Bokslut

Transkript

1 Bokslut

2 Stadens organisation Stadsledningen Stadsfullmäktige Revisorerna Stadsstyrelsen FÖRVALTNING Stadsdirektören POLITISK NÄMND Byggnadsnämnden Centralförvaltningen Stadskansli/Finanskansli Byggnadsinspektionen Vuxenutbildningsnämnden Medborgarinstitutet Fritidsnämnden Fritidsförvaltningen inkl. Mariebad Hamnnämnden Hamnverket Kulturnämnden Kulturförvaltningen Miljönämnden Miljökontoret Pommernnämnden Pommern Räddningsnämnden Räddningsverket Skolnämnden Skolförvaltningen Socialnämnden Stadsplanenämnden Tekniska nämnden samt direktionen för elverket Socialförvaltningen inkl. Trobergshemmet Stadsarkitektkontoret Tekniska verken inkl. elverket Äldrerådet BILDER Bildmålningar: McArena/Carina Sommarström. Omslagsfoto: Kjell Söderlund. Bilderna i inlagan är fotograferingar av Mariehamns stads egen personal samt Britt-Mari Trensmar.

3 Innehållsförteckning Stadens organisation... pärmsida 2 Förtroendevalda Stadsfullmäktige Stadsstyrelsen... 3 Stadsdirektören... 4 Ekonomisk översikt Resultaträkning... 5 Balansräkning... 6 Finansieringsanalys... 7 Finansiella nyckeltal... 8 Drift och investering Koncernen Personal Miljö ALLMÄNNA SEKTORN Stadsledning Byggnadsnämnden Miljönämnden Räddningsnämnden SOCIALA SEKTORN Socialnämnden/Allmän social verksamhet Barnomsorgen Omsorg och handikappstöd UTBILDNINGS- OCH FRITIDSSEKTORN Skolnämnden Kulturnämnden Vuxenutbildningsnämnden Pommernnämnden Fritidsnämnden Mariebad TEKNISKA SEKTORN Tekniska nämnden/ Allmän teknisk verksamhet Elverket VA-verket Hamnnämnden Stadsplanenämnden Förtroendevalda i nämnder Bokslutsnoter Behandling av årets resultat... pärmsida 3 Bokslutets undertecknande... pärmsida 3 Revisionsanteckning... pärmsida 3 M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T 1

4 Främre raden från vänster: Siv Hallbäck, Ulla Andersson, Pamela Sjödahl, Tage Silander, Gunnar Jansson, Roger Jansson, Birgitta Hermans, Eva Ringwall och Henrik Boström. Andra raden från vänster: Roger Eriksson, Katrin Sjögren, Birgitta Johansson, Rauli Lehtinen, Tuula Mattsson, Anthonio Salminen, Harriet Lindeman, Igge Holmberg och Tom Pussinen. Stadsfullmäktige Ordförande Gunnar Jansson...Lib I vice ordförande Tage Silander... FS II vice ordförande, gruppordf Britt Lundberg...C Pia Aarnio...Lib Sune Alén...Lib Vice Gruppordf Ulla Andersson...Soc Gruppordf Christian Beijar...Soc Henrik Boström... FS Roger Eriksson...Lib Gruppordf Tom Forsbom...MF Camilla Gunell...Soc Siv Hallbäck...Soc Birgitta Hermans... FS Igge Holmberg...Soc II Vice gruppordf Ted Häggblom... Obs Lennart Isaksson... FS Roger Jansson... FS Rauli Lehtinen...Lib I Vice gruppordf Harriet Lindeman... FS Gruppordf Christian Nordas...Lib Roger Nordlund...C Tom Pussinen... FS Eva Ringwall...Soc Anthonio Salminen... FS Pamela Sjödahl...Lib Katrin Sjögren...Lib Vice gruppordf Carl-Johan Wikström...Lib 2 B O K S L U T M A R I E H A M N S S T A D

5 Tredje raden från vänster: Sune Alén, Christian Beijar, Pia Aarnio, Christian Nordas Roger Nordlund, Jan-Erik Berglund, Ted Häggblom, Lennart Isaksson och Henrik Löthman. Stadsstyrelsen Sittande från vänster: Ers. Hannele Vaitilo... Lib Ordförande Johan Ehn...FS II vice ordförande Barbro Sundback... Soc Stående från vänster Karl-Johan Fogelström... Soc Folke Sjölund... Lib Nina Lindfors...FS Donny Isaksson... Ob På bilden saknas: I vice ordförande Anna Janson... Lib M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T 3

6 MARIEHAMNS STAD Stadsdirektörens överblick År 2007 antog stadsfullmäktige en vision och grundläggande värderingar för Mariehamn. Visionen anger att staden skall utvecklas som en attraktiv sjöfartsstad även i framtiden. Staden har i sin planering såväl översiktliga mål på lång sikt som mera konkreta mål på kortare sikt. När vi blickar tillbaka på år 2007 kan vi konstatera att de olika verksamhetsmålen i stort sett har uppfyllts. Nämnderna har skött sina verksamheter bra och sammantaget i enlighet med budgeten. Stadsfullmäktige antog övergripande miljömål fram till år Beslutet ställer krav på stadens alla förvaltningar att leva upp till målsättningarna. En betydelsefull händelse i den pågående rättstvisten med rederierna om stadens hamnavgiftstaxa var att Högsta förvaltningsdomstolen avgjorde den förvaltningsrättsliga delen till stadens fördel. Ett utslag i annan riktning hade kunnat slå hårt mot stadens ekonomi. Ännu återstår dock marknadsdomstolens prövning av den konkurrensrättsliga delen av tvisten. Projektet Maritima Mariehamn inleddes under föregående år. Målsättningen är att utveckla stadens marknadsföring och stärka stadens sjöfartsprofil. Under året beslutades att ett nytt landskapsandelssystem skulle träda i kraft vid årsskiftet. Landskapsbidragen för investeringar slopas medan bidragen för driften ökas. Det här kräver ett nytänkande från stadens sida när det gäller ekonomisk planering. Betydande överskott borde genereras årligen med tanke på framtida investeringar. För att det skall bli möjligt krävs att investeringsvolymen inte blir för stor. Landskapsandelssystemet uppmuntrar gemensamma interkommunala satsningar men några incitament till ändrad kommunstruktur ingår inte i reformen. Stadsfullmäktige beslöt om en nämndreform sålunda att miljönämnden, Pommernnämnden och räddningsnämnden indrogs från årsskiftet 2007/08. En hamn- och räddningsnämnd inrättades och miljöfunktionen blev en del av centralförvaltningen. Det övergripande miljöansvaret ligger på stadsstyrelsen. vilket ledde till att även prognosen justerades ner. Under år 2007 har kommunalskatter influtit till ett belopp om 27,4 milj. euro vilket är euro lägre än vad som beaktats i grundbudgeten. Samfundsskatteintäkterna utvecklades dock något bättre än beräknat och uppgick för år 2007 till 8,7 milj. euro mot 8,3 milj. euro i budgeten. Totalt utgör nedgången ca 2,3 %. Minskningen av kommunalskatteintäkterna har flera orsaker, bl.a. utvecklingen av löner och pensioner, ändringar i befolkningsantalet, händelser inom sjöfarten och näringslivet i övrigt samt ändrade skatteregler för t.ex. dividender. Denna minskning var den enskilt största orsaken till att stadens resultat uppvisar ett underskott på 0,6 milj. euro för året. Stadens skattekraft är dock fortsatt stark och svackan i skatteintäkterna förväntas bli utfylld under år Nettoinvesteringarna uppgick till måttliga 2,8 milj. euro. Satsningarna gällde främst stadens bostadsbolag Fastighets Ab Marstad samt daghemmet Ängsbacken. Inga nya lån upptogs under år 2007 och lånebördan minskades med 1,9 milj. euro till 29,4 milj. euro vilket ändå är ett förhållandevis högt belopp. Balansomslutningen var 126,7 milj. euro och balanstillgångarna har minskat med 2 milj. euro. Nettoinvesteringarna var sålunda lägre än avskrivningarna. Mariehamns befolkning ökade med 78 personer och uppgår per den till Under året färdigställdes 118 nya bostäder vilket indikerar en större befolkningstillväxt. År 2007 var ett gott år för Mariehamn. Ett varmt tack till personalen för utomordentliga insatser och ett stort tack även till stadens förtroendevalda för ett gott samarbete. Bjarne Pettersson Stadsdirektör I slutet av år 2007 gav sig vissa rytmstörningar i stadens skatteintäkter till känna. När beskattningen för år 2006 blev klar framkom att skatteintäkterna inte blivit så stora som beräknat, 4 B O K S L U T M A R I E H A M N S S T A D

7 Ekonomisk översikt RESULTATR ÄKNING GrundbudgeT budget Bokslut bokslut Belopp i euro ) Verksamhetsintäkter , , , ,03 Försäljningsintäkter , , , ,60 Avgiftsintäkter , , , ,90 Understöd och bidrag , , , ,00 Övriga intäkter , , , ,53 Verksamhetskostnader , , , ,22 Personalkostnader: , , , ,22 Löner och arvoden , , , ,89 Lönebikostnader: , , , ,33 - pensionskostnader , , , ,97 - övriga lönebikostnader , , , ,36 Köp av tjänster , , , ,44 Material, förnödenheter och varor , , , ,45 Understöd , , , ,38 Övriga verksamhetskostnader , , , ,73 Verksamhetsbidrag , , , ,19 Skatteintäkter: , , , ,17 Kommunalskatt , , , ,84 Fastighetsskatt , , , ,86 Samfundsskatt , , , ,89 Övriga skatteintäkter , , , ,58 Landskapsandelar, kompensationer , , , ,68 Driftsbidrag , , , ,66 Finansiella intäkter och kostnader: , , , ,01 Ränteintäkter 9 091, , , ,38 Övriga finansiella intäkter , , , ,97 Räntekostnader , , , ,99 Övriga finansiella kostnader , , , ,37 Årsbidrag , , , ,65 Planenliga avskrivningar , , , ,28 Extraordinära intäkter 0,00 0,00 0, ,00 Årets resultat , , , ,37 Ökning (-), minskning (+) av fonder 0,00 0,00 0,00 0,00 Årets överskott (underskott) , , , ,37 1) Grundbudget år 2007 inkl. budgetändringar under året. noter till Resultaträkning 2) Kommunalskatteintäkter 16% Bokslut Bokslut Belopp i euro S:a kommunalskatteintäkter tot , ,84 Årets förskottsuppbörd , ,70 Tidigare års kommunalskatt , ,14 3) Landskapsandelar och kompensationer BUDGET Bokslut Belopp i euro S:a landskapsandelar och kompensationer totalt , ,06 S:a landskapsandelar: , ,79 Socialvård , ,40 Grundskola , ,11 Medborgarinstitut , ,96 Bibliotek , ,04 Idrotts-, ungdoms- och kulturverksamhet , ,64 Allmänna landskapsandelar , ,36 S:a landskapskompensationer , ,27 Kompensation för utökat förvärvsinkomstavdrag , ,15 Uteblivna intäkter från kapitalinkomstbeskattningen , ,19 Komp. för allmänt avdrag i kommunalbeskattningen , ,93 M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T E K O N O M I S K Ö V E R S I K T 5

8 BALANSR ÄKNING budget Bokslut bokslut Belopp i euro per ) AKTIVA , , ,82 A BESTÅENDE AKTIVA , , ,73 I Immateriella tillgångar , , ,28 2. Datorprogram , , ,50 3. Övriga utgifter med lång verkningstid , , ,78 ll Materiella tillgångar , , ,84 1. Mark- och vattenområden , , ,63 2. Byggnader , , ,81 3. Fasta konstruktioner o anordningar , , ,55 4. Maskiner och inventarier , , ,07 5. Övriga materialla tillgångar , , ,23 6. Förskottsbetalningar, pågående nyanläggningar , , ,55 lll Placeringar , , ,61 1. Aktier och andelar , , ,61 B FÖRVALTADE MEDEL , , ,24 1. Landskaps- o. statliga uppdrag , , ,83 2. Donationsfondernas särskilda täckning , , ,41 C RÖRLIGA AKTIVA , , ,85 I Omsättningstillgångar , , ,38 4. Övriga omsättningstillgångar , , ,38 ll Fordringar , , ,52 Långfristiga fordringar , , ,84 2. Lånefordringar , , ,33 3. Övriga fordringar , , ,51 Kortfristiga fordringar , , ,68 1. Kundfordringar , , ,64 2. Lånefordringar , , ,78 3. Övriga fordringar , , ,23 4. Resultatregleringar , , ,03 lv Kassa och bank , , ,95 PASSIVA , , ,82 A EGET KAPITAL , , ,96 l Grundkapital , , ,96 V Över-/underskott från tidigare år , , ,63 Vl Över-/underskott för räkenskapsåret , , ,37 C AVSÄTTNINGAR 0,00 0,00 0,00 2. Övriga avsättningar 0,00 0,00 0,00 D FÖRVALTAT KAPITAL , , ,73 1. Landskaps- o. statliga uppdrag , , ,83 2. Donationsfondernas kapital , , ,90 3. Övrigt förvaltat kapital 4 202,76 0, ,00 E FRÄMMANDE KAPITAL , , ,13 l Långfristigt främmande kapital , , ,01 2. Lån från finansinstitut, försäkringsinrättningar , , ,82 3. Lån från offentliga samfund , , ,09 7. Övriga skulder , , ,10 ll Kortfristigt främmande kapital , , ,12 2. Lån från finansinstitut, försäkringsinrättningar , , ,16 3. Lån från offentliga samfund , , ,55 5. Erhållna förskott 0, , ,86 6. Skulder till leverantörer , , ,62 7. Övriga skulder , , ,41 8. Resultatregleringar , , ,52 1) Stadsfullmäktiges grundbudget. 6 E K O N O M I S K Ö V E R S I K T B O K S L U T M A R I E H A M N S S T A D

9 FINANSIERINGSANALYS budget Bokslut bokslut Belopp i euro per ) Den egentliga verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Internt tillförda medel: , , ,62 Årsbidrag , , ,65 Extraordinära poster 0,00 0, ,00 Rättelseposter till internt tillförda medel , , ,03 Investeringar: , , ,62 Investeringar i anläggningstillgångar , , ,48 Finansieringsandelar till investeringsutgifter , , ,32 Försäljningsinkomster av anläggningstillgångar , , ,54 Nettokassaflödet för den egentliga verksamheten och investeringarna , , ,00 Finansieringens kassaflöde Utlåning: 0, , ,27 Ökning av utgivna lån 0, ,70 0,00 Minskning av utgivna lån 0, , ,27 Förändringar av lånestocken: , , ,79 Ökning av långfristiga lån , , ,00 Minskning av långfristiga lån , , ,86 Förändring av kortfristiga lån , , ,35 Förändring av eget kapital 0,00 0,00 0,00 Övriga förändringar av likviditeten: , , ,67 Förändring av förvaltade medel och förvaltat kapital 0, , ,91 Förändring av omsättningstillgångar 0, , ,33 Förändring av lång- och kortfristiga fordringar , , ,71 Förändring av räntefria lång- och kortfristiga skulder 0, , ,20 Finansieringens nettokassaflöde , , ,73 Förändring av kassamedel , , ,73 Kassamedel 31 december , , ,95 Kassamedel 1 januari , , ,22 Summa förändring av kassamedel , , ,73 1) Stadsfullmäktiges grundbudget. Under året beslutades om tilläggsanslag för slutförande av pågående investeringar från år 2006 på netto ,47 euro samt övriga investeringsbeslut inkl. indragna anslag som ombudgerats till år 2008 på netto ,54 euro. AV STADEN UTGIVNA LÅN Bokslut bokslut Belopp i euro per 31 december Egna externt utgivna lån Fastighets Ab Möckelöbrinken , ,35 Lån ur bostadsproduktionsfonden , ,42 Mariehamns FBK 0, ,80 Summa , ,57 Förmedlade landskapslån Daghemmet Solrosen rf 958, ,38 Åländska Segelsällskapet r.f ,00 0,00 FRK, Mariehamns avdelningen , ,06 Ålands Cancerförening rf , ,11 Landskapsfören. Folkhälsan på Åland r.f , ,21 Summa , ,76 Summa av staden utgivna lån , ,33 M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T E K O N O M I S K Ö V E R S I K T 7

10 FINANSIELLA NYCKELTAL budget Bokslut Bokslut Invånarantal 31 december DRIFT Verksamhetsintäkter i procent av verksamhetskostnaderna: 39,5 % 39,9 % 39,8 % - nyckeltalet beskriver avgiftsfinansieringens andel av verksamhetskostnaderna. Årsbidraget i procent av avskrivningarna: 109,5 % 88,7 % 106,8 % - utgångspunkten är att kommunens egna medel är tillräckliga om årsbidraget är lika stort d.v.s 100% som de avskrivningar på anläggningstillgångar som ska avdras från det. Årsbidrag euro/invånare: årsbidrag per invånare är ett nyckeltal som används allmänt för bedömning av om den egna finansieringen är tillräcklig. Årets överskott (underskott) i tusen euro: Ekonomi i balans (EIB1) > resultaträkningens samtliga intäker minus kostnader. Investeringar Intern finansiering av investeringar i procent: EIB2 > ,7 % 166,9 % 68,9 % - nyckeltalet anger hur stor del av den egna anskaffninsutgiften för investeringar som har finansierats med internt tillförda medel. Resterande andel upp till 100% finansieras genom försäljning av anläggningstillgångar, lån eller minskning av kassamedlen. Intern finansiering av kapitalutgifter i procent: 87,1 % 92,2% 55,1 % - detta nyckeltal utvisar årsbidragets procentuella andel av det totala beloppet av egna anskaffningsutgifter för investeringar, nettoökningen av utgivna lån och amorteringar på lån. Räntor och amorteringar på lån Låneskötselbidrag: 3,1 1,7 2,2 - låneskötselbidraget visar om kommunens interna finansiering täcker räntor och amorteringar på främmande kapital. Finansieringen täcks om nyckeltalets värde är 1 eller större. LIKVIDITET Kassamedel 31 december i miljoner euro: 1,8 3,9 2,0 - till kassamedel räknas finansiella värdepapper samt kassa och banktillgodohavanden. Kassautbetalningar i miljoner euro: 74,7 72,0 75,0 - beloppet visar de sammanlagda utbetalningarna som skett under året. Likviditet (kassadagar): EIB3 > nyckeltalet anger hur många dagars kassautbetalningar som kan täckas med kommunens kassamedel. SOLIDITET Soliditetsgrad i procent: EIB4 > 65 67,2 % 68,8 % 68,3 % - soliditeten beskriver kommunens förmåga att bära underskott och kapacitet att klara av sina åtaganden på lång sikt. En soliditetsgrad på 70% kan inom den kommunala ekonomin anses vara ett eftersträvansvärt mål. 100% betyder att samtliga ägda tillgångar har finansierats med egna medel. Finansieringsförmögenhet Finansieringsförmögenhet euro/invånare: nyckeltalet utvisar om de likvida tillgångarna räcker till för återbetalning av det främmande kapitalet. LÅN Relativ skuldsättningsgrad i procent: EIB5 < 65 60,4 % 58,2 % 61,4 % - här anges hur stor del av kommunens verksamhetsintäkter som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet. Lånestock 31 december i miljoner euro: 32,8 29,4 31,4 - till lånestocken räknas hela det främmande kapitalet minus erhållna förskott, skulder till leverantörer, resultatregleringar och övriga skulder. Lån euro/invånare: lånebeloppet per invånare får man genom att dividera lånestocken med kommunens invånarantal vid utgången av bokslutsåret. EIB1-5: För Mariehamns stad är en ekonomi i balans (EIB) när kriterierna för samtliga fem finansiella nyckeltal är uppfyllda vid samma tillfälle. 8 E K O N O M I S K Ö V E R S I K T B O K S L U T M A R I E H A M N S S T A D

11 DRIFT PER KONTOGRUPP budget Bokslut bokslut Belopp i euro ) DRIFT (+) Kommunbidrag , , ,91 (+) Försäljningsintäkter , , ,60 (+) Avgiftsintäkter , , ,90 (+) Interna intäkter , , ,81 (+) Övriga intäkter , , ,88 (=) Summa intäkter , , ,10 (-) Personalkostnader , , ,22 (-) Köp av tjänster , , ,62 (-) Material , , ,45 (-) Lokalhyror (interna) , , ,18 (-) Lokalhyror (externa) , , ,93 (-) Avskrivningar , , ,92 (-) Internränta , , ,23 (-) Interna kostnader , , ,57 (-) Övriga kostnader , , ,01 (=) Summa kostnader , , ,13 (=) Summa driftsresultat , , ,97 RESULTATRÄKNINGENS VERKSAMHETSBIDRAG Verksamhetens intäkter , , ,38 Verksamhetens kostnader , , ,23 Verksamhetsbidrag anslag totalt , , ,85 Verksamhetsbidrag totalt inkl. finansiering , , ,19 1) Under finansiering (avd.kod ) i bokslutet 2007 ingår centutjämning -1,77 euro, korrigering av interna investeringsinkomster och utgifter ,45 euro samt låglönestöd ,14 euro. BORGENSFÖRBINDELSER m.m Bokslut bokslut Belopp i euro per 31 december Fastighets- och bostadsbolag: Fastighets Ab Marstad 1) , ,26 Fastighets Ab Dalnäs , ,30 Summa , ,56 Övriga bolag och samfund där staden innehar majoritet: Mariehamns Centralantenn Ab (MCA) 1) ,91 0,00 Stiftelsen Sjöfartskvarteret i Mariehamn r.s , ,79 Mariehamns Energi Ab 1) , ,45 Summa , ,24 Övriga samfund: Kobba Klintars vänner rf , ,00 Mariehamns Bioenergi Ab , ,98 Ridklubben Sleipner r.f , ,00 Strandnäs FBK 2 950, ,00 Summa , ,98 Borgensförbindelser totalt , ,78 Oindrivet underhållsbidrag , ,48 1) Nya borgensbeslut under år 2007: FAB Marstad euro, MCA euro och Mariehamns Energi Ab euro. M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T E K O N O M I S K Ö V E R S I K T 9

12 DRIFT budget Bokslut bokslut Belopp i euro inkl. interna transaktioner ) S:a kommunbidrag totalt , , ,94 Allmänna sektorn , , ,04 Stadsledning , , ,99 Byggnadsnämnden , , ,54 Miljönämnden , , ,76 Räddningsnämnden , , Sociala sektorn , , ,17 Allm, social verksamhet , , ,48 Barnomsorgen , , ,07 Omsorg- och handikappstöd , , ,62 Utbildnings- och fritidssektorn , , ,12 Skolnämnden , , ,51 Kulturnämnden , , ,79 Vuxenutbildningsnämnden , , ,27 Pommernnämnden , , ,52 Fritidsnämnden , , ,22 Mariebad , , ,81 Tekniska sektorn , , ,71 Stadsplanenämnden , , ,13 Allmän teknisk verksamhet , , ,58 S:a skattefinansierad verksamhet , , ,04 Elverket , , ,61 VA-verket , , ,69 Hamnnämnden , , ,80 S:a avgiftsfinansierad verksamhet , , ,10 1) Inkl. budgetändringar under året som presenteras under respektive anslag. 10 E K O N O M I S K Ö V E R S I K T B O K S L U T M A R I E H A M N S S T A D

13 INVESTERING budget Bokslut bokslut Belopp i euro ) S:a nettoinvestering totalt , , ,16 Allmänna sektorn , , ,84 Stadsledning , , ,76 Räddningsnämnden , , ,08 Sociala sektorn , , ,89 Allmän social verksamhet , ,00 0,00 Omsorg och handikappstöd , , ,89 Utbildnings- och fritidssektorn , , ,89 Skolnämnden , , ,22 Kulturnämnden , , ,91 Vuxenutbildningsnämnden , ,85 0,00 Pommernnämnden , , ,64 Fritidsnämnden , , ,12 Mariebad , ,15 0,00 Tekniska sektorn , , ,53 Allmän teknisk verksamhet , , ,53 S:a skattefinansierad verksamhet , , ,15 Elverket , , ,00 VA-verket , , ,26 Hamnnämnden , , ,75 S:a avgiftsfinansierad verksamhet , , ,01 1) Inkl. budgetändringar under året som presenteras under respektive anslag. Stadens avskrivningstider Immateriella tillgångar... 5 år Materiella tillgångar Mark- och vattenområden... ingen Förvaltnings- och institutionsbyggnader år Bostadsbyggnader år Fabriks- och produktionsbyggnader år Fritidsbyggnader år Ekonomibyggnader år Vattendistributionsnät år Avloppsnät år Fjärrvärmenät år Övriga jord- och vattenkonstruktioner år Broar, kajer och badinrättningar år Naturgasnät år Gator, vägar, torg och parker år Elledningar, transformatorer, utomhusbelysning år Övriga rör- och kabelnät år Fasta lyft- och flyttanordningar år Maskinerier och anordningar vid el-, vatten- o. dyl. verk år Trafikregleringsanordningar...10 år Övriga fasta maskiner, anordningar och konstruktioner...10 år Telefonnät, central och abbonentcentraler...10 år Fartyg av järn...15 år Övriga tunga maskiner...10 år Fartyg av trä och andra flytande arbetsmaskiner...10 år Sjukhus-, hälsovårds- o. dyl. anordningar...10 år Övriga transportmedel...10 år Övriga rörliga arbetsmaskiner...10 år Övriga lätta maskiner...10 år Övriga anordningar och inventarier... 5 år Adb-utrustning... 3 år Övriga materiella nyttigheter... Ingen Pågående nyanläggningar... Ingen Placeringar... Ingen M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T E K O N O M I S K Ö V E R S I K T 11

14 KONCERNEN Under året har Mariehamns stad utökat Fastighet Ab Marstads egna kapital med euro och euro i Mariehamns Centralantenn Ab. Till stiftelsen Sjökvarteret i Mariehamn r.s. flyttades euro från ett aktieinnehav till en grundfond. Stadens aktieinnehav i Ålands Problemavfall Ab överläts åt Ålands Miljöservice (MISE) till ett värde av euro. Koncernens balansomslutning år 2007 slutade på euro. Kommunkoncernen utgör en ekonomisk helhet med Mariehamns stad som modersamfund. Syftet med att presentera en balansräkning för koncernen är i första hand att ge en rättvisande bild av koncernens ekonomiska ställning som om koncernsamfunden utgjorde en enda bokföringsskyldig. I enlighet med anvisningar från kommunsektionens bokföringsnämnd, ingår, förutom Mariehamns stad, följande affärsverk, dottersamfund och kommunalförbund i koncernens balansräkning år 2007: Elverket som affärsverk, Fastighets Ab Marstad, Fastighets Ab Dalnäs, Mariehamns Centralantenn Ab, Stiftelsen Sjökvarteret i Mariehamn r.f., Mariehamns Energi Ab, Ålands Omsorgsförbund kf, Ålands Kommunförbund kf, Södra Ålands Högstadiedistrikt kf (50 % av träningsundervisningen) och Ålands miljöservice kf. Koncerninterna fordringar och skulder har eliminerats. Stadens ägarandel har likaså eliminerats med den s.k. parivärdemetoden. Den innebär att aktier och andelar i koncernsamfunden minskar balansräkningen under posten Bestående aktiva/placeringar med lika stor andel som koncernens aktiekapital eller grundkapital under Eget kapital minskar. Den andel i övriga koncernsamfund som staden inte äger har redovisats under minoritetsandelar. Kommunalförbundens andel i koncernens balansräkning har beräknats post för post utifrån ägarandelen. Stadens ägarandel av Södra Ålands Högstadiedistrikt har beräknats fram genom att ta stadens del i träningsundervisningen och multiplicera detta med träningsundervisningens andel av högstadiedistriktets totala grundkapital. Koncernens organisation och ägarandel i % SAMÄGDA SAMFUND Svinryggens Deponi 50% Kommunalförbund Ålands Kommunförbund 41% Ålands Omsorgsförbund 44% Södra Ålands högstadiedistrikt, träningsundervisn. 50% Intressesamfund FAB Nyfahlers 42% Ålands Vatten 38% Ålands Energi 50% Kraftnät Åland Ab 19% (direkt o. indirekt ägande via Ålands Energi: 22 %) Kraftnät Åland Ab 6 % Mariehamns Energi 20 % Ålands Miljöservice 49% Ålands Problemavfall 49% Mariehamns stad dottersamfund Mariehamns Energi 60% Mariehamns Centralantenn 100% FAB Marstad 100% Stiftelsen Sjökvarteret 100% (direkt o. indirekt ägande via Ålands Energi: 70 % Mariehamns Bio Energi 35% FAB Dalnäs 60% (direkt o. indirekt ägande såsom intressesamfund via Mariehamns Energi: 35 %) 12 E K O N O M I S K Ö V E R S I K T B O K S L U T M A R I E H A M N S S T A D

15 KONCERNENS BALANSR ÄKNING Bokslut Bokslut förändring Belopp i euro per AKTIVA , ,01 1,9% A BESTÅENDE AKTIVA , ,53 0,2% I Imateriella tillgångar , ,49 9,5% Utgifter med lång verkningstid , ,28 7,4% Immateriella rättigheter , ,21 25,2% II Materiella tillgångar , ,34-0,1% Mark- och vattenområden , ,88-0,5% Byggnader och konstruktioner , ,16 3,0% Maskiner och inventarier , ,49 10,6% Övriga materiella tillgångar , ,39 7,1% Förskottsbet. o. nyanläggningar , ,42-64,7% Ill Placeringar , ,70 9,6% Aktier 9 400, ,00 0,0% Andelar , ,23 0,0% Övriga aktier och andelar , ,47 228,3% B FÖRVALTADE MEDEL , ,49-9,3% Landskapsuppdrag , ,83-15,5% Donationsfondernas särsk.täckn , ,66-4,1% C RÖRLIGA AKTIVA , ,99 21,5% I Omsättningstillgångar , ,27 7,9% Material och förnödenheter , ,27 7,9% II Långfristiga fordringar , ,28-63,8% Långfristiga fordringar , ,28-63,8% II Kortfristiga fordringar , ,12 13,4% Kundfordringar , ,42-7,1% Lånefordringar , ,67 292,8% Övriga fordringar , ,96 151,9% Resultatregleringar , ,07-35,0% IV Kassa och bank , ,32 60,2% Kassamedel , ,32 60,2% PASSIVA , ,01 1,9% A EGET KAPITAL , ,62-0,9% Grundkapital , ,96 0,0% Övriga fonder , ,87 10,4% Balanserad vinst/förlust , ,51 7,5% Räkenskapsperiodens resultat , ,28-137,0% MINORITETSANDELAR , ,91-11,7% B AVSKR.DIFF. OCH RESERVER , ,30 0,6% Avskrivningsdifferens , ,30 0,6% D FÖRVALTAT KAPITAL , ,98 29,6% Lanskapsuppdrag och statliga , ,83-20,1% Donationsfondernas kapital , ,15 65,2% E FRÄMMANDE KAPITAL , ,20 4,5% I Långfristigt , ,52 5,0% Skulder till kreditinstitut , ,17 6,8% Lån från offentliga samfund , ,12 3,1% Övriga kreditgivare , ,77 18,0% Övriga långfristiga skulder , ,46 6,1% II Kortfristigt , ,68 1,8% Skulder till kreditinstitut , ,48 8,9% Lån från offentliga samfund , ,49 7,2% Erhållna förskott , ,75 47,4% Leverantörsskulder , ,29-11,9% Resultatregleringar , ,14 9,2% Övriga kortfristiga skulder , ,53 24,0% M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T E K O N O M I S K Ö V E R S I K T 13

16 KONCERnfinansiella nyckeltal Bokslut bokslut förändring Koncernens årsresultat, milj.euro -0,7 1,9-136,8% Räkenskapsperiodens resultat (ingår i det egna kapitalet) Kassamedel 31.12, milj.euro 7,2 4,5 60,0% Kassa, bank och finansiella värdepapper Kassalikviditet 49,6% 31,5% 57,4% Kassa, bank och finansiella värdepapper/kortfristiga skulder Soliditetsgrad i procent 47,5% 48,8% -2,7% Eget kapital/balansomslutningen Lånestock 31.12, milj.euro 81,2 71,3 5,3% Främmande kapitalet minus erhållna förskott, skulder till leverantörer, resultatregleringar och övriga skulder Lån euro/invånare ,3% Lånestock per invånare i euro 14 B O K S L U T M A R I E H A M N S S T A D

17 MARIEHAMNS STAD Personal Årsarbete per förvaltning Personalstyrka och struktur Åldersfördelning ordinarie anställda Antalet inrättade platser i årsarbete samt förverkligat årsarbete 1) fördelar sig på de olika förvaltningarna enligt ovanstående diagram. Där bokslutet överskrider budgeten, beror det i regel på att vikarier har anställts för att verksamheten ska fungera under den ordinarie personalens lagstadgade semester. I det förverkligade årsarbetet inom Barnomsorgen inkluderas assistenter och familjedagvårdare och inom Skolnämnden inkluderas timlärare och elevassistenter, för vilka det inte finns inrättade platser. Personalstyrkan under 2007 uppgick till 820,33 årsarbetare, varav 73% kvinnor och 27% män, enligt följande tabell: Totalt årsarbete Anställda årsarbetare totalt (ordinarie och tillfälliga) ,47 Frånvaro ,14 Årsarbetare 1), 2) ,33 Medelåldern för personal med ordinarie anställning var 46,7 år (2006: 46,3 år). Kvinnornas medelålder var 46,8 år och männens 46,5 år. Diagrammet ovan visar åldersfördelningen. Under 2007 beviljades totalt 17 personer (2006: 20 personer), varav 47 % kvinnor och 53 % män, någon form av pension. Pensionsform Totalt Kvinnor Män Ålderspension 3) Invalidpension Rehabiliteringsstöd ) Årsarbete = + ordinarie och tillfälligt anställda totalt frånvaro (exkl. årssemester). En årsarbetare innebär ett helt års arbetsinsats av en heltidsarbetare. För deltidsanställda uträknas årsarbete enligt syselsättnings%/100*12/anställningstid i månader. 2) Elverket totalt 13,07 årsarbetare (0,8 kvinnor och 12,27 män). 3) Därav en person från Elverket. M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T 15

18 I budgeten för år 2007 godkände stadsfullmäktige en minskning av antalet platser (= tjänster och arbetsavtalsförhållanden) motsvarande 3,26 årsarbetare. Antalet platser har under de senaste åren utvecklats enligt diagrammet ovan. Frånvaro Frånvaron från arbetet motsvarade 125,35 årsarbetare (98,06 kvinnor och 27,29 män) 4). Nedanstående diagram visar vilken typ av frånvaro det varit fråga om. Sjukfrånvaron under 2007 motsvarade 37,31 årsarbetare (kvinnor 27,27 årsarbetare och män 10,04 årsarbetare). Den totala sjukfrånvaron utgörs således av 73 % kvinnor och 27 % män. Sjukfrånvaron uppgick till totalt sjukfrånvarodagar (2006: ) och antalet sjukfrånvarotillfällen var totalt (2006: 1.688). Sjukfrånvaron har ökat med 4,5 % jämfört med Sjukfrånvaron var 4,59 % (2006: 4,25 %) av vanligen arbetad tid. Offentligt uppdrag 2% Skötsel av annan tjänst inom samfundet 20% Skötsel av sjukt barn 1% Sjukledighet 30% Nya platser år Frånvaro 2007 Övrig frånvaro 3% Privat angelägenhet 14% Studieledighet 2% Vårdledighet (efter föräldraledighet) 16% Moderskaps- faderskaps- och föräldraledighet 12% Löner Nya kollektivavtal trädde i kraft från Lönerna höjdes då med 3,4 % inom alla avtalsområden. Därtill betalades en engångsersättning på 270 euro (för heltidsarbete) i december till alla vars anställningsförhållande fortgått utan avbrott minst fyra månader. Den totala lönesumman uppgick till 26,2 milj. euro (2006: 25,6 milj. euro) därav för Elverket euro (2006: euro). För personalutbildning användes euro, vilket är 1,5 % av lönekostnaderna (2006: 1,1 %). Därav användes euro för personalutbildning för Elverket, vilket är 0,8 % av lönekostnaderna (2006: 0,6 %). Totalt 544 utbildningsdagar har registrerats (kvinnor: 465 dagar, män: 79 dagar). Personalpolitik I slutet av år 2004 godkände stadsfullmäktige ett personalstrategiskt program, vars konkreta åtgärdsprogram sträckte sig över åren Under år 2007 har man fortsatt att förverkliga programmet. Verktyget Investors in People (IiP) togs i bruk och utvärderingar gjordes på så gott som samtliga förvaltningar. Alla anställda fick medverka till att upprätta en individuell kompetensutvecklingsplan. För byggandet av systemet för kompetensutveckling erhöll staden delfinansiering från Europeiska socialfonden och Ålands landskapsregering Mål 3 under åren Jämställdhet Arbetet utifrån jämställdhetspolicyn- och programmet fortsätter. Aktuella jämställdhetsnyckeltal tas årligen fram för hela organisationen. Under 2007 bestod stadens personal av 73 % kvinnor och 27 % män, av förvaltningschefer är motsvarande andelar 47 % kvinnor och 53 % män. Bland de anställda arbetade 74 % av kvinnorna heltid, motsvarande siffra är 92 % hos männen. Av de som arbetade deltid är 88 % kvinnor och 12 % män. Föräldraledigheten togs under 2007 ut av 38 personer (74 % kvinnor och 26 % män), kvinnorna tog i medeltal ut 131 kalenderdagar per person och motsvarande siffra är 22 för männen. 4) Frånvaron på Elverket totalt 2,76 årsarbetare. 16 B O K S L U T M A R I E H A M N S S T A D

19 MARIEHAMNS STAD Miljöredovisning Hamntrafiken År Antal Antal Koldioxid Bränsle CO2 ton/år Kolmonoxd Bränsle- Kväve- Svavel Sot-partiklar invånare anlöp CO2 kg/inv ton/år CO, ton/år rester oxider ton/år ton/år hc, ton/år NOx ton/år ,6 7,1 280,2 119,1 14, ,6 6,9 270,2 115,3 13, ,3 7,3 286,7 122,4 14, ,1 8,2 338,5 56,9 16, ,8 9,6 336,7 61,8 19, ,4 9,9 386,6 74,6 19, , ,9 67,6 19,9 MILJÖMÅL Stadsfullmäktiges beslut den 26 september 2007 om övergripande miljömål för Mariehamns stad är en miljöstolpe i ansträngningarna att anpassa staden till de förutsättningar, som såväl ändrade klimatförhållanden som världens energitillgångar för med sig. Oberoende av vad som är orsaken till klimatförändringarna - mänsklig påverkan eller inte - måste stadens energiförsörjning, som inkluderar uppvärmning och elförsörjning av byggnader, kommunikationer till och från liksom också inom staden, spillvattenförsörjning samt renhållning osv, i framtiden baseras i högsta utsträckning på lokal energiproduktion med minimala nettoutsläpp av växthusgaser, men med koppling till regionala och därför även globala nätverk för energiförsörjning. Mariehamns stads övergripande miljö- och energipolitiska mål anger att den verksamhet, som staden bedriver skall vara miljömässigt hållbar. Nettoeffekten på miljön av energianvändning, utsläpp av vatten- och och luftföroreningar, samt materialåtervinning och avfallshantering i anslutning till både stadens egna verksamheter och verksamheter, som staden kan kontrollera, får innan utgången av 2050 inte vara negativ. och 90 % av övrigt avfall skall vara rätt sorterat. Utsläppen till havsvikarna Svibyviken och Slemmern, som omger staden får ej överstiga 2005 års nivå. Utsläppen får 2012 vara högst 50 % av 2005 års utsläppsmängder. Andelen livsmedel, som produceras enligt ekologiskt hållbara metoder och som staden tillhandahåller skola och äldreomsorg m.m. skall uppgå till 75 % Av stadens fastigheter skall år 2012 ifråga om buller och radon 90 % uppfylla gällande normer för god inomhusmiljö. UPPFÖLJNING Klimatpåverkan Miljöprestanda för fastigheter och fordon tillhörande staden samt hamnverksamheten har följts upp i detalj sedan Havsvikarna har följts upp i anslutning till bl.a. Lotsbroverkets recipientkontrollprogram. Trenden för utsläpp av växthusgaser per invånare är en ökning om 8% år 2007 jämfört med referensåret Per invånare var 2007 års koldioxidutsläpp 8,8 ton. Med privata resor kommer många invånare i Mariehamn att bidra med kanske 14 ton koldioxid per år (Figur 1), vilket är en förhållandevis stor påverkan i internationell jämförelse. Stadens övergripande energi- och klimatpolitiska mål är att utsläppen av växthusgaser från verksamheter som staden kan kontrollera per invånare samt per m2 fastighetsbestånd år 2012 är 25 % lägre än de uppskattade utsläppen Målet anges som koldioxidekvivalenter per boende och omfattar de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och IPCC:s definitioner. För måluppfyllelse är kompensation för upptag i kolsänkor tillåten, vilket innebär bl.a. att grönområdena inom staden ges en energipolitisk betydelse. Målet ger också utrymme för befolkningstillväxt utan att direkt ta ställning till utnyttjad total energimängd. Målet styr därigenom mot användning av energikällor som inte ger ett nettotillskott av växthusgaser, men saknar tak på energiförbrukningen. Målet har också en konserverande och/eller stimulerande inverkan för att upprätthålla, utveckla och förhoppningsvis även öka arealen av grönområden som staden har till sitt förfogande. CO2 ton/år Figur 1. Koldioxidutsläpp ton/invånare Övriga mål är att av inköpta varor skall senast år 2012 minst 90 % vara miljömärkta. Av upphandlade tjänster skall år 2012 ifråga om tjänsternas ekonomiska värde minst 75 % utföras av företag, som kan redovisa att de i sin verksamhet tillämpar trovärdiga rutiner för miljöstyrning, t.ex. enligt ISO 14001, EMAS eller motsvarande. Av det brännbara avfallet skall 100 % år 2012 vara fritt från bioavfall inom verksamheter som Mariehamns stad kan kontrollera USA Sverige Kina Stadens mål Resa till Orienten Personbil km Hamnens fartygstrafik Stadens fordon och stadsbussen Stadens förvaltningsbyggnader Bostäder och kontor i staden M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T 17

20 Figur 2. Siktdjup Figur 3. Klorofyll-a meter µg/liter Vår Sommar Höst Vinter Vår Sommar Höst Vinter Vår Sommar Höst Vår Sommar Höst Vinter Vår Sommar Höst Vinter Vår Sommar Höst Skogsö Korrvik Badhusberget Svibyviken Svibyviken Badhusberget Korrvik Skogsö En svårighet vid jämförelser med omvärlden och då främst Sverige, är att man där många gånger räknar med att elenergin produceras utan utsläpp av koldioxid eftersom man med vatten- och kärnkraft kan producera närapå all den elenergimängd som landet behöver. För el som säljs till Åland anges också mycket låga koldioxidutsläpp. Frågan är om en sådan beskrivning ändå är relevant så länge som man inte i avtal har reglerat att endast el utan utsläpp av koldioxid får produceras för Åland. Eftersom sådana avtal ännu inte har upprättats, är det mera riktigt att använda utsläppsvärden för s.k. europa-elmix, eftersom elmarknaden idag är gränsöverskridande. Något, som även återspeglas i dagens energipriser, som i länder med billig vattenkraft numera inte längre skiljer sig i betydande utsträckning från omvärldens. Hamnverksamheten bidrar med en betydande del av stadens koldioxidutsläpp. Utsläppsmängderna från fartygen räknas på avståndet mellan Kobba Klintar och hamnen. Möjligen borde utsläppen räknas på det verkliga meravstånd, som trafiken till och från Mariehamn förorsakar. I så fall skulle utsläppsvolymerna bli betydligt större. Det är fullt möjligt att med relativt enkla medel uppnå de satta energipolitiska målen bl.a. genom att öka andelen lokal energiproduktion i formen av vindkraft samt genom att utnyttja avfallsbränsle från bl.a. stadens reningsverk. Vidare kan importen av vind- och vattenkraftbaserad el styras upp genom strikta avtal med leverantörerna. Om inte hamnverksamheten expanderar i en betydande omfattning bör målet till 2012 ändå kunna uppnås. För att sedan komma vidare är staden beroende av färje- och kryssningsrederiernas välvilja. Renhållning Efter renhållningsreformen 2006 har betydande förbättringar skett. Mängden bioavfall från fastigheter, som staden kontrollerar, har ökat med 41 %, medan mängden brännbart restavfall har minskat i motsvarande grad. Av stadens alla hushåll med hämtning av avfall från fastigheten hade 70 % källsortering, bl.a. åttafackssystem för villor och privata återvinningsstationer för flerbostadshus. Eftersom källsortering infördes som ett frivilligt valbart alternativ överträffar resultatet förväntningarna. Överlag har det visat sig att de som har valt källsortering inom fastigheten är mycket nöjda. Under 2007 öppnades också en ny bemannad återvinningscentral i Norrböle, samtidigt som stadens obemannade återvinningsstationer har lagts ner. Åtgärderna har medfört minskad nedskräpning i staden, vilket märks inte minst vid stadens östra infart, där den största återvinningsstationen tidigare var placerad. Trots den livliga hamntrafiken samt det ekonomiska styrsystem som tillämpas av hamnnämnden är det förhållandevis små mängder avfall som lämnas i hamnen. Framförallt beror detta på att färje- och kryssningrederierna väljer att lämna avfallet i andra större hamnar, där tiderna som fartygen ligger i hamn är betydligt längre än i Mariehamn. Lotsbroverket, Svibyviken och Slemmern Lotsbroverket uppfyller miljöprövningsnämndens synnerligen hårda reningsvillkor, som är 95 % reduktion av biologiskt nedbrytbart avfall (BOD7) och fosfor (Tot-P) samt 70 % reduktion av kväve ( Tot-N). Halterna i det utgående vattnet får vara högst 10 mg/l BOD7, 0.3 mg/l Tot-P och 15 mg/l Tot-N. I jämförelse med utsläppen år 2002 har utsläppen av biologiskt nedbrytbart material minskat med närmare 70 %, medan kväve och fosforutsläppen har minskat med ca 50 % vardera, vilket är ett mycket gott resultat. I Lotsbroverkets recipient, Svibyviken, har siktdjupet varierat som sig bör med årstidsväxlingarna. Längst inne i viken har sikten i bäst fall varit 2 meter. I slutet av maj 2007 var sikten under en period endast 30 cm. Längre ut utanför Västra hamnen har siktdjup om 3-4 meter varit vanliga och längst ut vid Skogsö har över 10 meter kunnat uppmätas tidigt om våren. Figur 2. visar siktdjup i Svibyviken, hamnområdet och vattenområden utanför Mariehamn åren Ett högt värde betyder att vattnet är klart. Ett lågt att vattnet grumlas av planktonorganismer och/eller grumlande föroreningar. 18 B O K S L U T M A R I E H A M N S S T A D

21 Figur 4. Totalfosfor, Tot-P Figur 5. Halter av totalkväve, Tot-N µg/liter µg/liter Vår Sommar Höst Vinter Vår Sommar Höst Vinter Vår Sommar Höst Vår Sommar Höst Vinter Vår Sommar Höst Vinter Vår Sommar Höst Svibyviken Badhusberget Korrvik Skogsö Svibyviken Badhusberget Korrvik Skogsö Höga klorofyllhalter kunde konstateras mellan Badhusberget och Korrvik under våren/försommaren 2006 och längst inne i Svibyviken i stort sett under hela sommaren Toppvärdena ser ut att sammanfalla med höga halter av kväve och fosfor längst inne i Svibyviken. Figur 3. visar klorofyllhalter i Svibyviken, hamnområdet och vattenområden utanför Mariehamn åren Ett lågt värde betyder att vattnet är klart. Ett högt att vattnet innehåller stora mängder planktonalger och möjligen blomning på gång. Halterna av kväve i formen av ammonium tenderar att vara höga under hela vintern längst inne i recipienten, med en förskjutning mot kväve i nitratform senare under våren när nitrifikationsprocesserna sätter igång. Förhållandet indikerar en relativt stor belastning av förorenat vatten från djurhållning och eventuellt enskilda avlopp uppströms Möckelbybäcken i Jomala. Utsläppen till Svibyviken från Lotsbroverket uppgick 2007 till totalt 25,7 ton kväve och 0,44 ton fosfor. Reningsverket tog hand om 96,63 ton kväve och 15,75 ton fosfor. I jämförelse med 2005, innan reningsverkets uppgradering, hade utsläppen 2007 till Svibyviken reducerats med 36 % fosfor och 55 % kväve. Figur 4. visar halter av totalfosfor i Svibyviken, hamnområdet och vattenområden utanför Mariehamn åren Ett lågt värde betyder att vattnets innehåll av näringsämnet fosfor är lågt. Ett högt att vattnet innehåller stora mängder och att förutsättningarna för algblomning är goda när temperaturen stiger och ljuset ökar under vår och sommar. Figur 5. visar halter av totalkväve i Svibyviken, hamnområdet och vattenområden utanför Mariehamn åren Ett lågt värde betyder att vattnets innehåll av näringsämnet kväve är lågt. Ett högt att vattnet innehåller stora mängder och att förutsättningarna för tillväxt av planktonalger och bottenfasta vattenväxter är goda när temperaturen stiger och ljuset ökar under vår och sommar. Staden har inte bedrivit någon särskild kontroll av vattenkvaliteten i Slemmern bl.a. eftersom annat än mindre enskilda samt spridda dagvattenutsläpp och eventuellt läckage från avloppsvattenrör till recipienten inte förekommer. Istället har inriktningen varit att åtgärda vattenledningsystemet för att därigenom minska tillförseln av föroreningar från staden till recipienten. Längden åtgärdade och nybyggda dag- och avloppsvattenledningar var under 2007 ca 2600 meter. Fordonstrafik Antalet fordon i stadens ägo har sedan 2002 ökat med drygt 20 %, likaså bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp. Stadsbussen, som är en fri nyttighet som staden erbjuder invånare och gäster, förlorade 8 % av passagerarna i jämförelse med Utsläppen av koldioxid från busstrafiken är något mindre än tidigare. Så är även fallet med andra luftföroreningar som en följd den modernisering av fordonen som har skett under det senaste året. INTERNATIONELLT SAMARBETE Staden medverkar aktivt med miljö- och energifrågor inom UBC (Union of Baltic Cities), vars medlemmar staden tillhör. I UBC:s energikommission har Mariehamns stad en styrelsepost. Styrkan med samarbetet inom UBC är att frivilliga överenskommelser i konkret utförande inom organisationen kan få en betydande genomslagskraft. Detta har kommit staden till fördel bl.a. i ansträngningarna att åstadkomma samordnade aktioner för att minska på Östersjöns näringsämnesbelastning. Genom arbetet inom energikommissionen har staden erbjudits möjligheter att medverka i gemensamma utvecklingsprojekt inom energiområdet samtidigt som energikommissionen är en outtömlig källa för nytänkande inom området. Genom att Mariehamns stad också är medlem av ICLEI, den globala organisationen för tätorter, har undertecknat Aalborgåtagandena har staden åtagit sig en långtgående anpassning till bl.a. klimatförändringar och andra förutsättningar ifråga om energiförsörjning. Följaktligen är ansvaret stort på både förtroendevalda och tjänstemän att leva upp till åtagandena. M A R I E H A M N S S T A D B O K S L U T 19