melica Dammar vid Anten Stefan Bydén Fiskhamnsgatan 10, GÖTEBORG Tel Fax

Transkript

1 melica Fiskhamnsgatan 10, GÖTEBORG Tel Fax Dammar vid Anten Stefan Bydén

2 Om att leta dammar Våren 2011 fick Melica i uppdrag av Säveåns vattenråd att undersöka möjligheten att anlägga våtmarker och andra strukturer som ska minska fosfortillförseln till Anten. I uppdraget ingick att studera äldre kartor och kontrollera konflikter med avvattningsföretagen. Vidare studerades vattendragen i fält. Då mättes höjder in med sattellitmätinstrument (GPS + Glonast) och en fotodokumentation genomfördes. Bilderna är koordinatsatta med fotoriktning för att lätt kunna indentifieras. Två samråds/presentationsmöten ingick. Med hjälp av insamlad information valdes drygt trettio objekt ut, de som ansågs mest kostnadseffektiva. För varje objekt har avrinningsområdets yta beräknats liksom andelen åker. Varje objekt presenteras med en ritningsskiss med lämplig höjdsätting, hydrologisk beräkning, en beskrivande text och foton. Arbetet har huvudsakligen utförts av Stefan Bydén. Hannes Bydén har deltagit i fältarbetet. Innehåll Om att leta dammar 2 Mindre fosfor till Anten 3 Åtgärder i vattenflödet 3 Typer av åtgärder 4 Att tänka på när man bygger en fosfordamm 9 Nytt sätt att rensa diken inom dikningsföretag 10 Ekonomi 11 Litteratur 12 Presentation av objekten 13

3 Mindre fosfor till Anten Sedan lång tid har Anten fått mer fosfor än vad som är bra. Ett tag var sjön hotad av återkommande algblomningar och syrgasbrist på bottnen. Sedan situationen uppmärksammades på åttiotalet har flera åtgärder vidtagits och det akuta hotet minskat. Men för att nå målen enligt vattendirektivet måste mängden fosfor som når Anten minska än mer. Åtgärder i vattenflödet För att nå målen måste det till flera åtgärder. Man kan minska vid källan genom att åtgärda enskilda avlopp, förbättra reningen i reningsverken och kalka på jordbruksmarken. Men det räcker inte utan vi måste även göra åtgärder i vattendragen. Den utdikning som gjordes för runt hundra år sedan hade tyvärr den bieffekten att den minskade vattendragens naturliga rening. De åtgärder som föreslås i denna rapport är sådana som är tänkta att återskapa lite av den naturliga reningen som de gamla våtmarkerna hade innan de dikades ut. Den totala reningseffekten blir inte lika stor men de ytor som tas i anspråk är också mycket mindre än de som dikats ut. De åtgärder som föreslås här är av några olika typer och valet av typ har gjorts utifrån platsens förutsättningar. För att partiklar med fosfor på ska kunna sjunka till botten och fastna får inte vattnet rinna för fort och då är små dammar i stora vattendrag inte så effektiva. En annan viktig förutsättning är att så lite material som möjligt ska behöva flyttas då grävmaskintid kostar mycket pengar. De lokala förutsättningarna kan vara mycket olika och vid små jobb är kostnaden för att etablera sig en stor andel. En aspekt vid val av plats är också att vattnet ska vara så högt belastat som möjligt. Det betyder i de flesta fall av avrinningen i så stor utsträckning som möjligt ska komma från åkermark. Reningsgrad och kostnad Reningseffekten för den enskilda åtgärden är svår att beräkna och tyvärr alldeles för dyr att mäta upp i efterhand. De kunskaper om olika faktorer som påverkar reningen kommer från forskningsprogram där noggranna mätningar gjorts i ett antal objekt under längre tid. Huvudmålsättningen i detta projekt har inte varit att i första hand optimera reningseffekten även om goda förutsättningar för rening varit en viktig faktor i urvalet. Huvudmålsättningen har varit kostnadseffektiva lösningar; lösningar som kunnat skapa stor dammvolym med liten grävinsats och placeringar där marken ofta varit svårbrukad. Siffror om kg kväve och 160 kg fosfor per ha kan anges som möjlig reningseffekt. I Höje å anges kg kväve och kg kväve som reningsresultat. I Höje å har inriktningen mot kväverening varit viktigare då vattendraget mynnar i havet och inte i någon sjö. Storleken på de upptagna objekten i detta projekt varierar stort; från 0,03 till 4,7 ha. Grävarbeten står inte i direkt proportion till de berörda ytorna så kostnaden varierar stort mellan objekten; från /ha till det tiodubbla. De små objekten skulle bli ännu dyrare om man använder en dyr munk i stället för en billig snabel som utlopp. De mindre objekten kan ändå bli billiga om man har tillgång till en egen maskin och överblivna rör. De åtgärder i vattendragen som föreslås här har i många fall andra effekter än fosforreningen. De kan i vissa fall vara bättre på att rena kväve än fosfor vilket inte har betydelse för Anten men är positivt för miljön i havet. De kan också ge en vattenspegel att njuta av och de kan fungera som viltvatten och dra sjöfågel. Många av åtgärderna har också en dämpande effekt på vattenföringen och kan därmed minska erosion och översvämning nedströms.

4 Typer av åtgärder De åtgärder som föreslås kan sorters i mer eller mindre renodlade typer. Ibland har en åtgärd flera kombinerade effekter och gränsdragningen mellan typerna är inte helt klar. Damm i huvudflöde/större biflöde Utflackning och fördjupning av vattendraget Damm för dräneringsvatten/sidoflöde Översvämningsyta Meandring Damm i huvudflöde/större biflöde Dammar i huvudflödet ligger högt upp i systemet, där vattendraget är så litet att dammen inte behöver bli så stor för att kunna märkas på vattenhastigheten. Genom att anläggningen dämmer i huvudflödet och skapar ett vandringshinder bör det kollas upp om det finns ett vandrande fiskbestånd. 9 st. Utflackning och fördjupning av vattendraget Genom att ge vattendraget ett större utrymme för högflöden kan vattenhastigheten minska. Om det översvämmade vattnet med minskad hastighet passerar obrukade vegetationsytor byts erosion mot sedimentation av partiklar. Djupzoner för sedimentation vid lägre flöden kompletterar åtgärden. Åtgärden kan ses som en permanentning av skyddszonen kring vattendraget. Samma yta och skötsel som på skyddszoner kan användas. Åtgärden kommer inte i konflikt med avvattningsföretagen då kapaciteten för högflödestransport ökar. Dessutom kan behovet av rensning minskas. Åtgärden kan utföras i de flesta vattendragen. 3 st. Damm för dräneringsvatten/sidoflöde Längre ner i systemet är det svårt att skapa åtgärder för hela vattendraget. Men i många fall går det att bryta dräneringsledningar och skapa en liten damm för att rena detta vatten. Partiklarna i dräneringsvattnet är ofta små och lång omsättningstid är att rekommendera. 18 st. Översvämningsyta Vid höga flöden drar vattnet ofta med sig extra mycket partiklar. En del av detta vatten kan ofta ledas in en sidodamm där vattnet får sakta ner och lämna sitt partikelinnehåll. Andelen vatten som kan tas om hand kan ses som liten men om man kan fånga lite av vattnet när det är stigande så brukar det innehålla mera näringspartiklar än det vatten som kommer senare. 7 st. Meandring På en del av åsträckningen har tidigare meandringar rätats ut. Uträtningen gör att vattendragets lutning ökar och därmed vattenhastigheten. Uträtningen påskyndar flödet nedåt vilket ökar risken för översvämning nedströms. Erosionen ökar och möjligheten till sedimentation minskar. Återskapande av meandringen minskar dessa negativa effekter. I ett meandrande vattendrag är också vattenutbytet med flodbädden större och de processer som renar vatten från kväve gynnas. 2 st.

5 Mellbyån 19 dammlägen Mörlandaån 5 dammlägen 1 meandring Loobäcken 6 dammlägen 1 meandring Många objekt Summerar man listan ovan blir det 39 objekt. I objektsredovisningen finns 31 st upptagna. De 7 översvämningsytorna ingår i dräneringsvattendammar och två objekt längst ner i Mörlandaån ligger på samma plats och är beroende av varandra. Naturligtvis finns det betydligt många fler möjliga objekt. Vid inventerringen längs ån mättes drygt 80 dräneringsrör in. Ett drygt tjugotal av dessa mynnar i de dammar som redovisas men de flesta är inte medtagna. Och det finns ett betydligt större antal rör som inte mätts in. I många fall skulle en åtgärd vid dessa medföra ett större intrång på odlingsmarken men det finns en större mängd smådammar som är möjliga att anlägga.

6 9 huvudflödesdammar även större biflöden Mellbyån Mörlandaån Loobäcken 3 utflackning/fördjupning Mellbyån Mörlandaån Loobäcken

7 11 dräneringsdammar Mellbyån Mörlandaån Loobäcken 7 dränerings + högflödesdammar Mellbyån Mörlandaån Loobäcken

8 2 meandringar Mellbyån Mörlandaån Loobäcken Anmäla tilll länsstyrelsen Anmälan krävs alltid innan du påbörjar några arbeten med en våtmark. Information om ansökning m.m. finns på länsstyrelsens hemsida

9 Att tänka på när man bygger en fosfordamm En perfekt fosfordamm är långsmal, grund och beväxt men med ett djupare pati vid inloppet. Strävar man bara efter att rena bort så mycket fosfor som möjligt per ha bör den ha en sådan konstruktion. Målet är nog ändå att rena mest fosfor per insatt krona och då är förutsättningarna på platsen viktiga. Att utnyttja landskapet för att slippa flytta mycket material sparar mycket pengar. Sen finns det andra aspekter på en damm att ta hänsyn till; har man utsikt över dammen föredrar man kanske en vattenspegel i stället för en vass/gräs-yta. Fosforreningen minskar kanske något men framför allt blir dammen dyrare att bygga. En damm med en stor vattenspegel gynnar också andra fågelarter än vassruggar. Flödesdämpning i inlopp Djupområde för sedimentering Beväxt filterzon Utloppsområde Munk I inloppet till dammen bromsas vattnet med stora block. Annars riskerar höga flöden att röra upp sediment och dra med sig deponerad fosfor. När vattenhastigheten sjunker får partiklarna möjlighet att sjunka till botten. Dessa fosforrika sediment bör med jämna mellanrum, 5 10 år beroende på storleken på sedimentationszonen, grävas upp och återföras till åkern där de gör nytta. Den beväxta filterzonen hjälper till att filtrera finare partiklar som inte hinner sjunka i djupområdet. Är flödet stort kan det bildas kanaliseringar i denna zon. På större anläggningar kan man lägga in djupzoner med jämna mellanrum för att bryta kanaliseringen. För anläggningar med större flöde används lämpligen en munk (fig nästa sida) för flödesreglering. Vill man ha en större vattenspegel blir mängden massor som ska flyttas större. För att hindra att vass börjar växa på botten ska djupet vara större än 1,8 m. Vid mindre flöden kan utloppet ordnas med en snabel och med någa bäverrör som bräddningsutflöde. Om bäverrören lutar uppåt så minskar risken för igensättning av inloppet i rören. Bräddningsnivån blir då vattengången i utloppsänden. Flödesdämpning i inlopp Snabel och bäverrör

10 Munk Överfallsnivå Utloppshål Nivåregleringsplankor In Ut In Ut Brädor för nivåreglering Princip för en munk. Utloppets höjd regleras med isatta plankor. Utloppshålen gör att vattennivån sjunker vid låg/medel-flöde och dammen kan ta emot extra högflödesvatten. Nytt sätt att rensa diken inom dikningsföretag Stora delar av avrinningsområdet omfattas av dikningsföretag. I dessa regleras att diken ska grävas upp till en angiven profil och detta görs med jämna mellanrum. När diket då är nygrävt blir avrinningen snabb och möjligheten till fosforrening obefintlig. Ett sätt att upprätthålla avvattningen utan att skapa allt för stora miljöproblem skulle kunna vara att införa en ny grävregim. I stället för att gräva hela vattendraget vid ett tillfälle kan man dela upp grävandet på så sätt att hundra meter grävs och hundra meter hoppas över. Vid nästa grävning tas de hundra meter som hoppades över och man hoppar över den sträcka som grävdes förra gången. Grävinsatser får då göras oftare då man bara gräver hälften varje gång. Kostnaden ökar då det naturligtvis blir en mindre kostnad för att hoppa över hundra meter. Dikets bromsande effekt blir aldrig så hög som innan en grävning enligt det gamla mönstret då hälften av sträckan är mer nygrävd. Om det fungerar juridiskt kan man gräva mer sällan utan att nå den ur flödessynpunkt sämsta situationen som fanns innan.

11 Ekonomi Den samlade ytan för de listade objekten blir 15 ha. Tas det största objektet, breddningsmaden uppströms Sollebrunn, bort blir ytan 10,5 ha. Breddningsmaden berör en stor bredd bredvid ån men det är lite material som ska flyttas och därför blir kostnaden per ytenhet låg. Kostnaden för breddningsmaden är beräknad till kr per ha. Kostnaden per ha varierar för de mindre objekten mellan och kr. Medelkostnaden blev kr per ha. Kostnaden är då fördelad på den våta ytan, utom för breddningsmaden. Om översvämningsytorna räknas med blir kostnaden per ha betydligt lägre för vissa objekt. Markkostnaden tillkommer till dessa kostnader och den varierar om marken kan brukas som åker eller bara som betesmark. I Kävlingeåprojektet användes nivåer om till kr per ha som engångsersättning. Med en medelmarkkostnad på kr per ha blir totalkostnaden kr per ha. Med en avskrivningstid på 20 år blir årskostnaden per ha. I Kävlingeåprojektet har reningsgrader på mellan 400 och kg kväve per ha uppmätts. För fosfor uppmättes mella 15 och 45 kg per ha. Dessa dammar var i första hand gjorda för att rena kväve. I norska dammar där fosforrening varit huvudmålet har reningsgrader på 160 kg fosfor per ha uppmätts. Som en låg beräkning bör vi i dessa objekt uppnå en reningsgrad på 500 kilo kväve och 30 kilo fosfor per ha. Räknas breddningsmaden bort blir reningspotentialen 5,25 ton kväve och 315 kg fosfor. Fördelas kostnaden lika på kväve- och fosforreningen blir kostnaden för kväve 9,5 kr per kg och kostnaden för fosfor 159 kr per kg. Stödmöjligheter LOVA Lokala vattenvårdsprojekt (en del av havsmiljöanslaget) Syfte: Minska närsaltsbelastningen till havet samt bidra till miljövänlig fritidsbåtstrafik. Sökande: Kommuner och ideella sammanslutningar. Stöd: Högst 50%. Medfinansiering krävs. Ett eller flerårigt. Landsbygdsprogrammet (LBU) Syfte: Minska närsaltsbelastningen och gynna biologisk mångfald i odlingslandskapet. Även rekreation beaktas. Sökande: Till största del landsbygdsföretagare. LEADER (en del av landsbygdsprogrammet) Syfte: Leader är en metod för landsbygdsutveckling. I Leader är det de som bor och verkar i området som driver utvecklingen. Leaderområden finns över hela Sveriges landsbygd. Sökande: Privatpersoner, föreningar, företag eller kommuner. Stöd kan sökas genom Leader för projekt som utvecklar landsbygden Fiskevårdsmedel Syfte: Fiskevårdsbidrag kan lämnas till insatser för att bevara hotade fiskarter och stammar, biotopvård och annat främjande av den biologiska mångfalden. Sökande: Offentliga myndigheter och organisationer. Stöd: Normalt 50 % (undantagsfall 100%).

12 Sammanställning av kalkylerad kostnad för objekten Avrinningsområde Anläggning nrvattendrag Objekt yta ha ha Andel av avro Kostnad med munk kostnad Kostnad med per ha snabel kostnad per ha 1 Mellbyån Dammen vid Gräfsnäs 2 Mellbyån 1:13 söder om ån 36 0,921 2,6% Mellbyån 1:13 norr om ån 20 0,950 4,8% Mellbyån 1:13 norra delen 12 0,117 1,0% Mellbyån Bredvid Myrbäcken, nedre 71 0,269 0,4% Mellbyån Bredvid Myrbäcken, övre 8 0,148 1,8% Mellbyån Norr Källebacken 8 0,185 2,4% Mellbyån Nedre korvsjön 18 0,248 1,4% Mellbyån Övre korvsjön 12 0,219 1,8% Mellbyån Nedan reningsverket 34 0,424 1,3% Mellbyån Udden ovan reningsverket 9 0,077 0,8% Mellbyån Korvsjön mitt emot isbanan 409 0,292 0,1% Torpabäcken Torpabäcken nedan biflöde 239 0,795 0,3% Torpabäcken Torpabäcken ovan biflöde 169 0,714 0,4% Mellbyån Breddningsmaden ,704 0,1% Mellbyån Sågen St Mellby ,924 0,0% Mellbyån Nedan järnvägsbron, Ubby 64 0,305 0,5% Mellbyån Gendalen 16 0,096 0,6% Mellbyån Gendalen dikesdamm 12 0,261 2,2% Mellbyån Uppegården 255 0,353 0,1% a Mörlandaån Meandring av Mörlandaån b Mörlandaån Damm i nuvarande åfåra 52 0,146 0,3% Mörlandaån Västergården 2 0,035 1,5% Mörlandaån Söder Borrås 75 0,396 0,5% Mörlandaån Skattegården 248 0,287 0,1% Mörlandaån Höggärdet 82 0,372 0,5% Loån Sjötorp nedre 1 0,035 3,3% Loån Sjötorp övre 2 0,030 1,7% Loån Sjötorp dalen 85 0,416 0,5% Loån Nedan kvarnen 13 0,124 1,0% Loån Meander vid Vallen Loån Flaskhall 107 0,603 0,6% Loån Upplo 357 0,719 0,2%

13 Litteratur Dammar som samlar fosfor. Jordbruksinformation Jordbruksverket. Fosforutsläpp i Antens avrinningsområde. Nielsen B. Bydén S. Enström M. Lind B Melica. Inventering av våtmarkslägen samt lägen för skyddszoner och reglerad dränering i Landsjöns avrinningsområde. John Strand, Hushållningssällskapet Halland. Höjeåprojektet en renare å ett rikare landskap. Slutrapport Etapp I III. Höje å vattendragsförbund/ekologgruppen Limnologiska undersökningar i Anten och Mjörn Abrahamsson I. Liungman M. Svensson J-E. Thulin B. Medins Biologi AB Mer natur Renare vatten. Kävlingeåprojektet Lunds kommun Våtmarker i jordbrukslandskapet. Miljöartikel 5 (9). Hushållningssällskapet Åtgärder och kostnader för minskad fosforutlakning från jordbruksmark till sjön Glan. Underlagsrapport (3) till Miljökvalitetsnormer för fosfor i sjöar redovisning av ett regeringsuppdrag (NV rapport 5288). Naturvårdsverket 2003.