Resultaten från den kontrollenliga undersökningen av Larsmosjön och Öjasjön år 2010

Transkript

1 Resultaten från den kontrollenliga undersökningen av Larsmosjön och Öjasjön år 2010 Marjo Kalliolinna Jakobstad 2011

2 Översättning Elinor Slotte Innehållsförteckning 1 Bakgrund till undersökningen 1 2 Genomförandet av undersökningen 1 3 Bakgrundsinformation 3 4 Resultat angående vattenkvaliteten och tolkning av dessa Undersökningsmaterialet Åarna som mynnar ut i Larsmo-Öjasjön år Vattenkvaliteten i åarna Ämnesflödet Vattenkvaliteten i Larsmosjön år Vintern Perioden med öppet vatten Vattenkvaliteten i Öjasjön år Vintern Perioden med öppet vatten Vattenkvalitetens utveckling i Larsmosjön och Öjasjön Larsmosjön Öjasjön 28 5 Bottenfaunaresultat (Nyman 2011) Metoder Resultat Granskning av resultaten 37 6 Fiskerikontrollen Den årliga informationsinsamlingen Särutredningar i Larsmosjön Gäddornas kvicksilverhalter i Öjasjön 40 7 Sammanfattning 41 Källförteckning 44 Bilagor 1 11 Pärmbild: Dammluckorna vid Hästgrundet Foto: Eeva-Kaarina Aaltonen

3 1 Bakgrund till undersökningen 1 Larsmosjön avskildes från havet genom uppdämning år Sjön tjänar som råvattenreservoar för industrin i Jakobstadsnejden och staden Jakobstad. Öjasjön dämdes upp år 1969 för att säkra åtkomsten av vatten åt Yxpilas industri samt Karleby stad. Enligt beslut 96/1969 ( ) av Västra Finlands vattendomstol var regleringen av Larsmosjön bunden till havsvattennivån och Öjasjöns reglering följde Larsmosjöns reglering. Larsmo-Öjasjöns reglering ändrades fr.o.m enligt beslut nr 56/1996/3 ( ) av Västra Finlands vattendomstol, som Vattenöverdomstolen till vissa delar har förändrat genom beslut (VÖD 106/1997). Regleringen av Larsmosjön lösgjordes därmed från havsvattennivån. Regleringstillståndet innehas av Larsmo-Öjasjöns regleringsbolag, som har bildats av kommunerna. Enligt gällande beslut får högst 5 m 3 /s ledas från Larsmosjön och från Öjasjön högst 1 m 3 /s. Enligt ett tilläggstillstånd beviljat får 0 5 m 3 /s tilläggsvatten tas ur Öjasjön när vattnet annars skulle avtappas direkt ut i havet. Västra Finlands vattendomstol har dessutom genom beslut 33/1982 C ( ) fastställt ett särskilt avtal, enligt vilket högst 2 m 3 /s av Larsmosjöns kvot kan avtappas via Öjasjön. Beslutet gäller tillsvidare, d v s tills det eventuellt i regleringsanvisningarna anges något annat. Kontrollåliggandet innehas enligt gällande tillstånd av Larsmo-Öjasjöns regleringsbolag, som har en överenskommelse om skötseln av kontrollen tillsammans med UPM Kymmene Abp och Öjasjöns regleringsbolag. Vid kontrollen har man följt ett program som uppdaterats (Aaltonen 1998). Detta har i fråga om vattendragskontrollen godkänts i ett brev från Västra Finlands miljöcentral daterat , med förändringar , och , och i fråga om fiskerikontrollen godkänts i ett brev från Österbottens TE-central daterat , med förändringar och På begäran från regleringsbolaget har kontrollprogrammet ändrats till sina tidsbundna delar så att de måttskalor som avlästs varje vecka har avlägsnats och kontrollen vid Sundbäckens pumpstation har upphört. Västra Finlands miljötillståndsverk har den gett sitt beslut 58/2009/3 angående justering av tillståndsvillkoren för Larsmo-Öjasjöns reglering och samma dag även givit beslut 59/2009/3 angående Larsmo-Öjasjöns fiskeriekonomiska kontroll. Besvär kom in på bägge beslut, av vilken orsak Vasa förvaltningsdomstol har gett beslut 11/0202/1 ( ) gällande besväret mot justering av tillståndsvillkoren för regleringen samt gett beslut 11/0700/2 ( ) angående kontrollprogrammet. När besluten vunnit laga kraft har regleringsbolaget i november 2011 påbörjat uppdateringen av kontrollprogrammet samt påbörjat övriga åtgärder som tillståndsvillkoren förutsätter. 2 Genomförandet av undersökningen I kontrollprogrammet (Aaltonen 1998) ingår förutom kontroll av vattenkvaliteten, även kontroll av vattennivån och vattenföringen, vattenvegetationen, fågelfaunan, bottenfaunan och fiskeriet. Tillståndsinnehavaren måste även utreda effekten av vattennivåhöjningen på skogens tillväxt samt på jordmånen och trädbeståndet enligt ett separat program.

4 2 Vattenståndet och vattenföringen Vattenståndet på Larsmosjöns sida mäts kontinuerligt vid Storströmmens mareograf och på Öjasjöns sida med Reipskärs automatiska pegel. Vid dessa stationer beräknas vattenståndets dygnsmedelvärden som rapporteras månatligen. Peglar som kan ses av allmänheten finns vid Hickarö och Gertruds bro samt vid Esse och Purmo ås mynningar och på Kronobysidan vid Hästö. I denna rapport anges vattenståndet vid Storströmmen och havsvattenståndet år 2010 (fig. 7 s. 8). Vattenföringen ut i havet (Hästgrundet, Gertruds och fiskleden) har kalkylerats automatiskt vid UPM Kymmene Abp med hjälp av ett dataprogram utgående från uppgifter om vattenstånd och öppethållningstiderna för luckorna (fig 6 7 s. 7, bilaga 2). Vattenvegetationen På tre olika stränder (Sandgrundet, Svartvattugrundet och Lilla Kalvholmen) har en vattenvegetationsutredning gjorts fem gånger sedan år 1998 (Nyman 1998, , 2003 och 2008). Fågelfaunan Omfattande fågelinventeringar har blivit gjorda år 1999 och 2005 (Hannila 2002 och 2006). År 1998 gjorde Mellersta Österbottens ornitologiska förening rf en begränsad fågelinventering och om denna framställdes en särskild rapport (Hannila 1999). Bottenfaunan Bottenfaunaprover har tagits och behandlats årligen av Curt Nyman (2011). Resultaten har rapporterats i en separat rapport och ett kort sammandrag av resultaten ingår i denna rapport (kap. 5 s. 34, bilaga 11) (Nyman 2011). En omfattande bottenfaunainventering gjordes år 2005 (Nyman 2005). Vattenkvaliteten Vattenproverna från Larsmosjön har tagits och analyserats av Nab Labs Oy. Proverna från Öjasjön har tagits av Ab Kokkola Power Oy. Proven har analyserats av Maintparner Oy och Södra Österbottens ELY-central. Resultaten presenteras i denna rapport (kap. 4 s. 9). Fiskbestånd och artsammansättning Norra svenska fiskeområdet har samlat in uppgifter om antalet fiskare i området, använda fångstredskap och fångst (Wistbacka 2011). Resultaten presenteras i denna rapport (kap. 6 s. 37). Provfiske utfördes med Nordic-nätserie vid Larsmosjön under höstsommaren 2009 och resultaten har rapporterats i en skild rapport (Tikkanen 2010). Fiskledernas funktion Norra svenska fiskeområdet utredde år 1998 genom provfiske hur fisklederna vid Gertruds och Reips fungerar (Wistbacka 1998). Utgående från resultaten av utredningen har man åtgärdat Gertruds fiskled så att fiskarnas vandring har blivit lättare vid högvattenföring. Utredningen gjordes på nytt under åren (Wistbacka 2004). En utredning över fiskledens funktion i Storströmmen gjordes under år 2005 och vid Bågast fiskled hösten 2009 och 2010 (Keränen 2009 ja 2010). Slutraportten är publicerats år 2011 (Keränen 2011).

5 3 Skogens tillväxt samt effekterna av åtgärderna på jordmånen och trädbeståndet Regleringsbolaget har låtit Kustens skogscentral göra en utredning gällande skogens tillväxt. Skogscentralen har även undersökt effekterna på jordmånen och trädbeståndet (Kustens skogscentral 2006). Rapportering Rapporteringen sker programenligt, så som ovan nämnts i samband med varje delundersökning. I denna rapport behandlas resultaten från de årliga kontrollerna av vattenkvalitet, bottenfauna och fiskeri för år 2010 och dessa jämförs med tidigare material från och med år Rapporten har sammanställts av Österbottens vatten och miljö rf (tidigare Österbottens vattenskyddsförening rf.). Föregående omfattande sammandragsrapport har gjorts av resultaten från åren (Kalliolinna 1996). År 2010 färdigställdes en rapport som berör utvärdering av skador på fiskerinäringen på grund av förändringar i vattenkvaliteten i Larsmosjön under åren (Kalliolinna m.fl. 2010). 3 Bakgrundsinformation Undersökningsområdet och provtagningspunkterna presenteras i figur 1. Hästgrundets provtagningspunkt i Larsmosjön (L 6) flyttades år 1997 till Fårholmsströmmen (Fårholmsströmmen L 6A, ). Den nya provtagningspunkten beskriver bättre kvaliteten på utloppsvattnet från Larsmosjön. Till kontrollen av Öjasjön kom år 1998 en ny provtagningspunkt; kanalen vid Boholmen (Ö 2). De hydrologiska uppgifterna över Larsmosjön, Öjasjön och de åar som mynnar ut i Larsmosjön presenteras i tabellerna 1 2. Tabell 1. Hydrologisk information om Larsmosjön och Öjasjön (Palko ym 1987, Tana & Langi 1987). Variabel Larsmosjön Öjasjön Sammanlagt Avrinningsområde km 2 Areal 73 km 2 12 km 2 85 km 2 Volym 168 milj. m 3 27 milj. m milj. m 3 Medeldjup 2,6 m 1,6 m 2,3 m Maximidjup 10 m 9 m Tabell 2. Hydrologisk information om åar som mynnar ut i Larsmosjön (Vesihallitus 1984, Ekholm 1993). Å Vattenföring m 3 / s Sjö- Avrinningsområde MHQ MQ MNQ % F km 2 Kovjoki å 20,0 2,4 0,1 0,7 292 Purmo å 60,0 6,9 0,8 2,4 864 Esse å 34,0 15,8 5,6 9, Kronoby å 46,0 6,1 0,9 2,8 788 Åarna sammanlagt 160,0 31,2 7, Larsmosjön står i förbindelse med Jouxfjärden i Öjasjön via en kanal söder om Långö som grävts genom näset vid Gåsören (figur 1). Bysundssidan i Öjasjön står i förbin-

6 4 delse med Bredviken via kanalen vid Boholmen. Vatten från bassängerna strömmar ut via dammluckorna vid Hästgrundet och Gertruds (figur 1). Dessutom finns i banken mellan sjön och havet fyra båtslussar. Vid Gertruds och Storströmmen finns fungerande fiskleder. I Öjasjön vid Kräkilä (nu Bågast) har man byggt om fiskleden år 2008 och dess funktion har testats (Keränen 2011). Figur 1. Larsmosjön och Öjasjön samt provtagningspunkterna. Nederbördsmängderna för Korplax och medeltemperaturerna för Kronoby för år 2010 samt långtida medelvärden ( ) presenteras i figurerna 2 3 (Meteorologiska institutet 2010). Av de åar som mynnar ut i Larsmosjön mäts vattenföringen i Esse å och Kronoby å (figur 4). Motsvarande värden för de övriga åarna har erhållits

7 5 kalkylmässigt utgående från tillrinningsområdets storlek och Kronoby ås vattenföring (figur 4, bilaga 1). Man har använt värdena för Kronoby å eftersom sjöprocenten i dess tillrinningsområde bäst motsvarar sjöprocenten för Purmo å och Kovjoki å (tabell 2). Figur 2. Den månatliga totalnederbörden i Korplax år 2010 och jämförelse med medelvärdena för långtidsperioden (Meteorologiska institutet 2010). Figur 3. Den månatliga medeltemperaturen i Kronoby år 2010 och jämförelse med medelvärdena för långtidsperioden (Meteorologiska institutet 2010).

8 6 Figur 4. Esse och Kronoby ås månatliga medelvattenföring år 2010 samt Esse ås medelvärden för långtidsperioden ( ) (Södra Österbottens ELY-central 2010). Vintern 2009/2010 var i genomsnitt kallare och medeltemperaturen var cirka fyra grader högre än medeltemperaturen under den långa tidsperioden. Januari var nederbördsfattig, men i februari regnade det nästan dubbelt så mycket jämfört med det normala (figurerna 2 3). Snötäcket var tjockare än normalt. I mars-maj regnade det dubbelt mera än normalt. Mars var ännu tydligt kallare än normalt, men april-maj var redan en aning varmare än normalt. Vattenföringen i Esse å var under hela början av året lägre än normalt, men den genomsnittliga vattenföringen i april (25,7 m 3 /s) var betydligt högre än genomsnittet under långtidsperioden (17,6 m 3 /s). Den högsta vattenföringen uppmättes i mitten av april ( m 3 /s) (figur 4), då uppmättes även den högsta vattenföringen i Kronoby å ( m 3 /s). Juni månad hade en normal nederbörd, i juli regnade det en tredjedel mindre än normalt och i augusti mera än normalt. Juni var en grader kallare än normalt, juli var klart varmare och augusti var en grader varmare än normalt. Till det varma vädret hörde även åskskurar och oväder vid månadsskiftet juli-augusti. Vattenföringen i Esse å var i juni juli mindre än under långtidsperioden, men i augusti ökade vattenföringen till en aning större än det normala. September-oktober hade ett normalt väder, men då regnade det en aning mera än normalt. November-december var väldigt kalla och torra. Under hösten var den genomsnittliga vattenföringen i Esse å större än normalt och den genomsnittliga vattenföringen i december sjönk under långtidsperiodens genomsnitt. Tillrinningen till Larsmosjön via åarna presenteras i figur 5. Avtappningen vid Hästgrundet, Gertruds och via fiskleden år 2010 samt motsvarande långtida medelvärden presenteras i figur 6 (bilagor 1 2). Medelvattenföringen i Esse å vid Herrfors var år ,2 m 3 /s, vilket är nästan det samma som det långtida medelvärdet (14,4 m 3 /s)

9 7 (bilaga 1). Den sammanlagda tillrinningen till sjön från Esse, Kronoby, Purmo och Kovjoki åar under år 2010 var 29,5 m 3 /s och avtappningen från sjön till havet var i medeltal 24,1 m 3 /s, vilket är i närheten av medelvärdet för referensperioden (25,4 m 3 /s) (bilaga 2). Figur 5. Den månatliga medelvattenföringen i åarna som mynnar ut i Larsmosjön år 2010 (Vattenföringen i Purmo å och Kovjoki å har beräknats utgående från vattenföringen i Kronoby å) samt medelvärden för långtidsperioden ( ) (Södra Österbottens ELY-central 2010). I januari-mars var avtappningen från Larsmosjön till havet mindre än normalt. Åarnas högvattenflöden på våren var något större än normalt, vilket även syntes som rikligare avtappningar i mars-april (figur 6). På grund av den torra perioden i juli var avtappningarna i juli-augusti mycket små och endast fisklederna var öppna. Eftersom augusti-oktober var nederbördsrika, var även avtappningarna större än normalt. Den torra perioden i december syns på de ringa avtappningarna. 40 % av Larsmosjöns avtappningar skedde via Hästgrundet, 37 % via Gertruds och 23 % via fisklederna. Vattenståndet i Larsmo-Öjasjön vid Storströmmen och havsvattenståndet (N 60 - systemet) år 2010 presenteras grafiskt i figur 7. Larsmo-Öjasjöns reglering ändrades fr.o.m på så sätt att målnivån ligger enligt N 60 -systemet mellan cm, vilket är ca 15 cm högre än tidigare. Efter den nederbördsfattiga januarimånaden underskreds målnivån under åtta dagar i slutet på februari. I juni-juli och i början av augusti sjönk nivån under målnivån sammanlagt under 27 dagar. Detta berodde dels på den torra perioden i juli. Målnivån överskreds inte under år Underskridningarna av målnivån år 2010 (35 d, 10 %) var mindre än under åren (<10 cm 21%) (Aaltonen m.fl. 2006).

10 8 Figur 6. Den månatliga avtappningen från Larsmosjön via Hästgrundet och Gertruds samt fisklederna (Gertruds, Storströmmen och Bågast) år 2010 och medelvärdena för långtidsperioden ( ). Figur 7. Vattenståndet i Larsmo-Öjasjön vid Storströmmen och havsvattenståndet år Av figuren framgår även avtappningarna från Hästgrundet, Gertruds och fisklederna.

11 9 4 Resultat angående vattenkvaliteten och tolkning av dessa 4.1 Undersökningsmaterialet Vid tolkningen används de undersökningsresultat från Larsmosjön som Nab Labs Oy har tagit och analyserat, samt de resultat från Öjasjön som Ab Kokkola Power Oy har tagit (bilagor 3 4). Från Öjasjöns prov har man fastställt temperaturerna samt syre med fältanalysatorer och övriga analyser har utförts vid Maintpartner Oy förutom tot-p, PO 4 -P, tot-n, och a-klorofyll som de har låtit analyseras vid Södra Österbottens ELY-central. Vinterproverna togs under istäcket i februari mars. Under perioden med öppet vatten var provtagningstillfällena tre, varav två under den egentliga tillväxtperioden och ett i september oktober. En förteckning över använda metoder finns i bilaga 11 (Nab Labs Oy och Maintpartner Oy).Inga prov togs från Öjasjön i oktober år I Larsmosjön finns nio provtagningspunkter, varav fyra finns i de åar som mynnar ut i Larsmosjön (Kovjoki å L 1, Purmo å L 2, Esse å L 3 och Kronoby å L 4), två intill dammluckorna (Gertruds L 5 och Fårholmsströmmen L 6A), en i Larsmosjöns hölja (Kalvholmsfjärden = Korsskäret L 9) och två i fjärdarna i Larsmosjön vid Hästöfjärden (Mörtgrundet L 10) och Gloskärsfjärden (L 11). I Öjasjön finns sju provtagningspunkter, varav en finns i kanalen som leder till Larsmosjön (Ö 7), en i Boholmskanalen som förbinder Bredviken och Bysundet (Ö 2) och fem i fjärdarna i Öjasjön (Jouxfjärden Ö 1, södra Bredviken Ö 3, norra Bredviken Ö 4, Bysundet Ö 5 och Träskminnsviken Ö 6) (figur 1). Till rapporten bifogas även fabrikernas och stadens råvattenresultat från Larsmosjön (UPM Kymmene Abp), från Öjasjön (Ab Kokkola Power Oy) och från Esse å (Jakobstads Vatten) från år 2010 (bilagorna 5 7). 4.2 Åarna som mynnar ut i Larsmo-Öjasjön år Vattenkvaliteten i åarna Esse ås betydelse är med tanke på Larsmo-Öjasjön större än de andra åarnas, eftersom vattenföringen i Esse å utgör ungefär hälften av åarnas sammanlagda vattenföring. Vattendragets sjöar utjämnar och förbättrar vattenkvaliteten i Esse å (tabell 1 s. 3, figur 5 och bilaga 1). Åvattnen är sura, mörka och järn- och näringshaltiga. Vattenkvaliteten har i allmänhet varit sämst i Kovjoki å och bäst i Esse å. Under år 2010 var vattenkvaliteten i alla Larsmo-Öjasjös tillrinningsåar bättre än normalt troligtvis på grund av att flödena var mindre än normalt under början av året. Purmo ås vatten hade i medeltal högsta halten av fast substans (12,7 mg/l) och kväve (1300 µg/l). Vattnet i Kovjoki å var lika kväverik men hade i genomsnitt den högsta halten av järn (6,3 mg/l). Vattnet i Kronoby å var mörkast (260 mg P/l) och hade högsta fosforhalten (67 µg/l). Något så när fosforrikt var även vattnet i Kovjoki å. Vattnet i Esse å uppvisade de bästa värdena gällande alla parametrar. Vattnet i Kovjoki å var som surast i maj (ph 4,8). Vattnet i Purmo å var förutom i maj ännu surare i oktober (ph 4,7) (figur 8). Vattnets alkalinitet i bägge dessa åar förblev under bestämningsgränsen (0,02 mmol/l) i maj och oktober. Buffertförmågan i Kro-

12 10 noby å var försvarlig i maj. De bästa förhållandena gällande ph och alkalinitet var i augusti. I Esse å var ph-värdet som lägst i maj 6,3 och vattnets buffertförmåga var minst nöjaktig under alla provtagningsomgångar. Figur 8. Åvattnets surhetsgrad och alkalinitet (buffringsförmåga) vid de olika provtagningstillfällena år De högsta halterna av fast substans uppmättes i maj eller oktober i alla åar och de lägsta i mars förutom i Purmo å, där den lägsta halten av fast substans uppmättes i augusti (figur 9). Vattnets färg var brunast i augusti, då åarna även hade den högsta järnhalten med undantag av Esse å. Kuva 9. Åvattnets fastsubstans- och järnhalt samt färg vid de olika provtagningstillfällen år Fosforhalten var som högst i Kovjoki å i mars och augusti, i Purmo å i mars, i Kronoby å i augusti och Esse å i maj. Kovjoki å var den högsta kvävehalten i oktober, och Kronoby och Esse å de högsta halterna i maj. De högsta kvävehalterna som uppmättes fanns i Kovjoki och Purmo å (1 500 µg/l). Esse å klassificerades som eutrof på

13 11 basen av fosfor (medeltal 29 µg P/l) och de övriga åarna klassades som mycket eutrofa. Figur 10. Åvattnens fosfor- och kvävehalt vid de olika provtagningstillfällena år Ämnesflödet Ämnesflödet från åarna till Larsmosjön liksom flödet ut till havet via Gertruds, Hästgrundet och fisklederena uträknades på årsnivå utgående från kontrollresultaten (n = 4). Ämneshalterna multiplicerades med medelvattenföringen under tre månader (bilaga 8). Andelen (%) av de olika åarna med avseende på vattenföringen och ämnesflödet till Larsmosjön under år 2010 presenteras i figur 11. Av den sammanlagda vattenmängden från åarna år 2010 (29,5 m 3 /s) kom lite under hälften från Esse å, drygt en femtedel från både Purmo å och Kronoby å och knappt en tiondedel från Kovjoki å (figur 11). Figur 11. Andelen av vattenföring och ämnesflöde år 2010 från de olika åarna som mynnar ut i Larsmosjön.

14 12 Ämnesflödet till sjön Ämnesflödet till Larsmosjön via åarna bestod år 2010 av ton fast substans, 42 ton fosfor och 990 ton kväve (bilaga 9). När det gäller flödet av fastsubstans, fosfor och kväve till Larsmosjön via åarna kom över en tredjedel från Esse å (figur 11). Från Purmo å kom en tredjedel av den fasta substansen och en fjärdedel av näringsflödet. Av det totala näringsflödet kom en femtedel av den fasta substansen, en tredjedel av fosfor och en fjärdedel av kväve från Kronoby å. Näringsflödet i Kovjoki å var ungefär en tiondedel av det totala näringsflödet från åarna. Esse ås belastning på sjön var klart mindre och Kronoby ås belastning högre än vad dess andel var av vattenföringen. Åarnas ämnesflöde följer väl variationerna i vattenflödet (figur 12). Flödet av näringsämnen har varit störst åren 1992 och 2008, då även vattenflödena har varit störst (totalt 42 m 3 /s). Flödet av fastsubstans var under år 2001 lite högre än under år 1992 och Under år 2002, då vattenflödena i åarna var mindre än något annat år efter år 1990, var även ämnesflödet mindre. År 2010 var åarnas medelflöden och ämnesflöden en aning mindre än normalt. Flödet ut i havet År 2010 var medelflödet från Larsmosjön ut i havet 24,1 m 3 /s vilket är en aning mindre än medelvärdet under den långa tidsperioden ( : 25,4 m 3 /). Ämnesflödet från Larsmosjön till havet på basis av undersökningen av Larsmosjön bestod år 2010 av ton fast substans, 23 ton fosfor och 720 ton kväve (bilaga 9). År 2010 var vattenflödet och näringsflödet från Larsmosjön till havet i genomsnitt mindre än de genomsnittliga ämnesflödena under och 2000-talet. På basen av siffrorna transporterades betydligt mer fastsubstans och näringsämnen in till sjön än vad som transporterades bort från sjön genom avtappningar. Över hälften av den fasta substansmängden och under hälften av fosformängden som kom dit med åarna lämnade kvar i sjön.

15 13 Figur 12. Vattenmängden och ämnesflöden från åarna till Larsmosjön (figurerna till vänster) och från sjön ut i havet (avtappningarna och fisklederna, figurerna till höger) under åren (Märk: flödena från fisklederna är beräknade från och med år 1996).

16 Vattenkvaliteten i Larsmosjön år Vintern Temperaturen i Larsmosjön varierade i mars mellan 0,4 4,6 C. Sjövattnet var kraftigast skiktat i Kalvholmsfjärden (L 9), där det bottennära vattenskiktet var varmast. Även i Gertruds (L 5) och Mörtgrundet (L 10) var det bottennära vattnet klart varmare (3,2 C) än ytvattnet (figur 1 s. 4, bilaga 3.1). I mars var Larsmosjöns vatten inte speciellt surt. Vattnets ph varierade mellan 6,2 6,6 (figur 13). Alkaliniteten alltså vattnets buffertkapacitet var åtminstone nöjaktig och god i ytvattnet på alla punkter. Figur 13. Surheten och alkaliniteten (buffertkapaciteten) i Larsmosjöns yt- (1 m) och bottenvatten (-1 m) vintern Figur 14. Syrets mättnadsgrad i Larsmosjöns yt- (1 m) och bottenvatten (-1 m) vintern Vid Larsmosjöns djupaste punkt vid Kalvholmsfjärden (L 9) var syresituationen i det bottennära vattnet dålig i mars (mättnadsgrad 2 %, figur 14), som situationen även har varit under flera övriga vintrar. Vid fem meters djup var mättnadsgraden ännu 32 %. På grund av den dåliga syresituationen hade aluminium, mangan och järn lösts upp i vattnet och halterna i det bottennära vattenskiktet var höga (2,9, 3,3 och 9,0 mg/l). Även vid Gertruds (L 5) och Mörtgrundet (L 10) hade syresituationen försämrats en aning i det bottennära vattenskiktet (mättnadsgrad. 46 och 58 %). Syresituationen i ytvattnet var ganska bra (mättnadsgrad %) på alla punkter. Vattens färg varierade i mars mellan mg Pt/l och järnhalten mellan 0,87 9,0 mg/l. Bägge parametrars högsta värden uppmättes i Kalvholmsfjärdens (L 9) bottenskikt (-1 m) på grund av den dåliga syresituationen (figur 15). Det ljusaste vattnet uppmättes i Gloskärsfjärden (L 11) i det bottennära skiktet (-1 m) och det järnfattigaste vattnet uppmättes både vid Mörtgrundet (L 10) och i Kalvholmsfjärden (L 9) i ytvattnet (1 m).

17 15 Figur 15. Färgtalet och järnhalten i Larsmosjöns yt- (1 m) och bottenvatten (-1 m) vintern Under vintern var den genomsnittliga fosforhalten i vattnet i Larsmosjön 19 µg/l och kvävehalten i ytvattnet 730 µg/l, och i bottenvattnet 26 µg P/l och 970 µg N/l (figur 16). De högsta näringsämneshalterna i vattnet (36 µg P/l och µg N/l) uppmättes i Kalvholmsfjärdens (L 9) bottenskikt (-1 m). Det fanns ungefär lika mycket fosfor i vattnet i punktens mellanskikt (5 m). Minst näring fanns det i (1 m) ytvattnet vid Mörtgrundet (L 10) och Gloskärsfjärden (L 11). Minst fosfor (16 µg/l) fanns det ändå i ytvattnet vid Kalvholmsfjärden (L 11). Figur 16. Fosfor- och kvävehalten i Larsmosjöns yt- (1 m) och bottenvatten (-1 m) vintern Perioden med öppet vatten I slutet av maj varierade temperaturen i ytvattnet i Larsmosjön mellan 9,5-15 C (bilaga 3.2). I augusti hade sjöns vatten värmts upp till cirka 20 C, och i början av oktober hade temperaturen i vattnet sjunkit till 8 C (bilagor 3.3 och 3.4). Vid alla punkter hade hela vattenpelaren en jämn temperatur och var nästan homogent för alla parametrar under provtagningsomgångarna i augusti och oktober. I Larsmosjön varierade ph-värdena i hela vattenpelaren inom intervallet 5,6 7,2 och alkalinitetsvärdena inom intervallet 0,03 0,18 mmol/l (figur 17 18). I maj var vattnet mest surt och uppvisade lägst buffringsförmåga. Vid Fårholmsströmmen (L 6) var ph-värdet lägst och vattnets buffringsförmåga var dålig. På alla övriga provtagningspunkter var vattnets surhet åtminstone ph 6 och buffringsförmågan försvarlig.

18 16 Både i augusti och oktober varierade surheten och alkaliniteten en aning mellan punkterna förutom vid Fårholmsströmmen, där var ph-värdet (6,2) och alkaliniteten (0,06 mmol/l) i oktober betydligt lägre än på de övriga punkterna. Buffringsförmågan klassades som nöjaktig vid de övriga punkterna under bägge provtagningsomgångar. Figur 17. Surhetsminimi och -maximi (n = 3) för Larsmosjöns yt- (1 m) och bottenvatten (-1 m) under perioden med öppet vatten Figur 18. Alkalinitetsminimi och -maximi (n = 3) för Larsmosjöns yt- (1 m) och bottenvatten (-1 m) under perioden med öppet vatten Syreförhållandena var stabila i ytvattnet under perioden med öppet vatten på alla punkter ( %), men vid Gertruds (L 5) och Kalvholmsfjärden (L 9) fanns det en lindrig syrebrist i bottenvattnet under augustis provtagningsomgång (55 % och 54%). I maj var syresituationen på alla provtagningspunkter bäst. Då fanns det en övermättnadssituation av syre i ytvattnet vid Gertruds (L 5), Fårholmsströmmen (L 6A) och Mörtgrundet (L 10). Medelvärdena för färg (komparator) och järn (ca 95 mg Pt/l och 1,5 mg Fe/l) var i Larsmosjön relativt jämna vid alla punkter. Endast vid Fårholmsströmmen (L 6) var medeltalen betydligt högre (115 mg Pt/l ja 2,1 mg Fe/l) än på andra platser. Vid punkten uppmättes de högsta värdena för bägge parametrar under alla provtagningsomgångar. De näst högsta medelvärdena uppmättes vid Kalvholmsfjärden (L 9) och vid Gloskärsfjärden (L 10). De högsta färgvärdena och järnhalterna uppmättes i oktober och de lägsta i maj.

19 17 Figur 19. Medelvärdena (n =3) för färg (komparator) och järnhalten i yt- (1 m) och bottenvattnet (-1 m) i Larsmosjön under perioden med öppet vatten Fosforhalten i Larsmosjön var under perioden med öppet vatten betydligt högre (30 µg P/l) än under vintern, men kvävehalten var under perioden med öppet vatten ungefär på samma nivå som i yt- och bottenvattnet under vintern (ca. 860 µg N/l) (figur 16 s. 15 och figur 20). Medelvärdena för näringsämnena var relativt jämna på alla punkter, förutom i Fårholmsströmmen (L 6) där den genomsnittliga kvävehalten var högre (1 030 µg N/l). Gertruds (L 5) hade de lägsta fosformedelhalterna, men kvävehalten var ännu en aning lägre vid Mörtgrundet (L 10). Oftast var fosforhalterna som högst i oktober och lägst i maj. Kvävehalterna var som lägst under augustis provtagningsomgång. Den högsta kvävehalten uppmättes vid Fårholmsströmmen (L 6, µg/l) i oktober och den högsta fosforhalten (37 µg/l) vid Kalvholmsfjärden (L 9) i oktober samt i bottenvattnet vid Gloskärsfjärden (L 11) både i augusti och i oktober. På basen av fosforhalterna klassificerades Larsmosjön som eutrof. Figur 20. Medelvärdena (n = 3) för fosfor- och kvävehalten i yt- (1 m) och bottenvattnet (-1 m) i Larsmosjön under perioden med öppet vatten 2010.

20 18 Under perioden med öppet vatten varierade klorofyllhalterna mellan 3,1 13 µg/l. Medeltalen under sommaren varierade tämligen mycket mellan de olika punkterna (7,8 10 µg/l) (figur 21). Maximivärdena för klorofyll uppmättes vanligtvis i augusti (11 13 µg/l), men vid Gertruds (L 5) var klorofyllhalten i oktober en aning högre än i augusti och i Gloskärsfjärden var maximivärdet redan i maj. Klorofyllhalten är ett mått på Figur 21. Medel- och maximivärden (n=3) för a-klorofyllhalten (0-2 m) i Larsmosjön under perioden med öppet vatten mängden svävande alger, eller växtplankton, som i sin tur visar eutrofieringsgraden av vattnet. Enligt eutrofieringsklassificeringen, som beräknats på basen av medelvärdena, hörde Larsmosjön sommaren 2010 till klassen lindrigt eutrof, alltså till samma klass som året tidigare. På basis av kontrollresultaten och resultaten från provtagningar vid simstränder var vattnet i Larsmosjön ur hygienisk synvinkel av god badvattenkvalitet (bilaga 9, Pietarsaaren sosiaali- ja terveysvirasto 2010). 4.4 Vattenkvaliteten i Öjasjön år Vintern Temperaturen i Öjasjön varierade i mars mellan 0,3 och 3,5 C (bilaga 5). I Bysundsvikens bottenhölja (Ö 5) förekom en svag temperaturskiktning (figur 1 s. 4, bilaga 4.1). Skillnaden mellan yt- och bottenvattnen var 2,0 C. Öjasjöns ytvatten var inte särskilt surt i mars och variationerna i ph-värdena var små (ph 6,4 6,6; figur 22). Det suraste vattnet uppmättes i bottenvattnet i Bredvikens norra del (Ö 4 ph 5,0). Alkalinitetsvärdena varierade på vintern mellan <0,02 0,31 mmol/l. Vattnets buffringsförmåga var på alla övriga punkter i Öjasjön nöjaktig förutom i bottenvattnet i Bredvikens norra del (Ö 4) där den var under detektionsgränsen (<0,02 mmol/l). Jouxfjärden (Ö 1) hade det högsta ph-värdet och buffringsförmågan var god. Figur 22. Surhet och alkalinitet i Öjasjöns yt- (1 m) och bottenvatten (-1 m) under vintern 2010.

21 I mars fanns det relativt bra med syre i ytskiktet vid alla punkter. Syresituationen i ytvattnet var som bäst vid Jouxfjärden (Ö 1, mättnadsgrad 84 %). I ytvattnet vid Bysundet (Ö 5) fanns det någotsånär med syre (mättnadsgrad 60 %) men i bottenskiktet (6 8 m) förekom ett tydligt syreunderskott (mättnads% 44 23) (figur 23). Syresituationen i bottenhöljorna (5 8 m) var betydligt bättre (mättnads% 48 46) i Bredvikens norra del (Ö 4) än vid Bysundet (Ö 5). 19 Figur 23. Syremättnadsgraden i Öjasjöns yt- (1 m) och bottenskikt (-1 m) under vintern Det är stora skillnader i färg- och järnhalterna mellan punkterna i Öjasjön. I Bredvikens norra del (Ö 4) var vattnet ljusast och innehöll minst järn (20 70 mg Pt/l och 0,36 1,5 mg Fe/l) (figur 24). Bysundets (Ö 5) bottenvatten var mörkast och innehöll mest järn (5 och 8 m 150 Pt/l; 4,0och 3,9 mg Fe/l). Lika mörkt vatten fanns även vid Jouxfjärden (Ö 1), i Boholmens kanal (Ö 2) och i Träskminnsviken (Ö 6). Figur 24. Färg (HACH) och järnhalt i Öjasjöns yt- (1 m) och bottenskikt (-1 m) under vintern I mars kunde man i Öjasjöns provtagningspunkter se samma fördelning av näringsämneshalter som färg- och järnvärdena. I Bredvikens norra del (Ö 4) var både fosfor- och kvävehalterna (8 24 µg P/l och µg N/l) de lägsta. Surheten i bottenskiktet vid provtagningspunkten osakade utfällning av fosfor (-1 m 8 µg P/l). Det fanns mest näringämnen vid Bysundet (Ö 5) i botten- och mellanskiktet (49 och 70 µg P/l, och µg N/l).

22 20 Figur 25. Fosfor- och kvävehalterna i Öjasjöns yt- (1 m) och bottenskikt (-1 m) under vintern Perioden med öppet vatten I maj varierade vattentemperaturen i Öjasjön mellan C och vid de djupare punkterna härskade en lindrig temperaturskiktning (bilaga 4.2). I augusti hade vattnet värmts upp till ca 15 C (bilaga 4.3) och hela vattenpelaren hade en något sånär jämn temperatur. Under perioden med öppet vatten varierade Öjasjöns ph-värden mellan 5,4 7,2 och alkaliniteten mellan 0,08 0,22 mmol/l (figur 26 27). I maj var vattnet som mest surt (ph 5,5 6,6) och endast ytvattnet i Bredvikens norra del hade ett betydligt högre ph-värde (ph 7,2). Även buffringsförmågan var lägre i maj (0,08 0,17 mmol/l) än i augusti. I Boholmskanalen (Ö 2) var vattnet mest surt och buffringsförmågan försvarlig i maj. Även vid Jouxfjärden (Ö 1) och i både yt- och mellanskiktet i Bysundet klassades buffringsförmågan som försvarlig i maj. I augusti var ph- och alkalinitetsförhållandena relativt likartade på alla punkter. Vattnets buffringsförmåga klassificerades oftast som nöjaktig. Figur 26. ph-minimi och maximi (n = 2) i Öjasjöns yt- (1 m) och bottenvatten (-1 m) under perioden med öppet vatten Syresituationen i Öjasjön var god både i maj- och augusti, men i Boholmskanalen (Ö 2, mättnads% 68) samt i Bysundets bottenvatten (Ö 5, mättnads% 63) fanns ett lindrigt syreunderskott.

23 21 Figur 27. Alkalinitetsminimi och -maximi (n = 2) i Öjasjöns yt- (1 m) och bottenvatten (-1 m) under perioden med öppet vatten Vattnets färg och järnhalter vid provtagningspunkterna i Öjasjön skiljde sig tydligt ifrån varandra. I Bredviken (Ö 3 och Ö 4) var vattnet ljusast och medelvärdena för järn klart lägre (ca 50 mg Pt/l och 1 mg Fe/l). Det i medeltal mörkaste och mest järnhaltiga vattnet uppmättes i Jouxfjärden (Ö 1), Bysundet (Ö 5) och kanalen till Larsmosjön (Ö 7) ( mg Pt/l och ca 2,5 mg Fe/l) (figur 28). Vattnet i Boholmskanalen (Ö 2) var en aning järnrikare, men vattnet var ljusare än på den föregående punkten. Både i maj och i augusti fanns det mörkaste vattnet vid Jouxfjärden (Ö 1; 100 och 200 mg Pt/l) och den högsta järnhalten (3,9 mg/l) fanns i augusti i Bysundets (Ö 5) bottenvatten. Figur 28. Medelvärdena (n = 2) för färg och järnhalten i Öjasjöns yt- (1 m) och bottenvatten (-1 m) under perioden med öppet vatten Fosforhalten i Öjasjön under perioden med öppet vatten varierade mellan µg/l och kvävehalterna mellan µg/l. Fosfornivån var en aning högre och kvävenivån lägre under perioden med öppet vatten jämfört med vintern (figurerna 25 och 29). I Bredviken (Ö 3 och Ö 4) var halterna av näringsämnen i genomsnitt lägst (ca 25 µg P/l och 680 µg N/l). Det näringsrikaste vattnet fanns vid Jouxfjärden (Ö 1), i Boholmens kanal (Ö 2), Bysundet (Ö 5) och kanalen till Larsmosjön (Ö 7) (ca 45 µg P/l och 950 µg N/l). De högsta fosforhalterna uppmättes i augusti och de högsta kvävehalterna i maj. På basen av fosforhalten klassificerades Öjasjön som eutrof.

24 22 Figur 29. Medelvärdena (n = 2) för fosfor- och kvävehalten i Öjasjöns yt- (1 m) och bottenvatten (-1 m) under perioden med öppet vatten Under perioden med öppet vatten år 2010 varierade klorofyllhalterna i Öjasjön mellan 7,7 18 µg/l. Bysundet (Ö 5: medeltal 13 µg/l) var mest eutrof och Jouxfjärden (Ö 1) var nästan lika eutrof (12 µg/l) (figur 30). Bredviken (Ö 4) och Träskminnsviken (Ö 6) var lika eutrofa. Maximivärdena för klorofyllhalten uppmättes i augusti vid två punkter. På basen av klorofyllhalterna klassificerades Bysundet (Ö 5) och Jouxfjärden (Ö 1) som eutrofa, och de övriga två punkterna som lindrigt eutrofa. Under perioden med öppet vatten var Öjasjön år Figur 30. Medel- och maximivärdena (n = 3) för a-klorofyllhalten (0-2 m) i Öjasjön under perioden med öppet vatten mer eutrof än föregående sommar, men saknandet av oktobers provtagning påverkar även medelvärdena. Sommarens maximivärden för klorofyll var också högre än föregående sommars, med undantag för Träskminnsviken (Ö 6). Till sin hygieniska kvalitet hade Öjasjön gott badvatten både på basis av kontrollresultaten samt på basis av resultaten från provtagningarna vid Bredviken och Öja simstrand (bilaga 9) (Maintpartner Oy 2010). Sjöskabb, som ställde till med besvär för badare, förekom i början av 1990-talet vid Hickarö och Bredviken. Snäckor fungerar som mellanvärdar för sjöskabb och dessa förekom speciellt i sjöns norra och östra delar (Aaltonen 1992 och Storbacka 1994). Under sommaren 2010 inkom inga anmälningar om besvär av sjöskabb i Öjasjön (e-postmeddelande hälsoinspektör Kontinaho ). 4.5 Vattenkvalitetens utveckling i Larsmosjön och Öjasjön Utvecklingen av vattenkvaliteten i Larsmosjön och Öjasjön granskas nedan på basis av vattenkvalitetsresultaten från ytvattnet (1 m, förutom syre -1 m) i båda sjöarnas djupa punkter (L 9, L 10, L 11 och Ö 4, Ö 5). Variablerna som granskas är: surhet, alkalinitet, syremättnad (endast vinter), färg, järn, fosfor, kväve och klorofyll (endast perioden med öppet vatten). I figurerna presenteras vinterresultaten (mars, n = 1) och medeltalen för perioden med öppet vatten (n = 3) skilt sedan år I fråga om surhet och alkalinitet har minimivärdena för perioden med öppet vatten varje år pre-

25 23 senterats. Vintern år 2007 kunde inga prov från Öjasjön fås, så resultaten fattas från figurerna Larsmosjön Surhet (figur 31) Vintertid minskade surhetsgraden i Larsmosjöns vatten från 1980-talet och fram till år 1996 från ca ph 6,0 till nästan neutralt, men under vintrarna sjönk ph-värdet återigen till ph 6,0. Efter det minskade surheten igen till omkring ph 6,5, och har under 2000-talet varierat på båda sidor om ph 6,5 på de två övriga punkterna i Larsmosjön förutom i Kalvholmsfjärden, där man vintrarna år 2007 och 2008 har uppmätt de lägsta ph-värdena under hela uppföljningsperioden (ph 4,7 och 5,3). Vintern 2009 återgick ph-värdet i ytvattnet tillbaka till den normala nivån (ph 6,3) men i det bottennära vattnet var ph närmare 4,5. Under vintern 2010 var även bottenvattnets ph 6,5. Figur 31. Ytvattnets (1 m) surhetsgrad under vintern och surhetsminimivärde under perioden med öppet vatten i Larsmosjön åren Under 1980-talet steg surhetsminimivärdena för öppet vatten från ph 5,2 till 6,5, men under 1990-talet sjönk minimivärdena igen till ca ph 5,5. Efter år 1997 har phminimivärdena för perioden med öppet vatten på nytt stigit till ph 6,5, men under sommaren 2007 uppmättes ph-värden (5,3 5,4), som var lika låga som i början av uppföljningsperioden. Till följd av den torra sommaren och regniga hösten var vattnet extremt surt i november-december år 2006, då man inte tar kontrollenliga prov. De låga ph-värdena under vintern 2006/2007 syntes i Kalvholmsfjärden ännu i minimivärdena i proven under vintern och ännu under perioden för öppet vatten. Vattnet i Gloskärsfjärden var ovanligt surt även i maj 2004 (ph 5,7). Larsmosjöns vatten har i allmänhet varit mest surt i Gloskärsfjärden och minst surt i Mörtgrundet. Under perioden med öppet vatten år 2010 var minimivärdena över ph 6,0 vid dessa punkter. Alkalinitet (figur 32) Under 1980-talet varierade vattnets buffringsförmåga t o m kraftigt i Larsmosjön mellan olika vintrar, men under 1990-talet har den legat relativt stabilt vid 0,2 mmol/l, d v s mellan nöjaktigt och gott. Under början av 2000-talet förbättrades buffringsför-

26 24 mågan en aning. Sedan början av 1990-talet har buffringsförmågan på vintern oftast varit sämst i Kalvholmsfjärden, men i allmänhet har den hållits på en nöjaktig nivå. Vintern 2007 och 2008 var buffringsförmågan dålig (<0,02 och 0,05 mmol/l) liksom ph-värdena. Vintern år 2009 återgick provtagningspunktens alkalinitet i ytvattnet till en normal nivå och vintern 2010 klassades buffringsförmågan på alla tre punkter som klart god. Under åren och åren var minimivärdena för alkalinitet för perioden med öppet vatten åtminstone på en nöjaktig nivå. Under övriga år har minimivärdena sjunkit till en försvarlig nivå och i Gloskärsfjärden t o m till en dålig nivå (1991, 1992 och ). Under åren klassificerades buffringsförmågan vid alla tre punkter som dålig när den var som sämst. Under åren var buffringsförmågan under perioden med öppet vatten åtminstone försvarlig, men under år 2007 försämrades den till dålig på grund av surhetsperioden den föregående vintern. Därefter har buffringsförmågan vid Kalvholmsfjärden varit åtminstone försvarlig och på de övriga punkterna nöjaktig under perioden med öppet vatten. Figur 32. Ytvattnets (1 m) alkalinitet under vintern och alkalinitetsminimivärde under perioden med öppet vatten i Larsmosjön åren Syre (figur 33) Vattnets syremättnadsgrad i höljorna (- 1 m) i Larsmosjön varierar mycket mellan olika vintrar. I Kalvholmsfjärden har den nästan varje vinter varit sämst. Under 1990-talet försämrades syremättnadsgraden i det bottennära vattenskiktet vid Kalvholmsfjärden betydligt och från och med år 1996 var syremättnadsgraden dålig (mättnadsgrad 2 20 %) under alla år förutom år 2002 och 2004, då syreförhållandena hölls på en rimlig nivå. Syresituationen vid Kalvholmsfjärden var extremt dålig vintern Bottnens syretillstånd har i allmänhet varit bäst i Gloskärsfjärden. Figur 33. Syremättnadsgraden i Larsmosjöns bottenvatten (-1 m) vintrarna

27 25 Under perioden med öppet vatten hålls syretillståndet oftast på en god nivå också i det bottennära vattenskiktet i Larsmosjön. Det har dock förekommit undantag, så som i augusti 1992, 1997 och 2006 i Kalvholmsfjärden (L9 mättnad 30, 13 och 5 %). I rapporten Förändringar i Larsmosjös vattenkvalitet åren (Luodonjärven vedenlaadun muutokset , Kalliolinna mm 2010), där förändringarna i vattenkvaliteten under perioderna och jämfördes, konstaterades att det finns tydliga skillnader i syresituationen mellan de olika provtagningspunkterna i det bottennära vattnet (-1 m) vid Larsmosjöns djupa punkter (L9 L11). Syrehalten är som sämst vid Kalvholmsfjärden (L9), där har även situationen tydligt förvärrats. Vid Mörtgrundet (L10) och Gloskärsfjärden (L11) har syresituationen förblivit stabil och närmast på nöjaktig nivå. Syresituationen i det bottennära vattnet (-1 m) varierar dock årligen i djuphöljörna i sjöar, till skillnad från älvvatten. Inga förändringar har skett i syrehalten i det vatten som avtappas från Larsmosjön (L5 L6). Det vatten som avtappas från Kalvholmsfjärden (L9) ut i havet via Gertruds (L5) var ändå en aning mera syrefattigt än vattnet från Hästgrundet (L6) och variationen var större. Variationen har minskat vid Gertruds under den senare perioden (Kalliolinna mm 2010). Färg (figur 34) I början av 1990-talet varierade vattnets färg mycket vintertid. Från år 1995 till år 2002 ökade färgvärdena (ca mg Pt/l). Endast under den nederbördsfattiga vintern 2003 var vattnet ovanligt ljust. Larsmosjöns vatten har vanligen varit mörkast i Kalvholmsfjärden, där vattnet var ytterst mörkt vintern 2007 och 2008 (180 mg Pt/l). Under de senaste två vintrarna har Larsmosjöns vatten återigen varit ljusare. Under perioden med öppet vatten är vattnet i medeltal något mörkare än på vintern och det förekommer inga större skillnader mellan de olika punkterna. I början av 1990-talet blev vattnet först mörkare och blev sedan återigen ljusare under åren Därefter har vattnet igen blivit mörkare ända till år 1999, då det var ca 150 mg Pt/l. Därefter har vattnet i Larsmosjön blivit ljusare och var under perioden med öppet vatten år 2003 och 2007 cirka 100 mg Pt/l. Under perioden med öppet vatten var vattnet igen mörkare år 2008 och ljusare under de senaste två vintrarna. Figur 34. Ytvattnets (1 m) färg (komparator) under vintern och färgmedelvärde under perioden med öppet vatten i Larsmosjön åren

28 Järn (figur 35) 26 I fråga om järnhalterna i Larsmosjöns vatten förekom det stora skillnader mellan olika vintrar fram till år Efter detta har järnhalten i vattnet vid Mörtgrundet och Gloskärsfjärden varierat mellan 0,5 och 1,0 mg/l. I Kalvholmsfjärden har halten under flera vintrar varit betydligt högre. Även Kalvholmsfjärdens färg har varit på samma nivå som de övriga punkterna de senaste två vintrarna. De genomsnittliga järnhalterna (ca 1,5 mg/l) under perioden med öppet vatten är betydligt högre än järnhalterna under vintern (ca 1,0 mg/l). De tre punkterna skiljer sig inte särskilt mycket ifrån varandra i fråga om järnhalten, men i Kalvholmsfjärden har järnhalterna ofta varit de högsta, liksom även under vintrarna. Speciellt järnrikt var vattnet i Larsmosjön under 1993 under perioden med öppet vatten. I fråga om de genomsnittliga halterna för järn kunde man tidigare iaktta en vågrörelse vid skiftet avt och 1990-talet. Sedan dess har järnhalterna varit på en lägre nivå än tidigare (i medeltal 1,0 2,0 mg/l) och sjunkit en aning. Under de tre senaste åren har järnhalten i Larsmosjön, under perioden med öppet vatten, dock stigit till närmare 2 mg/l. Figur 35. Ytvattnets (1 m) järnhalt under vintern och järnmedelvärde under perioden med öppet vatten i Larsmosjön åren Fosfor (figur 36) Under vintrarna på 1980-talet var fosforhalterna i Larsmosjön höga och varierade mycket kraftigt från år till år. Mycket höga halter uppmättes vintrarna vid alla tre punkter. Under 1990-talet sjönk halterna fram till 1997 till en tredjedel av sitt forna värde (60 20 µg/l) och de årliga variationerna avtog. I början av 1990-talet var fosforhalten i Kalvholmsfjärden (45 µg/l) betydligt högre än vid de två övriga punkterna (35 µg/l). Under det nederbördsfattiga året 2003 var fosforhalten exceptionellt låg (18 µg/l) och har därefter varit lite drygt 20 µg/l förutom i Kalvholmsfjärden, där fosfornivån har stigit till över 30 µg/l men återgick vintern 2009 till samma nivå som de övriga punkterna. Fosfornivån sjönk under 20 µg/l vid alla tre punkter vintern Den genomsnittliga fosforhalten i Larsmosjöns vatten är nästan dubbelt högre (ca 40 µg/l) under perioden med öppet vatten än under vintern och skillnaderna mellan de olika punkterna är små. Fram till år 1995 var fosforhalten ungefär 50 µg/l. Medeltalen har varit som lägst till följd av försurningsperioder (ca 30 µg/l) under perioden med öppet vatten åren 1996, 1997 och I början på 2000-talet var fosforhalten en

29 27 aning över 40 µg/l under perioden med öppet vatten, men under de fyra senaste åren har fosforhalten varit under den nivån. På basen av fosforhalten kan Larsmosjön klassas som eutrof. Figur 36. Ytvattnets (1 m) fosforhalt under vintern och fosformedelvärde under perioden med öppet vatten i Larsmosjön åren Kväve (figur 37) Stora variationer förekom i fråga om vinterns kvävehalter under 1980-talet. I början av 1990-talet sjönk och utjämnades halterna på så sätt att Kalvholmsfjärdens kvävehalt var högre än på de två andra punkterna. Sedan vintern 1996 har kvävehalterna ökat fram till sekelskiftet till 900 µg/l. Under vintern år 2003 var kvävehalterna (800 µg/l) på samma sätt som fosforhalterna lägre än normalt, men har efter det varit ca 900 µg/l i Mörtgrundet och Gloskärsfjärden. I Kalvholmsfjärden har stora variationer förekommit under de senaste vintrarna och särskilt under vintern 2007 och 2008 har kvävehalten varit hög (ca µg/). Under de senaste två vintrarna har kvävehalten varit nära samma nivå som på de övriga punkterna. Figur 37. Ytvattnets (1 m) kvävehalt under vintern och kvävemedelvärde under perioden med öppet vatten i Larsmosjön åren Under perioden med öppet vatten var kvävehalterna, speciellt under början av 1990-talet, klart lägre än under vintern men nivån är numera endast lite lägre än under vintern. Den årliga variationen är betydligt mindre än på vintern. Kvävemedelvärdena för perioden med öppet vatten sjönk ( µg/l) från 1980-talet fram till

30 och steg efteråt ända till år Under år 2003 var kvävehalten lägre än vanligt, men i övrigt är den numera ca 850 µg/l. Det förekommer inga nämnvärda skillnader i halterna mellan de olika punkterna, men i allmänhet har medeltalet varit högst i Gloskärsfjärden. Klorofyll (figur 38) Klorofyllmedelvärdena i Larsmosjön varierar kraftigt från år till år, medan skillnaderna mellan punkterna är mindre. Från 1980-talet och fram till år 1994 märktes en tydlig eutrofieringstrend och Larsmosjön förvandlades från en måttligt eutrof till en eutrof sjö. Därefter sjönk eutrofieringsgraden under några år till måttligt eutrof. År 1996 var eutrofieringsgraden den samma som rådde under år I slutet av 1990-talet började sjön åter eutrofieras och under 2000-talet klassificeras den igen som Figur 38. Medelvärdet för a-klorofyllhalten (0-2 m) i Larsmosjön under perioden med öppet vatten åren eutrof. Eutrofieringsgraden var dock lägre under sommaren 2006, 2007, 2009 och Hittills har den mest eutrofa sommaren varit år 2000, då det högsta klorofyllmedelvärdet uppmättes i Gloskärsfjärden (20 µg/l). Både på basis av fosfor- och klorofyllhalten klassificeras Larsmosjön som eutrof. Enligt rapporten Förändringar i Larsmosjös vattenkvalitet åren (Luodonjärven vedenlaadun muutokset , Kalliolinna mm 2010) har medelvärdena för vattenkvalitetsparametrarna i Larsmosjön och åarna som rinner dit, varit på samma nivå mellan referensperiodena och Variationerna i vattenkvaliteten har för nästan alla faktorer, förutom klorofyllhalterna, minskat under den senare referensperioden. Vid Larsmosjöns djupa punkter har klorofyll- och fosforhalterna varit typiska för en eutrof sjö Öjasjön Surhet (figur 39) Under 1980-talet minskade surheten i Öjasjöns vatten vintertid, men under talet återgick sjön till en nivå kring ph 6,0. Vintern 1997 var Öjasjöns vatten surare än någonsin under uppföljningsperioden (ph 5,5 och 5,7). Efter detta minskade sjöns surhetsgrad igen (ph 6,4) fram till år 2003, men sjönk sedan under vintrarna 2005 och 2008 till under ph 6,0. Under de två senaste vintrarna har surheten i Öjasjöns vatten minskat och var vintern 2010 cirka 6,5. Vattnet i Bredviken har ofta varit mer surt än i Bysundet. Även ph-minimivärdena steg under perioden med öppet vatten under 1980-talet, men började sjunka i början av 1990-talet. Under 1990-talet var sjön mest sur under åren 1995 och 1997 (ph 5,3 och 5,5), varefter surhetsgraden har minskat. Under åren 2000, 2003 och 2010 var ph-minimivärdena i Bysundet igen låga. phminimivärdena var exceptionellt låga under perioden med öppet vatten (i maj) år

31 på båda punkterna (ph 5,3 och 5,0). Under perioden med öppet vatten är vattnet surare på Bysundssidan än i Bredviken. Figur 39. Ytvattnets (1 m) surhetsgrad under vintern och surhetsminimivärde under perioden med öppet vatten i Öjasjön åren (Märk: inga prov togs vintern 2007) Alkalinitet (figur 40) Vintertid har alkalinitetsvärdena i Öjasjön varierat mycket från år till år. Under talet förbättrades vattnets buffringsförmåga i likhet med ph-värdet, men under talet började den åter sjunka och var som sämst år Sedan dess har buffringsförmågan varierat och var särskilt dålig vintern På Bredvikssidan är buffringsförmågan betydligt sämre än i Bysundet. Buffringsförmågan har ändå hållits på en nöjaktig nivå i Bredviken, med undantag av vintrarna 1997 och 2008, då vattnets buffringsförmåga bara var försvarlig. Buffringsförmågan i Bysundet har varit god efter år 2000 förutom under vintern 2008, då den var försvarlig. Figur 40. Ytvattnets (1 m) alkalinitet under vintern och alkalinitetsminimivärde under perioden med öppet vatten i Öjasjön åren (Märk: inga prov togs vintern 2007). Minimivärdena för alkalinitet under perioden med öppet vatten steg under talet, men sjönk åter i början av 1990-talet från 0,2 0,1 mmol/l. Under åren var minimivärdena för alkalinitet både i Bredviken och i Bysundet de flesta år endast på en försvarlig nivå. Därefter har minimivärdena hållits på en nöjaktig nivå

32 30 förutom under år 2007 och 2010 vid Bredviken, då buffringsförmågan försämrades till dålig. I fråga om minimivärdena för perioden med öppet vatten skiljer sig inte punkterna nämnvärt ifrån varandra. Syre (figur 41) I det bottennära vattenskiktet i Öjasjöns höljor fanns tillräckligt med syre under senvintrarna ännu i slutet av 1980-talet, även om de årliga variationerna var stora. Under 1990-talet försämrades syretillståndet i mars i Öjasjöns höljor avsevärt. Det bottennära vattenskiktet i Bysundet var nästan syrefritt (<5 %) vintrarna Under 1990-talet var även det bottennära vattenskiktet i Bredviken allt oftare nästan syrefritt. Från och med år 2001 har syretillståndet i det bottennära vattenskiktet klart förbättrats i de båda höljorna i Öjasjön och i mars 2008 var syretillståndet det bästa under hela uppföljningsperioden. Vintern 2009 var syresituationen dålig i bägge höljor och mycket Figur 41. Syremättnadsgraden i det bottennära vattenskiktet (-1 m) i Öjasjön vintern (Märk: inga prov togs vintern 2007). dålig i Bysundet. Vintern 2010 var syresituationen än aning bättre än föregående vinter. Även under perioden med öppet vatten under 1990-talet har syremättnadsgraden tidvis legat under 10 % i det bottennära vattenskiktet i Bysundet i slutet av skiktningsperioderna (t.ex. 1993, 1994, 1996 och 1997). Under 2000-talet har syretillståndet ofta hållits på en god nivå. De sämsta syreförhållandena i det bottennära skiktet i Bysundet uppmättes i augusti 2002 (mättnadsgrad 19 %). Under samma tid fanns lite mer syre i vattnet i den norra delen av Bredviken (mättnadsgrad 45 %). De sämsta syreförhållandena i Bredviken under tiden med öppet vatten har uppmätts i maj 2001 (mättnadsgrad 36 %) samt i maj och augusti 2006 (mättnadsgrad 39 %). Under åren har syresituationen varit ganska god i de båda höljorna. Färg (figur 42) Vintertid är vattnet betydligt mörkare och variationerna i färg större i Bysundet än i Bredviken. Färgen på vattnet i Öjasjön har varierat mycket. Under vintern 1999 var färgvärdena i Bysundet särskilt höga (305 mg Pt/l). Vattnet var särskilt ljust i Bysundet under den nederbördsfattiga vintern 2003 och i båda punkterna under vintern Under vintern 2009 var vattnet i Öjasjön återigen en aning mörkare, liksom i Bredviken vintern 2010 men vattnet i Bysundet var en aning ljusare än föregående vinter. Även i fråga om medelhalterna för färg under perioden med öppet vatten märks en tydlig skillnad mellan Bysundet och Bredviken, men vattnet är vid båda punkterna i medeltal klart ljusare och variationerna mindre än på vintern. Medelvärdena har sjunkit från och med slutet av 1990-talet. På sommaren 2004 var vattnet mycket mörkt i

33 31 Bysundet (200 mg Pt/l). Därefter har vattnet i de båda punkterna igen blivit ljusare och år 2007 och 2008 har vattnet varit ovanligt ljust (Ö 4; 9 och 10 mg Pt/l, Ö 5; 69 och 102 mg Pt/l). Under perioden med öppet vatten år 2009 och 2010 var sjövattnet en aning mörkare än under de två senaste åren. Figur 42. Ytvattnets (1 m) färg (komparator) under vintern och medelvärde för färg under perioden med öppet vatten i Öjasjön åren (Märk: inga prov togs vintern 2007). Järn (figur 43) På Bysundssidan av Öjasjön är vattnet förutom mörkare, även betydligt mer järnrikt än i Bredviken. Vintertid varierar halterna mycket från år till år, särskilt i Bysundet. Järnhalterna i Bredviken har uppvisat en nedåtgående trend sedan år 1994 (2 1 mg/l), medan halterna i Bysundet har samtidigt varierat runt 3 mg/l. Särskilt järnhaltigt (4,7 5,1 mg/l) var vattnet i Bysundet vintern 1988, 1999 och 2005 och en ovanligt låg järnhalt uppmättes i mars 1997 (1,5 mg/l). Järnhalterna var låga både i Bysundet och Bredviken vintern 2008, men vintrarna 2009 och 2010 hade järnhalten ökat till en normal nivå i Bysundet. Figur 43. Ytvattnets (1 m) järnhalt under vintern och järnmedelvärde under perioden med öppet vatten i Öjasjön åren (Märk: inga prov togs vintern 2007). Under perioden med öppet vatten är järnhalterna lägre och medelvärdena varierar mindre än under vintern, särskilt i Bysundet. Medelvärdena sjönk från 1980-talet och fram till år 1991, varefter de åter steg. År 1996 var vattnet i Öjasjön ovanligt järnfattigt

34 32 (Ö 4; 0,56 och Ö5; 1,5 mg/l)(jfr färgtal) och därefter har halterna återgått till nivån på början av 1990-talet vid båda punkterna. År 1997 var järnhalten i Bredviken den högsta under hela uppföljningsperioden (medelvärde 3,5 mg/l). Åren 2007 och 2008 innehöll vattnet ovanligt lite järn (ca 0,2 mg/l), vilket även syns i de respektive årens färgvärden. Järnhalterna var på en normal nivå, eventuellt en aning högre, under perioden med öppet vatten åren 2009 och Fosfor (figur 44) På Bysundssidan innehåller vattnet mer fosfor än i Bredviken och vintertid är variationerna stora särskilt i Bysundet. Fosforhalten i Bredviken var exceptionellt hög i mars år 1990 (88 µg/l). På 1990-talet minskade fosforhalterna i Öjasjön och var lägst under vintrarna år (Ö 4: 20 och Ö 5: 45 µg/l). Därefter ökade halterna igen fram till år 2002, men har därefter sjunkit i båda punkterna och var under vintern 2008 speciellt i Bysundet på en ovanligt låg nivå (Ö 4: 15 och Ö 5: 30 µg/l), liksom även färg- och järnvärdena. Fosfornivån i Bredviken var under de senaste åren på nivån <20 µg/l och i Bysundet på en dubbelt högre nivå jämfört med Bredviken.. Under perioden med öppet vatten är de genomsnittliga fosforhalterna i Öjasjön betydligt jämnare och skillnaden mellan Bysundet och Bredviken är mindre än under vintern. Medelvärdena steg en aning under åren , därefter sjönk nivån fram till år 1996, men sedan dess steg igen medelvärdena. Speciellt i Bredviken syns en klar nedgång i fosforhalten från och med år Under år 2007 och 2008 har fosforhalten under perioden med öppet vatten varit ovanligt låg. I Bredviken har halten varit lite drygt 10 µg/l, vilket klassificeras som lindrigt eutrof och i Bysundet har halten varit ca 30 µg/l, vilket klassificeras som eutrof. Åren 2009 och 2010 var fosfornivån återigen högre under perioden med öppet vatten. Figur 44. Ytvattnets (1 m) fosforhalt under vintern och fosformedelvärde under perioden med öppet vatten i Öjasjön åren (Märk: inga prov togs vintern 2007). Kväve (figur 45) Även kvävehalterna har i allmänhet varit högre i Bysundet än i Bredviken, och vintertid är variationerna stora. Kvävehalten var som högst i Bysundet i början av talet (1 800 µg/l), varefter kvävehalten har varit som mest µg/l under vintern. Under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet åkte kvävehalten i Bred-

35 33 viken upp och ner, µg/l, från år till år därefter har kvävehalten stabiliserats på nivån µg/l. Vintern 2005 var kvävehalten exceptionellt hög (1 200 µg/l) och vintern 2008 exceptionellt låg (430 µg/l). Vintern 2009 var kvävenivån i Bysundet återigen på den forna höga nivån, men halten i Bredviken var fortfarande låg precis som fosfor- och järnhalten samt vattenfärgen. Vintern 2010 var kvävehalten i Bysundet lägre och högre i Bredviken jämfört med föregående vinter. Under perioden med öppet vatten är de genomsnittliga kvävehalterna i Bysundet lägre än under vintern. Medelvärdet för kväve i Öjasjön sjönk i slutet på 1980-talet fram till år 1996 men började stiga långsamt under den senare hälften av 1990-talet. Kvävehalten ökade ända till år Under perioden med öppet vatten åren 2007 och 2008 sjönk kvävenivån liksom fosfornivån, men under de senaste två åren har kvävenivån återgått till den normala nivån. Figur 45. Ytvattnets (1 m) kvävehalt under vintern och kvävemedelvärde under perioden med öppet vatten i Öjasjön åren (Märk: inga prov togs vintern 2007). Klorofyll (figur 46) Från år 1987 och fram till år 1994 blev Öjasjön mer näringsrik. Klorofyllhalten fördubblades och sjön omvandlades från måttligt eutrof till eutrof. Därefter sjönk klorofyllmedelvärdena kraftigt och sjön klassificerades åter som måttligt eutrof i slutet av 1990-talet. På talet steg a-klorofyllhalterna i Bysundet åter till en eutrof nivå men från år 2002 syntes en nedgående trend i klorofyllhalterna i Bredviken. Under åren 2007 och 2008 har klorofyllhalterna minskat och även Bysundet övergick till klassen måttligt eutrof. Under perioden med öppet vatten åren 2009 Figur 46. Medelvärdet för a-klorofyllhalten (0-2 m) under perioden med öppet vatten i Öjasjön år ökade dock klorofyllnivån precis som näringsnivån och Bysundet klassades återigen som eutrof. I allmänhet har Bysundssidan varit mer eutrofierad än Bredviken. Under 2000-talet har skillnaden varit mycket tydlig och Bysundet har varit nästan dubbelt mer eutrof än Bredviken.

36 34 5 Bottenfaunaresultat (Nyman 2011) 5.1 Metoder I Larsmosjön togs prover i Gloskärsfjärden (L 11) och i Öjasjön i Bredviken (Ö 4) samt i Bysundet (Ö 5) (figur 47). FM Curt Nyman (2011) har utfört provtagningen, artbestämningen samt rapporteringen. Nedan presenteras ett sammandrag av resultaten från Nymans (2011) undersökning. Resultaten presenteras i bilaga 10. Bottenfaunaproven togs med en Ekman-hämtare (areal 246 cm 2 ) i enlighet med standard SFS 5076 vid följande punkter: Punkt Koordinater, kks-grund P E L Ö Ö Provtagningspunkterna lokaliserades med GPS och fastställdes med hjälp av landmärken. Vid alla punkter gjordes 5 lyft. Proven sållades på plats med 0,4 mm såll. Det sållade materialet preserverades i etanol och djuren sorterades senare i laboratorium med hjälp av stereomikroskop. Djuren konserverades i 70 % etanol. Den konserverade våtmassan erhölls genom att väga djuren (Precisa XB220A, mätosäkerhet 0,2 mg) efter en lätt torkning. Biomassa av musselkräftor (Ostracoda) och övriga mycket små arter uppskattades på basen av deras uträknade volym. Fåborstmaskar (Oligochaeta) och en del av Figur 47. Bottenfaunas provtagningspunkter i Larsmosjön och i Öjasjön. fjädermyggslarverna (Chironomidae) fastställdes medhjälp av ljusmikroskop. De nödvändiga preparaten gjordes genom att använda Ammans laktofenol (Brinkhurst 1971). 5.2 Resultat I bottenfaunaproven observerades sammanlagt 23 olika bottendjursarter eller grupper år 2010 (bilaga 10). Variationen mellan de olika stationerna var arter. År 2010 var artantalet en aning större men i samma storleksklass som år Detta beror på att de mindre artgrupperna sk. meiofauna så som Nematoda (rundmaskar), Ostracoda (musselkräftor), och Copepoda (hoppkräftor) inte förmodligen har tagits i beaktande i de föregående undersökningarna. Den mest mångfaldiga artsammansättningen fanns i Bredvikens norra del (Ö 4).

37 35 Individtätheten av bottendjuren mellan provtagningspunkterna varierade mellan ca individer per kvadratmeter år De till storleken små rundmaskarna, kvalster och musselkräftor representerade en stor del av provens totala individantal (bilaga 10, figur 48). Med tanke på biomassan hade de ingen väsentlig betydelse på grund av deras ringa storlek. Provpunkternas totala biomassa var likartad på varje provpunkt men sammansättningen varierade mellan provstationerna (bilaga 10, figur 48). Vid provpunkten i Larsmosjön L 11 bestod den största delen av biomassan av fjädermygglarver av arten Chironomus plumosus. Vid provpunkten i Bysundet (Ö 5) bestod en avsevärd andel av biomassan av tofsmygglarver. Figur 48. Individantalet och den genomsnittliga biomassan i bottenfaunaproven i Larsmosjön (L 11) och Öjasjön (Ö 5 och Ö 4) år 2010 (Nyman 2011). Individantalet för fåborstmaskarna och fjädermygglarver vid Gloskärsfjärden i Larsmosjön hade ökat från föregående år (figur 49). I kategorin övriga åren 2009 och 2010 ingår till stor del de djurgrupper som inte har blivit beaktade tidigare. Från och med år 2007 har biomassan varit betydligt mindre än förut, detta beror på att de till storleken stora larverna av Chironomus plumosus har minskat. År 2010 fanns det en aning fler C.plumosus-larver än under åren Figur 49. Individantalet och biomassan av bottenfaunan vid Larsmosjös provtagningspunkt L 11 åren (Nyman 2011).

38 36 Vid Bredvikens norra del i Öjasjön (Ö 4) är utvecklingen likadan som vid Gloskärsfjärden i Larsmosjön (L 11). Individantalet har ökat en aning under 2000-talet (figur 50). Åren bestod individantalet för kategorin övriga till största del av djurgrupper som inte beaktats tidigare. Biomassan har varierat främst på grund av förekomsten av larver av Chironomus plumosus. År 2010 utgjorde de en rimlig del av biomassan. Figur 50. Individantalet och biomassan av bottenfaunan vid Öjasjös provtagningspunkt i Bredvikens norra del Ö 4 åren (Nyman 2011). Individantalet i Bysundet i Öjasjön (Ö5) har även ökat en aning under 2000-talet (figur 51). Så som på övriga provpunkter bestod individantalet för kategorin övriga åren till största del av djurgrupper som inte beaktats tidigare precis som på de övriga punkterna. Biomassan har varierat på grund av förekomsten av larver av Chironomus plumosus samt larver av tofsmyggan. Larver av tofsmyggan rör sig ofta ovanför bottnen i fritt vatten och deras antal i proven är därför slumpvis. År 2010 var både fåborstmaskarnas individantal och biomassa större än tidigare. Figur 51. Individantalet och biomassan av bottenfaunan vid Öjasjös provtagningspunkt i Bysundet Ö 5 åren (Nyman 2011).

39 5.3 Granskning av resultaten 37 Artantalet år 2010 var i samma storleksklass som år 2009 men större än tidigare år vilket till en del beror på bestämningsprecisionen och dels på att de till storleken små djurgrupperna inte har tagits i beaktande tidigare. Provtagningsplatsen med den största artrikedomen var Bredvikens norra del (Ö 4) i Öjasjön och Gloskärsfjärden i Larsmosjön (L 11). Det totala individantalet och biomassan var större på provtagningspunkterna L11 och Ö4 än i Bysundet (Ö5). Jämfört med tidigare år har bottenfaunans individtäthet ökat en aning under 2000-talet, då biomassan återigen har varierat på grund av förekomsten de stora Chironomus plumosus-larverna. År 2010 fanns det igen fler C.plumosuslarvar på provtagningsplatserna L11 och Ö4 än under tidigare år. 6 Fiskerikontrollen 6.1 Den årliga informationsinsamlingen Fångstdata insamlad av Norra svenska fiskeområdet år 2010 presenteras i tabell 3 och de använda fångstredskapen i tabell 4. Informationen har insamlats av Kronoby, Lepplax-Norrby, Pirilö, Kållby Edsevö, Larsmo, Eugmo och Öja fiskelag (Wistbacka 2011). Utvecklingen av fångsterna från Larsmo-Öjasjön under åren presenteras i figur 51. Sammanlagt fiskade 590 personer år 2010 inom området, varav 6 var yrkesfiskare eller binäringsfiskare. Av fiskarna hörde 39 % till Lepplax-Norrby fiskelag, till Kronoby fiskelag 37 %, till Larsmo Eugmo fiskelag 13 % och till Kållby-Edsevö fiskelag 7 %. Fiskarnas antal hade minskat med 9 personer från föregående år. Antalet fiskare har de senaste fyra åren varit klart mindre än tidigare. Minskningen beror i huvudsak på att Öja och Vestersundsby inte har delgivit antalet fiskare varje år. Nästan alla yrkesfiskare kom från Larsmo och Eugmo. Den totala fångsten i Larsmo-Öjasjön var år 2010 sammanlagt kg (tabell 3). Fångsten var något sånär på samma nivå som åren 2008 och 2009 (figur 52). Under år 2010 bestod över en tredjedel av fångsten av gädda, en fjärdedel av braxen, 18 % abborre, 9 % av mört och 6 % av fångsten bestod av lake. Fiskarna i Larsmo fiskelag stod för 29 % av fångsten, Lepplax-Norrby 19 %, Kronoby för 18 % och Eugmo fiskelag för 15 % av fångsten. Fisket utfördes främst med nät och katsar (tabell 4). I figur 52 redogörs för fiskfångsten i Larsmo-Öjasjön från och med år Fiskfångsten från Larsmosjön var exceptionellt stor år Enligt fiskeområdets disponent Birthe Wistbacka (e-post ) beror den stora fångsten på surchocken under hösten 2006 och reaktionerna från denna på både fisk och fiskare. I slutet på året ökade fisket betydligt från det normala, vilket även syns i mängden fångst, som var kg. Annars var den största fångstmängden i Larsmo-Öjasjön i början av 2000-talet ( kg) men sjönk efter surhetsproblemen till hälften av fångstmängden under år 2002 ( kg). Efter det har fångsterna förbättrats en aning (cirka kg) I rapporten Förändringar i Larsmosjös vattenkvalitet åren (Kalliolinna mm 2010) konstaterades att den risk Larsmosjös vattenkvalitet förorsakar fiskarna

40 38 beror främst på den tidvisa surheten, vilket ökar de skadliga och toxiska inverkan från aluminium och järn. I sjöns djuphöljor sjunker ph-värdet till under 6,0. Surhetschockar som sprider sig över hela sjön, beräknas förekomma vart tionde år som en följd av endast exceptionella väderförhållanden. Problemen med försurningen förekommer mera i djuphöljorna i sjöns norra del (Kalvholmsfjärden) jämfört med de södra delarna. Vattnets surhet beror på de sura sulfatjordarna i tillringsområdet och de vatten som rinner därifrån. Dessa innehåller även rikligt med upplösta metaller, speciellt järn och aluminium. Som en följd av uppdämningen av sjön når inte det sura vattnet havet och blandas då inte med havsvattnet som har en bra buffringsförmåga (Kalliolinna mm 2010). Tabell 3. Fångstdata fiskelagsvis i Larsmo-Öjasjön år 2010 (Wistbacka 2011). Fiskart Kronoby Lepplax- Norrby Pirilö Kållby- Edsevö Saalis kg Vestersundsby fiskargille* Larsmobys fiskelag Eugmo Öja Sammanl Sik Gädda Abborre Öring Lake Gös Siklöja Brax Mört Id Övriga Sammanlagt * = inga uppgifter ** = Larsmo fiskargille (n = 6) ***= information L. Sundström telefonsamtal Tabell 4. Använda fångstredskap i Larsmo-Öjasjön fiskelagsvis år 2010 (Wistbacka 2011). Fångstredskap Kronoby Lepplax- Norrby Pirilö Kållby- Edsevö Antal Larsmo** Eugmo* Öja* Vestersundsby fiskargille Nät mm Nät >55 mm Siklöje skötar + + Lakryssjor Gäddsaxar 40 Lakkrokar Katsar Kastspön Metspö * = inga uppgifter ; + = ja, men inga uppgifter om antal, ** = upggifterna från Wistbacka 2002

41 39 *= fångstuppgifterna delvis bristfälliga Figur 52. Fiskfångsten i Larsmo-Öjasjön under åren (Wistbacka , 2010 och 2011). Obs. Korrigering har gjorts för 2007 års fångst (e-post Birthe Wistbacka ). 6.2 Särutredningar i Larsmosjön Kantojärvi har i sina utredningar bedömt inverkan av Larsmosjöns uppdämning på fiskarstammarnas förflyttning (Kantojärvi 2009) och Larsmosjöns fiskfauna och fiske under åren (Kantojärvi 2010). Utredningarna baserar sig främst på tidigare undersökningar. Enligt flera undersökningar är områdets fiskfauna kapabel att stiga upp via fisklederna och även de flesta kapabla att stiga upp även via regleringsluckorna speciellt vid Hästgrundet. Detta gäller även de arterna som har svagare simkraft så som nejonöga och lake. Vid situationer där exceptionell torka fortsätter länge, kan man vara tvungen att hålla regleringsluckorna stängda en enhetligt längre tid särskilt under hösten. Fisklederna försöker man även då hålla öppna (Kantojärvi 2009). Kantojärvi (2009) har konstaterat att i samband med uppdämning uppkommer det en direkt risk för vandringen från havet till sjön främst på basen av två faktorer: en oövervinnerlig stark ström på grund av skillnader i vattennivån eller stängda luckor som totalt förhindrar vandringen. Vid dammluckornas direkta närhet uppstår ett störningsområde, som kan å ena sidan locka dit fiskafaunan för att söka föda eller nya, andra arter till lämpliga levnadsförhållanden. Ett exempel på detta är öringarna vid Gertruds fiskleder och id vid Hästgrundets dammområde. För att hjälpa fiskfaunans vandring mellan Larsmosjön och havet har man byggt både en fiskled med springor vid Storströmmen i den södra delen av Larsmosjön och en naturlig fiskledsfåra vid Gertruds i den norra ändan. Både fungerar enligt undersökningar bra. För att försäkra levnadsförhållandena och förbättra attraktionen till Larsmosjön ovanför dammluckorna, kan

42 40 man genom att tillfälligt förändra dammluckornas manövrering förmildra plötsliga phstörningar som kommer från tillrinningsområdena (Kantojärvi 2009). I rapporten Luodonjärven kalasto och kalatalous (Larsmosjöns fiskfauna och fiskeriekonomi ) konstaterar Kontajärvi (2010), att det vid Larsmosjön syns mindre av den igenväxning och minskning av vattenvolymen som landhöjningen och eutrofieringen orsakar, jämfört med det övriga kustområdet. Samtidigt är fiskfaunans grunda lekområden säkrade, då de inte hinner torka under rommens utvecklingsstadier före ynglen kläcks. De arter som leker på våren (särskilt gädda) har förmodligen nytta av den hållbara, höga vattennivån som kommer efter vårflödet (Kantojärvi 2010). På Larsmosjöns fiskar och fiskstammar påverkar tydligt de faktorer som beror på de sura tillrinningsvattnen. När surheten stiger över fiskarnas toleransnivå försöker vuxna individer förflytta sig till mera fördelaktigare områden. När fiskarnas levnadsförhållanden pressas fungerar havsområdet utanför Larsmosjön som fiskfaunans regenerationsreserv. För att vuxna lakar skall överleva är det avgörande att en del av lakestammen finns naturligt i havsområdet under den mest kritiska surhetssituationen. För att försäkra att stammen av braxen under surhetskriser överlever, är det viktigt att de individer som inte lekte eller steg upp till lekområdet återvänder till området när livsförhållandena förbättras (Hudd m.fl. 1984). I Larsmosjön hittas lekområden för sik, siklöja, gös och lake. Enligt undersökningar av yngel har man bedömt var potentiella lekområden för lake finns i Larsmosjön. Man har ändå inte hittat lakyngel på alla dessa platser. På basen av fångstinformationen kan mörten, som är en känslig indikatorart för surhet, föröka sig och bibehålla stammen i Larsmosjön trots tidvist upprepade surhetsproblem (Kantojärvi 2010). När Kantojärvi evaluerar Larsmosjöns ekologiska status på basen av tidigare utförda undersökningar (2010) blir Larsmosjön klassad med en utmärkt status när man mäter fiskfaunans individantal/nät, biomassan/nät, med hjälp av indikatorarter, andel av biomassan som utgörs av rovabborre och gös samt med hjälp av artantalet. På basen av förekomsten av yngel av känsliga arter klassas Larsmosjön som endera nöjaktig eller god. På detta inverkar tidvist upprepade surhetsproblemen i vattnet och som följd av detta fiskdöden som uppstår, dessa kan ändå inte observeras i fångsternas artförhållanden (Kantojärvi 2010). 6.3 Gäddornas kvicksilverhalter i Öjasjön År 2010 analyserades kvicksilverhalterna i gäddor (6 st.) från Öjasjön av Kokemäenjoen vesistön vesiensuojeluyhdistys ry (tabell 5). Gäddornas vikt varierade mellan kg och kvicksilverhalterna mellan <0,07 0,42 mg/kg torrvikt. Det högsta kvicksilverhalten uppmättes i gäddan som vägde 319 g. Halten var klart under gränsen för användningsrestriktionen. I fisk som används som föda får kvicksilverhalten vara högst 1,0 mg/kg (0,5 mg/kg förorsakar en restriktion i användningen). Den största gäddan hade den näst högsta kvicksilverhalten (0,12 mg/kg tv) och de fyra övriga gäddorna hade en kvicksilverhalt som var under bestämningsgränsen (0,07 mg/kg tv).

43 41 Tabell 5. Gäddornas kvicksilverhalter i Öjasjön år 2010 (Kokemäenjoen vesistön vesiensuojeluyhdistys). Gädda Vikt Hg g mg/kg tv I ,12 II 380 <0,07 III 290 <0,07 IV 770 <0,07 V 330 <0,07 VI 319 0,42 7 Sammanfattning Larsmosjön och Öjasjön har avskilts från havet för att tjäna som sötvattenreservoarer för industrins vattenbehov i Jakobstad och Karleby. Regleringstillståndet och kontrollåliggandet innehas av Larsmo-Öjasjöns regleringsbolag, som har bildats av kommunerna. Bolaget har en överenskommelse om skötseln av kontrollen tillsammans med UPM Kymmene och Öjasjöns regleringsbolag. Båda sjöarnas vattenkvalitet liksom resultaten från bottenfauna- och fiskerikontroller för år 2010 behandlas i denna rapport. Till följd av att januari var nederbördsfattig underskreds Larsmo-Öjasjös målnivå ( cm) under cirka en vecka i början av februari samt i juni-juli och augusti under sammanlagt nästan en månad. Underskridningarna av målnivån (35 d, 10 %) var färre än under åren Åarna som mynnar ut i Larsmo-Öjasjön 2010 Typiskt för åvattnet är stora skillnader i fråga om vattenkvaliteten vid olika provtagningstidpunkter. Vattnen är sura, mörka samt järn- och näringsrika. I maj var vattnet som surast (ph 4,6 6,3) i åarna. Vattnet i Kovjoki å var surast och vattnet i Purmo å var surare i oktober än i maj (ph 4,7). Vattnets buffringsförmåga hade avtagit i bägge åar både i maj och i oktober. Medelhalten av fast substans och kväve var högst i Purmo å. Vattnet i Kovjoki å hade näst lägsta kvävehalt men innehöll i genomsnitt mest järn. Vattnet i Kronoby å var mörkast och hade den högsta fosforhalten. Vattnet i Kovjoki å var tämligen lika fosforrikt. Esse å hade på basen av alla variabler den bästa kvaliteten. Esse å klassificerades år 2010 med avseende på fosforhalten som eutrof och alla de tre andra som mycket eutrofa. Vattenkvaliteten i Larsmosjön år 2010 Vattnet i Larsmosjöns höljor var svagt skiktat under vintern. Sjövattnet var inte särskilt surt och buffringsförmågan var åtminstone nöjaktig. Syretillståndet i det bottennära vattnet i Kalvholmsfjärden var dåligt, och till följd av detta hade mycket aluminium, mangan och järn lösts upp i vattnet från bottnen. Även vid Gertruds och Mörtgrundet hade syresituationen en aning försämrats i det bottennära vattenskiktet. Det mörkaste och mest järn- och näringsrika vattnet fanns i Kalvholmsfjärdens bottenskikt. Under perioden med öppet vatten var vattnet i Larsmosjön av jämn temperatur under provtagningsomgångarna i augusti och oktober och nästan alla variabler var av jämn kvalitet. Det suraste vattnet uppmättes vid Fårholmsströmmen (ph 5,6) och

44 42 vattnets buffringsförmåga var dålig. På de övriga punkterna var vattnets ph över 6,0 och buffringsförmågan var försvarlig. Syreförhållandena var stabila under perioden med öppet vatten och endast vid Gertruds och Kalvholmsfjärden rådde en lindrig syrebrist i bottenvattnet i augusti. I Fårholmsströmmen var vattnet mörkast och innehöll även mest järn och näringsämnen. Under perioden med öppet vatten var fosforhalten i Larsmosjön betydligt högre än på vintern, men kvävehalten i ytvattnet var ungefär samma som under vintern. På basen av klorofyllhalten klassificerades Larsmosjön som måttligt eutrof liksom föregående sommar. Som badvatten var Larsmosjöns vatten god. Vattenkvaliteten i Öjasjön år 2010 Under vintern var Öjasjöns vatten svagt skiktat i Bysundet. Vattnet var inte särskilt surt. Vattnet var mest surt i det bottennära skiktet i Bredvikens norra del och buffringsförmågan hade upphört. På de övriga punkterna var buffringsförmågan god. I Bysundet förekom ett tydligt syreunderskott. Det mörkaste och mest järn- och näringsrika vattnet fanns i bottenskiktet i Bysundet. Det ljusaste vattnet med minst järn och näringsämnen fanns i Bredvikens norra del. Öjasjöns vatten var under perioden med öppet vatten inte skiktat vid de djupa provtagningspunkterna. Vattnet var surare och buffringsförmågan lägre i maj än i augusti. Det suraste vattnet fanns i Boholmskanalen och vattnets buffringsförmåga var försvarlig i maj. Ett lindrigt syreunderskott förekom i bottenskiktet i Bysundet och i Boholmskanalen. Det i medeltal mörkaste, mest järn- och näringsrika vattnet fanns i Jouxfjärden, Bysundet och i Larsmosjöns kanal. Även vattnet i Boholmskanalen var järn- och näringsrikt. Vattnet i Bredviken var det ljusaste och innehöll minst järn och näringsämnen. På basen av klorofyllhalten klassificerades Bysundet och Jouxfjärden som eutrofa och de övriga punkterna som måttligt eutrofa. Öjasjön var under perioden med öppet vatten under år 2010 mer eutrof än under föregående sommar. Som badvatten var Öjasjöns vatten god. Bottenfaunan Bottenfaunaprov togs från Gloskärsfjärden i Larsmosjön samt från Bredviken och Bysundet i Öjasjön. År 2010 fanns det fler bottendjursarter men var ändå i samma storleksklass som föregående år. Detta beror till en del på bestämningsprecisionen och en del på att djurgrupper av mindre storlek har inte beaktats tidigare. Den mest mångfaldiga artsammansättningen fanns vid provpunkten i Bredvikens norra del, i Öjasjön och i Gloskärsfjärden, i Larsmosjön. Det totala individantalet och biomassan var större i Gloskärsfjärden och i Bredvikens norra del jämfört med Bysundet. Jämfört med tidigare år har bottenfaunans individtäthet under 2000-talet ökat en aning och biomassan varierat, detta beror främst på förekomsten av de till storleken stora Chironomus-fjädermygglarverna (Chironomus plumosus). År 2010 påträffades det fler Chironomus-fjädermygglarver vid Gloskärsfjärden och Bottenvikens norra del än under föregående år. Fiskerikontrollen Sammanlagt fiskade 590 personer på området år 2010, varav 6 var yrkesfiskare eller hade fisket som bisyssla. Den totala fångsten i Larsmo-Öjasjön var år 2010 sammanlagt kg beräknat på data samlade från fiskelagen, vilket är ungefär den samma som under de två senaste åren. Över en tredjedel av fångsten var gädda, en fjärdedel braxen, 18 % abborre, 9 % mört och 6 % lake. Fiskarna i Larsmo lyfte upp 29

45 43 % av fångsten, Lepplax Norrby fiskelag 19 %, Kronoby 18 %, och Eugmo 15 %. Fångstredskapen var främst nät och katsar. Kvicksilverhalterna i Öjasjöns gäddor (6 st.) varierade år 2010 mellan <0,07 0,42 mg/kg. Den högsta halten, som var klart under gränsen för användningsrestriktion, uppmättes ur den gädda som vägde 319 g.

46 Källförteckning 44 Aaltonen, E - K. 1992: Öjanjärven kuormitus ja vedenlaatu. Vaasan läänin vesiensuojeluyhdistys ry. Kokkolan ympäristölautakunnan julkaisuja 5/ s. Aaltonen, E - K. 1998: Kontrollprogram angående nyregleringen av Larsmo-Öjasjön Vaasan läänin vesiensuojeluyhdistys ry. 6 s + liitteet. Pietarsaari Aaltonen, E K., Kalliolinna, M. ja Zittra, S. 2006: Larsmo-Öjasöns raglering: ansökan till miljötillståndsverket Sammanfattning av ålagda kotroller. Österbottens vattenskyddsförening rf. 37 s. + bilagor. Jakobstad Brinkhurst, R. O. 1971: Aquatic oligochaeta. Freshwater Biological Association, Scientific publication. No: 22. Ekholm, M. 1993: Suomen vesistöalueet. Vesi- ja ympäristöhallitus. Vesi- ja ympäristöhallituksen julkaisuja - sarja A. N:ro s. Helsinki Etelä-Pohjanmaa ELY-keskus 2010: Ähtävän- ja Kruunupyynjoen virtaamat Hannila, J. 1999: Luodon-Öjanjärven linnustolaskenta Keski-Pohjanmaan lintutieteellinen yhdistys ry. 15 s + liitteet. Kokkola Hannila, J. 2002: Luodon-Öjanjärven linnusto Keski-Pohjanmaan lintutieteellinen yhdistys ry. 24 s. Kokkola Hannila, J. 2006: Luodon-Öjanjärven linnusto Keski-Pohjanmaan lintutieteellinen yhdistys ry.23 s. + liite. Kokkola Hudd, R., Hilden, M, Urho, L, Axell, M B. ja Jafs, L A. 1984: Fiskeriundersökning av Kyrö älvs mynnings- och influensområde Vesihallituksen julkaisu 242. Ilmatieteen laitos 2010: Ilmastokatsaukset: Tammikuu 2010 Joulukuu Kalliolinna, M. 1996: Luodon-Öjanjärven vedenlaatu vuosina Vaasan läänin vesiensuojeluyhdistys ry. 54 s + liitteet. Pietarsaari Kalliolinna, M., Aaltonen, E K. ja Sillanpää, T. 2010: Luodonjärven vedenlaadun muutokset Jaksojen ja välinen vertailu. Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry. 38 s. + liitteet. Pietarsaari Kantojärvi, V. 2009: Luodonjärven patoamisen merkitys kalaston liikehdintään Ekomac Oy. 50 s. Kantojärvi, V. 2010: Luodonjärven kalasto ja kalatalous Ekomac Oy.42 s. Keränen, J. 2005: Storströmmenin kalatien kalastotarkkailu Jaakko Pöyry Infra. PSV-Maa ja Vesi. 5 s. + liitteet. Keränen, J. 2009: Öjanjärven Kräkilän kalatien toimivuus keväällä Pöyry Oy. 5 s. + liitteet.

47 45 Keränen, J. 2010: Öjanjärven Kräkilän kalatien toimivuus keväällä Pöyry Oy. 6 s. + liitteet. Keränen, J. 2011: Öjanjärven Kräkilän kalatien toimivuus Loppuraportti. Pöyry Oy. 11 s. + liitteet. Öjanjärven haukien eloho- Kokemäenjoen vesistön vesiensuojeluyhdistys ry 2011: peapitoisuudet vuonna Kontinaho, N. 2011: Sähköposti Terveystarkastaja, Keski-Pohjanmaan ympäristötervydenhuolto. Kustens skogscentral Redogörelse över skogsförnyelseytorna runt Larsmo- Öjasjön som kontrollerats Maintpartner Oy 2010: Yleisten uimarantojen veden laatu kesällä s. Nyman, C. 1998: Nyregleringens inverkan på strandvegetationen i Larsmo-Öjansjön år s + bilagor. Nyman, C. 1999: Nyregleringens inverkan på strandvegetationen i Larsmo-Öjansjön år s + bilagor. Nyman, C. 2000: Nyregleringens inverkan på strandvegetationen i Larsmo-Öjansjön åren s + bilagor. Nyman, C. 2003: Nyregleringens inverkan på strandvegetationen i Larsmo-Öjasjön år Nyman. C. 2005: Kartläggning av bottenfaunan i Larsmo-Öjasjön Larsmo- Öjasjöns regleringsbolag. 17 s + bilagor. Nyman, C. 2008: Nyregleringens i8nverkan på stransvegetationen i Larsm-Öjasjön år s + bilagor. Jakobstad Nyman, C. 2011: Luodonjärven ja Öjanjärven pohjaeläinseuranta vuonna s. + liitteet. Pietarsaari Palko, J., Räsänen, M. ja Alasaarela, E. 1987: Luodon-Öjanjärven valuma-alueen maaperän ja vesistön happamuuskartoitus. Vesi- ja ympäristöhallituksen julkaisuja. N:ro 11. ss Pietarsaaren sosiaali- ja terveysvirasto 2010: Yleisten uimarantojen veden laatu kesällä s. Storbacka, N. 1994: Öjanjärven järvisyyhy. Järvisyyhyä aiheuttavan cercariatoukan ja keuhkokotiloiden esiintyminen Öjanjärvellä vuosina Käsikirjoitus Tana, J. ja Langi, A. 1987: Fiskeriundersökning av Larsmosjön år Oy Keskuslaboratorio. Z s.

48 46 Tikkanen, H. 2010: Luodon-Öjanjärven koekalastus Ramboll. 13 s. + liitteet. Kokkola Vesihallitus 1984: Pohjanmaan etelä-, keski- ja pohjoisosan vesien käytön kokonaissuunnitelmat. Vesihallituksen julkaisuja. No s. Wistbacka, B. 1998: Utredning av fiskvandringen i Gertruds och Reips fiskleder år Norra svenska fiskeområdet. 20 s. Larsmo Wistbacka, B : Norra svenska fiskeområdetin keräämät saalis- ja pyydystiedot vuosilta Larsmo Wistbacka, B. 2004: Provfiske i Gertruds och Reips fiskleder 2003 och Norra Wistbacka, B. 2009: Sähköposti Wistbacka, B. 2011: Norra svenska fiskeområdetin keräämät saalis- ja pyydystiedot vuodelta Larsmo Bilagor 1 Den månatliga medelvattenföringen till Larsmosjön via åarna år Avtappningen av Larsmosjön till havet år Analysresultat från Larsmosjön år 2010 ( ). 4 Analysresultat från Öjasjön år 2010 ( ). 5 UPM Kymmene Oyj:s råvattenresultat från Larsmosjön år 2010 ( ). 6 Oy Kokkola Power Ab:s råvattenresultat från Öjasjön år 2010 ( ). 7 Jakobstads vattens råvattenresultat från Esse å år 2010 (Åminne). I blanketterna är kolumnerna N = NO 3+4 -N ja P = PO 4 -P. 8 Ämnesflödet från åarna till Larsmosjön och från Larsmosjön till havet år Badvattenresultat från Larsmosjön och Öjasjön från år 2010 (Pietarsaaren sosiaali- ja terveysvirtasto ja Keski-Pohjanmaan ympäristöterveydenhuolto). 10 Larsmo-Öjasjös bottenfauna år 2010 (Nyman C. 2011). 11 Använda metoder år 2010: Nablabs Oy och Maintpartner Oy.

49 Luodonjärveen laskevien jokien kuukausikeskivirtaamat (m 3 /s) vuonna Den månatliga medelvattenföringen (m 3 /s) till Larsmosjön via åarna år Purmonjoen ja Kovjoen virtaamat laskettu Kruunupyynjoen virtaamista/ Vattenföringen av Purmo å och Kovjoki å har man räknats från Kronoby ås vattenföring Kuukausi Ähtävänjoki/ Kruunupyynjoki Purmonjoki/ Kovjoki/ Yhteensä Månad Esse å Kronoby å Purmo å Kovjoki å Sammanlagt Herrfors 768,00 km 2 787,65 km 2 864,28 km 2 291,51 km I 16,7 14,8 10,5 1,0 1,0 1,1 0,4 25,5 13,1 II 15,8 14,5 10,1 0,6 0,6 0,7 0,2 22,5 11,7 III 14,4 14,6 12,1 0,8 0,9 0,9 0,3 25,7 14,2 IV 17,9 17,6 25,7 25,1 25,8 28,3 9,5 69,0 89,2 V 18,3 19,6 17,6 10,4 10,6 11,7 3,9 67,9 43,9 VI 13,6 15,7 12,6 4,6 4,7 5,2 1,7 32,8 24,2 VII 9,6 9,38 5,5 0,7 0,7 0,8 0,3 24,7 7,2 VIII 9,4 7,69 8,2 4,7 4,8 5,3 1,8 20,8 20,1 IX 13,4 11,3 13,5 7,1 7,3 8,0 2,7 20,0 31,5 X 15,3 14,0 19,9 8,8 9,0 9,9 3,3 30,6 42,2 XI 16,5 16,9 20,0 7,0 7,2 7,9 2,7 40,7 37,7 XII 17,0 17,5 14,7 1,9 2,0 2,2 0,7 40,6 19,6 Keskiarvo 15,1 14,4 14,2 6,1 6,2 6,8 2,3 35,1 29,5 Medeltal Liite/ Bilaga 1

50 Liite/ Bilaga 2 Luodonjärven juoksutukset/avtappningen av Larsmosjön Kuukausi/ Hästgrundet Gertruds Kalatiet/ Yhteensä/ Fiskleden Totalt Månad m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s I 27 19,8 3,2 0,6 6,3 10,0 II 26 18,3 0,0 1,4 7,0 8,4 III ,0 0,0 5,0 5,0 IV 59 76,7 48,9 46,9 7,4 103,2 V ,3 13,0 7,1 33,4 VI 20 15,6 6,0 4,1 6,5 16,6 VII 11 7,4 0,0 0,0 0,3 0,3 VIII 17 10,1 1,1 0,1 1,9 3,1 IX 20 12,5 8,5 9,3 6,6 24,4 X 30 21,6 16,6 13,0 5,9 35,4 XI 39 31,7 13,2 15,7 6,1 35,0 XII 35 27,9 4,4 2,6 7,2 14,2 Keskiarvo/ 31,3 25,4 9,6 8,9 5,6 24,1 Medeltal

51 TUTKIMUSSELOSTE Tarkkailu: Luodonjärven vesistötarkkailu 2010 Tarkkailukierros: maaliskuu Tilaaja: UPM-Kymmene Oyj Havaintopaikka Tunnus Näytenumero Otto pvm Tulo pvm Tutkimuksen lopetus pvm Näkösyv. m Kok. syvyys m L1, Luodonjärvi, (Bockholmskanalen) L ,3 2,6 0,39 0,07 KaK L2,Luodonjärvi,(Purmonjoki) L ,3 2,3 0,48 0,25 KaK L3,Luodonjärvi, (Ähtävänjoki) L ,0 2,8 0,52 0,10 KaK L4,Luodonjärvi, (Kruunupyynjoki alao L ,3 3,7 0,70 0,08 KaK L5, Luodonjärvi Gertruds L ,0 7,1 0,53 0,28 KaK L6A, Luodonjärvi, Lammassaarensalm L6A ,7 3,0 0,51 0,06 KaK L9,Luodonjärvi L ,7 10,6 0,65 0,14 KaK L10,Luodonjärvi,(Korsskär) L ,0 4,2 0,52 0,25 KaK L11, Luodonjärvi, (Admiral),kok L11,kokooma ,7 3,4 0,58 0,23 KaK Jään paks. m Lumen paks. m Näytteenottaja Lisätiedot Jakelu: UPM Kymmene Oyj Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / miljönämden i Jakobstad Länsi-Suomen ympäristökeskus Pännäisen ymp.suoj. ltk / miljönämnden i Bennäs Pohjanmaan T&E-keskus, kalatalousyksikkö Kruunupyyn ymp.suoj.ltk /miljönämden i Kronoby Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry Kokkolan ymp.suoj.ltk / miljönämden i Karleby Tiina Ylipahkala Norra svenska fiskeområde Öjanjärven säännöstely-yhtiö / Öjasjöns regleringsbolag Laboratoriokemisti Luodon ymp.suoj. ltk. / miljönämden i Larsmo Luodon-Öjanjärven säännöstely-yhtiö / Larsmo-Öjasjöns regleringsbolag p * = Akkreditoitu menetelmä. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Selosteen saa kopioida vain kokonaan. Nab Labs Oy Y-tunnus / VAT no. FI Laskutusosoite PL Helsinki Betonimiehenkuja 1 A Espoo Tikkalantie Rauma Nevantie Kärsämäki Nuottasaarentie Oulu Harjutie Kaustinen Tarkastamonkuja Imatra Puh. maa-analytiikka , vesianalytiikka , prosessianalytiikka , mikrobiologia , ilmap äästömittaukset Liite/ Bilaga 3.1.1

52 Tarkkailu: Luodonjärven vesistötarkkailu 2010 Tarkkailukierros: maaliskuu Tilaaja: UPM-Kymmene Oyj Liite/ Bilaga t Kenttämittaus Enterokokit (36oC 2 vrk) O2 O2 kyll. % ph SFS-EN ISO :2000 SFS-EN 25813:1996 SFS-EN 25813:1996 SFS 3021:1979 Sähkönjohta vuus SFS-EN 27888:1994 Alkaliniteetti Asiditeetti Kiintoaine Väriluku Sameus Kok. N Kok. P COD Mn TOC Al Mn Mn Fe Sis. men. O-Y-003 SFS 3005:1981 SFS-EN 872:2005 SFS-EN ISO 7887:1995 SFS-EN ISO 7027:2000 Sis. men. O-Y-088 Sis. men. O-Y-089 SFS 3036:1981 SFS-EN 1484:1997 SFS-EN ISO 12020:2000 SFS 3048:1982 SFS 5074:1990 SFS 3047:1980 * * * * * * * Ottopiste Näytenro Ottosyvyys C kpl/100ml mg/l % ms/m mmol/l mmol/l mg/l mg Pt/l FTU µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l L1-1m ,0 0,1 12 8,3 57 6,5 18,8 0,41 0,25 6, L2-1m ,0 0, ,1 96 6,6 15 0,24 0,12 9, L3-1m ,0 0,0 4 11,8 81 6,7 8,0 0,26 0,01 1, L4-1m ,0 0, ,3 77 6,6 14,3 0,37 0,11 4, , L5 1m ,0 0,7 0 10,7 75 6,4 10,5 0,23 0,09 1,1 80 1, L5 3m ,6 2,2 9,8 71 6,4 12,9 0,18 0,09 1,0 80 1, L5 5m ,1 3,2 6,2 46 6,2 14,5 0,19 0,14 1, , L6A 1m ,0 0,4 2 10,2 71 6,5 9,9 0,26 1,66 1,6 85 4, < L9-1m ,0 0,6 0 10,5 73 6,4 10,6 0,24 0,21 1,0 75 2, L9-5m ,3 3,6 4,3 32 6,3 15,4 0,25 0,16 1,7 90 7, L9-9,5m ,6 4,6 0,2 2 6,5 22,1 0,44 0, L10-1m ,0 0,1 0 11,6 80 6,5 8,8 0,26 0,09 1,0 70 2, L10-3,3m ,2 3,2 8,9 66 6,3 12,6 0,19 0,13 1,0 70 2, L11-1m ,0 0,4 4 10,3 71 6,6 8,6 0,26 0,09 < , L11-3,5m ,4 1,3 8,2 58 6,4 10,6 0,23 0,12 1,0 40 2, * = Akkreditoitu menetelmä. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Selosteen saa kopioida vain kokonaan. Nab Labs Oy Y-tunnus / VAT no. FI Laskutusosoite PL Helsinki Betonimiehenkuja 1 A Espoo Tikkalantie Rauma Nevantie Kärsämäki Nuottasaarentie Oulu Harjutie Kaustinen Tarkastamonkuja Imatra Puh. maa-analytiikka , vesianalytiikka , prosessianalytiikka , mikrobiologia , ilmap äästömittaukset Sivu 1/1

53 TUTKIMUSSELOSTE Tarkkailu: Luodonjärven vesistötarkkailu 2010 Tarkkailukierros: toukokuu Tilaaja: UPM-Kymmene Oyj Pietarsaari Jakelu: Havaintopaikka Tunnus Näytenumero Otto pvm Tulo pvm Tutkimuksen lopetus pvm Näkösyv. m Kok. syvyys m L1, Luodonjärvi, (Bockholmskanalen) L ,5 3,1 KaK L2,Luodonjärvi,(Purmonjoki) L ,5 4,0 KaK L3,Luodonjärvi, (Ähtävänjoki) L ,8 3,5 KaK L4,Luodonjärvi, (Kruunupyynjoki alaosa) L ,5 3,7 KaK L5, Luodonjärvi Gertruds L ,3 7,3 KaK L6A, Luodonjärvi, Lammassaarensalmi L6A ,8 2,5 KaK L9,Luodonjärvi L ,3 10,2 KaK L10,Luodonjärvi,(Korsskär) L ,2 4,4 KaK L11, Luodonjärvi, (Admiral),kok L11,kokooma ,2 3,5 KaK Jään paks. m Lumen paks. m Näytteenottaja Lisätiedot Jakelu: UPM Kymmene Oyj Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / miljönämden i Jakobstad Etelä-Pohjanmaan ELY, ympäristö Pännäisen ymp.suoj. ltk / miljönämnden i Bennäs Etelä-Pohjanmaan ELY, kalatalous Kruunupyyn ymp.suoj.ltk /miljönämden i Kronoby Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry Kokkolan ymp.suoj.ltk / miljönämden i Karleby Tiina Ylipahkala Norra svenska fiskeområde Öjanjärven säännöstely-yhtiö / Öjasjöns regleringsbolag Laboratoriokemisti Luodon ymp.suoj. ltk. / miljönämden i Larsmo Luodon-Öjanjärven säännöstely-yhtiö / Larsmo-Öjasjöns regleringsbolag * = Akkreditoitu menetelmä. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Selosteen saa kopioida vain kokonaan. Nab Labs Oy Y-tunnus / VAT no. FI Laskutusosoite PL Helsinki Betonimiehenkuja 1 A Espoo Tikkalantie Rauma Nevantie Kärsämäki Nuottasaarentie Oulu Harjutie Kaustinen Tarkastamonkuja Imatra Puh. maa-analytiikka , vesianalytiikka , prosessianalytiikka , mikrobiologia , ilmap äästömittaukset Liite/ Bilaga 3.2.1

54 Tarkkailu: Luodonjärven vesistötarkkailu 2010 Tarkkailukierros: toukokuu Tilaaja: UPM-Kymmene Oyj Pietarsaari Liite/ Bilaga t Kenttämittaus Klorofylli-A SFS 5772:1993 Enterokokit (36oC 2 vrk) O2 O2 kyll. % ph SFS-EN ISO :2000 SFS-EN 25813:1996 SFS-EN 25813:1996 SFS 3021:1979 SFS-EN 27888:1994 Sähkönjohtavuus Alkaliniteetti Asiditeetti Kiintoaine Väriluku Sameus Kok. N NH4-N NO2,3-N Kok. P PO4-P COD Mn TOC Al Mangaani, Mn Rauta, Fe Sis. men. O-Y-003 SFS 3005:1981 SFS-EN 872:2005 SFS-EN ISO 7887:1995 SFS-EN ISO 7027:2000 Sis. men. O-Y-088 Sis. men. O-Y-077 Sis. men. O-Y-078 Sis. men. O-Y-089 Sis. men. O-Y-079 SFS 3036:1981 SFS-EN 1484:1997 SFS-EN ISO 12020:2000 SFS 3048:1982 SFS 3047:1980 * * * * * * * * * Ottopiste Näytenro Ottosyvyys C µg/l kpl/100ml mg/l % ms/m mmol/l mmol/l mg/l mg Pt/l FTU µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l L1-1m ,0 12,0 2 10,6 98 4,8 19,9 < 0,02 0, L2-1m ,0 13,8 4 12, ,0 14,4 < 0,02 0, , L3-1m ,0 14, , ,3 10,5 0,13 0, , L4-1m ,0 11, , ,8 14,5 0,06 0, L5 1m ,0 13,9 0 11, ,1 10,2 0,05 0,11 4,1 70 3, L5 3m ,7 13,9 11, ,1 10,2 0,05 0,10 2,9 60 2, L5 5m ,3 13,5 11, ,1 10,1 0,06 0,13 1,5 70 3, L5 0-2m , L6A 1m ,0 14,8 2 12, ,6 13,0 0,03 0,13 7,4 70 6, L6A 0-2m , L9-1m ,0 14,3 0 7,9 77 6,1 10,2 0,05 0,09 3,5 70 3, L9-5m ,0 14,3 10,0 98 6,1 10,2 0,05 0,10 5,3 60 3, L9-9,5m ,2 9,5 9,9 87 6,0 9,5 0,08 0,16 3,3 70 3, L9 0-2m , L10-1m ,0 14,9 0 11, ,2 10,5 0,06 0,09 5,0 60 3, L10-3,3m ,4 15,0 9,9 98 6,2 10,5 0,06 0,09 4,7 60 4, L10 0-2m , L11-1m ,0 14,8 0 9,1 90 6,2 10,6 0,06 0,09 5,2 70 4, L11-3,5m ,5 14,9 10, ,2 10,6 0,06 0,09 5,0 70 4, L11 0-2m , * = Akkreditoitu menetelmä. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Selosteen saa kopioida vain kokonaan. Nab Labs Oy Y-tunnus / VAT no. FI Laskutusosoite PL Helsinki Betonimiehenkuja 1 A Espoo Tikkalantie Rauma Nevantie Kärsämäki Nuottasaarentie Oulu Harjutie Kaustinen Tarkastamonkuja Imatra Puh. maa-analytiikka , vesianalytiikka , prosessianalytiikka , mikrobiologia , ilmap äästömittaukset Sivu 1/1

55 TUTKIMUSSELOSTE Tarkkailu: Luodonjärven vesistötarkkailu 2010 Tarkkailukierros: elokuu Tilaaja: UPM-Kymmene Oyj Havaintopaikka Tunnus Näytenumero Otto pvm Tulo pvm Tutkimuksen lopetus pvm Näkösyv. m Kok. syvyys m L1, Luodonjärvi, (Bockholmskanalen) L ,3 3,0 KaK L2,Luodonjärvi,(Purmonjoki) L ,5 3,8 KaK L3,Luodonjärvi, (Ähtävänjoki) L ,0 3,0 KaK L4,Luodonjärvi, (Kruunupyynjoki alaosa) L ,4 3,5 KaK L5, Luodonjärvi Gertruds L ,4 7,1 KaK L6A, Luodonjärvi, Lammassaarensalmi L6A ,9 2,6 KaK L9,Luodonjärvi L ,1 10,0 KaK L10,Luodonjärvi,(Korsskär) L ,0 4,2 KaK L11, Luodonjärvi, (Admiral),kok L11,kokooma ,2 3,3 KaK Jään paks. m Lumen paks. m Näytteenottaja Lisätiedot Jakelu: UPM Kymmene Oyj Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / miljönämden i Jakobstad Etelä-Pohjanmaan ELY, ympäristö Pännäisen ymp.suoj. ltk / miljönämnden i Bennäs Pohjanmaan ELY, kalatalous Kruunupyyn ymp.suoj.ltk /miljönämden i Kronoby Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry Kokkolan ymp.suoj.ltk / miljönämden i Karleby Tiina Ylipahkala Norra svenska fiskeområde Öjanjärven säännöstely-yhtiö / Öjasjöns regleringsbolag Laboratoriokemisti Luodon ymp.suoj. ltk. / miljönämden i Larsmo Luodon-Öjanjärven säännöstely-yhtiö / Larsmo-Öjasjöns regleringsbolag * = Akkreditoitu menetelmä. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Selosteen saa kopioida vain kokonaan. Nab Labs Oy Y-tunnus / VAT no. FI Laskutusosoite PL Helsinki Betonimiehenkuja 1 A Espoo Tikkalantie Rauma Nevantie Kärsämäki Nuottasaarentie Oulu Harjutie Kaustinen Tarkastamonkuja Imatra Puh. maa-analytiikka , vesianalytiikka , prosessianalytiikka , mikrobiologia , ilmap äästömittaukset Liite/ Bilaga 3.3.1

56 Tarkkailu: Luodonjärven vesistötarkkailu 2010 Tarkkailukierros: elokuu Tilaaja: UPM-Kymmene Oyj Liite/ Bilaga t Kenttämittaus Klorofylli-A SFS 5772:1993 Enterokokit (36oC 2 vrk) SFS-EN O2 O2 kyll. % ph SFS-EN ISO 25813:1 SFS-EN SFS : : :1979 Sähkönjohtavuus Alkaliniteetti Asidi-teetti SFS Kiintoaine SFS-EN Väriluku Sameus Kok. Sis. N NH4-N NO2,3-N Kok. P PO4-P COD SFS Mn SFS-EN TOC SFS-EN Al Al SFS-EN Sis. men. O- 3005:198 SFS-EN ISO SFS-EN ISO men. O- Sis. men. O- Sis. men. Sis. men. Sis. men. 3036: :199 ISO 27888:1994 Y : : :2000 Y-088 Y-077 O-Y-078 O-Y-089 O-Y :2000 SFS-EN ISO 12020:2000 Mangaani, Mn SFS 3048:1982 Rauta, Fe SFS 3047:1980 * * * * * * * * * Ottopiste Näytenro Ottosyvyys C µg/l kpl/100ml mg/l % ms/m mmol/l mmol/l mg/l mg Pt/l FTU µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l L1-1m ,0 20,7 12 4,8 54 6,8 16,8 0,31 0,23 8,6 280# L2-1m ,0 20,1 58 6,5 72 6,8 12,1 0,19 0,14 4,4 200# L3-1m ,0 21,0 28 7,0 79 7,3 7,4 0,26 0,07 4,7 80 5, L4-1m ,0 19, ,6 72 6,9 11,8 0,18 0,12 6,2 225# L5 1m ,0 20,3 2 8,1 90 6,8 11,8 0,11 0,05 5,5 70 3, L5 3m ,5 20,2 7,8 86 6,8 11,8 0,1 0,06 1,9 60 2, L5 5m ,1 19,1 5,1 55 6,9 11,9 0,12 0,1 3,0 80 5, L5 0-2m , < L6A 1m ,0 20,6 8 7,0 78 7,0 11,7 0,14 0,08 4, , L6A 0-2m , < L9-1m ,0 20,1 2 7,6 84 6,8 11,8 0,11 0,06 3,5 70 4, L9-5m ,0 19,7 5,9 64 6,8 11,9 0,11 0,08 3,7 80 4, L9-9,5m ,0 19,3 5,0 54 6,9 12,1 0,14 0,11 4,8 90 7, L9 0-2m , < L10-1m ,0 20,4 0 7,4 82 6,9 11,7 0,11 0,07 2,3 80 4, L10-3,3m ,2 20,5 7,4 82 6,9 11,7 0,12 0,07 3,2 80 4, L10 0-2m , < L11-1m ,0 20,3 0 7,6 84 7,0 10,9 0,13 0,06 3,0 90 4, L11-3,5m ,3 20,3 7,7 85 7,0 11,0 0,14 0,07 3,3 80 4, L11 0-2m , < #=suodatettu * = Akkreditoitu menetelmä. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Selosteen saa kopioida vain kokonaan. Nab Labs Oy Y-tunnus / VAT no. FI Laskutusosoite PL Helsinki Betonimiehenkuja 1 A Espoo Tikkalantie Rauma Nevantie Kärsämäki Nuottasaarentie Oulu Harjutie Kaustinen Tarkastamonkuja Imatra Puh. maa-analytiikka , vesianalytiikka , prosessianalytiikka , mikrobiologia , ilmap äästömittaukset Sivu 1/1

57 TUTKIMUSSELOSTE Tarkkailu: Luodonjärven vesistötarkkailu 2010 Tarkkailukierros: lokakuu Tilaaja: UPM-Kymmene Oyj Havaintopaikka Tunnus Näytenumero Otto pvm Tulo pvm Tutkimuksen lopetus pvm Näkösyv. m Kok. syvyys m L1, Luodonjärvi, (Bockholmskanalen) L ,5 3,2 KaK L2,Luodonjärvi,(Purmonjoki) L ,5 3,8 KaK L3,Luodonjärvi, (Ähtävänjoki) L ,2 3,0 KaK L4,Luodonjärvi, (Kruunupyynjoki alaosa) L ,4 3,7 KaK L5, Luodonjärvi Gertruds L ,0 7,3 KaK L6A, Luodonjärvi, Lammassaarensalmi L6A ,7 2,8 KaK L9,Luodonjärvi L ,0 10,2 KaK L10,Luodonjärvi,(Korsskär) L ,1 4,1 KaK L11, Luodonjärvi, (Admiral),kok L11,kokooma ,0 3,6 KaK Jään paks. m Lumen paks. m Näytteenottaja Lisätiedot Jakelu: UPM Kymmene Oyj Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / miljönämden i Jakobstad Etelä-Pohjanmaan ELY, ympäristö Pännäisen ymp.suoj. ltk / miljönämnden i Bennäs Pohjanmaan ELY, kalatalous Kruunupyyn ymp.suoj.ltk /miljönämden i Kronoby Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry Kokkolan ymp.suoj.ltk / miljönämden i Karleby Tiina Ylipahkala Norra svenska fiskeområde Öjanjärven säännöstely-yhtiö / Öjasjöns regleringsbolag Laboratoriokemisti Luodon ymp.suoj. ltk. / miljönämden i Larsmo Luodon-Öjanjärven säännöstely-yhtiö / Larsmo-Öjasjöns regleringsbolag * = Akkreditoitu menetelmä. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Selosteen saa kopioida vain kokonaan. Nab Labs Oy Y-tunnus / VAT no. FI Laskutusosoite PL Helsinki Betonimiehenkuja 1 A Espoo Tikkalantie Rauma Nevantie Kärsämäki Nuottasaarentie Oulu Harjutie Kaustinen Tarkastamonkuja Imatra Puh. maa-analytiikka , vesianalytiikka , prosessianalytiikka , mikrobiologia , ilmap äästömittaukset Liite/ Bilaga 3.4.1

58 Tarkkailu: Luodonjärven vesistötarkkailu 2010 Tarkkailukierros: lokakuu Tilaaja: UPM-Kymmene Oyj Liite/ Bilaga t Klorofylli-A SFS 5772:1993 Enterokokit (36oC 2 vrk) O2 O2 kyll. % ph SFS-EN ISO :2000 SFS-EN 25813:1996 SFS-EN 25813:1996 SFS 3021:1979 SFS-EN 27888:1994 Sähkönjohtavuus Alkaliniteetti Asiditeetti Kiintoaine Väriluku Sameus Kok. N NH4-N NO2,3-N Kok. P PO4-P COD Mn TOC Al Sis. men. O-Y-003 SFS 3005:1981 SFS-EN 872:2005 SFS-EN ISO 7887:1995 SFS-EN ISO 7027:2000 Sis. men. O-Y-088 Sis. men. O-Y-077 Sis. men. O-Y-078 Sis. men. O-Y-089 Sis. men. O-Y-079 SFS 3036:1981 SFS-EN 1484:1997 SFS-EN ISO 12020:2000 Mangaani, Mn SFS 3048:1982 Mangaani, Mn SFS 5074:1990 Rauta, Fe SFS 3047:1980 * * * * * * * * * * Kenttämittaus Ottopiste Näytenro Ottosyvyys C µg/l kpl/100ml mg/l % ms/m mmol/l mmol/l mg/l mg Pt/l FTU µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l L1-1m ,0 6,3 12 9,0 73 5,0 17,9 < 0,02 0, L2-1m ,0 6,8 8 10,3 84 4,7 16,0 < 0,02 0, , L3-1m ,0 7, ,6 89 7,2 8,1 0,22 0, , L4-1m ,0 6,6 44 9,9 81 5,4 12,2 0,03 0,29 6, , L5 1m ,0 8,3 2 10,3 88 7,1 11,3 0,17 0,06 1, , L5 3m ,0 8,3 10,4 88 7,1 11,3 0,16 0,06 < , L5 5m ,3 8,3 10,3 88 7,1 11,3 0,16 0,06 1, , L5 0-2m , L6A 1m ,0 7,2 4 10,0 83 6,2 12,4 0,06 0,17 7, , L6A 0-2m , L9-1m ,0 8,1 4 10,2 86 7,0 11,5 0,14 0,07 2, , L9-5m ,0 8,0 10,2 86 7,0 11,5 0,14 0,06 4, , L9-9,5m ,2 7,9 10,3 87 7,0 11,5 0,13 0,08 5, , L9 0-2m , L10-1m ,0 7,9 4 10,9 92 7,2 10,6 0,17 0,05 3,3 90 3, L10-3,3m ,1 7,9 10,6 89 7,2 10,5 0,18 0,06 5,4 90 3, L10 0-2m , L11-1m ,0 7,6 4 10,2 85 6,8 11,1 0,12 0,12 6, , L11-3,5m ,6 7,6 10,2 85 6,8 11,1 0,12 0,12 5, , L11 0-2m , * = Akkreditoitu menetelmä. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Selosteen saa kopioida vain kokonaan. Nab Labs Oy Y-tunnus / VAT no. FI Laskutusosoite PL Helsinki Betonimiehenkuja 1 A Espoo Tikkalantie Rauma Nevantie Kärsämäki Nuottasaarentie Oulu Harjutie Kaustinen Tarkastamonkuja Imatra Puh. maa-analytiikka , vesianalytiikka , prosessianalytiikka , mikrobiologia , ilmap äästömittaukset Sivu 1/1

59 Oy Kokkola Power Ab ÖJANJÄRVEN VESITUTKIMUS Vesilaitos Håkan Andersson / Petri Passoja Maaliskuu 2010 L103/Vesitutkimus Näyt- Päi- Kok. Jään Näyte Lämpö ph Johto- Happi Fosfori Typpi CODMn Alkali- Rauta Man- Väri Väri Kiinto Fekaa- Kloridi Kloro- Sul- NO3-N NH4-N teen väys syvyys Paksuus syvyys tila kyky Kok.P PO4-P Kok.N teetti gaani aine liset fylli a faatti otto Komp spektr strepto SO4 piste Kyl kokit m m m o C ms/m mg/l % ug/l ug/l ug/l mg/l mval/l ug/l ug/l mgpt/l mgpt/l mg/l kpl/100ml mg/l ug/l mg/l mg/l mg/l Ö ,5 0,50 1 0,3 6,7 13,0 11, , ,3 29 Ö ,1 0,40 1 0,9 6,6 14,0 10, , ,4 4 8,4 29 Ö ,5 0,60 1 0,8 6,4 16,0 10, , ,9 < ,4 10,8 79 Ö ,5 0,60 1 1,3 6,6 20, , <1 < ,3 8, ,3 8, ,2 6, ,0 6,0 22,0 6, ,0 0, , ,7 6, ,8 6, ,8 5,0 27,0 6, ,3 <0, , Ö ,5 0,60 1 0,5 6,5 13,0 8, , ,7 < ,6 8, ,2 7, ,3 7, ,6 6,2 18,0 6, , , , ,0 4, ,5 6,3 18, , , Ö ,0 0,60 1 1,5 6,4 18,0 7, , < ,6 7,6 56 Ö ,5 0,3 1 0,6 6,6 13,0 11, , ,9 27 Länsi-Suomen ympäristökeskus /Känsälä UPM-Kymmene/Saari KIP-service/Airiola,Palomaa Säätila näytteenottoaikana Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys Pilvisyys Pouta Kokkolan kaupungin ympäristösuojelulautakunta /Aaltonen, Kalliolinna Lämpötila 2,0 Norra Svenska Fiskeområdet/Birthe Wistbacka Tuulennopeus 1m/s Boliden /Herronen,Nykänen Tuulensuunta Länsi Liite/ Bilaga 4.1

60 Liite/ Bilaga 4.2 Oy Kokkola Power Ab ÖJAN JÄRVEN VESITUTKIMUS Vesilaitos Petri Passoja Toukokuu 2010 L103/Vesitutkimus Näyt- Päi- Kok. Näkö- Näyte Lämpö ph Johto- Happi Fosfori Typpi CODMn Alkali- Rauta Man- Väri Väri Kiinto Entero- Kloridi Kloro- Sul- NO3-N NH4-N teen väys syvyys syvyys syvyys tila kyky Kok.P PO4-P Kok.N teetti gaani aine kokit fylli a faatti otto HACH spektr SO4 piste Kyl m m m o C ms/m mg/l % ug/l ug/l ug/l mg/l mmol/l ug/l ug/l mgpt/l mgpt/l mg/l pmy/100ml mg/l ug/l mg/l mg/l mg/l Ö ,6 1,0 1 14,6 5,8 12,0 8, , ,0 1 6,7 43 Ö ,2 0, ,4 14,0 6, , ,0 1 7,7 48 Ö ,8 1,2 1 15,4 6,6 15,0 9, , ,6 < ,3 9,4 97 Ö ,3 1,2 1 14,1 7,2 15,0 10, , ,3 < ,0 10, ,3 10, ,8 9, ,8 6,4 15,0 9, , , ,3 9, ,1 9, ,1 6,3 15,0 9, , , Ö ,0 1 16,8 5,6 12,0 8, , ,7 <1 7, ,5 8, ,3 8, ,9 8, ,3 5,7 11,0 8, , , ,8 8, ,6 8, ,4 5,7 11,0 7, , ,7 6,8 36 Ö ,5 1,1 1 16,3 6,4 12,0 9, , ,7 < ,6 9,8 99 Ö ,7 1,0 1 12,5 5,8 11,0 9, , ,0 <1 6,8 35 Ö ,5 12, ,8 <0,016 0,45 Ö ,5 15, ,3 <0,016 0,31 Ö ,5 12, ,4 <0,016 0,49 Ö ,8 12, ,2 <0,016 0,4 Länsi-Suomen ympäristökeskus UPM-Kymmene/Saari Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys Pilvisyys Aurinkoinen Kokkolan kaupungin ympäristösuojelulautakunta Lämpötila 28*C Norra Svenska Fiskeområdet/Birthe Wistbacka Tuulennopeus 0-1 m/s Boliden /Herronen,Nykänen Tuulensuunta Länsi Kokkola Power/Malkamäki,Junkkila KIP-service/Airiola,Palomaa

61 Oy Kokkola Power Ab ÖJANJÄRVEN VESITUTKIMUS Vesilaitos Håkan Andersson / Petri Passoja Elokuu 2010 L103/Vesitutkimus Näyt- Päi- Kok. Jään Näyte Lämpö ph Johto- Happi Fosfori Typpi CODMn Alkali- Rauta Man- Väri Väri Kiinto Fekaa- Kloridi Kloro- Sul- NO3-N NH4-N teen väys syvyys Paksuus syvyys tila kyky Kok.P PO4-P Kok.N teetti gaani aine liset fylli a faatti otto Komp spektr strepto SO4 piste Kyl kokit m m m o C ms/m mg/l % ug/l ug/l ug/l mg/l mval/l ug/l ug/l mgpt/l mgpt/l mg/l kpl/100ml mg/l ug/l mg/l mg/l mg/l Ö ,2 1 14,2 6,7 11,0 9, , , Ö ,2 1 14,6 6,4 13,0 6, , , Ö ,9 1 14,9 6,8 17,0 10, ,8 0, ,3 < ,8 10,2 100 Ö ,6 1 15,9 6,8 17,0 9, ,7 0, , ,9 9, ,9 9, ,9 9, ,9 6,8 17,0 9, ,7 0, , ,9 9, ,8 9, ,8 6,8 17,0 9, ,7 0, , Ö ,4 1 16,2 6,7 12,0 8, , ,0 < ,2 8, ,2 8, ,2 8, ,2 6,6 12,0 8, , , ,2 8, ,1 8, ,1 6,6 12,0 8, , Ö ,1 1 15,5 6,6 17,0 9, , ,5 < ,5 9,8 100 Ö ,8 1 14,1 6,6 11,0 9, , , Ö , ,0 <0,25 <0,016 Ö , < <0,25 <0,016 Ö , ,0 <0,25 <0,019 Ö , ,3 <0,25 <0,016 Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys Pilvisyys Pilvinen Kokkolan kaupungin ympäristösuojelulautakunta /Aaltonen, Kalliolinna Lämpötila 12,7 Norra Svenska Fiskeområdet/Birthe Wistbacka Tuulennopeus 1m/s Boliden /Herronen,Nykänen Tuulensuunta Länsi Liite/ Bilaga 4.3

62 :24 1 Raakavesi Kuukausiraportti Pietarsaaren tehtaat Alkuaika: :00 Loppuaika: :00 ph Johtokyky KMnO 4 -kulut. Rauta Mangaani Alumiini Natrium Kloridi Sulfaatti Silikaatti Väri 281-NP-7001.PH 281-NP-7001.C 281-NP-7001.KMN 281-NP-7001.FE 281-NP-7001.MN 281-NP-7001.AL 281-NP-7001.NA 281-NP-7001.CL 281-NP-7001.SO4 281-NP-7001.SI 281-NP-7001.COL ms/m mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l Tavoitearvo 5,0-8,0 < 20 < 90 < 3,0 < 0,30 < 2 < 10 < 10 < 40 < 15 < ,9 13,0 65 1,6 0,15 9,6 35,7 8, ,9 12,9 62 0,15 0,88 7,1 8, ,8 13,1 59 0,17 8,3 8 5,8 13,3 61 0,17 8, ,8 13,9 64 1,7 9,5 37,5 11, ,8 13,8 56 0,18 0,83 7,4 8,5 13 5,8 13,9 59 0,19 8,7 14 5,8 13,8 62 0,19 7,4 15 5,8 13,7 60 0,20 10, ,9 13,3 64 1,8 0,16 9,3 36,3 11, ,9 13,4 60 0,19 0,82 7,4 8,8 20 5,9 13,4 63 0,19 9,3 21 5,9 13,5 64 0,20 8,9 22 5,9 13,1 61 0,18 8, ,9 13,0 64 2,2 0,19 8,8 32,9 11, ,0 12,6 62 0,18 0,71 7,3 8,1 27 6,0 12,3 59 0,17 8,1 28 6,0 12,2 60 0,20 9,2 29 6,0 12,3 60 0,17 8, Min 5,8 12,2 56 1,6 0,15 0,71 7,1 7,4 32,9 8, Max 6,0 13,9 65 2,2 0,20 0,88 7,4 10,3 37,5 11, Haj. 0,1 0,5 2 0,3 0,02 0,07 0,1 0,7 1,9 1,16 11 Ka 5,9 13,2 61 1,8 0,18 0,81 7,3 8,8 35,6 10,56 135

63 :25 1 Raakavesi Kuukausiraportti Pietarsaaren tehtaat Alkuaika: :00 Loppuaika: :00 ph Johtokyky KMnO 4 -kulut. Rauta Mangaani Alumiini Natrium Kloridi Sulfaatti Silikaatti Väri 281-NP-7001.PH 281-NP-7001.C 281-NP-7001.KMN 281-NP-7001.FE 281-NP-7001.MN 281-NP-7001.AL 281-NP-7001.NA 281-NP-7001.CL 281-NP-7001.SO4 281-NP-7001.SI 281-NP-7001.COL ms/m mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l Tavoitearvo 5,0-8,0 < 20 < 90 < 3,0 < 0,30 < 2 < 10 < 10 < 40 < 15 < ,0 12,4 63 2,1 0,15 10,7 27,0 9, ,1 12,3 62 0,15 0,64 7,3 8,9 3 6,1 12,3 64 0,17 8,5 4 6,1 12,4 61 0,14 8,0 5 6,1 12,4 60 0,14 8, ,0 12,7 64 2,5 0,16 8,5 28,5 10, ,1 12,4 61 0,15 0,62 7,4 8,9 10 6,1 12,4 59 0,15 8,9 11 6,1 12,3 61 0,14 8,3 12 6,0 12,3 63 0,16 8, ,0 12,5 61 2,6 0,19 9,2 27,9 9, ,1 12,2 62 0,17 0,62 7,4 8,8 17 6,2 12,3 65 0,15 8,3 18 6,2 12,2 62 0,14 8,3 19 6,2 12,0 61 0,14 8, ,1 11,5 60 2,6 0,10 8,2 25,1 9, ,1 11,4 61 0,16 0,52 7,3 9,4 24 6,2 11,2 63 0,14 8,7 25 6,1 11,2 59 0,15 8,4 26 6,2 11,3 63 0,15 8, Min 6,0 11,2 59 2,1 0,10 0,52 7,3 8,0 25,1 9, Max 6,2 12,7 65 2,6 0,19 0,64 7,4 10,7 28,5 10, Haj. 0,1 0,5 2 0,2 0,02 0,05 0,1 0,6 1,5 0,36 21 Ka 6,1 12,1 62 2,4 0,15 0,60 7,4 8,7 27,1 9,95 146

64 :47 27 Raakavesi Kuukausiraportti Pietarsaaren tehtaat Alkuaika: :00 Loppuaika: :00 ph Johtokyky KMnO 4 -kulut. Rauta Mangaani Alumiini Natrium Kloridi Sulfaatti Silikaatti Väri 281-NP-7001.PH 281-NP-7001.C 281-NP-7001.KMN 281-NP-7001.FE 281-NP-7001.MN 281-NP-7001.AL 281-NP-7001.NA 281-NP-7001.CL 281-NP-7001.SO4 281-NP-7001.SI 281-NP-7001.COL ms/m mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l Tavoitearvo 5,0-8,0 < 20 < 90 < 3,0 < 0,30 < 2 < 10 < 10 < 40 < 15 < ,1 11,5 58 2,8 0,17 8,5 24,4 8, ,1 11,4 62 0,17 0,57 7,3 8,6 3 6,1 11,2 64 0,16 8,5 4 6,2 11,2 63 0,16 8,2 5 6,2 11,1 63 0,16 8, ,1 11,6 64 2,6 0,14 8,2 23,7 9, ,1 11,3 58 0,16 0,44 7,1 8,7 10 6,1 11,3 54 0,16 8,9 11 6,1 11,2 58 0,14 9,0 12 6,2 11,2 62 0,15 8, ,2 10,9 62 2,4 0,14 7,9 21,1 8, ,2 10,8 61 0,14 0,50 6,7 7,5 17 6,2 10,9 59 0,13 8,2 18 6,2 10,7 61 0,13 7,8 19 6,2 10,7 58 0,13 7, ,4 10,5 62 1,2 0,14 6,9 18,6 7, ,4 10,1 61 0,14 0,43 6,8 7,3 24 6,4 10,6 66 0,14 6,5 25 6,3 10,7 62 0,13 8,9 26 6,2 10,3 56 0,12 6, ,3 10,9 59 1,2 0,13 7,6 19,3 7, ,3 10,7 65 0,12 0,36 6,6 7,5 31 6,3 10,7 60 0,13 7,3 Min 6,1 10,1 54 1,2 0,12 0,36 6,6 6,5 18,6 7, Max 6,4 11,6 66 2,8 0,17 0,57 7,3 9,0 24,4 9, Haj. 0,1 0,4 3 0,8 0,01 0,08 0,3 0,7 2,6 0,60 19 Ka 6,2 10,9 61 2,0 0,14 0,46 6,9 7,9 21,4 8,27 156

65 :29 1 Raakavesi Kuukausiraportti Pietarsaaren tehtaat Alkuaika: :00 Loppuaika: :00 ph Johtokyky KMnO 4 -kulut. Rauta Mangaani Alumiini Natrium Kloridi Sulfaatti Silikaatti Väri 281-NP-7001.PH 281-NP-7001.C 281-NP-7001.KMN 281-NP-7001.FE 281-NP-7001.MN 281-NP-7001.AL 281-NP-7001.NA 281-NP-7001.CL 281-NP-7001.SO4 281-NP-7001.SI 281-NP-7001.COL ms/m mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l Tavoitearvo 5,0-8,0 < 20 < 90 < 3,0 < 0,30 < 2 < 10 < 10 < 40 < 15 < ,3 11,0 58 0,14 7, ,4 11,7 60 2,6 0,16 0,43 7,3 8,7 21, ,2 15,4 60 0,38 12,3 11,15 8 6,1 14,8 60 0,35 11,5 9 6,1 14,4 55 0,31 10, ,1 17,7 64 5,4 0,47 13,8 38,3 10, ,0 15,5 70 0,39 1,09 8,9 11,5 14 5,9 13,7 75 0,34 9,9 15 5,8 12,8 81 0,33 9,0 16 5,6 11,7 87 0,33 7, ,3 11,3 99 3,0 0,34 6,7 28,5 9, ,3 11, ,32 1,18 5,6 6,5 21 5,3 10, ,31 6,2 22 5,3 11, ,31 6,5 23 5,1 10,6 90 0,27 4, ,2 10,9 90 2,0 0,30 5,4 30,1 9, ,1 11,0 86 0,30 1,31 4,8 4,9 28 5,1 10,9 82 0,31 5,2 29 5,2 10,9 80 0,31 5,3 30 5,2 11,5 73 0,32 5,5 31 Min 5,1 10,6 55 2,0 0,14 0,43 4,8 4,6 21,0 9, Max 6,4 17, ,4 0,47 1,31 8,9 13,8 38,3 11, Haj. 0,5 2,1 16 1,5 0,07 0,39 1,8 2,8 7,1 0,78 69 Ka 5,6 12,4 79 3,3 0,31 1,00 6,6 7,9 29,5 10,12 238

66 :57 31 Raakavesi Kuukausiraportti Pietarsaaren tehtaat Alkuaika: :00 Loppuaika: :00 ph Johtokyky KMnO 4 -kulut. Rauta Mangaani Alumiini Natrium Kloridi Sulfaatti Silikaatti Väri 281-NP-7001.PH 281-NP-7001.C 281-NP-7001.KMN 281-NP-7001.FE 281-NP-7001.MN 281-NP-7001.AL 281-NP-7001.NA 281-NP-7001.CL 281-NP-7001.SO4 281-NP-7001.SI 281-NP-7001.COL ms/m mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l Tavoitearvo 5,0-8,0 < 20 < 90 < 3,0 < 0,30 < 2 < 10 < 10 < 40 < 15 < ,1 11,4 70 1,5 0,36 6,0 34,3 10, ,2 11,6 68 0,31 1,24 5,3 5,5 5 5,0 12,4 62 0,29 6,2 6 5,1 12,3 63 0,33 6,5 7 5,3 12,2 67 0,33 6, ,3 13,0 61 1,7 0,35 6,9 36,7 10, ,3 12,2 61 0,33 1,15 5,9 19, ,1 12,1 59 0,29 6, ,2 14,4 52 0,37 8,1 38,1 11, ,4 12,5 64 0,34 1,16 6,9 19 5,3 12,5 57 0,33 5,8 6,7 20 5,2 12,7 53 0,32 6,9 21 5,3 13,1 54 0,33 7, ,3 13,7 50 1,5 0,38 8,3 38,9 8, ,5 12,7 51 0,38 0,72 6,4 7,2 26 5,5 12,5 56 0,34 6,9 27 5,6 9,9 54 0,29 6,6 28 5,6 12,3 53 0,36 6, ,6 12,4 57 1,3 0,39 7,1 35,4 9, Min 5,0 9,9 50 1,3 0,29 0,72 5,3 5,5 34,3 8,22 46 Max 5,6 14,4 70 1,7 0,39 1,24 6,4 19,1 38,9 11, Haj. 0,2 0,9 6 0,2 0,03 0,23 0,5 2,9 1,9 1,29 40 Ka 5,3 12,4 59 1,5 0,34 1,07 5,9 7,5 36,7 9,98 112

67 :18 1 Raakavesi Kuukausiraportti Pietarsaaren tehtaat Alkuaika: :00 Loppuaika: :00 ph Johtokyky KMnO 4 -kulut. Rauta Mangaani Alumiini Natrium Kloridi Sulfaatti Silikaatti Väri 281-NP-7001.PH 281-NP-7001.C 281-NP-7001.KMN 281-NP-7001.FE 281-NP-7001.MN 281-NP-7001.AL 281-NP-7001.NA 281-NP-7001.CL 281-NP-7001.SO4 281-NP-7001.SI 281-NP-7001.COL ms/m mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l Tavoitearvo 5,0-8,0 < 20 < 90 < 3,0 < 0,30 < 2 < 10 < 10 < 40 < 15 < ,6 12,5 54 0,31 0,63 6,6 7,3 2 5,5 12,8 60 0,32 7,8 3 5,5 12,9 59 0,34 0,09 7,8 4 5,5 13,3 58 0,34 7, ,8 11,6 63 1,4 0,24 6,5 32,5 7, ,8 11,4 63 0,29 0,64 5,9 6,5 9 5,8 11,5 62 0,31 6,5 10 5,6 11,4 64 0,27 6,6 11 5,5 11,3 62 0,26 6, ,6 10,6 63 1,5 0,21 6,4 28,2 5, ,5 10,9 63 0,21 0,56 5,9 6,8 16 5,5 11,5 66 0,26 7,4 17 5,4 11,4 69 0,23 7,2 18 5,4 11,4 61 0,21 7, ,8 11,8 67 1,8 0,24 7,8 42,6 7, ,8 11,9 68 0,40 0,72 6,8 8,1 23 5,8 12,9 60 0,22 8,9 24 5,8 13,2 68 0,20 10, ,7 13,7 71 2,2 0,22 9,9 33,4 7, ,7 13,8 68 0,20 0,67 8,1 11,2 30 5,8 14,6 67 0,24 13,6 31 Min 5,4 10,6 54 1,4 0,20 0,09 5,9 6,4 28,2 5, Max 5,8 14,6 71 2,2 0,40 0,72 8,1 13,6 42,6 7, Haj. 0,1 1,1 4 0,4 0,06 0,23 0,9 1,8 6,1 1,14 11 Ka 5,6 12,2 64 1,7 0,26 0,55 6,7 8,0 34,2 7,18 126

68 :23 2 Raakavesi Kuukausiraportti Pietarsaaren tehtaat Alkuaika: :00 Loppuaika: :00 ph Johtokyky KMnO 4 -kulut. Rauta Mangaani Alumiini Natrium Kloridi Sulfaatti Silikaatti Väri 281-NP-7001.PH 281-NP-7001.C 281-NP-7001.KMN 281-NP-7001.FE 281-NP-7001.MN 281-NP-7001.AL 281-NP-7001.NA 281-NP-7001.CL 281-NP-7001.SO4 281-NP-7001.SI 281-NP-7001.COL ms/m mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l Tavoitearvo 5,0-8,0 < 20 < 90 < 3,0 < 0,30 < 2 < 10 < 10 < 40 < 15 < ,9 14,7 66 0,25 12,7 2 6,0 14,6 69 0,19 12, ,8 14,7 69 2,4 0,17 11,8 32,0 6, ,9 15,1 63 0,17 0,60 10,0 14,5 7 6,0 15,0 61 0,15 14,8 8 6,0 15,0 66 0,16 13,9 9 6,0 15,0 61 0,15 14, ,0 15,3 65 2,5 0,14 14,7 31,3 4, ,0 14,1 64 0,14 0,50 8,3 11,9 14 6,0 15,6 63 0,09 15,2 15 6,0 11,2 64 0,13 12,7 16 6,0 14,2 64 0,13 13, ,0 14,0 58 2,5 0,14 11,4 29,0 2, ,0 14,3 64 0,12 0,44 8,5 12,8 21 6,2 14,7 67 0,15 12,6 22 6,1 14,9 63 0,13 14,2 23 6,1 14,4 66 0,10 15, ,2 13,7 66 2,7 0,11 10,9 28,9 3, ,1 13,4 66 0,10 0,41 10,7 28 6,4 13,4 67 0,15 12,4 29 6,2 15,2 63 0,13 9,0 14,8 30 6,2 13,6 61 0,13 12,5 31 Min 5,8 11,2 58 2,4 0,09 0,41 8,3 10,7 28,9 2, Max 6,4 15,6 69 2,7 0,25 0,60 10,0 15,2 32,0 6, Haj. 0,1 0,9 3 0,1 0,03 0,08 0,8 1,4 1,6 1,44 15 Ka 6,0 14,4 64 2,5 0,14 0,48 9,0 13,2 30,3 4,15 128

69 :17 2 Raakavesi Kuukausiraportti Pietarsaaren tehtaat Alkuaika: :00 Loppuaika: :00 ph Johtokyky KMnO 4 -kulut. Rauta Mangaani Alumiini Natrium Kloridi Sulfaatti Silikaatti Väri 281-NP-7001.PH 281-NP-7001.C 281-NP-7001.KMN 281-NP-7001.FE 281-NP-7001.MN 281-NP-7001.AL 281-NP-7001.NA 281-NP-7001.CL 281-NP-7001.SO4 281-NP-7001.SI 281-NP-7001.COL ms/m mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l Tavoitearvo 5,0-8,0 < 20 < 90 < 3,0 < 0,30 < 2 < 10 < 10 < 40 < 15 < ,2 15,2 65 2,6 0,13 17,0 26,5 1, ,2 14,4 65 0,12 0,41 9,8 14,9 4 6,2 14,9 67 0,12 13,7 5 6,2 14,1 63 0,11 14,2 6 6,1 13,8 60 0,14 12, ,2 14,0 64 2,5 0,10 14,2 32,6 1, ,0 13,9 65 0,10 0,47 10,1 13,5 11 6,2 12,8 67 0,11 12,0 12 6,2 18,7 64 0,13 14,3 13 6,2 14,5 65 0,13 14, ,2 12,3 64 3,1 0,12 9,7 33,2 2, ,2 11,9 64 0,11 0,42 7,7 9,4 18 6,2 12,6 63 0,10 11,5 19 6,2 11,7 62 0,10 8,6 20 6,2 11,2 61 0,09 9, ,2 11,5 62 2,3 0,09 9,5 22,5 1, ,1 11,5 62 0,09 0,32 7,4 9,3 25 6,1 11,0 60 0,09 8,4 26 6,1 10,8 63 9,2 27 6,1 12,1 62 0,08 10, ,5 11,6 61 2,4 0,07 11,7 28,0 1, ,2 11,3 60 0,06 0,37 7,9 10,7 Min 6,0 10,8 60 2,3 0,06 0,32 7,4 8,4 22,5 1, Max 6,5 18,7 67 3,1 0,14 0,47 10,1 17,0 33,2 2, Haj. 0,1 1,9 2 0,3 0,02 0,05 1,3 2,5 4,4 0,53 15 Ka 6,2 13,0 63 2,6 0,10 0,40 8,6 11,7 28,6 1,60 137

70 :56 30 Raakavesi Kuukausiraportti Pietarsaaren tehtaat Alkuaika: :00 Loppuaika: :00 ph Johtokyky KMnO 4 -kulut. Rauta Mangaani Alumiini Natrium Kloridi Sulfaatti Silikaatti Väri 281-NP-7001.PH 281-NP-7001.C 281-NP-7001.KMN 281-NP-7001.FE 281-NP-7001.MN 281-NP-7001.AL 281-NP-7001.NA 281-NP-7001.CL 281-NP-7001.SO4 281-NP-7001.SI 281-NP-7001.COL ms/m mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l Tavoitearvo 5,0-8,0 < 20 < 90 < 3,0 < 0,30 < 2 < 10 < 10 < 40 < 15 < ,2 11,6 64 0,06 11,7 2 6,2 10,4 62 0,07 8,5 3 6,2 11,2 61 0,06 10, ,6 10,9 65 2,8 0,06 9,3 28,0 1, ,3 11,0 60 0,06 0,40 7,3 9,7 8 6,2 11,0 71 0,06 9,6 9 6,2 10,9 67 0,06 9,4 10 6,2 10,9 65 0,08 9, ,3 11,7 69 0,07 6,4 22,0 2, ,3 11,6 65 0,06 10,8 15 6,2 11,0 72 0,06 10,3 16 6,2 11,2 70 0,07 10,7 17 6,3 10,8 75 0,09 9, ,6 10,8 70 3,5 0,08 9,8 3, ,3 10,4 74 0,08 0,47 7,8 9,9 22 6,3 11,5 72 0,07 12,1 23 6,5 9,8 66 0,06 8,1 24 6,4 10,2 70 0,06 9, ,5 9,6 75 2,6 0,08 7,4 19,3 3, ,3 9,0 75 0,08 0,51 6,6 7,5 29 6,3 10,9 65 0,09 8,5 30 6,1 10,7 72 0,12 7,5 31 Min 6,1 9,0 60 2,6 0,06 0,40 6,6 6,4 19,3 1, Max 6,6 11,7 75 3,5 0,12 0,51 7,8 12,1 28,0 3, Haj. 0,1 0,7 5 0,5 0,01 0,06 0,6 1,4 4,5 0,85 33 Ka 6,3 10,8 68 3,0 0,07 0,46 7,2 9,4 23,1 2,75 154

71 :53 2 Raakavesi Kuukausiraportti Pietarsaaren tehtaat Alkuaika: :00 Loppuaika: :00 ph Johtokyky KMnO 4 -kulut. Rauta Mangaani Alumiini Natrium Kloridi Sulfaatti Silikaatti Väri 281-NP-7001.PH 281-NP-7001.C 281-NP-7001.KMN 281-NP-7001.FE 281-NP-7001.MN 281-NP-7001.AL 281-NP-7001.NA 281-NP-7001.CL 281-NP-7001.SO4 281-NP-7001.SI 281-NP-7001.COL ms/m mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l Tavoitearvo 5,0-8,0 < 20 < 90 < 3,0 < 0,30 < 2 < 10 < 10 < 40 < 15 < ,1 11,2 69 0,12 8, ,7 12, ,6 0,23 6,7 44,6 8, ,4 11, ,23 1,32 5,8 5,8 6 5,7 11,2 95 0,19 5,7 7 5,6 11, ,20 5,8 8 5,6 11,2 95 0,20 6, ,1 11,4 90 2,3 0,19 6,6 43,2 7, ,0 11,5 90 0,19 1,00 6,2 6,8 13 6,0 11,1 88 0,17 6,6 14 5,9 10,8 80 0,18 6,0 15 6,0 10,4 77 0,16 6, ,2 10,6 80 1,9 0,14 5,9 29,3 7, ,8 11,6 77 0,20 0,92 6,2 6,9 20 5,9 11,8 77 0,19 7,1 21 6,0 11,7 77 0,17 7,4 22 5,9 12,4 75 0,20 7, ,1 12,3 66 2,0 0,20 7,8 45,6 8, ,6 13,6 70 0,23 1,03 6,9 7,8 27 5,3 15,1 67 0,28 8,1 28 5,4 14,4 64 0,24 7,6 29 5,8 13,8 70 0,22 8, Min 5,3 10,4 64 1,9 0,12 0,92 5,8 5,7 29,3 7, Max 6,2 15, ,6 0,28 1,32 6,9 8,4 45,6 8, Haj. 0,3 1,3 13 0,3 0,04 0,17 0,5 0,9 7,6 0,77 29 Ka 5,8 12,0 82 2,2 0,20 1,07 6,3 6,9 40,7 8,12 178

72 :31 30 Raakavesi Kuukausiraportti Pietarsaaren tehtaat Alkuaika: :00 Loppuaika: :00 ph Johtokyky KMnO 4 -kulut. Rauta Mangaani Alumiini Natrium Kloridi Sulfaatti Silikaatti Väri 281-NP-7001.PH 281-NP-7001.C 281-NP-7001.KMN 281-NP-7001.FE 281-NP-7001.MN 281-NP-7001.AL 281-NP-7001.NA 281-NP-7001.CL 281-NP-7001.SO4 281-NP-7001.SI 281-NP-7001.COL ms/m mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l Tavoitearvo 5,0-8,0 < 20 < 90 < 3,0 < 0,30 < 2 < 10 < 10 < 40 < 15 < ,6 13,5 68 1,6 0,23 7,6 39,7 9, ,6 14,9 67 0,28 1,19 7,3 8,6 3 5,2 15,4 61 0,29 7,8 4 5,6 15,1 67 0,28 8,6 5 5,3 14,9 64 0,26 7, ,0 16,0 71 1,4 0,31 8,1 12, ,9 16,1 76 0,31 1,51 6,8 8,1 10 5,0 15,2 66 0,29 7,5 11 4,9 14,7 76 0,28 6,8 12 4,9 16,4 74 0,33 8, ,1 16,0 77 1,6 0,31 8,1 9, ,9 15,7 76 0,31 1,65 6,6 8,0 17 4,9 15,7 79 0,30 8,0 18 4,9 15,6 80 0,30 8,1 19 4,9 16,4 77 0,31 8, ,0 17,2 74 1,6 0,33 9,2 14, ,9 17,1 73 0,35 1,44 7,9 9,3 24 4,9 16,7 74 0,34 9,1 73,2 25 4,9 16,6 76 0,33 8,9 48,7 26 5,0 16,3 77 0,30 8, ,2 16,1 80 1,7 0,34 9,0 46,5 13, ,0 16,4 81 0,34 1,49 7,3 9,0 31 Min 4,9 13,5 61 1,4 0,23 1,19 6,6 6,8 39,7 9, Max 5,6 17,2 81 1,7 0,35 1,65 7,9 9,3 73,2 14, Haj. 0,2 0,9 6 0,1 0,03 0,17 0,5 0,6 14,6 2,12 15 Ka 5,1 15,8 73 1,6 0,31 1,46 7,2 8,3 52,0 11,98 153

73 :14 3 Raakavesi Kuukausiraportti Pietarsaaren tehtaat Alkuaika: :00 Loppuaika: :00 ph Johtokyky KMnO 4 -kulut. Rauta Mangaani Alumiini Natrium Kloridi Sulfaatti Silikaatti Väri 281-NP-7001.PH 281-NP-7001.C 281-NP-7001.KMN 281-NP-7001.FE 281-NP-7001.MN 281-NP-7001.AL 281-NP-7001.NA 281-NP-7001.CL 281-NP-7001.SO4 281-NP-7001.SI 281-NP-7001.COL ms/m mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l Tavoitearvo 5,0-8,0 < 20 < 90 < 3,0 < 0,30 < 2 < 10 < 10 < 40 < 15 < ,1 16,6 74 0,35 9,1 2 5,1 17,0 80 0,36 9,6 3 4,9 19,1 68 0,42 10, ,3 17,1 74 1,8 0,37 1,44 7,8 9,9 50, ,0 18,4 72 0,43 10,8 17,16 9 5,2 17,4 72 0,39 10,2 10 5,2 16,8 75 0,37 9, ,3 18,0 71 1,7 0,41 10,9 51,7 16, ,3 17,6 79 0,40 1,36 8,2 10,4 15 5,3 16,9 74 0,38 10,1 16 5,4 16,3 74 0,35 9,7 17 5,4 15,8 77 0,33 9, ,6 15,5 80 2,2 0,34 9,5 44,6 13, ,5 14,9 80 0,31 1,19 7,7 9,1 22 5,4 16,5 79 0,37 10,4 23 5,5 15,7 78 0,35 9, ,8 14,1 76 2,1 0,28 8,8 36,6 12, ,7 13,8 77 0,27 0,98 7,2 8,5 29 5,7 13,6 78 0,26 8,6 30 5,7 13,7 74 0,27 8,9 31 5,8 13,3 73 0,28 9,1 Min 4,9 13,3 68 1,7 0,26 0,98 7,2 8,5 36,6 12, Max 5,8 19,1 80 2,2 0,43 1,44 8,2 10,9 51,7 17, Haj. 0,3 1,7 3 0,2 0,05 0,20 0,4 0,7 6,9 2,25 20 Ka 5,4 16,1 75 1,9 0,35 1,24 7,7 9,7 45,8 15,11 160

74 Liite/ Bilaga 6.1 Oy KOKKOLA POWER Ab Vesilaitos TAMMIKUU 2010 Håkan Andersson RAAKAVESI ( ÖJANJÄRVI ) ph m.arv. johk. Cl KMnO4 Väri Fe Mn Kovuus CO2 O2 NH4 SO4 Al E-Coli Col Kok.pes.-luku Clost.perf. mval/l ms/m mg/l mg/l mgpt/l mg/l mg/l mmol/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l pmy/ pmy/ pmy/ pmy/ 100ml 100ml 100ml 100ml ,10 < <1 5 6,4 0,23 16, , ,09 0,08 2,42 5,4 43 0, ,4 0,22 17, , ,91 0,08 2,42 5,5 0,08 8 6,5 0,23 17, , ,87 0,08 2,50 5,3 0, ,5 0,22 17, , ,79 0,09 2,53 6,5 0, ,5 0,22 17, , ,82 0,10 2,26 6,5 0, ,3 0,21 17, , ,97 0,13 2,52 8,6 0, ,2 0,22 17, , ,96 0,15 2,73 10,0 0, ,3 0,21 17, , ,85 0,13 2,68 9,7 0, ,2 0,22 18, , ,77 0,15 2,70 9,7 0, ,2 0,20 19, , ,14 0,16 3, , min 6,2 0,20 16, , ,77 0,08 2,26 5,3 0,08 ka. 6,4 0,22 17, , ,92 0,12 2,62 7,9 0, ,12 < <1 max 6,5 0,23 19, , ,14 0,16 3,42 12,0 0,18

75 Oy KOKKOLA POWER Ab Vesilaitos HELMIKUU 2010 Håkan Andersson RAAKAVESI ( ÖJANJÄRVI ) ph m.arv. johk. Cl KMnO4 Väri Fe Mn Kovuus CO2 O2 NH4 SO4 Al SiO2 E-Coli Col Het-luku mval/l ms/m mg/l mg/l mgpt/l mg/l mg/l dh mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l pmy/ pmy/ pmy/ 100ml 100ml 100ml 1 2 6,3 0,22 18, , ,70 0,12 2, , ,13 2,72 <1 < ,4 0,21 19, , ,54 0,10 3,25 9,8 0, ,3 0, , ,41 0,11 2,67 0, ,3 0,22 19, , ,28 0,09 2,63 8,4 0, ,2 0,22 19, , ,31 0,10 2,62 0, ,2 0,21 19, , ,50 0,13 2,80 9,7 0, ,2 0,21 18, , ,72 0,16 2,83 0, ,2 0,23 18, , ,0 0,17 2,74 10,6 0, min 6,2 0,21 18, , ,3 0,09 2,62 8,4 0,1 ka. 6,3 0,22 19, , ,6 0,12 2,78 9,7 0, ,12 2,72 <1 <1 89 max 6,4 0,23 19, , ,0 0,17 3,25 10,6 0,18 Liite/ Bilaga 6.2

76 Liite/ Bilaga 6.3 Oy KOKKOLA POWER Ab Vesilaitos MAALISKUU 2010 Håkan Andersson RAAKAVESI ( ÖJANJÄRVI ) ph m.arv. johk. Cl KMnO4 Väri Fe Mn Kovuus CO2 O2 NH4 SO4 Al SiO2 E-Coli Col Het-luku Clost.perf. mval/l ms/m mg/l mg/l mgpt/l mg/l mg/l dh mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l pmy/ pmy/ pmy/ pmy/ 100ml 100ml 100ml 100ml 1 2 6,1 0,22 18,7 18,1 72, ,03 0,18 2,99 0, ,20 3,42 <1 <1 63 < ,10 0,22 18,5 15, ,23 0,19 15,7 0, ,2 0,24 18,1 16, ,36 0,2 0, ,3 0,23 18,8 17,2 64, ,78 0,15 11,9 0, ,2 0,24 17,9 17,1 63, ,26 0,17 0, ,10 0,26 17,3 17,2 72, ,71 0, ,2 0, ,3 0,29 16,3 15,7 73, ,39 0,18 0, ,20 0,31 16,3 17,5 70, ,3 0,19 15,6 0, ,2 0,33 15,8 15,8 72, ,6 0,19 0,19 31 min 6,1 0,22 15,8 15,5 63, ,8 0,15 2,99 11,9 0,15 ka. 6,2 0,26 17, , ,6 0,18 2,99 14,80 9,2 0, ,20 <1 <1 140 <1 max 6,3 0,33 18,8 18,1 73, ,6 0,2 2, ,24

77 Oy KOKKOLA POWER Ab Vesilaitos HUHTIKUU 2010 Håkan Andersson RAAKAVESI ( ÖJANJÄRVI ) ph m.arv. johk. Cl KMnO4 Väri Fe Mn Kovuus CO2 O2 NH4 SO4 Al E-Coli Col Het-luku Clost.perf. mval/l ms/m mg/l mg/l mgpt/l mg/l mg/l mmol/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l pmy/ pmy/ pmy/ pmy/ 100ml 100ml 100ml 100ml 1 6,3 0,36 15, , ,13 0,19 11,1 0, ,3 0,31 16, , ,2 0,18 0,16 < ,3 0,32 16, , ,3 0,16 0, ,3 0,33 15, , ,4 0,18 2, , ,3 0,41 14, , ,0 0, , ,3 0, , ,5 0,2 0, ,2 0,22 13, , ,1 0,2 11,6 0, ,3 0,21 12, , ,7 0,18 0, ,4 0,21 12, , ,5 0,17 7 0,17 min 6,2 0,21 12, , ,5 0,16 7,0 0, ka. 6,3 0,29 14, , ,6 0,18 2,42 10,7 38 0,21 < max 6,4 0,41 16, , ,4 0,20 13,0 0, Liite/ Bilaga 6.4

78 Liite/ Bilaga 6.5 Oy KOKKOLA POWER Ab Vesilaitos TOUKOKUU 2010 Håkan Andersson RAAKAVESI ( ÖJANJÄRVI ) ph m.arv. johk. Cl KMnO4 Väri Fe Mn Kovuus CO2 O2 NH4 SO4 Al E-Coli Col Het-luku Clost.perf. mval/l ms/m mg/l mg/l mgpt/l mg/l mg/l mmol/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l pmy/ pmy/ pmy/ pmy/ 100ml 100ml 100ml 100ml , ,4 0,19 23, , ,49 0,15 0, ,4 0,18 12, , ,36 0,15 6 0, ,5 0,17 12, ,37 0,18 1, , ,5 0,16 12, , ,3 0,23 5,6 0, ,4 0,16 12, , ,1 0,15 0, ,4 0,16 13, , ,05 0,18 5,7 0, ,5 0,15 13, , ,92 0,16 0, ,4 0,16 13, , ,84 0,15 6,1 0, min 6,4 0,15 12, , ,8 0,15 5,6 0,08 ka. 6,4 0,17 14, , ,2 0,17 1,75 5,9 0, , max 6,5 0,19 23, , ,5 0,23 6,1 0,21

79 Oy KOKKOLA POWER Ab Vesilaitos KESÄKUU 2010 Håkan Andersson RAAKAVESI ( ÖJANJÄRVI ) ph m.arv. johk. Cl KMnO4 Väri Fe Mn Al KovuusSiO2 NH4 SO4 CO2 E-Coli Col Het-luku Clost.perf. mval/l ms/m mg/l mg/l mgpt/l mg/l mg/l mg/l mmol/l mg/l mg/l mg/l mg/l pmy/ pmy/ pmy/ pmy/ 100ml 100ml 100ml 100ml 1 6,4 0,16 14, , ,06 0,14 0,1 1,92 5, ,3 0,14 13, , ,9 0,17 0,1 5, , <1 8 6,4 0,14 14, , ,96 0,15 0, ,3 0,14 14, , ,02 0,16 0,09 4, ,5 0,14 14, , ,01 0,14 0, ,7 0,14 14, , ,03 0,15 0, ,5 0,13 15, , ,92 0,11 0, ,6 0,14 15, , ,92 0,13 0,07 4, ,3 0,14 15, , ,84 0,06 0,06 30 min 6,3 0,13 13, , ,84 0,06 0,06 4,67 ka. 6,4 0,14 14, , ,96 0,13 0,08 1,92 5,14 0, , <1 max 6,7 0,16 15, , ,06 0,17 0,1 5,29 Liite/ Bilaga 6.6

80 Liite/ Bilaga 6.7 Oy KOKKOLA POWER Ab Vesilaitos HEINÄKUU 2010 Håkan Andersson RAAKAVESI ( ÖJANJÄRVI ) ph m.arv. johk. Cl KMnO4 Väri Fe Mn Kovuus CO2 O2 NH4 SO4 Al E-Coli Col Het-luku Clost.perf. mval/l ms/m mg/l mg/l mgpt/l mg/l mg/l mmol/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l pmy/ pmy/ pmy/ pmy/ 100ml 100ml 100ml 100ml 1 2 6,3 0,14 16, , ,88 0,13 5,12 0, , ,5 0,15 17, , ,80 0,12 2, , ,4 0,15 17, , ,92 0,15 5,65 0, ,3 0,15 17, ,87 0,16 0, ,4 0,18 19, , ,87 0,17 6,35 0, ,4 0,17 22, , ,82 0,19 0, ,4 0, , ,89 0,18 6,06 0, ,5 0,14 21, , ,90 0,18 0, ,4 0,14 22, , ,96 0,22 6,25 0,03 31 min 6,3 0,14 16, ,80 0,12 2,23 5,12 0,03 ka. 6,4 0,15 20, , ,88 0,17 2,23 5,89 0, , max 6,5 0,18 26, , ,96 0,22 2,23 6,35 0,06

81 Oy KOKKOLA POWER Ab Vesilaitos ELOKUU 2010 Petri Passoja RAAKAVESI ( ÖJANJÄRVI ) ph m.arv. johk. Cl KMnO4 Väri Fe Mn Kovuus CO2 NH4 SiO2 SO4 Al E-Coli Col Het-luku Clost.perf. mval/l ms/m mg/l mg/l mgpt/l mg/l mg/l mmol/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l pmy/ pmy/ pmy/ pmy/ 100ml 100ml 100ml 100ml ,4 0,15 28, ,0 94 0,73 0,16 2,95 0,06 0, , < ,5 0,14 22, ,5 99 0,96 0,21 4,98 0, ,2 0,13 19, , ,09 0,23 0, ,2 0,14 19, ,13 0,25 5,8 0, ,4 0,14 23, ,5 98 0,95 0,2 0, ,5 0,14 19, ,22 0,19 5,56 0, ,4 0,14 23, ,5 94 1,03 0,15 0, ,4 0,14 20, , ,22 0,14 5,69 0, ,5 0,13 20, , ,2 0,09 0,05 min 6,2 0,13 19, ,5 94 0,73 0,09 2,95 4, ,03 ka. 6,4 0,14 22, , ,06 0,18 2,95 5,51 0,1 0, , <1 max 6,5 0,15 28, , ,22 0,25 2,95 5,8 45 0,07 Liite/ Bilaga 6.8

82 Liite/ Bilaga 6.9 Oy KOKKOLA POWER Ab Vesilaitos SYYSKUU 2010 Petri Passoja RAAKAVESI ( ÖJANJÄRVI ) ph m.arv. johk. Cl KMnO4 Väri Fe Mn Kovuus CO2 SiO2 NH4 SO4 Al E-Coli Col Het-luku Clost.perf. mval/l ms/m mg/l mg/l mgpt/l mg/l mg/l mmol/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l pmy/ pmy/ pmy/ pmy/ 100ml 100ml 100ml 100ml ,5 0,14 21, , ,08 5,09 0, ,6 0,14 22, ,2 91 1,12 0,06 0,04 8 < < ,6 0,14 19, , ,67 0,07 5,67 0, ,5 0,14 20, ,2 98 1,11 0,08 2,47 0, , ,5 0,13 22, ,3 92 0,90 0,07 6,1 0, ,3 0,15 21, ,2 90 0,93 0,07 0, ,6 0, , ,29 0,07 6,21 0, ,3 0, , ,08 0,07 0, min 6,3 0, ,2 90 0,67 0,06 5,09 0,02 ka. 6,5 0,14 20, ,5 99 1,01 0,07 2,47 5,77 0, , max 6,6 0,16 22, , ,29 0,08 6,21 0,06

83 Oy KOKKOLA POWER Ab Vesilaitos LOKAKUU 2010 Petri Passoja RAAKAVESI ( ÖJANJÄRVI ) ph m.arv. johk. Cl KMnO4 Väri Fe Mn Kovuus CO2 O2 NH4 SO4 Al SiO2 E-Coli Col mval/l ms/m mg/l mg/l mgpt/l mg/l mg/l mmol/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l pmy/ pmy/ 100ml 100ml 1 6,6 0,16 18, , ,2 0,06 3,17 0, ,5 0,16 19, , ,1 0,07 1,18 0, ,06 0,64 < ,6 0,17 20,4 32,1 81 0,8 0,06 3,19 0, ,6 0,2 16, , ,63 0,06 0, ,7 0,16 15, ,8 0,07 3,74 0, ,6 0,16 16, , ,56 0,09 0, ,7 0,16 17, , ,33 0,07 2,47 0, ,4 0,18 15, , ,78 0,09 0, ,6 0,16 15, , ,68 0,09 3,51 0, min 6,4 0,16 15, ,1 81 0,80 0,06 1,18 2,47 0,05 ka. 6,6 0,16 17, , ,43 0,07 1,18 3,22 0, ,07 0,64 <1 34 max 6,7 0,18 20, , ,80 0,09 1,18 3,74 0,11 Liite/ Bilaga 6.10

84 Liite/ Bilaga 6.11 Oy KOKKOLA POWER Ab Vesilaitos Håkan Andersson MARRASKUU 2010 RAAKAVESI ( ÖJANJÄRVI ) ph m.arv. johk. Cl KMnO4 Väri Fe Mn Kovuus CO2 O2 NH4 SO4 Al SiO2 E-Coli Col Het-luku Clost.perf. mval/l ms/m mg/l mg/l mgpt/l mg/l mg/l mmol/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l pmy/ pmy/ pmy/ pmy/ 100ml 100ml 100ml 100ml 1 2 6,5 0,16 17, , ,69 0,08 2,2 0, ,08 2,31 < < ,5 0,16 17, , ,27 0,09 3,47 0, ,5 0,16 16, , ,33 0,09 0, ,4 0,15 17, , ,48 0,10 3,56 0, ,3 0,16 15, , ,73 0,12 0, ,3 0,17 15, , ,77 0,15 4,28 0, ,3 0,17 16, , ,67 0,17 0, ,4 0,17 17, , ,66 0,25 5,40 0, ,2 0,16 18, , ,63 0,15 0,19 min 6,2 0,15 15, , ,69 0,08 3,47 0,08 ka. 6,4 0,16 16, , ,47 0,13 2,20 4,18 0, ,15 2,31 < <1 max 6,5 0,17 18, , ,77 0,25 5,40 0,23

85 Oy KOKKOLA POWER Ab Vesilaitos JOULUKUU 2010 Håkan Andersson RAAKAVESI ( ÖJANJÄRVI ) ph m.arv. johk. Cl KMnO4 Väri Fe Mn Kovuus CO2 O2 NH4 SO4 Al E-Coli Col Het-luku Clost.perf. mval/l ms/m mg/l mg/l mgpt/l mg/l mg/l mmol/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l pmy/ pmy/ pmy/ pmy/ 100ml 100ml 100ml 100ml ,4 0,16 18, , ,64 0,20 5,92 0, ,1 0,16 18, , ,65 0,17 2,76 0, ,27 < ,2 0,19 18, , ,07 0,24 5,82 0, ,3 0,14 18, , ,70 0,21 0, ,2 0,14 19, , ,56 0,18 7,26 0, ,1 0,15 19, , ,53 0,16 0, ,9 0,15 19, , ,01 0,23 10,2 0, ,1 0,17 19, , ,75 0,18 0, ,0 0,17 19, , ,7 0,20 9,24 0,29 min 5,9 0,14 18, , ,53 0,16 5,82 0,23 ka. 6,1 0,16 19, , ,74 0,20 2,76 7,69 0, ,29 < max 6,4 0,19 19, , ,07 0,24 10,2 0,36 Liite/ Bilaga 6.12

86 Liite/ Bilaga 7 Provtagningspunkt: Råvattenpumpstation (Åminne) Råvatten Driftsanalys Datum Temp Färg Gruml KMnO ph El.. 4 Al Fe Mn NH4 NO3 N P C Pt FTU ms/m mg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l mg/l mg/l ,6 80 6,7 59, ,6 80 6,7 57, ,5 80 6,5 60, ,6 80 6,4 63, ,6 80 6,3 61, ,6 80 6,1 59, ,6 85 6,8 7,9 54,8 0,1 4,4 1,09 0, ,6 85 6,7 7,8 56, ,6 80 6,7 7,9 59, ,6 75 6,7 7,5 60, ,6 70 2,3 6,7 7,9 56,2 0,1 3,1 0,77 0, ,6 70 2,1 6,6 8,3 52, ,6 70 2,1 6,6 8,2 57, ,6 70 2,2 6,6 7,9 54,4 0, ,6 70 2,4 6,6 7,8 52, ,6 70 6,6 55, ,6 65 6,7 58, ,6 65 2,3 6,8 7,8 53,6 0,1 4,4 1,08 0, ,6 65 2,2 6,7 7,7 53, ,6 65 2,2 6,7 7,0 53, ,6 65 2,3 7,9 55, ,6 65 2,3 6,7 7,6 54,5 0, ,6 70 6,8 57, ,6 70 6,8 56, ,6 65 2,2 6,6 8,3 54,0 0,1 1,8 0,49 0, ,6 65 2,2 6,8 8,0 54, ,6 65 2,3 6,7 7,5 55,6 0, ,6 65 2,5 6,7 7,8 54, ,6 65 2,4 6,7 7,9 52,9 0, ,6 65 2,4 6,7 7,6 55, ,6 80 7,0 54, ,6 65 2,3 6,8 8,0 52,4 0,1 2,6 0,67 0, ,6 65 2,3 6,7 7,6 51, ,6 70 6,9 56, ,6 65 2,3 6,9 7,8 53, ,6 65 2,2 6,7 7,8 53,7 0, ,6 65 6,5 56, ,6 60 6,8 55, ,6 60 2,3 6,7 7,7 56, ,6 65 2,2 6,7 7,8 52,4 0,1 1,8 0,47 0, ,6 80 6,5 53, ,6 80 6,6 54, ,6 80 6,6 56, ,6 70 6,7 55, ,6 65 6,5 54, ,6 65 6,5 54, ,6 65 6,4 55, ,6 65 6,6 56, ,6 60 2,2 6,9 8,1 54,0 0,1 2,6 0,66 0, ,6 60 2,0 6,7 8,0 54, ,6 60 6,6 56,5

87 Liite/ Bilaga 7 Provtagningspunkt: Råvattenpumpstation (Åminne) Råvatten Driftsanalys Datum Temp Färg Gruml KMnO ph El.. 4 Al Fe Mn NH4 NO3 N P C Pt FTU ms/m mg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l mg/l mg/l ,6 80 6,5 54, ,6 60 2,0 6,7 8,1 53,9 0,1 2,6 0,66 0, ,6 60 2,1 6,8 7,9 52, ,6 60 2,0 6,7 8,0 55, ,6 65 2,1 6,7 7,8 53, ,6 65 2,3 6,7 7,7 53,3 0, ,6 60 6,7 56, ,6 60 2,4 6,6 7,6 56, ,6 65 2,4 6,8 7,6 53,0 0,1 3,1 0,74 0, ,6 65 6,4 57, ,6 65 6,6 54, ,6 70 6,5 56, ,6 65 2,3 6,7 7,6 52, , ,6 65 6,7 52, ,6 62 6,5 52, ,6 62 2,1 6,7 7,7 53,4 0,1 3,1 0,74 0, ,6 62 1,9 6,7 7,6 51, ,6 62 2,2 6,6 7,8 53,3 0, ,6 62 2,2 6,8 8,2 52, ,6 62 2,2 6,8 7,6 51,8 0, ,6 70 6,9 53, ,6 70 6,8 54, ,6 62 2,3 6,7 7,5 52,7 0,1 4,0 0,95 0, ,6 62 2,3 6,8 7,9 52, ,6 62 2,2 6,9 7,8 51,1 0, ,5 62 2,3 6,9 7,7 51, ,5 62 2,2 6,8 7,7 51,1 0, ,6 62 2,2 6,7 7,5 54, ,6 60 2,4 6,6 7,7 54, ,6 62 2,2 6,8 7,9 52,7 0,1 1,8 0,44 0, ,6 60 2,1 6,9 7,5 50, ,6 60 2,2 6,7 7,6 49,8 0, ,6 58 2,3 6,7 7,8 51, ,6 60 2,1 6,8 7,7 50,0 0, ,6 60 5,9 51, ,6 60 6,7 52, ,6 65 6,5 54, ,6 65 6,7 54, ,5 65 6,3 54,1 0, ,6 65 6,7 54, ,6 70 6,0 55, ,6 70 6,0 57, ,6 65 6,1 55, ,5 75 5,8 54, ,5 70 4,9 6,5 9,6 55,0 0,3 4,8 1,42 0, ,5 85 6,1 6,4 10,5 56, , ,5 90 7,1 6,5 10,6 59, ,6 95 6,8 6,2 10,4 60,2 0, , ,2 6,0 11,2 69, , ,6 75, , ,9 6,3 9,5 77,3 0,4 10,1 2, , ,4 6,1 10,3 87, , ,9 6,0 10,1 102,4 0, , ,7 5,9 10,0 99,

88 Liite/ Bilaga 7 Provtagningspunkt: Råvattenpumpstation (Åminne) Råvatten Driftsanalys Datum Temp Färg Gruml KMnO ph El.. 4 Al Fe Mn NH4 NO3 N P C Pt FTU ms/m mg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l mg/l mg/l , ,7 5,1 10,1 103,2 0, , ,0 99, , ,9 96, , ,5 5,8 10,0 97,7 0,4 13,6 3,37 0, , ,8 6,0 9,1 83, , ,7 5,9 9,4 89,6 0, , ,2 6,1 9,2 83, , ,6 6,2 9,2 80,6 0, , ,3 78, , ,2 80, , ,2 6,2 8,9 76,5 0,1 7,9 1,85 0, , ,2 6,1 9,7 75, , ,8 6,2 10,0 74,4 0, , ,3 6,2 9,5 72, , ,0 6,3 9,2 70,7 0, , ,1 69,5 0, , ,2 71, , ,1 73, , ,4 72,1 0, , ,2 70, , ,5 6,3 9,1 68,4 0, , ,7 68, , ,5 70, , ,8 6,5 8,4 68, , ,8 6,6 8,4 61,9 0,1 3,5 0,84 0, , ,6 6,6 8,2 62, , ,4 6,6 8,2 62,6 0, , ,6 63, , ,6 6,5 8,7 64,0 0, , ,7 64, , ,7 63,6 0, , ,5 6,3 8,4 65,1 0,1 4,4 1,07 0, , ,2 6,0 8,3 63, , , ,9 5,6 10,6 70,0 0, , ,1 5,5 10,1 75, , ,9 5,6 9,5 71,6 0, , ,6 69, , ,7 65, ,3 95 4,4 5,8 8,3 62,7 0,1 3,5 0,85 0, , ,4 5,6 10,4 66,8 0, , ,0 6,1 9,7 75, , , ,9 5,9 9,2 72, , , ,1 6,0 8,9 68,8 0, , ,3 6,5 9,0 74, , ,9 6,4 9,3 73, , ,5 71, , ,5 71, , ,5 70, , ,7 67, ,4 95 6,7 63,0 0, ,1 95 6,6 63, ,8 95 6,8 62, ,0 95 6,7 65, ,5 90 4,6 6,8 7,2 67,7

89 Liite/ Bilaga 7 Provtagningspunkt: Råvattenpumpstation (Åminne) Råvatten Driftsanalys Datum Temp Färg Gruml KMnO ph El.. 4 Al Fe Mn NH4 NO3 N P C Pt FTU ms/m mg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l mg/l mg/l ,0 90 4,4 6,8 7,2 65,0 0, ,0 90 6,7 66, ,0 80 6,8 65, ,5 80 6,8 64, ,2 80 6,8 63, ,5 85 6,7 61, ,6 90 6,7 62, ,1 80 6,7 66, ,9 80 6,8 67, ,0 90 4,3 6,7 7,7 66,5 0, ,4 90 4,7 6,6 7,4 66, , ,7 64, , ,6 65, , ,6 66, , ,7 64,3 0, ,2 95 6,7 63, ,8 85 6,7 63, ,1 90 6,7 67, , ,7 66, ,9 90 5,2 6,9 7,5 62,3 0,0 3,1 0,70 0, ,3 90 5,1 6,9 7,4 62, ,3 95 5,1 6,8 7,3 60,9 0, ,7 95 5,3 6,9 7,4 57, ,1 95 6,0 6,8 7,7 59,5 0, , ,7 61, ,2 95 6,8 62, ,6 95 5,2 6,9 7,6 61,7 0,1 5,3 1,25 0, ,1 90 6,8 64, ,7 90 6,7 64, ,0 90 6,7 64, ,7 90 5,0 6,7 7,6 65, ,1 85 4,5 6,7 7,4 64,5 0, ,4 90 6,7 62, ,0 95 4,2 6,8 7,4 60,7 0,0 4,4 1,01 0, ,3 95 4,3 6,9 7,7 60, ,3 95 4,4 6,9 7,5 61, , ,8 6,8 7,6 61,9 0, ,9 95 3,9 6,7 7,5 61,4 0, ,7 90 6,7 64, ,7 90 4,5 6,7 7,6 64, ,5 95 3,9 6,8 8,0 59,4 0,0 4,8 1,10 0, , ,7 65, , ,8 64, , ,9 66, , ,9 63, ,0 95 6,9 63, ,8 95 6,9 62,3 0, , ,9 66, , ,9 63, ,7 85 4,6 6,9 7,4 64, ,8 90 4,5 6,9 7,4 64,0 0, ,2 90 6,9 65, , ,9 65, , ,9 64,3

90 Liite/ Bilaga 7 Provtagningspunkt: Råvattenpumpstation (Åminne) Råvatten Driftsanalys Datum Temp Färg Gruml KMnO ph El.. 4 Al Fe Mn NH4 NO3 N P C Pt FTU ms/m mg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l mg/l mg/l , ,3 6,9 7,5 61,3 0,0 4,8 1,10 0, , ,4 6,9 7,4 61, , ,0 7,0 7,1 62,3 0, , ,4 6,9 7,3 63, , ,9 6,9 7,7 63,6 0, , ,7 64, , ,8 65, , ,5 6,9 7,2 65,9 0,0 6,2 1,40 0, , ,0 6,7 7,2 65, , ,6 6,8 7,1 63, , , ,4 6,8 7,1 62, , ,7 6,8 7,2 59,4 0, , ,8 64, , ,8 64, , ,8 66, , ,9 65, , ,8 66, , ,9 67, , ,8 65, , ,8 63, , ,8 61, ,3 95 6,8 60,8 0, ,7 90 6,8 59,5 0, ,6 90 6,8 60, ,4 90 6,9 61, ,6 80 5,9 6,8 6,8 63,0 0, ,3 80 6,0 6,8 6,9 68, ,0 90 6,8 67, , ,6 6,7 6,5 70,5 0,0 7,0 1,63 0, , ,2 6,8 6,6 70, ,6 95 5,6 6,8 6,4 65,3 0, ,1 95 5,0 6,8 6,6 60, ,3 95 5,9 6,8 6,8 61,7 0, , ,8 64, ,1 90 6,8 65, ,6 90 4,6 6,8 6,4 57,6 0,0 3,5 0,80 0, ,7 85 4,9 6,8 6,8 57, ,6 85 4,5 6,9 6,6 57,2 0, ,6 75 3,8 6,9 6,7 54, ,6 70 3,6 6,9 6,7 56,5 0, ,7 80 6,8 58, ,9 80 6,8 58, ,6 75 3,3 6,8 6,9 52,5 0,0 5,7 1,30 0, ,7 70 3,7 6,8 6,9 53, ,7 6,5 6,8 57,6 0, ,7 70 4,7 6,8 6,9 51, ,5 90 7,3 6,8 7,1 52,1 0, ,5 90 6,8 57, ,3 90 6,8 59, ,8 85 3,4 6,8 6,8 52,0 0,0 4,0 0,91 0, ,1 80 3,1 6,8 6,8 52, ,7 85 6,7 57, ,7 85 6,7 58,2 0, ,5 95 6,6 63,9

91 Liite/ Bilaga 7 Provtagningspunkt: Råvattenpumpstation (Åminne) Råvatten Driftsanalys Datum Temp Färg Gruml KMnO ph El.. 4 Al Fe Mn NH4 NO3 N P C Pt FTU ms/m mg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l mg/l mg/l , ,5 67, , ,5 5,3 16,3 92,0 0, , ,3 5,3 13,1 113, ,4 106, , ,6 5,3 11,6 94,6 0,3 11,0 2,71 0, , ,1 5,9 10,0 91, , , ,2 6,2 9,7 71,8 0, , ,8 6,4 8,5 69,8 0, , ,4 70, , ,5 65, , ,4 6,5 7,9 66,1 0,1 6,2 1,45 0, , ,9 6,6 7,1 62, , ,0 6,5 7,3 67,0 0, , ,0 6,6 7,3 64, , ,8 6,7 7,4 65,8 0, , ,6 70, , ,6 68, , ,0 6,6 7,7 68,7 0,1 5,3 1,24 0, , ,4 6,5 7,5 63, , ,5 6,5 7,9 62,9 0, , ,0 6,6 7,5 61, , ,7 6,5 8,5 58,9 0, , ,3 6,4 9,8 62, ,9 90 4,1 6,4 9,4 62, ,0 90 4,1 6,4 8,6 61,4 0,1 4,8 1,19 0, ,6 95 4,7 6,4 8,8 58, ,7 95 5,4 6,3 9,6 60,0 0, , ,7 6,0 11,6 61,9 0, , ,3 5,8 11,5 66,7 0, , ,8 69, , ,9 72, ,5 5,5 6,1 9, , ,0 6,3 9,1 63,6 0,1 4,8 1,21 0, , ,7 6,3 8,9 61, ,2 95 4,9 6,5 8,6 59, , ,0 90 6,0 62, , ,9 66, , ,0 67, , ,0 6,1 10,1 66,3 0,2 6,6 1,65 0, , ,7 6,2 9,3 65, , ,1 6,3 8,8 62,3 0, , ,6 6,2 10,9 62, , ,2 5,7 11,7 73,5 0, , ,0 5,9 11,5 75, , ,1 70, , ,3 6,2 9,5 69,0 0,2 5,7 1,44 0, , ,9 6,5 8,9 65, , ,5 6,4 8,3 64,6 0, ,3 95 5,1 6,5 8,5 64, ,1 95 3,8 6,4 8,3 60,8 0, , ,5 67, ,7 95 6,5 65, ,7 90 3,6 6,6 7,9 59,6 0,1 5,3 1,30 0, ,7 90 3,3 6,5 8,0 61,

92 Liite/ Bilaga 7 Provtagningspunkt: Råvattenpumpstation (Åminne) Råvatten Driftsanalys Datum Temp Färg Gruml KMnO ph El.. 4 Al Fe Mn NH4 NO3 N P C Pt FTU ms/m mg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l mg/l mg/l ,6 95 3,2 6,5 8,1 62,4 0, ,6 95 3,0 6,5 8,1 63, ,6 95 2,7 6,6 8,1 63,5 0, , ,5 65, ,6 95 6,6 64, ,6 95 9,5 6,6 7,7 60,5 0,1 6,2 1,50 0, ,6 90 2,3 6,5 7,7 61, ,6 95 3,3 6,6 8,0 63,4 0, ,7 90 2,6 6,6 8,0 61, ,6 85 1,9 6,5 7,9 64,8 0, ,7 90 6,5 65, ,7 90 6,7 65, ,7 90 2,0 6,5 7,4 60,2 0,1 2,6 0,67 0, ,7 90 1,9 6,4 7,5 59, ,7 85 2,1 6,4 7,2 62,1 0, ,7 85 1,7 6,4 7,4 63, ,7 85 1,7 6,4 7,4 58,4 0, ,7 80 6,4 63, ,7 80 6,5 64, ,7 80 6,5 65, ,7 70 2,1 6,4 7,3 59,9 0,1 3,5 0,88 0, ,7 70 1,7 6,4 7,4 59, ,7 70 1,7 6,5 7,3 60, ,7 70 1,6 6,5 7,5 59,4 0, ,6 80 6,4 61, ,6 80 6,5 60, ,6 70 1,6 6,5 7,3 60,6 0,1 2,6 0,68 0, ,6 70 1,6 6,6 7,3 60, ,6 70 1,6 6,5 7,3 59, , ,6 70 1,8 6,5 7,1 59, ,6 70 1,8 6,5 7,1 60,5 0, ,7 80 6,5 61, ,7 80 6,5 60, ,6 70 1,7 6,5 7,1 66,0 0,1 3,1 0,79 0, ,6 70 1,7 6,5 7,2 59, ,6 70 1,8 6,5 7,2 56,7 0, ,7 70 6,5 58, ,7 65 6,5 59, ,7 70 1,6 6,5 8,3 62, ,7 60 1,6 6,5 7,3 61, ,7 65 1,6 6,5 7,1 56,9 0,2 3,5 0,94 0, ,7 80 6,5 59, ,7 75 6,5 58, ,7 80 6,5 60, ,7 75 6,5 58,5 min 0,5 58 1,6 5,1 6,4 49, ,0 1,8 0,44 0,00 medel 7,7 90,7 4,6 6,5 8,2 63, ,1 4,7 1,15 0,01 max 23, ,9 7,0 16,3 113, ,5 13,6 3,37 0,05 st 365, ,0 365,0 208,0 365, ,0 43,0 43,00 42,00

93 Liite/ Bilaga 8 Jokien ja Luodonjärven ainevirtaamat vuonna Päivä Virtaama Pitoisuus Ainevirtaama 3 kk ka Kiintoaine Fosfori Typpi Kiintoaine Fosfori Typpi m 3 /s mg/l µg/l µg/l kg/päivä kg/päivä kg/päivä Kovjoki/ Kovjoki å ,3 6, , ,0 15, , ,6 8, , ,2 15, , ,3 11, ,5 260 Purmonjoki/ Purmo å ,9 9, , ,1 18, , ,7 4, , ,7 19, , ,8 12, ,5 769 Ähtävänjoki/ Esse å ,9 1, , ,6 12, , ,1 4, , ,2 10, , ,2 7, ,5 943 Kruunupyynjoki/ Kronoby å ,8 4, , ,7 14, , ,3 6, , ,1 6, , ,2 7, ,7 731 Hästgrundet ,1 1, , ,7 7, , ,2 4, , ,4 7, , ,6 5, ,8 882 Gertrud ,7 1, , ,3 7, , ,10 3, , ,4 1, , ,9 3, ,1 677 Kalatiet/ Fiskflöden ,1 1, , ,0 7, , ,9 3, , ,4 1, , ,6 3, ,3 418 Vuosi/ År 2010 Virtaama Kiintoaine Fosfori Typpi Kiintoaine Fosfori Typpi m 3 /s kg/päivä kg/päivä kg/päivä t/vuosi t/vuosi t/vuosi Kovjoki/ Kovjoki å 2, , ,5 95 Purmonjoki/ Purmo å 6, , ,1 281 Ähtävänjoki/ Esse å 14, , ,7 344 Kruunupyynjoki/ Kronobyå 6, , ,8 267 Yhteensä/ Totalt 29, , ,0 987 Hästgrundet 9, , ,8 322 Gertrud 8, , ,1 247 Kalatie 5, , ,2 153 Yhteensä/ Totalt 24, , ,1 722 Järveen jää 5, , ,0 265

94 Liite/ Bilaga 9 Luodon-Öjanjärven uimavesituloksia vuodelta Badvattenanalyser från Larsmo-Öjasjön år Pietarsaarenseudun elintarvike-ympäristölaboratorio/ Jakobstadsnejdens livsmedel- och miljölaboratorium Uimaranta/päivä Lämpötila E. coli Enterokocker Sinileviä Badstrand/dag Temperatur Blågröna alger C MPN/ 100 ml cfu/ 100 ml Laatuvaatimus/ Kvalitetskrav < 500 < 200 Annäsgrung, Eugmo ,0 2 <1 ei/nej ,3 3 1 ei/nej , ei/nej Assarskär, Luoto/ Larsmo ,5 2 <1 ei/nej ,1 1 4 ei/nej , ei/nej Fagernäs, Luoto/ Lasmo ,9 13 <1 ei/nej , ei/nej ,4 6 7 ei/nej Sonamo ,8 9 4 ei/nej ,2 2 2 ei/nej ,8 6 1 ei/nej Svennas Minne, Luoto/ Larsmo ,8 8 <1 ei/nej ,8 1 2 ei/nej , ei/nej Vikarholmen, Luoto/ Larsmo , ei/nej , ei/nej , ei/nej Killingholmen, Pietarsaari/ Jakobstad ,7 4 1 ei/nej , ei/nej , ei/nej Östanpå, Pietarsaari/ Jakobstad ,9 4 2 ei/nej , ei/nej , ei/nej Maintpartner Oy Laatuvaatimus/ Kvalitetskrav < < 400 Laajalahti/ Bredviken, Kokkola/ Karleby ,8 3 3 ei/nej ,1 3 2 ei/nej ,6 3 3 ei/nej , ei/nej Hästöskatan,Kruunupyy/Kronoby ,0 1 <1 ei/nej ,0 3 6 ei/nej , ei/nej Norrby, Kruunupyy/Kronoby ,5 1 7 ei/nej ,5 4 8 ei/nej ,0 3 7 ei/nej Pietarsaari/Jakobstad: Huom/ Obs: Aistinvaraiset havainnot/ Organoleptiska observationer. Ok: Vesi täyttää tutkimushetkellä Sosiaali- ja terveysministeriön asetuksen 354/2008 vaatimukset./ Vattnet uppfyller vid tidpunkten för undersökningen de krav som ställs på badvatten enligt Socialoch hälsovårdsministeriets förordning nr 354/2008. Maintpartner OY: Ok: Vesi täyttää tutkimushetkellä Sosiaali- ja terveysministeriön asetuksen 177/2008 vaatimukset./ Vattnet uppfyller vid tidpunkten för undersökningen de krav som ställs på badvatten enligt Socialoch hälsovårdsministeriets förordning nr 177/2008.

95 Liite/ Bilaga 10 Luodon-Öjanjärven pohjaeläinten yksilömäärät ja biomassat Individantal och biomassor av bottendjur i Larsmo-Öjasjön Näytteenottopaikka L11 Ö4 Ö5 Syvyys, m 3,2 6,9 5,0 Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Ryhmä ja laji yks/m² yks/m² yks/m² TURBELLARIA NEMATODA OLIGOCHAETA indet Limnodrilus Potamothrix hammoniensis Arcteonais lomondi Pisidium ACARINA CLADOCERA OSTRACODA COPEPODA Oxyethira Chaoborus flavicans Procladius Monodiamesa Corynoneura Chironomini indet Chironomus plumosus-t Cladopelma Einfeldia Microchironomus Polypedilum Tanytarsini indet Paratanytarsus Tanytarsus Ceratopogonidae Summa Lajiluku (Oligochaeta indet., Chironomini indet. Ja Tanytarsini indet. lukuun ottamatta) Näytteenottopaikka L11 Ö4 Ö5 Syvyys, m 3,2 6,9 5,0 Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Ryhmä ja laji g WW/m² g WW/m² g WW/m² TURBELLARIA 0,003 0,007 - NEMATODA 0,016 0,035 0,003 OLIGOCHAETA 0,607 0,411 0,555 Pisidium - 0,358 - ACARINA 0,005 0,022 0,024 CLADOCERA 0,017 0,028 0,007 OSTRACODA 0,009 0,009 0,007 COPEPODA 0,008 0,054 0,005 Oxyethira - 0,001 - Chaoborus flavicans - - 0,570 Procladius 0,291 0,311 0,117 Orthocladiinae 0, Chironomini 0,115 0,229 0,024 Chironomus plumosus-t. 1,116 2,968 0,075 Tanytarsini 0,001 0,102 - Ceratopogonidae 0,001 0,024 0,253 Summa 2,191 4,560 1,640

96 Tiina Ylipahkala Nab Labs Oy Menetelmätiedot Luodonjärven vesistötarkkailu 2010 Analyysi Yksikkö Akkreditointi Menetelmä Määrityslab Mittausepävarmuus nro (T111) raja Klorofylli-A µg/l SFS 5772: % Enterokokit kpl/100ml SFS-EN ISO : O2 mg/l SFS-EN 25813:1993 0,2 O2 kyll. % % SFS-EN 25813: ph * SFS 3021: ± 0,2 Sähkönjohtavuus ms/m * SFS-EN 27888: ± 5 % Alkaliniteetti mmol/l Sis. men. O-Y-003 0,02 (0,02-0,1) + 0,01 (>0,1 mmol/l) ± 12 % Asiditeetti mmol/l SFS 3005:1981 0,1 Kiintoaine mg/l SFS-EN 872: (1-3) + 0,5 mg/l (>3 mg/l) ± 18 % Väri komp. mg Pt/l SFS-EN ISO 7887: (5-40) + 5 mg Pt/l (>40 ) + 10 mg Pt/l Sameus FTU SFS-EN ISO 7027:2000 0,25 (0,25-1) + 0,2 FTU (>1 FTU) + 20 % Kok. typpi µg/l * Sis. men. O-Y ± 16 % NH4-N µg/l * Sis. men. O-Y (5-30) + 3 µg/l (>30 µg/l) ± 10 % NO2,3-N µg/l * Sis. men. O-Y (5-20) + 2 µg/l (>20 µg/l) ± 10 % Kok. fosfori µg/l * Sis. men. O-Y (3-10) + 2 µg/l (>10 µg/l) + 17 % PO4-P µg/l * Sis. men. O-Y (2-20) + 2 µg/l (>20 µg/l) ± 14 % COD Mn mg/l * SFS 3036: (1-5) + 0,5 mg/l (>5 mg/l) ± 10 % TOC mg/l SFS-EN 1484: (1-4) + 0,4 mg/l (>4 mg/l) ± 10 % Al (FAAS) µg/l * SFS-EN ISO ± 12 % Al (GAAS) µg/l * SFS-EN ISO ± 18 % Fe (AAS) µg/l SFS 3047: ± 10 % Mn (FAAS) µg/l * SFS 3048: ± 6 % Mn (GAAS) µg/l * SFS 5074: ± 12 %

97 LABORATORIO- JA YMPÄRISTÖPALVELUT Vasarakuja 15, KOKKOLA sähköposti: Analyysi Menetelmä Akkreditoitu Alihankinta Määritysraja Mittausepävarmuus Alkaliteetti SFS-EN ISO :96 A 0,08 mmol/l ± 15% Alkaliteetti Sis.men. A LSU 0,02 mmol/l 0,1:±0,01, >0,1: ± 10% Ammoniumtyppi SFS 3032:76 mod. A 0,016 mg/l ± 9% CODMn-O2 SFS 3036:81 A 1 mg/l ± 15% Enterokokit SFS-ENISO7899-2:00 A Fosfaattifosfori SFS 3025:86 kumottu A LSU 2 µg/l 20:±1, >20: ± 5% Fosfori, kok. SFS 3026:86 kumottu A LSU 3 µg/l 30:±2, >30: ± 5% Kiintoaine Sis.men.K36 1 mg/l Kloridi SFS-EN ISO :09 A 2 mg/l ± 10% Klorofylli SFS 5772:1, 1993 A LSU 1 µg/l 1,5:±0,3, >1,5: ± 20% KMnO4-luku SFS 3036:81 A 4 mg/l ± 15% Mangaani SFS 3048:82 mod., SFS 3044:80 mod. A 10 µg/l ± 16% Nitraattityppi SFS-EN ISO :09 A 0,25 mg/l ± 10% ph SFS 3021:79 A ± 1% Rauta SFS 3047:80 mod., SFS 3044:80 mod. A 50 µg/l ± 13% Sulfaatti SFS-EN ISO :09 A 2 mg/l ± 10% Sähkönjohtavuus SFS-EN 27888:94 A 3 µs/cm ± 10% Typpi, kok. SFS-EN ISO 11905:1, 1998 A LSU 50 µg/l 100:±5, >100: ± 5% Väri (komparaattori) SFS-EN ISO 7887:95 5 Väri (spektrofotometrinen) SFS-EN ISO 7887:95 5