Mariehamns Stad V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E w w w. m a r i e h a m n. a x

Transkript

1 Mariehamns Stad V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E w w w. m a r i e h a m n. a x

2 Stadens organisation Stadsledningen Stadsfullmäktige Revisorerna Stadsstyrelsen FÖRVALTNING Stadsdirektören POLITISK NÄMND Byggnadsnämnden Centralförvaltningen Stadskansli/Finanskansli Byggnadsinspektionen Vuxenutbildningsnämnden Medborgarinstitutet Fritidsnämnden Fritidsförvaltningen inkl. Mariebad Hamnnämnden Hamnverket Kulturnämnden Kulturförvaltningen Miljönämnden Miljökontoret Pommernnämnden Pommern Räddningsnämnden Räddningsverket Skolnämnden Skolförvaltningen Socialnämnden Stadsplanenämnden Tekniska nämnden samt direktionen för elverket Socialförvaltningen inkl. Trobergshemmet Stadsarkitektkontoret Tekniska verken inkl. elverket Äldrerådet BILDER Bildmålningar: McArena. Omslagsbilder foto: Robert Jansson. Bilderna i inlagan är fotograferingar av Mariehamns stads egen personal.

3 Innehållsförteckning Stadens organisation...pärmsida 2 Förtroendevalda Stadsfullmäktige Stadsstyrelsen... 3 Stadsdirektören... 4 Ekonomisk översikt Resultaträkning... 5 Balansräkning... 6 Finansieringskalkyl... 7 Finansiella nyckeltal... 8 Drift och investering Koncernen...12 Personal Miljö...16 ALLMÄNNA SEKTORN Stadsledning Byggnadsnämnden Miljönämnden Räddningsnämnden SOCIALA SEKTORN Socialnämnden/Allmän social verksamhet Barnomsorgen Omsorg och handikappstöd UTBILDNINGS- OCH FRITIDSSEKTORN Skolnämnden Kulturnämnden...41 Vuxenutbildningsnämnden Pommernnämnden Fritidsnämnden Mariebad TEKNISKA SEKTORN Tekniska nämnden/ Allmän teknisk verksamhet...51 Elverket VA-verket Hamnnämnden Stadsplanenämnden Förtroendevalda i nämnder Bokslutsnoter Revisionsberättelse...pärmsida 3 M A RIEH A M N S S TA D V ERK S A M HE T SBER ÄT T EL SE 1

4 Stadsfullmäktige Ordförande Tage Silander... FS I vice ordförande Anna Janson... Lib II vice ordförande, gruppordf Christian Beijar... Soc Pia Aarnio... Lib Sten-Erik Abrahamsson... Soc Sune Alén... Lib Peter Andersson... Soc Ulla Andersson... Soc Gruppordf Ronald Boman... Ål fr Henrik Boström... FS Karl-Göran Eriksson... FS Camilla Gunell... Soc Vice gruppordf Birgitta Hermans... FS Roger Jansson... FS Vice gruppordf Anita Karlsson... Soc Mikael Lagström... FS Rauli Lehtinen... Lib Harriet Lindeman... FS Britt Lundberg...C Roger Nordlund...C Gruppordf Tom Pussinen... FS Anne-Helena Sjöblom... Soc Gruppordf Katrin Sjögren... Lib Vice gruppordf Folke Sjölund... Lib Stefan Snellman... Soc Gruppordf Kristina Sundman... Ob Vice gruppordf Carl-Johan Wikström... Lib Fullmäktige främre raden från vänster: Rauli Lehtinen, ers.inga-britt Wirta, ers. Åke Nylund, Kristina Sundman, Anna Janson, Ulla Andersson, Anita Karlsson, Birgitta Hermans, ers. Camilla Hägglund. Mitten från vänster: Stefan Snellman, Britt Lundberg, Pia Arnio, Harriet Lindeman, Henrik Boström. 2 V ERK S A M HE T SBER ÄT T EL SE M A RIEH A M N S S TA D

5 Stadsstyrelsen Sittande från vänster: II vice ordförande Christian Nordas... Lib Ordförande Barbro Sundback... Soc Ers. Nina Danielsson... FS Stående från vänster: Martin Nilsson... Soc Lotta Wickström-Johansson... Lib Donny Isaksson... Ob Johan Ehn... FS På bilden saknas: I vice ordförande Anneli Ahlqren... FS Bakre raden från vänster: Sten-Erik Abrahamsson, Ronald Boman, ers. Leif Johansson, Katrin Sjögren, Christian Beijar, Carl-Johan Wikström, Folke Sjölund, Sune Alén, Tom Pussinen, Roger Jansson. M A RIEH A M N S S TA D V ERK S A M HE T SBER ÄT T EL SE 3

6 Stadsdirektörens överblick Stadens ekonomi har blivit bättre genom att skatteintäkterna är högre än budgeterat. Särskilt samfundsskatteintäkterna har blivit över förväntan, drygt 2,1 miljoner euro över budget. Det visar att näringslivet i staden mår och går bra. Sjöfartssektorn med finans- och försäkringsbolagen är de ekonomiskt tunga branscherna som genererar de högsta intäkterna, men även handel och service har ökad lönsamhet. Årets bokslut visar för första gången på länge ett överskott i stället för ett underskott. Stadens investeringar har minskat. Av en investeringsbudget på 12,2 miljoner euro har investeringar för 7,7 miljoner euro förverkligats under året. Detta beror framförallt på att en del av stadens byggnader, såsom bl.a. Backeberg, Tallbacken samt ombyggnad av Ålandsvägen inte vuxit fram som planerats. Stadens lånebörda har totalt sett ökat från 31,0 till 31,3 miljoner euro. Balansomslutningen för år 2006 är 128,6 miljoner euro och balanstillgångarna har ökat med 3,0 miljoner euro. Staden har fortsättningsvis kunnat hålla en kommunalskattesats på 16 %, den lägsta på Åland och i riket. Mariehamns befolkning ökade med 44 personer år Invånarantalet per är Befolkningsökningen kunde vara större. Inte minst gäller det i förhållande till den mängd bostäder som kontinuerligt färdigställs. Under år 2006 färdigställdes 113 nya bostäder i Mariehamn. Nya egnahemstomter gavs även ut. De flesta av dessa tomter är i stadens nya område Österbacka samt vid Kasbergsvägen. Stadens personal utökades med 1,09 årsarbetare under året och är nu totalt 854,38. Ett EU-projekt för kompetenshöjning av stadens personal har startats under året. Centralisering har skett gällande löneadministrationen och arbetet med digitalisering av leverantörsfakuror har påbörjats. Stadsfullmäktige antog en generalplan för staden i september Planen är ett resultat av ett mycket omfattande arbete under flera år och kommer att vara riktgivande för stadens planering för kommande år. I juni 2006 invigdes stadens hittills största satsning på miljön, nämligen nya Lotsbroverket. Avtal tecknades med sex åländska kommuner om kanalisering av avloppsvatten till Lotsbroverket. Samtidigt gjordes ett avtal upp med Jomala kommun om kommunens åtaganden gällande utsläppen via Möckelbybäcken. Den nya läktaren på Wiklöf Holding Arenan blev klar under året och invigdes i augusti Staden vann rättsprocessen i HFD, som rederierna väckte mot staden år 1999 om hamntaxans utformning. Vi avvaktar avgöranden i marknadsdomstolen samt i tingsrätten. Många större utredningar har gjorts under året, bl.a. en översyn av stadens ledning, stadsplaneringen, tekniska verken, byggnadsinspektionen mfl., samt en särskild utredning om ett stadsägt bredbandsbolag. Dessutom har staden låtit göra en utredning om effekterna av ett eventuellt samgående med Järsö-Nåtö. En utvecklingsplan för stadens absoluta centrum har startats. En lösning av parkeringarna i staden i förhållande till byggrätterna och stadsmiljön är de frågor som måste lösas. En utveckling av stadskärnan är av vital betydelse för hela Mariehamn. Budgeten har i stort sett uppfyllts. Mariehamnarna skall ha en god omsorg och utbildning. Ambitionen är att i alla avseenden hålla en hög nivå på stadens service. Detta utesluter dock inte att kostnaderna hela tiden måste ses över. Effektiveringar och prioriteringar måste ske. Detta för mariehamnarnas bästa. Ett stort och varmt tack till stadens anställda och förtroendevalda! Vi kan vara stolta över vår välskötta och vackra stad. Ritva Sarin Grufberg Stadsdirektör 4 V ERK S A M HE T SBER ÄT T EL SE M A RIEH A M N S S TA D

7 Ekonomisk översikt Resultaträkning Grundbudget Budget Bokslut Bokslut Belopp i euro år ) Verksamhetsintäkter , , , ,22 Försäljningsintäkter , , , ,71 Avgiftsintäkter , , , ,69 Understöd och bidrag , , , ,21 Övriga intäkter , , , ,61 Verksamhetskostnader , , , ,94 Personalkostnader: , , , ,90 Löner och arvoden , , , ,15 Lönebikostnader: , , , ,75 - pensionskostnader , , , ,04 - övriga lönebikostnader , , , ,71 Köp av tjänster , , , ,09 Material, förnödenheter och varor , , , ,03 Understöd , , , ,54 Övriga verksamhetskostnader , , , ,38 Verksamhetsbidrag , , , ,72 Skatteintäkter: , , , ,05 Kommunalskatt 2) , , , ,44 Fastighetsskatt , , , ,27 Samfundsskatt , , , ,19 Övriga skatteintäkter , , , ,15 Landskapsandelar, kompensationer 3) , , , ,91 Driftsbidrag , , , ,24 Finansiella intäkter och kostnader: , , , ,15 Ränteintäkter , , , ,56 Övriga finansiella intäkter , , , ,25 Räntekostnader , , , ,46 Övriga finansiella kostnader , , , ,50 Årsbidrag , , , ,09 Planenliga avskrivningar , , , ,29 Extraordinära intäkter , , ,00 0,00 Årets resultat , , , ,20 Ökning (-), minskning (+) av fonder 0,00 0,00 0, ,91 Årets överskott (underskott) , , , ,29 1) Grundbudget år 2006 inkl. budgetändringar under året. noter till Resultaträkning 3) Landskapsandelar och kompensationer BUDGET Bokslut Belopp i euro S:a landskapsandelar och kompensationer totalt , ,68 2) Kommunalskatteintäkter Bokslut Bokslut Belopp i euro S:a kommunalskatteintäkter tot , ,44 Årets förskottsuppbörd , ,26 Tidigare års kommunalskatt , ,18 S:a landskapsandelar: , ,48 Socialvård , ,84 Grundskola , ,16 Medborgarinstitut , ,04 Bibliotek , ,36 Idrotts-, ungdoms- och kulturverksamhet , ,16 Allmänna landskapsandelar , ,08 S:a landskapskompensationer , ,20 Kompensation för utökat förvärvsinkomstavdrag , ,31 Uteblivna intäkter från kapitalinkomstbeskattningen , ,25 Finansieringsunderstöd till kommunerna 0, ,64 Komp. för ny fördelningsnyckel av samfundsskatt , ,00 M A RIEH A M N S S TA D V ERK S A M HE T SBER ÄT T EL SE EKO N OM ISK ÖV ER SIK T 5

8 balansräkning Budget Bokslut Bokslut Belopp i euro per år ) AKTIVA , , ,37 A BESTÅENDE AKTIVA , , ,71 I Immateriella tillgångar , , ,09 1. Immateriella rättigheter 0,00 0,00 0,00 2. Datorprogram , , ,95 3. Övriga utgifter med lång verkningstid , , ,14 ll Materiella tillgångar , , ,41 1. Mark- och vattenområden , , ,16 2. Byggnader , , ,73 3. Fasta konstruktioner o anordningar , , ,63 4. Maskiner och inventarier , , ,18 5. Övriga materialla tillgångar , , ,23 6. Förskottsbetalningar, pågående nyanläggningar , , ,48 lll Placeringar , , ,21 1. Aktier och andelar , , ,21 B FÖRVALTADE MEDEL , , ,89 1. Landskaps- o. statliga uppdrag , , ,55 2. Donationsfondernas särskilda täckning , , ,34 C RÖRLIGA AKTIVA , , ,77 I Omsättningstillgångar , , ,05 4. Övriga omsättningstillgångar , , ,05 ll Fordringar , , ,50 Långfristiga fordringar , , ,72 2. Lånefordringar , , ,72 3. Övriga fordringar , , ,00 Kortfristiga fordringar , , ,78 1. Kundfordringar , , ,05 2. Lånefordringar , , ,66 3. Övriga fordringar , , ,75 4. Resultatregleringar , , ,32 lv Kassa och bank , , ,22 PASSIVA , , ,37 A EGET KAPITAL , , ,94 l Grundkapital , , ,31 ll Anslutningsavgiftsfond 0,00 0,00 0,00 lv Övriga egna fonder ,91 0,00 0,00 V Över-/underskott från tidigare år , , ,92 Vl Över-/underskott för räkenskapsåret , , ,29 C AVSÄTTNINGAR 0,00 0, ,00 2. Övriga avsättningar2 0,00 0, ,00 D FÖRVALTAT KAPITAL , , ,29 1. Landskaps- o. statliga uppdrag , , ,55 2. Donationsfondernas kapital , , ,98 3. Övrigt förvaltat kapital 4 202, , ,76 E FRÄMMANDE KAPITAL , , ,14 l Långfristigt främmande kapital , , ,38 2. Lån från finansinstitut, försäkringsinrättningar , , ,98 3. Lån från offentliga samfund , , ,79 7. Övriga skulder , , ,61 ll Kortfristigt främmande kapital , , ,76 2. Lån från finansinstitut, försäkringsinrättningar , , ,79 3. Lån från offentliga samfund , , ,27 5. Erhållna förskott 0, ,86 0,00 6. Skulder till leverantörer , , ,62 7. Övriga skulder , , ,94 8. Resultatregleringar , , ,14 1) Stadsfullmäktiges grundbudget. 6 EKO N OM ISK ÖV ER SIK T V ERK S A M HE T SBER ÄT T EL SE M A RIEH A M N S S TA D

9 FINANSIERINGSKALKYL Budget Bokslut Bokslut Belopp i euro per år ) Den egentliga verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Internt tillförda medel: , , ,21 Årsbidrag , , ,09 Extraordinära poster 0, ,00 0,00 Rättelseposter till internt tillförda medel , , ,88 Investeringar: , , ,22 Investeringar i anläggningstillgångar , , ,62 Finansieringsandelar till investeringsutgifter , , ,11 Försäljningsinkomster av anläggningstillgångar , , ,29 Nettokassaflödet för den egentliga verksamheten och investeringarna , , ,01 Finansieringens kassaflöde Utlåning: 0, ,27 0,00 Ökning av utgivna lån 0,00 0,00 0,00 Minskning av utgivna lån 0, ,27 0,00 Förändringar av lånestocken: , , ,74 Ökning av långfristiga lån , , ,00 Minskning av långfristiga lån , , ,25 Förändring av kortfristiga lån 0, , ,99 Förändring av eget kapital 0,00 0,00 0,00 Övriga förändringar av likviditeten: , , ,65 Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital 0, , ,58 Förändring av omsättningstillgångar 0, , ,63 Förändring av lång- och kortfristiga fordringar , , ,86 Förändring av räntefria lång- och kortfristiga skulder , , ,74 Finansieringens nettokassaflöde , , ,09 Förändring av kassamedel 36, , ,92 Kassamedel 31 december , , ,90 Kassamedel 1 januari , , ,14 Summa förändring av kassamedel 36, , ,92 1) Stadsfullmäktiges grundbudget. Under året beslutades om tilläggsanslag för slutförande av pågående investeringar från år 2005 på netto ,18 euro samt övriga investeringsbeslut på netto ,92 euro. AV STADEN UTGIVNA LÅN Bokslut Bokslut Belopp i euro per 31 december EGNA EXTERNT UTGIVNA LÅN Fastighets Ab Möckelöbrinken , ,63 Lån ur bostadsproduktionsfonden , ,78 Mariehamns FBK 4 473, ,80 Summa , ,21 FÖRMEDLADE LANDSKAPSLÅN Daghemmet Solrosen rf 5 466, ,10 Mariehamns Seglarförening r.f , ,07 FRK, Mariehamns avdelningen , ,16 Ålands Cancerförening rf , ,91 Landskapsfören. Folkhälsan på Åland r.f , ,27 Summa , ,51 Summa av staden utgivna lån , ,72 M A RIEH A M N S S TA D V ERK S A M HE T SBER ÄT T EL SE EKO N OM ISK ÖV ER SIK T 7

10 FINANSIELLA NYCKELTAL Budget Bokslut Bokslut år Invånarantal 31 december DRIFT Verksamhetsintäkter i procent av verksamhetskostnaderna: 39,5 % 39,8 % 40,5 % nyckeltalet beskriver avgiftsfinansieringens andel av verksamhetskostnaderna. Årsbidraget i procent av avskrivningarna: 47,0 % 106,8 % 88,9 % utgångspunkten är att kommunens egna medel är tillräckliga om årsbidraget är lika stort d.v.s 100% som de avskrivningar på anläggningstillgångar som ska avdras från det. Årsbidrag euro/invånare: årsbidrag per invånare är ett nyckeltal som används allmänt för bedömning av om den egna finansieringen är tillräcklig. INVESTERINGAR Intern finansiering av investeringar i procent: 44,1 % 68,9 % 37,3 % nyckeltalet anger hur stor del av den egna anskaffninsutgiften för investeringar som har finansierats med internt tillförda medel. Resterande andel upp till 100% finansieras genom försäljning av anläggningstillgångar, lån eller minskning av kassamedlen. Intern finansiering av kapitalutgifter i procent: 36,2 % 55,1 % 33,5 % detta nyckeltal utvisar årsbidragets procentuella andel av det totala beloppet av egna anskaffningsutgifter för investeringar, nettoökningen av utgivna lån och amorteringar på lån. RÄNTOR OCH AMORTERINGAR PÅ LÅN Låneskötselbidrag: 1,6 2,2 2,5 låneskötselbidraget visar om kommunens interna finansiering täcker räntor och amorteringar på främmande kapital. Finansieringen täcks om nyckeltalets värde är 1 eller större. LIKVIDITET Kassamedel 31 december i miljoner euro: 4,5 2,0 0,9 till kassamedel räknas finansiella värdepapper samt kassa och banktillgodohavanden. Kassautbetalningar i miljoner euro: 72,8 75,0 76,1 beloppet visar de sammanlagda utbetalningarna som skett under året. Likviditet (kassadagar): nyckeltalet anger hur många dagars kassautbetalningar som kan täckas med kommunens kassamedel. SOLIDITET Soliditetsgrad i procent: 68,7 % 68,3 % 67,1 % soliditeten beskriver kommunens förmåga att bära underskott och kapacitet att klara av sina åtaganden på lång sikt. En soliditetsgrad på 70% kan inom den kommunala ekonomin anses vara ett eftersträvansvärt mål. 100% betyder att samtliga ägda tillgångar har finansierats med egna medel. FINANSIERINGSFÖRMÖGENHET Finansieringsförmögenhet euro/invånare: nyckeltalet utvisar om de likvida tillgångarna räcker till för återbetalning av det främmande kapitalet. LÅN Relativ skuldsättningsgrad i procent: 60,5 % 61,4 % 62,1 % här anges hur stor del av kommunens verksamhetsintäkter som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet. Lånestock 31 december i miljoner euro: 31,4 31,3 31,0 till lånestocken räknas hela det främmande kapitalet minus erhållna förskott, skulder till leverantörer, resultatregleringar och övriga skulder. Lån euro/invånare: lånebeloppet per invånare får man genom att dividera lånestocken med kommunens invånarantal vid utgången av bokslutsåret. 8 EKO N OM ISK ÖV ER SIK T V ERK S A M HE T SBER ÄT T EL SE M A RIEH A M N S S TA D

11 DRIFT PER KONTOGRUPP Budget Bokslut Bokslut Belopp i euro år ) DRIFT (+) Kommunbidrag , , ,91 (+) Försäljningsintäkter , , ,71 (+) Avgiftsintäkter , , ,69 (+) Interna intäkter , , ,43 (+) Övriga intäkter , , ,16 (=) Summa intäkter , , ,90 (-) Personalkostnader , , ,88 (-) Köp av tjänster , , ,46 (-) Material , , ,03 (-) Lokalhyror (interna) , , ,55 (-) Lokalhyror (externa) , , ,98 (-) Avskrivningar , , ,29 (-) Internränta , , ,55 (-) Interna kostnader , , ,03 (-) Övriga kostnader , , ,23 (=) Summa kostnader , , ,00 (=) Summa sresultat , , ,90 RESULTATRÄKNINGENS VERKSAMHETSBIDRAG Verksamhetens intäkter , , ,56 Verksamhetens kostnader , , ,58 Verksamhetsbidrag anslag totalt , , ,02 Verksamhetsbidrag totalt inkl. finansiering 2) , , ,72 1) Grundbudget år 2006 inkl. budgetändringar under året. 2) Under finansiering (avd.kod ) i bokslutet 2006 ingår centutjämning -2,78 euro, korrigering av interna investeringsinkomster och utgifter ,06 euro, låglönestöd ,20 euro samt köp av gemensamma banktjänster -7,82 euro. BORGENSFÖRBINDELSER m.m Bokslut Bokslut Belopp i euro per 31 december FASTIGHETS- OCH BOSTADSBOLAG Fastighets Ab Marstad *) , ,60 Fastighets Ab Dalnäs , ,92 Summa , ,52 ÖVRIGA BOLAG OCH SAMFUND DÄR STADEN INNEHAR MAJORITET Stiftelsen Sjöfartskvarteret i Mariehamn r.s , ,00 Mariehamns Energi Ab , ,13 Summa , ,13 ÖVRIGA SAMFUND Mariehamns Bioenergi Ab , ,98 Mariehamns Seglarförening r.f. 0, ,48 Ridklubben Sleipner r.f , ,00 Strandnäs FBK 5 450, ,00 Kobba Klintars vänner rf ,00 0,00 Summa , ,46 Borgensförbindelser totalt , ,11 Oindrivet underhållsbidrag , ,52 *) Sju stycken lån omgjorda så att pantbrev gäller såsom säkerhet. Staden avvaktar avgöranden i marknadsdomstolen samt i tingsrätten vad gäller hamntaxans utformning (se vidare stadsdirektörens överblick och hamnnämnden). M A RIEH A M N S S TA D V ERK S A M HE T SBER ÄT T EL SE EKO N OM ISK ÖV ER SIK T 9

12 DRIFT Budget Bokslut Bokslut Belopp i euro inkl. interna transaktioner år ) S:a kommunbidrag totalt , , ,01 Allmänna sektorn , , ,43 Stadsledning , , ,81 Byggnadsnämnden , , ,97 Miljönämnden , , ,57 Räddningsnämnden , , ,08 Sociala sektorn , , ,89 Allm, social verksamhet , , ,85 Barnomsorgen , , ,43 Omsorg- och handikappstöd , , ,61 Utbildnings- och fritidssektorn , , ,98 Skolnämnden , , ,04 Kulturnämnden , , ,90 Vuxenutbildningsnämnden , , ,18 Pommernnämnden , , ,12 Fritidsnämnden , , ,86 Mariebad , , ,88 Tekniska sektorn , , ,09 Stadsplanenämnden , , ,70 Allmän teknisk verksamhet , , ,39 S:a skattefinansierad verksamhet , , ,39 Elverket , , ,07 VA-verket , , ,40 Hamnnämnden , , ,91 S:a avgiftsfinansierad verksamhet , , ,38 1) Inkl. budgetändringar under året som presenteras under respektive anslag. 10 EKO N OM ISK ÖV ER SIK T V ERK S A M HE T SBER ÄT T EL SE M A RIEH A M N S S TA D

13 INVESTERING Budget Bokslut Bokslut Belopp i euro år ) S:a nettoinvestering totalt , , ,29 Allmänna sektorn , , ,31 Stadsledning , , ,90 Räddningsnämnden , , ,41 Sociala sektorn , , ,41 Allmän social verksamhet 0,00 0, ,00 Omsorg och handikappstöd , , ,41 Utbildnings- och fritidssektorn , , ,06 Skolnämnden , , ,94 Kulturnämnden , , ,71 Pommernnämnden , , ,45 Fritidsnämnden , , ,96 Mariebad ,00 0,00 0,00 Tekniska sektorn , , ,36 Allmän teknisk verksamhet , , ,36 S:a skattefinansierad verksamhet , , ,14 Elverket , , ,21 VA-verket , , ,32 Hamnnämnden , , ,62 S:a avgiftsfinansierad verksamhet , , ,15 1) Inkl. budgetändringar under året som presenteras under respektive anslag. Stadens avskrivningstider Immateriella tillgångar...5 år Materiella tillgångar Mark- och vattenområden...ingen avskrivning Förvaltnings- och institutionsbyggnader...40 år Bostadsbyggnader...40 år Fabriks- och produktionsbyggnader...30 år Fritidsbyggnader...30 år Ekonomibyggnader...20 år Vattendistributionsnät...30 år Avloppsnät...30 år Fjärrvärmenät...20 år Övriga jord- och vattenkonstruktioner...20 år Broar, kajer och badinrättningar...20 år Naturgasnät...20 år Gator, vägar, torg och parker...20 år Elledningar, transformatorer, utomhusbelysning...20 år Övriga rör- och kabelnät...20 år Fasta lyft- och flyttanordningar...20 år Maskinerier och anordningar vid el-, vatten- o. dyl. verk år Trafikregleringsanordningar...10 år Övriga fasta maskiner, anordningar och konstruktioner...10 år Telefonnät, central och abbonentcentraler...10 år Fartyg av järn...15 år Övriga tunga maskiner...10 år Fartyg av trä och andra flytande arbetsmaskiner...10 år Sjukhus-, hälsovårds- o. dyl. anordningar...10 år Övriga transportmedel...10 år Övriga rörliga arbetsmaskiner...10 år Övriga lätta maskiner...10 år Övriga anordningar och inventarier...5 år Adb-utrustning...3 år Övriga materiella nyttigheter... Ingen avskrivning Pågående nyanläggningar... Ingen avskrivning Placeringar... Ingen avskrivning M A RIEH A M N S S TA D V ERK S A M HE T SBER ÄT T EL SE EKO N OM ISK ÖV ER SIK T 11

14 KONCERNEN Under året har Mariehamns stad utökat sitt aktieinnehav i dottersamfundet Fastighet Ab Marstad med euro, Mariehamns Energi Ab med euro samt Mariehamns Centralantenn Ab med euro. Koncernens balansomslutning år 2006 slutade på euro. Kommunkoncernen utgör en ekonomisk helhet med Mariehamns stad som modersamfund. Syftet med att presentera en balansräkning för koncernen är i första hand att ge en rättvisande bild av koncernens ekonomiska ställning som om koncernsamfunden utgjorde en enda bokföringsskyldig. I enlighet med anvisningar från kommunsektionens bokföringsnämnd, ingår, förutom Mariehamns stad, följande affärsverk, dottersamfund och kommunalförbund i koncernens balansräkning år 2006: Elverket som affärsverk, Fastighets Ab Marstad, Fastighets Ab Dalnäs, Mariehamns Centralantenn Ab, Stiftelsen Sjökvarteret, Mariehamns Energi Ab, Ålands Omsorgsförbund kf, Ålands Kommunförbund kf, Södra Ålands Högstadiedistrikt kf (50 % av träningsundervisningen) och Ålands miljöservice kf. Koncerninterna fordringar och skulder har eliminerats. Stadens ägarandel har likaså eliminerats med den s.k. parivärdemetoden. Den innebär att aktier och andelar i koncernsamfunden minskar balansräkningen under posten Bestående aktiva/placeringar med lika stor andel som koncernens aktiekapital eller grundkapital under Eget kapital minskar. Den andel i övriga koncernsamfund som staden inte äger har redovisats under minoritetsandelar. Kommunalförbundens andel i koncernens balansräkning har beräknats post för post utifrån ägarandelen. Stadens ägarandel av Södra Ålands Högstadiedistrikt har beräknats fram genom att ta stadens del i träningsundervisningen och multiplicera detta med träningsundervisningens andel av högstadiedistriktets totala grundkapital. Koncernens organisation och ägarandel i % SAMÄGDA SAMFUND Svinryggens Deponi 50% Kommunalförbund Ålands Kommunförbund 41% Ålands Omsorgsförbund 44% Södra Ålands högstadiedistrikt, träningsundervisn. 50% Intressesamfund FAB Nyfahlers 42% Ålands Vatten 38% Ålands Problemavfall 28% Ålands Vindenergi Andelslag 13 % Ålands Energi 50% Kraftnät Åland Ab 19% Kraftnät Åland Ab 6 % Mariehamns Energi 20 % Ålands Miljöservice 49% Mariehamns stad (direkt o. indirekt ägande via Ålands Energi: 22 %) dottersamfund Mariehamns Energi 60% Mariehamns Centralantenn 100% FAB Marstad 100% Stif telsen Sjökvarteret 100% (direkt o. indirekt ägande via Ålands Energi: 70 % Mariehamns Bio Energi 35% FAB Dalnäs 60% (direkt o. indirekt ägande såsom intressesamfund via Mariehamns Energi: 35 %) 12 EKO N OM ISK ÖV ER SIK T V ERK S A M HE T SBER ÄT T EL SE M A RIEH A M N S S TA D

15 KONCERNENS BALANSRÄKNING Bokslut Bokslut förändring Belopp i euro per år AKTIVA , ,19 2,3% A BESTÅENDE AKTIVA , ,14 3,1% I Imateriella tillgångar , ,72-17,5% II Materiella tillgångar , ,09 4,3% Ill Placeringar , ,33-24% B FÖRVALTADE MEDEL , ,48-12,8% C RÖRLIGA AKTIVA , ,57-5,1% I Omsättningstillgångar , ,81 21,6% II Fordringar , ,09-22,4% Långfristiga fordringar , ,40-65,1% Kortfristiga fordringar , ,69-3,4% III Finansiella värdepapper 0,00 0,00 0,0% IV Kassa och bank , ,66 61,4% PASSIVA , ,19 2,3% A EGET KAPITAL , ,23 0,8% MINORITETSANDELAR , ,90 25,7% B AVSKR.DIFF. OCH RESERVER , ,72 76,8% C AVSÄTTNINGAR ,00 0,0% D FÖRVALTAT KAPITAL , ,88-13,4% E FRÄMMANDE KAPITAL , ,46 6,3% I Långfristigt , ,37 7,1% II Kortfristigt , ,09 2,2% KONCERnfinansiella nyckeltal Bokslut Bokslut förändring år Koncernens årsresultat, milj.euro 1,9-0,3 733,3% Räkenskapsperiodens resultat (ingår i det egna kapitalet) Kassamedel 31.12, milj.euro 4,5 2,8 62,6% Kassa, bank och finansiella värdepapper Kassalikviditet 31,5% 20,0% 57,8% Kassa, bank och finansiella värdepapper/kortfristiga skulder Soliditetsgrad i procent 48,8% 49,6% -1,5% Eget kapital/balansomslutningen Lånestock 31.12, milj.euro 71,3 67,1 6,3% Främmande kapitalet minus erhållna förskott, skulder till leverantörer, resultatregleringar och övriga skulder Lån euro/invånare ,8% Lånestock per invånare i euro M A RIEH A M N S S TA D V ERK S A M HE T SBER ÄT T EL SE EKO N OM ISK ÖV ER SIK T 13

16 Personal Personalstyrka och struktur Antalet inrättade platser i årsarbete samt förverkligat årsarbete 1) fördelar sig på de olika förvaltningarna på följande sätt: Där det förverkligade överskrider budgeten, beror det i regel på att man anställt vikarier för att verksamheten ska fungera under den ordinarie personalens lagstadgade semestrar. Personalstyrkan under år 2006 uppgick till totalt 854,38 årsarbetare 1) enligt följande: T totalt kvinnor % Män % år Årsarbete 1) 854,38 853,29 565,56 66,2 584,95 288,82 33,8 268,38 Anställda årsarbetare totalt(ordinarie och tillfälliga) 979,19 972,29 660,02 67,4 685,66 319,17 32,6 256,66 Frånvaro 124,81 119,07 94,46 75,7 100,75 30,35 24,3 18,32 Årsarbetstiden 2), dvs. den utförda arbetstiden uppgick till totalt 545,35 årsarbetare (360,01 kvinnor och 185,34 män). Under året utfördes mer- och övertidsarbete (ersatt i pengar) motsvarande 6,86 årsarbete (29 % av kvinnor och 71 % av män). Medelåldern för personal med ordinarie anställning var 46,3 år ( 2005: 45,5 år) diagramet till höger visar åldersfördelningen. 1) Årsarbetare = +ordinarie och tillfälligt anställda totalt frånvaro (exkl. årssemester). En årsarbetare innebär ett helt års arbetsinsats av en heltidsarbetare. För deltidsanställda uträknas årsarbetet enligt sysselsättnings%/100*12/anställningstid i månader. 2) Årsarbetstiden = +årsarbete +övertidsarbete ersatt i pengar all frånvaro lördagar, söndagar och helger 14 V ERK S A M HE T SBER ÄT T EL SE M A RIEH A M N S S TA D

17 Under året beviljades 20 personer (2005: 15 personer) någon form av pension. Pensionsform totalt Kvinnor Män Ålderspension Deltidspension Invalidpension Rehabiliteringsstöd I budgeten för år 2006 godkände stadsfullmäktige en minskning av antalet tjänster och arbetsavtalsförhållanden (=platser) motsvarande 21,97 årsarbetare. Antalet platser har under de 10 senaste åren utvecklats enligt följande: fanns det 806 av stadsfullmäktige godkända platser (753,13 årsarbetare) fördelade enligt följande: A arbetsavtals- Tjänst Totalt förhållande Heltid Deltid Totalt Frånvaro Frånvaron från arbetet motsvarade 118,25 årsarbetare (95,35 kvinnor och 22,90 män). Ovanstående tabell visar vilken typ av frånvaro det varit fråga om. Sjukfrånvaron motsvarade 36,34 årsarbetare och uppgick till totalt (2005: ) sjukfrånvarodagar (kvinnor och män sjukfrånvarodagar). Antalet sjukfrånvarotillfällen var totalt (2005: 1.872) Sjukfrånvaron har ökat med 5,2 % jämfört med år Sjukfrånvaron var 4,25 % (2005: 4,14 %) av vanligen arbetad tid. Löner Nya kollektivavtal trädde i kraft från Avtalens inverkan på lönerna år 2006 var totalt ca 3,3 %. Lönesumman uppgick till 25,6 milj. euro (2005: 25,2 milj. euro). För personalutbildning användes euro, vilket är 1,1 % av lönekostnaderna (2005: 1,3 %). Totalt 876 utbildningsdagar har registrerats (kvinnor: 630 dagar, män: 246 dagar). Personalpolitik I slutet av år 2004 godkände stadsfullmäktige ett personalstrategiskt program. Under år 2006 har man fortsatt att förverkliga åtgärderna i programmet. Reglerna för bedömning av individuella arbetsprestationer och därmed även för utbetalning av individuella lönetillägg inom AKTA-avtalet utformades och började tillämpas. Staden erhöll EU-bidrag för kompetensutveckling. För detta arbete togs verktyget Investors in People i bruk. Jämställdhet Stadsfullmäktige antog den 31 maj 2005 en ny jämställdhetspolicy och ett jämställdhetsprogram. Under år 2006 ordnades utbildning i jämställdhetsarbete för stadens ledande tjänstemän samt intresserade medarbetare. M A RIEH A M N S S TA D V ERK S A M HE T SBER ÄT T EL SE 15

18 Miljöredovisning Offentliga uppdrag 3% Skötsel av annan tjänst inom samfundet 17% Skötsel av sjukt barn 3% Stadsstyrelsen i Mariehamn har genom stadens miljöpolicy fastställt åtagandet att miljöanpassa stadens förvaltningar och verksamhet. Under år 2006 har arbetet påbörjats med att anpassa stadens övergripande miljömål till den hotbild som befarade klimatförändringar innebär och som idag till stora delar bedöms vara en konsekvens av mänsklighetens nuvarande konsumtionsvanor. Därför har Mariehamns stad också engagerats i internationellt samarbete om hållbar utveckling. Bilfria Dagen september Frånvaro är ett återkommande datum för kampanjen Bilfria Dagen- I Stan utan min bil. Syftet med dagen är att Övrig frånvaro stimulera utvecklingen mot minskat bilberoende. Minskad 8% Privat biltrafik bidrar till angelägenhet minskad klimatpåverkan, bättre luftmiljö, 11% minskat buller, ökad trivsel och säkrare trafikmiljö. Mariehamns stad har deltagit eller varit stödjande partner Vårdledighet i evenemanget Bilfria (efter Dagen föräldraledighet) sedan år Bilfria dagen är ett internationellt nätverk 12% och ansluts till den europeiska rörliga veckan (Mobility Week) som alltid genomförs september. Sjukledighet Studieledighet 3% Moderskapsfaderskaps- och föräldraledighet 13% Vid utvärderingen 30% av Bilfria Dagen 2006 kom det fram genom en enkätundersökning att 86 % av alla som svarade ansåg Bilfria dagen som ett bra evenemang. Ytterligare resultat från enkätundersökningen var att 80 % ville utöka andelen gågator och 66 % ville utöka och förbättra cykelbanor. Grön Vecka Green Week är ett nätverk inom EU-kommissionen som staden deltagit i sedan år Årets evenemang var koncentrerat till en dag under världsmiljödagen den 5 juni. Klimatföreläsning Från öken till Östersjön hölls i biblioteket och Agenda 21 kontorets klimatkampanj Min bil och Östersjön avslutades med utsläppshandel mellan de föreningar och företag som ställt upp i kampanjen. En klimatutställning hölls också under dagen i biblioteket inköpt renvatten Vattenförbrukning m3/år varav förbrukning inom stadens förvaltning Åldersfördelning Vatten 140 Mariehamns 120 stads lokalisering gör att Östersjöns vattenkvalitet 100 har stor betydelse. Staden har sedan länge arbetat med m vattenkvalitetsfrågor 80 för att bevaka och eventuellt åtgärda kv problem. 60 Under året har ombyggnationen av Lotsbroverket, Mariehamns 40 stads avloppsreningsverk färdigställts. Staden arbetar 20 också i arbetsgrupper med syftet att förbättra vattenkvaliteten 0 i närliggande ytvatten och dagvatten. antal personer -19 Vattenförbrukningen i Mariehamn har ökat något, medan stadens egen Nya förbrukning tjänster och har platser minskat. år V ERK S A M HE T SBER ÄT T EL SE M A RIEH A M N S S-50 TA D År ,75 Nytt Sen tidigare år ,78 12, ,32 20, ,91 38, ,26 61, ,41 80, ,74 105, ,06 126, ,23 130, ,48 161, ,97 169,24

19 Olja 5% El 29% Fjärrvärme 66% Energikostnad tot /år Kväve och Fosforutsläpp kg/år Kväve Fosfor Fjärrvärme och el i stadens fastigheter MWh/år något varav avvikande biobränslebaserat situationen Fjärrvärme hänger sannolikt El samman varav vindel med att Vattenkvaliteten Energibrunnar kring och stadens pelletspannor mattvättar (st) utreddes under 120året. Förhöjda värden av fosfor, som kan ha sitt ursprung från tvättmedel men också från dagvatten, kunde konstateras. Vattenkvaliteten var generellt god och i och med ombyggnaden av infiltrationsanläggningen till Nabbens mattvätt bör läckage av näringsämnen minska ytterligare. Information om att inte 60 använda fosforhaltiga tvättmedel bör tydliggöras. 40 Den nya kvävereningen i Lotsbroverket har medfört mer än en halvering av stadens kväveutsläpp till Östersjön i jämförelse med år Vattenkvalitet I stadens kontinuerliga miljöarbete följs vattenkvaliteten upp lokalt i bl.a. ett kontrollprogram för avloppsreningsverket. Kväve och fosforhalterna var år 2006 höga i inre delen av Svibyviken och avtagande längre ut till havs. Den från tidigare år sommaren år 2006 inföll sent och våren var relativt kall med följden att planktonproduktionen försenades något Algobser vationer Staden deltar sedan flera år i ett algobservationsprogram i samarbete med Ålands landskapsregering och Finlands miljöcentral. Under året var algobservationerna för Mariehamn låga till måttliga, endast i mindre mängder kunde blågröna alger konstateras. Internationellt arbete Mariehamns stad deltar i miljöarbetet inom nätverket Union of the Baltic Cities (UBC). Staden är representerad i UBC: s Energikommission och medverkar aktivt även i nätverkets miljökommission. Staden har också tagits upp som medlem i den globala organisationen för städer som har åtagit sig att satsa på hållbar utveckling, ICLEI. Det internationella samarbetet ger staden möjlighet att stämma av sina egna insatser för hållbar utveckling mot vad andra samhällen i Östersjöområdet och även på det globala planet gör. Särskilt viktigt är den möjlighet som erbjuds att bedöma huruvida stadens lokala insatser är nödvändiga och realistiska inom ramen vad som sker ur globalt perspektiv. Nordisk strategi År 1998 antog de nordiska statsministrarna och ledarna för de självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland en deklaration om ett hållbart Norden. År 2000 enades Nordiska Rådet om en strategi för hållbar utveckling. Strategin riktar in sig på klimat, biodiversitet, havet, kemikalier och livsmedelssäkerhet. Strategin innehåller långsiktiga mål till år Energibrunnar Pelletspannor M A RIEH A M N S S TA D V ERK S A M HE T SBER ÄT T EL SE 17

20 Miljönyckeltal Nyckeltal används för att följa upp stadens miljöprestanda under perioden Avfall & Återvinning, internt staden kg/ år Bioavfall Återvinning Farligt avfall N/A 1) Brännbart N/A Övrigt N/A Hamnavfall m3/år Spilloljor 52, ,1 Fast avfall 100,45 32, Toalettavfall Kompostering/insamlat bioavfall, %, år andel hushåll 47,5 47,4 48,5 58,2 58, ) Vatten m3/person, år vattenförbrukning per person 87,5 92,3 93,8 95,9 94,7 100,3 varav förbrukning internt staden 7,4 8,4 7,3 10,6 14,9 11,9 Utsläpp till vatten kg/inv, år Kväve 6 5 5,9 5,9 5,3 2,2 Fosfor 0,08 0,08 0,10 0,10 0,06 0,05 Utsläpp till luft, fartygstrafik kg/inv Svavel ,5 5,3 5,8 6,7 NOX ,6 31,2 34,5 CO Utsläpp till luft, från stadens egna fordon kg/år CO CO2/inv 22,4 23,81 23,32 23,13 23,15 22,25 Utsläpp till luft, från stadens energiförbrukning ton/år CO CO2/inv 0,49 0,58 0,60 0,62 0,65 0,56 Energiförbrukning, stadens egna inkl. Marstad kwh/inv, år Energiförbrukning 1 626,9 1887,9 2019,9 2193, ,1 2039,40 varav el 550,4 651,9 702,8 687,7 706,4 589,6 varav fjärrvärme 930, , , ,4 1346,1 varav olja 145,6 170,1 171,3 146,6 130,3 103,7 El energi MWh/år inköpt el/inv 8,8 9,1 9,2 9,1 9,2 7,4 varav vindkraft/inv 0,5 0,4 0,45 0,4 0,43 0,32 Fjärrvärme Antal fjärrvärmeanslutningar Biobränsle % Andel biobränsle i fjärrvärmen Energibrunnar Antal energibrunnar Pelletspannor Antal pelletspannor 1 5 Stadens fordon (inkl.marstad) Bensin Diesel El ( Ismaskin ) Bränsleförbrukning (inkl. Marstad) liter/år Bensin Diesel Stadens transporter (personbilar & maskiner) km/år Antal kilometer Kollektivtrafik antal passagerare/inv. 28,9 29,6 30,6 30,3 32,1 31,6 1) N/A = Inga uppgifter tillgängliga 2) Enligt Ålands Miljöservices föreskrifter skall allt bioavfall komposteras f.o.m i alla hushåll. 18 V ERK S A M HE T SBER ÄT T EL SE M A RIEH A M N S S TA D

21 Energikostnad tot /år Olja 5% El 29% Fjärrvärme 66% Diagram Energiförbrukning inom Mariehamns stads fastigheter Olja 5% Diagram 2 Energikostnad tot /år 3,5 3 Koldioxidutsläpp ton/invånare El 29% ,5 2 1,5 1 0, Fjärrvärme 66% Energikostnad tot /år Stadsfordon Uppvärmning av stadens lokaler Fartygsutsläpp EU strategi Europeiska rådet antog en ny hållbarhetsstrategi i juni år Strategin innehåller sju huvudutmaningar och ett stort antal målsättningar, operativa mål och insatser, som kommer att styra den framtida utformningen och genomförandet av politiken inom miljöområdet samt EU:s ekonomiska och sociala utmaningar Fartygsavfall i kombination m3/år med nya konkurrenstryck och nya internationella åtaganden De 0sju huvudutmaningarna är: klimatförändringar och ren energi hållbar transport hållbar produktion Kväve och och konsumtion Fosforutsläpp kg/år bevarande och förvaltning av naturresurser folkhälsa social integration, demografi och invandring globala utmaningar när det gäller fattigdom och hållbar utveckling Spilloljor Fast avfall Toalettavfall Energi och klimat De mest betydande miljöeffekterna av energiförbrukning är relaterade till utsläpp från förbränning av kolbaserade 0 bränslen Hittills 2002 genomförda 2003 frivilliga 2004 insatser 2005 för 2006 att motverka energianvändningens Generalplan Kväve negativa Fosfor följder är inte på långt när tillräckliga. Betydande uppoffringar kan bli aktuella och Bostadsområden nytänkande ifråga om 18% trafiksystem och stadsplanering måste Övrigt ges ökat Fjärrvärme utrymme och i fortsättningen. el i stadens fastigheter MWh/år 25 25% Industriområden 000 2% Energifrågorna har alltmer kommit i blickpunkten i takt med 20 att 000 bilden av klimatförändringen har kommit att bli befäst. Kyotoprotokollet har signerats Grönområden av ett stort antal stater och 15 handel 000 med utsläppsrätter för koldioxid 9% har inletts. Utredningsområde Energitillförseln till Mariehamn är på elsidan framförallt 6% 10 import 000 från Sverige, med viss mängd lokalt producerad vindkraft. Till största Vattenområde delen är stadens egna fastigheter anslutna till 5 fjärrvärmesystemet, % som idag till en tredjedel är biobränslebaserat. Ett antal fria fastigheter och idrottsanläggningar utnyttjar 0 oljeuppvärmning och direkt 2003 el. (Se 2004 diagram 1.) varav biobränslebaserat Fjärrvärme El varav vindel Kväve och Fosforutsläpp kg/år Energikostnader Stadens totala energikostnader uppgick år 2006 till nästan 1,6 miljoner euro. (Se diagram 2.) Energikostnad för uppvärmining och elförbrukning i stadens fastigheter 800 inkl FAB Marstad Energikostnad euro/invånare Energikostnaderna har ökat 2003 med över % under 2005 tidsperioden 2006 år 2001 till år Staden har Kväve under den Fosfor perioden byggt nya kontorsbyggnader, ett badhus, samt uppgraderat kommunens reningsverk. Därtill har det kommunala bostadsbolaget byggt fler bostäder. Fjärrvärme Energiförbrukningen och el i stadens har fastigheter under samma MWh/år tidsperiod ökat med 25 % till drygt 2000 kwh/person och år. Energief fektiviseringar Fastighetsavdelningen har arbetat vidare med sitt energieffektiviseringsprogram med bl.a. energioptimering vid installationer och minskat den graddagskorrigerade värmeenergiförbrukningen med 15 % sedan år Fjärr värme Fjärrvärmeproduktionen 0 sker i anläggningar som drivs av kvalificerad personal, har optimala förbränningsförhållanden och varav biobränslebaserat Fjärrvärme El varav vindel avancerade reningssystem. Det ger stora miljöfördelar jämfört med om varje fastighet skulle ordna sin egen värmeförsörjning. En nackdel är att drygt 11 % av energin går förlorad på vägen från fjärrvärmeverket till användaren. En annan nackdel är Energibrunnar och pelletspannor (st) infrastrukturkostnader, som per fastighet kan bli betydande i 120 glest bebyggda mindre samhällen. 100 En av fjärrvärmens stora fördelar är flexibilitet i användning av 80olika bränslen. Tidigare var olja det dominerande bränslet i fjärrvärmeverken, men numera har övergång till biobränsle 60 har skett. Den utrustning som behövs för att ta emot fjärrvärme, 40 fjärrvärmecentralen, består av värmeväxlare och reglerventiler Energibrunnar och pelletspannor (st) Energibrunnar Pelletspannor 100 M A RIEH A M N S S TA D V ERK S A M HE T SBER ÄT T EL SE 19 80

22 Utredningsområde % Övrigt 25% Generalplan Bostadsområden % Kväve Fosfor Industriområden Diagram 2% 3 Fjärrvärme och el i stadens fastigheter MWh/år Vattenområde 40% Grönområden 9% varav biobränslebaserat Fjärrvärme El varav vindel varav biobränslebaserat Fjärrvärme El varav vindel Diagram 4 Energibrunnar och pelletspannor (st) Energibrunnar Pelletspannor Energibrunnar och pelletspannor (st) Diagram 5 Koldioxidutsläpp CO2 utsläpp, kg/invånare Från fartyg i stadens hamn 1 895, , , , , ,0 Energiförbrukning i stadens fastigheter 233,8 588,1 592,5 609,3 645,9 532,0 Bränsleförbrukning i stadens fordon 22,4 23,8 23,3 23,1 23,2 22, Energibrunnar Pelletspannor Mariehamns Energi Ab distribuerar fjärrvärme till kunder i hela centrala Mariehamn, i stora delar av Strandnäs, Hindersböle och Ytternäs samt i Sviby i Jomala. I fjärrvärmeproduktionen i Mariehamn användes år % biobränsle och 65 % fossila bränslen. (Se diagram 3) Bergvärme Antalet energibrunnar i Mariehamn har ökat markant de senaste åren. I och med val av förändrade uppvärmningssätt när oljepannorna behöver bytas ut väljer alltfler fastigheter i Mariehamn att installera bergvärme genom energibrunnar och värmepumpar. År 2005 var ett toppår med 50 nyinstallationer av energibrunnar. Antal energibrunnar i Mariehamn uppgick till 110 stycken vid årets slut Pelletspannor Förändrade uppvärmningssätt har medfört att intresset för pelletspannor har ökat i Mariehamn. År 2006 installerades fyra stycken nya pelletspannor, i fastigheter som hade att byta ut gamla oljepannor. (Se diagram 4) Koldioxidsutsläpp Koldioxid är en växthusgas som påverkar klimatet. Människan bidrar till klimatpåverkan genom att använda kolbaserade fossila bränslen. (Se diagram 5) Fartygstrafiken i hamnen bidrar med de högsta utsläppen av koldioxid i Mariehamn. (Se diagram 6) Förvaltningarnas miljöarbete Förvaltningarna försöker uppfylla stadens miljöpolicy och arbeta kontinuerligt med miljöfrågor. Energifrågor och avfall är oftast prioriterade. Skolorna Skolorna arbetar med miljöfrågor i sin dagliga verksamhet i enlighet med skolans arbetsplan. Skolorna engagerar sig också i olika evenemang som bidrar till ökad miljömedvetenhet hos eleverna, t.ex. ordnade Strandnäs skola en återvinningstemadag. Ekologisk mat har skolorna satsat på, framförallt i Strandnäs låg- och högstadieskolas kök. Inspirationen har förts vidare till andra skolor och satsning på ekologisk mat är aktuell inom ramen för stadens miljömål. Skolbespisningens föreståndare Gun-Maj Sjöberg fick Östersjöfondens miljöpris år Stadsplanering Inom stadsplanering ingår ett miljöperspektiv samtidigt som man exploaterar. Avvägningen för att planera en stad för boende, arbete och miljö är ofta svår. Mariehamns stads generalplan som antogs av fullmäktige i november 2006 anger 20 V ERK S A M HE T SBER ÄT T EL SE M A RIEH A M N S S TA D