Södertörns Högskola Magisteruppsats HT-05 Handledare: Eron Oxing. - en jämförelse mellan aktiv förvaltade svenska aktiefonder kontra index -

Transkript

1 Södertörns Högskola Magisteruppsats HT-05 Handledare: Eron Oxing - en jämförelse mellan aktiv förvaltade svenska aktiefonder kontra index -

2 Förord Denna studie behandlar svenska aktiefonders avkastning och risk under perioden 1997 till 2004 och hanterar ämnet finansiering. Under hösten 2005 har vi, författarna arbetat med denna studie som varit en del av fördjupningskursen i ekonomi vid Södertörns Högskola. Författarna har haft möjlighet att fördjupa sig inom ämnet finansiering. Till vår hjälp för att genomföra denna studie har författarna fått handledning av Eron Oxing som bidragit till att författarna hittat struktur för att genomföra denna studie. Författarna vill även tacka opponentgruppen som deltagit i diskussioner under denna tid. Opponentgruppen har bidragit till att författarna har fått olika infallsvinklar inom problemområdet, vilket författarna anser ha berikat studien. Författarna vill särskilt tacka Annica Lundqvist från Morningstar som tillhandahållit historisk data som varit ovärderlig information för studien. Slutligen vill författarna rikta ett tack till de fondförvaltare som tagit sig tid att svara på våra frågor. Annie Kaidussis N Kaidussis Södertörns Högskola den 12 januari

3 Sammanfattning Inledning: Problemområde: Syfte: I Sverige har intresset för fonder varit stort och sedan början av 1970-talet har fondsparandet ökat från ca 300 miljoner till drygt 900 miljarder kronor. En viktig anledning till det ökade intresset för fondsparandet är den starka utvecklingen som aktiemarknaden haft samt att det offentliga pensionssystemet har försämrats och behovet för privat sparande har därmed ökat. De problemområden som avsågs klargöras genom denna studie var: Kan de aktivt förvaltade fonderna generera högre avkastning än förväntat i förhållande till sitt risktagande? Kan de aktivt förvaltade fonderna med högre avgift överträffa de billigare indexfonderna i avkastning? Uppsatsens syfte var att undersöka om aktivt förvaltade svenska aktiefonder är lönsamma investeringsalternativ för sparare kontra index. Författarna vill undersöka om svenska aktiefonder har lyckats uppnå överavkastning på den svenska aktiemarknaden de senaste åtta åren jämfört med index. Metodval: I vår studie har huvudsakligen kvantitativ ansats använts samt en mindre kvalitativ del. Syftet med metodvalet var att undersöka med hjälp av tre olika avkastingsmått om de utvalda fonderna har presterat bättre än index. Urvalet av fonderna utgjordes av tolv fonder som var med på den svenska marknaden. Fondernas historiska data bearbetades i Microsoft Excel. Resultat: En aktiv förvaltning kan vara lönsamt för spararen men det krävs att spararen avsätter en del tid för att analysera de fonder och eventuellt förvaltarna av fonderna som spararen tänker investera i. Av de tolv undersökta fonderna lyckades fem fonder uppnå en högre avkastning för hela perioden än index enligt Jensens alfa som är CAPM-baserad modell vilket talar för marknadens effektivitet. Slutsats: Enligt denna undersökning har fondernas riskjustererade avkastning slagit index endast i enstaka fall, därmed har ingen överlägsen förvaltning framkommit. Fonder som har högre avgifter behöver inte prestera bättre än de fonder med lägre avgifter. 3

4 Abstract Introduction: Interest for Mutual funds has been enormous in Sweden and since 1970 has savings increased from 300 million SEK to about 900 billion SEK. An important reason for this increasing is the strong development of the stock markets has got and, the impairment of the public pension and the increasing of necessity of the private saving. Problem area: The problem area we intended to elucidate was: - Do the active Swedish mutual funds generate a higher expected performance in comparison to its risk? - Do the active Swedish mutual funds with higher fees exceed a cheaper index fund? Purpose: The objective of this study was to explore if the active Swedish mutual funds was a better alternative investments than a index fund for a normal investor. We explored if the Swedish mutual funds were able to overperform on the Swedish market the last eight years compared to benchmark. Research method: In our study we used the quantitative method primordially and a quite less a qualitative method. The objective of the choice of the methods was to explore with the aid of three measures of yield ( the Sharpe ratio, the Treynor ratio and the Jensens alpha ) if the chosen funds have generated higher returns than the benchmark. The selection was consisted of the twelve Swedish mutual funds and the historical data was worked on a Microsoft Excel. Results: A active management can be profitable for investors but the investor must set aside time to analyse the portfolios and the portfolio managers of the portfolios he is interested. Five of twelve portfolios has succeeded in getting a higher performance than the benchmark according to Jensens alpha which is a based CAPM model which talks to the efficiency of the market. Conclusion: According to this study only in occasional case the mutual funds have performed better than benchmark so no superior performance management has occurred. The mutual funds with high fees doesn t need to perform better than the mutual funds with lower fees. 4

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Förvaltningsavgifter Problemformulering Syfte Disposition Metod Datainsamling Kvalitativ och kvantitativ metod Kvantitativ metod Intervjuer Urval Tillvägagångssätt Teori Teorin om portföljval Risk och avkastning Portföljs avkastning Förväntad avkastning och mått på risk Standardavvikelse och varians Diversifiering Portföljteori - CAPM Riskjusterade avkastningsmått Jensens alfa Sharpekvot Treynors kvot Teoretisk referensram Empiri och analys Regelverk för fonder Placeringsbestämmelser Tidigare undersökningar Effektiva kapitalmarknader Redovisning av bearbetad historisk data Sammanställning av intervjuer med fondförvaltare Resultat Slutsats Redovisning av slutsats Kritisk granskning Källkritik Validitet Reliabilitet Generalisering Förslag till vidare forskning

6 Begreppsförklaring Aktiefond - en aktiefond är en fond som investerar minst 75 procent av fondförmögenheten i aktier eller aktierelaterade finansiella instrument. Aktiv förvaltning - motsatsen till passiv förvaltning där man placerar kapitalet helt enligt ett marknadsindex. Aktiv förvaltning innebär att man över- respektive underviktar tillgångar jämfört med index utifrån bedömningar om marknadsutsikterna. Syftet är att uppnå bättre avkastning än index. Alfa-värdet ett mått som anger den företagsspecifika avkastningen på en aktie eller på en placering; måttet anger avkastningen på placeringen då marknadsavkastningen är noll. Betavärde ett riskmått som anger placeringen risk i förhållande till marknadsgenomsnittet; ett betavärde större än 1,0 anger att placeringen har en hög risk, ett betavärde under 1,0 anger att placeringen har en låg risk. Blandfond - en blandfond är en fond som investerar i både aktier och räntebärande värdepapper. Fördelningen av aktier respektive räntepapper kan skilja sig åt mellan olika blandfonder. Branschfond - värdepappersfond som enbart köper aktier i en bransch såsom läkemedel, fastigheter etc. CAPM-ansatsen Capital Asset Pricing Model en prissättningsmodell som ger den förväntade avkastningen i relation till marknadsrisken (beta). Hedgefond - Hedge är ett engelskt ord som betyder skydda. Trots att hedging är avsett att skydda mot oväntade förändringar i marknaden är paradoxalt nog ofta en hedgefond en fond med hög risk, då sådana fonder ofta är högt belånade. Skillnaderna kan dock vara stora mellan olika hedgefonder och de finns även hedgefonder med låg risk. Indexfond - fond som t ex följer ett index, exempelvis generalindex (SAX), genom att placera i de aktier som ingår i indexet. 6

7 NAVkurs - nettoandelsvärde avser marknadsvärdet på en fondandel och fastställs dagligen. Passiv förvaltning - ett annat ord för indexförvaltning. Räntefond - en räntefond är en fond som placerar 100 procent i räntebärande värdepapper såsom obligationer och statsskuldväxlar. Det finns både korta och långa räntefonder. De korta placerar enbart i värdepapper med kortare löptid än ett år och de långa placerar i värdepapper som löper längre än ett år. TKA - Totalkostnadsandel, är ett mått som visar de totala kostnaderna för en fond. TKA inkluderar även courtage. Standardavvikelse ett riskmått som anger den standardiserade avvikelsen från det aritmetiska medelvärdet; inom portföljteorin definieras risken i termer av standardavvikelse. STIBOR-ränta - (Stockholm interbank offered rates) De räntor som bankerna betalar när de ska låna av varandra på andra löptider än över natten. SML - (Security Market Line) Linje som representerar sambandet mellan den förväntade avkastningen och marknadsrisken. Riskpremie skillnaden mellan avkastningen på en riskabel placering och avkastningen på ett riskfritt placeringsalternativ; i praktiken skillnaden i avkastning mellan ett brett aktieindex och avkastningen på statsobligationer under en lång tidsperiod. Varians ett statistiskt mått som anger spridningen i utfallen jämfört med det aritmetiska medelvärdet; är ett kvadratiskt mått och beräknas kvadratroten ur variansen erhålls standardavvikelsen. Volatilitet samma sak som variation i avkastningen för en finansiell tillgång. Överavkastning riskjusterad avkastningen som överstiger indexavkastning. 7

8 1. Inledning 1.1 Bakgrund I Sverige har intresset för fonder varit stort och sedan början av 1970-talet har fondsparandet ökat från ca 300 miljoner till drygt 900 miljarder kronor. ( En viktig anledning till det ökade intresset för fondsparandet är den starka utvecklingen som aktiemarknaden haft samt att det offentliga pensionssystemet har försämrats och behovet för privat sparande har därmed ökat (Haskel, 1998). När pensionsreformen PPM (premiepensionssystemet) inräknas innebär det att alla förvärvsarbetande i Sverige är andelsägare i aktie- eller räntefonder. Sparande i fonder kan vara lämpligt för den individ som vill spara en liten summa regelbundet till skillnad mot enskilda aktier. I enskilda aktier måste investeringen ofta vara ganska stor för att hålla nere kostnaderna för köp och försäljning samt för att få en rimlig riskspridning. Med ett litet kapital går det i fonder att få en stor riskspridning beroende på hur de olika fonderna placerar. Fondens innehåll av aktier bestämmes oftast av professionella aktieanalytiker eller så följer fonden ett visst index. Genom att studera de olika fondernas placeringsinriktning så kan den enskilde spararen välja risknivå eller var i världen spararen vill investera i aktier. Utbudet av fonder har vuxit snabbt och är som en djungel där folk måste välja fonder som de anser vara bäst. Val av fel fonder kan ge negativa konsekvenser och spararens ekonomi blir lidande. Stockholmsbörsen har de senaste tio åren i snitt givit en avkastning på 11,9 procent totalt per år (enligt SIX Return Index). Visserligen har börsutvecklingen haft två dramatiskt olika delar, först drygt fem år med en värdeökning på 400 procent och sedan knappt fem år med en nedgång på 40 procent. Men trots börsraset under år 2002 är aktiekurserna efter återhämtningen under 2003 åter höga historiskt sett. ( 8

9 Det finns aktiefonder med mycket olika placeringsinriktningar. De kan vara breda fonder som placerar över hela världen och i flera olika branscher men det kan också vara fonder med en speciell geografisk inriktning eller specialisering på en viss bransch. Genomsnittlig utveckling (Msek) för aktiefonder, med olika placeringsinriktning dec -95 jun -96 Figur 1. Utveckling av aktiefonder Källa: Svensk Fondstatistiks Fondindex 1.2 Förvaltningsavgifter dec -96 jun -97 dec -97 jun -98 dec -98 jun -99 dec -99 jun -00 dec -00 jun -01 dec -01 jun -02 dec -02 jun -03 dec -03 jun -04 dec -04 jun -05 Sverige Europa Nordamerika Global För att spara i fonder måste en investerare betala en förvaltningsavgift. Denna avgift ska bl. a täcka kostnaderna för förvaltning, analys, administration och information. Förvaltningsavgiften kan skilja mycket mellan olika fonder. Generellt kan sägas att det är dyrare med aktiefonder än med räntefonder, dyrare med aktivt förvaltade fonder än med indexfonder. Även för fonder med lika placeringsinriktning kan prisskillnader finnas. Prissättningen sker på en fri marknad precis som för andra varor och tjänster. Vissa fondbolag tar även ut en avgift vid insättningar eller uttag. Insättningsavgift är dock ovanligt i Sverige och uttagsavgift tas oftast bara ut om uttag görs efter en mycket kort tids sparande i fonden. (Haskel, 1998) Asien 9

10 På årsbeskedet visas totalkostnaden i kronor för fondsparande. I den ingår förutom förvaltningsavgift även courtage, vilket är avgifter fonden betalar till aktiemäklarna när aktier köps och säljs i fonden. Förvaltningsavgiften är känd i förväg och tas ut dagligen med 1/365 av årsavgiften, men totalkostnaden varierar och kan endast redovisas i efterskott. (Ibid) Fondernas olika avgifter varierar, vilket inte innebär att fonder med lägre fondförvaltningsavgift skulle ge sämre avkastning än de fonder med högre fondavgift. De fonder med högre fondavgift behöver inte heller ge en bättre avkastning just för att avgiften är högre, därmed kan inga slutsatser dras om vilka fonder som är förmånligast att spara i. Dock om två fonder har likvärdig placeringsinriktning men med olika förvaltningsavgifter borde det vara mer intressant att spara i den fond vars avgift är lägst. ( De olika avgifterna som finns i ett fondsparande är flera och ska därför särskiljas. Fondförvaltningsavgiften täcker kostnader för administration och förvaltning, denna avgift tas ur fonden direkt av förvaltaren och varierar också beroende på vilken fond det är, aktiefonder är oftast dyrare än räntefonderna. Olika fondförvaltare kan även ha olika avgifter i fondförvaltningsavgiften vilket gör det svårt att jämföra avgift mot avgift. ( 10

11 1.3 Problemformulering I vår tid ställs det stora krav på den enskilde individen, det är dennes val av sparform som genererar i ett resultat som är näst intill omöjligt att förutse. De individer som väljer fondsparande istället för bankboken och därmed möjligheten till en högre avkastning än vad bankboken erbjuder får också vara med och betala vad det kostar att förvalta en fond. Vi ställer oss följande frågor: Kan de aktivt förvaltade fonderna generera högre avkastning än förväntat i förhållande till sitt risktagande? Kan de aktivt förvaltade fonderna med högre avgift överträffa de billigare indexfonderna i avkastning? 1.4 Syfte Uppsatsens syfte är att undersöka om aktivt förvaltade svenska aktiefonder är lönsamma investeringsalternativ för sparare kontra indexfonder. Vi vill undersöka om svenska aktiefonder har lyckats uppnå överavkastning på den svenska aktiemarknaden de senaste åtta åren jämfört med index. 1.5 Disposition Kapitel två: Här presenteras metod och urval för undersökning samt tillvägagångssätt. Kapitel tre: I detta kapitel tar författarna upp de teorier som författarna använt sig av i undersökningen Kapitel fyra: Kapitlet sammanfattar de valda teorierna. Kapitel fem: Här behandlas resultatet av författarnas undersökning. Resultatet kopplas till författarnas valda teorier. Kapitel sex: I kapitlet redovisas resultatet för undersökning som svarar på studiens syfte. Kapitel sju: I kapitlet redovisas författarna slutsats av undersökningen Kapitel åtta: Här redogörs den kritiska granskningen av den genomförda studien samt förslag till fortsatt forskning. 11

12 2. Metod 2.1 Datainsamling Författarna behövde läsa in sig mer på fondområdet. Författarna började datainsamlingen med att studera och samla fakta kring den debatt om fonder som pågått i media under en längre tid. Författarna sökte i olika databaser som Ecovin (finansdatabas), Svensk fondutvärdering, The American Finance Association (AFA) samt använde författarna sig av sökmotorer och olika hemsidor på Internet (vilka dessa är återfinns i källförteckningen) för att få tillgång till forskningsartiklar och litteratur för problemområdet. Morningstar och Svensk fondstatistik tillhandahöll författarna med fondernas historiska avkastningsdata respektive uppgifter om den riskfria räntan vilket underlättade författarnas arbete. Avkastningen för den riskfria placeringen använde sig författarna av STIBOR-räntan vars data erhölls från Ecowin 2.2 Kvalitativ och kvantitativ metod Författarna hade från början av arbetet för avsikt att kombinera en kvantitativ och en kvalitativ metod för att på så sätt ha möjlighet att stärka dess svagheter och styrkor för respektive metod då de inte står i intressekonflikt med varandra (Holme och Solvang, 1997). Dock när författarna läst in sig på ämnet insåg de att en kombinerad metod ändå skulle kunna ge en snedvriden bild av resultatet. Detta då ämnet i sig är känsligt då fondförvaltare troligtvis skulle ge en vinklad förklaring till varför deras fonder har högre avgifter men ändå inte nämnvärt bättre avkastning än andra fonder med lägre avgifter. Därmed bestämde författarna sig för att utveckla den kvantitativa metoden som blev det huvudsakliga metodvalet för undersökningen som sedan kompletterades med en kvalitativ del om intervjuer med tre fondförvaltare av svenska fonder. 12

13 2.3 Kvantitativ metod Författarna koncentrerade sig på siffror i arbetet för att få fram ett resultat som sedan skulle analyseras. Den kvantitativa metoden är en veteskapligt erkänd metod och anses vara en stabil och objektiv forskning.(denscombe 2000) Viktigt är här att påpeka att de siffror författarna använde sig av i undersökningen lätt kan ge sken av att innebära komplicerade uträkningar då författarna hade möjlighet att använda bra mjukvaror. Risken fanns för att fel uträkningar gjordes vilket sedan kunde visa ett felaktigt resultat av undersökningen. För att detta skulle undvikas behövde författarna avgöra vilka beräkningar som skulle göras för att undersökningen skulle leda till ett korrekt resultat. För att författarna skulle kunna ta ställning till vilken data som borde användas i undersökningen behövde författarna ta fram data på rätt nivå. Författarna använde sig av data på kvotskalenivå vilket innebar att skalan har en nollpunkt. Detta gjorde att författarna hade möjlighet att jämföra data i kvotform genom att författarna kunde använda både multiplikation och division vid bearbetningen av data. (Ibid). 2.4 Intervjuer Intervjuerna med fondförvaltarna gjordes per telefon då fondförvaltarna inte hade tidsutrymme att träffa författarna. Kravet från fondförvaltarna att svara på författarnas frågor var att de inte skulle nämnas vid namn i författarnas studie. Författarna valde de intervjuade förvaltarna slumpmässigt genom att kontakta olika fondbolag. Det är värt att nämna att de intervjuade fondförvaltarna inte behöver vara förvaltare av svenska aktiefonder, detta för att stärka de intervjuades identitet. 13

14 2.5 Urval Författarna har undersökt tolv olika svenska fonders utveckling under perioden och jämfört dessa mot ett index Sixrx under samma tidsperiod. Valet av fonder gjordes genom ett bekvämlighetsurval då författarna hade begränsade resurser. Antalet fonder ansåg författarna var hanterbart, dock innebar det att resultatet inte blir generaliserbart då antalet fonder som undersöktes var begränsat. Författarna valde de tolv första fonderna som uppfyllde nedan angivna kriterier på morningstars hemsida: - Fonderna var inriktade på den svenska aktiemarknaden - Fonderna startade 1997 eller tidigare och har varit verksamma under hela Namn Carlson Sverigefond Carnegie Sverige Nordea Sverigefond Skandia Aktiefond Sverige SPP Aktiefond Sverige Öhman Sverigefond Alfred Berg Sverige Länsförsäkringar Sverigefond Robur Sverigefond SEB Sverigefond I Folksams Aktiefond Sverige Alfred Berg Sverige Tabell 1: Fonder som ingick i undersökningen Genomförandet av denna undersökning har gjorts med följande avkastningsmått : Sharpe, Treynor och Jensens alfa. 2.6 Tillvägagångssätt För att författarna skulle ha möjlighet att göra jämförelser mellan den riskjusterade avkastningen med den riskfria placeringen behövde författarna beräkna den riskfria placeringen. Författarna använde sig av STIBOR-räntan (Stockholm Interbank Offered Rate) vars uppgifter författarna fick från Ecowin (Finansdatasystem). I detta system hittade författarna daglig avkastning som beräknades till årets avkastning. 14

15 Den historiska fondavkastningsdata som användes i beräkningar fick författarna tillgång till genom Morningstar och Svenskfondstatistik som rapporterade data för perioden och En analys av historiska data har gjorts och riskjusterad avkastning för utvalda riskmått baseras på den nämnda historiken. Anledningen till att författarna valde olika riskmått istället för ett enda var för att ge undersökningen en bredare analys och tydligare bild av fondernas utveckling. Författarna delade den valda tidsperioden i antal delår, sammanlagt blev det åtta årsperioder. Tanken med detta var att fånga in de variationer som uppstod i enstaka år vilket kunde leda till större felaktiga tolkningar. Delårens avkastning beräknades geometriskt och förvaltningsavgifterna är medräknade och för att beräkna riskjusterad avkastning fick författarna fram betavärden och volatilitet med hjälp av Excel. 15

16 3. Teori 3.1 Teorin om portföljval Ekonomen Harry Markovitz som fick nobelpriset i ekonomi 1990 tillsammans med två andra ekonomer Merton Miller och William Sharpe skrev en forskningsrapport Portfoljo Selection (Markovitz, 1952) och lade grunden till modern portföljteori. Hans teori var att investeraren väljer investeringsalternativ beroende på dess risk och avkastning. En investerare kan reducera risken hos sina värdepapper genom att bilda en portfölj. Värdepapperens samvariation minskar risken i portföljen och den kan mätas genom kovarians och korrelation. (Elton & Gruber, 1991) Enligt Harry Markovitz borde en investerare göra sitt val mellan olika portföljer beroende på förväntad avkastning och standardavvikelse. Investeraren borde skatta förväntad avkastning, standardavvikelse och välja den portfölj som har den bästa relationen mellan risk och avkastning.(ibid) 3.2 Risk och avkastning I finansteorin definieras risken på ett värdepapper som dess avkastnings fluktuationer medan i ekonomiska termer definieras risk ofta som osäkerhet om ett framtida värde. Risken i detta sammanhang betyder att en fondandels värde i framtiden undertiger eller överstiger dagens värde. Flera studier om aktiemarknaden har gjorts för att hitta faktorer som förklarar risk och dessa studier har tolkat risken som samband mellan en akties avkastning och andra faktorer. Fama och Macbeth påstod att den förväntad avkastning har ett samband mellan en akties avkastning och marknadsportföljens avkastning.(fama & Macbeth, 1973) 16

17 Investeringar på finansmarknaden kan vara kortsiktiga till skillnad från realinvesteringar. Värdeökningen består av prisökning och utdelning under en viss period och beräknas enligt den följande matematiska funktionen: Rt: avkastningen under perioden t Vt: kursen på aktien vid slutet av period t U: utdelningen Vt-1: kursen vid början av period t Avkastningen för längre perioder kan beräknas med hjälp av geometriska medelvärdet och i beräkningen antas att i den mån utdelning förekommer återinvesteras den i värdepappret. Det geometriska medelvärdet ger en rättvis bild av avkastningen vilket det aritmetiska medelvärdet inte gör. Formeln för det geometriska medelvärdet är följande: Rt: geometriska genomsnittet av avkastning : multiplikationsoperator, termer (1+Rt) multipliceras med varandra T: antalet perioder Att den geometriska avkastningen ger en rättvis bild av avkastningen kan vi ta som exempel att en investerare köper fondandelar värde 1000 kr, ett år efter stiger fonden med 100 % och år två går fonden ned med 50 %. Det aritmetiska medelvärdet blir 100 % + (-50 % ) = 50 % /2 = 25%. Den säger att investeringen har stigit med 25 % (1250 kr). I själva verket har investeringen varit 0 kr (2000 kr kr =1000 kr). (De Ridder 2002) 17

18 3.3 Portföljs avkastning En portföljs värdeökning baseras på utdelning på de aktier som en portfölj innehar och prisökning av dess aktier. För att beräkna en portföljs avkastning kan man använda följande ekvation: Rp: portföljens avkastning N: antal värdepapper i portföljen Xi: aktie i:s vikt i portföljen Ri: avkastning på aktie i; i=1, 2, 3,..n (Ibid ) 3.4 Förväntad avkastning och mått på risk En fondinvesterare kan inte veta i förväg hur mycket en investering kommer att ge. Denne har mest information om tänkbara utfall och bildar sig en uppfattning om utfallet. Förväntad avkastning av en investering beräknas när en skala av avkastningsvärden och sannolikheter för var och en av dessa är kända. Sannolikheter för möjliga utfall brukar vara subjektiva sannolikheter, det är investeraren själv som uppskattar möjliga utfall. Om investeraren tror att framtida avkastning kan förutspås från historisk avkastning kan denne få fram den förväntade avkastningen genom att beräkna medelvärdet av historiska avkastningar. Förväntad avkastning för en portfölj beräknas som summan av enstaka aktiers förväntade avkastning multiplicerat med dess vikt i portföljen (Elton & Gruber, 1991). Formeln för detta blir: E = Väntevärde (Ibid) 18

19 3.5 Standardavvikelse och varians Eftersom investeraren inte med säkerhet kan säga vilken avkastning en investering kommer att ge är avkastning på detta sätt en slumpvariabel. En slumpvariabels sannolikhetsfördelning ger en uttömmande beskrivning av dess variation. Fördelningen är därför en bra utgångspunkt för en definition av avkastningens risk; ju större variation i utfallet desto mer riskabel ter sig en investering (Fama, 1972). Spridningen i utfallet kan beskrivas av variansen vilken definieras som: Pij: sannolikheten för att en investeringens avkastning är Rij för utfall J N: antal möjliga utfall, j =1, 2, 3, n Variansen är ett mått på den kvadrerade genomsnittliga spridningen kring medelvärdet men eftersom variansen är medelvärdet av avvikelserna i kvadrat kan det vara svårt att förknippa det med avkastningsfördelningen. Genom att ta kvadratroten ur variansen erhålls standardavvikelsen. Den risk som en portfölj innehar återspeglar risken för de värdepapper som ingår i portföljen. Denna risk kan beräknas på samma sätt som de enstaka värdepapperna risk dock måste variation mellan enskilda värdepapper tas till hänsyn. (Ibid) 3.6 Diversifiering Att diversifiera är att sprida kapital på olika tillgångsslag. Diversifiering minskar på så sätt risken i en investering och riskreduktionen förstärks i en portfölj om värdepapperna har negativ samvariation och försvagas när värdepapperna samvarierar positivt Diversifieringen är ett sätt att minska risken i en portfölj utan att avkastning behöver offras. Dock ger en portfölj av perfekt korrelerade aktier med samma varians inte någon diversifieringseffekt på portföljens risk. Nedan figur visar sambandet mellan portföljens standardavvikelse och antalet aktier i portföljen. (Vinnell & De Ridder, 1990). 19

20 Figur 2. Effekt av diversifiering Källa: Bealey & Myers, 1991 Risken i portföljen blir lägre när antalet värdepapper vars korrelation är liten ökar i portföljen. Det antas finnas N värdepapper i portföljen som inte helt korrelerar med varandra och alla värdepapper har samma vikt i portföljen, Xi = 1/N. Sedan antas att värdepapperen har samma varians. Standardavvikelsen i portföljen blir : När N ökar går σp mot noll (Brealey och Myers, 1991). All risk kan inte reduceras eftersom den systematiska risken inte påverkas av diversifiering. Den risk som kan diversifieras bort kallas för icke-systematisk risk. I ovannämnda figur kan vi se att portföljens standardavvikelse minskar kraftigt i början när antalet värdepapper ökar i portföljen men minskningen avtar ju fler värdepapper portföljen har. Den kvarvarande risken beror på fluaktioner på marknaden, det är värdepappernas gemensamma risk och kan inte elimineras av diversifiering. (Ibid) 20

21 3.7 Portföljteori - CAPM Standardavvikelse (volatilitet) beskriver investeringens totala risk men av intresse är egentligen bara marknadsrisken, det vill säga den del av totala risken som inte kan elimineras genom diversifiering. Därav kommer kärnan i CAP-modellen: risken i en väl diversifierad portfölj är endast beroende av marknadsrisken hos de värdepapper som ingår i portföljen. Vill man veta hur mycket ett värdepapper höjer eller sänker risken i en portfölj bör man estimera värdepapperets marknadsrisk. Marknadsrisken beskriver hur känsligt värdepapperet är för fluktuationer på marknaden. Måttet för detta kallas för beta matematiska termer som (Brealey & Myers, 1991) och definieras i är kovariansen mellan akties och marknadens avkastning är variansen på marknadens avkastning Skillnaden mellan marknadsportföljens förväntade avkastning (Rm) och riskfri ränta ( Rf ) kallas för marknadens riskpremie. Riskpremie för en riskfri investering är noll. Beta för marknadsportföljen är 1 och riskpremien ( Rm Rf ). Vad är riskpremien för en investering vars beta skiljer sig från noll eller ett? I mitten av 1960-talet hittade Sharpe, Lintner och Treynor svaret på denna fråga och CAP-modellen skapades. Enligt modellen är riskpremien för en investering linjärt beroende av beta. 21

22 Marknaden antas vara perfekt. Alla avvikelser från SML kan tolkas så att värdepappret i fråga är felvärderat. (Jensen, 1967) Figur 3: Beskrivning av CAP-modellen Källa: Markowitz, 1952 En investering med beta 0,5 (a) har hälften så stor riskpremie som marknaden och en investering med beta 2,0 (b) har två gånger marknadens riskpremie. CAP-modellen kan beräknas från följande ekvation: r = investeringens förväntade avkastning. Förväntad avkastning blir nu: I matematiska termer kan Beta-värdet för en aktie definieras som kovariansen mellan en aktie och marknadens avkastning delad med variansen på marknadens avkastning. Modellen ger förväntad avkastning för alla investeringsalternativ och portföljer oavsett om dessa är effektiva eller inte. Enligt ekvationen ovan kompenseras investeraren endast för den systematiska risken, det vill säga marknadsrisken. Detta på grund av att den icke-systematiska risken kan diversifieras bort. (Brealey & Myers, 1991) 22

23 3.8 Riskjusterade avkastningsmått Vid värdering av fonder bör risken beaktas med tanke på att investerare kräver högre avkastning om risken är hög. Har en fond högre risk än genomsnittet kan en investerare förlora en stor del exempelvis om marknaden är på nedgång. De riskjusterade modeller som används vid värdering av fonder baseras i princip på CAPM ansatsen.(ibid) Jensens alfa Jensens alfas mått är uppkallat efter Michael Jensen och det baseras på CAPM-ansatsen. (De Ridder, 2002). Måttet definieras som skillnaden mellan placeringens faktiska avkastning och dess förväntade avkastning. Vilket anger om fondens avkastning skiljer sig från den teoretiska avkastningen vid samma risknivå, risken är det s.k. betavärdet. Det teoretiska värdet för detta mått motsvarar den teoretiska avkastning som CAPM har vilket är noll. Om värdet skiljer sig från noll är enligt jämviktsteorin värdepappret felvärderat. Om måttet är positivt har konsortiet överavkastat i förhållande till marknadsrisken Jensens alfa = differensen mellan fondens riskpremie och fondens beta multiplicerat med marknadens riskpremie. En fördel med Jensens alfa mått är att den anger överavkastningen i procent medan andra metoder brukar ange avkastning per riskenhet. (Jensen,1967) Sharpekvot Sharpekvot är ett sätt att riskjustera avkastning, framtaget av Nobelpristagaren William Sharpe. Det talar om hur mycket avkastning per total risk som förvaltaren har åstadkommit. Enligt modern portföljteori vill en rationell placerare alltid uppnå så hög avkastning per risk som möjligt, och ju högre Sharpekvot för fonden, desto bättre är därför fondens riskjusterade utveckling. Måttet beräknas genom att dividera avkastningen utöver den riskfria räntan med avkastningens standardavvikelse omräknad till årstakt. 23

24 Sharpekvot = ( Rp Rf ) / σp Rp = portföljs avkastning Rf = riskfria räntan σp = avkastningens standardavvikelse (Sharpe,1994) Treynors kvot Treynors kvot som är uppkallat efter Jack Treynor är ett mått som påminner om Sharpes mått, skillnaden mellan dessa två mått är definitionen av risken. Treynor definierar risken som portföljs marknadsrisk dvs. betavärde. Detta mått förutsätter således att den företagsspecifika risken är helt bortdiversifierad och att portföljen är väldiversifierad. Treynorskvot beräknas enligt följande uttryck: (Rp Rf) / βp Rp = portföljens avkastning Rf = riskfria räntan Βp = beta, den systematiska risken för portföljen (De Ridder 2002) 24

25 4. Teoretisk referensram När fonder utvärderas måste även risk beaktas och det finns ett antal riskjusterade modeller som är lämpliga att använda när fonder ska granskas. Författarna har valt de fyra klassiska teorierna för utvärderingen av fonderna: Sharpe, Treynor, Jensens alfa samt portföljteorin CAPM. Anledningen till att författarna använt sig av flera utvärderingsmått är att teorierna tillsammans kompletterar tolkningen av den bearbetade data vilket resulterar i en bredare analys. För att kunna behandla uppsatsens problemområde ansåg författarna att samtliga av de ovanstående teorierna borde uppmärksammas. Sharpekvot relaterar avkastningen till den totala risken medan Treynorkvot relaterar till den systematiska risken. Detta mått anger hur mycket fonden givit i avkastning för varje riskenhet. Treynorkvot påminner om Sharpes dock definieras risken som beta dvs. marknadsrisk. Treynor förutsätter att den företagsspecifika risken är helt bortdiversifierad och att portföljen är väldiversifierad. Jensens alfa är ett mått som baseras på CAPM-ansatsen och definieras som skillnad mellan placeringens faktiska avkastning och dess förväntade. En fördel med detta mått är att resultat anges i procent från den förväntade avkastningen enligt CAPM. Resultatet blir fondens övereller underavkastning. Den teoretiska portföljteorin CAPM har en stor betydelse på kapitalmarknaden, även om antaganden som modellen uppvisar kan ifrågasättas är budskapet av denna teori mycket intressant, risken i en placerings avkastning kan delas in i en systematisk och osystematisk risk. Enligt CAPM-ansatsen är den relevanta risken marknadsrisken. Då författarna har använt sig av riskmått som är baserade på CAPM-ansatsen samt beräknat förväntad avkastning som fonderna borde erhålla var det av vikt att författarna använts sig av CAPM-ansatsen. Om hypotesen om den effektiva kapitalmarknaden och CAP-modellen stämmer ska inte över eller underavkastning uppstå. 25

26 5. Empiri och analys 5.1 Regelverk för fonder Fond, fondbolag och förvaringsinstitut är begrepp som är viktigt att skilja på inte minst ur rättsynpunkt, dessa begrepp regleras av lagen om värdepapper 1990:1114. En fond är ett axplock av olika värdepapper och dess tillgångar ägs av andelsägarna i fonden dvs. de personer som satt in pengar i fonden och därmed äger fondandelar i fonden. Fondbolaget ägs vanligtvis av en bank, försäkringsbolag eller av ett värdepappersbolag. Dess uppgift är att förvalta fonden och sköta administrationen kring denna. Ekonomin för fondbolaget och fonden är helt separerad. Förvaltningsavgiften är fondbolagets sätt att ta betalt för sina tjänster i fondens namn. Avgifter för förvaltning ska godkännas av finansinspektionen som är en statlig myndighet som har tillsyn på den finansiella marknaden. Fondbolaget företräder alltid fonden vad gäller bolagsstämma osv. och de som har andel i fonderna har inget ansvar för fondens förpliktelser. Enligt lagen för värdepapper ska varje fond ha ett förvaringsinstitut (t ex en bank) som ska se till att utdelning och inlösen av fondandelar sker enligt lagen om värdepappersfonder samt att andelarnas värde beräknas på rätt sätt. Förvaringsinstitutet har också en annan uppgift som är viktig att känna till, de måste bevaka att fonderna placerar enligt fondernas bestämmelser. ( 5.2 Placeringsbestämmelser Reglerna för hur en fonds riskspridning styrs av lagen om värdepappersfonder. Dessa regler innebär att en aktiefond måste ha aktier av minst 16 olika aktieslag. Huvudregel innebär att högst fem procent av fondförmögenheten får vara placerad i en enskild aktie. Högst 40 procent av fondens värde kan bestå av större innehav dock finns det begränsningar av de större innehaven där gränsen har satts till 10 procent av fondförmögenheten i varje enskilt aktieslag. En fond kan placera högst 5 % av sin förmögenhet i andra värdepappersfonder. ( 26

27 5.3 Tidigare undersökningar Anne-Marie Pålsson har studerat svenska fonder sedan de introducerades på marknaden. Den äldsta fonden i Pålssons undersökning är från 1979 och undersökningen sträcker sig till Totalt undersökte Pålsson 38 fonder och hon använde sig av verktyg som Sharpe och Treynorkvot, Pålssons slutsats efter beräkningar var att flertalet av fonderna inte kunde slå marknaden. (Pålsson, 1989) 1966 analyserade William Sharpe amerikanska fonderna under perioden , Sharpes undersökning visade att bara 11 av 34 fonder lyckades uppnå en överavkastning gentemot marknadsindexet.(sharpe, 1966) 5.4 Effektiva kapitalmarknader Kerstin Claesson nämner i sitt arbete på ekonomiska forskningsinstitutet vid handelshögskolan i Stockholm att på en effektiv aktiemarknad existerar inte felvärderade aktier och all disponibel information avspeglas i aktiekurserna. På så sätt är det omöjligt att på ett systematiskt sätt nå överavkastning genom att investera i en viss aktie eller en viss portfölj med vissa egenskaper. (Claesson 1987) Claesson har gjort en studie på den svenska marknaden och hennes slutsats var att den svenska aktiemarknaden inte varit helt effektiv under den undersökta perioden. Trots Claessons resultat trodde hon ändå att den svenska aktiemarknaden bör betraktas som i stort sett effektiv eftersom det är ett långt steg från att utnyttja kända och specificerade ineffektiviteter till att försöka få en hög avkastning genom att identifiera de undervärderade aktier.(ibid) I Brealey & Myers litteratur brukar tre olika former av effektivitet urskiljas: På en marknad som karaktäriseras av svag effektivitet innehåller priserna all historisk information om prisutvecklingen. Det är inte möjligt att göra övervinster genom att titta på historiska aktievärden och förutse framtida prisutveckling. 27

28 Om marknaden är av den mellanstarka formen av effektivitet återspeglar aktiepriserna all information och stora vinster är svårt att uppnå genom att ta del av den publicerad information eller genom fundamental analys. Till sist, om marknaden är av stark effektivitet speglar priserna all väsentlig information och även information som inte offentliggjorts, priserna är alltid rätta. Effektiviteten på aktiemarknaden kan studeras genom att jämföra fondernas riskjusterade avkastning med en jämförelseportföljs riskjusterade avkastning. (Brealey & Myers, 1991) 28

29 5.5 Redovisning av bearbetad historisk data Årets avkastning har beräknats geometriskt och utdelningen är återinvesterad. I bilaga 1 tabell 1 redovisas avkastningen för undersökta fonder under angiven tidsperiod för varje år. Diagram 1: Avkastning 1997 Avkastning ,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% HQ Sverige Folksams Aktiefond Sverige Skandia Aktiefond Sverige SPP Aktiefond Sverige Alfred Berg Sverige Robur Sverigefond Index (Sixrx) SEB Sverigefond I Öhman Sverigefond Nordea Sverigefond Carlson Sverigefond Carnegie Sverige Länsförsäkringar Sverigefond 1997 visade alla fonder en positiv avkastning och sex av fonderna visade en högre avkastning än jämförelseindex som gick upp med 27,02 %. Bäst av alla fonder gick HQ Sverige med en avkastning på 31,77 %. Den riskfria placeringen hade i snitt under perioden en avkastning på 4,43 %. 29

30 Diagram 2: Avkastning ,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% Öhman Sverigefond Carlson Sverigefond Carnegie Sverige Alfred Berg Sverige SPP Aktiefond Sverige Länsförsäkringar Sverigefond Skandia Aktiefond Sverige SEB Sverigefond I Folksams Aktiefond Sverige Index (Sixrx) HQ Sverige Nordea Sverigefond Robur Sverigefond 1998 visade alla fonder en positiv avkastning och nio av fonderna visade en högre avkastning än jämförelseindex som gick upp med 13,09 %. Bäst av alla fonder gick Öhman med en avkastning på 29,95 %. Den riskfria placeringen hade i snitt under perioden en avkastning på 4,36 %. Diagram 3: Avkastning ,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% Index (Sixrx) HQ Sverige Öhman Sverigefond Carnegie Sverige Robur Sverigefond SPP Aktiefond Sverige Folksams Aktiefond Sverige Carlson Sverigefond Länsförsäkringar Sverigefond Nordea Sverigefond Skandia Aktiefond Sverige SEB Sverigefond I Alfred Berg Sverige 1999 visade alla fonder en positiv avkastning men bara HQ och Öhman lyckades visa en högre avkastning än jämförelseindex som gick upp med 69,76 %. HQ gick upp med 71,38 % och Öhman med 70,02 %. Den riskfria placeringen hade i snitt under perioden en avkastning på 3,33 %. 30

31 Diagram 4: Avkastning ,00% -5,00% -10,00% SPP Aktiefond Sverige -15,00% HQ Sverige Skandia Aktiefond Sverige Nordea Sverigefond Öhman Sverigefond Folksams Aktiefond Sverige Carnegie Sverige Carlson Sverigefond Index (Sixrx) SEB Sverigefond I Länsförsäkringar Sverigefond Robur Sverigefond Alfred Berg Sverige -20,00% -25,00% År 2000 visade alla fonder förutom SPP en negativ avkastning. Endast fyra fonder visade en sämre avkastning än jämförelseindex som gick ned med -10,80 %. Den riskfria placeringen hade i snitt under perioden en avkastning på 4,07 %. 31

32 Diagram 5: Avkastning ,00% -2,00% -4,00% -6,00% HQ Sverige Skandia Aktiefond Sverige -8,00% -10,00% -12,00% -14,00% -16,00% -18,00% -20,00% SPP Aktiefond Sverige SEB Sverigefond I Folksams Aktiefond Sverige Carlson Sverigefond Robur Sverigefond Länsförsäkringar Sverigefond Öhman Sverigefond Index (Sixrx) Carnegie Sverige Alfred Berg Sverige Nordea Sverigefond År 2001 visade alla fonder en negativ avkastning. Endast tre fonder visade en sämre avkastning än jämförelseindex som gick ned med -14,86 %. Den riskfria placeringen hade i snitt under perioden en avkastning på 4,12 %. Diagram 6: Avkastning ,00% -5,00% -10,00% HQ Sverige Carlson Sverigefond -15,00% -20,00% Folksams Aktiefond Sverige -25,00% -30,00% -35,00% -40,00% -45,00% -50,00% Skandia Aktiefond Sverige Robur Sverigefond Öhman Sverigefond Index (Sixrx) Länsförsäkringar Sverigefond SEB Sverigefond I Nordea Sverigefond SPP Aktiefond Sverige Carnegie Sverige Alfred Berg Sverige År 2002 visade alla fonder en negativ avkastning. Fem fonder visade en bättre avkastning än jämförelseindex som gick ned med -35,89 %. Den riskfria placeringen hade i snitt under perioden en avkastning på 4,27 %. 32

33 Diagram 7: Avkastning ,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% Carnegie Sverige Öhman Sverigefond SEB Sverigefond I Index (Sixrx) Skandia Aktiefond Sverige Nordea Sverigefond Robur Sverigefond Länsförsäkringar Sverigefond Alfred Berg Sverige Carlson Sverigefond SPP Aktiefond Sverige Folksams Aktiefond Sverige HQ Sverige 2003 visade alla fonder en positiv avkastning och endast tre av fonderna visade en högre avkastning än jämförelseindex som gick upp med 34,15 %. Bäst av alla fonder gick Öhman med en avkastning på 34,54 %. Den riskfria placeringen hade i snitt under perioden en avkastning på 3,24 %. Diagram 8: Avkastning ,00% 20,00% 10,00% 0,00% Alfred Berg Sverige Index (Sixrx) Robur Sverigefond Folksams Aktiefond Sverige SEB Sverigefond I Carnegie Sverige Länsförsäkringar Sverigefond HQ Sverige Nordea Sverigefond SPP Aktiefond Sverige Skandia Aktiefond Sverige Öhman Sverigefond Carlson Sverigefond År 2004 var det ingen fond som visade en bättre avkastning än jämförelseindex även om samtliga fonder hade en positiv avkastning. Den riskfria placeringen hade i snitt under perioden en avkastning på 2,31 %. 33

34 I nedan figur sammanfattas avkastningen för fonderna och jämförelseindex för hela perioden. Diagram 9: Genomsnittlig avkastning Genomsnittlig avkastning 20,00% 10,00% 0,00% Öhman Sverigefond HQ Sverige SPP Aktiefond Sverige Carlson Sverigefond Skandia Aktiefond Sverige Folksams Aktiefond Sverige Index (Sixrx) Robur Sverigefond Carnegie Sverige Länsförsäkringar Sverigefond SEB Sverigefond I Alfred Berg Sverige Nordea Sverigefond Den genomsnittliga avkastningen för samtliga fonder var positiv och endast sex fonder kunde visa en bättre avkastning än index. 34

35 Fondernas Beta Betavärden beräknades för varje år och finns i bilaga 2 och för hela undersökningsperioden redovisas i nedanstående diagram. Diagram 10: Genomsnittligt Beta Beta: ,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 Alfred Berg Sverige Carlson Sverigefond Carnegie Sverige Folksams Aktiefond Sverige Nordea Sverigefond HQ Sverige Länsförsäkringar Sverigefond SEB Sverigefond I Robur Sverigefond SPP Aktiefond Sverige Skandia Aktiefond Sverige Öhman Sverigefond Betavärden för fonderna har varit mindre än ett. Endast tre fonder hade i genomsnitt ett Beta större än ett vilket man kan sammanfatta att fonderna under undersökningsperioden hade en defensiv ställning. 35

36 De riskjusterade avkastningsmåtten Dessa mått har beräknats för varje år och för hela perioden. I bilaga 3 finns alla värde. Här sammanställs de genomsnittliga värdena för respektive mått. Diagram 11: Genomsnittlig Sharpekvot Genomsnittlig Sharpe 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00-0,20-0,40-0,60 Under den undersökta perioden har bara en fond haft ett positiv Sharpe vilket var HQ. Detta resultat beror på att den genomsnittliga avkastningen för fonderna under den undersökta perioden var för låg i jämförelse med den riskfria placeringen. Alfred Berg Sverige Carlson Sverigefond Carnegie Sverige Folksams Aktiefond Sverige HQ Sverige Länsförsäkringar Sverigefond Nordea Sverigefond Robur Sverigefond SEB Sverigefond I Öhman Sverigefond Skandia Aktiefond Sverige SPP Aktiefond Sverige 36

37 Diagram 11: Genomsnittlig Treynorkvot 0,00-0,01-0,01 Alfred Berg Sverige Carlson Sverigefond -0,02-0,02-0,03-0,03-0,04-0,04 Genomsnittlig Treynorkvot Carnegie Sverige Folksams Aktiefond Sverige Nordea Sverigefond HQ Sverige Länsförsäkringar Sverigefond Robur Sverigefond SPP Aktiefond Sverige SEB Sverigefond I Skandia Aktiefond Sverige Öhman Sverigefond Under den undersökta perioden var Treynorkvot negativt för samtliga fonder. Vilket kan sammanfattas som ett svagt resultat för fondernas riskjusterad avkastning. 37

38 Diagram 12:Genomsnittlig Jensens alfa Genomsnittligt Jensens alfa 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00-1,00-2,00-3,00 Alfred Berg Sverige Carlson Sverigefond Carnegie Sverige Folksams Aktiefond Sverige HQ Sverige Länsförsäkringar Sverigefond Nordea Sverigefond Robur Sverigefond SEB Sverigefond I Skandia Aktiefond Sverige SPP Aktiefond Sverige Öhman Sverigefond -4,00 Under 1997 och 2004 uppvisade 5 fonder ett positiv Jensen alfa vilket innebär att dessa fonder genererade bättre avkastning än jämviktsindexet enligt CAPM-ansatsen. De fonder som visade ett genomsnittligt positivt värde var Carlson, Folksam, HQ, Skandia samt SPP. 38

39 5.6 Sammanställning av intervjuer med fondförvaltare Nedan redovisas svaren från de tre intervjuade fondförvaltarna. Då det inte framkom några egentliga meningsskiljaktigheter bestämde sig författarna för att göra en gemensam sammanställning av fondförvaltarnas svar. Vad anser du motivera att vissa fondförvaltare tar ut en högre förvaltningsavgift än andra? Svar från förvaltare: Oftast innebär det att när en fond som har en högre riskprofil krävs det att fondförvaltaren har en specifik kompetens. Förvaltaren måste då också göra en noggrannare genomgående analys av de företagen som fonden investerar i, omkostnaderna för förvaltningen av fonden blir därför högre. Vi besöker företagen för att få en bättre insyn i företaget och därmed en djupare uppfattning av risken som företaget faktiskt har. När vi besöker företagen får vi en möjlighet att värdera vad företagen har för framtidsutsikter vilket kan ha en stor påverkan hur deras aktieutveckling går. Vilken profil ska en sparare ha som ska satsa på i en högrisk fond anser du? Svar från förvaltare: Fondspararen måste själv vara aktiv och följa fonden, att se över fonden minst en gång om året är ett minimum. Spararen bör även ha en strategi hur han/hon ska agera vid olika händelser annars kan sparanden i högriskfonder lätt bli ångestfyllt och kännas som en börda. Strategin kan bestå i att spararen avsätter en summa som passar dennes ekonomi och därefter kan spararen besluta sig för att när detta kapital har vuxit till en viss gräns då är spararen nöjd och säljer av den vinst som uppstått. Ska vinsten återinvesteras eller konsumeras? Samma sak gäller om en fond minskar i värde, hur länge kan spararen avstå pengarna är avgörande för om hon/han säljer sin fond när den går dåligt, förlusten är först verklig då. En sparare i fonder med högre risk måste vara målmedveten och ha en plan för sitt sparande. En högriskfond kräver mer engagemang av både fondförvaltare och sparare. 39

40 Hur skulle du karaktärisera en bra fondförvaltare? Svar från förvaltare: En duktig förvaltare har erfarenhet och tillräckligt med kompetens för att hitta undervärderade aktier bland småbolagen. Fondförvaltaren måste ha ett väl fungerande team omkring sig då dessa teammedlemmar tillhandahåller förvaltaren med verktyg bl. a makroanalyser. Fondförvaltarens ska skapa goda relationer i det team han/hon arbetar. 40