Beskrivning av objekttyper inom elkraft i BIS

Transkript

1 BANVERKET BIS Objekttypsbeskrivningar inom elkraft 1 Beskrivning av objekttyper inom elkraft i BIS 1 Generella riktlinjer för elkraftsobjekt Elkraftsobjekt som har flera olika lägen skall i BIS registreras som ETT objekt med flera lägen, och inte som ett objekt per spår. Anledningen är dels att man skall slippa uppdatera på fler än ett ställe, dels att det är lätt att ta fram hur många objekt av aktuell objekttyp som finns inom t.ex. en banregion. Vid angivande av höger eller vänster sida så anges detta mätt i längdmätningens riktning (dvs. med näsan pekandes framåt i stigande längdmätning). Om en term inte är aktuell för objektet ifråga så skall detta (där så är möjligt) anges med det giltiga värdet ej relevant. Om information saknas så skall detta (där så är möjligt) anges med uppgift saknas. Termer som är numeriska saknar som regel de giltiga värdena ej relevant och uppgift saknas, så där blir värdet då 0.0 istället. För ett antal objekttyper finns objekt-objekt koppling, vilket innebär att man på kontaktledningsstolpen (I-dagsläget), har möjlighet att se vilka objekt som sitter i stolpen, till exempel frånskiljare eller transformatorer. När man registrerar frånskiljaren föreslår systemet stolpenummer. När man har valt rätt stolpe, räknas det exakta läget ut för aktuell objekttyp. Stolpen måste registreras innan man registrerar och kopplar ändra objekt till stolpen. Fliken komponenter som finns implementerad på två objekttyper för tillfället, är tänkt att nyttjas för komponenter enligt strukturen i Banverkets anläggningsstruktur (BVS 811). Elkraftsobjekt som är relaterade till kontaktledningssystemet (16,7 Hz) benämns Ktl-aktuell objekttyp, t.ex. Ktl-Driftjord och hjälpkraftsanläggningar (50 Hz) benämns 50 Hz-aktuell objekttyp, t.ex. 50 Hz-Hjälpkraftledning. Till hjälp för inventering av kontaktlednings- och hjälpkraftsobjekt kan aktuell linjeplan användas. 1

2 BANVERKET BIS Objekttypsbeskrivningar inom elkraft 2 2 Ktl-Brygga/övrig upphängning 2.1 Allmänt De olika typerna av Övrig upphängning är Brygga, Konstbyggnad och Tunnel. På linjesträckningar med fler än två spår samt på bangårdar kan upphängning av kontaktledningen göras i kontaktledningsbryggor. Infästning av upphängningspunkter sker även på konstbyggnader och i tunnlar. Övrig upphängning är ett punktobjekt i BIS. När det är en brygga har objektet flera lägen för varje spår som bryggan går över. Kontaktledningen hålls uppe över spåret med hjälp av utliggare som är monterad i bryggan, konstbyggnaden eller tunneln via isolator, rörlig led och en konsol. Det finns 3 typer av utliggare: Enkel-, Sektions- och Växelutliggare. 2

3 BANVERKET BIS Objekttypsbeskrivningar inom elkraft 3 Bild på Enkelutliggare Bild på Sektionsutliggare 3

4 BANVERKET BIS Objekttypsbeskrivningar inom elkraft 4 Bild på Växelutliggare 2.2 Inmatning / ajourhållning Dialogrutan för skapande av nytt objekt (Ktl-Brygga/övrig upph.) är uppdelad i 4 flikar, se figur 1. För fliken "Ktl-Brygga/övrig upph. kan ett värde anges för varje attribut (ruta), fliken innehåller ett flertal termer. Utliggare på bryggor, konstbyggnader eller i tunnlar registreras under fliken Komponenter, se figur 2. Aktuell modell, position och inläggningsdatum läggs in. För ytterligare information om registrering av komponenter i BIS, se BIS Handbok för ajourhållning. Läge detaljerat visar objektets samtliga lägen mot BIS referenssystem. 4

5 BANVERKET BIS Objekttypsbeskrivningar inom elkraft 5 Figur 1. Dialogruta för Ktl-Brygga/övrig upph. Figur 2. Diaglogruta för Ktl-Brygga/övrig upph. (Komponentfliken) Bryggan presenteras i kartan (se figur 3) när bryggan sträcker sig över flera spår ( Spårnr måste då vara ifyllt). Figur 3. Exempel på presentation av brygga 5

6 BANVERKET BIS Objekttypsbeskrivningar inom elkraft 6 3 Ktl-Driftjord 3.1 Allmänt En återledning är en ledning för kontaktledningens returström. Återledningen ansluts till S-räl i driftjordpunkten som är centrerad mellan sugtransformatorerna. Det finns olika typer av driftjord: AT-driftjord, Driftjordpunkt, Tvärförbindning och Z förbindning. Driftjord är ett punktobjekt i BIS med flera lägen som går över flera parallella spår. Specialfall: Läget för Z förbindningen anges vid isolerna (se bild nedan) Isol Isol 3.2 Inmatning / ajourhållning Dialogrutan för skapande av nytt objekt (Ktl-Driftjord) är uppdelad i 3 flikar, se figur 4. För fliken "Ktl-Driftjord" kan ett värde anges för varje attribut (ruta), fliken innehåller ett flertal termer. Läge detaljerat visar objektets samtliga lägen mot BIS referenssystem. 6

7 BANVERKET BIS Objekttypsbeskrivningar inom elkraft 7 Figur 4. Dialogruta för Ktl-Driftjord 4 Ktl-Frånskiljare 4.1 Allmänt En frånskiljare är en mekanisk elkopplare som för säkerhetsändamål i frånläge i varje pol ger ett frånskiljningsavstånd som är betryggande för arbete på den frånskilda elanläggningen. Frånskiljare är ett punktobjekt i BIS med ett läge. Det finns fjärrstyrda och manuella frånskiljare samt olika typer: Lastspår, Enpolig, Tvåpolig, 2 x Enpolig samt Sektionsisolator med frånskiljarkniv. Bild på frånskiljare 7

8 BANVERKET BIS Objekttypsbeskrivningar inom elkraft Inmatning / ajourhållning Dialogrutan för skapande av nytt objekt (Ktl-Frånskiljare) är uppdelad i 3 flikar, se figur 5. För fliken "Ktl-Frånskiljare" kan ett värde anges för varje attribut (ruta), fliken innehåller ett flertal termer. Läge detaljerat visar objektets samtliga lägen mot BIS referenssystem. Fig 5. Dialogruta för Ktl-Frånskiljare 5 Ktl-Ledning 5.1 Allmänt En ledning är normalt spänningsförande, med uppgift att mata eller leda åter ström i elanläggningen under drift. De olika modellerna är: AT-matarledning, Förbiledning, Förstärkningsledning, Jordlina, Matarledning och Återledning. Ledning är ett utsträckt objekt i BIS med flera lägen, men som sträcker sig över ett spår längs med banan. 5.2 Inmatning / ajourhållning Dialogrutan för skapande av nytt objekt (Ktl-Ledning) är uppdelad i 3 flikar, se figur 6. För fliken "Ktl-Ledning" kan ett värde anges för varje attribut (ruta), fliken innehåller ett flertal termer. 8

9 BANVERKET BIS Objekttypsbeskrivningar inom elkraft 9 Läge detaljerat visar objektets samtliga lägen mot BIS referenssystem. Det finns objekt till objekt koppling, vilket innebär att man anger mellan vilka kontaktledningsstolpar ledningen går. Sida om spåret behöver man inte registrera. Fig 6. Dialogruta för Ktl-ledning 6 Ktl-Sektion 6.1 Allmänt Kontaktledningssektion är ett utsträckt objekt i BIS. Kontaktledningssektioner på stationer/bangårdar har därför normalt läge längs flera efter varandra liggande BIS-länkar. För en ktl-sektion anger man t.ex. aktuellt kontaktledningssystem, kontakttråd och bärlina. För en lyckad registrering av objektet på stationer/bangårdar måste man normalt gå in på fliken läge detaljerat för att registrera vilka BIS-länkar som gäller för objektet. Detta gäller i synnerhet när sektionen startar och slutar vid olika spår eller sicksackar mellan olika spår via växelförbindelser (för mer information om det, se BIS Handbok för ajourhållning). I steg 2 planerar vi att man ska kunna peka i platskartan var sektionen byter spår (utveckling i BIS krävs). Exempel på olika Ktl-sektioner, se bilder nedan: 9

10 BANVERKET BIS Objekttypsbeskrivningar inom elkraft 10 VA/FA St St St St VA/FA Ktl-sektion börjar och slutar vid pilarna St St St St Ktl-sektion "växeltråd" med sektionsutliggare börjar och slutar vid pilarna Ktl-sektion "Växeltråd" börjar och slutar vid pil 10

11 BANVERKET BIS Objekttypsbeskrivningar inom elkraft Inmatning / ajourhållning Dialogrutan för skapande av nytt objekt (Ktl-Sektion) är uppdelad i 3 flikar, se figur 7. För fliken "Ktl-Sektion" kan ett värde anges för varje attribut (ruta), fliken innehåller ett flertal termer. Läge detaljerat visar objektets samtliga lägen mot BIS referenssystem. Det finns objekt till objekt koppling, vilket innebär att man anger mellan vilka kontaktledningsstolpar ledningen går. Fig 7. Dialogruta för Ktl-Sektion 7 Ktl-Sektionsisolator 7.1 Allmänt Sektionsisolatorerna ingår som aktiva konstruktionselement i Banverkets olika typer av kontaktledningssystem. Sektionsisolatorerna utgör isolering mellan olika spänningsförande grupper, eller mellan spänningsförande grupp och jord (BVS ). Sektionsisolator är ett punktobjekt i BIS. De olika modellerna är BICC dubbel, BICC enkel, FLURY kort och FLURY lång samt M61 (se bilder nedan). Notera att BICC-modellerna byggs bort. 11

12 BANVERKET BIS Objekttypsbeskrivningar inom elkraft 12 12

13 BANVERKET BIS Objekttypsbeskrivningar inom elkraft Inmatning / ajourhållning Dialogrutan för skapande av nytt objekt (Ktl-Sektionsisolator) är uppdelad i 3 flikar, se figur 8. För fliken "Ktl-Sektionsisolator" kan ett värde anges för varje attribut (ruta), fliken innehåller ett flertal termer. Läge detaljerat visar objektets samtliga lägen mot BIS referenssystem. För detta objekt är det endast 1 läge som visas. Fig 8 Dialogruta för Ktl-Sektionsisolator 13

14 BANVERKET BIS Objekttypsbeskrivningar inom elkraft 14 8 Ktl-Skyddsektion 8.1 Allmänt Varje omformar- eller transformatorstation har ett matningsområde vid sektionerad drift. Vid matningsområdets gräns är de skilda åt med kopplingscentraler, sektioneringsstationer, zongränsbrytare eller omformar- respektive transformatorstation. Normalt samkörs omformar- transformatorstationer med varandra. Skyddsektioner anordnas i områdesgränserna för att skilja utgående linjer från varandra (BVS ). Skyddsektion är ett utsträckt objekt i BIS med flera lägen, men som sträcker sig över ett spår längs med banan. 8.2 Inmatning / ajourhållning Dialogrutan för skapande av nytt objekt (Ktl-Skyddsektion) är uppdelad i 3 flikar, se figur 9. För fliken "Ktl-Skyddsektion" kan ett värde anges för varje attribut (ruta), fliken innehåller ett flertal termer. Läge detaljerat visar objektets samtliga lägen mot BIS referenssystem. Start och slut för Skyddsektion är vid nedkopplingstavlan. Nedkopplingstavla finns som en typ av tavla under objekttypen Tavlor (ej ATC) i BIS. Notera att sektionsisolatorer i skyddsektioner registreras som ett eget objekt under objekttypen Ktl- Sektionsisolator. Fig 9. Dialogruta för Ktl-Skyddsektion 14

15 BANVERKET BIS Objekttypsbeskrivningar inom elkraft 15 9 Ktl-Stolpe 9.1 Allmänt Kontaktledningsstolpe är ett punktobjekt i BIS. Det finns ett antal typer att välja mellan i BIS t.ex. 10/x, 12/x, 20/20/X osv. Siffran före snedsträcket anger stolpens balkdimension. Siffran efter snedstrecket anger stolpens längd. Då stolpen är ingjuten behövs inte uppgiften om stolpens längd utan ersätts av X. Vid två snedstreck anger siffran mellan snedstrecken det såkallade tredje benets dimension. Bokstaven T anger att stolpen är en sugtransformatorstolpe. Generellt sett finns det linjestolpar, brygg-, sugtransformator- och trebent bryggstolpe. Kontaktledningen hålls uppe över spåret med hjälp av utliggare som är monterad i stolpen via isolator, rörlig led och en konsol. Det finns 3 typer av utliggare: Enkel-, Sektions- och Växelutliggare. Bild på en kontaktledningsstolpe 9.2 Inmatning / ajourhållning Dialogrutan för skapande av nytt objekt (Ktl-Stolpe) är uppdelad i 5 flikar, se figur 10. För fliken "Ktl-Stolpe kan ett värde anges för varje attribut (ruta), fliken innehåller ett flertal termer. 15

16 BANVERKET BIS Objekttypsbeskrivningar inom elkraft 16 Attributet Bryggnr ska inte vara kvar på objekttypen Ktl-Stolpe, men vi låter det ligga kvar tillsvidare, som stöd vi inventering/registrering av bryggor under objekttypen Ktl- Brygga/övrig upphängning. Utliggarna på stolpen registreras under fliken Komponenter. Aktuell modell, position (avser spårnr) och inläggningsdatum läggs in. För ytterligare information om registrering av komponenter i BIS, se BIS Handbok för ajourhållning. Fliken Objekt i stolpen är avsedd för andra objekt som är placerade i stolpen, men som inte tillhör individen, till exempel sugtransformatorer som är ett eget objekt i BIS och som har Objekt till objekt koppling till kontaktledningsstolpen. Läge detaljerat visar objektets samtliga lägen mot BIS referenssystem. Fig 10. Dialogruta för Ktl-Stolpe 10 Ktl-Transformator 10.1 Allmänt Sugtransformatorer används för att återleda returströmmen och sitter cirka var 5 km längs elektrifierad järnväg. Vid förstärkning av kraftförsörjningssystemet på en del linjer övergår man från traditionellt sugtransformatorsystem till det i Sverige nya autotransformatorsystemet (AT-system). ATtransformatorerna sätts inomhus i (el-) kiosker. De sitter då på cirka 1 mils avstånd från varandra. Hjälptransformatorernas syfte är att kraftförsörja alla erforderliga hjälpsystem för tågdriften. De sitter på kontaktledningsstolparna. Transformator är ett punktobjekt i BIS. Det finns 4 typer av transformatorer: Autotransformator, Hjälptransformator, Mättransformator och Sugtransformator. 16

17 BANVERKET BIS Objekttypsbeskrivningar inom elkraft 17 Bild på en Autotransformator Inmatning / ajourhållning Dialogrutan för skapande av nytt objekt (Ktl-Transformator) är uppdelad i 3 flikar, se figur 11. För fliken "Ktl-Transformator" kan ett värde anges för varje attribut (ruta), fliken innehåller ett flertal termer. Läge detaljerat visar objektets samtliga lägen mot BIS referenssystem. Det finns objekt till objekt koppling, vilket innebär att man anger i vilken stolpe objektet sitter. Attributet Utförande gäller endast för Sugtransformatorer i nuläget. 17

18 BANVERKET BIS Objekttypsbeskrivningar inom elkraft 18 Fig 11. Dialogruta för Ktl-Transformator Hz-Frånskiljare 11.1 Allmänt En frånskiljare (50 Hz) är en mekanisk elkopplare som för säkerhetsändamål i frånläge i varje pol ger ett frånskiljningsavstånd som är betryggande för arbete på den frånskilda elanläggningen. Frånskiljare för hjälpkraften är ett punktobjekt i BIS med ett läge. Det finns fjärrstyrda och manuella frånskiljare samt två typer: Enpolig och Tvåpolig. Bild på en frånskiljare för hjälpkraftledning 18

19 BANVERKET BIS Objekttypsbeskrivningar inom elkraft Inmatning / ajourhållning Dialogrutan för skapande av nytt objekt (50 Hz-Frånskiljare) är uppdelad i 3 flikar, se figur 12. För fliken "50 Hz-Frånskiljare" kan ett värde anges för varje attribut (ruta), fliken innehåller ett flertal termer. Läge detaljerat visar objektets samtliga lägen mot BIS referenssystem. Fig 12. Dialogruta för 50 Hz-Frånskiljare Hz-Hjälpkraftledning 12.1 Allmänt Hjälpkraftledning är en högspänningsledning som överför elektrisk energi, i regel från omformarstationer, till signal-, belysnings-, växelvärme-, samt till övriga kraftanläggningar på stationer o d. (enligt definition i BVF 055). Det finns olika typer av hjälpkraftledningar, t.ex. 120 Olja (Kabel), 150 Pex (Kabel) och 35 Cu (lina mm2 mtrl). Hjälpkraftledning är ett utsträckt objekt i BIS med flera lägen, men som sträcker sig över ett spår längs med banan. 19

20 BANVERKET BIS Objekttypsbeskrivningar inom elkraft Inmatning / ajourhållning Dialogrutan för skapande av nytt objekt (50 Hz-Hjälpkraftledning) är uppdelad i 3 flikar, se figur 10. För fliken "50 Hz-Hjälpkraftledning" kan ett värde anges för varje attribut (ruta), fliken innehåller ett flertal termer. Läge detaljerat visar objektets samtliga lägen mot BIS referenssystem. Fig 10. Dialogruta för 50 Hz-Hjälpkraftledning Hz-Hjälpkrafttransformator 13.1 Allmänt En hjälpkrafttransformator reducerar spänningen från den som finns i hjälpkraftledningen till den som behövs i lågspänningsanläggningen. Hjälpkrafttransformator är ett punktobjekt i BIS. 20

21 BANVERKET BIS Objekttypsbeskrivningar inom elkraft 21 Bild på en hjälpkrafttransformator monterad i en kontaktledningsstolpe 21

22 BANVERKET BIS Objekttypsbeskrivningar inom elkraft Inmatning / ajourhållning Dialogrutan för skapande av nytt objekt (50 Hz-Hjälpkrafttransformator) är uppdelad i 3 flikar, se figur 11. För fliken "50 Hz-Hjälpkrafttransformator" kan ett värde anges för varje attribut (ruta), fliken innehåller ett flertal termer. Läge detaljerat visar objektets samtliga lägen mot BIS referenssystem. Fig 11. Dialogruta för 50 Hz-Hjälpkrafttransformator 22