RESULTATEN FRÅN SAMKONTROLLEN AV HAVSOMRÅDET UTANFÖR JAKOBSTAD 2016

Transkript

1 RESULTATEN FRÅN SAMKONTROLLEN AV HAVSOMRÅDET UTANFÖR JAKOBSTAD 216 Marjut Mykrä Jakobstad 217

2

3 SISÄLLYS 1. INLEDNING Grunderna för kontrollen Material och metoder Parametrar för ekologisk klassificering av ytvatten VÄDERLEKSFÖRHÅLLANDEN OCH HYDROLOGI BELASTNINGEN Avloppsvattenbelastning Värmebelastning Larsmo Öjasjön VATTENKVALITETEN I HAVSOMRÅDET Vattenkvaliteten vintern Vattenkvaliteten under perioden med öppet vatten år Resultat av perifytonundersökningen Förändringar i vattenkvaliteten Vattenkvalitetsparametrarna för den ekologiska klassificeringen FISKERIKONTROLLEN ÖVERSIKT ÖVER ÖVRIGA UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR UNDER ÅR Resultat från badstrands och alguppföljningen Bottenfaunaundersökningen år 216 (Nyman 217) Kartering av vattenvegetation (Keränen 217) Temperaturkarteringar Mässkärs naturstation Pörkenäs lägergård Fiskerikontrollen 216 för muddringen av Jakobstads hamn och farleden samt deponeringsarbeten (Keränen 217B) SAMMANDRAG KÄLLFÖRTECKNING BILAGOR Översättning: Curt Nyman Kannen kuva: Tiia Sillanpää Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Österbottens vatten och miljö rf PL/PB PIETARSAARI JAKOBSTAD ; ;

4 RESULTATEN FRÅN SAMKONTROLLEN AV HAVSOMRÅDET UTANFÖR JAKOBSTAD INLEDNING 1.1 Grunderna för kontrollen 2 Avloppsvattnet från Jakobstadsnejdens bosättning (Jakobstads Vatten) och UPM Kymmene Abp:s massa och pappersfabrikers, BillerudKorsnäs Finland Ab:s samt övriga enheters avloppsvatten leds ut i havsområdet utanför Jakobstad. OSTP Finland Oy Ab:s avloppsvatten leds ut i havet via Labackörsviken på samma ställe som avloppsvattnet från UPM Kymmene. Kylvattnet från Alholmens Kraft Ab:s kraftverk leds till samma ställe. Även Jakobstads Hamn deltar i samkontrollen. Utsläppsplatserna framgår från figur 1. Figur 1. Havsområdet utanför Jakobstad, dess utsläppsplatser samt provtagningspunkterna. Observationspunkterna för vattenkvaliteten ( ja ) är totalt 16 st, varav 8 st ingår i intensivuppföljningen ( ). (Innehåller material från Lantmäteriverkets terrängdatabas 2/216 och Trafikverkets databas över sjökort 6/216) Purkuputket / Utläppsrör: A Pietarsaaren Vesi / Jakobstads Vatten B Alholmens Kraft C UPM Kymmene D Satama / Hamnen E Mässkär luontoasema / Mässkär naturstation F Pörkenäs leirikeskus / Pörkenäs lägergård Kontrollåliggandena för deltagarna i samkontrollen grundar sig på de i tabell 1 nämnda besluten från Västra Finlands miljöcentral (LSU), NTM centralen i Södra Österbotten, Västra Finlands miljötillståndsverk (LSY) och Vasa förvaltningsdomstol (VHO). Vid övervakningen av tillståndet i havsområdet år 216 följdes vattendrags och fiskeriprogrammet för tiden (Aaltonen 28), som har godkänts av Västra Finlands miljöcentral genom beslut LSU 25 Y 524 (121) ( ) och av fiskerienheten vid Österbottens TE central genom beslut 2583/

5 3 5723/ 22 ( ). Vid uppdateringen av kontrollprogrammet år 28 justerades antalet observationsplatser och provtagningsomgångar samt analysurval. Ändringar gjordes även för bottenfaunaundersökningen. I enlighet med kontrollprogrammet behandlas i detta sammandrag uppgifter om vattenkvaliteten och den årliga fiskeriuppföljningen från år 216 samt sammanfattas övriga undersökningar som under året blivit utförda inom området: resultat från badstrands och alguppföljningen (kap 6.1), den årliga bottenfaunaundersökningen (kap 6.2), karteringen av vattenvegetationen 216 (kap. 6.3), temperaturkarteringar på influensområdet för Alholmens Kraft Ab:s kylvatten (kap 6.4) och övervakning av avloppsbehandlingsanläggningen vid Mässkärs naturstation (kap 6.5) samt övervakning av avloppsvattnet vid Pörkenäs lägergård (kap 6.6). Ytterligare sammanfattas i kap 6.7 resultaten från den fiskeriekonomiska kontrollen 216 gällande muddringarna i Jakobstads hamn och farled samt dumpningsarbeten (Keränen 217b). Sammandraget har gjorts av Österbottens vatten och miljö rf. Provtagningarna och analyserna har utförts av Nab Labs Oy. Tabell 1. Tillståndsbesluten gällade deltagarna i samkontrollen. Toimija Lupa Staden Jakobstad/ Jakobstads Vatten LSY 45/25/1 ( ) tillståndsbestämmelser 8) ja 9), VHO27/568/2 ( ) LSSAVI/74/4.8/211 ( ) UPM Kymmene Oyj, inkl. BillerudKorsnäs LSY 85/23/1 ( ) tillståndsbestämmelse 4) VHO 282/4/511 ( ) OSTP Finland Oy Ab LSSAVI/18/4.8/ tillståndsbestämmelser 1) 4) samt 14) och 17) Alholmens Kraft Oy Ab LSY 71/23/3 tillståndsbestämmelser C1 ja C3, VHO 1/142/4 Jakobstads Hamn Ab LSY 43/26/2 ( ) tillståndsbestämmelser 2), 22) ja 23) Trafikverkets Västra Finlands ESAVI/187/4.9/21 tillståndsbestämmelse 1), LSSAVI/117/4.9/211, farledsenhet och EPOELY/35/7.4/21, Dnro POHELY/1822/5723/211, Jakobstads hamn VHO nro 11/42/2, VHO nro 11/757/2 1.2 Material och metoder Övervakningsmaterialet för år 216 består av följande delar: 1 vinterprovtagning från 16 observationspunkter i havet och från 2 insjöpunkter (figur 1, bilaga 1) 3 omfattande provtagningar vid öppet vatten från 16 punkter i havet och från 2 insjöpunkter 6 provtagningar vid öppet vatten från 6 punkter i havet och från 2 punkter i Larsmosjön (intensivuppföljning) resultaten från Södra Österbottens NTM centrals punkt P64 (bilaga 5) uppföljning av perifytontillväxt under 1 period (2 veckor) från 7 observationspunkter årlig insamling av uppgifter om fiskare, fiskeredskap och fångst på havsområdet årlig insamling av uppgifter angående badvattenkvalitet och förekomst av alger Analysresultaten för vattenkvalitet finns samlade i bilagorna 2 (vinterprovtagning och omfattande provtagningar) och 3 (intensivövervakning). Perifytonresultaten presenteras i bilaga 4 och vattenkvalitetsresultaten från Närings, trafik och miljöcentralen i Södra Österbotten (NTM) vid provpunkt P64 i bilaga 5. Efter år 29 har NTM centralen inte tagit prov från provpunkt P62. Uppgifterna i fiskerikontrollen har insamlats av Norra svenska fiskeområdet (Wistbacka 217) och dessa finns i bilaga 6. I bilaga 7 finns uppgifter om vattenkvaliteten vid de övervakade badstränderna, och resultaten av den nationella alguppföljningen från Ådö fiskehamn i bilaga 8. Resultaten över bottenfaunan finns i bilaga 9, belastningen från OSTP i bilaga 1 och en förteckning över använda metoder finns som bilaga 11. Bilaga 12 presenterar provytornas enskilda ekologiska klassificeringsklasser beräknade enligt uppdaterade kriterier (Aroviita m.fl. 212) på basen av vattenkva

6 4 litetsparametrarna åren En eutrofieringsmodell har blivit uppgjord för havsområdet utanför Jakobstad år 24 i samband med Bottenviken Life projektet (Korpinen m.fl. 24). Med hjälp av den kan man bedöma inverkan från olika belastningssituationer. En sammandragsrapport har gjorts över övervakningsmaterialet för havsområdet utanför Jakobstad för perioden (Aaltonen och Kalliolinna 211). 1.3 Parametrar för ekologisk klassificering av ytvatten I samband med vattenförvaltningsplaneringen har man i Finland övergått till det allmäneuropeiska klassificeringssystemet för vattenområden. I systemet klassas ytvattnen (sjöar, åar, och kustområden), på basen av referensegenskaper enligt deras typ i fem kvalitetsklasser: utmärkt, god, nöjaktig, försvarlig, dålig (Vuori m.fl. 29). Målet för vattenvården är att bevara eller uppnå en god status på ytvattnen före år 215. För en del vattenförekomster har man satt avvikande tids och statusmål på grund av oöverkomliga naturförhållanden eller teknisk orimlighet. I havsområdet utanför Jakobstad hör vattenförekomsterna Jakobstads skärgård och Larsmo skärgård till Bottenvikens inre kustvatten (Ps). Vattenförekomsterna Kallan och Nykarlebys yttre havsområde hör till Bottenvikens yttre kustvatten (Pu) (Vuori m.fl. 29). Klassificeringens kriterier betonar biologiska faktorer, som stöds av fysikalisk kemiska vattenkvalitetsfaktorer samt övrig information om egenskaper och belastning i området som klassificeras. Klassificeringskriterierna har uppdaterats (Aroviita m.fl. 212) efter den första klassificeringsomgången som färdigställdes år 28 (Vuori m.fl. 29). Som biologisk klassificeringsfaktor i Bottenvikens område används bottenfaunan, som beskrivs med hjälp av det s.k. BBI ELS indexet. Därtill beaktas växtplankton som klorofyll a halt och som växtplanktonets biomassa. Som fysikalisk kemiska parametrar används siktdjup och totala näringshalter (kväve och fosfor) under sommaren (juli augusti + 1. veckan i september). Den senaste bedömningen av ytvattnens ekologiska status färdigställdes år 213. Tillståndet för Bottenvikens kustvatten har behandlats i Åtgärdsprogrammet för Kustvattnen och små vattendrag fram till år 221 som NTM centralen i Södra Österbotten har uppgjort (Westberg & Lax 216). På basen av vattenkvalitetsparametrarna i samkontrollresultaten har gjorts en klassificering för varje provtagningspunkt. Klassificeringen redovisas i kapitel 4.5. Motsvarande klassificering av provtagningsplatserna på basen av bottendjursindexen återfinns i kapitel 6.2 (Nyman 217). 2. VÄDERLEKSFÖRHÅLLANDEN OCH HYDROLOGI Mätstation för nederbörd i Karleby Korplax har lagts ned i slutet av 214. Från början av 215 har i stället för Korplax inrättats en ny mätstation i Hållhagen i Karleby. Väderstationen på Kallan var under större delen av 216 ur bruk och i denna rapport har i stället använts temperaturdata från Tankar i Karleby. Nederbörden i Hållhagen under 216 samt temperaturen vid väderstationerna i Kronoby och på Tankar liksom referensperiondens data framgår från figurerna 2 och 3 (Meteorologiska institutet 217). Antalet isdygn framgår ur tabell 1 (Meteorologiska institutet/ Istjänster 217). Avtappningarna från Larsmosjön via Hästgrundet och Gertruds framgår ur figur 4. Variationerna i havsvattenståndet vid Jakobstads hamn visas i figur 5. Under år 216 var den totala nederbördsmängden (647 mm) i Hållhagen i Karleby en femtedel större än normalt (544 mm) och i de månatliga nederbördsmängderna fanns det en större variation än normalt. I mars, maj, september oktober samt i december regnade det mindre än genomsnittet. I januari var nederbörden på normal nivå. Under de övriga månaderna översteg regnmängden långtidsmedelvärdet (figur 2). I juli september regnade det betydligt mera vanligt (figur 2). Årsmedeltemperaturen (4,2 C) i Kronoby var nästan en grad varmare än långtidsmedelvärdet (3,4 C). Vintern 215/216 och våren 216 var mildare än under jämförelseperioden. Endast under januari var det kallare än normalt. Sommarens

7 I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII 5 temperaturer motvarade de normala, förhösten var varmare än normalt men blev sen svalare. I december var det igen varmare än normalt. Lufttemparaturen var från mars till juli lägre vid Kallan än i Kronoby (figur 3). Istäckets varaktighet vintern var i havsområdet utanför Jakobstad cirka tre månader, eller ca 1,5 månad kortare än under jämförelseperioden mm 14 Sadanta/ Nederbörd Korplax / Hollihaka (215-) Hollihaka O C 2 Lämpötila/ Temperatur Kruunupyy 216 Kokkola Tankar 216 Kruunupyy I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Kuukausi/ Månad Figur 2 och 3. Den månatliga nederbörden i Hållhagen år 216 samt medeltalen i Korplax åren och den månatliga medeltemperaturen i Kronoby och Karleby Tankar år 216 samt medelvärdet för Kronoby perioden (Meteorologiska institutet/klimattjänst 217). -15 I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Kuukausi/ Månad Tabell 2. Tidpunkten för isläggning och islossningen samt antalet isdygn utanför Jakobstad under vintern (Meteorologiska institutet/ Istjänster 217) samt under jämförelseperioden (Seinä & Peltola 1991). (A = första isläggningen, B = uppkomsten av stadigvarande istäcke, C = stadigvarande istäcke upphör, D = isens slutliga försvinnande, E = det verkliga antalet isdygn, M = medeltalet för antalet isdygn, , min = minsta och max = största under perioden ) Plats Vintern A B C D E M Min Max Jakobstad, hamnen Ådöskatan Mässkär Det humushaltiga sötvattnet från Larsmo Öjasjön tappas ut i Larsmos och Jakobstads skärgård via dammluckorna vid Gertruds och Hästgrundet (figur 1). Dessutom finns vid Gertruds, Storströmmen och Bågast i Öja (Krekilä) fiskleder, som huvudsakligen är öppna. Medelflödet vid Gertruds fiskled är 5 m 3 /s, vid Storströmmens fiskled 1 m 3 /s och vid Bågast 2 m 3 /s. Fisklederna stängs automatiskt då nivåskillnaden mellan havet och sjön är ca 5 1 cm. Regleringen av Larsmosjön lösgjordes från variationer i havsvattenståndet år 1998 och den nuvarande målsättningen med regleringen är att hålla sjöns vattenstånd mellan cm (N 6 ). m 3 /s Luodonjärven juoksutukset 216 Avtappningingar från Larsmosjön 216 Kalatiet/ Fisklederna 16 Gertruds 16 Hästgrundet cm Merenpinnan korkeus/ Havsvattenståndet I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Kuukausi/ Månad Figurerna 4 och 5. Avtappningen från Larsmosjön som månatlig medelvattenföring under 216 (UPM Kymmene 216a) och under jämförelseperioden samt havsvattenståndet (MW216) vid Jakobstads hamn 216 (Meteorologiska institutet/havstjänster 217). -8 I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Kuukausi

8 6 Vattenföringen från Larsmo Öjasjön har beräknats utgående från automatiskt uppmätta data om vattenståndet samt dammluckornas och fiskledernas öppethållningstider (UPM Kymmene Oyj 216a, figur 4). År 216 var avtappningen från Larsmosjön i medeltal 41,4 m3/s, vilket är betydligt mera än den genomsnittliga avtappningen efter regleringsändringen (jämförelseperiod , 29,2 m3/s). Avtappningen fördelades så, att via Hästgrundet avtappades i medeltal 19,4 m3/s (ca 5 %) och vid Gertruds 19,3 m3/s (ca 5 %). Avtappningarna från Larsmosjön var, förutom under våren och hösten, större än under jämförelseperioden ( ). Vårflödet inföll under mars till början av maj och de största avtappningarna uppmättes i april. I juli augusti avtappades det betydligt mera vatten från sjön än normalt. I septemberoktober låg avtappningarna på samma nivå som medeltalet under jämförelseperioden, i december något under den samma. År 216 var fiskleden vid Gertruds stängd nästan hela januari, under augusti en dag och under slutet av december. Storströmmens fiskled var stängd några dagar i januari februari och en dag i augusti (UPM Kymmene Oyj 216a). 3. BELASTNINGEN Förutom av avlopps, kyl och sjövatten, påverkas havsområdet utanför Jakobstad även av diffus belastning som kommer via bäckar och diken från närområdet. Avloppsvattnet härstammar från UPM Kymmene Abp:s och BillerudKorsnäs Finland Ab:s fabriker och från Jakobstads Vattens avloppsreningsverk Alheda, samt i mindre del från reningsverken vid Pörkenäs lägergård och Mässkär lotsstation, som har sina egna belastnings och vattendragskontroller. Avloppsvattnet från OSTP Finland Oy Ab leds till havet i samma kanal som UPM:s avloppsvatten. Sjövatten tappas ut i havsområdet via dammluckorna vid Hästgrundet och Gertruds samt via fisklederna vid Gertruds och Storströmmen. Verkningsområdet för Bågast fiskled ligger norr om detta kontrollområde. Kylvatten leds till havet från Alholmens Krafts kraftverk och UPM Kymmene. 3.1 Avloppsvattenbelastning Under år 216 var totalproduktionen vid UPM Kymmene Abp:s fabriker i Jakobstad AD ton cellulosa. Av den producerade massan blektes 92 % eller ton. Cellulosaproduktionen var en aning mera än föregående år. Därtill tillverkade BillerudKorsnäs Finland Ab papper och kartong sammanlagt ton, alltså en aning mera än år 215. Walki Ab:s totala produktion var ton, som var något mindre (9 %) än under föregående år. Det renade avloppsvattnet från UPM och BillerudKorsnäs leds till havet nordost om Alholmen via en aktivslamanläggning samt via efterluftning och sedimentering i Labackörsviken (figur 1). UPM Kymmenes tillståndsbestämmelser angett som månadsmedelvärde är för BOD 4,4 t O 2 /d (årsmedelvärde 3,6 t/d), COD 7 t O 2 /d (6 t/d), fosfor 6 kg/d (55 kg/d) och för AOX 6 kg/d (5 kg/d). Belastningen av kväve och fast substans som leds ut med UPM:s (216b) och BillerudKorsnäs renade avloppsvatten minskade från föregående år (figur 6). Också belastningen av totalfosfor och BOD var något lägre än föregående år. Belastningen av AOX motsvarade föregående års belastning och COD belastningen var större än föregående år. Fosforbelastningen varierade mellan 13 6 kgp/d. Som högst var belastningen i juli och lägst i januari februari. Årsmedelvärdet (26 kgp/d) var lika stort som medeltalet under de senaste fem åren (21 214). Fosforbelastningen låg i juli 216 vid tillståndsgränsen (6 kgp/d), i övrigt underskreds den månatliga tillståndsgränsen (6 kgp/d) och årsgränsen (55 kg/d) liksom övriga belastningsgränser i UPM:s miljötillstånd. Det renade avloppsvattnet från invånare inom avloppsnätena i Jakobstad och Nykarleby städer samt från Larsmo och Pedersöre kommuner (ca 3 invånare) leds ut i havet söder om Alholmens hamn (figur 1). Avloppsvattnet behandlas i Jakobstad i Alheda eftersedimenteringsanläggning. Dit leds också sanitetsvatten från de industrianläggningar som är med i samkontrollen.

9 7 Fosforbelastningen på vattenområdet låg på samma nivå och kvävebelastningen var något lägre än 215 (figur 6). Belastningen av fast substans var en knapp fjärdedel större än föregående år. Tillståndsgränserna för Alheda reningsverk uppfylldes inte till alla delar under samtliga av årets kvartal. Reningseffekten var som hela årets medeltal följande: fast substans 9 %, BOD 7 95 %, COD Cr 89 % och fosfor 96 %. Kvävereduktionen var som årsmedeltal 22 % (Sillanpää & Virtanen 217). Cirka % av avloppsvattnets organiska belastning (COD, BOD) och 91 % av fosforbelastningen kom från UPM och resten från stadens reningsverk. Kvävebelastningens fördelningn var: UPM (36 %), staden (6 %) och OSTP (4 %). Fosforbelastningen orsakad av avloppsvattnet har, med undantag för några år, minskat stadigt från 198 talet fram till år 212 då den började öka en aning. På basen av belastningen år 214 och 216 ser den dock ut att minska igen. Gällande den organiska belastningen (BOD, COD) kan en sjunkande trend ses för COD medan BOD belastningen under de senaste åren varit oförändrad. Under 216 steg COD belastningen en aning från denna nivå. För kvävebelastningen kan ingen tydlig trend ses (figur 6). t/d 5 UPM Kymmene BOD 7 Pietarsaari / Jakobstad t/d 7 UPM Kymmene COD Pietarsaari / Jakobstad kg/d Fosfori / Fosfor UPM Kymmene Pietarsaari / Jakobstad kg/d Typpi / Kväve UPM Kymmene OSTP Pietarsaari / Jakobstad t/d 7 6 Kiintoaine / Fastsubstans UPM Kymmene Pietarsaari / Jakobstad Figur 6. Avloppsvattenbelastningen Tillståndsvillkoren för Jakobstads Vatten som kvartalsmedelvärden: BOD7ATU 1 mg/l, 95 % COD Cr 7 mg/l, 9 %, tot P,3 mg/l, 95 % och fast substans 2 mg/l, 9 %. Tillståndsvillkoren för UPM Kymmene som månadsmedelvärden: BOD7 4,4 t O2/d (3,6 t/d som årsmedelvärde), COD Cr 7 t O2/d (6 t/d), fosfor 6 kg/d (55 kg/d) och AOX 6 kg/d (5 kg/d). Vid OSTP Finland Oy Ab:s fabriker i Jakobstad tillverkades under året ca 28 ton rostfria och syrabeständiga rör och rördelar av stålskivor och band (kapaciteten är ca 35 t/a). Rören betas i en syrabassäng med salpetersyra, fluorvätesyra och svavelsyra samt vatten. Det avloppsvatten som uppkommer i samband med betningsprocessen behandlas i en tvåfasig NaOHsedimentering. I och med den processändring som togs i bruk år 27, byttes största delen av salpetersyran ut mot svavelsyra. Det uppstår ca m 3 avloppsvatten/månad och det leds ut i havet via Labackörsviken i samma kanal som avloppsvattnet från UPM Kymmene (Pekka Pynttäri e post 21).

10 8 Kvävebelastningen från OSTP år 216 var kg/a och underskred därmed det i tillståndet angivna målvärdet (3 kg/a). Belastnings och koncentrationsgränser stadgade i miljötillståndet förverkligades med god mariginal år 216 (tabell 3). Utvecklingen för OSTP:s belastning under åren samt belastnings /målvärden enligt det nu gällande tillståndet presenteras i bilaga 1. Jakobstads hamns dagvattensystem för kajer och hamnområden uppgår till över hundra insamlings /slamavskiljningsbrunnar, varifrån dagvattnet leds ut i havet via fyra utsläpps /ventilbrunnar. Brunnarna är utrustade med sand och slamavskiljare samt på Laukko I:s linje även med oljeavskiljare. Brunnarna töms efter behov men åtminstone två gånger om året (Kujala 214). Från år 29 har man har lagt särskilt stor vikt vid att hålla dagvattenbrunnarna rena och man har försökt hindra att fast substans och näringsämnen hamnar i brunnarna genom att täcka dem med skyddsmattor under tiden för lastning och lossning. Det vatten som leds ut i havet kontrollerades år 216 genom att besikta brunnarna i samband med dagliga kontrollomgångar och inga noterbara avivikelser har konstaterats. På basen av dagvattenanalyser som gjordes under år 27 har man uppskattat att den totala belastningen från hamnområdets dagvatten med en årsnederbörd om 5 mm är ungefär 12 kg N/a, 9 kg P/a och 1 4 kg fast substans/a (Kujala 212). Hamnens sanitetsvatten leds delvis till avloppsnätet och till reningsverket men en del av sanitetsvattnet samlas tillsvidare upp i sluten tank. Tabell 3. OSTP Finland OyAb:s gränsvärden för halter och belastning samt förverkligade halter och belastning är 216. Uppnådd halt 1. kvartalet 216 Uppnådd halt 2. kvartalet 216 Uppnådd halt 3. kvartalet 216 Uppnådd halt 4. kvartalet 216 Koncentrationsgräns Belastningsgränsvärde Uppnådd belastning 216 Metall (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (kg/a (kg/a) Krom,5,3,38,26, ,18 Nickel,5,2,2,2, ,68 Bly,5 25 Kadmium,1,27,3,4,5,29 Koppar,2 inget gränsvärde Fluorid inget gränsvärde 12, 11,1 1,5 13, ph inget gränsvärde 9,9 1,1 1,3 9,6 inget gränsvärde - Tot-N inget gränsvärde , Värmebelastning Alholmens Kraft Ab:s kraftverk är ett kondenskraftverk med mottrycksuttag och använder sig av fast bränsle. Under år 216 producerades elektricitet (631 GWh/a), fjärrvärme (227 GWh/a) och processånga (214 GWh/a), totalt 172 GWh/a (3 859 TJ/a). Bränslenas energiinnehåll var ca 8 92 TJ. Som bränse användes torv (19 %), stenkol (21 %), trä (53 %), hushållsavfall (REF 4 %), åkerbiomassa (,8 %), 12 bar ånga (1 %) samt olja (,5 %) vid start av kraftverket. Andelen av kol var ungefär oförändrad från föregående år (215: 22 %) och andelen av trä ökade (215: 46 %). Kraftverkets (AK1 och AK2) driftstid var timmar under år 216, vilket är en aning mera än under år 215. Alholmens Kraft Ab:s kylvattens värmebelastning till havet år 216 var TJ (figur 7) alltså 39 % av bränslens totala energiunderhåll. År 216 användes 145 milj. m 3 kylvatten eller i medeltal 4,5 m 3 /s (tillstånd 7,2 m 3 /s). Kylvattnets temperaturökning räknad som dygnsmedelvärden var högst i april, +1,3 C (tillstånd +13 C). Ett flertal produktionsstopp förekom: , , , , , , Under mars uppstod ingen värmebelastning till havet alls (Keränen 217a). Förutom från Alholmens Kraft kommer värmebelastning till havet också från UPM Kymmene, Alheda avloppsreningsverk och Larsmosjön (figur 7). År 216 var värmebelastningen från UPM Kymmene TJ och från Jakobstads avloppsreningsverk 22 TJ (Keränen 217a).

11 9 TJ/ a 14 Lämpökuorma/ Värmebelastning Alholmens Kraft UPM Oyj Alheda, jvp Luodonjärvi Figur 7. Värmebelastning från olika källor på havet utanför Jakobstad Larsmo Öjasjön Näringsämnesbelastningen på havet från Larsmo Öjasjön varierar beroende på avtappningarna från sjön (jfr figur 4). Mängden belastning från sjön har erhållits genom att räkna ihop materialflödet via dammluckorna vid Hästgrundet och Gertruds samt via fisklederna. Det totala materialflödet av kväve och fosfor från Larsmosjön var lägre än föregående år beroende på mindre vattenföring (figur 8). kg/d 3 Merialueelle tuleva fosforivirtaama Fosforflöde till havsområdet Jätevesi/ Avloppsvatten Luodonjärvi / Larsmosjön kg/d 7 Merialueelle tuleva typpivirtaama Kväveflöde till havsområdet Jätevesi/ Avloppsvatten Luodonjärvi / Larsmosjön Figur 8. Näringsämnesbelastningen på havsområdet utanför Jakobstad Medelvärdet för hela årets totala fosforbelastning från sjön år 216 var 18 kg/d, som är 4 % mera än medelvärdet (129 kg/d) för den pågående kontrollperioden (28 217). Kvävebelastningen (4 11 kg/d) var mindre än föregående år (5 396 kg/d) men en fjärdedel större än kontrollperiodens medeltal (28 216: kg/d). Larsmosjöns fosfor och kväveflöde var 216 över sex gånger större än avloppsvattenbelastningen (figur 8, tabell 4). Speciellt i juli och augusti var näringsämnesflödena från sjön till havet större än normalt. Avloppsvattnets andel av havsområdets totala belastning av näringsämnen varierar med årstiderna och är beroende av variationen i belastningen från Larsmosjön. Avloppsvattnets andel var under år 216 för fosforns och kvävets del 14 %. Avloppsvattnets andel av fosfor och kvävebelastningen var minst i april (P: 9 %, N: 7 %). Avloppsvattnets andel var beträffande fosfor störst i mars (2 %) och beträffande kväve i september oktober (24 %) (figur 9).

12 1 Fosforikuormitus / Fosforbelastning 216 Typpikuormitus / Kvävebelastning 216 kg/d Jätevesi/ Avloppsvatten Luodonjärvi / Larsmosjön kg/d Jätevesi/ Avloppsvatten Luodonjärvi / Larsmosjön I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Kuukausi / Månad Kuukausi / Månad Figur 9. Variationen i Jakobstads havsområdes näringsämnesbelastning månadvis under 216. Tabell 4. Medeltalet av belastningen per dygn (kg/d) på havsområdet utanför Jakobstad år 216. Muuttuja UPM Pietarsaari yht/tills. Järvestä Lähialue**) kg/d (216) Kymmene Jakobstad 216 Från sjön Närområdet BOD COD Cr tot P 26 2,3 28, tot N 26* vesimäärä m 3 /d , *) UPM + OSTP **) Lähivaluma alue + isoimmat purot ja Pörkenäs lägergård/ Närområdet + större bäckar och Pörkenäs lägergård (Aaltonen ym. 1998). 4. VATTENKVALITETEN I HAVSOMRÅDET 4.1 Vattenkvaliteten vintern 216 Det uppstår till följd av avlopps och sjövattenströmmarna en tydlig skiktning under isen, där ytvattnets kvalitet avviker från kvaliteten på den övriga vattenpelaren. Ytvattnets (1 m) ph värde liksom salthalten är lägre, vattnet är brunare och grumligare och halterna av totalnäringsämnen och organiskt kol (TOC) är tydligt förhöjda. Även järnhalterna i ytvattnet är betydligt högre än i det bottennära vattnet. Avloppsvattnets och sjövattnets influensområden överlappar varandra delvis och kan inte alltid särskiljas från varandra. Vinterprovtagningen utfördes Isläget var dåligt och största delen av provtagningsområdet hade öppet vatten eller svag is. Punkterna P53, P55, P62, P64, P73, P75 och P78 kunde inte nås för provtagning. Avlopps och åvattnets utbredning under isen visas i figur 1 på basen av ytvattnets (1 m) färg, surhet och ledningsförmåga samt halter av näringsämnen och organiskt kol (TOC). De genomsnittliga avtappningarna via Hästgrundet och Gertruds var i januari mars 216 större än normalt (figur 4). Gertuds utskovslucka var stängd i februari mars sammanlagt en månads tid men luckan öppnades fyra dagar före provtagningen (9 m 3 /s). Avtappningen via Hästgrundet skedde hela tiden (9 24 m 3 /s) med undantag av en dag i mars före provtagningen. Avtappningen via fisklederna var jämn under tiden januari mars (Gerdruds: 7 m3/s; Storströmmen: 1 m 3 /s). Till följd av avsaknad av provtagningsresultat kan avlopps och sjövattnets utbredning i mars 216 inte beskrivas lika exakt som under tidigare år. Inverkan syntes dock på ett större område än under 215. Avlopps och sjövattnets inverkan syns tydligast i ytvattnet i skärgården innanför Ådön Hälsingön. Från punkt P62 finns inte data. Vid punkterna P65, P71 och vid Mässkärs naturstations provtagningspunkt (MÄ1) kan en mindre inverkan ses. Från punkterna längre ut saknas data. Inverkan av det vatten, som avtappas via Gertuds kan tydligt ses i det ytnära vattnet Kackursfjärden som lägre ledningsförmåga, förhöjda färgvärden samt högre närings och järnhalter. Skiktningen är tydlig

13 11 också vid punktena P54 och P66 i den inre skärgåren, där ytvattnets ledningsförmåga och salinitet var tydligt lägre än i bottennära vattnet och ytvattnets näringsämnes och järnhalter var högre. Färgvärden var förhöjda vid ytan i hela inre skärgården. Larsmosjöns vatten var under vintern 216 inte speciellt surt (ph 6,4 6,6), varför surheten inverkade endast i ringa mån i havsområdet. Utanför stadens avloppsreningsverk (P53) saknas data men något norr därom var vattnets hygieniska kvalitet god (P54: enterokocker 2 cfu/1 ml). Också inne mot Gamla hamn inom dagvattnets verkningsområde (P51) och norr därom (P52) var mängderna indikatorbakterier för hygienisk kvalitet små (P51: 8 cfu/1 ml, P52: 11 cfu/1 ml). Provtagningspunkterna P64, P65, P73 och P75 ligger inom referensområdet. Under vintern 216 kunde man av dessa komma fram endast till P65 där endast en ringa inverkan av avlopps och sjövatten kunde konstateras (figur 1). Syresituationen under isen var inom kontrollområdet i huvudsakligen tillfredsställande eller god (mättnadsgrad %) både i ytliga och bottennära vattenskikt. Inne i Gamla hamn viken var syresituationen nära bottnen försvarlig (57 %). Vid ytan var syresituationen något bättre (64 %). Figur 1. Uppskattning av avloppsoch sjövattnets utbredningsområden i mars 216 på basen av ytvattnets (1m) kvalitet. (Från alla punkter finns inte prov på grund av dåliga isförhållanden). (Innehåller data från Lantmäteriverkets Terrängdatabas 5/217.)

14 4.2 Vattenkvaliteten under perioden med öppet vatten år De omfattande provtagningsomgångarna Vid provtagningsomgången i maj ( ) var vattenkvaliteten i havsområdet normalt med tanke på tidpunkten. Avtappningen från Larsmo Öjasjön (Hästgrundet 2 m 3 /s, Gerdruds 17 m 3 /s) motsvarade genomsnittlig avtappning i maj och bägge utskovsluckorna var öppna vid provtagningstidpunkten. Inverkan av sjö och avloppsvattnen kan ses tydligare än föregående år i havsområdet. Larsmo Öjasjöns vattens inverkan kan ses utanför Hästgrundet (P55) och vidare ända till Hälsingöfjärden (P66) som, jämfört med havsvatten, brunare (15 2 mgpt/l) och ställvis grumligare ytvatten (3,1 6,1 FTU). Utanför Gertruds kunde sjövatten observeras ännu vid punkt P78 (färgtal 13 mgpt/l). Inverkan av kanalen som rinner genom staden kan ses i punkterna P51 och P52. Elledningsförmågan ( ms/m) var lägre inom de områden som påverkas av sjö och avloppsvatten än i övriga delar av havsomårdet. Vid de yttre punkterna var elledeningsförmågan något lägre vid ytan (max. P75: 486 ms/m). Ytvattnets temperatur varierade mellan 7 och 14 C och temperaturskiktning kunde redan noteras vid de djupare punkterna. Vårens algproduktion hade förhöjt klorofyllhalterna över 5 µg/l (max. P51: 9,3 µg/l) vid flera punkter. Endast vid punkterna P64, P65, P75 och P78 var halterna något lägre (4,5 5, µg/l). Siktdjupet var inom hela havsområdet mindre än normalt (,9 2,6 m). Ammonium och nitratkväve fanns i mätbara halter vid alla punkter, de högsta halterna fanns inom området som påverkas avlopps och sjövatten. På basen av temperaturkarteringens resultat under den omfattande provtagningsperioden i augusti ( ) var havsvattnet varmast på den norra sidan om Alholmen (max 2,7 C). Vid de övriga punkterna nära kusten varierade ytvattnets temperatur mellan 14,5 och 16,5 C. Temperaturskiktningen var obetydlig. Endast vid Fallskär på Orrskärsfjärden var vattnet tydligt kallare nära bottnen än vid ytan. Dammluckorna var stängda endast under några dagar i juli augusti och avtappningen var mångfaldigt större än normalt. Havsområdets allmänna karaktär var trots detta rätt marint i skärgårdens yttre delar. Inom avlopps och sjövattnets influensområde (P53, P54, P55, P66, P67, P78, P79) var ytvattnet betydligt brunare (13 26 mgpt/l) och mindre salt. I övrigt varierade ytvattnets färg inom havsområdet mellan 2 och 45 mg Pt/l. Inom avloppsvattnets och Larsmosjöns influensområde var halterna av organiskt kol (TOC), järn och näringsämnen tydligt förhöjda speciellt i ytvattnet och ställvis i hela vattenpelaren. Till följd av avtappningen vid Hästgrundet var vattnet vid punkterna P55 och P54 rätt grumligt och kvävehalterna i ytvattnet tydligt förhöjda. Siktdjupet var i augusti mindre än föregående år inom hela undersökningsområdet. Klorofyllhalterna var störst i Kackursfjärden (P7 11,9 µg/l) och i Hälsningöfjärden (1,3 µg/l). De lägsta halterna i den inre skärgården uppmättes undantagsvis i närheten av utsläppsområdena (P52, P53 och P54: 4,3 4,7 µg/l). Inom övriga delar av den inre skärgården var halterna på en lindrigt eutrofierad nivå (6,2 8,6 µg/l). I de strandnära utsläppsområdena förekom bakterier i någon mån (25 86 cfu/1 ml). Vid Mässkär var bakteriemängderna mycket små (5 cfu/1 ml). De yttre punkterna (P73 ja P75) kunde inte nås på grund av hård vind. Vid de övriga punkterna väster om axeln Ådö Hälsingön var halterna av näringsämnen i ytvattnet något förhöjda. Också klorofyllhalterna var något förhöjda (4,1 6,5 µg/l) och siktdjupet något försämrat (1,9 3,9 m). I provet (P64, 1 m) som Södra Österbottens NTM central tog i mitten av augusti (12.8.) var klorofyllhalten lägre (2,8 µg/l) och grumligheten större (2,1 FTU) än i samkontrollens prov från augusti. I övrigt var resultaten ganska lika (bilagor 2 och 5). I oktober ( ) hade vattenpelaren avkylts till jämn temperatur (6 1 C) och var i övrigt av mycket jämn kvalitet. I september oktober var regnmängderna små och dammluckorna vid Hästgrundet och Gertruds var stängda under flera dagar. Avtappningen genom fiskvägarna var jämn under hela förhösten. Sjövattnets inverkan kunde ses vid Hästgrundets närpunkter (P55 och P54) samt i Kackursfjärden P79), Orrskärsfjärden (P78), Hälsingöfjärden (P66) och vid Lillgrundet (P67) som tydligt brunare och mera

15 13 järn och närsalthaltigt vatten än i det övriga havsområdet. Inom dessa områden var också elledningsförmågan längre än inom andra områden. Inom övriga delar av undersökningsområdet rådde tämligen marina förhållanden och vattnets färgtal varierade kring 1 3 mg Pt/l. Siktdjupet i den inre skärgården var 1,1 2,8 m och vid de yttre punkterna 2,6 4,8 m. Klorofyllhalterna varierade mellan 1,5 µg/l vid den yttersta punkten till 6,5 µg/l i Kackursfjärden. Vid provtagningspukterna nära industrins och stadens utsläpp uppmättes låga bakteriehalter (1 1 cfu/ 1ml). Intensivprovtagning (provpunkterna P52, P54, P62, P64 och P67) Figurerna visar variationerna i vattnets siktdjup, grumlighet, färg och halter av totalfosfor och totalkväve samt variationerna i halterna klorofyll a från maj till oktober vid intensivpunkterna P52, P54, P62, P64 och P67. Halterna varierar under perioden med öppet vatten till följd av spridningen av sjö och avloppsvatten, förändringar i havsvattenståndet och vindförhållanden. Variationerna under sommaren var tämligen normala men till följd av sommarens stora avtappningar var skillnaderna mellan olika områden tydliga. Sjö och avloppsvattnets inverkan syntes såsom under tidigare år som mindre siktdjup (figur 11), förhöjd grumlighet och färgtal (figurerna 12 och 13) och som förhöjda näringsämneshalter i närheten av utsläppsområdet (P54) och därifrån norrut (P67) (figurerna 14 och 15) samt beträffande inverkan av avloppsvatten också söder om utsläppsområdet (P52). Inverkan utsträcktes åtminstone i maj till punkterna P64, P73 och P75 utanför Mässkär. De högsta färgtalen och totalfosforhalterna uppmättes med undantag för september vid punkten P54 (figurerna 13 och 14). De lägsta halterna uppmättes vid punkten P64. De högsta klorofyllhalterna (max. 18 µg/l) uppmättes vid nästan alla punkter i slutet av juli. Vid punkten P64 förekom inget lika tydligt maximum och den högsta halten uppmättes under provtagningen i juni (figur 16). Fosforhalterna varierade mellan 75 µg/l vid den inre punkten (P54, slutet av juli) och 7,5 µg/l vid den yttre punkten (P64 i oktober). Kvävehalterna varierade vid motsvarande punkter mellan 1 3 µg/l (maj och juli) och 22 µg/l (oktober). Kvävehalten 1 3 µg/l uppmättas också i maj vid punkten P67 (figurerna 14 och 15). m 6, Näkösyvyys/ Siktdjupet P52 P54 P62 P64 P67 5, 4, 3, 2, 1,, /2.1. Figur 11. Siktdjupet vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67 i havsområdet utanför Jakobstad under perioden med öppet vatten år 216.

16 14 FTU 8 Sameus P52 P54 P62 P64 P /2.1. Figur 12. Ytvattnets (1 m) värden för grumlighet (FTU) vid punkterna 52, 54, 62, 64 ja 67 under perioden med öppet vatten år 216. mg Pt/l 3 Väri/ Färg (komparaattori) P52 P54 P62 P64 P /2.1. Figur 13. Ytvattnets (1 m) färgvärden (mg Pt/l) vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67 under perioden med öppet vatten 216. kok - P/ tot - P µg/l P52 P54 P62 P64 P /2.1. Figur 14. Ytvattnets (1 m) halter av totalfosfor (µg/l) vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67 under perioden med öppet vatten år 216.

17 15 µg/l 14 kok - N/ tot - N P52 P54 P62 P64 P /2.1. Figur 15. Halter av totalkväve (µg/l) i ytvattnet (1 m) vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67 under perioden med öppet vatten 216. µg/l a - klorofylli/ a - klorofyll P52 P54 P62 P64 P Figur 16. Halterna av klorofyll a (µg/l) i ytvattnet ( 2 m) vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67 under perioden med öppet vatten år /2.1. Eutrofieringsklassificeringen Eutrofieringsklassificeringen för perioden med öppet vatten år 216 visas i figur 17. I eutrofieringsklassificeringen har använts klorofyllmedelvärdena från hela perioden med öppet vatten (tabell 5, Aaltonen & Kyröläinen 1986), medan man i den ekologiska klassificeringen (kap 4.5) använder klorofyllmedelvärdena från juli augusti och den första veckan i september (Aroviita m.fl. 212). Tabell 5. Gränsvärden för eutrofieringsklassificeringen (Aaltonen & Kyröläinen 1986). Klass a klo µg/l Ytterst eutrof > 1 µg/l Mycket eutrof 3 1 µg/l Eutrof 1 3 µg/l Måttligt eutrof 5 1 µg/l På väg att eutrofieras 2 5 µg/l Karg < 2 µg/l

18 16 På basen av klorofyllmedelvärdena delades undersökningsområdet in i två eutrofieringsklasser: på väg att eutrofieras och måttligt eutrof. Jämfört med föregående år var klorofyllvärdena högre 216 inom nästa hela havsområdet utanför Jakobstad. Det måttligt eutrofa området sträckte sig från fastlandet ut till linjen Fäboda Mässkär Hälsingön. Punkterna P64, P65, P75 och P73 hörde till klassen på väg att eutrofieras. Figur 17. Eutrofieringsklassificering på basen av medelvärden för klorofyll a från hela sommarhalvåret 216 (maj oktober). Medelvärden för intensivuppföljning från punkterna P 52, 54, 62, 64 och 67, 79 (n = 9). Vid övriga punkter n=3. (Omfattar data i Lantmäteriverkets terrängdatabas 5/217) 4.3 Resultat av perifytonundersökningen 216 Påväxtprov av perifyton gjordes på 1 platser med två veckors inkubationstid under tiden Påväxten mättes från parallella plexiglasskivor, varifrån algpåväxten lösgjordes i laboratorium efter inkubationstidens slut. Algpåväxten analyserades som klorofyll a (µg/m2) och fast substans (mg/m2). Perifytonproven ger väsentlig tilläggsinformation om utsläppsområdenas situation och beskriver bättre värmebelastningens inverkan än vattnets klorofyllhalter. Med hjälp av påväxtproven kan man i allmänhet påvisa värmebelastningens influensområde men proven är svåra att upprepa, varför provtagningsplatsernas resultat kan jämföras tillförlitligt endast inom samma växtperiod. Resultaten från 216 är åskådliggjorda i figur 18. Provtagningsplatserna, deras koordinater och resultat framgår ur bilaga 4. Skivunderlagen vid provtagningsplatserna Ådö B och P1 (Pörkenäs) hade försvunnit och inga resultat finns från dessa platser.

19 17 På basen av perifytonundersökningen var algtillväxten utanför UPM:s utsläppskanal som högst 9 gånger större än på jämförelseområdena (Ådö, Mässkär, Pörkenäs). Också utanför hamnen och stadens avloppsreningsverks utsläpp var algtillväxten stor. Vid utsläppsområdet för Alholmens Krafts kylvatten var algtillväxten på samma nivå som jämförelseområdena. Kackursfjärden B avvek från övriga områden genom en 1 faldig mängd fast substans (figur 18). a-klo µg/m 2 18 Perifyton Klorofylli-a Ka mg/m Kiintoaine AK UPM Sat Kaup Kackur A Kackur B Ådö A Ådö B Mässkär Pörkenäs Figur 18. Resultaten från påväxt av perifyton i Jakobstads havsområde sommaren Förändringar i vattenkvaliteten Förändringar i ytvattnets kvalitet (syre, färg, tot P, tot N och klorofyll a) under perioden vid intensivpunkterna P52, P54, P62, P64, P67 och P75 visas i figurerna Vintertid och tid med öppet vatten visas var för sig. Issituationen vid kusten försvårar möjligheterna att nå de yttre provtagningspunkterna och på grund av det är resultaten från punkt P75 ersatta med data från punkt P77 för vintrarna 2, 21, 25 och 27, med data från punkt P78 för vintern 29 och med data från punkt P73 för vintern 21. Provpunkt P75 befann sig vintern 211 inne i packisen och provet togs cirka 3 km längre söderut. Resultaten från punkt P75 har åren och 216 ersatts med data från punkt P71. Punkt P71 motsvarar dock inte riktigt punkt P75, eftersom sjö /avloppsvattnet inverkar under vintern, vilket ses i färgvärdena och näringshalterna. År 216 kunde punkterna P62 och P64 inte nås på grund av dåliga isförhållanden likaså saknas resultat från vintern från punkterna P55, P73 och P78 (finns ej i figurerna). kyll/mätt % 11 Happi/ Syre Talvi/ Vinter 1 m P52 P54 P62 P64 P67 P Figur 19. Variationen i syremättnaden vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 på vintern under perioden

20 18 SYRE Under 2 talet har syresituationen stabiliserats inom hela området så att ytvattnets syrenivå är åtminstone nöjaktig men för det mesta god. Vintern 216 var syremättnadgraden i Gamla hamnviken (P51), Kackursfjären (P79) nöjaktig (64 75 %). Punkten Ådö Gräsgrundet (P62) kunde inte nås på grund av dålig is. Vid Mässkär (Mä1; bilaga 2) samt vid punkterna P65 och P71 var syresituationen god (mättnad 8 85 %). mg Pt/l 21 Väri/ Färg Talvi/ Vinter 1 m (komparaattori) P52 P54 P62 P64 P67 P Avovesi/ Öppet vatten 1 m (komparaattori) mg Pt/l 21 P52 P54 P62 P64 P67 P Figur 2. Variationerna i vattnets färg vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 under vintern och tid med öppet vatten FÄRG Vinterns färgvärden varierar mycket kraftigt till följd av att avlopps och sjövattnet sprids olika beroende på avtappningssituationen. Larsmosjöns vatten kunde t.ex. vintern 29 påvisas tydligare än vanligt på alla intensivpunkterna medan den mindre avtappningen vintern 21 kunde ses i vattnets ljusare färg eller lägre färgtal. Data från vintern 216 saknas från punkterna P62 och P64 och punkten P75 har ersatts med data från P71. Området som påverkas av Larsmosjöns vatten kunde under vintern 216 konstateras stäcka sig väster om Ådön till punkt P71 (figur 2). Under perioden med öppet vatten noterades en tydlig gradient i vattnets färg i riktning utåt från utsläppsområdena. De största variationerna förekommer i den omedelbara närheten av sjö och avloppsvattnens utsläppspunkter (P52, P54 och P67), där särskilt ytvattnet även är betydligt brunare än på

21 19 andra ställen (216: mg Pt/l). Vid de yttersta punkterna (P64 och P71) var färgvärdena låga (23 28 mg Pt/l) och variationerna små. Den stora avtappningen av sjövatten 216 kan med undantag för de yttre punkterna tydligt ses i vattnets färg under den isfria tiden och inverkan var större än under de två föregående åren (figur 2). Vid punkterna P54 och P67 uppmättes de högsta genomsnittliga värdena under 2 talet. Fosfori/ Fosfor µg/l 1 Talvi/ Vinter 1 m P52 P54 P62 P64 P67 P Avovesi/ Öppet vatten - 2 m/ 1 m µg/l 1 P52 P54 P62 P64 P67 P Figur 21. Variationerna i totalfosforhalterna vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 på vintern och under perioden med öppet vatten åren FOSFOR Under vintern varierar totalfosforhalterna liksom färgvärdena beroende på avtappningarna av sjövatten under de olika åren. Halterna har varit konstant låga endast på den yttersta observationspunkten (P75/ersättande). År 216 skiljer sig från tidigare år också beträffande den yttersta punkten (P71) genom en något högre halt. Avtappningarna från Larsmosjön under vintern 28 och 29 gjordes huvudsakligen vid Hästgrundet och fosforhalterna var högre än normalt på ett större område (P62, P64 och P71) än bara på utsläppsområdet. Den mindre avtappningen under vintern 21 gjorde att fosforhalterna sjönk till normal nivå. År 211 var fosforhalterna en aning högre, men jämnades ut år 212, varefter halterna visat en ökande trend vid provpunkterna P52, P54 och P67 i närheten av utsläppsområdet (figur 21). Variationerna i fosforhalterna är under perioden med öppet vatten mindre och förhållandet är märkbart mer stabilt än under vintern. Under perioden med öppet vatten har fosforhalterna förblivit ganska stabila på de yttersta punkterna under hela 2 talet, men i närheten av utsläppspunkterna (P52, P54 och

22 2 P67) har man kunnat observera en svagt ökande trend under de senaste åren. Från fastlandet utåt sjunker fosforhalterna till nivån 1 µg/l vid punkterna P64 och P75 (figur 22). Typpi/ Kväve Talvi/ Vinter 1 m µg/l 22 P52 P54 P62 P64 P67 P Avovesi/ Öppet vatten 1 m µg/l P52 P54 P62 P64 P67 P Figur 22. Variationerna i kvävehalterna vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 på vintern och under perioden med öppet vatten åren KVÄVE Under vintern varierar totalkvävehalterna liksom färgvärdena och fosforhalterna på olika sätt från år till år beroende på avtappningarna från sjön. De högsta halterna finns nära utsläppsområdena och de lägsta motsvarande ute i öppna havet. Vintern 216 var kvävehalterna inom avloppsvattnets och sjövattnets influensområde betydligt lägre än föregående år och på nivån µg/l. Under perioden med öppet vatten är variationerna i kvävehalterna mindre och förhållandet är märkbart mer stabilt än på vintern. Nära utsläppsområdena (P52, P54, P67) ligger kvävenivån i genomsnitt på ungefär 6 1 µg/l och sjunker till ungefär 2 4 µg/l ut mot havet. De genomsnittliga halterna har under de senaste åren ökat både inom utsläpps och verkningsområdet liksom även längre ut (figur 22). KLOROFYLL På basen av klorofyll a halten, som är indikerar eutrofiering, har skillnaderna mellan strandnära och yttre områden ökat under 2 talet och klorofyllhalterna varierar speciellt mycket vid observationspunkterna närmast utsläppsområdet (P52, P54 och P67). Variationerna i avtappningarna från Larsmo

23 21 Öjasjön har en stor inverkan på klorofyllhalterna på dessa punkter. Klorofyllhalterna vid punkterna P52, P62, P64 och P75 har visat en sjunkande trend under 2 talet, som dock verkar ha planat ut eller t.o.m. börjat stiga igen under de senaste åren (figur 23). Klorofyllhalterna vid observationspunkt P75 har legat omkring bakgrundshalten. Vid punkten P52 pendlar halten något från år till år. Vid de strandnära punkterna P54 och P67 var klorofyllhalterna höga åren 213 och 214 när dammluckorna i stort sett var stängda. 216 hade klorofyllhaltena ökat något jämfört med 215 vid alla punkter. Rikligt med sjövatten avtappades under sommaren och dammluckorna var frånsett några enstaka dagar öppna från mitten av juni till slutet av augusti. µg/l 25 a-klorofylli/ a-klorofyll Avovesi/ Öppet vatten - 2 m/ 1 m P52 P54 P62 P64 P67 P Figur 23. Variationerna i medelvärdet för klorofyllhalter vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 åren (intensivuppföljningens resultat, 9 16/ år). 4.5 Vattenkvalitetsparametrarna för den ekologiska klassificeringen På basen av materialet från år 216 och har för varje observationspunkt gjorts en parametervis bedömning enligt de uppdaterade kriterierna för den ekologiska klassificeringen som tillämpas i vattenförvaltningen (Vuori m.fl. 29; Aroviita m.fl. 212). I den ekologiska klassificeringen används klorofyllhalterna från sensommarens provtagning ( ) som mått på växtplanktonproduktionen. Som stödparametrar används de totala näringshalterna från sommaren samt siktdjupet. Observationspunkternas vattenkvalitet klassificeras på basen av dessa parametrar enligt miljöförvaltningens anvisningar och klassgränser i klasserna utmärkt dålig (se tabell 6). I de årssammandrag som gjorts före 212 har klassificeringen följt de äldre klassificeringskriterierna och klassgränserna (Vuori m.fl. 29) och de resultaten avviker därför från de som nu redovisas. De ovan nämnda parametrarna för havsområdet utanför Jakobstad år 216 framgår från tabell 7 samt visas på karta i figur 24. I materialtet finns, avvikande från de officiella anvisningarna, även resultaten från slutet av september. Materialet från perioden har bearbetats på motsvarande sätt och visas i tabell 8 liksom också som karta. Även resultaten från bottenfaunaundersökningen har bearbetats enligt anvisningarna för den ekologiska klassificeringen (Vuori m.fl. 29; Aroviita m.fl. 212) och BBIindexen som beräknats platsvis från bottenfaunaresultaten placeras i klasserna utmärkt dålig (Nyman 217, tabell 1).

24 22 Tabell 6. Typspecifika klassgränser enligt klassificeringskriterierna samt jämförelsevärden för naturtillstånd för totalkväve (tot N), totalfosfor (tot P), siktdjupet (SD) och klorofyll a (a klo) (Aroviita m.fl. 212). Pu = Bottenvikens yttre kustområde, Ps = Bottenvikens inre kustområde. JÄMFÖRELSEVÄRDEN KLASSGRÄNSER Parameter FÖR NATURTILLSTÅND Utmärkt God Nöjaktig Försvarlig Dålig Tot P Pu 7,5 alle yli 2 Tot P Ps 9, alle yli 27 Tot N Pu 225 alle yli 4 Tot N Ps 26 alle yli 42 SD Pu 6,9 yli 5,2 3,3 5,2 2,3 3,3 1,4 2,3 alle 1,4 SD Ps 5,1 yli 3,8 2,4 3,8 1,7 2,4 1, 1,7 alle 1, a klo Pu 1,3 alle 1,7 1,7 2,2 2,2 4,4 4,4 11 yli 11 a klo Ps 2, alle 2,5 2,5 3,3 3,3 6,5 6,5 16 yli 16 Vattenkvaliteten år 216 och jämförelseperioden enligt den ekologiska klassificeringens parametrar År 216 Nästan alla observationspunkter inom det inre kustområdet (Ps) placerade sig 216 på basen av vattenkvalitetsparametrarna på gränsen mellan klasserna försvarlig och dålig. Punkten P61, där det inom klassificeringsperioden fanns data endast från en provtagning placerade sig i klasen nöjaktig. Av punkterna inom det yttre kustområdet (Pu) placerade sig punkten P64 på basen av vattenkvaliteten i klassen nöjaktig och punkten P71 (n=1) i klassen försvarlig. Punkten P65 öster om Ören (n=1) låg på gränsen nöjaktig/försvarlig och punkten P62 mellan Ådön Gräsgrundet på gränsen försvarlig/dålig. På grund av hård vind kunde de yttre punkterna (P73 och P75) inte nås under den omfattande provtagningen i augusti och klassificeringen av dessa punkter saknas därför (tabell 7, figur 24). Tabell 7. Klassificeringen av observationspunkterna i havsområdet utanför Jakobstad på basen av vattenkvalitetsresultaten år 216 (n=antal observationer) samt vattenkvalitetens klass för perioden (Aroviita m.fl. 212).. Tyyppi/ 216 Vedenlaatu Piste vesimuodostuma n tot P tot N a klo NS Vedenlaatu Ps Prs edusta ,6 1,1 V/Hu V/Hu 52 Ps Prs edusta ,1 1,3 V/Hu V/Hu 53 Ps Prs edusta ,7 1 V/Hu V/Hu 54 Ps Prs edusta ,1,9 V/Hu V/Hu 55 Ps Prs edusta ,8,5 V/Hu V/Hu 61 Ps Prs edusta ,2 1,9 T T/V 62 Pu Kallan ,2 1,8 V/Hu T 64 Pu Kallan ,4 3,2 T H 65 Pu Kallan ,7 T/V H 66 Ps Prs edusta ,3 V/Hu V 67 Ps Prs edusta ,7,9 V/Hu V/Hu 71 Pu Kallan ,5 1,9 V H 73 Pu Ukpyy ulko E/H 75 Pu Kallan E/H 78 Ps L saaristo ,6,4 V/Hu T/V 79 Ps Prs edusta ,7,9 V/Hu V Under 216 var vattenkvaliteten delvis sämre än under åren Punkterna P64 och P65 har tidigare placerat sig i klasserna god eller utmärkt medan vattenkvalitetsklassificeringen 216 gav klasserna nöjaktig och nöjaktig/försvarlig. Också vattenkvaliteten vid punkterna P62 och P71 var tydligt sämre. Klassificeringen av punkterna P65 och P71 baseras endast på ett prov från sommaren och ger inte nödvändigtvis rätt bild av vattenkvaliteten. Data för punktern P62 och P64 är mera omfattande (n=6/år).

25 23 Det regniga året 215 och den milda förvintern ökade vattenföringen i åarna och därmed även avtappningen från Larsmo Öjasjön till havet. Med åvattnet fördes stora mängder kväve och fosfor till havet utanför Jakobstad. Rikliga regn under sommaren 216 förde också med sig stora mängder näringsrikt sjövatten till havet. Dessa två maxima i näringsbelastning har förorsakat ökning i näringshalter, ökning i algproduktionen och minskat siktdjup i havsområdet utanför Jakobstad på sommaren 216. Jämförelseperioden De yttre observationspunkterna P73 och P75 inom det yttre kustområdet (Pu) placerar sig på basen av data från på gränsen mellan utmärkt och god. Från dessa punkter finns inte data från 216. Punkterna P64, P65 och P71 finns inom klassen god och observationspunkten P62 i klassen nöjaktig. Av observationspunkterna inom det inre kustområdet (Ps) placerar sig på basen av samkontrollresultaten största delen på gränsen mellan klasserna försvarlig/dålig. Punkterna P61 och P78 placerar sig på gränsen mellan klasserna nöjaktig och försvarlig och punkterna P66 och P79 hör till klassen försvarlig (tabell 8, figur 24). Den rikliga avtappningen av vatten från Larsmosjön 215 och 216 försämrade vattenkvaliteten vid observationspunkterna inom det inre kustområdet 215 och 216 även inom ytterskärgården. Siktdjupet var mindre och näringsämneshalterna högre än under tidigare år. Klassificeringen av punkterna P51, P53, P55, P61, P65, P66, P71 och P78 grundar sig vissa år endast på en provtagning (tabell 12). På basen av bottendjursmaterialet är tillståndet i Jakobstads havsområde betydligt bättre än det som uppskattats på basen av vattenkvalitet. Bottenfaunan placerar sig enligt den ekologiska klassificeringens BBI index, beroende på platsen, antingen i klassen god eller utmärkt. Också inom perioden har bottenfaunans tillstånd i huvudsak god eller utmärkt (s. 29). Tabell 8. Klassificeringen av observationspunkterna i havsområdet utanför Jakobstad på basen av vattenkvalitetsmaterialet åren samt vattenkvalitetens klass för perioden (Aroviita m.fl. 212). Piste Tyyppi/ vesimuodostuma Jakso Ps Prs edusta V/Hu V/Hu V/Hu V/Hu V/Hu V/Hu 52 Ps Prs edusta V V/Hu V/Hu V/Hu V/Hu V/Hu 53 Ps Prs edusta V/Hu V/Hu V V V/Hu V/Hu 54 Ps Prs edusta Hu Hu V/Hu V/Hu V/Hu V/Hu 55 Ps Prs edusta Hu Hu Hu V/Hu V/Hu V/Hu 61 Ps Prs edusta V T/V V V T T/V 62 Pu Kallan T T T T V/Hu T 64 Pu Kallan H H H H T H 65 Pu Kallan H E/H H H T/V H 66 Ps Prs edusta V V Hu V V/Hu V 67 Ps Prs edusta V/Hu Hu Hu V/Hu V/Hu V/Hu 71 Pu Kallan T H H H V H 73 Pu Ukpyy ulko E E/H E E E/H 75 Pu Kallan E/H E/H E E E/H 78 Ps L saaristo V/Hu T T/V V/Hu V/Hu T/V 79 Ps Prs edusta V/Hu V V V/Hu V/Hu V Vattenförekomstens egentliga klassificering görs för varje vattenförekomst i samband med vattenvårdens planeringsprocess och på basen av flera års resultat. Vattenkvaliteten är endast en del av de faktorer som bedöms i klassificeringen. I den helhetsutvärdering av ekologisk status som färdigställdes år 213 som grund för vattenvårdplaneringen klassificerades tillståndet i vattenförekomsterna Jakobstads havsområde och Kallan som nöjaktiga (Westberg & Lax 216). Vattenförekomsten Larsmo skärgård och Nykarleby yttre havsområde hade en god status. Helhetsutvärderingen baserar sig på materialet från åren med tyngdpunkt på de biologiska parametrarna.

26 24 Figur 24. Vattenkvalitetsparametrarna för den ekologiska klassificeringen enligt uppdaterade kriterier (Aroviita m.fl. 212) på basen av vattenkvalitetsparametrarna år 216 och perioden (Innehåller material från Lantmäteriverkets terrängdatabas 5/217) 5. FISKERIKONTROLLEN Årlig insamling av uppgifter Uppgifter om antalet fiskare och fångstredskap samt om fiskfångster erhölls enligt kontrollprogrammet från fiskeområdet (Norra svenska fiskeområdet), som har samlat in uppgifterna från fiskelagen i Jakobstad och Larsmo. I det följande presenteras ett sammandrag av 216 års uppgifter om fisket på havsområdet från Vestersundsby (Fiskelag, Fiskargille), Kyrkoby, Pörkenäs, Larsmo och Eugmo fiskelag (Wistbacka 216, bilaga 6). Antalet fiskare på området år 216 var 537 personer. Av dessa var 51 yrkes eller binäringsfiskare (Wistbacka 217). I Larsmo var antalet yrkesfiskare sammanlagt 18, i Eugmo 2, i Vestersundsby 11 och i Pörkenäs 2. Som fångstredskap användes fortsättningsvis främst nät, av vilka de med 4 5 mm maskstorlek var det mest använda. Dessutom fiskades det bl.a. med sikfällor, lakryssjor, kassar, kastspön och metspön (bilaga 6). Under 216 utfördes inget skötselfiske, som också kan ses som en mindre totalfångst (147 kg) än föregående år (215: 23 kg). Minskningen i fångsten berodde på att fångsten av braxen halverades. Braxen var trots detta, liksom tidigare år, den dominerade fiskarten i fångsten (figur 25, tabell 9). Efter braxen var strömming och sik de följde mest allmänna fångstarterna. Strömmingsfångsten låg på samma nivå som tidigare år. Till följd av att lax och sikfällor söndrats under sommarens stormar minskade sikfångsten med häften och laxfångsten med nästan 7 % från föregående år. Fångsten av de övriga fiskarterna ökade från föregående år. Mest ökade fångsten av gös, som var dubbelt större än föregående år. Fågsten av siklöja (innfattas i gruppen övriga ) ökade med 6 %, lake med 4 % och öring med 38 %.

27 25 Tabell 9. Fiskfångsterna (kg/år) i havsområdet utanför Jakobstad och Larsmo åren (Wistbacka 217). Mört och id ingår i gruppen övriga fram till år 25. Saalis/ Fångst siika/sik lohi/lax taimen/öring silakka/strömm made/lake ahven/abborre hauki/gädda lahna/braxen kuha/gös särki/mört säynävä/id muut/övrigt Totalt Kalasaalis / Fiskfångst kg/v 225 siika/sik lohi/lax taimen/öring silakka/strömm. made/lake ahven/abborre hauki/gädda lahna/braxen kuha/gös muut/övrigt Figur 24. Andelen av olika fiskarter i totalfångsten från havsområdet utanför Jakobstad och Larsmo åren (Wistbacka ). I gruppen övriga inkluderas bl.a. fångsterna av siklöja, mört, nors och id. Fiskeriförfrågan 215 Förfrågan om fisket 215 och förändringar i fisket inom Jakobstads havsområde sändes till 461 personer. Mottagarna hade antingen löst ut fiskekort eller fanns 215 i NTM centralens register över kommersiella fiskare. Över resultatet från förfrågningen har gjorts en särskild rapport (Wistbacka 216). Förfrågningen visar att både yrkesmässigt fiske och fritidsfiske bedrevs året om inom hela området, vintertid närmare kusten och sommartid längre ut till havs. De mest betydelsefulla fångstarterna från fiske med nät och lakryssja var gädda, abborre, lake, sik, gös, braxen, id, mört och strömming. Med lax /sikfällor fås främst sik, lax och öring. Strömming fiskas med ryssjor (Wistbacka 216). En tredjedel av de kommersiella fiskarena har ökat sin arbetsinsats inom fisket under de senaste fem åren. Å andra sidan meddelade en tredjedel av fritidsfiskarna att de minskat sitt fiske. Orsaken till förändringen i det kommersiella fisket var bl.a. förändringar i tillgången på fisk, vattenkvalitet och omfattningen av eutrofieringen samt förändringar i fiskbestånden liksom övergången mot fiske av mindre ut

28 26 nyttjade fiskarter. Inom fritidsfisket var orsakerna bl.a. tidsbrist och minskat intresse. Mest stördes fisket av överstora bestånd av mörtfiskar och slembildning på fiskeredskap (Wistbacka 216). Intensivfiske av braxen, mört och id har tydligt ökat det kommersiella fiskets fångster från 21 till 215. Också medelfångsten av sik har ökat. Den för området speciella sikformen, larsmosiken, utplanteras årligen i havsområdet inom utplanteringsåliggandena (Wistbacka 216). För att förbättra situationen för fisket önskades att de nuvarande utplanteringarna fortsätts eller utökas, övervakningen av fisket intensifieras, upplysning om fiskeförhallandena och dess regler inom havsområdet samt fredning av siken under lektiden. 6. ÖVERSIKT ÖVER ÖVRIGA UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR UNDER ÅR Resultat från badstrands och alguppföljningen Inom området Jakobstad och Larsmo finns sju officiella badstränder vid havet, vid vilka vattenkvaliteten regelbundet kontrolleras. Kittholmens badstrand vid Gamla hamn samt Lillsand och Café stranden i Fäboda är EU stränder, som övervakas noggrannare än övriga stränder. Badvattnet uppfyllde de gällande kvalitetskraven (Social och hälsovårdsministeriets förordning 354/28). I samband med provtagningarna vid EU stränderna observerades inga blågröna alger, olja, flytande partiklar, fenoler och inte heller några synliga förändringar i vattnets färg eller siktdjup. Ett sammandrag av resultaten från den badvattenövervakning som hälsoinspektörerna vid Jakobstads social och hälsovårdsverk utfört finns i bilaga 7. I Finlands miljöcentrals nationella alguppföljning ingår Ådö fiskehamn som en observationsplats. Observationen sköts av Jakobstads miljövårdsbyrå och görs en gång i veckan. Sommaren 216 observerades inga alger i Ådö fiskehamn (bilaga 8). 6.2 Bottenfaunaundersökningen år 216 (Nyman 217) Resultaten från den årliga bottenfaunaundersökningen som görs vid sex observationspunkter presenteras i en separat rapport och nedan presenteras ett sammandrag av Nymans (216) rapporterade resultat Metoder Proven togs Provtagningen utfördes i enlighet med standard SFS 576. Proven togs med en Ekman hämtare (areal 246 m 2 ) med fem hugg på var provpunkt. Varje hugg sållades skilt för sig i fält i enlighet med det nya kontrollprogrammet genom ett,5 och 1, mm dubbelsåll och resultaten från sållen sammanfördes. Djur från 1 mm:s såll plockades levande med hjälp av lupp i laboratoriet inom ett dygn efter provtagningen. Djuren från,5 mm:s såll förvarades i 7 % etanol och plockades senare med hjälp av stereomikroskop. Djuren vägdes efter en kort tids torkning med sugpapper. Biomassan för musselkräftor och andra mycket små djur bedömdes på basen av deras uppskattade volym Artsammansättning, individtäthet och biomassa Det påträffades sammanlagt 19 bottendjursarter eller grupper på observationspunkterna år 216. Den stationsvisa variationen var 7 13 arter/grupper. Fåbortsmaskar (Oligochaeta), av vilka Potamothrix hammoniensis var den dominerande arten, påträffades 216, liksom tidigare år, på alla stationer. Limnodrilus hoffmeisteri förekom som dominerande art på gyttjebottnar den inre skärgården (P53 och P54). Den nya arten tillhörande släktet Naididae, Paranais frici, som påträffades år 212 förekom fort

29 27 sättningsvis i området vid stationerna 53 och 62. Arten är en ny art i Östersjön men uppenbarligen oskadlig (Ljungberg m.fl. 211). Amerikansk havsborstmask (Marenzelleria sp.) påträffades på alla provtagningsplatser förutom vid punkten P54. Den dominerade biomassan på stationerna 62 och 65. Havsborstmasken (Manayunkia aestuarina), som på grund av den låga salthalten lever nära sin toleransgräns och som påträffades för första gången utanför Jakobstad år 29, fanns fortfarande på provpunkterna 62 och 65. Av fjädermygglarver (Chironomidae) bestod största delen av arter i Procladius släktet tillhörande underfamiljen Tanypodinae. År 216 liksom föregående år var de ganska fåtaliga jämfört med tidigare år. De stora Chironomus larverna, som indikerar eutrofiering, påträffades i stort antal endast vid punkten 71. Musselkräftor (Ostracoda) som indikerar frisk botten (Vuori m.fl. 29) förekom på alla punkter och speciellt rikligt vid punkterna 71 och 78. Vitmärla (Monoporeia affinis) och skorv (Saduria entomon) påträffades inte överhuvudtaget år 216. Individtätheten hos bottendjuren varierade mellan ind./m 2 och biomassan varierade mellan,4 7,9 g/m 2 (figur 26, bilaga 9). Det totala individantalet och biomassan var störst på provpunkt 71 där det fanns fåbortsmaskar och musselkräftor i stort antal. Biomassan bestod främst av storvuxna Chironomus larver. Också platsen 65 skiljde sig från de övriga genom att biomassan nästan uteslutande bestod av amerikansk havsborstmask. Figur 26. Bottenfaunans individtäthet (st/m 2 ) och biomassa (g/m 2 ) vid provtagningspunkterna i havsområdet utanför Jakobstad år 216. (Nyman 217) Punkterna 53 och 71 har ingått i kontrollen från 212. I närheten av punkten 53 har utförts muddringsarbeten Amerikansk havsborstmask var vid punkt 53 färre till antalet år 216 än under de två tidigare åren. Även om bottenfaunan uppenbarligen håller på att återhämta sig efter muddringen är den fortsättningsvis inte stabil. På provtagningsplatsen 54 kunde inte längre tydligt ses det skikt av lera som uppkom vid muddringen år 212 och bottenfaunan var 216 likartad med faunan Provtagningsplatsen 62 befinner sig i den djuphåla i yttre skärgården där farleden till Jakobstad går och där muddringar utfördes år 215. Det totala individantalet har här hållit sig ganska stabilt även om sammansättningen varierat. På platsen har inte tydligt kunnat observeras nya sedimentavlagringer från muddringen men fåborstmaskarnas antal har minskat som, liksom andra förändringar, kan bero på muddringsarbetena i farleden och avlagring av lerpartiklar från dessa. På provtagningsplatsen 65 i Larsmo skärgård har det totala individantalet hållit sig på ungefär samma nivå. Från åren framåt har största delen av individen och biomassan bestått av amerikansk havsborstmask. Bottenfaunan på provtagningsplasten 71 i yttre skärgården består närmast av fåborstmaskar och storvuxna Chironomus larver. Dessa var 216 något färre till antalet än föregående år. Provtagningsplatsen 78 ligger inom Larsomsjöns verkningsområde och bottenfaunan har där förblivit ganska konstant under de senaste åren Ekologisk klassificering på basen av bottenfaunaindexen Enligt den inom vattenvårdsplaneringen år 212 uppdaterade beräkningsmodellen (Perus & Österberg 212)har bottenfaunans kvalitetsklasser i huvudsak förblivit på samma nivå och inga betydande förän

30 28 dingar, åtminstone inte åt det sämre hållet, kan ses. På basen av materialet från 216 placerde sig vattenförekomsterna Havsområdet utanför Jakobstad och Larsmo skärgård i klassen god och vattenförekomsten Kallan i klassen utmärkt (tabell 1). Vid tolkningen av kvalitetsindexen finns skäl att beakta att indexvärdet och klassificeringen som utförts på basen av det innehåller grova generaliseringar. Alla arter av fåborstmaskar och fjädermyggor har t.ex. getts vägningen dålig även om gruppen innehåller många olika arter. Därtill är variationen i indexvärdena mellan olika år delvis slumpmässiga och dess noggrannhet beroende på den statistiska noggrannheten för arternas individtäthet. Den egentliga klassificeringen för vattenförekomsterna utförs i samband med vattenvårdens planeringsprocess som baserar sig på resultat från ett flertal år och bottenfaunan är endast en del av de faktorer som bedöms i klassificeringen. I indexvärden beräknade för vattenförekomsterna i sin helhet och på basen av observationer från flera år utjämnas felen i någon mån och de avspeglar säkrare vattenområdets tillstånd. Den ekologiska klassificeringen görs dock av myndigheterna i samband med vattenvårdsplaneringen. Tabell 1. Punktvisa BBI ELSindexvärden och dess tolkningar beräknade på bottenfaunamaterialet utanför Jakobstad åren E=utmärkt, H=god, T=nöjaktig, V=försvarlig. Vuosi Asema Vesimuodostuma Pietarsaaren edusta 53 54,71,76,76,61,53,66 H H H H T H,6,52,48,95,58 1,3,48,4,61 H T T H H E T T H Vesimuodostuma Kallan,77,72,67 1,51,98 1,4 1,35 1,47 1,46 62 H H H E E E E E E 1,37 1,44 1,9 1,68,81,7 1,12,91 1,7 65 E E E E H H E H E,73 1,9 1,9 1,9,95 1,13 71 H E E E E E Vesimuodostuma Luodon saaristo 1,,92,76,95,92,9,89,92,95 78 E H H H H H H H H 6.3 Kartering av vattenvegetation (Keränen 217) Under 216 gjordes en kartering av vattenvegetationen som en separat undersökning inom kontrollprogrammet. De undersökta vegetationslinjerna var 38 och alla var samma linjer som undersöktes vid karteringarna 1996 och 27. Karteringen gjordes genom att vada eller med räfsa från båt samt med hjälp av vattenkikare. Täckningsgraden vid linjerna bedömde med hjälp av Norrlins 7 gradiga skala. Över karteringen har gjorts en separat rapport (Keränen 217). Vattenvegetationen i havet utanför Jakobstad påverkas i hög grad av landhöjningen. Vattenväxterna avspeglar vattenområdets tillstånd eftersom arter som kräver näringsfattiga förhållanden inte finns i lindrigt eutrofierade områden. Arter som trivs in näringsrika förhållanden förekommer närmast i frodiga vikar. På basen av vattenvegetationen var tillståndet i havsområdet utanför Jakobstad relativt gott och inga betydande förändringar efter 1996 kan påvisas. De arter som föredrar näringsrika förhållanden har blivit kvar på samma nivå. Arter från rena förhållanden (kransalger) förekommer mera än tidigare och på basen av detta kan konstateras att vattenkvaliteten förbättrats. De saknas dock från området utanför Alholmen (utsläppsområdet för avlopps och kylvatten) och Larsmosjöns utloppsområde, vilket avspeglar påverkan av punktbelastning och diffus belastning i området. I närheten av Alholmen förekommer arter

31 29 som gynnas av näringsbelastning och orsaken till deras förekomst kan vara den ökning i närigshalterna som observerats under senare år. Förutom från industrins belastning påverkas områdets vegetation av Larsmosjöns näringsrika vatten. Vid vegetationslinjerna i närheten av Jakobstads hamn och utsläppen från stadens avloppsreningsverk var vattenväxtarterna få och vidsträckta vassbestånd begränsade uppenbarligen förekomsten av andra arter. I den yttre skärgården är vattnet klart och näringsfattigt och där förekom inga makroalgbestånd som indikerar eutrofiering. 6.4 Temperaturkarteringar På spridningsområdet för Alholmens Krafts kylvatten gjordes under år 216 temperaturkarteringar i mars, maj, augusti och oktober. Resultaten har blivit rapporterade i en skild rapport (Keränen 217a). Karteringsresultaten från år 216 jämfördes med temperaturer uppmätta från de samma observationsplatser innan Alholmens Kraft startade (Samkontrollen av havsområdet utanför Jakobstad ). Under observationstillfället i mars 216 var området utanför kylvattenkanalen isfritt liksom också hamnen och farleden ut förbi Ådön till öppna havet. Det undersökta områdets maximitemperaturer varierade mellan,1 3,4 grader. Vattnet var varmast utanför utsläppsstället och därifrån något österut i riktning mot Risöhäll. Under februari förekom långa driftstopp vid Alholmens Krafts kraftverk och kraftverket var ur bruk hela mars. Värmebelastningen under mars kom således från UPM Kymmenes fabriker. Verkningsområdet för det varma vattnet sträckte sig ungefär en kilometer norrut från utsläppskanalen i riktning mot Risöhäll. I närheten av utsläppskanalen var vattnet något varmare vid ytan än vid bottnen. Inverkan av Larsmosjöns vatten kunde ses i ytvattnet vid utsläppskanalen och därifrån norrut ända till Hälsingöfjärden samt i Kackursfjärden. I djupare vattenskikt var vattnet överallt salt brackvatten. I maj 216 var de maximala temperaturerna i observationsområdet mellan 2,5 14,4 grader. Den högsta temperaturen uppmättes utanför utsläppskanalen. I maj kunde man observera en temperaturskiktning och kylvattnens inverkan var lindriga och sträckte sig några hundra meter från utsläppskanalen. Larsmosjöns inverkan kunde observeras i ytvattnet i Kackursfjärden och utanför Hästgrundet. I augusti 216 var vattnets temperatur i snitt ca 2 3 grader kallare än under referensperioden och maximala temperaturer varierade mellan 14,5 2,7 C. Kylvattnens influensområde sträckte sig i ytvattnet cirka 5 m norrut men i det bottennära vattnet fanns inte alls varmt kylvatten. Temperaturskiktningen var liten vid provpunkterna i augusti, även om man vid Fallskär kunde observera betydligt kallare vatten vid bottnen än i ytvattnet. Inverkan av sötvattnet kunde nästan inte alls ses annanstans än utanför slussarna i Kackursfjärden och vid Hästgrundet. I oktober 216 var vattnets temperatur på observationsområdet i regel cirka 2 grader kallare än under referensperioden. Maximitemperaturerna vid observationspunkterna varierade mellan 5,3 8,8 C. De högsta temperaturerna uppmättes utanför utsläppskanalen. På basen av temperaturskillnaderna begränsade sig kylvattnets influensområde till ett,5 km 2 stort område utanför utsläpsskanalen och ingen inverkan i djupare vattenskikt kunde noteras. Vid mätningsdagarna i oktober var Hästgundets och i huvudsak också Gertruds dammluckor stängda och vattnet var salt brackvatten vid nästan alla observationspunkter. 6.5 Mässkärs naturstation Den årliga vattenkonsumtionen på Mässkärs naturstation varierar kring 25 m3/år. Avloppsvattnet behandlas i ett Green Rock minireningsverk, från vilket belastningen till havet varierar enligt miljötillståndet ( LSSAVI/58/4.8/21) mellan,14 1 kgp/år. Tillståndsbestämmelserna trädde i kraft år 213. Tillståndsgränsen för fast substans är 9 % och 35 mg/l, för den biologiska syreförbrukningen (BOD7ATU) 9 % och 3 mg/l och för den kemiska syreförbrukningen (COD Cr ) 75 % och 125 mg/l samt för totalfosfor 3 mg/l.

32 3 Enligt miljötillståndet tas vattenprov två gånger per år (juni och augusti) och recipientkontrollen kan avslutas. År 216 togs avloppsvattenprov i oktober (25.1.). Då uppfyllde det utgående vattnet tillståndskraven till alla delar (fast substans: 1 % och 2, mg/l, BOD7ATU: >99,9 % och < 3 mg/l, COD Cr : 99,1 % och 48 mg/l, tot P:,35 mg/l). Recipientkontrollen för reningsverket vid Mässkärs naturstation (Mä1) år 216 utfördes i samband med samkontrollen (16.3. och 23.8.) och resultaten ingår i resultattabellerna för mars och augusti (bilagor 2.1 och 2.3). På basen av resultaten kunde ingen inverkan noteras. I mars varierade vattnets färgvärden mellan 25 4 mgpt/l och kvävehalten var lägre än föregående år (tot N: µg/l) och lägre än i ytvattnet vid andra provtagningspunkter. Också fosforhalterna var lägre än vid andra provtagningspunkter (14 µg/l). Syresituationen var tämligen god (85 88 %) och i vattnet förekom inga bakterier (<1 cfu/1 ml). I augusti var vattnet nästan klart (1,2 1,3 FTU) och nästan färglöst (35 mg Pt/l). Näringshalterna låg på en nivå som är typisk för området (tot N: µg/l, tot P: µg/l). Även den hygieniska situationen var bra (enterokocker 5 cfu/1ml). 6.6 Pörkenäs lägergård Pöreknäs lägergårds avloppsreningsverk renar avloppsvattnet från Pörkenäs och Merilä lägergårdar och de har ett eget obligatoriskt kontrollprogram. Reningsanläggningen som installerades år 212 är ett Oy KWH Pipe Ab:s 7 minireningsverk och fungerar enligt satsreningsprincipen. Innan dess (26 211) renades avloppsvattnet i ett UPO Metoxy minireningsverk. Miljötillståndet (LSSAVI/229/4.8/21) ålägger verksamhetsutövaren att utföra bruks och utsläppskontroll för avloppsvattnet så att den ena provtagningsomgången sker sommartid under den högsta brukstiden. Kontrollen utförs av Ahma Ympäristö Oy och resultaten från år 216 har rapporterats separat (Nurttila 217). År 216 behandlas m 3 avloppsvatten i anläggningen. Enligt det nya kontrollprogrammet (Ahma Ympäristö Oy, ) återgick lägerområdets minireningsverks kontroll till provtagningsfrekvensen i miljötillståndet från 216 (2 provtagningar per år). År 216 togs proven i juli (7.7.) och augusti (2.8.) (Nurttila 217). Reningsverket fungerade bristfälligt 216 och tillståndsvillkoren uppfylldes endast beträffande retningseffekt för BOD 7ATU (97,1 %), fastsubstans (97,4 %) och COD (93,5 %). Belastningen av totalfosfor var,19 kg/d, totalkväve,38 kg/d och BOD,22 kg/d. Vid recipientkontrollen 2.8. och 8.9. kunde ingen inverkan från avloppsreningsverket observeras. Vattenkvaliteten var god: syrehalten var i hela vattenpelaren hög (8,7 1, mg/l), halterna totalfosfor (17 18 µg/l) var på lätt eutrof nivå och klorofyllhalterna (3,5 5, mg/l) på gränsen till karg nivå. Också värdena för grumlighet var låga och den hygieniska kvaliteten var god vid alla punkter (Nurttila 217) 6.7 Fiskerikontrollen 216 för muddringen av Jakobstads hamn och farleden samt deponeringsarbeten (Keränen 217B) I det följande refereras resultaten 216 för fiskerikontrollen för muddringen av Jakobstads hamn och farleden samt deponeringsarbeten ( ) (Keränen 217B). Kontrollen har delvis utförts inom samkontrollen för havsområdet utanför Jakobstad. Österbottens NTM central har godkänt kontrollplanen med beslut (POHELY/1822/5723/211) och kontrollprogrammet för deponeringen i havet med beslut (POHELY/1822/5723/211). Fiskerikontroll har gjorts enlingt kontrollprogrammet under muddringsarbetnenas gång med början från 212. Kontrollen forsätts tre år efter att muddringen avslutats ( ). Provfisket 21 inom samkontrollen för havsområdet utanför Jakobstad används som förhandsundersökning. Till fiskerikontrollen 216 hörde yngelnotning av sik, provfiske med nät och yngelfångst av strömming. Provfiske utfördes på fem områden, vid Gräggören och Risöhäll i närheten av hamnens muddringsområden och i Hälsingöfjär

33 31 den längre bort i den inre skärgården, vid Algrundet i den yttre skärgården samt i ett, jämfört med det övriga havsområdet, något grundare område i närheten av dumpningsområdet. På alla områden var fångstansträngningen 1 nätdygn. Enligt den tidigare fiskerikontrollen har de största förändringarna i fiskbestånden inträffat vid Gräggören där totalfångsten ökade över dubbelt under åren och individantalet trefaldigades. Speciellt fångsten av mört ökade men också fångsten av abborre ökade märkbart. Tillväxten av mört och abborrstammarna kan ha ett strakt samband med muddringarna eftersom muddringen av bottnarna frigör näringsämnen och ökar primärproduktionen, varvid specillt tillgången på föda för fiskyngel ökar. Också bottendjur lösgörs till föda speciellt för abborre. Vid efterkontrollen 216 vid Gräggören hade fångsten återgått till samma nivå som fångsten under förhandskontrollen (21). Individantalen var ännu tydligt större än under förhandskontrollen. På övriga provfiskeområden hade under muddringsåren inte observerats förändringar i fiskstammarna som kunde kopplas till muddringarna. Provfisket vid dumpningsområdet gav under 215 och 216 större fångst än under tidigare år. Dumpningarna har uppenbarligen inte påverkat fångsten utan fångststorleken påverkas av andelen av havsarter (t.ex. strömming och nors) i fångsten. Vid notning av sikyngel var fångsten relativt bra och sikyngel fångades vid alla provområden. Liksom tidigare år var det bästa området för sikyngel Västra Ådö. På basen av resultaten från åren har sikens förökning inte märkbart störts av muddringarna. Fångstområdet för strömmingsyngel befinner sig ca 1,8 km öster om havsdumpningsplatsen. Från området finns inte förhandskontrolldata. Ingen fångst ficks 216 liksom inte heller under tidigare år. Inte heller från det grundare referensområdet ficks nångon fångst. Området är uppenbarligen inte förökningsområde för strömming. 7. SAMMANDRAG I denna rapport presenteras resultaten av samkontrollen för havsområdet utanför Jakobstad år 216, vilket var det nionde året av kontrollperioden Parter i samkontrollen är UPM Kymmene Abp, BillerudKorsnäs Finland Oy, OSTP Finland Oy, Jakobstads Vatten, Jakobstads Hamn Oy och Alholmens Kraft Ab:s biokraftverk (AK1 och AK2). Vattnets kvalitet i havsområdet utanför Jakobstad påverkas, förutom av avloppsvattenbelastningen från industrin och bosättningen, även av kylvatten samt av det humushaltiga och ibland sura vatten som avtappas från Larsmo Öjasjön. Stadens avloppsreningsverk uppnådde inte fullt ut tillståndsvillkoren under något kvartal. UPM Kymmene Abp, OSTP och Alholmens Kraft uppföljde tillståndsvillkoren för alla parametrar år 216. Av den avloppsvattenmängd som leddes ut till havet härstammade 94 % från UPM Kymmene liksom även % av den organiska belastningen (BOD och COD), det resterande härstammade från stadens reningsverk. UPM Kymmenes andel i avloppsvattnets näringsbelastning år 216 var 91 % av fosforn och 36 % av kvävet. 9 % av fosforbelastningen och 6 % av kvävebelastningen härstammade från stadens reningsverk. De resterande 4 % av kvävebelastningen härstammade från OSTP Finland Oy Ab. Avloppsbelastningen låg på samma nivå som föregående år gällande den organiska belastningen (BOD och COD) och belastningen av totalfosfor och totalkväve var en aning lägre än föregående år. Avtappningarna via dammluckorna och fisklederna från Larsmosjön ut i havsområdet var, med undantag av våren och hösten, större än genomsnittet. Sjövattnets andel i näringsbelastningen var ungefär 6 gånger större jämfört med näringsämnesbelastningen från avloppsvattnet. Materialflödet av fosfor och kväve från Larsmosjön var 216 lägre än föregående år. Under vintern, då vattenutbytet är som sämst, strömmar avlopps och sjövattnet med ytvattnet och under isen uppstår en tydlig skiktning i vattnet beträffande nästan alla vattenkvalitetsparametrar. Karakteristiskt för vattenkvaliteten vintertid är den stora variationen mellan olika områden men även mellan olika år. Sjö och avloppsvattnens inverkan syntes under vintern 216 på ett större område än tidigare år

34 32 och tydligast i ytvattnet i skärgården innanför Ådön Hälsingön. Längre ut saknas data på grund av dåliga isförhållanden. Under perioden med öppet vatten är utspädningsförhållandena bättre och sjö och avloppsvattnet blandas i hela vattenmassan. Halterna i ytvattnet är lägre än på vintern och skiktning förekommer nästan inte alls. Våren 216 observerades avlopps och sjövattnets inverkan tydligast från området utanför Hästgrundet till Hälsingöfjärden som, jämfört med havsvattnen, brunt och ställvis grumligt ytvatten. Längre norrut kunde sjövatten observeras ända ut till Orrskärsfjärden. Sommartid kan avlopps och sjövatten synas som förhöjda färgtal, näringshalter och järnhalter i det närmaste kustområdet. Siktdjupet var på hela undersökningsområdet mindre än under föregående år. På basen av klorofyllvärdena delades havsområdet utanför Jakobstad in i två eutrofieringsklasser. Det måttligt eutrofa området sträckte sig från fastlandet till linjen Fäboda Mässkär Hälsingön. Området utanför detta klassificerades som på väg att eutrofieras. På basen av perifytonundersökningen var algtillväxten störst i närheten av UPM:s utsläppskanal. Också utanför hamnen och stadens avloppsreningsverks utsläpp var algproduktionen stor. Målsättningen inom vattenvården är att uppnå eller bibehålla en god ytvattenstatus i Finland. På basen av vattenkvalitetsparametrarna för samkontrollen utanför Jakobstad (åren ) har man gjort en ekologisk klassificeringen för enskilda provpunkter enligt de uppdaterade kriterierna. På basen av vattenkvalitetsparametrarna år 216 placerades vattnets kvalitet vid provpunkterna i Bottenvikens inre kustområde i klasserna försvarlig dålig. Provpunkterna i Bottenvikens yttre kustområde hörde till klasserna nöjaktig försvarlig. År 216 låg provpunkternas vattenkvalitetsklasser speciellt inom det yttre området lägre än genomsnittet för perioden Detta berodde på närings och humusbelastningen i den rikliga avtappningen från Larsmo Öjasjön. I helhetsbedömningen för kustvattnens ekologiska status som färdigställdes år 213 som stöd för vattenvårdsplanen, klassades vattenförekomsterna Havsområdet utanför Jakobstad och Kallan till den ekologiska klassen nöjaktig. Enligt uppgifterna från fiskeområdet var de vanligaste fångade fiskarterna i havsområdet utanför Jakobstad år 216 braxen, strömming och sik. Skötselfiske gjordes inte år 216, som syns som mindre totalfångst (147 kg) jämfört med föregående år. Minskningen av fångsten berodde på en halverad fångst av braxen. Fångsten av övriga arter ökade. Nät var det mest använda fiskeredskapet. På basen av förfrågan om fisklet 215 och förändringarna i fisket under åren har arbetsinsatsen inom det kommersiella fisket ökat och fritidsfisket minskat inom området. Den ökade fångsten av braxen mört, och id inom skötselfisket har tydligt ökat de kommersiella fiskarenas fångster från 21 till 215. Också genomsnittsfångsten av sik har ökat. Vid provtagningsplatserna inom den årliga bottendjursundersökningen var bottenfaunans artsammansättning i stort sett likadan som tidigare år. Musselkräftor (Ostracoda) förekom överallt och fåborstmaskar (Oligochaeta) samt Amerikansk havsborstmask (Marenzelleria) förekom på nästan alla stationer. Största delen av fjädermyggornas larver var Procladius arter inom underfamiljen Tanypodinae. Liksom de två tidigare åren var mängden larver ganska liten jämfört med tidigare år. Stora Chironomus larver, som indikarear eutrofiering påträffades i tämligen stort antal på station 71. Enligt den ekologiska klassificeringens BBI index var bottenfaunans tillstånd på hela området god utmärkt eller tydligt bättre än bedömningen på basen av vattenkvalitet. På basen av karteringen av vattenväxtligheten 216 var tillståndet i Jakobstads havsområde relativt gott. Arter typiska för rena områden förekom till följd av förbättrad vattenkvalitet rikligare än tidigare. I närheten av Alholmen förekom arter som gynnas av näringsbelastning. I närheten av Jakobstads hamn och utsläppsområdet för stadens avloppsreningsverk var antalet vattenväxter litet och vassbestånden begränsade andra arters förekomst. I den yttre skärgården var vattnet klart och näringsfattiga och makroalgbestånd som skulle tyda på eutrofiering förekom inte. Vattnet vid övervakade badstränderna uppfyllde de ikraftvarande kvalitetskraven sommaren 216. I samband med den nationella alguppföljningen observerades sommaren 216 inga blågröna alger vid Ådö fiskehamn.

35 33 Fiskeriundersökningen för muddringen av Jakobstads hamn och djupfarled samt havsdeponeringen fortsatte under 216 som eftergranskning. Inverkan av muddrings och deponeringsarbetena har kunnat konstateras endast i närheten av Gräggören. Under 216 hade fångsten återgått till nästan samma nivå som fångsten i förhandsundersökningarna. KÄLLFÖRTECKNING Aaltonen E K 28: Pietarsaaren edustan merialueen vesistö ja kalataloustarkkailuohjelma Moniste 9 s. Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry. Pietarsaari. Aaltonen E K & Kalliolinna M 211: Pietarsaaren merialueen tila jakson velvoitetarkkailutulosten perusteella. Moniste 24 s. Pietarsaari 211. Aroviita J, Hellsten S, Jyväsjärvi J, Järvenpää L, Järvinen M, Karjalainen S M, Kauppila P, Keto A, Kuoppala M, Manni K, Mannio J, Mitikka S, Olin M, Perus J, Pilke A, Rask M, Riihimäki J, Ruuskanen A, Siimes K, Sutela T, Vehanen T & Vuori K M 212: Ohje pintavesien ekologisen ja kemiallisen tilan luokitteluun vuosille päivitetyt arvioin perusteet ja niiden soveltaminen. Suomen ympäristökeskus, Ympäristöhallinnon ohjeita 7/ s. Ilmatieteen laitos/ Ilmastopalvelu 217: Kuukausittainen sadanta Kokkolan Hollihaassa ja Kruunupyyssä ja kuukausittainen lämpötila Kruunupyyssä ja Tankarissa vuonna 216. (Sähköposti ) Ilmatieteen laitos/ Jääpalvelu 217: Jääpäivien lukumäärä talvella 215/216. (Sähköposti ) Ilmatieteen laitos/ Meripalvelut 217: Meriveden korkeus Pietarsaaren mareografilla 216. (Sähköposti ) Keränen J 217a: Oy Alholmens Kraft Ab. Pietarsaaren lämpövoimalan vesistötarkkailut Pietarsaaren merialueella vuonna 216. Pöyry Finland Oy. Moniste 17 s + liitteet. Keränen J 217b: Pietarsaaren Satama. Pietarsaaren satama ja väyläruoppauksien kalataloudellinen tarkkailu 216. Pöyry Finland Oy. 21 s + liitteet. Korpinen P, Kiirikki M, Lauri H & Inkala A 24: Bothnian Bay 3 D water quality and ecosystem model: Technical Report. Manuscript 57 s. Kujala N 212: Pietarsaaren satama, vuosiyhteenveto 211. Kujala N 214: Pietarsaaren Sataman hule ja sadevesijärjestelmien täsmennys (s posti ) Ljungberg, R., Pikkarainen, A., Lehtiniemi, M. Urho, L Vieraslajien havaitseminen Suomen merialueen seurannoissa. Suomen ympäristö 1/211. Nurttila R 217: Pietarsaaren seudun seurakuntayhtymä. Pörkenäsin leirikeskuksen jätevedenpuhdistamon velvoitetarkkailu. Vuosiyhteenveto 216. Ahma ympäristö Oy. Nyman C 217: Pietarsaaren merialueen pohjaeläinseuranta 217. Moniste 9 s + liitteet. UPM Kymmene Oyj 216a: Luodon Öjanjärven pinnankorkeudet ja juoksutukset 216. UPM Kymmene Oyj 215b: Kuormitusraportit 216. Perus, J. & Österberg, M BBI excel makron opas (v. lokakuu 212). Seinä A & Peltola J 1991: Jäätalven kesto ja kiintojään paksuustilastoja Suoman merialueella Finnish Marine Research. N:o s. Helsinki Sillanpää T & Virtanen J 217. Pietarsaaren Vesi. Alhedan jätevedenpuhdistamon yhteenvetoraportti vuosi 216. Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry. Pietarsaari s + liitteet. Westberg V & Lax H J (toim.) 216: Rannikkovesien ja pienten vesistöjen vesienhoidon toimenpideohjelma. Vesienhoidon toimenpideohjelma vuoteen 221. Etelä Pohjanmaan elinkeino, liikenne ja ympäristökeskus. Raportteja Wistbacka B 217: : Kalataloustarkkailun vuosittainen tiedonkeruu. Vuori K M, Mitikka S & Vuoristo H 29: Pintavesien ekologisen tilan luokittelu. Ympäristöhallinnon ohjeita 3/ 29. Suomen ympäristökeskus. Helsinki 29.

36 34 BILAGOR 1 Förteckning över observartionspunkter i samkontrollen för havsområdet utanför Jakobstad 2 Analysresultat (omfattande provtagningar) 3 Analysresultat (intensivprovtagningar) 4 Perifytonresultat 5 NTM centralens i Södra Österbotten analysresultat år 216 från punkt P64 6 Uppgifter från fiskelagen år 216 (Norra svenska fiskeområdet) 7 Övervakningsresultat från badstränderna Algobservationer vid Ådö fiskehamn Sammanfattning av bottenfaunaresultat år 216 (Curt Nyman) 1 OSTP Finland Oy Ab:s belastning NabLabs Oy: Analysmetoder 216 / Jakobstads havsområde 12 Ekologiska klassificeringklasser beräknade enligt uppdaterade kriterier på basen av vattenkvalitetsparametrarna åren

37 Liite/ Bilaga 1 Havaintopaikkaluettelo, Pietarsaaren edustan yhteistarkkailu Tunnus ja nimi/ Kod och namn YK pohj. YK itä Näytesyvyys, m HUOM kartoituskierrokset*) **) P 51, Vanha Hamina/ Gamla Hamn , 1 P 52, Alholmsfjärden , 1 intensiivipiste, ja pintavesi bakteerit P 53, Gräggören , 5, 1 ja pintavesi bakteerit P 54, Risöhäll = Sandgrundet , 1 intensiivipiste, ja pintavesi bakteerit P 55, Svinören , 1 P 61, Rajstall , 1 P 62, Ådön Gräsgrundet , 5, 1, 1 intensiivipiste P 64, Nygrundet Mässkär , 5, 1, 15, 1 intensiivipiste P 65, Ören Ripgrundet , 5, 1, 1 P 66, Hälsingöfjärden , 1 P 67, Lillgrundet , 1 intensiivipiste P 71, Truthällan , 5, 1 P 73, Fäboda 3 km W , 5, 1 P 75, Kallan 2,5 km W , 5, 1, 15, 1 P 78, Orrskärsfjärden , 5, 1 P 79, Kackursfjärden , 1 intensiivipiste L 5, Larsmosjön, Gertruds , 1 intensiivipiste L 6A, Fårholmsströmmen , 1 intensiivipiste Mä 1 Mässkär N 1, 1 optio Pö 1 Pörkenäs W 1, 1 optio *) Kartoituskierroksen näytteenottosyvyydet: taulukon mukaiset näytesyvyydet + avovesiajalla 2 m **) Intensiivikierroksella näytteet 1 m + 2 m Analyysivalikoimat: Kartoituskierrokset (yhteensä 4 kertaa: helmi maaliskuu, toukokuu, elokuu ja lokakuu) - 1m ja 1 m näytteet: lämpötila, näkösyvyys, ph, johtokyky/ saliniteetti, O 2 + kyll % (maalis ja elokuu), väri (komparaattori), sameus, kok N, NO 2+3 N ja NH 4 N, kok P ja PO 4 P, TOC, Fe - Välisyvyyksien näytteet: lämpötila, johtokyky/ salin (talvella kokonaisravinteet) - 2 m kokoomanäytteet: avovesiajalla a klorofylli - Pintavesinäytteet (P51, 52 ja 53): fekaaliset streptokokit eli enterokokit Intensiivikierrokset (yhteensä 6 kertaa avovesiajalla: kesäkuu 1, heinä elokuu yhteensä 4, syyskuu 1) - 1 m näytteet: lämpötila, näkösyvyys, ph, johtokyky/ saliniteetti, väri (komparaattori), sameus, kok N, NO 2+3 N, NH 4 N, kok P ja PO 4 P - 2 m näytteet: a klorofylli

38 Taustatiedot: Säätiedot: Arja Palomäki Meriveden korkeus , cm, , cm, , cm ympäristöasiantuntija Hästgrundetin ja Gertrudin patoluukut olivat kiinni Pilvisyys 2/8 4-7/8 5-8/ Lämpötila +6 ast. C 3-6 ast. C +3 ast. C arja.palomaki@nablabs.fi Tuulen nopeus 5 m/s 6 m/s 3-1 m/s Jakelu: Tuulen suunta SW W N UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan ELY-keskus Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad OSTP Finland Oy Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Norra svenska fiskeområde BillerudKorsnäs Finland Oy Pietarsaaren Satama Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1 Liite/Bilaga 2.1 TUTKIMUSTODISTUS 216E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue Tarkkailukierros: Maaliskuu Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus P51. Vanha Hamina P KaK P52. Alholmsfjärden P KaK Näytteenottaja Lisätiedot P53, Gråggören P53 havaintopaikalle ei päästy jäätilanteen takia P54. Risöhäll=Sandgrund P KaK P55, Svinören P55 havaintopaikalle ei päästy jäätilanteen takia P61. Rajstall P KaK P62, Ådön-Gräsgrundet P62 havaintopaikalle ei päästy jäätilanteen takia P64, Nygrundet-Mässkär P64 havaintopaikalle ei päästy jäätilanteen takia P65. Ören-Ripgrund P KaK P66. Hälsingöfjärden P KaK P67. Lillgrundet P KaK P71. Truthällän P KaK P73, Fäboda P73 havaintopaikalle ei päästy jäätilanteen takia P75, Kallan P75 havaintopaikalle ei päästy jäätilanteen takia P78, Orrskärsfjärden P78 havaintopaikalle ei päästy jäätilanteen takia P79. Kackursfjärden P KaK L5 Luodonjärvi (Gertruds) L KaK L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A KaK Mä1. Mässkär N Mä KaK Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin.

39 Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1 Liite/ Bilaga 2.1 Pietarsaaren merialue Maaliskuu Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä 216E Laskettu sähkönjohtavuudesta Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys TC O2 liuk O2 kyll% Sameus Sähk.joht. ph Väri Enterokokit Saliniteetti Kok.N NH4-N NH4-N NO2+3-N NO23-N Kok.P PO4-P TOC Fe Kenttämitt aus 25813: ISO 727: :1994 SFS 321:1979 ISO 7887:212. komparaattori ISO :2 ISO :98 (modif.) ISO 11732:25 J-46 J-42 ISO 13395:1996 (modif.) J-4 J :1997 * * * * * * * * * * * * * * * C mg/l % FTU ms/m mg Pt/l pmy/1 ml ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l P51.1m P51 1m P51 2m P52.1m P52 1m P52 3m P54.1m P54 1m < P54 2.7m P61 1m P61 3.8m P65 1m P65 5m P65 1m P m P66 1m < P66 2.1m P67 1m < P67 2.1m P71 1m P71 5m P71 7.5m P79 1m < P79 3.2m L5 1m < L5 5m < L6A 1m < Mä1 1m Mä1-1m ISO 11885:9 modif.

40 P51, Vanha Hamina P ,3 2,7 KiKa P52, Alholmsfjärden P ,2 4,1 KiKa P53, Gråggören P , 14,4 KiKa P54, Risöhäll=Sandgrund P ,9 3,9 KiKa P55, Svinören P ,9 4,2 KiKa P61, Rajstall P ,3 4,4 KiKa P62, Ådön-Gräsgrundet P ,5 14,8 KiKa P64, Nygrundet-Mässkär P ,2 18, KiKa P65, Ören-Ripgrund P ,8 13,2 KiKa P66, Hälsingöfjärden P ,1 3,1 KiKa P67, Lillgrundet P ,1 2,7 KiKa P71, Truthällän P ,5 9,2 KiKa P73, Fäboda P ,7 11,9 KiKa P75, Kallan P ,6 2,4 KiKa P78, Orrskärsfjärden P ,4 1,8 KiKa P79, Kackursfjärden P ,2 4,5 KiKa L5 Luodonjärvi (Gertruds) L ,1 7,2 KiKa Näytteenottaja L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A ,9 2,7 KiKa Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Lisätiedot Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1 Liite/ Bilaga 2.2 TUTKIMUSTODISTUS 216E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue Tarkkailukierros: Toukokuu Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Näkö- syvyys Havaintopaikka Tunnus Eränumero Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus Taustatiedot: Meriveden korkeus ,2 cm, ,9 cm, cm Säätiedot: Patoluukut: 9.5. Gertrudin ja Hästgrundetin toinen luukku auki, toinen kiinni; 1.5. Gertrudin molemmat luukut Lämpötila 1-11 ast. C 9 ast C 9 ast C Arja Palomäki kiinni; Gertrudin molemmat luukut kiinni, Hästgrundetin toinen luukku auki, toinen kiinni Tuulen nopeus 4-5 m/s 3 m/s 3 m/s ympäristöasiantuntija Tuulen suunta N NE N Jakelu: Pilvisyys 5/8 7/8 1/8 UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan ELY-keskus Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad OSTP Finland Oy Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Norra svenska fiskeområde BillerudKorsnäs Finland Oy Pietarsaaren Satama

41 Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/2 Liite/ Bilaga 2.2 Pietarsaaren merialue Toukokuu Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä 216E Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys TC Sameus Sähk.joht. ph Väri Klorofylli-a Enterokokit Saliniteetti Kok.N NH4-N NH4-N NO2+3-N NO23-N Kok.P PO4-P TOC Fe Kenttämitt aus ISO 727: :199 4 SFS 321:1 979 ISO 7887:212, komparaattori SFS 5772:1993 ISO :2 Laskettu sähkönjohtav uudesta ISO :98 (modif.) J-46 ISO 11732:25 J-42 ISO 13395:1996 (modif.) Sis. men. J- 4 J :1997 * * * * * * * * * * * * * * * C FTU ms/m mg Pt/l µg/l pmy/1 ml ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l P51,1m ,1 P51 1m ,8 3, ,4 1 1, ,8 9 P51 2m ,7 11,7 3, ,4 1 1, ,5 1 P51-2m ,3 P52,1m ,1 P52 1m ,7 3, ,3 12 1, ,3 93 P52 3m ,1 11,6 3, ,3 11 1, ,3 15 P52-2m ,2 P53,1m ,1 P53 1m ,7 4,7 88,6 7, 18 <, ,7 1 6 P53 5m , 49 P53 9,1m ,4 13,4 1, ,5 3 2, ,4 15 P53-2m ,3 P54,1m ,1 P54 1m ,1 5,2 45,6 6,7 2 <, ,2 1 7 P54 2,7m ,9 12,8 5,2 67,8 6,7 18 <, ,2 1 7 P54-2m ,2 P55 1m ,8 6,1 16,7 6,5 18 <, ,1 1 8 P55 3,2m ,2 11,8 4, ,9 15 <, ,7 1 2 P55-2m ,5 P61 1m , 2, ,3 12 1, ,7 91 P61 3,8m ,4 11,8 2, ,4 11 1, ,7 81 P61-2m ,6 P62 1m ,7 2, ,4 9 1, ,9 73 P62 5m ,3 42 P62 1m ,7 522 P62 13,7m ,8 2,6, ,6 2 2, ,7 84 P62-2m ,6 P64 1m ,3 1,8 44 7,6 6 2, ,6 3 P64 5m ,9 444 P64 1m ,3 537 P64 15m ,6 551 P64 16,7m ,1, ,6 15 3, < 2 5,3 55 P64-2m ,6 P65 1m ,9 1, ,5 6 2, ,1 35 P65 5m ,3 458 P65 1m ,2 526 P65 12,6m ,2 3,2, ,6 2 2, < 2 5,5 8 P65-2m ,8 ISO 11885:9 modif.

42 Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 2/2 Liite/ Bilaga 2.2 Pietarsaaren merialue Toukokuu Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä 216E Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys TC Sameus Sähk.joht. ph Väri Klorofylli-a Enterokokit Saliniteetti Kok.N NH4-N NH4-N NO2+3-N NO23-N Kok.P PO4-P TOC Fe Kenttämitt aus ISO 727: :199 4 SFS 321:1 979 ISO 7887:212, komparaattori SFS 5772:1993 ISO :2 Laskettu sähkönjohtav uudesta ISO :98 (modif.) J-46 ISO 11732:25 J-42 ISO 13395:1996 (modif.) Sis. men. J- 4 J :1997 * * * * * * * * * * * * * * * C FTU ms/m mg Pt/l µg/l pmy/1 ml ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l P66 1m ,5 3, ,1 15 <, ,1 1 3 P66 2,1m ,1 13,2 2, ,2 14 <, ,9 1 2 P66-2m , P67 1m ,2 4, 14 7,1 18 <, ,2 1 4 P67 2,1m ,7 13,2 4, 15 7, 18 <, ,3 1 5 P67-2m ,5 P71 1m ,5 2,1 48 7,6 7 2, ,5 35 P71 5m ,6 413 P71 7,5m ,2 7,8 1, ,6 6 2, ,6 29 P71-2m ,7 P73 1m ,1 2, ,5 7 2, ,9 11 P73 5m , 53 P73 1m ,9 3,7, ,5 2 2, < 2 5,3 69 P73-2m , P75 1m ,4 1, ,5 35 2, , 2 P75 5m , 546 P75 1m ,7 553 P75 15m ,2 562 P75 19m ,4 1,8, ,6 1 3, < 2 4,8 27 P75-2m ,5 P78 1m ,4 2,2 53,9 6,8 13 <, , 1 5 P78 5m ,1 489 P78 1m ,8 4,, ,5 3 2, ,9 27 P78-2m ,9 P79 1m ,3 2,4 26,8 6,8 14 <, ,2 1 2 P79 3,2m ,5 12,1 2,5 33,4 6,8 14 <, ,7 1 2 P79-2m , L5 1m ,2 2,1 7,1 6,6 12 <, ,3 1 3 L5 5m ,2 11,2 2,6 7,1 6,6 12 <, ,5 1 4 L5-2m ,4 L6A 1m ,3 5,8 8,5 6,3 2 <, ,7 2 2 L6A -2m ,3 ISO 11885:9 modif.

43 Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1 Liite/ Bilaga 2.3 TUTKIMUSTODISTUS 216E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue Tarkkailukierros: Elokuu Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus P51, Vanha Hamina P ,1 2,9 Juh P52, Alholmsfjärden P ,4 4,3 Juh P53, Gråggören P , 14,7 Juh P54, Risöhäll=Sandgrund P ,6 4, Juh P55, Svinören P ,5 4,4 Juh P61, Rajstall P ,9 4,6 Juh P62, Ådön-Gräsgrundet P ,9 14,6 Juh P64, Nygrundet-Mässkär P ,9 17,8 Juh P65, Ören-Ripgrund P ,7 13,1 Juh P66, Hälsingöfjärden P ,8 3,4 Juh P67, Lillgrundet P ,6 3, Juh P71, Truthällän P ,9 9, Juh Näytteenottaja Lisätiedot P73, Fäboda P Juh Havaintopaikalle ei päästy kovan tuulen takia P75, Kallan P Juh Havaintopaikalle ei päästy kovan tuulen takia P78, Orrskärsfjärden P ,4 1,9 Juh P79, Kackursfjärden P ,5 4,6 Juh L5 Luodonjärvi (Gertruds) L ,6 6,8 Juh L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A ,4 2,7 Juh Mä1, Mässkär N Mä ,1 5,9 Juh Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Taustatiedot: Säätiedot: Arja Palomäki Meriveden korkeus cm Lämpötila ast. C ympäristöasiantuntija Gertrudin toinen patoluukku auki, toinen kiinni, Hästgrundetin patoluukut auki Tuulen nopeus 3-4 m/s Tuulen suunta SW-W Pilvisyys 2-8/8 Jakelu: UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan ELY-keskus Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad OSTP Finland Oy Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Norra svenska fiskeområde BillerudKorsnäs Finland Oy Pietarsaaren Satama

44 Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/2 Liite/ Bilaga 2.3 Pietarsaaren merialue Elokuu Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä 216E Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys TC O2 liuk O2 kyll% Sameus Sähk.joht. ph Väri Klorofylli-a Enterokokit Saliniteetti Kok.N NH4-N NO2+3-N NO23-N Kok.P PO4-P TOC Fe Kenttä mittaus 25813: :19 96 ISO 727: :199 4 SFS 321:1 979 ISO 7887:212, kompar. SFS 5772:1993 ISO :2 Laskettu sähkönjoht avuudesta ISO :98 (modif.) J-46 J-42 ISO 13395:19 96 (modif.) * * * * * * * * * * * * * * * C mg/l % FTU ms/m mg Pt/l µg/l pmy/1 ml ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l P51,1m 269-1,1 86 P51 2m ,9 11,8 9, ,5 45 2, ,5 53 P51 1m , 13,1 9, ,4 7 2, <,4 48 P51-2m ,6 P52,1m 268-1,1 8 P52 1m , 13,2 9,8 94 2, ,6 5 2, ,5 8 P52 3m ,3 12,8 9,9 94 2, ,7 4 2, <,4 43 P52-2m ,3 P53,1m , 46 P53 1m , 15,2 9, 89 3,2 36 7,4 13 1, ,4 1 1 P53 5m , 13,4 514 P53 9,1m ,7 9,2 9, ,6 25 3, P53-2m ,7 P54,1m 266-1,1 25 P54 1m , 14,3 7,5 73 5, ,9 26 <, ,2 2 3 P54 2,7m , 14,3 8,3 81 5, ,2 14 1, ,4 1 3 P54-2m ,7 P55 1m , 15,6 7,6 77 6,3 99,5 6,7 24 <, ,4 3 1 P55 3,2m ,4 12,6 9,4 88 2, ,5 6 2, ,4 5 P55-2m ,8 P61 1m , 13,5 9,8 94 1, ,7 4 2, ,1 32 P61 3,8m ,6 13,5 1,1 97 1, ,7 35 2, < 2 7,7 34 P61-2m ,2 P62 1m , 14,3 9,9 97 1, ,7 3 2, < 2 7,7 17 P62 5m , 14,2 522 P62 1m , 13,7 519 P62 13,7m ,6 1,4 9,8 88 1,4 56 7,5 3 3, ,8 22 P62-2m ,5 P64 1m , 14,6 9,7 95, ,8 2 3, < 2 6,3 51 P64 5m , 14,5 559 P64 1m , 14,5 56 P64 15m , 11,8 557 P64 16,7m ,8 9,1 9,7 84, ,5 15 3, < 2 5,9 8 P64-2m ,1 Sis. men. J- 4 Sis. men. J- 41 SFS- EN 1484: 1997 ISO 11885:9 modif.

45 Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 2/2 Liite/ Bilaga E Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys TC O2 liuk O2 kyll% Sameus Sähk.joht. ph Väri Klorofylli-a Enterokokit Saliniteetti Kok.N NH4-N NO2+3-N NO23-N Kok.P PO4-P TOC Fe Kenttä mittaus 25813: :19 96 ISO 727: :199 4 SFS 321:1 979 ISO 7887:212, kompar. SFS 5772:1993 ISO :2 Laskettu sähkönjoht avuudesta ISO :98 (modif.) J-46 J-42 ISO 13395:19 96 (modif.) * * * * * * * * * * * * * * * C mg/l % FTU ms/m mg Pt/l µg/l pmy/1 ml ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l P65 1m , 14,2 9,9 97 1, ,8 3 2, < 2 7,4 13 P65 5m , 14,1 541 P65 1m , 14,1 549 P65 12,6m ,1 14,1 9,9 96, ,8 25 3, < 2 6,7 92 P65-2m , P66 1m , 15,8 8,9 9 2, ,4 13 1, ,1 1 4 P66 2,1m ,4 13,7 6,8 65 2, ,4 1 1, ,1 62 P66-2m ,3 P67 1m , 15,3 8,7 87 4, ,4 16 1, ,6 1 9 P67 2,1m , 15,3 8,5 85 4, ,3 16 1, ,8 2 P67-2m , P71 1m , 14,6 9,9 97 1,6 57 7,7 45 2, < 2 8,4 2 P71 5m , 14,5 57 P71 7,5m , 12, , ,6 3 2, < 2 8,5 15 P71-2m ,5 P78 1m , 14, , ,2 17 1, ,8 1 5 P78 5m , 1,4 558 P78 1m ,9 8,2 9,6 81 1, ,4 15 3, < 2 5,7 11 P78-2m ,6 P79 1m , 16,6 8,2 84 4,9 11,4 6,7 2 <, ,9 2 6 P79 3,2m ,6 16,1 8,2 83 3,3 81 6,9 2 <, ,7 2 1 P79-2m ,9 L5 1m , 16,1 8,6 87 4,5 8,1 6,7 2 <, ,9 3 1 L5 5m ,8 16 8,2 83 4,7 8,1 6,7 24 <, ,8 3 1 L5-2m ,4 L6A 1m , 16,1 7,6 77 6,5 8,5 6,4 23 <, ,5 3 L6A -2m ,2 Mä1 1m , 14 1,1 98 1, , , < 2 16 Mä1-1m ,9 13,9 1,1 98 1, , , < 2 17 Mä1-2m ,2 Sis. men. J- 4 Sis. men. J- 41 SFS- EN 1484: 1997 ISO 11885:9 modif.

46 Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1 Liite/ Bilaga 2.4 TUTKIMUSTODISTUS 216E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue Tarkkailukierros: Lokakuu Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus P51, Vanha Hamina P ,8 2,5 KiKa P52, Alholmsfjärden P ,1 3,9 KiKa P53, Gråggören P ,2 13,3 KiKa P54, Risöhäll=Sandgrund P ,1 3,6 KiKa P55, Svinören P ,1 4, KiKa P61, Rajstall P ,3 4,2 KiKa P62, Ådön-Gräsgrundet P ,8 14,4 KiKa P64, Nygrundet-Mässkär P ,8 17,4 KiKa P65, Ören-Ripgrund P ,3 12,7 KiKa P66, Hälsingöfjärden P ,2 3, KiKa P67, Lillgrundet P ,1 2,6 KiKa P71, Truthällän P ,6 8,6 KiKa P73, Fäboda P ,8 11, KiKa P75, Kallan P ,5 19,6 KiKa P78, Orrskärsfjärden P ,8 1,8 KiKa P79, Kackursfjärden P ,1 4,4 KiKa L5 Luodonjärvi (Gertruds) L ,8 7, KiKa L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A ,9 2,9 KiKa Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Näytteenottaja Lisätiedot Taustatiedot: Säätiedot: Arja Palomäki Meriveden korkeus ,9 cm Lämpötila 6 ast. C 6 ast. C 3 ast. C ympäristöasiantuntija Gertrudin ja Hästgrundetin kaikki patoluukut kiinni Tuulen nopeus 1-4 m/s 5-8 m/s 5-6 m/s Tuulen suunta S S S Pilvisyys 8/8 8/8 7/8 Jakelu: UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan ELY-keskus Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad OSTP Finland Oy Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Norra svenska fiskeområde BillerudKorsnäs Finland Oy Pietarsaaren Satama

47 Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/2 Liite/ Bilaga 2.4 Pietarsaaren merialue Lokakuu Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä 216E Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys TC Sameus Sähk.joht. ph Väri Klorofylli-a Enterokokit Saliniteetti Kok.N NH4-N NO2+3-N NO23-N Kok.P PO4-P TOC Fe Kenttä mittaus ISO 727-1: :199 4 SFS 321:19 79 ISO 7887:212, komparaattori SFS 5772:1993 ISO :2 Laskettu sähkönjohta vuudesta ISO :98 J-46 J-42 ISO 13395:1996 Sis. men. J- 4 Sis. men. J :19 97 * * * * * * * * * * * * * * C FTU ms/m mg Pt/l µg/l pmy/1 ml ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l P51,1m ,1 3 P51 1m , 6,1 1, ,6 3 2, ,5 24 P51 2m ,5 6,1 1, ,6 3 2, ,8 24 P51-2m ,4 P52,1m ,1 1 P52 1m , 6,7 1, ,6 25 3, ,8 21 P52 3m ,9 6,7 1, ,6 3 3, ,9 19 P52-2m ,7 P53,1m ,1 3 P53 1m , 6,7 1, ,7 25 3, ,6 18 P53 5m , 6,6 547 P53 9,1m ,3 6,6 1, ,6 25 3, ,4 18 P53-2m ,9 P54,1m ,1 1 P54 1m , 8,4 4,5 45 7,5 11 2, ,7 1 1 P54 2,7m ,6 8,4 4,4 44 7,5 12 2, ,3 1 1 P54-2m ,9 P55 1m , 9,8 3, ,6 9 2, ,8 72 P55 3,2m , 9,7 3, ,4 9 2, ,9 63 P55-2m ,8 P61 1m , 6,1 1, ,7 25 3, < 2 6,7 16 P61 3,8m ,2 6,1 1, ,7 25 3, ,8 18 P61-2m ,5 P62 1m , 6,8, ,7 2 3, < 2 6,2 93 P62 5m , 6,7 551 P62 1m , 7,1 555 P62 13,7m ,4 7,1 1, ,7 2 3, < 2 6, 73 P62-2m ,5 P64 1m , 8,2, ,7 15 3, < 2 5,6 34 P64 5m , 8,3 559 P64 1m , 8,2 558 P64 15m , 8,2 559 P64 16,7m ,4 8,1, ,7 15 3, < 2 5,8 49 P64-2m ,3 ISO 11885:9 modif.

48 Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 2/2 Liite/ Bilaga E Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys TC Sameus Sähk.joht. ph Väri Klorofylli-a Enterokokit Saliniteetti Kok.N NH4-N NO2+3-N NO23-N Kok.P PO4-P TOC Fe Kenttä mittaus ISO 727-1: :199 4 SFS 321:19 79 ISO 7887:212, komparaattori SFS 5772:1993 ISO :2 Laskettu sähkönjohta vuudesta ISO :98 J-46 J-42 ISO 13395:1996 Sis. men. J- 4 Sis. men. J :19 97 * * * * * * * * * * * * * * C FTU ms/m mg Pt/l µg/l pmy/1 ml ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l P65 1m , 8,1, ,7 15 3, < 2 5,6 43 P65 5m , 8,2 559 P65 1m , 8,1 558 P65 12,6m ,7 7,9, ,7 15 3, < 2 5,7 68 P65-2m ,5 P66 1m , 5,7 3, 318 7,5 12 1, ,2 1 3 P66 2,1m , 5,7 3, 318 7,5 12 1, ,2 1 3 P66-2m , P67 1m , 6,8 3, ,6 11 2, ,7 1 1 P67 2,1m ,6 6,7 3, ,6 12 2, , 1 P67-2m ,8 P71 1m , 6,8 1, ,6 25 2, ,9 14 P71 5m , 6,8 539 P71 7,5m ,6 6,9 1,1 54 7,7 25 2, < 2 6,8 13 P71-2m ,2 P73 1m , 8,6, ,6 15 3, < 2 5,3 14 P73 5m , 8,7 566 P73 1m , 8,6, ,6 1 3, < 2 5,3 14 P73-2m ,5 P75 1m , 8,6, ,4 1 3, < 2 5,6 14 P75 5m , 8,7 566 P75 1m , 8,7 566 P75 15m , 8,6 565 P75 19m ,6 8,2, ,5 15 3, < 2 5,3 17 P75-2m ,4 P78 1m , 7,2 2, ,4 16 1, ,8 1 1 P78 5m , 8, 524 P78 1m ,8 8,4 1, ,4 25 3, ,3 16 P78-2m ,8 P79 1m , 6, 3,5 7,2 7,1 23 <, ,7 2 6 P79 3,2m ,4 6,7 2, ,3 18 1, ,2 1 6 P79-2m ,5 L5 1m , 6,3 4, 8,8 6,8 28 <, ,2 3 2 L5 5m , 6,3 4, 8,8 6,7 28 <, ,3 3 2 L5-2m ,3 L6A 1m , 5,2 7,3 9,2 6,8 23 <, ,6 2 6 L6A -2m ,2 ISO 11885:9 modif.

49 Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1 Liite/ Bilaga 3.1 TUTKIMUSTODISTUS 216E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue Tarkkailukierros: Viikko 24 Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus P52, Alholmsfjärden P ,1 3,8,, KaK P54, Risöhäll=Sandgrund P , 3,6,, KaK P62, Ådön-Gräsgrundet P , 14,6,, KaK P64, Nygrundet-Mässkär P ,5 17,5,, KaK P67, Lillgrundet P ,2 2,5,, KaK P79, Kackursfjärden P ,2 4,3,, KaK L5 Luodonjärvi (Gertruds) L ,9 4,5,, KaK L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A ,8 2,6,, KaK Näytteenottaja Lisätiedot Taustatiedot: Säätiedot: Meriveden korkeus -35 cm Lämpötila ast. C Arja Palomäki Gertrudin ja Hästgrundetin patoluukut auki Tuulen nopeus 1-6 m/s ympäristöasiantuntija Tuulen suunta E Pilvisyys 5-7/8 Jakelu: UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan ELY-keskus Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad OSTP Finland Oy Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Norra svenska fiskeområde BillerudKorsnäs Finland Oy Pietarsaaren Satama

50 Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1 Liite/ Bilaga 3.1 Pietarsaaren merialue Viikko 24 Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä 216E Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys TC Sameus Sähk.joht. ph Väri Klorofylli-a Saliniteetti Kok.N NH4-N NO2+3-N NO23-N Kok.P PO4-P Kenttämitt aus ISO 727: :1994 SFS 321:1979 ISO 7887:212, komparaattori SFS 5772:1993 Laskettu sähkönjohta vuudesta ISO :98 (modif.) J-46 J-42 ISO 13395:1996 (modif.) J-4 * * * * * * * * * * * C FTU ms/m mg Pt/l µg/l ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l P52-2m ,7 P52 1m , 14, 3, ,8 6 2, P54-2m ,4 P54 1m , 17, 3,2 25 7,8 13 1, P62-2m ,5 P62 1m , 13, 1, ,1 4 2, < 2 P64-2m ,8 P64 1m , 11,1 1, , 2 2, < 2 P67-2m ,9 P67 1m , 16,2 2, ,8 8 1, P79-2m , P79 1m , 15,9 2,5 11 7,2 12 <, L5-2m ,6 L5 1m , 15,2 4,8 7,7 6,9 15 <, L6A -2m ,6 L6A 1m , 16,3 7,2 9,4 6,9 18 <, J-41

51 P52, Alholmsfjärden P ,9 4,2,, KaK P54, Risöhäll=Sandgrund P ,8 3,9,, KaK P62, Ådön-Gräsgrundet P ,5 14,6,, KaK P64, Nygrundet-Mässkär P ,5 17,8,, KaK P67, Lillgrundet P ,9 2,9,, KaK P79, Kackursfjärden P ,2 4,7,, KaK L5 Luodonjärvi (Gertruds) L , 6,8,, KaK L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A ,8 2,7,, KaK Näytteenottaja Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Lisätiedot Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1 Liite/ Bilaga 3.2 TUTKIMUSTODISTUS 216E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue Tarkkailukierros: Viikko 28 Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus Taustatiedot: Säätiedot: Meriveden korkeus cm, cm Lämpötila 16-2 ast. C Arja Palomäki Gertrudin toinen patoluukku auki, toinen kiinni, Hästgrundetin patoluukut auki Tuulen nopeus 2-3 m/s ympäristöasiantuntija Tuulen suunta E Pilvisyys 5-6/8 Jakelu: UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan ELY-keskus Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad OSTP Finland Oy Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Norra svenska fiskeområde BillerudKorsnäs Finland Oy Pietarsaaren Satama

52 Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1 Liite/ Bilaga 3.2 Pietarsaaren merialue Viikko 28 Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä 216E Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys TC Sameus Sähk.joht. ph Väri Klorofylli-a Saliniteetti Kok.N NH4-N NO2+3-N NO23-N Kok.P PO4-P Kenttä mittaus ISO 727: :199 4 SFS 321:1 979 ISO 7887:212, komparaattori SFS 5772:1993 Laskettu ISO sähkönjohtav :98 uudesta (modif.) J-46 J-42 ISO 13395:1996 (modif.) J-4 * * * * * * * * * * * C FTU ms/m mg Pt/l µg/l ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l P52-2m ,3 P52 1m , 16,7 4, ,2 12 1, P54-2m ,4 P54 1m , 19, 5,7 35,9 7, 24 <, P62-2m , P62 1m , 16,8 2, ,6 9 1, P64-2m ,8 P64 1m , 16,1, ,8 3 2, P67-2m , P67 1m , 18,6 4,3 76,2 7,2 2 <, P79-2m , P79 1m , 18,5 2,5 31,1 6,9 16 <, L5-2m ,5 L5 1m , 17, 2,8 8,2 6,8 16 <, L6A -2m , L6A 1m , 17,3 6,7 9,1 6,5 2 <, J-41

53 P52, Alholmsfjärden P ,9 4,3 KiKa P54, Risöhäll=Sandgrund P ,9 4, KiKa P62, Ådön-Gräsgrundet P , 14,6 KiKa P64, Nygrundet-Mässkär P ,2 17,8 KiKa P67, Lillgrundet P ,9 2,9 KiKa P79, Kackursfjärden P ,8 4,7 KiKa L5 Luodonjärvi (Gertruds) L ,9 6,8 KiKa L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A ,8 2,7 KiKa Näytteenottaja Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Lisätiedot Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1 Liite/ Bilaga 3.3 TUTKIMUSTODISTUS 216E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue Tarkkailukierros: Viikko 29 Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus Taustatiedot: Säätiedot: 2.7. Meriveden korkeus Lämpötila ast. C Arja Palomäki Gertrudin ja Hästgrundetin toinen patoluukku auki, toinen kiinni Tuulen nopeus m/s ympäristöasiantuntija Tuulen suunta Pilvisyys 1-2/8 Jakelu: UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan ELY-keskus Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad OSTP Finland Oy Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Norra svenska fiskeområde BillerudKorsnäs Finland Oy Pietarsaaren Satama

54 Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1 Liite/ Bilaga 3.3 Pietarsaaren merialue Viikko 29 Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä 216E Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys TC Sameus Sähk.joht. ph Väri Klorofylli-a Saliniteetti Kok.N NH4-N NO2+3-N NO23-N Kok.P PO4-P Kenttämitt aus ISO 727: :1994 SFS 321:1979 ISO 7887:212, komparaattori SFS 5772:1993 Laskettu sähkönjohtav uudesta ISO :98 (modif.) J-46 J-42 ISO 13395:1996 (modif.) J-4 * * * * * * * * * * * C FTU ms/m mg Pt/l µg/l ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l P52-2m ,7 P52 1m , 19,5 4,4 23 7,8 16 1, P54-2m , P54 1m , 21,5 6,8 77,3 7,1 22 <, P62-2m ,5 P62 1m , 18,9 3, 265 7,5 14 1, P64-2m ,1 P64 1m , 16,7, ,8 2 2, < 2 P67-2m ,8 P67 1m , 19,3 4, ,3 16 <, P79-2m ,1 P79 1m , 19,2 3,3 22,3 6,8 2 <, L5-2m ,1 L5 1m , 2, 4,1 8,5 6,7 2 <, L6A -2m ,2 L6A 1m , 19,1 7,4 7,9 6,5 2 <, J-41

55 Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1 Liite/ Bilaga 3.4 TUTKIMUSTODISTUS 216E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue Tarkkailukierros: Viikko 31 Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus P52, Alholmsfjärden P ,4 4,1 KiKa P54, Risöhäll=Sandgrund P ,9 4, KiKa P62, Ådön-Gräsgrundet P , 14,4 KiKa P64, Nygrundet-Mässkär P KiKa P67, Lillgrundet P ,8 2,9 KiKa P79, Kackursfjärden P , 4,6 KiKa L5 Luodonjärvi (Gertruds) L ,9 6,9 KiKa L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A ,8 2,7 KiKa Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Näytteenottaja Lisätiedot Taustatiedot: Säätiedot: Arja Palomäki Meriveden korkeus ,4 cm Lämpötila 14-2 ast. C ympäristöasiantuntija Luodonjärven vedenkorkeus cm Tuulen nopeus 2-5 m/s Gertrudin ja Hästgrundetin molemmat patoluukut kiinni Tuulen suunta E Pilvisyys 5-7/8 Jakelu: UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan ELY-keskus Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad OSTP Finland Oy Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Norra svenska fiskeområde BillerudKorsnäs Finland Oy Pietarsaaren Satama

56 Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1 Liite/ Bilaga 3.4 Pietarsaaren merialue Viikko 31 Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä 216E Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys TC Sameus Sähk.joht. ph Väri Klorofylli-a Saliniteetti Kok.N NH4-N NO2+3-N Kok.P PO4-P Kenttämitt aus ISO 727: :1994 SFS 321:1979 ISO 7887:212, komparaattori SFS 5772:1993 Laskettu sähkönjohtav uudesta ISO :98 (modif.) J-46 J-42 J-4 * * * * * * * * * * C FTU ms/m mg Pt/l µg/l ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l P52 1m , 19,2 3, ,5 4 2, P52-2m ,3 P54 1m , 2,3 4, ,3 14 <, P54-2m ,2 P62 1m , 19,6 1, ,7 45 2, P62-2m , P64 1m , 19,1, ,8 2 2, < 2 P64-2m < 1 P67 1m , 19,7 5, ,4 12, P67-2m ,5 P79 1m , 2,7 4,5 25,1 6,8 18 <, P79-2m ,5 L5 1m , 2,8 5,3 8,4 6,6 18 <, L5-2m , L6A 1m , 2,1 6,4 6,9 6,7 18 <, L6A -2m ,5 J-41

57 Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1 Liite/ Bilaga 3.5 TUTKIMUSTODISTUS 216E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue Tarkkailukierros: Viikko 36 Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus P52, Alholmsfjärden P ,1 4,3 KiKa P54, Risöhäll=Sandgrund P ,2 4, KiKa P62, Ådön-Gräsgrundet P ,6 14,6 KiKa P64, Nygrundet-Mässkär P ,8 17,7 KiKa P67, Lillgrundet P ,3 2,9 KiKa P79, Kackursfjärden P ,8 4,8 KiKa L5 Luodonjärvi (Gertruds) L ,8 7, KiKa L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A ,6 2,8 KiKa Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Näytteenottaja Lisätiedot Taustatiedot: Säätiedot: Arja Palomäki Meriveden korkeus ,5 cm Lämpötila ast. C ympäristöasiantuntija Luodonjärven vedenkorkeus cm Tuulen nopeus 5-1 m/s Gertrudin ja Hästgrundetin toinen patoluukku auki, toinen kiinni Tuulen suunta NW Pilvisyys -1/8 Jakelu: UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan ELY-keskus Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad OSTP Finland Oy Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Norra svenska fiskeområde BillerudKorsnäs Finland Oy Pietarsaaren Satama

58 Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1 Liite/ Bilaga 3.5 Pietarsaaren merialue Viikko 36 Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä 216E Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys TC Sameus Sähk.joht. ph Väri Klorofylli-a Saliniteetti Kok.N NH4-N NH4-N NO2+3-N NO23-N Kok.P PO4-P Kenttä mittaus ISO 727: :199 4 SFS 321:1 979 ISO 7887:212, komparaattori SFS 5772:1993 Laskettu sähkönjohtav uudesta ISO :98 (modif.) J-46 ISO 11732:25 J-42 ISO 13395:1996 (modif.) J-4 * * * * * * * * * * * * C FTU ms/m mg Pt/l µg/l ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l P52 1m , 13,7 4, ,6 12 2, P52-2m ,6 P54 1m , 13,5 4, ,6 8 2, P54-2m ,4 P62 1m , 13,7 2,5 49 7,7 5 2, P62-2m ,1 P64 1m , 13,4 1, ,8 3 2, < 2 P64-2m ,9 P67 1m , 13,7 4, ,5 12 1, P67-2m ,3 P79 1m , 14,1 4,4 19,8 6,8 2 <, P79-2m ,6 L5 1m , 14,1 5 8,4 6,7 23 <, L5-2m ,1 L6A 1m , 13,7 8,8 1,2 6,5 28 <, L6A -2m ,8 J-41

59 P52, Alholmsfjärden P ,8 4, SBi P54, Risöhäll=Sandgrund P ,2 3,8 SBi P62, Ådön-Gräsgrundet P ,6 14,4 SBi P64, Nygrundet-Mässkär P ,2 17,5 SBi P67, Lillgrundet P ,2 2,6 SBi P79, Kackursfjärden P , 4,4 SBi L5 Luodonjärvi (Gertruds) L ,8 7,2 SBi L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A ,7 2,7 SBi Näytteenottaja Lisätiedot Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1 Liite/ Bilaga 3.6 TUTKIMUSTODISTUS 216E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue Tarkkailukierros: Viikko 38 Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Taustatiedot: Säätiedot: Arja Palomäki Meriveden korkeus cm Lämpötila 1 ast. C ympäristöasiantuntija Luodonjärven vedenkorkeus cm Tuulen nopeus 1-2 m/s Gertrudin ja Hästgrundetin patoluukut kiinni Tuulen suunta SE Pilvisyys 7/8 Jakelu: UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan ELY-keskus Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad OSTP Finland Oy Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Norra svenska fiskeområde BillerudKorsnäs Finland Oy Pietarsaaren Satama

60 Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1 Liite/ Bilaga 3.6 Pietarsaaren merialue Viikko 38 Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä 216E Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys TC Sameus Sähk.joht. ph Väri Klorofylli-a Saliniteetti Kok.N NH4-N NO2+3-N NO23-N Kok.P PO4-P Kenttäm ittaus ISO 727: :199 4 SFS 321:1 979 ISO 7887:212, komparaattori SFS 5772:1993 Laskettu sähkönjohta vuudesta ISO :98 (modif.) J-46 J-42 ISO 13395:1996 (modif.) J-4 * * * * * * * * * * * C FTU ms/m mg Pt/l µg/l ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l P52 1m , 13, 2, ,6 6 2, P52-2m ,9 P54 1m , 14,3 3, 319 7,4 13 1, P54-2m , P62 1m , 12,7 1, 527 7,7 35 2, < 2 P62-2m ,4 P64 1m , 12,5, ,7 35 2, < 2 P64-2m ,4 P67 1m , 13,2 2, ,4 14 1, P67-2m ,4 P79 1m , 13, 3,3 79,5 7, 24 <, P79-2m ,5 L5 1m , 13,2 4,6 8,5 6,7 26 <, L5-2m ,2 L6A 1m , 12,4 8,7 1,7 6,7 28 <, L6A -2m ,1 J-41

61 Liite/ Bilaga 4 TUTKIMUSTODISTUS 216E Tarkkailu: Pietarsaaren merialueen perifyton Tarkkailukierros: Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Näkösyvyys Havaintopaikka Tunnus Eränumero Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus Lisätiedot Ådo A Ådo A ,7 KiKa Ådo B Ådo B KiKa lautta ja ripustus olivat hävinneet Kackurinlahti A Kack A ,7 KiKa Kackurinlahti B Kack B ,1 KiKa Alholmenskraft B Alho B ,8 KiKa UPM Kymmene C UPM C ,4 KiKa Satama D Sat D ,8 KiKa Kaupunki A Kau A ,9 KiKa Mässkär E Mäss E , KiKa P1 P KiKa lautta ja ripustus olivat hävinneet Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin Arja Palomäki Taustatiedot: ympäristöasiantuntija meriveden korkeus +16,4 cm lämpötila 15-2 C pilvisyys 5-7/8 tuulen nopeus 2-5 m/s 216E Ei näytettä Kiintoa Kiintoa hh KlorofA K- K-17 K Näytenumero Näytteenottaja Ottopiste Ottosyvyys mg/m2 mg/m2 mg/m2 Ådo A 1, ,21 Ådo B 1, z Kack A 1, ,67 Kack B 1, ,78 Alho B 1, ,64 UPM C 1, ,67 Sat D 1, ,34 Kau A 1, ,21 Mäss E 1, ,97 P1 1, z

62 Liite/ Bilaga 5 Etelä Pohjanmaan ELY keskuksen tulokset 216/ Vattenanalyser av NTM centralen i Södra Österbotten 216 (haettu ) P 64 Pietarsaaren edusta Näytepvm Syvyys Kok.syv. Näkösyv. lämpötila ph Sähkönj. Salin. Happi Happi Sameus Väri kok N NH 4 N NO 2+3 N kok P PO 4 P TOC SIO 2 klorof. m m C ms/m kyll.% mg/l FNU mg/l Pt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l ,6 2,5 18,2 7,7 51 2,8 96 8,9 2, ,4 6,9 1, , ,7 1, , ,6 1 5, ,6 13,8 7, , ,2 1, ,6 2, ,6 3,2 12,6 7,8 53 2,8 94 9,9 1, ,1 1 8,4 2, ,6 12,4 54 2,9 93 9,9 1, ,6 11,4 58 3,1 93 1,1,7 5, ,6 9,5 7,6 59 3,2 88 9,9, , ,6 4,6 Pisteeltä P62 ELY keskus ei ole analysoinut näytteitä vuosina E P ELY keskuksella ei talvinäytteitä vuosina 29, 21 ja

63 Liite/ Bilaga 6 FÅNGSTSTATISTIK FRÅN HAVSOMRÅDET UTANFÖR JAKOBSTAD 216; statistik uppsamlad från delägarlagen VESTERSUNSBY Fångster 216 LARSMO EUGMO FISKELAG FISKARGILLE KYRKOBY PÖRKENÄS TOTALT 215 sik lax gädda abborre öring lake nors strömm gös siklöja id braxen mört övrigt ål 1 1 harr totalt Kommentarer till årets statistik: Lax fångsten. En våldsam storm härjade i trakten i juni. En mängd lax- och sikfällor gick sönder. Laxarna simmade förbi norrut, p.g.a. detta Sik fångsten: Sikfångsten går ner p.g.a. sälproblem, sälarna äter sikarna från näten Braxen fångsten: Inga statliga bidrag för fiske av underutnyttjade arter 216 ANVÄNDA REDSKAP 216 Vestersundsby Larsmo ** Eugmo fiskelag fiskargille Kyrkoby Pörkenäs Nät: < 4 mm 396 ** 25 x x 5 x Nät: 4 5 mm maskstorlek 696 ** 865 x x 95 x Nät: > 5 mm maskstorlek 9 ** 1 x x 1 x Strömm fällor 2 ** Sikfällor/Laxryssja 23 ** 7 x x Lakryssjor x x Gäddsaxar x Katsor x 32 x x 7 Kastspön x 7 x x x Lakkrokar Sikkrokar metspön x x x 1 x ** yrkesfisket x=används ANTAL FISKARE 216 Fritidsfiskare Kommersiella f Totalt 216 Totalt 215 Larsmo by Eugmo by Vestersundsby V:fiskargille Kyrkoby Pörkenäs

64 Liite/ Bilaga 7 Pietarsaaren edustan merialueen yhteistarkkailu 216/ Samkonroll av havsområdet utanför Jakobstad 216 Vattenkvalitet vid allmänna badstränder 216/ Yleisten uimarantojen veden laatu 216 Jakobstads social- och hälsovårdsverket/ Pietarsaaren sosiaali- ja terveysvirasto Lähde: (luettu ) Badstrand/ Uimaranta Datum E. coli Colilert Intest enterok Sinilevä- Obs Bedömning pvm MPN/ 1 ml cfu/ 1 ml havainto Huom Arvio Laatuvaatimus/ Krav (STM 354/28) < 5 < 2 Bosund/ Brännbacka < 1 ei ei ok ei ei ok < 1 ei ei ok Kackur < 1 ei ei ok ei ei ok < 1 < 1 ei ei ok Sonamo < 1 < 1 ei ei ok < 1 ei ei ok < 1 <1 ei ei ok Kittholmen* < 1 ei ei ok FI ei ei ok < 1 < 1 ei ei ok < 1 ei ei ok Lillsand/ Pikkuhiekka* < 1 1 ei ei ok FI ei ei ok ei ei ok ei ei ok Storsand/ Isohiekka < 1 ei ei ok ei ei ok ei ei ok Fäboda Cafestrand* < 1 < 1 ei ei ok FI ei ei ok < 1 ei ei ok ei ei ok * Klassificerad som EU strand, d.v.s. > 1 besökare / dag vid högsäsong * Luokiteltu EU-rannaksi eli > 1 kävijää/ päivä sesonkiaikan Arvio ok: Vesi täyttää tutkimushetkellä Sosiaali- ja terveysministeriön asetuksen 354/28 vaatimukset. ok: Vattnet uppfyller vid tidpunkten för undersökningen de krav som ställs på badvattnen enligt Social- och hälsovårdsministeriets förordning nr 354/ 28. Kursiivi: Tulos ei täytä laatuvaatimuksia./ Resultatet uppfyller inte kraven. OBS/ Huom: Aistinvaraiset havainnot/ Organoleptiska observationer.

65 Liite/ Bilaga 8 Algobservationer 216 Ingår i Finlands miljöcentrals riksomfattande algobservationsprogram. Levähavainnot 216 Sisältyy Suomen ympäristökeskuksen valtakunnalliseen levähavainto-ohjelmaan. Observationsplats / havaintopaikka: Ådö fiskehamn / Ådön kalasatama Period / Ajanjakso Observationerna för det mesta på måndagar / Havainnot yleensä maanataisin Vecka Viikko Blågröna alger Sinilevää Bedömningsskala / Arviointiasteikko 3 = Ingen synbar förekomst / Ei havaittavaa esiitymistä 1 = Få alger / Vähän levää 2 = Rikligt med alger / Runsaasti levää 3 = Mycket rikligt med alger / Erittäin runsaasti levää - = Uppgifter saknas / Ei havaintoja Observatörer / Havainnoitsijat: Esa Koskela, Elinor Slotte Lähde: Järviwiki, (luettu )

66 Liite/ Bilaga 9 Pietarsaaren edustan merialueen pohjaeläinten yksilömäärien keskiarvot ja lajiluvut sekä biomassojen (märkäpaino) keskiarvot vuonna 216. Lajiluvussa ei ole otettu huomioon Oligochaeta indet. jos samassa näytteessä on lajilleen määritettyjä harvasukasmatoja. (Nyman 217) Yksilömäärä Paikan nimi Pohjatyyppi silltti lieju lieju siltti lieju lieju Näytteenoton syvyysväli 7,5 8, 3,9 4, 14,7 14,8 14,8 14,9 8,6 8,6 1, 1, Näytteiden lukumäärä Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Ryhmä ja laji yks/m² yks/m² yks/m² yks/m² yks/m² yks/m² Hydra 16 8 TURBELLARIA 33 Cyanophthalma obscura NEMATODA 74 8 Marenzelleria Manayunkia aestuarina OLIGOCHAETA indet Limnodrilus 16 Limnodrilus hoffmeisteri Potamothrix hammoniensis Paranais frici Piscicola geometra 8 8 CLADOCERA OSTRACODA COPEPODA Neomysis integer 8 Chaoborus flavicans Procladius Chironomini 8 Chironomus semireductus t. 146 Summa Lajiluku, excl. Oligochaeta indet Märkäpaino Paikan nimi Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Ryhmä ja laji g WW/m² g WW/m² g WW/m² g WW/m² g WW/m² g WW/m² Hydra,2,2 TURBELLARIA,7 Cyanophthalma obscura,16,163,179,7,37,28 NEMATODA,37,1 Marenzelleria,148 1,413 5,446,985,317 Manayunkia aestuarina,11,16 OLIGOCHAETA,124 2,14,143,55 1,811 1,295 Piscicola geometra,8,1 CLADOCERA,1,1,2 OSTRACODA,18,98,78,9,411,218 COPEPODA,2,2,2,3,2,7 Neomysis integer,5 Chaoborus flavicans,157,546 Procladius,82,27,32,38,146,2 Chironomini,2 Chironomus semireductus t. 4,231 Summa,39 2,768 1,867 5,628 7,97 2,433

67 Liite/ Bilaga 1 OSTP Finland Oy Ab:n kuormitus vuosina Belastning från OSTP Finland Oy Ab under ären t/ vuosi 6 kok-n kg/vuosi 1 8 Fluoridi Luparaja 18 kg/a Tavoitearvo 3 t/a Cr Ni kg/ vuosi kg/ vuosi 3 25 Luparaja 25 kg/a Luparaja 16 kg/a Pb Cd kg/vuosi kg/vuosi 3 2,5 25 Luparaja 25 kg/a 2 Luparaja 2 kg/a 2 1, ,5,1,1,1, kg/vuosi Cu 3 2,5 2 1,5 1,5,,,

68 Liite/ Bilaga 11 MENETELMÄLIITE Pietarsaaren merialueen tarkkailu 216 Akkreditointi Määritysraja Analyysi (T111) Yksikkö Menetelmä Mittausepävarmuus Enterokokit (36 C 2 vrk) kpl/1 ml ISO :2 *,5-3, ±,3, Fe (ICP-MS) µg/l ISO :5 modif.,5 > 3 ±1 % * 5-2 ± 3, Fe (ICP-OES) µg/l ISO 11885:9 modif. 5 > 2 ±15 % *,1-5 mg/l ±,4 mg/l, Happi mg/l 25813:1993,1 >5 mg/l ±8% *,5-4 mg/l ±,3 mg/l, Kiintoaine mg/l 872:25,5 >4 mg/l ±15% * 1-4 µg/l ±,4 µg/l, Klorofylli-A µg/l SFS 5772: >4 µg/l ±1 % * A14, 5-1 ±15, Kok. N µg/l perustuu ISO :98 5 >1 ± 15% * 3-15 ±1,5, Kok. P µg/l J-4 3 >15 ±1 % * 3-15 µg/l ±2 µg/l, NH4-N µg/l Sis. menj-46 3 >15 µg/l ±15% * 2-2 µg/l ±2 µg/l, NO2,3-N µg/l ISO 13395:1996 (modif.) 2 >2 µg/l ±1% ph * ISO 1523:212,2 * 2-2 µg/l ±2 µg/l, PO4-P µg/l J-41 2 >2 µg/l ±1% Saliniteetti ppt *,1-1 FTU ±,1 FTU, Sameus FTU ISO 727:2,1 >1 FTU ±15 % *,1-1 ms/m ±,2 ms/m, Sähkönjohtavuus ms/m 27888,1 >1 ms/m ±5% *,4-2 ±,2, TOC mg/l 1484:1997,4 >2 ±1 % * 5-5 mgpt/l ±5 mgpt/l, Väri komp. mg Pt/l ISO 7887: ±1, >1 mgpt/l ±1% Nab Labs Oy / Espoo Survontie 9 D 45 Jyväskylä VAT no. FI

69 Liite/ Bilaga 12 Päivitettyjen kriteerien (Aroviita ym. 212) mukaiset parametrikohtaiset vedenlaatuluokat Pietarsaaren edustan havaintopisteillä vuosina N = kokonaistyppi, P = kokonaisfosfori, NS = näkösyvyys ja a klo = a klorofylli. Päivitetyt kriteerit (Aroviita ym. 212) Tyyppi/ Piste vesimuodostuma P N Chl NS P N Chl NS P N Chl NS P N Chl NS P N Chl NS 51 Ps Prs edusta , 1, ,5 1, ,5 1, ,7 1, ,6 1,1 52 Ps Prs edusta ,9 1, , 1, ,5 1, ,3 1, ,1 1,3 53 Ps Prs edusta ,2 1, , 1, ,1 1, ,6 1, , Ps Prs edusta ,7 1, ,3 1, , 1, ,9 1, ,1,9 55 Ps Prs edusta ,1, ,4, , 1, ,9 1, ,8,5 61 Ps Prs edusta ,8 1, ,5 1, ,5 1, ,2 1, ,2 1,9 62 Pu Kallan ,8 2, ,45 2, , 3, ,7 2, ,2 1,8 64 Pu Kallan ,5 3, ,6 4, ,6 5, , 4, ,4 3,2 65 Pu Kallan ,2 3, ,3 3, ,6 4, , 3, ,7 66 Ps Prs edusta ,7 1, ,3 1, ,, , 1, ,3 67 Ps Prs edusta ,5 1, ,1 1, ,8 1, ,2 1, ,7,9 71 Pu Kallan ,6 3, ,6 3, , 4, ,7 3, ,5 1,9 73 Pu Ukpyy ulko ,5 4, ,7 6, 1 2 1,6 6,6 8 26,5 5,1 75 Pu Kallan ,9 4, ,8 5, ,5 5, ,2 6,2 78 Ps L saaristo ,3 1, ,6 2, ,7 1, ,7 1, ,6,4 79 Ps Prs edusta ,6 1, ,8 1, ,3 1, ,7 1, ,7,9 Parametri Erinomainen Hyvä Tyydyttävä Välttävä Huono Kok P Pu alle yli 2 Kok P Ps alle yli 27 Kok N Pu alle yli 4 Kok N Ps alle yli 42 NS Pu yli 5,2 3,3 5,2 2,3 3,3 1,4 2,3 alle 1,4 NS Ps yli 3,8 2,4 3,8 1,7 2,4 1, 1,7 alle 1, a klo Pu alle 1,7 1,7 2,2 2,2 4,4 4,4 11 yli 11 a klo Ps alle 2,5 2,5 3,3 3,3 6,5 6,5 16 yli 16

70

71