Samordnande Populus-program

Transkript

1 Samordnande Populus-program Lägesrapport 2013 projekt Ioannis Dimitriou1 och Lars Rytter2 1 SLU, Inst. f. växtproduktionsekologi, Box 7043, Uppsala (Ioannis.Dimitriou@slu.se) 2 Skogforsk, Ekebo 2250, Svalöv (Lars.Rytter@skogforsk.se) 1

2 Omslagsbild: Forskare och praktiker som deltog på poppeldagen den 10:e september Dagen arrangerades gemensamt av Samordningsprojektet och Nationella Poppelkommissionen på Skogforsks forskningsstation Ekebo norr om Svalöv i Skåne. Foto: Lynn Karlsson 2

3 Samordnande Populus Program Lägesrapport 2013 Ioannis Dimitriou (SLU) och Lars Rytter (Skogforsk) Energimyndighetens Samordnande Populus-program (P ) genomförde sitt andra möte på Skogforsks forskningsstation i Ekebo tisdag den 10 september Totalt 33 poppelintressenter som representerade olika områden (forskare, företagare, entreprenörer, lantbrukare) deltog i mötet (se den bifogade deltagarlista i bilaga 1). Årets möte fokuserade bl.a. på att forskare och intressenter från praktisk odling skulle få möjlighet att träffas och diskutera frågor kring släktet Populus. Mötet följde efter att den Nationella Poppelkommissionen haft sitt årsmöte (se bifogat program och dagordning i bilaga 2). Under seminariet presenterades olika forskningsprojekt där poppel/asp ingår och som initierades efter våren 2012 eller som inte presenterades under första mötet av Samordnande Populus-program i mars En kort sammanfattning av alla föredrag som presenterades vid årets seminarium finns i bilaga 3 i den här rapporten. Fjolårets presentationer finns sammanfattade i förra årets lägesrapport. En del frågor och kommentar framfördes under mötet av de olika deltagarna. Deltagare med praktiskt engagemang (lantbrukare, egenföretagare mm) uppmuntrades att utveckla tankar om sina framtida behov angående poppelrelaterade frågor som eventuellt skulle kunna översättas till konkreta forskningsuppgifter för forskare. Dagen avslutades med en speciell session avsatt för diskussioner med synpunkter från praktiken. En del frågor från deltagare kom upp tidigare under dagen då de olika föredragen hölls. Nedan finns en sammanställning av olika frågor/funderingarna kring framtida forskningsbehov för poppel som togs upp under dagen: - Information om höstplantering/planteringstidpunkt: fungerar det lika bra med plantering på hösten? - Plantmaterial från utlandet och plantering: hur säkert är det att använda? Frågan kom i och med att plantmaterial importeras, bl.a. från Baltikum. - Vad bör man göra efter avverkningen? Ska man plantera om eller är det värt/lönsamt att lämna stubbskott att utvecklas? - ph-effekt på plantering: påverkas etableringen avsevärt med lägre ph-förhållanden i marken? - Planteringsförband för olika mål och förutsättningar: vilken är den rätta taktiken när man planterar? (kopplingar till maximal flexibilitet när skörden närmar sig). - Bättre markberedning: finns det konkreta rekommendationer? - Mer forskning på växtnäringssidan angående svagare eller marginella jordbruksmarker. - Skilj på sorter vid gödsling/gödslingsförsök med Populus. - Undersök kortrotation på poppel: det verkar kunna vara lönsamt. Alla dessa frågor/funderingar diskuterades, och de forskare som var med på mötet informerade de övriga poppelintresserade om pågående projekt eller framtida planer angående de framkomna funderingarna. Vissa frågor var möjliga att besvara och en del initierade projekt förväntas ge tillräckliga bra svar för vissa frågor. Det Samordnande Populus-programmet kommer att fortsätta sammanställa information om pågående poppelprojekt och bl.a. sprida relaterad information genom den Nationella Poppelkommissions nya webbsida, där det kommer att finnas länkar till olika projekt, kontaktuppgifter till forskare m.m. Kontaktinformation till forskarna inom ämnesområdet finns i bilaga 4. 3

4 Dagen avslutades med en utflykt till ett av de fem trädslagsförsök som Skogforsk och SLU anlagt och börjat studera med finansiering från Energimyndigheten. Försöket ligger strax utanför Svalövs samhälle. Försöken, som ligger fördelade över landet från Skåne till Västerbotten, går i korthet ut på att jämföra olika trädslag som är intressanta för biomassaproduktion under likartade förhållanden. Därför har bästa tillgängliga odlingsmaterial för respektive trädslag och latitud använts vid anläggning på respektive lokal. Sex olika trädslag ingår i försöken: hybridasp, poppel, Salix, hybridlärk/lärk, vårtbjörk och gran. Samtidigt genomförs ett projekt där markförändringar i kol och näringsämnen fortlöpande undersöks och registreras för de olika trädslagen och på de olika lokalerna/latituderna. På varje lokal finns varje trädslag på fyra slumpmässigt valda ytor, dvs. det finns fyra block. Varje yta omfattar ungefär m, vilket gör att försöken på varje lokal omfattar närmare 4 hektar. Den första etableringsfasen av försöken har dokumenterats i följande rapporter: Rytter, L. & Lundmark, T Trädslagsförsök med inriktning på biomassaproduktion. Skogforsk, Arbetrapport nr 724, Uppsala, 24 s. Rytter, R.-M. & Högbom, L Markkemi och fastläggning av C och N i produktionsinriktade bestånd med snabbväxande trädslag. Skogforsk, Arbetrapport nr 725, Uppsala, 63 s. En av hybridasp-ytorna i trädslagsförsöket utanför Svalöv. Foto: L. Rytter. 4

5 Bilaga 1: Deltagare på projektets seminarium den 10:e september 2013 Namn Albertsson, Johannes Andersson, Lotta Berlin Kolm, Sofia Böhlenius, Henrik Dahl, Fredrik Dimitriou, Ioannis Einarsson, Tomas Ekstrand, Anders Engqvist, Gabriele Hallingbäck. Henrik Hedegaard, Björn Hjelm, Birger Hjerpe, Karin Jensen, Max Johansson, Agneta Johansson, Carl Evert Johansson, Karin Johansson, Tord Karacic, Almir Larsson, Håkan Larsson, Stig Martin, Thomas Nilsson, Bo Pettersson, Martin Rosenqvist, Håkan Rytter, Lars Rytter, Rose-Marie Rönnberg, Jonas Samils, Berit Segerslätt, Sten Stener, Lars-Göran Thelin, Gunnar Weih, Martin Organisation SLU, Växtförädling, Alnarp odlare Billinge SLU, Genetik o växtförädling SLU, Sydsvensk skogsvetenskap Sydved SLU, Växtproduktionsekologi egen företagare Södra Skog Lantmännen SLU, Genetik o växtförädling Skåneskogens Utveckling SLU, Växtproduktionsekologi Jordbruksverket Ramlösa plantskola odlare Falkenberg odlare Falkenberg Skogforsk, Ekebo SLU, Energi och teknik SLU, Växtproduktionsekologi Skånetimmer European Willow Breeding AB SLU, Genetik o växtförädling Häckeberga Säteri SLU, Sydsvensk skogsvetenskap konsult Skogforsk, Ekebo egen företagare SLU, Sydsvensk skogsvetenskap SLU, Skoglig mykologi European Willow Breeding AB Skogforsk, Ekebo Ekobalans SLU, Växtproduktionsekologi 5

6 Bilaga 2: Program för poppeldagen den 10:e september 2013 Plats: Skogforsk, Ekebo forskningsstation, skylt Skogforsk finns längs 106:an) Kaffe Årsmöte Nationella Poppelkommissionen Dagordning 1. Årsmötet öppnas 2. Val av ordförande för årsmötet 3. Val av sekreterare för årsmötet 4. Val av två justerare för årsmötet 5. Information om International Poplar Commission (IPC) och nationella poppelkommissionen 6. Årsberättelse 7. Ansvarsfrihet för styrelsen 8. Val av styrelseordförande 9. Val av övriga styrelsemedlemmar 10. Val av valberedning 11. Information och beslut om stadgar 12. Information om poppelkommissionens hemsida 13. Övriga frågor 14. Mötet avslutas Samordningsprojektets seminarium (moderator Jannis Dimitriou) 1. Förädling av hybridasp och poppel (Lars-Göran Stener) 2. Trädslagsförsök på åkermark (Rose-Marie Rytter) 3. Poppelforskning på Alnarp (Henrik Böhlenius) 4. Projekt om stam- och rotröta i hybridasp (JonasRönnberg/Martin Pettersson) 5. Etableringsförsök med poppel (Karin Johansson) 6. Frågor och kort diskussion Lunch på Ekebo Samordningsprojektets seminarium, forts. 1. Sommarplantering av poppel (Björn Hedegaard) 2. Gödsling av stubbskott hos poppel (Tord Johansson) 3. Stubbskott efter avverkning av poppel (Lars Rytter) 4. Ekonomi vid odling av Salix och Populus (Håkan Rosenqvist) 5. Volymberäkningar av poppelbestånd (Birger Hjelm) 6. Att länka individuella växtegenskaper till ekosystemprocesser i ett modellsystem med Salix (Martin Weih) 7. Avslutande diskussion med synpunkter från praktiken Kaffe Exkursion till närbeläget försök Avslutning 6

7 Bilaga 3: Sammanfattningar av presentationer under andra mötet av samordnande Populus-program Lars-Göran Stener Rose-Marie Rytter Henrik Böhlenius Jonas Rönnberg / Martin Pettersson Karin Johansson Tord Johansson Lars Rytter Håkan Rosenqvist Birger Hjelm Martin Weih Förädling av hybridasp och poppel Trädslagsförsök på åkermark Poppelforskning på Alnarp Projekt om stam- och rotröta i hybridasp Etableringsförsök med poppel Gödsling av stubbskott hos poppel Stubbskott efter avverkning av poppel Ekonomi vid odling av Salix och Populus Volymberäkningar av poppelbestånd Att länka individuella växtegenskaper till ekosystemprocesser i ett modellsystem med Salix 7

8 Bättre odlingsmaterial av hybridasp och poppel. Lars-Göran Stener (Skogforsk), Johan Westin (Skogforsk), Håkan Schüberg (JiLU), Jan Stenlid (SLU) och Marijke Steenackers (INBO) Syfte Huvudsyftet är att förbättra odlingssäkerhet och biomassaproduktion, och därmed öka lönsamheten och intresset för odling av hybridasp och poppel i Sverige, genom att ta fram ett högvärdigt odlingsmaterial. I första hand prioriteras testning av patogenresistens för redan selekterat klonmaterial. Därutöver behövs kortsiktiga förädlingsinsatser för identifiering av nya odlingsvärda kloner som väljs i befintliga svenska försök, och bland kloner som testats i andra länder och bedömts vara odlingsbara i Sverige. Skogforsk har uppdraget från skogsbranschen att ansvara för den praktiska skogsträdsförädlingen i Sverige och ser därför detta projekt som en angelägen del av detta uppdrag. Arbetet drivs i form av ett projekt via Energimyndigheten och som ett löpande projekt i Skogforsks ordinarie förädlingsverksamhet. Omfattning Patogentestning: 1. Totalt 40 poppelkloner (de 12 kommersiella och 28 nya kandidater) testas för motståndskraft mot bladrost Melampsora larici-populina och kräfta, Xanthomonas populi, via INBO, Belgien. 2. Motståndskraft mot stamkräfta, Entoleuca mammatum, på hybridasp testas på ett 50-tal hybridaspkloner (de 15 kommersiella klonerna samt nya kandidater). Testerna görs via inokulering av ett aggressivt isolat som tas från kraftigt infekterade aspar på klonat material vid Skogforsks forskningsstationer i Ekebo och Sävar. Testning, urval av nya kloner för kommersiellt bruk: 1. Nya fälttester med hybridasp och poppel anlades år 2010 på sex lokaler (latitud 56, 58, 60 ) och fyra under våren år 2011 i norra Sverige (latitud 62, 64). Inom varje latitudintervall etablerades ett försök på skogsmark och ett på jordbruksmark med samma klonmaterial. Förutom de svenska kommersiella klonerna av såväl hybridasp och poppel, ingår bl.a. finsk och lettisk hybridasp som idag marknadsförs som alternativ till det svenska materialet, dock utan att man vet hur bra det är. I försöken ingår även ca 15 nyutvalda poppelkloner från Skogforsks och SLU:s försök. De olika testmiljöerna ger bl.a. kunskap om samspel mellan klon och miljö som är viktigt vid en eventuell klimatförändring. Dessutom ger försöken ett vetenskapligt underlag för ett förbättrat odlingsmaterial för Götaland, Svealand och milda lokaler i södra Norrland. Dessa försök mäts under 2013 vad gäller fenologi, skador och tillväxt. Resultaten kommer att ge ett första beslutsunderlag för urval av kloner till olika klimatområden och ge utgångsvärden för senare revisioner. 2. Revision av JiLU:s försök med hybridasp i Norrland kommer att ge värdefull kompletterande information för odling i kärvare miljöer. I försöken ingår bl.a. nya hybridkorsningar med nordlig P. tremula samt ett urval av finska och lettiska kloner. 3. Nya försök med de mest lovande kandidaterna från 2010/2011 års fälttester samt lovande material från grannländer och kontinenten skall anläggas på 5 olika lokaler för såväl hybridasp och poppel våren Korsningar mellan bra kloner av poppel och hybridasp kommer också att genomföras som ett led i att få fram ett bättre odlingsmaterial. Stamsprickor: Allvarliga stamsprickor på hybridasp har upptäckts i planteringar på Gudrunhyggen i södra Sverige. En DNA-kontroll i två planteringar visade att de utgjordes av två kloner, varav den ena hade mycket sprickor. Ingen av klonerna ingår dock bland de 15 kloner som är rekommenderade för användning i södra Sverige. Generellt används få hybridaspkloner i praktiska planteringar. Några plantföretag har dock börjat med att ta fram fler kloner till försäljning. 8

9 Markkemi och fastläggning av C & N i produktionsinriktade bestånd med snabbväxande trädslag Energimyndigheten P , Lars Högbom (Skogforsk) och Rose-Marie Rytter (entreprenör) En ökad energikonsumtion i kombination med höga krav på förnybarhet och begränsad klimatpåverkan skapar nya utmaningar inom den globala energiförsörjningen. Många olika energikällor blir aktuella och biobränslen har nu en självklar roll i detta sammanhang. För att uppfylla behovet av biobränsle framöver kommer odling av snabbväxande trädslag, även på tidigare åkermark, att sannolikt bli en betydelsefull inriktning för den svenska energiproduktionen. Vid odling av trädslag med korta omloppstider, förenat med stora uttag av biomassa och växtnäring, är det viktigt både ur produktions- och miljösynpunkt att följa förändringar av markegenskaper för att kunna ge rekommendationer om kvävegödsling, askåterföring eller kalkning i god tid. Hur olika trädarter påverkar markegenskaperna har länge diskuterats och det är fortfarande en aktuell och angelägen forskningsuppgift. Olika snabbväxande trädarter, däribland Populus- och Salix-arter, är idag av stort intresse, främst som producenter av biomassa till bränsle, men också för upptag av CO 2 ur atmosfären. Återbeskogning av åkermark ses ur ett europeiskt perspektiv som en av de viktigaste potentiella kolsänkorna i dagsläget. För att söka svar på produktionsförmågan hos olika trädslag, däribland poppel, hybridasp och Salix, anlades ett replikerat trädslagsförsök på fem lokaler i Sverige (Rytter & Lundmark, Energimyndigheten, P30658). Lokalerna finns på olika latituder och marken är tidigare brukad åkermark. Markprojektets mål är att följa och dokumentera utvecklingen av markkemi, samt fastläggning av kol (C) och kväve (N) i dessa plantager fram till en första avverkning, utom för Salix där 6 7 omdrev sker under tiden. Den information som kontinuerligt tas fram inom markprojektet förväntas få följande betydelse: Resultaten ger underlag för rekommendationer om markförbättrande åtgärder, t.ex. askåterföring, kalkning eller kvävegödsling. Återbeskogning av åkermark ses som en viktig kolsänka. Projektet kan beräkna den hastighet med vilken C fastläggs i biomassa och mark vid den ändrade markanvändningen. Information erhålls för planering av arealer som bör skogsplanteras med tanke på (i) ökad efterfrågan på biobränsle (ii) fastläggning av kol och därmed reducering av halten CO 2 i atmosfären. Projektet ger en unik möjlighet att från start följa utvecklingen i mark med känd historia, planterad med olika trädslag, i ett replikerat försök, och för olika klimatzoner i Sverige. Markprovtagningar genomfördes 2008/2009 före plantering. Under nuvarande projektperiod ( ) kommer markprovtagningar att genomföras 5 år efter plantering. Publikationer från projektet Rytter R-M & Högbom L Markkemi och fastläggning av C och N i produktionsinriktade bestånd med snabbväxande trädslag. Slutrapport för Energimyndighetens projekt Arbetsrapport nr 725, Skogforsk, 64 s Rytter L & Lundmark, T Trädslagsförsök med inriktning på biomassaproduktion. Slutrapport för Energimyndighetens projekt Arbetsrapport nr 724, Skogforsk, 24 s Rytter R-M The potential of willow and poplar plantations as carbon sinks. In: IUFRO-IPS V, Fifth International Poplar Symposium. Poplars and willows: from research models to multipurpose trees for a bio-based society. Orvieto, Italy, September Rytter R-M Stone and gravel content of arable soils influence estimates of C and N stocks. Catena 95: Rytter R-M The potential of willow and poplar plantations as carbon sinks in Sweden. Biomass and Bioenergy 36:

10 Pågående försöksaktiviteter i Populus-projektet, institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, SLU Henrik Böhlenius & Rolf Övergaard (SLU Alnarp) Verksamhet under de senaste åren Etablering av 16 poppelkloner på en skogs- och en åkermark på Bergviks marker i Uppland. Ogräskontroll med täckplast/ icke ogräskontroll Utläggning av ett gallringsförsök i poppel i Sångletorp. Test av olika gallringsstyrkor. Försök med ogräskontroll i Voxtorps plantskola. Start av ett trädslagsförsök där produktionen hos tall, gran, björk, poppel och hybridasp jämförs i södra, mellersta och norra Sverige. I varje landsdel planteras fem lokaler: en åkermark och fem skogsmarker planterades tre skogsmarkslokaler i södra Sverige, 2013 planterades en åkeroch en skogsmark i södra Sverige, en åker- och fyra skogsmarker i Mellansverige och tre skogsmarker i norra Sverige. Planering pågår för ytterligare planteringar Ett etableringsförsök med poppel och hybridasp läggs ut på två skogsmarker och en åkermark. Test av olika planttyper, markbehandlingar och gödning. Ett nytt ogräskontrollförsök läggs ut i Voxtorp; olika planttyper och ogräskontroll tekniker. Utläggning av ett etableringsförsök i Voxtorp och Alnarp med sticklingar. Ett betningsförsök påbörjas där avsikten är att undersöka skillnader i betningsbenägenhet hos Populus-genotyper södra Sverige. Ett etableringsförsök utlagt i ett jordotek i Alnarp där överlevnad och tidig tillväxt testas i olika jordarter. 10

11 Betydelsen av rotröta vid produktion av asp, hybridasp och poppel Jonas Rönnberg, Martin Pettersson, Michelle Cleary och Anna Gunulf (SLU, Alnarp) Syftet med denna studie är att utröna i vilken omfattning rotröta kan komma att utgöra ett problem för framtida bioenergiproduktion vid odling av asp, hybridasp och poppel. Rotröta är vanligt förekommande i svenska skogar och angriper i första hand gran. Kunskapen om hur högproducerande Populus-arter påverkas av olika rotrötesvampar i Sverige måste öka för att minska risken för överraskande bakslag i form av rötskador på träden. Projektet startade i maj

12 Etablering av poppel och hybridasp på åker- och skogsmark Karin Johansson, Lars Rytter, Rebecka McCarthy och Lars-Göran Stener (Skogforsk) Syfte Projektet består av två delprojekt, vars mål är att finna säkra och effektiva metoder för etablering av snabbväxande bestånd av poppel och hybridasp både på åkermark och på skogsmark. Effekter av planttyper, markbehandling och dess interaktioner kommer att studeras. De kloner som används i försöken är de som finns tillgängliga kommersiellt, och genom att särplantera dessa ges även möjlighet att studera effekter på enskilda kloner. Att öka kunskapen kring etableringen av poppel- och hybridaspbestånd är ett första steg i kedjan från skog till slutanvändning. Etablering av poppel på åkermark Försöken anlades under våren 2012 i ohägnade, nyetablerade kommersiella poppelplanteringar på jordbruksmark. Försökslokalerna ligger i södra Sverige, varav Haneström ligger i den västra delen och Valdemarsvik och Åryd i den östra delen. Försöksmarken förbereddes som vid kommersiell odling vad gäller markbearbetning och på hälften av de planterade raderna lades en nedbrytbar plastfilm ut. Tre olika planttyper av poppel planterades därefter på ytorna: 1) rotade sticklingar enligt dagens plantskolestandard (täckrotsplanta), 2) 20 cm långa sticklingar och 3) 50 cm långa sticklingar. Materialet odlades fram på Ekebo, Skogforsk och bestod av 12 olika kloner. Ingen av lokalerna hägnades. Samtliga plantor mättes direkt efter plantering och under våren 2013 mättes försöket in med avseende på tillväxt, överlevnad och skador. Skadeinventeringen omfattade både typ av skadegörare och skadenivå. Samtliga försök hade omfattande betesskador, men några analyser av inmätningarna har ännu inte gjorts. Ytterligare en inventering kommer att utföras under våren och eventuellt också hösten Projektet slutförs under 2014 och finansieras av Skogssällskapet. Plantering av poppel på åkermark - försöksled med täckodling. Etablering av poppel och hybridasp på skogsmark Under våren 2013 etablerades försöket på tre olika lokaler i södra Sverige. Munkedal ligger i västra Sverige, medan Dimbo och Katrineholm ligger längre österut. Samtliga lokaler bestod tidigare av granskog som avverkades under vintern Lokalerna skiljer sig åt vad gäller geografiskt läge och ståndort för att 12

13 ges möjlighet att undersöka effekter av klimat och bonitet. Samtliga lokaler hägnades för att undvika betesskador. Fyra olika markberedningsmetoder av varierande intensitet applicerades på försökslokalerna; 1) omarkberedd kontroll, 2) fläck, 3) högläggning och 4) invers. Markberedningarna utfördes med hjälp av en grävmaskin. Därefter planterades 1) 20 cm långa poppelsticklingar, 2) 50 cm långa poppelsticklingar, 3) rotade poppelsticklingar i form av täckrotsplantor och 4) rotade hybridaspsticklingar i form av täckrotsplantor. Poppelmaterialet bestod av 12 olika kloner och togs fram på Ekebo, Skogforsk. Hybridaspplantorna köptes in och här användes tre olika kloner. Försöket mättes in vid planteringstillfället och kommer att mätas in ytterligare under tre på varandra följande tillväxtsäsonger efter plantering. Både tillväxt med avseende på höjd och rothalsdiameter mäts, samtidigt som överlevnad och skadegörare samt skadegrad noteras. Projektet slutförs under 2015 och finansieras av Energimyndigheten. Lång stickling av poppel planterad i det omarkberedda försöksledet i Katrineholm. Bilden är tagen ca sex veckor efter plantering. 13

14 Gödsling av stubbskott av poppel Tord Johansson (SLU, Institutionen för energi och teknik) och Birger Hjelm (SLU, Institutionen för växtproduktionsekologi) Några poppelkloner skjuter en mängd skott efter avverkning. Klonen OP42, som hittills varit den mest odlade i Sverige skjuter stubbskott och studeras därför här. Studier av stubbskottens biomassa produktion visar att ettåriga stubbskott producerar 6 kg t.s per stubbe och fem år gamla skott 35 kg t.s. I det här projektet, som är finansierat av Energimyndigheten, är frågeställningarna: - Kan en gödsling runt stubbar med skott öka skottens tillväxt? - Hur stor skall givan vara? - Skall gödslingen upprepas? Studien startade 2012 och omfattar två lokaler: - Hökatorp (utanför Skara) - Kadesjö, två bestånd, (Skåne) Gödselgivorna var: 75 och 150 kg kväve per hektar dessutom ingår ogödslade stubbar. Gödslingen upprepades efter ett år (våren 2013). Gödselmedlet spreds runt stubbarna i en cirkel med radien fem meter. Preliminära resultat efter ett år visar på en ökning av skottvikten med % (kontroll 100 %). Säkrare resultat väntas efter höstens och nästa års växtperiod. Populärvetenskapliga publikationer (Fakta Skog) som rör forskningsresultat kring poppel (åren ) finns att läsa under: 14

15 Stubbskott efter avverkning av poppel Rebecka Mc Carthy (Skogforsk), Per-Magnus Ekö (SLU) och Lars Rytter (Skogforsk) Intresset för poppel har ökat i Sverige som en följd av det nuvarande intresset för produktion av biomassa för energiändamål. Vi har en hel del kunskap om hur poppelbestånd ska anläggas men hittills är kunskapen om beståndsetableringen i nästa generation, vilken till övervägande del bedöms bestå av stubbskott, dåligt kartlagd. Syftet med denna studie var att undersöka förmågan att bilda stubbskott efter skörd av den första generationen. En klontest av poppel anlagd på tidigare åkermark avverkades vintertid vid 19 års ålder. I studien ingick 23 olika poppelkloner. Varje klon representerades av stubbar. På våren drygt ett år efter avverkning inventerades stubbskotten från respektive stubbe med avseende på överlevnad, rakhet, antalet skott, höjd och basdiameter. Skillnader mellan kloner påträffades i stubbarnas överlevnad och skottens rakhet. Klonskillnader hittades också i skottens medelstorlek (basdiameter och höjd). Vi fann inga skillnader mellan kloner vid jämförelse av storleken på det högsta skottet eller antal skott per stubbe. Studien indikerar att skotten från olika poppelkloner tycks skilja sig i överlevnad, tillväxt och rakhet, vilket bör beaktas när man planerar för nästa generation av poppel. Studien behöver kompletteras med andra studier för att bättre bedöma skottegenskaper, inklusive rotskott, för olika kloner. Några av de studerade klonerna kan inte anses vara lämpliga om syftet är att få en billig naturlig föryngring baserad på stubbskott. Å andra sidan, om man vill byta kloner eller trädslag för den kommande generationen kan kloner med hög stubbdödlighet vara ett lämpligt alternativ. Denna studie behandlar olika kloners beteende vid vegetativt föryngring. Vid praktisk tillämpning är det viktigt att den vegetativa föryngringen är tillförlitlig, om den ska vara ett alternativ till återplantering. Växtmaterial av poppel är jämförelsevis dyrt liksom stängsling av bestånd. Om skottuppslaget efter skörd är rikligt behövs sannolikt inte hägn eftersom det då finns många stammar att välja på för framtiden. En ökad kunskap om återväxt av poppel med minskade etableringskostnader torde kunna öka intresset för poppel ytterligare. Mer forskning behövs för att undersöka om vissa kloner kan ge rotskott som kan vara användbara vid regenerering. Undersökningen finansierades av Nordisk Energiforskning genom projektet ENERWOODS. Illustration av poppelklon som producerar raka stubbskott efter avverkning. Foto: R. Mc Carthy 15

16 Ekonomi i salix- och poppelodling Håkan Rosenqvist (konsult, Billeberga) Gödsling Ökad bioenergiproduktion från energigrödor som t ex poppel och Salix kan både uppnås med, ökad areal och ökad produktion per hektar. Resultat från gödslingsförsök i Salix visar att: Med gödsling första året i omdrevet var skördeökning 59 % i nya kloner Med ett nettoskördevärde på 300 kr per tts är det lönsamt att gödsla nyare kloner Med ett nettoskördevärde på 500 kr per tts är det lönsamt att gödsla äldre oförädlade kloner Frågeställningar kring poppel Ökad lönsamhet i poppel Sticklingar i stället för plantor? Slopa viltstängsling genom mindre smakliga sorter? Detta ökar framförallt konkurrenskraft på små fält. Kalkyler visar på bättre lönsamhet för massaved och timmer än bioenergi. Några funderingar kring odlingsstrategier för poppel - Ger mer förädlade sorter bättre gensvar på gödsling än mindre förädlade? I Salix kan lönsamhetskillanden vara ca 1000 kr per hektar och år mellan gödslad och ej gödslad odling. - Olika odlingsteknik beroende på användning av poppel. Salix har likartat skördekostnad som flisningskostnad av grot i välta. - Var i landet och på vilka fälttyper har poppel störst ekonomisk konkurrenskraft (bördighet, jordart, geografisk belägenhet, fältstorlek och fältform osv)? Med ekonomisk konkurrenskraft menas inte där poppel växer bäst - Odlingsteknik och strategi för olika situationer (t ex sticklingar eller plantor, gödsling, osv)? - Riskreduktion med poppel i en produktionsportfölj (både på företagsnivå och i ett större perspektiv). 16

17 Volymberäkningar för poppelbestånd Birger Hjelm (SLU, Institutionen för Växtproduktionsekologi), Blas Mola (Norwegian Forest and Landscape Institute), Tord Johansson (SLU, Institutionen för Energi och Teknik) och Ioannis Dimitriou (SLU, Institutionen för växtproduktionsekologi) I pågående studie har underlag till volymberäkningarna samlats in från 49 poppelbestånd i Mälardalen, Västra Götaland och Skåne (inklusive Södra Småland och Halland). Åldern på bestånden varierar från 7 upp till 25 år. Majoriteten av bestånden utgörs av de tre klonerna, OP 42, Balsamifera och Trichocarpa. Av erfarenhet vet man att volymen från olika bestånd med samma inmatningsvariabler (t.ex. grundyta och höjd) kan variera sinsemellan jämfört med den beräknade volymen. Med hjälp av en s.k. blandad statistisk modell erhålls en kalibrering och anpassning i beräkningarna till de enskilda beståndens avvikelser. Syftet är att förbättra noggrannheten och precisionen i volymberäkningarna jämfört med traditionella metoder, vilket är av betydelse i t.ex. ekonomiska prognoser och planeringsarbetet vid avverkningar och gallringar. Beräkningar av enskilda träds höjd och volym i bestånden är ett av momenten för oss att bestämma beståndsvolymen. Vi fann då här att felen i beräkningarna i genomsnitt för de enskilda träden minskade med 10 40%. Ytterligare utvärdering av metoden på fler bestånd behöver dock göras innan definitiva resultat kan presenteras. 17

18 Att länka individuella växtegenskaper till ekosystemprocesser i ett modellsystem med salix Martin Weih (SLU, institutionen för växtproduktionsekologi, Uppsala) och Petra Fransson (SLU, institutionen för skoglig mykologi och patologi, Uppsala) Genom växtförädling tar man idag fram allt flera växter (ex. energigrödor) med nya egenskaper. Vi vet idag lite om hur dessa nya egenskaper påverkar ekosystemens produktivitet, biodiversitet, näringsflöden och energiflöden som alla i sin tur är förknippade med en rad ekosystemtjänster. Vi vill ta redan på hur ärftliga skillnader i fysiologiska egenskaper mellan närbesläktade sorter av salix (energigröda) fortplantar sig till ekosystemnivå genom skillnader i ex. ljusklimat för undervegetationen, förutsättningar för markorganismer (som påverkar kollagring i marken), och attraktivitet för vissa växtätare (som påverkar produktion av förna och kollagring i marken). Forskningen kommer att öka vår förståelse för de grundläggande mekanismer som styr hur individuella växtegenskaper påverkar viktiga ekosystemfunktioner. Resultaten kan bli relevanta inte minst för planering av framtida energikoncept, eftersom nya sorter av energigrödor (ex. salix) som tas fram genom växtförädling måste kunna uppfylla mycket högt ställda krav på hållbarhet med tanke på ex. biologisk mångfald eller kollagring, om dessa alternativa energikällor även fortsättningsvis ska kunna betraktas som klimatneutrala och miljövänliga. Vissa växter är viktigare än andra för att påverka organismsamhällen och ekosystem och utövar en oproportionerligt stor roll i regleringen av den biologiska mångfalden och ekosystemens processer. Skogsträd (bland dem salix) är förmodligen bland de bästa exemplen på dessa nyckelorganismer, och därför särskilt intressanta när växtegenskaper skall länkas till ekosystemens processer. Hittills har forskningen mycket fokuserat på förlusten av växtarter eller genotyper som anses viktiga för organismers samhällsstruktur och ekosystemens funktion, och på konsekvenserna av denna förlust för biologisk mångfald och ekosystemens funktion. Mot bakgrund av den snabba utvecklingen inom växtförädlingen, vill vi tillämpa motsvarande forskningsmetoder för att lära oss mer om konsekvenserna av införandet av nya genotyper för biologisk mångfald och ekosystemens funktion. Skillnaderna mellan olika genotyper kan påverka organismer på samma trofinivå (ex. undervegetation) eller olika trofinivåer (ex. växtätare, rotsvampar, markmikroorganismer). Således kan små ärftliga skillnader hos dominerande växter, som starkt påverkar andra inflytelserika organismer, få dominoeffekter över hela ekosystemet. Ett modellsystem med salix har flera fördelar jämfört med många andra växter för att angripa de ovanstående forskningsfrågorna, eftersom dessa träd är snabbväxande, lätt kan förökas vegetativt, och har visat stor genetisk variation i viktiga fysiologiska egenskaper, kolonisering med rotsvampar (mykorrhiza) och motståndskraft mot växtätande insekter. Vi vet exempelvis från vår tidigare forskning att olika sorter av salix koloniseras i olika hög grad med mykorrhizasvampar, vilket påverkar trädens bladkemi, som i sin tur påverkar trädens motståndskraft mot bladätande insekter. Olika motståndskraft mot växtätande insekter kan påverka förnabildning och därigenom kollagring i marken. Lagring av kol i marken kan anses som en viktig ekosystemtjänst, särskilt då denna kollagring motverkar konsekvenserna av klimatförändringar orsakade av en ökad växthuseffekt. I ett fältförsök vill vi plantera fyra närbesläktade sorter av salix i alla teoretiskt tänkbara kombinationer, dvs. monokulturer samt blandade bestånd med två, tre och fyra olika sorter. Vi kommer att välja de fyra sorterna utifrån våra tidigare forskningsresultat, då vi har mycket kunskap om olika sorters fysiologiska och ekologiska egenskaper. Under en period på minst fyra år kommer vi att följa bl.a. trädens och undervegetationens produktion av biomassa samt viktiga växtegenskaper hos dessa, mångfald hos kärlväxter i undervegetationen, mångfald hos mykorrhizasvampar samt ackumulering av markkol och dess sammansättning vilken ger mycket information om det mikrobiella livet i marken. Fältförsöket kommer att kompletteras med kontrollerade försök i odlingslådor, där vi vill testa specifika hypoteser angående samband mellan särskilda växtegenskaper och deras inverkan på andra organismer i samma ekosystem. Projektet är ett internationellt samarbete mellan forskare från SLU och från Tyskland. En av våra samarbetspartner i Tyskland är specialiserad på analys och tolkning av markens kollagring, vilket har stor betydelse för projektet. Projektet finansieras med ett bidrag från Energimyndigheten, löptid för projektet är

19 Bilaga 4: Populus-forskare kontaktlista Adler, Anneli. SweTree Technologies AB, Virdings Allé 2A, Uppsala. E-post: tfn: -. Berndes, Göran. Chalmers, Fysisk resursteori, Göteborg, Böhlenius, Henrik, SLU, Inst. f. sydsvensk skogsvetenskap, Box 49, Rörsjövägen 1, Alnarp. E-post: tfn: Christersson, Lars, SLU, Inst. f. växtproduktionsekologi, Box 7043, Ulls väg 16, Uppsala. E-post: tfn: (hem), mobil: D Hertefeldt, Tina, Lunds Universitet, Biologiska institutionen, Sölvegatan 37, Lund. E-post: Tina.DHertefeldt@biol.lu.se, tfn: Dimitriou, Ioannis, SLU, Inst. f. växtproduktionsekologi, Box 7043, Ulls väg 16, Uppsala. E-post: Ioannis.Dimitriou@slu.se, tfn: , mobil: Edman, Stefan, UPSC, Umeå Universitet, Umeå. E-post: Stefan.Jansson@plantphys.umu.se, tfn: Gunulf, Anna, SLU, Inst. f. sydsvensk skogsvetenskap, Box 49, Rörsjövägen 1, Alnarp. E-post: Anna.Gunulf@slu.se, tfn: Hjelm, Birger. SLU, Energi och teknik, Bioenergi, Adress: Energi och teknik, Box 7032, Ulls väg 30 C, UPPSALA, Telefon: , birger.hjelm@slu.se Högbom, Lars, Skogforsk, Uppsala Science Park, Uppsala. E-post: Lars.Hogbom@skogforsk.se, tfn: , mobil: Johansson, Jimmy, Linnéuniversitetet, Institutionen för teknik, Växjö. E-post: Jimmy.Johansson@lnu.se, tfn: Johansson, Karin, Skogforsk, Ekebo 2250, Svalöv. E-post: Karin.Johansson@skogforsk.se, tfn: Johansson, Tord, SLU, Inst. f. energi och teknik, Box 7061, Uppsala. E-post: Tord. Johansson@slu.se, tfn: , mobil: Karačić, Almir, SLU, Inst. f. växtproduktionsekologi, Box 7043, Ulls väg 16, Uppsala. E-post: Almir.Karacic@slu.se, tfn:?. Lundmark, Tomas, SLU, Fakulteten för skogsvetenskap, Skogsmarksgränd, Umeå. E-post: Tomas.Lundmark@slu.se, tfn: , mobil: Mc Carthy, Rebecka, Skogforsk, Ekebo 2250, Svalöv. E-post: Rebecka.McCarthy@skogforsk.se, tfn: Nilsson, Ove, UPSC, Umeå Universitet, Umeå. E-post: Ove.Nilsson@slu.se, tfn: Nilsson, Urban, SLU, Inst. f. sydsvensk skogsvetenskap, Box 49, Rörsjövägen 1, Alnarp. E-post: Urban.Nilsson@slu.se, tfn: , mobil:

20 Pettersson, Martin, SLU, Inst. f. sydsvensk skogsvetenskap, Box 49, Rörsjövägen 1, Alnarp. E-post: tfn: -. Ramstedt, Mauritz, SLU, Inst. f. skoglig mykologi och patologi, Box 7026, Ulls v 26A, UPPSALA. E- post: Mauritz.Ramstedt@slu.se, tfn: , mobil: Rosenqvist, Håkan, SLU, Inst. f. växtproduktionsekologi, tfn: , E-post: hakan.rosenqvist@post.utfors.se Rytter, Lars, Skogforsk, Ekebo 2250, Svalöv. E-post: Lars.Rytter@skogforsk.se, tfn: Rytter, Rose-Marie, forskningskonsult, Backavägen 16, Röstånga. E-post: Rytter.Science@bwm.se, tfn: Rönnberg, Jonas, SLU, Inst. f. sydsvensk skogsvetenskap, Box 49, Rörsjövägen 1, Alnarp. E-post: Jonas.Ronnberg@slu.se, tfn: Schüberg, Håkan, JiLU, Jämtlands läns Institut för Landsbygdsutveckling, Tema Skog, Bispgården. E-post: Hakan.Schuberg@jll.se, tfn: , mobil: Stener, Lars-Göran, Skogforsk, Ekebo 2250, Svalöv. E-post: Lars-Goran.Stener@skogforsk.se, tfn: Stenlid, Jan, SLU, Inst. f. skoglig mykologi och patologi, Box 7026, Ulls v 26A, UPPSALA. E-post: Jan.Stenlid@slu.se, tfn: Sundberg, Björn, UPSC, Umeå Universitet, Umeå. E-post: Bjorn.Sundberg@slu.se, tfn: Thelin, Gunnar, EkoBalans Fenix AB, Ideon Science Park, Lund. E-post: Gunnar.Thelin@ekobalans.se, tfn: , mobil: Verwijst, Theo, SLU, Inst. f. växtproduktionsekologi, Box 7043, Ulls väg 16, Uppsala. E-post: tfn: Weih, Martin, SLU, Inst. f. växtproduktionsekologi, Box 7043, Ulls väg 16, Uppsala. E-post: Martin. Weih@slu.se, tfn: , mobil: Westin, Johan, Skogforsk, Box 3, Sävar. E-post: Johan.Westin@skogforsk.se, tfn: , mobil: Övergaard, Rolf, SLU, Inst. f. sydsvensk skogsvetenskap, Box 49, Rörsjövägen 1, Alnarp. E-post: Rolf.Overgaard@slu.se, tfn: