Transkript

1 Mariehamns Stad Verksamhetsberättelse 2002

2 Stadens organisation Stadsfullmäktige Revisorerna Politisk nämnd Förvaltning Stadsstyrelsen Centralförvaltningen Stadsdirektör Stadskansli/ Finanskansli Byggnadsnämnden Byggnadsinspektionen Direktionen för Medborgarinstitutet Medborgarinstitutet Fritidsnämnden Fritidsförvaltningen Hamnnämnden Hamnnverket Kulturnämnden Kulturförvaltningen Miljövårdsnämnden Miljövårdskontoret Närings- och bostadsnämnden Näringslivsbyrån Pommernnämnden Pommern Räddningsnämnden Räddningsverket Skolnämnden Skolförvaltningen Socialnämnden Socialförvaltningen Stadsplanenämnden Stadsarkitektkontoret Styrelsen för Trobergshemmet Trobergshemmet Tekniska nämnden samt direktionen för elverket Tekniska verken inkl. elverket Äldrerådet

3 Mariehamns Stads verksamhetsberättelse 2002 Innehåll FÖRTROENDEVALDA stadsfullmäktige och stadsstyrelse STADSDIREKTÖREN 4 EKONOMISK ÖVERSIKT 5 PERSONAL 13 MILJÖ 14 ALLMÄNNA SEKTORN STADSLEDNING 16 NÄRINGS OCH BOSTADSNÄMNDEN 18 BYGGNADSNÄMNDEN 20 MILJÖVÅRDSNÄMNDEN 22 RÄDDNINGSNÄMNDEN 24 SOCIALA SEKTORN SOCIALNÄMNDEN, ALLMÄN SOCIAL VERKSAMHET 26 BARNOMSORGEN 29 OMSORG OCH HANDIKAPPSTÖD 32 TROBERGSHEMMET 35 UTBILDNINGS- OCH FRITIDSSEKTORN SKOLNÄMNDEN 37 KULTURNÄMNDEN 39 MEDBORGARINSTITUTET 41 POMMERNNÄMNDEN 43 FRITIDSNÄMNDEN 45 TEKNISKA SEKTORN TEKNISKA NÄMNDEN, ALLMÄN TEKNISK VERKSAMHET 48 VA-VERKET 52 ELVERKET 54 HAMNNÄMNDEN 56 STADSPLANENÄMNDEN 58 FÖRTROENDEVALDA i nämnder REVISIONSBERÄTTELSE bakre pärmens insida 1

4 Första raden från vänster: Peter Andersson, Carl-Johan Wikström, Tage Silander, Christian Beijar, Gunnar Jansson. Andra raden: Barbro Sundback, Katarina Sjögren, Marianne Eliasson, Rauli Lehtinen. Tredje raden: Karl Alm, Kristina Sundman, Siv Strandberg, Britt Lundberg, Ann-Helena Sjöblom. Fjärde raden: Stefan Pettersson, Åke Nylund, Karl-Göran Eriksson, Böge Holmberg. Femte raden: Robert Jansson, Tuula Mattsson, Ronald Boman, Jan-Erik Lindfors Sjätte raden: Folke Sjölund, Göran Hansen, Krister Norrgrann, Fredrik Lindqvist, Presidiet Tage Silander, Ordf.... Fs Christian Beijar, I viceordf.... Soc Carl-Johan Wikström, II viceordf.. Lib Sten-Erik Abrahamsson, Gruppordf. Soc Peter Andersson... Soc Ronald Boman, Gruppordf.... ÅL fr Marianne Eliasson... FS Karl-Göran Eriksson, Vice gruppordf. FS Gunnar Jansson... Lib Robert Jansson, Vice gruppordf.... Soc Roger Jansson... FS Fredrik Karlström, Vice gruppordf. Ob Rauli Lehtinen... Lib Harriet Lindeman... FS Fredrik Lindqvist, Gruppordf... FS 2 Stadsfullmäktige 2002 Britt Lundberg, Vice gruppordf.... C Tuula Mattsson... Lib Roger Nordlund... C Krister Norrgrann... Lib Stefan Pettersson... Lib Tom Pussinen... FS Anne-Helena Sjöblom... Soc Katrin Sjögren, Vice gruppordf.... Lib Folke Sjölund Gruppordf.... Lib Siv Strandberg... FS Barbro Sundback... Soc Kristina Sundman, Gruppordf.... Ob Ersättare Lenita L Andersson... Lib Håkan Lindén... Lib Göran Hansen... Lib Sten-Åke Häggblom... Lib Johan Rothberg... FS Gunnar Sommarström... FS Jan-Erik Lindfors... FS Camilla Hägglund... FS Birgitta Johansson... FS Birgitta Hermans... FS Åke Nylund... Soc Per-Åke Aspbäck... Soc Pekka Tuominen... Soc Leena Raitanen... Soc Karl Alm... Ob Eeva Axelsson... Ob Böge Holmberg, Gruppordf.... C Leif Johansson... C Karl-Gunnar Ahlman... Ål fr

5 Från vänster: Ann-Gerd Lindström, Christina von Hertzen, Johan Ehn, Christian Nordas, Stefan Snällman, Ulla Rindler-Wrede. Stadsstyrelsen 2002 Christian Nordas, Ordf.... Lib Christina von Hertzen, I viceordf. FS Lars Wiklöf, II viceordf.... Soc Johan Ehn... FS Ann-Gerd Lindström... C Ulla Rindler-Wrede... Soc Lotta Wickström-Johansson... Lib Ersättare Viveca Häggblom... Lib Eivor Lindström... FS Stefan Snellman... Soc Gerhard Andersson... FS Martin Nilsson... Ob Eva Törnroos... Soc Jan Dolke... Lib 3

6 Stadsdirektören Mariehamns stads centrala mål och skyldigheter har även under år 2002 varit att tillhandahålla god service och skapa förutsättningar för en god tillvaro för alla invånare. Den gynnsamma ekonomiska utvecklingen har gjort det möjligt att i stort sett uppfylla målen. Folkmängden förändrades något ojämnt under året och slutade på vilket innebär en ökning på 23 personer. Samtidigt ökade antalet hushåll med 54 st. till 4.818, vilket innebär att antalet personer per hushåll är nere i 2,2 i Mariehamn. Under året färdigställdes 148 nya bostäder, samtliga i nya byggnader, 23 st. i egnahemshus och 124 bostäder i 11 st. flervåningshus. I den pågående översynen av generalplanen inventeras de återstående markresurserna i staden. Målsättningen är fortfarande att de som önskar bo i Mariehamn skall ha möjlighet att få lämplig bostad. Skatteintäkterna uppgick till 33,6 milj. euro (36,6 år 2001), varav samfundsskattens andel utgjorde 7,6 milj. euro (13,3) eller 22,5 % (36,4 %). Samfundsskattens andel har sålunda minskat betydligt. Årsbidraget utgjorde 8,7 milj. euro (11,4) medan verksamhetsbidraget var -29,7 milj. euro (-28,2). Investeringarna låg på en fortsatt hög nivå och uppgick till 9,6 milj. euro (10,9). Driftens nettokostnader stannade vid 3,6 milj. euro (3,3) under budgeten. Årets resultat uppvisar ett överskott på 2,8 milj. euro (7,8) efter det att en extraordinär kostnad om 2,1 milj. euro för eftervården av Svinryggens Deponi beaktats. Staden har finansierat samtliga investeringar med egna medel utan att uppta nya lån. Kassa- och banktillgodohavandena samt medel för korta ränteplaceringar har minskat med 0,4 milj. euro under året till 10,9 milj. euro. 4 Stadens balansomslutning uppgår till 102,9 milj. euro och koncernens till 127,3 milj. euro. Med sina över 900 anställda är staden en stor arbetsgivare. År 2002 och de närmast föregående åren har personalen ökat med ca 20 personer per år. Sjukfrånvaron, som på andra håll utvecklats till något av ett samhällsproblem, är inte särskilt omfattande i Mariehamn även om en ökning av antalet sjukdagar har skett. Statistiken uppvisar vissa förhållandevis stora variationer mellan olika arbetsplatser. Undersökningar visar att trivseln på arbetsplatsen och möjligheterna att påverka det egna arbetet har stor betydelse för hälsan. Min uppfattning är att det stora flertalet av stadens anställda uppfattar sitt arbete som engagerande och meningsfullt. Jag är också övertygad om att invånarna uppskattar stadens service och det arbete som utförs för deras välmående. Mariehamn är motorn i den ekonomiska tillväxten på Åland och ställningen som centralort medför förpliktelser. Det förutsätter att staden är ekonomiskt stark, har en god fysisk planering, välutvecklade sociala tjänster, ett rikt kulturliv samt att staden är beredd att satsa på förnyelse och är öppen för samarbete. Som jag ser det är dessa förpliktelser fast förankrade både hos våra beslutsfattare och hos våra anställda. Jag hoppas att vi skall kunna fortsätta i denna anda och vara framgångsrika i vårt arbete. Jag tackar personalen och invånarna i Mariehamn för deras insatser för att utveckla staden under år Bjarne Pettersson Stadsdirektör

7 Stadens samtliga externredovisade intäkter och kostnader under året Resultat Balans Finansiering Koncern Drift Investering Resultaträkning Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro år Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter Avgiftsintäkter Övriga intäkter Verksamhetens kostnader Personalkostnader Köp av tjänster Material Lokalhyror Övriga kostnader Verksamhetsbidrag Skatteintäkter Kommunalskatt Fastighetsskatt Samfundsskatt Övriga skatteintäkter Landskapsandelar, kompensationer Återkrävd moms Driftsbidrag Finansiella intäkter o kostnader Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Årsbidrag Planenliga avskrivningar Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader ) Årets resultat Ökning (-) eller minskning (+) av fonder Årets överskott (underskott) ) Medel för eftervården av Svinryggens Deponi. Ekonomisk översikt Verksamhetens kostnadsfördelning år 2002 i % Lokalhyror 1,0% Övriga kostnader 6,6% Material 12,7% Skatteintäkternas fördelning år 2002 i % Fastighetsskatt 0,5% Samfundsskatt 22,5% Övriga skatteintäkter 0,9% Köp av tjänster 23,8% Personalkostnader 55,8% Kommunalskatt 76,2% Ekonomisk översikt 5

8 Stadens tillgångar (aktiva) med det egna kapitalet och skulderna (passiva) per 31 december Resultat Balans Finansiering Koncern Drift Investering Balansräkning Bokslut Bokslut Bokslut Förändring I euro år i % AKTIVA ,8% A BESTÅENDE AKTIVA ,6% I Imateriella tillgångar ,8% II Materiella tillgångar ,4% Mark- och vattenområden ,0% Byggnader ,3% Fasta konstruktioner ,8% Maskiner och inventarier ,9% Övriga materiella tillgångar ,1% Pågående nyanläggningar ,2% III Placeringar ,2% B FÖRVALTADE MEDEL ,9% Landskapsuppdrag och statliga ,8% Donationsfondernas särsk.täckn ,2% C RÖRLIGA AKTIVA ,1% I Omsättningstillgångar ,9% II Fordringar ,8% Långfristiga fordringar ,5% Kortfristiga fordringar ,5% III Finansiella värdepapper ,0% IV Kassa och bank ,3% PASSIVA ,8% A EGET KAPITAL ,4% I Grundkapital ,1% II Anslutningsavgiftsfond ,2% IV Övriga egna fonder ,7% V Tidigare års resultat ,8% VI Räkenskapsperiodens resultat ,6% C AVSÄTTNINGAR ,0% D FÖRVALTAT KAPITAL ,8% Landskapsuppdrag och statliga ,2 Donationsfondernas kapital ,3% Övrigt förvaltat kapital ,0% E FRÄMMANDE KAPITAL ,7% I Långfristigt ,6% II Kortfristigt ,2% 6 Ekonomisk översikt

9 Stadens förändring av kassamedlen under året Resultat Balans Finansiering Koncern Drift Investering Finansieringskalkyl Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro Den egentliga verksamheten och investeringarnas kassaflöde Internt tillförda medel: Årsbidrag Extraordinära poster Korrektivposter till internt tillförda medel Investeringar: Investeringar i anläggningstillgångar Finansieringsandelar för investeringar Försäljningsinkomster av anläggningstillgångar Finansieringens kassaflöde Utlåning: Ökning av utgivna lån Minskning av utgivna lån Förändringar av lånebeståndet: Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändring av eget kapital Övriga förändringar av likviditeten: Förvaltade medel o. kapital Omsättningstillgångar Långfristiga fordringar Kortfristiga fordringar Lång- och kortfristiga skulder Förändring av kassamedel Kassamedel 31 december Kassamedel 1 januari Förändring Av staden utgivna lån Bokslut Bokslut I euro per 31 december Av staden utgivna lån Fastighets Ab Marstad Fastighets Ab Möckelöbrinken Ålands Tennis- & Badmintonhall Lån ur bostadsproduktionsfonden Mariehamns FBK Summa Förmedlade landskapslån Daghemmet Solrosen rf Mariehamns Seglarförening r.f Åländska Segelsällskapet FRK, Mariehamnsavdelningen Ridklubben Sleipner r.f Ålands Cancerförening rf Landskapsfören. Folkhälsan på Åland rf Ålands Fredsförening-Emmaus Summa Interna lån Mariehamns stads Elverk Utgivna lån totalt per Stadens avskrivningstider Immateriella tillgångar; 5 år, Materiella tillgångar; Mark- och vattenområden ingen avskrivning, Förvaltnings- och institutionsbyggnader 40 år, Bostadsbyggnader 40 år, Fabriks- och produktionsbyggnader 30 år, Fritidsbyggnader 30 år, Ekonomibyggnader 20 år, Vattendistributionsnät 30 år, Avloppsnät 30 år, Fjärrvärmenät 20 år, Övriga jord- och vattenkonstruktioner 20 år, Broar, kajer och badinrättningar 20 år, Naturgasnät 20 år, Gator, vägar, torg och parker 20 år, Elledningar, transformatorer, utomhusbelysning 20 år, Övriga rör- och kabelnät 20 år, Fasta lyft- och flyttanordningar 20 år, Maskinerier och anordningar vid el-, vatten- o. dyl. verk. 10 år, Trafikregleringsanordningar 10 år, Övriga fasta maskiner, anordningar och konstruktioner 10 år, Telefonnät, central och abbonentcentraler 10 år, Fartyg av järn 15 år, Övriga tunga maskiner 10 år, Fartyg av trä och andra flytande arbetsmaskiner 10 år, Sjukhus-, hälsovårds- o. dy. anordningar 10 år, Övriga transportmedel 10 år, Övriga rörliga arbetsmaskiner 10 år, Övriga lätta maskiner 10 år, Övriga anordningar och inventarier 5 år, Adb-utrustning 3 år, Övriga materiella nyttigheter; Ingen avskrivning, Pågående nyanläggningar; Ingen avskrivning, Placeringar; Ingen avskrivning. Ekonomisk översikt 7

10 Borgensförbindelser m.m Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut I euro per 31 december år Fastighets- och bostadsbolag: Fastighets Ab Marstad Fastighets Ab Dalnäs Summa Övriga bolag och samfund där staden innehar majoritet: Mariehamns Energi Ab Summa Övriga samfund: Mariehamns Bioenergi Ab Mariehamns Seglarförening r.f Ridklubben Sleipner r.f Röda Korset, Mariehamnsavdelningen Svinryggens Deponi Ab Ålands Tennis- & Badmintonhall Ålands Vatten Ab Åländska Segelsällskapet r.f Strandnäs FBK Summa Borgensförbindelser totalt Oindrivet underhållsbidrag Vårdtagarnas medel ) Vårdtagarnas medel överförda till stadens intressebevakare år 2002 (rörde sig endast om en person). 1) Finansiella nyckeltal Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Driftsverksamhetens intäktsprocent 42,5% 40,4% 35,9% 39,6% 3,7% Driftsverksamhetens intäkter / kostnader Årsbidragsprocenten 28,6% 27,8% 12,2% 22,6% 10,4% Årsbidraget / (skatteintäkter + landskapsandelar) Avskrivningsprocenten 9,2% 8,6% 12,0% 9,7% -2,3% Avskr. på anläggningstillg. / (skatteint. + landskapsand.) Årsbidrag, euro/invånare Årsbidraget / invånarantalet vid årets slut. Invånarantal Invånarantalet vid årets slut. Lånestock 31.12, milj.euro 5,1 4,7 5,1 3,8-1,3 Långfristigt främmande kapital Lån euro/invånare Lånestock / invånarantalet vid årets slut Låneskötselbidrag 2,4 7,1 2,9 10,4 7,5 (Årsbidrag + räntekostn.) / (räntekostn. + låneamortering) Kassamedel 31.12, milj.euro 12,5 11,3 3,5 10,9 7,4 Kassamedel och depositioner Kassalikviditet 1,4 1,5 1,1 1,3 0,2 Kassamedel / Kortfristiga skulder Soliditetsprocent 83,8% 86,3% 87,5% 85,1% -2,4% Eget kapital / balansomslutning Skuldsättninsgrad 0,36 0,30 0,23 0,32 0,09 Främmande kapital / (skatteint. + landskapsand.) 8 Ekonomisk översikt

11 KONCERNEN Under året har Mariehamns stad utökat sitt aktieinnehav i dottersamfundet Fastighet Ab Marstad med euro samt i ägarintressesamfundet Ålands Industrihus Ab med euro för färdigställandet av en teknikby. Kommunkoncernen utgör en ekonomisk helhet med Mariehamns stad som modersamfund. Det krävs att staden har en ägoandel på minst 20 % för att samfundet skall ingå i koncernen. Syftet är i första hand att ge en rättvisande bild av koncernens ekonomiska ställning som om koncernsamfunden utgjorde en enda bokföringsskyldig. I enlighet med anvisningar från kommunsektionens bokföringsnämnd, ingår följande affärsverk, dottersamfund och kommunalförbund i koncernens balansräkning år 2002: Elverket som affärsverk, Fastighets Ab Marstad, Mariehamns Centralantenn Ab, Stiftelsen Sjöfartskvarteret, Mariehamns Energi Ab, Ålands Energi Ab, Ålands Omsorgsförbund kf, Ålands Kommunförbund kf, Södra Ålands Högstadiedistrikt kf (49,97 % av träningsundervisningen) och Ålands miljöservice kf. Koncerninterna fodringar och skulder har eliminerats. Stadens ägarandel har likaså eliminerats med den s.k. parivärdemetoden. Den innebär att aktier och andelar i koncernsamfunden minskar balansräkningen under posten Bestående aktiva/placeringar med lika stor andel som koncernens aktiekapital eller grundkapital under Eget kapital minskar. Den andel i övriga koncernsamfund som staden inte äger har redovisats under minoritetsandelar. Kommunalförbundens andel i koncernens balansräkning har beräknats post för post utifrån ägarandelen. Träningsundervisningens bruttokostnad exkl. avskrivningar av totala verksamhetskostnader har utgjort beräkningsgrunden av träningsundervisningens andel av Södra Ålands Högstadiedistrikts balansräkning. Koncernens organisation och ägarandel i % Samägda samfund Svinryggens Deponi 50% Kommunalförbund Ålands Kommunförbund 41% Intressesamfund FAB Nyfahlers 42% Ålands Vatten 38% Ålands Problemavfall 28% Ålands Omsorgsförbund 44% Ålands Vindenergi Andelslag 21% FAB Möckelöbrinken 23% Södra Ålands högstadiedistrikt, träningsunderv. 50% Ålands Miljöservice 49% Ålands Tennis o. Badminton 21% Ålands Energi 50% Kraftnät Åland 19% Kraftnät Åland 6% Mariehamns Energi 20% Mariehamns Stad Dotter samfund Mariehamns Energi 60% Mariehamns Centralantenn 100% FAB Marstad 100% Stiftelsen Sjöfartskvarteret 100% Mariehamns Bio Energi 50% FAB Dalnäs 60% BAB Styrmansg. 7 42% BAB Köpmansg % Ekonomisk översikt 9

12 Koncernens tillgångar (aktiva) med det egna kapitalet och skulderna (passiva) per 31 december Resultat Balans Finansiering Koncern Drift Investering Koncernens balansräkning Bokslut Bokslut Bokslut Förändring I euro per 31 december år i procent AKTIVA ,7% A BESTÅENDE AKTIVA ,6% I Imateriella tillgångar ,5% II Materiella tillgångar ,5% Ill Placeringar ,3% B FÖRVALTADE MEDEL ,5% C RÖRLIGA AKTIVA ,4% I Omsättningstillgångar ,1% II Fordringar ,1% Långfristiga fordringar ,5% Kortfristiga fordringar ,4% III Finansiella värdepapper ,0% IV Kassa och bank ,7% PASSIVA ,7% A EGET KAPITAL ,1% MINORITETSANDELAR ,7% B AVSKR.DIFF. OCH RESERVER ,8% C AVSÄTTNINGAR ,0% D FÖRVALTAT KAPITAL ,7% E FRÄMMANDE KAPITAL ,0% I Långfristigt ,7% II Kortfristigt ,2% Koncernfinansiella nyckeltal Bokslut Bokslut Bokslut Förändring år i procent Koncernens årsresultat, milj.euro 7,2 8,0 3,0-62,5% Räkenskapsperiodens resultat (ingår i det egna kapitalet) Kassamedel 31.12, milj.euro 13,9 15,4 12,6-18,4% Kassa, bank och finansiella värdepapper Kassalikviditet 134,8% 148,8% 106,3% -28,6% Kassa, bank och finansiella värdepapper/kortfristiga skulder Soliditetsprocent 65,8% 70,6% 68,9% -2,4% Eget kapital/balansomslutningen Lånestock 31.12, milj.euro 19,0 19,8 20,7 4,7% Långfristigt främmande kapital Lån euro/invånare ,5% Långfristigt främmande kapital/invånarantalet vid årets slut 10 Ekonomisk översikt

13 Stadens kommunala driftsbidrag till verksamheterna under året Drift Resultat Balans Finansiering Koncern Drift Investering Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro inkl interna transaktioner år S:A KOMMUNBIDRAG Allmänna sektorn Stadsledning Närings- o bostadsnämnden Byggnadsnämnden Miljövårdsnämnden Räddningsnämnden Sociala sektorn Allm, social verksamhet Barnomsorgen Omsorg- och handikappstöd Trobergshemmet Utbildnings- och fritidssektorn Skolnämnden Kulturnämnden Medborgarinstitutet Pommernnämnden Fritidsnämnden Tekniska sektorn Stadsplanenämnden Allmän teknisk verksamhet S:a skattefinansierad verksamhet Elverket VA-verket Hamnnämnden S:a avgiftsfinansierad verksamhet ,0 15,0 20,0 Driftsintäkter och kostnader exkl. kommunbidrag år i milj. euro År 2001 År ,0 10,0 5,0 0 Försäljnings-Avgifts- Interna Övriga Personal- Köp av Material Lokal- Avskrivn. Övr. int. Övriga intäkter intäkter intäkter intäkter kostnader tjänster hyror o. ränta kostn. kostn. Utfall ,6 2,4 11,4 2,4 25,7 11,3 6,3 3,1 5,3 8,0 3,5 Utfall ,2 2,7 10,2 2,6 27,4 11,7 6,3 1,9 4,8 8,2 3,8 Ekonomisk översikt 11

14 Stadens kommunala investeringsbidrag till verksamheterna under året Investering Resultat Balans Finansiering Koncern Drift Investering Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro år SUMMA INVESTERING, netto Allmänna sektorn SStadsledning Närings- o bostadsnämnden Räddningsnämnden Sociala sektorn Allm, social verksamhet Barnomsorgen Omsorg- och handikappunderstöd Trobergshemmet Utbildnings- och fritidssektorn Skolnämnden Kulturnämnden Medborgarinstitutet Pommern Fritidsnämnden Tekniska sektorn Stadsplanenämnden Allmän teknisk verksamhet Skattefinansierad vht totalt Elverket VA-verket Hamnnämnden Avgiftsfinansierad vht totalt Investeringsinkomster och utgifter år 2001 och 2002 i euro År 2001 År Utfall 2001 Utfall Inkomster Utgifter Ekonomisk översikt

15 PERSONAL Vid årsskiftet var 944 personer anställda i staden. Av dessa var 106 personer beviljade någon form av ledighet och 838 stycken var därmed i aktivt arbete. År Antalet anställda totalt kvinnor män därav tillfälligt anställda totalt kvinnor män beviljade någon form av ledighet totalt kvinnor män Anställningsförhållanden År 2002 inrättades nya anställningsförhållanden motsvarande 20,74 årsarbetare. Beräkningsformeln för årsarbetare är sysselsättningsprocenten x 12 /anställningstid i månader Nya tjänster och befattningar år nytt sedan tidigare år Arbetsavtals- Tjänst Totalt förhållande 2002 (2001) Heltid 301 (284) 397 (399) 698 (681) Deltid 102 (91) 34 (36) 136 (131) Totalt 403 (375) 431 (437) 834 (812) Löner I enlighet med kollektivavtalsuppgörelserna höjdes lönerna i medeltal med 30 euro per månad. Ålandstillägget steg från 84,09 till 117,73 euro. Årets lönesumma uppgick till 21,4 miljoner euro. År 2001 var lönesumman 19,9 milj. euro och år ,5 milj. euro. Under året påbörjades arbetet med att fastställa grundlönen på basen av en värdering av arbetsuppgifternas svårighetsgrad inom tillämpningsområdet för det allmänna kommunala tjänsteoch arbetskollektivavtalet (AKTA). Värderingsresultaten kommer att fastställas år Frånvaro Sjukfrånvaron under år 2002 utgjorde sammanlagt sjukdagar fördelade på tillfällen, i medeltal 7,2 sjukdagar per tillfälle. Antalet sjukdagar per anställd utgjorde 12,1 dagar, en ökning med 1,6 % jämfört med föregående år. Sjukfrånvaron från år 1999 och framåt har utvecklats på följande sätt: År Antal sjukdagar Personer som varit sjuka Antal sjukfrånvarotillfällen Sjukdagar/tillfälle 7,2 7,2 6,7 6,3 Sjukdagar/anställd 12,1 11,9 11,1 10,5 Uppdelningen av den totala frånvaron framgår ur följande cirkeldiagram: Sjukledighet 22% Rehabilitering 0% Moderskaps-, faderskapso föräldraledighet 8% Vårdledighet 14% Diagrammet ovan visar volymökningen i fråga om tjänster och befattningar under perioden I enlighet med fastslagna principer om tjänster och arbetsavtalsförhållanden har man fortsatt att renodla anställningsförhållandena i samband med naturlig avgång. Tjänster bör endast finnas i sådana fall då det enligt kommunallagen eller annan speciallag är obligatoriskt samt då arbetsuppgifterna innehåller myndighetsuppgifter, såsom beslutsfattande, föredragning eller andra ansvarsfulla beredningsuppgifter. Ett tjänsteförhållande är ett offentligrättsligt anställningsförhållande. De viktigaste normerna som reglerar tjänsteförhållanden finns i kommunallagen och i lagen om kommunala tjänsteinnehavares anställningstrygghet. Den rättsliga ställningen för personal i arbetsavtalsförhållande bestäms i huvudsak på samma sätt som inom den privata sektorn. Viktiga stadganden finns i lagen om arbetsavtal. I de kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalen finns bestämmelser om anställningsvillkor för såväl tjänsteinnehavare som arbetstagare. Totalt per fanns det 834 inrättade anställningsförhållanden enligt följande uppdelning: Tjänstledig, privat angelägenhet 16% Alterneringsledighet 1% Studieledighet 5% Offentligt uppdrag 2% Skötsel av sjukt barn 1% Ledig för att sköta annan tjänst internt 31% Pensioner Under år 2002 beviljades 44 personer någon form av pension. Personalutveckling Ledarutvecklingsprogrammet Ledare 2000 för stadens förvaltnings- och avdelningschefer inleddes år Inom ramen för detta program genomfördes en jämställdhetsutbildning under året. Totalt användes euro för personalutbildning vilket utgör 1,7 % av de samlade lönekostnaderna. Pensionsform Ålderspension Förtidspension Deltidspension Rehabiliteringsstöd Invalidpension Personal 13

16 MILJÖ Vy över Lilla Holmens fågeldamm. Miljöledningen ska genomsyra hela stadens organisation, ända ner på detaljnivå. Stadens övergripande miljöbeslut och miljöpolicy Under år 2001 inleddes arbetet med att införa miljöledningssystem enligt ISO14001och EMAS, EU:s standard för miljöledningssystem, i stadens organisation. Det första steget var att formulera en miljöpolicy, som fastställdes i april Policyn, som är stadsledningens åtagande inom miljöområdet och ett styrdokument för stadens hela organisation, anger i övergripande termer vilken ambitionsnivå stadens tjänstemän har att rätta sig efter i sitt arbete. Året som gick Arbetet med att få renhållningen att fungera enligt dagens krav har fortsatt. Stadens plan för avfallsuppsamling har kunnat färdigställas. Långt gångna förberedelser för att lansera ett avfallsinformationssystem på internet har gjorts. Införandet av den nya avfallsplanen har dock fördröjts på grund av svårigheterna att få igång en bemannad returstation inom stadens gränser. En sådan station är en förutsättning för att det nya avfallshanteringssystemet skall kunna fungera. Oljehamnssaneringen är genomförd. Förberedelser för slutkontroll av grundvattnet i området har också gjorts. Ifråga om miljöledningssystemet har utbildningsinsatserna påbörjats. I förberedelserna att muddra i stadens småbåtshamnar samt i syfte att förbättra stadens allmänna badplatser, har föroreningsgraden vid stränderna kartlagts. Som en följd av diskussionerna kring bland annat renhållningen och miljöförvaltningens roll, påbörjades en omorganisation av miljöförvaltningen, som innebär att miljökontoret huvudsakligen kommer att arbeta i en stabsfunktion såsom stöd till stadens hela interna organisation. 14 Miljö Miljöprestanda I stadens reningsverk, Lotsbroverket, har fosformängderna under år 2002 reducerats med 91 % och mängden syretärande material med 95 %. Kvävereduktionen var 30 %. Per invånare var utsläppen 81 gram fosfor, medan utsläppen av syretärande ämnen var cirka 1,9 kg. Kväveutsläppen var cirka 5 kg per invånare. Totalutsläppen var 0,86 ton fosfor, 20,5 ton syretärande organiskt material och 54 ton kväve. I jämförelse med föregående år var miljöprestanda för Lotsbroverket något bättre år m3/invånare Avloppsvatten år Renat Bräddat (ej renat)

17 Organiskt material (BOD7) år Mariehamns hamn utsläpp av luftföroreningar från anlöpande fartyg 2,2 2,1 kg/invånare totalt ton/år 23,0 22, ,1 2,0 2,0 1,9 1,9 1,8 kg/invånare ton/år 22,0 21,5 21,0 20,5 20,0 19,5 ton/år , ,0 0 Svavel Kväveoxider Kolmonoxid Kolväten Partiklar 82,2 Utsläpp av fosfor (Tot-P) år gram/invånare ton/år 0,87 Energiförbrukningen i stadens offentliga byggnader och kontorsutrymmen var drygt 16 miljoner kilowattimmar. Per kvadratmeter byggnadsyta var energiförbrukningen cirka kwh. I siffrorna ingår el, fjärrvärme och olja. Några större skillnader föreligger inte mellan åren 2001 och ,0 81,8 81,6 81,4 81,2 81,0 80,8 80,6 gram/invånare ton/år 0,87 0,87 0,87 0,86 0,86 År Totalt kwh/år kwh/invånare kwh/m Euro/m 2 11,5 13,2 Vatten, m 3 7,3 7,9 Arbetet med att vidareutveckla och förfina stadens interna miljöuppföljningssystem kommer att fortsätta med bland annat publicering av detaljerad information om stadens miljöprestanda på stadens hemsida på Internet. 80, ,86 6,2 6,0 5,8 5,6 5,4 5,2 5,0 4,8 4,6 4,4 kg/invånare Utsläpp av kväve (Tot-N) år per/invånare totalt ton/år ton/år Stadens samlade driftskostnader och investeringsutgifter för miljöåtgärder under året euro Miljökontoret, kommunbidrag till drift Drift: Röjningskostnader i naturområden Den skattesubventionerade delen av insamling och omhändertagande av hushållsavfall Kostnader för återvinning och insamling av farligt avfall Drift av reningsanläggning vid brandövningsstation Avgiftsfri buss i Mariehamn Summa drift Investeringsutgifter för utbyggnad av cykelvägar 406 Totalt Miljö 15

18 STADSLEDNING Stadsfullmäktiges ordf. Tage Silander, Stadsstyrelsens ordf. Christian Nordas, Stadsdirektör Bjarne Pettersson, Stadssekreterare Mari-Ann Kullman, Finanschef Peter Carlsson Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro År DRIFT (+) Kommunbidrag (+) Försäljningsintäkter (+) Avgiftsintäkter (+) Interna intäkter (+) Övriga intäkter (=) Summa intäkter (-) Personalkostnader (-) Köp av tjänster (-) Material (-) Lokalhyror (-) Avskrivningar & internränta (-) Interna kostnader (-) Övriga kostnader (=) Summa kostnader Del av kommunbidraget 4,6% 95,4% Drift 2,0% (=) Summa driftsresultat INVESTERING (+) Inkomster (-) Utgifter (=) Summa investering ,0% Investering exkl. markförsäljning Ekonomi Drift: Avtalade interna intäkter från hamnnämnden som del i centralförvaltningens kostnader på euro reglerades men var inte budgeterad. Första raten år 2002 för köp av tjänster från Ålands kommunförbund på euro bokfördes i slutet av år Obudgeterade personalkostnader på euro har reserverats till år 2003 för ännu inte utbetalade löneförhöjningar enligt avtal. Det tvååriga driftsprojektet Pommerns 100-årsjubileum uppvisar en positiv budgetavvikelse på euro för året. Bl.a. minskade leasingkostnader för programvara på IT-avdelningen har inneburit en kostnadsminskning på euro jämfört med föregående år. I övrigt kan man konstatera att budgeterade medel har varit tillräckliga för genomförandet av de verksamhetsområden som stadsledningen ansvarar för. Investering: Tre markområden för totalt euro har köpts in mot budgeterade euro. 19 obudgeterade tomtförsäljningar har givit en försäljningsvinst på totalt euro. Möjlighet till ny och billigare teknik för ut- och ombyggnad av centralenheter som budgeterats till euro har inneburit omplanering och förseningar i verkställigheten av det omfattande programmet för IT-investeringar. Utveckling av stadens internet- och intranetlösningar har kunnat genomföras på ett kostnadseffektivare sätt än budgeterat. Inköp av ny webbserver har flyttats fram till nästa år. Inga beslut har tagits om eventuellt inköp av servicebil. 16 Allmänna sektorn Verksamhetsområde Anslaget stadsledning består av stadsfullmäktige, stadsstyrelse, stadsdirektör, centralförvaltningen (stads- och finanskansli), revision och äldreråd. Stadsdirektörens och centralförvaltningens uppgift är att bereda ärenden till stadsfullmäktige/stadsstyrelse, verkställa beslut, leda stadens förvaltning, ekonomi, personal, informationsteknik och externa relationer samt handha annan centraliserad service som specificeras av beslutande organ. Måluppfyllelse Renoveringen och ombyggnaden av stadshuset har slutförts med undantag av elsaneringen av stadsarkitektkontoret som framskjutits till år Som ett led i strävandena att förbättra information och service har nya receptionsutrymmen byggts i stadshusets nordvästra hörn. Näringslivsbyrån har integrerats i stadskansliet och miljökontoret har flyttat till stadshuset. Planeringen av stadshusets yttre miljö blev klar och presenterades för stadsstyrelsen. Förverkligandet av utebelysning och skyltning framsköts. Byggnadskommittén för badhus har tecknat kontrakt med entreprenör för badhusbygget. Detta sedan stadsfullmäktige i september godkänt att entreprenaden inklusive planerings- och övriga byggherreutgifter får uppgå till maximalt euro. Principer för stadsplaneläggning av bostadsområdena södra Lotsberget och Horelli har bestämts i stadsstyrelsen. Stadsfullmäktige har utgående från en motion godkänt en utvecklingsplan för Lilla Holmen. Planen skall förverkligas i den

19 För att förbättra information och service har nya receptionsutrymmen byggts i stadshusets nordvästra hörn. takt budgetmedel beviljas för ändamålet. Stadsstyrelsen har tillsatt en kommitté med uppdrag att planera daghemsfastigheter bl.a. en ombyggnad av Blåbäret samt utreda eventuell standard för daghemsbyggnader i kostnadsbesparande syfte. En delegation från den ryska staden Lomonosov besökte Mariehamns stad i september. Staden var representerad vid en vänortsträff i norska Kragerö i juni. Ett förslag till organisering av äldreomsorgen utgående från målsättningar i budgeten utarbetades. Socialnämnden har tagit fram en plan för äldreomsorgen. Planerna har inte slutbehandlats. Äldrerådet har haft ett aktivt verksamhetsår och bland annat medverkat till att övernattningsregler för pensionärer på flygturen Mariehamn Åbo Mariehamn tagits bort. Företagshälsovården för stadens personal har från och med september utvidgats till sjukvård på allmänläkarnivå. Under året utarbetades i samarbete med representanter för de fackliga organisationerna ett system för värdering av arbetsuppgifternas svårighetsgrad inom tillämpningsområdet för det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA). Värderingsresultatet fastställs år Inom utbildningen Ledare 2000 avslutades en jämställdhetsutbildning för ledande politiker och tjänstemän. Överflyttningar av stadens användare från gammal till ny ITserverutrustning har pågått under året. Omläggning av datatrafik och IT-utrustning i samband med stadshusets och idrottsgårdens ombyggnader föranledde minimala driftstörningar. ITplanering i samband med nybyggnationen för tekniska verket har genomförts. Under våren installerades och testades en ny typ av modem som knyter ihop enheter med stadens nätverk. Utbyggnad av novellservern har genomförts för anpassning till den kraftigt ökade datamängden som dagligen hanteras i närverket. Utbyte av servrar och ändring av IT-strukturen i skolorna har förverkligats. Föregående års ibruktagande av ekonomi- och affärssystemet Navision Financials har under året ytterliggare förbättrat personalens möjligheter att serva stadens budgetansvariga med snabb och tillförlitlig ekonomiinformation. Ekonomiavdelningen har upplevt systembytet som positivt. Nyckeltal Bokslut Bokslut Budget Bokslut År Stadskansliet Ärenden i Stds ) 606 Ärenden i Stfmge ) 163 Antal motioner ) 20 Antal slutbehandlade motioner ) 12 Antal medborgarinitiativ ) 16 Antal avslutade medborgarinitiativ ) 10 Finanskansliet Bokföringstransaktioner/ årsarbetare, ekonomiavd. 2) ) Lönespecifikationer/ årsarbetare, personalavd ) Antal PC-maskiner/ årsarbetare, it-avd. 3) 151 1) 155 Antal fel- o. uppdragsrapporter/årsarbetare, it-avd 4) 86 1) 112 Nettokostnad per inv ) Användandet av nyckeltalen påbörjades år 2001, därav ingen budget. 2) Byte av ekonomisystem år 2001 omöjliggör jämförande nyckeltal med tidigare år. 3) Antal PC-maskiner har inte räknats tidigare år. 4) Fel- och uppdragsrapporteringen via stadens Intranät påbörjades år Allmänna sektorn 17

20 NÄRINGS- OCH BOSTADSNÄMNDEN Nämndordförande: Sten-Åke Häggblom Näringsombud: Enni Eriksson Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro År DRIFT (+) Kommunbidrag (+) Försäljningsintäkter (+) Avgiftsintäkter (+) Interna intäkter (+) Övriga intäkter (=) Summa intäkter (-) Personalkostnader (-) Köp av tjänster (-) Material (-) Lokalhyror (-) Avskrivningar & internränta (-) Interna kostnader (-) Övriga kostnader (=) Summa kostnader Del av kommunbidraget 1,4% 98,6% Drift 8,0% (=) Summa driftsresultat INVESTERING (+) Inkomster (-) Utgifter (=) Summa investering ,0% Investering Ekonomi Drift: Av närings- och bostadsnämndens driftsanslag kvarstår 26 %. I huvudsak beror det på större intäkter än beräknat från reklamplatser och kiosker. Dessutom har medel som budgeterats för olika slag av sysselsättningsåtgärder blivit outnyttjade pga. det goda sysselsättningsläget. Investering: Investeringsanslagen har förbrukats till 99 %. Bostadssektorn Två bostadsprojekt blev färdiga under år 2002, det ena är Örtvägen 30 med 29 lägenheter, det andra är Fab Dalnäs projekt med totalt 42 bostadslägenheter, av vilka 21 är för Fab Marstad och 21 för Ålands hälso- och sjukvård. För bostadsprojekt utbetalades aktiekapital till Fab Marstad enligt följande: För ombyggnad, grundrenovering samt hissar i fyra hyreshus vid Måsvägen, euro. Arbetet sker i etapper och inleddes i två hus under år När hela ombyggnadsprojektet är klart 50 nya bostadslägenheter har färdigställts så har 104 bostadslägenheter totalrenoverats och 30 nya lägenheter tillkommit och samtliga hus försetts med hissar. För nybyggnadsprojekt med totalt 46 lägenheter vid Grantorpsvägen, euro. Investeringar inom näringslivssektorn För planering av IT- hus inom ramen för Ålands industrihus utbetalades euro i aktiekapital. Verksamhetsområde Närings- och bostadsnämndens verksamhetsområde är bostadspolitiska åtgärder, där verksamheten i huvudsak består av bostadskö till landskapsbelånade hyresbostäder samt investeringsanslag i bostadsprojekt. Näringspolitiska frågor med investeringar i Ålands industrihus, marknadsföring, turism, evenemang och främjande av näringslivet som delområden. Nämnden erlägger stadens andel för den verksamhet som bedrivs av Ålands turistförbund. Sysselsättningsåtgärder omfattar åtgärder riktade till arbets- 18 Allmänna sektorn

21 Julmarknad på torget. lösa personer, därutöver sommarplatser för studerande och unga i staden samt EU- finansierade projekt. Konsumentrådgivningen omfattar stadens andel i en av kommunerna gemensamt ordnad konsumentrådgivning, placerad vid Ålands kommunförbund. Anslaget omfattar näringslivsbyrån som vid halvåret har integrerats med stadskansliet, torget, estraden, kiosker, camping samt en turistinformation under sommartid i hamnterminalen. Måluppfyllelse Målsättningen för bostadsbyggande har uppfyllts såtillvida att 50 nya bostadslägenheter har färdigställts för Fab Marstad/Fab Dalnäs och dessutom 21 lägenheter för ÅHS. Trots detta är stadens hyresbostadssituationen fortsättningsvis svår. Orsaken är att hyresgästerna från två av Marstads hyreshus på Måsvägen omplacerats i Marstads övriga hyreshus under byggtiden. Nämndens mål för igångsättande av ett IT-/teknikby projekt är på väg att uppfyllas. Igångsättande av projektet har fördröjts av olika orsaker. Byggstart beräknas till mars Nyckeltal Bokslut Bokslut Budget Bokslut År Antal bostadssökande hushåll i medeltal under året Antal hyreslägenheter i stadens regi Nettokostnad per inv Allmänna sektorn 19

22 BYGGNADSNÄMNDEN Nämndordförande: Camilla Hägglund Byggnadsinspektör: Börje Aspbäck Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro År DRIFT (+) Kommunbidrag (+) Försäljningsintäkter (+) Avgiftsintäkter (+) Interna intäkter (+) Övriga intäkter (=) Summa intäkter (-) Personalkostnader (-) Köp av tjänster (-) Material (-) Lokalhyror (-) Avskrivningar & internränta (-) Interna kostnader (-) Övriga kostnader (=) Summa kostnader Del av kommunbidraget 0,3% 99,7% Drift (=) Summa driftsresultat INVESTERING (+) Inkomster (-) Utgifter (=) Summa investering Ekonomi Drift: Av det budgeterade kommunbidraget återstår euro. Avvikelsen beror delvis på att flyttningen av byggnadsinspektionen föranlett lägre totalkostnader för material och köp av tjänster än budgeterat men främst på att intäkterna visar ett överskott på hela euro. Bokslutet för åren 1999 och 2000 har utgjort underlag och prognos för intäkterna för Ökningen inom byggnadsverksamheten har fortsatt under året budgeten år Då byggandet ytterligare ökat, speciellt arealmässigt, har också intäkterna påverkats positivt. Verksamhetsområde Byggnadsinspektionen är byggnadsnämndens planerings- berednings- och verkställighetsorgan. Byggnadsinspektionen granskar byggnadslovshandlingar, övervakar byggnationen i staden, gör upp byggnadsstatistik, ger råd i byggnadsärenden och tillhandahåller uppgifter om fastigheter och bestämmelser som berör dessa. 20 Allmänna sektorn

23 Under året beviljades bygglov för 40 st egnahemshus. Hälften av dem, 20 st, byggs i det nya bostadsområdet Lillängen. Måluppfyllelse Målsättningen att ombesörja den lagstadgade utgivningen av byggnadslov och byggnadstillsyn samt rådgivning och service till allmänheten har uppfyllts inom ramen för nämndens kommunbidrag. Nyckeltal Ökningen inom byggnadsverksamheten har fortsatt under året. Den totala våningsytan i de beviljade byggnadsloven ökade med hela 30 % jämfört med bokslutet år Noteras kan också den markanta ökningen vad gäller antalet egnahemshus (40 st). Av dessa är 20 st förlagda i Lillängen och 14 st i norra Dalbo. Antalet bostadslägenheter totalt (155 st) är nästan lika många som under år Bland de 66 st nya övriga byggnaderna finns 27 st mindre garage-förrådsbyggnader. Bokslut Bokslut Budget Bokslut År Byggn.lov/tillst., totalt En/tvåfamiljshus Radhus Våningshus Övriga byggnader Övriga till-o. ombyggn Byggnadinspektörstillstånd Byggnadsvolym Byggnads totalareal Byggnadsvåningsyta Bostadslägenhetsyta Antal bostäder Nettokostnad per inv Allmänna sektorn 21