Anteckningar från Inspirationsdag för Hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Laholm hösten 2012

Transkript

1 Anteckningar från Inspirationsdag för Hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Laholm hösten 2012 Den 17 augusti 2012 samlades 69 deltagare från hälsofrämjande förskolor och skolor i Missionshuset i Laholm för att delta på den årliga inspirationsdagen. I år hade vi glädjen att få lyssna till årets talare 2011, Erik Fernholm ifrån Lyckoaktivist.se Stort tack till Laholmsnämnden där Janet Harrysson finns som Folkhälsoutvecklare. Hennes huvudsakliga uppgift är att vara ett strategiskt stöd åt Laholmsnämnden och en resurs i utvecklingen av det strategiska folkhälsoarbetet, däribland Hälsofrämjande förskole- och skolutvecklingsarbetet. Med i arbetet med att utveckla området och stötta det lokala folkhälsoarbetet inom Hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Laholm är också Karolina Reinhold från Region Halland. Föreläsning med Erik Erik arbetar med att utifrån evidensbaserad lyckoforskning, skapa levande utbildningar där pedagoger, barn och elever får förstå, uppleva och tillämpa de viktigaste psykologiska principerna. Efter föreläsningen är målet att man ska känna sig inspirerad och ha med sig verktyg för att själv kunna arbeta vidare med det egna och barnens /elevernas/personalens välmående, kreativitet och prestation. Resultatet blir bättre arbetsklimat och högre måluppfyllelse. Bakgrund Redan när Erik var liten sa hans mamma till honom Du får lova att vara/bli vem du vill, bara du är lycklig. Men vad är egentligen lycka, när blir man lycklig? Erik började redan direkt efter gymnasiet att försöka hitta lyckan och meningen med livet. Med sig i bagaget hade han föreställningen att människan i grunden är en väldigt fin och snäll varelse. Han hann med att segla över Atlanten,bli bäst på någonting, bo med munkar på retreat i Thailand mm, men han fann ingen riktig långvarig lycka. Till slut hittade han det han sökte på Högskolan i Skövde. Där mötte forskningen hans tankar och fokus blev positiv psykologi som bl.a. handlar om att utgå från och mäta lycka och istället för olycka dvs lyckoforskning. Lycka kan kopplas ihop med pengar Erik hänvisar till lyckoforskningen där man bl.a. har studerat vad som händer med arbetares lycka efter det att de fått sin julbonus. De summor som delades ut i bonus var allt från kr kr. Resultatet av studien visade att de 17 personer som deltog i studien, oavsett hur mycket de hade fått vande sig vid pengarna och att den extra lycka pengarna bidrog med försvann med tiden. Ett annat experiment visade att de pengar man spenderar på andra bidrar till mer långsiktig lycka än de som man spenderar på sig själv.

2 Detta är inget konstigt och vi kan alla relatera till ovanstående studier och dess resultat. Frågan är hur man gör handling av kunskaperna. Erik började arbeta som instruktör för Kite surfing och sparade alla pengarna han tjänade. När han fått ihop ett antal tusen växlade han in hela summan till 20 lappar. Vilket i sig inte var helt oproblematikt. Han tog sedan med sig pengarna och ett team av lyckoaktivister och gick ut på stan. De delade ut 2 stycken 20 lappar till personer de träffade. Den enda instruktionen de som tog emot pengarna fick var att de skulle spendera den ena 20:an på sig själva och den andra 20:an på någon annan och därefter fundera över vilken av dem som gjorde dem lyckligast. Lyckoaktionen blev uppmärksammad i TV4 och flera hörde av sig och delade med sig av sin upplevelse av aktionen. nyheter_och_debatt/nyhetsmorgon? title=lyckoaktivister_delar_ut_pengar_pa_stan&videoid= Erik berättade även att han därefter startade Lyckoaktivist som är ett sk socialt företag som arbetar med tillämpad lyckoforskning. Öva på nya perspektiv För att vi åhörare skulle få uppleva och se att se saker ur nya perspektiv genomförde Erik en del experiment. Först fick vi möta bloggerskan Amy of Sweden som har följare per dag. Det framgår snabbt att Amy är väldigt självcentrerad och upplever sig själv som världens mittpunkt. Alla härmar henne. Har hon mittbena har alla andra också det osv. Hennes bild av omvärlden utgår ifrån henne och hon ser det hon letar efter. För att illustrera detta bad Erik oss att leta upp och räkna allt brunt vi kunde se i rummet. Vi fick sedan frågan om vi såg något blått. Svaret var nej trots att det fanns massor med blått i rummet. Kontentan var att vi ser det vi letar efter och missar alla andra färger. Vi fyllde vår verklighetsbild med det vi letar efter. Vi inkluderade även sådant som kunde tolkas som brunt, för att vi ville att det skulle vara det. Tänk om vi faktiskt gör så här i verkligheten också frågar Erik. Tänk om vi tolkar världen efter hur vi vill att det skall vara?. Ser vi det vi vill se? Vår tolkning formar vår verklighet. Hur vi ser på oss själva, andra och världen vi lever blir en självuppfyllande profetia. Vår syn färgar det vi uppfattar och det som sållas bort när vi går genom vardagen. Den berättelse vi skapar om de händelser vi upplevt, är i just nu och förväntar oss att uppleva i arbetet formar hur vi sedan beter oss. Den tolkningsstil vi fått med oss har vi sällan reflekterat över och denna insikt ger oss möjlighet att forma och utvärdera hur vi tolkar det som händer oss och hur mycket vi kan påverkas det. Hur vi ser arbetet är ett bra exempel. Vi kan se det som en möjlighet att växa och lära oss kommer vi överlag hitta fler saker som bekräftar den valda sanningen likväl som om vi är övertygade om att arbetet är jobbigt och något att härda ut till semestern äntligen kommer och släpper oss fria. Det vi fokuserar på ser och får vi mer av.

3 Hjärnan är till skillnad från den generella uppfattningen enormt plastisk. Det betyder med andra ord att den förändras ständigt utefter det beteende som förstärks. En användbar metafor för hjärnan är en snårskog där vi trampar upp stigar. Först kan det vara en utmaning att skapa en ny stig men som sedan blir enklare och enklare att vandra på. Vandrar vi inte på en stig på länge växer den relativt snabbt igen. Slutsatsen av detta är två delad; dels att vi inte är statiska i våra beteenden utan att de kan förändras och dels att det vi fokuserar på och lägger stor vikt till är som en stig som blir upptrampad oftare och oftare. Detta beteende leder tillslut till en omedveten vana. Erik frågade oss snabbt: Hur känns vänster stortå? Ingen tänkte på det förrän han frågade om det. Det vi tror är viktigt, blir vår världsbild. Vi behöver titta med andra glasögon ibland och vi behöver ge dem vi möter i skolan/i vardagen/ på arbetet olika glasögon att tolka världen med. Ibland behöver vi också se saker så som de är. T.ex. det faktum att många unga tjejer mår dåligt. Andelen unga kvinnor år som angett att de lider av oro, ångest eller ängslan har mer än tredubblats mellan (En utveckling som saknar motsvarighet i andra länder) Den största dödsorsaken till förtidig död bland ungdomar och unga vuxna är självmord Man räknar med ca 500 självmords försöker per svenska ungdomar per år. Det är 1 försök per 200 årligen. Ifall det går ett fullbordat försök per tio som tänker tanken är det 1 svensk ungdom av 20 som mår så dåligt att de funderar på att ta sitt liv. En tänkbar orsak till att många anger psykiska problem kan vara brist på framtidstro och meningsfullheten samt den ökade individualismen. Det ungdomar behöver är social, emotionell kompetens, förmåga att känna hoppfullhet inför framtiden och kompetens att hantera de valmöjligheter som bjuds dem. Entreprenöriellt lärande: Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker. Det entreprenöriella lärandet främjar också kompetens att fatta beslut, kommunicera och samarbeta. För att vi skulle förstå vad det handlade om i praktiken fick vi se ett YouTube klipp om en flicka som startat Bullhjälpen till förmån för svältande barn i Afrika och som fick pris som årets förebild på hjältegalan. Hon såg något hon ville göra något åt (hon var nyfiken och reagerade på något hon tyckte var fel), fick en idé (kreativitet), hon började samarbeta och hon omsatte på så sätt idén till handling. article ab

4 Hur skapas kreativitet? En fråga som inte är helt lätt att svara på. Erik lät oss göra en övning för att vi skulle förstå hur vi på ett sätt kan bidra till ökad kreativitet hos individen och i gruppen. Alla deltagare delades upp i två grupper och fick se varsitt filmklipp. Vi fick i uppgift att leva oss in i klippet. Efter att båda grupperna sett på sina filmer fick vi försöka komma på så många nya sätt att använda ett gem på som vi kunde. I den ena gruppen var det 4 personer som kom på mer än 4 nya sätt. I den andra gruppen var det hela 13 personer som kom på mer än 4 nya sätt. Det som skilde sig i de två grupperna var att den ena hade fått se en film med djur som led och den andra hade fått se en film med gulliga kattungar. Den grupp där Erik (genom att titta på kattungarna) hade skapat en positiv känsla var 3ggr så kreativ. Detta experiment fungerar varje gång i olika grad. Gymnasielever får alltid stort utslag i skillnad mellan grupperna. Den enda grupp han testat det på där skillnaden blev väldigt liten var veterinärer. Kontentan av detta är att om man har en positiv stämning i sitt klassrum, sin möteslokal, i hemmet osv så ökar kreativiteten och problemlösningsförmågan. Foto på de deltagare som fick se söta små kattungar. Våra känslor påverkar oss kraftigt. Forskningsstudier visar på att optimister lever 10 år längre än pessimister. Optimisten skiljer sig mer sällan, har en bättre hälsa och bidrar mer till samhället utanför arbetet. Ny övning. Vi blundade och tog ett djupt andetag. Vi skulle tänka tillbaka på ett tillfälle när vi var med om något som var riktigt pinsamt. Efter en liten stund berättade Erik att någon av oss skulle berätta om sitt pinsamma minne, alla skruvade på sig. Vi fick instruktionen att den som hade en post it lapp under stolen var den lyckligt utvalda. Alla började letade lite försiktigt efter lappen med panikkänslorna i lätt antågande. Det spännande som hände här var att ingen tänkte på att titta sig runt i lokalen för att se om någon annan hade hittat lappen. Alla letade frenetiskt under sin egen stol. Dvs när vi blir stressade och får negativa känslor (pinsamt, panik, ångest) så blir vårt synsätt smalt och kort. Är vi positiva, avstressade och trygga har vi ett mycket bredare och längre synsätt. Gissa vilken grupp som är mest kreativ, fattar bäst beslut och når mest framgång? Detta är viktig kunskap att ta med sig i arbete med andra människor.

5 Blir vi per automatik välmående och lyckliga om vi är framgångsrika? Inte riktigt, men många som har hittat lyckan och välmåendet blir också framgångsrika på andra plan i livet. Störst framgång och välmående når de som har varit tvungna att anstränga sig. Generellt är vi inte medvetna om hur vår prestation påverkas av yttre och inre faktorer. Anledningen är för att vi aldrig kan jämföra vår produktivitet med exakt samma förutsättningar två gånger. Här visar forskningen att vårt känslomässiga tillstånd har en enormt stark inverkan på hur vi överlag presterar i arbetslivet, relationer, som ledare etc. Generellt fungerar ovanstående insikt så att vi tänker bredare, längre och mer inkluderande jämfört med andra tillstånd. Detta leder till att vi tänker mer kreativt, har lättare att återhämta oss och komma runt problem, tar hänsyn till fler faktorer och tar ett större perspektiv i detta tillstånd. Resultaten kan ses både på kort direkt sikt och på lång sikt. Det är även så att välmående säkerställts som orsak till prestation och inte tvärt om. Företag som har välmående personal presterar bättre, har högra avkastning och färre sjukdagar. Och där var det paus med god fika från caféet. Andra delen handlade om: Hur gör jag för att påverka er/andra? Hur skapar jag förutsättningar för att påverka andra? Hur skulle vi kunna använda principerna redan i nästa vecka? Först en reflektion från en av deltagarna. Den höga andelen av självmord bland unga, vad beror det på?. Några av orsakerna kan vara: Vårt individualistiska samhälle, individen har alla möjligheter och allt hänger på individen själv. Vi har inte redskap för att hantera ett sådant samhälle. Människor mår bättre av att finnas i ett större sammanhang. Erik tog även upp brist på framtidstro, att man inte vet vem man är eller vad man kan bidra med och vart det finns plats för en? Framtiden är så oviss. En annan reflektion var: Hur tar man hänsyn till de här kunskaperna idag när ett lands välgång enbart mäts i BNP och när effektivitet och effektivisering är ledord? Enligt Erik har EU;s ordförande uttalat en ambition om att mäta ett lands välgång utifrån andra kriterier än bara BNP, även EU s ordförande har gjor liknande uttalanden till Obama. Vidare har Erik fått möjligheten att vara med och skrivit en motion i frågan i Sverige. Känslorna styr oss

6 Om vi vet om att känslorna styr oss så kan vi faktiskt göra bättre avgöranden som t.ex. inte fatta viktiga beslut när vi är stressade, på dåligt humör eller hungriga. Om vi kan påverka stunden, då kan vi påverka livet!. EX: ta hjälp av kroppen för kroppens signaler till oss är kraftfullare. Ändra till en stolt positiv kroppshållning, byt miljö, ta en promenad, ta en joggingrunda. Tre beslut påverkar oss hela tiden samt vilken person man än är eller vilken situation man än är i. Det finns fördelar och nackdelar med allt. Tänk att dina glasögon dels filtrerar bort mängder av information, det du fokuserar på ser du mer utav. 1. Vart riktar jag mitt fokus? 1. Hur tolkar jag det? 1. Vad ska jag göra? Situation Relation Person 1. Vart riktar jag mitt fokus? 1.a. Situation Många människor tror att det viktigaste av allt är att försöka lösa en ev konflikt. Men forskning visar att det snarare handlar om att lära sig förstå hur och varför något faktiskt går bra. Det är lika realistiskt att se till svårigheterna som möjligheterna i en given

7 situation. Vad är det som gör att saker går bra och vem gjorde riktigt bra ifrån sig? är en minst lika viktig frågeställning som Vad gick snett, vems fel är det? Den förstnämnda blir dock ofta förbisedd. 1.b. Relation Idag finns ett utbrett antagande om att vi ska undvika negativa känslor, att de är något dåligt. Men forskningen om relationer visar oss tydligt motsatsen - att våga uttrycka känslor ärligt är en nyckel för att relationerna ska vara. Är vi för positiva mot varandra är det svårt för oss att veta var vi har varandra. Balansen mellan hur vi stärker varandra och att ventilera saker ärligt är en stor nyckel. Se till att dina nära och kära och din omgivning upplever att du tycker det är kul att se dem. Låt dem känna att du saknat dem. Alla blir glada av att bli sedda och för arbetslaget kostar det knappt något att uttrycka tacksamhet jämfört med vad det ger. Ex; på Här berättar deltagarna berättelser för varandra. Först ska lyssnaren verka ointresserad för att sedan övergå till att vara mycket intresserad och engagerad. Hur vi reagerar någons berättelse har stor betydelse på hur relationen kommer fortgå. Forskning visar att om vi ger aktiv och konstruktiv respons på andra människors goda nyheter mår vi själva och den andra personen bättre och vi får dessutom en bättre relation med den personen. Se bilderna nedan på övningen. 1.c. Person Denna del berör hur vi kan fokusera på den potential vi har inom oss själva och kolliderar lite med jante-tänkande. Första insikten är att utveckla sina styrkor, dvs det man är duktigt på och det som ger en positiva känslor detta är första delen av att skapa en positiv spiral på arbetsplatsen. Andra delen är att använda sina styrkor för att bidra till andra. Erik berättar en historia om två personer som gör samma sak, men den ena tar så mycket längre tid på sig. David Ricardo visar genom tankeexperimentet att om man specialiserar sig på det man är bra på och sedan samarbetar med andra med andra typer av styrkor kommer man längre. I dagens samhälle är det normalt i många sammanhang att alla ska vara duktiga på allt. Exemplet visar att om vi i stället bygger vidare på våra styrkor, alltså en egenskap som vi tycker är kul och energigivande att använda samt ger ett gott resultat, kan vi tillsammans nå ett bättre och mer effektivt resultat. Ge elever möjligheten att identifiera och sina styrkor på nya sätt så skapar vi förutsättningar för dem att hitta sin passion. Hitta det som du/ dina elever får bra resultat av och gillar att göra. Sätt namn på styrkan tillsammans och försök sedan identifiera andra situationer där styrkan kan komma till pass. Ex en konstnär älskar att måla för att hon gillar att vara kreativ, fria arbetstider, gillar färg och form. Finns det fler yrken eller uppgifter där detta ingår? Kuriosa. Det finns läkare som enbart ser sitt jobb som ett jobb för pengar och det finns likväl städare som ser sitt jobb som ett meningsfullt kall.

8 2. Hur tolkar jag det? En kvinna som går in på banken blir skjuten i armen. Vilken historia av händelsen väljer hon att berätta för sina vänner? En del väljer att berätta vilken otrolig otur de har att just när de klev in på banken så blev de skjutna. Det kunde varit vem som helst men det blev jag. Andra väljer att berätta om vilken tur de hade att skottet tog i armen och hur otroligt glada de är att de överlevt. Du kan välja vilken berättelse du ska berätta för dig själv och andra om det du upplevt. Hur du tolkat situationen. Det finns tusentals berättelser du kan berätta om dig och ditt liv, men det är du som väljer vilken. Från en studie i USA: Det var en klass med elever i åldern 9 år. De fick alla göra ett test. Efter testet berättar forskaren för klassens lärare: Vi får egentligen inte visa resultatet. Men vi vill att du skall veta att vi har sett att tre av dina elever kommer att spurta de närmsta 6 månaderna. Vi kommer att berätta för dig vilka men du får under inga som helst omständigheter agera utifrån informationen. Forskarna visar de tre namnen. Sex månader efter gör eleverna om testet. De tre barnen som forskarna nämnde har blivit de toppresterande. Det testet var bara ett IQ-test och de tre eleverna valdes av en slump. Det som hade hänt var att lärarna enbart genom att tro på eleverna har gett dem bättre förutsättningar för att utvecklas Deras tro krattade manegen. Lärarna gav inte eleverna någon skuld när de inte förstod utan lärarna tolkade det som om att de inte gav barnen de bästa förutsättningarna för att kunna spurta om de inte förstod. Erik berättade också om ett tvillingpar som valde att se på sin uppväxt på olika sätt. På det sättet blev deras liv helt olika. Deras far var alkoholist och otroligt negativ. När socialarbetarna som varit inblandade sedan pojkarna var små, kom och besökte killarna för att se hur de klarade sig i vuxen ålder så kunde de konstatera att de hade helt olika liv. Den ena hade blivit precis som sin far och när socialarbetarna frågade hur det kunde gå så här svarade han Ni vet ju vem min far var. Hur skulle det kunna bli på något annat sätt? Den andra killen hade klarat sig mycket bra. Hade ett bra jobb, fru och barn. När

9 socialarbetarna frågade honom hur det kunde gå så här svarade han Ni vet ju vem min far var. Hur skulle det kunna bli på något annat sätt?. Skillnaden ligger i tolkningen. John Hattie är en skolforskare som genom att sammanställa och tolka över 800 metastudier hittat 136 olika faktorer som antingen negativt eller positivt påverkar elevers resultat i skolan. Hatties forskning visar att vi bör göra lärandet synligt och att en av de viktigaste faktorerna för elevers resultat är läraren. Att lärare t.ex. analyserar och utvärderar sin undervisning tillsammans med kollegor, är en faktor som har enormt stor påverkan för elevers goda resultat. Kvarsittning och att gå om ett år visade sig i jämförelse ha en negativ effekt när det gäller att förbättra elevers resultat. Erik uppmuntrar deltagarna att göra videoanalys av sin undervisning. Erik pratar sedan om hur sättet vi ger på beröm på är otroligt viktigt för elevers resultat och självkänsla. Vi gör bäst i att berömma gör (elevens ansträngning) och inte är (förutbestämda egenskaper)! Bra jobbat! och Bra kämpat! i stället för Vad duktig du är.. Tack vare att eleven lägger ner tid och ansträngning så får de goda resultat, inte för att de ÄR smarta eller duktiga redan från början. Det är kämpandet vi ska berömma. De som uppmuntras till att anstränga sig (blir bekräftade för ansträngning) är de som presterar bäst. Vi har alla olika förmågor. Våra förmågor är som våra muskler. De förmågor vi tränar blir starkare. Det finns många exempel på att mäniskor som haft sämre förutsättningar från början ändå nått framgång, trots att det inte sett ut så på pappret. Erik visade ett filmklipp om just detta, klippet gav exemplet på kända människor som kämpat i motvind och på grund av sin inställning till ansträngningens kraft kommit långt. Generellt kan vi se två olika tankesätt kring sina egenskaper. Ett fixerat tankesätt där vi ser våra egenskaper som statiska, oföränderliga och ett utvecklande tankesätt där vi ser våra egenskaper som mer flytande, som föränderliga beroende på hur mycket tid och ansträngning jag lägger på den. Skillnaden på tankesätten fixerat eller utvecklande medför konsekvenser för hur vi ser på ansträngning, utmaningar, feedback, andras framgångar och på vår egen utveckling. Fixerat tänkesätt Ett fixerat tankesätt är en uppfattning om att vi har en förutbestämd intelligens, personlighet och moralisk karaktär som inte kan förändras eller utvecklas. Vi tänker på våra egenskaper t ex matematisk förmåga som om det vore samma sak som vår ögonfärg - något som inte förändras oavsett hur hårt vi anstränger oss. De egenskaper vi föds med är de vi har resten av livet. Strategin blir att spela ut de starka sidorna och undvika de sämre. Konsekvenser av ett fixerat tankesätt: Att ha bristande egenskaper i något skapar ofta ett behov av att undvika utmaningar och söka sig till enklare uppgifter. Vi vill vara bra från början. Våra färdigheter ska komma naturligt och våra misslyckanden och brister är något som vi döljer och undviker. Utvecklande tankesätt Ett utvecklande tankesätt är en uppfattning om vi kan utveckla våra egenskaper genom ansträngning, lärande och utmaningar. Matematisk förmåga liknas vid t ex en muskel - något som blir starkare med träning och utmaningar. Det vi fått på given är endast en startpunkt för spelet och vår utveckling.

10 Konsekvenser av ett utvecklande tankesätt: Att ha bristande egenskaper är en möjlighet att lära sig - inte ett hot mot vårt värde som person. Vi behöver inte övertyga någon om att vi är bättre än vad vi är. Våra misstag gör oss inte till ett misslyckande utan är något vi gör till en erfarenhet och lär oss av. 3. Vad ska jag göra? Lyfta fram det som är positivt i samtalet med andra människor. Styrkejakt. Tittar på människan och när de lyser upp så har man hittat deras styrka. Du är en såndär, hmm, pysslare. Leta efter glittrande ögon och gester. Lyft fram de gode exemplen på beteenden och personer. Eriks exempel är deras pris för Årets Lyckofrämjare 2011 som blev Timbuktu. Bilden är tagen från hemsidan: Lyckoaktivist.se Tacksamhetsvägg. Skriva upp allt som man är tacksam över. När du har en dålig dag så läs den. Ett bra sätt att påminna sig själv i vardagen om det som finns och det man kan vara tacksam över. Bankomater till lyckomater. Ett exempel till om att få in idéerna i vardagen. Vikten av att ta ställning och välja att stå för något. Lyckoband med tillhörande affisch finns hos lyckoaktivist.se. Visa tacksamhetsfilmen för en vän. Tänk att de små sakerna som vi gör skulle betyda så mycket. Våra handlingar påverkar andra mer än vi oftast tror då de sprids viralt och skapar vanor hos våra medmänniskor. Detta gäller generellt mellan människor över tid och för många olika faktorer som är relevant för arbetet. Generella samtalsämnen, tacksamt/otacksamt fokus, hur man talar om utmaningar/problem, vems fel det är när något går snett är exempel på saker som kan spridas till andra människor.

11 Erik sa att forskning visar att om man är en god vän så bidrar man till att andra också är det. Vi smittar varandra med våra beteenden. Detta har bevisats av forskning gång på gång. Gör vi något som upplevs positivt av någon annan så är det troligt att den personen i sin tur gör något positivt osv. Pass it forward! Det är inte tanken som räknas, utan det är handlingen. Om vi har en god vän som går upp 10 kilo så är det 45% risk att vi också går upp. Sedan i nästa led (vänskapsled) är det 25%. Nästa 10%. Bara för att vi är vänner. Detsamma fenomen gäller för lycka, välmående och goda beteenden. Sista slutklämmen från Erik! Erik hade ett papper och vek det 7 gånger. Om man kan fortsätta att vika pappret 41 gånger totalt hur långt kan man då komma? Ända till månen. Det kan vid en första anblick vara svårt att förstå, eftersom vi som människor har svårt att tänka i exponentiella termer, alltså att saker fördubblas över tid. Om vi översätter a4-exemplet till vår egen vardag kan vi tänka att om jag gör en liten skillnad idag, och i morgon osv. så kommer jag kunna göra stor påverkan på min omgivning under en längre tid. En större påverkan än vad jag kan tänka mig idag. Så vad är ditt första steg? Lycka handlar inte om mig utan om andra. Länkar:

12 Axplock från utvärderingen av dagen. (Utvärderingen i sin helhet kan laddas ner från 1 Vad tyckte du om föreläsningen med Erik Fernholm? Det var en härlig fm. Det känns som om jag kan hjälpa till att göra någon lyckligare framöver. Mycket intressant, inspirerande och användbart. Går iväg med en belåten känsla. Trevligt lärorikt tankeändrande riktning Otroligt bra! Fick en att tänka om. Gav mycket inspiration. Mycket bra och väldigt inspirerande. Bra föreläsare och innehållet var mycket tänkvärt. Bra lokal och god fika. Fantastiskt! Synd att inte hela verksamheten hade möjlighet att gå.. ett led i synvändan 2 Gav inspirationsdagen dig några konkreta verktyg att använda i din verksamhet/vardag och i så fall vad? Kommer att experimentera med mina kollegor! Ja, Sprida uppmuntran över handlingar i stället för intellekt. Viktigt med handlande inte bara tanken. Ja många skulle önska att en sådan här föreläsning vore obligatorisk för all föreskole- och skolpersonal! Att tänka på att man kan påverka sin omgivning och sig själv men än man tror. Hur jag berömmer inte för vad eleverna är utan för det de gör. Förhållningssätt. Positiv syn på människan. Lycka ger förmåga. Försöka bidra till lyckligare barn som når målen. 4 På vilket sätt kommer du att sprida det du fått till dej idag till dina kolleger? Genom att diskutera & praktiskt visa på föreläsningens innehåll. Berätta vad vi hört idag och försöka sprida det vidare genom barnen. Försöka att vara positiv, och börja man själv så blir det ju ringar på vattnet. Ge dessa goda råd. Uppmuntra varandra. Försöka ha en glad glädje i arbetslaget och med barnen. Att ge spontan beröm i vardagen, puffa och krama. Genom mitt sätt att vara! I bemötandet. 4 På vilket

13 vid datorn Karolina Reinhold, Anna Hedin, Janet Harrysson Avdelningen för program- och projektstöd, regional samverkan