Informationssystemet för narkomanvården definitioner och anvisningar

Transkript

1 Informationssystemet för narkomanvården definitioner och anvisningar Informationssystemet för narkomanvården/ Institutet för hälsa och välfärd 1

2 Klienter om vilka information samlas in Information samlas in om klienter som har sökt missbrukarvård på grund av drogbruk, dvs. narkotika och/eller läkemedel Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 2

3 Verkställande av informationssystemet för narkomanvården och uppgifter som samlas in Frivilligt för de deltagande enheterna Anonymitet hos de statistiska uppgifter som Institutet för hälsa och välfärd får (överlappningsidentifikation) Datainsamlingsredskap: pappersblankett eller elektronisk datainsamlingsblankett För användningen av både pappersblanketten och den elektroniska blanketten gäller samma datasekretessbestämmelser som för övriga patientdokument. De uppgifter som samlas in grundar sig på EMCDDA:s protokoll: Sociodemografiska bakgrundsuppgifter Sökande av vård Drogbruk Riskbeteende Dessutom i Finland en nationell tilläggsdel om period med bedömning av behovet av läkemedelsbehandling eller med läkemedelsbehandling mot opiatberoende Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 3

4 Huvudprinciper för och undantag i datainsamlingen Datainsamling en gång per klient, vårdenhet och kalenderår UNDANTAG! Perioder med bedömning av behovet av läkemedelsbehandling och med läkemedelsbehandling mot opiatberoende separat datainsamling för vardera vårdperioden I praktiken kan en enhet kan rapportera uppgifterna för en klient tre gånger (läkemedelsfri vårdperiod, bedömningsperiod, period med läkemedelsbehandling) Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 4

5 Tidpunkt för datainsamlingen: Uppgifterna om en klient samlas in när klienten söker missbrukarvård vid enheten för första gången under ett kalenderår. Om en klients vårdrelation fortgår från föregående år, samlas uppgifterna in när klienten kommer till vårdenheten för första gången under det nya kalenderåret. Om det är fråga om slutenvård som fortgår från föregående kalenderår, uppdateras uppgifterna i januari februari Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 5

6 De uppgifter som lämnas Den information som samlas in ska svara mot klientens situation första gången klienten söker vård under kalenderåret i fråga eller, om vårdperioden fortgår från föregående kalenderår, situationen i början av året vid det första öppenvårdsbesöket eller i fråga om slutenvård i början av året. Undantag: Tilläggsdelen Period med bedömning av behovet av läkemedelsbehandling eller med läkemedelsbehandling mot opiatberoende från och med fråga 22 där en del av informationen samlas in separat för respektive period och en del i slutet av bedömnings- eller vårdperioden Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 6

7 Hur informationen sänds till Institutet för hälsa och välfärd Pappersblanketter De ifyllda vita blankettexemplaren bifogas patientdokumenten och den gröna blankettkopian sänds in till Institutet för hälsa och välfärd. Blanketterna sänds in 2 gånger per år. Första halvan av året Insändning i augusti Andra halvan av året Insändning i januari Undantag: För opiatberoende personer som får läkemedelsbehandling eller genomgår en bedömningsperiod sänds uppgifterna in i juni endast om vårdrelationen har avslutats helt och hållet. Blanketterna sänds som rekommenderat brev till Institutet för hälsa och välfärd Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 7

8 Granskning av de uppgifter som lämnats på pappersblanketter 1. Institutet för hälsa och välfärd får materialet på pappersblanketter. 2. Materialet lagras och granskas med ett program som ger en responsrapport: Sammandrag över de insända uppgifterna Överlappande fall Uppgifter som ska korrigeras 3. Rapporten sänds till enheten för kännedom och för korrigering. 4. De korrigerade uppgifterna lagras på nytt hos Institutet för hälsa och välfärd Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 8

9 Narkomanvårdsblanketten frågor Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 9

10 Intervjudatum Datum när klienten har intervjuats (t.ex. 3/11/2010) Om uppgifterna samlas in under flera intervjuer, ange datumet för den första intervjun. Om en klients missbrukarvårdsperiod har börjat under det pågående kalenderåret ska intervjudatumet och den nuvarande vårdperiodens begynnelsedatum vara desamma. Om en öppen- eller slutenvårdsperiod fortgår från föregående kalenderår anges 1) datumet för det första öppenvårdsbesöket eller 2) i fråga om slutenvård kalenderårets första dag Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 10

11 Identifikationsuppgifter Klientens namn, hemort och personbeteckning OBS! Klientens personuppgifter lagras inte bland de uppgifter som Institutet för hälsa och välfärd får Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 11

12 Klientnummer Klientnumret utgörs av ett löpande nummer (1,2,3...), varmed klienterna vid enheten skils åt från varandra. Pappersblanketterna 1/2 och 2/2 för en och samma person och vårdperiod ska ha samma klientnummer. En klientbeteckning som gör det möjligt att identifiera klienten (t.ex. personbeteckning eller enhetens egen klientnumrering) får inte användas vid klientnumreringen. Om enheten för en och samma person till Institutet för hälsa och välfärd sänder in uppgifter om vid enheten genomförda perioder med bedömning av vårdbehovet eller vårdperioder för opiatberoende personer, ska olika nummer användas på blanketterna för respektive vårdperiod. Klientnumret är avsett för Institutet för hälsa och välfärds datainsamling. Den elektroniska blanketten har automatisk klientnumrering Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 12

13 1 Tidpunkt vid vilken nuvarande vårdperiod inleddes Ange året (t.ex. 2010) och månaden (t.ex. 03) för när den nuvarande vårdperioden inleddes. Definition av olika vårdperioder: Öppenvårdsperiod Den definition på öppenvårdsperiod som enheten tillämpar Slutenvårdsperiod Från det att klienten skrevs in fram till dess att klienten skrevs ut Intervallvårdsperiod Intervallvårdsperioder definieras som separata vårdperioder Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 13

14 2 Vårdform under nuvarande vårdperiod För vårdformen väljs det alternativ som bäst svarar mot den påbörjade vårdformen eller vid eventuellt flera påbörjade vårdformer den främsta. Läkemedelsbehandling mot opiatberoende: 1) Bedömningsperiod Vid öppenvård väljs alternativet Bedömningsperiod i öppenvård" och vid slutenvård Bedömning av vårdbehovet i slutenvård. 2) Period med läkemedelsbehandling mot opiatberoende Vid såväl öppen- som slutenvård väljs alternativet Läkemedelsbehandling mot opiatberoende. Dessutom ska tilläggsdelen Period med bedömning av behovet av läkemedelsbehandling eller med läkemedelsbehandling mot opiatberoende i slutet av blanketten fyllas i Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården /Paula Ruuth 14

15 Vårdform under nuvarande vårdperiod, fortsättning ÖPPENVÅRD: Avgiftning i öppenvård Avgiftning med eller utan läkemedel i form av öppenvård, t.ex. avgiftning från alkohol, läkemedel eller narkotika Akut psykiatrisk öppenvård Akut psykiatrisk öppenvård i anslutning till drogbruk Rehabiliterande öppenvård (terapi) Rehabiliterande öppenvård under längre tid som grundar sig på diskussion och interaktion, t.ex. kris-, kort-, individual- eller parterapi Rehabiliterande öppenvård (funktionell osv.) Rehabiliterande öppenvård under längre tid (i första hand t.ex. olika funktionella eller alternativa vårdmetoder, såsom akupunktur) eller rehabiliterande dagverksamhet Bedömningsperiod i öppenvård Bedömning av vårdbehovet (t.ex. bedömning av vårdbehovet för opiatberoende personer, SHM:s förordning 33/2008) eller arbetsförmågan i öppenvård, bedömning som bostadsmyndigheterna har krävt eller bedömning för att återfå körkort Perioderna med bedömning av behovet av läkemedelsbehandling eller med läkemedelsbehandling mot opiatberoende kan skiljas åt från övriga bedömningsperioder genom tilläggsdelen om perioder med bedömning av behovet av läkemedelsbehandling eller med läkemedelsbehandling mot opiatberoende i slutet av blanketten, som ska fyllas i för vid enheten genomförd bedömning av behovet av läkemedelsbehandling mot opiatberoende. Rådgivning Annan kortvarig rådgivning och vägledning Läkemedelbehandling mot opiatberoende Läkemedelsbehandling enligt SHM:s förordning om läkemedelsbehandling av opioidberoende personer (33/2008) Koden för det preparat som använts vid avgiftningen eller i substitutionsbehandlingen anges separat i punkt i blanketten (se bilaga 3, Användning av läkemedel som en del av behandlingsprogrammet). Dessutom ska delen om läkemedelsbehandling mot opiatberoende i tilläggsdelen om perioder med bedömning av behovet av läkemedelsbehandling eller med läkemedelsbehandling mot opiatberoende i slutet av blanketten fyllas i. Hänvisats annanstans Hänvisats till en annan vårdenhet på basis av en första bedömning under det första besöket Annan öppenvård Annan öppenvård som inte ingår i ovan nämnda kategorier Icke påbörjad öppenvård Detta alternativ kryssas för när man med klienten har kommit överens om fler än ett vårdperiodsbesök, men klienten låter bli att komma till de överenskomna mötena, varvid datainsamlingen kan bli mycket bristfällig Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 15

16 Vårdform under nuvarande vårdperiod, fortsättning SLUTENVÅRD: Avgiftning i slutenvård Avgiftning i slutenvård Akut psykiatrisk slutenvård T.ex. akut psykiatrisk vård på grund av psykos till följd av drogbruk Rehabiliterande slutenvård Slutenvårdsliknande missbrukarrehabilitering under längre tid Bedömning av vårdbehov i slutenvård Bedömning av arbetsförmåga, vårdbehov o.d. i slutenvård (t.ex. bedömning av vårdbehovet för opiatberoende personer, SHM:s förordning 33/2008) Perioderna med bedömning av läkemedelsbehandling eller med läkemedelsbehandling mot opiatberoende kan skiljas åt från övriga bedömningsperioder genom tilläggsdelen om perioder med bedömning av behovet av läkemedelsbehandling eller med läkemedelsbehandling mot opiatberoende i slutet av blanketten, som ska fyllas i för vid enheten genomförd bedömning av behovet av läkemedelsbehandling mot opiatberoende. Läkemedelsbehandling mot opiatberoende i slutenvård Läkemedelsbehandling enligt SHM:s förordning om läkemedelsbehandling av opioidberoende personer (33/2008) Koden för det preparat som använts vid avgiftningen eller i substitutionsbehandlingen anges separat i punkt i blanketten (se bilaga 3, Användning av läkemedel som en del av behandlingsprogrammet). Dessutom ska delen om läkemedelsbehandling mot opiatberoende i tilläggsdelen om perioder med bedömning av behovet av läkemedelsbehandling eller med läkemedelsbehandling mot opiatberoende i slutet av blanketten fyllas i. Annan slutenvård Annan slutenvård som inte har nämnts ovan Icke påbörjad slutenvård Detta alternativ kryssas för om man med klienten har kommit överens om en slutenvårdsperiod men klienten avbryter behandlingen i början av vårdperioden (den första dagen), varvid datainsamlingen kan bli mycket bristfällig. Uppgift saknas Uppgift om vårdformen under den påbörjade vårdperioden saknas Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 16

17 3 Vårdkontakt vid denna vårdenhet Ny Klient som har sökt sig till vårdplatsen (enheten) för första gången Gammal Klient som besökt vårdplatsen (enheten) tidigare Uppgift saknas Uppgift om huruvida klienten har besökt vårdplatsen (enheten) tidigare saknas. Om klientens vårdperiod fortgår från föregående kalenderår, anges klienten som gammal klient Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 17

18 4 Har klienten tidigare vårdkontakter vid någon missbrukarvårdsenhet på grund av drog- eller läkemedelsbruk? Med tidigare vårdkontakter inom missbrukarvården avses missbrukarvård vid enheter som hör till informationssystemet inom narkomanvården (inte t.ex. behandling inom somatisk sjukhusvård). Ja Klienten har tidigare vårdats vid någon missbrukarvårdsenhet (vilken som helst inklusive den nuvarande) på grund av drog- eller läkemedelsproblem. Nej Klienten har aldrig besökt någon missbrukarvårdsenhet på grund av sitt drog- eller läkemedelsproblem. Uppgift saknas Uppgifter om klientens tidigare missbrukarvård saknas Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 18

19 5 Om klienten har tidigare vårdkontakter vid någon missbrukarvårdsenhet, när slutade föregående missbrukarvårdsperiod? År (ÅÅÅÅ) och Månad (MM) Uppgift saknas Klienten har haft tidigare missbrukarvårdskontakter på grund av drog- eller läkemedelsbruk, men uppgifter om när vårdkontakten har slutat saknas. Om tiden från föregående missbrukarvårdsperiods slut är kortare än en månad eller missbrukarvården fortgår samtidigt vid någon annan vårdenhet, ange 00 som månad. Om klientens vårdperiod fortgår från föregående kalenderår, ange också då 00 som månad Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 19

20 6 I vilken ålder sökte klienten missbrukarvård på grund av drog- eller läkemedelsbruk för första gången? Ange den ålder i vilken klienten säger sig ha sökt missbrukarvård på grund av drogbruk eller läkemedelsmissbruk för första gången. I XX års ålder Uppgift saknas Uppgifter om i vilken ålder klienten sökt missbrukarvård för första gången saknas Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 20

21 7 Har klienten samtidiga vårdkontakter vid någon annan vårdenhet på grund av drog- eller läkemedelsbruk? Med samtidiga vårdkontakter vid någon annan vårdenhet avses vårdtjänster som klienten har anlitat på grund av alkohol-, läkemedels- eller drogbruk under den månad som har föregått sökandet av vård, om man har kommit överens om fortsatt vårdkontakt eller om man inte har kommit överens om att vårdkontakten avslutats. I frågan kartläggs vid sidan av specialtjänster inom missbrukarvården dessutom vård, boendetjänster och vissa andra separat nämnda tjänster inom ramen för de allmänna vård- och omsorgstjänsterna, såsom inom primärvården, socialförvaltningen och den specialiserade sjukvården. Svarsalternativen är Ja, Nej och Uppgift saknas Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 21

22 I händelse av andra vårdkontakter, vilka? Specialtjänster inom missbrukarvården: Öppenvård till exempel A-klinik, ungdomsstation Slutenvård till exempel rehabiliteringsenhet, avgiftningsenhet Allmänna vård- och omsorgstjänster: Öppenvård till exempel hälsocentral, familjerådgivning, mentalvårdsbyrå, öppen sjukvård i fängelse Slutenvård till exempel sjukhusavdelning, sjukhusavdelning i fängelse Boendetjänster till exempel vårdhem, stödhem Övriga tjänster: Självstyrande grupper NA-, AA-grupp eller motsvarande Hälsorådgivning hälsorådgivning eller motsvarande tjänst för sprutnarkomaner Andra tjänster, vilka? eventuella andra vårdtjänster som klienten anlitar samtidigt OBS! I denna fråga kan flera alternativ väljas Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 22

23 8 Hur har klienten kommit till vård? Välj ett alternativ för hur klienten har kommit till vård. Om klienten har kommit till vård via flera kanaler, välj endast en av dessa, dvs. den som för klienten har varit den viktigaste vid sökandet av vård denna gång. Myndigheter (*) kan utfärda remiss per telefon eller skriftligen. Om klienten har kommit för vård mot sin vilja, anges som remitterande aktör den hälso- eller sjukvårdsenhet som har utfärdat remissen. Även om polisen kan ha eskorterat klienten till vård ska polisen inte anges som remitterande aktör Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 23

24 På eget initiativ Klienten har uppsökt vårdenheten utan remiss (per telefon eller skriftlig) eller utan att närstående föreslagit vård/följt klienten till vården. Familj/Vänner Familjen eller vänner har aktivt förslagit vård/följt klienten till vårdenheten. Hälsocentral* Klienten har haft remiss från hälsocentral. Sjukhus* Klienten har haft remiss från sjukhus. Privat läkare/läkarstation* Klienten har haft remiss från privatläkare. Skolhälsovården* Klienten har haft remiss från skolhälsovården. Polisen* Klienten har sänts/eskorterats till vård av polisen utan remiss från annan myndighet. Öppen missbrukarvård* Klienten har haft remiss från den öppna missbrukarvården. Sluten missbrukarvård* Klienten har haft remiss från slutenvårdsplats inom missbrukarvården. Barnskyddet* Klienten har haft remiss från barnskyddet. Hälsorådgivning* Hälsorådgivning för narkomaner har väglett/sänt/eskorterat klienten. Annan socialförvaltning* Klienten har haft remiss från annan socialförvaltningsenhet än ovan nämnda. Annan hälso- och sjukvård* Klienten har haft remiss från annan hälso- och sjukvårdsenhet än ovan nämnda. Arbetsgivaren* Klienten har haft remiss från arbetsgivaren. Annan kanal, vilken? Här kan man fylla i något annat alternativ än ovan nämnda (t.ex. organisation som bedriver förebyggande missbrukararbete eller tillhandahåller tjänster eller fängelse). Uppgift saknas Uppgift saknas om hur klienten har kommit till vård Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 24

25 9 Boende Frågan kartlägger klientens nuvarande boende. OBS! För personer i fängelse anges boendet i det civila före intagningen. Egen bostad/hyresbostad bor i egen bostad eller hyresbostad eller bor stadigvarande i till exempel sambos egen bostad eller hyresbostad (har fast adress) Hos föräldrarna bor tillsammans med föräldrarna eller andra nära anhöriga (t.ex. mor- eller farföräldrar) Hos vänner bor tillsammans med en vän eller vänner eller bor oregelbundet hos olika vänner under olika tidpunkter Enskilt rum med gemensamt kök/underhyresgäst bor i enskilt rum med gemensamt kök/som underhyresgäst eller stadigvarande i kollektivboende eller på hotell Stödbostad bor i stödbostad, familjehem, kollektivhem eller motsvarande Bostadslös saknar såväl stadigvarande som tillfällig bostad och är således bokstavligen utan tak över huvudet (s.k. skogsboende och eller boende på gator och i portgångar) Anstalt bor på någon anstalt Hem bor på hem eller natthärbärge Uppgift saknas inga uppgifter om boendeformen Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 25

26 10 Civilstånd Frågan kartlägger klientens nuvarande civilstånd. Ogift också den som skilt sig från ett samboförhållande, om skilsmässan inte har medfört juridiska skyldigheter (t.ex. försörjningsplikt) Samboförhållande/Äktenskap är sambo eller gift eller bor i registrerat parförhållande Boskillnad/Särboende särboende på annan ort även i händelse av till exempel äktenskap Frånskild frånskild från äktenskap och också från samboförhållande, om skilsmässan har medfört juridiska skyldigheter (t.ex. försörjningsplikt) Änka/änkling ensamboende efter att make, maka eller sambo har avlidit Uppgift saknas inga uppgifter om civilståndet Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 26

27 11 Annan person med missbruksproblem i samma hushåll Bor klienten i samma hushåll som någon annan med alkohol-, narkotika- eller blandmissbruksproblem (t.ex. make, maka, sambo, föräldrar och kompisar)? Om klienten bor ensam, befinner sig på anstalt eller är bostadslös, välj alternativet Ingen annan i samma hushåll. För fångar anges situationen i det civila före intagningen Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 27

28 Annan person med missbruksproblem i samma hushåll, fortsättning Narkotikaproblem om någon som bor i samma hushåll har narkotikaproblem Alkoholproblem om någon som bor i samma hushåll har alkoholproblem, men inte narkotikaproblem Blandmissbruk om någon som bor i samma hushåll har alkohol- och/eller läkemedels- och/eller narkotikaproblem eller om de som bor i samma hushåll har olika missbruksproblem (alkohol- och narkotikaproblem) Inga missbruksproblem om ingen av dem som bor i samma hushåll har missbruksproblem eller om det har gått mer än ett år sedan missbruket upphörde Inga andra personer inga andra personer i samma hushåll, klienten bor ensam, är på anstalt eller är bostadslös Uppgift saknas inga uppgifter om missbruksproblem hos personer som bor i samma hushåll som klienten Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 28

29 12 Barn under 18 år Har klienten barn under 18 år? Om så, var finns barnen? I samma hushåll Barnen bor i samma hushåll. Inga barn Klienten har inga barn under 18 år. Placering utanför hemmet Klienten har barn under 18 år som tillfälligt eller varaktigt har placerats utanför hemmet (åtgärder inom barnskyddet). I annat hushåll Barnen är inte placerade utanför hemmet, men bor någon annanstans än i klientens hushåll. Annat, vad? Om barnen inte kan hänföras till ovan nämnda kategorier, till exempel om en del är placerade utanför hemmet och en del bor i samma hushåll som klienten, väljs detta alternativ och preciseras situationen närmare. Uppgift saknas Uppgifter om klientens barn under 18 år saknas Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 29

30 13 Sysselsättning Frågan kartlägger klientens nuvarande sysselsättning. Arbetande, arbetslösa och de som inte hör till arbetskraften placeras i skilda kategorier (studerande, hemmamammor/hemmapappor och pensionärer). OBS! För fångar anges situationen i det civila före intagningen. I arbete Klienten del- eller heltidsarbetar. Arbetslös Klienten är arbetslös. Studerande Klienten är heltidsstuderande eller skolelev. Hemmamamma/Hemmapappa Klienten är hemma och inte aktiv arbetssökande. Pensionär Klienten får sjuk- eller invalidpension eller annan pension. Annan, vad? Inget av ovan nämnde alternativ passar in på klienten. Precisera situationen i korthet (t.ex. deltidspension och arbete sida vid sida). Uppgift saknas Uppgifter om klientens arbetssituation saknas Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 30

31 14 Högsta avlagda utbildning Här anges klientens högsta avlagda utbildning. Oavslutad grundskola Klienten har inte gått ut grundskolan eller har inte fått avgångsbetyg från grund- eller folkskolan. Grundskola Klienten har gått ut grundskolan eller folk-/medborgarskolan eller mellanskolan. Mellanstadium Klienten är student eller har yrkesexamen som kräver 1 3-årig utbildning. Häri inräknas också avlagd läroavtalsutbildning som motsvarar examen på mellanstadiet. Som mellanstadieexamen betraktas examen som innebär att personen har sammanlagt års utbildning efter grundskolans början, såsom 1 3-åriga yrkesexamina. Utbildning på högre nivå Denna fördelar sig på fyra nivåer: 1) lägsta examen på högre nivå, som omfattar 2 3 års utbildning efter mellanstadiet, dvs. sammanlagt års utbildning efter grundskolans början, till exempel tekniker, agronom, hortonom, artenom och sjukskötare, 2) lägre examen på högskolenivå, såsom yrkeshögskoleexamen och lägre högskoleexamen, 3) högre examen på högskolenivå, såsom högre högskoleexamen, 4) examen på forskarutbildningsnivå, såsom licentiat- och doktorsexamen. Annan, vilken? Kryssa för detta alternativ om inget av ovan nämnda alternativ passar in på klienten eller om du inte vet i vilken kategori den utbildning som klienten har avlagt inräknas. Anteckna dock den grundutbildning som klienten har, till exempel gymnasium + oavslutad läroavtalsutbildning". Uppgift saknas Uppgifter om klientens utbildning saknas Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 31

32 15 a Narkotika på grund av vilken klienten har sökt vård Ange det narkotiska medel på grund av vilket klienten har sökt eller hänvisats till vård. Narkotikakoderna finns i förteckningen över narkotiska medel. Om flera narkotiska medel orsakar klienten problem utreds vilket medel som orsakar mest problem vid tidpunkten för sökandet av vård. Detta anges som Medel 1. Om klienten har varit narkotikafri under den senaste månaden (före sökandet av vård under det löpande kalenderåret) anges som Medel 1 det narkotiska medel som klienten senast har använt som narkotiskt medel i första hand. Alkohol anges som Medel 1 endast om narkotika eller läkemedel även spelar en viktig roll i klientens missbruk. För personer med läkemedelsbehandling mot opiatberoende anges Icke närmare specificerad opiat" (100) som Medel 1, om klienten inte har missbrukat opiater under den senaste tiden. Eventuella narkotiska medel vid sidan av opiatbehandlingen på grund av vilka klienten kan ha sökt missbrukarvård anges som Medel 2 5. För den som använder benzodiazepiner anges benzodiazepin som Medel 1, om klienten har sökt vård på grund av missbruk av läkemedlet eller missbruket har fastställts som det primära narkotikaproblemet i samband med bedömningen. I detta fall kan som problem betraktas s.k. missbruk av överdoseringstyp och/eller beroendeproblem, om klienten vårdas på grund av sådana. Om en patient dock ordineras till exempel benzodiazepiner på någon annan grund och använder dessa i behandlingssyfte enligt föreskrifterna betraktas läkemedelsbruket inte som missbruk. Fyll i också användningssätt, användningsgånger under senaste månad, regelbunden användning i antal år av det narkotiska medlet samt ålder i vilken klienten använde medlet första gången Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 32

33 15 b, 16 b, 17.1 b Användningssätt Hur använder klienten oftast medel 1, 2 och 3? Ange endast ett alternativ för respektive narkotiskt medel (Medel 1, 2 och 3), dvs. det dominerande användningssättet under månaden före sökandet av vård. 1 = IV/IM/SC Klienten injicerar det narkotiska medlet intravenöst (IV), intramuskulärt (IM) eller under huden (SC), till exempel injicerar amfetamin intravenöst. 2 = Rökning Klienten använder det narkotiska medlet genom rökning, till exempel röker cannabis. 3 = Via munnen Klienten tar det narkotiska medlet via munnen, till exempel genom att äta piller eller dricka opiatte eller genom att administrera Subutex på munnens slemhinna med pipett. 4 = Via näsan Klienten tar det narkotiska medlet via näsan, till exempel genom att snusa in amfetamin. 5 = Övrigt Klienten använder det narkotiska medlet på något annat sätt, till exempel genom att stryka det på slemhinnorna eller huden. 99 = Uppgift saknas Uppgifter om hur klienten använder det narkotiska medlet saknas Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 33

34 15 c,16 c Användningsgånger under senaste månad Hur ofta har klienten använt Medel 1 och Medel 2 under den senaste månaden? I fråga om alkohol räknas som missbruk att den under ett dygn intagna alkoholmängden överstiger gränsen för storkonsumtion (män 7 standarddrinkar, kvinnor 5 standarddrinkar). Om användningen sträcker sig över flera dygn i rad (t.ex. alkohol- eller amfetaminbruk i form av en ond cirkel) räknas användningsdagarna under den senaste månaden samman och anges det uppskattade antalet användningsgånger enligt resultatet i punkt 2 eller 3. 1 = 1 ggr/vecka eller mer sällan En gång per vecka eller mer sällan 2 = 2 6 ggr/vecka Minst 2 gånger och högst 6 gånger per vecka 3 = Varje dag Daglig användning 4 = Ingen användning Ingen användning av medlet i fråga under den senaste månaden 99 Uppgift om hur ofta klienten använder Medel 1 och 2 saknas Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 34

35 15 d, 16 d Regelbunden användning, antal år Hur många år har klienten använt Medel 1 och 2 regelbundet? Ange tiden i hela år, men för unga (under 25 år) med ett halvt års noggrannhet, till exempel 1,5 år (under 25 år) eller 2 år (25 år och äldre). XX Regelbunden användning i antal år 99 Uppgifter om hur länge den regelbundna användningen pågått saknas Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 35

36 15 e, 16 e Första användning, ålder? I vilken ålder använde klienten medel 1 och 2 för första gången? XX Ålder i vilken klienten använde det narkotiska medlet för första gången 99 Uppgifter om i vilken ålder klienten använde det narkotiska medlet för första gången saknas Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 36

37 15 f Första användning av alkohol, ålder I vilken ålder använde klienten alkohol för första gången? XX Ålder i vilken klienten använde alkohol för första gången 99 Uppgifter om i vilken ålder klienten använde alkohol för första gången saknas Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 37

38 15 g Första användning av narkotika/läkemedel, ålder I vilken ålder använde klienten för första gången ett narkotiskt medel eller ett läkemedel i syfte att bli drogad? XX Ålder i vilken klienten för första gången använde ett narkotiskt medel eller ett läkemedel i syfte att bli drogad 99 Uppgifter om den ålder i vilken klienten för första gången använde ett narkotiskt medel eller ett läkemedel i syfte att bli drogad saknas Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 38

39 15 h Drogfria månader under det gångna året Hur många månader har klienten varit drogfri under de 12 månader som föregick sökandet av vård denna gång? Ange tiden i månader under det senaste året. Som drogfri tid betraktas en drogfri period på minst en månad (= 4 veckor). XX (0 12 mån) Antal månader under vilka klienten har varit drogfri under de 12 månader som föregick sökandet av vård denna gång 99 Uppgifter om antalet drogfria månader saknas Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 39

40 Drogfrihet, fortsättning 1) Klienten anses ha varit drogfri om klienten fullständigt har avhållit sig från olagliga narkotiska medel. 2) I fråga om sömnmedel och lugnande medel anses klienten ha varit drogfri om klienten har använt sådana utan problem i enlighet med läkares föreskrifter. 3) Klienter som behandlas med läkemedel mot opiatberoende anses ha varit drogfria om de har hållit sig till läkemedelsbehandling enligt SHM:s förordning och läkarens föreskrifter. Om klienten dock under ovan nämnda behandling till exempel injicerar de läkemedel som används i behandlingen anses detta som missbruk. 4) I fråga om alkohol anses klienten ha varit nykter om klienten har använt alkohol på ett sätt som inte medför alkoholproblem. Med detta avses att alkoholbruket inte har lett till berusning och inte har varit tvångsmässigt. Måttligt alkoholbruk (för män mindre än 7 och för kvinnor mindre än 5 standarddrinkar) på olika sociala festtillställningar betraktas som användning som inte orsakar problem. Den anställdas bedömning Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 40

41 16 Medel 2 Ange det näst problematiska narkotiska medlet på grund av vilket klienten har sökt vård. Koderna finns i narkotikaförteckningen. Om alkohol har angetts som medel 1 ska alltid även medel 2 uppges. Fyll i också användningssätt, användningsgånger under senaste månad, regelbunden användning i antal år och ålder i vilken klienten använde medlet för första gången Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 41

42 17.1 Medel 3 Ange det tredje mest problematiska medlet på grund av vilket klienten har sökt vård. Koderna finns i narkotikaförteckningen. För det tredje medlets del anges dessutom det vanligaste användningssättet Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 42

43 17.2, 17.3 Medel 4 och 5 Ange det fjärde och det femte mest problematiska medlet på grund av vilket klienten har sökt vård. Koderna finns i narkotikaförteckningen Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 43

44 Användning av läkemedel som en del av behandlingsprogrammet Ange de viktigaste av de avgiftningsläkemedel som vårdenheten har ordinerat klienten under nuvarande vårdperiod och deras användningssyfte med avseende på missbruket. Ange endast den läkemedelsbehandling som enheten ger i sina egna lokaliteter. Ange inte läkemedelsbehandling som ges av någon annan vårdenhet, även om den utgör en del av det överenskomna övergripande behandlingsprogrammet för klienten. För klienter som behandlas med läkemedel mot opiatberoende anger både den för behandlingen ansvariga enheten och den enhet som genomför behandlingen klienten i fråga som klient som behandlas med läkemedel mot opiatberoende Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 44

45 18 a Läkemedelskod Vilka läkemedel ingår i läkemedelsbehandlingen av klienten? XXX Läkemedelskod för det första, andra och tredje läkemedlet som används i behandlingen Ange läkemedlen i viktighetsordning; ange det viktigaste i punkt 18.1, det näst viktigaste i punkt 18.2 och det tredje viktigaste i punkt18.3 efter behov. Om klienten behandlas med opiatläkemedel, ange detta i punkt Koderna finns i läkemedelsförteckningen över de läkemedelspreparat som används i Finland Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 45

46 18 b Behandlingsform Vilken behandlingsform används ovan nämnda läkemedel för? Avgiftning Denna behandlingsform väljs vid 1) avgiftning av opiatberoende personer enligt SHM:s förordning (33/2008) när läkemedelspreparat som innehåller buprenorfin eller metadon används för avgiftning av opiatberoende personer med drogfrihet som mål eller 2) avgiftning med hjälp av benzodiazepiner, lofexidin, klonidin, blockerare eller aversiva läkemedel Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 46

47 Behandlingsform, fortsättning Substitutionsbehandling Denna behandlingsform väljs vid substitutionsbehandling av en opiatberoende person enligt SHM:s förordning (33/2008). Enligt förordningen avses med substitutionsbehandling behandling av en opioidberoende person med hjälp av läkemedelspreparat som innehåller buprenorfin eller metadon i syfte att rehabilitera och få personen drogfri eller att minska skadorna och förbättra patientens livskvalitet. Annan Detta alternativ väljs om läkemedlen används inom någon annan behandlingsform än ovan nämnda avgiftning eller substitutionsbehandling Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 47

48 Riskbeteende Intravenös användning Frågan kartlägger eventuell intravenös användning. Vid sidan av intravenös användning (IV) avses med IV-bruk dessutom intramuskulär användning (IM) och injicering under huden (SC). Insulinbehandling av diabetiker räknas inte som IVbruk. Två observationsperioder: Under månaden före sökande av vård Någon gång under livet Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 48

49 19 a Har klienten injicerat någon drog intravenöst, intramuskulärt eller under huden under månaden före sökandet av vård? Ja Klienten har använt droger i form av injektioner under månaden före sökandet av vård. Nej Klienten har inte använt droger i form av injektioner under månaden före sökandet av vård. Uppgift saknas Uppgifter om huruvida klienten använt droger i form av injektioner under månaden före sökandet av vård saknas Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 49

50 19 b Har klienten injicerat någon drog intravenöst, intramuskulärt eller under huden någon gång under sitt liv? Ja Klienten har använt droger i form av injektioner någon gång under sitt liv. Nej Klienten har aldrig använt droger i form av injektioner. Uppgift saknas Uppgifter om huruvida klienten har använt droger i form av injektioner saknas Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 50

51 19 c Första IV-bruk, ålder Ange i vilken ålder klienten injicerade en drog intravenöst, intramuskulärt eller under huden för första gången? I XX års ålder Ålder i vilken klienten använde en drog i form av injektion för första gången Uppgift saknas Uppgifter om i vilken ålder klienten börjat använda droger i form av injektioner saknas Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 51

52 Sambruk av nålar och sprutor Frågan kartlägger sambruket av sprutor, nålar och annan injiceringsutrustning (doseringskoppar osv.) som klienten har använt. Två observationsperioder: Månaden före sökandet av vård Någon gång under livet Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 52

53 20 a Har klienten använt gemensamma sprutor eller nålar eller annan gemensam injiceringsutrustning under månaden före sökandet av vård? Ja Klienten har använt gemensamma sprutor och nålar e.d. under månaden före sökandet av vård. Nej Klienten har inte använt gemensamma sprutor och nålar e.d. under månaden före sökandet av vård. Uppgift saknas Uppgifter om klientens sambruk av sprutor och nålar e.d. under månaden före sökandet av vård saknas Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 53

54 20 b Har klienten använt gemensamma sprutor eller nålar eller annan gemensam injiceringsutrustning någon gång under sitt liv? Ja Klienten har använt gemensamma sprutor och nålar e.d. någon gång under sitt liv. Nej Klienten har aldrig använt gemensamma sprutor och nålar e.d. Uppgift saknas Uppgifter om klientens sambruk av sprutor och nålar saknas Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 54

55 21 a, 21 b, 21 c, 21 d Smittsamma sjukdomar Har klienten genomgått HIV-, hepatit A-, hepatit B- eller hepatit C- test? Frågan kartlägger situationen vid sökandet av vård och inte test som har tagits senare under vården. OBS! Om klientens vårdperiod fortgår från föregående kalenderår, anges vid öppenvård situationen vid det första besöket under det nya kalenderåret och vid slutenvård situationen i början av året. Grundar sig testresultatet på dokumenterade uppgifter (t.ex. remissanteckning eller resultat av laboratorietest som tagits vid enheten) eller på uppgift som klienten själv har lämnat? Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 55

56 Smittsamma sjukdomar, fortsättning 1 Positivt testresultat Antikroppstest som har tagits av klienten har varit positivt, vilket är ett uttryck för tidigare infektion eller akut infektion och för hepatit B:s del eventuellt även skydd som fåtts genom vaccin mot hepatit B. Huruvida skydd fåtts via vaccin mot hepatit B utreds i nästa fråga. För HIV-infektions del ska resultatet av salivtest ha verifierats genom någon annan metod. 2 Negativt testresultat Klienten har genomgått antikroppstest i anslutning till sjukdomen i fråga, och resultatet har alltid varit negativt. 3 Testats, men uppgift om resultatet saknas Klienten har genomgått antikroppstest i anslutning till sjukdomen i fråga, men uppgifter om resultatet saknas. 4 Har aldrig testats Klienten har aldrig genomgått antikroppstest i anslutning till sjukdomen i fråga. 99 Uppgift saknas Uppgifter om huruvida klienten har genomgått antikroppstest i anslutning till sjukdomen i fråga saknas Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 56

57 21 a, 21 b, 21 c, 21 d Uppgift som klienten själv har lämnat eller dokumenterad uppgift? Pappersblanketterna: Kryssa för om testresultatet grundar sig på en uppgift som klienten själv har lämnat (t.ex. ingen remissanteckning eller inga uppgifter om de test som tagits vid vårdenheten eller om resultaten av dessa). Den elektroniska blanketten: Välj för test gällande smittsamma sjukdomar som källa för uppgiften antingen Vastaus varmistettu testillä, dvs. svaret har verifierats via test (= dokumenterad uppgift i antingen remissen eller uppgift om test som tagits vid vårdenheten) eller Itseilmoitettu tulos, dvs. uppgift från klienten själv (= icke dokumenterad uppgift) Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 57

58 21 e Vaccin mot hepatit B Har klienten vaccinerats mot hepatit B? Om klienten har vaccinerats mot hepatit B, hur många vaccindoser av serien på tre doser (0, 1 och 6 mån) har klienten fått? Frågan kartlägger situationen vid sökandet av vård och inte vaccinationer under vårdtiden. OBS! Om klientens vårdperiod fortgår från föregående kalenderår, anges vid öppenvård situationen vid det första besöket under det nya kalenderåret och vid slutenvård situationen i början av året Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 58

59 Vaccin mot hepatit B, fortsättning 1 dos Klienten har fått den första vaccindosen (vaccination 0 mån). 2 doser Klienten har fått den andra vaccindosen (1 mån). 3 doser Klienten har fått den tredje vaccindosen (6 mån). Förstärkningsvaccination Klienten har fått förstärkningsvaccination mot hepatit B (ges vanligen 5 10 år efter den första vaccinationen; ibland ges förstärkningsvaccination även om antikroppsnivån hos personen i fråga inte har stigit efter den tredje vaccindosen). Inte vaccinerad Uppgift saknas Klienten har inte vaccinerats mot hepatit B över huvud taget. Uppgifter om huruvida klienten har vaccinerats mot hepatit B saknas Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 59

60 Tilläggsdel för opiatbrukare (variablerna c) Fyll i delen endast om behandlingsformen under nuvarande vårdperiod vid vårdenheten består av 1. bedömning av behovet av läkemedelsbehandling med opiater eller 2. avgiftning eller substitutionsbehandling av opiatberoende personer när läkemedelsbehandlingen består av buprenorfin eller metadon (SHM:s förordning 33/2008) Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 60

61 Tilläggsdel för opiatbrukare (variablerna c), fortsättning Andra punkter som ska beaktas när variablerna 1 21e fylls i: Medel 1 Närmare ospecificerad opiat 100 Drogfria månader Som drogfrihet betraktas läkemedelsbehandling enligt SHM:s förordning och läkarföreskrifterna. Användning av läkemedel som en del av behandlingsprogrammet a) För klienter som behandlas med läkemedel mot opiatberoende anger både den för behandlingen ansvariga enheten och den enhet som genomför behandlingen klienten i fråga som klient som behandlas med läkemedel mot opiatberoende. b) Om klienten får opiatläkemedelsbehandling anges detta i punkt Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 61

62 22 Har klienten tidigare behandlats med opiatläkemedel enligt SHM:s förordning eller föreskrift? Ifylls för alla sådana klienter för vilka behandlingsformen under nuvarande vårdperiod består av period för bedömning av behovet av läkemedelsbehandling eller med läkemedelsbehandling mot opiatberoende. Ja Klienten har tidigare behandlats med opiatläkemedel enligt SHM:s förordning eller föreskrift. Nej Klienten har aldrig tidigare behandlats med opiatläkemedel enligt SHM:s förordning eller föreskrift. Välj detta alternativ också om klienten har behandlats till exempel utomlands eller fått annan läkemedelsbehandling som inte är förenlig med ovan nämnda föreskrifter. Uppgift saknas Uppgifter om huruvida klienten tidigare har behandlats med opiatläkemedel enligt SHM:s förordning eller föreskrift saknas Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 62

63 Period för bedömning av behovet av läkemedelsbehandling mot opiatberoende vid denna vårdenhet b 23 Kötid till bedömning av behovet av opiatläkemedelsbehandling XX veckor Tiden från datumet för remissen till bedömning av behovet av behandling mot opiatberoende fram till att klienten har inlett perioden i fråga vid denna vårdenhet, hela veckor Överenskommelse om flyttning från annan vårdenhet Klienten har enligt överenskommelse flyttat från en annan vårdenhet för att fortsätta bedömningen av behovet av läkemedelsbehandling mot opiatberoende vid nuvarande vårdenhet. Uppgift saknas Uppgifter om kötiden saknas Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 63

64 Period för bedömning av behovet av läkemedelsbehandling mot opiatberoende vid denna vårdenhet b Annat som är viktigt att beakta i fråga om köandet till bedömning: Om klienten först har kommit till vård utan läkemedelbehandling mot opiatberoende och det besluts att klientens behov av läkemedelsbehandling mot opiatberoende ska bedömas (dokumenterat t.ex. genom anteckning i epikrisen), behandlas bedömningsperioden som en separat period. Kötiden anges då med siffran 0. Om bedömningen av klientens behov av läkemedelsbehandling mot opiatberoende fortgår vid samma vårdenhet från föregående kalenderår ska denna punkt lämnas tom Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 64

65 Period för bedömning av behovet av läkemedelsbehandling mot opiatberoende vid denna vårdenhet b 24 a Situationen vid utgången av perioden för bedömning av behovet av läkemedelsbehandling mot opiatberoende (eller vid kalenderårets utgång) vid denna vårdenhet Vilket beslut fattades vid utgången av perioden för bedömning av behovet av läkemedelsbehandling mot opiatberoende? Om bedömningsperioden fortgår från föregående kalenderår vid samma vårdenhet väljs alternativet Bedömningsperioden fortgår vid denna vårdenhet från föregående kalenderår. Nekande beslut Vårdenheten fattade nekande beslut om bedömningen av behovet av läkemedelsbehandling mot opiatberoende. Jakande beslut Vårdenheten fattade jakande beslut om bedömningen av behovet av läkemedelsbehandling mot opiatberoende. Bedömningsperioden fortgår vid denna vårdenhet från föregående kalenderår Beslut om läkemedelsbehandling mot opiatberoende har inte fattats, eftersom bedömningsperioden fortgår vid denna vårdenhet från föregående kalenderår. Annat, hurdant? Välj detta alternativ om vårdenheten om perioden för bedömning av behovet av läkemedelsbehandling mot opiatberoende fattade ett beslut som inte passar in i ovan nämnda kategorier. Beskriv kortfattat detta alternativ, till exempel Klienten har avlidit., Klienten avbröt bedömningsperioden." e.d Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 65

66 Period för bedömning av behovet av läkemedelsbehandling mot opiatberoende b 24 b Vid positivt beslut hurdan behandling? Ange den i beslutet om fortsatt behandling för klienten rekommenderade behandlingen. Obs! I frågan kartläggs tre olika sakhelheter. Om bara en del av uppgifterna framgår av beslutet om fortsatt behandling, kryssa för dem. Välj alternativet Uppgift saknas" endast om beslutet om fortsatt behandling av positivt, men övriga uppgifter om den rekommenderade fortsatta behandlingen saknas Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 66

67 Period för bedömning av behovet av läkemedelsbehandling mot opiatberoende b Rekommenderades klienten läkemedelsbehandling mot opiatberoende i öppen- eller slutenvård? Öppenvård Klienten rekommenderades läkemedelsbehandling mot opiatberoende i öppenvården. Slutenvård Klienten rekommenderades läkemedelsbehandling av opiatberoende i slutenvården Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 67

68 Period för bedömning av behovet av läkemedelsbehandling mot opiatberoende b Rekommenderades klienten avgiftning, substitutionsbehandling eller underhållsbehandling? Avgiftning I beslutet rekommenderades klienten som fortsatt behandling kortare än 1 månads läkemedelsbehandling mot opiatberoende med drogfrihet som mål. Substitutionsbehandling I beslutet rekommenderades klienten som fortsatt behandling längre än 1 månads läkemedelsbehandling mot opiatberoende med drogfrihet som mål. Underhållsbehandling I beslutet rekommenderades klienten som fortsatt behandling längre än 1 månads läkemedelsbehandling mot opiatberoende i syfte att minska skadorna och förbättra livskvaliteten Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 68

69 Period för bedömning av behovet av läkemedelsbehandling mot opiatberoende b Vilket läkemedel rekommenderades som behandlingsläkemedel? Buprenorfin I beslutet rekommenderades buprenorfin som läkemedel vid den fortsatta behandlingen. Metadon I beslutet rekommenderades metadon som läkemedel vid den fortsatta behandlingen Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 69

70 Period med behandling med opiatläkemedel c 25 Kötid till behandlingen med opiatläkemedel XX veckor Tiden från datumet för remissen till behandling mot opiatberoende fram till att klienten har inlett perioden i fråga vid denna vårdenhet, hela veckor Överenskommelse om flyttning från annan vårdenhet Klienten har enligt överenskommelse flyttat från en annan vårdenhet för att fortsätta läkemedelsbehandlingen mot opiatberoende vid nuvarande vårdenhet. Uppgift saknas Uppgifter om kötiden saknas Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 70

71 Period med behandling med opiatläkemedel c Annat viktigt att observera om köandet till behandlingsperioden: Om klienten först har kommit till enheten för period med bedömning av behovet av läkemedelsbehandling mot opiatberoende, för klienten har fattats ett positivt beslut om läkemedelsbehandling mot opiatberoende (anteckning i epikrisen) och perioden med läkemedelsbehandling inleds vid enheten omedelbart, anges kötiden med siffran 0. Om det bildas en kötid mellan det positiva beslutet (dokumenterat, t.ex. anteckning i epikrisen) och inledningen av perioden med läkemedelsbehandling, ange som kötid i veckor tiden från beslutet enligt epikrisen och inledningen av perioden med läkemedelsbehandling. Om klientens opiatläkemedelsbehandling fortgår vid samma vårdenhet från föregående kalenderår ska punkten lämnas tom Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 71

72 Period med behandling med opiatläkemedel c 26 Situationen vid slutet av perioden med läkemedelsbehandling mot opiatberoende (eller vid kalenderårets slut) vid vårdenheten Om behandlingen av klienten med opiatläkemedel slutade under kalenderåret, vad var orsaken? Om behandlingsperioden fortgår vid samma vårdenhet från föregående år väljs alternativet Läkemedelsbehandlingen fortgår vid denna vårdenhet från föregående kalenderår" Utbildning inom informationssystemet för narkomanvården/paula Ruuth 72