Samordnande Populus-program

Transkript

1 Samordnande Populus-program Lägesrapport 2014 projekt Ioannis Dimitriou1 och Lars Rytter2 1 2 SLU, Inst. f. växtproduktionsekologi, Box 7043, Uppsala (Ioannis.Dimitriou@slu.se) Skogforsk, Ekebo 2250, Svalöv (Lars.Rytter@skogforsk.se) 1

2 Omslagsbild: Årets poppeldag genomfördes på Ultuna den 4:e september med exkursion till poppelförsök i Krusenberg utanför Uppsala. Bilden visar ett etableringsförsök med poppel på jordbruksmark, som var en av punkterna på exkursionen. Dagen arrangerades gemensamt av Samordningsprojektet och Nationella Poppelkommissionen. Foto: Anneli Adler 2

3 Samordnande Populus Program Lägesrapport 2014 Ioannis Dimitriou (SLU) och Lars Rytter (Skogforsk) Energimyndighetens Samordnande Populus-program (P ) genomförde sitt tredje möte på SLUs Ekologicentrum i Uppsala torsdag den 4e september Totalt 27 poppelintressenter som representerade olika områden (forskare, entreprenörer, lantbrukare, företagare, myndigheter) deltog i mötet (se den bifogade deltagarlista i bilaga 1). Mötet följde det årliga mötet av den Nationella Poppelkommissionen (se bifogat program och dagordning i bilaga 2). Under seminariet presenterades olika forskningsprojekt där poppel/asp men även salix ingår och som initierades efter våren En kort sammanfattning av alla föredrag som presenterades vid årets seminarium finns i bilaga 3 i den här rapporten. Det har varit två projektmöten innan detta där alla pågående poppel/hybridasp projekt har presenterats; presentationerna finns sammanfattade i de två tidigare lägesrapporten. Efter alla presentationen en del av gruppen besökte tre olika forskningsprojekt som etablerades från SLU, Inst. av Växtproduktionsekologi, runt omkring Krusenberg området. En kort sammanfattning av alla presentationer under denna dag presenteras nedan. Jannis Dimitriou förevisar grundvattenrör för studier av utlakning av kol och näring från snabbväxande lövträdsodlingar. Foto: A. Adler. 3

4 Bilaga 1: Deltagare på projektets seminarium den 4:e september 2014 Plats: SLU, Ekologicentrum, Uppsala (Ulls väg 16) Namn Adler, Anneli Ahlgren, Serina Beyer, Friderike Black-Samuelsson, Sanna Böhlenius, Henrik Christersson, Lars Dimitriou, Jannis Edelfeldt, Stina Ek, Mathias Granhall, Ulf Hedberg, Gösta Hjelm, Birger Johansson, Karin Johansson, Tord Karaçić, Almir Larsson, Stig Legeby, Helen Lundborg, Anna Porsö, Charlotta Ramstedt, Mauritz Rosenqvist, Håkan Rönnberg-Wästljung, Anki Rytter, Lars Samils, Berit Schüberg, Håkan Weih, Martin Welc Mahrez, Monika Organisation Swe Tree Technologies (STT) SLU, Energi och teknik, Uppsala SLU, Växtproduktionsekologi, Uppsala Skogsstyrelsen SLU, Sydsvensk skogsvetenskap, Alnarp SLU, Växtproduktionsekologi, Uppsala SLU, Växtproduktionsekologi, Uppsala SLU, Växtproduktionsekologi, Uppsala Hushållningssällskapet Sjuhärad konsult odlare Sala SLU, Växtproduktionsekologi, Uppsala Skogforsk, Svalöv/SLU, Sydsv. skogsvetenskap, Alnarp SLU, Energi och teknik, Uppsala SLU, Växtproduktionsekologi, Uppsala European Willow Breeding (EWB) SLU Energimyndigheten SLU, Energi och teknik, Uppsala BioRemed konsult SLU, Växtbiologi och skogsgenetik, Uppsala Skogforsk, Svalöv SLU, Skoglig mykologi och växtpatologi, Uppsala Torsta AB, Ås SLU, Växtproduktionsekologi, Uppsala SLU, Växtproduktionsekologi, Uppsala 27 personer 4

5 Bilaga 2: Program och dagordning den 4:e september 2014 för Nationella Poppelkommissions årsmöte, samt efterföljande seminarium för projektet Samordnande Populus-program. Plats: SLU, Ekologicentrum, Uppsala (Ullsväg 16) ( Kaffe Årsmöte Nationella Poppelkommissionen Dagordning 1. Årsmötet öppnas 2. Val av ordförande för årsmötet 3. Val av sekreterare för årsmötet 4. Val av två justerare för årsmötet 5. Information om International Poplar Commission (IPC) och nationella poppelkommissionen 6. Årsberättelse 7. Ansvarsfrihet för styrelsen 8. Val av styrelsemedlemmar 9. Information om stadgar 10. Information om poppelkommissionens hemsida 11. Övriga frågor 12. Mötet avslutas Samordningsprojektets seminarium (moderator Ioannis Dimitriou). OBS! Varje presentation inklusive frågor har 10 minuter till förfogande. 1. Poppel på åkermark Modellstudier för volym- och biomassaskattningar samt betydelse för markkol och utlakning vid olika skötselmetoder (Ioannis Dimitriou SLU) 2. Stubbskottsutveckling efter gödsling kring poppelstubbar (Tord Johansson SLU) 3. Etablering av poppel på åker- och skogsmark (Karin Johansson Skogforsk/SLU) 4. Rotskottuppslag i hybridasp tillväxt och skötselmöjligheter (Lars Rytter Skogforsk) 5. Odling av hybridasp i norrland, Korsningsarbete och etableringserfarenheter. (Håkan Schüberg, Torsta AB) 6. Frågor och kort diskussion Lunch på Ekologicentrum Samordningsprojektets seminarium, forts. 1. Poppelforskning i Alnarp (Henrik Böhlenius SLU) 2. Associationskartering av biomassaegenskaper i Salix (Anki Rönnberg-Wästljung SLU) 3. Användning av Salix för marksanering och samtidig energigröda dubbel nytta (Mauritz Ramstedt BioRemed) 4. Praktiska erfarenheter av lövträdsplantering på åkermark (Gösta Hedberg - lantbrukare, Skräddarbo, Sala) 5. Skall vi odla Salix på åkermarken? (Stig Larsson EWB) 6. Uppfattningar om Salix i praktiken (Håkan Rosenqvist konsult) 7. Frågor och kort diskussion Kaffe Exkursion till Krusenberg. Presentationer av olika poppelförsök: Almir Karacic (SLU), Anneli Adler (SweTree Technologies), Ioannis Dimitriou (SLU) Avslutning 5

6 Bilaga 3: Sammanfattningar av presentationer under tredje mötet av samordnande Populus-program Böhlenius, Henrik Dimitriou, Jannis Dimitriou, Jannis Hedberg, Gösta Johansson, Tord Johansson, Karin Larsson, Stig Ramstedt, Mauritz Rosenqvist, Håkan Rytter, Lars Rönnberg-Wästljung, Anki Schüberg, Håkan Poppelforskning i Alnarp Poppel på åkermark Modellstudier för volym- och biomassaskattningar Betydelse för markkol och utlakning vid olika skötselmetoder Praktiska erfarenheter av lövträdsplantering på åkermark Stubbskottsutveckling efter gödsling kring poppelstubbar Etablering av poppel på åker- och skogsmark Skall vi odla Salix på åkermarken? Användning av Salix för marksanering och samtidig energigröda dubbel nytta Uppfattningar om Salix i praktiken Rotskottuppslag i hybridasp tillväxt och skötselmöjligheter Associationskartering av biomassaegenskaper i Salix Odling av hybridasp i Norrland. -korsningsarbete och etableringserfarenheter Weih, Martin Den internationella poppelkommissionen (IPC) reformbeslut 2014 (information under NPCs årsmöte) I Krusenberg skedde presentationer av fältförsök av Anneli Adler, Almir Karacic och Jannis Dimitriou 6

7 Metodutveckling för effektiv mikroförökning av Populus trichocarpa Anneli Adler (SweTree Technologies) Anneli berättade om sitt projekt i samband med den exkursion som följde efter seminariet. Projektet pågår under tiden och finansieras till viss del av Energimyndigheten. Projektet kan sammanfattas på följande sätt: Det finns ett behov av att kunna föröka poppelplantor in vitro för att på kort tid få fram ett stort antal plantor från lovande nya individer för tester i olika odlingsområden, och för att producera patogenfria plantor. Projektets mål är att utveckla en effektiv metod för mikroförökning av elitkloner av Populus trichocarpa. Det kommer att förbättra möjligheten att snabbt öka biomassaproduktionen från poppelkloner med goda odlingsegenskaper för nordiskt klimat. Klontest på åkermark vid Krusenberg. Anneli längst till höger. Okänd fotograf. 7

8 Poppelforskning i Alnarp Henrik Böhlenius (SLU, Alnarp) Arbetet i Alnarp ligger under projektet Mer och bättre biobränsle med snabbväxande lövträd på svensk skogsmark, som finansieras av Energimyndigheten. Syftet med det projektet är att: 1) utarbeta rekommendationer till skogsbruket för effektiv odling av poppel och hybridasp på skogsmark i olika regioner i Sverige, samt 2) undersöka möjligheten att i framtiden ytterligare öka tillväxten i poppel och hybridasp genom användning av genteknisk modifierade elitkloner. Ett nationellt fältförsök kommer att etableras. Dessutom kommer existerande fältförsök med transgen hybridasp att utvärderas. Henrik inledde med att beskriva poppelforskningen i stort och var projektet har sin verksamhet med hjälp av nedanstående bild. Därefter presenterades ett försök i Sångletorp, Skåne, där man studerar tillväxt och röjningsalternativ i avverkad poppel av klonen OP-42. Medelproduktionen innan avverkning av den planterade generationen uppgick till 8,9 ton TS av stam- och grenbiomassa ha -1 år -1 efter 14 år. Efter skörden kom ett nytt bestånd upp med i snitt 6 stubbskott per träd. Nu studeras fyra olika varianter av röjning/gallring i det stubbskottgenererade poppelbeståndet enligt nedanstående bild. 8

9 9

10 Modellstudier för volym- och biomassaskattningar Jannis Dimitriou (SLU, Uppsala) Projektet genomförs och finansieras av Energimyndigheten och sammanfattades av Jannis på följande vis: Mål Projektet skall: - utveckla verktyg för beskrivning av poppelns volym- och biomassaproduktion på beståndsnivå under olika skötselmetoder - studera effekterna på stubbskottens utveckling efter gödsling runt poppelstubbar. Vad gäller gödsling är hypotesen att gödslingseffekten kommer att stimulera stubbskottens höjdutveckling och därmed öka den framtida biomassproduktionen. Arbetet inom de två delprojekten har resulterat i två olika uppsatser som har submittats i Springers tidskrift Bioenergy Research. En sammanfattning av dessa uppsatser ska inkluderas i den sista lägesrapporten av projektet. 10

11 Betydelse för markkol och utlakning vid olika skötselmetoder Jannis Dimitriou (SLU, Uppsala) Projektet genomförs och finansieras av Energimyndigheten. I projektet undersöks poppelodlingens (inklusive hybridasp) betydelse för förrådet av markkol och för vattenkvalitet, samt hur gödsling påverkar tillväxt och vattenkvalitet. Provtagning av mark, installation av grundvattenrör för vattenprovtagning, samt utläggning av gödslingsförsök sker i befintliga poppelodlingar av varierande ålder för att betydelsen av beståndsålder ska kunna bestämmas. Som referens används angränsande jordbruksmark. Kraven på ingående odlingar har varit följande: Poppel (första generation), alternativt poppel andra generation eller hybridasp, Närliggande fält med åkergrödor (alternativt betesmark), Mer än 10 år gamla, Känd historik (relativt känd för närliggande referensfält), Platt område (för att underlätta jämförelser mellan poppel och åkergrödor) Bestånden i nedanstående tabell ansågs uppfylla kraven och ingår i projektet. Gödslingsförsök etablerades i 4 av bestånden (Billinge, Sätuna, Stora Vallskog och Stöpen) med tre olika givor: 0, 75 och 150 kg N (Urea N46) per hektar. Resultaten efter 1 år (se figur nedan) indikerar att gödslingen tidigt haft en positiv effekt på tillväxten men spridningen är betydande inom varje försökslokal. 11

12 Relative DBH increases (%) after 1 year of fertilization for the different poplar fields and treatments. Bars indicate standard error of the mean (SEM) (n=3). 12

13 Praktiska erfarenheter av lövträdsplantering på åkermark Gösta Hedberg (odlare, Sala) Gösta redogjorde för de försöksodlingar han har på sina marker och det verkliga ekonomiska och tillväxtmässiga utfallet vid en jämförelse med gårdsstöd och mellan trädslag. De trädslag som testades var gran, vårtbjörk, hybridlärk och hybridasp. Lönsamheten, räknat per hektar, blev bäst för hybridasp och lägst för gran (se nedanstående tabell). Både hybridlärk och hybridasp tålde en internränta på 7 %. Gran Vårtbjörk Hybridlärk Hybridasp Antal träd m 3 fpb Grundyta i m Energiinnehåll 529 MWh 488 MWh MWh MWh Värde fritt KVV á 225/MWh kr kr kr kr Etableringskostnad/skötsel kr kr kr kr Fällningskostnad kr kr kr kr Flisning och frakt per MWh 76,40 76,40 76,40 76,40 TB2 fritt KVV Sala kr kr kr kr Gösta konstaterade också att odling av vissa snabbväxande trädslag är en lönsammare affär än att erhålla gårdsstöd. Jämfört med gårdsstöd på kr/år (vid 3% kalkylränta) TB2 per år för GRAN är kr TB2 per år för VÅRTBJÖRK är kr TB2 per år för HYBRIDLÄRK är kr TB2 per år för HYBRIDASP är kr 13

14 Stubbskottutveckling efter gödsling kring poppelstubbar Tord Johansson (SLU, Uppsala) Tord redogjorde för syfte och upplägg för delprojektet enligt nedan. De gödslade försöken på etablerade poppelbestånd (15 20 år gamla) som har initierats inom Energimyndighetens projekt Poppel på jordbruksmark Betydelse för markkol och utlakning, samt effekt av gödsling (P ) mäts under projektets gång för att bedöma gödslingseffekten. Resultat om tillväxtskillnader på trädnivå från dessa studier ska användas i detta projekt och ska testas för att prognostisera den långsiktiga effekten på produktionen på beståndsnivå. I försöket kommer tre av de bestånd som ingick i det tidigare projektet Studier av poppelns rot- och stubbvikt, skottbildning och volymproduktion att användas. Stubbskotten är två år gamla och härstammar från en och samma klon (OP 42). På de tre lokalerna ingår två kvävegivor, 75 resp. 150 kg N/ha, tillsammans med en obehandlad del. Gödslingsförsöket är designat som ett randomiserat blockförsök med 9 upprepningar. Runt stubben gödslas en cirkelyta med radien 5 m ( 80 m 2 ). Gödslingen runt varje stubbe inom respektive yta genomfördes under Stubbskottens antal, diameter och höjd mättes vid anläggningen och därefter mäts stubbskottstillväxten (antal, höjd och diameter) årligen i slutet av de tre följande vegetationsperioderna. Fältförsöket beräknas pågå till 2015 och eventuella tillväxtskillnader mellan de olika behandlingarna ska bedömas på provytenivå för denna period. Detta delprojekt bygger på andra generationens tillväxt och insamlade data kan vara grund för en senare modellering av tillväxten under specifika ståndortsförhållanden. Försöket är upplagt enligt nedanstående tabell. Försöksled År 1 År 2 Obehandlat (10) (10) (10) Gödsling 75 kg kväve (10) 75 kg kväve (5), 2x75 kg kväve (5) Gödsling 150 kg kväve (10) 150 kg kväve (5); 2x150 kg kväve (5) Försökslokalerna är: Hökatorp och Kadesjö (två försök). Stubbskotten var ett år gamla vid behandlingen Antalet behandlade stubbar inom parentes Tord redovisade nedanstående resultat för diameterutveckling, höjdtillväxt och biomassa produktion. 14

15 15

16 Etablering av poppel på åker- och skogsmark Karin Johansson (Skogforsk, Svalöv) Projektet består av två delprojekt, vars mål är att finna säkra och effektiva metoder för etablering av snabbväxande bestånd av poppel och hybridasp både på åkermark och på skogsmark. Effekter av planttyp, markbehandling och dess interaktioner studeras. De kloner som används i försöken är de som finns tillgängliga kommersiellt, och genom att särplantera dessa ges även möjlighet att studera effekter på enskilda kloner. Att öka kunskapen kring etableringen av poppel- och hybridaspbestånd är ett första steg i kedjan från skog till slutanvändning. Etablering av poppel på åkermark Försöken anlades under våren 2012 i ohägnade, nyetablerade kommersiella poppelplanteringar på jordbruksmark. Försökslokalerna ligger i södra Sverige, varav Haneström ligger i den västra delen och Valdemarsvik och Åryd i den östra delen. Försöksmarken förbereddes som vid kommersiell odling vad gäller markbearbetning och på hälften av de planterade raderna lades en nedbrytbar plastfilm ut. Tre olika planttyper av poppel planterades därefter på ytorna: 1) rotade sticklingar enligt dagens plantskolestandard (täckrotsplanta), 2) 20 cm långa sticklingar och 3) 50 cm långa sticklingar. Materialet odlades fram på Ekebo (Skogforsks forskningsstation) och bestod av 12 olika kloner. Ingen av lokalerna hägnades. Inledande resultat framgår av nedanstående figur och visar att bara ett fåtal plantor var oskadade (högt vilttryck) och att skillnaderna i överlevnad mellan plast och öppen mark var små liksom skillnaden mellan olika planttyper. Resultat jordbruksmark Behandling Höjd Överlevnad Oskadad Haneström 32 cm 86 % 16 % Åryd 38 cm 91 % 1 % Dal 54 cm 90 % 7 % Utan plast 40 cm 91 % 12 % Plast 44 cm 88 % 6 % Kort stickling 32 cm 85 % 11 % Lång stickling 41 cm 94 % 6 % Rotad planta 51 cm 88 % 7 % Etablering av poppel och hybridasp på skogsmark Under våren 2013 etablerades försök på tre olika lokaler i södra Sverige. Munkedal ligger i västra Sverige, medan Dimbo och Katrineholm ligger längre österut. Samtliga lokaler bestod tidigare av granskog som avverkades under vintern Lokalerna skiljer sig åt vad gäller geografiskt läge och ståndort för att ge möjlighet att undersöka effekter av klimat och bonitet. Samtliga lokaler hägnades för att undvika betesskador. Fyra olika markberedningsmetoder av varierande intensitet applicerades 16

17 på försökslokalerna; 1) ej markberedd kontroll, 2) fläck, 3) högläggning och 4) invers. Markberedningarna utfördes med hjälp av en grävmaskin. Därefter planterades 1) 20 cm långa poppelsticklingar, 2) 50 cm långa poppelsticklingar, 3) rotade poppelsticklingar i form av täckrotsplantor och 4) rotade hybridaspsticklingar i form av täckrotsplantor. Poppelmaterialet bestod av 12 olika kloner och togs fram på Ekebo, Skogforsk. Hybridaspplantorna köptes in och här användes tre olika kloner. Inledande resultat från dessa försök visar att såväl markberedningsmetod som planttyp haft betydelse för den initiala höjdtillväxten. Höjdtillväxt skogsmark Effekter av markberedning: Kontroll Fläck Hög Invers 21 cm 20 cm 29 cm 25 cm Höjdtillväxt skogsmark Effekter av planttyp: Stickling 20 cm Stickling 50 cm Rotad poppel Rotad Hasp 32 cm 34 cm 21 cm 7 cm 17

18 Fältförsök med poppel Almir Karacic (SLU, Uppsala) Almir berättade om klonförsök med poppel i samband med den exkursion som följde efter seminariet och har dessutom visat ett nyanlagt etableringsförsök som finansieras av Energimyndigheten och Vinnova (Eurostars programmet). Projektet som finansieras av Energimyndigheten pågår under tiden och utvidgas med Vinnovas projekt under perioden kan sammanfattas enligt följande: Projektet syftar till att utveckla en etableringsmetod för poppel (P. trichocarpa) med långa sticklingar (käppar) på betesmark i Uppland. Dessa marker är i regel dåligt utnyttjade samtidigt som de skulle kunna användas för produktion av biomassa för energiändamål. Etablering av poppelodling hindras framförallt av konkurrens från ogräs och problem med sork. Projektet har startat med etablering av ett fältförsök i Tierp Genom utvidgning med Vinnovas finansiering har ytterligare 11 fältförsök anlagts under Dessa försök inkluderar sex olika typer av odlingsmaterial på olika typer av marker. Fem av dessa försök är anlagda i Sverige (fyra i Uppland och en i Skåne), fem i Litauen och ett i Estland. Alla försök har samma design och vissa har kompletterats med klonförsöken. Projektet görs i samarbete med Swetree technologies AB och litauiska och Euromediena. Etableringsmetodiken utvecklas i anslutning till kommersialisering av SnowTiger poppelklonblandningen och kommer att tillämpas tillsammans med en ny affärsmodell för kommersialisering av poppelkloner (utvecklas av Swetree). En del av projektet syftar till att utveckla produktion av olika typer av odlingsmaterial, t.ex. långa sticklingar. Almir förevisar en äldre klontest med poppel i Krusenberg. Foto: Anneli Adler. 18

19 Ska vi odla Salix på åkermarken? Stig Larsson (European Willow Breding) Stig som bl.a. haft projektet Förädling av Salixsorter till energiodling med finansiering från Energimyndigheten 2013 redogjorde för historiken för Salix-odling i Sverige och hur situationen ser ut för närvarande. Salix har utvecklats som energigröda under ca 40 år. Mycket kunskap har erhållits och marknader har skapats. Nytt odlingsmaterial har tagits fram. Under perioden valdes sorter ut och fick nummer för identifiering. Det fanns ett planteringsstöd på kr per hektar. Köpare av flis fanns men priserna var relativt låga. Perioden innebar att planteringsstödet sjönk och flispriset närapå fördubblades. Nya sorter förädlades fram och marknader utanför Sverige öppnades. Årligen skördades ungefär ha Salixodlingar i Sverige. Under åren hade vi milda vintrar och skördeprognoserna blev osäkra. Konkurrensen ökade i och med att sopor och rivningsvirke blev alltmer tillgängligt. Köpare av flis finns men priserna är nu låga och organisationen kring skörd är bristfälllig. Nu planteras endast ca 100 ha Salix om året i Sverige och det är oklarheter kring framtida planteringsstöd. Stig efterlyste en stabilare marknad och konstaterade att högre flispris ökar intresset för nyodling. Samtidigt finns öppningar i och med nya inriktningar för odling såsom 1) odling för framställning av fordonsbränslen, 2) rening av jordar från kadmium (Cd) och 3) odling för förgröning med ekologiskt fokus. Stig avslutade med att visa vilka Salix-sorter som är på gång inom European Willow Breeding (se tabellen nedan). 19

20 Användning av Salix för marksanering och samtidig energigröda dubbel nytta Mauritz Ramstedt (BioRemed) Mauritz inledde med att berätta om det saneringsbehov som finns, t.ex. på gamla industritomter. Där finns t.ex. kreosot (PAH) och tungmetaller som förorenar marken och kan läcka till grundvattnet och omgivande mark. Dylika områden behöver saneras för att kunna tas i bruk för andra ändamål. Detta har traditionellt gjorts genom att ta bort mark och transportera den till deponi vilket medfört höga kostnader. Det medför också stora ingrepp i mark och närmiljö och innebär att problemet flyttat men kvarstår på annan plats. För åkermark består problemet oftast av tungmetallen kadmium (Cd) och bekämpningsmedel. En ny metod att tackla problemet är fytosanering, vilket innebär att det farliga ämnet bryts ned till ofarliga produkter eller ackumuleras i en växt. I det senare fallet kan en odling t.ex. ge bränsleråvara (ämnet kan koncentreras i flygaskan) samtidigt som marken saneras. Behandling av marken behöver inte bli en kostnad utan kan istället vara en alternativ användning. Ett stort problem är närvaron av kadmium. Tungmetallen påträffas i spannmålsprodukter, potatis och rotfrukter vilka ger det största bidraget till vårt Cd-intag via kosten. Höga halter av Cd kan återfinnas i inälvsmat (lever och njure) och i vissa vävnader i skaldjur. Även vissa vilda svampar kan innehålla höga halter av Cd. Tillförseln av Cd till åkermarken kom tidigare från konstgödsel, avloppsslam, luftnedfall och kalk. Numera finns det dock konstgödsel som har mycket låga kadmiumhalter (2 mg Cd /kg P), medan ett normalt slam kan innehålla ca 45 mg. Nedfallet från atmosfären är 0,5g /ha /år. För hundrafemtio år sedan innehöll en hektar åker ca 400 g kadmium. Under 1980-talet steg Cdinnehållet till ca 550 g och idag ligger det på ca 600 gram per hektar (= 0,2 0,3 mg/kg). Trots allt innehåller svensk matjord jämförelsevis låg nivå av Cd vilket framgår av nedanstående bild, men det är hög tid att börja sanera. 20

21 Uppfattningar om Salix i praktiken Håkan Rosenqvist (konsult, Billeberga) Håkan har genomfört projektet Informationsspridning kring energigrödornas ekonomi under med finansiering från Landsbygdsprogrammet. Materialet till föredraget kommer både från specifikt framtagna data för detta projekt och resultat från andra projekt och då framförallt forskningsprojekt. För att ta fram information om hur Salix uppfattas i praktiken har Håkan deltagit i 74 sammankomster i 15 olika län. Håkan sammanfattar sitt anförande på följande sätt: Erfarenheter Sammankomster med huvudsakligen salixodlare Salixodlare är inte en homogen grupp Finns både nöjd och missnöjda odlare Några andra observationer Har fått ett flertal frågor om poppelodling och dess lönsamhet, och då speciellt under de två senaste åren Finns ett antal markägare med mindre bördig mark där djuren minskat i bygden och de vet inte vad de skall göra med sin mark, speciellt mulljordar. Intresset för att jag skall komma och prata salix var betydligt högre för 2-3 år sedan än senaste vintern Ökat intresse för biogasinformation Nöjda Salixodlare Många av de nöjda odlarna verkar ha engagerat sig både i försäljning och odling Slam framhålls som en lönsamhetsförbättrare Anledningar till missnöjdhet Har inte fått skördat det år man ville Lågt skördenetto (speciellt i början) Svårt att få avsättning för salix (speciellt 2014) Organisation kring skörd som att det inte blivit skördat, skördad salix blivit liggande, avräkningsförfarande Avsättning och organisationsfrågor verkar vara ett större problem för salixodlarna än biologi och skördeteknik Engagemang viktigt Nöjda odlare verkar engagera sig mer i sin odling än missnöjda odlare Viktigt att skapa engagemang hos odlare Salixsammankomsterna har ökat engagemang hos odlare Många salixodlare verkar känna sig osäkra kring sina odlingar både vad beträffar ev. avveckling och odlingstekniska frågor samt försäljning Sammankomster med lantbrukare där de kommit av annat skäl än lyssna om energigrödor Finns ett stort antal lantbrukare som inte tycker om Salix. Argument från denna grupp är bl. a: Fult Förstör dränering 21

22 Svårt att sälja salix Fel att odla energi när det behövs livsmedel i världen Problem att återställa marken till livsmedel Kunskapen om Salix är ofta relativt låg hos icke salixodlande lantbrukare. På många sammankomster har det funnits någon salixodlare med. Det är sällan dessa odlare uttalat sig positivt inför de andra lantbrukarna. Till mig har flera odlare i kaffepauser sagt att de är nöjda Verkar som salix inte är någon statusgröda att odla Samarbeta med lokala drivande krafter Det behövs någon drivande entreprenör för att saker skall hända Ett sätt att öka salixarealen är att samarbeta med och att satsa på åtgärder i områden där det finns drivande salixpersoner. Finns det inget lokalt stöd är det svårt att få till salixodlingar Finns konflikter mellan olika salixentreprenörer, vilket kan vara ett hinder för samverkan Frågor att fundera över! Hur arbetar vi får att få ökad odling av Salix och poppel där det finns rätt ekonomiska förutsättningar? Hur skapas rätt förutsättningar för lönsam poppel- och salixodling? 22

23 Rotskottuppslag i hybridasp tillväxt och skötselmöjligheter Lars Rytter (Skogforsk, Svalöv) Intensiv odling av lövträd på skogs- och åkermark är en viktig delåtgärd för att minska Sveriges oljeberoende. Hybridasp är här ett intressant alternativ. Idag finns kunskap om den första planterade generationen men det sakas mycket information och kunskap kring de kommande generationerna av hybdridasp. Projektet studerar rotskottföryngrade generationer för att öka kunskapen om de vegetativt genererade generationerna. Syftet är att utvärdera hybridaspens potential som biobränsleproducent med avseende på produktion, uthållighet i produktionen, näringsuttag och ekonomi. Effekterna av odlingssystem på hybridaspens utveckling som trädindivider har också studerats. Denna etapp är långsiktig uppföljning i projektet Uthållig produktion av hybridasp efter skörd med finansiering från Energimyndigheten. Projektet har hittills gjort studier på fyra lokaler (se figur) Röjningsstudie Jordkull Källstorp Uthållighetsstudie Maltesholm Produktionsstudie Snogeholm Tre olika röjningsbehandlingar har testats och illustreras av nedanstående bild. Ingen tidig röjning (0 % borttaget) Stråkröjning år 2 (67 % borttaget Korsröjning år 2 (89 % borttaget) 23

24 Erfarenheterna hittills sammanfattades på följande vis: - Ett friskt planterat hybridaspbestånd ger med stor sannolikhet ett tätt uppslag av rotskott efter avverkning, - Självgallringen är initialt mycket hög om ingen röjning görs, - Stråk och korsröjning ger effekt på antal levande skott, diametertillväxt och uttagbar biomassa men effekten avtog under studietiden (12 år), - Ytterligare röjning behövs för en god beståndsutveckling, alternativt kortas omloppstiden till under 12 år, - Tidig röjning och styrka får avgörande betydelse för de framtida trädens utveckling och produktion. 24

25 Associationskartering av biomassa egenskaper i Salix Anki Rönnberg-Wästljung (SLU, Uppsala) Anki sammanfattade arbetet med molekylär-genetiska urvalsmetoder för Salix-förädling på följande sätt: Växtförädling och utveckling av salix-sorter har pågått sedan slutet av1980-talet. Intresset för att odla salix för bioenergiändamål har på senare tid ökat inom Europa, vilket också medför att det finns behov av nya sorter som utvecklats för nya klimatområden och för nya odlingsbetingelser. Hittills har sortutvecklingen baserats på upprepade urval där man utgått från fälttester. Med molekylär-genetiska urvalsmetoder kan de bästa individerna selekteras redan som fröplantor och därmed reduceras antal individer som behöver testas i fält. Urvalsprocessen blir mer effektiv och utveckling av nya sorter inom växtförädlingen går snabbare. Vi har använt en s.k. associationskarteringsmetod för att ta fram molekylär-genetiska markörer som är kopplade till egenskaper viktiga för en hög och uthållig biomassaproduktion. För att identifiera genetiska markörer har vi studerat en naturlig population av korgpil (Salix viminalis) med ca 320 individer. Dessa individer har uppförökats vegetativt och planterats i randomiserade blockförsök på två platser, ett i Sverige (Pustnäs) och ett i England (Woburn). Alla individer har karakteriserats dels fenotypiskt genom att mäta biomassa-egenskaper (diameter, antal skott) och fenologi-egenskaper (knoppsprickning, knoppsättning, bladfällning), dels genetiskt genom att analysera variationen i ca 1500 markörer i kandidatgener för egenskaperna. Med hjälp av statistiska analyser har vi sedan studerat associationer mellan den fenotypiska och genetiska variationen. Totalt har vi identifierat 34 kopplingar mellan genetiska markörer och fenotypisk variation, där de flesta av associationerna fanns mellan markörer och bladfällning. Två av markörerna identifierades upprepat för olika egenskaper, mellan år och mellan försök vilket tyder på att olika egenskaper delvis styrs av samma gener men också att markörer är stabila oavsett år och miljö. För dessa två markörer kunde effekten av att ha en viss genvariant vara betydande, t.ex. så visade en viss genvariant för den ena markören ge upp till 10 % högre medeldiameter. Resultaten från projektet har identifierat lovande kandidat-markörer som kan användas för markörbaserat urval inom växtförädling av salix. Samarbetspartners: Henrik Hallingbäck, Sofia Berlin-Kolm, Johan Folgelqvist & Niclas Gyllenstrand, Växtbiologi, SLU Martin Weih & Nils-Erik Nordh, VPE, SLU Ulf Lagercrantz, UU Angela Karp & Steve Hanley, Rothamsted Research 25

26 Odling av hybridasp i Norrland korsningsarbete och etableringserfarenheter Håkan Schüberg (Torsta AB, Ås) Håkan redogjorde för hybridasparbetet i norr där man gjort olika tester av korsat och selekterat odlingsmaterial. I en första serie planterades demonstrationsbestånd år Korsningar gjordes våren 2005 varpå materialet planterades våren 2006 och plantorna mättes i november Materialet bestod av mödrar från Jämtland, Tornedalen och Åby Byske. Fäder var pollen från norra Michigan, norra Wisconsin och Arkangelsk och Komi i Ryssland. Antal plantor uppgick ursprungligen till 1058 st och överlevnaden var 10,5 %. Det bästa träden var 1,6 m i november 2007, dvs. efter 2 växtsäsonger. Resultaten finns publicerade i ett exjobb på SLU av Erik Söderholm (Rapport 2012:18). I nästa serie (illustrerad nedan) gjordes korsningar 2010 i Sverige och Norge, samt en extraserie i Norge Försöksytor lades ut i Sverige (3 st) och Norge (1 st) med sammanlagt ca plantor. Materialet innehöll 15 mödrar från Gävleborg till Polcirkeln och 12 fäder från Minnesota, Alaska, Alberta, British Columbia, Khabarovsk, samt vild asp från Sverige. Resultaten hittills visade att 105 av åriga träd var över 1 m höga. Överlevnaden var endast 10,5 %. De bästa träden var 2,3 m i Sverige och 3,5 m i Norge. Etableringen av poppel i norra Sverige verkar ta 2 4 år längre än i södra delen av landet. 26

27 Den internationella poppelkommissionen (IPC) reformbeslut 2014 Martin Weih (SLU, Uppsala, och chairperson i International Poplar Commission) Martin berättade om IPC och redogjorde för de förändringar som är på gång i kommissionen. Presentationen gjordes under den Nationella poppelkommissionens årsmöte som föregick seminariet i Samordningsprojektet. IPCs uppdrag och organisation IPC ska bedriva följande verksamheter Forskning om vetenskapliga, tekniska, sociala och ekonomiska aspekter med odling av poppel och salix; Främjande av utbyte av idéer och material mellan forskare, odlare och användare; Organisation av gemensamma forskningsprogram; Främjandet av konferenser och studiebesök; Framställning av rapporter och rekommendationer till FAO och till medlemsstaternas regeringar IPC har en Executive Committee bestående av 12 personer som väljs vid respektive Session för de kommande fyra åren. Medlemmarna väljs formellt på sina egna meriter, dvs. de representerar inte något speciellt land utan den kompetens som de besitter. Inom IPC finns sex s.k. Working Parties : (1) Harvesting and utilization of poplar wood, (2) Diseases, (3) Insect pests, 4) Genetics, conservation and tree improvement, (5) Production systems, och (6) Environmental applications. Den nationella poppelkommissionen (NPC Sweden) är ansvarig för IPC uppdraget i Sverige. Poppelkommissionens styrelse ska representera forskning, praktisk odling och myndighetsutövning för släktena Populus och Salix. Det innebär att representanter för de olika verksamheterna ingår i styrelsen. IPCs reformarbete har resulterat i följande: 1. Expansion of the thematic scope of the Commission the geographic, biological and technical scope of the IPC will be expanded by including other genera/species with similar attributes for industrial and energy uses and environmental applications, such as Acacia, Salix and Tectona. Those genera are mentioned as examples only; work on other genera/species with similar attributes is not excluded. 2. Revision of the title of the Commission The title of the International Poplar Commission will be modified to indicate the expansion of the thematic scope as follows: International Commission on Poplars and Other Trees Sustaining People and the Environment. The acronym will remain IPC as it is a well-introduced term in the international forestry and agroforestry community. 3. Thematic restructuring of the Working Parties. The proposed new working parties are: (1) Taxonomy, Nomenclature and Registration, (2) Domestication and Conservation of Genetic Resources, (3) Plant Health, Resilience to Threats and Crises, (4) Sustainable Livelihoods, Land-use, Products and Bioenergy, (5) Environmental and Ecosystem Services, (6) Policy, Communication and Outreach. 4. Revitalizing and strengthening the National Poplar Commissions (NPC s). IPC member states are encouraged to revitalize and strengthen their national poplar commissions by implementing the IPC decisions and recommendations at the national level. In addition, and in line with the agreed new name of the IPC, the NPC s are encouraged to adjust their names accordingly. Tidplanen för reformarbetet är följande: 2014 och 2015 Förankring inom FAO organisationen; 2016 Bindande förslag diskuteras på nästa ExCo mötet inför ett beslut som tas av IPC medlemsstaterna under nästa IPC session som blir (sen)sommaren 2016 i Berlin. 27

28 Bilaga 4: Populus-forskare kontaktlista Adler, Anneli. SweTree Technologies AB, Virdings Allé 2A, Uppsala. E- post: tfn: -. Berndes, Göran. Chalmers, Fysisk resursteori, Göteborg, Böhlenius, Henrik, SLU, Inst. f. sydsvensk skogsvetenskap, Box 49, Rörsjövägen 1, Alnarp. E- post: tfn: Christersson, Lars, SLU, Inst. f. växtproduktionsekologi, Box 7043, Ulls väg 16, Uppsala. E- post: tfn: (hem), mobil: D Hertefeldt, Tina, Lunds Universitet, Biologiska institutionen, Sölvegatan 37, Lund. E- post: Tina.DHertefeldt@biol.lu.se, tfn: Dimitriou, Ioannis, SLU, Inst. f. växtproduktionsekologi, Box 7043, Ulls väg 16, Uppsala. E- post: Ioannis.Dimitriou@slu.se, tfn: , mobil: Edman, Stefan, UPSC, Umeå Universitet, Umeå. E-post: Stefan.Jansson@plantphys.umu.se, tfn: Gunulf, Anna, SLU, Inst. f. sydsvensk skogsvetenskap, Box 49, Rörsjövägen 1, Alnarp. E- post: Anna.Gunulf@slu.se, tfn: Hjelm, Birger. SLU, Energi och teknik, Bioenergi, Adress: Energi och teknik, Box 7032, Ulls väg 30 C, UPPSALA, Telefon: , birger.hjelm@slu.se Högbom, Lars, Skogforsk, Uppsala Science Park, Uppsala. E-post: Lars.Hogbom@skogforsk.se, tfn: , mobil: Johansson, Jimmy, Linnéuniversitetet, Institutionen för teknik, Växjö. E- post: Jimmy.Johansson@lnu.se, tfn: Johansson, Karin, Skogforsk, Ekebo 2250, Svalöv. E-post: Karin.Johansson@skogforsk.se, tfn: Johansson, Tord, SLU, Inst. f. energi och teknik, Box 7061, Uppsala. E-post: Tord. Johansson@slu.se, tfn: , mobil: Karačić, Almir, SLU, Inst. f. växtproduktionsekologi, Box 7043, Ulls väg 16, Uppsala. E- post: Almir.Karacic@slu.se, tfn:?. Lundmark, Tomas, SLU, Fakulteten för skogsvetenskap, Skogsmarksgränd, Umeå. E- post: Tomas.Lundmark@slu.se, tfn: , mobil: Mc Carthy, Rebecka, Skogforsk, Ekebo 2250, Svalöv. E-post: Rebecka.McCarthy@skogforsk.se, tfn: Nilsson, Ove, UPSC, Umeå Universitet, Umeå. E-post: Ove.Nilsson@slu.se, tfn: Nilsson, Urban, SLU, Inst. f. sydsvensk skogsvetenskap, Box 49, Rörsjövägen 1, Alnarp. E- post: Urban.Nilsson@slu.se, tfn: , mobil:

29 Pettersson, Martin, SLU, Inst. f. sydsvensk skogsvetenskap, Box 49, Rörsjövägen 1, Alnarp. E- post: tfn: -. Ramstedt, Mauritz, SLU, Inst. f. skoglig mykologi och patologi, Box 7026, Ulls v 26A, UPPSALA. E- post: Mauritz.Ramstedt@slu.se, tfn: , mobil: Rosenqvist, Håkan, SLU, Inst. f. växtproduktionsekologi, tfn: , E- post: hakan.rosenqvist@post.utfors.se Rytter, Lars, Skogforsk, Ekebo 2250, Svalöv. E-post: Lars.Rytter@skogforsk.se, tfn: Rytter, Rose-Marie, forskningskonsult, Backavägen 16, Röstånga. E-post: Rytter.Science@bwm.se, tfn: Rönnberg, Jonas, SLU, Inst. f. sydsvensk skogsvetenskap, Box 49, Rörsjövägen 1, Alnarp. E- post: Jonas.Ronnberg@slu.se, tfn: Schüberg, Håkan, JiLU, Jämtlands läns Institut för Landsbygdsutveckling, Tema Skog, Bispgården. E-post: Hakan.Schuberg@jll.se, tfn: , mobil: Stener, Lars-Göran, Skogforsk, Ekebo 2250, Svalöv. E-post: Lars-Goran.Stener@skogforsk.se, tfn: Stenlid, Jan, SLU, Inst. f. skoglig mykologi och patologi, Box 7026, Ulls v 26A, UPPSALA. E- post: Jan.Stenlid@slu.se, tfn: Sundberg, Björn, UPSC, Umeå Universitet, Umeå. E-post: Bjorn.Sundberg@slu.se, tfn: Thelin, Gunnar, EkoBalans Fenix AB, Ideon Science Park, Lund. E- post: Gunnar.Thelin@ekobalans.se, tfn: , mobil: Verwijst, Theo, SLU, Inst. f. växtproduktionsekologi, Box 7043, Ulls väg 16, Uppsala. E- post: tfn: Weih, Martin, SLU, Inst. f. växtproduktionsekologi, Box 7043, Ulls väg 16, Uppsala. E-post: Martin. Weih@slu.se, tfn: , mobil: Westin, Johan, Skogforsk, Box 3, Sävar. E-post: Johan.Westin@skogforsk.se, tfn: , mobil: Övergaard, Rolf, SLU, Inst. f. sydsvensk skogsvetenskap, Box 49, Rörsjövägen 1, Alnarp. E- post: Rolf.Overgaard@slu.se, tfn: