Mariehamns Stad. Verksamhetsberättelse

Transkript

1 Mariehamns Stad Verksamhetsberättelse

2 Äldrerådet Tekniska verken inkl. elverket

3 Mariehamns Stads verksamhetsberättelse 2004 Innehåll FÖRTROENDEVALDA stadsfullmäktige och stadsstyrelse 2-3 STADSDIREKTÖREN 4 EKONOMISK ÖVERSIKT 5 Resultat 5 Balans 6 Finansieringskalkyl 7 Finansiella nyckeltal 8 Drift och investering Koncernen 12 PERSONAL 14 MILJÖ 16 STADENS ORGANISATION 18 ALLMÄNNA SEKTORN STADSLEDNING 19 BYGGNADSNÄMNDEN 21 MILJÖNÄMNDEN 23 RÄDDNINGSNÄMNDEN 25 SOCIALA SEKTORN SOCIALNÄMNDEN, ALLMÄN SOCIAL VERKSAMHET 27 BARNOMSORGEN 30 OMSORG OCH HANDIKAPPSTÖD 33 TROBERGSHEMMET 36 UTBILDNINGS- OCH FRITIDSSEKTORN SKOLNÄMNDEN 38 KULTURNÄMNDEN 40 MEDBORGARINSTITUTET 42 POMMERNNÄMNDEN 44 FRITIDSNÄMNDEN 46 MARIEBAD 48 TEKNISKA SEKTORN TEKNISKA NÄMNDEN, ALLMÄN TEKNISK VERKSAMHET 50 ELVERKET 54 VA-VERKET 57 HAMNNÄMNDEN 59 STADSPLANENÄMNDEN 61 FÖRTROENDEVALDA i nämnder REVISIONSBERÄTTELSE 64

4 Stadsfullmäktige Första raden från vänster: Peter Andersson, Anita Karlsson, Ulla Andersson, Folke Sjölund, Tage Silander, Christian Beijar, Birgitta Hermans, Henrik Boström. Andra raden: Anna Janson, Katrin Sjögren, Sune Alén, Sten-Erik Abrahamnsson, Maria Hägerstrand-Mattsson, Anne- Helena Sjöblom, Leena Raitanen, Roger Jansson, Karl-Göran Eriksson. Tredje raden: Pia Arnio, Ronald Boman, Stefan Snellman, Leif Johansson, Fredrik Lindqvist, Carl-Johan Wikström. Tage Silander, ordf. Folke Sjölund, I vice ordf., vice gruppordf. Christian Beijar, II vice ordf, gruppordf. Pia Arnio Sten-Erik Abrahamsson Sune Alén Ulla Andersson Ronald Boman, gruppordf. Henrik Boström Camilla Gunell Birgitta Hermans vice gruppordf. Anna Janson Roger Jansson Anita Karlsson Fs Lib Soc Lib Soc Lib Soc Ål fr Fs Soc Fs Lib Fs Soc Mikael Lagström Rauli Lehtinen Harriet Lindeman Fredrik Lindqvist Britt Lundberg Roger Nordlund Tom Pussinen, gruppordf. Leena Raitanen, vice gruppordf. Anne-Helena Sjöblom Katrin Sjögren, gruppordf. Stefan Snellman Kristina Sundman, gruppordf. Carl-Johan Wikström, vice gruppordf. Fs Lib Fs Fs C C Fs Soc Soc Lib Soc Ob Lib 2 Verksamhetsberättelse

5 Stadsstyrelsen Från vänster Lotta Wickström-Johansson, Lib, Johan Ehn, Fs, II vice ordf. Christian Nordas, Lib, ordförande Barbro Sundback, Soc, Erica Sjöström, C, I vice ordf. Anneli Ahlgren, Fs och Martin Nilsson, Soc. Mariehamns Stad

6 Stadsdirektörens överblick Glädjande nog har stadens befolkning börjat öka igen och har under året vuxit med 86 personer. Staden hade invånare den 31 december De bostäder som staden satsat på de senaste åren har äntligen givit resultat i ökad inflyttning. Hushållens storlek blir allt mindre och i Mariehamn är medelstorleken 2,1 personer. Det märks bl.a. av att antalet barn i förskoleåldern har minskat. Många barnfamiljer väljer att flytta till stadens randkommuner har varit de stora investeringarnas år. Mariebad och Tekniska Verkens kontorsbyggnad invigdes. Arbetet med den nya kaj 6 och det nya Lotsbroverket påbörjades. Daghemmet Wäktars renoverades och förstorades samt daghemmet Blåbärets projektering blev klar. Investeringar för 17,5 miljoner euro har förverkligats under året av budgeterade 26 miljoner. Drygt 8,1 miljoner euro har förskjutits till De stora investeringarna märks även i stadens lånebörda. Lån på 14,7 miljoner euro för investeringar upptogs under året. Detta innebär att stadens totala lånebörda nu är 24,1 miljoner euro. Balansomslutningen för år 2004 är 122,1 miljoner euro och anläggningstillgångarna har ökat med drygt 13 miljoner euro. Staden har med sina 16 procent framhärdat i att ha lägst kommunalskatt, även jämfört med riket. Budgeten för skatteintäkter har inte nåtts. Effekterna av att det allmänna avdraget slopats har inte blivit som förväntat. Kommunalskatteintäkterna blev drygt 2 miljoner euro lägre än beräknat. Verkan av det ökade förvärvsavdraget har inte kompenserats fullt ut. Landskapet ersatte staden med cirka euro mindre än den budgeterade kompensationen på 50 %. Därutöver minskade landskapet sina allmänna landskapsandelar, i samband med att det allmänna avdraget försvann, med drygt euro mer än vad kommunalskatterna ökade. Även om stadens kostnader totalt hållit sig inom budgetramen blev resultatet ett underskott på 1,44 miljoner euro. Stadens personal ökade med 31,23 årsarbetskrafter. Den största ökningen är en följd av det nyöppnade Mariebad. I övrigt är det främst äldreomsorgen som fått ytterligare resurser. Sjukfrånvaron ligger under rikets genomsnitt och minskade något jämfört med året innan. Lönerna höjdes med i medeltal 2,6 %. Ett personalstrategiskt program har antagits vilket innebär många olika satsningar på personalen som kommer att genomföras stegvis. Staden har under året haft en hel del rättsprocesser som inneburit förseningar av en del större projekt som kajbygget och Lotsbroverket. Rättsprocesserna med anledning av rederiernas besvär år 1999 över hamntaxans utformning pågår alltjämt. En ny process om skadestånd har dessutom väckts med anledning av de tidigare processerna om hamnavgifter. En generalplan för staden håller på att tas fram. Medborgarna har kontinuerligt informerats och många har haft synpunkter på planen. Planen antas av stadsfullmäktige IFK Mariehamn har lyckats med det fantastiska att kvala in i den finska fotbollsligan. Detta innebär en stor PR för staden men det innebär också att staden får en hel del åtaganden. Idrottsparken måste byggas ut för att klara en standard som krävs för ligamatcher, stor publik och TV-sändningar. Stadens kärnverksamheter har fortsättningsvis kunnat hållas på en mycket god nivå. Vi kan stoltsera med en hög nivå på barnomsorg, skola och äldreomsorg samt bra kommunalteknik. Dessutom är staden både välskött och vacker. Jag vill tacka alla anställa och förtroendevalda för ett värdefullt arbete för vår stad. Ritva Sarin Grufberg 4 Verksamhetsberättelse

7 Ekonomisk översikt Stadens samtliga externredovisade intäkter och kostnader under året Resultaträkning 1) Budget Bokslut Bokslut I euro år Verksamhetsintäkter , , ,34 Försäljningsintäkter , , ,19 Avgiftsintäkter , , ,61 Understöd och bidrag , , ,85 Övriga intäkter , , ,69 Verksamhetskostnader , , ,74 Personalkostnader: , , ,29 Löner och arvoden , , ,98 Lönebikostnader: , , ,31 - pensionskostnader , , ,48 - övriga lönebikostnader , , ,83 Köp av tjänster , , ,83 Material, förnödenheter och varor , , ,63 Understöd , , ,55 Övriga verksamhetskostnader , , ,44 Verksamhetsbidrag , , ,40 Skatteintäkter: , , ,33 Kommunalskatt 2) , , ,17 Fastighetsskatt , , ,70 Samfundsskatt , , ,46 Övriga skatteintäkter , , ,00 Landskapsandelar, kompensationer 3) , , ,23 Driftsbidrag , , ,16 Finansiella intäkter och kostnader: , , ,97 Ränteintäkter , , ,72 Övriga finansiella intäkter 0, , ,99 Räntekostnader , , ,93 Övriga finansiella kostnader 0, , ,75 Årsbidrag , , ,19 Planenliga avskrivningar , , ,70 Extraordinära kostnader 0,00 0, ,02 Årets resultat , , ,47 Ökning (-), minskning (+) av fonder , , ,98 Årets överskott (underskott) , , ,45 1) Budgetändringar i euro under året: försäljningsintäkter ,69, övriga intäkter ,63, personalkostnader ,00, köp av tjänster ,36, material, förnödenh. o varor ,33, övriga verksamhetskostnader ,21. 2) Kommunalskatteintäkter Bokslut Bokslut I euro S:a kommunalskatteintäkter totalt , ,17 S:a årets förskottsuppbörd , ,99 Slopandet av det allmänna avdraget på Åland ,23 Övrig förskottsuppbörd , ,99 S:a tidigare års kommunalskatt , ,18 Föregående års rättelser och förskottsåterbäringar , ,40 Övrig tidigare års kommunalskatt , ,58 3) Landskapsandelar och kompensationer Budget Bokslut I euro S:a landskapsandelar och kompensationer totalt , ,01 S:a landskapsandelar: , ,71 Socialvård , ,84 Grundskola , ,55 Medborgarinstitut , ,96 Bibliotek , ,16 Idrotts-, ungdoms- och kulturverksamhet , ,00 Allmänna landskapsandelar: , ,80 - därav utjämning (effekten av det allmänna avdraget) , ,52 - därav justeringsbelopp , ,28 S:a landskapskompensationer: , ,30 Kompensation för utökat förvärvsinkomstavdrag , ,48 Uteblivna intäkter från kapitalinkomstbeskattningen 0, ,17 Komp. för ny fördelningsnyckel av samfundsskatt 0, ,65 Mariehamns Stad 2004 Ekonomisk översikt 5

8 Stadens tillgångar (aktiva) med det egna kapitalet och skulderna (passiva) per Balansräkning 1) Budget Bokslut Bokslut I euro år AKTIVA , , ,20 A BESTÅENDE AKTIVA , , ,12 I Immateriella tillgångar , , ,72 1. Immateriella rättigheter ,00 0,00 0,00 2. Datorprogram 0, , ,13 3. Övriga utgifter med lång verkningstid 0, , ,59 ll Materiella tillgångar , , ,33 1. Mark- och vattenområden , , ,93 2. Byggnader , , ,58 3. Fasta konstruktioner o anordningar , , ,23 4. Maskiner och inventarier , , ,00 5. Övriga materialla tillgångar , , ,01 6. Förskottsbetalningar, pågående nyanläggningar 0, , ,58 lll Placeringar , , ,07 1. Aktier och andelar , , ,07 B FÖRVALTADE MEDEL , , ,64 1. Landskaps- o. statliga uppdrag , , ,70 2. Donationsfondernas särskilda täckning , , ,94 C RÖRLIGA AKTIVA , , ,44 I Omsättningstillgångar , , ,20 4. Övriga omsättningstillgångar , , ,20 ll Fordringar , , ,76 Långfristiga fordringar , , ,51 2. Lånefordringar , , ,71 3. Övriga fordringar 0, , ,80 Kortfristiga fordringar , , ,25 1. Kundfordringar , , ,31 2. Lånefordringar 0, , ,78 3. Övriga fordringar 0, , ,56 4. Resultatregleringar 0, , ,60 lv Kassa och bank , , ,48 PASSIVA , , ,20 A EGET KAPITAL , , ,54 l Grundkapital , , ,31 ll Anslutningsavgiftsfond ,00 0, ,36 lv Övriga egna fonder , , ,72 V Över-/underskott från tidigare år , , ,70 Vl Över-/underskott för räkenskapsåret , , ,45 C AVSÄTTNINGAR 0, , ,00 2. Övriga avsättningar 0, , ,00 D FÖRVALTAT KAPITAL , , ,42 1. Landskaps- o. statliga uppdrag , , ,70 2. Donationsfondernas kapital , , ,56 3. Övrigt förvaltat kapital 3 402, , ,16 E FRÄMMANDE KAPITAL , , ,24 l Långfristigt främmande kapital , , ,24 2. Lån från finansinstitut, försäkringsinrättningar , , ,22 3. Lån från offentliga samfund 0, , ,39 7. Övriga skulder 0, , ,63 ll Kortfristigt främmande kapital , , ,00 2. Lån från finansinstitut, försäkringsinrättningar , , ,88 3. Lån från offentliga samfund 0, , ,20 6. Skulder till leverantörer 0, , ,45 7. Övriga skulder 0, , ,33 8. Resultatregleringar 0, , ,14 1) Inga budgetändringar under året. 6 Ekonomisk översikt Verksamhetsberättelse

9 Stadens kassaflöde och förändring av kassamedel under året Finansieringskalkyl 1) Budget Bokslut Bokslut I euro år Den egentliga verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Internt tillförda medel: , , ,77 Årsbidrag , , ,19 Extraordinära poster 0,00 0, ,02 Rättelseposter till internt tillförda medel , , ,40 Investeringar: , , ,34 Investeringar i anläggningstillgångar , , ,76 Finansieringsandelar till investeringsutgifter 0, , ,86 Försäljningsinkomster av anläggningstillgångar 0, , ,56 Nettokassaflödet för den egentliga verksamheten och investeringarna , , ,57 Finansieringens kassaflöde Förändringar av lånestocken: , , ,18 Ökning av långfristiga lån , , ,00 Minskning av långfristiga lån 0, , ,57 Förändring av kortfristiga lån 0, , ,75 Förändring av eget kapital 0, , ,92 Övriga förändringar av likviditeten: 0, , ,60 Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital 0, , ,40 Förändring av omsättningstillgångar 0, , ,91 Förändring av långfristiga fordringar 0, , ,33 Förändring av kortfristiga fordringar 0, , ,04 Förändring av räntefria lång- och kortfristiga skulder 0, , ,60 Finansieringens nettokassaflöde , , ,50 Förändring av kassamedel 0, , ,07 Kassamedel 31 december , , ,48 Kassamedel 1 januari , , ,55 Summa förändring av kassamedel 0, , ,07 1) Inga budgetändringar under året. Av staden utgivna lån Bokslut Bokslut I euro per 31 december Egna externt utgivna lån Fastighets Ab Marstad 0, ,63 Fastighets Ab Möckelöbrinken , ,63 Lån ur bostadsproduktionsfonden , ,91 Mariehamns FBK , ,71 Summa , ,88 Förmedlade landskapslån Daghemmet Solrosen rf 9 973, ,26 Mariehamns Seglarförening r.f , ,37 FRK, Mariehamns avdelningen , ,46 Ålands Cancerförening rf , ,51 Landskapsfören. Folkhälsan på Åland r.f , ,45 Ålands Fredsförening-Emmaus 6 608, ,93 Summa , ,98 Interna lån Mariehamns stads Elverk 0, ,63 Summa av staden utgivna lån , ,49 Mariehamns Stad Ekonomisk översikt

10 Finansiella nyckeltal Budget Bokslut Bokslut år Invånarantal 31 december Drift Verksamhetsintäkter i procent av verksamhetskostnaderna: 38,2 % 39,7 % 38,8 % - nyckeltalet beskriver avgiftsfinansieringens andel av verksamhetskostnaderna. Årsbidraget i procent av avskrivningarna: 98,7 % 64,5 % 118,9 % - utgångspunkten är att kommunens egna medel är tillräckliga om årsbidraget är lika stort d.v.s 100% som de avskrivningar på anläggningstillgångar som ska avdras från det. Årsbidrag euro/invånare: årsbidrag per invånare är ett nyckeltal som används allmänt för bedömning av om den egna finansieringen är tillräcklig. Investeringar Intern finansiering av investeringar i procent: 24,1 % 16,6 % 29,9 % - nyckeltalet anger hur stor del av den egna anskaffninsutgiften för investeringar som har finansierats med internt tillförda medel. Resterande andel upp till 100% finansieras genom försäljning av anläggningstillgångar, lån eller minskning av kassamedlen. Intern finansiering av kapitalutgifter i procent: 24,1 % 15,4 % 27,8 % - detta nyckeltal utvisar årsbidragets procentuella andel av det totala beloppet av egna anskaffningsutgifter för investeringar, nettoökningen av utgivna lån och amorteringar på lån. Räntor och amorteringar på lån Låneskötselbidrag: 2,9 1,8 3,4 - låneskötselbidraget visar om kommunens interna finansiering täcker räntor och amorteringar på främmande kapital. Finansieringen täcks om nyckeltalets värde är 1 eller större. Likviditet Kassamedel 31 december i miljoner euro: 4,5 4,2 6,1 - till kassamedel räknas finansiella värdepapper samt kassa och banktillgodohavanden. Kassautbetalningar i miljoner euro: 75,2 78,1 72,8 - beloppet visar de sammanlagda utbetalningarna som skett under året. Likviditet (kassadagar): nyckeltalet anger hur många dagars kassautbetalningar som kan täckas med kommunens kassamedel. Soliditet Soliditetsgrad i procent: 73,3 % 70,5 % 80,1 % - soliditeten beskriver kommunens förmåga att bära underskott och kapacitet att klara av sina åtaganden på lång sikt. En soliditetsgrad på 70% kan inom den kommunala ekonomin anses vara ett eftersträvansvärt mål. 100% betyder att samtliga ägda tillgångar har finansierats med egna medel. Finansieringsförmögenhet Finansieringsförmögenhet euro/invånare: nyckeltalet utvisar om de likvida tillgångarna räcker till för återbetalning av det främmande kapitalet. Lån Relativ skuldsättningsgrad i procent: 51,4 % 56,8 % 33,9 % - här anges hur stor del av kommunens verksamhetsintäkter som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet. Lånestock 31 december i miljoner euro: 25,5 24,6 10,8 - till lånestocken räknas hela det främmande kapitalet minus erhållna förskott, skulder till leverantörer, resultatregleringar och övriga skulder. Stadens budgetvärde (25,5) är här beräknad från 2003 års värde (10,8) plus 2004 års budgeterade ökning av de långfristiga lånen (14,7). Lån euro/invånare: lånebeloppet per invånare får man genom att dividera lånestocken med kommunens invånarantal vid utgången av bokslutsåret. 8 Ekonomisk översikt Verksamhetsberättelse

11 Borgensförbindelser m.m Bokslut Bokslut I euro per 31 december år Fastighets- och bostadsbolag: Fastighets Ab Marstad , ,86 Fastighets Ab Dalnäs , ,09 Summa , ,95 Övriga bolag och samfund där staden innehar majoritet: Stiftelsen Sjöfartskvarteret i Mariehamn r.s ,00 0,00 Mariehamns Energi Ab , ,68 Summa , ,68 Övriga samfund: Mariehamns Bioenergi Ab , ,04 Mariehamns Seglarförening r.f , ,80 Ridklubben Sleipner r.f , ,79 Strandnäs FBK , ,00 Summa , ,63 Borgensförbindelser totalt , ,26 Oindrivet underhållsbidrag , ,60 Anslagens totala driftsresultat per kontogrupp Drift per kontogrupp Budget Bokslut Bokslut I euro år DRIFT (+) Kommunbidrag , , ,96 (+) Försäljningsintäkter , , ,19 (+) Avgiftsintäkter , , ,61 (+) Interna intäkter , , ,00 (+) Övriga intäkter , , ,82 (=) Summa intäkter , , ,58 (-) Personalkostnader , , ,29 (-) Köp av tjänster , , ,24 (-) Material , , ,52 (-) Lokalhyror (interna) , , ,78 (-) Lokalhyror (externa) , , ,37 (-) Avskrivningar , , ,24 (-) Internränta , , ,07 (-) Interna kostnader , , ,95 (-) Övriga kostnader , , ,78 (=) Summa kostnader , , ,24 (=) Summa driftsresultat , , ,34 RESULTATRÄKNINGENS VERKSAMHETSBIDRAG Verksamhetens intäkter , , ,62 Verksamhetens kostnader , , ,20 Verksamhetsbidrag anslag totalt , , ,58 Verksamhetsbidrag totalt inkl. finansiering , , ,40 Mariehamns Stad 2004 Ekonomisk översikt 9

12 Stadens kommunala driftsbidrag till verksamheterna under året Drift Budget Bokslut Bokslut I euro inkl interna transaktioner år ) S:a kommunbidrag totalt , , ,69 Allmänna sektorn , , ,78 Stadsledning , , ,00 Byggnadsnämnden , , ,01 Miljövårdsnämnden , , ,35 Räddningsnämnden , , ,42 Sociala sektorn , , ,66 Allmän social verksamhet , , ,26 Barnomsorgen , , ,82 Omsorg- och handikappstöd , , ,60 Trobergshemmet , , ,98 Utbildnings- och fritidssektorn , , ,51 Skolnämnden , , ,04 Kulturnämnden , , ,16 Medborgarinstitutet , , ,11 Pommernnämnden , , ,26 Fritidsnämnden , , ,94 Mariebad , ,01 - Tekniska sektorn , , ,13 Stadsplanenämnden , , ,09 Allmän teknisk verksamhet , , ,04 S:a skattefinansierad verksamhet , , ,08 Elverket , , ,65 VA-verket , , ,38 Hamnnämnden , , ,36 S:a avgiftsfinansierad verksamhet , , ,39 1) Budgetändringar på driften under året presenteras under respektive anslag. Andelen kommunbidrag per sektor inom skattefinansierad verksamhet år 2004 i % Resultatet per anslag inom avgiftsfinansierad verksamhet år 2004 i euro Elverket VA-verket Hamnnämden , , ,21 10 Ekonomisk översikt Verksamhetsberättelse

13 Stadens nettoinvesteringar under året Investering Budget Bokslut Bokslut I euro år S:a nettoinvestering totalt , , ,82 Allmänna sektorn , , ,56 Stadsledning , , ,89 Räddningsnämnden , , ,67 Sociala sektorn 0,00 0, ,63 Allmän social verksamhet 0,00 0, ,97 Trobergshemmet 0,00 0, ,66 Utbildnings- och fritidssektorn , , ,25 Skolnämnden , , ,57 Kulturnämnden , , ,59 Medborgarinstitutet ,00 0, ,33 Pommernnämnden , , ,74 Fritidsnämnden , , ,02 Tekniska sektorn , , ,10 Stadsplanenämnden , ,85 0,00 Allmän teknisk verksamhet , , ,10 S:a skattefinansierad verksamhet , , ,54 Elverket , , ,40 VA-verket , , ,98 Hamnnämnden , , ,90 S:a avgiftsfinansierad verksamhet , , ,28 1) Budgetändringar på driften under året presenteras under respektive anslag. Investeringsinkomster och utgifter år 2004 Stadens avskrivningstider Immateriella tillgångar; 5 år, Materiella tillgångar; Mark- och vattenområden ingen avskrivning, Förvaltnings- och institutionsbyggnader 40 år, Bostadsbyggnader 40 år, Fabriks- och produktionsbyggnader 30 år, Fritidsbyggnader 30 år, Ekonomibyggnader 20 år, Vattendistributionsnät 30 år, Avloppsnät 30 år, Fjärrvärmenät 20 år, Övriga jord- och vattenkonstruktioner 20 år, Broar, kajer och badinrättningar 20 år, Naturgasnät 20 år, Gator, vägar, torg och parker 20 år, Elledningar, transformatorer, utomhusbelysning 20 år, Övriga rör- och kabelnät 20 år, Fasta lyft- och flyttanordningar 20 år, Maskinerier och anordningar vid el-, vatten- o. dyl. verk. 10 år, Trafikregleringsanordningar 10 år, Övriga fasta maskiner, anordningar och konstruktioner 10 år, Telefonnät, central och abbonentcentraler 10 år, Fartyg av järn 15 år, Övriga tunga maskiner 10 år, Fartyg av trä och andra flytande arbetsmaskiner 10 år, Sjukhus-, hälsovårds- o. dyl. anordningar 10 år, Övriga transportmedel 10 år, Övriga rörliga arbetsmaskiner 10 år, Övriga lätta maskiner 10 år, Övriga anordningar och inventarier S år, Adb-utrustning 3 år, Övriga materiella nyttigheter; Ingen avskrivning, Pågående nyanläggningar; Ingen avskrivning, Placeringar; Ingen avskrivning. Mariehamns Stad 2004 Ekonomisk översikt 11

14 KONCERNEN Under året har Mariehamns stad utökat sitt aktieinnehav i dottersamfundet Fastighet Ab Marstad med euro samt i ägarintressesamfundet Ålands Industrihus Ab med euro för färdigställandet av teknikbyn ITiden. Koncernens balansomslutning år 2004 slutade på ,55 euro. Kommunkoncernen utgör en ekonomisk helhet med Mariehamns stad som modersamfund. Syftet med att presentera en balansräkning för koncernen är i första hand att ge en rättvisande bild av koncernens ekonomiska ställning som om koncernsamfunden utgjorde en enda bokföringsskyldig. I enlighet med anvisningar från kommunsektionens bokföringsnämnd, ingår, förutom Mariehamns stad, följande affärsverk, dottersamfund och kommunalförbund i koncernens balansräkning år 2004: Elverket som affärsverk, Fastighets Ab Marstad, Fastighets Ab Dalnäs, Mariehamns Centralantenn Ab, Stiftelsen Sjöfartskvarteret, Mariehamns Energi Ab, Ålands Omsorgsförbund kf, Ålands Kommunförbund kf, Södra Ålands Högstadiedistrikt kf (50% av träningsundervisningen) och Ålands miljöservice kf. Koncerninterna fodringar och skulder har eliminerats. Stadens ägarandel har likaså eliminerats med den s.k. parivärdemetoden. Den innebär att aktier och andelar i koncernsamfunden minskar balansräkningen under posten Bestående aktiva/placeringar med lika stor andel som koncernens aktiekapital eller grundkapital under Eget kapital minskar. Den andel i övriga koncernsamfund som staden inte äger har redovisats under minoritetsandelar. Kommunalförbundens andel i koncernens balansräkning har beräknats post för post utifrån ägarandelen. Stadens ägarandel av Södra Ålands Högstadiedistrikt har beräknats fram genom att ta stadens del i träningsundervisningen och multiplicera detta med träningsundervisningens andel av högstadiedistriktets totala grundkapital. Koncernens organisation och ägarandel i % Samägda samfund Svinryggens Deponi 50% Intressesamfund FAB Nyfahlers 42% Ålands Vatten 38% Ålands Kommunförbund 41% Ålands Problemavfall 28% Ålands Omsorgsförbund 44% Södra Ålands högstadiedistrikt, träningsundervisningen 50% Ålands Vindenergi Andelslag 21% Ålands Energi 50% Kraftnät Åland Ab 1) 19% Kraftnät Åland 6% Mariehamns Energi 20% ( 1) direkt och indirekt ägande via Ålands Energi: 22%) Ålands Miljöservice 49% Mariehamns Stad Dottersamfund Mariehamns Energi 2) 60% Mariehamns Centralantenn 100% FAB Marstad 100% Stiftelsen Sjöfartskvarteret 100% ( 2) direkt o. indirekt ägande via Ålands Energi: 70%) Mariehamns Bio Energi 3) 50% FAB Dalnäs 60% BAB Styrmansg. 7 42% BAB Köpmansg % ( 3) direkt o. indirekt ägande via Ålands Energi: 35%) 12 Ekonomisk översikt Verksamhetsberättelse

15 Koncernens tillgångar (aktiva) med det egna kapitalet och skulderna (passiva) per 31 december Koncernens balansräkning Bokslut Bokslut Förändring I euro AKTIVA , ,66 8,7% A BESTÅENDE AKTIVA , ,51 13,7% I Imateriella tillgångar , ,88 31,0% II Materiella tillgångar , ,39 12,8% Ill Placeringar , ,23 35,6% B FÖRVALTADE MEDEL , ,63-7,8% C RÖRLIGA AKTIVA , ,52-22,7% I Omsättningstillgångar , ,40-51,8% II Fordringar , ,68 9,4% Långfristiga fordringar , ,51 80,9% Kortfristiga fordringar , ,17-2,3% III Finansiella värdepapper 0, ,00 100,0% IV Kassa och bank , ,44-42,9% PASSIVA , ,66 8,7% A EGET KAPITAL , ,59-4,5% MINORITETSANDELAR , ,73-39,3% B AVSKR.DIFF. OCH RESERVER , ,07-89,1% C AVSÄTTNINGAR , ,00 100,0% D FÖRVALTAT KAPITAL , ,42-7,3% E FRÄMMANDE KAPITAL , ,85 33,2% I Långfristigt , ,13 45,3% II Kortfristigt , ,72-3,3% Koncernfinansiella nyckeltal Bokslut Bokslut Förändring Koncernens årsresultat, milj.euro -1,5 1,0-262,5% Räkenskapsperiodens resultat (ingår i det egna kapitalet) Kassamedel 31.12, milj.euro 6,4 11,3-43,5% Kassa, bank och finansiella värdepapper Kassalikviditet 46,7% 79,9% -41,5% Kassa, bank och finansiella värdepapper/ kortfristiga skulder Soliditetsgrad i procent 51,6% 58,7% -12,1% Eget kapital/balansomslutningen Lånestock 31.12, milj.euro 58,2 41,4 40,4% Främmande kapitalet minus erhållna förskott, skulder till leverantörer, resultatregleringar och övriga skulder Lån euro/invånare ,3% Lånestock per invånare i euro Mariehamns Stad 2004 Ekonomisk översikt 13

16 PERSONAL Vid årsskiftet hade staden 817 inrättade anställningsförhållanden, motsvarande 767,62 årsarbetare. Antalet ordinarie och tillfälligt anställda aktivt i arbete uppgick tillsammans till 839 st enligt följande: Antalet anställda totalt kv män därav tillfälligt anställda totalt kv män beviljade någon totalt form av ledighet kv män aktivt i arbete totalt kv män Åldersfördelningen på tillsvidare anställda: Åldersfördelning, personal med ordinarie anställning Anställningsförhållanden År 2004 inrättades nya anställningsförhållanden motsvarande 31,23 årsarbetare. Årsarbetare är sysselsättningsprocenten x 12 /anställningstid i månader. Nya anställningar under åren Diagrammet ovan visar volymökningen i fråga om tjänster och arbetsförhållanden under perioden I enlighet med fastslagna principer om tjänster och arbetsavtalsförhållanden har man fortsatt att renodla anställningsförhållandena i samband med naturlig avgång. Tjänster bör finnas endast i sådana fall då det enligt kommunallagen eller annan speciallag är obligatoriskt samt då arbetsuppgifterna innehåller myndighetsuppgifter, dvs. beslutsfattande, föredragning eller andra ansvarsfulla beredningsuppgifter. Ett tjänsteförhållande är ett offentligrättsligt anställningsförhållande. De viktigaste normerna som reglerar tjänsteförhållanden finns i kommunallagen och i lagen om kommunala tjänsteinnehavares anställningstrygghet. Den rättsliga ställningen för personal i arbetsavtalsförhållande bestäms i huvudsak på samma sätt som inom den privata sektorn. Viktiga stadganden finns i lagen om arbetsavtal. I de kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalen finns bestämmelser om anställningsvillkor för såväl tjänsteinnehavare som arbetstagare. Totalt fanns det 817 inrättade anställningsförhållanden (767,62 årsarbetare) per enligt följande: Medelåldern var 45 år 11 månader och 5 dagar. För tillsvidare anställda och visstidsanställda sammanlagt var medelåldern 40 år 11 månader och 0 dagar. arbetsavtals- tjänst totalt förhållande 2004 Heltid Deltid Personal Verksamhetsberättelse

17 Antalet årsarbetare (baserat på inrättade vakanser) fördelade sig på de olika verksamheterna enligt följande: Centralförvaltningen Byggnadsinspektionen Miljökontoret Räddningsverket Allmän social vht Barnomsorg Omsorg o. Handikapp Trobergshemmet Skolförvaltn. Kulturförvaltn. Medborgarinst. Pommern Fritidsförvaltn. Mariebad Allm.teknisk vht Elverket VA-verket Hamnen Stadsplanekontoret Löner I enlighet med kollektivavtalsuppgörelserna höjdes lönerna med i medeltal 2,6 %. Årets lönesumma uppgick till 23,8 milj.euro (2003: 22,4 milj.euro). Under året verkställdes etapp I inom arbetet att fastställa grundlönen på basen av en värdering av arbetsuppgifternas svårighetsgrad inom tillämpningsområdet för det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA). För personalutbildning användes euro, vilket utgör 1,5 % (2003: 1,8 %) av lönekostnaderna. Övrig frånvaro framgår ur följande cirkeldiagram Frånvaro Sjukfrånvaron under år 2004 utgjorde sammanlagt sjukdagar fördelade på tillfällen, i medeltal 6,9 sjukdagar/ tillfälle. Antalet sjukdagar/anställd utgjorde 10,9 dagar. Sjukfrånvaron från år 2001 framåt har utvecklats på följande sätt: År Antal sjukdagar Personer som varit sjuka Antal sjukfrånvarotillfällen Sjukdagar/tillfälle 7,2 7,2 7,4 6,9 Sjukdagar/anställd 12,0 11,6 12,1 10,9 Pensioner Under år 2004 beviljades 12 personer någon form av pension. Pensionsform År Ålderspension Förtidspension Deltidspension Rehabiliteringsstöd Invalidpension Delinvalidpension Mariehamns Stad 2004 Personal 15

18 MILJÖ Stadens övergripande miljöbeslut och miljöpolicy Stadens miljöpolicy, som fastställdes år 2002, är stadsledningens åtagande inom miljöområdet och anger därmed riktlinjer för hur staden skall styras inom miljöområdet. Ytterligare ett led är att arbeta genom olika åtgärdsprogram för att uppfylla fastställda miljömål inom alla verksamhetsområden. Miljöledningssystem Mariehamns stad arbetar i enlighet med intentionerna i miljöledningsstandarden ISO Miljöledningsarbetet syftar till att ständigt förbättra stadens miljöprestanda och därmed bidra till en hållbar utveckling i Mariehamn stad. Året som gick Miljöprövningsnämnden har gett staden miljötillstånd för byggande av Kaj 6 och tillståndsansökan för fortsatt drift av Västra hamnen lämnades in. Lotsbroverkets utbyggnad med kväverening har påbörjats. Tillstånd för befintlig reningsanläggning vid brandövningsplatsen vid Räddningsverket har också givits. Svinryggens deponi Ab har fått ett förlängt tillstånd för mottagning och deponering av sorterat avfall till Mariehamns energi har fått miljötillstånd för fortsatt drift av panncentraler. Implementeringen av stadens avfallsplan 2002 har fortsatt bl.a. genom att förberedelser för den s.k. bruna kompostlinjen har gjorts. Förberedelser har gjorts för att överföra stadens ansvar för renhållningen till kommunalförbundet Ålands miljöservice. Staden har till landskapsregeringen överlämnat en avfallsplan, som innefattar Västra hamnen, Östra hamnen samt småbåtshamnarna. En mycket lyckad komposteringskampanj i början av året resulterade i att andelen hushåll som komposterar inom fastighet i staden nu är 58 %. Mariehamns stad har som tidigare år uppmärksammat den internationella Bilfria dagen den 22 september. Ett kvarter runt Övernäs skola och Mariehamns kyrka stängdes av under dagen. Både positiva och negativa röster höjdes under evenemanget. Temat för 2004 var säkra gator för barn och flera aktiviteter i skolorna gav värdefull information med avseende på framtida trafiksäkerhet. Miljökontoret har fortsatt att renodla sin roll som stabsfunktion samt bidragit med rådgivning så att övriga förvaltningar har fått hjälp med avfallsfrågor och miljötillståndsärenden. Miljönyckeltal Nedan presenteras nyckeltalen för miljötillståndet i Mariehamns Stad. Nyckeltalen används för att mäta stadens miljöarbete. Avfall & Återvinning kg/inv, år mängd hushållsavfall per person 183,9 199,8 178,5 158,6 mängd inlämnat farligt avfall per person 9,1 9,1 11,9 11,5 mängd inlämnat till återvinning per person 114,1 112,9 117,7 148,5 Hamnavfall m 3 /år Spilloljor 142,3 Fast avfall 166,2 Toalettavfall 12 Kompostering %, år andel hushåll som komposterar i Mariehamn 47,5 47,4 48,5 58,2 Vatten m 3 /person, år vattenförbrukning per person 87,5 92,3 93,8 95,9 Utsläpp till vatten kg/inv, år Kväve 6 5 5,9 5,9 Fosfor 0,08 0,08 0,1 0,1 Utsläpp till luft, fartygstrafik kg/inv Svavel ,5 5,3 Nox ,3 Co Energiförbrukning (1 kwh/inv, år Energiförbrukning 1 481, , , ,8 El energi MWh/år inköpt el/inv 8,8 9,1 9,2 9,1 varav vindkraft/inv 0,5 0,4 0,45 0,4 1) Staden betraktad som en miljöpåverkande serviceanläggning för stadens invånare 16 Miljö Verksamhetsberättelse

19 Miljöprestanda Nedan presenteras delar av stadens miljöprestanda. En separat miljöredovisning publiceras på stadens hemsida. Fosfor Utsläppen av fosfor har minskat marginellt och kommer att minska ytterligare efter Lotsbroverkets ombyggnad. Avfall & Återvinning Diagrammen visar på en ökning av andelen återvinning och en minskning av hushållsavfallet. Även en större andel komposterare i staden har bidragit till minskningen av hushållsavfallet Fosfor Hushållsavfall Å tervinning Farligt avfall Kg/år Utsläpp till luft, fartygstrafik En betydande ökning av koldioxid är en direkt följd av ökat antal hamnanlöp och fler fartyg, dock visas en positiv trend av att allt fler fartyg använder sig av lågsvavligt bränsle. Utsläpp till luft, fartygstrafik Kg/år Kompostering Komposteringskampanjen under 2004 var lyckad, över 10 procent fler komposterare i staden än året innan. Stadens invånare som komposterar uppgår till 58 procent år 2004! Diagram kompostering Ton/år Nox Svavel T on/år CO T on/år B ränsle (ton/år ) % Utsläpp till vatten Kväve Utsläppen av kväve har ökat marginellt, men kommer att minska efter Lotsbroverkets ombyggnad. Elenergi Inköpt elenergi visar total elenergiförbrukning i staden varav vindkraft inköpt elenergi Elenergi K väve Kg/år MWh/år Mariehamns Stad 2004 Miljö 17

20 STADENS ORGANISATION Stadsfullmäktige Revisorerna Politisk nämnd Stadsstyrelsen Stadsdirektören Centralförvaltningen Stadskansli/Finanskansli Byggnadsnämnden Byggnadsinspektionen Direktionen för Medborgarinstitutet Fritidsnämnden Medborgarinstitutet Fritidsförvaltningen inkl. Mariebad Hamnnämnden Hamnnverket Kulturnämnden Kulturförvaltningen Miljönämnden Miljökontoret Pommernnämnden Pommern Räddningsnämnden Räddningsverket Skolnämnden Skolförvaltningen Socialnämnden Socialförvaltningen inkl. Trobergshemmet Stadsplanenämnden Stadsarkitektkontoret Tekniska nämnden samt direktionen för elverket Tekniska verken inkl. elverket Äldrerådet 18 Stadens organisation Verksamhetsberättelse