Larsmo Öjasjöns kontrollresultat år 2016

Transkript

1 Larsmo Öjasjöns kontrollresultat år 216 Marjut Mykrä Jakobstad 217

2

3 Översättning: Curt Nyman INNEHÅLL 1. GRUND FÖR UNDERSÖKNINGEN GENOMFÖRANDET AV UNDERSÖKNINGEN BAKGRUNDSINFORMATION Undersökningsområde och kontrollpunkter Väder och vattenförhållanden år Vattenföring, avtappningar och vattenståndet år VATTENKVALITETSRESULTAT OCH TOLKNING AV DESSA Undersökningsmaterial Åarna som mynnar ut i Larsmo Öjasjön under år Vattenkvaliteten i åarna Ämnestransport Vattenkvaliteten i Larsmosjön år Vintern Perioden med öppet vatten Vattenkvaliteten i Öjasjön år Vintern Perioden med öppet vatten Vattenkvalitetens utveckling i Larsmo Öjasjön Larsmosjön Öjasjön Larsmo Öjasjöns ekologiska tillstånd BOTTENFAUNARESULTAT (NYMAN 217) Metoder Resultat FISKERIKONTROLLEN Den årliga informationsinsamlingen Granskning av fiskledernas funktionsförutsättningar VEGETATIONSKARTERINGAR Utredning av strandvegetationen Omfattande vegetationskartering FÅGELINVENTERINGEN SAMMANFATTNING KÄLLOR BILAGOR Pärmbild: Paula Nikkola, Lentokuva Vallas Oy Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Österbottens vatten och miljö rf PL/PB PIETARSAARI JAKOBSTAD ; ;

4 2 KONTROLLRESULTATEN FRÅN LARSMO ÖJASJÖN ÅR GRUND FÖR UNDERSÖKNINGEN Larsmosjön avskildes från havet genom uppdämning år Sjön tjänar som råvattenreservoar för industrin i Jakobstadsnejden och staden Jakobstad. Öjasjön dämdes upp år 1969 för att trygga tillgången till vatten åt industrierna på Yxpila samt Karleby stad. Enligt gällande beslut får högst 5 m 3 /s vatten avledas från Larsmosjön och från Öjasjön högst 1 m 3 /s. Enligt ett tilläggstillstånd beviljat får 5 m 3 /s tilläggsvatten tas ur Öjasjön när vattnet annars skulle avtappas direkt ut i havet. Västra Finlands vattendomstol har dessutom genom beslut 33/1982 C ( ) fastställt ett särskilt avtal, enligt vilket högst 2 m 3 /s av Larsmosjöns kvot kan avtappas via Öjasjön. Beslutet gäller tillsvidare. Enligt beslut 96/1969 ( ) av Västra Finlands vattendomstol var regleringen av Larsmosjön bunden till havsvattennivån och Öjasjöns reglering följde Larsmosjöns reglering. Larsmo Öjasjöns reglering ändrades fr.o.m enligt Västra Finlands vattendomstols beslut nr 56/1996/3 ( ), som Vattenöverdomstolen till vissa delar har förändrat genom beslut (VÖD 16/1997). Regleringen av Larsmosjön lösgjordes därmed från havsvattennivån. Regleringstillståndet (VFM 58/29/3, och VÖD 11/22/1, ) innehas av Larsmo Öjasjöns regleringsbolag, som har bildats av kommunerna. Tillståndsinnehavaren skall senast ansöka om justering av tillståndsbestämmelserna. Tillståndsinnehavaren skall övervaka regleringens inverkan på vattendraget och inverkan på fiskstammarna på ett sätt som framgår ur tillståndsbestämmelse 5. Larsmo Öjasjöns regleringsbolag har en överenskommelse om skötseln av kontrollen tillsammans med UPM Kymmene Abp och Öjasjöns regleringsbolag. Det första gemensamma kontrollprogrammet är daterat (Aaltonen 1998) då regleringsförändringen trädde i kraft. Kontrollen förverkligades enligt detta program med vissa preciseringar och förändringar åren Då det nuvarande regleringstillståndet trädde i kraft i slutet av år 211, gjordes ett nytt kontrollprogram upp för perioden (Aaltonen 212), som godkändes av NTMcentralen i Södra Österbotten genom beslut EPOELY/112/7./21 ( ). Programmet för fiskerikontrollen har godkänts i en separat tillståndsprocess, om vilken Västra Finlands miljötillståndsverk gett sitt beslut 59/29/ och Vasa förvaltningsdomstol fastställt 11/7/2 ( ). 2. GENOMFÖRANDET AV UNDERSÖKNINGEN År 216 var det sista året kontrollen genomfördes enligt det kontrollprogram för Larsmo Öjasjön som togs i bruk 212 (Aaltonen 212). Den största förändringen är, att förutom att man utför fyra omfattande provtagningsomgångar även utför tre observationsomgångar för eutrofieringskontrollen under perioden med öppet vatten, då vattenprov endast tas från ytvattnet på 1 m och 2 m djup. Därtill har man tagit bort bestämningen av fast substans ur analysurvalet. Kontrollprogrammet har förutom kontroll av vattnets kvalitet även innehållit kontroll av vattenståndet och vattenföringen, vattenväxtligheten, kontroll av fågelfauna och bottendjur samt fiskerikontroll enligt kraven i tillståndsvillkoren. Under 217 börjar kontrollen utföras enligt det år 216 uppgjorda programmet för perioden (Aaltonen 216). Vattenståndet och vattenföringen Vattenståndet i Larsmosjön mäts kontinuerligt vid Storströmmens mareograf och i Öjasjön med Reips automatiska pegel. Från data från dessa stationer beräknas vattenståndets dygnsmedelvärden som rapporteras månatligen. Peglar som kan ses av allmänheten finns vid Hickarö och Gertruds bro samt vid Esse ås och Purmo ås mynningar och på kronobysidan vid Hästö. I denna rapport anges vattenståndet vid Storströmmen och havsvattenståndet år 216 (figur 5). Vattenföringen ut i havet (Hästgrundet, Ger

5 3 truds och fisklederna) har beräknats från UPM Kymmene Ab:s automatiskt uppmätta vattenståndsdata och dammluckornas öppethållningstider (figur 4, bilaga 3). Vattenvegetation På tre olika stränder (Sandgrundet, Svartvattugrundet och Lilla Kalvholmen) har en vattenvegetationsutredning gjorts sex gånger sedan år 1998 (Nyman 1998, , 23, 28 och 216). Från den senaste undersökningen 215 (Nyman 216) finns här i denna rapport ett kort sammanfattning. Omfattande kartering av vattenvegetationen med hjälp av flygfotografering och vegetationslinjer har gjorts 1997 (Vääränen 1997) och 215 (Viitasalo & Hertteli 216). Den separata rapporten över karteringen 215 refereras också här i denna sammanfattning. Kartering av vattenvegetationen utförs nästa gång år 224. (Aaltonen 216). Fågelfaunan Omfattande fågelinventeringar har blivit gjorda åren 1999, 25 och 216 (Hannila 22, 26 och 216). Mellersta Österbottens ornitologiska förening rf. har dessutom gjort en begränsad fågelinventering år 1998 (Hannila 1999). Från den omfattande fågelinventeringen 216 finns i denna rapport en kort sammanfattning. Bottenfaunan Bottenfaunaprover har årligen tagits, behandlats och rapporterats av Curt Nyman. I denna rapport finns en kort sammanfattning från den separata rapporten över resultaten av bottendjursundersökningen 216 (Nyman 217). En omfattande bottenfaunainventering gjordes år 214 (Nyman 215). Vattenkvalitet Vattenprov tas i Larsmosjön från tre observationspunkter i djuphöljor (L9, L1 och L11) och i Öjasjön från sex observationspunkter (Ö1 Ö6). I kontrollprogrammet ingår dessutom observationspunkter i den s.k. Larsmosjöns kanal (Ö7), i åarna som rinner ut i Larsmo Öjasjön (L1, L2, L3 och L4) samt observationspunkter vid regleringsdammarna (L5 och L6). Provtagningen och analyseringen för perioden har beställts av NabLabs Oy. Resultaten från år 216 finns i bilaga 4. En ström och vattenkvalitetsmodell har gjort för Larsmo Öjasjön år 214 (Lauri 214). Arbetet var inte en del av samkontrollen. Vattenströmmarna och vattenkvaliteten i Larsmo och Öjasjön beräknades med en 3D strömningsmodell och med en beräkningsmodell för vattenkvaliteten. Målsättningen var att med hjälp av modellen utreda möjligheterna att använda de regleringsmöjligheter som finns för sjön för att dämpa problemen med vattenkvaliteten som tidvis uppträder. Resultaten användes bl.a. vid de undantagsavtappningarna som gjordes år 214. Fiskebestånd och artsammansättning Norra svenska fiskeområdet har samlat in information om antalet fiskare på området, använda fångstredskap och fångsten år 216 (Wistbacka 217). Resultaten från den årliga fiskeriförfrågan presenteras i denna rapport. År 212 gjorde man även en mera vidsträckt fiskeriförfrågan om fisket vid Larsmo Öjasjön (Wistbacka 213). På sensommaren 29 (Tikkanen 21) och hösten 213 (Kantojärvi 214) har även provfiske utförts i Larsmosjön. Fiskerikontroll gällande vattenavtappningstunneln från Öjasjön har gjorts enligt ett separat kontrollprogram (Pöyry Finland Oy 212) under åren 214 (Keränen 214) och 216 (Keränen 216). Fiskeledernas funktion Norra svenska fiskeområdet utredde år 1998 genom provfiske hur fisklederna vid Gertruds och Reips fungerar (Wistbacka 1998). Utgående från resultaten av utredningen har Gertruds fiskled iståndsatts så att fiskarnas vandring har blivit lättare vid högvattenföring. Utredningen gjordes på nytt under åren (Wistbacka 24). En utredning över fiskledens funktion i Storströmmen gjordes under år

6 4 25 (Keränen 25) och vid Bågast (f.d. Reips) fiskled hösten 29 och 21 (Keränen 29 ja 21, slutrapport 211) samt 215 (Keränen 215). Funktionen hos fiskleden i Bågast undersöks nästa gång år 219. Hur regleringen inverkar på förutsättningarna för fiskledernas funktion utreds årligen på basen av data för vattenstånd och tider när fisklederna är öppna. Rapportering Rapporteringen sker enligt ikraftvarande kontrollprogram. I denna rapport behandlas resultaten från de årliga kontrollerna av vattenkvalitet, bottenfauna och fiskeri för år 216 och dessa jämförs med material från tidigare år. Rapporten har sammanställts av Österbottens vatten och miljö rf. Föregående omfattande sammandragsrapport över vattenkvaliteten har gjorts på basen av data från åren (Kalliolinna 1996). År 21 färdigställdes en rapport som berör utvärdering av skador på fiskerinäringen på grund av förändringar i vattenkvaliteten i Larsmosjön under åren (Kalliolinna m.fl. 21). År 212 färdigställdes utredningen Undersökning av de faktorer som påverkar vattenkvaliteten i Öjasjön och åtgärder som minskar skadorna. I undersökningen utvärderades bl.a. Öjasjöns vattenbalans och avtappningar, uppdateringen av belastningsutredningen, förebyggningen av försurning, åtgärder som främjar vattenskyddet och vården (Nyman 212). 3. BAKGRUNDSINFORMATION 3.1 Undersökningsområde och kontrollpunkter Larsmosjön som ligger mellan Karleby och Jakobstad är en konstgjord sjö som bildades 1962 genom att invalla ett område från havet som ligger inom Pedersöre, Kronoby och Larsmo kommuner. Larsmosjön har en förbindelse till Öjasjön via en cirka 4 meter lång kanal. Öjasjön är mindre och anlades år Kanalen går genom Långös södra ända via näset vid Gåsören ut till Jouxfjärden i Öjasjön. Bysundets del av Öjasjön har en förbindelse till Bredviken via Boholmens kanal. De åar som utmynnar i Larsmo Öjasjöns har en ett tillrinningsområde som omfattar sammanlagt km 2 och sjöbassängens egna tillrinningsområde är 41 km 2. Vattnets uppehållstid i Larsmo Öjasjöns är vid medelvattenföringen 53 dagar och vid högvattenföring 14 dagar (Lauri 214). Mera information om Larsmosjöns och Öjasjöns hydrologi finns samlade i tabell 1. Hydrologiska data om Kronoby å, Esse å, Purmo å och Kovjoki å som alla rinner ut i Larsmosjön finns presenterade i tabell 2. Tabell 1. Hydrologisk information om Larsmosjön och Öjasjön (Palko m.fl. 1987, Tana & Langi 1987). Luodonjärvi Öjanjärvi Yhteensä Valuma-alue 4 28 km 2 Pinta-ala 73 km 2 12 km 2 85 km 2 Tilavuus 168 milj. m 3 27 milj. m milj. m 3 Keskisyvyys 2,6 m 1,6 m 2,3 m Maksimisyvyys 1 m 9 m Tabell 2. Hydrologisk information om åar som mynnar ut i Larsmosjön (Vesihallitus 1984, Ekholm 1993). Virtaama m 3 /s Järvisyys Valuma-alue MHQ MQ MNQ % F km 2 Kovjoki 2 2,4,1,7 292 Purmonjoki 6 6,9,8 2,4 864 Ähtävänjoki 34 15,8 5,6 9, Kruunupyynjoki 46 6,1,9 2,8 788 Joet yhteensä 16 31,2 7,

7 5 Figur 1. Observationspunkterna för Larsmo Öjasjöns kontroll. Larsmo Öjasjöns vatten rinner ut i havet via dammluckorna vid Hästgrundet och Gertruds. Dessutom finns i banken mellan sjön och havet fyra båtslussar (Hästgrundet, Gertruds, Palma och Reips). Vid Gertruds och Storströmmen i Larsmosjön finns fungerande fiskleder. I Öjasjön vid Bågast (f.d. Kräkilä) har man byggt om fiskleden år 28 och dess funktion har testats åren 29, 21 och 215 (Keränen 29, 21 och 215). Enligt Nymans (212) beräkningar är vattenföringen från Larsmosjön till Öjasjön cirka 52 milj.m 3 /år alltså tre gånger större än den var enligt Rantalas (1991) balansberäkningar. Inget vatten rinner längre från Öjasjön ut i Larsmosjön. Vattnets uppehållstid har sedan 199 talet halverats från nio månader till cirka fyra och en halv månader. Uppehållstiden vid Bysundet är betydligt mindre än vid Bredviken eftersom största delen av vattnet från Larsmosjön och Kronoby å rinner via Bysundet (Leiviskä 1993). På Larsmosjöns sida finns sammanlagt nio provtagningspunkter (bilaga 1), varav fyra ligger i åarna som rinner ut i sjön (L1 L4), två i närheten av dammluckorna (L5 och L6A), en i Larsmosjöns djuphölja (L9) och två i fjärdarna (L1 och L11). Hästgrundets observationspunkt i Larsmosjön (L6) flyttades år 1997 till

8 6 Fårholmsströmmen (L6A), eftersom den nya observationspunkten bättre beskriver kvaliteten på vattnet som strömmar ut från Larsmosjön. År 1998 tillades för Öjasjöns kontroll en ny observationspunkt i Boholmens kanal (Ö2). Numera finns det sammanlagt sju provpunkter på Öjasjöns sida, varav en finns i kanalen som leder till Larsmosjön (Ö7), en i Boholmens kanal (Ö2) som förenar Bredviken och Bysundet och fem i sjöns fjärdar (Ö1 och Ö3 Ö6). Undersökningsområdet och observationspunkterna för vattenkvalitet visas i figur Väder och vattenförhållanden år 216 Vintern 215/216 var liksom tidigare vintrar bland de mildaste under kontrollperioden. Åren 216 började dock med en sträng köldperiod som gjorde att januari 216 var kallare än under de övriga åren i kontrollperioden (figur 2). I fråga om nederbörd motsvarade januari långtidsmedelvärdet, under februari och april var nederbörden större än normalt. Mars och maj var betydligt nederbördsfattigare än genomsnittet. Temperaturen under sommaren 216 motsvarade referensperioden. Förhösten var något varmare än normal men blev sen svalare. December var igen varmare än normalt. I fråga om nederbörd var sommaren exceptionell och under juni augusti regnade det betydligt mera än normalt. September oktober och december var däremot tydligt torrare än i genomsnitt (figur 2). I sin helhet var nederbörden (647 mm) under 216 i Karleby Hållhagen ungefär en femtedel större än referensperiodens nederbörd (544 mm). Dessutom var temperaturen under 216 i genomsnitt en grad varmare än långtidsmedelvärdet. mm 14 Sadanta/ Nederbörd Hollihaka 216 Korplax C 2 Lämpötila/ Temperatur Kruunupyy 216 Kronoby I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Kuukausi/ Månad -15 I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Kuukausi/ Månad Figur 2. Den månatliga totalnederbörden i Hållhagen och Kronoby år 216 jämförda med medelvärdena för långtidsperioden ( ) (Havsforskningsinstitutet/Meteorologiska institutet ; Meteorologiska institutet 217). 3.3 Vattenföring, avtappningar och vattenståndet år 216 Av de åar som rinner ut i Larsmo Öjasjön, mäts vattenföringen i Esse å och i Kronoby å. De övriga åarnas vattenföring har beräknats på basen av Kronoby ås vattenföring och i förhållande till storleken på åarnas avrinningsområden. I beräkningen har man använt Kronoby ås vattenföring, eftersom sjöprocenten i åns avrinningsområde bäst motsvarar Purmo ås och Kovjoki ås sjöprocent (tabell 2). Medelvattenföringen i Esse å vid Herrfors var 21,3 m 3 /s och ungefär på samma nivå som tidigare år men betydligt större än långtidsmedelvärdet. De månatliga medelvattenföringarna avvek under nästan hala året från långtidsmedelvärdena (figur 3). I januari var medelvattenföringen i Esse å endast något större än långtidsmedelvärdet. I februari maj var vattenföringen betydligt större än genomsnittet och vårens flödestopp fördelades ganska jämnt mellan april och maj. Vattenföringen i juni var nära genomsnittet medan den i juli augusti igen var större än genomsnittet. Under slutet av året var vattenföringen nära de genomsnittliga värdena. Vattenföringens maximun uppmättes i slutet av november (36,6 m 3 /s).

9 7 Variationerna i den månatliga vattenföringen i Kronoby å följde ganska exakt variationerna i Esse ås vattenföring. Kronoby ås medelvattenföring var högst i april. Den största vattenföringen uppmättes i juli (32,4 m 3 /s). Larsmo Öjasjöns inkommande vatten från åarna 216 visas i figur 3. Under 216 var Esse ås, Kronoby ås, Purmo ås och Kovjoki beräknade sammanlagda medelvattenföring till Larsmo Öjasjön 42,7 m 3 /s eller något mindre än föregående år. I huvudsak var åarnas sammanlagda månadsmedelvattenföring större än långtidsmedelvärdena. I december var vattenföringen mycket nära den genomsnittliga nivån; i oktober till och med något mindre än genomsnittet. De största avvikelserna från den genomsnittliga vattenföringen inträffade i juli augusti när vattenföringen var 2 3 gånger större än under jämförelseperioden. m 3 /s Virtaama/ Vattenföring Kruunupyynjoki/ Kronoby å Ähtävänjoki/ Esse å I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Kuukausi/ Månad m 3 /s Virtaama/ Vattenföring Ähtävänjoki/ Esse å Kruunupyynjoki/ Kronoby å Purmonjoki/ Purmo å Kovjoki/ Kovjoki å I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Kuukausi/ Månad Figur 3. Kronoby och Esse ås månatliga medelvattenföring år 216 (Hertta 217) samt Esse ås medelvärden för långtidsperioden (1991 2) (Korhonen & Haavanlammi 212) och den månatliga medelvattenföringen i åarna som mynnar ut i Larsmosjön år 216 samt medelvärden för den långtidsperioden (21 21) (de månatliga medelflödena i Esse och Kronoby åar åren Korhonen & Haavanlammi 212). Under 216 var avtappningen till havet från Larsmo Öjasjön i genomsnitt 41,4 m 3 /s, vilket är betydligt mera än i genomsnitt efter att sjöns reglering lösgjorts från havsvattnets nivå ( : 29,2 m 3 /s) (bilaga 3). I januari maj och juni augusti var avtappningen betydligt större än den sedvanliga. Under sommarmånaderna (VI VIII) var avtappningen t.o.m. upp till femfaldig jämfört med den normala (figur 4). I september återgick avtappningen till en nivå nära den normala för årstiden. I december avtappades något mindre än normalt. Avtappningen till havet från Larsmo Öjasjön under 216 fördelades så att via Hästgrundet avtappades i genomsnitt 19,4 m 3 /s (ca 5 %) och via Gertruds 19,3 m 3 /s (ca 5 %). Fiskvägarnas andel av detta var ca 21 %. m 3 / s Juoksutukset / Avtappning Hästgrundet Gertruds Kalatiet/ Fiskleden I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Kuukausi/ Månad Figur 4. Den månatliga avtappningen från Larsmosjön via Hästgrundet och Gertruds samt fisklederna (Gertruds, Storströmmen och Bågast) år 216 och medelvärdena för långtidsperioden ( ).

10 8 Vattenståndet i Larsmo Öjasjön vid Storströmmen samt havsvattennivån (N 6 systemet) år 216 visas i figur 5. Målnivån för regleringen av Larsmo Öjasjön är cm i N 6 systemet. Under 216 hölls Larsmo Öjasjöns nivå huvudsakligen vid målnivån (tabell 3). I januari överskreds målnivån under totalt 13 dagar och i februari under tre dagar. Under augusti och december överskreds nivån tre dagar i bägge månaderna. Målnivån har inte alls underskridits under året. Under längre tid har underskridningarnas andel varit 14 %. Totala antalet dagar med överskridna målnivåer var 22 (6 %) eller ungefär den samma som i genomsnitt under lång tid ( : 7 %). Överskridningar av målnivån beror på högt vattenstånd i havet och samtidig stor tillrinning till sjön. Pinnankorkeus ja juoksutukset 216 Vattenstånd och avtappningar 216 N 6 cm Tavoitetaso Kalatiet/Fiskled Gertrtruds Hästgrundet Meri Järvi Tavoitetaso/ Målnivå Q m 3 /s Figur Päivä/ Dag Vattenståndet i Larsmo Öjasjön vid Storströmmen och havsvattenståndet år 216. Av figuren framgår även avtappningarna från Hästgrundet, Gertruds och fisklederna. Tabell 3. Larsmo Öjasjöns månatliga vattennivå år 216. Vuosi 216 pinnankorkeus > +2 cm pinnankorkeus +1 cm +2 cm pinnankorkeus < +1 cm päiviä (d) korkeus (cm) päiviä (d) korkeus (cm) päiviä (d) korkeus (cm) tammikuu helmikuu maaliskuu huhtikuu toukokuu kesäkuu heinäkuu elokuu syyskuu lokakuu marraskuu joulukuu yht % 6 94

11 9 4. VATTENKVALITETSRESULTAT OCH TOLKNING AV DESSA 4.1 Undersökningsmaterial Vid tolkningen används kontrollresultaten från de prov och analyser Nab Labs Oy har utfört (bilaga 4). Vinterproven togs i mars och med tanke på årstiden i ganska varmt väder, huvudsakligen från isen och med ett 2 cm tjockt snötäcke på isen. Sammanlagt sex provtagningsomgångar utfördes under perioden med öppet vatten, varav fyra genomfördes i maj augusti, en i september och en i oktober. En förteckning över använda metoder finns i samlade i bilaga 11. Till rapporten bifogas även fabrikernas råvattenresultat från Larsmosjön (UPM Kymmene Abp), från Öjasjön (Kokkolan Teollisuusvesi Oy) och från Esse å (Jakobstads Vatten) under år 218 (bilagorna 5 7). 4.2 Åarna som mynnar ut i Larsmo Öjasjön under år Vattenkvaliteten i åarna Vattnet i alla de åar som rinner ut i Larsmo Öjasjön är måttligt surt, brunt till färgen samt mycket järnoch näringsrikt. Vattenkvaliteten i Esse å har vanligtvis varit bäst, eftersom vattendragets sjöar jämnar ut och förbättrar åvattnets kvalitet. Kovjoki å har vanligtvis haft den sämsta vattenkvaliteten. År 216 låg vattenkvaliteten i åarna som rinner ut i Larsmo Öjasjön i närheten av föregående års nivå. Halterna av totalkväve var µg/l. De högsta genomsnittliga kvävehalterna uppmättes i Purmo å (1757 µg/l) och Kovjoki (17 µg/l) (tabell 4). Fosforhalterna (28 12 µg/l) var högst i Kovjoki (medelvärde 97 µg/l) och i Kronoby å (medelvärde 91 µg/l). Vattnet i Kovjoki var också grumligast, till färgen mörkast och mest järnhaltigt jämfört med de övriga åarna som rinner ut i Larsmo Öjasjön. Vattenkvaliteten i Purmo å och Kronoby å var sinsemellan nästan exakt på samma nivå. Den bästa vattenkvaliteten hade liksom tidigare år Esse å. Tabell 4. Den genomsnittliga vattenkvaliteten i åarna som rinner ut i Larsmo Öjasjön år 216. De bästa och sämsta värdena av vattenkvalitetsparametrarna har markerats med grön respektive röd färg. ph ph Alkaliniteetti Asiditeetti Sameus Väri* Rauta Fosfori Typpi CODmn min mmol/l mmol/l FTU mgpt/l mg/l µg/l µg/l mg/l Kovjoki L 1 6,3 5,6,22, , Purmonjoki L 2 6,3 5,9,15,15 11,3 36 4, Ähtävänjoki L 3 6,7 6,3,21,7 3,3 143, Kruunupyynjoki L 4 6,3 6,,18,14 1, , *komparaattori På basen av resultaten från samkontrollen var åvattnen surast i slutet av augusti när det lägsta ph värdet (5,6) uppmättes i Kovjoki (figur 6). För organismerna anses ph värde 5,5 vara kritiskt. Esse ås ph värden var under alla provtagningar högst av åvattnen. I genomsnitt höll sig ph värdena 216 på samma nivå i Kovjoki, Purmo å och Kronoby å. Vattnets alkalinitet eller buffertförmåga var i alla åar som sämst i maj, buffertförmågan i Purmo å och Kovjoki å var då försvarlig, och de övriga åarna på nöjaktig nivå. I Kronoby å var buffertförmågan alldeles vid den nöjaktiga nivåns nedre gräns.

12 1 ph 7,5 Kovjoki/ Kovjoki å/ L1 Ähtävänjoki/ Esse å/ L3 Happamuus/ Surhet Purmonjoki/ Purmo å/ L2 Kruunupyynjoki/ Kronoby å/ L4 mmol/l,4 Alkaliniteetti/ Alkalinitet Kovjoki/ Kovjoki å/ L1 Purmonjoki/ Purmo å/ L2 Ähtävänjoki/ Esse å/ L3 Kruunupyynjoki/ Kronoby å/ L4 7, 6,5,35,3,25 6,,2 5,5 5,,15,1,5 4, Päivä/ Dag, Päivä/ Dag Figur 6. Åvattnens surhetsgrad och alkalinitet (buffertförmåga) vid de olika provtagningstillfällena år 216. Vattnet i Esse å var under alla provtagningsomgångar år 216 det klaraste av alla åvatten (figur 7). Det grumligaste vatten fanns utan undantag i Kovjoki å. Färgtalet för vattnet i Kronoby å var från juli till oktober konstant högt (35 36 mgpt/l). I de övriga åarna var vattnet mörkast i slutet av augusti, då också det högsta värdet (42 mgpt/l) uppmättes i Kovjoki å och Purmo å. Också järnhalterna var liksom tidigare år högst i Kovjoki å. Järnhalterna var högst (max. 7,1 mg/l) i alla åarna i början av september. Då var också den kemiska syreförbrukningen (COD Mn ) högst (max. Kronoby å: 47 mg O 2 /l). FTU mg/l Figur 7. Sameus/ Grumlighet Kovjoki/ Kovjoki å/ L1 Ähtävänjoki/ Esse å/ L3 Purmonjoki/ Purmo å/ L2 Kruunupyynjoki/ Kronoby å/ L Päivä/ Dag Kovjoki/ Kovjoki å/ L1 Ähtävänjoki/ Esse å/ L3 Rauta/ Järn Purmonjoki/ Purmo å/ L2 Kruunupyynjoki/ Kronoby å/ L Päivä/ Dag Åvattnens grumlighet, färgvärden, järnhalt och kemiska syreförbrukning (COD Mn ) vid de olika provtagningstillfällena år 216. År 216 var Esse ås näringshalter under alla provtagningsomgångar lägre än i de övriga åarna som rinner ut i Larsmo Öjasjön (figur 8). Esse ås högsta kvävehalt (97 μg/l) uppmättes i mars och fosforhalten i (62 μg/l) i juli augusti. Också i de övriga åarna var kvävehalterna högst i mars. De högsta fosforhalterna uppmättes i slutet av augusti. Den högsta enskilda halten kväve (21 µg/l) under 216 uppmättes i Purmo å och de högsta fosforhalterna (12 µg/l) i slutet av augusti i Kovjoki å och Purmo å. mg Pt/l mg/l 5 Kovjoki/ Kovjoki å/ L1 Ähtävänjoki/ Esse å/ L3 Väri/ Färg Purmonjoki/ Purmo å/ L2 Kruunupyynjoki/ Kronoby å/ L Päivä/ Dag Kovjoki/ Kovjoki å/ L1 Ähtävänjoki/ Esse å/ L3 CODMn Purmonjoki/ Purmo å/ L2 Kruunupyynjoki/ Kronoby å/ L Päivä/ Dag

13 11 µg/l 2 4 Typpi/ Kväve Kovjoki/ Kovjoki å/ L1 Purmonjoki/ Purmo å/ L2 Ähtävänjoki/ Esse å/ L3 Kruunupyynjoki/ Kronoby å/ L4 µg/l 14 Kovjoki/ Kovjoki å/ L1 Ähtävänjoki/ Esse å/ L3 Fosfori/ Fosfor Purmonjoki/ Purmo å/ L2 Kruunupyynjoki/ Kronoby å/ L Päivä/ Dag Päivä/ Dag Figur 8. Åvattnens fosfor och kvävehalter vid de olika provtagningstillfällena år Ämnestransport Den årliga ämnestransporten via åarna till Larsmosjön beräknades utgående från kontrollresultaten (n = 7) genom att multiplicera ämneshalterna medelvattenföringen för tre månader. Andelen (%) av de olika åarnas vattenföring och ämnestransport till Larsmosjön under år 216 visas i figur 9. Av den sammanlagda vattenmängden från åarna år 216 (42,7 m 3 /s) kom över hälften från Esse å, cirka en femtedel från Purmo och Kronoby åar och knappt en tiondel från Kovjoki å. Av ämnestransporten som åarna för till Larsmo Öjasjön under 216 var mängden fosfor (85 ton) på samma nivå som tidigare år och kväve (1 652 ton) något lägre än under tidigare år (bilaga 8). Esse å belastade sjön betydligt mindre och de övriga åarna mer i förhållande till deras andel av vattenföringen till Larsmosjön. Både Esse ås och Purmo ås kvävetransport var ungefär en tredjedel av åarnas kvävebelastning. Via Kronoby å kom ungefär en fjärdedel (24 %) och via Kovjoki å en tiondel av sjöns inkommande kväve. Fosforbelastningen fördelades jämnare mellan Esse å, Purmo å och Kronoby å och alla åarnas andel var ungefär 3 %. Från Kovjoki å härstammade ungefär en tiondel av den fosfor åarna för med sig. Figur 9. Vattenmängden och ämnestransporten från åarna till Larsmosjön år 216. Åarnas ämnestransport följde ganska exakt variationerna i vattenföring (figur 1) och under högvattenföring var också vanligen näringsämnestransporten störst. Under 216 var åarnas medelvattenföring

14 12 (42,7 m 3 /s) mindre än under föregående år men betydligt större än genomsnittet under åren (29,8 m 3 /s). Utöver vattenföring var också åarnas transport av kväve något mindre än föregående år. Ämnestransporterna via dammluckorna vid Gertruds och Hästgrundet liksom via fiskvägarna har också beräknats utgående från kontrollresultaten (n=7) genom att multiplicera ämneshalterna med tre månaders medelvattenföring (bilaga 8). Vattenföringen från Larsmo Öjasjön till havet var 216 i medeltal 41,4 m 3 /s och liksom vattenföring 215 (47,5 m 3 /s) betydligt större än genomsnittet för åren (29,2 m 3 /s). Näringsämnesbelastningen från sjön till havet var på basen av kontrollresultaten mindre 216 än under det föregående året. Den beräknade totala vattenföringen från sjön till havet är något mindre än mängden vatten åarna för in till sjön. Osäkerhetsfaktorer är att i vattenbalansberäkningen inte i det inkommande vattnet beaktat sjöns närområden och inte i utgående vatten avdunstningen från Larsmo Öjasjön. Virtaama/ Vattenflöde Ähtävänjoki/ Esse å Kruunupyynjoki/ Kronoby å m 3 / s Purmonjoki/ Purmo å Kovjoki/ Kovjoki å ton/ a ton/ a Vuosi/ År Fosforivirtaama/ Fosforflöde Kovjoki/ Kovjoki å Kruunupyynjoki/ Kronoby å Purmonjoki/ Purmo å Ähtävänjoki/ Esse å Vuosi/ År Typpivirtaama/ Kväveflöde Kovjoki/ Kovjoki å Kruunupyynjoki/ Kronoby å Purmonjoki/ Purmo å Ähtävänjoki/ Esse å Vuosi/ År Virtaama/ Vattenflöde m 3 / s Hästgrundet Gertruds Kalatiet/ Fiskleden Vuosi/ År Fosforivirtaama/ Fosforflöde ton/ a Hästgrundet Gertruds Kalatiet/ Fiskleden Vuosi/ År Typpivirtaama/ Kväveflöde ton/ a Hästgrundet Gertruds Kalatiet/ Fiskleden Vuosi/ År Figur 1. Vattenmängden och ämnestransporten från åarna till Larsmosjön (figurerna till vänster) och från sjön ut i havet (avtappningarna och fisklederna, figurerna till höger) under åren Vattenkvaliteten i Larsmosjön år Vintern Temperaturen i Larsmosjön varierade i mars 216 mellan,2 3,6 C (bilaga 4) och i djuphöljorna rådde temperaturskiktning. Sjövattnet var något surt (ph 6,3 6,7) och det bottennära vattnets kvalitet låg i närheten av ytvattnets nivå (figur 11). Larsmosjöns ytvattens alkalinitet, vattnets buffertförmåga, var vid

15 13 Gertruds (L5) och i Kalvholmsfjärden (L9) nöjaktig och vid övriga punkter god. I närheten av bottnen var buffertförmågan nöjaktig, i Kalvholmsfjärden god. ph 7,5 Happamuus/ Surhet talvi/ vinter pinta/ ytvatten 1 m pohja/ botten -1 m mmol/l,35 Alkaliniteetti/ Alkalinitet talvi/ vinter pinta/ ytvatten 1 m pohja/ botten -1 m 7,,3 6,5,25 6,,2 5,5,15 5,,1 4,5,5 4, L 5 L 6A L 9 L 1 L 11 Piste/ Punkt, L 5 L 6A L 9 L 1 L 11 Piste/ Punkt Figur 11. Surheten och alkaliniteten (buffertförmågan) i Larsmosjöns yt (1 m) och bottenvatten ( 1 m) vintern 216. Syresituationen i Larsmosjön var i mars ganska god (figur 12). Syrets mättnadsgrad i ytvattnet var vid alla punkter ganska god (74 77 %) och en aning bättre än under det föregående året. I det bottennära vattnet varierade syrets mättnadsgrad %. Som sämst var syresituationen Larsmosjöns djupaste punkt i Kalvholmsfjärden (L9), där syrets mättnadsgrad i det bottennära vattnet hade sjunkit markant då temperaturskiktning rådde. Även vid Gertruds (L5) och Mörtgrundet (L1) var syrets mättnadsgrad i det bottennära vattnet en aning sämre än i ytvattnet. Järnhalten i Larsmosjön varierade i mars,9 3,3 mg/l. I ytvattnet var järnhalten liksom föregående år högst vid Fårholmsströmmen (L6A), där halten (1,6 mg/l) var cirka tre gånger högre än vad som är normalt för järnhalten i typiska humusrika sjöar. I det bottennära vattnet uppmättes den högsta järnhalten i Kalvholmsfjärden (L9) där järn hade löst sig från bottensedimenten på grund av syrebristen. kyll/ mätt % 1 Hapenkyllästys/ Syremätnad talvi/ vinter pinta/ ytvatten 1 m pohja/ botten -1 m mg/l 3,5 pinta/ ytvatten 1 m Rauta/ Järn talvi/ vinter pohja/ botten -1 m 8 3, 2,5 6 2, 4 1,5 2 1,,5 L 5 L 6A L 9 L 1 L 11 Piste/ Punkt, L 5 L 6A L 9 L 1 L 11 Piste/ Punkt Figur 12. Syrets mättnadsgrad och järnhalt i Larsmosjöns yt (1 m) och bottenvatten ( 1 m) vintern 216. Under vintern var Larsmosjöns vatten mycket brunt och vattnets kemiska syreförbrukning (COD Mn ) och färgvärden var på alla provpunkter i närheten av nivån för humusvatten (figur 13). Det högsta färgvärdet och värdet för kemisk syreförbrukning i ytvattnet fanns vid Gertruds (L5). Det bottennära vattnets färgvärde, liksom järnhalten, var högst i Kalvholmsfjärden (L9). Där, liksom vid Gertruds, uppmättes också de högsta värdena för kemisk syreförbrukning. Vintern 216 var fosforhalterna i Larsmosjöns ytvatten µg/l och kvävehalterna µg/l. De högsta näringshalterna i ytvattnet fanns vid Kalvholmsfjärden (L9) och Gertruds (L5) (figur 14). Näringshalterna i det bottennära var med undantag av Gloskärsfjärden (L11) högre än i ytvattnet.

16 14 mg Pt/l 25 pinta/ ytvatten 1 m Väri/ Färg talvi/ vinter pohja/ botten -1 m mg/l 35 pinta/ ytvatten 1 m CODMn talvi/ vinter pohja/ botten -1 m L 5 L 6A L 9 L 1 L 11 Piste/ Punkt L 5 L 6A L 9 L 1 L 11 Piste/ Punkt Figur 13. Färgtalet och den kemiska syreförbrukningen (COD Mn ) i Larsmosjöns yt (1 m) och bottenvatten ( 1 m) vintern 216. µg/l Fosfori/ Fosfor talvi/ vinter pinta/ ytvatten 1 m pohja/ botten -1 m µg/l pinta/ ytvatten 1 m Typpi/ Kväve talvi/ vinter pohja/ botten -1 m L 5 L 6A L 9 L 1 L 11 Piste/ Punkt L 5 L 6A L 9 L 1 L 11 Piste/ Punkt Figur 14. Fosfor och kvävehalten i Larsmosjöns yt (1 m) och bottenvatten ( 1 m) vintern Perioden med öppet vatten I slutet av maj år 216 var Larsmosjöns temperaturer i ytvattnet och i det bottennära vattnet cirka C (bilaga 4), eller något varmare än föregående år. Ytvattnet var varmast i mitten av juli (ca C) men maximitemperaturen förblev ungefär en grad lägre än under det föregående året. Sjövattnet var under provtagningen i oktober något kallare än under det föregående året och temperaturen varierade mellan 5 6 C. Under tiden med öppet vatten hade vattenpelaren nästan jämn temperatur och var också i fråga om alla andra parametrar mycket jämn. Larsmosjöns ph värden varierade 6,4 7, och alkaliniteten,7,19 mmol/l (bilaga 4). Vattnet var surast i maj då också buffertförmågan var sämst även om den förblev på nöjaktig nivå. Också i augusti låg ph värdena ställvis på samma nivå som i maj. Allt som allt varierade ph och alkalinitet mycket litet och generellt sett var sjövattnet mycket likartat på de olika observationspunkterna (figur 15). ph 7,5 Happamuus/ Surhet avovesi/ öppet vatten pinta/ ytvatten 1 m (n = 6) pohja/ botten -1 m (n = 3) mmol/l,25 Alkaliniteetti/ Alkalinitet avovesi/ öppet vatten pinta/ ytvatten 1 m (n = 3) pohja/ botten -1 m (n = 3) 7, 6,5,2 6,,15 5,5,1 5, 4,5,5 4, L5 L6A L9 L1 L11 Piste/ Punkt, L5 L6A L9 L1 L11 Piste/ Punkt Figur 15. Surhet och alkalinitet i Larsmosjöns ytvatten (1m) och det bottennära vattnet (botten 1 m) under perioden med öppet vatten år 216.

17 15 Under perioden med öppet vatten var ytvattnets syresituation likartad med föregående år och syrets mättnadsgrad varierade % (figur 16). I det bottennära vattnet var syrets mättnadsgrad ganska nära ytvattnets nivå på alla kontrollpunkter. Syresituationen var sämst vid Fårholmsströmmen (L6A) i början av september då vattnet syremättnad var 75 %. På grund av den svaga temperaturskiktningen var syresituationen god i Larsmosjöns bottennära vatten. På basen av kontrollproverna var vattnet i Larsmosjön mycket järnrikt under perioden med öppet vatten år 216. Järnhalterna i ytvattnet var 1,2 3,6 mg/l och i det bottennära vattnet 1,3 3,2 mg/l. Den goda syresituationen i det bottennära vattnet kunde även ses i järnhalterna och Larsmosjöns vatten hade en ganska jämn järnhalt i hela vattenstapeln under alla provtagningar under perioden med öppet vatten. Som lägst var järnhalterna i maj. I september oktober var järnhalterna över två gånger högre än i maj. kyll/ mätt % 1 Hapenkyllästys/ Syremätnad avovesi/ öppet vatten pinta/ ytvatten 1 m (n = 3) pohja/ botten -1 m (n = 3) mg/l 4, Rauta/ Järn avovesi/ öppet vatten pinta/ ytvatten 1 m (n = 3) pohja/ botten -1 m (n = 3) 8 3,5 3, 6 2,5 2, 4 1,5 2 1,,5 L5 L6A L9 L1 L11 Piste/ Punkt, L5 L6A L9 L1 L11 Piste/ Punkt Figur 16. Medelvärdena för syrets mättnadsgrad och järnhalten i Larsmosjöns ytvatten (1 m) och det bottennära vattnet (botten 1 m) under perioden med öppet vatten år 216. Färgvärdena i Larsmosjöns ytvatten (14 4 mg Pt/l) var under tiden med öppet vatten högre än under det föregående året och på nivån för mycket bruna humusvatten. Vattnet var i avseende å färgtalet av jämn kvalitet i hela vattenpelaren. I genomsnitt var färgtalet något högre vid Fårholmsströmmen (L6A) än vid övriga punkter (figur 17). Larsmosjöns kemiska syreförbrukning (COD Mn ) var under perioden med öppet vatten år 216 större än föregående år och överskred den typiska nivån för humusvatten. Vid provtagningstidpunkterna under tiden med öppet vatten fanns inga betydande områdesvisa variationer i den kemiska syreförbrukningen och värdena var lika höga i hela vattenpelaren. Den kemiska syreförbrukningen var liksom färgvärdet en aning högre vid Fårholmsströmmen (L6A) än vid övriga punkter. mg Pt/l Väri/ Färg avovesi/ öppet vatten pinta/ ytvatten 1 m (n = 6) pohja/ botten -1 m (n = 3) L5 L6A L9 L1 L11 Piste/ Punkt mg/l CODMn avovesi/ öppet vatten pinta/ ytvatten 1 m (n = 3) pohja/ botten -1 m (n = 3) L5 L6A L9 L1 L11 Piste/ Punkt Figur 17. Medelvärdena för färg och den kemiska syreförbrukningen i Larsmosjöns ytvatten (1 m) och det bottennära vattnet (botten 1 m) under perioden med öppet vatten år 216. Under tiden med öppet vatten var näringsämneshalterna nästan på samma nivå vid alla punkter och vattnet var av samma kvalitet i hela vattenpelaren (figur 18). Ytvattnets kväve och fosforhalter var för det mesta högst i september då också den enskilt högsta kvävehalten (14 µg/l) uppmättes vid Fårholmsströmmen (L6A). Den högsta enskilda fosforhalten (71 µg/l) observerades vid Fårholmsströmmen i juli. På basen av fosforhalterna under tiden med öppet vatten är Larsmosjöns vatten mycket frodigt.

18 16 µg/l 8 Fosfori/ Fosfor avovesi/ öppet vatten pinta/ ytvatten 1 m (n = 6) pohja/ botten -1 m (n = 3) µg/l 1 6 Typpi/ Kväve avovesi/ öppet vatten pinta/ ytvatten 1 m (n = 6) pohja/ botten -1 m (n = 3) L5 L6A L9 L1 L11 Piste/ Punkt L5 L6A L9 L1 L11 Piste/ Punkt Figur 18. Medelvärdena för fosfor och kvävehalten i yt (1 m) och bottenvattnet (botten 1 m) i Larsmosjön under perioden med öppet vatten år 216. Larsmosjöns halter av klorofyll a var år 216 under perioden med öppet vatten 5,1 17,3 µg/l. De genomsnittliga halterna (9,2 11,4 µg/l) varierade ganska lite mellan olika provpunkter (figur 19) och var som lägst vid Gertruds (L5). De högsta halterna klorofyll a vid Gertruds var i augusti och vid övriga punkter i juli. Den högsta enskilda halten klorofyll a (17,3 µg/l) uppmättes vid kontrollpunkten Mörtgrundet (L1) i mitten av juli. Klorofyllhalten mäter mängden av i vattnet fritt svävande planktonalger innehållande klorofyll, dvs. växtplankton, och avspeglar vattnets eutrofinivå. Utgående från den tidsperiod (juliaugusti) som används i den ekologiska klassificeringen av vatten var Larsmosjöns vatten vid alla observationsplatser eutroft liksom under tidigare år. Larsmosjöns vatten var 216 till sin hygieniska kvalitet gott badvatten både på basen av kontrollresultaten och på basen av badsträndernas kontrollprov (bilagor 4 och 9). µg/l 2 a-klorofylli/ a-klorofyll pinta/ ytvatten - 2 m (n = 6) L5 L6A L9 L1 L11 Piste/ Punkt Figur 19. Larsmosjöns genomsnittliga halt klorofyll a ( 2 m) under perioden med öppet vatten år Vattenkvaliteten i Öjasjön år Vintern Vattentemperaturen i Öjasjön varierade i mars,1 3,2 C (bilaga 4) och djuphöljorna rådde temperaturskiktning. Ytvattnet var huvudsakligen något surt och ph värdena (6,1 6,7) var ungefär på samma nivå som i Larsmosjön. Vid punkterna i djuphöljorna var ph värdena i det bottennära vattnet de samma som vid ytan. På basen av alkalinitetsvärdena i Öjasjöns ytvatten var buffertförmågan i norra delen av Bredviken (Ö4) nöjaktig och vid de övriga punkterna god. Det högsta alkalinitetsvärdet i ytvattnet (,28 mmol/l ) fanns i Bysundet (Ö5) där det bottennära vattnet hade ett ännu bättre värde. Också i den norra delen av Bredviken var buffertförmågan i det bottennära vattnet god.

19 17 ph 7, Happamuus/ Surhet talvi/ vinter pinta/ ytvatten 1 m pohja/ botten -1 m mval/l,35 Alkaliniteetti/ Alkalinitet talvi/ vinter pinta/ ytvatten 1 m pohja/ botten -1 m 6,5,3 6, 5,5 5,,25,2,15,1 4,5,5 4, Ö 1 Ö 2 Ö 3 Ö 4 Ö 5 Ö 6 Ö 7 Piste/ Punkt, Ö 1 Ö 2 Ö 3 Ö 4 Ö 5 Ö 6 Ö 7 Piste/ Punkt Figur 2. Surhet och alkalinitet i Öjasjöns yt (1 m) och bottenvatten (botten 1 m) under vintern 216. Öjasjöns syresituation var i mars 216 ställvis bättre än föregående år. Syrets mättnadsgrad i ytvattnet varierade % (figur 21) och var som bäst i kanalen från Larsmosjön (Ö7) och i Jouxfjärden (Ö1). Det sämsta värdet i ytvattnet fanns i norra delen av Bredviken (Ö4). Syresituationen i det bottennära vattnet var tydligt nedsatt i norra delen av Bredviken (Ö4, 35 %) och i Bysundet (Ö5, 18 %). Vintern 216 var Öjasjöns vatten på alla provpunkter mycket järnhaltigt. Halterna som uppmättes i ytvattnet (2,9 4, mg/l) var med undantag av Bredviken norra del högre än under det föregående året. Variationen mellan olika platser var fortfarande rätt liten. Halterna nära botten var något högre än vid ytan. kyll/ mätt % 1 Hapenkyllästys/ Syremätnad talvi/ vinter pinta/ ytvatten 1 m pohja/ botten -1 m mg/l 5, Rauta/ Järn talvi/ vinter pinta/ ytvatten 1 m pohja/ botten -1 m 8 4, 6 3, 4 2, 2 1, Ö 1 Ö 2 Ö 3 Ö 4 Ö 5 Ö 6 Ö 7 Piste/ Punkt, Ö 1 Ö 2 Ö 3 Ö 4 Ö 5 Ö 6 Ö 7 Piste/ Punkt Figur 21. Syremättnadsgrad och järnhalt i Öjasjöns yt (1 m) och bottenskikt (botten 1 m) under vintern 216. Vintern 216 var Öjasjöns vatten på alla provpunkter mycket brunt då färgvärden var på en nivå typisk för humusvatten. Liksom järnhalterna fanns det endast små områdesvisa variationer (figur 22). I mars fanns de lägsta färgvärdena (18 mgpt/l) i norra delen av Bredviken (Ö4) och de högsta (25 mgpt/l) uppmättes i Boholmskanalen (Ö2). I Bredviken var vattnet i fråga om färg ganska likartat från ytan till bottnen men i Bysundet (Ö5) var det bottennära vattnet betydligt mörkare (35 mgpt/l) än vid ytan. mg Pt/l 4 pinta/ ytvatten 1 m Väri/ Färg talvi/ vinter pohja/ botten -1 m mg/l 4 pinta/ ytvatten 1 m CODMn talvi/ vinter pohja/ botten -1 m Ö 1 Ö 2 Ö 3 Ö 4 Ö 5 Ö 6 Ö 7 Piste/ Punkt Ö 1 Ö 2 Ö 3 Ö 4 Ö 5 Ö 6 Ö 7 Piste/ Punkt Figur 22. Färgvärde och den kemiska syreförbrukningen(cod Mn ) i Öjasjöns yt (1 m) och bottenskikt (botten 1 m) under vintern 215.

20 18 Den kemiska syreförbrukningen (COD Mn ) i Öjasjön var under vintern 216 vid den övre gränsen eller större än typvärdena för humusvatten (figur 22). Variationen mellan olika platser var liten. Den kemiska syreförbrukningen var lägst i ytvattnet i norra delen av Bredviken (Ö4) och högst i det bottennära vattnet i Bysundet (Ö5) I mars 216 var näringämneshalterna i Öjasjön ställvis betydligt högre än i Larsmosjön. Öjasjöns fosforhalter var i ytvattnet µg/l och motsvarande kvävehalter µg/l (figur 23). Skillnaderna mellan platserna var rätt små. Den högsta fosforhalten i ytvattnet uppmättes i Jouxfjärden (Ö1) samt i Träskminneviken och i kanalen till Larsmosjön (Ö7). Näringsämneshalterna i bottennära vatten var både beträffande fosfor och kväve något högre än i provtagningspunkternas ytvatten. µg/l 9 Fosfori/ Fosfor talvi/ vinter pinta/ ytvatten 1 m pohja/ botten -1 m µg/l 1 8 pinta/ ytvatten 1 m Typpi/ Kväve talvi/ vinter pohja/ botten -1 m Ö 1 Ö 2 Ö 3 Ö 4 Ö 5 Ö 6 Ö 7 Piste/ Punkt Ö 1 Ö 2 Ö 3 Ö 4 Ö 5 Ö 6 Ö 7 Piste/ Punkt Figur 23. Fosfor och kvävehalterna i Öjasjöns yt (1 m) och bottenskikt (botten 1 m) under vintern Perioden med öppet vatten År 216 i slutet av maj var Öjasjöns vattentemperatur (13 15 C) högre än föregående år (bilaga 4). Vattnet i Öjasjön var, liksom i Larsmosjön, varmast i juli då ytvattnets temperatur var ungefär C. Liksom i Larsmosjön hade vattnet vid provtagningen i oktober svalnat betydligt och temperaturerna (ca 6 7 C) var 3 4 grader lägre än under det föregående året. Under tiden med öppet vatten hade vattenpelaren så gott som jämn temperatur och sjövattnet var också beträffande andra parametrar av mycket jämn kvalitet. Under perioden med öppet vatten var Öjasjöns ph värden 6,1 7, och alkaliniteten mellan,1,21 mmol/l. I genomsnitt var Öjasjöns vatten en aning surt och hade en nöjaktig buffertförmåga (figur 24). Surast var vattnet i regel i juli augusti. Alkaliniteten var i regel svagast i maj. Allt som allt varierade surheten och buffertförmågan mycket litet mellan de olika provtagningarna. ph 7,5 Happamuus/ Surhet avovesi/ öppet vatten pinta/ ytvatten 1 m (n = 6) pohja/ botten -1 m (n = 3) mmol/l,25 Alkaliniteetti/ Alkalinitet avovesi/ öppet vatten pinta/ ytvatten 1 m (n = 3) pohja/ botten -1 m (n = 3) 7, 6,5,2 6,,15 5,5 5,,1 4,5,5 4, Ö1 Ö2 Ö3 Ö4 Ö5 Ö6 Ö7 Piste/ Punkt, Ö1 Ö2 Ö3 Ö4 Ö5 Ö6 Ö7 Piste/ Punkt Figur 24. Surhet och alkalinitet i Öjasjöns yt (1 m) och bottenvatten (botten 1 m) under perioden med öppet vatten 216. Under perioden med öppet vatten år 216 var syresituationen i Öjasjön ganska god, då ytvattnets syremättnadsgrad varierade mellan 66 9 %. Sämst var syresituationen i regel i början av september. Skill

21 19 naderna mellan olika områden var ganska små (figur 25). Den sämsta syresituationen visade kontrollresultaten i Bysundet (Ö5) i det bottennära vattnet vid provtagningen i augusti (mättnads % 64) men syresituationen var ändå betydligt bättre än under det föregående året. Under perioden med öppet vatten var järnhalterna i Öjasjön höga (2,2 5,3 mg/l). Den områdesvisa variationen var mindre än under det föregående året och det fanns just inga skillnader mellan halterna i ytvattnet och i det bottennära vattnet. I genomsnitt var järnhalten högst i kanalen till Larsmosjön (Ö7) och i Boholmens kanal (Ö2). De lägsta värdena fanns i norra delen av Bredviken (Ö4). kyll/ mätt % 1 Hapenkyllästys/ Syremätnad avovesi/ öppet vatten pinta/ ytvatten 1 m (n = 3) pohja/ botten -1 m (n = 3) mg/l 6, Rauta/ Järn avovesi/ öppet vatten pinta/ ytvatten 1 m (n = 3) pohja/ botten -1 m (n = 3) 8 5, 6 4 4, 3, 2, 2 1, Ö1 Ö2 Ö3 Ö4 Ö5 Ö6 Ö7 Piste/ Punkt, Ö1 Ö2 Ö3 Ö4 Ö5 Ö6 Ö7 Piste/ Punkt Figur 25. Syremättnadsgrad och järnhalt i Öjasjöns yt (1 m) och bottenskikt (botten 1 m) under perioden med öppet vatten 216. Under perioden med öppet vatten 216 var de genomsnittliga färgvärdena och den kemiska syreförbrukningen (COD Mn ) liksom järnhalterna höga och på en nivå typiska för humusvatten (figur 26). Det i genomsnitt lägsta färgvärdet och värdet för kemisk syreförbrukning uppmättes i Bredviken. Det mörkaste och mest humushaltiga vattnet fanns i kanalen till Larsmosjön (Ö7). Det högsta enskilda färgtalet (6 mg Pt/l) uppmättes i Bysundet (Ö5) i det bottennära vattnet i början av september. Det högsta COD Mn värdet (43 mg O 2 /l) under tiden med öppet vatten uppmättes i Boholmens kanal (Ö2) men värdena för kemisk syreförbrukning var nästan lika höga i Jouxfjärden (Ö1), i kanalen till Larsmosjön och i Bysundet. mg Pt/l 7 Väri/ Färg avovesi/ öppet vatten pinta/ ytvatten 1 m (n = 6) pohja/ botten -1 m (n = 3) mg/l 45 CODMn avovesi/ öppet vatten pinta/ ytvatten 1 m (n = 3) pohja/ botten -1 m (n = 3) Ö1 Ö2 Ö3 Ö4 Ö5 Ö6 Ö7 Piste/ Punkt Ö1 Ö2 Ö3 Ö4 Ö5 Ö6 Ö7 Piste/ Punkt Figur 26. Färgvärde och den kemiska syreförbrukningen(cod Mn ) i Öjasjöns yt (1 m) och bottenskikt (botten 1 m) under perioden med öppet vatten 216. Under perioden med öppet vatten var fosforhalternas variation i Öjasjön 47 1 µg/l och kvävehalternas variation µg/l. De områdesvisa skillnaderna i näringshalterna var likartade med färgvärden, kemiska syreförbrukning och järnhalter under perioden med öppet vatten (figur 27). I genomsnitt var näringsämneshalterna lägst i Bredviken (Ö3 och Ö4). De högsta genomsnittliga värdena fanns i kanalen till Larsmosjön (Ö7). Halterna näringsämnen var i regel högst i början av september. På basen av de genomsnittliga fosforhalterna var Öjasjöns vatten under perioden med öppet vatten mycket eutroft.

22 2 µg/l Fosfori/ Fosfor avovesi/ öppet vatten pinta/ ytvatten 1 m (n = 6) pohja/ botten -1 m (n = 3) Ö1 Ö2 Ö3 Ö4 Ö5 Ö6 Ö7 Piste/ Punkt µg/l Typpi/ Kväve avovesi/ öppet vatten pinta/ ytvatten 1 m (n = 6) pohja/ botten -1 m (n = 3) Ö1 Ö2 Ö3 Ö4 Ö5 Ö6 Ö7 Piste/ Punkt Figur 27. Medelvärdena för fosfor och kvävehalten i Öjasjöns yt (1 m) och bottenvatten (botten 1 m) under perioden med öppet vatten 216. Under perioden med öppet vatten år 216 var variationen för halterna klorofyll a i Öjasjön 4,4 19,2 µg/l (figur 28). Skillnaderna mellan olika områden var fortsättningsvis ganska stora. I genomsnitt var Boholms kanal (Ö2) mest eutrof och där uppmättes den högast halten (19,2 µg/l) i juli. Vid de flesta andra punkter uppmättes då också höga halter. De lägsta halterna av klorofyll a uppmättes i oktober. Utgående från den tidsperiod (juli augusti) som används i den ekologiska klassificeringen av vatten var Öjasjöns vatten i Träskminnefjärden (Ö6) på lindrigt eutrof nivå. På andra områden var halterna klorofyll på eutrof nivå. µg/l 25 a-klorofylli/ a-klorofyll pinta/ ytvatten - 2 m (n = 6) Ö1 Ö2 Ö3 Ö4 Ö5 Ö6 Ö7 Piste/ Punkt Figur 28. De genomsnittliga halterna klorofyll a i Öjasjön ( 2 m) under perioden med öppet vatten år 216. Till sin hygieniska kvalitet hade Öjasjön god badvattenkvalitet både enligt kontrollresultaten och enligt resultaten från kontrollproven vid Bredviken och vid Öja simstrand (bilaga 9). Sjöskabb, som ställde till med besvär för badare, förekom i början 199 talet vid Hickarö och Bredviken. Snäckor fungerar som mellanvärdar för sjöskabb och dessa förekom speciellt i sjöns norra och östra delar (Aaltonen 1992 och Storbacka 1994). Det senaste misstänkta fallet av sjöskabb är från 26 vid Bredvikens simstrand. Sommaren 216 observerades inga blågröna alger i samband med badvattnets kontrollprovtagning. 4.5 Vattenkvalitetens utveckling i Larsmo Öjasjön Vattenkvalitetens utveckling i Larsmo Öjasjön behandlas nedan med basis av vattenkvalitetsresultaten från ytvattnet (1 m) vid båda sjöarnas djupa punkter (L 9, L 1 och L 11 samt Ö 4 och Ö 5). Beträffande syre behandlas data från bottennära vattnet (botten 1 m). De behandlade variablerna är: surhet, alkalinitet, syremättnad (endast vinter), färg, kemisk syreförbrukning (COD Mn ), järn, totalfosfor, totalkväve och klorofyll a (endast perioden med öppet vatten). I figurerna visas data för vintertid (n=1) och medeltalen för perioden med öppet vatten. I fråga om surhet och alkalinitet visas minimivärdena för varje år (n=1) och de övriga vattenkvalitetsparametrarna,

23 21 medelvärdena från hela perioden med öppet vatten. Medeltalen för perioden med öppet vatten under åren har beräknats från medelvärden för tre provtagningsomgångar (n=3). Från 212 har medeltalen beräknats för perioden med öppet vatten som medeltal från de sex provtagningstillfällena (n=6) enligt det nya programmet. Den jämförelse som gjordes vid rapporteringen av resultaten för 212 visade att förnyelsen av provtagningen givit tillförlitligare resultat för klorofyll a sommartid utan att påverka medelvärdena för övriga behandlade parametrar. Betraktad under lång tid har det visat sig att områdesvis variation och mellanårsvariation i provtagningsresultat från tiden med öppet vatten oftast är mindre än variationen vintertid. Den jämnare vattenkvaliteten för olika områden under tiden med öppet vatten jämfört med vintertid torde förutom årstidens inverkan bero på den utjämnande inverkan fler mätresultat och från dessa räknade medeltal har Larsmosjön Surhet Gloskärsfjärdens och Mörtgrundets ph värden har förblivit relativt jämna under vintrarna på 2 talet, då ph värdet har rört sig runt 6,5 (figur 29). Kalvholmsfjärdens ph värde har följt resultaten från övriga punkter med undantag av vintrarna 27 och 28 då låga ph värden observeras i Kalvholmsfärdens ytvatten. År 216 var Larsmosjöns ph värden ungefär på samma nivå som under de tidigare åren. Trenden för ph minimini under perioden med öppet vatten har i regel varit stigande och åren var vattnet endast en aning surt, med undantag för den temporära dykning hos ph värdena år 24 i Gloskärsfjärden. Den låga ph nivån som rådde vintern 26/27 kunde observeras i värdena på alla områden under perioden med öppet vatten år 27 då surhetsminimi sjönk markant (ph 5,3 5,4). Under perioden med öppet vatten har ph minimi från år 28 förblivit på nivån 6,. Under perioden med öppet vatten år 216 steg ph minimi på alla kontrollpunkter från föregående års nivå. ph 7, Happamuus/ Surhet (1 m) talvi/ vinter Kalvholmsfjärden L 9 Mörtgrundet L 1 Gloskärsfjärden L 11 ph 7, Happamuusminimit/ Surhetsminimi (1 m) avovesi/ öppet vatten Kalvholmsfjärden L 9 Mörtgrundet L 1 Gloskärsfjärden L 11 6,5 6,5 6, 6, 5,5 5,5 5, 5, 4, Vuosi/ År 4, Vuosi/ År Figur 29. Ytvattnets (1 m) surhetsgrad under vintern och surhetsminimivärde under perioden med öppet vatten åren Alkalinitet Alkaliniteten i Larsmosjöns vatten har under vintern i regel legat kring,2 mmol/l varvid buffertförmågan legat på gränsen mellan nöjaktig och god (figur 3). De låga ph värdena i Kalvholmsfjärden under vintrarna 27 och 28 kunde också ses i alkalinitetsvärdena och som dålig buffertförmåga. Under 216 var buffertförmågan vid alla punkter bättre än under det föregående året, god vid Mörtgrundet och Gloskärsfjärden och fortfarande nöjaktig i Kalvholmsfjärden. Under perioden med öppet vatten har alkalinitetsminimivärdena varit på en mycket jämn nivå sinsemellan på de olika provpunkterna under hela uppföljningsperioden. Under 2 talet har buffertförmågan i Larsmosjön snarast varit på en försvarlig nivå men under längre tid verkar buffertförmågan förbättras. Den tydliga nedgången år 27 berodde på den föregående vinterns sura episod. Under perioden med öppet vatten år 216 var alkalinitetsminimin på alla provpunkter något högre än föregående års nivå och vattnets buffertförmåga var nöjaktig.

24 22 mmol/l,4 Alkaliniteetti/ Alkalinitet (1 m) talvi/ vinter Kalvholmsfjärden L 9 Mörtgrundet L 1 Gloskärsfjärden L 11 mmol/l,4 Alkaliniteettiminimi/ Alkalinitetsminimi (1 m) avovesi/ öppet vatten Kalvholmsfjärden L 9 Mörtgrundet L 1 Gloskärsfjärden L 11,3,3,2,2,1,1, Vuosi/ År, Vuosi/ År Figur 3. Ytvattnets (1 m) alkalinitet under vintern och alkalinitetsminimivärde under perioden med öppet vatten i Larsmosjön åren Syre Vattnets syremättnadsgrad i djuphöljorna (botten 1 m) i Larsmosjön varierar mycket mellan olika vintrar. Bottnens syresituation har i allmänhet varit bäst i Gloskärsfjärden (figur 31). I Kalvholmsfjärden har den nästan varje vinter varit sämst. Försämringen av syresituationen i Kalvholmsfjärden fortsatte under 216 från föregående år och provtagningspunkten avvek tydligt från de andra på grund av den dåliga syresituationen. Vid Mörtgrundet återhämtade sig syresituationen 216 från föregående års försvarliga nivå till nöjaktig. Syresituationen under perioden med öppet vatten har vanligtvis förblivit god i Larsmosjöns hela vattenpelare, med undantag för några av augusti månads resultat i Kalvholmsfjärden (L9). % 1 Happikyllästys/ Syremättnad (pohja -1 m) talvi/ vinter Kalvholmsfjärden L 9 Mörtgrundet L 1 Gloskärsfjärden L Vuosi/ År Figur 31. Syremättnadsgraden i Larsmosjöns bottenvatten (botten 1 m) vintrarna I det bottennära vattnet (botten 1 m) i Larsmosjöns djuphöljor observerades tydliga skillnader i syreförhållandet mellan olika punkter också vid behandlingen av vattenkvalitetens förändringar under perioderna och (Kalliolinna m.fl. 21). Syrehalten var sämst vid Kalvholmsfjärden (L9), där situationen dessutom hade försämrats markant vid övergången till den senare perioden. Mörtgrundets (L1) och Gloskärsfjärdens (L11) syreförhållanden har däremot hållits stabila och var främst på en nöjaktig nivå. (Kalliolinna m.fl. 21). Syreförhållandena i Kalvholmsfjärden har under de senaste åren varierat kraftig mellan dålig och nöjaktig. Färg Larsmosjöns färgvärden har under vintern varierat mellan olika områden och olika år, tidvis ganska mycket (figur 32). Vanligtvis har vattnet varit brunast vintertid vid Kalvholmsfjärden. Från år 21 har Larsmosjöns färgvärden huvudsakligen visat en stigande trend vid alla provpunkter. Vintern 216 var färgvärdena på samma nivå som föregående år och den områdesvisa variationen liten. Under perioden med öppet vatten har Larsmosjöns vatten i genomsnitt varit en aning mörkare och de områdesvisa skillnaderna har varit mindre jämfört med vinterperioden. Mellanårsvariationerna har varit

25 23 stora i Larsmosjön men trenden verkar också under tiden med öppet vatten vara stigande, speciellt under de senaste tre åren. Sjöns vatten har vid alla punkter varit brunare under 2 talet än under 199 talets förra hälft. De stigande färgvärdena fortsatte också under 216 och vattnet var vid alla punkterna brunare än under det föregående året. mg Pt/l 24 Väri/ Färg (1 m) talvi/ vinter Kalvholmsfjärden L 9 Mörtgrundet L 1 Gloskärsfjärden L 11 mg Pt/l 24 Väri/ Färg (1 m) avovesi/ öppet vatten Kalvholmsfjärden L 9 Mörtgrundet L 1 Gloskärsfjärden L Vuosi/ År Vuosi/ År Figur 32. Ytvattnets (1 m) färg under vintern och färgmedelvärde under perioden med öppet vatten i Larsmosjön åren Järn De uppmätta järnhalterna i Larsmosjön under vintern har vid Mörtgrundets och Gloskärsfjärdens observationspunkter har hållits på samma nivå under hela kontrollperioden (figur 33). I Kalvholmsfjärden har järnhaltens mellanårsvariation tidvis varit större än vid andra punkter. Åren har de områdesvisa skillnaderna i järnhalterna jämnat ut sig och halterna har på alla provpunkter varit cirka 1, mg/l. Vintern 216 avvek Kalvholmsfjärden från de övriga ställena genom en något högre järnhalt. Skillnaden mellan områden i de genomsnittliga järnhalterna under perioden med öppet vatten har varit små men mellanårsvariationerna har varit rätt stora. Under perioden med öppet vatten har järnhaltens nivå i Larsmosjön varit högre än under vintern. Från år 26 har järnhalternas nivå ökat från nivån 1,5 mg/l till nivån 2 mg/l. År 216 var den områdesvisa variationen i järnhalterna större än föregående år och Kalvholmsfjärden avvek från de övriga punkterna genom en i genomsnitt högre järnhalt i vattnet. mg/l 3, Rauta/ Järn (1 m) talvi/ vinter Kalvholmsfjärden L 9 Mörtgrundet L 1 Gloskärsfjärden L 11 mg/l 3, Rauta/ Järn (1 m) avovesi/ öppet vatten Kalvholmsfjärden L 9 Mörtgrundet L 1 Gloskärsfjärden L 11 2,5 2,5 2, 2, 1,5 1,5 1, 1,,5,5, Vuosi/ År, Vuosi/ År Figur 33. Ytvattnets (1 m) järnhalt under vintern och järnmedelvärde under perioden med öppet vatten i Larsmosjön åren Kemisk syreförbrukning (COD Mn ) Under vintern har Larsmosjöns kemiska syreförbrukning i regel förblivit på en nivå som är typisk för humussjöar, cirka 1 2 mg O 2 /l. Vid Kalvholmsfjärden har den kemiska syreförbrukningen vanligtvis varit en aning större än vid Mörtgrundet och Gloskärsfjärden (figur 34). Under vintern 216 hölls den kemiska syreförbrukningen vid Mörtgrundet ja Gloskärsfjärden på tidigare års nivå. I Kalvholmsfjärden steg den kemiska syreförbrukningen från det föregående året. Också under perioden med öppet vatten har den kemiska syreförbrukningen i Larsmosjön i huvudsak hållit på den nivå som är typisk för humussjöar. Oaktat mellanårsvariationen kan man på lång tid

26 24 se en ökning i värdena. Under 216 var den kemiska syreförbrukningen på alla obserrvationspunkter större än den som är typisk för humussjöar. mg/l 3 CODMn (1 m) talvi/ vinter Kalvholmsfjärden L 9 Mörtgrundet L 1 Gloskärsfjärden L 11 mg/l 3 CODMn(1 m) avovesi/ öppet vatten Kalvholmsfjärden L 9 Mörtgrundet L 1 Gloskärsfjärden L Vuosi/ År Vuosi/ År Figur 34. Ytvattnets (1 m) kemiska syreförbrukning under vintern och den genomsnittliga kemiska syreförbrukningen under perioden med öppet vatten i Larsmosjön åren Fosfor Vintertid har de områdesvisa variationerna i Larsmosjöns fosforhalter varit små under 2 talet även om halterna i Kalvholmsfjärden i regel har varit något högre och mellanårsvariationerna har varit något större än vid övriga observationspunkter (figur 35). Oaktat mellanårsvariationerna verkar halterna stiga vid alla punkter börjande från 211. Halterna vid Mörtgrundet ja Gloskärfjärden var dock under vinter 216 lägre än under den föregående vintern. Vattnets genomsnittliga fosfornivå i Larsmosjön har under perioden med öppet vatten i regel varit högre än under vintern. Variationerna i halterna mellan olika år och olika platser har dock varit måttligare än under vintern. Fosforhalterna var under tiden för öppet vatten lägst 27 till följd av perioden med surt vatten. Från 211 kan en stigande trend i totalfosforhalterna observeras på alla observationsområden. Larsmosjöns eutrofinivå har på basen av fosforhalterna förblivit på eutrof nivå. Under 216 var fosfornivån under tiden med öppet vatten vid Mörtgrundet ja Kalvholmsfjärden nära mycket eutrof nivå. µg/l 6 Fosfori/ Fosfor (1 m) talvi/ vinter Kalvholmsfjärden L 9 Mörtgrundet L 1 Gloskärsfjärden L 11 µg/l 6 Fosfori/ Fosfor (1 m) avovesi/ öppet vatten Kalvholmsfjärden L 9 Mörtgrundet L 1 Gloskärsfjärden L Vuosi/ År Vuosi/ År Figur 35. Ytvattnets (1 m) fosforhalt under vintern och fosformedelvärde under perioden med öppet vatten i Larsmosjön åren Kväve De uppmätta kvävehalterna vintertid varierar kraftigt både mellan olika områden och mellan olika år. Kvävehalterna varierat mest vid Kalvholmsfjärden (figur 35). Under 216 var, liksom under senaste åren, halterna fortfarande stigande i Kalvholmsfjärden. Vid Mörtgrundet och i Gloskärsfjärden hade halterna återgått till den för punkterna allmänt rådande nivån efter de ovanlig höga värdena år 215 De genomsnittliga kvävehalterna i Larsmosjön har under perioden med öppet vatten varierat betydligt mindre både områdesvist och mellan olika år än under vintern. Kvävehalten har under hela 2 talet varit cirka 9 µg/l.

27 25 µg/l Typpi/ Kväve (1 m) talvi/ vinter Kalvholmsfjärden L 9 Mörtgrundet L 1 Gloskärsfjärden L Vuosi/ År µg/l Typpi/ Kväve (1 m) avovesi/ öppet vatten Kalvholmsfjärden L 9 Mörtgrundet L 1 Gloskärsfjärden L Vuosi/ År Figur 36. Ytvattnets (1 m) kvävehalt under vintern och kvävemedelvärde under perioden med öppet vatten i Larsmosjön åren Klorofyll Medelvärdena för klorofyll a i Larsmosjön varierar kraftigt från år till år och klorofyllhalterna har huvudsakligen legat på eutrof nivå under hela 2 talet (figur 37). Variationen mellan olika platser har varit mycket mindre än mellanårsvariationen även om den ökat mot slutet av observationsperioden. Klorofyllhalterna var lägst under åren då Larsmosjöns eutrofinivå låg ungefär på nivån måttligt eutrof. Vid Mörtgrundet och i Kalvholmsfjärden har halterna varierat mera från år till år än i Gloskärsfjärden där halterna hållits på samma nivå från 212 framåt. Under 216 var skillnaderna mellan områdena små. µg/l a - klorofylli/ klorofyll ( - 2 m) Kalvholmsfjärden Gloskärsfjärden Mörtgrundet Figur 37. Medelvärdet för halten klorofyll a ( 2 m) i Larsmosjön under perioden med öppet vatten åren erittäin rehevä/ ytterst eutrof rehevä/ eutrof lievästi rehevä/ måttligt eutrof 2 karu/ karg Vuosi/ År Öjasjön Vattnets uppehållstid i Öjasjön har sedan 199 talet halverats från nio månader till cirka fyra och en halv månad. Förändringen har förorsakats av avtappningarna via fisklederna, som gjorts i flera skeden, först genom den gamla (Reips) fiskled och sedan genom ibruktagandet av den nya (Bågast) fiskleden. Nuförtiden härstammar två tredjedelar av Öjasjöns vatten från Larsmosjön eller direkt från Kronoby å, via den förgrening av ån som leder ut till Jouxfjärden (Nyman 212) och därför är omsättningstiden betydligt kortare på Bysundets sida än vid Bredviken (Leiviskä 1993, Nyman 212). Dessa förändringar har försämrat Öjasjöns vattenkvalitet, vilket särskilt kan observeras i vattnets järn, totalfosfor och totalkvävehalter samt som en ökning av färgvärdet. I båda djuphöljorna förbättrades vattnets syreförhållande markant under perioden och därefter sjönk syreförhållandet drastiskt särskilt i Bysundet. Under de senaste åren har syreförhållandet återigen försämrats. Liksom för syreförhållandet kan man även observera Kronoby ås kraftiga inverkan på Bysundets ph minimin.

28 26 Surhet Under vintern är vattnet i Öjasjön i regel surt både på Bysundets sida och på Bredvikens sida (figur 38). Under 2 talet har de områdesvisa skillnaderna varit små jämfört med kontrollens tidigare år. Surheten har varierat kraftigt från år till år och under vintrarna 28 och 212 tangerades den kritiska nivån (ph < 5,5). Under de senaste åren har ph värdena igen blivit högre även om vattnet fortsättningsvis är surt på bägge undersökningsområdena. Under 216 fortsatte ph att stiga i Bysundet medan det var betydligt surare än tidigare i Bredviken. Under perioden med öppet vatten har den mellanårsvariationen i ph minimi varit betydligt större än under vintern i Bysundet. År 27 rasade ph värdena i Öjasjön då minimivärdena på bägge områden var de lägsta under hela kontrollperioden. Surhetsnivån återgick dock snabbt. Efter år 28 fortsatte phvärdena att stiga i Bredviken och områdets surhetsnivå har de senaste åren varit lindrigt surt. Bysundets ph minimin sjönk kraftigt åren 29 21, varefter ph värdena uppvisat en tydligt stigande trend. År 216 var vattnet i Bysundet surt liksom tidigare år. ph 7, Happamuus/ Surhet (1 m) talvi/ vinter Laajalahti/ Bredviken N Ö 4 Bysundet Ö 5 ph 7, Happamuusminimit/ Surhetsminimi (1 m) avovesi/ öppet vatten Laajalahti/ Bredviken N Ö 4 Bysundet Ö 5 6,5 6,5 6, 6, 5,5 5,5 5, Vuosi/ År 5, Vuosi/ År Figur 38. Ytvattnets (1 m) surhetsgrad under vintern och surhetsminimivärde under perioden med öppet vatten i Öjasjön åren (Märk: inga prov togs vintern 27). Alkalinitet Vintertid har alkalinitetsvärdena i Öjasjön varierat mycket från år till år och från område till område. Variationen i alkalinitetsvärdena under 2 talet har i Bysundet och Bredviken varit mycket likartad och de områdesvisa skillnaderna tydliga (figur 39). Skillnaderna har dock minskat under de senaste åren genom att alkaliniteten i Bysundet har minskat. Under åren 28, 213 och 215 var buffertförmågan i Bysundet endast på nöjaktig nivå men 216 var buffertförmågan återigen god. Buffertförmågan i Bysundet sjönk under vintern 216 från de tidigare årens nivå god till nivån nöjaktig. mmol/l,5 Alkaliniteetti/ Alkalinitet (1 m) talvi/ vinter Laajalahti/ Bredviken N Ö 4 Bysundet Ö 5 mmol/l,5 Alkaliniteettiminimi/ Alkalinitetsminimi (1 m) avovesi/ öppet vatten Laajalahti/ Bredviken N Ö 4 Bysundet Ö 5,4,4,3,3,2,2,1,1, Vuosi/ År, Vuosi/ År Figur 39. Ytvattnets (1 m) alkalinitet under vintern och alkalinitetsminimivärde under perioden med öppet vatten i Öjasjön åren (Märk: inga prov togs vintern 27). Under perioden med öppet vatten har variationen i Öjasjöns buffertförmåga från år till år och mellan olika områden förblivit ganska oförändrade. Öjasjöns buffertförmåga ökade till en nöjaktig nivå i början av 2 talet och var som sämst vid bägge undersökningsområdena år 27. Från år 21 har Öjasjöns

29 27 buffertförmåga förblivit på en jämn nivå på basen av alkalinitetsminimin, i Bysundet på en försvarlig nivå och Bredviken på en nöjaktig nivå. Under 216 var buffertförmågan i Bredviken nära god nivå och i Bysundet på nöjaktigt nivå. Syre Vintertid har syresituationen i Öjasjöns bottennära vatten varierat rätt kraftigt både områdesvis och från år till år. I regel har syremättnadsgraden i Bredviken varit högre än i Bysundet. I början av 2 talet förbättrades Öjasjöns syreförhållande inom båda områdena och var i regel varit på en god nivå (figur 4). Efter 28 har syreförhållandet i Öjasjöns bottennära vatten visat en nedåtgående trend. Även de områdesvisa skillnaderna har ökat och syresituationen i Bysundet har de senaste åren varit i regel sämre än i Bredviken. Vintern 216 var syresituationen i det bottennära vattnet något bättre än under det föregående året inom bägge områdena. Också under tiden med öppet vatten var syremättnaden tidvis dålig vid slutet av vattnets skiktningsperiod i det bottennära i Bysundet på 199 talet. Under 2 talet har syresituationen ofta hållits på en god nivå. I augusti 214 var Bysundets syreförhållanden de sämsta under kontrollperioden då syret i det bottennära vattnet var helt förbrukat. Åren 215 och 216 var syrets mättnadsgrad i det bottennära vattnet (mättnads % minimi 43 och 66) bättre än tidigare år. % Happikyllästys/ Syremättnad (pohja -1 m) talvi/ vinter Laajalahti/ Bredviken N Ö 4 Bysundet Ö Vuosi/ År Figur 4. Syremättnadsgraden i det bottennära vattenskiktet (botten 1 m) i Öjasjön vintern (Märk: inga prov togs vintern 27). Färg Färgvärdena i Öjasjöns vatten har varierat kraftigt under hela kontrollperioden både vintertid och under perioden med öppet vatten. Man har även observerat markanta områdesvisa skillnader mellan Bysundet och Bredviken, som kan förklaras till stor del genom de olika förhållandena på kontrollområdena. Enligt Nyman (212) är Kronoby ås inverkan på Bysundets vattenkvalitet uppenbar. I Bredviken tillförs betydande mängder grundvatten, vilket gör att vattnet där är klarare än i sjöns övriga delar. Vintertid är vattnets färgvärden betydligt högre och mellanårsvariationerna större i Bysundet än i Bredviken. En sjunkande trend har kunnat observeras i färgvärdena under 2 talet, men från 28 har färgvärdena återigen börjat öka (figur 41). Särskilt i Bredviken har färgvärdet ökat markant, då färgvärdena har varit nära nivån som råder i Bysundet med undantag för vintern 213, då Bysundets färgvärde var exceptionellt högt. Även i fråga om färgtalens medelvärde under perioden med öppet vatten märks en tydlig nivåskillnad mellan Bysundet och Bredviken, vattnet är mörkare i Bysundet. Mellanårsvariationerna har inom båda områden dock varit likartade. Efter 28 har man vid båda kontrollområden också under tiden med öppet vatten kunnat observera en tydligt ökande trend i de genomsnittliga färgvärdena. Färgvärdena i Bysundet är tidvis mycket höga jämfört med Bredviken och de mellanårsvariationerna är större. 216 var färgtalen inom båda områdena större än under det föregående året.

30 28 mg Pt/l 5 Väri/ Färg (1 m) talvi/ vinter Laajalahti/ Bredviken N Ö 4 Bysundet Ö 5 mg Pt/l 5 Väri/ Färg (1 m) avovesi/ öppet vatten Laajalahti/ Bredviken N Ö 4 Bysundet Ö Vuosi/ År Vuosi/ År Figur 41. Ytvattnets (1 m) färg under vintern och medelvärde för färg under perioden med öppet vatten i Öjasjön åren (Märk: inga prov togs vintern 27). Järn Beroende på inverkan av vattnet från Kronoby å är vattnet på Bysundssidan av Öjasjön förutom mörkare, även betydligt mera järnhaltigt än i Bredviken (figur 42). Liksom för Öjasjöns färgvärden, har ibruktagandet av Bågast fiskled i slutet av år 28 haft en inverkan på sjöns järnhalter. Sedan dess har järnhalterna tydligt ökat (Nyman 212). Vintertid varierar halterna mycket från år till år, särskilt i Bysundet. Bredvikens järnhalter sjönk markant ända fram till år 28, varefter järnhalterna i både Bysundet och Bredviken började öka ända fram till år 213. År 214 kunde man observera i järnhalterna samma nedåtgående trend som i färgvärdena. Bysundets järnhalt sjönk nästan till samma nivå som halten i Bredviken. År 216 var järnhalten i Bysundet större än i Bredviken där järnhalten hade hållits kvar på samma nivå som under det föregående året. Under perioden med öppet vatten har de områdesvisa skillnaderna i järnhalternas medelvärden varit mindre än under vintern. Järnhalterna i Bysundet har varit lägre och variationerna från år till år har varit mindre än under vintern. Järnhalterna under perioden med öppet vatten har även ökat på bägge områden från år 28. Under 216 var de genomsnittliga järnhalterna inom bägge områdena större än under det föregående året. I Bredviken var förändringen större än i Bysundet. mg/l 5 Rauta/ Järn (1 m) talvi/ vinter Laajalahti/ Bredviken N Ö 4 Bysundet Ö 5 mg/l 5 Rauta/ Järn (1 m) avovesi/ öppet vatten Laajalahti/ Bredviken N Ö 4 Bysundet Ö Vuosi/ År Vuosi/ År Figur 42. Ytvattnets (1 m) järnhalt under vintern och järnmedelvärde under perioden med öppet vatten i Öjasjön åren (Märk: inga prov togs vintern 27). Kemisk syreförbrukning (COD Mn ) Även variationen i den kemiska syreförbrukningen samt variationen mellan olika år har varit större i Bysundet än i Bredviken (figur 43). Under vintern har Öjasjöns kemiska syreförbrukning i regel förblivit på en nivå som är typisk för humussjöar. I Öjasjöns kemiska syreförbrukning vintertid har man under de senaste åren kunnat observera en tydlig stigande trend. I Bredviken har den kemiska syreförbrukningen ökat stadigt från år 28 och i Bysundet har värdena stigit brant från år 21. Vintern 213 var den kemiska syreförbrukningen i Bysundet nästan dubbelt så högre än de som är typiska för humusvatten och även i Bredviken var den kemiska syreförbrukningen vid klassificeringsnivåns övre gräns. Den kemiska

31 29 syreförbrukningen sjönk dock i Bysundet följande vinter 214 till samma nivå som Bredviken. Vintern 216 var den kemiska syreförbrukningen vid båda punkterna något högre än under det föregående året och vattnet i Bysundet var mer humushaltigt än i Bredviken. Även under perioden med öppet vatten har den genomsnittliga kemiska syreförbrukningen i Öjasjön i regel förblivit på nivån som är typisk för humussjöar, dock högre i Bysundet än i Bredviken. Variationerna mellan olika år har varit likartade på bägge områden. Som lägst var den kemiska syreförbrukningen åren 27 och 28 varefter humushalten har stigit märkbart också under tiden med öppet vatten. I Bredviken har den kemiska syreförbrukningen ökat mer konstant än i Bysundet där värdena ökande betydligt år 211 och har förblivit nästan lika höga sedan dess, förutom år 214 då humushalten sjönk temporärt i Bysundet. mg/l CODMn(1 m) talvi/ vinter Laajalahti/ Bredviken N Ö 4 Bysundet Ö Vuosi/ År mg/l CODMn (1 m) avovesi/ öppet vatten Laajalahti/ Bredviken N Ö 4 Bysundet Ö Vuosi/ År Figur 43. Ytvattnets (1 m) kemiska syreförbrukning under vintern och den genomsnittliga kemiska syreförbrukningen under perioden med öppet vatten i Öjasjön åren (Märk: inga prov togs vintern 27). Fosfor På Bysundets sida har även vattnets fosforhalt varit betydligt högre än i Bredviken men skillnaden har dock jämnats ut efter 28 (figur 44). Nivåskillnaden mellan områdena beror framför allt på att näringsrikt vatten strömmar in I Bysundet från Kronoby å och på grund av det grundvattn som kommer ut i Bredviken och minskar näringsämneshalterna där. µg/l Fosfori/ Fosfor (1 m) talvi/ vinter Laajalahti/ Bredviken N Ö 4 Bysundet Ö Vuosi/ År µg/l Fosfori/ Fosfor (1 m) avovesi/ öppet vatten Laajalahti/ Bredviken N Ö 4 Bysundet Ö Vuosi/ År Figur 44. Ytvattnets (1 m) fosforhalt under vintern och fosformedelvärde under perioden med öppet vatten i Öjasjön (Märk: inga prov togs vintern 27). Vid Bredviken har fosforhalterna vintertid huvudsakligen legat på eutrof nivå under 2 talet fram till 26 och på Bysundets sida på en mycket eutrof nivå. År 28 var fosforhalterna vid bägge punkterna markant lägre än vanligt men därefter har halterna stigit jämnt. Under vintern 216 var fosforhalten i Bysundet högre än under det föregående året och också högre än i Bredviken. Halten i Bredviken hade sjunkit från föregående års ovanligt höga nivå. Under perioden med öppet vatten har mellanårsvariationerna i de genomsnittliga fosforhalterna i Öjasjön varit betydligt jämnare och skillnaden mellan Bysundet och Bredviken har varit betydligt mindre än under vintern. Bredviken har på basen av fosforhalterna varit eutrof under 2 talet fram till år 26.

32 3 Bysundets halter har förblivit på gränsen mellan eutrof och mycket eutrof. Åren 27 och 28 var fosfornivån under tieden med öppet vatten ovanligt låg på båda kontrollpunkterna. Efter 28 har Öjasjöns fosfornivå återigen fortsatt öka, och ökningen fortsatte också under perioden med öppet vatten 216. Kväve Även kvävehalterna har i allmänhet varit högre i Bysundet än i Bredviken (figur 45). Vintertid har halterna varierat kraftigt både mellan områdena och från år till år. Kvävehalterna sjönk under åren 26 28, men därefter har även kvävehalterna visat en tydligt stigande trend. Halterna har stabiliserats under de senaste åren på nivån µg/l. Undantag var de ovanligt höga kvävehalterna i Bysundet 215. Under perioden med öppet vatten har de genomsnittliga kvävehalterna i Öjasjön varit lägre än under vintern. Under perioden med öppet vatten åren 27 och 28 sjönk Öjasjöns kvävenivå temporärt, men under de senaste åren har även kvävehalterna börjat öka och skillnaderna mellan områden har minskat. Under de senaste åren har de genomsnittliga halterna i Bredviken under perioden med öppet vatten var förblivit ganska jämna (ca 6 8 µg/l). I Bysundet har kvävehalterna varierat mera. Kvävehalterna vid bägge punkterna ökade något 216 från det föregående året. µg/l 2 1 Typpi/ Kväve (1 m) talvi/ vinter Laajalahti/ Bredviken N Ö 4 Bysundet Ö 5 µg/l 2 1 Typpi/ Kväve (1 m) avovesi/ öppet vatten Laajalahti/ Bredviken N Ö 4 Bysundet Ö Vuosi/ År Vuosi/ År Figur 45. Ytvattnets (1 m) kvävehalt under vintern och kvävemedelvärde under perioden med öppet vatten i Öjasjön Klorofyll Öjasjöns halter av klorofyll a har varierat kraftigt mellan olika platser och år (figur 46). Bysundet har i regel varit mer eutroft än Bredviken och klorofyllhalterna har varierat mer i Bysundet. I Bredviken har halterna för det mesta hållits på måttligt eutrof nivå och mellanårsvariationen har varit mindre. Klorofyllhalterna i Bredviken minskade från 23 till 28 men har ökat därefter i jämn takt. Under tiden med öppet vatten 216 var bägge kontrollområdena liksom tidigare år mycket likartade och klorofyllhalten låg på gränsen mellan måttligt eutrof och eutrof. µg/l 18 a-klorofylli/ a-klorofyll ( - 2 m) Bysundet rehevä/ eutrof Laajalahti/ Bredviken N lievästi rehevä/ måttligt eutrof karu/ karg Vuosi/ År Figur 46. Medelvärdet för halten klorofyll a ( 2 m) under perioden med öppet vatten i Öjasjön år

33 Larsmo Öjasjöns ekologiska tillstånd Larsmo Öjasjön liksom åarna som rinner in i sjön hör till Kumo älvs Skärgårdshavets Bottenhavets vattenvårdsområde. I och för planeringen av vattenvården har ytvattnen (sjöar, åar och kustområden) enligt sin typ klassificerats med hjälp av referensvärden i fem kvalitetsklasser: utmärkt, god, nöjaktig, försvarlig och dålig (Vuori m.fl. 29). Målet för vattenvården är att förhindra att åarnas, sjöarnas och kustvattnens tillstånd försämras och eftersträva att alla vatten uppnår minst god status. För vissa vattenförekomster har uppsatts avvikande mål på grund av oöverkomliga naturförhållanden eller tekniska orimligheter. För att målen skall kunna nås planeras och verkställs åtgärder som förbättrar vattnens tillstånd och åtgärdernas effekter följs upp (Bonde ym. 216). För Larsmo Öjasjön har gjorts ett åtgärdsprogram för åren och det innehåller en bedömning av Larsmo Öjasjöns samt tillhörande avrinningsområde nuvarande tillstånd, synpunkter på vattenvårdsproblem inom området liksom även åtgärdsförslag för att lösa problemen. Larsmo Öjasjön har typifierats som en kraftig förändrad havsvik eftersom dess naturliga förbindelse med havet har klippts av. Områdets vatten och organismer hör numera till sötvatten och vid klassificeringen av sjöns tillstånd förs därför sjön till typen grunda humusrika sjöar. Utgående från den typens klassgränser har Larsmo Öjasjöns ekologiska tillstånd bedömts vara nöjaktigt (Bonde m.fl. 216). Den ekologiska klassificeringen bygger främst på biologiska kriterier men som stöd används fysikaliskkemiska faktorer och annan information om områdets egenskaper och belastning. För sjöar består de biologiska kriterierna av växtplankton, vattenväxter, kiselalger, bottendjur och fisk. Den nuvarande klassificeringen bygger på data från Klassificeringen av Larsmo Öjasjön har gjorts på ett litet och bristfälligt datamaterial och samkontrollresultaten har inte använts i klassificeringen. Under den nya kontrollperioden för Larsmo Öjasjön som inleds 217 görs utgående från vattenkvalitetsdata en vattenkvalitetsklassificering för observationspunkterna enligt de kriterier som används i vattenvårdsplaneringen (Vuori m.f. 29, Aroviita m.fl. 212). 5. BOTTENFAUNARESULTAT (NYMAN 217) 5.1 Metoder Bottendjursproven togs från sammanlagt tre provpunkter, varav en (L11) ligger i Larsmosjön och två i Öjasjön (Ö4 och Ö5) (figur 1 och bilaga 1). Provtagningspunkterna lokaliserades med GPS och säkrades med landmärken. Vid alla punkterna togs fem parallella lyft med Ekman Birger hämtare (areal 246 cm 2 ), i enlighet med standard SFS 576. Proven sållades på plats med,5 mm såll. Det sållade materialet konserverades i etanol och djuren sorterades senare med hjälp av stereomikroskop. Biomassan bestämdes som våtvikt genom vägning (Precisa XB22A, mätosäkerhet,2 mg) efter en kort torkning på mjukpapper. Biomassan av musselkräftor och övriga mycket små arter uppskattades på basen av deras beräknade volym. Fåborstmaskar och fjädermyggslarver bestämndes med hjälp av ljusmikroskop. De nödvändiga preparaten gjordes genom att använda Ammans laktofenol (Brinkhurst 1971). 5.2 Resultat I bottenfaunaproven observerades år 216 sammanlagt 2 olika bottendjursarter eller grupper (bilaga 1). Artantalet på de olika stationerna var Artantalet 216 var nästa samma som 215. Bottendjuren individtäthet vid provtagningspunkterna var 216 ca individ per kvadratmeter. De till storleken små rundmaskarna, kvalster, vattenloppor, hoppkräftor och musselkräftor (Ostracoda) representerade en stor del av provernas totala individantal, särskilt vid provpunkterna L11 och Ö4 (figur 47 Muut ). Med tanke på biomassan hade de ingen väsentlig betydelse på grund av deras ringa storlek.

34 32 Vid provtagningspunkterna i Öjasjön (Ö4 och Ö5) var bottenfaunans biomassa större än vid provtagningspunkten i Larsmosjön (L11) beroende bl.a. på Chironomus fjädermygglarvernas biomassa. Vid Larsmosjöns provtagningspunkt L11 råkade en stor dammussla (Anodonta piscinalis) komma med i provet. För jämförbarhetens skull har dammusslans biomassa inte beaktats i figurerna 47 och 48. Figur 47. Individantalet och den genomsnittliga biomassan i bottenfaunaproven i Larsmosjön (11) och Öjasjön (Ö4 och Ö5) år 216. Biomassan för den dammussla som påträffades vid provpunkt L11 har inte beaktats. Utvecklingen från tidigare år År 216 var individantalet och biomassan vid Larsmosjöns kontrollpunkt (L11) ungefär på samma nivå som föregående år (figur 48). Biomassan var lägre på grund av färre antal Chironomus larver. Bottenfaunans sammansättning har under de senaste åren förblivit rätt konstant. Musselkräftor (Ostracoda) som anses indikera frisk botten har från 212 haft en större andel av individantalet och fåborstmaskaras (Oligochaeta) andel har på motsvarande sätt varit mindre. Också det att Chironomus larverna har minskat från år 214 kan indikera en minskad eutrofigrad. Figur 48. Bottenfaunans individantal och biomassa vid Larsmosjöns provtagningspunkt L11 åren I figuren har inte beaktats biomassa från den allmänna dammusslan. Vid Öjasjöns provtagningspunkt Bredviken (Ö4) var bottenfaunans totala individantal av samma storleksklass som föregående år (figur 49). Fåborstmaskarnas (Oligochaeta) och musselkräftornas (Ostracoda) andel var dock något större. Biomassan har ökat från 213 framåt beroende närmast på fåborstmaskarnas och Chironomus larvernas ökande biomassa.

35 33 Figur 49. Bottenfaunans individantal och biomassa vid Öjasjöns provtagningspunkt i Bredviken Ö4 åren Individantalet och biomassan vid provtagningspunkten Bysundet (Ö5) i Öjasjön har ökat från år 29 (figur 5). Ökningen i biomassan beror främst på en ökad mängd av fåborstmaskar, tofsmygglarver och Chironomus larver. År 216 vände trenden något nedåt beroende på att tofsmygglarverna (Chaoborus) var färre. Figur 5. Bottenfaunans individantal och biomassa vid Öjasjöns provtagningspunkt i Bysundet Ö5 åren FISKERIKONTROLLEN 6.1 Den årliga informationsinsamlingen Fångstdata insamlade av Norra svenska fiskeområdet år 216 har fåtts från Kronoby, Pirilö, Larsmo, Eugmo och Öja fiskelag. I statistiken har i fråga om Pirilö använts data från 215 och i fråga om Vestersundsby fiskargilles fiskelag data från 212 (Wistbacka 217). Sammanlagt fiskade 337 personer år 216 inom området, varav 13 var yrkes eller binäringsfiskare, alltså två fler än föregående år. Totalt minskade antalet personer som fiskade med 117 personer från föregående år. Av fiskarna hörde 36 % till Kronoby fiskelag, 2 % till Lepplax Norrby fiskelag, 18 % till Eugmo fiskelag, 12 % till Kållby Edsevö fiskelag, 7 % till Larsmo fiskelag, 4 % till Öja fiskelag, 1 % till Vestersundsby fiskargille och 1 % till Pirilö fiskelag. Yrkesfiskarna kom från Larsmo, Öja, Lepplax Norrby och Kronoby. Den totala fångsten i Larsmo Öjasjön var år 216 sammanlagt kg (tabell 5, figur 51). Av fångsten bestod 49 % av braxen, 19 % av gädda, 13 % av gös, 9 % av abborre och 4 % av lake. Braxens andel ökade fortsättningsvis något från föregående års nivå. Andelen av gädda och abborre sjönk en aning från föregående år. Fiskarna i Larsmo fiskelag stod för över hälften (63 %), fiskarna från Eugmo ca 17 %, fiskarna

36 34 från Kronoby 8 %, fiskarna från Lepplax Norrby 5 %, fiskarna från Kållby Edsevö 4 %, fiskarna från Öja 2 % och fiskarna från Pirilö Vestersundsby fisakrgille under en procent av den totala fångsten 216. Fisket utfördes främst med nät, katsar, kastspön och mete. Även gäddsaxar och lakryssja användes i någon mån (tabell 6). Tabell 5. Fångstdata fiskelagsvis i Larsmo Öjasjön år 216 (Wistbacka 217). Fångst/ Saalis (kg) Kalalaji Kronoby/ Lepplax Pirilö* Kållby Vestersundsby Larsmo/ Eugmo Öja Totalt/ Fiskart Kruunupyy Norrby Edsevö fiskargille** Luoto Yhteensä Sik/ Siika Gädda/ Hauki Abborre/ Ahven Öring/ Taimen Lake/ Made Gös/ Kuha Siklöja/ Muikku Braxen/ Lahna Mört/ Särki Id/ Säyne Nors/ Kuore Övrigt/ Muut Totalt/ Yhteensä * Uppgifter från år 215/ Tiedot vuodelta 215 ** Uppgifter från år 212/ Tiedot vuodelta 212 Tabell 6. Använda fångstredskap i Larsmo Öjasjön fiskelagsvis år 216 (Wistbacka 217). Antal/ Kappaletta Kronoby/ Lepplax Pirilö* Kållby Vestersundsby Larsmo/ Eugmo Öja Fångstredskap/ Pyydys Kruunupyy Norrby Edsevö fiskargille** Luoto verkko/ Nätt: < 35 mm maskstorlek/silmäkoko mm maskstorlek/silmäkoko > 55 mm maskstorlek/silmäkoko x 6 x 1 x x Siklöje.skötar/ Muikkuverkko x Lakryssjor/ Maderysä x 27 x Gäddsaxar/ Haukisakset 5 x x Lakkrokar/ Madekoukku Katsor/ Katiska x 1 x x x x x Kastspön/ Heittovapa x 5 x x x x x x Metspö/ Onki x 2 x x x x x x + = ja, men inga uppgifter om antal/ on, mutta ei tietoa lukumäärästä * Uppgifter från år 215/ Tiedot vuodelta 215 ** Uppgifter från år 212/ Tiedot vuodelta 212 Information om fiskfångsten i Larsmo Öjasjön har samlats in från 1998, då den totala fångstmängden var drygt 2 kilogram (figur 51). Fångstmängderna ökade ända till början av 2 talet och var som störst (ca 3 kg) år 22. Därefter har den totala fångstmängden sjunkit stadigt ända fram till år 25. Fiskfångsterna från Larsmosjön var exceptionellt stora år 26. Enligt fiskeområdets disponent Birthe Wistbacka (e post ) berodde den stora fångsten på surchocken under hösten 26 och reaktionerna från denna på både fisk och fiskare. I slutet på året intensifierades fisket betydligt från det normala, vilket även syns i fångsten 26, som uppgick till 45 6 kg. Efter Larsmo Öjasjöns surhetsproblem minskade sjönk fångstmängden betydligt och den totala fångstmängden år 27 var endast cirka hälften av fångstmängden år 22. Den totala fångsten 216 var ungefär på det föregående årets nivå. Fångsten av braxen i Larsmo Öjasjön har ökat sedan år 213, vilket beror indirekt på vårdfiskeprojektet i havsområdet utanför Jakobstad. År 216 utfördes inte vårdfiske i havsområdet. Foderköken i närregionen har i samband med projektet tagit emot även braxen, id och mört vilket har ökat fiskarnas intresse för fångst av dessa arter även på sjösidan (Wistbacka 216).

37 35 kg 5 Kalansaalis/ Fiskfångst Muut Säyne Särki Lahna Kuha Made Ahven Hauki Vuosi/ År Figur 51. Fiskfångsten i Larsmo Öjasjön under åren (Wistbacka ). Den risk Larsmosjöns vattenkvalitet förorsakar fisken beror främst på den periodvisa surheten, som hör samman med skadlig och toxisk inverkan av aluminium och järn. I sjöns djuphöljor sjunker årligen phvärdet till under 6,. Surhetschocker som sprider sig över hela sjön beror på exceptionella väderförhållanden och uppskattas återkomma ungefär vart tionde år. Problemen med försurningen förekommer mera i djuphöljorna i sjöns norra del (Kalvholmsfjärden) än i sjöns södra delar. Vattnets surhet beror på de sura sulfatjordarna i tillrinningsområdet och det sura vatten som rinner därifrån. Dessa innehåller även rikligt med upplösta metaller, speciellt järn och aluminium. Som en följd av uppdämningen av sjön kan inte det sura vattnet direkt blandas med det bättre buffrade havsvattnet (Kalliolinna m.fl. 21). 6.2 Granskning av fiskledernas funktionsförutsättningar I utredningarna för om hur Larsmo Öjasjöns fiskleder fungerar (provfisken, t.ex. Kantojärvi 29 och Keränen 211) har konstaterats, att både Gertruds och Bågast fiskleder fungerar. Fiskarna kan röra sig både till sjön och därifrån när fiskledernas luckor är öppna och när vattennivåskillnaden mellan sjön och havet inte är för stor. Med tanke på fiskarnas vandring borde man ha som mål att fisklederna i regel skulle vara öppna. Med tanke på fiskarnas vandring är de viktigaste öppethållningstiderna följande: vårlekande arter , siken och lake (Larsmo Öjasjöns regleringsbolag 212). Att fisklederna hålls öppna under sommaren förbättrar förflyttningsmöjligheter från sjön ut till havet och tvärtom. För att uppnå Larsmo Öjasjöns ursprungliga användningsändamål (vattenförsörjningen) och det nuvarande regleringstillståndet måste fisklederna ändå stängas vid följande situationer: Högt havsvattenstånd Larsmo Öjasjön skall regleras så, att man förhindrar att havsvatten tränger in i Larsmo Öjasjön. Därför stängs fisklederna när havsvattennivån stiger i närheten (i praktiken cirka 2 cm) av sjöns vattennivå. Sjöns vattennivå sjunker under + 1 cm nivån: Enligt tillståndet (LSY ) för Bågast fiskled i Öjasjön, skall det via fiskleden avtappas vatten alltid då, när Öjasjöns vattenstånd är 1 cm eller högre och havsvattennivån är lägre än Öjasjöns vattennivå med förutsättningen att detta inte försvårar regleringen av Larsmo

38 36 Öjasjön enligt tillstånden ikraft och inte heller vattentagen enligt de tillstånd beviljade före detta beslut. I praktiken har Bågast fiskled alltid stängts när sjöns vattennivå har sjunkit under + 1 cm. Enligt tillståndsbestämmelse 1b i regleringsbeslutet (LSY ) som beviljats åt Larsmo Öjasjöns regleringsbolag, har det gällande användandet av fisklederna under torra perioder fastställts följande när vattennivån är under + 1 cm: Om det för att försäkra fiskarnas vandring, är nödvändigt att hålla fisklederna öppna, kan fisklederna hållas öppna ända tills vattenhöjden vid Storströmmens pegel faller under + 5 cm. När vattennivån faller under + 5 cm, kan fisklederna hållas öppna i en eller flera avsnitt per vecka högst 32 h. Alla fiskleder skall dock stängas, när vattennivån vid Storströmmens pegel faller under 1 cm. Dålig vattenkvalitet Kvaliteten på det råvatten som kommer till Öjasjöns regleringsbolags vattenverk i Karleby har försämrats betydligt sedan år 29, vilket har bedömts att bero på de ökade avtappningarna via Bågast fiskled och till följd av dem den förändrade vattenbalansen i Öjasjön. Vattentaget har försvårats på grund av den försämrade vattenkvaliteten på vattnet som kommer till vattenverket, och som följd av detta har fiskleden stängts. Stängningen av fiskleden har förändrat strömningen i sjön och på så vis har man minskat tillträdet av vatten med dålig kvalitet från Kronoby å till vattenverket. Granskning av perioderna när Bågast, Storströmmens och Gertruds fiskleder varit stängda och orsakerna år 216 Under 216 var man tvungen att stänga fisklederna närmast beroende på högt havsvattenstånd (figur 52). Tidvis steg havsvattenståndet synnerligen snabbt. På grund av de rikliga regnen sjönk sjöns vattenstånd under sommaren inte under +1 cm och fisklederna kunde därför hållas öppna nästan hela sommaren. Pinnankorkeus ja kalateiden juoksutukset 216 Vattenstånd och fiskledernas avtappningar 216 N 6 cm tavoitetaso/målnivå Meri Järvi Gertruds Storströmmen Bågast Q m 3 /s Päivä/ Dag Figur 52. Vattennivå i Larsmosjön (Storströmmen), havsvattenstånd samt öppettider av Gertruds, Storströmmens och Bågast fiskleder under året 216. Därtill visas målnivån för Larsmosjöns vattennivå. Gertruds fiskled var stängd år 216 under sammanlagt 37 dagar, vilket är 2 dagar färre än föregående år. I januari var fiskvägen stängd nästan hela månaden, vilket kunde försvåra lakens vandring under början av året. Från början av februari var fiskleden, med undantag av två dagar i augusti, öppen fram till slutet av december då fiskleden stängdes totalt tio dagar på grund av högt havsvattenstånd. Under den tid som är viktig för lakens vandring var fiskvägen stängd 35 dagar.

39 37 Storströmmens fiskled var år 216 stängd under sammanlagt 4 dagar alltså betydligt mer än föregående år. Fiskleden var stängd i januari totalt 16 dagar i perioder omfattande flera dagar och i februari totalt 9 dagar, vilket kunde vara till hinder för lakens vandring. Till följd av fiskleden var stängd i kortare perioder torde skadan endast ha varit tillfällig. I augusti september var Storströmmens fiskväg stängd totalt sex dagar. Under lakens vandring i december var vägen stängd i 2 3 dagars perioder totalt åtta dagar också på grund av högt havsvattenstånd. Bågast fiskled var år 216 stängd endast under nio dagar eller liksom de två föregående åren betydligt mindre än de tidgare åren. Fiskleden stängdes i januari och november på grund av underhållsarbeten. Stängningen av fiskleden störde temporärt endast lakens vandring under två dagar i januari och under sex dagar i november. Numera sköts fiskportarna vid Bågast helt automatiskt och fiskvägen behöver inte stängas av andra orsaker än underhållsarbeten (Passoja 215). Tabell 7. Tidpunkt då Gertruds, Storströmmens och Bågast fiskleder varit stängda år 216 samt orsaker. Ajankohta Gertruds Storströmmen Bågast pvm kiinni (d) syy pvm kiinni (d) syy pvm kiinni (d) syy Tammikuu korkea merivesi korkea merivesi huoltokatkos korkea merivesi korkea merivesi korkea merivesi korkea merivesi korkea merivesi korkea merivesi korkea merivesi korkea merivesi Helmikuu korkea merivesi korkea merivesi korkea merivesi Maaliskuu Huhtikuu Toukokuu Kesäkuu Heinäkuu Elokuu korkea merivesi korkea merivesi Syyskuu korkea merivesi Lokakuu Marraskuu huoltokatkos Joulukuu korkea merivesi korkea merivesi korkea merivesi korkea merivesi Yhteensä Under tid med lågt vattenstånd strävar man numera att hålla fiskvägarna öppna mera än tidigare och förbättra fiskens vandringsmöjligheter genom att tillämpa avtappningsregeln för torr tid i tillståndsbestämmelse 1b i tillståndet Larsmo Öjansjöns regleringsbolag (Södra Österbottens NTM central 214). När vattenståndet i havet är högt finns däremot inga åtgärder att vidtas. När vattenståndet i havet är högt under sådana tider som är viktiga för fiskens vandring skulle det vara bra att fiskvägarna inte stängdes för långa sammanhängande tider utan luckorna kunde öppnas för korta perioder när förhållandena så medger. Denna praxis tillämpades delvis redan VEGETATIONSKARTERINGAR Utredning av strandvegetationen Hur höjningen av vattenståndet inverkat på strandvegetationen har utretts enligt kontrollprogrammet år 215 vid tre observationsplatser: i Larsmosjön vid Sandgrundet och Lilla Kalvholmen och i Öjasjön vid

40 38 Svartvattugrundet. Undersökningen gjordes med samma metoder som använts under tidigare år (1998, 1999, 2, 23 och 28). Vegetationen undersöktes på ett tio meter brett område från den nedre delen av strandskogen så långt ut som luftskottväxter förekom. Området indelades i 2x2 m stora rutor från vilka växtlighetens artsammansättning och täckningsgrad uppskattades (Nyman 216). Kartläggningen har visat att strandväxtligheten har förändrats långsamt på alla tre observationsplatserna. Förändringarna har varit tydligast på Sandgrundet där vassen (Phragmites australis) har försvunnit helt och hållet till följd av våg och iserosion. Den tidigare vassbevuxna strandängen har förändrats till en vegetationslös sand och stenbotten. Grönvidet (Salix phylicifolia) har minskat på alla platserna men speciellt på Sandgrundet. Till följd av den stabila vattennivån kan strandskogens växtlighet breda ut sig ända fram till vattenlinjen och den egentliga strandvegetationen begränsas till ett smalt bälte längs vattenlinjen. Vid alla platserna har ett betydande antal nya arter uppträtt i stället för sådana som försvunnit. De flesta av de försvunna arterna är våtmarksväxter medan de flesta nya arter hör hemma på torrare mark. Dessa förändringar är sannolikt en följd av sjöns små vattenståndsvariationer. Förändringarna i strandvegetationen är långsamma och växtligheten har ännu inte fullt stabiliserats i förhållande till det nya vattenståndet. Karteringen av strandvegetation skulle vara bra att upprepa senast om tio år. Enligt kontrollprogrammet görs karteringen nästa gång 224 (Aaltonen 216). 7.2 Omfattande vegetationskartering En omfattade kartering av vattenvegetationen gjordes 215 enligt kontrollprogrammet. Enligt Finlands miljöcentrals anvisningar om metoder för biologisk uppföljning valdes 1 vattenvegetationslinjer enligt den s.k. huvudzonlinjemetoden. Fem av linjerna hade använt tidigare (1997) och fem av linjerna var nya. Två linjer för vattenmossa i den tidigare undersökningen karterades med räfsa. Dessutom flygfotograferades undersökningsområdet. På basen av flygfotomaterialet avgränsades de tydligaste vegetationszonerna, vilka undersöktes noggrannare i fält varvid art och abundansdata registrerades delområdesvis. För bedömning av igenväxning användes också standlinjedata från Lantmäteriverkets terrängdatabas (215). Flygfotograferingen utfördes av Lentokuva Vallas Oy och kartläggningen samt rapporteringen utfördes av Ramboll Finland Oy (Viitasalo & Hertteli 216). Vattenvegetationen i Larsmo Öjasjön har förändrats efter den tidigare karteringen och artsammansättningen har förskjutits mot en något mera eutrof riktning. Vattenvegetationen domineras av strandväxter, luftskottsväxter och flytbladsväxter. Undervattensväxter påträffades endast i ringa grad på grunt vatten. Vid huvudzonlinjerna påträffades endast enstaka rosettväxter och endast på tämligen grunt vatten. Den ringa förekomsten av undervattensväxter och rosettväxter indikerar mörkt och humusrikt vatten (Viitasalo & Hertteli 216). Jämfört med resultaten från karteringen 1997 har luftskotts och flytbladsväxterna bibehållit sin ställning som den dominerande livsform men med minskade utbredning och täckning. Också undervattensväxterna har minskat något. Rosettväxterna har minskat trots att deras förekomst redan tidigare varit ringa. Förekomsten av friflytande växter har däremot ökat. Enligt observationerna vid huvudzon och mosslinjerna har förekomsten av vattenmossa minskat betydligt i Larsmo Öjasjön. Förändringarna från 1997 tyder på att vattnet blivit mörkare (ökad humushalt) varvid ljuset inte räcker till för bottenlevande fotosyntetiserande organismer. Beträffande minskining av vattenmossa har den redan 1997 observerade trenden fortsatt. Till denna utveckling bidrar förutom minskningen av ljuset också en liten höjning i vattnets ph värden (Mäntynen & Aaltonen 216; Viitasalo & Hertteli 216). Den igenvuxna arealen 215 var i Larsmosjön 14 km 2 och i Öjasjön 2,9 km 2 (totalt 16,8 km 2 ). Jämfört med karteringen 1997 har den igenvuxna arealen minskat betydligt. I Larsmojön var förändringen 29 % och i Öjasjön 22 % eller för hela området 28 %. Höjningen av vattennivån nar stoppat igenväxningen. Förändringens hållbarhet kan dock bedömas först vid nästa kartering eftersom det inte finns andra jämförbara data från de tjugo år förändringen pågått. Den öppna vattenytan har i huvudsak ökat tydligt men inom vissa delområden har förhållandena gynnat igenväxning och den fria vattenytan har minskat (Viitasalo & Hertteli 216).

41 39 8. FÅGELINVENTERINGEN 216 Larsmo Öjasjöns strand och sjöfåglar räknades 216 enligt linje och punkttaxeringsmetoden för sjöfåglar. Antalet par i fågelbeståndet och artantalet hade förblivit ungefär på samma nivå som vid inventeringen tio år tidigare, men stora kvalitativa förändringar hade inträffat i fågelbeståndet. Många halvdykare och dykänder samt vadarnas häckande bestånd håller på att minska med några undantag. Vadarna lider speciellt av livsmiljöernas (lågvuxna strandängar) försvinnande. Undantag är strandskata som håller på att öka. Förändringarna följer ganska långt de förändringar man kan iaktta i hela Finlands häckfågelfauna. Stora fåglar såsom sångsvan, grågås och trana tycks klara sig bra. Undantag är kanadagås som begränsas av jakttryck och dess bestånd i Larsmo Öjasjön har vänt nedåt (Hannila 215). Sjöns totala antal fågelpar var sommaren 216 totalt 796 par. Motsvarande siffror 1999 och 25 var 5719 par och 7711 par. Ökningen av det totala parantalet från åren 1999 till 25 berodde främst på ökning i beståndet av skrattmås. Skrattmåsen är sjöns dominerade fågelart och dess andel av de häckande paren var 62 % och 68 % under åren 25 och 216, medan den 1999 var endast 35 %. Skrattmåsarna finns koncentrerade till en stor koloni i södra delen av Larsmosjön medan häckningarna på andra ställen i sjön har minskat till följd av byggande, störning eller av att häckningsplatserna försvunnit (vågerosion vid häckningsgrynnorna i sjöns centrala delar, muddringar i vikarna). Skrattmåskolonierna tjänar som häckningsplats också för många andra fåglar eftersom skrattmåsarna försvarar sina bon aggressivt. Minskningen av skrattmåskolonierna kan försvaga sjöfåglarnas häckningsframgång i sjön (Hannila 216). Det rekommenderas att uppföljning av fågelbeståndet i Larsmo Öjasjön fortsätter eftersom förändringar i fågelfaunan har fortsatt (Hannila 216). 9. SAMMANFATTNING Larsmosjön och Öjasjön har avskilts från havet på 196 talet för att tjäna som sötvattenreservoarer för industrins vattenbehov i Jakobstad och Karleby. Regleringstillståndet och kontrollåliggandet innehas av Larsmo Öjasjöns regleringsbolag, som har bildats av kommunerna. Bolaget har en överenskommelse om skötseln av kontrollen tillsammans med UPM Kymmene och Öjasjöns regleringsbolag. Kontrollen år 216 var den sista enligt det nuvarande kotrollprogrammet ( Aaltonen 212). Båda sjöarnas vattenkvalitet liksom resultaten från bottenfauna och fiskerikontrollerna för år 216 behandlas i denna rapport. Det beräknade tillflödet till Larsmo Öjasjön från Esse å, Kronoby å, Purmo å och Kovjoki å år 216 var något mindre än under det föregående året. Även näringsbelastningen från sjön ut på havet var år 216 något mindre och koncentrerades till sommarmånaderna. Förändringen var större beträffande kväve än fosfor. Sjöns vattennivå förblev nästan hela året inom målnivån. Det förekom inga underskridningar av målnivån. Överskridningar av målnivån, sammanlagt under 22 dagar, berodde på höga havsvattenstånd samt rikliga tillflöden som inträffade samtidigt. Åarna som mynnar ut i Larsmo Öjasjön år 216 Vattnet i de åar som rinner in till Larsmo Öjasjön var sura, mörka till färgen samt mycket järnhaltiga och näringsrika. Åvattnens vattenkvalitet år 216 var nästan på samma nivå som föregående år. De genomsnittliga näringsämneshalterna var med undantag av Kronoby å något större än under det föregående året. De högsta genomsnittliga fosforhalterna fanns i Kovjoki å och i Kronoby å. Av alla åar som rinner ut till Larsmo Öjasjön var Kovjoki ås vatten även det grumligaste, mörkaste och mest järnhaltiga. Purmo ås och Kronoby ås genomsnittliga vattenkvalitet var likartade. Den bästa vattenkvaliteten hade Esse å liksom tidigare år.

42 4 Vattenkvaliteten i Larsmosjön år 216 I mars 216 rådde temperaturskiktning i Larsmosjöns djuphöljor. Larsmosjöns vatten var surt eller lindrigt surt och buffertförmågan varierade mellan nöjaktig och god. Sjövattnet var mycket brunt och både den kemiska syreförbrukningen (COD Mn ) och färgvärdena var på alla provpunkter på en nivå typisk för humusvatten. Larsmosjöns syresituation var i mars ganska god och något bättre än under det föregående året. De områdesvisa variationerna i näringshalterna var likartade. Näringsämneshalterna i det bottennära vattnet var i regel större än i ytvattnet. Under perioden med öppet vatten var sjövattnet av tämligen jämn kvalitet i hela vattenpelaren och skillnaderna mellan olika områden var ganska små. De genomsnittliga ph värdena var på lindrigt sur nivå. Sjöns buffertförmåga var på basen av alkaliniteten i regel nöjaktig. Syreförhållandena var under perioden med öppet vatten god i ytvattnet och på grund av den svaga temperaturskiktningen hölls också syresituationen i det bottennära vattnet god. Larsmosjöns genomsnittliga färgvärden, kemiska syreförbrukning (COD Mn )samt järnhalter låg på en nivå som typisk för mycket humushaltiga vatten. På basen av den genomsnittliga fosforhalten från hela perioden med öppet vatten var Larsmosjöns vatten mycket eutroft. Enligt eutrofiklassificeringens tidsperiod (juli augusti) och med hjälp av medelvärden för halterna klorofyll a var Larsmosjöns vatten liksom tidigare år eutroft vid alla provpunkter. Som badvatten hade Larsmosjön en god hygienisk kvalitet år 216. Vattenkvaliteten i Öjasjön år 216 I Öjasjöns djuphöljor rådde temperaturskiktning i mars 216 och vattnet var liksom föregående år brunt, järn och humushaltigt och ganska surt. Buffertförmågan var i regel god. Syresituationen var bättre än under föregående år. Näringshalterna var ställvis högre än i Larsmosjön. Under perioden med öppet vatten år 216 var Öjasjöns vatten av mycket jämn kvalitet i hela vattenpelaren. I genomsnitt var sjövattnet en aning surt och hade en nöjaktig buffertförmåga. Syresituationen i Öjasjön var ganska god. De genomsnittliga järnhalterna, färgvärdena samt den kemiska syreförbrukningen (COD Mn ) var höga och på mycket humusrika vattens nivå. De områdesvisa variationerna var stora, men det fanns inga skillnader i halterna mellan ytvattnet och det bottennära vattnet. Näringshalterna var högre än föregående år, de områdesvisa variationerna var likartade med färgvärdena, kemiska syreförbrukningen och järnhalterna. På basen av de genomsnittliga fosforhalterna var Öjasjön mycket eutrof vid alla punkter. Enligt eutrofiklassificeringens tidsperiod (juli augusti) och med användning av medelvärdet för halterna klorofyll a var Öjasjöns vatten på måttligt eutrof nivå i Träskminneviken (Ö5) och i övrigt på eutrof nivå. Som badvatten hade Larsmosjön en god hygienisk kvalitet år 216. Utveckling av vattenkvaliteten i Larsmo Öjasjön Både Larsmosjöns och Öjasjöns vattenkvalitet har under de senaste 6 8 åren märkbart försvagats. Vattnets humushalt (COD Mn ) har ökat och färgtal samt närings och järnhalter har stigit. Trenden förefaller att ha fortsatt också under 216. Samtidigt har skillnaderna mellan olika delområden av Larsmosjön minskat. I Öjasjön har Bredvikens klorofyllhalter i regel varit mindre än i Bysundet men skillnaderna mellan Öjasjöns delområden har jämnats ut i och med att ämneshalterna i Bredviken har ökat. Syresituationen under vintern har försämrats från 28 framåt i bägge djuphålorna i Öjasjön. Syresituationen i Larsmosjön, Kalvholmsfjärden har varierat mellan nöjaktig och dålig. I de övriga djupare delarna av Larsmosjön har syresituationen förblivit stabil och syrets mättnadsgrad har närmast varit på nöjaktig nivå. Surheten förefaller att ha minskat i bägge sjöarna eftersom från de sura sulfatmarkerna i avrinningsområdet inte kommit sura lakvatten. Larsmo Öjasjöns bottenfauna år 216 (Nyman 217) Bottenfaunaprov togs från Gloskärsfjärden i Larsmosjön samt från Bredviken och Bysundet i Öjasjön. År 216 var variationerna i bottenfaunans artantal på de olika provpunkterna 14 15, eller i samma storleksklass som föregående år.

43 41 Vid Larsmosjöns provpunkt (L11) var individantalet och biomassan på samma nivå som föregående år. Biomassan var lägre på grund av mindre mängd Chironomus larver. Vid Bredvikens provpunkt i Öjasjön (Ö4) var det totala individantalet på samma nivå som föregående år, biomassan hade ökat från år 213. Även på Bysundets provpunkt (Ö5) i Öjasjön hade individantalet och särskilt biomassan ökat sedan år 29. Under 216 bröts trenden i Bysundet i viss mån eftersom det fanns färre larver av tofsmyggor (Chaoborus). Larsmo Öjasjöns fiskerikontroll år 216 År 216 fiskade sammanlagt 337 personer i Larsmo Öjasjön, varav 13 var yrkesfiskare eller hade fisket som binäring. På basen av den insamlade informationen från fiskeområdet var den totala fångsten nästan lika stor som föregående år, sammanlagt kg. Av den totala fångsten bestod 49 % av braxen, 19 % av gädda, 13 % av gös, 9 % av abborre och 4 % av lake. Andelen av braxen ökade en aning från föregående år. Andelen av gädda och abborre minskade däremot en aning från föregående år. Fångstredskapen var främst nät, katsar, kastspön och metspön men också gäddsaxar och lakryssjor användes i någon mån. År 216 kunde fisklederna liksom föregående år vara öppna nästan hela sommaren. Man var dock tvungen att stänga fisklederna på grund av högt havsvattenstånd under tidpunkter som är viktig för lakens vandring. Växtlighetskarteringar 215 Enligt karteringen av strandväxtligheten på tre platser har den långsamma förändringen av strandväxtligheten fortsatt i Larsmo Öjasjön. Träd och buskvegetationen når fram till vattenlinjen och den egentliga strandväxtligheten begränsas till ett smalt band längs vattenlinjen. Våtmarksarterna har minskat tydligt och i stället har växter anpassade till torrare mark brett ut sig. Förändringarna i artsammansättningen beror sannolikt på den ringa variationen i vattenståndet. Enligt den omfattande karteringen av vattenväxtligheten i Larsmo Öjasjön har vattenväxtligheten efter den föregående karteringen (år 1997) förändrats i en något mera eutrof riktning. Igenväxningen har minskat betydligt. Den öppna vattenytan har huvudsakligen ökat i Larsmo Öjasjön. I några delområden har utvecklingen dock gått mot förhållanden som gynnar igenväxning eller så har den fria vattenytan minskat. Fågelinventering 216 Antalet fågelpar och artantalet har enligt fågelinventeringen 216 förblivit ungefär på samma nivå som vid inventeringen tio år tidigare men stora kvalitativa förändringar har skett i fågelbeståndet. Många halvdykare och dykänder samt vadarnas häckande bestånd håller på att minska. Vadarna lider speciellt av att lågvuxna strandängar försvinner. Förändringarna följer ganska långt de förändringar man kan iaktta i hela Finlands häckfågelfauna. Totala antalet fågelpar ökade från 1999 främst beroende på att skrattmåsarna ökade. KÄLLOR Aaltonen, E K. 1992: Öjanjärven kuormitus ja vedenlaatu. Vaasan läänin vesiensuojeluyhdistys ry. Kokkolan ympäristölautakunnan julkaisuja 5/ s. Aaltonen, E K. 1998: Kontrollprogram angående nyregleringen av Larsmo Öjasjön. Österbottens vattenskyddsförening. 1 s + liitteet. Pietarsaari 1998 Aaltonen, E K. 212: Kontrollprogram angående nyregleringen av Larsmo Öjasjön (muokattu ). Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry. 1 s + liitteet. Pietarsaari 212.

44 42 Aaltonen, E K. 216: Kontrollprogram angående regleringen av Larsmo Öjasjön. Österbottens vattenskyddsförening. 1 s + liitteet. Pietarsaari 1998 Aroviita J, Hellsten S, Jyväsjärvi J, Järvenpää L, Järvinen M, Karjalainen S M, Kauppila P, Keto A, Kuoppala M, Man ni K, Mannio J, Mitikka S, Olin M, Perus J, Pilke A, Rask M, Riihimäki J, Ruuskanen A, Siimes K, Sutela T, Ve hanen T & Vuori K M 212: Ohje pintavesien ekologisen ja kemiallisen tilan luokitteluun vuosille päivitetyt arviointiperusteet ja niiden soveltaminen. Suomen ympäristökeskus, Ympäristöhallinnon ohjeita 7/ s. Bonde A., Haldin L., Koivisto A M., Mäenpää E., Mäensivu M., Pakkala J., Seppälä T., Storberg K E., Teppo A. ja Westberg V. 216: Luodon Öjanjärveen laskevien vesistöjen vesienhoidon toimenpideohjelma Etelä Pohjanmaan elinkeino, liikenne ja ympäristökeskus, Raportteja Brinkhurst, R.O Aquatic oligochaeta. Freshwater Biological Association, Scientific publication No. 22. Ekholm, M. 1993: Suomen vesistöalueet. Vesi ja ympäristöhallitus. Vesi ja ympäristö hallituksen julkaisuja sarja A. N:ro s. Helsinki Etelä Pohjanmaa ELY keskus 214: Lausunto Luodon ja Öjanjärven kalateiden käytöstä. Etelä Pohjanmaan ELYkeskus Dnro EPOELY/112/7./213. Hannila, J. 1999: Luodon Öjanjärven linnustolaskenta Keski Pohjanmaan lintutieteellinen yhdistys ry. 15 s + liitteet. Kokkola Hannila, J. 22: Luodon Öjanjärven linnusto Keski Pohjanmaan lintutieteellinen yhdistys ry. 24 s. Kokkola 22. Hannila, J. 26: Luodon Öjanjärven linnusto 25. Keski Pohjanmaan lintutieteellinen yhdistys ry.23 s. + liite. Kokkola 26. Hannila, J. 216: Luodon Öjanjärven linnusto 216. Keski Pohjanmaan lintutieteellinen yhdistys ry. 47 s. Hertta 217: Kruunupyynjoen ja Ähtävänjoen virtaamat vuonna 216 (Lähde: SYKE; haettu ). Avoimet ympäristötietojärjestelmät palvelu. FI/Avoin_tieto/Ymparistotietojarjestelmat Ilmatieteen laitos/ Ilmastopalvelu 217: Kuukausittainen sadanta Kokkolan Hollihaassa ja kuukausittainen lämpötila Kruunupyyssä vuonna 216. (Sähköposti ) Kalliolinna, M. 1996: Luodon Öjanjärven vedenlaatu vuosina Vaasan läänin vesiensuojeluyhdistys ry. 54 s + liitteet. Pietarsaari Kalliolinna, M., Aaltonen, E K. ja Sillanpää, T. 21: Luodonjärven vedenlaadun muutokset Jaksojen ja välinen vertailu. Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry. 38 s. + liitteet. Pietarsaari 21. Kantojärvi, V. 29: Luodonjärven patoamisen merkitys kalaston liikehdintään Ekomac Oy. 5 s.+liitteet. Kemi 29. Kantojärvi, V. 214: Luodon Öjanjärven koekalastus 213. Ekomac Oy. 14 s.+ liitteet. Kemi 214. Keränen, J. 25: Storströmmenin kalatien kalastotarkkailu 25. Jaakko Pöyry Infra. PSV Maa ja Vesi. 5 s. + liitteet. Keränen, J. 29: Öjanjärven Kräkilän kalatien toimivuus keväällä 29. Pöyry Oy. 5 s. + liitteet. Keränen, J. 21: Öjanjärven Kräkilän kalatien toimivuus keväällä 21. Pöyry Oy. 6 s. + liitteet. Keränen, J. 211: Öjanjärven Kräkilän kalatien toimivuus Loppuraportti. Pöyry Oy. 11 s. + liitteet. Keränen, J. 214: Öjanjärven säännöstely yhtiö. Öjanjärven vedenottotunnelin kalataloudellinen tarkkailu vuonna 214. Pöyry Finland Oy s. + liitteet. Keränen, J. 215: Öjanjärven säännöstely yhtiö. Kräkilän kalatien kalataloudellinen tarkkailu vuonna 215. Pöyry Finland Oy s. + liitteet. Keränen, J. 216: Öjanjärven säännöstely yhtiö. Öjanjärven vedenottotunnelin kalataloudellinen tarkkailu vuonna 216. Pöyry Finland Oy s. + liitteet. Kokkolan kaupunki 217: Keski Pohjanmaan ympäristöterveydenhuolto, Kokkolan uimarantavesien laatu 216 [www dokumentti]. [haettu ] Saatavilla www muodossa: rannat/fi_fi/vanhat_tulokset/?u4.highlight=uimaranta Korhonen J. & Hyvärinen V. (toim.) 23: Hydrologinen vuosikirja Suomen ympäristö s. Korhonen J. & Haavanlammi E. (toim.) 212: Hydrologinen vuosikirja Suomen ympäristö 8/ s.

45 43 Lauri, H. 214: Luodon Öjanjärven virtaus ja vedenlaatumalli, YVA Oy. 33s. Espoo 214. Leiviskä, P. 1993: Palman ja Kräkilän juoksutusten lisäämisen vaikutus Öjanjärven vedenlaatuun vuonna 1991 VENLA mallilla simulaoituna. Moniste. Luodon Öjanjärven säännöstely yhtiö : Luodon Öjanjärven poikkeusjuoksutusten toimintasuunnitelma. Moniste. Pietarsaari 216. Merentutkimuslaitos/ Ilmatieteenlaitos : Sade ja lämpötilatilastoja vuosilta Mäntynen, H. ja Aaltonen, E. K. 216: Luodon Öjanjärven tarkkailutulokset vuonna 215. Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry. Pietarsaari 216. Nykänen, K. 214: Ympäristöpäällikkö Kai Nykänen, Boliden Kokkola, kirjallinen tiedonanto sähköpostitse (ppt esitys). Nyman, C. 2: Nyregleringens inverkan på strandvegetationen i Larsmo Öjansjön åren s + bilagor. Nyman, C. 23: Nyregleringens inverkan på strandvegetationen i Larsmo Öjasjön år 23. Nyman, C. 28: Nyregleringens inverkan på stransvegetationen i Larsm Öjasjön år s + bilagor. Jakobstad 28. Nyman, C. 212: Öjanjärven veden laatuun vaikuttavien tekijöiden selvitys ja haittojen vähentämistoimenpiteet. Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry. 23 s. + liitteet. Pietarsaari 212. Nyman, C. 216: Nyregleringens inverkan på strandvegetationen i Larsmo Öjasjön år s + bilagor. Jakobstad 216. Nyman, C. 217: Luodonjärven ja Öjanjärven pohjaeläintarkkailu vuonna s. + liitteet. Pietarsaari 217. Palko, J., Räsänen, M. ja Alasaarela, E. 1987: Luodon Öjanjärven valuma alueen maa perän ja vesistön happamuuskartoitus. Vesi ja ympäristöhallituksen julkaisuja. N:ro 11. ss Passoja, P Henkilökohtainen tiedonanto, sähköposti Pietarsaaren kaupunki 217. Sosiaali ja terveysvirasto: Uimavesivalvonta kesällä 216 [www dokumentti]. [haettu ]. Saatavilla www muodossa: Pöyry Finland Oy 212: Öjanjärven vedenottotunnelin kalataloudellinen tarkkailuohjelma Rantala, A Öjanjärven vesitase vuonna 199. Kokkolan vesi ja ympäristöpiiri. Moniste 3 s. Storbacka, N. 1994: Öjanjärven järvisyyhy. Järvisyyhyä aiheuttavan cercariatoukan ja keuhkokotiloiden esiintyminen Öjanjärvellä vuosina Käsikirjoitus Tana, J. ja Langi, A. 1987: Fiskeriundersökning av Larsmosjön år Oy Keskuslaboratorio. Z s. Espoo Tikkanen, H. 21: Luodon Öjanjärven koekalastus 29. Ramboll. 13 s. + liitteet. Kokkola 21. Vesihallitus 1984: Pohjanmaan etelä, keski ja pohjoisosan vesien käytön kokonais suunnitelmat. Vesihallituksen julkaisuja. No s. Helsinki Viitasalo M. ja Hertteli P. 216: Luodon Öjanjärven vesikasvikartoitus 215. Ramboll Finland Oy, s. + liitteet. Vuori K M, Mitikka S & Vuoristo H 29: Pintavesien ekologisen tilan luokittelu. Ympäristöhallinnon ohjeita 3/ 29. Suomen ympäristökeskus. Helsinki 29. Vääränen, P. 1997: Luodon Öjanjärven vesikasvikartoitus UPM Kymmene Pietarsaari & Outokumpu Zinc Kokkola. Pohjanmaan tutkimuspalvelu Oy s. + liitteet. Wistbacka, B. 1998: Utredning av fiskvandringen i Gertruds och Reips fiskleder år Norra svenska fiskeområdet. 2 s. Larsmo Wistbacka, B : Norra svenska fiskeområdetin keräämät saalis ja pyydystiedot vuosilta Luoto Wistbacka, B. 24: Provfiske i Gertruds och Reips fiskleder 23 och 24. Norra svenska fiskeområdet. Larsmo 24. Wistbacka, B Fiskeriundersökning i Larsmo Öjasjön 212. Norra svenska fiskeområdet 3s.+liitteet Larsmo 213. Wistbacka, B Henkilökohtainen tiedonanto, sähköposti

46 BILAGOR 1 Kontrollpunkterna i Larsmo Öjasjöns vattenkvalitetskontroll. 2 Den månatliga medelvattenföringen till Larsmosjön via åarna år Avtappningarna från Larsmosjön till havet år Analysresultat från Larsmo Öjasjön år 216 ( ). 5 UPM Kymmene Oyj:s råvattenresultat från Larsmosjön år 216 ( ). 6 Kokkolan teollisuusvesi Oy:s råvattenresultat från Öjasjön år 216 ( ). 7 Jakobstads vattens råvattenresultat från Esse å (Åminne) år 216 ( ). I blanketterna är kolumnerna N = NO 3 N, + NH 4 N ja P = PO 4 P. 8 Ämnesflödet från åarna till Larsmosjön och från Larsmosjön år Badvattenresultat från Larsmosjön och Öjasjön från år 216 (Sosiaali ja terveysvirasto, Pietarsaaren kaupunki ja Keski Pohjanmaan ympäristöterveydenhuolto). 1 Larsmo Öjasjöns bottenfauna år 216 (Nyman 217). 11 Använda metoder år 216: NabLabs Oy.

47 LIITE/BILAGA 1 Luodon-Öjanjärven vedenlaadun tarkkailun havaintopisteet 216 Näytepiste tunnus kok.syv (m) koordinaatit (KKJ) Luodonjärveen laskevat joet Kovjoki/Bockholmskanalen L 1 2, Luodonjärveen laskevat joet Purmonjoki L 2 3, Luodonjärveen laskevat joet Ähtävänjoki L 3 3, Luodonjärveen laskevat joet Kruunupyynjoki L 4 3, Luodonjärvi Gertruds L 5 7, Luodonjärvi Lammassaaren salmi L 6A 2, Luodonjärvi Kalvholmsfjärden Korsskäret L 9 1, Luodonjärvi Mörtgrundet L 1 4, Luodonjärvi Gloskärsfjärden/Admiral L 11 3, Öjanjärvi Jouxfjärden Ö 1 1, Öjanjärvi Boholmenin kanava Ö 2 1, Öjanjärvi Laajalahti, eteläinen Ö 3 1, Öjanjärvi Laajalahti, pohjoinen Ö 4 6, Öjanjärvi Bysundetin salmi Ö 5 7, Öjanjärvi Träskminnsviken Ö 6 3, Öjanjärvi Luodonjärveen johtava kanava Ö 7 2, Öjanjärvi Sundbäcken, pumppausasema S 1,

48 LIITE/BILAGA 2 Luodonjärveen laskevien jokien kuukausikeskivirtaamat (m 3 /s) vuonna 216. Den månatliga medelvattenföringen (m 3 /s) till Larsmosjön via åarna år 216. Purmonjoen ja Kovjoen virtaamat laskettu Kruunupyynjoen virtaamista/ Vattenföringen av Purmo å och Kovjoki å har man räknats från Kronoby ås vattenföring Kuukausi Ähtävänjoki/ Kruunupyynjoki Purmonjoki/ Kovjoki/ Månad Esse å Kronoby å Purmo å Kovjoki å 768, km 2 787,65 km 2 864,28 km 2 291,51 km 2 Yhteensä Sammanlagt Herrfors I 16,7 14,8 15,1 17,7 5,8 5,9 6,5 2,2 25,5 32,3 II 15,8 14,5 14,9 23,6 4,9 5,1 5,6 1,9 22,5 36,1 III 14,4 14,6 15,5 23,9 4,2 4,3 4,7 1,6 25,7 34,5 IV 17,9 17,6 18,9 29,1 18,7 19,2 21,1 7,1 69, 76,5 V 18,3 19,6 18,9 28, 11,4 11,6 12,8 4,3 67,9 56,7 VI 13,7 15,7 13,8 15, 8,1 8,3 9,1 3,1 32,8 35,4 VII 9,7 9,4 8,63 27,5 15, 15,4 16,9 5,7 24,7 65,5 VIII 9,4 7,7 8,13 23,7 12,1 12,4 13,6 4,6 2,8 54,3 IX 13,4 11,3 1,5 16,3 3,7 3,8 4,2 1,4 2, 25,7 X 15,3 14, 13,9 14,8 3,9 4, 4,4 1,5 3,6 24,8 XI 16,5 16,9 15,8 17,7 7,7 7,9 8,6 2,9 4,7 37,1 XII 17, 17,5 16,8 18,5 6,13 6,3 6,9 2,3 4,6 34, Keskiarvo 14,9 14,4 14,2 21,3 8,5 8,7 9,5 3,2 35,1 42,7 Medeltal Pitkän jakson keskiarvot: 1 Hyvärinen & Korhonen 23; 2 Korhonen & Haavanlammi 212

49 LIITE/BILAGA 3 Luodonjärven juoksutukset/ Avtappningen av Larsmosjön 216. Kuukausi Hästgrundet Gertrud Kalatiet/ Yhteensä/ Fiskleden Totalt m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s m 3 /s I 27 19,8 25, 22,39 11,97 3,55 37,9 II 26 18,3 18,1 23,34 4,17 6,92 34,4 III 18 18, 2,5 15,77 9,68 1,3 35,5 Keskiarvo 23,7 18,7 21,2 2,5 8,6 6,8 35,9 IV 59 76,7 8,7 31,9 35,53 9,93 77,4 V 73 45, 46,5 19,97 16,77 1,29 47, VI 2 15,6 15,4 14,4 11,4 1,46 36,3 Keskiarvo 5,7 45,8 47,5 22,1 21,2 1,2 53,6 VII 11 7,4 9,5 25,23 2,58 9,29 55,1 VIII 17 1,1 12,5 26,1 21,3 8,7 55,2 IX 2 12,5 16, 4,7 7,17 9,43 21,3 Keskiarvo 16, 1, 12,6 18,7 16,3 8,9 43,9 X 3 21,6 24,9 5,87 5,42 1,84 22,1 XI 39 31,7 38,7 17,3 14,47 9,69 41,5 XII 35 27,9 43,5 14,68 12,3 6,67 33,4 Keskiarvo 34,7 27,1 35,7 12,6 1,6 9,1 32,3 Keskiarvo (12 kk)/ 31,3 25,4 29,3 18,5 14,2 8,8 41,4 Medeltal (12 mån)

50 Lisätiedot Taustatiedot: Säätidot: Arja Palomäki Hästgrundetin patoluukku auki, Gertrudin patoluukku kiinni ympäristöasiantuntija Pilvisyys 7/8 3/ Lämpötila +2 ast. C 3-7 ast. C arja.palomaki@nablabs.fi Jakelu: Tuulen nopeus 2-4 m/s 2-4 m/s Larsmo-Öjasjöns regleringsbolag UPM Pietarsaari Tuulen suunta N SW Miljövårdsmyndigheten i Larsmo Öjanjärven säännöstely-yhtiö Miljövårdsmyndigheten i Jakobstad Miljövårdsmyndigheten i Karleby Pohjanmaan ELY-keskus Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus Miljövårdsmyndigheten i Pedersöre Norra svenska fiskeområdet Miljövårdsmyndigheten i Kronoby Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1 LIITE/BILAGA 4.1 TUTKIMUSTODISTUS 216E Tarkkailu: Luodonjärven vesistötarkkailu Tarkkailukierros: Maaliskuu Tilaaja: Luodonjärven tarkkailun yhteistyöryhmä Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys [m] Kokonaissyvyys [m] Jään paksuus [m] Lumen paksuus [m] L1 Luodonjärvi (Bockholmskanalen) L ,35 2,3,36, KaK L2 Luodonjärvi (Purmonjoki) L ,5 2,3,35,12 KaK L3 Luodonjärvi (Ähtävänjoki) L ,7 3,2,4,3 KaK L4 Luodonjärvi (Kruunupyynjoki alaosa) L ,4 3,4,43,18 KaK L5 Luodonjärvi (Gertruds) L ,9 7,4,33,13 KaK L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A ,8 2,7,, KaK L9 Luodonjärvi (Kalvholmsfjärden) L ,9 9,5,41,14 KaK L1 Luodonjärvi (Mörtgrundet) L ,85 4,1,45,12 KaK L11 Luodonjärvi (Admiral) L ,8 3,5,48,15 KaK Ö1 Ojanjärvi (Jouxfjärden) Ö ,6 1,8,36,15 KaK Ö2 Ojanjärvi (Boholmskanalen) Ö ,5 1,6,, KaK Ö3 Ojanjärvi (Bredviken södra) Ö ,6 1,8,45,17 KaK Ö4 Ojanjärvi (Bredviken norra) Ö ,8 6,7,45,16 KaK Ö5 Ojanjärvi (Bysundet) Ö ,5 7,6,41,15 KaK Ö6 Ojanjärvi (Träskminnsviken) Ö ,7 3,7,43,14 KaK Ö7 Ojanjärvi (Larsmosjöns kanal) Ö ,6 2,3,, KaK Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Näytteenottaja

51 Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1 Luodonjärven vesistötarkkailu Maaliskuu UPM Kymmene Oyj, Pietarsaari 216E Kenttämittaus Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys [m] TC O2 liuk O2 kyll% Sameus Sähk.joht. Alkal. ph Väri CODMn Asidit. Kok.N Kok.P SO4 Al Fe Mn SFS-EN 25813: 1996 SFS-EN SFS-EN ISO 727:2 SFS-EN 27888: 1994 Sis. men. J- 16 (ph 4,5, 4,2) SFS 321: 1979 SFS-EN ISO 7887:212, komparaattori SFS 336: 1981 SFS 35: 1981 SFS-EN ISO :98 (modif.) Sis. men. J- 4 SFS-EN ISO 134:29 SFS-EN ISO 17294:5 modif. SFS-EN ISO 11885:9 modif. * * * * * * * * * * * * * * C mg/l % FTU ms/m mmol/l mg Pt/l mg/l mmol/l µg/l µg/l mg/l µg/l µg/l µg/l L1 1m ,1 11, ,5,24 6, , , L2 1m ,2 12, ,5,17 6, , , L3 1m , 12,7 87 2, 6,8,2 6,9 1 16, , L4 1m ,2 12,1 83 9,5 11,7,26 6, , , L5 1m ,5 11,2 77 1,8 9,2,17 6, , , L5 3m ,7 1,3 1,2 72 2,3 1,2,15 6, , , L5 5m ,4 2,4 7,5 55 3,3 11,5,17 6, , , L6A 1m ,6 11,6 8 3,6 8,5,21 6,7 14 2, , L9 1m ,6 11, 77 1,8 8,9,18 6, , , L9 5m ,7 2,1 8,7 63 3,1 1,9,15 6, , , L9 9,5m ,5 3,6 1,6 12 9,9 15,2,33 6, , , L1 1m ,2 11,9 81 1,8 7,3,21 6, , , L1 3,3m ,1 1,8 9, 65 2,3 9,8,19 6, , , L11 1m ,2 11,4 78 1,8 7,5,21 6, , , L11 3m ,5,6 11,1 77 2, 7,6,2 6, , , Ö1 1m ,1 1,9 75 7,5 11,3,24 6, , , Ö2 1m ,3 1,2 7 7,9 11,6,24 6, , , Ö3 1m ,3 8,4 58 7,1 12,,24 6, , , Ö4 1m ,5 7,6 53 4,2 13,5,18 6, , , Ö4 3m ,3 2,1 8,6 63 3,1 15,7,19 6,1 2 25, , Ö4 5 m ,7 3,2 4,7 35 5,5 18,,27 6,1 2 25, , Ö5 1m ,4 9,1 63 8,7 11,2,28 6, , , Ö5 4m ,8,9 8, 56 6,7 1,8,22 6, , , Ö5 6m ,6 2,7 2,4 18 5,9 14,4,3 6, , , Ö6 1m ,3 8, 55 5,5 1,4,23 6, , , Ö7 1m ,3 11,1 76 7,6 11,4,24 6, , , SFS-EN ISO :5 modif. LIITE/BILAGA 4.1

52 Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Lisätiedot Taustatiedot: Säätidot: Meriveden korkeus cm Lämpötila 7-1 ast.c 6-1 ast.c 6-8 ast.c Arja Palomäki Luodonjärven vedenkorkeus cm, cm Tuulen nopeus 1-6 m/s 2-6 m/s 2 m/s ympäristöasiantuntija Patoluukut: Tuulen suunta NW N SE ja Hästgrundetin toinen luukku auki, toinen kiinni Pilvisyys 7/8 1-2/8 3/ Gertrudin molemmat luukut kiinni Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1 LIITE/BILAGA 4.2 TUTKIMUSTODISTUS 216E Tarkkailu: Luodonjärven vesistötarkkailu Tarkkailukierros: Toukokuu Tilaaja: Luodonjärven tarkkailun yhteistyöryhmä Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys [m] Kokonaissyvyys [m] Jään paksuus [m] Lumen paksuus [m] L1 Luodonjärvi (Bockholmskanalen) L ,5 2,5 KiKa L2 Luodonjärvi (Purmonjoki) L ,5 3,4 KiKa L3 Luodonjärvi (Ähtävänjoki) L ,8 3,1 KiKa L4 Luodonjärvi (Kruunupyynjoki alaosa) L ,5 3, KiKa L5 Luodonjärvi (Gertruds) L ,1 7,2 KiKa L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A ,9 2,7 KiKa L9 Luodonjärvi (Kalvholmsfjärden) L ,1 1,2 KiKa L1 Luodonjärvi (Mörtgrundet) L ,2 4,1 KiKa L11 Luodonjärvi (Admiral) L ,2 3,5 KiKa Ö1 Ojanjärvi (Jouxfjärden) Ö ,5 1,7 KiKa Ö2 Ojanjärvi (Boholmskanalen) Ö ,5 1,7 KiKa Ö3 Ojanjärvi (Bredviken södra) Ö ,1 1,7 KiKa Ö4 Ojanjärvi (Bredviken norra) Ö ,2 6,7 KiKa Ö5 Ojanjärvi (Bysundet) Ö ,1 7,6 KiKa Ö6 Ojanjärvi (Träskminnsviken) Ö ,2 3,7 KiKa Ö7 Ojanjärvi (Larsmosjöns kanal) Ö ,5 1,9 KiKa S1 Sundbäckenin pumppaamo S ,6,6 KiKa Näytteenottaja Jakelu: Larsmo-Öjasjöns regleringsbolag UPM Pietarsaari Miljövårdsmyndigheten i Larsmo Öjanjärven säännöstely-yhtiö Miljövårdsmyndigheten i Jakobstad Miljövårdsmyndigheten i Karleby Pohjanmaan ELY-keskus Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus Miljövårdsmyndigheten i Pedersöre Norra svenska fiskeområdet Miljövårdsmyndigheten i Kronoby Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry

53 Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1 LIITE/BILAGA E Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys [m] Luodonjärven vesistötarkkailu Toukokuu Luodonjärven tarkkailun yhteistyöryhmä TC O2 liuk O2 kyll% Sameus Sähk.joht. Alkal. ph Väri CODMn Klorofylli-a E.coli Enterokokit Kenttäm ittaus SFS-EN 25813: 1996 SFS-EN SFS-EN ISO 727: 2 SFS-EN 27888: 1994 Sis. men. J- 16 (ph 4,5, 4,2) SFS 321: 1979 SFS-EN ISO 7887:212, komparaattori SFS 336: 1981 SFS 5772:1993 ISO SFS-EN ISO :2 Asidit. Kok.N NH4-N NO2+3-N Kok.P PO4-P SO4 Al Fe Mn SFS 35: 1981 SFS-EN ISO :98 (modif.) Sis. men. J- 46 Sis. men. J-42 Sis. Sis. men. J- men. J * * * * * * * * * * * * * * * * * * * C mg/l % FTU ms/m mmol/l mg Pt/l mg/l µg/l mpn/ pmy/1 mmol/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l µg/l µg/l 1ml ml L1 1m , 1,9 7, ,7,12** 6,** , , L1--2m , L2 1m , 11,3 9, 82 8, 8,9,82 6, , , L2-2m ,2 L3 1m , 12,2 9,8 91 3,7 6,2,19 6, , , L3-2m ,7 L4 1m , 11,8 9, 83 7,4 7,4,1 6, , , L4-2m ,3 L5 1m , 12,3 9,8 91 2,1 7,2,13 6,6 16 2, , L5 3m ,6 12,1 9,3 86 2,4 7,2,13 6,6 13 2, , L5 5m ,2 11,2 9,1 83 3,1 7,2,12 6,6 18 2, , L5-2m ,7 L6A 1m , 12,3 8,7 81 5,7 8,3,12 6, , , L6A -2m ,3 L9 1m , 12,7 9,4 89 2,3 7,2,13 6,6 16 2, , L9 5m ,1 12,6 9,4 88 2,3 7,2,13 6, , , L9 9,5m ,2 11,2 8,8 8 3,2 7,3,14 6, , , L9-2m ,3 L1 1m , 12,5 9,4 88 2,4 7,3,13 6,7 16 2, , L1 3,3m ,1 12,6 9,7 91 2,3 7,3,14 6, , , L1-2m , L11 1m , 12,3 9,3 87 2,9 7,5,12 6, , , L11 3m ,5 12,3 9,2 86 2,5 7,5,12 6, , , L11-2m ,5 Ö1 1m , 13,2 8,4 8 5,7 7,3,1 6, , , Ö1-2m ,1 Ö2 1m , 14,7 7,4 73 6,6 9,1,11 6, , , Ö2-2m ,4 Ö3 1m , 12,7 9,3 88 3,4 12,3,18 6,9 2 17, , Ö3-2m ,9 Ö4 1m , 12,4 9,5 89 2,8 12,4,19 6, , , Ö4 3m ,3 12,4 9,5 89 2,9 12,4,19 6, , , Ö4 5 m ,7 12,3 9,5 89 2,7 12,4,19 6, , , Ö4-2m ,3 Ö5 1m , 13,7 9,1 87 3,7 8,6,13 6, , , Ö5 4m ,8 12,5 8,6 81 3,7 8,7,13 6, , , Ö5 6m ,6 7,3 7,8 65 5,3 9,2,17 6, , , Ö5-2m ,4 Ö6 1m , 13,5 9,4 9 2,6 11,2,19 6, , , Ö6-2m ,8 Ö7 1m , 12,9 8,5 8 7,5 7,3,1 6, , , Ö7-2m ,5 S ,3 9, 3,9 55,6 <,1 4,7, **Analyysin viiveaika ylittynyt. Tulokseen liittyy normaalia suurempi epävarmuus. Näyte uusittu ma. SFS-EN ISO 134: 29 SFS-EN ISO 17294:5 modif. SFS-EN ISO 11885:9 modif. SFS-EN ISO :5 modif.

54 Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Lisätiedot Taustatiedot: Säätidot: Luodonjärven vedenkorkeus cm Lämpötila ast.c ast.c Arja Palomäki Patoluukut: Tuulen nopeus 2-3 m/s 3 m/s ympäristöasiantuntija ja Hästgrundetin ja Gertrudin patoluukut kiinni Tuulen suunta NW SW Pilvisyys 2-5/8 6/8 Jakelu: Larsmo-Öjasjöns regleringsbolag UPM Pietarsaari Miljövårdsmyndigheten i Larsmo Öjanjärven säännöstely-yhtiö Miljövårdsmyndigheten i Jakobstad Miljövårdsmyndigheten i Karleby Pohjanmaan ELY-keskus Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus Miljövårdsmyndigheten i Pedersöre Norra svenska fiskeområdet Miljövårdsmyndigheten i Kronoby Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1 LIITE/BILAGA 4.3 TUTKIMUSTODISTUS 216E Tarkkailu: Luodonjärven vesistötarkkailu Tarkkailukierros: Kesäkuu Tilaaja: Luodonjärven tarkkailun yhteistyöryhmä Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys [m] Kokonaissyvyys [m] Jään paksuus [m] Lumen paksuus [m] L1 Luodonjärvi (Bockholmskanalen) L ,5 3,,, KaK L2 Luodonjärvi (Purmonjoki) L ,55 4,,, KaK L3 Luodonjärvi (Ähtävänjoki) L , 3,3,, KaK L4 Luodonjärvi (Kruunupyynjoki alaosa) L ,5 3,4,, KaK L5 Luodonjärvi (Gertruds) L , 7,1,, KaK L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A ,7 2,7,, KaK L9 Luodonjärvi (Kalvholmsfjärden) L , 1,6,, KaK L1 Luodonjärvi (Mörtgrundet) L ,8 4,1,, KaK L11 Luodonjärvi (Admiral) L ,8 3,4,, KaK Ö1 Ojanjärvi (Jouxfjärden) Ö ,6 1,6,, KaK Ö2 Ojanjärvi (Boholmskanalen) Ö ,6 1,7,, KaK Ö3 Ojanjärvi (Bredviken södra) Ö ,7 1,6,, KaK Ö4 Ojanjärvi (Bredviken norra) Ö ,1 6,7,, KaK Ö5 Ojanjärvi (Bysundet) Ö ,8 7,3,, KaK Ö6 Ojanjärvi (Träskminnsviken) Ö , 3,7,, KaK Ö7 Ojanjärvi (Larsmosjöns kanal) Ö ,5 2,,, KaK Näytteenottaja

55 Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1 LIITE/BILAGA 4.3 Luodonjärven vesistötarkkailu Kesäkuu Luodonjärven tarkkailun yhteistyöryhmä 216E Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys [m] TC ph Väri Klorofylli-a Kok.N NH4-N NO2+3-N Kok.P PO4-P Kenttämitt aus SFS 321:1979 SFS-EN ISO 7887:212, komparaattori SFS 5772:1993 SFS-EN ISO :98 (modif.) Sis. men. J-46 Sis. men. J-42 Sis. men. J-4 Sis. men. J-41 * * * * * * * * C mg Pt/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l L1 1m , 15,7 6, L1--2m ,8 L2 1m , 13,3 6, L2-2m ,2 L3 1m , 14,6 6, L3-2m ,3 L4 1m , 13,4 6, L4-2m ,8 L5 1m , 13,7 6, L5-2m ,2 L6A 1m , 15,7 6, L6A -2m ,9 L9 1m , 14,2 6, L9-2m ,9 L1 1m , 14,7 7, L1-2m ,2 L11 1m , 14,4 7, L11-2m ,3 Ö1 1m , 14,5 6, Ö1-2m ,5 Ö2 1m , 17,1 6, Ö2-2m ,1 Ö3 1m , 15,6 7, Ö3-2m ,3 Ö4 1m , 14,5 7, Ö4-2m ,2 Ö5 1m , 15,3 6, Ö5-2m ,6 Ö6 1m , 14,8 6, Ö6-2m ,2 Ö7 1m , 14,2 6, Ö7-2m ,5 11,4

56 Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Lisätiedot Taustatiedot: Säätidot: Luodonjärven vedenkorkeus cm Lämpötila ast.c 2-22 ast.c Arja Palomäki Patoluukut: Tuulen nopeus 1-2 m/s 4- m/s ympäristöasiantuntija Hästgrundetin ja Gertrudin patoluukut kiinni Tuulen suunta S E Pilvisyys 2-3/8 4-5/8 Jakelu: Larsmo-Öjasjöns regleringsbolag UPM Pietarsaari Miljövårdsmyndigheten i Larsmo Öjanjärven säännöstely-yhtiö Miljövårdsmyndigheten i Jakobstad Miljövårdsmyndigheten i Karleby Pohjanmaan ELY-keskus Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus Miljövårdsmyndigheten i Pedersöre Norra svenska fiskeområdet Miljövårdsmyndigheten i Kronoby Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1 LIITE/BILAGA 4.4 TUTKIMUSTODISTUS 216E Tarkkailu: Luodonjärven vesistötarkkailu Tarkkailukierros: Heinäkuu Tilaaja: Luodonjärven tarkkailun yhteistyöryhmä Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys [m] Kokonaissyvyys [m] Jään paksuus [m] Lumen paksuus [m] L1 Luodonjärvi (Bockholmskanalen) L ,5 3,1,, KaK L2 Luodonjärvi (Purmonjoki) L ,5 4,,, KaK L3 Luodonjärvi (Ähtävänjoki) L ,8 3,5,, KaK L4 Luodonjärvi (Kruunupyynjoki alaosa) L ,4 3,4,, KaK L5 Luodonjärvi (Gertruds) L , 6,8,, KaK L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A ,8 2,7,, KaK L9 Luodonjärvi (Kalvholmsfjärden) L , 9,9,, KaK L1 Luodonjärvi (Mörtgrundet) L ,9 3,9,, KaK L11 Luodonjärvi (Admiral) L , 3,2,, KaK Ö1 Ojanjärvi (Jouxfjärden) Ö ,5 1,6,, KaK Ö2 Ojanjärvi (Boholmskanalen) Ö ,5 1,7,, KaK Ö3 Ojanjärvi (Bredviken södra) Ö ,7 1,7,, KaK Ö4 Ojanjärvi (Bredviken norra) Ö ,8 6,6,, KaK Ö5 Ojanjärvi (Bysundet) Ö ,6 7,2,, KaK Ö6 Ojanjärvi (Träskminnsviken) Ö , 3,8,, KaK Ö7 Ojanjärvi (Larsmosjöns kanal) Ö ,6 1,8,, KaK Näytteenottaja

57 Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1 LIITE/BILAGA 4.4 Luodonjärven vesistötarkkailu Heinäkuu Luodonjärven tarkkailun yhteistyöryhmä 216E Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys [m] TC ph Väri Klorofylli-a Kok.N NH4-N NO2+3-N Kok.P PO4-P Kenttämitt aus SFS 321:1979 SFS-EN ISO 7887:212, komparaattori SFS 5772:1993 SFS-EN ISO :98 (modif.) Sis. men. J-46 Sis. men. J-42 Sis. men. J-4 Sis. men. J-41 * * * * * * * * C mg Pt/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l L1 1m , 16,7 6, L1--2m ,9 L2 1m , 16,1 6, L2-2m ,1 L3 1m , 17,2 6, L3-2m ,7 L4 1m , 16,8 6, L4-2m ,5 L5 1m , 17,1 6, L5-2m ,5 L6A 1m , 17,8 6, L6A -2m ,1 L9 1m , 17,9 6, L9-2m ,4 L1 1m , 17,7 6, L1-2m ,3 L11 1m , 16,9 6, L11-2m ,3 Ö1 1m , 17,2 6, Ö1-2m ,8 Ö2 1m , 16,8 6, Ö2-2m ,2 Ö3 1m , 18,1 6, Ö3-2m ,3 Ö4 1m , 17,1 6, Ö4-2m ,9 Ö5 1m , 17,2 6, Ö5-2m ,9 Ö6 1m , 17,3 6, Ö6-2m , Ö7 1m , 17, 6, Ö7-2m ,5 13,7

58 Lisätiedot Taustatiedot: Säätidot: Arja Palomäki Luodonjärven vedenkorkeus cm Lämpötila ast.c 16 ast.c ympäristöasiantuntija Patoluukut: Tuulen nopeus 2-11 m/s 3 m/s Hästgrundetin patoluukut kiinni, 8.9. Gertrudin toinen luukku auki Tuulen suunta W N Pilvisyys 2-6/8 2/8 Jakelu: Larsmo-Öjasjöns regleringsbolag UPM Pietarsaari Miljövårdsmyndigheten i Larsmo Öjanjärven säännöstely-yhtiö Miljövårdsmyndigheten i Jakobstad Miljövårdsmyndigheten i Karleby Pohjanmaan ELY-keskus Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus Miljövårdsmyndigheten i Pedersöre Norra svenska fiskeområdet Miljövårdsmyndigheten i Kronoby Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1 LIITE/BILAGA 4.5 TUTKIMUSTODISTUS 216E Tarkkailu: Luodonjärven vesistötarkkailu Tarkkailukierros: Elokuu Tilaaja: Luodonjärven yhteistarkkailutyöryhmä Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys [m] Kokonaissyvyys [m] Jään paksuus [m] Lumen paksuus [m] L1 Luodonjärvi (Bockholmskanalen) L ,5 2,6 KiKa L2 Luodonjärvi (Purmonjoki) L ,5 3,7 KiKa L3 Luodonjärvi (Ähtävänjoki) L ,1 2,7 KiKa L4 Luodonjärvi (Kruunupyynjoki alaosa) L ,4 3,3 KiKa L5 Luodonjärvi (Gertruds) L ,7 7, KiKa L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A ,6 2,7 KiKa L9 Luodonjärvi (Kalvholmsfjärden) L ,8 1,2 KiKa L1 Luodonjärvi (Mörtgrundet) L ,8 4,1 KiKa L11 Luodonjärvi (Admiral) L ,8 3,5 KiKa Ö1 Ojanjärvi (Jouxfjärden) Ö ,5 1,7 KiKa Ö2 Ojanjärvi (Boholmskanalen) Ö ,5 1,7 KiKa Ö3 Ojanjärvi (Bredviken södra) Ö ,8 1,7 KiKa Ö4 Ojanjärvi (Bredviken norra) Ö ,8 6,6 KiKa Ö5 Ojanjärvi (Bysundet) Ö ,5 7,6 KiKa Ö6 Ojanjärvi (Träskminnsviken) Ö ,7 3,8 KiKa Ö7 Ojanjärvi (Larsmosjöns kanal) Ö ,5 1,8 KiKa S1 Sundbäckenin pumppaamo S ,4,4 KiKa Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Näytteenottaja

59 Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1 LIITE/BILAGA 4.5 Luodonjärven vesistötarkkailu Elokuu Luodonjärven yhteistarkkailutyöryhmä 216E Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys [m] TC O2 liuk O2 kyll% Sameus Sähk.joht. Alkal. ph Väri CODMn Klorofylli-a E.coli Enterokokit Asidit. Kok.N NH4-N NO2+3-N Kok.P PO4-P SO4 Al Fe Mn Kenttä mittaus SFS-EN 25813:1 996 SFS-EN 25813:19 96 SFS-EN ISO 727:2 SFS-EN 27888:199 4 Sis. men. J-16 (ph 4,5, 4,2) SFS 321:1 979 SFS-EN ISO 7887:212, kompar. SFS 336:198 1 SFS 5772:1993 ISO SFS-EN ISO :2 SFS 35:19 81 SFS-EN ISO :98 (modif.) * * * * * * * * * * * * * * * * * * * C mg/l % FTU ms/m mmol/l mg Pt/l mg/l µg/l mpn/1 pmy/1 ml mmol/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l µg/l µg/l ml L1 1m , 12 7, ,8,2 6, , L1--2m ,6 L2 1m , 12,3 8, ,7,15 6, , , L2-2m , L3 1m , 13,5 9, ,5,19 6, , , L3-2m ,8 L4 1m , 12,2 8, ,7,16 6, , , L4-2m ,9 L5 1m , 14,6 8,1 8 4,9 8,3,15 6,7 3 3, , L5 3m ,5 14,5 8,1 79 4,8 8,4,15 6,7 3 3, , L5 5m , 14, ,7 8,3,15 6,7 3 3, , L5-2m ,2 L6A 1m , 13,7 7,8 75 7,6 9,7,15 6, , , L6A -2m ,9 L9 1m , 14,3 8,3 81 5,4 8,3,15 6, , , L9 5m ,1 14,2 8,4 82 5,6 8,3,17 6, , , L9 9,5m ,2 14,2 8,3 81 5,6 8,3,15 6, , , L9-2m ,8 L1 1m , 14,4 8,4 82 4,7 8,3,14 6, , L1 3,3m ,1 14,3 8,6 84 4,6 8,3,14 6, , , L1-2m ,3 L11 1m , 14,5 8,7 85 5,2 8,,16 6, , , L11 3m ,5 14,4 8,6 84 5,1 8,1,16 6, , , L11-2m ,9 Ö1 1m , 13,1 8, ,8,15 6, , , Ö1-2m ,7 Ö2 1m , 13,4 6, ,8,16 6, , , Ö2-2m ,2 Ö3 1m , 13,8 8,7 84 4,8 12,7,2 6, , , Ö3-2m ,8 Ö4 1m , 14,2 8,7 85 4,2 12,7,19 6, , , Ö4 3m ,3 14,2 8,7 85 4,3 12,7,19 6, , , Ö4 5 m ,6 14,1 8,7 85 4,3 12,7,19 7, 23 21, Ö4-2m ,6 Ö5 1m , 14,4 6, ,,16 6, , , Ö5 4m ,8 14,3 6, ,,15 6,4 55 4, , Ö5 6m ,6 14,2 6, ,,15 6,5 6 41, , Ö5-2m , Ö6 1m , 14,2 8,3 81 4,8 1,8,18 6, , , Ö6-2m ,6 Ö7 1m , 13 8, ,8,14 6, , Ö7-2m ,3 S ,2 1, ,5,37 5,2, Sis. men. J- 46 Sis. men. J-42 Sis. men. J- 4 Sis. men. J- 41 SFS-EN ISO 134:2 9 SFS-EN ISO 11885:9 modif. SFS-EN ISO 11885:9 modif. SFS-EN ISO 11885:9 modif.

60 Lisätiedot Taustatiedot: Säätidot: Arja Palomäki Luodonjärven vedenkorkeus cm Lämpötila 16 ast.c 18-2 ast.c ympäristöasiantuntija Patoluukut: Tuulen nopeus -4 m/s 3 m/s Hästgrundetin patoluukut kiinni, Gertrudin toinen luukku auki Tuulen suunta E-SE N Pilvisyys 8/8 /8 Jakelu: Larsmo-Öjasjöns regleringsbolag UPM Pietarsaari Miljövårdsmyndigheten i Larsmo Öjanjärven säännöstely-yhtiö Miljövårdsmyndigheten i Jakobstad Miljövårdsmyndigheten i Karleby Pohjanmaan ELY-keskus Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus Miljövårdsmyndigheten i Pedersöre Norra svenska fiskeområdet Miljövårdsmyndigheten i Kronoby Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1 LIITE/BILAGA 4.6 TUTKIMUSTODISTUS 216E Tarkkailu: Luodonjärven vesistötarkkailu Tarkkailukierros: Viikko 34 Tilaaja: Luodonjärven yhteistarkkailutyöryhmä Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys [m] Kokonaissyvyys [m] Jään paksuus [m] Lumen paksuus [m] L1 Luodonjärvi (Bockholmskanalen) L ,2 2, Juh L2 Luodonjärvi (Purmonjoki) L ,2 3, Juh L3 Luodonjärvi (Ähtävänjoki) L ,2 3, Juh L4 Luodonjärvi (Kruunupyynjoki alaosa) L ,2 2, Juh L5 Luodonjärvi (Gertruds) L ,6 6,8 Juh L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A ,4 2,7 Juh L9 Luodonjärvi (Kalvholmsfjärden) L ,6 1,2 Juh L1 Luodonjärvi (Mörtgrundet) L ,6 4, Juh L11 Luodonjärvi (Admiral) L ,6 3,5 Juh Ö1 Ojanjärvi (Jouxfjärden) Ö ,4 1,6 Juh Ö2 Ojanjärvi (Boholmskanalen) Ö ,3 1,8 Juh Ö3 Ojanjärvi (Bredviken södra) Ö ,5 1,7 Juh Ö4 Ojanjärvi (Bredviken norra) Ö ,9 6,6 Juh Ö5 Ojanjärvi (Bysundet) Ö ,4 7,1 Juh Ö6 Ojanjärvi (Träskminnsviken) Ö ,5 3,8 Juh Ö7 Ojanjärvi (Larsmosjöns kanal) Ö ,4 1,9 Juh Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Näytteenottaja

61 Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1 LIITE/BILAGA 4.6 Luodonjärven vesistötarkkailu Viikko 34 Luodonjärven yhteistarkkailutyöryhmä 216E Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys [m] TC ph Väri Klorofylli-a Kok.N NH4-N NO2+3-N Kok.P PO4-P Kenttämitt aus SFS 321:1979 SFS-EN ISO 7887:212, komparaattori SFS 5772:1993 SFS-EN ISO :98 (modif.) Sis. men. J-46 Sis. men. J-42 Sis. men. J-4 Sis. men. J-41 * * * * * * * * C mg Pt/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l L1 1m , 16, 5, L1--2m ,3 L2 1m , 16,1 5, L2-2m ,4 L3 1m ,2 6, L3-2m , 2,2 L4 1m , 15,8 6, L4-2m ,8 L5 1m , 16,1 6, L5-2m ,6 L6A 1m , 16,1 6, L6A -2m ,4 L9 1m , 16,1 6, L9-2m , L1 1m , 16,2 6, L1-2m ,1 L11 1m , 16,1 6, L11-2m ,1 Ö1 1m , 16,2 6, Ö1-2m , Ö2 1m , 16,7 6, Ö2-2m ,9 Ö3 1m , 16,3 6, Ö3-2m ,6 Ö4 1m , 16,6 7, Ö4-2m , Ö5 1m , 16,4 6, Ö5-2m ,7 Ö6 1m , 16,7 6, Ö6-2m ,2 Ö7 1m , 16, 6, Ö7-2m ,8

62 Lisätiedot Taustatiedot: Säätidot: Kirjoita pvm Arja Palomäki Luodonjärven vedenkorkeus cm Lämpötila 6 ast.c 5-6 ast.c ympäristöasiantuntija Patoluukut: Tuulen nopeus 1-6 m/s 2-3 m/s Hästgrundetin ja Gertrudin kaikki patoluukut kiinni Tuulen suunta S S Pilvisyys 8/8 4-6/8 Jakelu: Larsmo-Öjasjöns regleringsbolag UPM Pietarsaari Miljövårdsmyndigheten i Larsmo Öjanjärven säännöstely-yhtiö Miljövårdsmyndigheten i Jakobstad Miljövårdsmyndigheten i Karleby Pohjanmaan ELY-keskus Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus Miljövårdsmyndigheten i Pedersöre Norra svenska fiskeområdet Miljövårdsmyndigheten i Kronoby Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1 LIITE/BILAGA 4.7 TUTKIMUSTODISTUS 216E Tarkkailu: Luodonjärven vesistötarkkailu Tarkkailukierros: Lokakuu Tilaaja: Luodonjärven yhteistarkkailutyöryhmä Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys [m] Kokonaissyvyys [m] Jään paksuus [m] Lumen paksuus [m] L1 Luodonjärvi (Bockholmskanalen) L ,5 2,5 KiKa L2 Luodonjärvi (Purmonjoki) L ,5 3,7 KiKa L3 Luodonjärvi (Ähtävänjoki) L ,1 2,7 KiKa L4 Luodonjärvi (Kruunupyynjoki alaosa) L ,5 3,1 KiKa L5 Luodonjärvi (Gertruds) L ,8 7, KiKa L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A ,9 2,9 KiKa L9 Luodonjärvi (Kalvholmsfjärden) L ,9 1,4 KiKa L1 Luodonjärvi (Mörtgrundet) L ,1 4,1 KiKa L11 Luodonjärvi (Admiral) L ,1 3,5 KiKa Ö1 Ojanjärvi (Jouxfjärden) Ö ,5 1,7 KiKa Ö2 Ojanjärvi (Boholmskanalen) Ö ,6 1,7 KiKa Ö3 Ojanjärvi (Bredviken södra) Ö ,9 1,7 KiKa Ö4 Ojanjärvi (Bredviken norra) Ö , 6,6 KiKa Ö5 Ojanjärvi (Bysundet) Ö ,9 7,6 KiKa Ö6 Ojanjärvi (Träskminnsviken) Ö ,8 3,7 KiKa Ö7 Ojanjärvi (Larsmosjöns kanal) Ö ,6 1,9 KiKa S1 Sundbäckenin pumppaamo S ,4,4 KiKa Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Näytteenottaja

63 Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1 Luodonjärven vesistötarkkailu Lokakuu Luodonjärven yhteistarkkailutyöryhmä 216E Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys [m] TC O2 liuk O2 kyll% Sameus Sähk.joht. Alkal. ph Väri CODMn Klorofylli-a E.coli Enterokokit Asidit. Kok.N NH4-N NO2+3-N Kok.P PO4-P SO4 Al Fe Mn Kenttäm ittaus SFS-EN 25813:1 996 SFS-EN 25813: 1996 SFS-EN ISO 727-1:216 SFS-EN 27888: 1994 Sis. men. J- 16 (ph 4,5, 4,2) SFS 321: 1979 SFS-EN ISO 7887:212, komparaattori SFS 336: 1981 SFS 5772:1993 ISO SFS-EN ISO :2 SFS 35: 1981 SFS-EN ISO :98 Sis. men. J-46 Sis. men. J-42 Sis. men. J-4 Sis. men. J-41 SFS-EN ISO 134:29 * * * * * * * * * * * * * * * * * * * C mg/l % FTU ms/m mmol/l mg Pt/l mg/l µg/l mpn/1 pmy/1 ml mmol/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l µg/l µg/l ml L1 1m , 4,2 1, ,3,33 6, , , L1--2m ,5 L2 1m , 4,7 11, ,,19 6, , , L2-2m ,1 L3 1m , 5,1 11,7 91 3,3 6,7,27 6, , , L3-2m ,1 L4 1m , 4,7 11, ,3,21 6, , , L4-2m ,2 L5 1m , 6,3 1,4 84 4,2 8,8,15 6, , , L5 3m ,5 6,3 1,2 82 4,1 8,8,69 6, , , L5 5m , 6,3 1,3 83 4,2 8,8,16 6, , , L5-2m ,9 L6A 1m , 5,2 1,9 85 7,3 9,2,22 6, , , L6A -2m ,1 L9 1m , 5,9 1,5 84 4,2 8,8,19 6, , , L9 5m ,2 5,9 1,6 85 4,3 8,8,19 6, , , L9 9,5m ,4 5,9 1,6 85 4,3 8,8,19 6, , , L9-2m ,2 L1 1m , 5,7 1,8 86 3,9 8,5,17 6, , , L1 3,3m ,1 5,7 11, 87 3,9 8,5,18 6, , , L1-2m ,6 L11 1m , 5,5 1,9 86 4,8 8,3,18 6, , , L11 3m ,5 5,5 11, 87 4,9 8,3,18 6, , , L11-2m ,7 Ö1 1m , 4,7 11,2 87 9,8 1,2,2 6, , , Ö1-2m ,1 Ö2 1m , 4,8 1,5 82 7,3 9,7,18 6, , , Ö2-2m ,4 Ö3 1m , 5,5 1,9 86 4,2 12,6,19 6, , , Ö3-2m ,7 Ö4 1m , 5,7 1,7 85 3,9 12,8,21 6, , , Ö4 3m ,3 5,7 1,8 86 4, 12,8,2 6, , , Ö4 5 m ,6 5,7 1,8 86 4, 12,8,19 6, , , Ö4-2m ,9 Ö5 1m , 5,2 1, 79 7,9 9,5,17 6,7 33 3, , Ö5 4m ,8 5,2 1,1 79 7,9 9,5,2 6,6 33 3, , Ö5 6m ,6 5,2 1, 79 7,9 9,5,21 6,7 33 3, , Ö5-2m ,8 Ö6 1m , 5,3 1,5 83 5,9 1,4,17 6, , , Ö6-2m ,4 Ö7 1m , 4,5 11, ,7,2 6, , , Ö7-2m ,4 S ,2 5,2 1,9 52,2,74 5,4, SFS-EN ISO 11885:9 modif. SFS-EN ISO 11885:9 modif. SFS-EN ISO 11885:9 modif. LIITE/BILAGA 4.7

64 LIITE/BILAGA 5.1 Raakavesi Pietarsaaren tehtaat Alkuaika: Loppuaika: :: :: Tulostettu: :52 71.PH 71.C 71.KMN 71.FE 71.MN 71.AL 71.NA 71.CL 71.SO4 71.SI 71.COL ph Johtokyky KMnO4- kulut. Rauta Mangaani Alumiini Natrium Kloridi Sulfaatti Silikaatti Väri Alaraja: Yläraja: ms/m mg/l mg/l mg/l,,3 mg/l, 5, mg/l mg/l mg/l, 4, ,6 9,1 13, 2,5,14 4,1 5,4 2,5 12,4 17, ,6 9,4 13,,14,82 5, ,6 9,5 134,,14 5, ,6 9,8 132,,17 5, ,6 1, 136, 2,7,16 6,3 22,6 12,86 19, ,6 1,2 14,,18,66 5,3 7, ,7 9,8 13,,15 6, ,6 1, 135,,16 5, ,7 9,9 126,,15 5, ,9 9,4 12, 2,4,13 5,4 19, 11,3 17, ,8 9,5 122,,13,51 4,7 5, ,8 9,6 122,,14 5, ,8 9,4 12,, ,8 9,4 113,,13 5, ,9 9,8 114, 2,2,12 5,3 17,9 9,96 162, ,9 9,1 113,,12,55 4,7 5, ,9 9,2 113,,12 5, ,8 1,3 116,,15 6, ,8 1, 114,,14 6, mg/l, 15, mgpt/l Minimi*: 5,6 9,1 113, 2,2,12,51 Maksimi*: Hajonta*: Keskiarvo*: Summa: 5,9,12 5,74 19, 1,3,36 9,65 183,4 14, 9,2 124,21 236, 2,7,21 2,45 9,8,18,2,14 2,7,82,14,63 2,53 4,1 5,3,49 4,7 18,8 5, 7,1,52 5,77 19,6 17,9 22,6 2,3 2, 8, 9,96 12,86 1,25 11,47 45,88 162, 19, 11,94 173, 692, * Laskettu kaikista aikavälin arvoista!

65 LIITE/BILAGA 5.2 Raakavesi Pietarsaaren tehtaat Alkuaika: Loppuaika: :: :: Tulostettu: :33 71.PH 71.C 71.KMN 71.FE 71.MN 71.AL 71.NA 71.CL 71.SO4 71.SI 71.COL ph Johtokyky KMnO4- kulut. Rauta Mangaani Alumiini Natrium Kloridi Sulfaatti Silikaatti Väri ms/m mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mgpt/l Alaraja: Yläraja:,,3, 5,, 4,, 15, , 8,7 13, 2,,1 5,9 15,7 8,58 146, , 8,6 14,,1,48 4,5 5, , 9,4 15,,11 6, , 8,6 99, 5, , 8,9 98,,1 5, , 8,4 97, 1,9,9 5, 14,9 8,18 128, , 8,4 96,,9,35 4,5 5, , 9,5 97,,12 6, ,1 9,5 94,,12 6, ,1 1,1 86,,14 7, ,1 8,6 78, 2,1,1 5, 7, 13,2 6,75 13, ,1 7,6 77,,7,27 5, ,1 7,5 76,,7 5, , 8,3 8,,1 5, , 8, 81,,1 5, ,1 7,7 87, 2,1,8 5,2 12,9 7,15 128, ,1 7,7 88,,8,39 4, 5, , 7,9 89,,9 5, , 7,9 87,,9 4, , 8,1,1 5, ,1 8,4 87, 2,,1 5,9 13,8 7,84 11, Minimi*: 6, 7,5 76, 1,9,7,27 Maksimi*: Hajonta*: Keskiarvo*: Summa: 6,1,5 6,4 126,8 1,1,7 8,47 177,8 15, 9,1 9, , 2,1,8 2,2 1,1,14,2,1 2,5,48,9,37 1,49 4, 5,,41 4,5 18, 4,9 7,4,65 5,76 12,9 12,9 15,7 1,18 14,1 7,5 6,75 8,58,75 7,7 38,51 11, 146, 12,76 128,4 642, * Laskettu kaikista aikavälin arvoista!

66 LIITE/BILAGA 5.3 Raakavesi Pietarsaaren tehtaat Alkuaika: Loppuaika: :: :: Tulostettu: :49 71.PH 71.C 71.KMN 71.FE 71.MN 71.AL 71.NA 71.CL 71.SO4 71.SI 71.COL ph Johtokyky KMnO4- kulut. Rauta Mangaani Alumiini Natrium Kloridi Sulfaatti Silikaatti Väri ms/m mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l Alaraja: Yläraja:,,3, 5,, 4, ,1 7,8 85,,8,39 4,1 5, ,1 7,8 87,,8 5, ,1 7,8 87,,8 5, ,2 7,8 86, 1,8,8 4,8 12,5 8,5 116, ,1 7,8 81,,7,15 4,1 5, ,2 7,7 85,,7 4, ,1 7,8 84,,7,36 5, ,1 7,8 81,,7 5, ,1 8,7 87, 2,4,1 5,7 15,3 8,55 138, ,1 8,8 87,,11,35 5, 5, ,1 8,7 86,,11 5, ,2 8,4 84,,1 5, ,2 8,5 82,,1 5, ,1 9, 86, 2,5,12 6,1 15,8 8,95 144, ,1 9,1 84,,12,44 5,5 6, ,1 9,3 82,,13 6, ,1 9,6 83,,13 6, ,1 8,9 81, 2,5,11,36 5,4 6,7 15,9 136, ,2 9, 83,,13 6,4 9, ,2 9,2 82,,16 6,8 mg/l, 15, mgpt/l Minimi*: 6,1 7,7 81, 1,8,7,15 Maksimi*: Hajonta*: Keskiarvo*: Summa: 6,2,5 6,13 122,6 9,6,63 8,48 169,5 87, 2,18 84, , 2,5,34 2,3 9,2,16,2,1 2,,44,1,34 2,5 4,1 5,5,68 4,82 24,1 4,8 6,8,63 5,77 115,3 12,5 15,9 1,6 14,88 59,5 8,5 9,44,59 8,75 34,99 116, 144, 12,15 133,5 534, * Laskettu kaikista aikavälin arvoista!

67 LIITE/BILAGA 5.4 Raakavesi Pietarsaaren tehtaat Alkuaika: Loppuaika: :: :: Tulostettu: :39 71.PH 71.C 71.KMN 71.FE 71.MN 71.AL 71.NA 71.CL 71.SO4 71.SI 71.COL ph Johtokyky KMnO4- kulut. Rauta Mangaani Alumiini Natrium Kloridi Sulfaatti Silikaatti Väri ms/m mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l Alaraja: Yläraja:,,3, 5,, 4, ,1 8,5 83,,15 6, , 7,5 96, 2,4,13 5,1 12,4 8,46 164, , 7,5 97,,13,69 3,9 5, , 7,5 98,,13 5, ,9 7,9 96,,15 5, ,9 8,2 97,,17 5, ,8 7,2 112, 3,3,16 4,8 12,8 9,44 2, ,8 7, 11,,16,63 5, ,8 6,8 11,,15 4, ,8 6,9 19,,15 3,4 4, ,8 7,5 13,,18 4, ,9 7,4 11, 2,9,15 5, 13,1 9,25 174, ,9 7,2 14,,16,58 3,8 5, , 7,7 99,,18 5, ,9 7,4 92,,15 4, ,9 8, 95,,18 5, , 7,7 96, 3,2,46 5,8 14,9 9,81 164, ,8 7,7 98,,15,52 4, 5, ,2 7,8 91,,15 4, ,1 8,4 91,,17 5, ,,18 6, mg/l, 15, mgpt/l Minimi*: 5,8 6,8 83, 2,4,13,52 Maksimi*: Hajonta*: Keskiarvo*: Summa: 6,2,12 5,94 124,7 8,7,51 7,64 16,5 112, 7,33 98,62 271, 3,3,4 2,95 11,8,46,9,18 3,59,69,7,61 2,42 3,4 4,,26 3,78 15,1 4,2 6,1,49 5,19 18,9 12,4 14,9 1,1 13,3 53,2 8,46 9,81,57 9,24 36,96 164, 2, 17, 175,5 72, * Laskettu kaikista aikavälin arvoista!

68 LIITE/BILAGA 5.5 Raakavesi Pietarsaaren tehtaat Alkuaika: Loppuaika: :: :: Tulostettu: :55 71.PH 71.C 71.KMN 71.FE 71.MN 71.AL 71.NA 71.CL 71.SO4 71.SI 71.COL ph Johtokyky KMnO4- kulut. Rauta Mangaani Alumiini Natrium Kloridi Sulfaatti Silikaatti Väri Alaraja: Yläraja: ms/m mg/l mg/l mg/l,,3 mg/l, 5, mg/l mg/l mg/l, 4, ,9 8,2 17, 3,4,17 4,9 16,9 1,43 186, ,9 8,1 18,,17,73 4,1 4, ,9 8,1 11,,18 4, ,9 8,2 11,,18 4, , 8,8 11, 2,8,2 6,1 17,8 9,73 176, , 8,5 98,,2,59 4,6 5, ,1 7,6 96,,15 5, ,1 7,9 95,,18 5, ,1 7,8 94,,17 5, ,1 8,1 92, 2,5,17 5,2 16,8 8,66 152, ,2 7,8 91,,16,35 4,3 5, ,2 8,1 93,,16 5, ,2 8,2 87,,17 5, ,2 8, 87,,16 4, ,2 8,5 93, 2,4,16 4,5 5,6 17, 7,46 154, ,3 8,1 89,,14,41 5, ,2 8,1 93,,14 5, ,3 8,5 87,,15 6, ,3 7,4 83,,12 4, 4, ,3 8,1 88, 2,2,13 5,5 15,5 5,9 146, ,3 8,1 9,,12,8 4,7 5,3 mg/l, 15, mgpt/l Minimi*: 5,9 7,4 83, 2,2,12,8 Maksimi*: Hajonta*: Keskiarvo*: Summa: 6,3,15 6,13 128,7 8,8,31 8,1 17,2 11, 8,4 94, , 3,4,47 2,66 13,3,2,2,16 3,39,73,25,43 2,16 4, 4,7,28 4,37 26,2 4,6 6,1,45 5,35 112,3 15,5 17,8,83 16,8 84, 5,9 1,43 1,81 8,44 42,18 146, 186, 17,24 162,8 814, * Laskettu kaikista aikavälin arvoista!

69 LIITE/BILAGA 5.6 Raakavesi Pietarsaaren tehtaat Alkuaika: Loppuaika: :: :: Tulostettu: :23 71.PH 71.C 71.KMN 71.FE 71.MN 71.AL 71.NA 71.CL 71.SO4 71.SI 71.COL ph Johtokyky KMnO4- kulut. Rauta Mangaani Alumiini Natrium Kloridi Sulfaatti Silikaatti Väri ms/m mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l Alaraja: Yläraja: 1, 9,,,3, 5,, 4, ,2 8,4 93,,13 6, ,2 8,7 94,,14 6, ,2 8,5 91,,13 5, ,4 8,1 89, 2,2,9 5,5 15, 5,26 136, ,4 8, 85,,8,31 4,8 5, ,4 8,1 86,,8 5, ,5 8,2 85,,8 6, ,5 8, 84,,7 5, ,5 7,5 8, 2,1,8 5, 12,1 3,18 124, ,5 7,5 81,,8,3 4,5 5, ,5 7,9 86,,7 5, ,5 8,2 85,,7 6, ,4 8,7 89,,8 6, ,3 9,2 92, 2,6,1 6,6 16, 5,96 15, ,2 8,8 15,,13,31 5,4 6, , 8,7 12,,15 6, ,9 8,6 129,,18 5, ,9 8,6 131, 2,8,21 5,2 16,4 7,2 2, , 8,3 119,,17,54 4,2 4, , 8,6 12,,19 5, , 8,6 116,,19 5,7 mg/l, 15, mgpt/l Minimi*: 5,9 7,5 8, 2,1,7,3 Maksimi*: Hajonta*: Keskiarvo*: Summa: 6,5,22 6,26 131,5 9,2,43 8,34 175,2 131, 16,92 98,1 26, 2,8,33 2,43 9,7,21,5,12 2,5,54,12,37 1,46 4,2 5,4,51 4,73 18,9 4,8 6,6,47 5,72 12,1 12,1 16,4 1,94 14,88 59,5 3,18 7,2 1,68 5,4 21,59 124, 2, 33,4 152,5 61, * Laskettu kaikista aikavälin arvoista!

70 LIITE/BILAGA 5.7 Raakavesi Pietarsaaren tehtaat Alkuaika: Loppuaika: :: :: Tulostettu: :4 71.PH 71.C 71.KMN 71.FE 71.MN 71.AL 71.NA 71.CL 71.SO4 71.SI 71.COL ph Johtokyky KMnO4- k l t Rauta Mangaani Alumiini Natrium Kloridi Sulfaatti Silikaatti Väri ms/m mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l Alaraja: Yläraja: 1, 9,,,3, 5,, 4, , 8,6 113,,2 5, ,2 8,8 11, 2,8,2 5,7 16,2 6,51 174, ,1 8,9 111,,21,5 5,3 6, ,2 9,2 111,,21 6, ,2 8,7 16,,18 5, ,2 8,4 13,,17 5, ,2 9,3 111, 3,5,17 6, 17,2 6,82 24, ,2 9,4 111,,18,51 5,2 6, ,2 9, 111,,17 5, ,2 9,1 19,,17 5, ,2 9,1 18,,19 5, ,1 6,7 12, 3,5,2 5,5 15,3 7, ,1 6,5 126,,2,28 4,2 4,9 226, ,1 8,4 135,,21 4, ,9 8,1 138,,21 4, ,2 6,7 121,,2 4, ,1 6,7 136, 3,5,22 4,8 13,3 6,25 224, ,2 8,1 126,,19 4,8 5, ,9 7,3 118,,2 4, ,2 7,5 115, 4, ,2 7,5 116,,21 4, mg/l, 15, mgpt/l Minimi*: 5,9 6,5 13, 2,8,17,28 Maksimi*: Hajonta*: Keskiarvo*: Summa: 6,2,1 6,14 128,9 9,4,97 8,19 172, 138, 1,6 116,9 2455, 3,5,35 3,33 13,3,22,2,19 3,88,51,11,43 1,71 4,2 5,3,5 4,88 19,5 4,1 6,3,7 5,33 111,9 13,3 17,2 1,66 15,5 62, 6,25 7,9,37 6,67 26,67 174, 226, 24,14 27, 828, * Laskettu kaikista aikavälin arvoista!

71 LIITE/BILAGA 5.8 Raakavesi Pietarsaaren tehtaat Alkuaika: Loppuaika: :: :: Tulostettu: :6 71.PH 71.C 71.KMN 71.FE 71.MN 71.AL 71.NA 71.CL 71.SO4 71.SI 71.COL ph Johtokyky KMnO4- kulut. Rauta Mangaani Alumiini Natrium Kloridi Sulfaatti Silikaatti Väri ms/m mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mgpt/l Alaraja: Yläraja: 1, 9,,,3, 5,, 4,, 15, ,1 7,4 115, 3,4,46 5,1 11, 3,98 22, ,3 7, 11,,16 3,9 4, ,3 7,5 15,,16 4, ,3 7,5 15,,16,27 4, ,3 7,4 112,,16 4, ,3 7,7 14, 3,7,17 5,9 11,3 5,29 19, ,4 7,5 17,,16,49 4,2 4, ,4 8,8 18,,16 8, ,3 7,6 16,,16 4, ,3 7,6 14,,14 5, ,5 9,2 16, 3,8,14 6,8 12,4 6,16 28, ,3 9, 117,,14,46 5,5 6, ,3 8,5 121,,14 5, ,2 8, 119,,14 5, ,2 8,3 123,, ,1 8,3 13, 3,7,16 5,4 14, 7,56 226, ,2 8,8 124,,15,51 5, ,1 8,7 13,,17 4,4 5, , 9,2 142,,19 6, , 9,4 145,,21 6, ,1 8,5 139, 3,9,18 4,9 14,9 1,32 244, ,1 8,5 143,,18,58 4,5 5, ,1 8,6 137,,18 5,1 Minimi*: 6, 7, 14, 3,4,14,27 Maksimi*: Hajonta*: Keskiarvo*: Summa: 6,5,13 6,23 143,2 9,4,7 8,22 189, 145, 14,11 119, , 3,9,19 3,7 18,5,46,6,17 4,1,58,12,46 2,31 3,9 5,5,6 4,5 22,5 4,2 8,1,9 5,42 119,2 11, 14,9 1,69 12,72 63,6 3,98 1,32 2,42 6,66 33,31 19, 244, 21,21 214, 17, * Laskettu kaikista aikavälin arvoista!

72 LIITE/BILAGA 5.9 Raakavesi Pietarsaaren tehtaat Alkuaika: Loppuaika: :: :: Tulostettu: :1 71.PH 71.C 71.KMN 71.FE 71.MN 71.AL 71.NA 71.CL 71.SO4 71.SI 71.COL ph Johtokyky KMnO4- Rauta Mangaani Alumiini Natrium Kloridi Sulfaatti Silikaatti Väri ms/m mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l Alaraja: Yläraja: 1, 9,,,3, 5,, 4, , 8,8 141,,19 5, ,1 8,9 139,,18 5, ,1 9, 13, 3,7,17 6, 16,3 9,69 234, ,1 9,4,18,57 5,7 6, ,1 9,5 133,,17 6, ,2 9,5 128,,16 6, ,1 9,8 136,,18 6, ,2 9,9 125, 4,,16 7,3 17,7 9,86 226, ,2 9,6 122,,14,55 6, ,2 9,9 122,,15 6, ,2 9,9 119,,15 6,2 7, ,2 9,8 122,,14 7, ,2 9,8 118, 4,1,13 7, 17,6 9,45 216, ,2 9,9 116,,12,47 6, 7, ,3 1,1 115,,13 7, ,3 1,1 118,,12 7, ,2 1,1 116,,12 7, ,3 1,2 11, 4,,1 8,5 17,6 8,76 21, ,3 1,1 16,,1,49 6,6 7, ,3 1,3 112,,11 7, ,4 1,7 111,,1 7, ,4 9, 97,,8 6,5 mg/l, 15, mgpt/l Minimi*: 6, 8,8 97, 3,7,8,47 Maksimi*: Hajonta*: Keskiarvo*: Summa: 6,4,1 6,21 136,6 1,7,49 9,74 214,3 141, 11,17 121,36 267, 4,1,17 3,95 15,8,19,3,14 3,8,57,5,52 2,7 5,7 6,6,38 6,13 24,5 5,3 8,5,72 6,94 152,7 16,3 17,7,67 17,3 69,2 8,76 9,86,48 9,44 37,76 21, 234, 1,63 221,5 886, * Laskettu kaikista aikavälin arvoista!

73 LIITE/BILAGA 5.1 Raakavesi Pietarsaaren tehtaat Alkuaika: Loppuaika: :: :: Tulostettu: :25 71.PH 71.C 71.KMN 71.FE 71.MN 71.AL 71.NA 71.CL 71.SO4 71.SI 71.COL ph Johtokyky KMnO4- Rauta Mangaani Alumiini Natrium Kloridi Sulfaatti Silikaatti Väri Alaraja: Yläraja: ms/m mg/l 1, 9, mg/l mg/l,,3 mg/l, 5, mg/l mg/l mg/l, 4, ,5 1,2 14, 4,2,1 7,6 16,9 7,31 28, ,5 9,4 93,,8,34 5,5 6, ,5 9, 93,,8 6, ,4 9,1 96,,8 6, ,5 9,3 95,,8 7, ,5 9,2 118,,7 6,5 15,7 7, ,5 9,2 98, 3,5,7,36 5,9 7, 186, ,5 9,2 92,,7 7, ,5 9,5 1,,7 6, ,4 9,5 95,,7 6, ,5 1,5 1, 4,1,9 7,7 18,1 9,16 2, ,4 1, 11,,9,46 6,5 7, ,5 1, 99,,8 7, ,4 1, 99,,9 7, ,4 1, 1,,9 7, ,5 8,8 91, 3,,7 5,4 6, 14,9 6,85 164, ,6 8,7 91,,6,37 5, ,5 8,6 91,,6 5, ,4 9,8 96,,9 7, ,4 9,9 92,,8 7, mg/l, 15, mgpt/l Minimi*: 6,4 8,6 91, 3,,6,34 Maksimi*: Hajonta*: Keskiarvo*: Summa: 6,6,6 6,47 129,4 1,5,53 9,5 189,9 118, 6,25 97,2 1944, 4,2,56 3,7 14,8,1,1,8 1,53,46,5,38 1,52 5,4 6,5,5 5,83 23,3 5,6 7,9,64 6,87 137,4 14,9 18,1 1,4 16,4 65,6 6,85 9,16 1,3 7,64 3,56 164, 28, 19,28 189,5 758, * Laskettu kaikista aikavälin arvoista!

74 LIITE/BILAGA 5.11 Raakavesi Pietarsaaren tehtaat Alkuaika: Loppuaika: :: :: Tulostettu: :7 71.PH 71.C 71.KMN 71.FE 71.MN 71.AL 71.NA 71.CL 71.SO4 71.SI 71.COL ph Johtokyky KMnO4- Rauta Mangaani Alumiini Natrium Kloridi Sulfaatti Silikaatti Väri ms/m mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mgpt/l Alaraja: Yläraja: 1, 9,,,3, 5,, 4,, 15, ,6 9,1 88, 3,1,8,31 6,7 176, ,6 9,2 86,,7 6,6 7, ,5 8,7 83,,7 5,2 6,1 14, ,4 8,7 87,,7 6, ,4 9,8 9, 3,4,8 6,2 7,1 17,6 8,4 174, ,5 1,6 94,,9,36 7, ,4 1,1 91,,9 7, ,4 11, 96,,11 8, ,4 1,8 92,,1 8, ,4 1,5 93, 4,5,1 6,5 7,5 18,7 9,25 184, ,4 1,2 92,,9,37 7, ,3 11,4 96,,12 8, ,3 1,8 95,,11 8, ,2 11,1 98,,11 8, ,3 9,7 9, 2,9,9 5,8 6,7 16,4 8,48 17, ,2 1,1 93,,1,36 7, ,2 9,9 89,,11 7, ,1 9,7 9,,12 7, ,1 9,6 13,,12 6, ,1 9,4 113, 2,9,13 4,3 5,8 17, 1,6 182, ,8 1, 123,,17,61 6, ,8 9,7 119,,16 Minimi*: 5,8 8,7 83, 2,9,7,31 Maksimi*: Hajonta*: Keskiarvo*: Summa: 6,6,22 6,29 138,4 11,4,75 1, 22,1 123, 1,34 95,5 211, 4,5,67 3,36 16,8,17,3,1 2,28,61,12,4 2,1 4,3 6,5,87 5,6 28, 5,8 8,4,75 7,1 156,2 14,9 18,7 1,41 16,92 84,6 7,67 1,6,91 8,77 43,87 17, 184, 5,76 177,2 886, * Laskettu kaikista aikavälin arvoista!

75 LIITE/BILAGA 5.12 Raakavesi Pietarsaaren tehtaat Alkuaika: Loppuaika: :: :: Tulostettu: :34 71.PH 71.C 71.KMN 71.FE 71.MN 71.AL 71.NA 71.CL 71.SO4 71.SI 71.COL ph Johtokyky KMnO4- Rauta Mangaani Alumiini Natrium Kloridi Sulfaatti Silikaatti Väri ms/m mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l Alaraja: Yläraja: 1, 9,,,3, 5,, 4, ,8 9,7 116,,15 6, ,8 9,8 123,,16 6, ,6 9,7 126, 3,1,25 6,5 11,95 186, ,6 1,4 128,,18 6,6 6,6 22, ,8 1,4 128,,18,71 6, ,8 1,9 122,,18 7, ,9 11, 119, 3,3,17 6, 6,9 24,4 13,95 196, ,8 11,2 115,,18,71 7, ,8 11,3 117,,18 7, ,9 11,2 117,,18 7, ,8 11,6 117,,18 7, ,9 11,8 116, 3,5,19 6,8 8, 25,9 14,73 188, ,9 11,5 112,,18,71 7, ,9 11,5 111,,18 7, , 11,1 16,,17 7, ,1 1,2 12,,15 6, ,1 1, 94, 2,9,13,46 6,1 19,7 152, ,1 9,9 97,,13 6,4 1, ,1 1,5 97,,17 6,1 6, ,1 1,9 97,,15 7, mg/l, 15, mgpt/l Minimi*: 5,6 9,7 94, 2,9,13,46 Maksimi*: Hajonta*: Keskiarvo*: Summa: 6,1,16 5,89 117,8 11,8,68 1,73 214,6 128, 1,78 113, 226, 3,5,26 3,2 12,8,25,3,17 3,41,71,12,65 2,59 6, 6,8,39 6,38 25,5 6,1 8,,52 6,95 138,9 19,7 25,9 2,71 23,3 92,1 1,7 14,73 1,84 12,83 51,33 152, 196, 19,49 18,5 722, * Laskettu kaikista aikavälin arvoista!

76 LIITE/BILAGA 6.1 Pintavesi analyysit KIP Service Oy Petri Passoja Tammikuu Tuote Pvm Lims nro. ph E-Coli Col Het-luku Clost.perf. Alkaliteetti Johtokyky Cl KMnO4 Väri Fe Mn Al Kovuus SiO2 CO2 SO4 NH4 pmy/ pmy/ pmy/ pmy/ mval/l ms/m mg/l mg/l mg Pt/l mg/l mg/l mg/l dh mg/l mg/l mg/l 1ml 1ml 1ml 1ml Pintavesi ,2, , 15, ,79,9,11 3,3 11,2 27 Pintavesi ,3, ,4 119, ,9,12, ,6 - Pintavesi ,4, ,3 18, ,82,9, Pintavesi ,1, ,3 133,4 45 2,91,13, Pintavesi ,1, ,1 13, ,82,13,21 2,8 12,5 27 Pintavesi ,, ,6 176,5 47 2,82,15,31 3,8 14,1 27 Pintavesi , , ,85,15,28 15,4 Pintavesi ,9, ,3 159, ,95,49,36 3, 14, Pintavesi , 432 3,2,18,37 Pintavesi , 13 9,6 149, 428 3,1,16,3 Pintavesi ,9, ,2 145, 416 2,9,16,27 Pintavesi , , 153, 441 3,7,17,32 Pintavesi ,3,23 17,4 17,5 68,5 24 2,1,1,12 6,32 min 5,9,21 13, 1 68,5 24 2,1,9,11 2,8 11,2 6,3 24, ka 6,1,23 14, , ,85,16,26 3,16 13,2 1,1 26 #JAKO/! 1 1 #JAKO/! <1 max 6,4,25 17, , ,1,49,37 3,8 14,8 15,4 27, Pintavesi analyysit KIP Service Oy Petri Passoja Helmikuu E-Coli Col Het-luku Clost.perf. Tuote Pvm Lims nro. ph Alkaliteetti Johtokyky Cl KMnO4 Väri Fe Mn Al Kovuus SiO2 CO2 SO4 NH4 pmy/ pmy/ pmy/ pmy/ mval/l ms/m mg/l mg/l mg Pt/l mg/l mg/l mg/l dh mg/l mg/l mg/l mg/l 1ml 1ml 1ml 1ml suositusarvot: 5-8 < 2 < 25 < 9 < 3 < 3 <,3 < 2 < 15 < 4 Pintavesi ,9, ,3 16, ,15,22,39 23 Pintavesi , ,6,29,4 Pintavesi , ,8,24, Pintavesi ,8, ,2 165, 462 2,94,22, Pintavesi , , ,12,25,37 Pintavesi ,9, ,9 145, ,21,21,34 2,7 15, Pintavesi , , 451 3,1,21,34 Pintavesi , , ,3,2,35 Pintavesi ,9, , 165, 447 3,5,2,34 Pintavesi , ,4 42 2,87,2,34 Pintavesi ,9, ,3 136, ,76,18,22 3,26 13, Pintavesi , ,9 38 2,83,18,26 22 Pintavesi , , ,86,18,2 21 Pintavesi ,9, ,3 136, 381 2,86,18,24 2 Pintavesi , , ,76,18,26 21 Pintavesi ,, ,8 129, ,8,16,28 3,47 13, Pintavesi , , ,87,17,9 Pintavesi ,9, ,2 123, ,84,16,17 22 Pintavesi ,9, ,6 122, ,92,18,26 11,7 22 min 5,8,2 12, 9, 122,5 362, 2,8,2,1 2,7 11,7 2, 22, ka 5,9,2 12,3 1,5 144, 413,6 2,9,2,3 3,1 13,5 21,7 22,3 max 6,1,2 13, 12,6 167,4 475, 3,2,3,4 3,5 15,8 24, 23,

77 LIITE/BILAGA 6.2 Pintavesi analyysit KIP Service Oy Petri Passoja Maaliskuu E-Coli Col Het-luku Clost.perf. Tuote Pvm Lims nro. ph Alkaliteetti Johtokyky Cl KMnO4 Väri Fe Mn Al Kovuus SiO2 CO2 SO4 NH4 pmy/ pmy/ pmy/ pmy/ mval/l ms/m mg/l mg/l mg Pt/l mg/l mg/l mg/l dh mg/l mg/l mg/l mg/l 1ml 1ml 1ml 1ml suositusarvot: 5-8 < 2 < 25 < 9 < 3 < 3 <,3 < 2 < 15 < 4 Pintavesi , 13 12,4 126, ,4,19,27-11 Pintavesi , 12 9,9 18, ,96,18,17 2,18 14, 23,9 21 Pintavesi , 12 1, 112,3 34 2,83,18, Pintavesi , ,2 11, ,8,17,16 2,14 13,2 24, Pintavesi ,1 12 9,8 15,1 33 2,69,21, Pintavesi , ,2 97, ,95,17,16 1,96 13,7 22, Pintavesi ,1-12 1,5 98, ,97,13, Pintavesi ,1-12 9,5 94, ,24,17,15 2,16 13,9 24,8 3 - Pintavesi ,1-12 1,3 95, ,95,17, min 6 12, 1 94, ,69,13,2 1,96 13,2 22,9 19 ka 6,1 #JAKO/! 12, , ,94,17,16 2,11 13,7 24,1 26 max 6, , ,24,21,27 2,18 14, 24,8 34 Pintavesi analyysit KIP Service Oy Petri Passoja Huhtikuu Tuote Pvm Lims nro. ph E-Coli Col Het-luku Clost.perf. Alkaliteetti Johtokyky Cl KMnO4 Väri Fe Mn Al Kovuus SiO2 CO2 SO4 NH4 pmy/ pmy/ pmy/ pmy/ mval/l ms/m mg/l mg/l mg Pt/l mg/l mg/l mg/l dh mg/l mg/l mg/l mg/l 1ml 1ml 1ml 1ml Pintavesi ,2 12 1,1 89, ,,18,2 2,63 12,2 2,2 33,7 < <1 Pintavesi , ,2 85,2 39 2,76,16,15 - Pintavesi ,2 11 9,7 71, ,32,15,11 1,74 9, Pintavesi ,1 1 1,5 67, ,4,13, Pintavesi ,3 1 8,4 54,2 21 1,87,1,9 1,25 7, Pintavesi ,4 1 1,5 66, 25 1,84,11, Pintavesi ,6 18 3, 68, ,15,14,8 1,84 9,4 6, Pintavesi , ,2 68, ,19,15, min 6,1 9,8 8 54,2 21 1,84,1,2 1,25 7, 6,2 25 ka 6,3 #JAKO/! 13, , ,27,14,8 1,87 9,3 12,6 31 < <1 max 6, , ,18,15 2,63 12,2 2,2 33

78 LIITE/BILAGA 6.3 Pintavesi analyysit Kip Service oy, Petri Passoja Toukokuu Tuote Pvm Lims nro. ph E-Coli Col Het-luku Clost.perf. Alkaliteetti Johtokyky Cl KMnO4 Väri Fe Mn Al Kovuus SiO2 CO2 SO4 NH4 pmy/ pmy/ pmy/ pmy/ mval/l ms/m mg/l mg/l mg Pt/l mg/l mg/l mg/l dh mg/l mg/l mg/l mg/l 1ml 1ml 1ml 1ml Pintavesi , ,7 64, ,23,11,2 2,17 9,52 4, 25 Pintavesi , ,8 64,4 25 2,19,1,4 Pintavesi , ,4 64,4 23 2,2,8,2 1,83 8,66-34 Pintavesi , ,8 63,1 21 2,19,9, Pintavesi , ,2 63,4 26 2,15,7,3 2,3 8, Pintavesi , ,2 65,9 26 2,17,5, Pintavesi , ,2 74, ,18,6,2 2,12 8,5 5,6 31 Pintavesi , , 78, 224 2,22,8 <, Pintavesi , ,7 59, ,22,9,5 1,99 7,88-29 min 6, ,5 23 2,15,5,2 1,8 7,9 4, 25, ka 6,6 #JAKO/! , ,19,8,3 2,1 8,5 5,1 3,8 max 6, ,23,11, Pintavesi analyysit Kip Service oy, Petri Passoja Kesäkuu Tuote Pvm Lims nro. ph E-Coli Col Het-luku Clost.perf. Alkaliteetti Johtokyky Cl KMnO4 Väri Fe Mn Al Kovuus SiO2 CO2 SO4 NH4 pmy/ pmy/ pmy/ pmy/ mval/l ms/m mg/l mg/l mg Pt/l mg/l mg/l mg/l dh mg/l mg/l mg/l mg/l 1ml 1ml 1ml 1ml Pintavesi , ,2 69, ,16,8,4-2 Pintavesi , ,8 68, ,28,9,3 1,75 7,1 3,4 Pintavesi , ,7 69, ,28,6, ,3 - - Pintavesi , ,5 72,6 25 2,28,8,4 1,83 6, Pintavesi , ,3 67, ,44,1, Pintavesi , ,8 73, ,26,11,2 1,66 5, Pintavesi ,5 12 1,2 76, ,13,8,2 Pintavesi ,6 1 1,4 8, ,27,1,2 1,36 5,8 5,8 26 Pintavesi ,7 12 1,6 73, ,26,9,2 min 6,5,2 1, 1 67, ,13,6,2 1,36 5,1 4,3 25 ka 6,6,2 11, ,4 24 2,26,9,3 1,65 6,1 5,1 28,4 2 max 6,8, , ,44,11,4 1,83 7, 5,8 3

79 LIITE/BILAGA 6.4 Pintavesi analyysit Kip Service oy, Petri Passoja Heinäkuu E-Coli Col Het-luku Clost.perf. Alkaliteetti Johtokyky Cl KMnO4 Väri Fe Mn Al Kovuus SiO2 CO2 SO4 NH4 pmy/ pmy/ pmy/ pmy/ Tuote Pvm Lims nro. ph mval/l ms/m mg/l mg/l mg Pt/l mg/l mg/l mg/l dh mg/l mg/l mg/l mg/l 1ml 1ml 1ml 1ml Pintavesi , ,4 64,4 24 2,24,1 <,2 1,59 4,44 4,7 26, Pintavesi ,2 12 1,3 69, ,12,9 <,2 - Pintavesi , ,1 75, ,34,7 <,2 1,86 4, Pintavesi , ,4 72, ,21,7 <,2 Pintavesi , ,1 74, ,35,11 <,2 1,76 4, Pintavesi , ,9 81, ,41,11 <, Pintavesi , ,8 81, ,65,1 <,2 2,13 4,31 24 Pintavesi , ,7 76, ,64,9 <,2 min 6,2 12, 1 64, ,12,7 1,59 4,3 4,7 24,7 ka 6,5 #JAKO/! 12, 12 74, ,37,9 #JAKO/! 1,84 4,4 4,7 25,7 max 6, , ,65,11 2,13 4,7 4,7 26,7 Pintavesi analyysit Kip Service oy, Petri Passoja Elokuu Tuote Pvm Lims nro. ph E-Coli Col Het-luku Clost.perf. Alkaliteetti Johtokyky Cl KMnO4 Väri Fe Mn Al Kovuus SiO2 CO2 SO4 NH4 pmy/ pmy/ pmy/ pmy/ mval/l ms/m mg/l mg/l mg Pt/l mg/l mg/l mg/l dh mg/l mg/l mg/l mg/l 1ml 1ml 1ml 1ml Pintavesi , ,5 9, ,5,15 <,2 2,2 4,34 8,6 26, Pintavesi , ,6 77, ,84,14 <,2 - Pintavesi , ,2 69, ,5,13 <,2 2, 3, Pintavesi , ,4 73, ,31,14 <,2 Pintavesi , ,5 88,3 37 3,49,14 <,2 2,1 4, Pintavesi , ,8 88,8 39 3,49,12 <, Pintavesi , ,3 84, ,31,9 <,2 1,94 3,54 25 Pintavesi , ,2 96, ,43,12 <,2 Pintavesi , , 87, ,54,1 <,2 1,88 4,7 27 min 6,3 12, 12 69, ,84,9 1,88 3,5 8,6 24,8 ka 6,5 #JAKO/! 12, , ,28,13 #JAKO/! 2,1 4,1 8,6 26,8 max 6, , ,54,15 2,2 4,4 8,6 27,8

80 LIITE/BILAGA 6.5 Pintavesi analyysit Kip Service oy, Petri Passoja Syyskuu Tuote Pvm Lims nro. ph E-Coli Col Het-luku Clost.perf. Alkaliteetti Johtokyky Cl KMnO4 Väri Fe Mn Al Kovuus SiO2 CO2 SO4 NH4 pmy/ pmy/ pmy/ pmy/ mval/l ms/m mg/l mg/l mg Pt/l mg/l mg/l mg/l dh mg/l mg/l mg/l mg/l 1ml 1ml 1ml 1ml Pintavesi , ,3 86, ,6,8 <,2 2 Pintavesi , ,8 87, ,6,8 <,2 1,83 3,89 6,2 24,6 Pintavesi , ,7 9, ,77,7 <,2 Pintavesi , ,5 88, ,75,6 <,2 1,62 3,83 25 Pintavesi , ,5 83, ,91,7 <,2 Pintavesi , ,4 97, ,4,7 <,2 2,6 4,96 24 Pintavesi , ,2 92,2 33 3,88,6 <,2 Pintavesi , ,7 94, ,11,8 <,2 2,4 5,12 25 Pintavesi , ,5 82,2 39 3,56,6 <,2 min 6,5 12, 14 82,2 39 3,56,56 1,62 3,8 6,2 24 ka 6,6 #JAKO/! 12, ,1 33 3,8,7 #JAKO/! 1,89 4,5 6,2 25, <1 max 6, , ,11,8 2,6 5,1 6,2 25 Pintavesi analyysit Kip Service oy, Petri Passoja Lokakuu Tuote Pvm Lims nro. ph E-Coli Col Het-luku Clost.perf. Alkaliteetti Johtokyky Cl KMnO4 Väri Fe Mn Al Kovuus SiO2 CO2 SO4 NH4 pmy/ pmy/ pmy/ pmy/ mval/l ms/m mg/l mg/l mg Pt/l mg/l mg/l mg/l dh mg/l mg/l mg/l mg/l 1ml 1ml 1ml 1ml Pintavesi , ,8 11, ,93,6 <,2 1,86 5,6 5,6 25,3 Pintavesi , ,7 18, ,34,7 <, Pintavesi , ,3 1, ,18,6 <,2 2,15 5, Pintavesi , ,7 98, ,19,7 <,2 Pintavesi , ,7 63, ,8,6 <,2 2,11 4, Pintavesi , , 83, ,75,5 <, Pintavesi , ,6 92, ,3,5 <,2 2,15 5,22 26 Pintavesi , ,5 95, ,89,5 <,2 Pintavesi , ,4 93, ,84,6 <,2 2,39 5,65 24 min 6,6 11, 12 63, ,75,5 1,86 4,6 5,6 24 ka 6,7 #JAKO/! 11, ,1 36 3,99,6 #JAKO/! 2,13 5,2 5, max 6, , ,34,7 2,39 5,7 5,6 26

81 LIITE/BILAGA 6.6 Pintavesi analyysit Kip Service oy, Petri Passoja Marraskuu E-Coli Col Het-luku Clost.perf. Tuote Pvm Lims nro. ph Johtokyky Cl KMnO4 Väri Fe Mn Al Kovuus SiO2 CO2 SO4 NH4 pmy/ pmy/ pmy/ pmy/ ms/m mg/l mg/l mg Pt/l mg/l mg/l mg/l dh mg/l mg/l mg/l mg/l 1ml 1ml 1ml 1ml Pintavesi , ,6 87, ,91,6 <, Pintavesi , , 16, ,31,6 <,2 2,26 7,18 5,2 24,5 Pintavesi , ,6 118, ,28,6 <,2 5,6 - Pintavesi , 4,42 - Pintavesi , ,4 12, ,44,7 <,2 2,34 8,66 5, Pintavesi , ,1 118, 421 4,37,7 <,2 - Pintavesi , ,1 97, ,4,7 <,2 1,81 7,82 5, Pintavesi , ,9 14,1 35 3,96,6 <,2 - Pintavesi , ,2 93, ,79,6 <,2 1,99 6,69 5, min 6,6 12, 12 93, ,79,6 1,81 6,7 5,2 24 ka 6,6 12, 13 19, ,2,6 #JAKO/! 2,1 7,59 5,61 27, max 6, , ,44,7 2,34 8,7 5,8 28 Pintavesi analyysit Kip Service oy, Petri Passoja Joulukuu Tuote Pvm Lims nro. ph E-Coli Col Het-luku Clost.perf. Johtokyky Cl KMnO4 Väri Fe Mn Al Kovuus SiO2 CO2 SO4 NH4 pmy/ pmy/ pmy/ pmy/ ms/m mg/l mg/l mg Pt/l mg/l mg/l mg/l dh mg/l mg/l mg/l mg/l 1ml 1ml 1ml 1ml Pintavesi , ,5 91, ,74,6,2 - Pintavesi , ,2 95, ,73,6,4 1,85 7,21 5,6 25,8 Pintavesi , ,8 93, ,8,7, Pintavesi , ,4 93, ,3,9,6 2,9 7, Pintavesi , ,5 11, ,93,8,5 - Pintavesi , ,2 112, ,86,1,1 2,1 1, Pintavesi , ,4 15, ,84,9,9 8,9 - Pintavesi , ,1 115, ,77,11,13 2,5 11,1 9, Pintavesi , ,8 111, ,69,12,13 1,4 - min 6, ,8 91, ,69,6,2 1,85 7,21 5,6 25, ka 6, ,7 13, ,82,9,8 2,1 9,1 8,6 26,5, max 6, ,5 115, ,3,12,13 2,5 11,1 1,4 27,

82 LIITE/BILAGA 7.1 Provtagningspunkt: 1 Råvattenpumpstation (Åminne) Råvatten Driftsanalys Datum Temp Färg FTU ph ms/m KMnO4 Al Fe Mn NH4 NO3 N P , ,9 6,6 9,2, ,7 14 2,4 6,5 89,4, ,7 14 2,2 6, ,7 13 2,45 6,6 88, ,7 13 2,3 6,6 6,6 9,6, ,6 13 2,1 6,6 6,6 91, ,6 12 6,7 95, ,6 15 2,5 6,5 6,6 86,5, ,7 13 6,6 86, ,7 13 6,6 87, ,7 15 2,2 6,6 6,5 9, ,7 15 2,58 6,6 6,5 84, ,7 13 2,3 6,6 6,5 87,9, , ,1 6,5 6,6 87, , ,1 6,5 6,5 84,8, ,7 11 2,1 6,5 6,5 89, ,7 11 6, , ,5 6,5 6,5 84,2,6 8,36 1, , ,2 6,5 6,6 83, , ,2 6,4 6,5 81,6, ,7 12 2,5 6,5 6,4 81, ,7 12 2,4 6,5 6,4 8, ,7 12 2,4 6,6 85, ,7 11 2,5 6,6 84, , ,4 6,6 6,3 79,5 5,28 1, , ,6 6,6 6,2 79, , , ,7 6,6 6,3 75,3, ,7 11 3,1 6,6 6,2 77, , ,7 6,2 77,1, ,6 12 6,7 76, ,6 11 2,9 6,7 77, ,6 11 3,1 6,6 6,1 81, ,6 12 2,8 6,7 6,3 77, ,6 12 3,77 6,7 6,1 82, ,6 15 2,6 6,6 6,2 75,3 4,4 1, ,6 15 2,5 6,7 6,1 74,2, ,7 1 6, ,6 1 6, ,6 15 2,7 6,7 6,3 73,4 3,96, ,6 15 4,7 6,6 6,3 71, ,14, ,6 15 5,1 6,7 6,1 67,7, ,6 15 4,8 6,7 6 7,4, ,6 11 4,2 6,6 6,1 73, ,6 11 3,36 6,7 78, ,6 15 2,8 6,7 6,1 79,6, ,6 15 2,8 6,6 6,1 74,9 7,4 1, ,6 1 6, ,6 1 6, ,6 15 3,13 6,7 6,1 77, ,6 15 2,9 6,7 6,2 82, ,6 11 2,5 6,7 81,2, ,6 11 2,6 6,7 8,3, ,6 11 2,7 6,8 79,4, ,6 15 2,4 6, , ,7 6,2 8, ,6 11 2,2 6,7 6,2 73,7, ,6 11 2,3 6, ,7 1 6, ,7 11 6,7 74, ,7 12 2,1 6,7 6,1 79,4, ,6 12 2,25 6,7 6,1 78,5, ,7 12 2,6 6,6 6, ,6 12 2,45 6,5 6,1 72, ,6 15 3,5 6,7 6,1 7,3

83 Datum Temp Färg FTU ph ms/m KMnO4 Al Fe Mn NH4 NO3 N P ,6 1 1,81 6,8 73, ,6 1 2,2 6,7 6,1 73, ,6 1 2,23 6,7 73,2, ,6 9 6, ,6 9 6, ,6 1 6,7 7, ,6 9 6,8 71,7, ,6 15 2,1 6,7 73,5, ,6 1 1,9 6,7 73,2, ,6 1 1,9 6, ,6 11 2,3 6, ,6 1 3,2 6,8 6,2 75, ,6 1 3,6 6,7 6,2 76, ,6 1 6, ,6 1 6,9 73, ,7 9 6,8 72, ,6 1 6,8 71, ,7 1 2,4 6,8 72,2, ,7 1 2,1 6,7 74,4, ,7 1 2,3 6 71, ,7 1 2,2 6,9 72,6, ,6 1 2,6 6,8 6,1 74,6, , ,8 6,2 74, ,6 13 6,7 74, ,6 1 6,8 75, ,8 11 6,7 79,6, ,9 11 6,6 82,6, ,1 13 4,5 6,6 86, ,5 6,6 83,2, ,1 6,7 8,5, ,4 12 3,3 6,8 79,8, ,1 12 4,21 6,8 6,4 77,4, ,1 13 7,7 6,7 83,6, ,1 13 6,6 87, ,2 14 6,6 88, ,1 13 6,6 89,4, ,5 13 6,6 87,6, ,9 14 4,8 6,5 89,1, ,3 14 6,6 86,1, ,7 14 6,7 84, ,2 4,33 6,7 8, ,1 6,7 5,8 85, , ,7 5,8 82,1, ,9 11 6,8 78, ,3 11 6, ,7 13 6,6 79,6, ,6 13 6,6 79, ,9 13 4,5 6,7 83,5, , ,6 83,8, ,7 13 4,2 6,6 8,2, ,8 12 3,4 6,6 79, ,2 11 3,4 6,7 5,9 79,2, ,8 11 3,7 6,8 5,8 77,2, , ,7 8, ,4 13 6,5 96, ,3 91,6, ,5 15 6,3 89,6, , ,5 91,6, ,1 14 4,8 6,5 89,4, ,6 14 4,2 6,7 85, ,5 14,43 6,8 82,2, ,3 12 4,1 6,7 5,9 81,8, , ,8 5,7 82,9, ,7 11 6, ,9 12 6, ,9 11 6,8 77,9, ,5 12 6,8 79, ,3 13 3,9 6,4 8,8, ,4 12 4,4 6,8 79,9, ,6 12 4,3 6,9 79 LIITE/BILAGA 7.2

84 LIITE/BILAGA 7.3 Datum Temp Färg FTU ph ms/m KMnO4 Al Fe Mn NH4 NO3 N P ,3 11 3,2 6,9 76, ,8 11 4,2 6,8 5,8 79, ,3 11 4,4 6,8 5,7 77,2, ,9 77, ,2 1 6, ,9 11 6,8 77,3, ,3 1 6,8 76, , ,8 75,4, ,3 11 4,1 6,9 75,8, ,4 11 3,9 6,9 76, ,4 11 3,95 6,8 75, ,1 1 4,2 6,7 5,5 78, ,6 1 5,4 6,1 5,5 76, ,5 1 6, , ,1 11 6,9 75,6, ,7 11 6,9 74, ,5 11 4,7 6,9 73, ,6 11 4,9 6,7 73,1, ,6 11 4,9 6,8 73, , ,9 72, , ,8 5,3 75, , ,9 5 75, ,2 11 6,9 69, ,6 11 6,9 7, ,6 11 6,9 5,5 72, ,9 11 6,9 74,7, ,5 13 1,3 6,7 78,6, ,9 14 6,75 5,6 91,3, ,5 14 6,7 6,5 92, ,1 13 4,1 6,5 9, ,2 6, ,67 6,5 83,7, ,4 13 6, ,1 11 6,7 84, ,8 13 6,4 87,1, ,3 91, ,6 2 25,1 5,9 19,5, , ,3 5,4 118,4, , , ,4 115, , , ,7 5,8 121,2, ,6 124,5, ,5 22 9,7 5,8 129,9, ,7 5,8 131, ,2 2 6,2 6,1 118, ,6 18 5,5 6 12, , , ,9 6,5 88,1, , ,9 16 5,5 6,5 83,5, , ,7 6,6 79,3, ,7 11 6, ,1 11 6, ,2 11 6,8 78,9, ,3 11 6,8 78, ,2 11 4,8 6,7 8,4, , ,5 6,7 81,1, ,9 13 5,85 6,7 82,3, , ,76 6,7 83, ,9 13 4,8 6,7 6,3 84, , ,5 6,7 6,1 83,5, , ,1 13 5,74 6,6 83,5, ,3 15 6,2 94,6, ,9 13 6,7 87, , ,38 6,4 1,6,23

85 LIITE/BILAGA 7.4 Datum Temp Färg FTU ph ms/m KMnO4 Al Fe Mn NH4 NO3 N P ,9 93,8, ,7 16 6,5 6,3 7,2 98, ,1 15 6,2 97,7, ,9 15 6,2 5,8 6, ,9 18 8,6 5,6 7, ,6 16 6,2 11,3, , , ,5 6,4 17,1, ,1 11, ,2 17 5,5 6,2 11,2, ,1 15 5,25 6,6 89,5, ,7 14 6,2 6,3 86,9, ,5 14 5,52 6,4 82,2, ,4 16 9,8 6,2 6,5 88, ,9 18 7,3 5,9 5,6 98, ,62 6,6 95,5, ,5 13 6,1 96,5, ,6 16 8,7 6,3 6,3 11, ,2 18 7,73 5,5 15,3, , , ,3 19 6,2 16, ,3 17 6,5 6,3 5, ,7 16 6,4 97, ,9 16 6,5 93,6, ,9 6,6 5,7 5,7 9, ,5 6,17 6,1 5,6 87,1, ,4 6, ,6 16 4,8 6,5 85, ,6 15 5,6 6,4 5,4 87,9, ,7 6,1 5,4 88, , ,9 12 6,5 81, ,8 11 6,4 78, ,8 12 6,5 78, ,8 4,9 6,2 5,4 78, ,2 14 8,4 6,6 82, ,8 13 5,8 6,5 8,3, ,7 6,3 84,5, ,2 15 7,3 6,1 6,5 91,3, ,8 14 6,4 89,5, ,3 12 6, ,1 5,2 6, ,9 5,4 6,8 88,7, , ,4 6,8 89,1, , ,9 6,7 86,6, , ,6 6,4 84, , ,8 6,1 9,2, ,3 16 5,3 6,5 7,2 92, ,9 19 9,8 6 7,9 16, ,7 16 5, ,5 116,2, ,8 18 4,94 5,4 6,9 12,8, , ,6 96, , ,6 6,7 96,5, ,7 16 4,8 6,7 93,6, ,4 15 4,3 6,5 87, , ,7 85,3, ,3 16, ,8 18 9,5 6,6 7,3 11, ,3 18 5,6 6,3 7, ,2 18 6,5 14, ,85 5,7 6,4 98,5, ,5 16 6,6 84,1, ,3 16 6,6 81, ,1 14 3,7 6,7 85,1, , ,7 82,4, ,6 13 4,1 6,7 79

86 LIITE/BILAGA 7.5 Datum Temp Färg FTU ph ms/m KMnO4 Al Fe Mn NH4 NO3 N P ,1 12 4,3 6,8 82,2, ,2 6,8 5,9 76, ,5 11 4,3 6,8 6,1 76,7, ,7 11 6, ,8 11 6,9 8, ,9 76, ,7 11 6,9 75, ,8 12 4,1 6,9 76,7, , ,9 6,9 75,7, ,6 12 3,9 6,9 75, ,8 12 3,8 6,9 76, ,9 12 4,7 6,9 6, ,4 12 4,6 6,8 6,1 77,5, ,2 11 6, ,3 11 6, ,1 11 6,7 77, ,3 11 6,9 75, ,6 11 3,55 6,9 74,4, ,6 11 6,9 73,5, , , ,8 6,9 71,3, , ,6 6,9 5,8 75,4, , ,2 6,8 5,7 78, ,8 12 6,9 75, , , , , ,9 14 6,9 76, ,7 11 5,4 6,9 75,7, ,6 12 5,6 6,9 74,1, ,4 12 7,1 7 75, ,6 12 7,5 6, , ,5 6,9 6,4 78,6, , ,8 6,8 6,1 78,3,4 5,28 1, ,8 6, , , ,9 6, , ,9 76, , ,7 6,9 6,2 74,7, ,6 6,9 72,9, ,7 11 3,4 7 73, ,2 11 3,4 7 73,5, ,8 11 3,5 7, ,5 15 3,3 7 6, ,7 11 3,6 7 6,1 74, , ,5 6,6 6, ,8 12 6,7 6, , ,8, , , ,4 7,1 71,2, ,8 11 3,5 7 71,5, ,6 11 3,4 7,1 71, ,3 11 3, ,2, ,8 1 3,1 7,1 5, ,6 15 3,2 7 5,9 74,4, ,5 3, , ,4 11 7, ,1 71, ,4 11 7,1 7, , ,1, , ,3 7 68,1, ,1 11 3,7 7 68,1, ,8 11 3,7 7,1 67, , ,5 7 6,5 69, ,3 15 3,5 7 6,4 69, , , ,3, , , , , , ,3, , ,3, ,9 1 2,7 6,9 7

87 LIITE/BILAGA 7.6 Datum Temp Färg FTU ph ms/m KMnO4 Al Fe Mn NH4 NO3 N P , ,9 71,2, ,9 1 2,2 6,9 6,1 72,6, ,9 9 2,3 6,9 6,1 72,1, ,9 9 6, ,8 2,56 6,7 73,2,8 6,16 1, ,9 12 2,8 6,6 6,4 72, ,9 11 6,9 69, ,9 15 2,8 6,9 7,9, ,9 11 3,1 6,9 71,2, ,9 11 4,3 6,9 71,8, , ,7 6,8 8,1, , ,9 6,8 87, ,9 15 1,8 6,6 7,2 89,6, , ,5 6,6 7,5 94,2, ,9 16,7 6,4 7,2 93, ,2 6,6 92, , ,76 6 7,6 9,3 168,35 9,68 2, , ,6 83,1, ,9 6,6 87,4, ,9 14 6,1 6,6 89,9, ,8 14 3,4 6,7 86,2, ,9 15 4,97 6,7 85,6, ,9 13 4,6 6,7 7,1 85,8, ,9 6,4 6,9 86, ,9 3,75 6,3 6,9 84, ,9 11 6, ,9 11 6,7 77,9, ,9 11 6,6 76, ,9 12 2,6 6,6 81,1, , ,9 6,5 82,3, , ,2 6,7 8, ,9 12 2,7 6,6 79,8, ,9 11 2,6 6,7 6, ,2 6,7 6, ,9 16 2,2 6,7 6,8 73, , ,9 12 2,3 6,8 6,8 77,5 98, ,9 12 2,4 6,7 6,7 76, ,9 12 2,4 6,8 6,5 71,7 98, ,9 12 2,2 6,5 75, , ,5 6,6 76, ,9 13 2,5 6,3 6,3 7,2 97, ,9 12 2,6 6,9 6,7 72, ,9 13 2,8 6,7 6, , ,9 11 3,4 6,9 6,9 69, ,9 12 3,9 6,7 7,1 7,7 114, ,9 12 6, ,9 13 6,7 77, ,9 13 6,7 73,5, ,9 12 2,6 6,7 7,5 7,9 12, ,9 12 2,7 6,9 7,1 72,5 11 1,1,6, ,9 11 2,8 6,7 8 72, ,9 12 3,5 6,8 8 74,7 14, , ,5 6,7 6,9 74 min,6 9,43 5,4 5 66, ,6,7,3 medel 7,98 125,5 5,46 6,6 6,3 82, ,12 5,64 1,399,45 max 21, , , ,75 9,68 2,46,74 st

88 LIITE/BILAGA 8 Jokien ja Luodonjärven ainevirtaamat vuonna 216. Päivä Virtaama Pitoisuus Ainevirtaama 3 kk ka Fosfori Typpi Fosfori Typpi m 3 /s µg/l µg/l kg/päivä kg/päivä Kovjoki/ Kovjoki å I - III 1, ,7 277 IV - VI 4, ,5 646 VII - IX 3, ,9 67 X - XII 2, , , ,5 465 Purmonjoki/ Purmo å I - III 5, ,2 82 IV - VI 14, , VII - IX 11, , X - XII 6, , , , Ähtävänjoki/ Esse å I - III 21, , IV - VI 24, , VII - IX 22, , X - XII 17, , , , Kruunupyynjoki/ Kronoby å I - III 5, ,3 572 IV - VI 13, , VII - IX 1, , X - XII 6, , , , Hästgrundet I - III 2, , IV - VI 22, , VII - IX 18, , X - XII 12, , , , Gertrud I - III 8, , IV - VI 21, , VII - IX 16, , X - XII 1, , , , Kalatiet I - III 6, ,6 827 IV - VI 1, ,2 848 VII - IX 8, ,4 774 X - XII 9, , , ,7 828 Vuosi/ År 216 Virtaama Fosfori Typpi Fosfori Typpi m 3 /s kg/päivä kg/päivä t/vuosi t/vuosi Kovjoki/ Kovjoki å 3,2 26,5 464,8 9,7 17 Purmonjoki/ Purmo å 9,5 7,1 1447, 25,6 528 Ähtävänjoki/ Esse å 21,3 71,1 1 55,1 25,9 566 Kruunupyynjoki/ Kronoby å 8,7 65,2 164,1 23,8 388 Yhteensä/ Totalt 42,7 233, 4526,1 85, Hästgrundet 18,5 83,4 1 81,7 3,4 658 Gertrud 14,2 6,5 1 35,8 22,1 477 Kalatie 8,8 37,7 827,6 13,7 32 Yhteensä/ Totalt 41,4 181, , Järveen jää 1,3 51, ,8 216

89 LIITE/BILAGA 9 Luodon-Öjanjärven uimavesituloksia vuodelta 216. Badvattenanalyser från Larsmo-Öjasjön år 216. Sosiaali- ja terveysvirasto, Pietarsaari/ Social- och hälsovårdsverket, Jakobstad Lähde: (luettu ) Uimaranta/ Lämpötila E. coli Enterokokit Vaatimusten- Sinilevät päivä Temperatur Enterokocker mukaisuus/ Blågröna- Badstrand/ Kravupp- alger dag C MPN/ 1 ml pmy/ 1 ml fyllelse Toimenpiderajat/ < 1 < 4 Åtgärdsgränser Annäsgrundet, Eugmo ,1 1 < 1 ok ei/ nej ,1 7 1 ok ei/ nej ,5 12 < 1 ok ei/ nej Assarskär, Luoto/ Larsmo ,9 < 1 < 1 ok ei/ nej ok ei/ nej ,2 9 6 ok ei/ nej Fagernäs, Luoto/ Lasmo ,4 1 < 1 ok ei/ nej ,3 7 1 ok ei/ nej ,4 6 1 ok ei/ nej Svennas Minne, Luoto/ Larsmo ,8 < 1 < 1 ok ei/ nej ,4 < 1 5 ok ei/ nej ,2 2 1 ok ei/ nej Vikarholmen, Luoto/ Larsmo < 1 < 1 ok ei/ nej , ok ei/ nej , ok ei/ nej Kokkolan ympäristötervydenhuolto ja lääkintähuolto Lähde: (luettu ) Uimaranta/ Lämpötila E. coli Enterokokit Vedenlaaatu Sinilevät päivä Temperatur Enterokocker Vatten- Blågröna- Badstrand/ kvalit alger dag C MPN/ 1 ml pmy/ 1 ml Toimenpiderajat/ < 1 < 4 Åtgärdsgränser Laajalahti/ Bredviken, Kokkola/Karleby , 5 <1 hyvä/ bra ei/ nej ,8 <1 1 hyvä/ bra ei/ nej , hyvä/ bra ei/ nej , 6 4 hyvä/ bra ei/ nej Pietarsaari/Jakobstad: Vesi täyttää tutkimushetkellä Sosiaali- ja terveysministeriön asetuksen 354/28 vaatimukset./ Vattnet uppfyller vid tidpunkten för undersökningen de krav som ställs på badvatten enligt Socialoch hälsovårdsministeriets förordning nr 354/28. Kokkola/ Karleby: Vesi täyttää tutkimushetkellä Sosiaali- ja terveysministeriön asetuksen 177/28 vaatimukset./ Vattnet uppfyller vid tidpunkten för undersökningen de krav som ställs på badvatten enligt Socialoch hälsovårdsministeriets förordning nr 177/28.

90 LIITE/BILAGA 1 Luodon-Öjanjärven pohjaeläinten yksilömäärät ja biomassat syvännepisteillä Bottenfaunans individtäthet och biomassa vid djuphöljorna i Larsmo-Öjasjön (Nyman 217) Paikan nimi L11 Ö4 Ö5 Näytteenottoaika Näytteenoton syvyys [m] 3,8 8,6 5, Näytteiden lukumäärä Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Ryhmä ja laji yks/m² yks/m² yks/m² TURBELLARIA Caryophyllaeus laticeps NEMATODA OLIGOCHAETA indet Enchytraeidae Limnodrilus hoffmeisteri Potamothrix hammoniensis Aulodrilus pluriseta Arcteonais lomondi ACARINA CLADOCERA OSTRACODA COPEPODA Chaoborus flavicans Procladius Monodiamesa Chironomus semireductus-t Microchironomus Tanytarsus Ceratopogonidae Summa Lajiluku (excl. Oligochaeta indet.) Paikan nimi L11 Ö4 Ö5 Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Ryhmä ja laji g WW/m² g WW/m² g WW/m² TURBELLARIA,3,2 - Caryophyllaeus laticeps - -,5 NEMATODA,23,18,8 OLIGOCHAETA,763 2,3,885 ACARINA,7,15,28 CLADOCERA,2,2 - OSTRACODA,65,51,8 COPEPODA,23,11,7 Chaoborus flavicans,13,84,882 Procladius,71,118,35 Monodiamesa,5 - - Chironomus semireductus-t.,376 1,993 2,18 Microchironomus,8,2 - Tanytarsus,5,5 - Ceratopogonidae - -,84 Summa 1,454 4,599 5,22

91 LIITE/BILAGA 11 MENETELMÄLIITE Luodonjärven merialueen tarkkailu 216 Analyysi Akkreditointi Yksikkö Menetelmä Määritysraja Mittausepävarmuus Al * mg/l SFS-EN ISO :5 modif.,2 5,-2 ±,3 > 2 ±15 % Alkaliniteetti * mmol/l Sis. men. J-16 (ph 4,5, 4,2),1,1-,1 mg/l ±,1 mg/l, >,1mg/l ±1% Asiditeetti * mmol/l Sis. men. A 7,2,1mmol/l(,2-,1mmol/l) 1%(>,1mmol/l) Enterokokit (36 C 2 vrk) kpl/1 ml SFS-EN ISO :2 E. coli pmy/1 ml ISO * 5-2 ± 3 Fe µg/l SFS-EN ISO 11885:9 modif. 5 > 2 ±15 % *,1-5 mg/l / ±,4 mg/l, Happi mg/l SFS-EN 25813:1993,1 >5 mg/l / ±8% *,5-5 mg/l / ±,3 mg/l, CODMn mg/l SFS 336:1981,5 >5mg/l / ±6% * 1-4 µg/l /±,4 µg/l, Klorofylli-A µg/l SFS 5772: >4 µg/l ±1 % * SFS-EN ISO :98 (modif.) 5-1 µg/l / ± 15 μg/l, Kok. N µg/l 5 >1 µg/l / ±15% * 3-15 µg/l / ±1,5 µg/l, Kok. P µg/l Sis. men. J-4 3 >15 µg/l / ±1% * 3-15 µg/l / ±2 µg/l, NH4-N µg/l Sis. men. J-46 5 >15 µg/l / ±15% * 2-2 µg/l / ±2 µg/l, NO2,3-N µg/l SFS-EN ISO 13395:1996 (modif.) 2 >2 µg/l / ±1% * 2-15 ± 2 Mn µg/l SFS-EN ISO :5 modif. 2 > 15 ±15 % ph * SFS-EN ISO 1523:212,2 * 2-2 µg/l / ±2 µg/l, PO4-P µg/l Sis. men. J-41 2 >2 µg/l / ±1% Saliniteetti ppt *,1-1 FTU /±,1 FTU, Sameus FTU SFS-EN ISO 727:2,1 >1 FTU / ±15 % Sulfaatti (IC) * mg/l SFS-EN 134,3,1mg/l(,3-1mg/l) 8 %(>1mg/l) *,1-1 ms/m ±,2 ms/m, Sähkönjohtavuus ms/m SFS-EN 27888,1 >1 ms/m ±5% * 5-5 mgpt/l ±5 mgpt/l, Väri komp. mg Pt/l SFS-EN ISO 7887: ±1, >1 mgpt/l ±1% Nab Labs Oy / Espoo Survontie 9 D 45 Jyväskylä VAT no. FI

92

93