NordGen Skog temadag 12 mars 2009

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NordGen Skog temadag 12 mars 2009"

Transkript

1 Föreningen Sveriges Skogsplantproducenter Karin Johansson NordGen Skog temadag 12 mars 2009 Ökad skogsproduktion nya kundkrav, nya plantor och ny teknik? Introduktion Dagen, som lockade närmare 50 deltagare, började med att Lennart Ackzell, LRF Skogsägarna, hälsade alla välkomna och gav en kort bakgrund till dagen. Varför är ökad skogsproduktion ett aktuellt ämne? Tre viktiga orsaker nämndes: Selfoss-deklarationen om uthålligt skogsbruk - pekar tydligt på att vi bör satsa på en ökad biomassaproduktion, använda förädlat material och att skogsbruk är en av lösningarna till klimatfrågan. Skogspropositionen i den nya skogsproduktionen spelar ökad produktion och ökad användning av förädlat material en stor roll. Forskningspropositionen forskningsbehovet är stort för att öka produktionen, förbättra föryngringsresultaten och öka användningen av förädlat material Vidare hälsades deltagarna välkomna av NordGens direktör, Jessica Kathle, som kort beskrev NordGens verksamhet. Bland annat har NordGen ansvar för en nordisk genbank och för Svalbards säkerhetslager. Dessutom har man fått ett nytt mandat för att titta på miljöeffekter och genbevarande. NordGen Skogs huvudsyfte är att hjälpa till att skapa framtidens nordiska skogar genom att skapa mötesplatser, följa forskning och utveckling, arbeta för bevarandet av skogsgenetiska resurser samt öka möjligheterna för användning av bra föryngringsmaterial.

2 Tydliga signaler om ökad skogsproduktion varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk Sverige Fler faktorer påverkar utvecklingen mot en högre produktion. Politiska signaler pekar på behovet av en ökad skogsproduktion, bland annat oljekommissionen 2006 och skogspropositionen En ökande avverkning kräver en ökad tillväxt och de möjliga avverkningarna kommer alltid att vara begränsande för industrin. Globalt minskar skogarna samtidigt som befolkningen ökar. Dessutom bidrar en ökad tillväxt till en ökad inbindning av koldioxid, vilket är av stor vikt ur klimatsynpunkt. Flera utredningar har gjorts på Skogforsk med avseende på hur vi kan öka tillväxten i Sverige. Ökningspotentialen är hög, runt 40 %, men en rimlig ökning ligger runt 20 %, vilken fördelar sig på följande: Bättre föryngringar genom markberedning och plantering + 4 % Användning av förädlat material + 9 % Nya trädslag (sitka, Douglas, hybridlärk, contorta) + 2 % Skogsgödsling + 2 % Intensivskogsbruk behovsanpassad gödsling +? % Användning av somatiska plantor +0,5 % Åkermarksbeskogning med exempelvis hybridasp +1,5 % Dikesrensning och askåterföring + 1 % Vidare finns dock en del minusposter som bör beaktas, t.ex. skador orsakade av snytbaggar, viltbetning och rotröta. En annan faktor att ta i beaktning är bristen på förädlade plantor. Genom att anlägga nya fröplantager, de så kallade TreO-plantagerna, och att använda sig av blomstimulering, insektsbekämpning, särplockning och bulksticklingar kan denna brist minska. Detta bidrar till att möjligheter finns att i framtiden öka tillväxten med hjälp av förädlat material ytterligare. Skogforsk har fått ett uppdrag från regeringen att öka kunskapen om förädlat material. I uppdraget ingår att titta på hur man kan öka tillgången av förädlat material, hur stor bristen är och om det finns några risker med att använda förädlat material. Även Skogsstyrelsen har fått i uppdrag att titta på hur man kan öka skogsproduktionen. Där ser man bland annat över definitionen av främmande arter, man tittar på möjligheten att utvidga användningen av contorta samt ökar rådgivningen med fokus på skogsproduktion. Man samarbetar även med SLU för att undersöka effekter av intensivskogsbruk.

3 Är då användandet av förädlat material och andra produktionshöjande åtgärder ett hot mot biodiversiteten? Att använda kloner är inget hot i sig, däremot kan det ge upphov till tätare skogar och en intensivare skötsel, som i sin tur bidrar till en minskad biodiversitet. Det finns få studier om hur främmande trädslag som contorta påverkar biodiversiteten. SLU tittar på effekter av intensivskogsbruk. Snytbaggeskadorna är ett dilemma och har visat sig vara ett problem även i norra Sverige där avgångarna kan uppgå till 20-60%. Fungerande snytbaggeskydd krävs om man ska plantera värdefulla, förädlade plantor. I Norge har man inte samma press på att öka produktionen som i Sverige. Man har en god tillgång till förädlat material men behöver accelerera utvecklingen av tredje generationens plantager. Kan kravet på att minska koldioxidutsläppen öka möjligheterna för bättre förädling? Ökad lönsamhet genom ökad tillväxt Marianne Eriksson, LRF Skogsägarna Sverige Kraftsamling Skog är ett projekt, initierat av skogsägarföreningarna, vars syfte är att öka lönsamheten genom ökad skogstillväxt för den enskilde skogsägaren. Med hjälp av kurser, seminarier, studiecirklar, rådgivning och demonstrationsgårdar utbildas och informeras skogsägarna om hur de kan påverka sitt skogsbrukande. Inom Kraftsamling Skog ser man, liksom Skogforsks utredningar visat, att en tillväxtökning på 20 % är rimlig. De stora möjligheterna finns inom föryngringsområdet. Genom att öka andelen plantering och markberedning samt att göra åtgärderna i tid ökar andelen godkända föryngringar och tillväxten gynnas. Ytterligare en viktig aspekt är att välja rätt plantmaterial och att välja förädlat material, men detta mål är svårt att uppnå bland alla skogsägare eftersom det inte finns tillräckligt med förädlat frö. Men medvetenheten om betydelsen av förädlat material bland skogsägarna har ökat, vilket även syns i plantskolorna då efterfrågan ökat och i vissa fall även är högre än utbudet. Alternativa trädslag som lärk, hybridasp och Douglas ses som produktionshöjare, men dessa trädslag möts ofta med skepsism. Man har även uppsatta mål med röjning, dikning och gödsling. Det är bra att öka skogsägarnas kunskaper, men även rådgivare, tjänstemän och entreprenörer behöver utbildas. Attityden mot förädlat material måste förändras varför är man tveksam till användning? Finns en efterfrågan på ökad tillväxt? För att kunna öka lönsamheten genom ökad tillväxt måste det också finnas en efterfrågan kan man öka denna med samma procentsats? Lågkonjunkturen bidrar till att efterfrågan minskar. Det behövs en mer pedagogisk och tydligare varudeklaration på plantorna även den som inte är skogligt utbildad ska veta vad han får.

4 Det är viktigt att man ser till hela kedjan när det gäller markberedning och plantering. Plantvård, val av planteringspunkt, markberedningskvalitet m.m. är av stor vikt för de förädlade plantorna om inte allt klaffar kommer inte plantorna att växa som förväntat! Det finns en enorm kunskapsbrist inom kedjan färdig plantan till plantering och många olika aktörer är inblandade. Genom att köpa hela uppdrag kan det delvis lösas. Köparen bör dessutom ställa mer krav med en ökad kunskap. Ny teknik: sticklingar och somatiska plantor när kommer de? Karl-Anders Högberg, Skogforsk Sverige Sticklingproduktion Metoden fungerar bra på gran, det största problemet är att allt fortfarande sker manuell. En mekanisering krävs för att det ska bli lönsamt. Tekniken finns dock då det inom trädgårdsnäringen finns väl fungerande stickningsrobotar, men man måste lösa de specifika problem som kan uppstå med gran. Att producera sticklingar tar tid. De moderplantor som används är 4 år eller yngre, och från varje moderplanta kan man ta ungefär 15 sticklingar, som i sin tur kan användas som moderplantor. För att få fram 1 miljon plantor krävs två förökningscykler och 4500 fröplantor. Användning av sticklingar ger en tillväxtökning runt 20 %. Somatiska plantor Ett fröembryo plockas ut och genomgår en rad behandlingar som gör att detta embryo massförökas. Slutresultatet är en klon alla plantor härstammar från samma embryo. Idag tas plantorna fram för hand i labmiljö för att sedan acklimatiseras och som färdiga plantor odlas vidare i växthus innan utplantering i fält. Fördelen med SE-plantor är att man kan få väldigt många plantor från en begränsad mängd, till skillnad från sticklingar som kräver många fröplantor och fler cykler. Dessutom går det fort SE-embryon kan fås av en klon på ett år. Ytterligare en fördel är att embryon kan lagras i flytande kväve till dess att materialet testats. Men, en teknisk utveckling krävs för att det ska bli praktiskt möjligt att användas i stor skala. Både automatisk hantering och teknik för sortering av embryon måste tas fram. En utveckling sker på SweTreeTechnology och på andra håll i världen. Användning av SE-plantor ger en tillväxtökning runt 30 %. Ett namnbyte behövs på SE-plantorna många tror att de är genetiskt modifierade. Fröstickling är ett annat namn som används. Finns det några risker med många individer av en klon? Idag finns det restriktioner i Sverige som reglerar användningen, endast 5 % av arealen får planteras med vegetativt förökat material och förökningen ska ha skett från godkänd fröplanta.

5 Om vinsten och förräntningen är så stor som den är, kan det då inte vara lönsamt med manuell tillverkning? Uppföljning av sticklingar och SE-plantor som planterats finns i försök, klontester och på demoytor. Inga större praktiska uppföljningar finns, men många positiva erfarenheter från skogsägare.

6 Alternativa trädslag, klimatförändringar och biobränslen ur ett danskt perspektiv Lars Graudal, Skov og Landskab Köpenhamns Universitet Danmark I Danmark ligger fokus på natur och miljö, ekonomisk hållbarhet och sociala värden snarare än på en ökad produktion. Klimatförändringar kan bidra till att produktion gynnas, men även gynna bevarandet av befintliga skogar. Behovet av förnyelsebara energikällor kan komma att öka användningen av biobränsle från skogen. Under de närmaste 10 åren har användningen av skogsbiobränseln i Danmark fördubblats. Även globalt ökar efterfrågan på biobränsle. Inte mycket forskning har gjorts med avseende på vilket skogsodlingsmaterial som lämpar sig bäst för odling av bioenergi. Idag får man använda sig av befintliga hjälpmedel för anläggning av skog. Ett sådant är Här kan man se vilket trädslag och vilken frökälla som är lämplig beroende på lokal och syfte. För produktion av biobränsle föreslås sitka, Douglas och olika lövträd. Genom intensiv odling kan produktionen öka med 30 %. Hur kommer då den danska skogen klara klimatförändringarna? Kommer inhemska trädslag att klara omställningen? Många inhemska danska trädslag finns redan i ett sydligare klimat. Trädens adaptation är komplex och beror på den specifika lokalen. Trädslagen kan anpassa sig till olika lokaler, och i vissa fall är val av proveniens viktigare än val av trädslag - det lokala materialet är inte alltid det bästa. Dagslängd, ökad koldioxidhalt, epigenetiska effekter, stormstabilitet och nya insekter och sjukdomar är faktorer som måste beaktas. En anpassning till ett förändrat klimat gynnas genom naturlig selektion och med hjälp av genflöden och migration. Hur är attityden mot främmande trädslag i Danmark? Anpassade trädslag ska användas och den producerande förmågan är av mindre vikt, andra aspekter vid sidan om produktion är viktigare. Ingen gran sätts för skogsproduktion. Mer jordbruksmark kan tänkas användas till produktion av biobränslen i framtiden. I veckan pågår ett klimatmöte i Köpenhamn och ett resultat av mötet kan bli en ökad produktion av biobränslen. Ökad skogsproduktion i Finland Juha Hakkarainen, MTK Finland Skogspolitiska mål i Finland är bland annat att säkerställa en konkurrenskraftig miljö både för skogsindustrin och för skogsskötselsidan. Detta ska nås genom att öka värdet på skogen, via nya produkter, genom att utnyttja avverkningspotentialen och bibehålla en uthållig rundvirkesproduktion. Men, rundvirkesmarknaden har kollapsat och det är svårt att hitta incitament för en ökad produktion eftersom det inte finns någon efterfrågan. Idag är tillväxten betydligt högre än avverkningen. Biobränsle kan vara ett alternativ till rund- och massavirke.

7 Den låga efterfrågan på virke bidrar till att skogarna sköts dåligt vilket resulterar i skogar med låg kvalitet. För att bibehålla en uthållig rundvirkesproduktion krävs en rad åtgärder: Ekonomiskt stöd och rådgivning Bättre föryngringsresultat och skötsel av ungskogar Implementering av förädlingsprogram Reducering av skador orsakade av rotröta och vilt, bland annat genom ett nytt GIS-system Mekanisering av skogsskötseln Gödsling och dikesrensning Vidare bör lönsamheten inom privatskogsbruket öka. Idag är medelfastigheten relativt liten, runt 24 hektar och det är önskvärt att denna siffra ökar till minst 50 hektar. Mindre markägare är mindre benägna att satsa på skötsel och produktion, utan har skogen för jakt och rekreation. Detta kan stimuleras med hjälp av skatteåtgärder. Vägnät och logistik måste förbättras och där måste finnas tillräckligt med arbetskraft. Idag är det brist på arbetskraft, vilket påverkar skogsskötseln och produktionen negativt. En av de åtgärder som ökat mängden avverkningsbart virke är dikning. Idag får man inte anlägga nya diken utan bara underhålla befintliga. Inga främmande trädslag används i Finland. På några få platser finns sibirisk lärk. Situationen på virkesmarknaden är olika beroende på var i landet man befinner sig. I södra Finland är läget något bättre än i de norra delarna. Framtida produktion handlar mycket om biobränsle och kvalitetsvirke. Frågan är vad som händer med den ryska importen. Om den upphör måste inhemskt virke användas. Slutdiskussion Punkter som togs upp vid slutdiskussionen: Energi en ökning med 25 TWH är möjlig Det finns mycket outnyttjad jordbruksmark I Sverige ligger vi idag nära den möjliga avverkningen Se på kostnaderna vad ger de i framtiden? Jämfört med vad man får ut i slutänden är investeringskostnaderna vad gäller markberedning, plantering och förädlat material låga. Vi måste ha en framtidstro!

8 Dålig konjunktur nu, men den vänder vi måste tänka långsiktigt. Skoglig företagarrådgivning se sig som företagare och inte bara skogsägare. Lågkonjunkturen är bra tajming för utbildning, nu har personalen tid över. Bioenergi kan ge behov av ökad produktion I Norge är det lite fokus på skogsproduktion, man satsar mer på biodiversitet och mångbruk. Från att ha planterat 70 miljoner plantor på 90-talet ligger nu antalet runt 26 miljoner. Denna siffra har dock stigit under de senaste åren. På grund av klimatförändringar, bindning av koldioxid och biobränsleproduktion kommer troligtvis mer fokus flyttas över på skogsproduktion.

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

Hur kan vi öka produktionen vid föryngringstillfället ur ett svenskt perspektiv, en överblick över de metoder som vi idag använder i Sverige.

Hur kan vi öka produktionen vid föryngringstillfället ur ett svenskt perspektiv, en överblick över de metoder som vi idag använder i Sverige. Hur kan vi öka produktionen vid föryngringstillfället ur ett svenskt perspektiv, en överblick över de metoder som vi idag använder i Sverige. Fokus på plantering, vilket utförs på 74% av föryngringsytan.

Läs mer

Ökad lönsamhet genom ökad tillväxt! Foto: Sidney Jämthagen

Ökad lönsamhet genom ökad tillväxt! Foto: Sidney Jämthagen Ökad lönsamhet genom ökad tillväxt! Foto: Sidney Jämthagen Ökad lönsamhet genom ökad skogstillväxt Vad är Kraftsamling Skog? Föryngring i Kraftsamling Skog Effekter av Kraftsamling Skog Fria funderingar

Läs mer

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) Skogen Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska modellen med

Läs mer

Skog på åker. HS Skaraborg rapport nr 1/06. Olle Ahlberg Malin Ljungné Per-Ove Persson

Skog på åker. HS Skaraborg rapport nr 1/06. Olle Ahlberg Malin Ljungné Per-Ove Persson Skog på åker 2006 HS Skaraborg rapport nr 1/06 Olle Ahlberg Malin Ljungné Per-Ove Persson 1 Utvärdering av Hushållningssällskapets försöks planteringar Etablerings- och tillväxtförsök på Hushållningssällskapets

Läs mer

Skogsbrukets lönsamhet. Virkesforum 2010. Göran Örlander Södra Skogsägarna. Södra Skog

Skogsbrukets lönsamhet. Virkesforum 2010. Göran Örlander Södra Skogsägarna. Södra Skog Skogsbrukets lönsamhet Virkesforum 2010 Göran Örlander sägarna Rapport 2004-10 Om virkesförrådets utveckling. Uppdaterat till 2008/2009 Kostnader och priser avser 2009 års prisnivå Data har hämtats från:

Läs mer

Lättfattligt om Naturkultur

Lättfattligt om Naturkultur Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Ökad naturvårdshänsyn i skogsbruket (samhälls)ekonomiska konsekvenser

Ökad naturvårdshänsyn i skogsbruket (samhälls)ekonomiska konsekvenser Ökad naturvårdshänsyn i skogsbruket (samhälls)ekonomiska konsekvenser Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University Syfte Analys av förändrad skogsbrukspolicy

Läs mer

Främmande trädslag på Sveaskog. Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef

Främmande trädslag på Sveaskog. Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef Främmande trädslag på Sveaskog Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef Sveaskogs markinnehav Finns i hela Sverige 3,3 milj. ha produktiv skogsmark 20% naturvård All vår skog är FSCcertifierad Trädslagsfördelning

Läs mer

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Målet med planteringen Inför beskogningen bör man ha ett mål med sin plantering. Beroende på åkerns belägenhet, status och storlek blir metoder

Läs mer

PLANTAKTUELLT Nr 2 2011 1. Plantaktuellt. Skogforsk NR. 2 2011

PLANTAKTUELLT Nr 2 2011 1. Plantaktuellt. Skogforsk NR. 2 2011 PLANTAKTUELLT Nr 2 211 1 Plantaktuellt Skogforsk NR. 2 211 2 PLANTAKTUELLT Nr 2 211 Ovan. Såddpucken består av sammanpressad torv med ett frö. Den är ca två cm hög och väger ca 2 g. Puckens övre del är

Läs mer

Innehåll. Skog för många generationer. 4 Lokal närvaro. 9 Oss skogsägare. 11 En långsiktigt. 13 Klimatsmarta produkter.

Innehåll. Skog för många generationer. 4 Lokal närvaro. 9 Oss skogsägare. 11 En långsiktigt. 13 Klimatsmarta produkter. äx ed ss Innehåll 4 Skog för många generationer För att förstå vår samtid och ta ut riktningen för framtiden behöver vi förstå historien. Holmens historia sträcker sig mer än 400 år tillbaka och har alltid

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

Nya värdekedjor i skogen

Nya värdekedjor i skogen Nya värdekedjor i skogen Lisa Sennerby Forsse, Formas, Nordisk Skogskonferens, Danmark, Augusti 29-30 2005 Projekt Nya Värdekedjor i Skogen Uppdrag från Nordiska Ministerrådet Arbetet har letts av en referensgrupp

Läs mer

Räkna med frost Om Frostrisk

Räkna med frost Om Frostrisk Räkna med frost Ola Langvall, Mats Hannerz, Urban Nilsson Höstfrost är sällan något problem för gran i södra Sverige. Där är det försommarfrosterna, som slår till under granens skottskjutningsperiod, som

Läs mer

Sektorsmål och skogsproduktion Södras syn på framtiden och de krav som kommer att ställas på skogsbruket Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog

Sektorsmål och skogsproduktion Södras syn på framtiden och de krav som kommer att ställas på skogsbruket Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog Sektorsmål och skogsproduktion Södras syn på framtiden och de krav som kommer att ställas på skogsbruket Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog Korta fakta om koncernen Omsättning 17 miljarder kronor

Läs mer

Klimatanpassning Grön Skogsbruksplan Lugnet 1:45, Lycksele kommun

Klimatanpassning Grön Skogsbruksplan Lugnet 1:45, Lycksele kommun Klimatanpassning Grön Skogsbruksplan Lugnet 1:45, Lycksele kommun Bakgrund Inom ramen för klimatanpassningsprojektet Clim-ATIC har vi genom ett antal träffar tillsammans med Lycksele kommun, privata skogsägare,

Läs mer

Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra

Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra Skogens framtid inspiration och innovation /Regional dialog kring nationella skogsprogrammet Växjö 2015-09-30 2015-10-05 1 Några nyckelfakta Tre fjärdedelar

Läs mer

Lokal nr 8. Höreda, Eksjö

Lokal nr 8. Höreda, Eksjö Lokal nr 8. Höreda, Eksjö Belägenhet: Försökslokalen ligger strax SV om Höreda samhälle 6-7 km SSV om Eksjö (N-S koord: 6387430, Ö-V koord: 45440, H.ö.h: 5 m). Skogsmarken är en frisk sandig-moig morän

Läs mer

Rapport 3 2015. Vegetativt förökat skogsodlingsmaterial. Sanna Black-Samuelsson

Rapport 3 2015. Vegetativt förökat skogsodlingsmaterial. Sanna Black-Samuelsson Rapport 3 2015 Vegetativt förökat skogsodlingsmaterial Sanna Black-Samuelsson Skogsstyrelsen, April 2015 Författare Sanna Black-Samuelsson Projektgrupp Jonas Bergquist Johan Nitare Jörgen Ringagård Dan

Läs mer

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Röjning för en värdefull skog Vid röjning bestämmer du hur din skog ska se ut i framtiden. Du kan styra utvecklingen så att kvalitativa stammar gynnas

Läs mer

En naturlig partner för trygga skogsaffärer.

En naturlig partner för trygga skogsaffärer. En naturlig partner för trygga skogsaffärer. Vi bygger hus och broar av din skog. Värdet stannar i bygden. Det är många som är intresserade av din skog i dag, samtliga erbjuder rådgivning, högsta kvalité

Läs mer

Contortatallen i Sverige

Contortatallen i Sverige Regeringsuppdrag 2009 (Utländska trädarter) Bland annat: Översyn av lagstiftningen Utvärdera gränsen för användning av contortatall Se över möjligheterna att utvidga contortaområdet törskateproblemen anges

Läs mer

Hyggesfritt är bäst. Mats Hagner, professor emeritus, SLU. 2009-03-21

Hyggesfritt är bäst. Mats Hagner, professor emeritus, SLU. 2009-03-21 Debatt VK Text till bilagt foto 690 kb. Hyggesfritt 30 år efter senaste gallringen hos Rune Holmström i Arjeplog. En underbar skog för alla. Nu stundar en ny skörd av högklassigt grovt timmer. Notera de

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas

Läs mer

LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND Skåne 2015-04-29

LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND Skåne 2015-04-29 LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND Skåne 2015-04-29 Ref Göran Kihlstrand, LRF Skåne Vattenmyndigheten för Södra Östersjön dnr 537-5346-2014 Vattenmyndigheten för Västerhavet Dnr 537-34925-2014 Remissvar till

Läs mer

Ansökan om tillstånd till avverkning i fjällnära skog m.m.

Ansökan om tillstånd till avverkning i fjällnära skog m.m. Ansökan om tillstånd till avverkning i fjällnära skog m.m. 1(6) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö Ansökan om tillstånd till avverkning

Läs mer

2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv

2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv 2012-04-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv

Läs mer

Skogsbrukets hållbarhetsproblem

Skogsbrukets hållbarhetsproblem Skogsbrukets hållbarhetsproblem Vattendagarna 20-21:a november 2006 Johan Bergh Sydsvensk Skogsvetenskap Miljömålet "Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall bevaras. En biologisk mångfald och

Läs mer

Ansökan om tillstånd till avverkning

Ansökan om tillstånd till avverkning Ansökan om tillstånd till avverkning i ädellövskog m.m. 1(6) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö Ansökan om tillstånd till avverkning Den

Läs mer

Biomassa en knapp resurs i globalt perspektiv

Biomassa en knapp resurs i globalt perspektiv Inledning Hur långt räcker bioenergin i framtidens energisystem? Hur mycket går det att få ut från skogar och åkermark och vad ska vi använda den till? Är det klokt att satsa på biodrivmedel, eller ska

Läs mer

Framtidens lövskog den 15:e mars 2013, Vreta Kluster, Linköping Simon Halling, Jägmästare och Skogsrådgivare Hushållningssällskapet Östergötland

Framtidens lövskog den 15:e mars 2013, Vreta Kluster, Linköping Simon Halling, Jägmästare och Skogsrådgivare Hushållningssällskapet Östergötland Kunskap för landets framtid Sammanfattning av föreläsning Framtidens lövskog den 15:e mars 2013,, Linköping Simon Halling, Jägmästare och Skogsrådgivare Hushållningssällskapet TID TITEL, FÖRELÄSARE OCH

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter (SKSFS 2011:2) och allmänna råd om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket; beslutade den X månad 2014. SKSFS 2014:X Utkom

Läs mer

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och

Läs mer

Återväxt med garanti!

Återväxt med garanti! Återväxt med garanti! Återväxtgarantin ger Göran mervärde Det började som en släng av Gröna vågen, när stockholmaren och läkaren Göran Carlsson flyttade till Kramfors. Men med köpet av gården i byn Ås

Läs mer

Det nordiska samarbetet

Det nordiska samarbetet Arni Bragason Det nordiska samarbetet Norden består av 5 självständiga länder (Norge, Sverige, Danmark, Finland och Island) och 3 självständiga regioner (Färöarna, Åland och Grönland). Sammanlagt 25 miljoner

Läs mer

Handel i och utanför Sverige. Sanna Black-Samuelsson

Handel i och utanför Sverige. Sanna Black-Samuelsson Handel i och utanför Sverige Sanna Black-Samuelsson Kedjan i skogen Föryngring Inköp av skogsodlingsmaterial Tillväxt Avverkning Gallring, tillväxt (2-4 ggr) Föryngring Treårsmedeltal (2007-2009/10) visar:

Läs mer

Bli en bättre beställare

Bli en bättre beställare Bli en bättre beställare Röj i tid Det är din skog - och för det bättre är du som ekonomi bestämmer. i ditt skogsbruk Handbok gjord inom projektet Bättre plantskogar i Nyland, 2014 Finansiär: NTM-centralen

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr

Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Bibliografiska uppgifter för Sortprovning av jordgubbar i ekologisk odling i norr Författare Öberg E. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Ekologisk

Läs mer

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI.

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv 0911 12 kg 1 DISTRIKT EGEN SKOG Jonnie Friberg Jägare Jägmästare Skogsförvaltare Skogsindustriernas nationella representant i: - Viltförvaltningsrådet - Rovviltrådet

Läs mer

Frågor och svar om de nya EU-förordningarna som rör skogsodlingsmaterial

Frågor och svar om de nya EU-förordningarna som rör skogsodlingsmaterial Information 1(5) Datum 2013-06-12 Diarienr 2013/1615 Enheten för lag och områdesskydd Sanna Black-Samuelsson sanna.black-samuelsson@skogsstyrelsen.se Tfn 018-27 88 23 Frågor och svar om de nya EU-förordningarna

Läs mer

informationsmöte NATUR

informationsmöte NATUR Arbetsgrupp Uppströms Sommen informationsmöte NATUR Onsdag 11 december kl. 18 Kommunhuset, Stora sammanträdesrummet Trots arbete med att minska vår klimatpåverkan står det klart att klimatförändringarna

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson

MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06 Dnr 511-1375-15 1(7) Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård 2015-11- 03 angående undersökningen i riksintresseområdet Filehajdar, Hejnum hällar

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

Prislista timmer och massaved Prislista nummer: HS15N1, gäller fr o m 150819 och tills vidare Ersätter tidigare prislistor: HS14S1, HS14N1

Prislista timmer och massaved Prislista nummer: HS15N1, gäller fr o m 150819 och tills vidare Ersätter tidigare prislistor: HS14S1, HS14N1 Prislista timmer och massaved Prislista nummer: HS15N1, gäller fr o m 150819 och tills vidare Ersätter tidigare prislistor: HS14S1, HS14N1 Klentimmer öka värdet i din avverkning med klentimmer Genom att

Läs mer

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 "Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden." 18 november 2014 HUT

Läs mer

Kontrollsystem för hållbarhetskriterier

Kontrollsystem för hållbarhetskriterier Kontrollsystem för hållbarhetskriterier För att man ska få statligt finansiellt stöd för användning av biodrivmedel och flytande biobränslen måste hållbarhetskriterierna vara uppfyllda. För jordbruksråvaror

Läs mer

FSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk

FSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk FSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk Ett ansvarsfullt skogsbruk Ett hållbart skogsbruk är en konkurrensfördel för Sverige. Sveaskog utvecklar skogens värden och är drivande i utvecklingen

Läs mer

Projekt inom Hushållningssällskapen Trädgård

Projekt inom Hushållningssällskapen Trädgård Projekt inom Hushållningssällskapen Trädgård :: Skolträdgårdar i norr Projektet ska förbättra skolmiljön och tillsammans med elever, personal och föräldrar lära ut grunderna för odling och öka intresset

Läs mer

Detta är jag, Harald.

Detta är jag, Harald. Detta är jag, Harald. Född 1938. Skogsarbetare. Studier, gymnasium, lärarhögskola, biologi 20p, skogsproduktion 10 p. 1972 Mellanstadielärare i 30 år. Fritidspolitiker. Bisysslor. Naturfotograf - frilanser.

Läs mer

Earth Hour 2009 Inbjudan till Sveriges kommuner. Från Världsnaturfonden, WWF

Earth Hour 2009 Inbjudan till Sveriges kommuner. Från Världsnaturfonden, WWF Earth Hour 2009 Inbjudan till Sveriges kommuner Från Världsnaturfonden, WWF Om Earth Hour Kära kommun, På kvällen 29 mars 2008 släckte uppskattningsvis 35 miljoner människor i ett 30-tal länder runt om

Läs mer

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012... 1 Bakgrund... 3 SFV:s skogsbruk... 3 Skogsskötsel... 4 Avverkningsnivå... 4 Skogsmarkens läge... 4 Ägoslagsfördelning...

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

Rapport i maj 2011 från projektet Demonstrationsgård la Candela

Rapport i maj 2011 från projektet Demonstrationsgård la Candela Rapport i maj 2011 från projektet Demonstrationsgård la Candela Agroekologi och samverkan mellan småbrukare som småföretagare i Colombia Vid årsskiftet 2010/2011 tecknades ett arrendekontrakt mellan projektet

Läs mer

www.lansstyrelsen.se/kronoberg www.lansstyrelsen.se/jonkoping www.skogsstyrelsen.se Fossil åkermark i Småland Kronoberg, Jönköping

www.lansstyrelsen.se/kronoberg www.lansstyrelsen.se/jonkoping www.skogsstyrelsen.se Fossil åkermark i Småland Kronoberg, Jönköping www.lansstyrelsen.se/kronoberg www.lansstyrelsen.se/jonkoping www.skogsstyrelsen.se Fossil åkermark i Småland Kronoberg, Jönköping Fossil åkermark i Småland Röjningsrösen med mossa i en typisk småländsk

Läs mer

Hur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog

Hur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog Hur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef, Klimatförändringar och skogsskötsel Klimatforskarna idag är relativt eniga om att vi ska få förändringar i klimatet som

Läs mer

effektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge

effektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge effektivt och miljövänligt skydd mot snytbagge Conniflex är effektivt och miljövänligt Nu finns en ny metod för att skydda skogsplantor mot snytbagge. Skyddet heter Conniflex. Det är effektivt och miljövänligt.

Läs mer

1. Vad anser du att det innebär att kursen heter hållbart familjeskogsbruk? Vad ska en sådan kurs innehålla?

1. Vad anser du att det innebär att kursen heter hållbart familjeskogsbruk? Vad ska en sådan kurs innehålla? Frågeställningar kring hållbart 1. Vad anser du att det innebär att kursen heter hållbart familjeskogsbruk? Vad ska en sådan kurs innehålla? 2. Är hållbarhetsbegreppet något som vi ska arbeta med? Hur

Läs mer

Ekologisk produktion

Ekologisk produktion Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade

Läs mer

Nedan följer en reseberättelse om resan vi gjorde till Mocambique i januari månad.

Nedan följer en reseberättelse om resan vi gjorde till Mocambique i januari månad. Inledning Resedagbok från Mocambique Inledning Nedan följer en reseberättelse om resan vi gjorde till Mocambique i januari månad. Jag beskriver vad vi gjorde på resan och jag kommer även att skriva om

Läs mer

Presentation av. Nordiskt Genresurscenter. NordGen

Presentation av. Nordiskt Genresurscenter. NordGen Presentation av Nordiskt Genresurscenter NordGen April 2011 NordGen är en nordisk institution för bevarande och hållbart nyttjande av växter, husdjur och skog NordGens grundläggande uppgift är att bidra

Läs mer

Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors

Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors Bakgrund! Kyoto protokollet Artikel 3.4! Countries should, in their work of achieving their defined goals, apply forest

Läs mer

Årets viktigaste skog- och viltseminarium kring hållbart brukande av skog, hjortdjur och landsbygd i Mellansverige Skogsstyrelsen 2016.03.

Årets viktigaste skog- och viltseminarium kring hållbart brukande av skog, hjortdjur och landsbygd i Mellansverige Skogsstyrelsen 2016.03. Årets viktigaste skog- och viltseminarium kring hållbart brukande av skog, hjortdjur och landsbygd i Mellansverige Skogsstyrelsen 2016.03.30 Nyckelord från dagen: ansvar, frihet, tillit och samarbete.

Läs mer

Ett barn av virkessvackan

Ett barn av virkessvackan PLANTaktuellt NR 3 2004 Foto: Nils Jerling En frostlänt torvmark där nästan allt utom svartgranen frusit bort. Ett exempel som visar att trädslaget kan ha en nisch i svenskt skogsbruk I detta nummer Svartgran

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om bidrag till anläggning av skog på områden med stormfälld skog; SFS 2006:171 Utkom från trycket den 21 mars 2006 utfärdad den 9 mars 2006. Regeringen föreskriver

Läs mer

Skogsplantor våren 2015

Skogsplantor våren 2015 Skogsplantor våren 2015 Skogsplantor för våren 2015 Alla gran- tall- lärk- och björkplantor i ordinarie sortiment odlas av för sydsvenska förhållanden genetiskt bästa frö = plantagefrö. Alla våra producenter

Läs mer

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

Remissyttrande över Oljekommissionens rapport På väg mot ett oljefritt Sverige

Remissyttrande över Oljekommissionens rapport På väg mot ett oljefritt Sverige Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Tel: 08-624 74 00 Fax: 08-851329 Allmänt: info@wwf.se Hemsida: www.wwf.se Ulriksdal den 16 maj 2007 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande

Läs mer

Förädling. för framtiden. Broschyrens namn 1

Förädling. för framtiden. Broschyrens namn 1 Förädling för framtiden Broschyrens namn 1 Skogforsk ansvarar för skogsträdsförädlingen i Sverige. Vi arbetar i först hand med tall, gran, contorta och björk. Men bedriver också visst förädlingsarbete

Läs mer

Odla poppel & hybridasp!

Odla poppel & hybridasp! Odla poppel & hybridasp! Fältvandring och seminarium, den 2 juni 2016, Skogforsk, Ekebo Svalöv 15.00 Samling Ekebo Information om eftermiddagen och kvällen. Fika från 14.30. 15.30 17.30 Fältvandring, trädslagsförsök

Läs mer

Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka?

Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka? Redovisning av projekt: Hur påverkar ympning växtnäringsupptagning och avkastning i ekologisk växthusgurka? Diarienummer: 25-14077/08 Sammanfattning Odlingssäsongen 2009 undersöktes hur ympning påverkar

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

S k o g e n S l i l l a g r ö n a

S k o g e n S l i l l a g r ö n a skog, trä och papper är bra för klimatet Skogen är en del av lösningen på klimatfrågan! Skogen är en del av lösningen på klimatfrågan och en hörnsten i ett hållbart samhälle. Skogsbruket i Sverige har

Läs mer

Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010. Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu

Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010. Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu Institutionen för teknik Avdelningen för Skog och trä Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010 Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu Jakten

Läs mer

Skog till nytta för alla- Räcker den svenska skogsråvaran?

Skog till nytta för alla- Räcker den svenska skogsråvaran? Skog till nytta för alla- Räcker den svenska skogsråvaran? Vilken världsmarknad möter skogssektorn i framtiden? Magnus Fridh NOAA. ESA/Eurimage 1993. Metria Skogliga KonsekvensAnalyser 2015 Tidigare SKA/AVB

Läs mer

Kunskap Direkt din skogliga rådgivare på webben

Kunskap Direkt din skogliga rådgivare på webben Kunskap Direkt, redaktionen 2016-03-31 Kunskap Direkt din skogliga rådgivare på webben Rådgivningsportal, kunskapssystem, verktygslåda, utbildningssajt eller skogsskötselguide. Kunskap Direkt kan presenteras

Läs mer

SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten

SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten SKOGSRIKET, regional färdplan för Västerbotten Skogsriket från ord till handling Nationella visioner möter den regionala utvecklingskraften Lycksele, 31 oktober och 1 november 2012 1 Förord När jag fick

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR IFYLLNING AV. ANSÖKNINGSBLANKETTEN (Evira 55_01.06 1.5.2006) till växtskyddsregistret, plantmaterialregistret. och/eller registret för

ANVISNINGAR FÖR IFYLLNING AV. ANSÖKNINGSBLANKETTEN (Evira 55_01.06 1.5.2006) till växtskyddsregistret, plantmaterialregistret. och/eller registret för Anvisningar för ifyllning av registreringsansökan Datum 15.5.2006 Dnr 665/505/2006 ANVISNINGAR FÖR IFYLLNING AV ANSÖKNINGSBLANKETTEN (Evira 55_01.06 1.5.2006) till växtskyddsregistret, plantmaterialregistret

Läs mer

- I några fall är behovet av att restaurera biotoper för att möjliggöra utplantering av särskilt hotade arter stort. Detta bör göras tydligt.

- I några fall är behovet av att restaurera biotoper för att möjliggöra utplantering av särskilt hotade arter stort. Detta bör göras tydligt. Naturvårdsverket att: registrator Stockholm Naturskyddsföreningens yttrande över förslag till Förvaltning av skogar och andra trädbärande marker i skyddade områden. Vårt dnr: 197/2012 NV:s dnr NV-08150-11

Läs mer

NYHETSBREV nr 23 2013

NYHETSBREV nr 23 2013 1 (7) Januari 2013 NYHETSBREV nr 23 2013 Välkommen till NYN:s nyhetsbrev som utkommer ca två gånger per år. Läs mer på Gröna Jobb Allmänt Året har precis börjat. Vi lägger 2012 till handlingarna och sammanfattar

Läs mer

Tillgång och tillgänglighet vid olika tidsperspektiv

Tillgång och tillgänglighet vid olika tidsperspektiv Svensk skogshushållning Förråd i Sverige (1 6 m 3 sk) Hur mycket är 31 miljoner m 3 sk (stamved)? Biomassa från skogen: Tillgång och tillgänglighet vid olika tidsperspektiv Urban Bergsten 5 4 3 2 1 99

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Lokal mat och logistik - hur ser framtidens distributionssystem ut?

Bibliografiska uppgifter för Lokal mat och logistik - hur ser framtidens distributionssystem ut? Bibliografiska uppgifter för Lokal mat och logistik - hur ser framtidens distributionssystem ut? Författare Milestad R. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Forskningsnytt om økologisk landbruk i Norden Nr/avsnitt

Läs mer

"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss?

Foodshed. Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? "Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? Susanne Johansson, Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, SLU, tel: 018-67 14 08, e-post: Susanne.Johansson@evp.slu.se Varifrån

Läs mer

Potentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden

Potentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden Miljömålsdialog energi målkonflikter och miljöpåverkan Potentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden Falun 2012 05 11 Håkan Sternberg, HSAE-konsult Potentialbedömningar förnybar energi

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SKOGSVÄRDERING

RIKTLINJER FÖR SKOGSVÄRDERING L A N T M Ä T E R I E T PM BESTÅNDSMETODEN Till Användare av Beståndsmetoden 2012-02-01 Dnr 400-2012/504 RIKTLINJER FÖR SKOGSVÄRDERING 1 VÄRDERINGSMETOD Riktlinjerna avser värdering enligt Beståndsmetoden

Läs mer

Lokaleko. Skogen på nätet. Skellefteå distrikt. I slutet av februari och början av mars genomförde vi sju nya populära skogsträffar

Lokaleko. Skogen på nätet. Skellefteå distrikt. I slutet av februari och början av mars genomförde vi sju nya populära skogsträffar Lokaleko Information från Skogsstyrelsen Nummer 2 I 2016 Skellefteå distrikt Skogen på nätet I slutet av februari och början av mars genomförde vi sju nya populära skogsträffar om de e-tjänster Skogsstyrelsen

Läs mer

Brännvinsberget, hotad skog i Ore socken, Rättviks kommun

Brännvinsberget, hotad skog i Ore socken, Rättviks kommun Brännvinsberget, hotad skog i Ore socken, Rättviks kommun År 2013 släppte Naturskyddsföreningen i Rättvik rapporten om de skyddsvärda skogarna i Ore skogsrike. Här har föreningen pekat ut ett skogslandskap

Läs mer

NordGens Miljösamordningsgrupp Möte Nr.7. 22 November 2012 09.00-12.00 CET Kringler conference center, Norge

NordGens Miljösamordningsgrupp Möte Nr.7. 22 November 2012 09.00-12.00 CET Kringler conference center, Norge NordGens Miljösamordningsgrupp Möte Nr.7 22 November 2012 09.00-12.00 CET Kringler conference center, Norge Närvarande: Danmark Lars Landbo (LL) Jordbruk/skog Island Sigurdur A. Thrainsson (SAT) Miljö

Läs mer

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun BESLUT Sida 1/8 Doss nr 0680-02-226 Marie Andersson Områdesskydd Naturavdelningen 036-39 5408 Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar

Läs mer

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn Svenska modellen Skydd Ex HF Generell hänsyn MILJÖHÄNSYN VID SKOGLIGA ÅTGÄRDER BEVARA FÖRST -- NYSKAPA NU!!... ÅTERSKAPA B E V A R A F Ö R S T Ä R K Skog med naturvärden knutna till marksvampar, hänglavar,

Läs mer

Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område!

Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område! Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område! Stiftelsen Skogssällskapet lockar i annonser (se bl.a. GP 12 och 14 september) till köp av

Läs mer

MoDo:s Ska!Jallde av skogsmark gellom Skogsdikllillg

MoDo:s Ska!Jallde av skogsmark gellom Skogsdikllillg 83 MoDo:s Ska!Jallde av skogsmark gellom Skogsdikllillg Axel af Petersens skogsvetarkurs 00104 Handledare: Henrik von Stedingk 84 Introduktion Under åren 1905-1909 dikade MoDo ca 450 mil per år (Andren

Läs mer

Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss.

Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss. 2013-05-31 Skogsstyrelsen Remissvar Översyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 SvL Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss. Sammanfattningsvis välkomnar Svenska

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Bärighet vid avverkning Att besluta sig för att avverka på sin fastighet är inte alltid lätt. Att sedan veta när under året man ska avverka kräver kunskap och erfarenhet. 2

Läs mer

Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1

Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1 Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1 Bakgrund till rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län Denna policy ska ses som ett stöd för föreningens medlemmar vid arbete med

Läs mer

Kvalitetsplantor med växtkraft. Nytt från NorrPlant 2012. NorrPlant www.norrplant.sca.com

Kvalitetsplantor med växtkraft. Nytt från NorrPlant 2012. NorrPlant www.norrplant.sca.com Kvalitetsplantor med växtkraft Nytt från NorrPlant 2012 NorrPlant www.norrplant.sca.com Livskraftiga frön ger ökad tillväxt i din framtida skog. Väl utvecklade plantor ger raka, stabila träd. I våra 18

Läs mer

Yttrande över Skogsstyrelsens förslag till ändringar i föreskrifter (SKSFS 2011:7) till skogsvårdslagen och i skogsvårdsförordningen (1993:1096)

Yttrande över Skogsstyrelsens förslag till ändringar i föreskrifter (SKSFS 2011:7) till skogsvårdslagen och i skogsvårdsförordningen (1993:1096) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

OFFERTFÖRFRÅGAN 2015 plantering inklusive planta

OFFERTFÖRFRÅGAN 2015 plantering inklusive planta OFFERTFÖRFRÅGAN 2015 plantering inklusive planta Jukkasjärvi sockens skogsallmänning infodrar anbud på utförande av: Skogsplantering: 89 hektar (186 900 plantor) fördelade på fem (5) områden (Se bifogade

Läs mer

Vanliga frågor och svar om Natura 2000

Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vad är Natura 2000? Natura 2000 är EU s nätverk av skyddade naturområden. Alla medlemsstater är skyldiga att peka ut en viss areal av varje naturtyp som finns representerad

Läs mer