övergripande prioritering för år 2000 var att satsa på miljön och särskilt vattenmiljön samt att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. Målsättningen definierades närmare i ett antal punkter i Riktlinjer för Mariehamns utveckling i Budget år Detta har hänt under året Ett av de viktigaste miljöbesluten under året var antagandet av en miljödifferentierad hamntaxa med en maximal miljörabatt på 24 %. Beslutet har uppmärksammats utanför Åland och kan komma att fungera som exempel för andra hamnar i Finland. Redan i dagsläget torde de miljödifferentierade avgifter som finns i Sverige och på Åland vara en stark drivkraft för rederier att minska de betydande luftutsläpp som finns inom näringen. Reningsanläggningen på brandövningsfältet har tagits i bruk. Planeringen av utbyggd kväverening vid Lotsbroverket har fortsatt planenligt. En dialog inleddes med kommuner från norra Åland för att utreda möjligheten att ta emot deras avloppsvatten. Staden gick in för avgiftsfri buss, främst i syfte att få bilisterna att minska sin bilkörning, bl.a. till och från arbetet. I byggnadsbeskrivningen för Idrottsgårdens om- och tillbyggnad har intagits detaljerade bestämmelser för sortering och hantering av rivningsmaterial och byggnadsavfall. Vid planering av byggande, framförallt vad gäller daghemmet Södran, har omfattande arbete gjorts för att välja material och utrustning som skall vara så bra som möjligt ur miljö- och hälsosynpunkt. Tyngdpunkten i miljöförvaltningens arbete under året har legat på tillsynen av företagens avfallshantering och på övervakningen av de omgivande vattnen samt saneringen av oljehamnen. Verksamheten vid oljehamnen upphörde efter mer än 40 år. Ett omfattande saneringsarbete med målsättningen att kunna använda området för bostäder inleddes. Mariehamns stad var en av de drivande krafterna bakom bildandet av Ålands miljöservice med flertalet av de faståländska kommunerna som medlemmar. Huvudsyftet för organisationen är att få till stånd en framtida gemensam avfallsdeponi. För att minska mängderna avfall till Svinryggens deponi koncentrerades tillsynen av och informationen till de företag som för mest avfall till deponi. Vidare fördes under hösten en del av stadens hushållsavfall till förbränning i Uppsala. Betydande höjningar infördes på osorterat företags- och byggavfall. Stadsarkitektkontorets strävan att väga in miljöaspekter vid all övergripande planering bör nämnas, liksom arbetet med avfallssortering och -återvinning inom barnomsorg, skola och äldreomsorg. Enligt riktlinjerna för Mariehamns utveckling i budgeten skulle stadens Agenda 21-program förverkligas. Ansvaret för förverkligandet skulle överföras till de olika avdelningarna. Åtgärderna i Agenda 21-programmet genomfördes endast till de delar de sammanföll med förverkligandet av andra målsättningar. Särskilda åtgärder för att tillse att fritidsbåtarna inte belastar hamnmiljön genomfördes inte. Frågan har dock aktualiserats inför sommarsäsongen Stadens samlade driftskostnader och investeringsutgifter för miljöåtgärder under året Drift *) Miljövårdskontoret, kommunbidrag totalt mk Kostnader för röjning på Espholm och Järsö mk Den skattesubventionerade delen av insamling och omhändertagande av hushållsavfall mk Kostnader för återvinning och insamling av farligt avfall mk Drift av reningsanläggning vid brandövningsstation mk Summa drift mk Investering Utbyggnad av cykelvägar (cirkakostnad) mk Totalt mk *) Till detta skulle man kunna räkna transport av avloppsvatten och rening i Lotsbroverket. Denna del finansieras dock helt genom avgifter. Driftkostnaden för miljöförbättrande åtgärder utgör 1,6 % av stadens totala driftskostnader år 2000 (jämför 1,0 % år 1999). Kostnaden är till beloppet något större än år 1999 främst för att kostnaden för återvinning och insamling av farligt avfall har ökat. Övriga poster har minskat eller legat på samma nivå. 14

17 MILJÖ Årets miljöundersökningar Vattenundersökningar Vattenkvaliteten och begränsande näringsämnen vid fyra punkter mellan den inre delen av Svibyviken och Kobbaklintar under sommaren. Siktdjupsmätningar på sju platser i Slemmern och Svibyviken. Algövervakning med observationer på två platser under perioden juni-september. Markundersökningar Kartering av potentiellt förorenade markområden i Mariehamn under juli månad. Undersökning av luftutsläpp Inventering av kylanläggningar i Mariehamns stad och identifiering av de anläggningar som kan ge upphov till ozonskadliga utsläpp under augusti. Gröna nyckeltal De gröna nyckeltalen skall vara ett mått på utvecklingen mot ett ekologiskt hållbart samhälle. De viktigaste förändringarna jämfört med år 1999 presenteras nedan. Energi Huvuddelen av dagens energianvändning är baserad på icke förnyelsebara energikällor som kol, olja, naturgas och kärnkraft. Dessa energiformer leder på ett eller annat sätt till miljöproblem. För att på lång sikt åstadkomma en hållbar utveckling krävs en genomgripande omställning till ett system baserat på förnyelsebara energikällor som solenergi, bioenergi, vindkraft, vattenkraft och jordvärme. Andelen vindkraftel har ökat kraftigt från knappt 4 % år 1999 till närmare 7 % år Ökningen beror främst på att ett antal företag har slutit avtal om vindkraftel. Även den totala andelen förnyelsebar elenergi till vilken även räknas vattenkraftel har ökat betydligt beroende på en kraftigt ökad import av vattenkraftel från Sverige. Sammantaget innebär detta att användningen av förnyelsebar energi totalt sett ökat något jämfört med år Luftutsläpp Luftföroreningar kommer framförallt från trafik, uppvärmning och elproduktion. Det kanske allvarligaste miljöproblemet globalt sett är utsläppen av fossilt bundet koldioxid, CO 2, som man får när man förbränner bensin, diesel och andra oljeprodukter. Utsläppen av koldioxid bidrar till växthuseffekten, som har oöverskådliga effekter på klimatet. Andra allvarliga utsläpp är kväve- och svaveloxider, som bidrar till övergödning och försurning, samt sot och flyktiga kolväten, som kan vara skadliga på flera sätt. Ungefär en tredjedel av utsläppen av koldioxid i Mariehamn kommer från trafiken (bensin och diesel), resten kommer från uppvärmning och elproduktion (lättoch tung brännolja). Utsläpp av koldioxid Totalutsläppen från Mariehamn som de senaste åren varit höga, har sjunkit till nordisk normalnivå beroende på att en större andel av elen producerats med vatten- och kärnkraft. Utsläppen av andra luftföroreningar Utsläppen av kväve från Ålands Kraftverk Ab har legat på runt 500 ton/år under de senaste åren. Utsläppen av svavel har varit ca. 90 ton/år. Dessa utsläpp har sjunkit betydligt på grund av den minskande elproduktionen. Utsläppen från biltrafiken av kväveoxider, sot och flyktiga kolväten minskar något eftersom andelen katalysatorbilar ökar med ca. 5 % varje år. Även utsläppen av kväve från färjtrafiken minskar något allteftersom flera färjor installerar rökgasrening. Utsläpp av näringsämnen Kväve och fosfor är livsviktiga näringsämnen för växterna. I för stora mängder förorsakar de dock övergödning, algblomningar, syrebrist och döda bottnar. Utsläppen från Lotsbroverket har sjunkit en aning jämfört med år Några mindre utsläpp från gästande småbåtar samt från en havererad pumpstation har noterats under året. Siktdjup är ett enkelt och bra sätt att mäta vattenkvalitén på. Fler alger i vattnet, desto lägre siktdjup har man. Siktdjupet år 2000 låg på samma eller aningen bättre nivå än tidigare år. Avfallshantering Målet med avfallshanteringen är att så mycket som möjligt skall återanvändas, återvinnas och tas om hand utan att naturen skadas. Mängden deponerat avfall som under år 1999 var 5600 ton ökade under år 2000 till 6400 ton. Andelen återvunnet material som tidigare ökat årligen minskade något jämfört med år Samma utveckling gällde för mängden insamlat farligt avfall från hushåll. Under hösten fördes 200 ton hushållsavfall till förbränning i Uppsala. 15

18 STADSLEDNING Stadsfullmäktiges ordförande: Tage Silander, Stadsstyrelsens ordförande: Christian Nordas Stadsdirektör: Bjarne Pettersson, Stadssekreterare: Mari-Ann Kullman, Finanschef: Peter Carlsson Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I tusentals mark År Drift Avgifter Försäljningsintäkter Övriga intäkter Summa intäkter Personalkostnader Material Lokalhyror Avskrivningar & internräntor Övriga kostnader Summa kostnader Del av kommunbidraget: Drift 8,8% Kommunbidrag Investering Inkomster Utgifter Kommunbidrag Investering 8,3% Ekonomi Den positiva budgetavvikelsen på driftresultatet beror främst på lägre kostnader för stadsstyrelsen och personalhälsovården samt en mindre omdisponering för kompensation av centrala löneförhöjningar än planerat. Investeringarna uppvisar även den en positiv budgetavvikelse. Orsaken till detta är främst en obudgeterad försäljningsinkomst samt ett överbudgeterat tilläggsanslag för markinköp. Nyckeltal Nyckeltalsdefinition Bokslut Bokslut Budget Bokslut Kommunbidrag /invånare Verksamhetsområde Stadsledning innefattar förtroendemannaorgan, däribland stadsfullmäktige och stadsstyrelse, stads- och finanskansliet, personalpolitiska åtgärder, kommittéer och vänortsverksamhet samt PR- och informationsverksamhet. Måluppfyllelse Stadsledningens övergripande mål har uppfyllts. Väsentliga händelser En ny mandatperiod inleddes med många nya förtroendevalda i stadsfullmäktige, stadsstyrelsen och nämnder. Under året godkändes även instruktion för ett äldreråd i staden och medlemmar i rådet utsågs. Ett förslag till kommunikationsplan är bordlagt i stadsstyrelsen för fortsatt beredning under år Ett stort antal dispens- och stadsplaneärenden har behandlats under året. De flesta ärendena har initierats av privata markägare såsom stadsplaneändring. Stadsplan för stadens nya bostadsområde Lilläng godkändes i maj och en ändring av delgeneralplanen för Svinö i december. Ett nytt bostadsproduktionsprogram för åren antogs i början av året. Ett studiebostadsprojekt omfattande 34 lägenheter har genomförts i samarbete med landskapet, i Fastighets Ab Dalnäs regi. Utbyggnaden av Gröna Uddens campingplats slutfördes till turistsäsongen år Avgiftsfri busstrafik infördes från och med Principbeslut om indelning av staden i tre skoldistrikt och slopande av den formella stadiegränsen inom grundskolan fattades i mars och i december godkändes skissritningar för om- och tillbyggnad av Strandnäs skola. Under sommaren fungerade Mariehamn såsom värdstad för Tall Ships Race då staden gästades av ett 16

19 stort antal segelfartyg från olika delar av världen. Stadsstyrelsen har fastställt principer för beviljande av sponsorbidrag. Stadsstyrelsen har på basen av badhuskommitténs förslag om placering av badhus upphandlat en miljökonsekvensbedömning för olika placeringsalternativ och ärendets beredning har fortsatt i berörda nämnder. Beslut om ändring av stadens hamnavgiftstaxa fattades i december efter ett omfattande beredningsarbete dels i en särskilt tillsatt kommitté och dels i hamnnämnden samt efter kontakter med Konkurrensverket och berörda rederier. Staden har förklarat sig beredd att under perioden ta emot 6-9- flyktingfamiljer. Fortsatta diskussioner har förts med landskapsstyrelsen i frågan om ett kongress- och kulturhus. En gemensam upphandling av bensin, diesel och brännolja har genomförts i samarbete med förvaltningarna. En ny tjänstestadga och ny instruktion för kulturnämnden har godkänts. Under året har staden tagit i bruk ett eget intranät för att via dator förbättra informationsutbytet mellan avdelningar och personal. Ombyggnad av datanätverket, enligt IT-planen, har påbörjats med en förbättrad dataöverföringshastighet till tekniska verket, delar av stadshuset och räddningsverket. Personal Skoldirektör Mari-Ann Kullman har utsetts till vikarierande stadssekreterare för den tid som Bjarne Pettersson är vikarierande stadsdirektör. Pol.kand. Ritva Bergholm har utsetts till personalchef och tidigare personalchefen Terese Åsgård har utsetts till den ordinarie tjänsten som fritidschef. År 2000: under sommaren fungerade Mariehamns stad som värdstad för Tall Ships Race ALLMÄNNA SEKTORN Miljö Ett åtgärdsprogram för förbättring av vattenmiljön kring Mariehamn genom åtgärder i Lotsbroverket har godkänts och presenterats för miljöprövningsnämnden. Beredningen av stadens avfallsplan har fortsatt under året och staden har beslutat att tillsammans med åtta andra kommuner bilda kommunalförbundet Ålands miljöservice. Stadsfullmäktige har i stället för att inrätta en miljögarantifond beslutat att årligen i budgeten pröva och anslå medel för en hållbar miljöutveckling i staden. Stadsstyrelsen har fått i uppdrag att under de närmaste åren utveckla stadens miljöredovisning och miljöbokslut. Vid inköp och upphandlingar genomförda av stadsoch finanskansli beaktas miljöaspekten i enlighet med gällande upphandlingsdirektiv. Framtid Personalkostnadsutvecklingen i kombination med rådande investeringstakt ställer krav på en liknande utveckling av stadens intäkter. Stadens fortsatt höga samfundsskatteintäkt riskerar att minska av flera orsaker; ökad risk för en allmän konjunkturnedgång, införande av tonnageskatt för rederier och en för staden försämrad omfördelning av skatten mellan de åländska kommunerna. Under år 2000 har staden stärkt sin ekonomi ytterligare och står därmed bättre rustad för framtida utmaningar. Under året har staden tagit i bruk ett eget Intranät för att förbättra informationsutbytet mellan avdelningar och personal. 17

20 ALLMÄNNA SEKTORN NÄRINGS- OCH BOSTADSNÄMNDEN Nämndordförande: Sten-Åke Häggblom Förvaltningschef: Enni Eriksson Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I tusentals mark År Drift Avgifter Försäljningsintäkter Övriga intäkter Summa intäkter Personalkostnader Material Lokalhyror Avskrivningar & internräntor Övriga kostnader Summa kostnader Del av kommunbidraget: Drift 1,8% Kommunbidrag Investering Inkomster Utgifter Kommunbidrag Investering 7,4% Ekonomi Av det budgeterade kommunbidraget på 4,3 Mmk återstår mk. Överskottet på driften beror huvudsakligen på att det inte funnits behov av sysselsättningsanslag i den utsträckning som budgeterats. Nämnden har dessutom haft arrendeinkomster från Gröna Udden, vilka inte kunde beaktas när budgeten gjordes upp. Av investeringsbudgeten på 4,5 Mmk återstår mk. Nyckeltal Nyckeltalsdefinition Bokslut Bokslut Budget Bokslut Antal bostadssökande hushåll i medeltal under året Antal hyreslägenheter i stadens regi Godkännande av hyresgäster i bst. belånade hus Kommunbidrag/ invånare Verksamhetsområde Närings- och bostadsnämndens verksamhetsområde är: Bostadspolitiska åtgärder, där verksamheten i huvudsak består av bostadskö till landskapsbelånade bostäder samt investeringsanslag i bostadsprojekt. Näringspolitiska åtgärder, med bl.a. marknadsföring, turism, evenemang och främjande av näringslivet. Sysselsättningsåtgärder, omfattar åtgärder riktade till arbetslösa personer, därutöver sommarplatser för studerande och unga i staden samt EU-finansierade projekt. Konsumentrådgivning arrangeras gemensamt i Ålands kommunförbunds regi. Anslaget omfattar näringslivsbyrån, torget och estraden, kiosker och campingplatser samt ett turistinformationskontor i hamnen. Måluppfyllelse Boendefrågor Målsättningen för staden är at genomföra ett bostadsprojekt per år. Hyresprojektet Miranda med totalt 13 hyreslägenheter (av dem sex avsedda för serviceboende) blev inflyttningsklara i maj. Ett studiebostadsprojekt inom ramen för Fab Dalnäs 18

21 ALLMÄNNA SEKTORN Receptionsbyggnaden vid Gröna Uddens camping påbörjades under året. I december blev 18 av projektets totalt 24 hyreslägenheter klara. Planering av ytterligare tre hyresbostadsprojekt inleddes. Stadens bostadskö är fortsättningsvis lång med ca 170 sökande i kön. Näringslivsfrågor Projektet med en standardhöjning av Gröna Uddens camping slutfördes under året. Ett tioårigt arrendekontrakt tecknades med en ny företagare. Samarbetet med Samverkan i Mariehamn fortlöpte såsom planerat kring vissa aktiviteter i staden. Sysselsättningsfrågor Eftersom arbetslösheten varit låg, har behovet av sysselsättningsplatser minskat. Behovet av sommarplatser för studerande har varit litet, eftersom studerande i dagens sysselsättningsläge har goda möjligheter till arbete inom det privata näringslivet. Ett EU-projekt har pågått under fem månader. Inom ramen för detta projekt har sex personer haft arbete, fyra av dem från Mariehamn och två från de åländska landskommunerna. Gruppen som sysselsätts inom ramen för tekniska verken har omfattat totalt ca 10 personer samt en arbetsledare. Eftersom gruppen inte administreras via näringslivsbyrån kan avdelningen inte direkt påverka åtgången av budgetanslag för dessa sysselsättningsanställda. Konsumentrådgivning Konsumentrådgivningen sköts sedan av Ålands Kommunförbund med en konsumentrådgivare på deltid. År 2000: Gröna Uddens camping blev om- och tillbyggd... Väsentliga händelser Den mest väsentliga händelsen under år 2000 var att Gröna Uddens camping blev om- och tillbyggd och fick bl.a. en ny receptionsbyggnad samt bastubyggnader som området tidigare helt saknat. Personal Antalet anställda på näringslivsbyrån är oförändrat. Avdelningens ordinarie kanslist är projektanställd på stadskansliet och avdelningens kanslifunktion sköts av en vikarie. Sysslan som torgvärd har under året skötts genom tillfälliga lösningar, eftersom det inte funnits lämpliga sökande för befattningen. Behovet av sysselsättningsplaceringar har minskat, då sysselsättningsläget på Åland varit gott. Miljö I samband med om- och tillbyggnaden av Gröna Uddens camping har miljöförbättrande åtgärder beaktats. Man har t ex tagit i bruk ett nytt sorteringssystem, MO- LOK -systemet. Vad gäller områdesplaneringen har den utgått från att man sparar på naturen och gör så lite åverkan som möjligt i terrängen och trädbeståndet. Framtid I nämndens planer för den närmaste framtiden ligger en satsning på centrumområdet och torget. Inom förvaltningen planeras en omorganisation med ett nära samarbete med stadskansliet, vilket förhoppningsvis leder till att funktionerna i stadshuset blir mer kundvänliga. I stadshusets ombyggnation/renovering skall det bl.a. inrättas en reception på första våningen. 19

22 ALLMÄNNA SEKTORN BYGGNADSNÄMNDEN Nämndordförande: Camilla Hägglund Förvaltningschef: Herbert Lindström Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I tusentals mark År Drift Avgifter Försäljningsintäkter Övriga intäkter Summa intäkter Personalkostnader Material Lokalhyror Avskrivningar & internräntor Övriga kostnader Summa kostnader Del av kommunbidraget: Drift 0,3% Kommunbidrag Investering Inkomster Utgifter Kommunbidrag Ekonomi Av det budgeterade kommunbidraget på mk återstår mk. Avvikelsen beror på något lägre kostnader än budgeterat samt att intäkterna visar ett överskott på mk. Bokslutet för åren 1997 och 1998 utgjorde underlag och prognos för intäkterna för budgeten år Då byggandet har ökat har också intäkterna påverkats positivt. Verksamhetsområde Byggnadsinspektionen är byggnadsnämndens planerings- berednings- och verkställighetsorgan, övervakar byggandet i staden, gör upp byggnadsstatistik, ger råd i byggnadsärenden och tillhandahåller uppgifter om fastigheter och bestämmelser som berör dessa. Nyckeltal Nyckeltalsdefinition Bokslut Bokslut Budget Bokslut Antal bygglov/tillstånd Byggn.lov/tillst., tot En/tvåfamiljshus Radhus Våningshus Övriga byggnader Övriga till- och ombyggnad Byggnadstillstånd Byggnadsvolym Byggnads tot.areal Byggnadsvåningsyta Lägenhetsyta Antal lägenheter Kommunbidrag/ invånare

23 ALLMÄNNA SEKTORN Ålands Bostadsrättsförening och Ålands Ömsesidiga Försäkringsbolag bygger tre stycken punkthus i fem våningar vid Snickerivägen. Måluppfyllelse Målsättningen att ombesörja den lagstadgade utgivningen av byggnadslov och byggnadstillsynen samt rådgivning och service till allmänheten har uppfyllts inom ramen för nämndens kommunbidrag. Väsentliga händelser Beviljade byggnadslov för bostäder ökade från år 1999 med 50 st eller 70 %. Jämfört med år 1998 var ökningen 98 st eller 426 %. Miljö Verksamheten för byggnadsinspektionen styrs huvudsakligen av bestämmelserna i byggnadslagen, byggnadsförordningen, Finlands byggbestämmelsesamling, stadsplanebestämmelser och byggnadsordningen. År 2000: byggnadslov för bostäder ökade Inom ramarna för dessa bestämmelser medverkar byggnadsinspektionen genom rådgivning för ett ändamålsenligt och ekologiskt byggande. Framtid Byggnadsverksamheten som år 1997 vände uppåt och ökade ytterligare år1999 kommer de närmaste två åren troligen att ligga på samma nivå som under åren 1999 och Planering av större privata och allmänna byggnader pågår. Antalet nybyggda egnahemshus torde röra sig om st/år, beroende av tillgång till tomter, och antalet bostäder i våningshus och ombyggnader är ca 80 st/år. En ny åländsk bygglag är under beredning och kommer sannolikt att börja gälla fr.o.m , vilket kommer att påverka granskningen av byggnadslov på grund av förändringar i bestämmelserna. 21

24 ALLMÄNNA SEKTORN MILJÖVÅRDSNÄMNDEN Nämndordförande: Karl-Göran Eriksson Förvaltningschef: Mikael Wennström Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I tusentals mark År Drift Avgifter Försäljningsintäkter Övriga intäkter Summa intäkter Personalkostnader Material Lokalhyror Avskrivningar & internräntor Övriga kostnader Summa kostnader Del av kommunbidraget: Drift 0,5% Kommunbidrag Investering Inkomster Utgifter Kommunbidrag Ekonomi Det budgeterade kommunbidraget på driften, mk, överskreds med mk. Detta berodde på icke budgeterade löneförhöjningar och minskade landskapsbidrag i samband med upphörandet av luftmätningar. Nyckeltal Nyckeltalsdefinition Bokslut Bokslut Budget Bokslut Kommunbidrag/ invånare Miljövårdskontoret presenterade som en nyhet för bokslutet 1998 några gröna nyckeltal för staden. Detta var början till en miljöredovisning, som i årsberättelsen för 1999 ytterligare utökades. Fullmäktige beslöt i december 2000 att under de närmaste verksamhetsåren utveckla Mariehamns stads miljöredovisning och miljöbokslut. De gröna nyckeltalen samt övriga redogörelser för hur miljösituationen utvecklats presenteras i den särskilda miljöredovisningen av verksamhetsberättelsen. Verksamhetsområde Miljövårdsnämndens uppgift är att verka för, ta initiativ till och planera miljöarbetet i staden, samt att sköta de miljövårdsuppgifter som enligt lag ankommer på staden. Den långsiktiga målsättningen är att skapa en ekologisk hållbar utveckling. Det betyder att vi bör hushålla med våra resurser så att kommande generationer har samma möjligheter som dagens generation. Måluppfyllelse Enligt fullmäktiges budgetbeslut skulle särskild tonvikt läggas på tillsynen av avfallshanteringen samt på arbetet med vattenförbättrande åtgärder, däribland arbetet med att minska utsläppen från småbåtstrafiken. Vidare betonades övervakningen av oljehamnssaneringen. Nämndens mål och måluppfyllelse för året var följande: Att genomföra Agenda 21-programmet och på annat sätt verka för en hållbar ekologisk utveckling. Programmet har prioriterats lågt eftersom det i budgeten inte avsattes extra resurser för genomförandet. Detta innebär att åtgärderna endast genomfördes till de delar de sammanföll med förverkligande av andra målsättningar. 22