Stationer för realistisk trafik, anpassade för moduler

Transkript

1 Stationer för realistisk trafik, anpassade för moduler av Lars Ljungberg Kapitel 1

2 Begrepp För att alla skall veta vad jag menar så följer en begreppsförklaring sett ur min synvinkel. Detta innebär att vissa begrepp kanske inte är 100% korrekta, även om jag försöker att använda dem korrekt. Station Station betyder för många en plats varifrån man kan stiga på / kliva av tåget. Min egen definition, som jag kommer att använda här är: Trafikplats där tåg kan mötas. Med detta menar jag att även en enkel mötesstation på linjen där inget personutbyte sker eller en bangård räknas som station. Kravet är en genomgående linje (en säckbangård är också godkänd). Rena industribangårdar lämnas utanför i denna byggserie. Säckbangård En bangård med enbart en linjeanslutning i en ände. Vanligt vid större personbangårdar. Göteborg C är ett exempel på säckbangård. Modul En modul är en bit modelljärnväg byggd efter en modulstandard, så att den kan kopplas ihop med andra moduler av samma standard. För att det skall kunna ske, så finns standardiserade mått för placering av bulthål gentemot rälsen, hur man elektriskt kopplar ihop modulerna etc. Modulgavel Den kant av en modul som placeras i kant i kant med modulgavel på annan modul. Vald modulstandard beskriver hur spår får passera mellan två moduler Sektion En sektion är en del av en modul om modulen är delad i flera bitar. Stationsmoduler har en tendens att bli långa och då är det smidigt att dela upp modulen i sektioner för att bli hanterlig vid t.ex. transport. Sektionsgavel Gavlar mellan sådana sektionsdelar på en modul behöver inte följa modulstandarden utan kan byggas så det fungerar bäst för konstruktionen i sin helhet. Interchange I USA är banorna privatägda. Utbyte av godsvagnar mellan bolagen sker ofta vid en s.k. interchange. Kan vara ett spår mellan de båda bolagens banor eller en liten gemensam bangård som båda bolagen har tillgång till. Teamtrack En amerikansk lastplats dit kunder som inte har egen spår kör för att lasta/lossa mellan tåg och lastbil. Spårkors Den del där skenorna korsas i en växel. I dagligt tal felaktigt kallat för hjärtstycke.

3 Kors Två spår som korsar varandra. Korsningsväxel Kors med möjlighet att växla från det ena till det andra spåret. Enkel korsningsväxel kan bara växla från ett av spåren.. Dubbel korsningsväxel (vanligast i modell) kan växla från båda spåren. S-kurva Övergång från kurva åt ena hållet till kurva åt andra hållet utan raksträcka emellan. Kan skapa problem för långa fordon så som personvagnar. För att det inte skall bildas en s-kurva krävs en raksträcka som minst är lika lång som det längsta fordonet som skall köras på sträckan. Skyddsspår För att förhindra att ett tåg skall kunna rulla ut genom en växel och komma ivägen för ett tåg på linjen, har man en extra växel och ett kort spår som leder bort från linjen och som avslutas med en stoppbock. Detta korta spår kallas skyddsspår. Derail I USA har man en variant på skyddsspår. Funderar som en halv växel och får tåget att spåra ur i riktning bort från linjen. Den anordningen kallas derail. Lite ovanlig i modell, men finns att köpa. Unit För att ha ett skalaoberoende sätt att beskriva längd har man i USA infört begreppet unit=längden av en vagn på 40 skal foot. För att göra saker och ting lite enklare så har jag en egen unit motsvarande en vagn på 50 skalfot (175mm i H0). Det motsvarar ungefär längden av en Gbs i Sverige (den är något kortare).

4 Enkla stationstyper Stickspårstation En station kan vara så enkel att den består av huvudspåret och en växel med ett stickspår ditt ett tåg kan köra in vid möte. Det mötande tågen kan sedan passera på huvudspåret. Det första tåget får sedan back ut från stickspåret och kan sedan fortsätta sin färd. Figur 1. En fördel med en sådan station är att den är enkel och fungerar bra om det är ett kort och ett långt tåg som skall mötas. En annan fördel är att den kan få plats på en modul utan att modulen behöver delas i sektioner. En nackdel är att den är klumpig om längre tåg skall kunna mötas. Då krävs ett längre stickspår och modulen behövs troligen delas i sektioner. Långa tåg som backas genom en växel kan ge upphov till problem. Om man vill efterlikna äldre tider då tågen var korta passar denna typ av station bra. Om man dessutom lägger till ett stationshus och några plattformar så blir det hela genast en fullständig station. Figur 2

5 Enkel mötesstation En enkel mötesstation består av ett huvudspår, två växlar och ett sidospår som förbinder de båda växlarna. Figur 3 I de större skalorna är det lämpligt att bygga en mötesstation i två eller fler sektioner då annars sidospåret blir för kort för att vara riktigt användbart. Sidospåret bör vara så långt att ett normallångt tåg får plats. Vad som är normallångt beror mycket vilket tidsperiod man bygger, och om man kör europeiskt eller amerikanskt. Om man bygger en eller flera mellansektioner som kan placeras mellan yttersektionerna kan man enkelt anpassa stationen för olika behov. T.ex. hemma kör man utan mellan sektion medans man på modulträffar så tar man med mellansektionen. Modulen blir också behändig att transportera i kortare sektioner. Figur 4 Själv så tycker jag att ett tåg med minst 10 unit längd+lok bör få plats på sidospåret. Lite av vitsen med moduler är ju att man skall kunna köra lite längre tåg på stora banor, och då måste de längre tågen också kunna mötas.

6 Utökad mötesstation En mötesstation kan enkelt utökas med ett stickspår till en lastkaj eller godsmagasin. Tillsammans med några plattformar och ett stationshus har man en ganska intressant trafikplats, där inte bara möten sker utan även rangering av vagnar till/från lastkaj eller godsmagasin. Figur 5 Figur 6 visar en annan variant med stickspår till en lastkaj/lastplats av något slag. Dock så leder placeringen av växeln till stickspåret att det uppstår en s-kurva vid in/utfart till stickspåret. En bättre placering av växeln är att placera den enligt figur 7 Figur 6 Figur 7 Man behöver inte heller begränsa sig till bara ett stickspår. Växlarna på sidospåret i figur 8 bildar dock en s-kurva, så att ersätta dem med en dubbel korsningsväxel (figur 9) är en bra lösning. Dels så blir man av med s-kurvan, dels så vinner man lite spårlängd på det långa stickspåret. Dock är denna lösning mindre vanlig i verkligheten då korsningsväxlar är dyra. Figur 8

7 Figur 9 Om man bygger modern tidsperiod, så har mötesstationer idag skyddsspår i var ände av sidospåret. En sådan station kan se ut som figur 10. Figur 10