Rapport Med kommentarer av Berit Båryd produktutvecklare
|
|
- Ellinor Jakobsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rapport Med kommentarer av Berit Båryd produktutvecklare 1
2 Introduktion Den här rapporten beskriver en behovsutvärdering utförd på en produkt som idag finns att köpa och som går under namnet Min hälsojournal. Produkten är en pärm och/eller en CD-skiva innehållande dokument som hjälper patienter att dokumentera sin sjukdomshistoria. Behovsutvärderingen redovisar resultatet av ett antal intervjuer som ägt rum med personer från tre avdelningar på Danderydsgeriatriken, en person från klinisk fysiologi, samt Stockholms läns landsting Utveckling och Styrning. Frågeställningen har fokuserats kring upplevda behov, samt utvecklingspotentialen hos en produkt som min hälsojournal. Det har varit intressant att undersöka inställning till produktidén lokalt och centralt. Kommentarer kring Behovsöversikten av Min hälsojournal Tack för en bra sammanställning med många värdefulla synpunkter! Min främsta kommentar är att Min hälsojournal inte är avsedd att vara en medicinsk journal i egentlig bemärkelse, utan skall endast vara ett stöd för den enskilde patienten och ev. dess anhöriga i kontakt med vården. Den är inte avsedd att vara underlag för en läkares bedömning av olika behandlingar utan skall tolka och vara stöd för minnet hos patienten, som känner ökad trygghet av att lätt kunna memorera tidigare läkarbesök/behandlingstillfällen vid en förnyad bedömning. I första hand är Min hälsojournal avsedd att användas som en datafil där patienten efter hand för in olika uppgifter. Patienten rekommenderas att fylla i alla uppgifter om en och samma åkomma i raderna under varandra. Det blir därigenom överskådligt och lätt att repetera olika faser i sjukdomsbilden. Detta är inte alls nämnt i översikten. Idén med plastfickor är därför främst att rekommendera i de fall som hälsojournalen används utan cd-skiva annars gör patienten vid behov en ny uppdaterad utskrift av sin journal. 1
3 Översikt För att bilda sig en uppfattning om hur behovet ser ut på Danderyds sjukhus intervjuades fyra personer, tre på Danderydsgeriatriken och en på Klinisk fysiologi. Utöver det kontaktades Stockholms läns landsting Utveckling och Styrning för att undersöka deras syn på Min hälsojournal. Man bör dock komma ihåg att de tillfrågade inte är slutanvändare (dvs. patient) av produkten i många fall, utan svaren under intervjuerna kommer främst från läkare och sjuksköterskor. Samtliga tillfrågade uppskattade häftets utseende mycket och de flesta gillade stora delar av konceptet. Att använda en tunn pärm ansågs smart även om en del ansåg att man borde använda plastfickor i pärmen och förvara varje blad för sig i dessa; dels av hygieniska skäl, men också för att bladen i vissa pärmar under sin levnadstid kan komma att bli ganska slitna. Idén med plastfickor är utmärkt speciellt i de fall som hälsojournalen används utan cd-skiva patienten gör normalt vid behov en ny uppdaterad utskrift av sin journal. Jag kommer att tipsa mina användare om att använda plastfickor på min hemsida. Gällande innehållet fanns en relativt tydlig uppdelning mellan de kapitel som de tillfrågade tyckte var bra i Min hälsojournal, respektive mindre bra. De tillfrågade tycktes dela in materialet i två delar, där den ena är mer journalmässig information såsom Mina aktuella mediciner och läkemedel, Mina tidigare mediciner, Mina värden, Undersökningar, vaccinationer och tester och Min sjukjournal. Den andra delen består av information som inte är journalmässig, såsom Mina vårdkontakter, Mina kosttillskott, naturläkemedel, vitaminer & örter, vissa av Mina värden, Min motion, Min livsstil, Mina vanor och Min sista tid. Kring den journalmässiga informationen handlade majoriteten av kritiken om dubbel information, dvs. sådan information som redan finns att finna i sjukhusets befintliga journalsystem TakeCare. TakeCare används tillsammans med de övriga stora sjukhusen i Stockholm idag (SöS håller på att implementera systemet). Idag hanterar TakeCare över 2,3 miljoner journaler och har cirka användare. Grundtanken med systemet och dess implementering är att varje patient ska ha en enda journal genom hela vårdkedjan. Vad jag förstår används TakeCare bara inom Stockholms läns landsting idag? Är det meningen att patienten får en utskrift av sin journal i TakeCare? Många patienter har svårt att förstå de medicinska formuleringarna i sjukjournaler. Hon/han får ett bättre stöd för sitt minne om hon/han själv gjort anteckningarna. I Mina vårdkontakter har 2
4 man ju inte möjlighet att läsa sin journal och inte heller uppdatera vid vilka datum man haft kontakt med vården. Det är bra att kunna hämta sina ordinerade mediciner från Mina vårdkontakter, men det är enklare att få samma lista från ett apotek. TakeCare nämndes ofta som lösningen på problematiken att det kan ta lång tid och vara svårt för en läkare att få en samlad bild över patientens status om patienten vårdats på många olika ställen. Denna problematik verkar ligga till grund för delar av nyttan med Min hälsojournal, varför många under intervjuerna ansåg vissa delar överflödiga i dagsläget. Se listan nedan för exempel: Medicinlistan ska inte dubbleras! Samtliga påtalade att dubbelskrivning är en risk och att man mycket hellre ser en bifogad kopia av medicinlistan på denna sida i pärmen, än att patienten själv fyller i detta. Jag kommer att rekommendera att patienten begär att på ett apotek få en utskrift av Uthämtade läkemedel för de senaste 15 månaderna. Men det är en nackdel att man där inte ser ordinerande läkare och i inte heller av vilken anledning medicinen ordinerats eller plats för att anteckna ev. biverkningar. Därför kan patienten för sin egen del göra anteckningarna i Mina aktuella mediciner, men uppmanas att använda Apotekslistan för att visa sina läkare. Jag kommer att ta bort Mina tidigare mediciner i de datafiler som säljs via hemsidan samt i kommande versioner och ge mina kunder tips om att ta bort Mina tidigare mediciner. Subjektiv information, nedskrivet av patient, som under exempelvis rubriken Min sjukjournal kan ställa till problem. De journalanteckningar som finns vore bättre att lägga till i Min hälsojournal istället. Det är patientens subjektiva upplevelser som är värdefulla att komma ihåg för patienten och anhöriga. Det är läkaren som gör den medicinska bedömningen utifrån sjukhusets journaler. När fakta inte överensstämmer har patienten missförstått informationen det kan vara bra information för läkaren. Journalmässig information i den meningen sådant som förmodligen fylls i på sjukhuset förmodades behöva fyllas i av sjukhuspersonal istället för av patienten eftersom patienten troligtvis tycker det känns bäst. Det finns dock sannolikt ingen tid för det från personalens sida att göra detta. Jag har i förordet och på hemsidan påpekat att det är patienten som skall fylla i de olika uppgifterna inte läkare eller annan sjukhuspersonal. De delar av Min hälsojournal som fick mycket beröm, utöver det trevliga utseendet och utformningen, var delar av den som inte är dubbelinformation ur 3
5 vårdgivarens perspektiv, dvs. de icke typiskt journalmässiga kapitlen. Att som vårdgivare kunna få information om motion, vanor, vårdkontakter, hjälpmedel, allergier, naturläkemedel m.m. på ett strukturerat sätt ansågs mycket bra. Den preventiva nyttan med pärmen tyckte man var tydlig, även om patientens egen ambition och vilja självfallet är grunden för bättre hälsa. Min hälsojournal är endast avsedd för personer som är intresserade av sin hälsa och vill ha mesta möjliga information och möjligheter att påverka sin behandling och dess resultat. Som det är nu måste patienten själv köpa Min hälsojournal och sedan själv göra anteckningarna. Man skall dock komma ihåg att det är patienten som avgör vilka personer som får tillåtelse att läsa Min hälsojournal. Sidan Mina vanor är mycket privat och i första hand tänkt för att patienten själv får överblick över sina vanor och kan göra en ny sammanställning efter något år eller efter att livsstilen av någon anledning förändrats. Nedan följer en sammanställning av de tillfrågades kommentarer kring varje kapitel för sig: Personliga uppgifter Bra grundläggande info, även om de sista tre raderna inte är relevanta för vårdpersonalen. Min hälsojournal är inte avsedd för vårdpersonal. För en person som blir sjuk under exempelvis en utlandsresa är det väsentligt att kunna ta kontakt med sina försäkringsbolag, som finns angivna i de sista raderna. Mina vårdkontakter Ansågs nyttig och bra. Geriatriken ansåg att man kunde lägga till hemtjänstgrupp här. Bra kommentar, som jag skall försöka lägga till i kommande version. Men den enskilde patient eller ev. anhörig som fyller i journalen kan lätt lägga till (eller ta bort) de kontakter som är (eller inte är) aktuella i datafilen. Medicinska uppgifter Bra och sammanfattande. Kanske kan mer plats ges åt allergi då det finns många olika sorts allergier. Lätt att själv komplettera i datafilen, men jag skall försöka ge mer plats i kommande version. 4
6 Mina aktuella mediciner och läkemedel, Mina tidigare mediciner Samtliga tillfrågade ogillade denna del och tyckte att man inte skulle dubbelskriva (eftersom det är direkt farligt då patienten kan skriva av fel och sedan följa det istället för originaltexten. Man bör hellre bifoga aktuell info som tidigare nämnt. Jag kommer att rekommendera att man på ett apotek ber att få en utskrift av sina uthämtade läkemedel. Tyvärr får man där inte med ordinerande läkare. Jag kommer att ta bort Mina tidigare mediciner i de filer som hämtas på nätet och i kommande version. Mina kosttillskott, naturläkemedel, vitaminer & örter Denna rubrik är mycket bra och något som faktiskt kan ställa till problem. Dessutom undrar många patienter, förmodligen ofta utan att våga fråga kring detta så att reda ut det direkt med en lista är bra. Mina värden, Feber För mycket information för patienten att fylla i. Rädsla uttrycktes för att vårdpersonal skulle behöva fylla i detta. En del överflödig information att ha i pärmen. Sidan om feber är borttagen i den senaste versionen av Min hälsojournal. Vårdpersonal skall inte fylla i någonting i Min hälsojournal. Undersökningar, vaccinationer och tester Har rådde lite osäkerhet vad som kunde hittas i TakeCare. Man ansåg att denna del var något som man ibland hade svårt att hitta information kring. Jag har själv upplevt att min egen VC inte kan ta fram uppgifter om de vaccinationer som de själva gjort. Genomgångna sjukdomar och min sjukjournal I princip samma reaktion på denna rubrik som Mina mediciner även om det inte är någon direkt fara att anteckna en egen (ibland kanske subjektiv) sjukjournal. Min sjukjournal anser jag vara den viktigaste delen. Det är ju anteckningar från mina olika läkarbesök, och det är ovärderligt att kunna gå igenom vad som hänt vid tidigare läkarbesök. Speciellt viktigt om jag träffar olika läkare för samma åkomma och skall ge en anamnes. Jag har själv fört min egen journal i 13 år och upplever vid nya läkarbesök en stor trygghet av att vara bra förberedd. 5
7 Mina sjukskrivningsperioder, Varit inlagd på sjukhus Vissa tyckte att denna del var överflödig och andra tyckte att den var bra att ha med. Som patient har jag vid flera tillfällen fått frågan om jag varit inlagd på sjukhus tidigare. Sjukskrivningsperioder är kanske inte så relevant patienten uppmanas och kan lätt ta bort sådant som inte är aktuellt om datafilen används. Min motion, Min livsstil, Mina vanor Mycket bra del som dels är inspirerande för patienten, samtidigt som det är till hjälp för vårdpersonal. Mina barn/barnbarn De flesta tillfrågade förstod inte riktigt varför denna del fanns i pärmen. Borde inte ens barn ha en egen pärm? Dessa sidor har tillkommit på begäran. Visst är det bra om barnen har egna pärmar, men det kanske inte har känts aktuellt. Det kan vara bra sidor för far- och morföräldrar som har hand om sina barnbarn att veta personnummer m.m. om barnen skulle bli sjuka när de har hand om sina barnbarn. Det är lätt att ta bort sådant som man inte tycker är relevant eller inte vet i filen. Mitt genetiska arv/min sista tid Mitt genetiska arv sågs som överflödigt, men min sista tid ansågs vara bra, framförallt den inledande delen. Märkligt att det genetiska arvet inte ansågs väsentligt. Just frågan om någon i släkten haft stroke, hjärtbesvär, astma, eksem eller liknande upplever jag som mycket vanlig. Likaså levnadsålder. Personalen belyste under intervjuerna att liknande system som Min hälsojournal fast av mycket enklare slag finns då patienter kommer från vårdhem till Danderyds sjukhus. Anhörigstödjare nämndes som en annan grupp vilka troligtvis är intresserade av den lösning som Min hälsojournal. Den skulle jag gärna vilja ta del av. Hur får man tag på den? Från Stockholms läns landsting Utveckling och Styrning ansåg man att grundtanken med Min hälsojournal är god, men man tillade inte helt överraskande att implementeringen av TakeCare har som mål att förenkla även för patienten eftersom systemet är tänkt att sammanställa information från olika vårdgivare bättre än tidigare system. 6
8 TakeCare är en utmärkt idé, men den finns vad jag förstår ännu så länge bara i Stockholms län. Min hälsojournal är avsedd att följa patienten under många år både hemma och på resor både inom och utom Sverige. En utskrift bör finnas med vid läkarbesök och finns då tillgänglig även när TakeCare drabbats av datastopp och kan då vara ett komplement vid samtalet mellan läkare och patient. Men läkaren skall givetvis vara medveten om att Min hälsojournal skildrar patientens subjektiva uppfattning om vad som sagts eller skett. Namnet Min hälsojournal fick kritik från ett par personer då den kan blandas ihop med en faktisk journal. Kanske är Min hälsodagbok eller något annat liknande namn vara att föredra. Idé som jag skall fundera vidare på. Jag har sökt patent på varumärkesnamnet Min hälsojournal och har logga och hemsida med domännamn. Man skulle kanske kunna göra ett tillägg till namnet? Har på hemsidan kompletterat den första informationen med att det är en hälsodagbok. Å andra sidan verkar det på Internet som många tolkar namnet hälsodagbok som en plats för att registrera sin träning, kost och liknande. 7
9 Slutsats och handlingsplan Den slutsats som SLL Innovation kan dra sammanfattas nedan tillsammans med en föreslagen handlingsplan för vidareutveckling av produkten. Den nuvarande utformningen av Min hälsojournal är relativt omfattande gällande mängden uppgifter som ska fyllas i. Den passar de patienter som är flitiga och väldigt intresserade av att förstå sin egen sjukdomshistoria. Innehållet upplevs dels från vårdgivarnas håll, samt från SLL Innovations sida som alltför omfattande. Mycket av den information som finns i Min hälsojournal kan enkelt nås från befintliga journalsystem. En del av informationen är inte heller av intresse för tillfrågad personal i sin roll som vårdgivare. Min hälsojournal är inte avsedd för vårdgivare utan för engagerade patienter och deras anhöriga. De flesta patienter vet att de kan begära att få kopior av sina journaler och detta kan jag också påpeka på min tipssida. Då får ju patienten större möjligheter att upptäcka ev. felaktiga uppgifter i TakeCares journalsystem. Den handlingsplan som SLL Innovation föreslår innehåller två huvudsakliga steg: 1. Uppdatering och anpassning av Min hälsojournals innehåll efter den information som det befintliga journalsystemet TakeCare kan återge. Dubbelskrivning bör undvikas och istället bör utskriven information från TakeCare bifogas i pärmen. Som ovan sagts är inte Min hälsojournal avsedd att anpassas till befintligt journalsystem. När det gäller medicinlistan kommer mina kunder att rekommenderas att hämta en utskrift av uthämtade läkemedel för de senaste 15 månaderna på sitt apotek. 2. Av hygienskäl bör plastfickor användas vilka dessutom förenklar hanteringen av utskrivet material från TakeCare. Mina kunder kommer att rekommenderas att använda plastfickor. Christian Thunborg Civilingenjör Produktutvecklare, DS Innovation/SLL Innovation Kommentarer av Berit Båryd, produktutvecklare till Min hälsojournal Berits hälsojournal Tulpanvägen 2 B, SOLLENTUNA berit@halsojournalen.com; berit.baryd@tele2.se ,
Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre
Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre Förslag till upplägg av en studiecirkel Studiecirkeln är en grupp om minst tre personer med gemensamt intresse för det aktuella ämnet. Cirkelledaren håller
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merUtredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans
Mitt namn : Utredning, behandling och uppföljning planerar vi tillsammans För den som vårdas på grund av cancer är det mycket att hålla reda på, ta till sig och försöka förstå. Vilken cancerform är det?
Läs merIntervjufrågor - Kommunal vård och omsorg
Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte
Läs merPRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar
PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar Diskussionsunderlag för patientorganisationer inför möten med vårdcentraler Mål Att skapa en modell för hur patientorganisationer
Läs merLäkares och patienters perspektiv på journal via nätet
Läkares och patienters perspektiv på journal via nätet Åsa Cajander, docent vid inst för IT, Uppsala universitet Ture Ålander, med dr, läkare, IFV, Uppsala Universitet Agenda Presentation av DOME Läkarnas
Läs merPersoncentrerad journal. SLS inspirationsdag IT 26.3.2015 Ingrid Eckerman chefredaktor@allmanmedicin.se ingrid@eckerman.nu www.eckerman.
Personcentrerad journal SLS inspirationsdag IT 26.3.2015 Ingrid Eckerman chefredaktor@allmanmedicin.se ingrid@eckerman.nu www.eckerman.nu Vem äger informationen om mig? Mnene sjukhus, Zimbabwe 1987 1987
Läs merHUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den
VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt
Läs merTolkcentralen Brukarundersökning november 2014
Region Skåne Skånevård KRYH Habilitering & Hjälpmedel Tolkcentralen Tolkcentralen Brukarundersökning november 2014 Tolkcentralen brukarundersökning november 2014 Tolkcentralen, Region Skåne genomförde
Läs merBilaga 1. Resultat webbenkät Din journal på nätet
Bilaga 1. Resultat webbenkät Din journal på nätet Antal poster i denna enkät 497 Procent av totala antalet 100 Kön bland svarande Kvinnor 356 71,63 Män 135 27,16 Inget svar 6 1,21 Är du medlem i en patientförening?
Läs merDigitaliseringens möjligheter och utmaningar
Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Sofia Svanteson Founder & Design strategist @sofiasvanteson www.oceanobservations.com Digitaliseringen anses vara den enskilt största förändringsfaktorn i världen
Läs merSamordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Läs merSTUDIEHANDLEDNING TILL. Må bra med eller utan läkemedel
STUDIEHANDLEDNING TILL Må bra med eller utan läkemedel Allmänt om studiecirkeln En studiecirkel består av deltagare som bestämt sig för att ge sin tid till att fördjupa sina kunskaper och dela med sig
Läs merHur ser tidsplanen ut för införandet i Region Halland?
1(5) Vad är Journal via nätet? Journalen via nätet är en e-tjänst som innebär att invånare via internet kan ta del av uppgifter i patientjournalen. För att nå tjänsten krävs e-legitimation. Invånaren loggar
Läs merRapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP
Rapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP Namn på deltagare: Eva Magee Projektnamn: Förbättring och trygghet för patienter på Hematologimottagningen,
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merBättre överblick ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring ger nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter
Bättre överblick ännu bättre vård ger nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter Bättre helhet införs nu successivt över hela Sverige. Ja, hos flera landsting, kommuner och privata vårdgivare
Läs merVårdcentral / Hälsocentral
Vårdcentral / Hälsocentral Frågetext VÄLJ LÄN: Välj kommun där personen är skriven: Intervjun genomförs av person vid: Vård- / Hälsocentral Kommunal Vård & Omsorg Korttidsenhet Ålder Kön Man Kvinna Hur
Läs merBättre överblick, ännu bättre vård. Bättre helhet. Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter.
Bättre överblick, ännu bättre vård. Öppna och ta del av de vanligaste frågorna och svaren Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter. Bättre helhet. Sammanhållen
Läs merLättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig
Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.
Läs merApotekare på vårdcentral
Apotekare på vårdcentral - ett nytt koncept för bättre läkemedelsanvändning Judit Dénes, Kerstin Jigmo, Susanne Koppel April 2003 Innehåll Apotekare på vårdcentral - en framtidsvision.3 Annas mediciner
Läs merVarför väljer vissa cancerpatienter att läsa sin journal via nätet? Hanife Rexhepi Doktorand, Högskolan i Skövde
Varför väljer vissa cancerpatienter att läsa sin journal via nätet? Hanife Rexhepi Doktorand, Högskolan i Skövde Oro och Rädsla Allvarligt sjuka patienters tillgång Intervjustudien 15 + 15 patienter Etikprövad
Läs merLOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer
1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket
Läs merJournal via nätet Personalinformation juni ehälsa/mit
Journal via nätet Personalinformation juni 2017 ehälsa/mit Journal via nätet på Gotland Beslut av Hälso- och sjukvårdsnämnden 21 september 2016 att införa Journalen Pilotenheter på Gotland: Slite Vårdcentral
Läs merIntervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna
Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte
Läs merUngdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014
Ungdomars kommentarer om patientjournalen på nätet Våren 2014 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd
Läs merTidig AT handledning. Bakgrund. Syfte. Material och metod. Resultat. Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand 2009 2011
Tidig AT handledning Bakgrund Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand 2009 2011 Redan vid antagningen till AT tjänst, samt sedan under första placeringen, var det tydligt för oss att vi saknade någon som kunde
Läs merLäkemedelsgenomgång i praktiken så här gör vi!
1 Läkemedelsgenomgång i praktiken så här gör vi! Alexander Hedman Distriktsläkare, Mörby vårdcentral Processhandledare Kompetenslyftet ehälsa, SLSO Läkemedelsgångar inom SLL Rätt, säkert och praktiskt!
Läs merProcent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat
Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 1 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 24,9 % 16,2
Läs merRIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING
Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer
Läs merVad tycker du om vården?
080008 Vad tycker du om vården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas
Läs merTema 3 Journal på nätet och Informationssäkerhet
1 (5) Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare Oktober - november 2013 Tema 3 Journal på nätet och Informationssäkerhet Utse någon som dokumenterar de punkter som behöver föras vidare till APT, t ex
Läs merFrågor och svar om Journal via nätet i SLL
Frågor och svar om Journal via nätet i SLL Frågor och svar för medarbetare i vården Fråga: Vad är e-tjänsten Journal via nätet? Svar: Journal via nätet är en tjänst som ger patienterna direktåtkomst till
Läs merProcent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat
Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 3 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 3 24,9 %
Läs merJournalen på nätet ett nationellt projekt. Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis.
Journalen på nätet ett nationellt projekt Sofie Zetterström, programansvarig invånartjänster sofie.zetterstrom@cehis.se 08-452 71 67 Målbild i CeHis handlingsplan 2013-2018 Varje individ kan nå alla uppgifter
Läs merArbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag
Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans Intygstjänster 2014-2015 Sid 1/22 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Revisionshistorik... 2 1. Inledning... 3 2. FK AF1 - Skapa medicinskt vid
Läs merRiskerar du att falla på grund av dina mediciner?
Riskerar du att falla på grund av dina mediciner? 1 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens
Läs merBättre överblick, ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter.
Bättre överblick, ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter. På dina villkor. Med sammanhållen journalföring kan den som vårdar dig se vilken
Läs merVårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se
Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten
Läs merFrekvenstabell 2014, Vårdbarometern
TILLGÅNG TILL SJUKVÅRD Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27064 67 66 63 70 Nej 13473 33 33 37 30 Minns ej/vill ej svara 273 1 Q2 Har du någon gång under
Läs merFör medarbetare i vården: Vanliga frågor och svar om e-tjänsten Journalen. Mer information samt blanketter finns på vardgivarguiden.
För medarbetare i vården: Vanliga frågor och svar om e-tjänsten Journalen Mer information samt blanketter finns på vardgivarguiden.se/jvn Frågor och svar JVN, version 2017-12-21 Översikt frågor Fråga:
Läs merFrågor och svar angående Pascal- nytt verktyg för dosordination
Frågor och svar angående Pascal- nytt verktyg för dosordination Nedan kan du ta del av svaren på många av de frågor som ställts under utbildningen avseende användandet av Pascal. Dokumentet uppdateras
Läs merInformation till dig som patient. Patientjournalen - för säkrare vård. Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt
Information till dig som patient Patientjournalen - för säkrare vård Information om Sammanhållen journal och om Nationell Patientöversikt juni 2012 1 Innehållsförteckning Patientjournalen... 4 Patientdatalagen...
Läs merGod kommunikation mellan patient och personal
God kommunikation mellan patient och personal God och säker vård förutsätter god kommunikation mellan patient, närstående och vårdpersonal Agenda/Handbok Del 1 personal Grundläggande för bättre kommunikation
Läs merFunktionsbeskrivning 2015-07-10 Version 3.1 1
Funktionsbeskrivning 2015-07-10 Version 3.1 1 Vad är WebCare WebCare är ett IT-stöd för informationsöverföring och samordnad vårdplanering mellan slutenvård, kommun och primärvård inom Stockholms län.
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Mars 2012 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Arbetsgrupp... 3 Läkemedelsdokumentation...
Läs merVårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv
Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU
Läs merEn Sifo-undersökning om läkemedelsanvändning bland äldre
En Sifo-undersökning om läkemedelsanvändning bland äldre Förord Läkemedel hjälper många äldre att behålla ett hälsosamt liv men läkemedelsanvändningen har även en mörk baksida. Sverige är ett rikt land,
Läs merVårdgivares anslutning till NPÖ Introduktion för Verksamhetschefer och Införandeansvariga 2014-04-16
Vårdgivares anslutning till NPÖ Introduktion för Verksamhetschefer och Införandeansvariga 2014-04-16 Innehåll Inledning Introduktion till NPÖ Vad ser jag i NPÖ? Vad krävs för att använda NPÖ? Hur startar
Läs merehälsa invånarperspektivet
Ehälsa och stategisk IT ehälsa invånarperspektivet Ewa Printz ehälsa är. de digitala tjänster som ökar tillgängligheten till vården oavsett tid och plats, förbättrar samordningen av vårdinformationen,
Läs merBilaga 1 Användarscenario, idéskiss och arbetsflöde, Enkelhet
1 (12) 1 december Center för ehälsa i samverkan Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm Vxl: 08-452 70 00 Tel: Anna Dahlström anna.dahlstrom@inera.se www.cehis.se info@cehis.se Bilaga 1 Användarscenario, idéskiss
Läs merLäkemedelsgenomgång i praktiken så här gör vi!
1 Läkemedelsgenomgång i praktiken så här gör vi! Alexander Hedman Distriktsläkare, Mörby vårdcentral Processhandledare Kompetenslyftet ehälsa, SLSO Läkemedelsgångar inom SLL Rätt, säkert och praktiskt!
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Åsa Bondesson Apotekare 040-675 36 99 Asa.C.Bondesson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-08-26 Dnr 1602223 1 (5) Socialstyrelsen Dnr: 4.1.1-14967/2016 Yttrande om Remiss avseende
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2005:110 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:43 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om web-plats för bättre läkemedelsanvändning Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet
Läs merRutin för samordnad individuell plan (SIP)
Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL 16 kap 4 ) och Socialtjänstlagen (SoL 2 kap 7 ) ska region och kommun tillsammans ska upprätta en
Läs merAnvisning för e-tjänsten Journal via nätet
1 (8) Anvisning för e-tjänsten Journalen Version 1.5 Beslutande: Ansvarig: Handläggare: Chefläkare, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Chefläkare, vårdgivare Birgitta Cornelius, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merUppföljning och utvärdering av nationell implementering av eped
Uppföljning och utvärdering av nationell implementering av eped SYFTE 1) Att utvärdera hur implementeringen av eped har genomförts i de olika landstingen och hur eped används av vårdpersonal som är involverad
Läs merSBAR kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle
kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle Agenda Kommunikation SBAR verktyg Implementering Kommunikation muntlig skriftlig Kommunikation ska vara Säker - fullständig Ändamålsenlig vara
Läs merKLOKA FRÅGOR KLOKA FRÅGOR. Om äldres läkemedelsbehandling att ställa i sjukvården
KLOKA Om äldres läkemedelsbehandling att ställa i sjukvården 1 KLOKA Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merKoll på läkemedelslistan. Praktiska tips för att hålla läkemedelslistan aktuell i PMO
Koll på läkemedelslistan Praktiska tips för att hålla läkemedelslistan aktuell i PMO 1 Koll på läkemedelslistan Praktiska tips för att hålla läkemedelslistan aktuell i PMO Stäm av läkemedelslistan Om ikonen
Läs merKarlstads Teknikcenter. Examensarbete Arbetsväxling vad anser personalen? Karlstads Teknikcenter Tel
Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2017 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Karlstads Teknikcenter Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete YhVA15
Läs merJournalen nya rön från DOME forskningen
Journalen nya rön från DOME forskningen Isabella Scandurra, Örebro Universitet Isabella.Scandurra@oru.se Hanife Rexhepi, Högskolan i Skövde Hanife.Rexhepi@his.se Rapport om kunskapsläget på gång 11 studier
Läs merTrend Vårdbarometern 2010-2014
Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande
Läs merMEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet
MEDBORGARPANELEN 2014 Rapport 4 Journal på nätet MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet Enkät nummer fyra är nu slutförd Vilket resultat! Tack alla medborgare för ert engagemang och era
Läs merARBETSKOPIA
Vad tycker du om barnsjukvården? Denna enkät innehåller frågor om dina och ditt barns erfarenheter från den avdelning eller motsvarande som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som varit
Läs merVarför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa?
Sida 1/10 Hälsodeklaration barn Varför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa? Du kan försäkra en kommande sjukdom eller olyckshändelse, men inte sjukdomar som redan finns idag. Varför behövs en
Läs merLäkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård
Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation, rutin för division Länssjukvård Bakgrund Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) samt ändringsförfattning SOSF
Läs merVårdbarometern 2013 Landstingsjämförelse. Mätningen utförd under höst och vår 2013 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator
Vårdbarometern 2013 Landstingsjämförelse Mätningen utförd under höst och vår 2013 aarika.soukka@indikator.org, projektledare Indikator Så här läser du presentationen Rapporten redovisar resultatet för
Läs merKompetenslyftet ehälsa i primärvården oktober 2011
Kompetenslyftet ehälsa i primärvården oktober 2011 Dialogseminarium tema 1: Grundläggande ehälsa Inför dagens seminarium: Fyll i namnet på dig som utvecklingsledare på powerpoint-presentationen under första
Läs merMars februari Medborgarpanel 8. Tillgång till din patientjournal på internet
Mars 2014 10 23 februari 2014 Medborgarpanel 8 Tillgång till din patientjournal på internet Inledning Hösten 2011 startade Landstinget Kronoberg en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller
Läs merKarlstads Teknikcenter. Examensarbete Journalen via nätet. Karlstads Teknikcenter. Karlstads Teknikcenter Tel
Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2017 Titel: Journalen via nätet Författare: Petra Sandberg Uppdragsgivare: Tina Andersson, Karlstads Teknikcenter Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651
Läs merOn-line access till patientens egen patientinformation - möjligheter och farhågor. Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde
On-line access till patientens egen patientinformation - möjligheter och farhågor Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde Deployment of Online Medical Records and ehealth Services Några korta fakta om
Läs merJournal på nätet - högt prioriterad i landstingens handlingsplan. Sofie Zetterström, vice VD Inera sofie.zetterstrom@inera.se
Journal på nätet - högt prioriterad i landstingens handlingsplan Sofie Zetterström, vice VD Inera sofie.zetterstrom@inera.se Nytt namn Nytt uppdrag Inera koordinerar landstingens och regionernas gemensamma
Läs merInformation om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession
Information om patient för patient - arbetet med elektronisk kommunikation mellan patient och profession 2013-10-16 Lars Midbøe Termkonferensen, Göteborg 2013-10-20 sid 2 Innehåll Journal på nätet Lars
Läs merNationell Patientöversikt (NPÖ) för en effektiv och säker vård inom vård- och omsorgsboende i Solna kommun
SID 1 (10) Ansvarig för riktlinje Medicinskt ansvarig sjuksköterska NPÖ ansvarig Gäller från, rev 2015-08-14 Cecilia.linde cecilia.linde@solna.se Paulina Terävä paulina.terävä@solna.se Riktlinjer som gäller
Läs merFri besöksvård för dem över 85 år
RAPPORT 9-215 INVÅNARPANELEN 215 Fri besöksvård för dem över 85 år Sammanfattning av resultatet Panelen består idag av 35 deltagare. De som inte svarat på någon enkät på ett och ett halvt år eller mer
Läs merJournalen via nätet. Dialog och utveckling av dokumentationsprocessen
Journalen via nätet Dialog och utveckling av dokumentationsprocessen Driftstart 3/2 för alla invånare i Jönköpings län Informationsmängder vid start: Journalanteckningar från Cosmic från 2014-07-01. Anteckning
Läs merInformationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården
Informationshantering och journalföring nya krav på informationssäkerhet i vården Sammanhållen journalföring! Förklaring av symbolerna Patient Verksamhetschef Hälso- och sjukvårdspersonal samt övriga befattningshavare
Läs mer1177 VÅRDGUIDENS E-TJÄNSTER
1177 VÅRDGUIDENS E-TJÄNSTER Anna Tisäter Akademiskt specialistcentrum Februari 2019 Innehåll Logga in i 1177... 2 Översikt 1177... 5 Inställningar för avisering... 6 Inkorg... 8 Meddelanden... 8 Ärenden...
Läs merWebbkollen.com ett uppföljningsverktyg som fungerar
Webbkollen.com ett uppföljningsverktyg som fungerar Ett samarbete med olika kompetenser för att skapa metod, handledning, frågeställningar, webb och en användarvänlig portal för vårdens personal och chefer
Läs merSammanhållen journalföring
SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-06-28 Beslutad av SN 84 2016-08-31 Sammanhållen journalföring Via nationella e-tjänster, t.ex. NPÖ, Pascal eller Svevac Gäller för
Läs merFör medarbetare i vården: Vanliga frågor och svar om e-tjänsten Journal via nätet. Frågor och svar JVN, version
För medarbetare i vården: Vanliga frågor och svar om e-tjänsten Journal via nätet Frågor och svar JVN, version 2017-06-12 Översikt frågor Fråga: Vad är e-tjänsten Journal via nätet?... 3 Fråga: Vad är
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Läs merJag drar ner till stan för det är så j-la dåligt
Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2002. Matts Olovsson, Marie Johannesson. Institutionen för kvinnors och Barns Hälsa Jag drar ner till stan för det är så j-la dåligt Förslag
Läs merVarför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa?
Sid 1 av 10 Varför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa? Du kan försäkra en kommande sjukdom eller olyckshändelse, men inte sjukdomar som redan finns idag. Varför behövs en hälsodeklaration? Din
Läs merJournalia AB. utvecklar system för specialistsjukvård
AK program för antikoagulation Inledning AK-programmet har utvecklats sedan 1994 i nära samarbete med läkare och sjuksköterskor. 2012 CE-märktes programmet. AK-programmet är utvecklat med en systemarkitektur
Läs merRevision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård
Revision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård Barn- och ungdomspsykiatri Beroendevård Vuxenpsykiatri Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2011-10-19 Diarienummer: HSN1103-0243
Läs mer- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare
MMCUP - förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck Information för deltagare Personer med ryggmärgsbråck behöver många olika sjukvårdskontakter under hela livet och det är lätt hänt att någon viktig insats
Läs merOCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER
Fråga PERSONCENTRERAD VÅRD OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Mahboubeh Goudarzi samtalar med Göte Nilsson. Relationsbyggandet är viktigt både för vårdpersonalens arbetsglädje och för patienternas tillfrisknande.
Läs merBättre överblick, ännu bättre vård.
Bättre överblick, ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården och tandvården att få ta del av dina uppgifter. Allt hänger ihop. Hur du mår är summan av många faktorer. Ju mer
Läs merNämnden beslöt att begära skriftlig återföring i ärendet senast den 31 december 2014.
Handläggare: Agneta Calleberg 1 (2) PaN 2015-03-06 P 6 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-02-11 PaN 1401-00020-30 1403-01455-30 Återföring Problem att få remissvar vid införd spärr i journalsystem Ärendet Patientnämnden
Läs merKvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit
Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu
Läs merFRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014
FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,
Läs merFörbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre
Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist
Läs merTaligenkänning. - Anteckna direkt in i journalen med rösten. Anders Eidergard & Hanna Nilsson-Levin
Taligenkänning - Anteckna direkt in i journalen med rösten Anders Eidergard & Hanna Nilsson-Levin Anders Eidergard Projektledare Lean-specialist anders.eidergard@lxi.se Hanna Nilsson-Levin Medicinsk Sekreterare
Läs merBeslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm
SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september
Läs merFriskare Skinnskatteberg FINSAM-projekt uppföljning 2008
Friskare Skinnskatteberg FINSAM-projekt uppföljning 2008 Bilaga till huvudrapport Erik O. Sjödin Creamus AB Hedemora Friskare Skinnskatteberg 1 Uppföljning cirka 6 månader efter genomfört projekt Uppföljningenkäten
Läs merPraktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12
Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden
Läs merSlutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter
Landstingsstyrelsens förvaltning Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter Mars 2008 Staffan Bryngelsson, Emendor Consulting AB 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1. Bakgrund...4
Läs merVårdgivares anslutning till NPÖ Introduktion för Verksamhetschefer och Införandeansvariga 2015-12-15
Vårdgivares anslutning till NPÖ Introduktion för Verksamhetschefer och Införandeansvariga 2015-12-15 Innehåll Inledning Introduktion till NPÖ Vad ser jag i NPÖ? Vad krävs för att använda NPÖ? Hur startar
Läs mer