Bokslut

Transkript

1 Bokslut

2 Stadens organisation Stadsledningen Stadsfullmäktige Revisorerna Stadsstyrelsen FÖRVALTNING Stadsdirektören POLITISK NÄMND Byggnadsnämnden Centralförvaltningen Stadskansliet Miljökansliet Finanskansliet Personalkansliet Vuxenutbildningsnämnden Byggnadsinspektionen Fritidsnämnden Medborgarinstitutet Hamn- och räddningsnämnden Kulturnämnden Skolnämnden Socialnämnden Stadsplanenämnden Tekniska nämnden samt direktionen för elverket Fritidsförvaltningen inkl. Mariebad Hamnverket Räddningsverket 4mbk Pommern Kulturförvaltningen Skolförvaltningen Socialförvaltningen inkl. Trobergshemmet Stadsarkitektkontoret Äldrerådet Tekniska verken inkl. elverket Omslagsbilder: Mariehamns stads bildarkiv. De svartvita bilderna i inlagan är fotograferade av Mariehamns stads egen personal. I övrigt bilder genom McArena.

3 Innehållsförteckning Stadens organisation... pärmsida 2 Förtroendevalda Stadsfullmäktige Stadsstyrelsen... 3 Stadsdirektören... 4 Ekonomisk översikt Resultaträkning... 5 Balansräkning... 6 Finansieringsanalys... 7 Finansiella nyckeltal... 8 Drift och investering Koncernen Personal Miljö ALLMÄNNA SEKTORN Stadsledning Byggnadsnämnden SOCIALA SEKTORN Socialnämnden Allmän social verksamhet Barnomsorgen Omsorg och handikappstöd UTBILDNINGS- OCH FRITIDSSEKTORN Skolnämnden Kulturnämnden Vuxenutbildningsnämnden Fritidsnämnden Fritidsförvaltningen Mariebad TEKNISKA SEKTORN Tekniska nämnden Allmän teknisk verksamhet VA-verket Direktionen för Elverket Hamn- och räddningsnämnden Hamnverket Räddningsverket mbk Pommern Stadsplanenämnden Förtroendevalda i nämnder Bokslutsnoter Redogörelse över hur kommunens interna tillsyn har ordnats Behandling av årets resultat... pärmsida 3 Bokslutets undertecknande... pärmsida 3 Revisionsanteckning... pärmsida 3 M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T 1

4 Främre raden från vänster: Christian Beijar, Eva Ringwall, Harriet Lindeman Tage Silander, Gunnar Jansson, Pia Aarnio, Ulla Andersson, Henrik Boström, Pamela Sjödahl, Carl-Johan Wikström och Ted Häggblom. Andra raden från vänster: Siv Hallbäck, Camilla Gunell, Rauli Lehtinen, Victoria Sundberg, Birgitta Johansson, Bror Gammals, Roger Eriksson och Lennart Isaksson. Stadsfullmäktige Ordförande Gunnar Jansson...Lib I vice ordförande, gruppordförande Tage Silander... FS II vice ordförande, gruppordförande Britt Lundberg...C Gruppordförande Christian Beijar...Soc Gruppordförande Tom Forsbom...MF Gruppordförande Christian Nordas...Lib Vice gruppordförande Pia Aarnio...Lib Vice gruppordförande Ulla Andersson...Soc Vice gruppordförande Carl-Johan Wikström...Lib I vice gruppordförande Harriet Lindeman... FS II vice gruppordförande Ted Häggblom... Obs Sune Alén...Lib Henrik Boström... FS Roger Eriksson...Lib Camilla Gunell...Soc Siv Hallbäck...Soc Birgitta Hermans... FS Igge Holmberg...Soc Lennart Isaksson... FS Roger Jansson... FS Rauli Lehtinen...Lib Roger Nordlund...C Tom Pussinen... FS Eva Ringwall...Soc Anthonio Salminen... FS Pamela Sjödahl...Lib Katrin Sjögren...Lib 2 B O K S L U T M A R I E H A M N S S T A D

5 Tredje raden från vänster: Igge Holmberg, Bjarne Blomster, Anthonio Salminen, Jan-Erik Berglund, Peter Enberg, Christian Nordas och Sune Alén. Stadsstyrelsen Stående från vänster I vice ordförande Folke Sjölund... Lib Ordförande Johan Ehn... FS Donny Isaksson... Ob II vice ordförande Barbro Sundback... Soc Sittande från vänster Hannele Vaitilo... Lib Nina Lindfors... FS Karl-Johan Fogelström... Soc M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T 3

6 MARIEHAMNS STAD Stadsdirektörens överblick Den världsomfattande bank- och finanskrisen samt den efterföljande lågkonjunkturen började under hösten år De mest djupgående inverkningarna på realekonomin och därmed på skatteintäkterna har dock kommit senare och 2008 blev trots allt ett mycket bra år för Mariehamns stad. Målsättningarna har i stort sett uppfyllts och nämnderna har skött sina verksamheter väl och i enlighet med budgeten. Årets bokslut visar ett överskott på 2,3 milj. euro. Kommunalskatteintäkterna uppgick till 31,7 milj. euro vilket i stort sett motsvarar budgeten medan samfundsskatteintäkterna om 8,3 milj. euro blev 1 milj. euro mindre än förväntat. Intäkterna från samfundsbeskattningen uppvisar en kraftigt försämrad utveckling och därigenom utgör de en väsentlig framtida risk. Nettoinvesteringarna uppgick till 5,1 milj. euro och omfattar satsningar på kommunalteknik, hyresbostäder, ombyggnader i Västerhamn, reparation av 4 mbk Pommern m.m. Inte heller under år 2008 upptogs några nya lån och lånebördan kunde minskas med 2,3 milj. euro till 27,1 milj. euro. Balansomslutningen ökade med 1,4 milj. euro till 128,1 milj. euro mest beroende på att kassamedlen steg med drygt 1,0 milj. euro till totalt 4,9 milj. euro. För år 2008 uppvisar staden en ekonomi i balans enligt kriterierna för de finansiella nyckeltalen vilket är synnerligen positivt och betydelsefullt med tanke på utgångsläget inför de påfrestningar stadens ekonomi med säkerhet kommer att utsättas för framöver. Koncernens balansomslutning slutade på 186,9 milj. euro och resultatet för koncernsamfundens del för år 2008 blev 2,0 milj. euro. Staden har tecknat borgensförbindelser för lån som upptagits av koncernsamfunden till ett sammanlagt belopp om 17 milj. euro. Koncernstyrningen har skett i enlighet med stadens koncerndirektiv. En långsiktig strategi för energibolagens verksamhet aktualiserades under året och stegvisa förändringar i ägarstrukturen utreds. Mariehamns befolkning överskred personer och 66 nya bostäder färdigställdes. Den fysiska planeringen för att utveckla staden har fortgått aktivt under året. Ett av målen var att skapa förutsättningar för ett livligt och mångsidigt stadscentrum med välfungerande parkerings- och trafiklösningar. Byggandet av ett underjordiskt garage invid Biblioteksplatsen för ca 130 bilar påbörjades. Även planeringen av nya bostadsområden prioriterades högt. Den utvecklingsplan för Västerhamn som presenterades tar fasta på den maritima miljön och den tillhörande belysningsplanen är avsedd framhäva Sjöpromenaden och olika maritima element inte minst stadens profilbärare och stilikon 4 mbk Pommern. Föresatsen att aktivt arbeta för en kommunreform har tillsvidare inte lett till avsett resultat men öppenheten för en diskussion om den framtida kommunstrukturen på Åland har ökat. En utvärdering av Mariehamns stads medverkan i Ålands kommunförbund har gjorts. Mycket talar för att staden kommer att använda sig av kommunförbundet som ett forum för fortsatt diskussion och kartläggning av förutsättningarna för en kommunreform. Det ekonomiska läget och den samhällsutveckling som sker visar med allt större tydlighet att kommunindelningen är föråldrad och oändamålsenlig och att en reform bör beredas. Landskapsregeringen har en central roll att spela i sammanhanget. Ett näringslivsråd tillsattes med representanter för företagare och förtroendevalda för att föra en dialog med näringslivet och föreslå åtgärder som främjar näringslivet och sysselsättningen i staden. Den offentliga och den privata sektorn är beroende av varandra och det är av yttersta vikt för tryggandet av välfärden att staden har ett gott samarbete med näringslivet där även sjöfartens organisationer ingår. Jag vill tacka alla stadens anställda och förtroendevalda för ett värdefullt arbete för Mariehamn och för ett gott samarbete under år Bjarne Pettersson Stadsdirektör 4 B O K S L U T M A R I E H A M N S S T A D

7 Ekonomisk översikt RESULTATR ÄKNING GrundbudgeT budget bokslut Bokslut Belopp i euro ) Verksamhetsintäkter , , , ,91 Försäljningsintäkter , , , ,64 Avgiftsintäkter , , , ,66 Understöd och bidrag , , , ,09 Övriga intäkter , , , ,52 Verksamhetskostnader , , , ,54 Personalkostnader: , , , ,06 Löner och arvoden , , , ,44 Lönebikostnader: , , , ,62 - pensionskostnader , , , ,66 - övriga lönebikostnader , , , ,96 Köp av tjänster , , , ,41 Material, förnödenheter och varor , , , ,84 Understöd , , , ,22 Övriga verksamhetskostnader , , , ,01 Verksamhetsbidrag , , , ,63 Skatteintäkter: , , , ,56 Kommunalskatt 16% 2) , , , ,04 Fastighetsskatt , , , ,75 Samfundsskatt , , , ,29 Övriga skatteintäkter , , , ,48 Landskapsandelar, kompensationer 3) , , , ,06 Driftsbidrag , , , ,99 Finansiella intäkter och kostnader: , , , ,30 Ränteintäkter 8 278, , , ,13 Övriga finansiella intäkter , , , ,15 Räntekostnader , , , ,00 Övriga finansiella kostnader , , , ,58 Årsbidrag , , , ,69 Planenliga avskrivningar , , , ,08 Extraordinära intäkter 0,00 0,00 0,00 0,00 Årets resultat , , , ,39 Ökning (-), minskning (+) av fonder 0,00 0,00 0,00 0,00 Årets överskott (underskott) , , , ,39 1) Grundbudget år 2008 inkl. budgetändringar under året. noter till Resultaträkning 2) Kommunalskatteintäkter Bokslut Bokslut Belopp i euro S:a kommunalskatteintäkter totalt , ,04 Årets förskottsuppbörd , ,55 Tidigare års kommunalskatt , ,49 3) Landskapsandelar och kompensationer BUDGET Bokslut Belopp i euro S:a landskapsandelar och kompensationer totalt , ,51 S:a landskapsandelar: , ,14 Socialvård , ,15 Grundskola , ,73 Medborgarinstitut , ,96 Bibliotek , ,25 Idrotts-, ungdoms- och kulturverksamhet , ,05 Allmänna landskapsandelar 0,00 0,00 S:a landskapskompensationer , ,37 Uteblivna intäkter från kapitalinkomstbeskattningen , ,59 Komp. för allmänt avdrag i kommunalbeskattningen , ,78 M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T E K O N O M I S K Ö V E R S I K T 5

8 BALANSR ÄKNING budget bokslut Bokslut Belopp i euro per ) AKTIVA , , ,53 A BESTÅENDE AKTIVA , , ,13 I Immateriella tillgångar , , ,93 2. Datorprogram , , ,49 3. Övriga utgifter med lång verkningstid , , ,44 ll Materiella tillgångar , , ,62 1. Mark- och vattenområden , , ,53 2. Byggnader , , ,98 3. Fasta konstruktioner o anordningar , , ,22 4. Maskiner och inventarier , , ,82 5. Övriga materialla tillgångar , , ,23 6. Förskottsbetalningar, pågående nyanläggningar , , ,84 lll Placeringar , , ,58 1. Aktier och andelar , , ,58 B FÖRVALTADE MEDEL , , ,18 1. Landskaps- o. statliga uppdrag , , ,42 2. Donationsfondernas särskilda täckning , , ,76 C RÖRLIGA AKTIVA , , ,22 I Omsättningstillgångar , , ,41 4. Övriga omsättningstillgångar , , ,41 ll Fordringar , , ,92 Långfristiga fordringar , , ,16 2. Lånefordringar , , ,34 3. Övriga fordringar , , ,82 Kortfristiga fordringar , , ,76 1. Kundfordringar , , ,46 2. Lånefordringar , , ,57 3. Övriga fordringar , , ,57 4. Resultatregleringar , , ,16 lv Kassa och bank , , ,89 PASSIVA , , ,53 A EGET KAPITAL , , ,57 l Grundkapital , , ,96 V Över-/underskott från tidigare år , , ,00 Vl Över-/underskott för räkenskapsåret , , ,39 C AVSÄTTNINGAR 0, ,00 0,00 2. Övriga avsättningar 0, ,00 0,00 D FÖRVALTAT KAPITAL , , ,94 1. Landskaps- o. statliga uppdrag , , ,42 2. Donationsfondernas kapital , , ,52 3. Övrigt förvaltat kapital 4 202,76 0,00 0,00 E FRÄMMANDE KAPITAL , , ,02 l Långfristigt främmande kapital , , ,03 2. Lån från finansinstitut, försäkringsinrättningar , , ,66 3. Lån från offentliga samfund , , ,45 7. Övriga skulder , , ,92 ll Kortfristigt främmande kapital , , ,99 2. Lån från finansinstitut, försäkringsinrättningar , , ,16 3. Lån från offentliga samfund , , ,80 5. Erhållna förskott 0, , ,37 6. Skulder till leverantörer , , ,74 7. Övriga skulder , , ,34 8. Resultatregleringar , , ,58 1) Stadsfullmäktiges grundbudget. 6 E K O N O M I S K Ö V E R S I K T B O K S L U T M A R I E H A M N S S T A D

9 FINANSIERINGSANALYS budget bokslut Bokslut Belopp i euro per ) Den egentliga verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Internt tillförda medel: , , ,30 Årsbidrag , , ,69 Extraordinära poster 0,00 0,00 0,00 Rättelseposter till internt tillförda medel 0, , ,39 Investeringar: , , ,09 Investeringar i anläggningstillgångar , , ,49 Finansieringsandelar till investeringsutgifter , , ,40 Försäljningsinkomster av anläggningstillgångar , , ,00 Nettokassaflödet för den egentliga verksamheten och investeringarna , , ,21 Finansieringens kassaflöde Utlåning: 0,00 0, ,20 Ökning av utgivna lån 0,00 0, ,70 Minskning av utgivna lån 0,00 0, ,90 Förändringar av lånestocken: , , ,55 Ökning av långfristiga lån , , ,70 Minskning av långfristiga lån , , ,50 Förändring av kortfristiga lån 0, , ,25 Förändring av eget kapital 0,00 0,00 0,00 Övriga förändringar av likviditeten: , , ,08 Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital 0, , ,27 Förändring av omsättningstillgångar 0, , ,03 Förändring av lång- och kortfristiga fordringar , , ,40 Förändring av räntefria lång- och kortfristiga skulder 0, , ,44 Finansieringens nettokassaflöde , , ,73 Förändring av kassamedel , , ,94 Kassamedel 31 december , , ,89 Kassamedel 1 januari , , ,95 Summa förändring av kassamedel , , ,94 1) Stadsfullmäktiges grundbudget. Under året beslutades om tilläggsanslag för slutförande av pågående investeringar från år 2007 på netto ,94 euro samt övriga investeringsbeslut inkl. indragna anslag som ombudgerats till år 2009 på netto ,27 euro. AV STADEN UTGIVNA LÅN bokslut Bokslut Belopp i euro per 31 december Egna externt utgivna lån Fastighets Ab Möckelöbrinken , ,35 Lån ur bostadsproduktionsfonden 4 867, ,51 Summa , ,86 Förmedlade landskapslån Daghemmet Solrosen rf 958,66 958,66 Åländska Segelsällskapet r.f , ,00 FRK, Mariehamns avdelningen , ,96 Ålands Cancerförening rf , ,01 Landskapsfören. Folkhälsan på Åland r.f , ,85 Scoutkåren Ålandsflickorna r.f ,00 0,00 Summa , ,48 Summa av staden utgivna lån , ,34 M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T E K O N O M I S K Ö V E R S I K T 7

10 FINANSIELLA NYCKELTAL budget Bokslut Bokslut Invånarantal 31 december DRIFT Verksamhetsintäkter i procent av verksamhetskostnaderna: 37,4 % 39,9 % 39,9 % nyckeltalet beskriver avgiftsfinansieringens andel av verksamhetskostnaderna. Årsbidraget i procent av avskrivningarna: 111,4 % 143,7 % 88,7 % utgångspunkten är att kommunens egna medel är tillräckliga om årsbidraget är lika stort d.v.s 100% som de avskrivningar på anläggningstillgångar som ska avdras från det. Årsbidrag euro/invånare: årsbidrag per invånare är ett nyckeltal som används allmänt för bedömning av om den egna finansieringen är tillräcklig. Årets överskott (underskott) i tusen euro: Ekonomi i balans EIB1, belopp > 30% av årets planenliga avskrivningar. 11,4 % 43,7 % -11,3 % INVESTERINGAR Intern finansiering av investeringar i procent: EIB2 > 70 71,2 % 147,1 % 163,3 % nyckeltalet anger hur stor del av den egna anskaffninsutgiften för investeringar som har finansierats med internt tillförda medel. Resterande andel upp till 100% finansieras genom försäljning av anläggningstillgångar, lån eller minskning av kassamedlen. Intern finansiering av kapitalutgifter i procent: 55,9 % 97,8 % 91,1 % detta nyckeltal utvisar årsbidragets procentuella andel av det totala beloppet av egna anskaffningsutgifter för investeringar, nettoökningen av utgivna lån och amorteringar på lån. LIKVIDITET Kassamedel 31 december i miljoner euro: 2,4 4,9 3,9 till kassamedel räknas finansiella värdepapper samt kassa och banktillgodohavanden. Kassautbetalningar i miljoner euro: 81,3 76,8 72,0 beloppet visar de sammanlagda utbetalningarna som skett under året. Likviditet (kassadagar): EIB3 > nyckeltalet anger hur många dagars kassautbetalningar som kan täckas med kommunens kassamedel. SOLIDITET Soliditetsgrad i procent: EIB4 > 65 68,5 % 69,8 % 68,8 % soliditeten beskriver kommunens förmåga att bära underskott och kapacitet att klara av sina åtaganden på lång sikt. En soliditetsgrad på 70% kan inom den kommunala ekonomin anses vara ett eftersträvansvärt mål. 100% betyder att samtliga ägda tillgångar har finansierats med egna medel. Finansieringsförmögenhet euro/invånare: nyckeltalet utvisar om de likvida tillgångarna räcker till för återbetalning av det främmande kapitalet. LÅN Låneskötselbidrag: 2,1 2,3 1,7 låneskötselbidraget visar om kommunens interna finansiering täcker räntor och amorteringar på främmande kapital. Finansieringen täcks om nyckeltalets värde är 1 eller större. Relativ skuldsättningsgrad i procent: EIB5 < 60 54,8 % 48,7 % 57,9 % här anges hur stor del av kommunens verksamhetsintäkter som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet. Lånestock 31 december i miljoner euro: 32,2 27,1 29,4 till lånestocken räknas hela det främmande kapitalet minus erhållna förskott, skulder till leverantörer, resultatregleringar och övriga skulder. Lån euro/invånare: lånebeloppet per invånare får man genom att dividera lånestocken med kommunens invånarantal vid utgången av bokslutsåret. EIB1-5: För Mariehamns stad är en ekonomi i balans (EIB) när kriterierna för samtliga fem finansiella nyckeltal är uppfyllda vid samma tillfälle. 8 E K O N O M I S K Ö V E R S I K T B O K S L U T M A R I E H A M N S S T A D

11 DRIFT PER KONTOGRUPP budget bokslut Bokslut Belopp i euro ) DRIFT (+) Kommunbidrag , , ,23 (+) Försäljningsintäkter , , ,64 (+) Avgiftsintäkter , , ,66 (+) Interna intäkter , , ,08 (+) Övriga intäkter , , ,37 (=) Summa intäkter , , ,98 (-) Personalkostnader , , ,06 (-) Köp av tjänster , , ,41 (-) Material , , ,84 (-) Lokalhyror (interna) , , ,38 (-) Lokalhyror (externa) , , ,81 (-) Avskrivningar , , ,80 (-) Internränta , , ,86 (-) Interna kostnader , , ,25 (-) Övriga kostnader , , ,72 (=) Summa kostnader , , ,13 (=) Summa driftsresultat , , ,85 RESULTATRÄKNINGENS VERKSAMHETSBIDRAG Verksamhetens intäkter , , ,67 Verksamhetens kostnader , , ,84 Verksamhetsbidrag anslag totalt , , ,17 Verksamhetsbidrag totalt inkl. finansiering , , ,63 1) Under finansiering (avd.kod ) i bokslutet 2008 ingår låglönestöd ,24 euro samt korrigering av interna investeringsinkomster och utgifter ,82 euro. ANSVARSFÖRBINDELSER m.m bokslut Bokslut Belopp i euro per 31 december Borgensförbindelser Fastighets- och bostadsbolag: Fastighets Ab Marstad , ,49 Fastighets Ab Dalnäs , ,12 Summa , ,61 Övriga bolag och samfund där staden innehar majoritet: Mariehamns Centralantenn Ab , ,91 Stiftelsen Sjöfartskvarteret i Mariehamn r.s , ,00 Mariehamns Energi Ab , ,92 Summa , ,83 Övriga samfund: Kobba Klintars vänner rf , ,00 Mariehamns Bioenergi Ab , ,98 Ridklubben Sleipner r.f , ,00 Strandnäs FBK 450, ,00 Scoutkåren Ålandsflickorna r.f ,21 0,00 Summa , ,98 Borgensförbindelser totalt , ,42 Oindrivet underhållsbidrag , ,58 Övriga ansvar Staden har en rättsprocess gällande hamnavgifterna under åren anhängiggjord i Ålands Tingsrätt. M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T E K O N O M I S K Ö V E R S I K T 9

12 DRIFT budget bokslut Bokslut Belopp i euro inkl. interna transaktioner ) S:a kommunbidrag totalt , , ,38 därav skattefinansierad verksamhet , , ,81 därav avgiftsfinansierad verksamhet , , ,43 Allmänna sektorn , , ,75 Stadsledning , , ,15 Byggnadsnämnden , , ,60 Sociala sektorn, socialnämnden: , , ,44 Allmän social verksamhet , , ,13 Barnomsorgen , , ,12 Omsorg- och handikappstöd , , ,19 Utbildnings- och fritidssektorn , , ,56 Skolnämnden , , ,47 Kulturnämnden , , ,87 Vuxenutbildningsnämnden , , ,79 Fritidsnämnden: , , ,43 Fritidsförvaltningen , , ,66 Mariebad , , ,77 Tekniska sektorn , , ,63 Stadsplanenämnden , , ,51 Tekniska nämnden: , , ,14 Allmän teknisk verksamhet , , ,93 VA-verket , , ,79 Direktionen för elverket , , ,72 Hamn- och räddningsnämnden: , , ,74 Hamnnverket , , ,36 Räddningsverket , , ,00 4 mbk Pommern , , ,62 1) Inkl. budgetändringar under året som presenteras under respektive anslag. Stadens avskrivningstider Immateriella tillgångar... 5 år Materiella tillgångar Mark- och vattenområden... ingen Förvaltnings- och institutionsbyggnader år Bostadsbyggnader år Fabriks- och produktionsbyggnader år Fritidsbyggnader år Ekonomibyggnader år Vattendistributionsnät år Avloppsnät år Fjärrvärmenät år Övriga jord- och vattenkonstruktioner år Broar, kajer och badinrättningar år Naturgasnät år Gator, vägar, torg och parker år Elledningar, transformatorer, utomhusbelysning år Övriga rör- och kabelnät år Fasta lyft- och flyttanordningar år 10 E K O N O M I S K Ö V E R S I K T B O K S L U T M A R I E H A M N S S T A D

13 INVESTERING budget bokslut Bokslut Belopp i euro ) S:a nettoinvestering totalt , , ,02 därav skattefinansierad verksamhet , , ,06 därav avgiftsfinansierad verksamhet , , ,04 Allmänna sektorn , , ,04 Stadsledning , , ,04 Sociala sektorn, Socialnämnden: , , ,52 Allmän social verksamhet , , ,00 Omsorg och handikappstöd 0,00 0, ,52 Utbildnings- och fritidssektorn , , ,13 Skolnämnden 0,00 0, ,19 Kulturnämnden , , ,04 Vuxenutbildningsnämnden 0,00 0, ,85 Fritidsnämnden: , , ,05 Fritidsförvaltningen , , ,90 Mariebad , , ,15 Tekniska sektorn , , ,33 Stadsplanenämnden , ,30 0,00 Tekniska nämnden: , , ,01 Allmän teknisk verksamhet , , ,50 VA-verket , , ,49 Direktionen för elverket , , ,67 Hamn- och räddningsnämnden: , , ,65 Hamnverket , , ,78 Räddningsverket ,00 0, ,43 4mbk Pommern , , ,44 Inkomster och utgifter totalt (+) Inkomster , , ,47 (-) Utgifter , , ,49 (=) Summa investering , , ,02 Maskinerier och anordningar vid el-, vatten- o. dyl. verk 10 år Trafikregleringsanordningar år Övriga fasta maskiner, anordningar och konstruktioner 10 år Telefonnät, central och abbonentcentraler år Fartyg av järn år Övriga tunga maskiner år Fartyg av trä och andra flytande arbetsmaskiner år Sjukhus-, hälsovårds- o. dyl. anordningar år Övriga transportmedel år Övriga rörliga arbetsmaskiner år Övriga lätta maskiner år Övriga anordningar och inventarier... 5 år Adb-utrustning... 3 år Övriga materiella nyttigheter... Ingen Pågående nyanläggningar... Ingen Placeringar... Ingen M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T E K O N O M I S K Ö V E R S I K T 11

14 KONCERNEN Under året har Mariehamns stad utökat Fastighet Ab Marstads egna kapital med euro som donerats till grundfond till stiftelsen Sjökvarteret i Mariehamn r.s. har bokförts som kostnad år I ägarintressesamfundet Ålands Industrihus Ab utökades aktieinnehavet med euro för fortsatt utbyggnad av IT-teknikcentrumet IT-iden. Koncernens balansomslutning år 2008 slutade på euro och räkenskapsperiodens resultat blev euro. Kommunkoncernen utgör en ekonomisk helhet med Mariehamns stad som modersamfund. Syftet med att presentera en balans-och resultaträkning för koncernen är i första hand att ge en rättvisande bild av koncernens ekonomiska ställning som om koncernsamfunden utgjorde en enda bokföringsskyldig. I enlighet med anvisningar från kommunsektionens bokföringsnämnd, ingår, förutom Mariehamns stad, följande affärsverk, dottersamfund och kommunalförbund i koncernens balansräkning år 2008: Elverket som affärsverk, Fastighets Ab Marstad, Fastighets Ab Dalnäs, Mariehamns Centralantenn Ab, Stiftelsen Sjökvarteret i Mariehamn r.f., Mariehamns Energi Ab, Ålands Omsorgsförbund kf, Ålands Kommunförbund kf, Södra Ålands Högstadiedistrikt kf (52 % av träningsundervisningen) och Ålands miljöservice kf. Koncerninterna fordringar och skulder har eliminerats. Stadens ägarandel har likaså eliminerats med den s.k. parivärdemetoden. Den innebär att aktier och andelar i koncernsamfunden minskar balansräkningen under posten Bestående aktiva/placeringar med lika stor andel som koncernens aktiekapital eller grundkapital under Eget kapital minskar. Den andel i övriga koncernsamfund som staden inte äger har redovisats under minoritetsandelar. Kommunalförbundens andel i koncernens balansräkning har beräknats post för post utifrån ägarandelen. Stadens ägarandel av Södra Ålands Högstadiedistrikt har beräknats fram genom att ta stadens del i träningsundervisningen och multiplicera detta med träningsundervisningens andel av högstadiedistriktets totala grundkapital. Koncernens organisation och ägarandel i % SAMÄGDA SAMFUND Svinryggens Deponi 50% Kommunalförbund Ålands Kommunförbund 41% Ålands Omsorgsförbund 44% Södra Ålands högstadiedistrikt, träningsundervisn. 52% Intressesamfund FAB Nyfahlers 42% Ålands Vatten 38% Ålands Energi 50% Kraftnät Åland Ab 19% (direkt o. indirekt ägande via Ålands Energi: 22 %) Kraftnät Åland Ab 6 % Mariehamns Energi 20 % Ålands Miljöservice 42% Ålands Problemavfall 49% Mariehamns stad dottersamfund Mariehamns Energi 60% Mariehamns Centralantenn 100% FAB Marstad 100% Stiftelsen Sjökvarteret 100% (direkt o. indirekt ägande via Ålands Energi: 70 % Mariehamns Bio Energi 35% FAB Dalnäs 60% (direkt o. indirekt ägande såsom intressesamfund via Mariehamns Energi: 35 %) 12 E K O N O M I S K Ö V E R S I K T B O K S L U T M A R I E H A M N S S T A D

15 KONCERNENS BALANSR ÄKNING Bokslut Bokslut förändring Belopp i euro per AKTIVA , ,82 4,7 % A BESTÅENDE AKTIVA , ,85 3,8 % I Imateriella tillgångar , ,91 13,4 % Utgifter med lång verkningstid , ,93 18,9 % Immateriella rättigheter , ,40 82,6 % Övriga immateriella tillgångar 0, ,58-100,0 % II Materiella tillgångar , ,31 3,4 % Mark- och vattenområden , ,78-0,1 % Byggnader och konstruktioner , ,35 3,3 % Fjärrvärmenät , ,38 12,1 % Värmecentraler , ,22-18,6 % Mätutrustning , ,36 7,0 % Maskiner och inventarier , ,54-2,9 % Övriga materiella tillgångar , ,76 41,6 % Förskottsbet. o. nyanläggningar , ,92 4,9 % III Placeringar , ,63 15,7 % Aktier , , ,3 % Andelar , ,23 3,1 % Övriga aktier och andelar , ,40 0,0 % Lånefordringar ,50 0,00 100,0 % B FÖRVALTADE MEDEL , ,40-19,7 % Landskapsuppdrag , ,42-19,5 % Donationsfondernas särsk.täckn , ,98-19,8 % C RÖRLIGA AKTIVA , ,57 13,6 % I Omsättningstillgångar , ,61-7,9 % Material och förnödenheter , ,39-9,6 % Bränslen och smörjmedel , ,99 6,3 % Övriga omsättningstillgångar 1 988, ,23-4,6 % II Långfristiga fordringar , ,85 125,1 % Lånefordringar hos ägarintr , ,82-22,3 % Övriga långfristiga lånefordr , ,21 17,0 % Landskapsandelsfordringar , ,82 482,2 % II Kortfristiga fordringar , ,37-12,4 % Kundfordringar , ,86-7,1 % Lånefordringar , ,79 95,2 % Förskottsbetalningar 2 658, ,75-0,1 % Försäljningsfordringar , ,04 48,1 % Resultatregleringar , ,28 51,3 % Övriga fordringar , ,46 29,5 % Landskapsandelsfordringar socialv , ,42 85,1 % Kortfristiga placeringar , ,00-75,0 % IV Kassa och bank , ,74 39,7 % Kassamedel , ,74 38,7 % Depositioner ,01 0,00 100,0 % M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T E K O N O M I S K Ö V E R S I K T 13

16 KONCERNENS BALANSR ÄKNING bokslut Bokslut förändring Belopp i euro per PASSIVA , ,82 4,7 % A EGET KAPITAL , ,73 5,7 % Grundkapital , ,96 0,0 % Övriga fonder , ,80 418,6 % Övrigt eget kapital , ,00-86,3 % Odisponerade vinstmedel , ,64 5,9 % Balanserad vinst/förlust , ,77 138,2 % Räkenskapsperiodens resultat , ,44-390,4 % MINORITETSANDELAR , ,55 0,0 % B AVSKR.DIFFERENS OCH RESERVER , ,93 114,2 % Avskrivningsdifferens , ,93 114,2 % C AVSÄTTNINGAR ,00 0,00 100,0 % Sanering av avstjälpningsplats ,00 0,00 100,0 % D FÖRVALTAT KAPITAL , ,16-10,1 % Lanskapsuppdrag och statliga , ,42-15,8 % Donationsfondernas kapital , ,74-8,2 % E FRÄMMANDE KAPITAL , ,45 3,1 % I Långfristigt , ,05 1,8 % Skulder till kreditinstitut , ,97-7,3 % Lån från offentliga samfund , ,00-9,1 % Ålands landskapsstyrelse , ,73-1,8 % Pensionslån , ,94 624,2 % Checkkredit , , ,8 % Övriga långfristiga skulder , ,67 6,6 % Förmedlade lån , ,48 56,6 % II Kortfristigt , ,40 9,9 % Erhållna förskott , ,41 648,2 % Skulder till kreditinstitut , ,26 13,5 % Lån från offentliga samfund , ,78-24,8 % Ålands landskapsstyrelse , ,25 636,0 % Pensionslån , ,55 638,1 % Bidrag ,38 0,00 100,0 % Leverantörsskulder , ,14-4,8 % Nästa års amorteringar , ,00-4,3 % Resultatregleringar , ,44-1,9 % Övriga kortfristiga skulder , ,79 4,6 % 14 E K O N O M I S K Ö V E R S I K T B O K S L U T M A R I E H A M N S S T A D

17 KONCERNENS RESULTATR ÄKNING BOKSLUT Belopp i euro 2008 Verksamhetens intäkter ,45 Verksamhetens kostnader ,07 Verksamhetsbidrag ,62 Skatteinkomster ,72 Landskapsandelar ,51 Finansiella intäkter och kostnader: ,31 Ränteintäkter ,82 Övriga finansiella intäkter ,52 Räntekostnader ,47 Övriga finansiella kostnader ,17 Årsbidrag ,31 Avskrivningar enligt plan ,91 Räkenskapsperiodens resultat ,39 Bokslutsdispositioner ,85 Minoritetsandelar ,03 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) ,51 KONCERnfinansiella Bokslut Bokslut förändring nyckeltal Koncernens årsresultat, milj.euro 2,0-0,7 390,4 % Räkenskapsperiodens resultat (ingår i det egna kapitalet) Kassamedel 31.12, milj.euro 10,0 7,2 39,7 % Kassa, bank och finansiella värdepapper Kassalikviditet 63,0% 49,6% 27,1 % Kassa, bank och finansiella värdepapper/kortfristiga skulder Soliditetsgrad i procent 48,0% 47,5% 1,0 % Eget kapital/balansomslutningen Lånestock 31.12, milj.euro 77,1 75,8 1,7 % Främmande kapitalet minus erhållna förskott, skulder till leverantörer, resultatregleringar och övriga skulder Lån euro/invånare ,8 % Lånestock per invånare i euro M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T E K O N O M I S K Ö V E R S I K T 15

18 MARIEHAMNS STAD Personal Årsarbete per förvaltning Stadsledning Byggnadsnämnden Allmän social verksamhet Barnomsorg Omsorg och handikappstöd Skolnämnden Kulturnämnden Vuxenutbildningsnämnden Fritidsförvaltningen Mariebad Allmän teknisk verksamhet Elverket VA-verket Hamnverket Räddningsverket Pommern Stadsplanenämnden Budget Förverkligat årsarbete Personalstyrka och struktur Antalet inrättade platser i årsarbete samt förverkligat årsarbete 1) fördelar sig på de olika förvaltningarna enligt ovanstående diagram. Där förverkligat årsarbete underskrider budgeten, beror det i regel på att vikarier inte har anställts under den ordinarie personalens lagstadgade semester. I det förverkligade årsarbetet inom Barnomsorgen inkluderas assistenter och familjedagvårdare och inom Skolnämnden inkluderas timlärare och elevassistenter, för vilka det inte finns inrättade platser. Den förverkligade årsarbetstiden under 2008 uppgick till 681,79 årsarbetare, varav 73 % kvinnor och 27 % män, enligt följande tabell: Totalt årsarbete Årsarbete totalt (ordinarie och tillfälliga) ,97 Frånvaro (inkl. sem.) ,18 Förverkligat årsarbete 1), 2) ,79 Åldersfördelning ordinarie anställda Åldersfördelning Medelåldern för personal med ordinarie anställning var 46,9 år (2007: 46,7 år). Kvinnornas medelålder var 47,6 år och männens 46,2 år. Diagrammet ovan visar åldersfördelningen. Pension Under 2008 beviljades totalt 30 personer (2007: 17 personer), varav 19 kvinnor och 11 män, någon form av pension. Se tabell nedan. Pensionsform Totalt Kvinnor Män Ålderspension Invalidpension Deltidspension Rehabiliteringsstöd ) Årsarbete = + ordinarie och tillfälligt anställda totalt frånvaro. För deltidsanställda uträknas årsarbete enligt sysselsättnings%/100*12/anställningstid i månader. 2) Elverket totalt 10,14 årsarbetare (6,7% kvinnor och 93,3% män). Elverket såsom affärsverk behöver särredovisas. 16 B O K S L U T M A R I E H A M N S S T A D

19 Nya platser I budgeten för år 2008 godkände stadsfullmäktige en ökning av antalet platser (= tjänster och arbetsavtalsförhållanden) motsvarande 4,25 årsarbetare. Antalet platser har under de senaste åren utvecklats enligt nedanstående diagram Nya platser år Nytt 18,26 25,41 20,74 4,06 31,23 7,48-21,97-3,26 4,25 Sedan 18,26 43,67 64,41 68,47 99,7 107,18 85,21 81,95 tidigare år Frånvaro Frånvaron från arbetet motsvarade 129,61 årsarbetare (109,69 kvinnor och 19,92 män). Nedanstående diagram visar vilken typ av frånvaro det varit fråga om. Sjukfrånvaron under 2008 motsvarade 40,93 årsarbetare (kvinnor 32,61 årsarbetare och män 8,32 årsarbetare 3). Den totala sjukfrånvaron innehas således till 80 % av kvinnor och 20 % av män. Sjukfrånvaron uppgick till totalt kalenderdagar (2007: ) och antalet sjukfrånvarotillfällen var totalt (2007: 1.885). Sjukfrånvaron var 4,8 % (2007: 4,59 %) av vanligen arbetad tid och har således ökat med 0,21 procentenheter jämfört med Frånvaro 2008 Löner Nya kollektivavtal trädde i kraft Under år 2008 höjdes lönerna från 1 mars med 0,7 2,0 % beroende på kollektivavtal och från 1 september med 2,4 %. Den totala lönesumman uppgick till 27,7 milj. euro (2007: 26,2 milj. euro), därav för Elverket euro (2007: euro). För personalutbildning användes euro, vilket är 1,0 % av lönesumman (2007:1,5 %). Därav användes 782 euro för personalutbildning på Elverket, vilket är 0,2 % av lönekostnaderna (2007: 0,8 %). Personalpolitik Det personalstrategiska programmet har fortsatt att förverkligas under året. Verktyget Investors in People (IiP) är i bruk på så gott som alla förvaltningar och förbättringsarbete för att möta standardens krav pågår. Två verksamheter, barnomsorgen och Ytternäs skola, certifierade sig som Investor in People under året. I slutet av året gjordes en arbetsmiljöenkät enligt samma modell som fem år tidigare år Svarsprocenten denna gång var 75 % (2003: 81,4 %). Personalen fick bl.a. betygsätta Mariehamns stad som arbetsplats enligt betygsskalan Staden fick medelvitsordet 8- (motsvarande fråga ställdes inte år 2003). Jämställdhet Stadens jämställdhetspolicy- och program sträcker sig mellan åren Efter denna period kommer en utvärdering att genomföras. Aktuella jämställdhetsnyckeltal tas årligen fram för hela organisationen. Stadens ordinarie personal bestod av 66 % kvinnor och 34 % män, bland ledningen är motsvarande andelar 47 % kvinnor och 53 % män. Av dessa ordinarie anställda arbetar 77 % av kvinnorna heltid, motsvarande siffra är 94 % hos männen. Av de personer som arbetar deltid är 89 % kvinnor och 11 % män. Föräldraledigheten togs under 2008 ut av 41 personer (2007:38), 68 % kvinnor och 32 % män. Kvinnorna tog i medeltal ut 120 kalenderdagar per person (2007: 131) vilket motsvaras av 21 kalenderdagar (2007: 22) hos männen. Skötsel av annan tjänst inom staden 26% Skötsel av sjukt barn 1% Övrig frånvaro 2% Privat angelägenhet 12% Studieledighet 1% Vårdledighet (efter föräldraledighet) 15% Sjukledighet 33% Moderskaps- faderskapsoch föräldraledighet 10% 3) Frånvaron på Elverket totalt 0,19 årsarbetare. Elverket såsom affärsverk behöver särredovisas. M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T 17

20 MARIEHAMNS STAD Miljöredovisning Hamntrafiken År Antal Antal Koldioxid Bränsle CO2 ton/år Kolmonoxd Bränsle- Kväve- Svavel Sot-partiklar invånare anlöp CO2 kg/inv ton/år CO, ton/år rester oxider ton/år ton/år hc, ton/år NOx ton/år ,6 7,1 280,2 119,1 14, ,6 6,9 270,2 115,3 13, ,3 7,3 286,7 122,4 14, ,1 8,2 338,5 56,9 16, ,8 9,6 336,7 61,8 19, ,4 9,9 386,6 74,6 19, , ,9 67,6 19, ,0 10,8 455,2 72,8 21,6 MILJÖMÅL Mariehamns stads övergripande miljö- och energipolitiska mål anger att stadens verksamhet skall vara miljömässigt hållbar. Nettoeffekten på miljön av energianvändning, kommunikationer till och från liksom också inom staden, utsläpp av vatten- och luftföroreningar, samt materialåtervinning och avfallshantering i anslutning till både stadens egna verksamheter och verksamheter, som staden kan kontrollera, får innan utgången av år 2050 inte vara negativ. Stadens energiförsörjning skall i framtiden baseras i hög utsträckning på lokal energiproduktion med minimala nettoutsläpp av växthusgaser, men med koppling till regionala och därför även globala nätverk. Stadens övergripande energi- och klimatpolitiska mål är att utsläppen av växthusgaser från verksamheter som staden kan kontrollera per invånare samt per m2 fastighetsbestånd år 2012 är 25 % lägre än de uppskattade utsläppen år Målet anges som koldioxidekvivalenter per boende och omfattar de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och IPCC:s definitioner. För måluppfyllelse är kompensation för upptag i kolsänkor tillåten, vilket innebär bl.a. att grönområdena inom staden ges en energipolitisk betydelse. Målet ger också utrymme för befolkningstillväxt utan att direkt ta ställning till utnyttjad total energimängd. Målet styr därigenom mot användning av energikällor som inte ger ett nettotillskott av växthusgaser, men saknar tak på energiförbrukningen. Målet har också en konserverande och/eller stimulerande inverkan för att upprätthålla, utveckla och kwh/år ,00 Utsläpp av koldioxid per invånare Fordon & Bussar Fartygstrafik Stadens byggnader Byggnader exkl. stadens förhoppningsvis även öka arealen av grönområden som staden har till sitt förfogande. Övriga mål är att av inköpta varor skall senast år 2012 minst 90 % vara miljömärkta. Av upphandlade tjänster skall år 2012 ifråga om tjänsternas ekonomiska värde minst 75 % utföras av företag, som kan redovisa att de i sin verksamhet tillämpar trovärdiga rutiner för miljöstyrning, t.ex. enligt ISO 14001, EMAS eller motsvarande. Av det brännbara avfallet skall 100 % år 2012 vara fritt från bioavfall inom verksamheter som Mariehamns stad kan kontrollera och 90 % av övrigt avfall skall vara rätt sorterat. Utsläppen till havsvikarna Svibyviken och Slemmern, som omger staden får inte överstiga 2005 års nivå. Utsläppen får 2012 vara högst 50 % av 2005 års utsläppsmängder. Andelen livsmedel, som produceras enligt ekologiskt hållbara metoder och som staden tillhandahåller skola och äldreomsorg m.m. skall uppgå till 75 % år Av stadens fastigheter skall år 2012 ifråga om buller och radon 90 % uppfylla gällande normer för god inomhusmiljö. UPPFÖLJNING 1) Klimatpåverkan Miljöprestanda för fastigheter och fordon tillhörande staden samt hamnverksamheten har följts upp i detalj sedan Havsvikarna har kontinuerligt följts upp i anslutning till bl.a. Lotsbroverkets recipientkontrollprogram sedan år Ett trendbrott har skett genom att utsläppen av växthusgaser av fossilt ursprung per invånare har minskat med 10 % år 2008 jämfört med referensåret I jämförelse med år 2007 är minskningen hela 15 %. Den positiva effekten kan i första hand tillskrivas användning av en kraftigt ökad andel biobränsle i stadens fjärrvärmeverk. Per invånare var 2008 års koldioxidutsläpp 7,5 ton. Med privata resor kommer många invånare i Mariehamn ändå att fortsättningsvis bidra med betydligt större utsläpp och har därmed en relativt stor påverkan i internationell jämförelse. En svårighet vid jämförelser med omvärlden är hur man räknar med att elenergin produceras. För el som säljs till Åland anges mycket låga koldioxidutsläpp. Frågan är om en sådan beskrivning är relevant så länge som man inte i särskilda avtal har reglerat att endast el utan utsläpp av koldioxid får produceras för Åland. Eftersom elmarknaden idag är gränsöverskridande och sådana avtal ännu inte har upprättats är det mera korrekt att 1) Rapporteringen har genom åren successivt förbättrats samtidigt som uppföljningsprogrammet har förfinats ifråga om detaljer. Följden är att nu aktuella nyckeltal kan avvika något från tidigare års redovisningar. 18 B O K S L U T M A R I E H A M N S S T A D

21 Energiförbrukning Stadens fastigheter Siktdjup , , kwh/år , ,00 meter , ,00 2 0, Olja, kwh/år Fjärrvärme, kwh/år El, kwh/år Vår Sommar Höst Vinter Vår Sommar Höst Vinter Vår Höst Vinter Vår Sommar Höst Vinter Svibyviken Badhusberget Korrvik Skogsö använda utsläppsvärden för s.k. europa-elmix. Något, som även återspeglas i dagens energipriser, som i länder med billig vattenkraft numera inte längre skiljer sig i betydande utsträckning från omvärldens. Därtill bör man också ärligt talat skilja mellan vad som är ett marknadsmässigt val av miljöanpassade produktionsmedel och den miljöpåverkan som elanvändningen i realiteten förorsakar åtminstone så länge miljöanpassad el är bristvara. Hamnverksamheten bidrar med en betydande del av stadens koldioxidutsläpp. Utsläppsmängderna från fartygen räknas på avståndet mellan Kobba Klintar och hamnen. Möjligen borde utsläppen räknas på det verkliga meravstånd, som trafiken till Mariehamn förorsakar. I så fall skulle utsläppsvolymerna bli större. Sedan år 2002 har hamnens utsläpp av koldioxid ökat med 36 %. De största utsläppsökningarna har skett åren 2005 och 2008 som en naturlig följd av ökade trafikmängder och/eller större fartyg. Det är fullt möjligt att med relativt enkla medel uppnå de satta energipolitiska målen bl.a. genom att öka andelen lokal energiproduktion i formen av vindkraft samt genom att utnyttja avfallsbränsle, såsom skogsavfall och på sikt även annat avfall från t.ex. stadens reningsverk. Om inte hamnverksamheten expanderar i en betydande omfattning bör målet till år 2012 ändå kunna uppnås. För att därefter komma vidare är staden beroende av färje- och kryssningsrederiernas välvilja. RENHÅLLNING Stadens avfallshantering är modern och välfungerande. Av stadens alla hushåll med hämtning av avfall från fastigheten hade 70 % källsortering - åttafackssystem för villor och privata återvinningsstationer för flerbostadshus. Källsortering infördes är ett frivilligt valbart alternativ varför resultatet överträffar förväntningarna. Överlag har det visat sig att de som har valt källsortering inom fastigheten är mycket nöjda. Mängden utsorterat bioavfall från fastigheter, som staden kontrollerar, har ökat med 80 % sedan år 2006, vilket tyder på att det merarbete som källsortering innebär generellt accepteras. Också mängden brännbart avfall har ökat i jämförelse med år 2006, men minskat i jämförelse med år De totala avfallsmängderna har likaså ökat med 22 % från år 2006 men minskat i jämförelse med år Nedskräpningen i staden är liten som en följd av att stadens obemannade återvinningsstationer har lagts ner och hushållen hänvisas med sitt grovavfall till den bemannade återvinningscentralen i Norrböle. Missnöjet med avfallshanteringstaxan, som är en följd av att renhållningskostnaderna i sin helhet lagts på hushållen samt av att man tvingas upprätthålla dubbla renhållningsystem ett för landsbygden och ett annat för tätort har emellertid varit betydande. Trots den livliga hamntrafiken samt det ekonomiska styrsystem som tillämpas av hamnnämnden är det förhållandevis små mängder avfall som lämnas i hamnen. Framförallt beror detta på att färje- och kryssningrederierna väljer att lämna avfallet i andra större hamnar, där tiderna som fartygen ligger i hamn är betydligt längre än i Mariehamn. Hamntrafiken Hamntrafiken omfattar fartygsrörelser mellan Kobba Klintar utanför Mariehamn och hamnen, samt tiden som fartyget ligger förtöjd. Avgasemissionerna är baserade på beräkningar och bygger på information som erhålles med anledning av de miljödifferentierade hamnavgifterna. Sedan år 2001 har trafiken på Mariehamn ökat, vilket också framskymtar i emissionsdata. Hamnverksamheten, som genererar betydande intäkter inte bara åt Mariehamns stad utan till hela Åland är också den enhet som står för stadens mest betydande miljöpåverkan. Lotsbroverket, Svibyviken och Slemmern. Reningsvillkoren för Lotsbroverket är 95 % reduktion av biologiskt nedbrytbart avfall (BOD7) och fosfor samt 70 % reduktion av kväve. Halterna i det utgående vattnet får vara högst 10 mg/l BOD7, 0.3 mg/l Ptot och 15 mg/l Ntot. År 2008 blev resultatet 96 % fosfor och 69 % kväve. I jämförelse med 2002 har utsläppen av biologiskt nedbrytbart material minskat med närmare 76 %, kväve 42 % och fosfor 34 %. I Lotsbroverkets recipient, Svibyviken, har siktdjupet varierat som sig bör med årstidsväxlingarna (Fig 1). Längst inne i viken har sikten i bästa fall varit 2 meter. Siktdjupet längst in i Svibyviken har inte varierat speciellt mycket genom åren. Under höst, vinter och vår har siktdjupet innanför brobankarna varit som sämst vilket kan bero på grumlande tillflöden från Möckelbybäcken. Längre ut utanför Västra hamnen har siktdjup om 3-4 meter varit vanliga och längst ut vid Skogsö har över 10 meter kunnat uppmätas tidigt om vårarna. M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T 19

22 µg/liter Totalfosfor µg/liter Totalkväve Vår Sommar Höst Vinter Vår Sommar Höst Vinter Vår Sommar Höst Vår Sommar Höst Vinter Svibyviken Badhusberget Korrvik Skogsö Vår Sommar Höst Vinter Vår Sommar Höst Vinter Vår Sommar Höst Vår Sommar Höst Vinter Svibyviken Badhusberget Korrvik Skogsö Klorofyll-a µg/liter Utsläppen till Svibyviken från Lotsbroverket uppgick år 2008 till totalt 32 ton kväve och 590 kg fosfor. Reningsverket tog hand om 96,63 ton kväve och 15,75 ton fosfor. I jämförelse med år 2005 innan reningsverket hade uppgraderats var utsläppet år 2007 till Svibyviken 34 % mindre fosfor och 42 % mindre kväve. Staden har inte bedrivit någon särskild kontroll av vattenkvaliteten i Slemmern bl.a. eftersom annat än mindre enskilda samt spridda dagvattenutsläpp och eventuellt läckage från avloppsvattenrör till recipienten inte förekommer. Istället har inriktningen varit att åtgärda vattenledningsystemet för att därigenom minska tillförseln av föroreningar från staden till recipienten. 00 Vår Sommar Höst Vinter Vår Sommar Höst Vinter Vår Sommar Höst Vår Sommar Höst Vinter Svibyviken Badhusberget Korrvik Skogsö Höga klorofyllhalter kunde konstateras mellan Badhusberget och Korrvik under våren/försommaren 2006 och längst inne i Svibyviken i stort sett under hela sommaren 2007 (Fig.2). Toppvärdena ser ut att sammanfalla med höga halter av kväve och fosfor längst inne i Svibyviken (Fig 3, Fig 4). Analyserna indikerar, som förväntat, att generellt blommar det mest längre in i Svibyviken. En särskilt hög blomningsintensitet kunde registreras våren 2006 mellan området utanför Badhusberget och Korrvik. Längre ut från Västra hamnområdet har blomningsintensiteten i samband med provtagningarna varit betydligt mindre än längst in i Svibyviken. Under tidigare år tenderade halterna av kväve i formen av ammonium att vara höga under hela vintern längst inne i recipienten, med en förskjutning mot kväve i nitratform senare under våren när nitrifikationsprocesserna sätter igång. Förhållandet indikerade en relativt stor belastning av förorenat vatten från djurhållning och eventuellt enskilda avlopp uppströms Möckelbybäcken i Jomala. Vintern och våren 2008 var ammoniumhalterna inne i Svibyviken låga, medan nitrathalterna istället var höga. Resultatet skulle kunna indikera effekter av åtgärder ifråga om enskilda avlopp och djurhållning uppströms Möckelbybäcken och att den nuvarande huvudsakliga belastningen kommer från odlingsmarker. FORDONSTRAFIK Antalet fordon i stadens ägo har sedan år 2002 ökat med ca 20 %. Inklusive busstrafiken har bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp ökat med ca 15 %. Stadsbussen, som är en fri nyttighet som staden erbjuder invånare och gäster, har förlorat 14 % av passagerarna i jämförelse med år Utsläppen av luftföroreningar med undantag för koldioxid har minskat som en följd av den modernisering av fordonen som skett. INTERNATIONELLT SAMMARBETE Staden medverkar aktivt i miljö- och energifrågor inom UBC (Union of Baltic Cities), vars medlemmar staden tillhör. I UBC:s energikommission har Mariehamns stad en styrelsepost. Styrkan med samarbetet inom UBC är att frivilliga överenskommelser i konkret utförande inom organisationen kan få en betydande genomslagskraft. Detta har kommit staden till fördel bl.a. i ansträngningarna att åstadkomma samordnade aktioner för att minska på Östersjöns näringsämnesbelastning. Genom arbetet inom energikommissionen har staden erbjudits möjligheter att medverka i gemensamma utvecklingsprojekt inom energiområdet samtidigt som energikommissionen är en källa för nytänkande inom området. Genom att Mariehamns stad också är medlem av den globala organisationen för tätorter ICLEI samt har undertecknat Aalborgåtagandena har staden åtagit sig en långtgående anpassning till bl.a. klimatförändringar och andra förutsättningar ifråga om energiförsörjning. Följaktligen är ansvaret stort på både förtroendevalda och tjänstemän att leva upp till åtagandena. 20 B O K S L U T M A R I E H A M N S S T A D

23 MILJÖNYCKELTAL 2008 TOTALT PER INV. REFERENS % KLIMATPÅVERKAN ton/år kg/år 2002 C02 från alla byggnader i staden (exkl. oljeeldning) C02 från alla stadens fastigheter (inkl. oljeeldning) C02 från hamnens fartygstrafik C02 från stadens fordon och stadsbussen C02 TOTALT ENERGI exkl. privata oljepannor och trafik kwh kwh 2002 Energi, totalt kwh/år Levererad el, kwh - hela staden Levererad fjärrvärme, kwh - hela staden Levererad vindkraftel, kwh - hela staden Antal fjärrvärmeanslutningar (per 1000 inv) Antal energibrunnar (per 1000 inv) Antal pelletspannor (per 1000 inv) Offentliga byggnader, varav: Olja, kwh Fjärrvärme-biobränsle, kwh Fjärrvärme-olja, kwh El, kwh Elmix, kwh EIVind, kwh STADENS FORDON 2002 Antal fordon (per 1000 inv) Bränsle liter/år Bränsle liter/100km Transporter, antal km/år STADSBUSSEN 2002 Bränsle liter/år Antal busspassagerare/år Antal km/år VATTEN m3/år m3/år 2002 Färskvatten, stadens byggnader ,0 9,8 19 Färskvatten, hela staden ,7 11 kg/år kg/år 2002 Utsläpp av biol. nedbrytbart, BOD ,27-76 Utsläpp av susp. material, SS ,26 29 Kväveutsläpp, Tot-N ,90-42 Fosforutsläpp, Tot-P 591 0,05-34 AVFALL kg/år kg/år 2006 Stadens fastigheter, totalt ,44 22 Bioavfall ,26 80 Brännbart restavfall ,63 47 Förpackningsavfall ,13 54 Produktavfall (elektronik m.m.) ,23 54 Farligt avfall (färger m.m.) ,41-55 Inert avfall ,88 67 Hela staden 2006 Källsortering vid fastigheten % Avfall som lämnats från fartyg m3/år liter/år 2007 Spillolja 0, Brännbart avfall 0, Återvinningsavfall 15,50 1, Farligt avfall 0, Spillvatten 0, M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T 21

24 ALLMÄNNA SEKTORN Några av de glada och inspirerande deltagarna i friskvårdsprojektet Kasta Loss, här efter en hård innebandymatch. 22 A L L M Ä N N A S E K T O R N B O K S L U T M A R I E H A M N S S T A D

25 Stadens hemsida har förnyats under år UTB.O FRTITIDS ALLMÄNNA SOCIALA Ytterligare tre hus med 70 hyreslägenheter byggs vid Lotsgatan. Nyproduktion i Österbacka TEKNISK A M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T A L L M Ä N N A S E K T O R N 23

26 MARIEHAMNS STAD Stadsledning Stadsfullmäktiges ordf. Gunnar Jansson Stadsstyrelsens ordf. Johan Ehn Stadsdirektör Bjarne Pettersson Kanslichef Emma Dahlén t.o.m Vik. kanslichef fr.om Malin Blomqvist Finanschef Peter Carlsson Personalchef Ritva Bergholm Miljöchef Jan Westerberg Stadsledning bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro DRIFT (+) Kommunbidrag (+) Försäljningsintäkter (+) Avgiftsintäkter (+) Interna intäkter (+) Övriga intäkter (=) Summa intäkter (-) Personalkostnader (-) Köp av tjänster (-) Material (-) Lokalhyror (interna) (-) Lokalhyror (externa) (-) Avskrivningar (-) Internränta (-) Interna kostnader (-) Övriga kostnader (=) Summa kostnader (=) Summa driftsresultat RESULTATR ÄKNINGENS VERKSAMHETSBIDRAG Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Del av verksamhetsbidrag INVESTERING (+) Inkomster (-) Utgifter (=) Summa investering ,3% 16,9% Del av kommunbidrag drift 95,7% Del av investeringar exkl. markförsäljning 83,1% Ökad budget på driften: övriga intäkter ,övriga kostnader ,00. Ökad budget på investeringar: utgifter 9.800,00. VERKSAMHETSOMRÅDE Stadsledningen består av stadsfullmäktige, stadsstyrelse, stadsdirektör, centralförvaltningen, revision och äldreråd. Stadsdirektörens och centralförvaltningens uppgift är att bereda ärenden till stadsfullmäktige/stadsstyrelse, verkställa beslut, leda stadens förvaltning, ekonomi, personal, informationsteknik, närings- och bostadsfrågor, miljöfrågor, externa relationer samt handha annan centraliserad service som specificeras av beslutande organ. 24 A L L M Ä N N A S E K T O R N B O K S L U T M A R I E H A M N S S T A D

27 VERKSAMHETSIDÉ Stadsfullmäktige och stadsstyrelsen skall inom den kommunala självstyrelsen sträva efter att främja kommuninvånarnas välfärd och en ekonomiskt och ekologiskt hållbar utveckling inom kommunen. Stadsdirektören och centralförvaltningen (stads-, miljö- finansoch personalkansli) skall på ett effektivt och inspirerande sätt administrera, utveckla och leda stadens förvaltning. MÅLUPPFYLLELSE DRIFT Under året har staden sålt 14 stycken markområden till ett försäljningspris på totalt euro. På grund av det relativt låga bokförda värdet på euro så redovisas resterande euro som vinst på driften, euro mer än budgeterat. En för året tillfällig rättelse av semesterlöneperiodiseringen, där procenten för den pensionsbaserade arbetsgivaravgiften ska exkluderas i beräkningen, innebar en kreditering på euro istället för en budgeterad kostnad på euro. Behovet av köp av tjänster var totalt euro lägre än budget, främst inom verksamhetsområdena IT, Ålands kommunförbund, Medlemsavgifter och pr-verksamhet samt stadsfullmäktige och stadsstyrelse. Stadsfullmäktige har utsett ett näringslivsråd med syfte att vidareutveckla kontakterna mellan staden och näringslivet. Näringslivsrådet består av representanter för staden samt Köpmannaföreningen, Företagarföreningen och Högskolan på Åland. Stadsstyrelsen har tillsatt en kommitté för planering av stadens 150-års firande år Inom projektet Maritima Mariehamn har man bl.a. fortsatt arbetet med att tillämpa stadens nya grafiska profil och tagit fram en ny gästguide för staden. Stadens hemsida har förnyats under Strukturen har moderniserats och gjorts enhällig för stadens alla förvaltningar. Utseendet på sidan följer stadens nya grafiska profil. Hemsidan har även anpassats för synskadade i och med funktionen Readspeaker, vilket gör det möjligt att lyssna till innehållet på sidan. Inom ramen för miljökansliets ansvarsområde har insamling av miljödata, bearbetning och analys genomförts under året för att stödja fastställda målsättningar för en hållbar utveckling. Se vidare under detta boksluts inledande avsnitt om miljö. Den valda strategin är att utnyttja intra- och internet för direktrapportering i stadens miljöuppföljningssystem och därigenom göra den rapporterande personalen medveten om och delaktig i stadens miljöanpassning. Detta utvecklingsarbete har fortsatt under året. Ett steg mot det papperslösa kontoret har fortsatt under året genom användandet av elektronisk kontering av inskannade fakturor. Följande avdelningar har kommit igång med att använda Webbattest; Centralförvaltningen, Byggnadsinspektionen, Trobergshemmet, Skolkansliet, Strandnäs skola, Ytternäs skola, Hamnkontoret, Tekniska verkens kansli, markavdelning och verkstad samt Stadsarkitektkontoret. I linje med det Personalstrategiska programmet färdigställdes individuella kompetensutvecklingsplaner för stadens alla anställda som en del av arbetet med standarden Investors in People (IiP) och inom ramen för ett EU-finansierat projekt. Utifrån dessa kompetensutvecklingsplaner samordnade personalkansliet sedan gemensamma utbildningar för stadens anställda med fokus på IT, Första hjälp, miljökunskap och avtalskunskap. Kostnaderna för den lagstadgade och frivilliga företagshälsovården var ca euro. Intäkterna i form av ersättning från FPA har bokförts till ett belopp på ca euro. Den slutgiltiga ersättningen regleras under nästa år. Till stadens friskvårdssatsningar under året hör pilotprojektet Kasta Loss som genomfördes i två omgångar med deltagare från stadens olika förvaltningar. Under hösten påbörjades även ett Sluta röka projekt i samarbete med Ålands Landskapsregering. Projektet varar under ett och ett halvt år. Under året har åtgärdsdelen av det personalstrategiska programmet utvärderats. På hösten gjordes en arbetsmiljöenkät enligt samma modell som fem år tidigare. Resultatet från utvärderingen och enkäten används vid framtagandet av ett nytt konkret personalstrategiskt åtgärdsprogram. MÅLUPPFYLLELSE INVESTERING I samband med 14 stycken sålda markområden under året bokfördes euro som investeringsinkomster. Detta belopp motsvarade de sålda markområdenas bokförda värde. Staden har betalat euro i fritt eget kapital till Fab Marstad för fortsatt hyresbostadsbyggande. Fab Marstad uppför som bäst Projekt Styrmannen, som omfattar tre hus med totalt 70 hyreslägenheter vid Lotsgatan. Det första av husen är inflyttningsklart den 1 mars Inom projektet Maritima Mariehamn har man påbörjat arbetet med att förnya skyltningen i staden. IT-investeringar på totalt euro i stadens nätverk samt flyttning av webbserver genomfördes inom det budgeterade beloppet på euro. Investeringsprojektet vars syfte att effektivera PA-processerna där personaladministrativ information allt mer överförs i elektroniskt form har inletts och fortsätter under nästa år. Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Nyckeltal Stadskansliet Ärenden i Stds Ärenden i Stfmge Antal motioner Antal slutbehandlade motioner Antal medborgarinitiativ Antal avslutade medborgarinitiativ Antal bostadssökande hushåll i medeltal under året Antal hyreslgh i stadens regi Miljökansliet Enskilda avlopp Personalkansliet Årsarbetare/anställda i staden - - 0,01 0,01 0,0 % Lönespeci./lönebokförare Finanskansliet Bokföringstransaktioner/ årsarbetare, ekonomiavd Antal PC-maskiner/ årsarbetare, it-avd Antal fel- o. uppdragsrapporter/ årsarbetare, it-avdelningen * Nettointäkt-/-kostnad per inv *Saknas uppgifter i bokslut 2006 och 2008 pga systembyte. TEKNISK A UTB.O FRTITIDS SOCIALA ALLMÄNNA M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T A L L M Ä N N A S E K T O R N 25

28 MARIEHAMNS STAD Byggnadsnämnden Nämndordförande: Lotta Wickström-Johansson Byggnadsinspektör: Börje Aspbäck Byggnadsnämnden Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro DRIFT (+) Kommunbidrag (+) Försäljningsintäkter (+) Avgiftsintäkter (+) Interna intäkter (+) Övriga intäkter (=) Summa intäkter Del av kommunbidrag drift (-) Personalkostnader (-) Köp av tjänster (-) Material (-) Lokalhyror (interna) (-) Lokalhyror (externa) (-) Avskrivningar (-) Internränta (-) Interna kostnader (-) Övriga kostnader (=) Summa kostnader ,2 % 99,8 % (=) Summa driftsresultat RESULTATR ÄKNINGENS VERKSAMHETSBIDRAG Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Del av verksamhetsbidrag INVESTERING (+) Inkomster (-) Utgifter (=) Summa investering A L L M Ä N N A S E K T O R N B O K S L U T M A R I E H A M N S S T A D

29 VERKSAMHETSOMRÅDE Byggnadsinspektionen är byggnadsnämndens planerings-, berednings- och verkställighetsorgan. Byggnadsinspektionen granskar byggnadslovshandlingar, övervakar byggnationen i staden, gör upp byggnadsstatistik, ger råd i byggnadsärenden och tillhandahåller uppgifter om fastigheter och bestämmelser som berör dessa. VERKSAMHETSIDÉ Verksamheten är lagstadgad. Enligt byggnadslagen skall i varje kommun finnas en byggnadsnämnd, som har att öva inseende över hur kommunens område bebyggs. Bl.a. åligger det särskilt nämnden att följa den allmänna utvecklingen inom kommunen och dess omgivning, att samarbeta med övriga myndigheter vilkas verksamhet berör nämndens arbetsområde, att lämna allmänheten råd och upplysningar i planläggnings-, fastighetsbildnings- och byggnadsfrågor, att övervaka att även bestämmelserna i vattenlagen beaktas i samband med byggande, att övervaka efterlevnaden av byggnadslagen och övriga föreskrifter angående byggandet, dispensärenden samt godkännande av enskilda avloppsanläggningar. MÅLUPPFYLLELSE DRIFT Målsättningen har enligt budgeten varit att ombesörja den lagstadgade bygglovsgivningen och byggnadstillsynen över byggnadsverksamheten i staden på ett för allmänheten och staden tillfredsställande sätt. Ett bygglov bör kunna erhållas på 3-8 veckor. För de 177 beslut i tillstånds- och anmälningsärenden som byggnadsnämnden fattat har beredningstiden i medeltal varit 3 veckor (21 dagar). För 105 av dessa har beredningstiden varit mindre än 3 veckor och för 72 mellan 3-8 veckor och för två mer än 8 veckor. Ansökningarna med de längsta beredningstiderna har väntat på tilläggsutredningar från sökanden och inte kunnat slutbehandlas innan sökanden presenterat den begärda tilläggsutredningen eller omarbetade ritningar. Driftresultatet visar ett överskott på euro. Intäkterna blev en aning högre än budgeterat medan kostnaderna, främst personalkostnaderna, blev något lägre. NYCKELTAL Antalet byggn.lov/tillst., totalt (159 st.) avser det totala antalet beslut i tillståndsärenden under året. Ett beslut om tillstånd kan omfatta fler än en byggnad. Antalet nya byggnader per kategori avser däremot det faktiska antalet byggnader. T.ex. finns för de fem nya våningshusen endast tre bygglov, då ett av dessa omfattar tre bostadsvåningshus på samma tomt. Tre av bygglovsansökningarna har lett till avslag. Tre av tillstånden är tillfälliga lov, vilka inte räknas med i de sammanräknade areal- och volymuppgifterna. Förutom de 85 nya bostadslägenheterna omfattar byggloven även ett bortfall av sju bostäder. I de byggnadsprojekt som förverkligats har 66 nya bostäder tagits i bruk. Under året har även 18 anmälningsärenden behandlats. Den efterlängtade nya plan- och bygglagen trädde i kraft den 1 oktober. I bakvattnet från den följde även en ny plan- och byggförordning, en ny lag om byggnaders energiprestanda, en ny förordning om Ålands Byggbestämmelsesamling som medför att Boverkets byggregler skall gälla på Åland samt en del ändringar av andra lagar och förordningar. Tolkningen av de nya bestämmelserna har som befarats vållat en hel del förvirring och huvudbry för alla berörda. I stöd av plan- och bygglagen har byggnadsnämnden under 195/ delegerat en stor del av rutinärenden såsom tillståndsprövningen och handläggningen av anmälningsärenden till byggnadsinspektören. Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Nyckeltal Byggn.lov/tillst., totalt En/tvåfamiljshus Radhus Våningshus Övriga nya byggnader Övriga till-o. ombyggn Byggnadsinpektörstillstånd Byggnadsvolym Byggnads totalareal Byggnadsvåningsyta Lägenhetsyta Antal lägenheter Nettointäkt/-kostnad per invånare TEKNISK A UTB.O FRTITIDS SOCIALA ALLMÄNNA M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T A L L M Ä N N A S E K T O R N 27

30 SOCIALA SEKTORN 28 S O C I A L A S E K T O R N B O K S L U T M A R I E H A M N S S T A D

31 MARIEHAMNS STAD Socialnämnden, Allmän social verksamhet Ledande sekreterare: Ingegerd Bergendahl Socialsekreterare: Tua Borgmästars Avd.chef barnskydd o ungdomsansvarig: Helena Wachowiak-Pettersson Verksamhetsledare: Birgitte Wahlsten Nämndordförande: Harriet Lindeman Socialdirektör: Susanne Lehtinen Del av kommunbidrag 13% 87% Del av investeringar 0,3% 99,7% Allmän social verksamhet Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro DRIFT (+) Kommunbidrag (+) Försäljningsintäkter (+) Avgiftsintäkter (+) Interna intäkter (+) Övriga intäkter (=) Summa intäkter (-) Personalkostnader (-) Köp av tjänster (-) Material (-) Lokalhyror (interna) (-) Lokalhyror (externa) (-) Avskrivningar (-) Internränta (-) Interna kostnader (-) Övriga kostnader (=) Summa kostnader (=) Summa driftsresultat RESULTATR ÄKNINGENS VERKSAMHETSBIDRAG Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Del av verksamhetsbidrag INVESTERING (+) Inkomster (-) Utgifter (=) Summa investering TEKNISK A UTB.O FRTITIDS SOCIALA ALLMÄNNA Minskad budget på driften: Övriga intäkter ,00. Ökad budget på driften: köp av tjänster ,00. VERKSAMHETSOMRÅDE Allmän social verksamhet omfattar förvaltning, socialt arbete, utkomststöd, integrationsverksamhet, barnskydd, missbrukarvård och specialomsorger. VERKSAMHETSIDÉ Socialvårdens syfte är att med olika typer av social service och understöd främja och upprätthålla enskild persons och familjs sociala trygghet och förmåga att klara sig på egen hand. Särskild vikt läggs vid kvaliteten på servicen samt på rättsskyddet. MÅLUPPFYLLELSE DRIFT Ursprunglig budget höjdes med euro genom omdisponeringar och tilläggsanslag för att täcka ökade kostnader M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T S O C I A L A S E K T O R N 29

32 inom barnskydd och missbrukarvård. Driftresultatet slutade på plus euro. Stadsfullmäktige godkände i december en ny instruktion för nämnder i syfte att förenkla och effektivera verksamheten. Avdelningen för socialt arbete 1. Handboken för utkomststödet har uppdaterats. 2. Sex kvotflyktingfamiljer sammanlagt 21 personer, varav tio vuxna och elva barn togs emot i mars och arbetet med deras integrering i samhället fortgår. Samtliga vuxna har studerat i särskild integrationsundervisning vid stadens Medborgarinstitut. Fyra av barnen har gått på daghem och övriga sju i skola. Vid årets början fanns det fyra personer med flyktingstatus eller som på motsvarande sätt var berättigade till bidrag. Tre personers flyktingstatus gick ut och en person med flyktingstatus flyttade. Fyra personer med flyktingstatus kom till under året. Vid årets slut fanns det 25 personer med flyktingstatus. 3. Intressebevakningen har överförts till staten och sköts av Ålands rättshjälpsbyrå från Underhållsstöden kommer att övertas av Folkpensionsanstalten från Avdelningen för barnskydd 1. En handlingsplan för barnskyddsutredningar, baserad på den nya barnskyddslagen, har utarbetats. 2. Barnskyddsstatistik har tagits fram som ett hjälpmedel för att utveckla arbetsmetoderna. 3. Mariehamn har tillsammans med andra åländska kommuner planerat och utformat en barnskyddsjour, en ny verksamhet inom socialvården på Åland. Sedan 1.9 samarbetar alla faståländska kommuner kring barnskyddsjouren. Jourveckorna fördelas mellan kommunerna enligt antalet 0 18 åringar i kommunen. Avdelningen för missbrukarvård 1. För att förbättra statistikföring och dokumentation har ett nytt dataprogram tagits i bruk. 2. Planeringen av ett nytt serviceboende har flyttats fram till år MÅLUPPFYLLELSE INVESTERING Ett dataprogram för missbrukarvården togs i bruk i enlighet med budget. NYCKELTAL Utkomststöd Under året lyfte 278 hushåll utkomststöd. Antalet hushåll som har behov av utkomststöd ökade en aning under året efter att de två senaste åren minskat. Behovet av ekonomisk hjälp har ofta varit kortvarigt, 48 % av hushållen har lyft stöd för 1 2 månader. 15 % har lyft stöd i över ett halvt år. Ensamstående har haft störst behov av utkomststöd, 48 % var ensamstående män, 31 % ensamstående kvinnor och 13 % ensamstående med barn. Av de som fick utkomststöd var 41 % yngre än 30 år, 39 % i åldern år och endast 3 % över 65 år. Enligt landskapsregeringens rekommendationer och med kompensation har förebyggande utkomststöd beviljats ekonomiskt utsatta pensionstagare under tiden juli till september. Stöd har beviljats 14 hushåll. Underhållsstöd Kostnaderna för underhållsstöd har stigit. Antalet barn som får stödet har ökat. Underhållsstöd som inte ersätts uppgick till euro under året. Fordringar på drygt euro preskriberades vid årets slut då fordringar äldre än fem år enligt gällande regler preskriberas. Barnskydd Den första oktober trädde en ny barnskyddslag i kraft på Åland. Lagen ställer större krav på kommunerna än tidigare. Den nya barnskyddslagen har bl.a. inneburit att beslut om omhändertagande har flyttats från socialnämnden till förvaltningsdomstolen. Under verksamhetsåret gjordes 120 barnskyddsanmälningar i Mariehamn. I första hand erbjuds barn och deras familjer stödåtgärder som stödfamilj/person, fältar-kontakt, famijearabete, samtal med socialarbetare eller sommarjobb för ungdomar. 20 barn har varit placerade hos släktingar, fosterfamiljer eller på institution. Av dessa 20 barn blev tio placerade under året och fem placeringar avslutades. I praktiken betyder detta att avdelningen den ansvarade för 15 placerade barn. Tallbacken Antalet vårddygn har minskat, särskilt för landskommunerna och deras andel i kostnaderna har därför sjunkit. Antalet klienter har ökat och landskommunernas andel är lika stor som förut. Anledningen till att vårddygnen minskat är att landskommunerna har förkortat sina behandlingstider väsentligt. Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Nyckeltal Utkomststöd Antal hushåll Kostnad /hushåll Underhållsstöd Beviljade underhållsstöd Kostnad Barnsksydd Barnskydd Institutionsvård Arbetspl för ungdomar Totalt barnskydd år /0-17 år Tallbacken Antal vårdbehövande Antal vårddygn Kostnad /vårddygn Beläggningsgrad Specialomsorger Ålands omsorgsförbund Avlastningsläger Stiftelsen Hemmet Totalt specialomsorger Invånare /invånare Missbrukarvård 1) Ungdomsbehandlare A-kliniken Stödboendeenheten Institutionsvård Nykterhetsarbete Parkgatan Totalt missbrukarvård Invånare /invånare Nettointäkt/-kostnad per inv ) Nyckeltalen för missbrukarvårdens olika verksamheter är inte rättvisande på grund av att de har integrerats under året tillsammans med förnyade köpavtal med övriga kommuner. 30 S O C I A L A S E K T O R N B O K S L U T M A R I E H A M N S S T A D

33 MARIEHAMNS STAD Socialnämnden, Barnomsorgen Barnomsorgschef: Bo Nygård 13,2% Del av kommunbidrag 86,8% Barnomsorgen bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro DRIFT (+) Kommunbidrag (+) Försäljningsintäkter (+) Avgiftsintäkter (+) Interna intäkter (+) Övriga intäkter (=) Summa intäkter (-) Personalkostnader (-) Köp av tjänster (-) Material (-) Lokalhyror (interna) (-) Lokalhyror (externa) (-) Avskrivningar (-) Internränta (-) Interna kostnader (-) Övriga kostnader (=) Summa kostnader (=) Summa driftsresultat RESULTATR ÄKNINGENS VERKSAMHETSBIDRAG Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Del av verksamhetsbidrag INVESTERING (+) Inkomster (-) Utgifter (=) Summa investering TEKNISK A UTB.O FRTITIDS SOCIALA ALLMÄNNA Ökad budget på driften: interna kostnader 2.000,00. Minskad budget på driften: personalkostnader ,00, köp av tjänster ,14, material ,45, övriga kostnader ,41. M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T S O C I A L A S E K T O R N 31

34 VERKSAMHETSOMRÅDE Barnomsorgen består av administration, extra daghemspersonal, assistenter, hemvårdsstöd, barnomsorg i annan kommun, stadens egna daghem, privata daghem, fritidshem, ledd familjedagvård och parkverksamhet. VERKSAMHETSIDÉ Barnomsorgen i Mariehamn vill bidra till att barnen får goda uppväxtvillkor i en trygg och stimulerande miljö i sådan form och omfattning som barnfamiljernas situation kräver. I samarbete med föräldrarna erbjuder barnomsorgen barnen möjlighet till allsidig utveckling utifrån deras ålder och individuella behov. För barn med särskilda behov skall finnas resurser för extra stöd. MÅLUPPFYLLELSE DRIFT Verksamhetsårets budget överskreds med euro. I september gjordes en omdisponering på euro från barnomsorgen till allmän social verksamhet. Resultatet utan omdisponering skulle ha inneburit ett överskott på euro. Budgeterade medel återstår inom anslagen för extra daghemspersonal, köp av platser i andra kommuner samt för fritidshemmen. Däremot överskreds budgeten för bl.a. administration, assistenter för barn med särskilda behov, hemvårdsstöd samt egna daghem. För verksamhetsåret hade följande mål satts upp: 1. Att bli en godkänd Investors in People-organisation. Organisationen har godkänts den enligt den internationella standarden. 2. Att upprätta individuella kompetensutvecklingsplaner för de anställda. Samtliga anställda har fått en egen, individuell kompetensutvecklingsplan. Däremot har det inte lyckats med att erbjuda alla den kompetensutveckling de efterfrågat. 3. Att utveckla den interna fortbildningen. Målet har delvis uppnåtts. Rutiner har införts för att sprida kunskaper men dessa har inte implementerats till fullo. 4. Att skapa nätverk och forum för de olika yrkesgrupperna. Målet har inte uppnåtts helt och för några yrkesgrupper har det saknats möjligheter att ingå i lämpligt nätverk. 5. Att minska andelen visstidsanställd personal. Målet har nåtts i och med att flertalet visstidsanställningar har ombildats till tillsvidareavtal. Med anledning av dels det planerade flyktingmottagandet, dels landskapets pågående arbete om metoder för att stöda barn med annat hemspråk, deltog en större grupp i det studiebesök som ordnades i januari till en förskola i Stockholm som länge arbetat med dessa frågor. Landskapets rapport om stöd för barn med annat hemspråk kom i september. För att uppmärksamma stadens födelsedag i februari ordnades för fjärde gången en barnfest i Stadshuset för de blivande skolbarnen. I mars genomfördes en mera omfattande undersökning av hur brukarna uppfattar barnomsorgens service. Resultatet visade att samtliga områden som mäts har förbättrats sedan undersökningen i denna form infördes år I oktober granskades barnomsorgen i sin helhet och godkändes därefter som en IiP-organisation. NYCKELTAL Vid årets början var antalet barn under skolålder 703 och den var antalet 716. Av barnen under skolålder hade 451 barnomsorg ordnad eller stödd av kommunen. Totalt har alltså 63 % av målgruppen utnyttjat barnomsorg vilket i stort motsvarar medeltalet för de senaste tio åren. Under året har 109 barn fötts vilket innebär att födelsetalen för andra året i följd stigit jämfört med de närmast föregående åren. Staden har kunnat erbjuda totalt 159 fritidshemsplaster under året och av dessa stod endast 19 platser outnyttjade vid årets slut. Höstterminerna inleds med så gott som fulla grupper men eftersom föräldrar till de äldsta barnen väljer att, speciellt vid terminssluten, inte utnyttja denna serviceform så uppstår en del lediga platser. 32 S O C I A L A S E K T O R N B O K S L U T M A R I E H A M N S S T A D

35 Enligt budget var den totala personalresursen 143,73 vilket är 1,07 årsarbetare mer än föregående år. Då relativt många arbetsförhållanden är deltidsarbeten utgjorde den faktiska personalen 159 av vilka 11 personer (7 %) var män. Under året har 271 sökande lyft hemvårdsstöd vilket är ungefär 20 flera än i fjol. Andelen kvinnor var ca 90 % och män ca 10 %. Andelen män har ökat något jämfört med föregående år då motsvarande siffra var 6 %. Per den hade 143 familjer hemvårdsstöd. Det partiella hemvårdsstödet för skolbarn utnyttjades under året av 18 familjer. Staden har under fyra månader upphandlat en fritidshemsplats i annan kommun och under sammanlagt 17 månader sålt en fritidshemsplats och två daghemsplatser till andra kommuner. Att anslaget visar på ett relativt stort överskott beror på att kommunerna fakturerar varandra efter uppgjort bokslut. Intäkter kommer alltså från försäljningen av platser år Specialbarnomsorgens resurs på 2,5 specialbarnträdgårdslärare, en psykolog deltid på 40 % och 23,0 assistenter har använts för att stöda totalt 100 barn i behov av särskilt stöd. Ytterligare har åtta barn fått sin träning av Folkhälsans specialpedagog. Specialbarnomsorgen har bl.a. tagit initiativ till att fortbildning i metoden Stegvis har ordnats för personalen, detta för att stöda arbetet med att träna barns sociala färdigheter och empatiska förmågor. Samarbetet med barnrådgivningen har utvecklats under året. Nya rutiner har införts i samarbetet med skolan med anledning av den andra tjänsten som psykolog, gemensam med skolan, tillsattes under hösten. Kostnaderna per plats är inte helt jämförbara över åren beroende på att antalet platser har varierat under året. Det beror på att ombyggda daghem med fler platser har tagits i bruk under året, att ett privat daghem stängdes och att tillfälliga lösningar måste tillgripas av den anledningen. Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Nyckeltal Daghem Kostnad/plats Stadens daghem, antal platser Storstugan Ängsbacken Blåbäret Daggmasken Klintebo Blåklockan Måsen Blåkråkan Vinkelboda Flaggskeppet Nyängen Solkatten Wäktars TOTALT Övriga daghem Solrosen St Mårtensgården TOTALT Inskrivningsprocent, daghem April Juli September Närvaroprocent, daghem April Juli September Fritidshem Tärnan Ugglan Kråkan Vintergatan Örnen TOTALT Familjedagvård Kostnad/vårdplats Hemvårdsstöd Antal familjer Kostnad/familj Nettointäkt/-kostnad per inv TEKNISK A UTB.O FRTITIDS SOCIALA ALLMÄNNA M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T S O C I A L A S E K T O R N 33

36 MARIEHAMNS STAD Socialnämnden, Omsorg och handikappstöd Omsorgschef: Benita Muukkonen Omsorg och handikappstöd Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro DRIFT (+) Kommunbidrag (+) Försäljningsintäkter (+) Avgiftsintäkter (+) Interna intäkter (+) Övriga intäkter (=) Summa intäkter (-) Personalkostnader (-) Köp av tjänster (-) Material (-) Lokalhyror (interna) (-) Lokalhyror (externa) (-) Avskrivningar (-) Internränta (-) Interna kostnader (-) Övriga kostnader (=) Summa kostnader ,5% Del av kommunbidrag 77,5% (=) Summa driftsresultat RESULTATR ÄKNINGENS VERKSAMHETSBIDRAG Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Del av verksamhetsbidrag INVESTERING (+) Inkomster (-) Utgifter (=) Summa investering Ökad budget på driften: personalkostnader ,00. Minskad budget på driften: köp av tjänster ,00, övriga kostnader , S O C I A L A S E K T O R N B O K S L U T M A R I E H A M N S S T A D

37 VERKSAMHETSOMRÅDE Inom anslaget finns två avdelningar, omsorgsavdelningen och Trobergshemmet. Omsorgsavdelningens verksamhetsområde är förvaltning, hemtjänst med stödtjänster, serviceboende, institutionsvård, handikappservice och närståendevård. Trobergshemmets verksamhetsområde är institutionsvård för äldre. VERKSAMHETSIDÉ Mariehamns stad skall utgående från invånarnas behov och gällande socialvårdslagstiftning utveckla och erbjuda en äldreomsorg som stöder de äldres självständiga livsföring i eget hem och i serviceboende och institutionsboende. Handikappservicens syfte är att utgående från lagstiftningen främja de funktionshindrades förutsättningar att vara verksamma och jämbördiga medlemmar i samhället. MÅLUPPFYLLELSE DRIFT Det ursprungliga anslaget sänktes med euro genom omdisponering av medel till förmån för barnskydd och missbrukarvård. Driftresultatet slutade på plus euro. Kompetensutveckling Arbetet med kompetensutvecklingsstrategin Investors in People (IiP)har fortsatt under året dels med uppgörande av individuella kompetensplaner och dels med utbildningsåtgärder i form av en omfattande internutbildning med fokus på de individuella planerna. Utgående från den GAP-analys som gjordes 2007 inom ramen för IiP har även andra personalförbättrande åtgärder vidtagits, såsom bl.a. introduktion för nyanställda och studerande, ökad delaktighet i form av egna ansvarsområden, möjligheter för alla att utvecklas samt utveckling av ledarskap. Syftet är att ansöka om certifiering under år Ett åtgärdsprogram för personalens välbefinnande Målet med ett åtgärdsprogram för att öka personalens välbefinnande har i första skedet kopplats till utvecklingen av de åtgärder som arbetats med beträffande Investors in People. Förutom personalavdelningens genomförda arbetsmiljöenkät har äldreomsorgen på vissa enheter veckovis följt upp personalens egen upplevelse beträffande arbetstyngd och stress i arbetet. Trygghetsalarm Under året har en utredning för ett effektivare system för trygghets- och alarmtelefoner genomförts vilket har resulterat i att ett nytt säkrare system tas i bruk i början av år Matutredning Beträffande den tidigare påbörjade utredningen om mat för pensionärer har socialnämnden beslutat att ett nytt avtal med Röda Korsgårdens matservice skall göras. Temporära och utökade platser för institutions- och serviceboende Med beaktande av det kraftigt ökade behovet av platser på institutioner och serviceboenden har förvaltningen getts i uppdrag att utarbeta temporära lösningar för nya platser i avvaktan på att Trobergshemmets om- och tillbyggnad blir klar. Bl.a. följande åtgärder har vidtagits: vid Trobergshemmet har två intervallplatser ombildats till permanent boende. Genom att göra om tidigare enkelrum till dubbelrum har antalet vårdplatser kunnat utökas från 54 till av Trobergshemmets rum är dubbelrum vilket innebär att lite mer än en tredjedel av Trobergshemmets pensionärer delar rum. Vid demensboendet Mariegård har två nya vårdplatser tillkommit under året. Vid Odalgårdens korttidsboende har en 2-rums servicelägenhet tagits i bruk för korttidsboende och antalet platser utökats med 2-3 platser. Trobergshemmets om- och tillbyggnad Under året har planeringen av Trobergshemmets om- och tillbyggnad fortsatt. Moderna utrymmen med funktionell inredning och ny teknik där personalen varit involverad kommer att bidra till en god vårdmiljö för de boende och en god arbetsmiljö för personalen. NYCKELTAL Hemtjänstens klienter med vårdplan har under året ökat med 54 till 276, en ökning med 24 %. Den förändring som dessutom skett under senare år är en kraftigt förhöjd vårdtyngd i hemtjänsten med klienter som har nedsatt funktionsförmåga och behöver hjälp en stor del av dygnet. Hemtjänsten fick 1.8. en ökning av personalresursen med tre tjänster på 75 % av heltid för att klara upp de ökade vårdbehoven i synnerhet under kvällar och helger. TEKNISK A UTB.O FRTITIDS SOCIALA ALLMÄNNA M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T S O C I A L A S E K T O R N 35

38 En förbättrad organisation bidrar till att hemtjänsten fungerar bra. Antalet besök har minskat. Det beror på att besöken planerats mer noggrant så att längre besök prioriteras och att korta besök blir färre vilket är till fördel för klienten. Serviceboenden har under året haft full beläggning. Vårddygnen vid Gullåsen har minskat med vilket motsvarar 9,4 heltidsplatser. En trolig orsak är Gullåsens minskning av vårdplatser på grund av skador i byggnaden. En annan orsak är de lösningar på tilläggsplatser som gjorts inom staden. Ålands Hälso- och sjukvård har fr.o.m. hösten 2008 börjat tillämpa bestämmelserna om avgift för medicinskt färdigbehandlade patienter inom långvården vilket medför betydande tilläggskostnader för staden. Handikappservice Inom handikappservicen har ärenden kvantitativt sett inte ökat nämnvärt. Däremot har ärenden blivit mer komplexa och kräver en mix av service och tjänster från flere serviceproducenter, vilket innebär att mycket resurser behövs för att samverka kring klienter i professionella nätverk. De föreslagna åtgärderna i handlingsplanen för handikappservice har inte kunnat prioriteras under året. Mirandaboendet har under året haft 5 boende med sammanlagt vårdygn. Mirandaboendet har gett boendestöd till 2-3 klienter utanför Miranda. Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Nyckeltal Hemtjänst Antal besök Antal hushåll med vårdplan Åldringshushåll Barnfamiljer Handikapphushåll Andra Stödtjänster Stödtjänster, antal besök Städservice antal hushåll därav kvinnor städtjänster antal besök Mathemkörning antal personer därav kvinnor mathemkörning besök Matservice antal personer därav kvinnor matservice antal besök Snöröjning antal hushåll därav kvinnor Snöröjning antal besök Trygghetstelefon antal hushåll därav kvinnor Antal klienter därav kvinnor Färdtjänst, socialvårdsförordningen Antal personer därav kvinnor Stöd åt funktionshindrade Serviceboende åt gravt handikappade Färdtjänst åt gravt handikappade Personlig hjälpare Tolkservice Bostadsändringar Anhörigvård Vårdare sammanlagt därav kvinnor Vårdade sammanlagt därav kvinnor Gullåsen (institution) Vårddygn Kostnad Stadens kostnad/vårddygn Trobergshemmet (institution) Antal platser totalt Antal periodplatser Antal vårddygn Antal dagklienter Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Nyckeltal Antal vårddagar Beviljade platser Medelålder Kostnad/vårddygn De gamlas hem (institution) Antal platser Antal vårddygn Stadens kostnad/vårddygn Mariegård (effektiverat serv.boende) Antal platser Antal vårddygn Medelålder Kostnad/vårddygn Odalgården (Gruppboende för dementa) Antal platser Antal vårddygn Medelålder Kostnad/vårddygn Odalgården (effektiverat serv.boende) Antal platser Antal vårddygn Medelålder Kostnad/vårddygn Odalgården (korttidsboende) Antal platser Antal vårddygn Medelålder Kostnad/vårddygn Odalgården (serviceboende-lgh) Antal lägenheter Hyresavtal-beläggning Edlagården (serviceboende-lgh) Antal lägenheter Hyresavtal-beläggning Johannahemmet (serviceboende-lgh) Antal lägenheter Hyresavtal-beläggning Odalgården köket Antal måltider totalt Kostnad/måltid 7,24 6, Folkhälsans grupphem (effektiverat serv.boende) Antal boende Antal vårddygn Nettointäkt/-kostnad per invånare S O C I A L A S E K T O R N B O K S L U T M A R I E H A M N S S T A D

39 UTBILDNINGS- OCH FRITIDSSEKTORN Nina Ramsby på litteraturdagarna Musiklabb på Medis ALLMÄNNA UTB.O FRTITIDS SOCIALA Övernäs skolas årliga maskerad. Johanna Stendgård och Johannes Nordström från elevrådet i Övernäs högstadieskola. TEKNISK A M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T U T B I L D N I N G S - O F R I T I D S S E K T O R N 37

40 MARIEHAMNS STAD Skolnämnden Nämndordförande: Christian Nordas Skoldirektör: Mari-Ann Kullman Skolnämnden bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro DRIFT (+) Kommunbidrag (+) Försäljningsintäkter (+) Avgiftsintäkter (+) Interna intäkter (+) Övriga intäkter (=) Summa intäkter (-) Personalkostnader (-) Köp av tjänster (-) Material (-) Lokalhyror (interna) (-) Lokalhyror (externa) (-) Avskrivningar (-) Internränta (-) Interna kostnader (-) Övriga kostnader (=) Summa kostnader ,1% Del av kommunbidrag drift 80,9% (=) Summa driftsresultat RESULTATR ÄKNINGENS VERKSAMHETSBIDRAG Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Del av verksamhetsbidrag INVESTERING (+) Inkomster (-) Utgifter (=) Summa investering U T B I L D N I N G S - O F R I T I D S S E K T O R N B O K S L U T M A R I E H A M N S S T A D

41 VERKSAMHETSOMRÅDE Skolnämndens verksamhetsområde omfattar skolförvaltningen (skolnämnden, skolkansliet och gemensamma poster), lågstadieskolorna Ytternäs skola och Övernäs skola, Övernäs högstadieskola, Strandnäs skola som omfattar årskurserna 1-9 samt speciella undervisningsinsatser (träningsundervisning, flyktingundervisning och skolgång utanför Åland). Verksamheten är lagstadgad utgående från grundskolelagen och grundskoleförordningen. VERKSAMHETSIDÉ Skolnämnden skall ge förutsättningar och stödja skolorna i uppgiften att ge alla elever oberoende av kön, inlärningsförmåga, kulturell och språklig bakgrund eller andra skillnader en god allmänbildande grund för fortsatt utbildning och beredskap att möta ett föränderligt samhälle och arbetsliv. i tre skoldistrikt med en grundskola omfattande årskurserna 1-9 i varje distrikt. Skolnämnden gjorde i november en studieresa till Esbo och besökte bl.a. Mattlidens skola, som arbetar som en sammanhållen grundskola. Undervisningsminister Sari Sarkomaa besökte Ytternäs skola tillsammans med vice lantrådet Britt Lundberg i augusti. Två skolor har gått med i projektet Farfar i skolan. Från och med höstterminen upphörde den åldersintegrerade undervisningen i Övernäs skola. Ytternäs skola blev som första grundskola i Finland IiP-certifierad. MÅLUPPFYLLELSE DRIFT Driftsresultatet visar en positiv avvikelse, vilket till stor del beror på att intäkterna blev högre än beräknat. Detta beror på Icke budgeterade landskapsbidrag för flyktingundervisning, för skolornas jämställdhetsarbete och för stödundervisning i svenska för elever med annat modersmål. Att personalkostnaderna håller budget beror bl.a. på att en psykologtjänst var vakant till oktober och att kanslisttjänsten på skolkansliet var besatt endast till 40 % under en stor del av året. Kostnaderna för skolmaterial och matvaror har varit otillräckliga och överskreds med 20 % respektive 13 %. Under våren började sju elever med flyktingstatus i Strandnäs skola. Medel fanns inte budgeterat eftersom underlag saknades i budgeteringsskedet. Nettokostnaden för staden blev euro. Under hösten anställdes efter flera års rekryteringsförsök en andra psykolog gemensam för barnomsorg och skola. Diskussionen om hur man kan förbättra undervisningen för de högpresterande eleverna, så att skolan genom hela grundskoletiden är stimulerande och utmanande, har påbörjats och handlingsprogram kommer att utarbetas nästa år. Skolorna arbetar kontinuerligt med förebyggande insatser inom hälsa och friskvård. En tidigare modell för rörelseträning har reviderats och skall tillämpas i alla skolor från hösten All skolpersonal deltog i en genusutbildning inför skolstarten i augusti. Från höstterminen har skolorna utbildade genushandledare. Ett program för jämställdhetsarbetet har utarbetats. Etapp 1, byte av tak, i projekt Ytternäs har genomförts under året. En utvecklingsgrupp kallad Attraktiv skola bestående av personal från alla yrkeskategorier inom skolsektorn har arbetat med idéer på hur skolan i Mariehamn kan göras än mer lockande som arbetsplats med tanke på framtida rekryteringsbehov. Lärarsituationen har under året varit mycket god. Ca 99 % av lärarna är formellt behöriga. Stadsfullmäktige beslöt i maj att den långsiktiga målsättningen och grund för planeringen skall vara en indelning av staden NYCKELTAL Elevantalet var 1085,5 vilket är fem mera än budget. I kostnaden per elev ingår även avskrivningar och internränta. De skolvisa kostnaderna påverkas enligt följande: Lågstadiet (Ytternäs och Övernäs) 371 euro per elev, högstadiet (ÖHS) 227 euro per elev och Strandnäs euro per elev. I Strandnäs skola ingår även stadens specialklassundervisning, vilket kostar mera per elev än allmänundervisningen. Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Nyckeltal Lågstadiet, antal elever Övernäs skola 194,5 187,5 175,0 178,5 3,5 Ytternäs skola 263,0 261,5 254,0 250,5-3,5 Lågstadiet totalt 457,5 449,0 429,0 429,0 0,0 Kostnad/elev brutto Kostnad/elev netto exkl ls-andelar Högstadiet, antal elever Övernäs högstadieskola 228,0 237,5 243,0 245,0 2,0 Högstadiet totalt 228,0 237,5 243,0 245,0 2,0 Kostnad/elev brutto Kostnad/elev netto exkl ls-andelar Årskurs 1-9 Strandnäs skola 406,0 416,5 409,0 411,5 2,5 Kostnad/elev brutto Kostnad/elev netto exkl ls-andelar Elever i annan kommun Grundskolor, antal elever 7,0 4,5 5,0 4,5-0,5 Kostnad/elev brutto Specialskolor, antal elever 14,0 14,5 13,5 12,5-1,0 Kostnad/elev brutto Grunskolorna, totalt Kostnad/elev brutto Kostnad/elev netto Kostn/elev netto inkl. La Nettointäkt/-kostnad per invånare TEKNISK A UTB.O FRTITIDS SOCIALA ALLMÄNNA M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T U T B I L D N I N G S - O F R I T I D S S E K T O R N 39

42 MARIEHAMNS STAD Kulturnämnden Nämndordförande: Ulrica Lindström Kulturchef: Tom Eckerman Kulturnämnden Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro DRIFT (+) Kommunbidrag (+) Försäljningsintäkter (+) Avgiftsintäkter (+) Interna intäkter (+) Övriga intäkter (=) Summa intäkter (-) Personalkostnader (-) Köp av tjänster (-) Material (-) Lokalhyror (interna) (-) Lokalhyror (externa) (-) Avskrivningar (-) Internränta (-) Interna kostnader (-) Övriga kostnader (=) Summa kostnader (=) Summa driftsresultat RESULTATR ÄKNINGENS VERKSAMHETSBIDRAG Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Del av verksamhetsbidrag INVESTERING (+) Inkomster (-) Utgifter (=) Summa investering ,8% 2,1% Del av kommunbidrag drift 97,2% Del av investeringar 97,9% Ökad budget på investeringar: utgifter ,38. VERKSAMHETSOMRÅDE Stadsbiblioteket, Kulturbyrån (inkl. stadsmuseum) VERKSAMHETSIDÉ Att ge invånarna i Mariehamn jämlika möjligheter att nyttja kultur genom att bidra till uppkomst av publika arrangemang och aktiviteter som gör det angenämt och intressant att vara invånare och besökare i staden. Att fortsättningsvis satsa på ett gott medieutbud i biblioteket och utveckla brukarnas möjligheter till integritet, egenaktivitet och påverkan och använda informationsteknologins vinningar för kommunikation, information och kunskap via verksamheten samt erbjuda detta kostnadsfritt. Biblioteket skall fungera som ett forum för demokrati i Mariehamn. Att förvalta och förmedla kulturarvet. 40 U T B I L D N I N G S - O F R I T I D S S E K T O R N B O K S L U T M A R I E H A M N S S T A D

43 MÅLUPPFYLLELSE DRIFT Nämnden har uppfyllt sin driftsbudget. Driftsresultatet visar på euro vilket delvis beror på att avskrivningar och räntor visade sig vara euro mindre än beräknat. Kulturnämnden sammanträdde 13 gånger under året och behandlade 143 ärenden. Nämnden fördelade grundbidrag på sammanlagt euro till 30 föreningar; evenemangsstöd på sammanlagt euro till fyra arrangörer samt projektstöd på euro till föreningar och enskilda. Gunnel Ekelund utsågs 2008 till årets kulturstipendiat För hennes mångsidiga och långsiktiga kulturengagemang för konst, litteratur och andra kulturgenrer, inte minst med mångkulturella förtecken. Kulturpriset utdelades i samband med Mariehamns litteraturdagar. Under året genomfördes och utvärderades de årligen återkommande evenemangen Mariehamn Winter Jazz, stadens födelsedag, Mariehamns litteraturdagar, midsommarfirandet, Kulturnatten och Nordiska biblioteksveckan. Stadens 147:e födelsedag firades den 21 februari på Ålands museum och konstmuseum, där utställningen om Hilda Hongell och Lars Sonck pågick. Festligheterna tjuvstartade redan den 13 februari med barnfest i stadshuset för stadens förskolebarn med bl.a. minikurs om stadens historia med Pippi Långstrump. Arrangerades i samarbete med barnomsorgen och stadskansliet. Stadsbiblioteket bjöd i år landskapets femteklassister, lärare och gästande författare på Vimmelfest i anslutning till Barnens litteraturdagar. Kulturchefen deltog som kulturförvaltningens representant i jubileumskommittén inför stadens 150-års jubileum. Mariehamns stad och kulturförvaltningen var värd för den paneuropeiska fortbildningen i kulturprojektledning, European Diploma in Project Management Samarbetspartners var Ålands landskapsregering, Ålands högskola, Nordens Institut på Åland och Ålands fredsinstitut. Utställningsverksamheten Modellstaden Mariehamn på talet fortsatte med lördagsöppet vintertid och öppethållning varje dag sommartid i Mariepark. Nämnden arbetade under året med att hitta nya lokaler och lösningar för utställningen och bekantade sig med och gav förslag till åtgärder för att få igång och utveckla verksamheten vid Övernässtugan. Lotsstugan överfördes i samband med budgeten till Hamn- och räddningsnämnden. Årets stora projekt, införande av RFID-tekniken på stadsbiblioteket, genomfördes under våren med gott resultat. En kundundersökning och en intern personalenkät gjordes under hösten och visade att besökarna var mycket positivt inställda till den nya tekniken. Statistiken visar att 73 % av utlåningen under året gjordes genom självservice. Den siffran väntas öka, eftersom automaterna togs i bruk först i april och man ännu måste hjälpa en del låntagare att prova tekniken. Bibliotekslokalen förändrades under året då väggen mellan läsesal och bibliotek togs bort, varigenom den tidigare läsesalen fick en funktion som kursboksbibliotek för Högskolan på Åland. Denna funktion poängteras ytterligare med läsesoffan Heartbeat i design av Eva-Jo Hancock, bekostad av Högskolan. Den nya hemsidan togs i bruk i december. Några av önskade funktioner saknas ännu. Stadens nya e-postsystem Outlook har inneburit en rationalisering för biblioteket när lokaler och sammanträdesrum gjorts bokningsbara. Stadsbibliotekets personal har under året varit återhållsamma med resor till kurser utanför Åland, delvis beroende på tidsbrist i anslutning till RFID- och hemsidesprojekt. Sammanlagt ca 75 personer deltog i 22 kurstillfällen däri inkluderas vissa kursdagar för kulturbyrån. Till detta kommer ca 28 interna snabbkurser, s.k. morgonböner. Förvaltningen med inbjudna från nämnden deltog i en studieresa till Åbo i maj. I september sparkades höstverksamheten igång med planerings- och rekreationsdag i Eckerö. Medieanslaget för biblioteksböcker överskreds med euro under året. Där euro betalades in under sommaren som Mariehamns andel i de s.k. boktalkopengarna en satsning från Svenska litteratursällskapet m.fl. för att stödja inköpen av finlandssvensk litteratur till biblioteken. MÅLUPPFYLLELSE INVESTERING Införandet av RFID-tekniken och utgifter i samband med den nya hemsidan räknas år 2008 som investeringar och har genomförts till fullo. Avskrivningskostnader kommer att belasta stadsbibliotekets drift under de närmaste tre åren. Kulturbyrån har fortsatt arbetet med konstprojekt enligt procentprincipen i samarbete med Tekniska verken. Projekten med Ytternäs skola, serviceboendet Edlagården och äldreboendet Trobergshemmet fortsätter under år Projektet Dream Machine fortsätter. Kulturnämnden arrangerade en nordisk tävling, där konstnären Ann Lislegaard med assistent, landskapsarkitekt Sophie Sahlqvist, vann. Deras förslag Dream Machine godkändes av kulturnämnden och stadsstyrelsen. Projektet kommer att genomföras i etapper under år i samråd med tekniska verken, kulturbyrån och stadsstyrelsen och även som ett samarbete med Åbo Europas kulturhuvudstad år Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Nyckeltal Utlån kvinnor (%) Utlån män (%) Lån/invånare UTLÅN: totalt Nettokostnad/lån 3,26 3,09 2,57 3,06 0,49 Reservationer Övertidsvarning per e-post Mediabestånd Mediabestånd exkl. tidskrifter Mediabestånd/invånare 12,6 11,7 11,0 11,5 0,5 Gallrade ex Nyförvärv Nyttjandetid för publika datorer % av öppettid Hemsidan: antal besök Katarina/Opac-katalogen, antal besök Hemsidan: besökta sidor Katarina/Opac-katalogen, besökta sidor Hemsidan: unika besökare Katarina/Opac-katalogen, unika besökare Besök/huvudbiblioteket Gruppvisningar, barn o vuxna Utställningar Öppethållning timmar/vecka Sommartid Stadsmuseum Utställningar Besök Öppethållning t/v vinter Öppethållning t/v sommar Hela kulturförvaltningen Egna arrangemang Samarrangemang Nettointäkt/-kostnad per invånare TEKNISK A UTB.O FRTITIDS SOCIALA ALLMÄNNA M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T U T B I L D N I N G S - O F R I T I D S S E K T O R N 41

44 MARIEHAMNS STAD Vuxenutbildningsnämnden Nämndordförande: Carl-Johan Wikström Rektor: Leena Raitanen Vuxenutbildningsnämnden Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro DRIFT (+) Kommunbidrag (+) Försäljningsintäkter (+) Avgiftsintäkter (+) Interna intäkter (+) Övriga intäkter (=) Summa intäkter Del av kommunbidrag (-) Personalkostnader (-) Köp av tjänster (-) Material (-) Lokalhyror (interna) (-) Lokalhyror (externa) (-) Avskrivningar (-) Internränta (-) Interna kostnader (-) Övriga kostnader (=) Summa kostnader ,6% 98,4% (=) Summa driftsresultat RESULTATR ÄKNINGENS VERKSAMHETSBIDRAG Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Del av verksamhetsbidrag INVESTERING (+) Inkomster (-) Utgifter (=) Summa investering U T B I L D N I N G S - O F R I T I D S S E K T O R N B O K S L U T M A R I E H A M N S S T A D

45 VERKSAMHETSOMRÅDE Allmänbildande utbildning. Meningsfull sysselsättning för kommuninvånarna på deras fritid. Yrkesinriktad fortbildning. Uppdragsutbildning. VERKSAMHETSIDÉ Medis är ett utbildningscentrum som erbjuder mångsidiga utbildningstjänster åt alla ålänningar. Medis är en plats där alla kommuninvånare kan hitta vägen till livslångt lärande vare sig det gäller studier i teoretiska eller praktiska ämnen, fortbildning, friskvård eller meningsfull fritidssysselsättning. Medis vill vara både innovativ kursarrangör och traditionsbärare. Medis vill betjäna sina kursdeltagare i så nära anslutning till deras hemort som möjligt och strävar därför till att ha en stor spridning av verksamhetspunkterna i hela landskapet. Medis erbjuder även sina samarbetskommuner hjälp i planeringen och genomförandet av deras personalutbildning. Medis fungerar i samarbete med olika lokala utbildningsinstitutioner. Organisationer och företag kan köpa utbildningstjänster av institutet. Medis aktiverar kommuninvånare i nordiskt samarbete genom att ordna föreläsningar om nordiska vänorter och arrangera resor till dessa resmål. MÅLUPPFYLLELSE DRIFT Från och med höstterminen har Mariehamns stad ett nytt avtal med 13 samarbetskommuner. I detta avtal utgör 2008 års budget för Medborgarinstitutet underlag för de totala kostnaderna och samarbetskommunernas kostnadsandelar räknas på basen av antalet invånare i kommunen i åldern Kostnadsökningen för samarbetskommunerna är bunden till det åländska konsumentprisindexet. Med detta nya avtal försvann också kvoteringen av deltagarplatserna, vilket betyder att det från och med höstterminen 2008 är fritt fram för invånarna i dessa 13 kommuner att delta i kurserna. Jomala och Geta är dock fortsättningsvis utanför detta nya avtal och dessa kommuner begränsar avsevärt sina invånares möjligheter att delta i kurserna. Bortfallet av ett stort antal deltagare, jämfört t.ex. med åren , från Jomala syns i Medis slutresultat, vilket också försämras av det faktum att alla samarbetskommuner ännu under hela vårterminen 2008 kvoterade sina deltagarplatser. Antalet bruttokursdeltagare är lägre än budgeterat, antalet förverkligade undervisningstimmar inom den vanliga medisverksamheten är lägre och även intäkterna i form av kursavgifter är lägre än budgeterat. På grund av att det nya faktureringssystemet togs i bruk så sent som i december, kommer en del helårskurser att faktureras i början av vårterminen. Tack vare den avsevärt utökade uppdragsutbildningen och det extra landskapsstödet på euro visar hela verksamheten ett positivt driftsresultat på euro. Den fria bildningen Medis är fortsättningsvis ett populärt utbildningscentrum vars utbildningstjänster innehållsmässigt är mångsidiga. Vid institutet anordnades både kurser och föredrag i språk, IT-kunskap, konstämnen, musik, hälsa och friskvård, navigation, matlagning, textilslöjd och hantverk samt i flera andra praktiska ämnen. Institutet anordnade även examensinriktade kurser i navigation och IT. Under året tenterade 45 personer för skärgårds- eller kustskepparbrev samt för examen i astronomisk navigation. 15 personer tenterade enskilda eller alla moduler eller A-datakörkort. Av den budgeterade undervisningsvolymen förverkligades 98,8 %. Antalet kurser blev 24,6 % flera än budgeterat. Tendensen att kursdeltagarna föredrar kortare kurser har varit markant under hela 2000-talet och eftersom verksamheten baserar sig på efterfrågan, syns denna utveckling även i kursantalet. Antalet bruttokursdeltagare blev 93,4 % av det budgeterade antalet. Det kan konstateras att kursdeltagarantalet var synnerligen försiktigt beräknat i budgeten, eftersom det hösten 2007 var oklart, om någon ny, bättre avtalslösning överhuvudtaget kunde förverkligas. Av de budgeterade nettokursdeltagarna nåddes 85 %. Antalet manliga deltagare gick ner till 24 %. Läsåret avslutades sedvanligt med en utställning av elevarbeten i Böndernas hus. Utställningen var öppen under två veckors tid och besöktes av över 500 personer. En uppesittarkväll i Böndernas hus ett nytt fenomen som lanserades hösten 2007 förverkligades också inför julen I programmet ingick förutom uppträdanden även pysselstationer där både barn och TEKNISK A UTB.O FRTITIDS SOCIALA ALLMÄNNA M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T U T B I L D N I N G S - O F R I T I D S S E K T O R N 43

46 Uppdragsutbildning Medborgarinstitutet anordnade under året följande uppdragsutbildningar: Svenska för inflyttade (SFI), två nybörjarkurser och två fortsättningskurser samt flexstudier i svenska slutfördes under vårterminen. Flyktingkursen startade i april och pågick hela året. Svenska för inflyttade (SFI) två nybörjarkurser, två fortsättningskurser och flexstudier startade under hösten. Språkbad i svenska anordnades för en riksdagsledamot. Kurser för ombordanställda, på beställning av Sjömansservicebyrån, i vattengymnastik, keramik, järnsmide och juldekorationer. Data- och motionskurser för stadens anställda. Kurser i myndighetsfinska för statens anställda. Kurs i svenska för Finavia. Kurser i data och vattengymnastik för olika organisationer och firmor. För deltagarna i kurserna i svenska för inflyttade bereddes möjlighet att tentera mellannivån i sk. Allmänna språkexamina i svenska. 12 personer deltog. Kurserna inom uppdragsutbildningen bekostas helt och hållet av beställarna. Ett negativt driftsresultat vid årsskiftet beror på att SFI-kurserna fungerar läsårsvis och avslutas i slutet av vårterminen. Slutredovisningen och slutfaktureringen görs efter avslutade kurser. Driftsresultatet blev euro. Ungdomsorkestern Av de budgeterade 400 undervisningstimmarna förverkligades 59 %, vilket dock är avsevärt mera än under år Driftsresultatet blev euro. Medborgarinstitutet anordnar uppdragsutbildning i bl.a. svenska för inflyttade, myndighetsfinska, data- och motionskurser m.m. vuxna till självkostnadspris fick tillverka juldekorationer och små julklappar av papper, metalltråd, textil och naturmaterial. Under höstterminen inleddes Rysslandstemat som pågår hela läsåret i form av föredrag om Ryssland och rysk kultur samt av utökat kursutbud i det ryska språket. Institutet fungerade som medarrangör för olika fortbildningskurser tillsammans med Förbundet för arbetar- och medborgarinstitut i Svenskfinland r.f. (FAMI). Institutet var också aktivt med i motionskampanjen Kom- i-gång. Driftsresultatet för den fria utbildningen blev euro. Fastigheten Böndernas hus Vid årsskiftet hade Medborgarinstitutet fem hyresgäster samt några mindre förrådsutrymmen uthyrda i Böndernas hus. Dessutom hyrdes vissa kurslokaler ut tillfälligt för undervisningsändamål och fester. All sådan uppdragsutbildning som kunde hållas i vanliga klassrum som undervisningsutrymme hölls i Böndernas hus. Driftsresultatet blev euro. NYCKELTAL Stadens andel i nettokostnaderna beaktar landskapsandelen som för år 2008 var euro bestående av den ursprungliga landskapsandelen på euro, den öronmärkta tilläggsandelen för IT-kurser för seniorer på euro samt en förhöjning av landskapsandelen på euro. Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Nyckeltal Antalet kurser Hela institutet Mariehamn Antalet underv.timmar Hela institutet Den fria bildningen Ungdomsorkestern Uppdragsutbildningen Egen undervisn.produktion inom EU-proj Antalet bruttokursdelt. tot Antalet bruttokursdelt. Mariehamn Antalet nettokursdelt.tot./läsår Antalet kvinnor per läsår Antalet män per läsår Stadens andel i nettokostn Nettointäkt/-kostnad per invånare U T B I L D N I N G S - O F R I T I D S S E K T O R N B O K S L U T M A R I E H A M N S S T A D

47 MARIEHAMNS STAD Fritidsnämnden, Fritidsförvaltningen Nämndordförande: Pia Aarnio Fritidschef: Maria Hägerstrand-Mattsson fr.om Terese Åsgård t.o.m ,4% 2,5% Del av kommunbidrag drift 95,6% Del av investeringar 97,5% Fritidsförvaltningen Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro DRIFT (+) Kommunbidrag (+) Försäljningsintäkter (+) Avgiftsintäkter (+) Interna intäkter (+) Övriga intäkter (=) Summa intäkter (-) Personalkostnader (-) Köp av tjänster (-) Material (-) Lokalhyror (interna) (-) Lokalhyror (externa) (-) Avskrivningar (-) Internränta (-) Interna kostnader (-) Övriga kostnader (=) Summa kostnader (=) Summa driftsresultat RESULTATR ÄKNINGENS VERKSAMHETSBIDRAG Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Del av verksamhetsbidrag INVESTERING (+) Inkomster (-) Utgifter (=) Summa investering TEKNISK A UTB.O FRTITIDS SOCIALA ALLMÄNNA Ökad budget på investeringar: utgifter ,59. M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T U T B I L D N I N G S - O F R I T I D S S E K T O R N 45

48 VERKSAMHETSOMRÅDE Fritidsverksamhet och föreningsstöd, uthyrning, drift samt underhåll och utveckling av motions- och idrottsanläggningar samt ungdomsverksamhet. VERKSAMHETSIDÉ Fritidsnämnden skall skapa förutsättningar för en aktiv och innehållsrik fritid samt bidra till att idrottsturismen kan leva vidare och utvecklas. MÅLUPPFYLLELSE DRIFT Av budgeterade medel återstår euro. Större avvikelser jämfört med budget gäller momenten övriga idrottsanläggningar, fritidsnämnden och kansliet samt Idrottsgården. De övriga idrottsanläggningarna har varit bokade i högre grad än förväntat vilket gett ökade intäkter motsvarande cirka euro. För fritidsnämnden och kansliet har kostnaderna varit cirka euro lägre än budgeterat. Köp av tjänster och personalkostnader står för den största delen av dessa minskade kostnader. För Idrottsgården har intäkter på cirka euro mer än budgeterat influtit. Stadsföreningarna har fortsättningsvis aktiverat Mariehamnarna till olika idrotts-, fritids- och ungdomsverksamheter. Aktiviteter riktade till barn och ungdomar har prioriterats genom det högre grundbidrag som fritidsnämnden beviljar för föreningsmedlemmar under 25 år, genom avlyft hyra i stadens idrottsanläggningar samt genom aktivitetsbidraget. Därutöver stöder fritidsnämnden även grundskolornas Hemoch skola föreningar så att kurser och klubbar framförallt till barn i lågstadieåldern skall ordnas. Fritidsförvaltningens gemensamma aktivitetsgrupp, Fritte, har under året ordnat friskvårdsdag på Wiklöf Holding Arena (WHA) samt Vinterdagen Hot & Cold vid Mariebad för stadens invånare. Dagarna syftar till att öka Mariehamnarnas fysiska aktivitet samt hälsomedvetenhet genom bland annat blodtrycks- och blodsockermätning. Under året har en automatisk bevattningsanläggning installerats på WHA. I samarbete med ridklubben Sleipner och Tekniska verken har en ny ridväg, som ännu inte helt färdigställts, tagits fram. Fritidsförvaltningen och nämnden har under året grundligt analyserat lokaliseringen av en curlinghall i staden och för sin del förespråkat en placering vid Baltichallen. Under året har det i stadens anläggningar hållits en rad idrottsarrangemang. Bland dem kan nämnas fotbollsturneringen Alandia Cup som lockade totalt 86 flick- och pojklag, vilket var nytt rekord för turneringen. SFI- mästerskapen i styrkelyft hölls under hösten på Idrottsgården. I december spelades fyrnationsturnering i ishockey i Islandia för pojkar 17 år. Landslag från Sverige, Finland, Norge och Danmark deltog. Bland övriga arrangemang kan Idrottsgalan, Bingolotto, Ålands lyceums avslutning, Alandia Jazz och Köpmannamässan nämnas. Totalt genererade idrottsanläggningarna övernattningar vilket är en liten ökning i jämförelse med året innan. Tendensen från år 2007, att övernattningar med anledning av träningsläger blir färre, har fortsatt även under år Detta kompenseras dock av att övernattningar med anledning av turneringar och tävlingar ökar. Åtgärder för att minska anläggningarnas energiförbrukning har påbörjats genom att alla anläggningars energiförbrukning har kartlagts och ett åtgärdsprogram har vidtagits för att yt- terligare minska energiförbrukningen. Detta arbete kommer att fortsätta under år För året noteras besök i ungdomsverksamheten vilket är en liten ökning i jämförelse med föregående år. Fördelningen mellan flickor och pojkar var 55 %/45 %. Landsbygdskommunerna Jomala, Lemland och Lumparland har för sina ungdomars räkning bidragit ekonomiskt till staden. Från hösten infördes ett så kallat gårdskortssystem för övriga landsbygdsungdomar. Kortet som kostar 70 euro per termin har köpts av fem personer. Inom det barn- och ungdomspolitiska programmet gjordes en undersökning om fritidsvanor för högstadieeleverna. Undersökningen kommer att sammanställas under år De planerade temadagarna för förtroendevalda ställdes in på grund av svagt intresse. Ungdomsbyrån köpte sex stycken kajaker under året, vilka används inom ramen för gruppverksamhet och i samband med de sommaraktiviteter som ungdomsbyrån årligen ordnar. För hela fritidsförvaltningens personal har en dagsutbildning med utgångspunkt i kvalitetsutvecklingsstandarden Investors in People genomförts. Under året har såväl ny fritidschef som badhus- och ungdomschefer rekryterats. MÅLUPPFYLLELSE INVESTERING Uppgradering av Idrottsparkens tennisbanor och friidrottsanläggning inför Öspelen har inletts under året. Båda projekten färdigställs under försommaren Genom det ospecificerade anslaget för underhåll av maskiner och anläggningar kunde en ny banbehandlingsmaskin till Idrottsgårdens bowlinghall införskaffas. NYCKELTAL Anläggningarna har under året besökts av personer vilket är en klar ökning från föregående år. Endast ridanläggningen samt fritidsverksamheten i skolorna, dvs. kvällsuthyrningen av gymnastiksalarna i Strandnäs och Ytternäs skolor, har haft färre besök än under Fördelningen kvinnor-flickor/ män-pojkar var 27 %/73 %. Den mest ojämna könsfördelningen finns vid ridanläggningen, Backebergs gräsplan samt vid Idrottsgårdens konditionshall. Vid den förstnämnda är en klar majoritet flickor-kvinnor medan det motsatta förhållandet råder vid de två sistnämnda. Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Nyckeltal Besök Idrottsgården Islandia Baltichallen Bollhalla Ridanläggningen Fritidsverks. i skolorna Ungdomsverksamhet Utomhusanläggningar Wiklöf Holding Arena Besökare sammanlagt Nettokostnad per besök -7,37-7,99-7,72-6,83 0,89 Nettointäkt/-kostnad per invånare U T B I L D N I N G S - O F R I T I D S S E K T O R N B O K S L U T M A R I E H A M N S S T A D

49 MARIEHAMNS STAD Fritidsnämnden, Mariebad Badhuschef Christoffer Sundman fr.o.m Ann Sande t.o.m ,9% 0,5% Del av kommunbidrag drift Del av investeringar 98,1% 99,5% Mariebad bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro DRIFT (+) Kommunbidrag (+) Försäljningsintäkter (+) Avgiftsintäkter (+) Interna intäkter (+) Övriga intäkter (=) Summa intäkter (-) Personalkostnader (-) Köp av tjänster (-) Material (-) Lokalhyror (interna) (-) Lokalhyror (externa) (-) Avskrivningar (-) Internränta (-) Interna kostnader (-) Övriga kostnader (=) Summa kostnader (=) Summa driftsresultat RESULTATR ÄKNINGENS VERKSAMHETSBIDRAG Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Del av verksamhetsbidrag INVESTERING (+) Inkomster (-) Utgifter (=) Summa investering TEKNISK A UTB.O FRTITIDS SOCIALA ALLMÄNNA Ökad budget på investeringar: utgifter ,85. M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T U T B I L D N I N G S - O F R I T I D S S E K T O R N 47

50 MÅLUPPFYLLELSE DRIFT Det totala driftsresultatet visar ett överskott på euro där orsaken bl.a. är hyresintäkter på euro mer intäkter än budgeterat, främst från övriga hyresintäkter. Under året besöktes badet av personer. Framförallt är det ålänningarna som igen sökt sig till Mariebad medan det är en liten nedgång i antalet gäster utifrån. Flera företag har för sina anställdas räkning tecknat avtal om subventionerad simning. Vattengymnastikgrupperna har varit populära liksom även de lokala simföreningarnas olika aktiviteter. Antalet bokningar i relax-avdelningen har ökat en aning under året. Mariebad har tagit emot större grupper som träningsläger och simtävlingar i samma utsträckning som under år Under året ordnades flera evenemang som Mysfredagar, Alla hjärtans dagjippo, Vinterfest, Fridykningstävling och Knattesim. Badet står inför utmaningen att locka de yngre ålänningarna till sig. För andra året har badstranden varit avskild från den övriga badverksamheten. Stranden besöktes av personer vilket är en liten nedgång jämfört med året innan. Året har förlöpt utan driftstörningar men underhållet av fastigheten blir allt mer omfattande. Under hösten har ångbastuaggregatet och alarmcentraldonet bytts ut. Vattenförbrukningen har minskat med ca m³ i jämförelse med året innan. Detta är anmärkningsvärt med tanke på att badet har haft fler besökare under detta år. En trolig orsak till den minskade förbrukningen är att backspolningen av sandfiltren har kunnat göras med längre intervaller. Varje backspolning fordrar cirka 50 m³ vatten. Fjärrvärme- och elförbrukningen har ökat marginellt. Mot slutet av året vidtogs åtgärder med belysningsstyrningen för att minska elförbrukningen. Under året har ny badhuschef samt driftstekniker rekryterats. Personalen har under hösten börjat räddnings- och evakueringskurs i samband med att räddningsplaner skall finnas i alla fastigheter inom Mariehamns stad. Den tekniska personalen har deltagit i underhålls- och planeringskurs i programmen Poebus och Sulis. Två badvärdar samt badhuschefen deltog i den lagstadgade certifieringen för vattenprovtagning. Mariebads personal var under våren på en studieresa till Sydpolens simanläggning i Södertälje. MÅLUPPFYLLELSE INVESTERING Den planerade installationen av ett uppdaterat vattenrenings- och doseringssystem slutfördes under hösten efter att alla garantireparationer färdigställts. Suomen Allaslaite utförde installationen och besiktningen gjordes i slutet av oktober månad. Mariebad erbjuder allt från motionssim, äventyrsbad, spa och relax, badstrand och servering. VERKSAMHETSOMRÅDE Badhuset Mariebad VERKSAMHETSIDÉ Bidra till bättre folkhälsa genom att erbjuda goda förutsättningar för motion och rekreation för personer i alla åldrar samt att vara ett komplement i aktivitetsutbudet för turister och andra tillfälliga ålandsbesökare. NYCKELTAL Under året har personer besökt badanläggningen och det är en ökning jämfört med dom två senaste åren. I jämförelse med föregående år har nästan fler personer besökt Mariebad. Mariebad fick under våren sin :de kund och badet uppvaktade denne med blommor. Fördelningen kvinnor/män av samtliga besökare var under året helt jämn, dvs. 50 % av vartdera könet. 58 % av besökarna var personer över 19 år. Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Nyckeltal Mariebad Besökare Nettokostnad per besök -7,15-7,10-7,34-7,47-0,13 Nettointäkt/-kostnad per invånare U T B I L D N I N G S - O F R I T I D S S E K T O R N B O K S L U T M A R I E H A M N S S T A D

51 TEKNISKA SEKTORN Personalen vid 4 mbk Pommern. Kurs för Helsingfors räddningsverk. SOCIALA ALLMÄNNA Antalet anlöp för passagerarfartyg var och håller sig på fortsatt hög nivå. UTB.O FRTITIDS Del av kommunaltekniken som göms under den färdigställda markytan vid Svärtesgränd. TEKNISK A Markavdelningens första eldrivna servicebil M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T T E K N I S K A S E K T O R N 49

52 MARIEHAMNS STAD Tekniska nämnden, Allmän teknisk verksamhet Nämndordförande: Bjarne Blomster Teknisk chef: Kai Söderlund Allmän teknisk verksamhet Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro DRIFT (+) Kommunbidrag (+) Försäljningsintäkter (+) Avgiftsintäkter (+) Interna intäkter (+) Övriga intäkter (=) Summa intäkter (-) Personalkostnader (-) Köp av tjänster (-) Material (-) Lokalhyror (interna) (-) Lokalhyror (externa) (-) Avskrivningar (-) Internränta (-) Interna kostnader (-) Övriga kostnader (=) Summa kostnader ,3% Del av kommunbidrag drift 91,7% Del av investeringar 34,6% (=) Summa driftsresultat RESULTATR ÄKNINGENS VERKSAMHETSBIDRAG Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Del av verksamhetsbidrag ,4% INVESTERING (+) Inkomster (-) Utgifter (=) Summa investering Ökad budget på driften: material ,30, interna kostnader ,82, övriga kostnader ,88. Minskad budget på driften: köp av tjänster ,00. Ökad budget på investeringar: utgifter , T E K N I S K A S E K T O R N B O K S L U T M A R I E H A M N S S T A D

53 VERKSAMHETSOMRÅDE Planering, byggande samt drift och underhåll av de av stadens fastigheter som lyder under tekniska nämnden, ansvar för baskartan, alla inmätningar och utpålningar, fastighetsbildningen på stadsplaneområde samt hanteringen av de tomtfrågor som enligt instruktion åligger nämnden, planering, projektering, anläggning, underhåll och skötsel av parker och grönytor, lekanläggningar, badplatser, fritids- och skogsområden, trottoarer, gator och gc-vägar, Lilla Holmen, torget och andra specialobjekt och upprätthållande av kollektivtrafiken, kansliverksamhet innefattande tekniska nämndens administration, fakturering, ekonomi/budget och växelfunktion samt underhåll av maskinparken och lagerhållning. VERKSAMHETSIDÉ Harmoni i det offentliga rummet. Verksamhetsidén bygger på att all verksamhet skall utgå ifrån de krav mariehamnarna ställer på sin stad (antingen direkt eller via andra förvaltningar inom staden) samt att mariehamnarna och besökare skall trivas i staden, men samtidigt att de tilldelade resurserna och kraven skall vara i harmoni med varandra. Alla arbeten skall göras med långsiktighet och hög kvalitet som ledord och staden måste värna om sin personal och andra samarbetspartners för att dessa skall vara motiverade och ställa upp för att kunna uppfylla verksamhetsidén. MÅLUPPFYLLELSE DRIFT Det totala driftsresultatet visar ett överskott på euro med ett budgeterat kommunbidrag på cirka 4,5 miljoner euro. Av de enskilda verksamheterna är det endast avfallshanteringen och trafikleder som visar ett underskott i förhållande till budget. Kostnaderna totalt underskrider budget med euro samtidigt som intäkterna är euro högre än budgeterat, främst beroende på en ökad omsättning på lagret. Personalkostnaderna underskrider budget med totalt euro, vilket är resultatet av en fortsatt restriktiv hållning till nyanställningar och vikariat. Även köp av tjänster underskrider budget med totalt euro främst beroende av effektivt utnyttjande av egen personal inom fastighetsavdelningen och en inbesparing av IT- och konsulttjänster inom kansliet. Materialkostnaderna överskrider budget med euro främst beroende av materialinköpen till lagret, parker och grönområden och trafikleder. Pga. mindre investeringar än planerat underskrids kostnadsbudgeten för avskrivningar och internränta med euro. Interna kostnaderna överskrider budget med euro medan övriga kostnader underskrider budget med totalt euro. Interna intäkterna är euro högre än budgeterat, främst beroende på intern materialförsäljning från lagret. Det positiva resultatet på kansliet beror främst på lägre kostnader för IT-tjänster. Mätningsavdelningens resultat är också bättre än budget beroende på minskade personalkostnader och högre ersättningar än budgeterat från Lantmäteriverket för genomförandet av fastighetsdatasystemet. För parker och grönområden är resultatet aningen bättre än budget beroende på lägre personalkostnader och lägre övriga och interna kostnader. Kostnaderna för externa tjänster och materialinköp överskrider budget eftersom dessa poster inte fått ett tillräckligt inflationsskydd. Intäkterna visar ett underskott i förhållande till budget främst beroende på mindre intäkter från externt vinterunderhåll och serviceintäkter från andra verksamheter BALANSR ÄKNING bokslut Fastighetsavdelningen Belopp i euro per AKTIVA Datorprogram , Bostadsbyggnader , Förvaltnings- o institutionsbyggnader , Fritidsbyggnader 4 799, Ekonomibyggnader , Värde- och konstföremål , Pågående nyanläggningar , Anslutningsavgifter ,50 S:a Bestående aktiva , Ekonomiavd. Utestående hyra 1 373, Ekonomiavd. Reskontra Navision 1 100, Momsavräkning ,46 S:a Kortfristiga fordringar , Löner-Januari 6 902,59 S:a Resultatregleringar, fordringar 6 902, Kassa och bank 0,00 S:a Kassa och bank 0, ,74 PASSIVA Grundkapital , Tidigare års över/underskott , Årets resultat ,34 S:a Eget kapital , Skuld till staden 0,00 S:a Kortfristigt främmande kapital 0, Diverse inkomstförskott ,00 S:a erhållna förskott , Leverantörsskulder , Diverse utgiftsrester 2 020, Skatteinnehållning 6 825, Socialskyddsavgifter 1 128, KOMPL-avgift, enskilda firmor saknar FÖPL 490, Entreprenörers garantikapital 278,00 S:a Övriga kortfristiga skulder , Semesterlöneperiodisering ,40 S:a Resultatregleringar, skulder , ,74 inom tekniska verken. Trafikleder visar ett mindre underskott i förhållande till budget. Mindre marginaler på personalkostnaderna har gjort att ökade kostnader för köp av tjänster och material inte kunnat kompenseras. Interna driftprojekt och återställningsarbeten har även gett ett negativt saldo. Kostnaderna för gatubelysningen överskrider budget och restkostnader efter avfallshanteringens avveckling bidrar med ett negativt resultat. Kostnaderna för kollektivtrafiken överskrider budget på grund av att den förhöjda budgeten med euro till år 2008 inte var tillräcklig med anledning av ett nytt avtal. Lagrets ökade omsättning gör att driftsresultatet är bättre än budgeterat medan verkstaden visar ett överskott beroende på ökade intäkter och lägre personalkostnader. Fastighetsavdelningen, som är en separat balansräkningsenhet, visar ett driftresultat med överskott på euro. Driftkostnaderna är enligt budgeten, utom värmekostnaderna som underskrider budgeten med cirka euro, mycket beroende på den milda väderleken samt övriga energibesparande åtgärder. Samtliga avdelningar arbetade med att utveckla verksamheten enligt principer i Investor in People (IiP) och en vidareutveckling TEKNISK A UTB.O FRTITIDS SOCIALA ALLMÄNNA M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T T E K N I S K A S E K T O R N 51

54 av gemensamma målsättningar för tekniska verken utgående från stadens övergripande vision. Arbetet bygger på en delaktighet hos hela personalen. Kansliet och elverket samarbetade med att koordinera uppgifterna från fjärravläsningssystemet för elmätare med faktureringsprogrammet för att uppgifterna skall kunna hanteras digitalt. Staden tillhandahöll 40 lediga egnahemstomter och 10 våningshustomter. Under året tecknades 20 arrendeavtal och 13 köpebrev. X-City kommunregister- och kartprogram samt program för redigering av webbsidor uppdaterades och personer på olika förvaltningar i staden hade tillgång till kartor och registeruppgifter via webbläsare i stadens interna nät. Arbetet med en förbättring av trafiksäkerheten fortsatte genom både större och mindre ombyggnader. En fortsatt utbyggnad av gc-vägar samt säkra skolvägar prioriterades och under hösten infördes nya hastighetsbegränsningar. Utöver normalt gatuunderhåll prioriterades underhållsasfaltering och omläggning av befintliga äldre trottoarer. I enlighet med nya budgeteringsprinciper genomfördes ett antal mindre ombyggnader inom ramen för driftbudgeten. Utöver den normala löpande driftverksamheten i ett femtiotal fastigheter genomförde fastighetsavdelningen ett femtiotal driftprojekt. Många akuta mindre underhållsåtgärder genomfördes, vilket medförde en stor överskridning men som uppvägdes av inbesparingar på andra driftkostnader. Orsaken till att akuta underhållsåtgärder fortfarande uppstår beror till stor del på eftersatt planerat underhåll under många år. Arbetet med att utveckla fastighetsavdelningen som balansräkningsenhet fortsatte. Under hösten hölls ett seminarium om internhyror för att ge vägkost för noggrannare hyresavtal med gränsdragningslistor för brukarna. Åtgärder vidtogs för att förbättra inomhusklimatet i stadens fastigheter. Tekniska nämnden höll totalt 15 sammanträden och behandlade 176 ärenden. Den nya nämnden inledde sin verksamhetsperiod och höll sitt första möte i februari. Nämnden fick grundläggande information om aktuella planer och övergripande dokument inom nämndens verksamhetsområde. Frågan om Ålandsvägens utformning var ett återkommande tema under året. Förslaget från kommittén för Ålandsvägen godkändes av fullmäktige som ett riktgivande underlag för gatans utformning. Utgående från dessa riktlinjer begärdes anbud in för projektering av Ålandsvägen och i juni utsågs en konsult för uppdraget. Konsultens gestaltningsförslag presenterades för nämnden och man beslöt att med vissa ändringar godkänna förslaget, som utgör ett underlag för uppgörande av gaturitning. Tekniska nämnden tog beslut om riktlinjer för hastighetsbegränsningar i staden och behandlade skrivelser från privatpersoner som anhöll om olika trafiksäkerhetsåtgärder för att få en tryggare boendemiljö. Nämnden antecknade sig markavdelningens utvärdering gällande beslutet om införande av parkeringsskiva inom centrumringen från för kännedom. Generellt kan sägas att målet med att omstrukturera parkeringsvanorna inom centrumområdet från arbetsplatsparkering (långtidsparkering) till ärendeparkering (korttidsparkering) har lyckats. Utvärderingen översändes också till stadsstyrelsen och stadsplanenämnden för kännedom. Projektet med en parkeringsanläggning mellan Alandica och stadsbiblioteket avancerade så att byggnadskontrakt tecknades under hösten. Efter avslutad upphandlingsprocess godkändes ett nytt avtal om kollektivtrafiken mellan staden och Stadsbussen i Mariehamn Ab. Planeringen av en om- och tillbyggnad av Trobergshemmet påbörjades parallellt med den pågående rättsprocessen gällande stadsplanen för tomten. En projektledare utsågs, schaktentreprenaden upphandlades och arbetet på tomten inleddes i slutet av året. Nämnden behandlade en anhållan från Norra Ålands Avloppsvatten Ab där man förhörde sig om det fanns förutsättningar från stadens sida att sänka avgiften för mottagning av renat avloppsvatten från Chips Ab. Från nämnden föreslogs ingen ändring av gällande taxa, vilket också blev stadens slutliga beslut i ärendet. Nämnden antog bland annat följande anbud: För parkeringsanläggning mellan Alandica och stadsbiblioteket, arrende för minigolfanläggning, kommunalteknik till Svärtesgränd, marksten till gator runt Alandica Kultur och Kongress, markarbeten runt Alandica Kultur och Kongress, ombyggnad av gata och nybyggnad av gc-väg vid Neptunigatan, tak till Ytternäs skola och VVS-sanering vid Övernäs skola. Nämnden fastställde gaturitningar, behandlade flera medborgarinitiativ och motioner samt gav utlåtande om olika stadsplaner. På personalsidan skedde en del förändringar som en följd 52 T E K N I S K A S E K T O R N B O K S L U T M A R I E H A M N S S T A D

55 av pensionsavgångar, personal som slutat och tjänstledigheter. Samtliga avdelningar eftersträvade en balanserad och omsorgsfull nyrekrytering av personal i samband med pensionsavgångar. Rekryteringen av ny personal fungerade bra till vissa delar men med tanke på kommande pensioneringar och konkurrensen, speciellt vad gäller löner, från den privata sektorn finns det svårigheter i samband med nyrekrytering och framtiden ser inte så ljus ut. På fastighetsavdelningen där mera teknik och nya krav som energicertifikat för byggnader m.m. kommer in i bilden finns det ett stort behov av tilläggsresurser för att man skall kunna sköta fastigheternas drift på ett optimalt sätt. På kansliet anställdes en vikarie från början av april på grund av en moderskapsledighet och en semestervikarie för cirka två månader under sommaren. Mätningsavdelningen hade decimerad bemanning under året på grund av en partiell vårdledighet och att två personer arbetade deltid. På markavdelningen var personalsituationen stabil under året och variationerna i arbetsmängd reglerades med säsongsarbetare och externa skötselentreprenader. Verkmästarens tjänstledighet på sex månader upphörde den och budget-, personal- och ekonomifrågor för verkstadens verksamhet överfördes på markavdelningens chef samtidigt som biträdande arbetsledaren fick större ansvar för verksamheten. Lösningen permanentades under hösten. Miljöfrågorna beaktades i verksamheten i enlighet med fastslagna målsättningar. Papper och kuvert återanvändes och kopieringen minskades genom att inkomna skrivelser skannades in på nätet där berörda personer kunde läsa dem och skriva ut endast vid behov. Fastighetsavdelningen hade miljöhänsyn i fokus i hela sin verksamhet. Fuktmätningar och kontroll av ventilationssystem genomfördes. Vid planering betonades val av sunda material och bra kvalitet. Arbetet med att skapa trafikmiljöer som har som syfte att skapa lugna trafikflöden och säkerställa de oskyddade trafikanternas säkerhet och god trafikmiljö fortsatte. Utbyte till mer energisnåla armaturer i det befintliga gatubelysningsbeståndet prioriterades i syfte att minska miljöbelastningen och motverka högre energikostnader. Vid entreprenad- och maskinupphandlingar framhävdes miljöaspekter och vid inköp av material beaktades produkternas miljöpåverkan och transportbehov. Avfall sorterades och miljöfarliga ämnen omhändertogs på vederbörligt sätt. De målsättningar staden hade i budgeten gällande utbyggnad av nya tomter uppfylldes. Planeringen av Storgärdan pågick under året. Arbetet med en förbättring av trafiksäkerheten fortsatte, gatunätet differentierades och hastigheterna på stadens gator sänktes. Nya gc-vägar byggdes ut och speciell hänsyn togs till skolvägar. Ombyggnaden av Ålandsvägen kunde inte påbörjas på grund av en utdragen projekteringstid samtidigt som medel för projektet för de kommande åren ströks i budgeten. Projekteringen av en underjordisk parkering mellan Alandica och biblioteket slutfördes och entreprenadkontrakt tecknades. Nytt avtal tecknades om en fortsatt avgiftsfri kollektivtrafik. Frågan om en förlängning av gågatan blev inte aktuell under året. Någon informationskampanj för trafiksäkerhet genomfördes inte. Fastighetsavdelningen förvaltade stadens fastighetsbestånd och arbetet med att optimera driften fortsatte, trots brist på resurser och avbrott i kontinuiteten på grund av personalbyte. Organisationsfrågorna utreddes, men målet med en gemensam fastighetsorganisation uppfylldes inte. MÅLUPPFYLLELSE INVESTERING Flera större projekt var aktuella över årsskiftet varför det slutliga resultatet för dessa projekt inte kan avläsas i bokslutssiffrorna. Motsvarande gäller inkomsterna, främst i form av landskapsbidrag. Målsättningen att kunna komma igång med en utbyggnad av ett nytt bostadsområde i södra delen av staden, Storgärdan, uppfylldes inte på grund av att stadsplanen inte blev godkänd. Av större projekt som genomfördes under året kan nämnas följande: Restarbeten på bostadsområdet Österbacka slutfördes, nya bostadsområden vid Svärtesgränd och Slantgränd byggdes ut, gc-vägar och gångstigar byggdes ut bl.a. vid Bolstavägen och vid Nabben, gator och gatubelysning i anslutning till Alandica kultur och kongress, projektet Ytternäs skolas om- och tillbyggnad framskred, etapp 1 (takarbeten slutfördes), etapp 2 (om- och tillbyggnad av kök och matsal) projekterades, etapp 3 (nya klassrum) skissritningar godkändes av tekniska nämnden men stadens slutliga beslut uteblev under året och saneringen av Övernäs skolas VVS-anläggningar fortsatte. Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Nyckeltal Nettointäkt/-kostnad per inv TEKNISK A UTB.O FRTITIDS SOCIALA ALLMÄNNA M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T T E K N I S K A S E K T O R N 53

56 MARIEHAMNS STAD VA-verket VA-chef: Jouni Huhtala VA-verket Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro RESULTATR ÄKNING (+) Omsättning därav intern omsättning (-) Köp av tjänster därav interna köp av tjänster (-) Köp av material, förnödenheter och varor därav interna köp av mtrl., förnöd. o. varor (-) Hyreskostnader därav interna hyreskostnader (-) Personalkostnader (-) Avskrivningar (-) Övriga rörelsekostnader därav interna övr. rörelsekostnader = Rörelseöverskott (-underskott) ,7% Del av totala intäkter drift Del av investeringar 89,3% (+) Finansiella intäkter därav interna finansiella intäkter (-) Finansiella kostnader därav interna finansiella kostnader (-) Avkastning på grundkapital (-) Avkastning på investerat kapital (=) Resultat före extraordinära poster ,3% 81,7% (=) Räkenskapsperiodens Resultat RESULTATR ÄKNINGENS VERKSAMHETSBIDRAG Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Del av verksamhetsbidrag INVESTERING (+) Investeringsinkomster (-) Investeringsutgifter (=) Investeringsnetto Ökad budget på investeringar: utgifter , T E K N I S K A S E K T O R N B O K S L U T M A R I E H A M N S S T A D

57 BALANSR ÄKNING bokslut Bokslut Belopp i euro per AKTIVA Fabriks- och produktionsbyggnad , , Vatten- och avloppsnät , , Maskiner och anordningar 0, , Värde- och konstföremål 0, , Pågående nyanläggningar-byggnader ,58 0, Pågående nyanläggningar-ledningsnät , ,65 S:a Bestående aktiva , , Diverse utestående 101,22 802, Tekniska verkens projektfakturering , , VA-verkets debiteringar , , Momsavräkning , ,27 S:a Kortfristiga fordringar , , Löner-Januari , , Teleförskott 0,00 4,26 S:a Resultatregleringar, fordringar , , Kassa och bank 0,00 0,00 S:a Kassa och bank 0,00 0,00 S:a AKTIVA , ,70 PASSIVA Grundkapital , , Tidigare års över/underskott , , Årets resultat , ,70 S:a Eget kapital , , Skuld till staden , ,29 S:a Kortfristigt främmande kapital , , Leverantörsskulder , , Diverse utgiftsrester ,40 0, Skatteinnehållning 8 561, , Socialskyddsavgifter 1 525, , KOMPL-avg för firmor som saknar FÖPL 191,57 0,00 S:a Övriga kortfristiga skulder , , Semesterlöneperiodisering , , Diverse resultatregleringar 4 234,85 0,00 S:a Resultatregleringar, skulder , ,57 S:a PASSIVA , ,70 FINANSIERINGSANALYS Den egentliga verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Internt tillförda medel: Årsbidrag , ,97 Korrektivposter 0, ,65 Investeringar: Investeringar i anläggningstillgångar , ,54 Finansieringsandelar till investeringsutgifter , ,60 Nettokassaflödet för den egentliga verksamheten och investeringarna , ,62 Finansieringens kassaflöde Förändringar av lånebeståndet: Ökning av långfristiga lån 0, ,93 Minskning av långfristiga lån ,75 0,0 Övriga förändringar av likviditeten: Förändring av kortfristiga fordringar , ,24 Förändring av räntefria lång- och kortfristiga skulder , ,55 Finansieringens nettokassaflöde 0,00 0,00 TEKNISK A UTB.O FRTITIDS SOCIALA ALLMÄNNA Förändring av kassamedel 0,00 0,00 Kassamedel 31 december 0,00 0,00 Kassamedel 1 januari 0,00 0,00 Summa förändring av kassamedel 0,00 0,00 M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T T E K N I S K A S E K T O R N 55

58 eftersom avloppsvatten utspätt med yt- och grundvatten läckte in i avloppsledningsnätet. Totalt cirka 3 miljoner kubikmeter inkommande avloppsvatten från staden och samarbetskommunerna renades i Lotsbroverket under året. Andelen mottaget och behandlat avloppsvatten från samarbetskommuner utgjorde cirka 20 % av den totala avloppsvattenvolymen. Under året ökade antalet reparerade vattenläckor i stadens huvudvattenledningar med 27 % till 14 st. Den totala mängden läckvatten i vattenledningsnätet ökade också under perioden och ligger på en allt för hög nivå. För att komma ner till en acceptabel nivå måste sökning och reparation av vattenläckor i stadens stamledningar prioriteras och effektiveras. Särskilda åtgärder vidtogs redan under året. Vattenläcka i gammal huvudledning av järn. Mängden läckvatten i vattenledningsnätet har ökat under verksamhetsåret. VERKSAMHETSOMRÅDE VA-verket ansvarar för den allmänna planeringen och driften av stadens vatten-, avlopps- och dagvattensystem samt för underhåll av VA-verkets anläggningar. Avloppsreningsverket, Lotsbroverket, fungerar som en driftsenhet inom avdelningen och säljer reningstjänster till anslutna kommuner. VERKSAMHETSIDÉ Att leverera rent vatten utan avbrott till abonnenterna, att ta emot avloppsvattnet och rena det bättre än vad myndigheterna formellt kräver samt att samla upp och leda dagvatten inom verksamhetsområdet så att vattnen kring staden inte påverkas skadligt. Ovan nämnda innebär att VA-verket försörjer abonnenter med hushållsvatten av god kvalitet inom verksamhetsområdet. Mottagningen och reningen av avloppsvattnet och i vissa fall även dagvattnet sker med beaktande av miljömässiga och ekonomiska målsättningar och förutsättningar. En väl fungerande infrastruktur, vatten-, avlopps- och dagvattenledningsnät, pumpstationer och avloppsreningsverk, ligger som grund för verkets verksamhet. MÅLUPPFYLLELSE DRIFT VA-verkets resultat visar ett underskott på , vilket är euro sämre än det budgeterade överskottet på euro. Den totala omsättningen på 4,29 miljoner euro är cirka euro lägre än budgeterat, främst på grund av att de externa intäkterna för vattenförsäljning och avloppsvattenavgifterna är lägre än budgeterat. Kostnaderna för material överskrids främst på grund av ökade kostnader för inköp av vatten ( euro) och el ( euro). Underskridningen av personalkostnaderna med cirka euro beror på tjänstoch sjukledigheter samt pensionsavgångar. Under verksamhetsåret ersattes fem av verkets totalt 15 anställda genom nyanställningar. Ytterligare anställdes en långtidsvikarie på grund av en längre sjukskrivning. Lotsbroverkets reningsprocess fungerade bra och koncentrationen av närings- och syreförbrukande ämnen i utgående renat avloppsvatten uppfyllde gällande utsläppsvillkor. Stora flödesvariationer vid regnperioder förorsakade dock störningar i reningsprocessen, bland annat försämrades reningen av kväve MÅLUPPFYLLELSE INVESTERING För investeringarnas del var några projekt aktuella över årsskiftet varför det slutliga resultatet för dessa projekt inte kan avläsas i bokslutssiffrorna. Medel för pågående projekt budgeterades på nytt för år Bland större slutförda projekt kan nämnas utbyggnad av kommunalteknik vid Svärtesgränd och sanering i samband med nybyggnation av gc-väg vid Bollstavägen samt vid Parkgatan och Västra Utfarten. Resterande arbeten vid Lotsbroverket slutfördes och en slutlig projektrapportering gjordes. Hammarlands anslutningskostnad faktureras år 2009 då kommunens avloppsledning till Lotsbroverket tas i bruk. Under året sanerades cirka 800 m vattenledningar, cirka m avloppsledningar och cirka 400 m dagvattenledningar samtidigt som det byggdes cirka 200 m nya vatten- och avloppsledningar och cirka 400 m nya dagvattenledningar. I slutet av året uppgick den totala längden av stadens vattenledningar till cirka 82 km, längden avloppsledningar till cirka 76 km och längden dagvattenledningar till cirka 45 km. NYCKELTAL Volymen fakturerat vatten inom verksamhetsområdet ökade med cirka m³ och avloppsvatten med cirka m³ under perioden. Mängden läckvatten i vattenledningsnät ökade under verksamhetsåret. Mängden läckvatten är skillnaden mellan den totala volymen vatten som pumpas från Ålands Vatten Ab:s reningsverk i Dalkarby via bolagets stamledningar till ägarkommuners ledningsnät och den sammanlagda volymen vatten som har fakturerats i kommunerna. Kostnader för läckvatten fördelas mellan kommunernas vattenverk i förhållande till fakturerade vattenvolymer i respektive kommun under ett år. Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Nyckeltal Antal abonnenter därav storförbrukare Inköpt vattenmängd m³ Svinn m³ Inköpskostnad/m³, exkl. moms 0,80 0,80 0,80 0,80 0,00 Intäkt per m³, exkl. moms 1,33 1,38 1,42 1,49 0,07 Såld vattenmängd Avloppsverket Anslutna abonnenter, Lemland Anslutna abonnenter, Jomala Antal abonnenter, staden Avloppsvattenmängd totalt m³ Nettointäkt/-kostnad per inv T E K N I S K A S E K T O R N B O K S L U T M A R I E H A M N S S T A D

59 MARIEHAMNS STAD Elverket 25,7% Del av total intäkter drift 12,0% Del av investeringar Elchef: Cai-Eric Ekström 74,3% 88,0% Elverket bokslut Bokslut Budget Bokslut därav därav I euro elförsäljn. nätverksamhet ALLMÄNNA RESULTATR ÄKNING (+) Omsättning därav intern omsättning (-) Köp av tjänster därav interna köp av tjänster (-) Köp av material, förnödenheter, varor därav interna köp av mtrl., förnöd., varor (-) Hyreskostnader därav interna hyreskostnader (-) Personalkostnader (-) Avskrivningar (-) Övriga rörelsekostnader därav interna övr. rörelsekostnader = Rörelseöverskott (-underskott) (+) Finansiella intäkter därav interna finansiella intäkter (-) Finansiella kostnader därav interna finansiella kostnader (-) Avkastning på grundkapital (-) Avkastning på investerat kapital (=) Resultat före extraordinära poster (=) Räkenskapsperiodens Resultat SOCIALA UTB.O FRTITIDS TEKNISK A RESULTATR ÄKNINGENS VERKSAMHETSBIDRAG Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Del av verksamhetsbidrag INVESTERING (+) Investeringsinkomster (-) Investeringsutgifter (=) Investeringsnetto Ökad budget på investeringar: utgifter ,28. M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T T E K N I S K A S E K T O R N 57

60 VERKSAMHETSOMRÅDE Elverket svarar för utbyggnad och underhåll av elnätet, inköp och försäljning av elenergi samt granskning av elentreprenörernas arbeten. Elverket sköter på beställning utbyggnad och underhåll av stadens gatubelysning och trafikljus samt utbyggnad av fibernät för staden. VERKSAMHETSIDÉ Elverket står för en säker strömförsörjning till abonnenterna med tanke på att samhället blir allt mer beroende av en avbrottsfri elleverans. Säkerheten uppnås genom en effektiv organisation och kontinuerligt planlagt underhåll av elnätet. Elverket köper elenergin på en konkurrensutsatt elmarknad och erbjuder abonnenterna en stabil och låg prisnivå. MÅLUPPFYLLELSE DRIFT Elverkets resultat visar ett underskott på euro vilket är hela euro lägre än budgeterat. Elverket föreslår att underskottet regleras mot tidigare års överskott och det egna kapitalet. Under hösten konstaterades att resultatet inte skulle motsvara budget och i budgeten för 2009 beaktades detta med motsvarande prisjusteringar. Elförsäljningen var betydligt lägre än normalt och det mycket varma året var huvudorsaken till det dåliga resultatet eftersom budgeten var beräknad på ett normalår. Det är viktigt att den nya energimätningen byggs ut att täcka hela distributionsområdet inom några år så att faktureringen kan utvecklas och elen faktureras i realtid. Av den sålda elen utgjorde 5,1 % förbrukning från år Elöverföringsvolymen ökade med 0,4 % till MWh (+ 0,9 % år 2007 till MWh), men var ändå 2,3 % eller MWh lägre än budgeterat. Inköpspriset för överföringen steg med 3,2 % eller 0,06 cent/kwh till 1,91 cent/kwh, men inköpskostnaden var ändå 0,1 % eller euro lägre än budgeterat. Medelpriset mot kund var 3,62 cent/kwh. Elenergiinköpet ökade med 1,0 % till MWh (+ 0,6 % till MWh) och var 0,3 % eller 215 MWh högre än budgeterat. Av detta utgjorde MWh inköp från vindkraft (varav stadens egna Frans stod för MWh). Inköpspriset på el steg med 15,6 % eller 0,71 cent /kwh till 5,26 cent/kwh (medelpriset för el från vindkraft låg på 3,67 cent/kwh) och inköpskostnaden var 4 % eller euro högre än budgeterat, motsvarande 0,27 cent/ kwh. Den inköpta elenergin från Frans var för sjunde året lägre än för annan elenergi. Andra leverantörer sålde MWh elenergi via elverkets nät, vilket var en ökning med 1,6 %. Effektinköpet kvarstod vid 19,2 MW (+0,5 % till 19,2 MW). 38 energimätare monterades ner (15 år 2007), 55 energimätare byttes ut mot nya (400) och 140 nya energimätare monterades (160). Elinstallationer på 48 fastigheter certifieringsbesiktigades (56), 300 kunder meddelades om avstängning (233) och 6 stängdes av (1). 120 abonnenter erhöll ny energimätteknik (340). Elmarknaden öppnades upp helt i juli Två kunder bytte leverantör och en kund återvände. Enligt reglerna får elverket inte längre ta betalt för energimätningsutrustningen, varvid även små kunder kan byta leverantör för elenergin. Totalt inträffade åtta avbrott på grund av störningar i leveransen från Kraftnät Åland. Avbrotten varierade från några minuter till 18 minuter förutom ett avbrott i augusti som varade i en timme och 20 minuter på grund av åska. Reservkraften startades men användes inte och avbrottet ledde till att aktörerna gick igenom rutinerna för på vilket sätt reservkraften kopplas in. I stadens nät uppstod ett kort avbrott. Elverket hade 16 anställda, varav två arbetade på deltid och två hade deltidspension. En sommarvikare arbetade i två månader. Personalsituationen inom elverket kan betecknas som kritisk med tanke på svårigheter att rekrytera personal. Två elmontörer söktes vid årsskiftet utan resultat och först i juni anställdes två montörer direkt från yrkesskolan. Besiktningsledaren avgick med pension vid årsskiftet och en ny besiktningsledare påbörjade sitt arbete i april Biträdande arbetsledaren erhöll arbetsledighet i september och en vikarie rekryterades ur personalen. Utbytet av gatubelysningsarmaturer, till energisnåla och miljövänliga, var normalt. Oljefyllda ledningar byttes ut till återvinningsbara och icke miljöfarliga typer. I samband med schaktning rörlades för framtiden för att undvika kommande grävningar. En energispardag arrangerades den 5 mars av landskapsregeringen, elverket, Kraftnät Åland och Ålands Elandelslag. I framtiden bör utbyte av felkänsliga 10 kv ledningar fortsätta cirka ett år framåt och en äldre transformatorstation bör bytas ut vartannat år. Under cirka sex år bör felkänsliga och överåriga ledningar i lågspänningsnätet bytas ut och utbyte av fördelningsskåp bör fortsätta kontinuerligt. Arbetet med att förnya energimättekniken kommer att fortsätta. Målsättningen är att inom tre till fyra år ha all energi- och förbrukningsmätning med modern kommunikation, så att det även möjliggör nya tariffer som anpassas till utvecklingen på elmarknaden. Den nya tekniken medför att elfaktureringen utförs i realtid och på verkliga grunder. MÅLUPPFYLLELSE INVESTERING För investeringarnas del var flera projekt aktuella över årsskiftet varför det slutliga resultatet för dessa projekt inte kan avläsas i bokslutssiffrorna. Medel för pågående projekt budgeterades på nytt för år Nya transformatorstationer byggdes i samband med att kommunalteknik byggdes ut till bostadsområden och som förstärkning i befintliga delar av nätet. Nya högspännings- och lågspänningsledningar grävdes ner och befintliga ledningsnät förstärktes bland annat i samband med nybyggen. Ledningar flyttades för att möjliggöra exploatering på tomter bland annat vid Trobergshemmet och högspänningsanslutning och ställverk installerades vid Alandica. Belysning på ett flertal väg- och gatuavsnitt byggdes ut. Vid Alandica installerades moderna armaturer med bra ljusbild. Speciell hänsyn togs till en förbättring av belysningen vid vissa gc-vägsavsnitt. Ny energimätteknik med kommunikation installerades som en fortsättning från år 2007 i delar av Strandnäs och Johannebo för att testa verksamheten i stor skala. Efter utvärdering beslutades i juni om fortsatt upphandling. Kunder i Österbacka och Lotsgatan erhöll ny energimätteknik. Installationen av ny energimätning med kommunikation försenades på grund av långa leveranstider. Dessutom tillkom extra projekt och en större efterfrågan än planerat på elverkets tjänster försenade investeringsarbetet. Eftersläpningen i investeringarna minskade i förhållande till tidigare år. Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Nyckeltal Högspänningsledningar km Transformatorstationer Lågspänningsledningar km Antal abonnenter därav storförbrukare Inköpt energi MWh varav vindkraftverk MWh Såld energi MWh Till storförbrukare MWh El såld av andra leverantörer Kunder som bytt leverantör Nettointäkt/-kostnad per inv T E K N I S K A S E K T O R N B O K S L U T M A R I E H A M N S S T A D

61 BALANSR ÄKNING bokslut NY INGÅENDE Bokslut därav Därav Belopp i euro per BALANS ) 2008 elförsäljn nätverksamhet AKTIVA Datorprogram , , ,46 0, , Ekonomibyggnader 0,00 0, ,00 0, , Elledningar m.m , , ,46 0, , Maskiner m.m , , ,63 0, , Transportmedel , , ,00 0, , Övriga inventarier , , ,28 0, , Pågående nyanläggningar , , ,28 0, ,28 S:a Bestående aktiva , , ,11 0, , Diverse utestående 0,00 0, ,12 0, , Elverkets övriga debiteringar , , , , , Elverkets debiteringar (Navision II) , , , , , Momsavräkning , , , , ,84 S:a Kortfristiga fordringar , , , , , Löner-Januari 8 292, , ,57 0, ,57 S:a Resultatregleringar, fordringar 8 292, , ,57 0, , Kassa och bank 0, , ,79 0, ,79 S:a Kassa och bank 0, , ,79 0, ,79 S:a AKTIVA , , , , ,49 PASSIVA Grundkapital , , , , , Tidigare års över/underskott , , , , , Årets resultat , , , , ,00 S:a Eget kapital , , , , , Anslutningsavgifter , , ,15 0, ,15 S:a Övriga långfristiga skulder , , ,15 0, , Skuld till staden , , , ,61 0,00 S:a Kortfristigt främmande kapital , , , ,61 0, Ålands Vindenergi-rabatter , , , , ,50 S:a Erhållna förskott , , ,79 0, , Leverantörsskulder , , , , , Skatteinnehållning , , ,59 0, , Socialskyddsavgifter 1 989, , ,26 0, ,26 KOMPL-avgift, enskilda firmor saknar FÖPL 0,00 0,00 76,32 0,00 76,32 S:a Övriga kortfristiga skulder , , , , , Semesterlöneperiodisering , , ,49 0, , Diverse resultatregleringar 4 179, ,94 0,00 0,00 0,00 S:a Resultatregleringar, skulder , , ,49 0, ,49 S.a PASSIVA , , , , ,49 1) Denna ingående balans redovisades enligt nettometoden av nätbalansens och försäljningsbalansens kassamedel och skuld till staden per Korrigeras till bruttometoden vilket innebär en större balansomslutning om ,57 euro. Balansomslutning = ,86 euro. I övrig är balansen oförändrad. FINANSIERINGSANALYS Den egentliga verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Internt tillförda medel: Årsbidrag , , , ,06 Investeringar: Investeringar i anläggningstillgångar , ,33 0, ,33 Finanseringsandelar för investeringar , ,00 0, ,00 Försäljningsinkomster av anläggningstillgångar 0,00 0,00 0,00 0,00 Nettokassaflödet för den egentliga verksamheten och investeringarna , , , ,27 TEKNISK A UTB.O FRTITIDS SOCIALA ALLMÄNNA Finansieringens kassaflöde Förändringar av lånebeståndet: Ökning av långfristiga lån , , ,16 0,00 Minskning av långfristiga lån 0,00 0,00 0,00 0,00 Övriga förändringar av likviditeten: Förändring av kortfristiga fordringar , , , ,10 Förändring av räntefria långoch kortfristiga skulder ,23 0, , ,39 Finansieringens nettokassaflöde 0,00 0,00 0,00 0,00 Förändring av kassamedel , ,78 0, ,78 Kassamedel 31 december 0, ,79 0, ,79 Kassamedel 1 januari , ,57 0, ,57 Summa förändring av kassamedel , ,78 0, ,78 M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T T E K N I S K A S E K T O R N 59

62 MARIEHAMNS STAD Hamn- och räddningsnämnden, Hamnverket Nämndordförande: Ulla Andersson Hamndirektör: Jan Sundström Hamnverket bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro RESULTATR ÄKNING (+) Omsättning därav intern omsättning (-) Köp av tjänster därav interna köp av tjänster (-) Köp av material, förnödenheter o varor därav interna köp av mtrl., förnöd. o varor (-) Hyreskostnader , därav interna hyreskostnader , (-) Personalkostnader , (-) Avskrivningar , (-) Övriga rörelsekostnader , därav interna övr. rörelsekostnader (=) Rörelseöverskott (-underskott) ,3% Del av totala intäkter drift 83,7% Del av investeringar (+) Finansiella intäkter därav interna finansiella intäkter (-) Finansiella kostnader därav interna finansiella kostnader (-) Avkastning på grundkapital (-) Avkastning på investerat kapital (=) Resultat före extraordinära poster (=) Räkenskapsperiodens Resultat ,4% 88,6% RESULTATR ÄKNINGENS VERKSAMHETSBIDRAG Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Del av verksamhetsbidrag INVESTERING ((+) Investeringsinkomster (-) Investeringsutgifter (=) Investeringsnetto Ökad budget på investeringar: utgifter , T E K N I S K A S E K T O R N B O K S L U T M A R I E H A M N S S T A D

63 VERKSAMHETSOMRÅDE Verksamhetsområdet omfattar planering, byggande samt drift och underhåll av stadens hamnar som lyder under hamn- och räddningsnämnden. Anslaget omfattar hamnverket, hamntrafik, kajanläggningar, hamnbyggnader, småbåtshamnar, fiskehamnen samt hamnverkets intäkter. VERKSAMHETSIDÉ Att idka hamnverksamhet som ger stadens invånare och trafikerande rederier god service, dock med beaktandet av givna budgetramar. MÅLUPPFYLLELSE DRIFT Verksamheten har bedrivits enligt fastställda planer och målsättningar, med den huvudsakliga uppgiften att tillhandahålla hamnfaciliteter på en hög service- och kvalitetsnivå för passagerar och bilfärjor. Hamnanläggningarna har förbättrats och uppdaterats enligt plan. Ekonomiskt har året gått mycket bra och målen har resultatmässigt överträffats. Periodens resultat på (budget ) överskrider budget med euro som dock inkluderar kvarvarande medel på euro för reparation av kaj som begärs överförda till år Främst beror detta på att intäkterna från passagerartrafiken har blivit högre än beräknat. I budgetskedet finns här alltid en osäkerhetsfaktor där fartyg ibland och under längre tider inte anlöper Mariehamn t.ex. på grund av haverier och andra oförutsedda saker. Från början av år 2008 ingår hamnverket tillsammans med räddningsverket och 4mbk Pommern i den nya hamn- och räddningsnämnden, var och en som skilda förvaltningar med egen budget. Nämnden höll under året totalt tio sammanträden och behandlade totalt 119 ärenden. Frågan angående den nya viktiga farleden in till Mariehamn via Orrskär har på grund av fortsatta besvär ytterligare fördröjts. I dagsläger är en bedömning att ingenting nytt kommer att hända på flera år. Rättsprocessen med rederierna angående hamntaxan, som startade år 1999, fortsätter sannolikt länge ännu. Detta förorsakar staden stora extra kostnader. På grund av maskinskada så anlöpte Silja Europa inte Mariehamn under tiden Större haveri på landgång vid kaj 3, där hydraulpumparna måste bytas, störde inte trafiken nämnvärt eftersom en annan landgång kunde användas. Skador på hamnanläggningar som förorsakas av anlöpande fartyg har ökat. Rederierna betalar direkta större förorsakade skador. Slitaget på grund av den stora trafiken är märkbar och kommer också i fortsättningen att fordra ett rätt omfattande löpande underhåll. Den miljödifferentierade hamnavgiftstaxan fungerar fortsättningsvis bra och rabatterna varierar mellan 0-20 % av hamnavgiften. Den totala beviljade miljörabatten var euro under året. Personalbehovet följer i stort antalet fartygsanlöp samt fartygens storlek. På försök prövar hamnverket och räddningsverket möjligheten att klara sig med räddningsverkets nuvarande byråföreståndare och på detta sätt spara in en befattning. Frågan angående fortsättning skall utvärderas under våren Hamnverket har följande ordinarie anställda: 1 hamndirektör, 1 hamnarbetsledare, 0,5 Byråföreståndare (på försök, är anställd av räddningsverket), 1 hamnövervakare/reparatör, 13 hamnövervakare samt 2,5 Städare. Året har förlöpt utan större incidenter på hamnsäkerhetsområdet. I juni gjorde EU en extra inspektion av hamnen. Denna förlöpte väl utan större anmärkningar. Ett vaktbolag sköter om dagliga kontrollronder av de staket, grindar och dörrar, som avgränsar skyddsområdet i hamnen. Dessutom utför vaktbolaget stickprovsmässiga säkerhetskontroller av avgående fordon och passagerare. År 2008 utfördes totalt 21 stickprovskontroller. Den dagliga kontrollen av passagerare och fordon sköts av rederierna själva genom ett avtal mellan dessa och Mariehamns hamn. Då hamnen har besök av främmande kryssningsfartyg, vilka saknar egen landpersonal, så finns väktare på plats i hamnen. Detta skedde vid nio tillfällen under året. Den kraftiga ökning som kännetecknat trafiken på Mariehamns hamn de senaste åren förväntas plana ut. I takt med att alkoholaccisen i Sverige och Finland sjunker, minskar även tax-free försäljningens betydelse för rederierna, vilket är en betydande osäkerhetsfaktor för trafikutvecklingen kommande år. Eventuellt behov av att förstora Vikingterminalen har diskuterats, frågan bör noggrant övervägas med tanke på kostnaderna och beräknad framtida trafik. MÅLUPPFYLLELSE INVESTERING Följande investeringar har genomförts eller påbörjats under året: Nya mattor skyway kaj 4, ombyggnad vid kaj 5 för nya Ålandsfärjan har påbörjats, breddning av hamnområdet med ny mur har påbörjats, ombyggnad för M/s Galaxy vid kaj 4, byggandet av ny svängfender i norra ändan av kaj 3 har påbörjats, incheckningar för Tallink/Silja i Vikingterminalen har byggts om, en extra avloppspump för småbåtar vid ÅSS har installerats, nytt kajdäck i södra delen av ÅSS arrendeområde har byggts, nya mattor skyway kaj 3, Birkaterminalens tak över ingång har förnyats, kajdäck vid MSF har byggts om samt grundreparation av kaj har påbörjats. Totalt sett har alla investeringar hållit sig väl inom budget. Alla planerade investeringar har genomförts eller pågår, förutom plattor utanför Vikingterminalen som har skjutits fram på grund av andra yttre orsaker som kan påverka detta, såsom eventuella förändringar av trafikområden, belysningsprojekt och diskussioner om eventuell förstoring av Vikingterminalen. NYCKELTAL Antal fartygsanlöp håller sig på fortsatt hög nivå. Antal småbåtsplatser är uthyrda till 100 % och planering för flera båtplatser pågår. Nyckeltal Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Passagerartrafik Antal anlöp Intäkter/anlöp Ank passagerare Övriga fartyg Anlöp under året Intäkter/anlöp Ickereguljära kryssningsfartyg Antal anlöp Intäkter/anlöp Antal passagerare Småbåtsplatser Antal båtplatser tot Grad av utnyttjande (%) Intäkter totalt hamnen (Milj) 6,3 6,4 6,2 6,5 0,3 Andel miljörab. av tot hamnavgift % 7,6 6,9 10,0 7,2-2,8 Medeltal fartygsanlöp/dygn 14,9 14,8 15,2 15,0-0,2 Nettointäkt/-kostnad per invånare TEKNISK A UTB.O FRTITIDS SOCIALA ALLMÄNNA M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T T E K N I S K A S E K T O R N 61

64 BALANSR ÄKNING bokslut Bokslut Belopp i euro per AKTIVA Bostadsbyggnader 2 018, , Förvaltnings- och institutionsbyggnader , , Fabriks- och produktionsbyggnader , , Ekonomibyggnader , , Övriga jord- och vattenkonstruktioner , , Broar, kajer, badinrättningar , , Övriga fasta maskiner och anordningar , , Transportmedel , , Övriga maskiner 3 613, , Övriga inventarier 898,56 0, Pågående nyanläggningar-byggnader 6 526,50 0, Pågående nyanläggningar-vattenkonstruktioner , ,24 S:a Bestående aktiva , , Ekonomiavdelningen, reskontra (gamla) , , Ekonomiavdelningen, diverse utest.fordr. 92,23 118, Ekonomiavdelningen, reskontra (Navision) 161,56 0, Hamnens diverse fakturering 8 546, , Momsavräkning , ,25 S:a Kortfristiga fordringar , , Löner-Januari 5 081, , Teleförskott 6,79 4,69 S:a Resultatregleringar, fordringar 5 088, , Kassa och bank , ,29 S:a Kassa och bank , ,29 S:a AKTIVA , ,13 PASSIVA Grundkapital , , Tidigare års över/underskott , , Årets resultat , ,32 S:a Eget kapital , , Leverantörsskulder , , Skatteinnehållning , , Socialskyddsavgifter 3 142, , KOMPL-avg för firmor som saknar FÖPL 212,16 375, Betalningar som ej tillhör stadskassan 341,00 0,00 S:a Övriga kortfristiga skulder , , Semesterlöneperiodisering , , Diverse resultatregleringar 5 834,89 980,73 S:a Resultatregleringar, skulder , ,46 S:a PASSIVA , ,13 FINANSIERINGSANALYS Den egentliga verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Internt tillförda medel: Årsbidrag , ,96 Investeringar: Investeringar i anläggningstillgångar , ,73 Finansieringsandelar till investeringsutgifter 0,00 0,00 Nettokassaflödet för den egentliga verksamheten och investeringarna , ,23 Finansieringens kassaflöde Övriga förändringar av likviditeten: Förändring av kortfristiga fordringar , ,63 Förändring av räntefria lång- och kortfristiga skulder , ,52 Finansieringens nettokassaflöde 0,00 0,00 Förändring av kassamedel , ,38 Kassamedel 31 december , ,29 Kassamedel 1 januari , ,91 Summa förändring av kassamedel , ,38 62 T E K N I S K A S E K T O R N B O K S L U T M A R I E H A M N S S T A D

65 MARIEHAMNS STAD Hamn- och räddningsnämnden, Räddningsverket Brandschef: Leif Ahlqvist 2,9% Del av kommunbidrag drift 97,1% Räddningsverket Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro DRIFT (+) Kommunbidrag (+) Försäljningsintäkter (+) Avgiftsintäkter (+) Interna intäkter (+) Övriga intäkter (=) Summa intäkter (-) Personalkostnader (-) Köp av tjänster (-) Material (-) Lokalhyror (interna) (-) Lokalhyror (externa) (-) Avskrivningar (-) Internränta (-) Interna kostnader (-) Övriga kostnader (=) Summa kostnader (=) Summa driftsresultat RESULTATR ÄKNINGENS VERKSAMHETSBIDRAG Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Del av verksamhetsbidrag INVESTERING (+) Inkomster , (-) Utgifter (=) Summa investering TEKNISK A UTB.O FRTITIDS SOCIALA ALLMÄNNA M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T T E K N I S K A S E K T O R N 63

66 det möjligt att upprätthålla högklassiga övningsanläggningar vilka även kan utnyttjas för Räddningsverkets egna behov av kontinuerlig övning och utbildning. Stor samövning på skiftet våren 2008 mellan Mariehamns räddningsverk, Gränsbevakningen och Egentliga Finlands räddningsverk. VERKSAMHETSOMRÅDE Hamn- och räddningsnämndens verksamhetsområde omfattar räddningsverket med förebyggande-, ambulans-, utbildnings-, oljeskydds- och befolkningsskyddsverksamhet samt stadens frivilliga brandkår. VERKSAMHETSIDÉ Hamn- och räddningsnämndens målsättning är att upprätthålla en räddningstjänst med god utryckningsberedskap och en hög servicenivå vilket gör att de som bor och vistas i Mariehamn skall känna sig trygga. Detta uppnås genom att personalens kompetens hålls på en god nivå då dagens räddningstjänst ställer stora krav på kunskaper inom ett brett spektrum. För att säkerheten i samhället skall vara så god som möjligt krävs också att en stor del av räddningstjänstens arbete satsas på förebyggande arbete, såsom ett aktivt deltagande i planering av nybyggnationer och därefter regelbundna syner i syfte att undvika framtida säkerhetsproblem. Vidare är det också viktigt att kommuninvånarna har god kunskap i förebyggande av olyckor samt hur man agerar om olyckan är framme. Inom Räddningsverket finns naturligt goda kunskaper i effektivt räddnings- och släckningsarbete. Dessa kunskaper bör fortsättningsvis erbjudas näringslivet i form av nya specialanpassade kurser riktade till framförallt sjöfarten och turistnäringen. Dessa utbildningar ger också mycket användbar kunskap tillbaka till Räddningsverket och dess personal, då de externa kurserna blir ett utmärkt forum för erfarenhetsutbyte. Vidare gör utbildningsverksamheten MÅLUPPFYLLELSE DRIFT Av det budgeterade kommunbidraget på euro återstår euro. Kostnaderna uppgår till 3,5 milj. euro medan intäkterna är 2,03 milj. euro. Personalkostnaderna utgör ca 60 % av den totala driftskostnaden, vilket är lika som föregående år. Hamn- och räddningsnämndens målsättning med att upprätthålla en god utryckningsberedskap för stadens invånare har uppfyllts. Stadens samtliga daghem har fått möjlighet att låta sina barn bekanta sig med räddningstjänsten och dess arbete samt fått skolning om hur barnen ska handla vid en eventuell olycka. Hamn- och räddningsnämndens målsättning med ett utökat samarbete med det övriga kommunerna har startat och kommer under år 2009 att utmynna i en samarbetsplan för hur räddningstjänsten skall kunna organiseras under en gemensam administration. Eleverna i årskurs 6 har utbildats i hur de skall agera för att undvika olyckor och hur de skall agera rätt vid uppkomna olyckssituationer. Den externa utbildningsverksamheten har fortsatt att utveckla kursutbudet utgående från näringslivets efterfrågan. Verksamheten har klart uppfyllt sitt mål för året. Totalt har personer genomgått någon av de kurser som Räddningsverket erbjudit. Räddningsverket har under året arbetat med att ytterligare minska miljöpåverkan vid brandövningsfältet genom en fortsatt utbyggnad av gasolanläggningen för att minska eldandet av bland annat spånskivor och andra fibrösa material. MÅLUPPFYLLELSE INVESTERING Under året har räddningsverket investerat i en ny modern ambulans för att säkerställa utryckningsberedskapen. Arbetet med miljöförbättrande åtgärder vid brandövningsfältet pågår och kommer att slutföras under år NYCKELTAL De totala räddningstjänst- och ambulansuppdragen har ökat med cirka 2,9 % jämfört med föregående år. Kostnaden per räddningstjänstuppdrag har ökat under året medan kostnaden per kommuninvånare har blivit lägre än budgeterat. Antalet kursdagar uppgår till totalt 182 vilket är på gränsen till vad utbildningsverksamheten kan klara av. Kursdeltagarna har ökat till totalt personer under året. Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Nyckeltal Antal larm Räddningstjänstuppdr Ambulansutryckningar Nettokostnad Per räddningstjänstuppdr Per ambulansutryckning Kursdeltagare Antalet utbildningsdagar Nettointäkt/-kostnad per invånare T E K N I S K A S E K T O R N B O K S L U T M A R I E H A M N S S T A D

67 MARIEHAMNS STAD Hamn- och räddningsnämnden, 4 mbk Pommern Intendent: Bertil Byman 0,4% 2,5% Del av kommunbidrag drift 99,6% Del av investeringar 97,5% 4 mbk Pommern bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro DRIFT (+) Kommunbidrag (+) Försäljningsintäkter (+) Avgiftsintäkter (+) Interna intäkter (+) Övriga intäkter (=) Summa intäkter (-) Personalkostnader (-) Köp av tjänster (-) Material (-) Lokalhyror (interna) (-) Lokalhyror (externa) (-) Avskrivningar (-) Internränta (-) Interna kostnader (-) Övriga kostnader (=) Summa kostnader (=) Summa driftsresultat RESULTATR ÄKNINGENS VERKSAMHETSBIDRAG Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Del av verksamhetsbidrag INVESTERING (+) Inkomster (-) Utgifter (=) Summa investering TEKNISK A UTB.O FRTITIDS SOCIALA ALLMÄNNA Ökad budget på driften: avskrivningar 2.247,00, internränta 1.681,00. Ökad budget på investeringar: inkomster ,18, utgifter ,74. M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T T E K N I S K A S E K T O R N 65

68 VERKSAMHETSOMRÅDE Till Hamn- och räddningsnämndens verksamhetsområde hör också drift och underhåll av museifartyget Pommern med tillhörande kvartersområde. Till 4mbk Pommerns verksamhet hör ytterligare frivilliga aktiviteter i form av Pommerngastarna, Pommerns segelsömmare samt Pommern Fonden. VERKSAMHETSIDÉ Att beständigt tekniskt underhålla Museifartyget Pommern så att förslitningen minimeras och fartyget bevaras för framtiden. Verksamheten under de närmaste tre åren följer den långsiktiga planen för underhållet fram till år Att upprätthålla och skola en egen arbetsstyrka av specialister som har de specialkunskaper som underhållet av ett segelfartyg av stål fordrar. Att utveckla det informativa och museala innehållet i fartyget och erbjuda intressanta upplevelser till ett rimligt pris, för att skapa ett intresse att besöka fartyget. Att bevara fartyget som ett levande museum, garantera underhåll av segel och rigg samt föra segelsömmartraditionen vidare genom att stöda frivilligverksamheten: Pommerngastarna, Pommerns segelsömmare samt Pommern Fonden. Att säkerställa möjligheten att besöka fartyget under majoktober genom anställning av tillfällig kassa-, underhålls- och vaktpersonal. MÅLUPPFYLLELSE DRIFT Museifartyget Pommern besöktes år 2008 av personer. Att antalet blev så högt beror på att skrovreparationen blev färdig redan den 15 april och det mot förmodan var möjligt att hålla museifartyget öppet hela den sedvanliga säsongen, d.v.s. maj till mitten av oktober. Då det dessutom anordnades sex större tillställningar ombord ökade avgiftsintäkterna betydligt jämfört med budget. Därför blev det ett betydligt överskott i driftresultatet, trots att även driftskostnaderna blev något högre än budgeterat. Det museala innehållet i undre lastrummet utvecklades. Textförklaringar till de utställda blocken utarbetades. Lastluckornas skalkning beskrevs och illustrerades. Man beskrev lossandet av barlast och lastandet av vete, med hjälp av utdrag ur dagböcker, officiella dokument och fotografier. Information om vetehamnarna i Australien, vetekappseglingen och för order hamnarna togs fram. Utställningen ombord fick motta donationer. Gottfrid Marjanen donerade en kronometer och Erik Brammer en kvarta d.v.s. fjärdedelstunna för förvaring av buffelkött samt en sjömanssäck. Under maj-augusti blev en del av däcksvinscharna, brädgången och pollarna renknackade och målade av sommarpersonalen. De lackade även ett antal dörrar, skylights och delar av skotstall och nagelbänkar samt målade svettlattor i lastrummet. De fastanställda specialyrkesmännen kunde därför koncentrera sig på de övriga viktiga underhållsprojekten. Reparationen av stående rigg fortsattes. Backdäcket iståndsattes. bl.a. gjordes nya halsblock till focken, ankarkranen och styrbordsankare lyftes på plats, bogsprötets ända reparerades. I nedre lastrummet fortgick underhållsarbetet bl.a. rostknackning och målning av balkar och stödstolpar, utrymmet föröver röjdes. En ny trappa i lucka 3 planerades och stålstommen till den installerades. Frivilligverksamheten var livlig. Pommerngastarna fortsatte återställandet av fockmastens löpande rigg. De satte fockskot, undre märsskot, brasståg till övre och undre bramrårna, bramråns nedhalare och undre bramråns gigtåg på plats. Förutom detta även fall för förstagssegel och storans skot. Dessutom framställde de ett bogsprötsnät samt ett livnät. Pommerns segelsömmare gjorde ett nytt soltak, som monterades upp akter om lilla skansen och fungerar som tak till trappan i lucka 4. Ett av Pommerns segelsömmare tidigare sytt segel, övre bramm, hängdes upp av gastarna i nedre lastrummet. Pommern Shanty Society anordnade sin traditionella buffelmiddag ombord på Pommern den 9 juni. MÅLUPPFYLLELSE INVESTERING Förberedelserna inför skrovreparationen inleddes redan år 2003 med en kartläggning av fartygets kondition. Under de påföljande åren utreddes flere alternativa reparationsmetoder. Dessutom utreddes de preliminära kostnaderna för en torrdockning av Jorma Hagelberg som även lät kartlägga bottnen där Pommern är förtöjd. Det faktum att verksamheten på Algots varv lades ner år 2007 påverkade kostnadsbilden avsevärt. Det var dock uppenbart att fartyget måste repareras utan dröjsmål. Stockholms reparationsvarv förband sig att göra reparationen i Mariehamn, så planerna reviderades och projektet inleddes. Under hela skrovprojektet gav Clas Ekström och Markus Lindfors intendenten och nämnden stöd och tekniska råd. Gottfrid Marjanen övervakade själva utförandet av reparationen under cirka sex månader och Kurt Nyström var med och inspekterade. Skrovreparationen som påbörjades i november år 2007 fortsatte år Efter sandblästringen vid årsskiftet 2007/08 visade det sig att reparationsbehovet var större än man trott och att den ursprungliga budgeten inte var tillräcklig. Utgående från det nya läget beslöt intendenten att äska om euro i en tillläggsbudget. Tack vare stadsstyrelsens och landskapsstyrelsens snabba agerande kunde reparationen slutföras medan torrdockan på Algots varv stod till disposition. Slutresultatet var en grundlig reparation där slutligen nitskallar påsvetsades jämfört med de st. som man varit tvungen att reducera antalet till ursprungligen. Dessutom bytte man ut 261 kg plåtar och dubblerade 680 kg plåtar. Därtill kunde man måla hela skrovets utsida inklusive bogsprötet, installera en trappa, anskaffa ett databaserat underhållssystem samt en transformator som skyddar skrovet. Man kan konstatera att väderleksförhållandena under vårvintern var ytterst gynnsamma för genomförandet av skrovreparationen. Dessutom utfördes en professionell övervakning av projektet som ledde till att tidtabellen höll och de slutliga utgifterna blev lägre än budgeterat. Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Nyckeltal Antal besökare Nettointäkt/-kostnad per invånare T E K N I S K A S E K T O R N B O K S L U T M A R I E H A M N S S T A D

69 MARIEHAMNS STAD Stadsplanenämnden Nämndordförande: Roger Jansson Stadsarkitekt: Sirkka Wegelius 0,7% Del av kommunbidrag drift 99,3% Stadsplanenämnden Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse I euro DRIFT (+) Kommunbidrag (+) Försäljningsintäkter (+) Avgiftsintäkter (+) Interna intäkter (+) Övriga intäkter (=) Summa intäkter (-) Personalkostnader (-) Köp av tjänster (-) Material (-) Lokalhyror (interna) (-) Lokalhyror (externa) (-) Avskrivningar (-) Internränta (-) Interna kostnader (-) Övriga kostnader (=) Summa kostnader (=) Summa driftsresultat RESULTATR ÄKNINGENS VERKSAMHETSBIDRAG Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Del av verksamhetsbidrag INVESTERING (+) Investeringsinkomster (-) Utgifter (=) Summa investering TEKNISK A UTB.O FRTITIDS SOCIALA ALLMÄNNA Ökad budget på investeringar: utgifter ,00. M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T T E K N I S K A S E K T O R N 67

70 VERKSAMHETSOMRÅDE Stadsplanenämnden handhar de uppgifter som utgör förutsättningarna för planeringen av byggandet i staden. Nämnden bereder både generalplaneärenden och stadsplanefrågor. Nämnden/stadsarkitektkontoret tar fram nödvändiga till samhällsplanering relaterade utredningar och informerar löpande allmänheten om stadsplanering. Stadsplanenämndens verksamhet handhas av stadsarkitektkontoret. VERKSAMHETSIDÉ Att med utgångspunkt i den befintliga stadens gestalt och förstärkt identitet förtäta bebyggelsen på ett attraktivt och stadsmässigt sätt. MÅLUPPFYLLELSE DRIFT Driftresultatet visar ett överskott på euro som utgör cirka 1,7 % av kommunbidraget. Intäkterna är cirka euro högre än budget, bl.a. på grund av att fler komplexa stadsplaner än väntat fakturerats. En del av överskottet är medel reserverade för stadsbildsfondens bidrag som inte utnyttjats. Personalkostnaderna överskrider det budgeterade pga. anställning av tillfällig personal istället för köp av konsulttjänster. Stadsplanenämnden har konkretiserat verksamhetsåret i ett arbetsprogram. Verksamheten följer i det stora hela arbetsprogrammet. Verksamheten under året har kretsat kring olika stadsplanefrågor som varit kopplade till generalplanen och flere stadsplaneändringar i centrum samt framtagande av nya bostadsområden. Därtill har olika översiktliga frågor beretts såsom medborgarinitiativ, motioner, parkeringsnormer och utvecklingsplaner. Under året har 23 stadsplaner behandlats. 16 har slutbehandlats och 14 har blivit fastställda. Av de slutbehandlade stadsplanerna har tre gått till besvär. Två byggnader har K-märkts. Den lokala köpkraften stimuleras genom en mångsidig och förmånlig service till medborgarna samt genom att öka tillgången på bostäder och tomter för alla som vill bo i staden: Stadsplanenämnden har slutfört planeringen av bostadsområdet Konstnärsbacken i stadsdelen Storgärdan omfattande 43 egnahems- och 2 radhustomter. Två planeringsalternativ för Horelli-området med omnejd i stadsdelen Västra Ytternäs har tagits fram med målsättningen att skapa förutsättningar och flere typer av boende. Planeringen av bostadsområdet Södra Lillängen har inte inletts. En förlängning av gågatan för att stärka köpcentrum studeras i samråd med köpmän och fastighetsägare: I det framtagna förslaget till utvecklingsplan för absoluta centrum föreslås att gågatan, Torget och Lilla torget blir delar av en sammanhållen bilfri yta genom att Ekonomiegatan blir gågata, Simonsgränd aktiveras och Torggatan mellan Norragatan och Norra Esplanadgatan blir gågata. En utbyggnad av hamnen och en uppgradering av Västerhamnsområdet planeras med konstverk och belysning för att stärka attraktionskraften för destination Mariehamn. Mariehamn skall få en mera enhetlig maritim gestaltning i stadsbilden. Ett första delmål är Västerhamnsområdet där Mariehamns egen maritima stil kan utvecklas och präglas till ett begrepp: Planeringsunderlag för Kajpromenader vid Västerhamn har tagits fram. Med konsulthjälp har en belysningsplan över Västerhamns område tagits fram omfattande en sk. Masterplan och detaljplanering av området vid Museifartyget Pommern. Arkitektplaneringen för hamnens utvidgning har utförts inklusive belysning och parkbänkar. Stadsarkitektkontoret har deltagit i arbetsgruppen för nya riktlinjer för uteserveringar och utemöblering i offentlig miljö i enlighet med stilguiden för Maritima Mariehamn. Maritima allmänna toalettskyltar har tagits fram med andra förvaltningar och Maritima Mariehamn. Uppgörandet av en ny plan görs upp med avsikten att utveckla och stärka Österhamnsområdet har inte inletts. Egnahemstomter detaljplaneras i bostadsområdet vid Storgärdan: Stadsplanenämnden har slutfört planeringen av bostadsområdet Konstnärsbacken i stadsdelen Storgärdan omfattande 43 egnahems och 2 radhustomter. 68 T E K N I S K A S E K T O R N B O K S L U T M A R I E H A M N S S T A D

71 Staden prioriterar fastställandet av stadsplaner och utformningsplaner i stadens centrum samt en långsiktig planering för att trygga tillgång på småhustomter: Tre stadsplaner inom absoluta centrum har behandlats. Till en av stadsplanerna har utformningsplan bifogats. Skapa förutsättningar för ett livligt och mångsidigt stadscentrum med välfungerande parkerings- och trafiklösning. Parkeringsnormerna uppdateras under året: Ett förslag till utvecklingsplan för del av absoluta centrum söder om Nygatan med målsättning för utökade affärsytor och bilfria gångstråk samt en blandning av funktioner som bostäder och kontor, har tagits fram under hösten. Nya cykelparkeringsnormer och revidering av bilparkeringsnormer har tagits fram. Främja kontakten mellan stadscentrum och havsstranden i öster genom nytt boende och aktiviteter samtidigt som den visuella kontakten med vattnet öppnas upp: Samarbete med andra förvaltningar vid planering av Alandicagaraget och ovanpåliggande parkytor. Skapa attraktiva bostadsområden som motsvarar olika befolkningsgruppers behov: I framtagningen av bostadsområdet Konstnärsbacken och de två planeringsalternativen för Horelli- området med omnejd i stadsdelen Västra Ytternäs har målsättningen varit planering som anpassar sig till platsen och skapar förutsättningar för flere lägenhetstyper. Utveckla planeringsprocesser som främjar växelverkan mellan planerare, invånare och beslutsfattare. Staden satsar på att utveckla hemsidan så att aktuella stadsplaner och temaredovisningar kan framställas på ett ändamålsenligt sätt: En planläggningsöversikt har framtagits och utdelats till alla hushåll och företag i Mariehamn under våren. Utställda stadsplaner har visats på stadsarkitektkontorets skärmar på stadsbiblioteket sedan sommaren. Hemsidan har utvecklats vad gäller pågående stadsplanering och kundservice. Översyn av hemsidans utseende och innehåll har gjorts. För att öka effektiviteten i stadsplaneringen delegeras rätten att godkänna enkla stadsplaneändringar till stadsarkitekten: Stadsplanerna delades in i komplexa och enkla stadsplaneprocesser. Komplexa stadsplaner godkänns av stadsfullmäktige och enkla är delegerade till stadsstyrelsen. Under året har 23 stadsplaner behandlats och 14 blivit fastställda. Av dessa fastställda stadsplaner bedöms nio vara komplexa stadsplaneprocesser och fem enkla. Delegering av enkla stadsplaner till stadsarkitekten har inte behandlats under året. Den nya plan- och bygglagen som trädde i kraft den 3 oktober 2008 möjliggör en sådan delegering. MÅLUPPFYLLELSE INVESTERING Anslaget på euro för planeringsunderlag för Kajpromenader vid Västerhamn och belysningsplan över Västerhamnsområde (Masterplan, och detaljplanering för området vid Pommern) har använts till cirka 80 %. Överföring av det resterande belopp har begärts som tilläggsbudget år Bokslut Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Nyckeltal Slutbehandlade stadsplaner Antal fastställda stadsplaner Nya egnahemstomter Nya flerbostadstomter Nya övriga tomter Stadsplanerad areal (ha) 15,4 16, Därav nyexploatering (ha) Antal utlåtanden Byggnadsplanerarens timmar Antal nämndmöten Antal Nettointäkt/-kostnad per inv TEKNISK A UTB.O FRTITIDS SOCIALA ALLMÄNNA M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T T E K N I S K A S E K T O R N 69

72 Förtroendevalda i nämnder 2008 Byggnadsnämnden Ordförande Vice ordförande Ledamöter Socialnämnden Ordförande Vice ordförande Ledamöter Skolnämnden Ordförande Vice ordförande Ledamöter Kulturnämnden Ordförande Vice ordförande Ledamöter Lotta Wickström-Johansson Marita Karlsson Victor Dahlén Birger Dahlin Monica Grunér Åke Nylund Harriet Lindeman Sune Alén Dennis Björk Petri Carlsson Igge Holmberg Birgitta Johansson Pamela Sjödahl Christian Nordas Birgitta Hermans Peter Enberg Siv Hallbäck Stig Lindholm Victoria Sundberg Christel Sundman-Danielsson Ulrica Lindström Krister Norrgrann Monica Dolke Bror Gammals Robert Liewendahl Hedvig Wikström Jerker Örjans Tekniska nämnden Ordförande Vice ordförande Ledamöter Bjarne Blomster Anneli Karlberg Roger H Eriksson Ann Gottberg Harry Karlsson Tuula Mattsson Clas Öfverström Hamn- och Räddningsnämnden Ordförande Ulla Andersson Vice ordförande Hans Carlsson Ledamöter Yvonne Aspholm K-G Eriksson Anders Holmberg Guido Holmberg Daja Rothberg Stadsplanenämnden Ordförande Roger Jansson Vice ordförande Rauli Lehtinen Ledamöter Christian Beijar Christina von Hertzen Signe Järvenpää Johan Lindholm Erica Sjöström Vuxenutbildningsnämnden Ordförande Carl-Johan Wikström Vice ordförande Laila Melander Ledamöter Birgitta Johansson Johan Karlsson Ingmar Lundberg Fritidsnämnden Ordförande Vice ordförande Ledamöter Pia Aarnio Henrik Boström Mats Granesäter Ted Häggblom Pia Karlsson Bertel Sund Ann-Lis Wickström 70 B O K S L U T M A R I E H A M N S S T A D

73 Bokslutsnoter 2008 Finansieringskalkyl, se Ekonomisk översikt. Periodiserings- och värderingsprinciper 1. Stadens anläggningstillgångar är upptagna enligt anskaffningsutgiften. 2. Stadens anläggningstillgångsaktier är upptagna enligt anskaffningsutgiften. 3. Omsättningstillgångarna är i balansen upptagna enligt FIFO-principen till anskaffningsutgiften. 4. Fordringarna tas upp i balansräkningen till det nominella värdet (ej indexjusterat). 5. Värdepapper som ingår i finansieringstillgångarna tas upp i balansräkningen till anskaffningsutgiften. 6. Större intäkter och kostnader periodiseras. 7. Räntor på lån periodiseras (Både intäkter och kostnader). 8. Mindre intäkter och kostnader enligt kontantprincipen, t.ex. telefonräkningar och försäkringspremier. Grund för valutakurs för skulder och valutakonton (poster som anges i valuta) Leverantörsskulder: Stadens svenska lev.skulder : ,23 euro (= ,00 SEK) Valutakonton: Stadens valutakonton i banker : ,90 euro (= ,99 SEK) (Använd kurs: 10, Bankens avslutskurs för år 2008 = 10,83966) Verksamhetens intäkter enligt anslag, se respektive anslags ekonomiska redovisning. Skatteredovisning av kommunalskatt, samfundsskatt, fastighetsskatt och åländsk källskatt Belopp i euro Årets försk. Tidigare års Fastighets- Andel i Åländsk Skatter År 2008 uppbörd kom.skatt skatt samf.skatten källskatt sammanlagt Januari 2 545, ,81 400, ,21 0, ,04 Februari , ,34 143, ,93 0, ,69 Mars , ,70 624, , , ,03 April , ,90 840, ,02 0, ,05 Maj , ,34-187, ,41 0, ,11 Juni , ,24-61, ,68 0, ,54 Juli , ,87-154, ,70 0, ,31 Augusti , ,57 236, ,66 0, ,65 September , , , , , ,62 Oktober , , , ,43 0, ,39 November , , , ,19 0, ,91 December , , , ,94 0, ,42 Summa totalt , , , , , ,76 Avskrivningstider enligt plan, se Ekonomisk översikt. Försäljningsvinst eller-förlust på sålda anläggningstillgångar år 2008 Ver.nr och förvaltning Anläggningstillgång Bokförings Försäljnings Vinst Förlust värde pris Verkstaden Isuzu, ÅLL 976, beg.paketbil 0, , ,00 LR Verkstaden Toyota Hi-Ace, ÅLA 868 0, , ,00 BO Lindroos Stefan 9-7-Apalängen 5 555, , ,40 BO Fagerlund Göran 2-6-Västernäs 555, , ,50 BO Vincent Alandia Invest 1-18-Västernäs 2 293, , ,68 BO FAB Strandgränd 2 11 m2 av , , ,00 BO Hojar Otto 2-5-Österbacka 96, , ,10 BO Wikström Siv 4-2-Västra Ytternäs 1 019, , ,68 BO Strömberg Henrik 2-15-Dalbo 619, , ,65 BO Lindholm Jan 4-9-Österbacka 107, , ,97 BO Carlsson Peter 3-12-Sveden 0, , ,00 BO Vincent Alandia Invest 1-19-Västernäs 2 293, , ,68 BO Vincent Alandia Invest 2-19-Västernäs 2 293, , ,68 BO Fang Lin 3-9-Apalängen 3 059, , ,24 BO Eriksson Mikael 53 m2 av Johannebo 3:13 0, , ,00 BO Häggblom Bert 3-40-Västra Ytternäs (Horellivillan) , , ,54 ME Stiftelsen Sjökvarteret Donation som skall kostnadsföras ,19 0, ,19 ME Ab Skärgårdsflyg Bolaget har upphört 33,64 0,00 33,64 Summa totalt , , , ,83 M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T 71

74 Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter År 2008 År 2007 Ränteintäkter på av staden utgivna lån 8 655, ,76 Ränteintäkter på depositioner , ,37 Kursvinster , ,54 Skatteredovisningsränteintäkter 18, ,25 Dividender ,06 *) 3 780,00 Borgensprovisioner 0, ,00 Komm.pensionsförsäkr. slutregl , ,21 Återförda utgiftsrester, kalk. sociala avg , ,57 Övriga finansiella intäkter 504,90 3,30 Totalt , ,000 Finansiella kostnader År 2008 År 2007 Räntekostnader på av staden upptagna lån , ,00 Kursförluster , ,87 Slutregl. närståendevårdarnas olycksfallsförs , ,37 Daghemmet Backeberg, rivet 0, ,61 Ålands Problemavfall, aktierna överlåtna åt MISE 0, ,67 Komm. Pensionsförsäkr förtidspensionsavg m.m ,93 0,00 MISE, avsättning för kostnader ,00 0,00 Banktjänster , ,32 Övriga finansiella kostnader 4 844, ,02 Totalt , ,86 * Elverkets andel= euro Sammandrag av anläggningstillgångar Ingående Avskrivningar Värde efter Ökning Minskning Överföring Utgående balans avskrivningar av anl. tillg. av anl. tillg. balans Pågående nyanläggningar 0, , , , , , ,84 - varav elverkets andel 0, , ,38 0, , , ,56 Färdiga anläggningstillg , , , ,97 0, , ,29 - varav elverkets andel , , ,61 0,00 0, , ,28 Totalt , , , , , , ,13 Specifikation över aktier och andelar Bolag Belopp i euro Ändringar Belopp i euro Andelar och värde i euro år KONTO: DOTTERSAMFUND * Fastighets Ab Marstad (ingår stadens 62% av Dalnäs) , , , st á 1.000,00 euro ( ,00 euro = fritt eget kapital) * Mariehamns Energi Ab ,38 0, , st á 168,19 euro * Mariehamns Centralantenn Ab ,03 0, , st á 13,46 euro ( euro =fritt eget kapital) * Stiftelsen Sjökvarteret i Mariehamn r.s , ,19 0,00 Pengar donerade till grundfond, bokförs såsom kostnad år 2008 Delsumma , , ,96 KONTO: ÄGARINTRESSESAMFUND Ålands Energi Ab ,85 0, , st á 15,00 euro (= ,00 euro, ändrat nominella värdet år 2001) Kraftnät Åland Ab ,56 0, , st á 168,19 euro Ålands Vatten Ab ,43 0, , st á 168,19 euro Ålands Industrihus Ab ,01 0, , st á 168,19 euro Svinryggens Deponi Ab ,19 0, ,19 15 st á 1681,88 euro IT-centrum (Ålands Industrihus Ab) , , , st á 168,18903 euro Delsumma , , ,40 72 B O K S L U T M A R I E H A M N S S T A D

75 Bolag Belopp i euro Ändringar Belopp i euro Andelar och värde i euro år KONTO: ANDELAR I KOMMUNALFÖRB. * Ålands omsorgsförbund 4 923,70 0, ,70 Andel i kommunalförbund * Södra Ål högst.distr./ Träningsskola 1) ,15 0, ,15 Andel i kommunalförbund Delsumma ,85 0, ,85 KONTO: ÖVRIGA AKTIEINNEHAV Mariehamns Telefon Ab 80,73 0,00 80,73 40 st á 2,02 euro Ab Skärgårdsflyg 33,64-33,64 0,00 20 st á 1,68 euro (bolaget har upphört) FAB Nyfahlers ,79 0, , st á 1094,17 euro x Ålands Telefonandelslag 75,69 0,00 75,69 1 st á 75,69 euro Ålands Vindenergi ,74 0, , st á 336,38 euro (1 = obligatorisk, resten friv.) ( ,00 mk=anslutn.avg) Finl Svenska kompetenscentrum 400,00 0,00 400,00 5 st aktier á 80,00 euro Luottokunta (Idrottsgården tar bankkort fr.o.m. år 2002) 84,09 0,00 84,09 1 st andel á 84,09 euro Ålands Skid- och Skidskyttecentrum ,00 0, , st á 100,00 euro Delsumma ,68-33, ,04 Summa totalt , , ,25 * = ingår i koncernens balansräkning, not nr 1 i koncernbalansen. x = Elverkets andel av stadens värdepapper och andelar 1) = enligt sent inkommen specifikation från SÅHD så har man avskrivit grundkapitalet till ,01 euro, korr. i stadens bokföring år INVESTERINGAR Grundbudget Ändr. i budget Budget efter ändr. Bokslut Avvik. budg/boksl. Totalt (+) Inkomster , , , , ,44 (-) Utgifter , , , , ,35 (=) Summa investering , , , , ,91 Stadsledning Försäljning av fast egendom ,00 0, , , ,12 Summa (+) Inkomster ,00 0, , , ,12 Inköp av fast egendom ,00 0, , , ,00 Skyltning i västerhamn ,00 0, , , ,00 Nätverk o driftsäkerhet , ,00 0,00 0,00 0,00 Stadens nätverk , , , , ,95 Elektroniskt pa-system ,00 0, , , ,00 Flytt av webbserver ,00 0, , , ,95 It-centrum ,00 0, , ,50 210,50 Lotsgatan ,00 0, , ,00 0,00 Summa (-) Utgifter , , , , ,50 (=) Netto investering , , , , ,38 Allmän social verksamhet Dataprogram ,00 0, , ,66 509,34 Summa (-) Utgifter ,00 0, , ,66 509,34 (=) Netto investering ,00 0, , ,66 509,34 Kulturnämnden Dataprojekt rfid 800,00 0,00 800, , ,83 Summa (+) Inkomster 800,00 0,00 800, , ,83 Utekonstverk 0, , ,80-726, ,89 Konstinvestering 1 % , ,00 0,00 0,00 0,00 Konstverk-hamnverket 0, , ,38-927, ,98 Konstverk-edlagården 0, , ,00 0, ,00 Konstverk-administrativa k 0, , ,45-698, ,00 Konstverk-tallbacken 0,00-448,12-448,12 0,00 448,12 Konstverk-ängsbacken 0, , , , ,51 Konstverk-ytternäs skola 0, , ,00 0, ,00 Konstverk-trobergshemmet 0, , , , ,00 Datautrustning 0, , ,98-161, ,63 Återlämningsautomat 0, , ,34 0, ,34 Dataprojekt rfid ,00 0, , , ,37 Summa (-) Utgifter , , , , ,10 (=) Netto investering , , , , ,93 M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T 73

76 Grundbudget Ändr. i budget Budget efter ändr. Bokslut Avvik. budg/boksl. Totalt Fritidsförvaltningen Uppgradering av tennisbanor ,00 0, , ,86 792,86 Uppgradering av friidrottsanl ,50 0, , , ,64 Idrottsparkens uppgradering , ,00 0,00 0,00 0,00 Ny läktare idrottsparken, 0, , , , ,10 Summa (+) Inkomster ,50 0, , , ,32 Banbeh.maskin-bowling 0, , , ,32-811,32 Uppgradering av tennisbanor ,00 0, , , ,24 Uppgradering av friidrottsanl ,00 0, , , ,55 Ny läktare idrottsparken 0, , , , ,40 Ospecificerat , ,00 0,00 0,00 0,00 Summa (-) Utgifter , , , , ,39 (=) Netto investering , , , , ,71 Mariebad Mariebad-vattenrening 0, , , , ,20 Summa (-) Utgifter 0, , , , ,20 (=) Netto investering 0, , , , ,20 Allmän teknisk verksamhet Gc-vägar och gångstigar 0,00 0,00 0, , ,00 Svärtesgränd 0,00 0,00 0, , ,00 P-platser kk-hus ,00 0, ,00 0, ,00 Friköpsplatser 0,00 0,00 0, , ,00 Renovering av lägenhet, parkg 24 0,00 0,00 0, , ,17 Ytternäs om- och tillbyggn ,00 0, , , ,76 Trobergshemmets, nybyggnad ,00 0, , , ,00 Summa (+) Inkomster ,00 0, , , ,59 Vedhuggsvägen 0, , , , ,71 Nyfahlers, garageinfart 0, , ,00 0, ,00 Ålandsvägen ,00 0, , , ,10 Österbacka 0, , , , ,37 Länsmansgränd 0, , , , ,90 *gc-väg, bolstavägen, godv 0, , , , ,13 Gc-vägar och gångstigar , , , , ,27 Storgärdan ,00 0, ,00 0, ,00 Videvägen 0, , ,00-611, ,84 Ny gatubelysning, bolstavägen 0, , , ,80-599,80 Svärtesgränd 0, , , , ,81 Gc-väg lemlandsvägen-mariebad 0, , , , ,88 P-platser kk-hus ,00 0, , , ,59 Centrumpark, mariaparken , , , , ,30 Återb. av gator, parker vid kk-hus ,00 0, , , ,56 Terrängridvägar ,00 0, , , ,43 Lekpark, österbacka 0, , , , ,74 Eldriven servicebil 0, , , ,00-190,00 Servicebil 0, , , , ,66 Ospecificerat , , ,00 0, ,00 Fläkthaveri, biblioteket 0, , , , ,00 Renovering av lägenhet, parkg 24 0,00 0,00 0, , ,16 Wäktars. fjärrvärmeanslutning 0, , , , ,86 Nyängen, marksanering 0,00 0,00 0, , ,48 Ytternäs om- och tillbyggn ,00 0, , , ,67 Backebergs daghem 0,00 0,00 0, , ,62 Biblioteket, målning 0, , , , ,32 Övernäs skola, vvs-sanering , , , , ,35 Trobergshemmets, nybyggnad ,00 0, , , ,32 Edla 1, ombyggnad 0, , , , ,29 Övernäs skola, ventilation , ,00 0,00 0,00 0,00 Stadshuset, elsanering ,00 0, ,00 0, ,00 Stadshuset, yttertak , , ,32 0, ,32 Bergsskyddet, reservkraft 0, , , , ,88 Strandnäs södra, gymnastiksal 0, , , ,25-787,25 Strandnäs södra, ventilation 0, , ,00 0, ,00 *fastighetssystem 0, , , ,02 615,85 *odalgården, utbyggnad tv 0, , , , ,07 Övernäs hts, projektering ,00 0, ,00-152, ,21 Strandnäs skola, södra, ombyggn kök , , , ,36 140,48 Nyängen, daghem , , ,48 0, ,48 Tärnan, tillbyggn, ersättn. moduler , ,00 0,00 0,00 0,00 74 B O K S L U T M A R I E H A M N S S T A D

77 Grundbudget Ändr. i budget Budget efter ändr. Bokslut Avvik. budg/boksl. Totalt * elverksgatan / neptunigatan ,00 0, ,00-388, ,08 Summa (-) Utgifter , , , , ,82 (=) Netto investering , , , , ,23 Elverket Trobergshemmet, flyttning ,00 0, , ,00 189,00 Trobergshemmet, omdragning ,00 0, , , ,00 Anslutningsledningar ,00 0, ,00 0, ,00 Summa (+) Inkomster ,00 0, , , ,00 Ålandsvägen ,00 0, ,00 0, ,00 Kasbergsvägen / åsgränd 0, , , , ,41 Svärtesgränd , , , , ,05 Skärgården, högspänning ,00 0, , ,19 177,81 Skärgården, transformators ,00 0, , ,86 394,14 Fiskehamnen - gösvägen 0, , , , ,07 Fiskehamnen - skrakvägen 0, , , , ,66 Transformatorer ,00 0, , , ,00 Skärgården ,00 0, , , ,97 Trobergshemmet, flyttning ,00 0, , ,27-236,27 Trobergshemmet, omdragning ,00 0, , , ,89 Tariffutrustning , , , , ,88 Övriga inventarier ,00 0, , ,83 476,17 Förstärkningar fördelnings ,00 0, , , ,39 Förstärkningar ledningar ,00 0, , , ,29 Energimätare , , , , ,41 Anslutningsledningar ,00 0, , , ,68 Summa (-) Utgifter , , , , ,95 (=) Netto investering , , , , ,95 Va-verket Lotsbroverket detaljprojekt 0,00 0,00 0, , ,60 Summa (+) Inkomster 0,00 0,00 0, , ,60 Videvägen ,00 0, , , ,75 Ålandsvägen ,00 0, ,00-333, ,64 Österbacka 0, , , , ,17 Hellmansgränd 0,00 0,00 0,00-250,02-250,02 Länsmansgränd 0,00 0,00 0,00-693,54-693,54 *gc-väg, bolstavägen, godv 0,00 0,00 0, , ,22 Svärtesgränd , , , , ,83 Ospecificerat , , ,00 0, ,00 Vedhuggsvägen 0, , , , ,40 Sälgstigen, pumpstation 0,00 0,00 0, , ,20 Parkgatan 0, , , , ,73 Pumpbyte, pumpstation 2 0, , , , ,13 Lotsbroverket detaljprojekt 0, , , , ,98 *västra utfarten , , , , ,25 *grindmattesvägen, mellanetapp 0,00 0,00 0,00-573,92-573,92 Biblioteket-shell, (norra Åland) 0,00 0,00 0,00-528,10-528,10 Dagvatten norra staden/jomala , , ,55 0, ,55 Östernäsvägen 0, , , , ,87 Lotsgatan ,00 0, , , ,96 Läcksökning 0, , , , ,08 Espholmsledningen-skarvgränd , , ,00 0, ,00 Gnistv.-lotsbro-hamnen, vattenledn ,00 0, , , ,50 * grantorpsv-krokensv-knappelstensv ,00 0, , , ,80 Vattenmätare ,00 0, ,00-338, ,89 Summa (-) Utgifter , , , , ,19 (=) Netto investering , , , , ,79 Hamnverket Ospecificerade projekt , ,00 0,00 0,00 0,00 Nytt kajdäck åss 0, , , , ,25 Mattor skyway kaj ,00 0, , , ,62 Nya ålandsfärjan kaj ,00 0, , , ,83 Breddning hamnområdet , , , , ,88 Galaxy kaj ,00 0, , , ,16 Svängfender kaj ,00 0, , , ,05 Mattor skyway kaj 3 0, , , , ,65 Birkaterminalen tak 0, , , , ,71 Plattor vikingaterminalen 0, , ,00 0, ,00 M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T 75

78 Grundbudget Ändr. i budget Budget efter ändr. Bokslut Avvik. budg/boksl. Totalt Incheckningar vikingterminalen ,00 0, , , ,85 Kajdäck MSF 0, , , , ,88 Pump ÅSS 0, , , ,29 598,71 Summa (-) Utgifter , , , , ,13 (=) Netto investering , , , , ,13 Räddningsverket Ambulans ,00 0, , , ,00 Summa (+) Inkomster ,00 0, , , ,00 Ambulans ,00 0, , , ,00 Övningsstation ,00 0, ,00 0, ,00 Summa (-) Utgifter ,00 0, , , ,00 (=) Netto investering ,00 0, ,00 0, ,00 4 mbk pommern Pommern landskapsbidrag , , , , ,48 Summa (+) Inkomster , , , , ,48 Skrov , , , , ,03 Summa (-) Utgifter , , , , ,03 (=) Netto investering , , , , ,55 Stadsplanenämnden Belysning västerhamn , , , , ,70 Summa (-) Utgifter , , , , ,70 (=) Netto investering , , , , ,70 Kajdäck msf , , , ,39 0,00 Toaavfallspump lervik ,00 0, , , ,42 Summa (-) Utgifter , , , , ,36 (=) Netto investering , , , , ,36 Av staden utgivna lån, se Ekonomisk översikt Resultatregleringar, fordringar och skulder Mariehamns stad (inkl. elverket) Elverket Resultatregleringar, fordringar Bokf.konto Periodisering av räntor på utgivna lån 2 119, ,87 0,00 0, Ålands Kommunförbund, slutredovisn , ,00 0,00 0, Kommunernas andel i bibliotekets bokförmedling 0, ,11 0,00 0, Diverse utgiftsförskott ,10 0,00 0,00 0, Januari-löner år , , , , Löne-, rese-, teleförskott och låglönestöd 2 478,82 424,46 0,00 0, Summa fodringar , , , ,87 Resultatregleringar, skulder Semesterlöneperiodisering , , , , Periodisering av räntor , ,24 0,00 0, Löner för år 2008, utbetalas år , ,81 0, , Kommunandelar för Fältarbete 0,00 0,00 0,00 0, Summa skulder , , , ,77 Eget kapital Mariehamns stad (inkl. elverket) Elverket Grundkapital , , , ,44 Ökning under räkenskapsperioden 0,00 0,00 0,00 0,00 Minskning under räkenskapsperioden 0,00 0,00 0,00 0,00 Grundkapital , , , ,44 Överskott från tidigare år , , , ,92 Ökning under räkenskapsperioden 0, ,37 0, ,61 Minskning under räkenskapsperioden ,39 0, ,72 0,00 Överskott från tidigare år , , , ,53 Räkenskapsperiodens överskott/underskott , , , ,72 Eget kapital sammanlagt , , , ,25 76 B O K S L U T M A R I E H A M N S S T A D

79 Lån som förfaller till betalning om 5 år eller senare Saldo ,00 Amort ,00 Amort ,00 Amort ,90 Amort ,90 Amort ,90 Saldo ,30 Avsättningar År 2008 Ålands Miljöservice *) ,00 *) Medlemskommunerna förväntas stärka kommunförbundets egna kapital på grund av att Ålands Miljöservice har visat ett underskott för åren 2006 och 2007, tillsammans ,50 euro. Ansvarsförbindelser, se Ekonomisk översikt. Löner, arvoden, pensionskostnader, övriga lönebikostnader samt aktiverade löner Personalkostnader exkl ersättning för Budget Utfall Avvikelse Föregående Utfallet för personalhälsovård, i euro år 2008 år 2008 under året års utfall två år sedan PERSONALKOSTNADER Penninglöner Löner (exkl. lärare) , , , , ,04 Löner-lärare 0, , ,27 0,00 0,00 Timlöner, ordinarie , , , , ,91 Löner, vikarier o. tillf. anställda , , , , ,85 Löner-lärare 0, , ,01 0,00 0,00 Timlöner, vikarier o. tillf. anställda 0, , , , ,49 S:a penninglöner , , , , ,29 Naturaförmåner Naturaförmåner ,00 0, ,00 0,00 0,00 S:a Naturaförmåner ,00 0, ,00 0,00 0,00 Pensionskostnader Pensionspremier , , , , ,06 Pensionspremie-pensionsbaserad 0, , , ,07 0,00 Pensionspr-lärare-landskapet 0, , ,51 0,00 0,00 Pensionspr-lärare-ArPL 0, , ,31 0,00 0,00 Förtidspensionsavgift , , , , ,75 Utbetalda pensioner , , , , ,16 S:a Pensionskostnader , , , , ,97 Övriga lönekostnader Semesterpenning , , , , ,83 Semesterpenning-lärare 0, , ,36 0,00 0,00 Övertidsersättningar , , , , ,09 Övertidsersättningar-lärare 0, , ,03 0,00 0,00 Beredskapsersättningar , , , , ,25 Periodisering av semesterlöner ,00 0, , , ,73 Övr. särskilda ersättn , , , , ,79 Sammanträdesarvoden , , , , ,46 Sakkunnigarvoden ,00-800, ,00 0,00 0,00 Arv. för särsk. uppdrag , , , , ,19 Arv. för särsk. uppdrag-lärare 0,00-842,70-842,70 0,00 0,00 Förlorad arbetsförtjänst -850, ,00-874, , ,26 Sociala avgifter , , , , ,90 S:a övriga lönekostnader , , , , ,50 Personalersättningar och rättelseposter Sjukförsäkringsersättningar , , , , ,17 Olycksfallsförs.ersättning 4 040, , , , ,98 Återbet. socialsk.avgifter 0, , , , ,93 Retroaktiva korrigeringar 0,00 22,15 22,15 0,00 0,00 Naturaförmån ,00 0, ,00-26,48-21,99 S:a pers.ersättningar o. rättelsep , , , , ,09 S:A PERSONALKOSTNADER , , , , ,67 AKTIVERADE LÖNEUTGIFTER Löner 0,00 0,00 0, ,14 0,00 Löner (exkl lärare) 0, , ,20 0,00 0,00 Timlöner 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Semesterpenning 0,00-240,00-240,00-92,91 0,00 Sammanträdesarvoden 0, , ,00 0, ,00 Arvoden för särskilda uppdrag 0, , , , ,00 Pensionspremier 0, , , , ,71 Pensionspremie-pensionsbaserad 0,00-573,68-573,68-168,18 0,00 Förtidspensionsavgift 0,00-30,21-30,21 0,00 0,00 Sociala avgifter 0,00-826,76-826,76-793,51-752,52 S:A AKTIVERADE LÖNEUTG. 0, , , , ,23 S:A PERSONALKOSTNADER OCH , , , , ,90 AKTIVERADE LÖNEUTGIFTER M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T 77

80 Donationsfonder Ingående balans Inbetalt Utbetalt Utgående balans Special Konto KontoNr Fondens namn täckning nummer FONDER FÖR SKOLORNA: Stipendiefond nr ,99 0, ,99 0, Stipendiefond nr ,92 0, ,92 0, Julstipendiefonden 873,84 0,00 873,84 0, A och J Trobergs fond för skolor 530,59 0,00 530,59 0, Rajanders & Karlssons fond 1 219,84 0, ,84 0, Torsten Rothbergs fond 2 179,90 0, ,90 0, Hulda Öfverströms fond 461,16 0,00 461,16 0, Fond för speciella ämnen 1 093,08 0, ,08 0, Ål. Köpmannaförenings stipendiefond 446,12 0,00 446,12 0, Ytternäs Martaföreningsfond 533,74 0,00 533,74 0, Erik Johanssons stipendiefond 2 112,82 42,37 11, , ,39 = Skolnämndens fond (1) 0, ,71 197, ,36 FONDER FÖR SOCIALVERKSAMHET: Fond för Trobergshemmet 6 564,96 311, , Lempi Lindströms fond (2) , , , , ,99 = Elin Sofia Österbergs fond 1 672,67 61,74 372, , A och J Trobergs fond för sjuka 2 443,07 116, , Edla Nordins fond 3 774,04 179, , Gertrud Westerlunds fond ,50 251, , , ,82 = Helenas Minnesfond 8 000, , , , ,58 = N-K Johanssons fond för hemtjänsten 1 228,39 45,15 277,78 995, Edvard Vikströms fond , , , , Maire Holmbergs fond (3) 0, , , Doris Söderlunds fond (4) 0,00 0,00 0,00 0,00 TOTALT , , , , ,78 (1) Fonderna för skolorna ihopslagna till en fond Stds 200/ (2) Finns även aktier i Nordea, st, beskattningsvärde = ,68 euro. (3) Omfattar även 3 fastigheter i Sottunga, bouppteckningsvärde: ,00 euro. (4) Omfattar tomt 6-19-Östernäs i M:hamn samt hälften av bostadshuset på tomten, värdering av fastighetsförmedlare: ,00 euro. Elverkets resultat- och balansräkning samt finansieringskalkyl, se anslaget Elverket. Koncernens balansräkning och finansiella nyckeltal, se Ekonomisk översikt. Fordringar och skulder på koncernsamfunden Belopp Ägarandel Med i stadens i euro Kommunförb. koncernbokslut Fordringar FAB Dalnäs 8 934, ,05 FAB Marstad , ,57 FAB Nyfahlers 1 568,54 * Kraftnät Åland Ab 295,05 * M:hamns Bioenergi Ab ,34 * M:hamns Centralant , ,39 M:hamns Energi Ab , ,80 Stift. Sjöfartskvarteret 2 677, ,15 Ålands Energi Ab 1 737,64 * Ålands kommunförb ,74 41% ,58 Ålands Miljöservice Ab 0,00 49% 0,00 Ålands omsorgsförb ,35 44% 2 835,07 Ålands Problemavfall 7 783,60 x) Ålands Vatten Ab ,77 * Ålands Vindenergi Ab 0,00 * Summa fodringar , ,61 1) Skulder FAB Marstad 767,84 767,84 FAB Nyfahlers 5 687,10 * Kraftnät Åland Ab ,64 * M:hamns Bioenergi Ab 1 925,88 * M:hamns Energi Ab , ,86 78 B O K S L U T M A R I E H A M N S S T A D

81 Belopp Ägarandel Med i stadens i euro Kommunförb. koncernbokslut Södra Ålands högst.distr 0,00 15% 0,00 Ålands Energi Ab ,24 * Ålands kommunförb. 485,56 41% 199,08 Ålands Miljöservice Ab 0,00 42% 0,00 xx) Ålands Omsorgsförb ,35 44% 6 741,39 Ålands Problemavfall 0,00 x) Ålands Vatten Ab ,64 * Ålands Vindenergi 0,00 * Summa skulder , ,17 2) Differans 1) - 2) = ,44 euro. * = ej med i stadens koncernbokslut pga liten ägarandel. x) = upphört år 2007, aktieandelarna överlåtna åt Ålands Miljöservice Ab xx) = Mariehamns stad har gjort en avsättning för år 2008 till ett belopp om euro. Genomsnittliga avskrivningar och investeringar år Totalt för perioden år Uppgifterna för bygger på stadsfullmäktiges beslut till investeringar år och budgetunderlag År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 Avskrivningar enligt plan , , , , ,68 Varav Elverkets andel , , , , ,36 Egna anskaffningsutgifter för investeringar som är föremål för avskrivning , , , , ,40 Varav Elverkets andel ,08 1) , , , ,00 Totalt för perioden Avskrivningar enligt plan ,05 (Medeltal) Varav Elverkets andel ,12 Egna anskaffningsutgifter för investeringar som är föremål för avskrivning ,73 (Medeltal) Varav Elverkets andel ,88 Avvikelse i euro ,67 Varav Elverkets andel ,76 Avvikelse i procent -14,87 Varav Elverkets andel -29,26 De främsta orsakerna till den procentuella avvikelsen (från 10%) är att pågående investeringar aktiveras ett senare år, samt att aktiveringen första året utgör halva planmässiga avskrivningsbeloppet. Dessutom är investeringsnivån hög, främst för innevarande år och nästa år. 1) Korrigerats med ,30 jämfört med noten i bokslut (Bortlämnad utgift och Elverkets anslutningsavgifter). Använda bokföringsböcker och bokföringssystem år 2008: Bokföring: Ekonomiprogrammet Microsoft Navision Attain på egen server Böcker: Fördelningsbok, inbunden. Huvvudbok och dagbok, förvaras elektroniskt med backup-system Balansbok: Paginerad och inbunden. M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T 79

82 Redogörelse över hur kommunens interna tillsyn har ordnats Iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut Kommunens organisation finns fastslagen i förvaltningsstadga, instruktion samt i budget och bokslut. Anslagsansvarig och godkännare för och inom respektive resultat- och balansräkningsenhet följer förvaltningsstadgan och finns närmare specificerad i godkännanderättslistan. I förvaltningsstadgan finns även angivet förvaltningschefernas befogenheter och åligganden. Tjänsteinnehavare med beslutanderätt är skyldig att, i löpande nummerordning, föra förteckning över fattade tjänstemannabeslut. Nämnd, motsvarande organ eller stadsstyrelsen har tagit del av besluten. Uppnående av mål, tillsyn över användningen av tillgångar, kompetent och tillförlitlig bedömning av lönsamheten Stadsfullmäktige har godkänt rambudgetering med nettoanslag för driften. Uppföljning av användningen av budgeterade medel, sker kontinuerligt i nämnd eller motsvarande organ. Halvårsuppföljning behandlas i augusti i stadsstyrelsen och delges stadsfullmäktige. För stadsstyrelse/-fullmäktige presenteras hela årets verksamhet i bokslut och verksamhetsberättelse. I verksamhetsberättelsen klargörs även hur verksamhetsidéer och målsättningar uppfyllts. Finanschefen har fattat beslut om användarrätten till kommunens bankkonton. Vid årsskiftet beställs verifierade saldobesked från respektive bank. Vid registrering av leverantörsfakturor, som sker centralt på ekonomiavdelningen, kan betalningsrutinen inte genomföras av samma person. Ansvarig för en betalningsrutin kan inte registrera leverantörsfakturor. Ordnande av riskhantering Risker i anslutning till verksamhet, investeringar och finansiering bärs i regel av kommunen. Ekonomiska risker (såsom minskade samfundsskatteintäkter, lånebördan), strategiska risker (såsom finansierings- och borgensåtaganden för bostadsbyggande, näringslivsfrågor), skaderisker (såsom eldsvåda, vattenläckage, andra olyckor) samt verksamhetsrisker (såsom tillräcklig och behörig personal) har vid behov beaktats av behörig instans. En förvaltningsspecifik och delvis uppdaterad riskkartläggning har genomförts. Finansieringsriskerna har reducerats genom att finanskansliet och dess ekonomiavdelning följer regelbundet kommunens penningströmmar och likviditet. Kommunens likviditet har varierat. Penningmedel har inte placerats under året. Ingen nyupplåning har skett. Rapport över skatteintäkter, lånesaldon samt kassamedel har under året delgivits stadsstyrelsen och stadsfullmäktige. Egendomsriskerna och verksamhetsansvaret har minimerats genom försäkringar. Datariskerna hanterar kommunen genom väl skyddat nätverk och personliga lösenord. Backup görs kontinuerligt och regelbunden kontroll sköts av IT-avdelningen. Tillsyn av anskaffning, överlåtelse och skötsel av tillgångar Investeringarna faller under nämnd eller motsvarande organs ansvarsområde. Tekniska nämnden ansvarar för skötseln av de kommunala fastigheter som ingår i internhyressystemet. Avtal Kommunens avtal finns samlat i mappar och förvaras i brandsäkert arkiv. Det finns både en samlad och numrerad innehållsförteckning. Uppföljning av avtalsvillkor och -preskribering åligger respektive tjänsteman. Avtal som löper över budgetåret beslutas i enlighet med förvaltningsstadga och instruktion. Bedömning av hur den interna revisionen är ordnad Stadsstyrelsen ansvarar för ordnandet av den interna övervakningen och utfärdar vid behov direktiv för denna övervakning. Den interna revisionen sköts i första hand som respektive förvaltningschefs ansvarsområde. Missbruk har inte uppdagats. 80 B O K S L U T M A R I E H A M N S S T A D

83 Behandling av årets resultat Stadsstyrelsens förslag med anledning av årets resultat är att överskottet på ,98 euro förs vidare till tidigare års överskott på ,61 euro. Bokslutets undertecknande Barbro Sundback Nina Lindfors Donny Isaksson styrelsens II vice ordf. styrelsemedlem styrelsemedlem Petri Carlsson Ulf-Peter Westmark Inga Fagerholm ersättare ersättare ersättare Bjarne Pettersson stadsdirektör Revisionsanteckning Bokslutet är uppgjort enligt god bokföringssed. Över utförd revision har idag avgivits särskild berättelse. Mariehamn den 25 maj Christina Johansson-Gammals Inga-Britt Wirta Lennart Isaksson ordförande viceordförande ledamot Magnus Lundberg ledamot

84 Pb 5, AX Mariehamn Telefon: +358 (0) Telefax: +358 (0) Form: www. mcarena. ax 2008