Anläggningsspecifika krav Järnväg

Transkript

1 1 (21) Ansvarig enhet - Ansvarig Giltig från Diarienr UHauf- Lisa Bergdahl, uh-controller TRV 2013/40217 Inför skede Fastställd av Gäller för Byggskede Kent Nilsson/CUHauf Trafikverket Dokumenttitel Bandel 141, Piteå, Elektrifiering Anläggningsspecifika krav Järnväg

2 2 (21) Ansvarig enhet - Ansvarig Giltig från Diarienr UHauf- Lisa Bergdahl, uh-controller TRV 2013/40217 Inför skede Fastställd av Gäller för Byggskede Kent Nilsson/CUHauf Trafikverket Dokumenttitel Bandel 141, Piteå, Elektrifiering Beställt av: Namn och organisatorisk enhet: Dessa Anläggningskrav har framtagits av: Enhet Handläggare Funktion UHauf Lisa Bergdahl AKJ samordnare UHauf Lisa Bergdahl Handläggare Trafikering - - Handläggare Fastighet - - Teknikhandläggare Mark UHauf Lisa Bergdahl Teknikhandläggare Geoteknik - - Teknikhandläggare Förorenad mark - - Teknikhandläggare Berg - - Teknikhandläggare Byggnadsverk - - Teknikhandläggare Spår Vectura Sven Lundbäck Teknikhandläggare El - - Teknikhandläggare Signal - - Teknikhandläggare Tele UHauf Lisa Bergdahl Teknikhandläggare Kanalisation - - Teknikhandläggare Teknikbyggnader UHnvf Lars Hedlund Teknikhandläggare Geografisk information - - Handläggare Arbetsmiljö UHauf Lisa Bergdahl Handläggare Miljö

3 Slutversion 3 (21) Innehållsförteckning 1 DEFINITIONER INLEDNING ALLMÄNT SYFTE MED ANLÄGGNINGSSPECIFIKA KRAV JÄRNVÄG PROJEKTBESKRIVNING ÖVERGRIPANDE UTFÖRDA UTREDNINGAR KOPPLING TILL ANDRA PROJEKT EXTERN PÅVERKAN TRAFIKERINGSKRAV TRAFIKSYSTEM DIMENSIONERINGSKRAV TERMINALPRODUKTION TRAFIKERINGSKRAV UNDER BYGGSKEDET TEKNIKÖVERGRIPANDE KRAV GENERELLT TEKNISKA KRAV FÖR ANLÄGGNINGSGODKÄNNANDE SYSTEM/KOMPONENTER DRIFT OCH UNDERHÅLL KRAV PÅ ETAPPLÖSNINGAR GEODETISKA REFERENSSYSTEM LÄNGDMÄTNING GEOGRAFISK INFORMATION NORMALSEKTION FÖR BANAN FROSTFRITT DJUP TERRASSERINGSDJUP TUNNELSÄKERHET TUNNELAERODYNAMIK PLATTFORMAR PLANKORSNINGAR KABELSYSTEM LÄNGS BANAN JORDNING MARKANLÄGGNING UNDERLAG/STATUS ALLMÄNNA KRAV BANUNDERBYGGNAD FUNDAMENT VÄGAR STÄNGSEL OCH RÄCKEN GEOKONSTRUKTIONER UNDERLAG/STATUS ALLMÄNNA KRAV... 14

4 Slutversion 4 (21) 6.3 STABILITET TILLÅTNA SÄTTNINGAR GRUNDLÄGGNING AV KONTAKTLEDNINGSSTOLPAR YT- OCH GRUNDVATTENEFFEKTER FROSTSKYDD SPONTER BERGANLÄGGNING BYGGNADSVERK SPÅRANLÄGGNING ELKRAFTANLÄGGNING UNDERLAG/STATUS ALLMÄNNA KRAV KONTAKTLEDNING HJÄLPKRAFT 50 HZ HÖGSPÄNNING KRAFTFÖRSÖRJNING 50 HZ LÅGSPÄNNING VÄXELVÄRME BELYSNINGSANLÄGGNINGAR FJÄRRSTYRNING SIGNALANLÄGGNING TELEANLÄGGNING KABELKANALISATION UNDERLAG/STATUS ALLMÄNNA KRAV HUVUDKANALISATION TVÄRKANALISATION OBJEKTKANALISATION TEKNIKBYGGNADER OCH SKÅP KRAV PÅ DOKUMENTATION DOKUMENTATION FÖRVALTNINGSDATA HÄLSA, MILJÖ, SÄKERHET, KVALITET (HMSQ) ARBETSMILJÖ MILJÖ FÖRORENADE OMRÅDEN OCH SCHAKTMASSOR SÄKERHET KVALITET STYRANDE DOKUMENT FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR... 21

5 Slutversion 5 (21) 1 DEFINITIONER AKJ Anläggningsspecifika krav Järnväg ERTMS European Rail Traffic Management System (ERTMS) är ett standardiserat europeiskt trafikstyrningssystem för järnvägar med syftet att möjliggöra gränsöverskridande tågtrafik. FOMUL Fasta Objekt Mellan Undersökningssektion och Lastprofil TEN Trans European Network TSD Tekniska specifikationer för driftskompatibilitet 2 INLEDNING 2.1 ALLMÄNT För upprättande av Anläggningsspecifika krav Järnväg tillämpas Trafikverkets styrande dokument exempelvis föreskrifter, standarder, rutiner, normer och policy. I Trafikverkets regelverk ingår tills vidare även Banverkets regelverk som återfinns i f.d. Banverkets verksamhetssystem/bvdok via länk från Trafikverkets intranät. Trafikverkets regelverk är upprättat för internt bruk inom Trafikverket. Kontakta Trafikverket vid tveksamhet i tolkningen av regelverket. Ständig uppdatering och förnyelse av regelverket pågår, varför dess innehåll kan förändras fram till tiden för byggande. Trafikverkets regelverk förtydligas i denna kravspecifikation. Dessutom omfattar denna kravspecifikation krav som inte framgår av Trafikverkets regelverk. För Tekniska specifikationer för driftskompatibilitet (TSD) gäller följande till dess att TSD-kraven är inarbetade i Trafikverkets regelverk: - Kraven i Trafikverkets regelverk och TSD hanteras parallellt - TSD-krav gäller alltid även om de inte framgår av Trafikverkets regelverk - Trafikverkets regelverk får endast skärpa kraven i förhållande till en TSD, annars gäller TSD - TSD gäller vid projekt som finansieras/delfinansieras med EU-medel, även när TSD normalt inte är tillämplig. BVC , Förteckning över kravställning redovisar TSD-krav och om de är inarbetade i Trafikverkets regelverk. Trafikverkets regelverk, som tillämpas för systemets utformning, är uppräknade i respektive teknikkapitel. Trafikverkets regelverk, som är gällande vid fastställande av AKJ, tillämpas om inte annat framgår av kapitel 17. Kraven på anläggningen kan vara formulerade både i funktionskrav och i tekniska krav. I vissa fall har funktionskraven omsatts i tekniska krav. Enbart förvaltarens/anläggningsägarens krav anges i AKJ. Anläggningsspecifika krav Järnväg utgör en helhet, men är strukturerade efter de olika teknikområdena. Kapitel 1 4 samt kapitel 15, 16 och 17 vänder sig till alla som berörs av detta dokument. Övriga kapitel vänder sig primärt till de som svarar för respektive teknikområde inom projektet.

6 Slutversion 6 (21) Avsteg från Trafikverkets styrande dokument kräver dispensförfarande. Vid avsteg från Anläggningsspecifika krav Järnväg upprättas ändringsbegäran enligt BVR 1500, Tekniska riktlinjer, kapitel SYFTE MED ANLÄGGNINGSSPECIFIKA KRAV JÄRNVÄG Anläggningsspecifika krav Järnväg är Trafikverkets krav på projektet avseende trafikering, miljö, teknisk funktion vid byggnation och driftskedet, samt krav på teknisk dokumentation och funktionskrav på den färdiga anläggningen. Anläggningsspecifika krav Järnväg omfattar normalt endast de delar som avser järnvägens infrastruktur och som kommer att förvaltas av Trafikverket. 2.3 PROJEKTBESKRIVNING ÖVERGRIPANDE Till Piteå hamn, Haraholmen, har idag oelektrifierat spår. Spåret ägs av Piteå kommun. Piteå hamn AB har påbörjat ett projekt som avser att elektrifiera Haraholmsspåret och även bygga ut spåranläggningen i Haraholmen. Trafikverkets spår från Piteå driftplats mot Svedjan (Munksund) är elektrifierat. En elektrifiering av spåret kräver att Trafikverkets anslutningsväxel, växel 122, elektrifieras och förses med en frånskiljare. Frånskiljaren behövs för att kunna göra Haraholmsspåret spänningslöst utan att det påverkar spåret mellan Piteå och Svedjan. Från Trafikverkets sida finns inget behov av en fjärrstyrd frånskiljare utan en manuell frånskiljare är tillräckligt. Vill Piteå Hamn AB ha en fjärrstyrd frånskiljare på sikt kan detta utredas i projektet. Funktionsutredningen har lämnat förslag på ett antal olika utredningsalternativ på hur denna kan fjärrstyras men har inte lämnat något slutligt förslag på lösning. Bedömningen, som är gjord av Underhåll Elkraft Kraftsystem är att kraftförsörjningen räcker för att köra ytterligare elektrifierade tåg på Piteåbanan. Det dimensionerande elloket blir RC-lok med 1000 ton som startar två gånger per dygn. Tågen till/från Piteå hamn, Haraholmen respektive Munksund kan inte avgå samtidigt då signalsystemet inte tillåter detta pga av att anläggningarna ingår i samma växlingsområde. Det finns inga planer på att förändra signalsystemet. SYFTE Syftet är att elektrifiera växel 122 för att kunna elektrifiera anslutande spår, Haraholmsspåret, och genom en frånskiljare möjliggöra att Haraholmsspåret kan göras spänningslöst vid t ex underhållsarbeten på banan. PROJEKTOMFATTNING Projektet ska slutföras under senare delen av 2014 och den elektrifierade banan planeras att tas i drift till T15 (tågtidtabell för 2015). PROJEKTBESKRIVNING Funktionsutredningen beskriver vilka åtgärder som ska göras. Nedan följer en kort beskrivning. Växel 122 elektrifieras i samband med elektrifieringen av Haraholmsspåret. Frånskiljare ska monteras i en ny kontaktledningsstolpe. Befintliga kontaktledningsstolpar vid växeln kan behöva flyttas eller kompletteras. Utliggare och återledning behöver monteras och anpassas till befintlig anläggning.

7 Slutversion 7 (21) Återledningskabeln kan komma i konflikt med befintlig belysningsstolpe vid växeln. Om inte belysningsarmaturen kan flyttas och placeras i annan stolpe vid växeln är det möjligt att dra återledaren i kabel i en tvärkanalisation med tillhörande brunnar. Ny skyltning och uppmärkning av kontaktledningsanläggningen och gränssnittet mellan Trafikverkets och Piteå kommuns anläggningar. GEOGRAFISK OMFATTNING Projektet begränsas till växel 122 på bandel 141 vid km och några av de mest närliggande stolparna. 2.4 UTFÖRDA UTREDNINGAR En funktionsutredning Haraholmsspåret, Elektrifiering växel 122 har tagits fram av Trafikverket UHauf (Vectura) under oktober 2013 och utgör underlag till denna AKJ. 2.5 KOPPLING TILL ANDRA PROJEKT Elektrifieringen av växel 122 görs med anledning av Piteå hamn AB:s planerade elektrifiering av Haraholmsspåret. Gränssnittet mellan Statens anläggning (förvaltad av TRV) och Piteå Hamns anläggning måste samordnas med Piteå hamns projekt Elektrifiering, jvg FFU totalentreprenad. STAX25-projektet kan beröra vissa delar eller bör i alla fall samordnas med. 2.6 EXTERN PÅVERKAN Projektet har ingen eller begränsad påverkan på andra trafikslag och verksamheter. Under byggnationen kan ej trafik ske i växeln. Projektet innebär minskad påverkan m a p t ex buller i och med eldrift av lok. 3 TRAFIKERINGSKRAV OMFATTNING/SYFTE Elektrifiering av växel 122 med frånskiljare i samband med elektrifiering av Haraholmsspåret. Tågtrafiken kommer att ske med eldrivna lok till skillnad från nuläget då det sker med diesellok. 3.1 TRAFIKSYSTEM Översiktliga trafikeringskrav 1. Järnvägssystemets delar ska dimensioneras så att anläggningen har kapacitet för att klara minst den trafikmängd som finns idag på bandel Trafikering/Kapacitet 2. Växel 122 ska kunna trafikeras med eldrivna tåg. 3. Anläggningen ska dimensioneras för Rc-lok som startar med 1000 ton 2 gånger per dygn med sth=30km/h.

8 Slutversion 8 (21) Kommentar: Det troliga är att man kommer att gå med 2x500 ton eller ton. I en framtid kan det bli aktuellt med Rc-lok med 1600 ton. Samtidig start av tåg i Munksund och Haraholmen är inte möjligt med dagens signalsystem då båda ingår i samma växlingsområde. Detta är inte tänkt att förändras i och med elektrifieringen av Haraholmsbanan. 4. Trafikverkets anläggning ska kunna trafikeras av samma tågtyper och trafikupplägg som i dagsläget. 5. Lastprofil C ska gälla Driftsäkerhet/tillgänglighet/Störd drift 6. Haraholmsspåret ska kunna göras spänningslöst vid t ex underhållsarbeten i anläggningen utan att detta stör driften på Trafikverkets spår. 3.2 DIMENSIONERINGSKRAV Översiktliga dimensioneringskrav 7. Trafikverkets spåranläggning ska minst ha samma prestanda som före elektrifieringen av växeln avseende LÖ-vägar för specialtransporter samt dimensionering av sth, STAX, STVM och lastprofil. 3.3 TERMINALPRODUKTION 3.4 TRAFIKERINGSKRAV UNDER BYGGSKEDET För att säkerställa trafiksäkerheten i byggskedet och eliminera trafikpåverkande risker ska denna typ av risker identifieras och hanteras i samband med projektering. 8. Riskanalys för projektets trafikpåverkan ska genomföras senast innan bygghandling fastställs. 9. Riskanalysen ska följa RAMS och belysa följande punkter: a) punktlighetspåverkan b) behovet av spår och vägtransporter till och från arbetsplatsen c) årstidsrelaterade förutsättningar 10. Inskränkningar av fria rummet får inte förekomma för bana med pågående trafik. Kravkommentar: Se även inmätning av FOMUL avsnitt Skrivkommentar: Undantag kan medges om det avtalats i förväg i Järnvägsnätsbeskrivningen.

9 Slutversion 9 (21) 4 TEKNIKÖVERGRIPANDE KRAV 4.1 GENERELLT Trafikverkets intention är att ha en helhetssyn på järnvägsanläggningarna för att uppnå en effektiv drift och ett underhållsvänligt, kostnadseffektivt järnvägssystem. Alla förändringar i anläggningen utförs ur ett LCC perspektiv med målsättning att minimera livscykelkostnaderna Redundans Arbete i eller nära driftsatt anläggning 1. Vid arbete i närheten av driftsatt el-, signal- och teleanläggning ska BVF 372 Enhetligt tillträdesskydd för Trafikverkets byggnader och anläggningar följas Inmätning FOMUL 2. Inmätning och registrering av FOMUL ska vara utförd innan ny eller förändrad anläggning får tas i bruk. 3. Om provisorisk trafikering under byggtiden är aktuell så ska inmätning av FOMUL vara utförd innan trafikering tillåts på sådan sträcka. 4.2 TEKNISKA KRAV FÖR ANLÄGGNINGSGODKÄNNANDE TEN-sträcka/-spår Normalhuvudspåret på bandel 141, fram till vxl 50, tillhör icke-ten, kategori XV-M. Övriga spår på Piteå driftplats ut mot Svedjan är sidospår. Aktuellt spår, spårnummer 99, (Piteå Svedjan, Munksund) klassificeras som icke-ten, kategori XV-M Krav om Transportstyrelsens godkännande 4. I ett tidigt skede av projektet, innan upphandling av entreprenör, ska projektet göra ett ställningstagande, med tillhörande riskanalys, om åtgärden omfattas av Transportstyrelsens godkännandeprocess eller inte. Kommentar: Det är Transportstyrelsen som slutligt beslutar om åtgärderna omfattas av godkännandeprocessen eller inte. Avseende riskanalysen se avsnitt nedan. Styrande och vägledande dokument: BVC 1509 Vägledning för anläggningsgodkännande och TMALL 0016 Trafikverkets ställningstagande för Transportstyrelsens godkännandeprocess. Kontakta Trafikverkets Godkännandestödet för guidning/rådgivning i arbetet med ställningstagande och riskanalys TSD öppna punkter 5. För öppna punkter i TSD ska Transportstyrelsens nationella regelverk följas.

10 Slutversion 10 (21) Kommentar: För senaste uppdaterat och/eller utgivet regelverk gå in på Transportstyrelsens hemsida ( Undantag från TSD 6. Undantag från TSD ska hanteras som det vore ett dispensärende Begäran om undantag från TSD Kontakta Trafikverkets Godkännandestödet Beviljade undantag från TSD Denna sträcka kommer i detta skede inte utrustas med signalsystem ERMTS, med hänvisning till dokument Swedish ERTMS implementation plan. När sträckan är aktuell för ERMTS framgår av detta dokument. Därför behöver inte TSD Trafikstyrning och signalering tillämpas i dagsläget Riskanalys för godkännandeprocessen 7. Riskanalysen för godkännandeobjektets livscykel ska göras före projektet fastställer bygghandling om bedömningen är att projektet omfattas av Transportstyrelsens godkännandeprocess. Kommentar: Tillgodose kraven på riskanalys enligt TSFS 2010:116 Transportstyrelsens föreskrift om godkännande av delsystem m.m.. Syftet är att identifiera eventuella risker, som inte hanteras av Trafikverkets regelverk, för anläggningens hela livscykel (driftläge, inklusive byggskede). 4.3 SYSTEM/KOMPONENTER System/komponenter som kan innehålla miljöfarliga ämnen, samt hur dessa ska hanteras redovisas i avsnitt Endast av Trafikverket godkända tekniska system och komponenter ska användas. 9. Det ska inte ingå att anskaffa/utveckla/modifiera tekniska system och komponenter Nationella säkerhetskomponenter/driftskompatibilitetskomponenter Avvikelser från krav i detta avsnitt hanteras genom kontakt med underhållscontroller. 10. Nationella säkerhetskomponenter ska vara godkända av Transportstyrelsen. 11. Driftskompatibilitetskomponenter ska ha EG-försäkran Ny materiel 12. Produkter som ska användas tillhandahålls av Materialservice eller, i andra hand, av leverantör som är godkänd av avdelning Underhåll Anläggningsutveckling. 13. Försörjningskritisk materiel, tidigare s.k. Unikt järnvägsspecifik materiel, får inte användas. 4.4 DRIFT OCH UNDERHÅLL 14. Anläggningen ska utformas så att underhåll och felavhjälpning kan utföras på ett effektivt, miljömässigt och arbetsmiljömässigt riktigt sätt.

11 Slutversion 11 (21) 15. System med larm eller självdiagnostik ska anslutas till driftledningscentral. 4.5 KRAV PÅ ETAPPLÖSNINGAR. 4.6 GEODETISKA REFERENSSYSTEM 16. Referenssystem i plan ska vara SWEREF Kravkommentar: Källa VO Underhåll. Skrivkommentar: Se BVS Koordinatbaserade referenssystem (Järnvägsanläggningar). 17. Referenssystem i höjd ska vara RH 70/RHB 70 Kravkommentar: Källa VO Underhåll. Skrivkommentar: Se BVS Koordinatbaserade referenssystem (Järnvägsanläggningar). 4.7 LÄNGDMÄTNING 18. All längdmätningsangivelse ska hänföras till närmast lägre kilometertavla. Kravkommentar: Källa VO Underhåll, motiv kilometern är sällan exakt en kilometer. 19. I spårväxlar ska startlängdmätningen konnekteras genom bakre korsningsskarv (BKS), dvs. längdmätningen i BKS1= BKS GEOGRAFISK INFORMATION 20. Kompetenskrav ska vara uppfyllt enligt a eller b för, i avtalet / av leverantören, namngiven ansvarig mätningsingenjör: a) Ansvarig mätningsingenjör ska inneha, av Trafikverket utfärdat, intyg för att utföra Mätningstekniska arbeten i Trafikverket. b) Ansvarig mätningsingenjör ska inneha, av Banverket utfärdat, BEHÖRIGHETSINTYG för Mätning och kartläggning inom Banverkets tillsynsområde. Kravkommentar: Källa GD-beslut inkl. rutin TRV 2011/ Skrivkommentar: Motiv bl.a. stöd vid upphandling. 21. Ansvarig mätningsingenjör ska ha dokumenterad erfarenhet av likartat Järnvägsprojekt. Kravkommentar: Källa GD-beslut inkl. rutin TRV 2011/22163 Skrivkommentar: Motiv bl.a. stöd vid upphandling. 22. Ansvarig mätningsingenjör ska ha dokumenterad erfarenhet av mätning i järnvägsmiljö. Kravkommentar: Källa GD-beslut inkl. rutin TRV 2011/22163 Skrivkommentar: Motiv bl.a. stöd vid upphandling. 23. Mätningsarbeten ska utföras enligt BVS Geodetisk mätning Järnvägsanläggningar, BVF , Kodning av geografiska objekt.

12 Slutversion 12 (21) Kravkommentar: Källa VO Underhåll, Skrivkommentar: Motiv i hänvisade dokument Stomnät 24. Stomnätens kvalitet och användbarhet ska först kontrolleras och vid behov uppdateras, samt behållas under hela projekttiden. Kravkommentar: Geodetiska stomnätspunkter är skyddade enligt lag och måste skyddas mot åverkan. Skrivkommentar: Misstanke om eventuella skador eller behov av flytt på mätpunkt, rapporteras till TRV förvaltare av stomnät UHnvf verksamhetsbrevlåda geodesi.jarnvagsdata@trafikverket.se Anslutningsnät i plan Finns från år 2001 t.o.m. km 57, använt nyligt utan kända brister Bruksnät i plan Finns från år 2001 t.o.m. km 57, använt nyligt utan kända brister Anslutningsnät i höjd Anslutningsnät i höjd finns inte uppfört av trafikverket utanför Piteå bangård Detaljmätning 25. Som utgångspunkt för geodetisk mätning i plan och höjd ska endast stompunkter som godkänts av enhet Väg- och järnvägsdata vid avdelning Nationellt Underhåll användas. Kravkommentar: Källa VO Underhåll Skrivkommentar: Se BVS Geodetisk mätning Järnvägsanläggningar Ajourhållning av allmänna kartor 26. Projektet ska meddela enhet Väg- och järnvägsdata vilka objekt som förändrats. Kravkommentar: Källa VO Underhåll. Eftersom förändringar i Trafikverkets anläggning kan påverka Lantmäteriets allmänna kartor finns en överenskommelse med Lantmäteriet att avisera dessa förändringar. Skrivkommentar: Se BVH Förvaltningsdata järnväg Arbetsmetodik mellan förvaltning och nybyggnads- /reinvesteringsprojekt. 4.9 NORMALSEKTION FÖR BANAN 4.10 FROSTFRITT DJUP

13 Slutversion 13 (21) 4.11 TERRASSERINGSDJUP 4.12 TUNNELSÄKERHET 4.13 TUNNELAERODYNAMIK 4.14 PLATTFORMAR 4.15 PLANKORSNINGAR 4.16 KABELSYSTEM LÄNGS BANAN Övriga krav på kablar än nedanstående framgår av respektive teknikkapitel. 27. All hantering av driftsatt kabel ska meddelas till ledningsägaren. Skrivkommentar: Beakta Trafikverkets olika förvaltande enheter. 28. Utsättning av kabel ska alltid begäras hos Trafikverkets kabelanvisning och externa kabelägare. 29. Kablar som tas ur drift inom järnvägsmark ska hanteras enligt BVF , Kabelsystem, avveckling av kablar. 30. Kabelförläggning ska ske samordnat och planerat för att underlätta drift och underhåll samt investeringar Märkning av kablar 31. Kablar ska märkas enligt BVS Kabelsystem, Märkning och markering av kabel. 32. Omärkta kablar som är i drift ska märkas upp och dokumenteras JORDNING 33. Järnvägsanläggningen ska jordas enligt BVS 510 Jordning och skärmning i Trafikverkets anläggningar. 34. Nya jordförbindningar ska utföras med aluminiumkabel. Kravkommentar: Enligt skrivelse Aluminiumkabel för jordning, daterad Den berörda anläggningens jordningar ska dokumenteras på särskild jordningsritning.

14 Slutversion 14 (21) 5 MARKANLÄGGNING OMFATTNING/SYFTE Kontaktledningsstolpar kan behöva flyttas och nya kontaktledningsfundament anläggas. 5.1 UNDERLAG/STATUS Inget. 5.2 ALLMÄNNA KRAV Tekniska krav för anläggningsgodkännande inkl. tekniska specifikationer för driftskompatibilitet, se avsnitt 4.2. För miljökrav, se avsnitt BANUNDERBYGGNAD 5.4 FUNDAMENT 1. Kontaktledningsfundament inklusive stagfundament av betong, ska anordnas för de kontaktledningsstolpar som måste anpassas till spårväxeln och befintligt oelektrifierat spår. Kommentar: Se BVS , Fundament och stagförankring. Elkraftanläggningar. 5.5 VÄGAR 5.6 STÄNGSEL OCH RÄCKEN 6 GEOKONSTRUKTIONER OMFATTNING/SYFTE Kontaktledningsstolpar kan behöva flyttas och nya kontaktledningsfundament anläggas. 6.1 UNDERLAG/STATUS Inget. 6.2 ALLMÄNNA KRAV 1. Befintliga geotekniska ritningar, dokument och utredningar inklusive bilagor och referenser ska i tillämpliga delar utgöra underlag för fortsatt projektering och byggande. Tekniska krav för anläggningsgodkännande inkl. tekniska specifikationer för driftskompatibilitet, se avsnitt 4.2.

15 Slutversion 15 (21) För miljökrav, se avsnitt STABILITET 6.4 TILLÅTNA SÄTTNINGAR 2. Förväntade sättningar ska uppfylla krav enligt BVS , TK Geo. 6.5 GRUNDLÄGGNING AV KONTAKTLEDNINGSSTOLPAR 3. Kontaktledningsfundament ska grundläggas enligt gällande typritningar för BV standardfundament. Kommentar: Se BVS , Fundament och stagförankring Elkraftanläggningar Utförs enligt gällande typritningar för underballast och gällande anläggnings AMA. Verifiera fundamentens vertikala bärförmåga om underkant fundament hamnar i lera. 6.6 YT- OCH GRUNDVATTENEFFEKTER 6.7 FROSTSKYDD 6.8 SPONTER 7 BERGANLÄGGNING 8 BYGGNADSVERK 9 SPÅRANLÄGGNING 10 ELKRAFTANLÄGGNING OMFATTNING/SYFTE Kontaktledningsanläggningen ska anpassas till växeln och kontaktledningen ska dras in till innanför växeln. En handmanövrerad frånskiljare med tillhörande sektionsisolator ska anordnas som gränssnitt mot Haraholmsspåret.

16 Slutversion 16 (21) 10.1 UNDERLAG/STATUS Befintligt kontaktledningssystem på banan, bandel 141 (spår 99) är S4,9/5, ALLMÄNNA KRAV Tekniska krav för anläggningsgodkännande inkl. tekniska specifikationer för driftskompatibilitet, se avsnitt 4.2. För miljökrav, se avsnitt Granskning av handlingar 1. Granskning av handlingar inom elområdet ska utföras av behörig granskare. Se BVF , Behörighet för granskare och besiktningsman Kraftförsörjning för elektrisk tågdrift 15 kv, 16,7 Hz 2. Kontaktledningar ska utföras som BT-system. Kravkommentar: Eftersom detta är en komplettering av befintlig BT-anläggning. 3. Kontroll/justering av reläskyddsinställningar i transformatorstationen i Älvsbyn ska utföras i samband med projektet Elektrifiering Haraholmsspåret KONTAKTLEDNING 4. Växel 122 ska kompletteras med kontaktledning så att det möjligt att trafikera Haraholmsspåret med ellok. Kravkommentar: Grenspår är idag elektrifierat och det kan bli aktuellt att söka dispens för att kunna elektrifiera stamspåret med en grenspårstråd enligt BVS Trådföring i växlar kap 4. I annat fall blir ombyggnationen stor då man måste klippa upp befintlig kontaktledning i grenspåret och låta den gå till avspänning. 5. Kontaktledningsanläggningen på Haraholmsspåret ska sektioneras med en sektionsisolator efter växel En handmanövrerad frånskiljare ska finnas för till- och frånkoppling av Haraholmsspårets kontaktledning. Kravkommentar: Frånskiljare bör vara placerad i den första kontaktledningsstolpen ner efter Haraholmsspåret. 7. Returströmkretsen på Haraholmsspåret ska anslutas till den befintliga återledaren (returströmkretsen). Kravkommentar: Ledningen kan komma i konflikt med befintlig belysningsstolpe. Om inte belysningsarmaturen kan flyttas och placeras i annan stolpe vid växlen är det möjligt att dra återledaren i kabel i en tvärkanalisation med tillhörande brunnar. 8. Stolpmärkning ska följa befintlig stolpnumrering fram till infrastrukturförvaltargränsen. Kravkommentar: Därefter kilometermärkning och löpnummer.

17 Slutversion 17 (21) 9. Ägande- och förvaltningsgränssnitt i ny kontaktledning ska skyltas. Kravkommentar: Skyltningen ska tydligt visa vem som är förvaltare. 10. Kontaktledningssystemet genom växel 122 ska vara av samma typ som befintligt (S4,9/5,9). 11. Förändringar i kopplingsbilden ska uppdateras. Kravkommentar: Enligt BVR Skyddsanordningar 10.4 HJÄLPKRAFT 50 HZ HÖGSPÄNNING 10.5 KRAFTFÖRSÖRJNING 50 HZ LÅGSPÄNNING 10.6 VÄXELVÄRME Finns redan i befintlig växel BELYSNINGSANLÄGGNINGAR 10.8 FJÄRRSTYRNING 11 SIGNALANLÄGGNING 12 TELEANLÄGGNING 13 KABELKANALISATION OMFATTNING/SYFTE Det kan bli aktuellt med tvärkanalisation för återledare om denna kommer i konflikt med stolpe för belysning vid växeln, om inte belysningsarmaturen kan placeras i annan stolpe, och därför inte kan dras i luften UNDERLAG/STATUS Okänd.

18 Slutversion 18 (21) 13.2 ALLMÄNNA KRAV Tekniska krav för anläggningsgodkännande inkl. tekniska specifikationer för driftskompatibilitet, se avsnitt 4.2. För miljökrav, se avsnitt Befintlig felfri kanalisation ska återanvändas HUVUDKANALISATION 13.4 TVÄRKANALISATION 2. Tvärkanalisation dimensioneras med hänsyn till det största antal kablar som kan komma ifråga i aktuell korsning samt dimensioner och begränsningar hos dessa OBJEKTKANALISATION 14 TEKNIKBYGGNADER OCH SKÅP 15 KRAV PÅ DOKUMENTATION 1. Endast tekniska dokument som ska bli förvaltningsdata får använda sig av förvaltningens ritningsnummerserier. Kravkommentar: Krav från enheten Underhåll, Nationellt Underhåll, Väg- och järnvägsdata. 2. Gällande arbetsritningar ska finnas i teknikbyggnaden tills förvaltningshandlingarna är i teknikhuset. Kravkommentar: Krav från enheten Underhåll, Nationellt Underhåll, Väg- och järnvägsdata DOKUMENTATION FÖRVALTNINGSDATA 3. Data överlämnas successivt till enheten Underhåll, Nationellt Underhåll, Väg- och järnvägsdata. Tidskrav framgår i TDOK 2013:0148 Ledtidskrav för väg- och järnväg. Skrivkommentar: Observera krav på dokumentation före trafikstart för respektive etapp, exempelvis spårgeometri (GAD/BIS), mätning och registrering av FOMUL samt ATC-information (PATCY). 4. Efter att slutlig utformning och funktion uppnåtts för berörd anläggningsdel ska förvaltningsdata omgående upprättas/revideras enligt: - BVF Förvaltningsdata järnväg - BVS Förvaltningsdata järnväg, Fil- och utbytesformat för digital information

19 Slutversion 19 (21) - BVMall Förvaltningsdata järnväg - Leveransplan - BVH Förvaltningsdata järnväg- Arbetsmetodik mellan anläggningsprojekt, underhåll och förvaltning - BVH Förvaltningsdata järnväg Banunderbyggnad, banöverbyggnad - BVH Förvaltningsdata järnväg Elanläggning - BVH Förvaltningsdata järnväg Signalanläggning - BVH Förvaltningsdata järnväg Teleanläggning - BVH Förvaltningsdata järnväg Bangårdsanläggning - BVH Förvaltningsdata väg och järnväg Miljö - BVH Förvaltningsdata väg och järnväg Fastighet - BVH Förvaltningsdata järnväg Geografisk data i GAD - BVH Förvaltningsdata järnväg Hantering i IDA - BVF Kodning av geografiska objekt - BVS 501 Ritningshuvudets utformning - TDOK 2012:139 Överlämnande av ny eller förändrad infrastruktur Kravkommentar: Krav från Underhåll, Nationellt Underhåll, Väg- och järnvägsdata för att kunna förvalta anläggningen. 5. Den information som presenteras på ritningarna ska vara samstämmig med informationen som rapporteras till BIS. Kravkommentar: Krav från Underhåll, Nationellt Underhåll, Väg- och järnvägsdata för att erhålla samma information oberoende av vilket system man hämtar informationen ifrån. 6. Om projektet upptäcker fel i de förvaltningsdata som hämtats från IDA eller BIS, och som direkt berör projektet, ska dessa rättas till av projektet i samband med övriga revideringar inom berört teknikområde. Kravkommentar: Krav från Underhåll, Nationellt Underhåll, Väg- och järnvägsdata för att åtgärda brister i förvaltningsdata. Skrivkommentar: Detta gäller för de anläggningar som ingår i projektets åtagande. 7. Om projektet upptäcker brister i andra förvaltningsdata som inte direkt rör det egna projektet ska detta rapporteras in i samband med den slutgiltiga överlämningen. Detta gäller oavsett vilket teknikområde som felen upptäck inom. Brister i förvaltningsdata rapporteras till projektets mottagandekoordinator. Kravkommentar: Krav enligt TDOK 2012:139 Överlämnande av ny eller förändrad infrastruktur för att åtgärda brister och se till att förvaltningsdata kan hålla en hög kvalitet. 8. Projektet ska använda anvisade mallar vid inrapportering till BIS. Kravkommentar: Krav från enheten Underhåll, Nationellt Underhåll, Väg- och järnvägsdata för att underlätta och effektivisera registrering i BIS. Skrivkommentar: Mallarna för inrapportering finns att hämta på Trafikverkets webbplats.

20 Slutversion 20 (21) 9. Uppgifter om mängd farligt avfall som tagits bort ur anläggningen ska lämnas till miljösamordnaren. Kravkommentar: Krav från enheten Underhåll, Anläggningsutveckling, Säkerhet och Miljö, Miljöstöd för införande i Trafikverkets årliga Miljörapport. 16 HÄLSA, MILJÖ, SÄKERHET, KVALITET (HMSQ) 16.1 ARBETSMILJÖ Anläggningen ska utformas så att den kan brukas på ett säkert och miljöriktigt sätt enligt Trafikverkets regler och riktlinjer MILJÖ Anläggningen ska utformas så att den kan brukas på ett säkert och miljöriktigt sätt enligt Trafikverkets regler och riktlinjer Befintlig anläggning Inte aktuellt att beskriva i detta projekt Buller Vibrationer Naturmiljö Kulturmiljö Vatten Mark Berg Klimatanpassning Energi

21 Slutversion 21 (21) Material och kemiska produkter 10. Material och varor ska redovisas enligt kraven i TDOK 2012:22 Material och varor, krav och kriterier avseende innehåll av farliga ämnen. Skrivkommentar: Redovisning ska ske i en Materialförteckning enligt kraven, eller uppgifterna kan också redovisas på annat sätt så länge kraven uppfylls. I redovisningen ingår eventuellt bifogade Produktvalsanalyser och Riskanalyser enligt kraven. Kraven gäller även järnvägsspecifikt material från Materialservice. 11. Kemiska produkter ska innan användning vara granskade av Trafikverkets Kemikaliegranskningsfunktion i enlighet med TDOK 2010:310 och TDOK 2010:311. Kravkommentar: Se TDOK 2012:22 Material och varor krav och kriterier avseende innehåll av farliga ämnen. I första hand används material som uppfyller kriterier enligt BASTA och i andra hand enligt BETA. Används material som inte följer varken BASTA eller BETA kriterier för material, ska detta definieras i förvaltningsdata vid överlämnandet och innehålla produktvalsanalys samt riskanalysen för det farliga ämnet i materialet FÖRORENADE OMRÅDEN OCH SCHAKTMASSOR 16.4 SÄKERHET Inga andra krav än Trafikverkets regler och riktlinjer KVALITET Inga andra krav än Trafikverkets regler och riktlinjer. 17 STYRANDE DOKUMENT 1. I system- och bygghandlingsskedet ska en lista upprättas över samtliga dokument som är styrande för projektets utformning. 2. Listan över styrande dokument ska utgöra en del av överlämnandet och kan även nyttjas för ett godkännande av Anmält Organ. Skrivkommentar: För att möjliggöra validering av kraven i AKJ är det viktigt ur kvalitetssynpunkt att listan är fullständigt ifylld. FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR Inga.