Projekteringsprocessen

Transkript

1 Projekteringsprocessen Kontaktledning Ivar Hedly Samhällsbyggnad, högskoleexamen 2018 Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

2 Förord Denna rapport är skriven under våren 2018 som en avslutande del i elevens utbildning. Målet med examensarbetet har varit att redogöra för beslut som tas i en kontaktledningsprojektering. För att kunna genomföra detta har en skuggprojektering på en tidigare gjord projektering gjorts. En skuggprojektering innebär att någon redan gjort en projektering som går att använda som referens, kan fungera som ett slags facit, fast det finns många sätt att lösa problem på. Jag vill tacka SWECO för alla resurser ni lagt på mitt examensarbete och att jag fått spendera så lång tid med er personal som handläggare och kollegor! Ett personligt tack till Kurt Sehlqvist och Lars Holmgren som hjälpt mig när jag kört fast i programmen eller då jag inte haft full kontroll på vad som ska göras. Tack till Mikael Portin för guidade turer på spåren och grunderna i kontaktledning. Pär Fleuron, en chef som aldrig är närvarande men alltid tillgänglig får inte heller glömmas bort! Hanna Gimbergsson har varit en ängel med korrekturläsning och hjälpt mig strukturera och förtydliga rapporten. i

3 Sammanfattning. Det är vitalt för spårbunden trafik att kontaktledningsnätet fungerar som det ska, eftersom stora problem uppstår om systemet skulle gå sönder. Lappbergs mötesplats är omodern och behöver upprustas. Denna rapport syftar dels till att beskriva hur en sådan projektering skulle kunna se ut, och dels till att redogöra för vilka regler och krav som lett fram till besluten som tagits i projekteringen. Trafikverket ställer enormt höga krav på utformningen av kontaktledningsnätet eftersom det är kostsamt att bygga och ett driftstopp blir mycket dyrt om kontaktledningen skulle rivas ned. De dokument som används kallas för TDOK, följet av ett serienummer med årtal, till exempel: 2014 följet av: I dessa dokument finns alla krav och många rekommendationer som en projektering ska följa. De problemen som uppstod under projekteringen låg främst kring vindavvikelseuträkningarna i slutskedet av projekteringen. En halv sanning är att det egentligen är då den riktiga projekteringen börjar, eftersom uträkningarna och felsökningen då blir lösningsorienterade på allvar. Ändringar i arbetsmodellen görs för att lösa de problem och fel som upptäcks. Färdigprojektering ska leda till att driftsäkerheten ökas i och med en totalrenovering av kontaktledningsnätet. ii

4 Innehåll Förkortningar... iii 1. Inledning Bakgrund Syfte Mål Problemformulering Frågeställning Avgränsningar Metod Grunder i kontaktledningsprojektering Växlar Sektioner Kontaktledningstråd Stolpar, bryggor och fundament Strävor och stag Spannlängd Förankring Namngivning Utliggare BARTRAD Resultat Diskussion Slutsats Referenser Förkortningar MKP matematisk korsningspunkt. FSK främre stödkant räl TDOK - Trafikverkets Styrande och Stödjande dokument. FP förankringspunkt RÖK rälsöverkant iii

5 1. Inledning 1.1 Bakgrund Examensarbetet är en del av elevens utbildning, och det är ett utbildningsbevis för att eleven tillgodosett sig kunskap under sin utbildning, lärt sig att arbeta självständigt och lärt sig att kunna lösa de problem som uppstår i en projektering. Sweco har gett eleven i uppdrag att projektera ett mötesspår i Lappberg, en sträcka som ligger ca 1 mil västnordväst om Gällivare. 1.2 Syfte Elevens syfte är att fördjupa sin kunskap inom kontaktledningsprojektering, vilket ska ske genom att projektera en mötesplats i Lappberg. Syftet för projekteringen är att öka kapaciteten för tågtrafiken mellan Gällivare och Kiruna. 1.3 Mål Projekteringen ska leda till ökad kapacitet på sträckan Gällivare Kiruna. 1.4 Problemformulering Kapacitetsproblemet mellan Gällivare och Kiruna beror främst på mycket tung trafik och att sträckan är dåligt underhållen. Mötesplatsen ska upprustas för att förhindra driftstörningar. Hur ska kontaktledningsprojekteringen se ut för en ökad kapacitet? 1.5 Frågeställning Hur ska stolparna och kontaktledningen sitta för att uppfylla krav och föreskrifter och för att uppnå en god funktion på de förlängda mötesplatserna? 1.6 Avgränsningar Projekteringen berör enbart utvald mötesplats. Det är kontaktledningen som har projekterats, vilket innebär att mark, spår, signal och kanalisation inte har tagits hänsyn till. 2. Metod För att kunna ta välgrundade beslut under projekteringen har mycket tid lagts på inläsning av Trafikverkets material om projektering. Järnvägen är hårt styrd av regler för hur den ska utformas och dessa regler finns i dokument som Trafikverket tillhandahåller. Dokumenten innehåller även rekommendationer och sätter upp premisser för när man kan göra avsteg från regler. Beslut som har fattats i projekteringen har i största möjliga mån följt de regler och rekommendationer som ges, och så få avsteg som möjligt är gjorda. Projekteringen har skett i programmet SE Microstation v8i SS4 och kontrollberäkningar är gjorda i programmet BARTRAD. 1

6 2.1 Grunder i kontaktledningsprojektering. Alla som arbetar inom järnvägen kan ta del av de styrdokument som Trafikverket tillhandahåller. De reglerar hur en projektering ska se ut. De benämns till exempel TDOK 2014:0637. Årtalet står för vilket år dokumentet är skrivet och de fyra siffrorna efter årtalet är ett löpnummer. TDOK2014:0637 har som dokumenttitel: BVH 543,3501 Elkraftanläggningar, projektering av Trafikverkets högspänningsledningar för järnväg. Det är ett grunddokument som beskriver grunderna i kontaktledningsprojektering. Dokumentet är uppbyggt som ett litet uppslagsverk. Där finns grunderna till nästan hela projekteringen, men dokumentet hänvisar vidare till fördjupnings-tdok, som i sin tur går ner på detaljnivå för de krav och regler som finns. Se Figur 1 för ett urklipp ur TDOK2014:0637 Detta är ett exempel på hur grunddokumentet fungerar. FIGUR 1 FÖR ETT URKLIPP UR TDOK2014:0637 MKP = matematisk korsningspunkt, är den plats där grenspåret i växeln skulle skära huvudspåret om den var tillräckligt lång. För att hitta dessa dokument, besök: i: DokumentID-rutan sök på de fyra sista siffrorna i till exempel TDOK 2014:0637 för att få tillgång till trafikverkets dokument. 2

7 2.2 Växlar Vid placering av kontaktledningsstolpar måste projektören förhålla sig till vissa bestämda mått. Det finns objekt och föremål längs linjen som kommer styra projekteringen. Om projektören till exempel måste bygga en bro över en å, ska stolparna placeras före och efter bron, alltså inte på bron. Växlar styr placeringen av kontaktledningsstolpen. Detta beror på att spåret grenar sig i två vid en växel och att båda spåren behöver ha en egen kontaktledning för att tågen ska få kraft. Det ska inte finnas en sträcka där tågen saknar kontakt med kontaktledningen eftersom det då finns risk att en ljusbåge bildas då kontakt uppstår igen. I projekteringen strävas därför efter att göra en kort övergång där tågen har kontakt med två stycken kontaktledningar. Av den anledningen ställs specifika krav på placering av stolpen vid en växel. Se Tabell 1: Avstånd mellan MKP och växelstolpen samt avståndet mellan FSK och MKP för olika växeltyper för växelgeometri. (TDOK 2014:0079, u.d.) FSK = främre stödkant räl, kortändan på rälsen i växeln. Tabell 1: Avstånd mellan MKP och växelstolpen samt avståndet mellan FSK och MKP för olika växeltyper Växelgeometri 800-läge 900-läge läge läge läge FSK [m] [m] läge [m] [m] [m] [m] MKP [m] 208-1:9 6,70 7,80 8,85 9,84 10,79 11,70 11,54 225/190-1:9 6,68 7,78 8,83 9,82 10,77 11,70 11, :9 5,28 6,61 7,86 9,05 10,19 11,28 16,62 225/480-1:12 9,59 10,80 12,00 13,20 14,40 15,60 9, :12 7,48 9,19 10,81 12,35 13,82 15,24 20,80 600/365-1:12 8,09 9,72 11,25 12,71 14,11 15,44 18, :13 8,06 9,90 11,60 13,31 14,89 16,41 22, :13 8,34 10,14 11,85 13,48 15,03 16,52 21, :14 7,75 9,87 11,87 13,77 15,58 17,33 27, :15 11,14 12,99 14,73 16,39 17,98 19,50 19, :15 11,34 13,13 14,83 16,44 17,98 19,50 18, :15 9,56 11,67 13,67 15,57 17,39 19,13 25, : ,40 14,06 16,57 18,96 21,24 23,43 32, : ,09 19,92 23,55 27,00 30,30 33,46 47, : ,80 21,64 25,26 28,76 32,01 35,17 45,44 Det olika lägena i tabellen representerar hur lång ifrån MKP som stolpen bör placeras för att önskat läge i växeln ska nås, det finns olika typer av växlar och därför finns det många olika mått för var i växeln som kontakledningsstolpen kommer att placeras. 3

8 2.3 Sektioner Kontaktledningarna är indelade i sektioner, vilka kan variera i längd beroende på vilket system man bygger efter. Normala sektioner är mellan 600 och 1320 meter långa. Anledningen till att det finns reglerade längder på sektioner är att stål expanderar i varmt väder och krymper i kallare väder. Till exempel skiljer en kontakttråd på 1300 meter två meter i längd med en temperaturskillnad på 90 C. (+50 C till -40 C). Andra faktorer som påverkar längden på en sektion är: banans högsta tillåtna hastighet banans geometri och profil vilken typ av trafik som ska bedrivas på banan framtida trafikförutsättningar. Det finns en mängd olika kontaktledningssystem. I Lappberg projekteras ST9,8/9,8 kn och ST7.1/7.1. ST är förkortning för S - stavisolator och T - tillsatsrör. 9.8/9.8kN är viktavspänningen på kontaktledningen och bärtråden. Eftersom det är viktigt att tråden hänger i samma läge oavsett årstid används vikter med utväxling för att spänna tråden. Är det många kurvor blir sektionerna kortare på grund av att draget i tråden ökar. Det finns även system som heter SYT där Y står för Y- lina, som ger bättre inmatning av elektricitet mellan stolparna. Vid sektioner är det precis som vid växlar mer noggrant med var kontaktledningsstolparna är placerade, eftersom tåget vid en sektionsövergång byter kontaktledningstråd. Se Figur 2. Sektionsövergång. Trafikverket tillhandahåller tabeller med rekommenderade placeringar, se Figur 3 tabell över sektionsplacering. b1, b3, b4 och b5 är hur stolpar bör placeras för att en sektionsövergång ska bli korrekt i en kurva, de sträck som går mellan B1- b5 - b4 är kontaktledningstråden, där tråden är streckad blir den lyft det innebär att tåget inte längre kommer ha kontakt med den tråden utan tar vid b3-b1-b2 tråden istället. Se Figur 3 tabell över sektionsplacering för de olika måtten. FIGUR 2. SEKTIONSÖVERGÅNG. (TDOK 2014:0846, U.D.) 4

9 FIGUR 3 TABELL ÖVER SEKTIONSPLACERING (TDOK 2014:0846, U.D.) Avståndet mellan två kontaktledningsstolpar bör inte överskrida 60 meter, men i vissa fall tillåts små avsteg. Stolparna bör inte placeras tätare än nödvändigt eftersom kostnaden då blir högre. I branta kurvor måste stolparna dock placeras närmare varandra för att trådläget inte ska bli fel. 60 metersgränsen beror dels på att tråden hänger ner i mitten så att den blir svår att göra viktavspänning på vid avstånd längre än 60 meter, och dels på att tråden kan pendla i kraftig vind vilket kan leda till så kallad vindavdrift, som innebär att tågen tappar kontakten med tråden om vindpendlingen blir för stor. Tabell och bild är hämtad ur (TDOK 2014:0846, u.d.). 2.4 Kontaktledningstråd Kontaktledningstråden ska aldrig vara mer än 400 mm från spårmitt. Är den längre ifrån kan den tappa kontakten med strömavtagaren som sitter på tåget vilket leder till att tåget blir strömlöst. Det finns krav uppställda för kontaktledningstråden: Trådläget ska vara lika med eller mindre än 400mm Trådläget ska vara lika med eller större än 200mm med 800mm tillsatsrör. Vindavdriften ska vara mindre än 500mm anpassade till dagens strömavtagare. Draget ska vara större än 70 kn Draget ska vara mindre än 900kN Dessa krav finns i (TDOK 2014:0850, u.d.) 5

10 2.5 Stolpar, bryggor och fundament Det finns ett antal olika fundament som stolpar kan placeras på, och typ 2, 5 och 6 är de som används idag. Dock väljer många att projektera bangårdar enbart med typ 5 fast den är både större och dyrare än typ 2. Detta görs av flera anledningar. Till att börja med blir det lättare för en entreprenör när det bara finns ett fundament att välja på. Dessutom är typ 5 det mest flexibla fundamentet, det vill säga att olika stolpar och strävor kan monteras på det. Typ 5 klarar även mer tryck och drag. När det kommer till de andra fundamentstyperna rekommenderas typ 2 att användas när typ 5 inte får plats. Typ 6 används när sugtransformatorer monteras på stolpen. (TDOK 2014:0902, u.d.) Stolpar finns att tillgå i olika dimensioner: 12/8,1 och 16/8,1 12 respektive 16 står för bredden (cm) och 8,1 står för höjden (m) När en enkel utliggare monteras används 12/8,1 stolpar, eftersom de klarar av de påfrestningar som en utliggare ger. Monteras däremot en dubbelutliggare (vid växlar eller sektionsövergångar), kommer stolpen att utsättas för större påfrestning och måste därför dimensioneras till den grövre stolpen (16/8,1) Det finns stolpar som monteras vid bryggor, och de kallas bryggstolpar. De är dimensionerade 20/9,0 alltså 20 centimeter breda och 9 meter höga. (TDOK 2014:0637, u.d.) Bryggor används främst vid mötesplatser och bangårdar där det ofta är för trångt mellan spåren för att placera stolpar. Bryggor ligger mellan två stolpar och utliggare monteras i bryggan eller i stolpen om den är tillräckligt nära spåret. I projektering av bryggor eftersträvas jämna metertal mellan stolparna, eftersom bryggorna endast går att montera till hela meter. Om det är 16 meter mellan stolparna byggs en brygga på 17 meter för att ha ett överhäng på ca 0.5 meter på varje sida, vilket underlättar montering. (TDOK 2014:0903, u.d.) Bryggor finns i olika dimensioner beroende på hur långa de ska vara. B76, B87, B13-7 är olika typer av dimensioner där B står för brygga, första siffran är bryggans höjd i meter och andra siffran är basen i decimeter. 2.6 Strävor och stag Strävor är en extramonterad stålbalk på stolpen för att ge den extra stabilitet främst i tryck. Strävor används där det är trångt och människor i rörelse. Strävor kostar mer än stag som är en extra lina som hjälper till att ta dragkraft, är fäst i stolpens topp och förankras i marken ca 20 meter bort. (TDOK 2014:0637, u.d.) 2.7 Spannlängd Spannlängd är avståndet mellan kontaktledning och stolpar och bryggor. Projekteringen ska ske enligt system ST9,8/9,8 där spannlängden inte får överstiga 60 meter. Dock kan avvikelser accepteras på upp till 2 meter. Ett sådant undantag skulle kunna vara i befintlig banvall där en stolpe måste flyttas på grund av dåliga markförhållanden. (TDOK 2014:0850, u.d.) 2.8 Förankring En förankringspunkt är en punkt där kontaktledningen sitter fast. Den påverkas inte av temperatur, och bör vara placerad så nära mitten som möjligt av en sektion, dock aldrig längre än 750 meter ifrån viktavspänningen. Är sektionen kortare än 570 m kan man använda enbart viktavspänning i den ena änden och fastförankring i den andra. (TDOK 2014:0850, u.d.) 6

11 2.9 Namngivning Namngivning av stolpar sker utifrån vilket kilometertal de ligger vid. De namnges till exempel , och så vidare och vid varje ny kilometer börjar räkningen om från 1. Namngivning går alltid i riktning bort från Stockholms centralstation. Alla objekt som sätts ut på en projektering skall namnges enligt bestämda former som anvisas i (TDOK 2014:0862, u.d.). Alla stolpar och bryggor ska namnges i stigande ordning. De stolpar som är parvis placerade har samma nummer men den på höger sida märks med a om det är fler. Figur 4 Exempel stolpnummer, visar vilka etiketter som syns vid en vanlig projektering. Ny står för att det är ny byggnation, det vill säga inte befintlig. Typ 5 är fundament. 20/9.0 är dimensionering på balk, är kilometertal och stolpnummer. FIGUR 4 EXEMPEL STOLPNUMMER 2.10 Utliggare Utliggare är den mekanik som bär kontaktledningstråden, normal höjd från rälsöverkant är 5500 millimeter, hänvisas i (TDOK 2014:0850, u.d.) Bärtråden ska normalt vara 1500 millimeter över kontaktledningstråden, men den kan sänkas i tillexempel tunnlar och kraftiga kurvor, dock kortast möjligt till 350 millimeter över kontakttråden. Vid växlar och sektionsövergångar används special utliggare. När två spår går ihop till ett kommer två kontaktledningar i samma stolpe och de utliggare som används här skapar ett lyft på den sekundära kontakttråden. (TDOK 2014:0850, u.d.) 2.11 BARTRAD BARTRAD är Trafikverkets program för bärtrådsberäkningar. All nödvändig information från modellen matas in i programmet och programmet redovisar vilka spann som inte uppfyller Trafikverkets krav. 7

12 3 Resultat I följande del kommer min arbetsgång att beskrivas. Besluten som tagits har stöd i de dokument Trafikverket tillhandahåller. Jag har fått stor hjälp från Kurt Sehlqvist och Lars Holmgren, vilka har talat om för mig i vilka TDOK jag kan kunnat hitta informationen jag sökt. Mötesplatsen i Lappberg ligger i ett fjällområde. Det finns inte mycket där förutom ett vindkraftverk och fjällbjörkar. Mötesplatsen består av tre spår, varav huvudspåret är benämnt som spår tre och de två sidospåren är spår två respektive spår ett. De spåren är cirka 650 meter långa. Mötesplatsen ligger cirka 1380 kilometer från Stockholm centralstation. Eftersom växlar styr placering av stolpar började projekteringen med att ta reda på var växlarna i låg längs linjen. Undersökningen av mötesplatsen visade att det totalt finns fyra stycken växlar: två i varsin ända av mötesspåret. Växlarna ligger i kilometertal och Figur 7 Projektering_1 visar till höger i bilden första växeln i projekteringen, den gula triangeln. Mitt i bilden syns texten EV-SJ :15, som är beteckningen på spåret och växeln. Växeln är proportionerad 1 på 15. Det betyder att för varje 15 centimeter på längden har spåret avvikit en centimeter åt sidan. Med den informationen som grund går det att hitta 900 läget, i den punkten är det möjligt att placera en växelutliggare som håller en tråd i 400 läget och en tråd i 900 läget vilket gör att tåget som byter spår får ström från en ny kontaktledning. Se Figur 6 Växel 900 läge och Figur 5 Växel 400 läge. Se även förklaring i 2.2 växlar. FIGUR 7 PROJEKTERING_1 FIGUR 6 VÄXEL 900 LÄGE FIGUR 5 VÄXEL 400 LÄGE 8

13 I Figur 5 Växel 400 läge ser vi det gulsteckade området som föreställer växeln. Varje ytterkant av det gula området representerar spårmitt för varsitt spår. De gula kryssen representerar var utliggaren håller tråden. Just i detta läge har ett tåg som åker på det nedre spåret kontakt med två stycken kontaktlednignar. Dock viker övre tråden bort så att tåget tappar kontakt med den övre tråden och enbart har kontakt med den nedre tråden. Till vänster i bilden ser vi att tråden byter färg till röd och blir punktstreckad, det betyder att tråden lyfts, då tappar tåget kontakt med den tråden och har bara kontakt med en ledning. När denna stolpe nu är placerad i rätt läge fortgick projekteringen söderut eftersom det är i riktning mot närmaste sektionsövergång. Eftersom trådläget behöver placeras noggrant vid en sektionsövergång påverkar det var stolparna kommer att stå. Figur 9 Sektion övergång visar markeringen för sektionen och Figur 8 Byte av kontaktledning visar hur en övergång ska se ut. För att detta resultat skulle uppnås placerades utliggaren i stolpe så att trådläget blev V30H10 och stolpe i V20V60. Det är den första benämningen som är den kontakledning som tåget tar ström ifrån. FIGUR 8 BYTE AV KONTAKTLEDNING FIGUR 9 SEKTIONS ÖVERGÅNG Vid uppmätning i mitten på spannlängden blir avståndet mellan de två kontaktledningarna 400 centimeter. När tråden byter färg, se Figur 8 Byte av kontaktledning, betyder det att bytet av kontaktledningstråd sker och tråden går till avspänning. I Figur 8 Byte av kontaktledning syns en vit siffra, 56.0, det är spannet i meter mellan stolparna. Här blev avståndet kortare än 60 meter för att få rätt trådläge. Spannet är medvetet lagt på 58 meter för att vid montage kunna ha viss rörlighet om fasta hinder som bäckar, dy, stenblock eller liknande finns på projekterad plats. 9

14 När dessa två fasta punkter nu är projekterade har jag inga andra fasta punkter att förhålla mig till. Därefter projekterades biten emellan dessa stolpar. Nästa växel sätter också krav på placering av stolpar för att kontaktledningen ska vara i rätt läge. Spår två och ett är sidospår med lägre hastighet. På de spåren används ett annat avspänningssystem, ST7.1/7.1 än på spår tre som är huvudspåret. I denna växel valdes att göra en direktavspänning vilket innebär att kontaktledningen går direkt till en stolpe för avspänning. Figur 10 Direktavspänning visar hur V90-tråden går från grön till röd direkt i utliggaren, vilket innebär att tåget där tappar kontakten med ledningen för att gå vidare i till avspännings stolpen. Figur 11 avspänningsstolpe. visar hur kontaktledningstråden går direkt till en stolpe med en monterad sträva. (Det är den gröna triangeln.) FIGUR 10 DIREKTAVSPÄNNING FIGUR 11 AVSPÄNNINGSSTOLPE När den södra delen var färdigprojekterad flyttades fokus till den norra delen, där även växlar och sektionsövergångar finns. Som tidigare letas MKP upp för att kunna bestämma var i växeln 800-läget finns för att placera en stolpe med en dubbel utliggare. Det visade sig vara samma geometri på dessa växlar som på dem i södra ändan av mötesspåret, dvs 1:15. 10

15 Vid kilometertal 1381 tar denna sektion slut, men det är som tidigare bestämt en fast punkt. Figur 12 Norra sektionen visar hur avspänningen ser ut för den kontaktledning som skall fortsätta bort från mötesspåret, men visar även hur kontaktledningen för spår tre spänns av. I bilden är strävan placerad norrut, eftersom spåret som går norrut är ett ST 9.8/9.8 system medan det som går söderut är ett ST 7.1/7.1 vilket inte är lika tungt. Utliggarna som syns i denna bild är av typ C och A. Typ C lyfter 2 trådar som går till viktavspänning medans typ A håller i den kontaktledning som är aktiv. Tråden ligger i läge V30 och typ A betyder att utliggaren drar tråden mot stolpen. Spannen blev 45.5 och 43.5 meter långa för att trådläget skulle bli korrekt i växlar och i sektionsövergången. Växlarna som ligger i norra änden projekterades efter sektionsövergången, återigen fick spår två en direkt hängning och spår ett en tvåstegsavhängning. Eftersom de fasta punkterna är satta i hela mötesplatsen kan nu resten projekteras. FIGUR 12 NORRA SEKTIONEN 11

16 Alla tre trådars spårläge måste tas i beaktning när det sker en övergång från kontaktledningsstolpar, där det oftast går en eller två trådar, till en brygga där tre eller fler trådar är upphängda. Ingen av trådarna får vara utanför kravet på det spår som följs, vilket innebär att avståndet till första stolpen kommer att bero på den tråd vars läge är först att inte följa kraven. I detta fall blev det spår tre som styrde, på 58 meter från förra stolpen, avstånden för spår två och ett blev såldes mycket kortare än normen och 46.3 meter. Se Figur 13 övergång till brygga FIGUR 13 ÖVERGÅNG TILL BRYGGA Vidare kommer nästa brygga också vara beroende av den tråd vars läge först hamnar i felmarginalen. Det betyder att projekteringen blir svårare då det finns fler parametrar att förhålla sig till. Jag projekterade med 58 meter mellan stolparna, men när bärtrådsberäkningen gjordes visade det sig att det är i längsta laget och det troligtvis hade varit bättre att ha kortare spann. En kurvig bangård kräver nästan att bryggorna ligger närmare varandra, se Figur 14 mötesspåret, för att trådläget ska bli perfekt. FIGUR 14 MÖTESSPÅRET De gröna områdena är cirkellinjer. Brunt representerar klotoider och ljusblå är raka linjer. Mötesspåret projekterades med ett spann på cirka 58 meter mellan bryggorna. Vid den norra delen kortades avståndet ner för att övergången till stolpar skulle bli jämn, eftersom det utan förkortning hade blivit ett för långt eller ett extremt kort avstånd mellan brygga och stolpe. Avstånden är därför förkortade, se Figur 15 Mötesplats norr. En erfaren projektör hade försökt göra en bättre utjämning än vad jag gjorde. Det hade varit snyggare att flytta bryggan i mitten fem meter norrut för att ge 50 meter på de båda spannen. 12

17 FIGUR 15 MÖTESPLATS NORR När detta är projekterat måste beräkningar utföras för att se att kontaktråden inte hänger för långt från spårmitten eller att vindavvikelsen inte är för stor, samt kontrollera att draget i tråden är inom det tillåtna spannet. Det sker genom att använda programmet BARTRAD som Trafikverket tillhandahåller. Kompatibiliteten är låg vilket betyder att mycket handpåläggning måste göras för att beräkningar ska kunna utföras. Stolpar, kurvor och upphängnings typ, position, systemhöjd och eventuella lyft läggs in för hand. När all data är inmatad utför programmet alla beräkningar. Felmeddelanden berättar var och hur kraven inte uppfyllts vilket möjliggör åtgärder i Microstation. Eftersom programmen inte pratar med varandra är det enklast att testa sig fram i BARTRAD med olika alternativ, till exempel att flytta stolpar eller lägen för att klara kraven. När beräkningen är godkänd gäller det att återgå till Microstation och ändra efter de nya positionerna som är inmatade i BARTRAD. En miss jag arbetade länge med var spår etts kurva ut ur växeln. Jag hade för långt avstånd mellan bryggorna och klarade inte att få rätt trådläge när vindavvikelsen beräknades i BARTRAD. Ett alternativen för att lösa problemet var att korta ner avståndet mellan alla bryggor, men då måste hela projekteringen göras om. Det andra alternativet var att montera en extra enkel stolpe där trådläget inte klarades, vilket också gjordes. I övervägning med min handledare (Sehlqvust, 2018) om vad som är smartast kan detta alternativ övervägas eftersom en tätare bryggplacering kan medföra en ytterligare brygga, vilket är dyrare än att placera en extra kontaktledningsstolpe som i detta fall Stolpen är extra insatt för att få trådläget i rätt position. Figur 16 Extra insatt stolpe. FIGUR 16 EXTRA INSATT STOLPE Det krävdes många små justeringar för att få alla beräkningar att bli godkända, då det ofta handlade om några millimeters marginaler i avvikelser. När alla tre trådlägen klarade BARTRADS uträkningar uppdaterades modellen i Microstation för att stämma överens med beräkningarna. 13

18 4 Diskussion För att underlätta beräkningen hade det varit smidigare att placera bryggorna närmare varandra. Den projektering som redan är gjord har mellan 45 och 50 meter mellan bryggorna, vilket gör att trådläget är både enklare och mer stabilt, och att uträkningen blir enklare än vad min placering är. Målet ses ändå som uppnått då mötesspåren är projekterade med godkända värden. Trådläget i växlar är mycket viktigt att få rätt. Att projektera rakspår och kurvor utan sektionsövergångar är förhållandevis enkelt eftersom man har ett avstånd och trådläge som bestämmer hur projekteringen ska bli. I växlar och sektionsövergångar blir det genast mer komplicerat då många regler och föreskrifter måste följas för att uppnå en god funktionalitet på järnvägen. Erfarenheten av att projektera säger mig att det är enklare att ha lite tätare mellan stolparna för att trådläget skall bli enklare att få korrekt. 5 Slutsats Skuggprojektering som inlärningsmetod är mycket användbar då det på sätt och vis finns ett facit över en projektering. Den som utför skuggprojekteringen har något att förhålla sig till, men samtidigt finns det frihet i att ta egna beslut eftersom det finns många sätt att lösa ett problem. En stor del av kontaktledningsprojektering går åt till att leta efter de regler och föreskrifter som Trafikverket har. Att arbeta med ett projekt som redan är gjort är mycket nyttigt då man måste lösa de problem som uppstår. På grund av att det är en verklig plats och en verklig station och inte ett påhittat problem går det inte att slarva, eftersom det potentiellt skulle kunna gå att använda skuggprojekteringen i verkligheten. Frågeställningen om kapacitetsbrist är svår att svara på. Troligtvis kommer säkerheten att öka eftersom reglerna och föreskrifterna är efterföljda i projekteringen, men eftersom anläggningen inte är byggd än, går det inte att dra en empirisk slutsats om ökad kapacitet. 14

19 Referenser 2014:0902, T. (u.d.). Trafikverket. Hämtat från Sehlqvust, K. (den ). Kontaktlednings projektör. (I. Hedly, Intervjuare) TDOK 2014:0079. (u.d.). Hämtat från TDOK 2014:0637. (u.d.). Hämtat från TDOK 2014:0846. (u.d.). Hämtat från TDOK 2014:0850. (u.d.). Hämtat från TDOK 2014:0862. (u.d.). Hämtat från TDOK 2014:0902. (u.d.). Hämtat från TDOK 2014:0903. (u.d.). Hämtat från Trafikverket. (u.d.). Hämtat från 15