Mariehamns Stad

Transkript

1 Mariehamns Stad Verksamhetsberättelse 2005

2

3 Mariehamns Stads verksamhetsberättelse 2005 Innehåll FÖRTROENDEVALDA stadsfullmäktige och stadsstyrelse 2-3 STADSDIREKTÖREN 4 EKONOMISK ÖVERSIKT 5 Resultat 5 Balans 6 Finansieringskalkyl 7 Finansiella nyckeltal 8 Drift och investering Koncernen 12 PERSONAL 14 MILJÖREDOVISNING 16 STADENS ORGANISATION 20 ALLMÄNNA SEKTORN STADSLEDNING 21 BYGGNADSNÄMNDEN 23 MILJÖNÄMNDEN 25 RÄDDNINGSNÄMNDEN 27 SOCIALA SEKTORN SOCIALNÄMNDEN, ALLMÄN SOCIAL VERKSAMHET 29 BARNOMSORGEN 32 OMSORG OCH HANDIKAPPSTÖD 35 TROBERGSHEMMET 38 UTBILDNINGS- OCH FRITIDSSEKTORN SKOLNÄMNDEN 40 KULTURNÄMNDEN 42 VUXENUTBILDNINGSNÄMNDEN 44 POMMERNNÄMNDEN 46 FRITIDSNÄMNDEN 48 MARIEBAD 50 TEKNISKA SEKTORN TEKNISKA NÄMNDEN, ALLMÄN TEKNISK VERKSAMHET 52 ELVERKET 56 VA-VERKET 60 HAMNNÄMNDEN 63 STADSPLANENÄMNDEN 66 FÖRTROENDEVALDA i nämnder BOKSLUTSNOTER 69 REVISIONSBERÄTTELSE pärmsida 3

4 Stadsfullmäktige Främre raden från vänster: ersättare Hans Karlsson, Anna Janson, Ulla Andersson, ersättare Eva Ringwall, Birgitta Hermans, Pia Arnio, ersättare Åke Nylund, Tage Silander, Carl-Johan Wikström. Bakre raden från vänster: Harriet Lindeman, ersättare Cai-Eric Ekström, Christian Beijar, Folke Sjölund, ersättare Karl-Göran Eriksson, ersättare Robert Liewendahl, Katrin Sjögren, Peter Andersson, ersättare Leif Johansson, Sten-Erik Abrahamsson, ersättare Maria Hägerstrand-Mattsson, Sune Alén, Stefan Snellman, Mikael Lagström, Henrik Boström, Donny Isaksson, Rauli Lehtinen, ersättare Karl-Gunnar Ahlman och ersättare Peter Enberg. Tage Silander, Ordförande Carl-Johan Wikström, I vice ordförande, vice gruppordf Christian Beijar, II vice ordförande, Gruppordf Pia Aarnio Sten-Erik Abrahamsson Sune Alén Peter Andersson Ulla Andersson Ronald Boman, Gruppordf Henrik Boström Camilla Gunell Birgitta Hermans, Vice gruppordf Donny Isaksson, Gruppordf FS Lib Soc Lib Soc Lib Soc Soc Ål fr FS Soc FS Ob Anna Janson Roger Jansson Anita Karlsson, Vice gruppordf Mikael Lagström Rauli Lehtinen Harriet Lindeman Fredrik Lindqvist Britt Lundberg Roger Nordlund Tom Pussinen, Gruppordf Anne-Helena Sjöblom Katrin Sjögren, Gruppordf Folke Sjölund, Gruppordf Stefan Snellman Lib FS Soc FS Lib FS FS C C FS Soc Lib Lib Soc 2 Verksamhetsberättelse

5 Stadsstyrelsen Främre raden från vänster: ersättare Inga-Britt Fagerholm, Lib, Ordförande Barbro Sundback, Soc, I vice ordförande Anneli Ahlqren, Fs. Bakre raden från vänster: Kristina Sundman, Ob, II vice ordförande Christian Nordas, Lib, Martin Nilsson, Soc och Johan Ehn, Fs. På bilden saknas Lotta Wickström-Johansson, Lib Mariehamns Stad

6 Stadsdirektörens överblick Stadens ekonomi i bokslutet blev något bättre än budgeterat. Men de tidigare mycket stora investeringarna påverkar dock fortsättningsvis ekonomin. Underskottet blev lägre i bokslutet, euro, än budgeterade euro. Samfundsskatteintäkterna visar att det landbaserade näringslivet är väl så livskraftigt som rederiverksamheten. Rederierna med passagerarfartyg har visat betydligt sämre resultat under de senaste åren men en del av bortfallet har kompenserats av det landbaserade näringslivet som har kommit att utvecklas väl. Investeringar för 11,7 miljoner euro har förverkligats under året av budgeterade 18,4 miljoner euro. Drygt 6,5 miljoner euro har förskjutits till Lån på 6,8 miljoner euro för investeringar upptogs under året. Stadens totala lånebörda är nu 31,0 miljoner euro. Balansomslutningen för år 2005 är 127,6 miljoner euro och balanstillgångarna har ökat med drygt 7,4 miljoner euro. Kommunalskattesatsen var alltjämt 16 %, den lägsta på Åland och i riket. Mariehamns befolkning ökade med 68 personer år 2005 och stadens invånarantal är nu Det är något mindre än prognosen. 87 nya bostäder färdigställdes. Det är fortfarande brist på tomter, särskilt för egnahem. Förhoppningsvis skall det ske ett trendbrott gällande småbarnsfamiljers utflyttning från Mariehamn när de femtiotal tomter som planerats 2005 i Österbacka ges ut Löneuppgörelsen 2005 innebar för Ålands del en ytterligare höjning inom kommunala sektorn jämfört med riket och jämfört med budgeten, ca 4 % istället för 3 %. Trots det har verksamhetskostnaderna totalt sett inte överskridits. Vissa överskridningar inom totalbudgeten har dock skett på vissa delposter. Bl.a. på köptjänster, som t.ex. beträffande Gullåsen, som kostar Mariehamn drygt två miljoner årligen. Stadens personal utökades med 7,48 årsarbetare under året och den totala personalstyrkan är 775,10 årsarbetare. Ett nytt personaladministrativt program har börjat tas fram under året vilket ger möjlighet till en betydligt bättre uppföljning av stadens personalresurser. Huvuddelen av om- och nybyggnaden av Lotsbroverket har klarats av under året. Det är en av de största kommunala satsningar som skett i Mariehamn. Staden har förhandlat med sex kommuner om anslutning. Avtal om anslutning tecknades med tre av dem, Saltvik, Sund och Finström, via deras bolag Norra Ålands Avloppsvatten AB. Rättsprocesserna, som väcktes 1999 av rederierna om hamntaxans utformning, pågår alltjämt. Under året ändrades instruktionen för Medborgarinstitutets direktion till en instruktion för Vuxenutbildningsnämnden. Andelsbanken sålde f.d. Böndernas Hus, där Medis huvudsakligen bedriver sin verksamhet, till landskapet Ålands pensionsfond. Fonden hyr i sin tur ut hela huset till staden. Skillnadsgården där flera föreningar verkat, såldes under året. Budgeten har i stort sett uppfyllts. Beslut har inte fattats om omorganisation eller flyttning av stadsarkitektkontoret och byggnadsinspektionen till tekniska verken. Utredningen fortsätter. Generalplanen har bearbetats av stadsstyrelsen under hösten Den kom dock inte till fullmäktige under året. IFK Mariehamn höll sig kvar i högsta fotbollsligan och har gett staden en värdefull och positiv PR. Staden har fortsättningsvis haft en hög nivå och hög ambitionsnivå på sin verksamhet. Kostnaderna är också höga för verksamheten, vilket har medfört att vissa åtstramningar skett och aktualiserats. Jag vill rikta ett stort tack till stadens anställda och förtroendevalda för ett gott arbete för Mariehamn. Ritva Sarin Grufberg Stadsdirektör 4 Verksamhetsberättelse

7 Ekonomisk översikt Stadens samtliga externredovisade intäkter och kostnader under året Resultaträkning Grundbudget Budget Bokslut Bokslut I euro år Verksamhetsintäkter , , , ,21 Försäljningsintäkter , , , ,68 Avgiftsintäkter , , , ,23 Understöd och bidrag , , , ,74 Övriga intäkter , , , ,56 Verksamhetskostnader , , , ,43 Personalkostnader: , , , ,68 Löner och arvoden , , , ,77 Lönebikostnader: , , , ,91 - pensionskostnader , , , ,46 - övriga lönebikostnader , , , ,45 Köp av tjänster , , , ,77 Material, förnödenheter och varor , , , ,64 Understöd , , , ,18 Övriga verksamhetskostnader , , , ,16 Verksamhetsbidrag , , , ,22 Skatteintäkter: , , , ,18 Kommunalskatt , , , ,00 Fastighetsskatt , , , ,79 Samfundsskatt , , , ,15 Övriga skatteintäkter , , , ,24 Landskapsandelar, kompensationer , , , ,01 Driftsbidrag , , , ,97 Finansiella intäkter och kostnader: , , , ,24 Ränteintäkter , , , ,87 Övriga finansiella intäkter , , , ,15 Räntekostnader , , , ,77 Övriga finansiella kostnader , , , ,49 Årsbidrag , , , ,73 Planenliga avskrivningar , , , ,77 Extraordinära intäkter , ,00 0,00 0,00 Årets resultat , , , ,04 Ökning (-), minskning (+) av fonder 0,00 0, , ,81 Årets överskott (underskott) , , , ,23 1 Grundbudget år 2005 inkl. budgetändringar under året. 2 Kommunalskatteintäkter Bokslut Bokslut Belopp i euro S:a kommunalskatteintäkter totalt , ,00 Årets förskottsuppbörd , ,84 Tidigare års kommunalskatt , ,16 3 Landskapsandelar och kompensationer Budget Bokslut Belopp i euro S:a landskapsandelar och kompensationer totalt , ,91 S:a landskapsandelar: , ,69 Socialvård , ,88 Grundskola , ,09 Medborgarinstitut , ,00 Bibliotek , ,96 Idrotts-, ungdoms- och kulturverksamhet , ,84 Allmänna landskapsandelar , ,08 S:a landskapskompensationer , ,22 Kompensation för utökat förvärvsinkomstavdrag , ,21 Uteblivna intäkter från kapitalinkomstbeskattningen , ,01 Komp. för ny fördelningsnyckel av samfundsskatt , ,00 Mariehamns Stad 2005 Ekonomisk översikt 5

8 Stadens tillgångar (aktiva) med det egna kapitalet och skulderna (passiva) per Balansräkning Budget Bokslut Bokslut Belopp i euro år AKTIVA , , ,23 A BESTÅENDE AKTIVA , , ,90 I Immateriella tillgångar , , ,48 1. Immateriella rättigheter ,00 0,00 0,00 2. Datorprogram 0, , ,30 3. Övriga utgifter med lång verkningstid 0, , ,18 ll Materiella tillgångar , , ,03 1. Mark- och vattenområden , , ,10 2. Byggnader , , ,94 3. Fasta konstruktioner o anordningar , , ,12 4. Maskiner och inventarier , , ,75 5. Övriga materialla tillgångar , , ,19 6. Förskottsbetalningar, pågående nyanläggningar 0, , ,93 lll Placeringar , , ,39 1. Aktier och andelar , , ,39 B FÖRVALTADE MEDEL , , ,13 1. Landskaps- o. statliga uppdrag , , ,75 2. Donationsfondernas särskilda täckning , , ,38 C RÖRLIGA AKTIVA , , ,20 I Omsättningstillgångar , , ,42 4. Övriga omsättningstillgångar , , ,42 ll Fordringar , , ,64 Långfristiga fordringar , , ,52 2. Lånefordringar , , ,02 3. Övriga fordringar , , ,50 Kortfristiga fordringar 0, , ,12 1. Kundfordringar 0, , ,95 2. Lånefordringar 0, , ,25 3. Övriga fordringar 0, , ,18 4. Resultatregleringar 0, , ,74 lv Kassa och bank , , ,14 PASSIVA , , ,23 A EGET KAPITAL , , ,14 l Grundkapital , , ,31 ll Anslutningsavgiftsfond ,00 0,00 0,00 lv Övriga egna fonder ,00 0, ,91 V Över-/underskott från tidigare år , , ,15 Vl Över-/underskott för räkenskapsåret , , ,23 C AVSÄTTNINGAR 0, , ,00 2. Övriga avsättningar 2 0, , ,00 D FÖRVALTAT KAPITAL , , ,95 1. Landskaps- o. statliga uppdrag , , ,75 2. Donationsfondernas kapital , , ,44 3. Övrigt förvaltat kapital 3 643, , ,76 E FRÄMMANDE KAPITAL , , ,14 l Långfristigt främmande kapital , , ,06 2. Lån från finansinstitut, försäkringsinrättningar 0, , ,40 3. Lån från offentliga samfund 0, , ,86 7. Övriga skulder 0, , ,80 ll Kortfristigt främmande kapital , , ,08 2. Lån från finansinstitut, försäkringsinrättningar 0, , ,53 3. Lån från offentliga samfund 0, , ,30 6. Skulder till leverantörer 0, , ,95 7. Övriga skulder 0, , ,23 8. Resultatregleringar 0, , ,07 1 Stadsfullmäktiges grundbudget. 2 Avsättningen på euro avser täckning av avstjälpningsplatsen vid Svinryggens Deponi. Aktuella uppgifter från bolaget (maj 2006) indikerar totalt lägre förväntade kostnader under perioden Ekonomisk översikt Verksamhetsberättelse

9 Stadens kassaflöde och förändring av kassamedel under året Finansieringskalkyl Budget Bokslut Bokslut Belopp i euro per år Den egentliga verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Internt tillförda medel: , , ,56 Årsbidrag , , ,73 Extraordinära poster 0,00 0,00 0,00 Rättelseposter till internt tillförda medel , , ,17 Investeringar: , , ,38 Investeringar i anläggningstillgångar , , ,57 Finansieringsandelar till investeringsutgifter , , ,19 Försäljningsinkomster av anläggningstillgångar 0, , ,00 Nettokassaflödet för den egentliga verksamheten och investeringarna , , ,82 Finansieringens kassaflöde Förändringar av lånestocken: , , ,40 Ökning av långfristiga lån , , ,00 Minskning av långfristiga lån 0, , ,35 Förändring av kortfristiga lån 0, , ,75 Förändring av eget kapital 0,00 0, ,36 Övriga förändringar av likviditeten: 0, , ,56 Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital 0, , ,04 Förändring av omsättningstillgångar 0, , ,22 Förändring av långfristiga fordringar 0, , ,01 Förändring av kortfristiga fordringar 0, , ,13 Förändring av räntefria lång- och kortfristiga skulder 0, , ,50 Finansieringens nettokassaflöde , , ,48 Förändring av kassamedel 0, , ,34 Kassamedel 31 december , , ,14 Kassamedel 1 januari , , ,48 Summa förändring av kassamedel 0, , ,34 1 Stadsfullmäktiges grundbudget. Under året beslutades om tilläggsanslag för slutförande av påggående investeringar från år 2004 på netto euro, övriga investeringsbeslut på netto ,43 euro samt ökning av långfristiga lån på euro. Av staden utgivna lån Bokslut Bokslut I euro per 31 december Egna externt utgivna lån Fastighets Ab Möckelöbrinken , ,63 Lån ur bostadsproduktionsfonden , ,39 Mariehamns FBK 4 473, ,71 Summa , ,73 Förmedlade landskapslån Daghemmet Solrosen rf 5 466, ,82 Mariehamns Seglarförening r.f , ,17 FRK, Mariehamns avdelningen , ,26 Ålands Cancerförening rf , ,71 Landskapsfören. Folkhälsan på Åland r.f , ,33 Summa , ,29 Summa av staden utgivna lån , ,02 Mariehamns Stad Ekonomisk översikt

10 Finansiella nyckeltal Budget Bokslut Bokslut år 2005 år 2005 år 2004 Invånarantal 31 december Drift Verksamhetsintäkter i procent av verksamhetskostnaderna: 39,6 % 40,5 % 39,7 % - nyckeltalet beskriver avgiftsfinansieringens andel av verksamhetskostnaderna. Årsbidraget i procent av avskrivningarna: 75,3 % 88,9 % 64,5 % - utgångspunkten är att kommunens egna medel är tillräckliga om årsbidraget är lika stort d.v.s 100% som de avskrivningar på anläggningstillgångar som ska avdras från det. Årsbidrag euro/invånare: årsbidrag per invånare är ett nyckeltal som används allmänt för bedömning av om den egna finansieringen är tillräcklig. Investeringar Intern finansiering av investeringar i procent: 58,2 % 37,3 % 16,6 % - nyckeltalet anger hur stor del av den egna anskaffninsutgiften för investeringar som har finansierats med internt tillförda medel. Resterande andel upp till 100% finansieras genom försäljning av anläggningstillgångar, lån eller minskning av kassamedlen Intern finansiering av kapitalutgifter i procent: 58,2 % 33,5 % 15,4 % - detta nyckeltal utvisar årsbidragets procentuella andel av det totala beloppet av egna anskaffningsutgifter för investeringar, nettoökningen av utgivna lån och amorteringar på lån. Räntor och amorteringar på lån Låneskötselbidrag: 2,5 2,5 1,8 - låneskötselbidraget visar om kommunens interna finansiering täcker räntor och amorteringar på främmande kapital. Finansieringen täcks om nyckeltalets värde är 1 eller större. Likviditet Kassamedel 31 december i miljoner euro: 4,5 0,9 4,2 - till kassamedel räknas finansiella värdepapper samt kassa och banktillgodohavanden. Kassautbetalningar i miljoner euro: 69,3 76,1 78,1 - beloppet visar de sammanlagda utbetalningarna som skett under året. Likviditet (kassadagar): nyckeltalet anger hur många dagars kassautbetalningar som kan täckas med kommunens kassamedel. Soliditet Soliditetsgrad i procent: 72,6 % 67,1 % 70,5 % - soliditeten beskriver kommunens förmåga att bära underskott och kapacitet att klara av sina åtaganden på lång sikt. En soliditetsgrad på 70% kan inom den kommunala ekonomin anses vara ett eftersträvansvärt mål. 100% betyder att samtliga ägda tillgångar har finansierats med egna medel. Finansieringsförmögenhet Finansieringsförmögenhet euro/invånare: nyckeltalet utvisar om de likvida tillgångarna räcker till för återbetalning av det främmande kapitalet. Lån Relativ skuldsättningsgrad i procent: 51,3 % 62,1 % 56,8 % - här anges hur stor del av kommunens verksamhetsintäkter som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet. Lånestock 31 december i miljoner euro: 32,5 31,0 24,6 - till lånestocken räknas hela det främmande kapitalet minus erhållna förskott, skulder till leverantörer, resultatregleringar och övriga skulder. Lån euro/invånare: lånebeloppet per invånare får man genom att dividera låne stocken med kommunens invånarantal vid utgången av bokslutsåret. 8 Ekonomisk översikt Verksamhetsberättelse

11 Borgensförbindelser m.m Bokslut Bokslut I euro per 31 december år 2005 år 2004 Fastighets- och bostadsbolag: Fastighets Ab Marstad , ,93 Fastighets Ab Dalnäs , ,43 Summa , ,36 Övriga bolag och samfund där staden innehar majoritet: Stiftelsen Sjökvarteret i Mariehamn r.s , ,00 Mariehamns Energi Ab , ,38 Summa , ,38 Övriga samfund: Mariehamns Bioenergi Ab , ,98 Mariehamns Seglarförening r.f , ,02 Ridklubben Sleipner r.f , ,00 Strandnäs FBK 7 950, ,00 Summa , ,00 Borgensförbindelser totalt , ,74 Oindrivet underhållsbidrag , ,50 Anslagens totala driftsresultat per kontogrupp Drift per kontogrupp Budget Bokslut Bokslut I euro DRIFT (+) Kommunbidrag , , ,78 (+) Försäljningsintäkter , , ,68 (+) Avgiftsintäkter , , ,23 (+) Interna intäkter , , ,81 (+) Övriga intäkter , , ,18 (=) Summa intäkter , , ,68 (-) Personalkostnader , , ,68 (-) Köp av tjänster , , ,31 (-) Material , , ,64 (-) Lokalhyror (interna) , , ,03 (-) Lokalhyror (externa) , , ,38 (-) Avskrivningar , , ,77 (-) Internränta , , ,04 (-) Interna kostnader , , ,97 (-) Övriga kostnader , , ,08 (=) Summa kostnader , , ,90 (=) Summa driftsresultat , , ,78 RESULTATRÄKNINGENS VERKSAMHETSBIDRAG Verksamhetens intäkter , , ,61 Verksamhetens kostnader , , ,38 Verksamhetsbidrag anslag totalt , , ,77 Verksamhetsbidrag totalt inkl. finansiering , , ,22 1 Under finansiering (avd.kod ) ingår centutjämning +10 cent, korrigering av interna investeringsinkomster och utgifter ,85 euro, personalkostnadsrättelser mellan konton -36,02 euro samt köp av gemensamma banktjänster ,63 euro. Mariehamns Stad 2005 Ekonomisk översikt 9

12 Stadens kommunala driftsbidrag till verksamheterna under året Drift Budget Bokslut Bokslut I euro inkl interna transaktioner år S:a kommunbidrag totalt , , ,00 Allmänna sektorn , , ,16 Stadsledning , , ,06 Byggnadsnämnden , , ,11 Miljönämnden , , ,92 Räddningsnämnden , , ,07 Sociala sektorn , , ,84 Allm, social verksamhet , , ,19 Barnomsorgen , , ,69 Omsorg- och handikappstöd , , ,84 Trobergshemmet , , ,12 Utbildnings- och fritidssektorn , , ,40 Skolnämnden , , ,79 Kulturnämnden , , ,81 Vuxenutbildningsnämnden , , ,09 Pommernnämnden , , ,04 Fritidsnämnden , , ,66 Mariebad , , ,01 Tekniska sektorn , , ,96 Stadsplanenämnden , , ,23 Allmän teknisk verksamhet , , ,73 S:a skattefinansierad verksamhet , , ,36 Elverket , , ,21 VA-verket , , ,45 Hamnnämnden , , ,12 S:a avgiftsfinansierad verksamhet , , ,36 1 Budgetändringar på driften under året presenteras under respektive anslag. Andelen kommunbidrag per sektor inom skattefinansierad verksamhet år 2005 i % Resultatet per anslag inom avgiftsfinansierad verksamhet år 2005 i euro Hamnnämden Elverket VA-verket 10 Ekonomisk översikt Verksamhetsberättelse

13 Stadens nettoinvesteringar under året Investering Budget Bokslut Bokslut I euro år år 2005 år 2004 S:a nettoinvestering totalt , , ,11 Allmänna sektorn , , ,40 Stadsledning , , ,43 Räddningsnämnden , , ,97 Sociala sektorn , ,41 0,00 Allmän social verksamhet , ,00 0,00 Omsorg och handikappstöd , ,41 0,00 Utbildnings- och fritidssektorn , , ,91 Skolnämnden , , ,76 Kulturnämnden , , ,81 Pommernnämnden , , ,41 Fritidsnämnden , , ,93 Tekniska sektorn , , ,39 Stadsplanenämnden 0,00 0, ,85 Allmän teknisk verksamhet , , ,54 S:a skattefinansierad verksamhet , , ,70 Elverket , , ,16 VA-verket , , ,58 Hamnnämnden , , ,67 S:a avgiftsfinansierad verksamhet , , ,41 1 Budgetändringar för investeringar under året presenteras under respektive anslag. Investeringsinkomster och utgifter år 2005 Stadens avskrivningstider Immateriella tillgångar; 5 år, Materiella tillgångar; Mark- och vattenområden ingen avskrivning, Förvaltnings- och institutionsbyggnader 40 år, Bostadsbyggnader 40 år, Fabriks- och produktionsbyggnader 30 år, Fritidsbyggnader 30 år, Ekonomibyggnader 20 år, Vattendistributionsnät 30 år, Avloppsnät 30 år, Fjärrvärmenät 20 år, Övriga jord- och vattenkonstruktioner 20 år, Broar, kajer och badinrättningar 20 år, Naturgasnät 20 år, Gator, vägar, torg och parker 20 år, Elledningar, transformatorer, utomhusbelysning 20 år, Övriga rör- och kabelnät 20 år, Fasta lyft- och flyttanordningar 20 år, Maskinerier och anordningar vid el-, vatten- o. dyl. verk. 10 år, Trafikregleringsanordningar 10 år, Övriga fasta maskiner, anordningar och konstruktioner 10 år, Telefonnät, central och abbonentcentraler 10 år, Fartyg av järn 15 år, Övriga tunga maskiner 10 år, Fartyg av trä och andra flytande arbetsmaskiner 10 år, Sjukhus-, hälsovårds- o. dyl. anordningar 10 år, Övriga transportmedel 10 år, Övriga rörliga arbetsmaskiner 10 år, Övriga lätta maskiner 10 år, Övriga anordningar och inventarier S år, Adb-utrustning 3 år, Övriga materiella nyttigheter; Ingen avskrivning, Pågående nyanläggningar; Ingen avskrivning, Placeringar; Ingen avskrivning. Mariehamns Stad 2005 Ekonomisk översikt 11

14 KONCERNEN Under året har Mariehamns stad utökat sitt aktieinnehav i dottersamfundet Fastighet Ab Marstad med euro samt i ägarintressesamfundet Ålands Industrihus Ab med euro för färdigställandet av teknikbyn ITiden. Koncernens balansomslutning år 2005 slutade på euro. Kommunkoncernen utgör en ekonomisk helhet med Mariehamns stad som modersamfund. Syftet med att presentera en balansräkning för koncernen är i första hand att ge en rättvisande bild av koncernens ekonomiska ställning som om koncernsamfunden utgjorde en enda bokföringsskyldig. I enlighet med anvisningar från kommunsektionens bokföringsnämnd, ingår, förutom Mariehamns stad, följande affärsverk, dottersamfund och kommunalförbund i koncernens balansräkning år 2005: Elverket som affärsverk, Fastighets Ab Marstad, Fastighets Ab Dalnäs, Mariehamns Centralantenn Ab, Stiftelsen Sjökvarteret, Mariehamns Energi Ab, Ålands Omsorgsförbund kf, Ålands Kommunförbund kf, Södra Ålands Högstadiedistrikt kf (50 % av träningsundervisningen) och Ålands miljöservice kf. Koncerninterna fodringar och skulder har eliminerats. Stadens ägarandel har likaså eliminerats med den s.k. parivärdemetoden. Den innebär att aktier och andelar i koncernsamfunden minskar balansräkningen under posten Bestående aktiva/placeringar med lika stor andel som koncernens aktiekapital eller grundkapital under Eget kapital minskar. Den andel i övriga koncernsamfund som staden inte äger har redovisats under minoritetsandelar. Kommunalförbundens andel i koncernens balansräkning har beräknats post för post utifrån ägarandelen. Stadens ägarandel av Södra Ålands Högstadiedistrikt har beräknats fram genom att ta stadens del i träningsundervisningen och multiplicera detta med träningsundervisningens andel av högstadiedistriktets totala grundkapital. Koncernens organisation och ägarandel i % Samägda samfund Svinryggens Deponi 50% Kommunalförbund Ålands Kommunförbund 41% Intressesamfund FAB Nyfahlers 42% Ålands Vatten 38% Ålands Problemavfall 28% Ålands Omsorgsförbund 44% Södra Ålands högstadiedistrikt, träningsundervisningen 50% Ålands Vindenergi Andelslag 21% Ålands Energi 50% Kraftnät Åland Ab 1) 19% Kraftnät Åland 6% Mariehamns Energi 20% ( 1) direkt och indirekt ägande via Ålands Energi: 22%) Ålands Miljöservice 2) 43% ( 2) Avser rösträttsandel i procent) Mariehamns Stad Dottersamfund Mariehamns Energi 3) 60% Mariehamns Centralantenn 100% FAB Marstad 100% Stiftelsen Sjökvarteret 100% ( 3) direkt o. indirekt ägande via Ålands Energi: 70%) Mariehamns Bio Energi 4) 50% FAB Dalnäs 62% BAB Styrmansg. 7 42% BAB Köpmansg % ( 4) direkt o. indirekt ägande via Ålands Energi: 35%) 12 Ekonomisk översikt Verksamhetsberättelse

15 Koncernens tillgångar (aktiva) med det egna kapitalet och skulderna (passiva) per 31 december Koncernens balansräkning Bokslut Bokslut Förändring I euro år 2005 år 2004 år AKTIVA , ,55 4,6% A BESTÅENDE AKTIVA , ,93 6,0% I Imateriella tillgångar , ,07 0,7% II Materiella tillgångar , ,83 6,3% Ill Placeringar , ,04-0,8% B FÖRVALTADE MEDEL , ,94-11,5% C RÖRLIGA AKTIVA , ,68-8,0% I Omsättningstillgångar , ,05 4,5% II Fordringar , ,64 26,4% Långfristiga fordringar , ,52 66,6% Kortfristiga fordringar , ,12 14,1% III Finansiella värdepapper 0,00 0,00 0% IV Kassa och bank , ,00-56,8% PASSIVA , ,55 4,6% A EGET KAPITAL , ,61 0,4% MINORITETSANDELAR , ,97-4,6% B AVSKR.DIFF. OCH RESERVER , ,00 13,8% C AVSÄTTNINGAR , ,00 0% D FÖRVALTAT KAPITAL , ,76-10,8% E FRÄMMANDE KAPITAL , ,21 9,5% I Långfristigt , ,98 11,4% II Kortfristigt , ,22 1,0% Koncernfinansiella nyckeltal Bokslut Bokslut Förändring Koncernens årsresultat, milj.euro -0,3-1,5-80,6% Räkenskapsperiodens resultat (ingår i det egna kapitalet) Kassamedel 31.12, milj.euro 2,8 6,4-56,8% Kassa, bank och finansiella värdepapper Kassalikviditet 20,0% 46,7% -57,3% Kassa, bank och finansiella värdepapper/kortfristiga skulder Soliditetsgrad i procent 49,6% 51,6% -4,0% Eget kapital/balansomslutningen Lånestock 31.12, milj.euro 63,2 58,2 8,6% Främmande kapitalet minus erhållna förskott, skulder till leverantörer, resultatregleringar och övriga skulder Lån euro/invånare ,9% Lånestock per invånare i euro Mariehamns Stad 2005 Ekonomisk översikt 13

16 PERSONAL Personalstyrka och struktur Antalet inrättade platser i årsarbete per förvaltning: Stadsledning Byggnadsnämnden Miljönämnden Räddningsnämnden Allmän social vht Barnomsorg Omsorg och handikapp Trobergshemmet Skolnämnden Kulturnämnden Vuxenutbildningsnämnden Pommernnämnden Fritidsnämnden Mariebad Allmän teknisk vht Elverket VA-verket Hamnnämnden Stadsplanenämnden Personalstyrkan under år 2005 uppgick till 853,29 årsarbetare 1 enligt följande: Totalt Kvinnor % Män % Årsarbetare 853,29 584,95 68,6 268,38 31,5 Anställda årsarbetare totalt (ordinarie och tillfälliga) 972,29 685,66 70,5 256,66 26,4 Frånvaro 119,07 100,75 84,6 18,32 15,4 Årsarbetstiden 2, dvs. den utförda arbetstiden uppgick till totalt 534,77 årsarbetare (361,67 kvinnor och 173,12 män). Pensionsform totalt kvinnor män Ålderspension Invalidpension Rehabiliteringsstöd För år 2005 godkände stadsfullmäktige 7 nya platser (7,48 årsarbetare). Under de senaste 10 åren har antalet platser ökat med totalt 168,88 årsarbetare enligt följande: Nya tjänster och befattningar Under året utfördes mer- och övertidsarbete (ersatt i pengar) motsvarande 9,14 årsarbete (2,31 kvinnor och 6,83 män). Medelåldern för personal med ordinarie anställning var 45,5 år. Nedanstående diagram visar åldersfördelningen: Åldersfördelning fanns det 822 av stadsfullmäktige godkända platser (775,10 årsarbetare) fördelade enligt följande: Under året beviljades 15 personer (2004: 12 personer) någon form av pension. Arbetsavtalsförhållande Tjänst Totalt Heltid Deltid Totalt Årsarbetare = +ordinarie och tillfälligt anställda totalt -frånvaro (exkl. årssemester). Ett årsarbetare innebär ett helt års arbetsinsats av en heltidsarbetare. För deltidsanställda uträknas årsarbetet enligt sysselsättnings%/100*12/anställningstid i månader. 2 Årsarbetstiden = +årsarbete +övertidsarbete ersatt i pengar -all frånvaro -lördagar, söndagar och helger 14 Personal Verksamhetsberättelse

17 Frånvaro Frånvaron från arbetet motsvarade 119,0 årsarbetare (100,72 kvinnor och 18,28 män). Nedanstående tabell visar vilken typ av frånvaro det varit fråga om: Frånvaro Sjukfrånvaron motsvarade 34,01 årsarbetare och uppgick till totalt sjukfrånvarodagar (kvinnor , 78,9 % och män 2.872, 21,1 % sjukfrånvarodagar). Antalet sjukfrånvarotillfällen var totalt (kvinnor och män 450 tillfällen. Sjukfrånvaron har ökat med 10,9 % jämfört med år Sjukfrånvaron var 4,14 % av vanligen arbetad tid. Frånvaro Totalt Kvinnor Män Privat angelägenhet 15,44 13,15 2,30 Studieledighet 3,70 2,89 0,81 Vårdledighet (efter föräldraledighet) 20,67 20,34 0,33 Moderskaps- faderskaps- och föräldraledighet 11,32 10,75 0,57 Sjukledighet 34,01 26,39 7,62 Skötsel av sjukt barn 1,06 0,86 0,21 Skötsel av annan tjänst inom samfundet 25,60 22,32 3,29 Offentligt uppdrag 2,97 0,00 2,97 Övrig frånvaro 4,22 4,02 0,19 Totalt 119,00 100,72 18,28 Löner Nya kollektivavtal trädde i kraft från Avtalens inverkan på lönerna var totalt ca 4 %. Förutom förhöjningar av grundlönen, höjdes ålandstillägget till 120 euro och överfördes till grundlönen En ny lönesättning utgående från en arbetsvärdering slutfördes för anställda inom AKTA-avtalet. Lönesumman uppgick till 25,2 milj. euro (2004: 23,8 milj. euro) För personalutbildning användes euro, vilket är 1,3 % av lönekostnaderna (2004: 1,5 %). Personalpolitik I slutet av år 2004 godkände stadsfullmäktige ett personalstrategiskt program. Under år 2005 har många av åtgärderna i programmet förverkligats. Bl.a. har en rekryteringsguide godkänts av stadsstyrelsen och enhetliga introduktionsrutiner har utarbetats. En friskvårdsgrupp har tillsatts för att initiera och förverkliga olika friskvårdsprojekt. På hösten 2005 ordnades inspirationsdagar för personalen. Vikten av utvecklingssamtal och arbetsplatsmöten har poängterats och den interna informationen har förbättrats i och med införandet av den s.k. chefstimmen. Möjligheterna att införa resultatlön har diskuterats. EU-bidrag för uppbyggande av system för kompetensutveckling har sökts. Jämställdhet Stadsfullmäktige antog den 31 maj 2005 en ny jämställdhetspolicy och ett jämställdhetsprogram. En projektanställd resurs på personalavdelningen har under året arbetat med att kartlägga, informera om och inventera jämställdhetsarbetet. Mariehamns Stad 2005 Personal 15

18 MILJÖREDOVISNING På algrundet finns en fin simstrand som under året haft bra vattenkvalitet och många besökare. Mariehamns stads miljöpolicy togs av fullmäktige 2002 som är stadens åtagande på miljöområdet. Under 2005 har arbetet med att ta fram miljömål för Mariehamns stads förvaltning pågått, samt som ett led i miljöledningsarbetet arbetat med att revidera agenda 21 handlingsprogrammet från Miljöledningsarbetet fortgår kontinuerligt för att ständigt förbättra stadens miljöprestanda. Staden arbetar enligt processen i ISO Miljöledning. Året som gick Miljöveckan gick av stapeln april i samarbete med bl.a. Ålands idrottsförbund och Mariehamns fritidsförvaltning. Aktiviteter såsom utställning av sopkonst, föreläsningar, stadspromenader, politikerdiskussion, rockkonsert och en avslutande kretsloppsstafett skulle locka medborgarna till nyfikenhet för miljöfrågor och miljömedvetenhet. Ytternäs skola anordnade miljövecka under samma tidsperiod och jobbade kring teman vatten, luft, skog, energi, miljömärkning, sopsortering, vind och sol. De genomförde också en miljömusikal. Skolorna arbetar kontinuerligt med miljöarbete, under 2005 skall särskilt uppmärksammas att skolbespisningens föreståndare i Strandnäs Skola, Maj Gun Sjöberg tog emot Natur o Miljös stora Miljöpris. Inom den tekniska sektorn har arbetet med reningsverket fortskridit enligt plan under året. Reningskapaciteten kommer att öka betydligt och stadens utsläpp från Lotsbroverket kommer att minska betydligt. Verket har uppfyllt gällande tillståndskrav för fosfor och biologiskt syreförbrukande ämnen med god marginal trots omfattande om- och tillbyggnad under året. Fastighetsavdelningen har utfört energibesparingar i form av trimning av fastigheternas installationer. Styrautomatik har installerats i Bollhalla för att energianvändningen endast utnyttjas när aktiviteter sker i lokalen, ett lyckat resultat medför att den planerade värmeåtervinningsanläggningen inte utförts. I biblioteket har en karuselldörr installerats för att minska på kallras och buller. Ny gång och cykelväg anlades under Nya Godbyvägen. Den Bilfria Dagen uppmärksammades 22 september trots att staden inte deltog i det europeiska nätverket, då kravet för deltagande är att stänga av minst en gata. Att åka kollektivtrafik, cykla och gå lyftes särskilt fram. Ett följdprojekt var den Alternativa Bränsle Dagen den 29 september med miljöbilsutställning, föreläsningar och politikerdiskussion om framtida alternativa bränslen på Åland. Mariehamns stad deltog genom miljöförvaltningen i en undersökning gällande Hållbar utveckling. Union of the Baltic Cities har som ett delprojekt inom UBCs Agenda 21 aktionsplan för åren , utarbetat en enkät som många städer runt Östersjön har besvarat. Enkäten ger en unik analys av nivån på hållbar utveckling i städerna runt Östersjön inom fem fokusområden: Bra styrning och hållbar samhällsledning, Hållbar användning av energi och resurser, God boendemiljö och skydd om naturen, Hållbar ekonomi och transporter, samt Social integration och hälsa. Rapporten specifikt för Mariehamn ger en bild över situationen idag, och vad man kan jobba vidare med gällande hållbar utveckling. Staden genom Miljöförvaltningen har deltagit i ett Interreg III B projekt Projektet New Hansa- för hållbara hamnar och städer har avslutats under Slutprodukten av projektet var ett MoU (Memorandum of understanding on sustainable port and maritime policy in the Baltic sea region) som togs i Stadsfullmäktige och skrevs under vid UBCs VIII generalkonferens i Åbo den 30 september Projektet var ett projekt med 18 deltagare i form av städer, hamnar och andra kring Östersjön. Projektet utmynnade i en policy gällande utsläpp till luft, fast avfall och avloppsvatten från fartyg. I slutet av året beslöt Stadsfullmäktige att överföra det kommunala renhållningsansvaret till kommunalförbundet Ålands Miljöservice. Ålands Miljöservice är en gemensam renhållningsmyndighet för 12 av de 16 kommunerna på Åland. Miljönyckeltal Nedan presenteras nyckeltalen för miljötillståndet i Mariehamns stad. Nyckeltalen används för att mäta stadens miljöarbete. Avfall & Återvinning, kg/inv, år mängd hushållsavfall/person 183,9 199,8 178,5 158,6 154,5 mängd inlämnat farligt avfall/person 9,1 9,1 11,9 11,5 14,7 mängd inlämnat till återvinning/person 114,1 112,9 117,7 148,5 96,5 Hamnavfall, m 3 /år Spilloljor 0 52,36 0 Fast avfall 0 100,45 32,1 Toalettavfall Kompostering, %, år andel hushåll som komposterar i Mariehamn 47,5 47,4 48,5 58,2 58,6 Vatten, m 3 /person, år vattenförbrukning per person 87,5 92,3 93,8 95,9 94,7 varav förbrukning inom stadens förvaltning 7,4 8,4 7,3 10,6 14,9 Utsläpp till vatten, kg/inv, år Kväve 6 5 5,9 5,9 5,3 Fosfor 0,08 0,08 0,1 0,1 0,06 Utsläpp till luft, fartygstrafik, kg/inv Svavel ,5 5,3 11,8 NO X ,3 27,6 CO Energiförbrukning *, kwh/inv, år Energiförbrukning 1481,9 1704,2 1832,6 2043,8 2549,9 varav el 550,4 653,8 699,8 684,2 828,8 varav fjärrvärme 930,8 1049, ,2 1720,6 varav olja, m 3 /inv, år 0,7 0,6 0,5 0,4 0,5 El energi, MWh/år inköpt el/inv 8,8 9,1 9,2 9,1 9,2 varav vindkraft/inv 0,5 0,4 0,45 0,4 0,43 16 Miljö Verksamhetsberättelse

19 Fjärrvärme, st Antal fjärrvärmeanslutningar Biobränsle, % Andel biobränsle i fjärrvärmen Energibrunnar, st Antal energibrunnar Stadens fordon (inkl.marstad), st Bensin Diesel Bränsleförbrukning, liter/år (inkl. Marstad) Bensin Diesel Kollektivtrafik antal passagerare/inv. 28,9 29,6 30,6 30,3 32,1 Avfall och återvinning Hushållsavfallet har stadigt minskat och insamling av farligt avfall och återvinning har ökat. Under året har Ålands Problemavfall haft miljöcontainrar för insamling av farligt avfall på flera platser i staden. Bra förutsättningar för insamling förbättrar processerna. Avfall och återvinning, kg/år Energi Användningen av fjärrvärme i stadens verksamheter har ökat betydligt genom åren. För år 2005 var andelen biobränsle i fjärrvärmen 35 %. Enenergi Kväve Utsläpp av kväve har minskat, trots att inte Lotsbroverkets ombyggnation är genomförd. Reningskapaciteten kommer att öka betydligt och stadens utsläpp från Lotsbroverket kommer att minska ytterligare när ombyggnationen är klar. Kväve kg/år Hamnavfall Sedan lagen om mottagning av hamnavfall infördes år 2003 ökar till viss del insamlandet av avfallet i hamnen. I siffrorna ingår inte fartygen med undantag från Landskapsregeringen som har egna avtal med entreprenörer. Hamnavfall Fosfor Utsläppen av fosfor från reningsverket har minskat betydligt jämfört med tidigare år. Den nedåtgående trenden kan bero på minskad näringstillförsel av fosfor till reningsverket, bättre fällning av fosfor i verket m.m. Då driften i verket efter ombyggnationen justeras förväntas fosforhalten minska ytterligare. Fosfor kg/år Kompostering Andelen hushåll i Mariehamn som komposterar ökar. Under år 2004 genomfördes en kompostkampanj som inspirerade många invånare till att börja kompostera. Kompostering El Elförbrukningen har stigit, då staden växer. Stadens egna verksamheter har utökats med bl.a Mariebad och nya Tekniska verken. Andelen av vindkraft har inte ökat, detta beror till största del på att vindparken på Åland inte har förändrats nämnvärt de senaste åren. Elenergi, MWh/år Mariehamns Stad 2005 Miljö 17

20 Vatten Den ökade mängden vatten som förbrukas inom stadens egna verksamheter kan till stor del bero på vattenanvändningen vid Mariebad, men också på grund av driftstörningar i Lotsbroverket. Totala vattenförbrukningen ligger på en ganska konstant nivå, men dock högt. I dagens samhälle använder vi mycket vatten till bad, dusch, toalett och tvätt. Vattenförbrukning Generalplan Förslaget till generalplan för Mariehamn är en riktlinje för hur staden är tänkt att utvecklas de närmaste 30 åren. I cirkeldiagrammet redovisas förhållandet mellan de olika markanvändningarna. Andelen vattenområden är störst, bostadsområdena tar relativt stor del i förhållande till industrimark. Utredningsområdena, vars markanvändningsalternativ skall studeras, är framförallt Svinö, bostadsöar i Slemmern och Rönnbergs torg. Grönområdena har stor del i Mariehamns stadsbild och förväntas öka då utredningsområdena planeras. Energi * El kwh/år Elkostnad euro/år Olja m 3 /år Oljekostnad euro/år Fjarrvärme kwh/år Fjärrvärme euro/år Uppvärmd yta m Energi kwh/m Kostnad euro/m 2 11,32 13,29 12,64 12,24 13,53 Tot. Energiförbrukning kwh/år Energikostnad tot euro/år Energikostnad euro/ inv. år 87,06 103,48 100,16 112,8 115,58 * Stadens egna verksamhet inkl. Marstad Den stora ökningen av den totala energiförbrukningen 2004, 2005 beror bl.a. på tillkomsten av nya fastigheter såsom Mariebad och nya Tekniska Verken. Elförbrukningen har minskat något, så också oljeförbrukningen, däremot har fjärrvärmen ökat. Tyvärr har kostnaderna för fjärrvärmen också stigit, då den berörs av priset på olja. Återvinning (ton/år) Returpapper 585,5 638,5 675,6 789,7 629 Kartong 159,4 191,3 200,5 242,7 255 Förpackningar 14,6 15,4 45,2 60,6 61 Tetror 23,2 22,8 26,6 33,7 29,8 Returglas ,9 104,2 172,5 212,8 Plast 39,5 57,9 58,4 Aluminium 7,8 11,4 11,4 12,97 12,9 Metall 230, ,4 182,7 296,4 Elektronik 11,9 11, ,2 21,1 Textil 10,5 14,3 10, ,2 Tot. Insamlat till återvinning Plaståtervinningen startade först Miljö Verksamhetsberättelse

21 Korrvik Kväve och fosfor i vattnen kring Mariehamn Kväve och fosfor är grundämnen som finns naturligt i marken och i luften. De ger viktig näring åt växter. Människan bidrar med ett överskott av fosfor och kväve genom bl.a. utsläpp av tvätt- och avloppsvatten. Normalt är förhållandet mellan kväve och fosfor ungefär 7:1 i naturen. Därför är en jämförelse mellan halterna av fosfor och kväve en bra indikator på övergödning orsakad av mänsklig påverkan. Halterna av både kväve och fosfor har de senaste åren sjunkit en aning på de flesta platser kring Mariehamn. Det betyder inte att ytterligare åtgärder behöver vidtas; de inre delarna av Svibyviken har fortfarande väldigt höga halter av både fosfor och kväve, något som antagligen beror på utsläpp från jordbruk, enskilda avlopp och övriga verksamheter längs Svibyån/Möckelbybäcken. Badhusberget Svibyviken Slemmern Mariehamns Stad 2005 Miljö 19

22 STADENS ORGANISATION Stadsfullmäktige Revisorerna Politisk nämnd Stadsstyrelsen Förvaltning Stadsdirektören Centralförvaltningen Stadskansli/Finanskansli Byggnadsnämnden Byggnadsinspektionen Vuxenutbildningsnämnden Fritidsnämnden Medborgarinstitutet Fritidsförvaltningen inkl. Mariebad Hamnnämnden Hamnnverket Kulturnämnden Kulturförvaltningen Miljönämnden Miljökontoret Pommernnämnden Pommern Räddningsnämnden Räddningsverket Skolnämnden Skolförvaltningen Socialnämnden Socialförvaltningen inkl. Trobergshemmet Stadsplanenämnden Stadsarkitektkontoret Tekniska nämnden samt direktionen för elverket Tekniska verken Äldrerådet 20 Stadens organisation Verksamhetsberättelse

23 STADSLEDNING Stadsfullmäktiges ordf. Tage Silander, stadsstyrelsens ordf. Barbro Sundback, stadsdirektör Ritva Sarin Grufberg, stadssekreterare Bjarne Pettersson och finanschef Peter Carlsson Bjarne Pettersson Peter Carlsson Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro DRIFT (+) Kommunbidrag (+) Försäljningsintäkter (+) Avgiftsintäkter (+) Interna intäkter (+) Övriga intäkter (=) Summa intäkter (-) Personalkostnader (-) Köp av tjänster (-) Material (-) Lokalhyror (interna) (-) Lokalhyror (externa) (-) Avskrivningar (-) Internränta (-) Interna kostnader (-) Övriga kostnader (=) Summa kostnader (=) Summa driftsresultat RESULTATRÄKNINGENS VERKSAMHETSBIDRAG Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Del av verksamhetsbidrag INVESTERING (+) Inkomster (-) Utgifter (=) Summa investering Budgetändringar på driften under året i euro: personalkostnader ,00, övriga kostnader ,00, Netto totalt: ,00. Budgetändringar på investeringar under året i euro: inkomster ,00, utgifter ,43. Netto totalt: ,43. Ekonomi Drift: I slutet av år 2005 skrevs avtal om försäljning av fastigheten Skillnadsgården för euro där bokförd försäljningsintäkt och överlåtelse försköts till början av nästa år. Som övrig intäkt bokfördes en samlad försäljningsvinst på totalt euro för 17 sålda tomter. Den interna intäkten för avkastning på investerat kapital från hamnnämnden ökade med euro under året. Obudgeterade personalkostnader för stadens periodiserade semesterlöner belastade stadsstyrelsens disposition med euro. Del av kommunbidrag drift Del av investeringar Investeringar: Till Fab Marstad utbetalades under året euro som aktiekapital för två hyresbostadsprojekt. De aktuella projekten var Lillängen i Östernäs med 10 bostadslägenheter, vilka beräknas vara inflyttningsklara i mars år 2006 samt de två första husen vid Lotsgatan på det tidigare Oljehamnsområdet. Projektet vid Lotsgatan omfattar sammanlagt 50 hyreslägenheter. Mariehamns stad deltog med euro i Ålands Industrihus inköp av Plasto-fastigheten. Utvecklingen av stadens datanätverk skedde i stort sätt enligt budget. Under året fanns ett mindre behov av utbyggd telefonväxel än planerat. Nedlagt arbete med inköp av gemensam programvara försköts delvis till nästa år med förhoppningen att finna alternativa och mer kostnadseffektiva lösningar. TEKNISKA UTBILDNINGS- OCH FRITIDS- SOCIALALA ALLMÄNNA SEKTORN SEKTORN SEKTORN SEKTORN Verksamhetsområde Stadsledningen består av stadsfullmäktige, stadsstyrelse, stads- Mariehamns Stad 2005 Allmänna sektorn 21