Resultaten från samkontrollen av havsområdet utanför

Transkript

1 Resultaten från samkontrollen av havsområdet utanför Jakobstad 214 Marjut Mykrä Eeva-Kaarina Aaltonen Jakobstad 215

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Grunderna för kontrollen Material och metoder Parametrar för ekologisk klassificering av ytvatten 3 2 Väderleksförhållanden och hydrologi 4 3 Belastningen Avloppsvattenbelastning Värmebelastning Larsmo-Öjasjön 1 4 Vattenkvaliteten i havsområdet Vattenkvaliteten vintern Perioden med öppet vatten år Resultat av perifytonundersökningen Förändringar i vattenkvaliteten Vattenkvalitetsparametrarna för den ekologiska klassificeringen 23 5 Fiskerikontrollen 26 6 Översikt över övriga utförda undersökningar under år Resultat från badstrands- och alguppföljningen Bottenfaunaundersökningen år 214 (Nyman 215) Temperaturkarteringar Mässkärs naturstation Pörkenäs lägergård 32 7 Sammandrag av kontrollen för hamnområdets och farledens muddrings- och deponeringsarbete år Grunderna för kontrollen / beslut Muddrings- och deponeringsarbetet vid hamnområdet och farleden år Förverkligandet av kontrollen år Förverkligandet av fiskerikontrollen år Kontrollens resultat år Sammandrag 5 Källförteckning 52 Bilagor (1 14) Pärmbild: Matti Korhonen, Suomen Ilmakuva Oy Översättning: Elinor Slotte Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Österbottens vatten och miljö rf PL/PB PIETARSAARI JAKOBSTAD ; :

3 1 Inledning Grunderna för kontrollen Avloppsvattnet från Jakobstadsnejdens bosättning (Jakobstads Vatten) och UPM Kymmene Abp:s massa- och pappersfabrikers samt övriga enheters avloppsvatten leds ut i havsområdet utanför Jakobstad. Outokumpu Stainless Tubular Products Ab:s (OSTP) avloppsvatten leds ut i havet via Labackörsviken på samma ställe som avloppsvattnet från UPM Kymmene, liksom även kylvattnet från Alholmens Kraft Ab. Även Jakobstads Hamn deltar i samkontrollen. År 214 utfördes även övervakningen av inverkan från muddringen i hamnbassängen och farleden. Utsläppsplatserna presenteras i figur 1. Kontrollåliggandena i samkontrollen grundar sig på följande beslut av Västra Finlands miljöcentral (LSU), Västra Finlands miljötillståndsverk (VFM) och Vasa förvaltningsdomstol (VFD): Staden Jakobstad / Jakobstads Vatten LSY 45/25/1 ( ) tillståndsbestämmelser 8) och 9), VHO27/568/2 ( ) UPM Kymmene Oyj LSY 85/23/1 ( ) tillståndsbestämmelse 4) VHO 282/4/511 ( ) OSTP Finland Oy Ab LSU-22-Y-462 (111) tillståndsbestämmelser 14) - 2) Alholmens Kraft Oy Ab LSY 71/23/3 tillståndsbestämmelser C1 och C3, VHO 1/142/4 Jakobstads Hamn LSY 43/26/2 ( ) tillståndsbestämmelser 2), 22) och 23) Trafikverkets Västra Finlands farledsenhet och Jakobstads hamn ESAVI/187/4.9/21 tillståndsbestämmelse 1), LSSAVI/117/4.9/211, EPOELY/35/7.4/21, Dnro POHELY/1822/5723/211, VHO nro 11/42/2, VHO nro 11/757/2 Vid övervakandet av tillståndet i havsområdet år 214 följdes det vattendrags- och fiskeriprogram för tiden (Aaltonen 28), som har godkänts av Västra Finlands miljöcentral genom beslut LSU-25-Y-524 (121) ( ) och av fiskerienheten vid Österbottens TE-central genom beslut 2583/ 5723/ 22 ( ). Vid uppdateringen av kontrollprogrammet år 28 granskades antalet observationsplatser och provtagningsomgångar samt analysurval. Ändringar gjordes även för bottenfaunaundersökningen. Den årliga kontrollen kompletteras med särskilda undersökningar som görs under vissa år. Kontrollprogrammet för Jakobstads hamns muddring (Kujala 211) har godkänts av ELY-centralen i Södra Österbotten den (EPOELY/35/7.4/21) och fiskeriets kontrollprogram godkändes av Österbottens ELY-central den (POHELY/1822/5723/211). I enlighet med kontrollprogrammet behandlas i detta sammandrag uppgifter om vattenkvaliteten och den årliga fiskeriuppföljningen från år 214 och man refererar till övriga undersökningar som under året blivit utförda inom området: resultat från badstrands- och alguppföljningen (kap 6.1), den årliga bottenfaunaundersökningen (kap 6.2), temperaturkarteringar på influensområdet för Alholmens Kraft Ab:s kylvatten (kap 6.3) och övervakning av avloppsbehandlingsanläggningen vid Mässkärs naturstation (kap 6.4) samt övervakning av avloppsvattnet vid Pörkenäs lägergård (kap 6.5). Sammandraget har utarbetats av Österbottens vatten och miljö rf. Provtagningarna och analyserna har utförts av Nab Labs Oy.

4 2 Figur 1. Havsområdet utanför Jakobstad, dess utsläppsplatser samt provtagningspunkterna. Observationspunkterna för vattenkvaliteten ( ja ) är totalt 16 st, varav 8 st ingår i intensivuppföljningen ( ). Innehåller material från Lantmäteriverkets terrängdatabas 4/ Material och metoder Övervakningsmaterialet för år 214 består av följande komponentenheter: 1 provtagningsomgång under vintern från 12 observationspunkter i havet och från 2 punkter i sjön (figur 1) 3 omfattande provtagningsomgångar under perioden med öppet vatten från 16 observationspunkter i havet och från 2 punkter i sjön 6 provtagningar under perioden med öppet vatten från 6 observationspunkter i havet och från 2 punkter i Larsmosjön (intensivuppföljning) Resultaten från Södra Österbottens ELY-centralens punkt P64 (bilaga 5) Övervakningen av muddringen vid Jakobstads Hamn år period (2 veckor) för uppföljning av perifytonväxt från 7 observationspunkter Årlig insamling av uppgifter om fiskare, fiskeredskap och fångst på havsområdet Årlig insamling av uppgifter angående badvattenkvalitet och förekomst av alger Analysresultaten finns samlade i bilagorna 2 (omfattande provtagningsomgångar) och 3 (intensivövervakning). Även resultaten från kontrollen av muddringen ingår i bilaga 3. Fosforresultaten från de prov som analyserades åren med Aquakem-metoden i Nab Labs Oy:s laboratorium inom koncentrationsintervallen 2 9 µg/l innehåller en större mätosäkerhet än normalt och resultaten har på grund av detta märkts med flaggmärket W (osäkert resultat) i registret för vattenkvaliteten.

5 3 Perifytonresultaten presenteras i bilaga 4 och vattenkvalitetsresultaten från Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten (NTM) vid provpunkt P64 i bilaga 5. Sedan år 29 har ELY-centralen inte tagit prov från provpunkt P62. Uppgifterna i fiskerikontrollen har insamlats av Norra svenska fiskeområdet (Wistbacka 215) och dessa finns i bilaga 6. I bilaga 7 finns uppgifter om vattenkvaliteten vid de övervakade badstränderna, och resultaten av den nationella alguppföljningen från Ådö fiskehamn i bilaga 8. Resultaten över bottenfaunan finns i bilaga 9, belastningen från OSTP i bilaga 1 och en förteckning över använda metoder finns som bilaga 11. Bilaga 12 presenterar muddringsmassorna från muddringen i Jakobstads hamn och farled år 214. I bilaga 13 presenteras provytornas enskilda ekologiska klassificeringsklasser beräknade enligt uppdaterade (Aroviita m.fl. 212) och gamla kriterier (Vuori m.fl. 29) på basen av vattenkvalitetsparametrarna åren En eutrofieringsmodell har blivit uppgjord för havsområdet utanför Jakobstad år 24 i samband med Bottenviken Life-projektet (Korpinen m.fl. 24). Med hjälp av den kan man bedöma inverkan från olika belastningssituationer. En sammandragsrapport har gjorts över övervakningsmaterialet för havsområdet utanför Jakobstad för perioden (Aaltonen och Kalliolinna 211). 1.3 Parametrar för ekologisk klassificering av ytvatten I samband med vattenförvaltningsplaneringen har man i Finland övergått till det allmäneuropeiska klassificeringssystemet för vattenområden. I systemet klassas ytvattnen (sjöar, åar, och kustområden), på basen av referensegenskaper enligt deras typ i fem kvalitetsklasser: utmärkt, god, nöjaktig, försvarlig, dålig (Vuori m.fl. 29). Målet för vattenvården är att bevara eller uppnå en god status på ytvattnen före år 215. För en del vattenområden har man satt avvikande tids- och statusmål på grund av oöverkomliga naturförhållanden eller teknisk orimlighet. Ytvattnen är indelade i typer på basen av deras geografiska och naturvetenskapliga särdrag. Till varje typ har referensegenskaper fastställts, som å andra sidan är utgångspunkt för klassificering som beskriver mängden av mänskliga aktiviteter. Typindelningen har gjorts separat för åvatten, sjöar och kustvatten. I havsområdet utanför Jakobstad hör vattenförekomsterna Jakobstads havsområde och Larsmo skärgård till Bottenvikens inre kustvatten (Ps). Vattenförekomsterna Kallan och Nykarlebys yttre havsområde hör till Bottenvikens yttre kustvatten (Pu). Åmynningarnas övergångszon inkluderas i de inre kustvattentyperna (Vuori m.fl. 29). Klassificeringens kriterier framhävs av biologiska faktorer, som stöds av fysikalisk-kemiska vattenkvalitetsfaktorer samt övrig information om egenskaper och belastning över området som skall klassificeras. Klassificeringskriterierna har uppdaterats efter den första klassificeringsomgången som färdigställdes år 28 (Aroviita m.fl. 212). Bland annat har man specificerat jämförelsevärdena för ett flertal parametrar (värden för vattendrag i naturtillstånd ) och klassgränserna. Som biologisk klassificeringsfaktor i Bottenvikens område används dessutom bottenfaunan, som beskrivs på basen av det s.k. BBI-ELS-indexet. Därtill beaktas a-klorofyllhalten, som beskriver växtplankton, parallellt med växtplanktons biomassa. Som fysikalisk-kemiska parametrar används siktdjup och totala näringshalter (kväve och fosfor). Den stora förändringen i kustvattnens statusklassificering är att man inte längre använder vinterns totala näringshalter utan har gått över till att använda sommarens halter (ytvattenskiktet -1 m). Sommarperioden är den samma som för a-klorofyll och siktdjupet, alltså i juli-augusti och första veckan i september. Den senaste bedömningen av ytvattnens ekologiska status färdigställdes år 213. Tillståndet för Bottenvikens kustvatten har behandlats i Åtgärdsprogrammet för Kustvattnen och små vattendrag fram till år 221 som Södra Österbottens NTM-central har framställt (Westberg & Lax 214, utkast). Förändrade jämförelsevärden och klassgränser för vattenkvaliteten För halterna av totalkväve och fosfor hat det fastställts nya jämförelsevärden och klassgränser tillämpade för sommarhalterna (tabell 1). Man har även ändrat jämförelsevärdena och klassgränserna för a-klorofyllhalten och siktdjupet. Siktdjupets jämförelsevärde inom Bottenvikens inre kustvatten (Ps) har höjts från 4,5 meter till 5,1 meter. Jämförelsevärdet för siktdjupet inom Bottenvikens yttre kustvatten (Pu) har förblivit på samma nivå

6 4 som tidigare. Jämförelsevärdet för klorofyll inom det inre kustvattnet har sjunkit från 2,3 µg/l till 2, µg/l och inom det yttre kustvattnet från 1,6 µg/l till 1,3 µg/l. Den tydligaste förändringen inom siktdjupets klassgränser i det inre kustvattnet är i klassgränserna T/V och V/Hu, som ökade en aning. Klassgränserna för det yttre kustvattnets siktdjup E/H och H/T har sänkts och klassgränserna för T/V och V/Hu har höjts. Klassgränserna för a-klorofyll har sänkts i både Bottenvikens inre och yttre kustvatten, till exempel har klassgränsen för T/V nästan halverats. Tabell 1. Uppdaterade (Aroviita m.fl. 212) och gamla (Vuori m.fl. 29) typspecifika klassgränser och jämförelsevärden (VA) enligt klassificeringskriterierna för totalkväve (Tot-N), totalfosfor (Tot-P), siktdjup (NS) och a-klorofyll (a-klo). Pu = Bottenvikens yttre kustvatten, Ps = Bottenvikens inre kustvatten. KLASSGRÄNSER Uppdaterade kriterier (212) Gamla kriterier (29) Typ VA E/H gräns H/T gräns T/V gräns V/Hu gräns Tyyppi VA E/H gräns H/T gräns T/V gräns V/Hu gräns Tot-P Pu 7, Tot-P Pu Tot-P Ps Tot-P Ps Tot-N Pu Tot-N Pu Tot-N Ps Tot-N Ps NS Pu 6,9 5,2 3,3 2,3 1,4 NS Pu 6,9 5,8 3,8 1,4,7 NS Ps 5,1 3,8 2,4 1,7 1, NS Ps 4,5 3,8 2,5,9,5 a-klo Pu 1,3 1,7 2,2 4,4 11, a-klo Pu 1,6 1,9 2,9 8, 16, a-klo Ps 2 2,5 3,3 6,5 16, a-klo Ps 2,3 2,7 4, , Målet i Bottenviken, liksom vid övriga ytvatten, är åtminstone en god ekologisk status. I praktiken innebär det att man kommer upp till den övre halvan av H/T-gränsen och förblir på den nivån. I den officiella ekologiska helhetsklassificeringen som NTM-centralen framställt kan en vattenformation ha en god status, även om en enskild vattenkvalitetsparameter påvisar klassen nöjaktig, ifall de biologiska parametrarna för övrigt starkt påvisar en god eller utmärkt status. Vattenkvalitet som är sämre än god påverkar dock i det långa loppet även de biologiska faktorerna, och därför finns det risk för att den goda ekologiska statusen försämras även i dessa fall. På basen av vattenkvalitetsparametrarna från materialet för samkontrollen utanför Jakobstad har man gjort en klassificering för enskilda observationspunkter, de presenteras i avsnitt 4.5. På basen av bottenfaunaindexet har man på motsvarande sätt gjort en klassificering för enskilda provpunkter i avsnitt 6.2 (Nyman 215). 2 Väderleksförhållanden och hydrologi Nederbördsmängderna (Karleby/Korplax) och medeltemperaturerna (Kronoby) under år 214 vid de närmaste mätstationer samt uppgifterna för en jämförelseperiod presenteras i figurerna 2 och 3 (Meteorologiska institutet 215a). Antalet isdygn framgår ur tabell 2 (Meteorologiska institutet 215b). Avtappningarna från Larsmosjön via Hästgrundet och Gertruds framgår ur figur 4. Variationerna i havsvattenståndet vid Jakobstads hamn och Larsmo-Öjasjön presenteras i bilaga 1. Under år 214 motsvarade den totala nederbördsmängden (576 mm) i Korplax i Karleby det normala (544 mm). I de månatliga nederbördsmängderna år 214 kunde det observeras en större variation än vanligt. I januari, maj, och juli och särskilt under hösten och förvintern regnade det mera än genomsnittet, då det under de övriga månaderna regnade mindre än medelvärdet för den långa jämförelseperioden, med undantag för mars (figur 2). Årsmedeltemperaturen (5,2 C) i Kronoby var cirka 2 C varmare än under jämförelseperioden. Lufttemperaturen var som vanligt kallare från april till juli på Kallan än i Kronoby (figur 3). Istäckets varaktighet vintern var i havsområdet utanför Jakobstad endast cirka två månader med början från mitten av januari och avtog i mitten av mars. Istäckets varaktighet var alltså över en tredjedel kortare än under jämförelseperioden

7 mm Sadanta/ Nederbörd Korplax I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Kuukausi/ Månad 5 Figur 2 och 3. Den månatliga nederbörden i Korplax år 214 samt medeltalen i Korplax åren och den månatliga medeltemperaturen i Kronoby och Jakobstad (Kallan) år 214 samt medelvärdet för Kronoby perioden (Meteorologiska institutet 215a). O C Lämpötila/ Temperatur Kruunupyy Kruunupyy 214 Kallan 214 I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Kuukausi/ Månad Tabell 2. Tidpunkten för tillfrysningen av havet och islossningen samt antalet isdygn utanför Jakobstad under vintern (Meteorologiska institutet 215b) samt under jämförelseperioden (Seinä & Peltola 1991). (A = första isläggningen, B = uppkomsten av stadigvarande istäcke, C = islossningen inleds, D = tidpunkten för helt isfria förhållanden, E = det verkliga antalet isdygn, M = medeltalet för antalet isdygn, min = det minsta antalet, max = det största antalet under perioden ) Plats Vintern 213/ A B C D E M Min Max Jakobstads hamn Ådöskatan Mässkär Det humushaltiga sötvattnet från Larsmo-Öjasjön tappas ut i Larsmos och Jakobstads skärgård via dammluckorna vid Gertruds och Hästgrundet (figur 1). Dessutom finns vid Gertruds, Storströmmen och Bågast i Öja (Krekilä) fiskleder, som huvudsakligen är öppna. Medelflödet vid Gertruds fiskled är 5 m 3 /s, vid Storströmmens fiskled 1 m 3 /s och vid Bågast 2 m 3 /s. Fisklederna stängs automatiskt då nivåskillnaden mellan havet och sjön är ca 5 1 cm. Regleringen av Larsmosjön lösgjordes från variationer i havsvattenståndet år 1998 och den nuvarande målsättningen med regleringen är att hålla sjöns vattenstånd mellan cm (N 6). Larsmo-Öjasjöns vattenstånd och avtappningar år 214 framgår ur bilaga 1. Vattenföringen från Larsmo-Öjasjön har beräknats utgående från automatiskt uppmätta uppgifter om vattenståndet och öppethållningstider för dammluckorna (UPM Kymmene Oyj 214a, figur 4). År 214 var avtappningen från Larsmosjön i medeltal 26,4 m 3 /s, alltså mindre än den genomsnittliga avtappningen efter regleringsändringen (jämförelseperiod : 29,3 m 3 /s). Avtappningen fördelades så, att via Hästgrundet avtappades i medeltal 8,6 m 3 /s (ca 32 %), via dammluckorna vid Gertruds 9,9 m 3 /s (ca 37 %) och via fisklederna sammanlagt 8, m 3 /s (ca 3 %). Avtappningarna från Larsmosjön i april-maj var ovanligt låga än under jämförelseperioden ( ), vilket berodde på att slutet på vintern var mild, snön smälte snabbt och våren var nederbördsfattig. Det förekom nästan inget vårflöde, och årets första höga flöden uppmättes redan i januari. Även i juni-december avtappades det mindre vatten från sjön ut till havet än normalt, med undantag för november, då avtappningarna var cirka en tredjedel större än jämförelseperioden. Fiskleden i Bågast var stängd under sammanlagt tio dagar år 214, för övrigt var fiskleden öppen. Fisklederna vid Gertruds och Storströmmen var stängda under juli månad samt under kortare perioder under året (bilaga 1).

8 6 m 3 /s 1 8 Luodonjärven juoksutukset 214 Avtappningingar från Larsmosjön 214 Kalatiet/ Fisklederna 14 Gertruds 14 Hästgrundet Figur 4. Avtappningarna från Larsmosjön som månadsmedelvärden för år 214 (UPM Kymmene 214a) samt för perioden (Aaltonen ja Kalliolinna 26). 3 Belastningen I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Kuukausi/ Månad Förutom av avlopps-, kylnings- och sjövatten, påverkas havsområdet utanför Jakobstad även av diffus belastning som kommer via bäckar och diken från närområdet. Avloppsvattnet härstammar från UPM Kymmene Abp:s fabriker och från Jakobstads Vattens avloppsreningsverk Alheda, samt i mindre del från reningsverken vid Pörkenäs lägergård och Mässkär lotsstation, som har sina egna belastnings- och vattendragskontroller. Avloppsvattnet från OSTP Finland Oy Ab leds till havet i samma kanal som UPM:s avloppsvatten. Sjövatten tappas ut i havsområdet via dammluckorna vid Hästgrundet och Gertruds samt via fisklederna vid Gertruds och Storströmmen. Verkningsområdet för Bågast fiskeled ligger norr om detta kontrollområde. Kylvatten leds till havet från Alholmens Krafts kraftverk och UPM Kymmene. 3.1 Avloppsvattenbelastning Under år 214 var totalproduktionen vid UPM Kymmene Abp:s fabriker i Jakobstad AD ton cellulosa. Av den producerade massan blektes 91 % eller ton. Cellulosaproduktionen låg på samma nivå som föregående år. Därtill tillverkade BillerudKorsnäs Finland Ab papper och kartong sammanlagt ton, alltså nästan lika mycket som år 213. Walki Ab:s produktion av förpackningsmaterial var ton, alltså en aning mindre (2 %) än föregående år. Det renade avloppsvattnet från UPM leds via en aktivslamanläggning samt en efterluftnings- och sedimenteringsbassäng i Labackörsviken ut i havet nordost om Alholmen (figur 1). Belastningen av totalfosfor som leds ut med UPM:s renade avloppsvatten (214b) var något mindre än förra året (figur 5). Även belastningen av BOD och COD var lägre än föregående år, belastningen av BOD var endast hälften av belastningen år 213. Belastningen av kväve och AOX var större än föregående år och belastningen av AOX motsvarade belastningen år 212. Belastningen av fosfor varierade under vinterperioden mellan kgp/d och under sommaren mellan 2 56 kgp/d. Den största belastningen förekom i juli och den lägsta i januari. Medelvärdet för hela året (32 kgp/d) var högre jämfört med medeltalet under de senaste fem åren (24 kgp/d). Den månatliga tillståndsgränsen för fosforbelastningen (6 kg P/d) och det årliga gränsvärdet (55 kg P/d) underskreds år 214 liksom de övriga belastningsgränsvärdena i UPM:s miljötillstånd.

9 7 Det renade avloppsvattnet från invånare i Jakobstad och Nykarleby städer samt från Larsmo och Pedersöre kommuner (ca 3 invånare) leds ut i havet söder om hamnen (figur 1). Avloppsvattnet behandlas i Jakobstad i en eftersedimenteringsanläggning i Alheda. Dit leds också sanitetsvatten från de industrianläggningar som är med i samkontrollen. Belastningen som leddes till vattendraget var aningen större än under år 213 (figur 5). Tillståndsvillkoren uppnåddes för COD Cr ( 7 mg/l) och fosfor (,3 mg/l) under alla kvartal. Reduktionen av COD Cr och fosfor låg under tillståndsgränsen (9 % och 95 %) under det fjärde kvartalet. Halten av BOD 7 överskred gränsvärdet och reduktionen låg under tillståndsgränsen (1 mg/l, 95 %) under det första och fjärde kvartalet. Reningseffekterna var i medeltal för hela året följande: fast substans 93,6 %, BOD 7 95,1 %, COD Cr 9,1 % och tot-p 96,4 %. Kvävereduktionen var i medeltal för hela året 2,5 % (Ahlström 215). Av den organiska belastningen (COD, BOD) förorsakad av avloppsvattnet, kom cirka % från UPM, av fosforbelastningen 93 % från UPM och resten från stadens reningsverk. Kvävebelastningen fördelades mellan UPM (54 %), staden (4 %) och OSTP (5 %). Fosforbelastningen orsakad av avloppsvattnet har, med undantag för några år, minskat stadigt från 198-talet fram till år 212 då den började öka en aning. På basen av belastningen år 214 kan dock ökningen se ut att ha tagit en vändning. En minskande trend kan observeras i belastningen av organiska ämnen (BOD, COD). Ingen motsvarande förändringstrend kan påträffas gällande kvävebelastningen. Vid OSTP Finland Oy Ab:s fabriker i Jakobstad tillverkas ca 25 ton rostfria och syrabeständiga rör och rördelar av stålskivor och -band i året (kapaciteten är ca 35 t/a). Rören betsas i en syrabassäng, där det finns salpetersyra, fluorvätesyra och svavelsyra samt vatten. Det avloppsvatten som uppkommer i samband med betsningsprocessen behandlas i en tvåfasig NaOHsedimentering. I och med den processändring som togs i bruk år 27, byttes största delen av salpetersyran ut mot svavelsyra. Det uppstår ca 9 16 m 3 avloppsvatten/mån och de leds ut i havet via Labackörsviken i samma rör som avloppsvattnet från UPM Kymmene (Pekka Pynttäri e-post 21). Kvävebelastningen från OSTP år 214 var kg/a och underskred därmed det i tillståndet angivna målvärdet (3 kg/a). Belastningsoch koncentrationsgränser stadgade i miljötillståndet höll väl år 214 (tabell 3). Utvecklingen för OSTP:s belastning under åren samt belastnings-/målvärden enligt det nu gällande tillståndet presenteras i bilaga 1. Jakobstads hamns dagvattensystem för kajer och hamnområden uppgår till över hundra insamlings- /slamavskiljningsbrunnar, varifrån dagvattnet leds ut i havet via fyra utsläpps-/ventilbrunnar. Brunnarna är utrustade med sand- och slamavskiljare samt på Laukko I:s linje även med oljeavskiljare. Brunnarna töms efter behov men åtminstone 2 gånger om året (Kujala 214). Man har lagt särskilt stor vikt vid att hålla dagvattenbrunnarna rena sedan år 29 och man har försökt hindra att fast substans och näringsämnen hamnar i brunnarna genom att täcka dem med skyddsmattor under tiden för lastning och lossning. De vatten som leds ut i havet kontrollerades år 214 efter ögonmått i samband med dagliga kontrollomgångar och inget att anteckna påträffades. På basen av dagvattenanalyser som gjordes under år 27 har man estimerat att den totala belastningen från hamnområdets dagvatten under en 5 mm årsnederbörd är ungefär 12 kg N/a, 9 kg P/a och 14 kg fast substans/a (Kujala 212). Sanitetsvatten från hamnen samlas upp i en sluten tank som töms till avloppsreningsverket, vilket kommer att göras tills man har byggt ut avloppsnätet från hamnen till avloppsreningsverket. I kapitel 7 presenteras ett sammandrag över kontrollen av muddringen vid hamnområdet och farleden.

10 t/d 5 UPM Kymmene BOD 7 Pietarsaari / Jakobstad t/d 7 UPM Kymmene COD Pietarsaari / Jakobstad kg/d Fosfori / Fosfor UPM Kymmene Pietarsaari / Jakobstad kg/d Typpi / Kväve UPM Kymmene OSTP Pietarsaari / Jakobstad t/d 6 5 Kiintoaine / Fastsubstans UPM Kymmene Pietarsaari / Jakobstad Figur 5. Avloppsvattenbelastningen UPM Kymmenes och OSTP:s kvävebelastning är åtskilda sedan år Tillståndsvillkoren för Jakobstads Vatten som kvartalsmedelvärden: BOD 7ATU 1 mg/l, 95 % COD Cr 75 mg/l och tot-p,3 mg/l, 95 %. Tillståndsvillkoren för UPM Kymmene som månadsmedelvärden: BOD 7 4,4 t O 2/d (3,6 t/d som årsmedelvärde), COD Cr 7 t O 2/d (6 kg/d), fosfor 6 kg/d (55 kg/d) och AOX 6 kg/d (5 kg/d). Tabell 3. OSTP Finland Oy Ab:s koncentrations- och belastningsvärden för olika metaller samt halter och belastningar som uppnåddes år 214. Koncentrationsgräns Uppnådd halt 1. kvartalet 214 Uppnådd halt 2. kvartalet 214 Uppnådd halt 3. kvartalet 214 Uppnådd halt 4. kvartalet 214 Belastningsgränsvärde Uppnådd belastning 214 Metall (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (kg/a (kg/a) Krom,5,31,23,32, ,34 Nickel,5,1,2,2,2 16,4 Bly,5 25 Kadmium,1,26,7,9,3 2,25 Koppar,2 inget gränsvärde Fluorid inget gränsvärde , ph inget gränsvärde 1,6 1,5 9,5 1,3 inget gränsvärde Tot-N inget gränsvärde inget gränsvärde 2328

11 3.2 Värmebelastning 9 Alholmens Kraft Ab:s kraftverk är ett kondenskraftverk med mottrycksuttag och använder sig av fast bränsle. Under år 214 producerades elektricitet (1 59 GWh/a), fjärrvärme (243 GWh/a) och industriånga (76 GWh/a), totalt GWh/a eller TJ/a. Bränslenas energi-innehåll var ca TJ. För att driva kraftverket användes torv (24 %), kol (34 %), trä (34 %), hushållsavfall (REF 6 %), åkermassa (,2 %), 12 bar ånga (,5 %) samt olja (,1 %) vid start av kraftverket. Andelen av torv som bränsle ökade med hälften och kolets andel var 3 % jämfört med föregående år. Andelen av trä minskade med 21 % jämfört med föregående år. Kraftverkets (AK1 och AK2) gångtid var timmar under år 214, vilket var en aning mer än under år 213. Alholmens Kraft Ab:s kylvattens värmebelastning till havet år 214 var TJ (figur 6) eller 42 % av bränslens totala energiinnehåll. År 214 användes 143 milj. m 3 kylvatten, eller i medeltal 4,6 m 3 /s (tillstånd 7,2 m 3 /s). Medeltemperaturen på kylvattnet som leddes ut i havet var som varmast i februari, cirka +11 C (tillstånd + 33 C) kalkylerat på veckobasis, och temperaturstegringen var högst i januari-mars då den uppmättes till cirka +12,5 C kalkylerat på dygnsbasis (tillstånd +13 C). Under mars var det ingen värmebelastning till havet på grund av produktionsstopp (Keränen 215a). Förutom från Alholmens Kraft kommer värmebelastning till havet också från UPM Kymmene, Alheda avloppsreningsverk och Larsmosjön (figur 6). Värmebelastningen från UPM Kymmene var TJ under år 214. År 214 var värmebelastningen från Jakobstads avloppsreningsverk uppskattningsvis 24 TJ och den naturliga värmebelastningen från Larsmosjön 832 TJ (Keränen 215a). TJ/ a 14 Lämpökuorma/ Värmebelastning Alholmens Kraft UPM Oyj Alheda, jvp Luodonjärvi Figur 6. Värmebelastning från olika källor på havet utanför Jakobstad

12 Larsmo-Öjasjön 1 Näringsämnesbelastningen på havet från Larsmo-Öjasjön varierar beroende på avtappningarna från sjön (jfr figur 4). Mängden belastning från sjön har erhållits genom att räkna ihop ämnesflödet via dammluckorna vid Hästgrundet och Gertruds samt via fisklederna. Fosfor- och kvävebelastningen från avloppsvattnen och Larsmosjön år 214 låg sammanlagt i samma storleksklass som föregående år (figur 7). Kvävebelastningen sjönk en aning från föregående år vilket berodde på den låga belastningen från sjön. Avloppsvattnens kvävebelastning var cirka 9 % större än föregående år. Medelvärdet för hela årets totala fosforbelastning från sjön under år 214 (122 kg/d) var något större än medelvärdet de gångna åren under senaste kontrollperiod (25 29: 87 kg/d) men låg i samma storleksklass som under den nuvarande perioden (21 213: 119 kg/d). Kvävebelastningen (2 331 kg/d) motsvarade samma nivå som medelvärdet för den föregående kontrollperioden (25 29: kg/d) men var mindre än medelvärdet för pågående kontrollperiod (21 213: kg/d). Larsmosjöns kvävebelastning åren var betydligt högre än normalt, vilket påverkar det senare medelvärdet. Larsmosjöns fosforbelastning var år 214 cirka 3,5 gånger större och kvävebelastningen cirka 2,5 gånger större än belastningen från avloppsvattnet (figur 7, tabell 4). kg/d 3 Merialueelle tuleva fosforivirtaama Fosforflöde till havsområdet Jätevesi/ Avloppsvatten Luodonjärvi / Larsmosjön kg/d 6 Merialueelle tuleva typpivirtaama Kväveflöde till havsområdet Jätevesi/ Avloppsvatten Luodonjärvi / Larsmosjön Figur 7. Näringsämnesbelastningen på havsområdet utanför Jakobstad Tabell 4. Medeltalet av belastningen per dygn (kg/d) på havsområdet utanför Jakobstad år 214. Parameter UPM Pietarsaari yht./tills. Järvestä Lähialue**) kg/d (214) Kymmene Jakobstad 214 Från sjön Närområdet BOD CODCr tot-p 31,6 2,5 34, ** tot-n 573* vattenmängd m 3 /d , *) UPM + OSTP **) Närområdet + större bäckar och Pörkenäs lägergård (Aaltonen ym. 1998). Avloppsvattnets andel av havsområdets totala belastning av näringsämnen varierar med årstiderna och variationerna i belastningen från Larsmosjön. Avloppsvattnets andel var under år 214 för fosforns del cirka 22 % och för kvävets del ungefär 29 %. Avloppsvattnets andel av fosforbelastningen var som minst (ca 6 %) i januari och avloppsvattnets andel av kvävebelastningen var som minst (ca 12 %) i januari och mars. Avloppsvattnets andel i både fosfor- och kvävebelastningen var som störst i juli (86 och 87 %) (figur 8).

13 kg/d Fosforikuormitus / Fosforbelastning 214 Jätevesi/ Avloppsvatten Luodonjärvi / Larsmosjön I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Kuukausi / Månad 11 Figur 8. Variationerna i månadsmedelvärdet av näringsämnesbelastningen (fosfor och kväve) till havsområdet utanför Jakobstad år 214. kg/d Typpikuormitus / Kvävebelastning 214 Jätevesi/ Avloppsvatten Luodonjärvi / Larsmosjön I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Kuukausi / Månad 4 Vattenkvaliteten i havsområdet 4.1 Vattenkvaliteten vintern 214 Det uppstår en tydlig skiktning under isen till följd av flödet av avlopps- och sjövatten, då ytvattnets kvalitet avviker från kvaliteten på den övriga vattenmassan. Ytvattnets (1 m) ph-värde liksom salthalten är lägre, vattnet är brunt, och totalhalterna av näringsämnen och organiskt kol (TOC) är klart förhöjda. Även järnhalterna i ytvattnet är betydligt högre än i det bottennära vattnet. Avloppsvattnets och sjövattnets influensområden överlappar varandra delvis och kan inte alltid särskiljas från varandra. Vinterprovtagningen utfördes Isläget var dåligt och proverna togs nästan på öppet vatten. Packis förhindrade att man kom ut till punkterna P66 och P79 och på grund av stormigt väder ut till punkterna P73 och P75. På grund av det dåliga isläget togs provet från punkt P67 1,5 kilometer söder om den ursprungliga platsen. Avlopps- och flodvattnets utbredning under isen presenteras i figur 9 på basen av ytvattnets (1 m) färg, surhet och ledningsförmåga samt halter av fosfor och organiskt kol (TOC). De genomsnittliga avtappningarna via Hästgrundet och Gertruds vintern 214 var i januari-mars något större än normalt (figur 4). Flödet vid Hästgrundets fiskled varierade mellan 9,7 22,4 m 3 /s och vid Gertruds mellan 11,8 22,7 m 3 /s. Avtappningarna var som störst under den första veckan i januari. Flödet via fisklederna var under vintern som störst i början av februari (11,7 m 3 /s), i medeltal avtappades 8,2 1 m 3 /s via fiskelederna under januari-mars. På grund av att isen smälte tidigt spred sig inte sjö- och avloppsvattnet lika långt som föregående år (213). Avlopps- och sjövattnens inverkan syntes tydligast i ytvattnet Ådö-Hälsingö inre skärgård. Vid punkterna P65 och P71 kunde man observera en lindrig inverkan, vid punkt P64 kunde det inte längre observeras en inverkan. Skiktningen och tydligare i närheten av stranden vid punkterna i den inre skärgården (P54, P55), där ledningsförmågan i det bottennära vattnet var betydligt högre än i ytvattnet och kvävehalten betydligt lägre. Larsmosjöns vatten var inte speciellt surt (ph 6,3 6,4) vintern 214, således blev försurningsinverkan på havsområdet mycket låg. Utanför stadens avloppsreningsverk (P52 och P53) samt i dagvattnets influensområde inne i Gamla hamnsviken (P51) förekom det en del hygienindikatorbakterier (P51: 46 cfu/1 ml, P52: 64 cfu/1 ml, P53: 17 cfu/1 ml). Från Kackursfjärden fick man inget prov, men nordväst om området (P78) var ytvattnets färgvärden samt fosfor- och kvävehalter klart förhöjda och vattnet skiktat på grund av inverkan från det sjövatten som avtappades via Gertruds dammluckor. Inverkan från sjövattnet som avtappades via Hästgrundet och från avloppsvattnet kunde observeras i närheten av utsläppsplatserna (P54 och P55) och därifrån ända ut till Lillgrundet (P67). Från Hälsingöfjärden (P66) finns inga resultat, men förmodligen syntes inverkan ända dit. Under provtagningstillfället var dock dammluckorna stängda. Provpunkterna P64 och P65 representerade referensområdet. Vid punkt P65 kunde man se en liten inverkan från avlopps-/sjövattnen. Till de yttre punkterna P75 och P73 kom man inte ut till under vinterns provtagningstillfälle på grund av hård vind.

14 12 Syresituationen var i regel god (mättnadsprocent %) både i ytvattnet och i det bottennära skiktet på grund av brist på istäcke. Syresituationen var endast nöjaktig (63 %) vid punkt L5 i Larsmosjöns bottenskikt. Figur 9. Avlopps- och sjövattnets utbredning i mars 214 utvärderat på basen av ytvattnets (1 m) kvalitet (prov kunde inte fås från alla punkter på grund av dåligt isläge/hård vind). Bakgrundskartan är riktgivande. 4.2 Perioden med öppet vatten år 214 De omfattande provtagningsomgångarna Vid provtagningsomgången i maj ( ) var vattenkvaliteten i havsområdet normalt med tanke på tidpunkten. Dammluckorna vid Gertruds och Hästgrundet stängda, men avtappningar hade utförts via bägge dammluckor i maj (Gertruds: 4,6 m 3 /s; Hästgrundet 5,9 m 3 /s). Flödet i fisklederna var jämna (Gertruds 6, m 3 /s, Storströmmen 1, m 3 /s). Vårflödets topp inföll under början av året, således var det allmänna intrycket av området mycket marint och inverkan från kanalen som går genom staden kunde inte observeras (P51 och P52). Larsmosjöns inverkan syntes liksom tidigare år utanför Hästgrundet (P55) ända ut till norrsidan om Alholmen (P54) genom att ytvattnet var brunt (1 mgpt/l) och grumligare (4,4 4,5 FNU) än resten av havsområdet. Även utanför Lillgrundet (P67) var vattnet brunt (9 mgpt/l) och grumligt (4,3 FNU). Utanför Gertruds sträckte sig Larsmosjöns inverkan ut till punkt P79, där ytvattnets färgvärde låg på samma nivå som vid punkt P67 och grumligheten var 2,2 FNU. Även ledningsförmågan var lägre i Larsmosjöns influensområde än i resten av området. Vid de yttre punkterna (P71, P75) hade vattenstapeln en jämn kvalitet och bestod av havsvatten och ingen inverkan från sjövatten kunde observeras. Vattnet som tappades från Larsmosjön hade ett ph-värde på 6,7 7,.

15 13 Man kunde observera en temperaturskiktning i maj vid alla övriga punkter förutom vid P65. Ytvattnets temperatur vid punkterna nära kusten varierade mellan 9,9 16,1 C och det bottennära vattnets temperatur mellan 4,7 13,1 C. Vid de yttre punkterna (P73 och P75) var ytvattnets temperatur 6,8 8,5 C och det bottennära vattnets 4, 4,6 C. Siktdjupet var,7 1,5 m på avlopps- och sjövattnets influensområde, i den yttre delen av skärgården från Ådö-Hälsingö i riktning ut mot havet (P62, P64, P65, P71 ja P73) var siktdjupet 1,7 2,7 m och som djupast (4, m) vid provpunkten P75 på det öppna havet. Ammonium- och särskilt nitratkväve förekom i mätbara halter på området som påverkas av sjö- och avloppsvatten vid punkterna P53, P54, P55, P78 och P79. Även mätbara halter av nitratkväve förekom på punkterna P64 och P73. Orsaken till att det fanns sparsamt med mineralnäringsämnen på många punkter var en större algproduktion. Klorofyllhalten var som störst vid provpunkterna P54 och P55, 41 µg/l. Vid de övriga skärgårdspunkterna (P51, P52, P53, P61, P66, P67) samt vid punkterna P62 och P71 låg klorofyllhalterna på nivån 13,6 28,5 µg/l. I Kackursfjärden (P79) och punkt P78 samt P65 var halterna betydligt lägre (7,3 7,9 µg/l). Vid de yttre punkterna P64, P73 och P75 varierade halterna mellan 1,8 4,8 µg/l. På basen av temperaturkarterings resultat under den omfattande provtagningsperioden i augusti (14.8.) var det varmast norr om Alholmen (max 22,3 C). Vid de övriga punkterna nära kusten var ytvattnets temperatur cirka 1 3 grader lägre. Det fanns en liten temperaturskiktning, en tydlig temperaturskiktning kunde endast observeras i slutet av sommaren vid Fallskäret, där det bottennära vattnet var betydligt kallare än ytvattnet (Keränen 215a). Dammluckorna hade varit stängda hela julimånad, och i juni och augusti var avtappningarna ovanligt små med tanke på årstiden. Havsområdets allmänna karaktär var huvudsakligen marint under den omfattande provtagningsomgången i augusti ( ): salt och nästan färglöst havsvatten nådde in till skärgårdszonen. Vattnets färg varierade mellan 1 2 mgpt/l, mellan den yttre och inre skärgården. Inom avlopps- och sjövattnets influensområde samt i närheten av kusten var vattnet en aning brunare (3 9 mg Pt/l). Värdena för konduktivitet varierade mellan ms/m och var som lägst i Kackursfjärden och som högst vid den yttre punkten P71. Ytvattnets konduktivitetsvärden var en aning lägre än i det bottennära vattnet, på grund av sötvattnets inverkan. Halterna av klorofyll, kväve och fosfor i skärgården och närkusten låg på en nivå som är typiska för eutrofierade eller vattenområden som förändrats. Utanför stadens avloppsreningsverk förekom en del hygienindikatorbakterier (P52: 3 cfu/1 ml). Inom avloppsvattnets och Larsmosjöns influensområde var halterna av organiskt kol (TOC), järn och speciellt näringsämnen förhöjda i hela vattenstapeln. Därtill kunde man observera en inverkan från muddringen vid punkterna P52, P53 och P54. Siktdjupet varierade nära kusten mellan,9 1,7 m. Klorofyllhalterna var höga i Gamla hamnsviken (9,5 µg/l) och från Hästgrundet ut till Hälsingöfjärden (12 25 µg/l). Även på andra håll i den inre skärgården var halterna över 5 µg/l. Vid de yttre punkterna väster om axeln Ådö-Hälsingön (P64, P65, P71, P73 ja P75) hade vattnet i hela vattenstapeln en ganska jämn kvalitet och halterna av näringsämnen och järn var låga (tot-n: µg/l, tot-p: 9 16 µg/l, Fe: 5 93 µg/l). Halterna av ammoniumkväve var tydligt mätbara, men nitratkväve var under bestämningsgränsen i ytvattnet. Klorofyllhalterna var 1,6 2, µg/l. Vattnet var betydligt klarare och ljusare än i avlopps- och sjövattnens influensområde och siktdjupet var 4,2 6,6 m. Provet (P64, 1 m) som Södra Österbottens NTM-central tog i början av augusti (6.8.) visade likartade resultat som vid samkontrollens provtagning i augusti. Syrets mättnadsgrad (13 %) och grumlighet (,6 FNU) samt halten av totalkväve (25 µg/l) var en aning högre än de halter av nitrit-nitrat-kväve (16 µg/l) som uppmättes i samkontrollens prov. Halten av totalfosfor (6 µg/l) var dock lägre än i samkontrollens resultat. I oktober ( ) hade vattenpelaren en mycket jämn kvalitet och temperatur (cirka 8 1 C). Under provtagningstillfället rådde väldigt marina förhållanden, vattnet var huvudsakligen färglöst eller endast en aning brunt ända in till punkterna nära kusten. September hade varit nederbördsfattig och Larsmosjöns dammluckor hade varit stängda över en månad innan provtagningstillfället. Även Gertruds fiskled hade varit stängd över två veckor. Flödet vid Storströmmens fiskled var vid denna tidpunkt cirka 1, m 3 /s. Ledningsförmågan var som lägst inne i Kackursfjärden ( ms/m), för övrigt varierade den mellan ms/m. Klorofyll och näringshalterna som indikerar om eutrofiering var på en nivå som är typisk för karga eller måttligt eutrofierade vattenområden. Vid provpunkterna i närheten av industrins och stadens utsläppsområde uppmättes ett fåtal bakterier (2 16 cfu/1 ml). Inom avlopps- och sjövattnens influensområde (P51 55) var vattnet

16 14 grumligare än vid resten av kusten och närings- och järnhalterna var förhöjda. Man kunde observera muddringens inverkan, således att vid punkt P53 var det bottennära vattnet betydligt grumligare och järnhalterna var nästan dubbelt så höga som i ytvattnet. Klorofyllhalterna var högst vid punkterna P51, P54, P66 och P67 (5,2-9,2 µg/l), vid de övriga punkterna var halterna under 5 μg/l. Siktdjupet varierade i den inre skärgården mellan,7 1,7 och vid de yttre punkterna (P64, P65, P73 och P75) mellan 2,4 4,5. Närings- och klorofyllhalterna i den yttre skärgården var lägre likaså värdena för färg och grumlighet. Intensivprovtagning (provpunkterna P52, P54, P62, P64 ja P67) I figurerna 1 13 presenteras variationerna i vattnets färgvärden och halt av totalfosfor och halten av totalkväve och variationerna i a-klorofyllhalterna från maj till oktober vid intensivpunkterna P52, P54, P62, P64 och P67. Med finns även resultaten från muddringens kontrollundersökning. Proven för muddringens kontroll och intensivuppföljningen har man försökt ta under samma provtagningsomgångar. Punkt P67 ingår inte i muddringskontrollen, därav finns inga resultat från och Till punkt P64 kom man inte ut till den på grund av hård sjögång. Halterna varierar under perioden med öppet vatten till följd av spridningen av sjö- och avloppsvatten, förändringar i havsvattenståndet och vindförhållanden. Under år 214 avtappades det från Larsmosjön sammanlagt cirka 19 % mindre sjövatten än under år 213. Sjö- och avloppsvattnets inverkan kunde observeras som förhöjda färgvärden och näringshalter i närheten av utsläppsområdet (P54) och därifrån norrut (P67), liksom avloppsvattnets inverkan vid punkt P52. Variationerna i halterna under sommaren var tämligen normala, med de områdesvisa skillnaderna var tydliga mellan de inre och yttre punkterna, eftersom avtappningarna var få och dammluckorna var stängda under hela juli månad. De maximala klorofyllhalterna (ca 58 µg/l) uppmättes som vanligt i augusti vid punkt P67 (figur 13). Klorofyllhalterna var då också som högst vid punkt P52 (34,4 µg/l) och vid P54 (11,9 µg/l). Vid de yttre punkterna (P62, P64) förblev halterna jämna efter vårblomningen under 5 µg/l. Fosforhalterna varierade vid den inre punkten (P54) från 63 µg/l (augusti) till 8 µg/l (början av juli) vid den yttre punkten (P64) och kvävehalterna på motsvarande sätt från 1 2 µg/l (augusti) till cirka 21 µg/l (juli). Vattnets färg och halter av totalfosfor såg ut att korrelera relativt bra med varandra (figur 1 och 11). De högsta färgvärdena och totalfosforhalter uppmättes vid punkt P54 (färg: 3 12 mg Pt/l, totp: µg/l) och i augusti även vid punkt P67 (färg: 45 9 mgpt/l, tot-p: 21 6 µg/l). De lägsta halterna uppmättes vid punkt P64 (färg: 1 25 mg Pt/l, totp: 8 16 µg/l) Muddringsarbetena som utfördes i juni-oktober hade en inverkan på sommarens resultat år 214 (kap. 7). Muddringens inverkan kunde observeras varierande under sommaren vid punkterna P52, P53 och P54 som förhöjda värden för färg, grumlighet och fosfor. Även den tydliga förhöjningen i klorofyllhalterna vid punkt P54 förklaras genom ökningen av näringsämnen som en följd av muddringen (noggrannare i kap. 7).

17 mg Pt/l 16 Väri/ Färg (komparaattori) P52 P54 P62 P64 P Figur 1. Ytvattnets (1 m) färgvärden (mg Pt/l) vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67 under perioden med öppet vatten 214. µg/l 7 kok - P/ tot - P P52 P54 P62 P64 P Figur 11. Ytvattnets (1 m) halter av totalfosfor (µg/l) vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67 under perioden med öppet vatten år 214.

18 µg/l 1 4 kok - N/ tot - N P52 P54 P62 P64 P Figur 12. Halter av totalkväve (µg/l) i ytvattnet (1 m) vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67 under perioden med öppet vatten 214. µg/l P54=41 P67= a - klorofylli/ a - klorofyll P52 P54 P62 P64 P67 Figur 13. Halterna av a-klorofyll (µg/l) i ytvattnet ( 2 m) vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67 under perioden med öppet vatten år 214.

19 Eutrofieringsklassificeringen 17 Eutrofieringsklassificeringen för perioden med öppet vatten år 214 presenteras i figur 14. Klassificeringen har, i likhet med tidigare år, uppgjorts genom att ange medel- och maximivärdet för klorofyllhalterna från tre olika provtagningsomgångar vid samtliga provtagningspunkter, samt de på basen av medelvärdena uppskattade eutrofieringsklasserna (klassificering av Aaltonen & Kyröläinen): Klass Ytterst eutrof Mycket eutrof Eutrof Måttligt eutrofierad Påväg att eutrofieras Karg a-klo µg/l > 1 µg/l 3 1 µg/l 1 3 µg/l 5 1 µg/l 2 5 µg/l < 2 µg/l På basen av klorofyllmedelvärdena delades undersökningsområdet in i fyra eutrofieringsklasser: karg, på väg att eutrofieras, måttligt eutrof och eutrof. Området som föregående år klassats som karg hade brett ut sig och sträckte ända ut till linjen Ådö-Hälsingön. Även de lindrigt eutroft och på väg att eutrofieras sträckte sig längre ut mot havet än föregående år. Endast provpunkt P75 klassades som karg. Parametrarna för den ekologiska klassificeringen (a-klo och siktdjup) behandlas separat i avsnitt 4.5. Figur 14. Maximi- och medelvärdeshalterna för a-klorofyll (µg/l) samt eutrofieringszonerna uppskattade på basen av medelvärdena (n=3) under sommaren 214. Överst maximihalten (n=3; n=12), nere medelvärdet (n=3) och inom parentes medelvärdena för observationerna i intensivuppföljningen och muddringskontrollen (P 52, 54, 62, 64, 67 och 79; n=12). Bakgrundskartorna är riktgivande.

20 Resultat av perifytonundersökningen 214 Påväxtprov av perifyton gjordes på 1 provtagningsplatser under en 2 veckors inkubationstid under tiden Perifytonundersökningen gjordes på parallella plexiglasskivor, varifrån algpåväxten togs bort i laboratorium efter att inkubationstiden gått ut. Algpåväxten analyserades på klorofyll-a (µg/m 2 ) och fast substans (mg/m 2 ). Resultaten är redogjorda för i figur 15. Provtagningsplatserna, deras koordinater och resultat framgår ur bilaga 4. Skivställningarna för observationsplatserna som representerade Alholmens Kraft (AK), Staden (Kaup) och Pörkenäs (P1) hade försvunnit och därför finns det inga resultat från dessa punkter. På basen av perifytonundersökningen var algpåväxten utanför hamnen (Sat) till och med över 2-gånger större än jämförelseområdena och nästan dubbelt så stor som resultaten föregående år. Utanför UPM:s utsläppskanal (UPM) var algpåväxten tio gånger större än på jämförelseområdena, dock 2 % mindre än föregående år. Från Alhomens Krafts utsläppsområde för kylvatten (AK) fick man inga resultat, men tidigare år har algpåväxten även där varit större än vid jämförelseområdena. Vid de övriga områdena var klorofyllhalterna lägre än föregående år, men halterna av fast substans var högre. Resultaten från perifytonundersökningen kan endast jämföras med resultat från samma påväxtperiod, och en jämförelse mellan olika år är endast riktgivande. Påväxtprov av perifyton ger behövliga tilläggsuppgifter om utsläppsplatsernas situation och beskriver bättre än vattnets klorofyllhalter effekterna av värmebelastningen. a-klo µg/m Perifyton Klorofylli-a Kiintoaine Ka mg/m AK UPM Sat Kaup Kackur A Kackur B Ådö A Ådö B Mässkär Pörkenäs Figur 15. Resultat från påväxt av perifyton från 1 provtagningsplatser i Jakobstads havsområde under sommaren Förändringar i vattenkvaliteten Förändringar i ytvattnets kvalitet (syre, färg, tot-p, tot-n och klorofyll) under perioden vid intensivuppföljningspunkterna P52, P54, P62, P64, P67 och P75 har åskådliggjorts i figurerna Figurerna presenterar vintern och perioden med öppet vatten var för sig. Issituationen vid kusten försvårar tillträdet till de yttre punkterna, och på grund av det är resultaten från punkt P75 kompenserade med resultaten från punkt

21 P77 vintrarna 1991, 2, 21, 25 och 27, vintern 1993 med resultaten från punkt 76, vintrarna 1995, 1996, 1997 och 1998 med resultaten från P74, vintern 29 med resultaten från punkt P78, och slutligen vintern 21 med resultaten från punkt P73. Provpunkt P75 befann sig vintern 211 mitt bland packisen och provet togs cirka 3 kilometer söder om punkt P75. Resultaten från punkt P75 har åren ersatts med resultaten från punkt P71. Provpunkt P71 motsvarar dock inte punkt P75 bra, eftersom sjö-/avloppsvattnet har en inverkan under vintern, vilket kan observeras i färgvärdena och näringshalterna. Syre (figur 16) En märkbar och bestående förändring i syresituationen under isen kunde iakttas vintern 1986, då UPM:s aktivslamanläggning togs i bruk. Före detta hade syretillståndet i synnerhet vid punkterna P62 och P64 varierat mycket och mättnadsgraden i vattnet var under 5 % ända ute vid Mässkär. Den nuvarande syresituationen har stabiliserats i hela området till den grad att ytvattnets syretillstånd är åtminstone nöjaktigt, men i regel god. Under vintern 214 var syresituationen god på hela kontrollområdet och syrets mättnadsgrad i ytvattnet varierade mellan %. kyll/mätt % 11 Happi/ Syre Talvi/ Vinter 1 m P52 P54 P62 P64 P67 P Figur 16. Variationen i syremättnaden vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 på vintern under perioden Färg (figur 17) Vinterns färgvärden varierar mycket kraftigt p.g.a. att avlopps- och sjövattnet sprider sig på olika sätt vid olika avtappningssituationer. Färgvärdena har sedan början av 199-talet varit ganska jämna vid den yttersta observationspunkten (P 75) men under 2-talet har man under flera vintrar varit tvungen att ersätta P75 med resultat från provtagningspunkter nära intill och på så vis har variationen ökat. Effekten av avtappningarna från Larsmosjön under vintern 29 syntes tydligare än normalt vid alla provtagningspunkter i intensivuppföljningen, när återigen ytvattnet vintern 21 var ljusare, alltså ett mindre färgvärde, på grund av de färre avtappningarna. Vintern 214 var färgvärdena på alla punkter lägre än år 213, trots att man avtappade betydligt mer vatten från Larsmosjön. Under perioden med öppet vatten noteras en tydlig gradient i vattnets färg i riktning utåt från utsläppsområdena. De största variationerna förekommer i den omedelbara närheten av sjö- och avloppsvattnens utsläppspunkter (P52, P54 och P67), där särskilt ytvattnet även är betydligt brunare än på andra ställen (214: 2 12 mg Pt/l). Vid de yttersta punkterna (P64 och P71) var färgvärdena låga (1 25 mg Pt/l) och variationerna små. Avtappningarna under år 214 kunde, med undantag för de yttersta punkterna, observeras vid alla punkter i färgvärdena under perioden med öppet vatten, dock aningen mindre än under föregående år.

22 mg Pt/l 21 Väri/ Färg Talvi/ Vinter 1 m (komparaattori) P52 P54 P62 P64 P67 P Avovesi/ Öppet vatten 1 m (komparaattori) mg Pt/l 21 P52 P54 P62 P64 P67 P Figur 17. Variationerna i medelvärdet för vattnets färg vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 under åren FOSFOR (figur 18) Under vintern varierar totalfosforhalterna liksom färgvärdena på olika sätt från år till år beroende på avtappningarna från sjön. Halterna har en nedåtgående trend och variationerna har minskat sedan mitten av 199- talet. Halterna har endast vid den yttre observationspunkten (P75/ersatt punkt) varit ganska jämnlåga hela tiden. Avtappningarna från Larsmosjön koncentrerades under vintern 28 och 29 till Hästgrundet och fosforhalterna var högre än normalt på ett större område än bara på utsläppsplatsen (P62, P64 och P71). Vintern 21 var fosforhalterna återigen tillbaka på en normal nivå på grund av färre avtappningar. År 211 var fosforhalterna en aning högre särskilt vid punkt P52 men jämnades ut år 212. Halterna år 213 var under hela vinterperioden högre än föregående år. År 214 ökade halten vid punkten P54, men vid de övriga punkterna hade halterna sjunkit eller förblev på samma nivå som år 213 (P71).

23 Under perioden med öppet vatten är fosforhalterna på väg nedåt eller hållits på en jämn nivå vid alla observationspunkter med få undantag. Variationerna i fosforhalterna är mindre och förhållandet är märkbart mer stabilt än under vintern. Fosforhalten är närmast utsläppspunkterna (P52, P54 och P67) märkbart högre än vid de övriga punkterna (totala halter mellan µg/l år 214). Fosforhalterna sjunker till under 1 µg P/l då man rör sig längre ut till havs vid punkten 75. Vid observationspunkterna P52, P54 och P62 har fosforhalterna haft en minskande trend under 2-talet, men halterna har ökat en aning sedan år 212, vilket förmodligen beror på muddringen. Fosfori/ Fosfor µg/l 1 Talvi/ Vinter 1 m P52 P54 P62 P64 P67 P Avovesi/ Öppet vatten - 2 m/ 1 m µg/l 1 P52 P54 P62 P64 P67 P Figur 18. Variationerna i medelvärdet för fosforhalterna vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 på vintern och under perioden med öppet vatten åren Kväve (figur 19) Under vintern varierar totalkvävehalterna liksom färgvärdena och fosforhalterna på olika sätt från år till år beroende på avtappningarna från sjön. De högsta halterna finns nära utsläppsområden och de lägsta motsva-

24 rande längst ut i havsområdet. Variationerna vid P52 har minskat betydligt under 2-talet. Vintern 214 var kvävehalten lägre på alla punkter än under föregående år. Den största skillnaden jämfört med föregående år fanns vid de punkter (P64, P71) som hade halter motsvarande en tredjedel av fjolårets halter. Under perioden med öppet vatten är kvävehalterna på en jämn nivå eller aningen minskande vid alla observationspunkter jämfört med situationen i början av 199-talet. Variationerna är mindre och förhållandet är märkbart mer stabilt än på vintern. Nära utsläppsområdena (P52, P54, P67) ligger kvävenivån på ungefär 5 7 µgn/l (medeltal år 214) och sjunker till ungefär 3 µgn/l då man rör sig längre ut till havs. Kvävehalterna år 214 motsvarade den normala nivå som rådde under 2-talet, men vid de yttersta punkterna var de en aning lägre än nivån på 2-talet. Jämfört med föregående år sjönk halterna på alla övriga punkter förutom vid punkt P67. µg/l 22 Typpi/ Kväve Talvi/ Vinter 1 m P52 P54 P62 P64 P67 P Avovesi/ Öppet vatten 1 m µg/l 1 P52 P54 P62 P64 P67 P Figur 19. Variationerna i medelvärdet för kvävehalterna vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 på vintern och under perioden med öppet vatten åren

25 KLOROFYLL (figur 2) 23 På basen av a-klorofyllhalten, som är ett mått på havsområdets eutrofieringsgrad, ökade eutrofieringen fr.o.m. mitten av 198-talet vid alla punkter som ingår i intensivuppföljningen. Samtidigt blev även skillnaderna mellan de olika områdena i regel större. Efter år 1998 har skillnaderna mellan de närliggande och de mer fjärran belägna punkterna ökat ytterligare och klorofyllhalterna varierar speciellt mycket vid observationspunkterna närmast utsläppsområdet (P52, P54 och P67). En delfaktor är de stora variationerna i avtappningarna från Larsmo-Öjasjön. Vid observationspunkterna P62 och P64 har man kunnat observera en sjunkande trend i klorofyllhalterna under 2-talet, dock steg medelhalten till över 5 µg/l vid punkt P62 år 214. Vid punkterna närmast kusten P54 och P67 har man kunnat observera en ökande trend sedan år 212. Medelhalten vid punkt P54 var dock lägre än föregående år. Klorofyllhalterna vid punkt P75 varierar runt bakgrundshalterna. Under sommaren avtappades det lite sjövatten. Dammluckorna och fisklederna vid Gertsruds och Storströmmen var stängda hela juli månad, och även i juni och augusti avtappades det liten vatten via dammluckorna. µg/l 25 a-klorofylli/ a-klorofyll Avovesi/ Öppet vatten - 2 m/ 1 m P52 P54 P62 P64 P67 P Figur 2. Variationerna i medelvärdet för klorofyllhalterna vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 åren (intensivuppföljningens resultat, n = 11-16/ år). 4.5 Vattenkvalitetsparametrarna för den ekologiska klassificeringen På basen av materialet från år 214 har man utfört för varje observationspunkt en parametervis granskning enligt de uppdaterade kriterierna för den ekologiska klassificeringen som tillämpas i vattenförvaltningen (Vuori m.fl. 29; Aroviita m.fl. 212). I den ekologiska klassificeringen används klorofyllhalterna från sensommarens provtagning ( ) som mått för växtplanktonproduktionen. Som stödparametrar används de totala näringshalterna från sommaren samt siktdjupet. Observationspunkterna klassificeras på basen av dessa parametrar med hjälp av miljöförvaltningens anvisningar och klassgränser in i klasserna utmärkt dålig (se tabell 1). De tidigare nämnda parametrarna för havsområdet utanför Jakobstad år 214 presenteras i tabell 4 samt på kartan i figur 21. Materialet från perioden har bearbetats på motsvarande sätt och presenteras i tabell 5 samt på kartan i figur 21. Även resultaten från bottenfaunaundersökningen har bearbetats enligt anvisningarna för den ekologiska klassificeringen (Vuori mfl. 29; Aroviita m.fl. 212). BBI-indexen som beräknats från bottenfaunaresultaten för varje observationspunkt placerades i klasserna utmärkt dålig (Nyman 215, figur 25).

26 24 Vattenkvaliteten år 214 baserats på den ekologiska klassificeringens parametrar och jämförelseperioden År 214 I tabell 5 presenteras vattenkvaliteten på observationspunkterna i havsområdet utanför Jakobstad, som estimerats på basen av resultaten från den ekologiska klassificeringens parametrar och klassgränser år 214. Alla observationspunkter inom det inre kustområdet (Ps) placerades på basen av vattenkvalitetsparametrarna år 214 i klasserna försvarlig eller dålig. Vattenkvaliteten var dålig på punkterna P55, P66 och P67. Punkten P54 utanför industrins utsläppsplatser samt punkterna i Gamla hamnsviken P51 och P52 hade en vattenkvalitet som låg på gränsen mellan försvarlig och dålig. Punkten P78 låg på gränsen mellan nöjaktig och försvarlig, men de övriga punkter (P53, P61, P79) hörde till klassen försvarlig. Observationspunkterna inom det yttre kustområdet (Pu) placerades i klassen utmärkt, god eller nöjaktig. I klassen nöjaktig fanns provpunkt P62. P64 låg på gränsen mellan god och nöjaktig, P65 och P71 låg i klassen god. De yttersta punkterna i havsområdet (P73 och P75) låg i klassen utmärkt. Eftersom man tidigare år har använt sig av vinterns resultat för totala näringsämnen och klassgränserna för siktdjupet och a-klorofyll har uppdaterats, kan man inte direkt jämföra klasserna för år 214 med de klassificeringsresultat som erhållits i tidigare årssammandrag. I tabell 6 och bilaga 13 presenteras materialet för de uppdaterade klassificeringskriterierna för perioden I bilagan presenteras för jämförelsens skull även de parametervisa klasserna bedömda enligt de gamla kriterierna (Vuori m.fl. 29). Tabell 5. Klassificeringen av observationspunkterna i havsområdet utanför Jakobstad på basen av vattenkvalitetsresultaten år 214 samt vattenkvalitetens klass för perioden (Uppdaterade kriterier: Aroviita m.fl. 212). Typ/ 214 Vattenkvalitet Punkt Vattenformation tot-p tot-n a-klo NS Vattenkvalitet Ps Prs edusta ,5 1,4 V/Hu V/Hu 52 Ps Prs edusta ,5 1, V/Hu V 53 Ps Prs edusta ,1 1,3 V V 54 Ps Prs edusta , 1,1 V/Hu V/Hu 55 Ps Prs edusta , 1,1 Hu V/Hu 61 Ps Prs edusta ,5 1,7 V T/V 62 Pu Kallan , 3, T T 64 Pu Kallan ,6 5,2 H H 65 Pu Kallan ,6 4,2 H E/H 66 Ps Prs edusta ,,9 Hu V 67 Ps Prs edusta ,8 1,2 Hu V/Hu 71 Pu Kallan , 4,2 H H 73 Pu Ukpyy ulko 1 2 1,6 6,6 E E/H 75 Pu Kallan ,5 5,6 E E/H 78 Ps L-saaristo ,7 1,6 T/V T/V 79 Ps Prs edusta ,3 1,6 V V Jämförelseperioden I tabell 6 och figur 21 presenteras placeringen av observationspunkterna från samkontrollen av havsområdet utanför Jakobstad i klasserna utmärkt dålig i den ekologiska klassificeringen. Observationspunkterna är klassificerade på basen av vattenkvalitetsmaterialet från perioden Det yttre kustområdets (Pu) observationspunkter P64 och P71 placerades i klassen god och punkterna P65, P73 och P75 låg på gränsen mellan utmärkt och god. Punkt P62 hörde till klassen nöjaktig. Punkterna inom den inre skärgården (Ps), P61 och P78, låg på gränsen mellan nöjaktig och försvarlig och punkterna P51, P54, P55 och P67 på gränsen mellan försvarlig och dålig. De övriga punkterna (P52, P53, P66 och P79) hörde till klassen försvarlig. Vattenkvaliteten i den inre skärgården åren har varit sämre än under åren Näringsämnes- och klorofyllhalterna har varit högre och siktdjupet ställvis sämre. Försämringen i vattenkvaliteten kan bero på muddringarna, men även de i genomsnitt exceptionella väderleksförhållandena har kunnat öka spridningen av avlopps- och sjövattnet. Vattenformationens verkliga klassificering görs för varje enskild vattenformation i samband med vattenvårdens planeringsprocess och på basen av flera års resultat. Vattenkvaliteten är endast en del av de faktorer som be-

27 25 döms i klassificeringen. Som stöd för vattenvårdens plan färdigställdes år 213 den preliminära helhetsutvärderingen för ekologisk status i vilken vattenformationerna havsområdet utanför Jakobstad och Kallan placerades i klassen nöjaktig ekologisk status (Westberg & Lax 214, utkast). Vattenformationen Larsmo skärgård och Nykarleby yttre hade en god status. Helhetsutvärderingen baserar sig på materialet från åren med tyngdpunkt på de biologiska parametrarna. Tabell 6. Klassificeringen av observationspunkterna i havsområdet utanför Jakobstad på basen av vattenkvalitetsmaterialet år 214 samt vattenkvalitetens klass för perioden (Uppdaterade kriterier: Aroviita m.fl. 212). Typ/ Vattenkvalitet Period Punkt Vattenformation Ps Prs edusta V H V/Hu V/Hu V/Hu V/Hu 52 Ps Prs edusta V T V V/Hu V/Hu V 53 Ps Prs edusta V V V/Hu V/Hu V V 54 Ps Prs edusta V V Hu Hu V/Hu V/Hu 55 Ps Prs edusta V V Hu Hu Hu V/Hu 61 Ps Prs edusta T E V T/V V T/V 62 Pu Kallan H T T T T T 64 Pu Kallan E H H H H H Klassificeringens 65 Pu Kallan E E/H H E/H H E/H färgsymboler: 66 Ps Prs edusta T V V V Hu V 67 Ps Prs edusta T/V V V/Hu Hu Hu V/Hu Utmärkt 71 Pu Kallan H H/T T H H H God 73 Pu Ukpyy ulko E H/T E E/H E E/H Nöjaktig 75 Pu Kallan E H E/H E/H E E/H 78 Ps L-saaristo H T V/Hu T T/V T/V försvarlig 79 Ps Prs edusta T/V V V/Hu V V V Dålig Figur 21. Vattenkvalitetsparametrarna för den ekologiska klassificeringen enligt uppdaterade kriterier (Aroviita m.fl. 212) på basen av vattenkvalitetsparametrarna år 214 och perioden (intensivpunkterna märkta med en kvadrat).

28 5 Fiskerikontrollen 26 Årlig insamling av uppgifter Uppgifter om antalet fiskare och fångstredskap samt om fiskfångster insamlades enligt kontrollprogrammet (Norra svenska fiskeområdet), som har samlat in uppgifterna från fiskelagen i Jakobstad och Larsmo. I det följande presenteras ett sammandrag av 214 års uppgifter om fisket på havsområdet från Vestersundsby (Fiskelag, Fiskargille), Kyrkoby, Pörkenäs, Larsmo och Eugmo fiskelag (Wistbacka 215, bilaga 6). Antalet fiskare på området år 214 var 48 personer. Av dessa var 49 yrkes- eller binäringsfiskare (Wistbacka 215). I Larsmo var antalet yrkesfiskare sammanlagt 22, i Eugmo 2, i Vestersundsby 5 och i Pörkenäs 2. Det var färre fångstredskap på området än föregående år, men fångstmängden var större än året tidigare. Som fångstredskap användes främst nät (tabell 6), av vilka de med mm hålstorlek var det mest populära. Dessutom fiskades det med ryssjor, sikfällor, gäddsaxar, lak- och sikkrokar samt olika typer av spön och katsar. Under år 214 användes ungefär samma antal nät som föregående år, dock var en större hålstorlek (> 45 mm) mer populär än år 213. Ryssjor, katsar och kastspön användes i mindre utsträckning och lakkrokar användes mera år 214 än 213. Ingen statistik gjordes år 214 över drivnät, långrävar, ljuster, not och metspön (tabell 7). Tabell 7. Redskap, som användes i havsområdet utanför Jakobstad och Larsmo åren (Wistbacka ) Pyydykset/ Redskap verkko/nät > 1395 rysät/ryssjor > 64 siikaloukku/sikfällor * koukut & sakset/ krokar & saxar ajoverkko/flytnät ej med. ej med. nuotta/not ej med. ej med. ej med. ej med. pitkäsiima/långrävar ej med. heittovapa/kastspön > > 6 onki/mätspö >1 >1 > 15 ej med. ej med. ej med. ej med. ej med. katiska/katsar > 3 atrain/ljuster 5 ej med. ej med. *sisältää lohirysän/innehåller laxryssja Inom Jakobstads havsområde fortsatte yrkesfiskare år 214 i vårdfiskeprojektet. Förutom i Larsmo påbörjades vårdfiske år 214 även i Eugmo. Vårdfisket förverkligades med ryssjor, som man exceptionellt hade lov till att fånga med även under sommaren. Den vanligaste fångstarten år 214 var liksom tidigare år braxen, vars andel av totalfångsten ökade till 24 % (24 5 kg) från föregående år på grund av vårdfisket (figur 22, tabell 8). De näst vanligaste fångstarterna efter braxen var strömming, sik, mört, gädda, lax, abborre och lake. Procentuellt ökade strömmingsfångsten mest och var över 1 gånger större än föregående år. Orsaken till den ofantliga ökningen i strömmingsfångsten berodde på en fiskare i Larsmo som satsar på strömmingsfiske. Laxfångsten ökade med en tredjedel och idfångsten med 12 % jämfört med föregående år. Fångsten av lake var 39 % och öring 12 % mindre än föregående år. Även fångstmängderna av abborre, gädda och mört minskade en aning. Den totala fångsten år 214 var cirka 215 kg eller 3 % mera än föregående år. Vårdfiskets andel av den totala fångstmängden (64 %) var anmärkningsvärd liksom åren 212 2Andelen av d13. Andelen av de arter som fiskades inom vårdfisket (braxen, mört, id och nors) av den totala fångsten minskade en aning på grund av tillväxten i strömmingsfångsten.

29 27 Tabell 8. Fiskfångsterna (kg/år) i havsområdet utanför Jakobstad och Larsmo åren (Wistbacka ). Mört och id ingår i gruppen övriga fram till år 25. Saalis/ Fångst siika/sik lohi/lax taimen/öring silakka/strömm made/lake ahven/abborre hauki/gädda lahna/braxen kuha/gös särki/mört säynävä/id muut/övrigt Totalt Kalasaalis / Fiskfångst kg/v 225 siika/sik lohi/lax taimen/öring silakka/strömm. made/lake ahven/abborre hauki/gädda lahna/braxen kuha/gös muut/övrigt Figur 22. Andelen av olika fiskarter i totalfångsten från havsområdet utanför Jakobstad och Larsmo åren (Wistbacka ). I gruppen övriga inkluderas fångsterna av mört, nors och id.

30 6 Översikt över övriga utförda undersökningar under år Resultat från badstrands- och alguppföljningen Inom Jakobstad- och Larsmo-området finns sju officiella havsbadstränder, vid vilka vattenkvaliteten regelbundet kontrolleras. Kittholmens badstrand vid Gamla hamn samt Lillsand och Café-stranden i Fäboda är s.k. EUstränder, som övervakas noggrannare än övriga stränder. Badvattnet uppfyllde de gällande kvalitetskraven vid alla stränder (Social- och hälsovårdsministeriets förordning 354/28). I samband med provtagningarna vid EUstränderna observerades inga blågröna alger, olja, flytande partiklar, fenoler, och inte heller några synliga förändringar i vattnets färg eller siktdjup. Ett sammandrag av resultaten från den badvattenövervakning som Jakobstads social- och hälsovårdsverket utfört finns i bilaga 7. I Finlands miljöcentrals nationella alguppföljning ingår Ådö fiskehamn som en observationsplats. Observationen sköts av Jakobstads miljövårdsbyrå och görs en gång i veckan. Sommaren 214 observerades inga alger i Ådö fiskehamn (bilaga 8). 6.2 Bottenfaunaundersökningen år 214 (Nyman 215) Resultaten från den årliga bottenfaunaundersökningen som görs vid sex observationspunkter presenteras i en separat rapport och nedan presenteras ett sammandrag av Nymans (215) rapporterade resultat Metoder Bottenfaunaprover för år 214 togs i början av oktober i omgivningen av punkterna 53, 54, 62, 65, 71 och 78. I bottenfaunaundersökningen år 212 lade man till två provtagningspunkter, P53 och P71, då man även minskade på antalet parallella hugg från tio till fem. Provtagningen utfördes i enlighet med standarden SFS 576. Provet togs med en Ekman-hämtare (areal 246 m 2 ). Varje hugg sållades skilt för sig i fält i enlighet med det nya kontrollprogrammet genom ett,5 och 1, mm dubbelsåll. Djur från 1 mm:s såll plockades levande med hjälp av lupp i laboratoriet inom ett dygn efter provtagningen. Djuren från,5 mm:s såll förvarades i etanol och plockades senare med hjälp av stereomikroskop och förvarades i etanol. De vägdes efter en kort tids torkning med sugpapper. Snäckor vägdes med skal (Nyman 215) Artsammansättning, individtäthet och biomassa Det påträffades sammanlagt 25 bottenarter eller grupper på observationspunkterna år 214. Den stationsvisa variationen var 8 15 arter. Antalet var låg på samma nivå som tidigare år. På alla områden påträffades glattmaskar (Oligochaeta), av vilka Potamothrix hammoniensis var den dominerande arten. Arten Limnodrilus hoffmeisterin förekom rikligt på punkt 54. Den nya arten tillhörande släktet Naididae, Paranais frici, som påträffades år 212 förekom fortfarande på området. Arten är en ny art i Östersjön, men uppenbarligen oskadlig (Ljungberg m.fl. 211). Amerikansk havsborstmask (Marenzelleria sp) påträffades på alla punkter. Som mest påträffades de på punkterna och 65, där de hade en väsentlig andel i biomassan. Havsborstmasken (Manayunkia aestuarina), som påträffades för första gången utanför Jakobstad år 29, fanns fortfarande på provpunkterna 62 och 65. Havsborstmasken lever i Bottenviken på gränsen till dess toleransnivå på grund av den låga salthalten. Av fjädermygglarver (Chironomidae) bestod största delen av undergruppen Tanypodinae inom Procladius-släktet. Procladius-släktet är den vanligaste gruppen i havsområdet utanför Jakobstad. År 214 var de ganska få i antal jämfört med tidigare år. De till storleken stora Chironomus-larverna, som indikerar eutrofiering, påträffades i ett ganska stort antal på punkt 71. Musselkräftor (Ostracoda) som indikerar ett frisk botten (Vuori m.fl. 29) förekommer på alla punkter utanför Jakobstad, och år 214 fanns de rikligt på punkterna 71 och 78. Skorv (Saduria entomon) och vitmärla (Monoporeia affinis) har minskat i havsområdet utanför Jakobstad och år 214 påträffades de inte överhuvudtaget (Nyman 215). Individtätheten hos bottendjuren varierade mellan ind./m 2. Biomassan varierade mellan,7 7,9 g/m 2 (figur 23, bilaga 9). Det totala individantalet var störst på punkterna 54, 71och P78, och den största

31 29 biomassan på punkterna 65 och 71. Biomassan vid punkt 65 bestod av amerikansk havsborstmask (Marenzelleria sp.) och östersjömussla (Macoma baltica). Biomassan vid punkt 71 bestod främst av Chironomus-larver. Vid punkterna 53 och 62 bestod biomassan främst av amerikansk havsborstmask. Det lägsta individantalet och biomassan fanns vid provpunkt 78 (Nyman 215). Jämfört med föregående år var individantalet och biomassan år 214 på ungefär samma nivå förutom vid punkt 53. På grund av muddringsarbetena i hamnen och farleden var situationen ännu ostabil vid provpunkt 53. Det lager av lera och mjäla som samlats på bottnen vid punkt 54 år 212 på grund av muddringsarbetet kunde inte längre observeras lika tydligt, och bottenfaunan höll på att återhämta sig (Nyman 215). Figur 23. Bottenfaunans individtäthet (st/m 2 ) och biomassa (g/m 2 )vid punkterna P 53, 54, 62, 65, 71 och 78 år 214. (Nyman 215) Ekologisk klassificering på basen av bottenfaunaindexen Den år 212 uppdaterade beräkningsmodellen för BBI- och ELS-indexen som användes i vattenförvaltningsplaneringen (Perus & Österberg 212) visade att kvalitetsindexen för år 214 låg på samma nivå som föregående år (tabell 9). Vid provpunkt 54 sjönk kvalitetsklassen till nöjaktig på grund av att fåborstmaskarna hade ökat. På basen av bottenfaunaresultaten år 214 klassades provpunkterna 53 och 78 i klassen god och 62, 65 och 71 i klassen utmärkt. Även om läget vid punkt 53 var ostabilt på grund av farledsmuddringen har punktens indexvärde förblivit god (Nyman 215). Enligt beräkningsmodellen resultat, baserat på bottenfaunamaterialet för åren , klassas vattenformationen utanför Jakobstad som nöjaktig och vattenformationen Larsmo skärgård i klassen god (tabell 1). Klassificeringen för Larsmo skärgård baserar sig på resultaten från endast en provpunkt. Vattenformationen Kallan klassades som god på basen av provpunkterna grundare än 1 meters djup och som utmärkt vid provpunkterna på över 1 meters djup (Nyman 215). id tolkningen av resultaten skall man beakta, att kvalitetsindexet och klassificeringen som utförts på basen av det innehåller grova generaliseringar, till exempel har man åt alla fåborstmaskar och fjädermyggor angett tyngdpunkten dålig, även om gruppen innehåller mycket olika arter. Därtill är variationen i indexvärdena mellan olika år delvis slumpmässiga och dess noggrannhet beroende på den statistiska noggrannheten i bedömningen av arternas individtäthet (Nyman 215). Den egentliga klassificeringen för vattenformationerna utförs i samband med vattenvårdens planeringsprocess som baserar sig på resultat från ett flertal år och bottenfaunan är endast en del av de faktorer som bedöms i klassificeringen (Nyman 215).

32 3 Tabell 9. Punktvisa BBI-ELSindexvärden och dess tolkningar beräknade på bottenfaunamaterialet utanför Jakobstad åren E=utmärkt, H=god, T=nöjaktig, V=försvarlig. Tabell 1. BBI-ELSindexvärden och dess tolkningar beräknade på bottenfaunamaterialet för varje vattenformation åren , E = utmärkt, H = god, T = nöjaktig. Värdena för år 21 baserar sig på den omfattande bottenfaunaundersökningens resultat, som hade ett mera omfattande nätverk av provpunkter.

33 6.3 Temperaturkarteringar 31 På spridningsområdet för Alholmens Krafts kylvatten gjordes under år 214 temperaturkarteringar i mars, maj, augusti och oktober. Resultaten har blivit rapporterade i en skild rapport (Keränen 215a). Karteringsresultaten från år 214 jämfördes med temperaturer från de samma observationsplatserna provtagna innan Alholmens Kraft startade (Samkontrollen av havsområdet utanför Jakobstad ). Under observationstillfället i mars 214 var största delen av kontrollområdet öppet vatten och de maximala temperaturerna mellan 1, 2,7 C. Det varmaste vattnet fanns utanför utsläppsplatsen i riktning västerut. Alholmens Krafts kraftverk var ur bruk i mars, så det varma vattnet kom endast från UPM-Kymmenes fabrik. På basen av vattentemperaturerna sträckte sig kylvattnets influenszon endast cirka 8 meter västerut från utsläppspunkten Från ytan ner till bottnen hade vattnet värmts upp, eller ner till cirka 3 m djup. I maj 214 var de maximala temperaturerna i observationsområdet mellan 8, 15,4 grader. Den högsta temperaturen uppmättes väster om hamnen i den grund Hällviken. I maj kunde man observera en temperaturskiktning men ingen inverkan av kylvattnen. I augusti 214 var vattnets temperatur på hela observationsområdet cirka 1-3 grader varmare än medelvärdena under åren Vattnet på observationspunkterna hade en varierande maximitemperatur på 19, 22,3 C. Kylvattnets influenszon var liten och avgränsades till strax utanför kylvattenkanalens mynning. Temperaturskiktningen var småskalig även om vattnet vid Fallskäret blev betydligt kallare då man gick ner till de djupare skikten. I oktober 214 låg vattnets temperatur på hela observationsområdet nästan på samma nivå eller högst en grader kallare än medelvärdena under åren Vattnet på observationspunkterna hade en varierande maximitemperatur på 7,2 1,9 C. De högsta temperaturerna uppmättes strax utanför utsläppskanalen även om skillnaderna till de övriga punkterna var små. I oktober sträckte sig kylvattnets influenszon endast till strax utanför utsläppskanalen till ett område mindre än,5 km 2. I oktober var Larsmosjöns dammluckor huvudsakligen stängda och observationspunkternas vatten bestod av salt brackvatten. 6.4 Mässkärs naturstation Avloppsreningsverk Den årliga vattenkonsumtionen på Mässkärs naturstation varierar runt 25 m 3 /år. Avloppsvattnet behandlas i ett Green Rock-minireningsverk, från vilket belastningen till havet varierar enligt miljötillståndet ( LSSAVI/58/4.8/21) mellan,14-1 kgp/år. De nya tillståndsbestämmelserna trädde i kraft år 213. Tillståndsgränsen för fast substans är från och med år 213, 9 % och 35 mg/l, för BOD 7ATU 9 % och 3 mg/l och för COD Cr 75 % och 125 mg/l samt fosforns tillståndsgräns är 3 mg/l. Enligt det nya miljötillståndet tas vattenprov i framtiden två gånger per år (juni och augusti) och vattendragskontrollen kan avslutas. År 214 togs avloppsvattenproven i juli och oktober. I juli överskred halten av fast substans (74 mg/l) i det utgående vattnet tillståndsgränsen och reduktionen (87 %) förblev en aning lägre än tillståndsgränsen. Tillståndsgränsen uppnåddes inte heller för BOD 7ATU (33 %, 16 mg/l) eller totalfosfor (11 mg/l). BOD 7ATU fastställdes ur ett fruset prov. På basen av proven i oktober uppfyllde reningsverket tillståndskraven (BOD 7ATU: 99 % ja 9 mg/l, kok-p: 2,3 mg/l). Halten fast substans kunde inte fastställas på grund av en för liten mängd prov. Recipientkontrollproven för reningsverket vid Mässkärs naturstation (Mä1) år 214 togs i samband med samkontrollen och resultaten ingår i resultattabellerna för mars ( ) och augusti ( ) månader (bilaga 2.1 och 2.3). Ingen inverkan från det renade avloppsvattnet kunde skönjas under bägge provtagningsomgångar. I mars var vattnets nästan färglöst (25 3 mgpt/l) och kvävehalten (Tot-N: 4 43 µg/l) var låg i jämförelse med föregående år, dock högre än vid de fasta punkterna (P62, P64) som finns i närheten. Syresituationen var bra (76-8 %) och vattnet innehöll endast lite bakterier (enterokocker 3 4 cfu/1ml). I augusti var vattnet klart (<,8 FNU) och färglöst (1-15 mg Pt/l) och halterna av näringsämnen låg på en nivå som är ty-

34 32 piskt för området (Tot-N: 25 µg/l, Tot-P: 1 12 µg/l). Vid utsläppsområdet var den hygieniska situationen också bra och inga hygienindikatorbakterier förekom. 6.5 Pörkenäs lägergård Pörkenäs och Merilä lägergårdar har ett gemensamt avloppsreningsverk vid Pörkenäs lägergård och de har ett eget obligatoriskt kontrollprogram. Reningsanläggningen som installerades år 212 är ett Oy KWH-Pipe Ab:s 7-minireningsverk och fungerar enligt satsreningsprincipen. Innan dess (26 211) renades avloppsvattnet i ett UPO-Metoxy minireningsverk. Miljötillståndet (LSSAVI/229/4.8/21) ålägger verksamhetsutövaren att utföra avloppsvattnens bruks- och utsläppskontroll på så vis, att den ena provtagningsomgången sker sommartid under den högsta brukstiden. Kontrollen utförs av Ahma Ympäristö Oy och resultaten från år 214 har rapporterats separat (Nurttila 215). År 214 behandlades 1 13 m 3 avloppsvatten i anläggningen. Reningsverket var ur bruk under tiden och avloppsvattnet (158 m 3 ) transporterades direkt till Alheda reningsverk i Jakobstad. Proven för belastningskontrollen togs och 5.9. Reningsverkets reduktioner var år 214 betydligt bättre än föregående år. Reningseffekterna förblev dock låga för totalfosforns del och tillståndsgränserna uppnåddes endast för BOD 7- ATU och COD Cr. Reningsanläggningen hade ännu inte under två bruksår (213 och 214) fungerat optimalt. I vattendragskontrollen kunde man dock inte se en inverkan från avloppsreningsverket. Vattnet hade en god kvalitet, syrehalten var i hög i hela vattenstapeln (1,3 1,4 mg/l), halten av totalfosfor (1 13 µg/l) låg på den karga/lindrigt eutrofa nivån och halten av a-klorofyll (2,1 µg/l) låg på den karga nivån. Även halten av totalkväve var låg (3 32 µg/l) (Nurttila 215). 7 Sammandrag av kontrollen för hamnområdets och farledens muddrings- och deponeringsarbete år Grunderna för kontrollen / beslut Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland har den (ESAVI/187/4.9/21) beviljat Trafikverkets Västra Finlands farledsenhet och Jakobstads Hamn beslut enligt vattenlagen, gällande muddring av Jakobstads farled och hamnbassäng samt deponering av muddermassor. Beslutet överklagades men arbetet vid hamnbassängen kunde dock påbörjas hösten 211 till den del som muddermassorna placerades i deponeringsbassängen på Alholmens hamnområde. Regionförvaltningens beslut (LSSAVI/117/4.9/211) om deponeringen av muddermassorna ute till havs har uppdaterats Enligt bägge ovannämnda tillståndsvillkor (9/21 och 6/212) skall tillståndsinnehavaren övervaka muddrings- och deponeringsarbetets inverkan på havsområdet på ett sätt som godkänns av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, ansvarsområdet miljö och naturresurser samt inverkan på fiskbeståndet och fisket på ett sätt som godkänns av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Österbotten, fiskerigruppen. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten godkände kontrollplanen den (EPOELY/35/7.4/21) och Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Österbotten den (POHELY/1822/5723/211). Som tilläggsprogram är den fiskeriekonomiska kontrollen, till vilken man refererar i denna sammandragsrapport (kap ).

35 Muddrings- och deponeringsarbetet vid hamnområdet och farleden år 214 En mellanrapport har framställts över de muddringar som utförts år 214 på Jakobstads farled (Mykrä & Aaltonen 215). Från rapporten saknades en information om farledens muddring och dessa har kompletterats i detta sammandrag. Därtill fanns följande fel i rapporten: provet som togs under muddringsarbetet är taget från RK6. I mellanrapporten hade man meddelat RK7. Detta har korrigerats i sammandraget. I figur 24 presenteras Jakobstads hamns och farledens muddringsområden samt deponeringsområdet ute till havs enligt det nya tillståndet för hösten 214. Muddringarna påbörjades i slutet på den andra veckan i juni och fortsatte fram till första veckan i oktober. Muddringarna utfördes huvudsakligen i hamnbassängen (RK7), varifrån man avlägsnade med grävskopa (OPTIMUS/BOULDER) sammanlagt m 3 massa (figur 25). Därtill utfördes bergsbrytningsarbeten (BOULDER) i hamnbassängen veckorna Farleden muddrades veckorna 36 ( ), 37 ( ) och 4 42 ( ) enligt följande: område RK , område RK och område RK , och Mängden muddermassa som muddrades från farleden år 214 var m 3 (figur 25). Muddermassorna deponerades år 214 vid deponeringsområdet ute till havs (figur 24: vesiläjitysalue). Figur 24. Jakobstads hamns och farledens muddrings- och deponeringsområden.

36 Förhandsprov Prov för efterkontroll m³ Mängden muddermassa/mudderområde och provtagningarnas infallande år 214 RK7 RK6 RK2 RK1 m³ yht. Viikko Figur 25. Muddermassa vid Jakobstads hamnbassäng (RK7) och farled (RK1, RK2 och RK6)/arbetsvecka (vänster stående axel) och den totala mängden år 214 (höger stående axel) samt infallande av vattenkvalitetsundersökningarna sommaren och hösten Förverkligandet av kontrollen år 214 Förhandsproven togs från de fasta punkterna P52, P54, P62 och P64 (figur 1) veckan innan muddringsarbetena påbörjades, vecka 23 ( ). På provpunkterna utfördes kontrollen av vattenkvaliteten varannan vecka under muddringsarbetet, med början från vecka 27, i enlighet med kontrollprogrammet (figur 25). Muddringsområdenas vattenkvalitet granskades från och med vecka 29 (varannan vecka). Den sista provtagningsomgången från muddringsområdena och de fasta punkterna under muddringsarbetets gång utfördes en vecka innan arbetet avslutades ( ). Proven för efterkontroll togs från de fasta punkterna (P52, P53, P54, P62 och P64) vecka 44 (28.1.). Prov togs ur ytvattnet (1 m) från tre olika avstånd från muddringsområdet i den riktning grumlet spreds; 25 m från mudderverket i den riktning grumligheten i ytvattenskiktet spreds och därefter med 25 m mellanrum, ifall det förekom grumlighet (ända till 1 m). Prov från det bottennära vattenskiktet (- 1, m) togs i den riktning grumligheten spreds från mudderverket på 5, 1 och 25 meters avstånd och därefter med 25 meters mellanrum i samma riktning eller i de riktningar som grumligheten spreds (ända till 1 m). Vid havsdeponeringsområdet tog man prov på den södra och norra sidan om deponeringsområdet i mån av möjlighet. På grund av hård vind fick men endast prov under tre provtagningstillfällen, (v 29), (v 33) och (v 37). Ur proven under muddringstiden bestämdes färg, grumlighet, fast substans, konduktivitet, totala fosfor- och kvävehalter samt a-klorofyll. Därtill mätte man vattenprovens temperatur och provpunktens siktdjup. Alla resultat från år 214 finns med i undersökningsintygen (bilaga 3).

37 (RK7) (RK7) (RK7) (RK6) (RK7) (RK7) (RK7) (RK6/7) (RK7) (RK6) (RK4) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK7) (RK7) (RK7) (RK7) (RK1) (RK7) (RK7) Förverkligandet av fiskerikontrollen år 214 Den fiskeriekonomiska kontrollen utförs enligt kontrollprogrammet varje år under muddringsarbetet och fortskrider ännu tre år efter att muddringen har avslutats. Fiskerikontrollen för Jakobstads muddringar påbörjades år 212. Havsområdet är indelat i tre områden av olika typer: närkusten, skärgårdszonen och det egentliga havsområdet. Fiskerikontrollen år 214 innehöll notning av sikyngel, provfiske med nät och notning av strömmingsyngel. Provfisket med nät utfördes i augusti 214, då muddringsarbetet var i gång i hamnbassängen (Keränen 215b). 7.5 Kontrollens resultat år Kontrollen vid muddringsområdena I figurerna presenteras kontrollresultaten från muddringsområdena (RK7, RK6, RK2, RK) år 214 och därtill resultaten från åren Resultaten representerar de prov som togs från ytvattnet (1 m) och det bottennära vattenskiktet (-1 m). Till skillnad från de övriga parametrarna har klorofyllhalten bestämts ur ett samlingsprov från 2 meter. Inga prov togs sommaren 214 från muddringsområde RK2. Vattenkvalitetsparametrarna har analyserats ur det bottennära vattenskiktet på avstånden m från muddringsområdet och i ytvattnet på avståndet m. Hamnbassängen (RK7) Under muddringen varierade siktdjupet vid muddringsområdet RK7 mellan,7 1,5 meter (figur 26). Siktdjupet blev mindre vartefter muddringen framskred och var som lägst (v 35) 5 meter från mudderverket. Den sista provtagningen vid RK7 under muddringsarbetet inföll 25.9., då var siktdjupet nästan på samma nivå som vid förhandsproven vid de fasta punkterna P52 och P54. Klorofyllhalterna var som högst vid muddringsområdet i augusti. I mitten av månaden varierade halterna mellan 1,7 17,4 µg/l och var som högst 5 meter från mudderverket (figur 27). Halterna halverades fram till slutet av månaden och under provtagningen i september varierade halterna mellan 5,4 4,9 µg/l. m 5, Siktdjup, Muddringsområde 5 m 1 m 25 m 5 m 75 m 1 m 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Figur 26. Siktdjupet vid muddringsområdena (RK7, RK6, RK4 och RK1) åren

38 (RK7) (RK7) (RK7) (RK6) (RK7) (RK7) (RK7) (RK6/7) (RK7) (RK6) (RK4) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK7) (RK7) (RK7) (RK7) (RK1) (RK7) (RK7) 36 µg/l 16 Klorofyll, Muddringsområde, -2 m 25 m 5 m 75 m 1 m 1 25 m 1 5 m Figur 27. Klorofyllhalterna (- 2 m) vid muddringsområdena (RK7, RK6, RK4 och RK1) åren Värdena för grumlighet varierade i det bottennära vattnet på muddringsområdet mellan 4,1 65 FNU och i ytvattnet mellan 3,1 8,8 FNU (figur 28). Som högst var färgvärdena i det bottennära vattnet den meter från mudderverket. Då var grumligheten i ytvattnet betydligt lägre och var som högst (4,3 FNU) 75 meter från mudderverket. De högsta värdena för grumlighet i ytvattnet uppmättes (8,1 8,8 FNU). På basen av de dagliga uppskattningarna efter ögonmått var vattnet under muddringen främst grumligt i närheten av mudderverket och borrplattformen. I mitten av september under cirka en veckas tid kunde man observera att hela hamnbassängen var en aning grumlig. Då arbetade både borrplattformen och mudderverket på muddringsområde RK7. Den kraftiga vinden var också en delorsak till grumlighetens spridning. Halterna av fast substans på muddringsområdet varierade i ytvattnet mellan 7,1 17 mg/l och i det bottennära vattnet mellan 8,3 14 mg/l (figur 29). De högsta halterna av fast substans uppmättes från samma punkt och under samma gång som de högsta värdena för grumlighet.

39 (RK7) (RK7) (RK7) (RK6) (RK7) (RK7) (RK7) (RK6/7) (RK7) (RK6) (RK4) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK7) (RK7) (RK7) (RK7) (RK1) (RK7) (RK7) (RK7) (RK7) (RK7) (RK6) (RK7) (RK7) (RK7) (RK6/7) (RK7) (RK6) (RK4) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK7) (RK7) (RK7) (RK7) (RK1) (RK7) (RK7) 37 FTU 1 Grumlighet, Muddringsområde, 1m 25 m 5 m 75 m 1 m 125 m FTU 1 Grumlighet, Muddringsområde, -1m 5 m 1 m 25 m 5 m 75 m 1 m 125 m 15 m Figur 28. Grumlighet vid muddringsområdena (RK7, RK6, RK4 och RK1) i ytvattnet (1 m) och det bottennära vattnet (-1 m) åren

40 (RK7) (RK7) (RK7) (RK6) (RK7) (RK7) (RK7) (RK6/7) (RK7) (RK6) (RK4) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK7) (RK7) (RK7) (RK7) (RK1) (RK7) (RK7) (RK7) (RK7) (RK7) (RK6) (RK7) (RK7) (RK7) (RK6/7) (RK7) (RK6) (RK4) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK7) (RK7) (RK7) (RK7) (RK1) (RK7) (RK7) 38 mg/l 18 Fast substans, Muddringsområde, 1m 25 m 5 m 75 m 1 m 125 m 15 m mg/l 18 Fast substans, Muddringsområde, -1m 5 m 1 m 25 m 5 m 75 m 1 m 125 m 15 m Figur 29. Halterna av fast substans vid muddringsområdena (RK7, RK6, RK4 och RK1) i ytvattnet (1 m) och det bottennära vattnet (-1 m) åren

41 (RK7) (RK7) (RK7) (RK6) (RK7) (RK7) (RK7) (RK6/7) (RK7) (RK6) (RK4) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK7) (RK7) (RK7) (RK7) (RK1) (RK7) (RK7) (RK7) (RK7) (RK7) (RK6) (RK7) (RK7) (RK7) (RK6/7) (RK7) (RK6) (RK4) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK7) (RK7) (RK7) (RK7) (RK1) (RK7) (RK7) 39 Halterna av totalfosfor i närheten av muddringsområdet varierade i ytvattnet mellan µg/l (figur 3). I det bottennära vattnet varierade de mellan µg/l. Som högst var de bottennära halterna i huvudregel 5 1 meter från muddringsområdet. I ytvattnet varierade platsen för de högsta halterna, men de enskilt högsta halterna uppmättes 5 1 meter från mudderverket. µg/l 18 Totalfosfor, Muddringsområde,1m 25 m 5 m 75 m 1 m 125 m 15 m µg/l 18 Totalfosfor, Muddringsområde, -1m 5 m 1 m 25 m 5 m 75 m 1 m 125 m 15 m Figur 3. Halterna av totalfosfor vid muddringsområdena (RK7, RK6, RK4 och RK1) i ytvattnet (1 m) och det bottennära vattnet (-1 m) åren

42 4 Halterna av totalkväve på muddringsområdet varierade i ytvattnet mellan 35 7 µg/l och i det bottennära vattnet mellan µg/l (figur 31). Kvävehalterna var kanske generellt sett högre i ytvattnet än i det bottennära vattnet. µg/l 12 Totalkväve, Muddringsområde, 1m 25 m 5 m 75 m 1 m 125 m 15 m (RK7) (RK7) (RK7) (RK6) (RK7) (RK7) (RK7) (RK6/7) (RK7) (RK6) (RK4) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK7) (RK7) (RK7) (RK7) (RK1) (RK7) (RK7) (RK7) (RK7) (RK7) (RK6) (RK7) (RK7) (RK7) (RK6/7) (RK7) (RK6) (RK4) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK7) (RK7) (RK7) (RK7) (RK1) (RK7) (RK7) Totalkväve, Muddringsområde, -1m µg/l 12 5 m 1 m 25 m 5 m 75 m 1 m 125 m 15 m Figur 31. Halterna av totalkväve vid muddringsområdena (RK7, RK6, RK4 och RK1) i ytvattnet (1 m) och det bottennära vattnet (-1 m) åren

43 Farledsmuddringen 41 Farledsavsnittet muddrades veckorna 36 (RK6), 37 (RK1, RK2 ja RK6) och 4 42 (RK6). Under provtagningsomgången vecka 37 (9.9.) fanns mudderverket i farleden på muddringsområde RK1. Då kunde man nästan inte alls observera en inverkan från muddringen i provet som togs från ytvattnet (halten av fast substans 2,3 3,3 mg/l och värdena för grumlighet,54 FNU; figurer 28 och 29). Siktdjupet varierade mellan 4,1 4,6 m (figur 26). Klorofyllhalterna var låga (figur 27). I det bottennära vattnet kunde man dock observera en ökning i förutom grumlighet även i halten av fast substans. Värdet för grumlighet var 11 FNU 5 meter från mudderverket, därifrån sjönk det till mellan <,5 1,5 FNU. Halten av fast substans var som högst 1 meter från mudderverket, 36 mg/l. Även halterna av totalfosfor var betydligt förhöjda 5 1 meter från mudderverket (max. 45 µg/l) /figur 3). Under provtagningstillfället vecka 41 (6.1.) utfördes muddringarna på område RK6. Under muddringen år 214 uppmättes de högsta värdena för grumlighet och fast substans under den ifrågavarande provtagningsomgången: 1 meter från muddringsområdet i det bottennära vattnet 8 FNU och 19 mg/l samt 25 meter från mudderverket 42 FNU och 85 mg/l (figur 28 och 29). I ytvattnet var värdena för grumlighet och fast substans betydligt lägre, som högst 25 meter från muddringsområdet 9,5 FNU och 18 mg/l. Fosforhalterna var tydligt förhöjda i det bottennära vattnet 5 25 meter från muddringsområdet (53 16 µg/l), vartefter halterna sjönk till omkring µg/l (figur 3). Variationen i ytvattnet var 44 µg/l. Halterna av a-klorofyll varierade mellan 4,6 5,1 µg/l (figur 27) och kvävehalterna mellan µg/l (figur 31). Siktdjupet var som sämst 25 meter från mudderverket,,7 m (figur 26) Kontrollen vid de fasta punkterna Kontrollresultaten från de fasta punkterna presenteras i figurerna I vattenkvaliteten vid de fasta punkterna bör inverkan från avlopps- och kylvattnet som släpps ut till området även beaktas. Sommaren och hösten 214 var avtappningarna från Larsmosjön små. Dammluckorna vid Hästgrundet och Gertruds var stängda hela juli och i juni och augusti avtappades det vatten endast under ett fåtal dagar. Under avtappningarna var bägge luckor huvudsakligen öppna. I september avtappades inget vatten och i oktober öppnades dammluckorna för första gången den 9.1. I oktober avtappades det vatten via Hästgrundet under fyra dagar, månadens medelflöde var 1,5 m 3 /s (variation 64 m 3 /s). I oktober var Gertruds dammlucka öppen under 15 dagar, och månadens medelflöde var 12,8 m 3 /s (variation 69 m 3 /s). Förhandsproven år 214 togs ur ytvattnet från de fasta punkterna Då varierade siktdjupet mellan 1,2 3,2 meter (figur 31). Siktdjupet vid punkterna P52 och P54, som ligger i närheten av hamnområdet (RK7), var 1,2 meter. Värdena för grumlighet (,99 2,5 FNU) och fast substans (2,2 5,4 mg/l) var på alla punkter låga (figurer 33 och 34). Halten av totalfosfor varierade mellan µg/l, halten av totalkväve mellan µg/l och klorofyllhalten mellan 3,9 6,7 µg/l (figurer 32, 38 och 39). De högsta halter av näringsämnen och klorofyll uppmättes vid punkterna P52 och P54. Den eutrofierande inverkan från avlopps- och sjövattnet är på basen av de nämnda parametrarna mindre vid punkterna P62 och P64. Under muddringsarbetets gång varierade siktdjupet vid de fasta punkterna mellan,7 6, m och var betydligt mindre vid punkterna P52, P54 och P53 (,7 1,3 m) än vid punkt P64 (3,6 6, m) (Figur 32). Variationen var dock större vid punkterna P62 och P64. Vid punkt P54 minskade siktdjupet jämnt varefter muddringen framskred och var som lägst den 5.8. Därefter förbättrades siktdjupet och låg på kontrollprovets nivå den På basen de följande observationerna försämrades siktdjupet igen ända fram tills arbetet avslutades. Vid punkt P53 uppmättes då ett siktdjup på,7 m. Under muddringen varierade värdena för grumlighet i ytvattnet mellan <,5 11 FNU och i det bottennära skiktet mellan,53 29 FNU (Figur 34). De lägsta värdena uppmättes generellt vid punkt P64. Inverkan från muddringen kunde observeras vid punkterna P52, P53, P54. De högsta värdena för grumlighet uppmättes vid punkt P53 i det bottennära vattenskiktet den 6.1., då muddringsarbeten utfördes vid RK6. I slutet av juli uppmättes det högsta grumlighetsvärdet i det bottennära skiktet exceptionellt vid punkt P62. Klorofyllhalten varierade under muddringen mellan 2,4 34 µg/l (Figur 33). Generellt kunde man observera en variation i halterna som är typiska för årstiden. En klar ökning i halterna kunde observeras från början av juni till augusti vid punkt P54 som en följd av en ökning i näringsämnena.

44 Siktdjup m 7, 6,5 6, 5,5 5, 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, P52 P53 P54 P62 P64 Figur 32. Siktdjupet vid de fasta punkterna P52, P53, P54, P62 och P64 åren Klorofyll, -2 m µg/l 2 P52 P53 P54 P62 P Figur 33. Halterna av a-klorofyll i ytvattnet (1 m) och det bottennära skiktet (-1 m) vid de fasta punkterna P52, P53, P54, P62 och P64 åren

45 FTU 4 Grumlighet, 1 m P52 P53 P54 P62 P FTU 4 Grumlighet, -1 m P52 P53 P54 P62 P Figur 34. Grumlighet i ytvattnet (1 m) och det bottennära vattnet (-1 m) vid de fasta punkterna P52, P53, P54, P62 och P64 åren Under muddringen varierade halten av fast substans beroende på provpunkt mellan 1,3 19 mg/l i ytvattnet och i det bottennära skiktet mellan < 1 26 mg/l (Figur 35). En ökning i halterna på grund av muddringen kunde observeras vid punkterna P52 och P54. Liksom i värdena för grumlighet, kunde man observera en topp i halterna för fast substans i slutet på juli vid punkt P62 i det bottennära vattenskiktet.

46 mg/l Fastsubstans, 1 m P52 P53 P54 P62 P mg/l 5 Fastsubstans, -1 m P52 P53 P54 P62 P Figur 35. Halterna av fastsubstans i ytvattnet (1 m) och det bottennära vattnet (-1 m) vid de fasta punkterna P52, P53, P54, P62 och P64 åren Halten av totalfosfor varierade under muddringen mellan 8 63 µg/l i ytvattnet och mellan 1 81 µg/l i det bottennära skiktet (Figur 36). Motsvarande variation i halten av totalkväve var µg/l och 24 1 µg/l (Figur 37). De högsta halterna uppmättes vid punkt P54 och de lägsta vid punkt P64. Inverkan från muddringen kunde åtminstone observeras i näringshalterna på punkt P54. Från punkt P53 tog man inte prov alla gånger, men under provtagningsomgången i början av oktober uppmättes det en betydligt högre fosforhalt vid den punkten än vid de övriga punkterna. Under ifrågavarande tidpunkt utfördes mudd-

47 ringsarbetena vid område RK6. I slutet av juli var halten av totalfosfor i det bottennära skiktet exceptionellt högt vid punkt P62. µg/l 7 94 Totalfosfor, 1 m P52 P53 P54 P62 P µg/l 7 Totalfosfor, -1 m P52 P53 P54 P62 P Figur 36. Halterna av totalfosfor i ytvattnet (1 m) och det bottennära vattnet (-1 m) vid de fasta punkterna P52, P53, P54, P62 och P64 åren

48 Totalkväve, 1 m P52 P53 P54 P62 P64 µg/l Totalkväve, -1 m P52 P53 P54 P62 P64 µg/l Figur 37. Halterna av totalkväve i ytvattnet (1 m) och det bottennära vattnet (-1 m) vid de fasta punkterna P52, P53, P54, P62 och P64 åren Proven för efterkontroll togs Siktdjupet uppmättes då till 1,2 4,3 m beroende på provpunkt, alltså låg på samma nivå som innan muddringen. Även värdena för grumlighet (ytan:,53 3,7 FNU; botten,9 3,6 FNU) och fast substans (ytan: 3,3 6,8 mg/l; botten: 4,3 7,5 mg/l) låg mycket nära nivån som rådde vid förhandsprovtagningen. Halten av totalfosfor varierade i proven för efterkontroll mellan µg/l i ytvattnet och kvävehalten mellan µg/l. Klorofyllhalten uppmättes till 2,2 4,7 µg/l. Näringshalterna vid punkt P54 var högre än i förhandsproven. Hästgrundets dammlucka var öppen dagen innan provtagningen (dygns-

49 47 medelflödet 11 m 3 /s), vilket kan ha orsakat ökningen i näringshalterna. På basen av detta kunde det alltså inte längre observeras en inverkan från muddringen i proven för efterkontroll. Punkt P64 fungerade som jämförelsepunkt för vattenkvaliteten vid muddringarna i hamnbassängen och muddringsområde RK6, dit muddringens inverkan inte sträckte sig. Även om muddringsområdena RK1 och RK2 ligger ganska nära punkt P64, varför man inte kan använda denna provpunkt som jämförelsepunkt vid arbeten på RK1 och RK2, kunde man trots inte observera en förändring i vattenkvaliteten vid punkt P64 (9.9) som skulle ha berott på muddringsarbetena Kontrollen vid deponeringsområdet ute till havs Från deponeringsområdet ute till havs togs vattenprov sammanlagt tre gånger under muddringen år 214. Vid de övriga provtagningsomgångarna förhindrade svår sjögång provtagningen. I ytvattnets värden för grumlighet kunde man inte observera en inverkan från deponeringen (grumlighet <,5 FNU) (Figur 38). I det bottennära skiktet kunde man dock observera att vattnet blivit grumligare både norr och söder om deponeringsområdet. Samma riktning kunde även observeras i halterna för fast substans (max. 7 mg/l) (Figur 39). Siktdjupet var som lägst under provtagningen i juli (3,8 5,2 m), vid de övriga tillfällena varierade det mellan 5,4 6,8 m. Grumligheten i ytvattnet på deponeringsområdet granskades även visuellt. Generellt förekom det tillfällig grumlighet i samband med avlastningen av massor. Halten av totalfosfor förblev i huvudregel på en normal nivå (6 11 µg/l) i ytvattnet nära deponeringsområdet. I det bottennära skiktet uppmättes dock förhöjda halter 5 1 meter från deponeringsområdet samtidigt som det uppmättes förhöjda värden av grumlighet och fast substans (Figur 4). Den högsta fosforhalten uppmättes norr om deponeringsområdet den 11.8., då var fosforhalten 1 µg/l 1 meter från deponeringsområdet och 25 meter från området fortfarande 84 µg/l. I halten för totalkväve kunde man inte observera sammas stora variation som i fosforhalten. Norr om deponeringsområdet varierade kvävehalten i ytvattnet mellan µg/l och i det bottennära skiktet mellan µg/l (figur 41). Söder om området var motsvarande variation µg/l och 2 34 µg/l. FTU Grumlighet - Meriläjitys P m botten 1 m botten 25 m ytvattnet 25 m botten 5 m ytvattnet 5 m botten 75 m ytvattnet 75 m botten 1 m ytvattnet 1 m botten 25 Grumlighet - Meriläjitys E FTU m botten 1 m botten 25 m ytvattnet 25 m botten 5 m ytvattnet 5 m botten 75 m ytvattnet Figur 38. Värdena för grumlighet på deponeringsområdets norra (Meriläjitys-P) och södra (Meriläjitys-E) sida i ytvattnet (1 m) och det bottennära vattnet (-1 m) åren m botten 1 m ytvattnet 1 m botten

50 48 mg/l 7 Fast substans - Meriläjitys P m botten 1 m botten 25 m ytvattnet 25 m botten 5 m ytvattnet 5 m botten 75 m ytvattnet 75 m botten 1 m ytvattnet 1 m botten Fast substans - Meriläjitys E mg/l m botten 1 m botten 25 m ytvattnet 25 m botten 5 m ytvattnet 5 m botten 75 m ytvattnet 75 m botten 1 m ytvattnet 1 m botten Figur 39. Halterna av fast substans på deponeringsområdets norra (Meriläjitys-P) och södra (Meriläjitys-E) sida i ytvattnet (1 m) och det bottennära vattnet (-1 m) åren µg/l Totalfosfor - Meriläjitys P m botten 1 m botten 25 m ytvattnet 25 m botten 5 m ytvattnet 5 m botten 75 m ytvattnet 75 m botten 1 m ytvattnet 1 m botten µg/l 6 Totalfosfor - Meriläjitys E m botten 1 m botten 25 m ytvattnet 25 m botten 5 m ytvattnet 5 m botten 75 m ytvattnet 75 m botten 1 m ytvattnet 1 m botten Figur 4. Halterna av totalfosfor på deponeringsområdets norra (Meriläjitys-P) och södra (Meriläjitys-E) sida i ytvattnet (1 m) och det bottennära vattnet (-1 m) åren

51 49 µg/l 6 Totalkväve - Meriläjitys P m botten 1 m botten 25 m ytvattnet 25 m botten 5 m ytvattnet 5 m botten 75 m ytvattnet 75 m botten 1 m ytvattnet 1 m botten µg/l 6 Totalkväve - Meriläjitys E m botten 1 m botten 25 m ytvattnet 25 m botten 5 m ytvattnet 5 m botten 75 m ytvattnet Figur 41. Halterna av totalkväve på deponeringsområdets norra (Meriläjitys-P) och södra (Meriläjitys-E) sida i ytvattnet (1 m) och det bottennära vattnet (-1 m) åren m botten 1 m ytvattnet 1 m botten Fiskeriekonomiska kontrollen Den fiskeriekonomiska kontrollen för muddringen av Jakobstads hamn och farled år 214 utfördes genom provfiske med nät för att utreda områdets fiskfauna och eventuella förändringar som skett i fiskfaunan (Keränen 215b). Det fanns fem provfiskeområden, varav Gräggören och Risöhällen låg närmast muddringsområdena. Längre ifrån, i den inre skärgården fanns Hälsingöfjärden och i den yttre skärgården Aligrundet. Därtill fiskade man i närheten av deponeringsområdet ute till havs. Vid alla områden var fångstinsatsen 1 nätfiskedygn. Muddringarna i Jakobstads hamn påbörjades i slutet av sommaren 211, varför resultaten från provfisket i samband med samkontrollen av Jakobstads havsområde 211 kan anses representera resultaten för förhandskontroll och provfisket åren som recipientkontroll. Under provfisket pågick muddringsarbetena i hamnbassängen. Vid Gräggören var vattnet under provfisket mycket grumligt (siktdjupet <,5 m) (Keränen 215b). Även näten hade blivit smutsiga. Grumligheten påverkade dock positivt på fångsten, då man från områdets andra nät fick rekord på totalfångsten på basen av de Coastal-provnätsfisken som utförts i havsområdet utanför Jakobstad åren Under de övriga fångsttillfällena förekom det inte grumlighet i vattnet vid Gräggören. På basen av fiskeriekonomiska kontrollen under muddringen har de största förändringarna i fiskfaunan skett vid Gräggören, som ligger nära hamnens muddringsområde (Keränen 215b). Den ökning i mört- och aborrstammen som observerats kan ha en koppling till muddringarna, då muddring av bottnen frigör näringsämnen ut i vattnet och ökar på så vis basproduktionen, samtidigt blir hela näringskedjan mera effektiv, då näringstillgången ökar speciellt i yngelstadierna. En ökning av mörtmängden kunde år 214 även observeras vid Risöhällen och Hälsingöfjärden. Hälsingöfjärden ligger långt ifrån muddringsområdet, varför förhållandet i fiskafaunan inte har en koppling till muddringarna. Risöhällen ligger nära hamnens muddringsområde, men Larsmosjöns vatten och avlopps- och kylvattnet från industrin inverkar troligen mera på fiskafaunan där. På provfiskeområdet vid deponeringsområdet kunde man inte observera en förändring i fiskafaunan under åren

52 5 Fångsten från notningen av sikyngel våren 214 var ganska bra och yngel förekom vid alla notningsområden (Keränen 215b). Man kunde inte observera en inverkan från den föregående höstens muddringar i sikens förökning. 8 Sammandrag I denna rapport presenteras resultaten av samkontrollen för havsområdet utanför Jakobstad år 214, vilket var det sjunde året på kontrollperioden Parter i samkontrollen är UPM Kymmene Abp, OSTP Finland Oy Ab, Jakobstads Vatten, Jakobstads Hamn och Alholmens Kraft Ab:s biokraftverk (AK1 och AK2). På uppdrag av Trafikverket och Jakobstads Hamn utfördes en kontroll av muddringsarbetet för hamnen och Jakobstads farled sommaren och hösten 214, vars resultat presenteras i detta sammandrag. Vattnets kvalitet i havsområdet utanför Jakobstad påverkas, förutom av avloppsvattenbelastningen från massa- och pappersindustrin (UPM Kymmene Abp) och bosättningen (Jakobstad med omnejd), också av kylvattnet från Alholmens Kraft Ab samt av det humushaltiga och ibland sura vatten som avtappas från Larsmo- Öjasjöns sötvattenbassäng. Under år 214 fungerade Stadens avloppsreningsverk i regel enligt tillståndsvillkoren. UPM Kymmene Abp och OSTP uppföljde tillståndsvillkoren för alla parametrar år 214. Av den avloppsvattenmängd som leddes ut i havet härstammar 98 % från UPM Kymmene liksom även % av den organiska belastningen (BOD och COD), det resterande härstammar från stadens reningsverk. UPM Kymmenes andel i avloppsvattnets näringsbelastning år 214 var 93 % av fosforn och 54 % av kvävet. 7 % av fosforbelastningen och 4 % av kvävebelastningen härstammade från stadens reningsverk. De resterande 5 % av kvävebelastningen härstammade från OSTP Finland Oy Ab. Avloppsvattenbelastningen var en aning lägre än föregående år med beaktande på den organiska belastningen (BOD och COD) och totalfosfor, kvävebelastningen var ungefär 9 % större än föregående år. Avtappningarna via dammluckorna och fisklederna från Larsmosjön ut i havsområdet var mindre än genomsnittet sedan regleringsändringen. Sjövattnets andel i näringsbelastningen var 2,5 3,5 gånger större jämfört med näringsämnesbelastningen från avloppsvattnet. År 214 var belastningen en aning större för fosforns del än föregående år och kvävebelastningen cirka 1 % mindre. På vintern, då vattenutbytet är som sämst, flyter avlopps- och sjövattnet som ett tunt skikt under isen och på så vis bildas det under isen en tydlig skiktning beträffande så gott som alla kvalitetsvariabler. Karakteristiskt för vattenkvaliteten vintertid är den stora variationen mellan olika områden men även mellan olika år. Avloppsoch sjövattnets utbredningsområde syntes mindre i ytvattnet under vintern 214 jämfört med föregående år på grund av att isen smälte tidigt. Inverkan från avlopps- och sjövattnen syntes tydligast i ytvattnet i skärgården innanför Ådön-Hälsingön som förhöjda färg- och näringsvärden. Vid referenspunkten P64 kunde man inte längre observera en inverkan på vattenkvaliteten. Under vintern var Larsmosjöns vatten inte särskilt surt, varför surhetsinverkan på havsområdet förblev låg. Under perioden med öppet vatten är utspädningsförhållandena bättre och sjö- och avloppsvattnet uppblandas i hela vattenmassan. Halterna i ytvattnet är lägre än på vintern och någon skiktning förekommer nästan inte alls. Våren 214 observerades avlopps- och sjövattnets inverkan utanför Hästgrundet nordvästerut ända ut till Hälsingöfjärden. Även i Kackurfjärden kunde man observera en inverkan från avlopps- och sjövattnet. På sommaren syntes avlopps- och sjövattnets inverkan vid närkusten som förhöjda färgvärden och näringshalter, även muddringens inverkan kunde observeras. På basen av klorofyllvärdena delades havsområdet utanför Jakobstad in i fyra eutrofieringsklasser. Larsmos kust uppnådde år 214 nivån eutrof. Det eutrofa området nådde ända ut till Ådö-Hälsingö. Det övriga inre kustområdet var lindrigt eutroft ända ut till linjen Mässkär-Fäboda, varifrån en zon som håller på att eutrofieras började. Även Kackurfjärdens provpunkt och provpunkten norr om Orrskär hörde till klassen lindrigt eutrof. Den yttersta provpunkten klassades som karg. På basen av perifytonundersökningen förekom en 2-faldig algtillväxt utanför hamnen och vid UPM:s utsläpps kanal en 1-faldig algtillväxt jämfört med jämförelseområdena. Från utsläppsområdet för Alholmens Krafts kylvatten fick man inga resultat. På basen av vattenkvalitetsparametrarna från materialet för samkontrollen utanför Jakobstad (åren ) har man gjort den ekologiska klassificeringen för enskilda observationspunkter enligt de uppdaterade

53 51 kriterierna. På basen av vattenkvalitetsparametrarna år 214 placerades vattnets kvalitet vid provpunkterna i Bottenvikens inre kustområde i klasserna försvarlig dålig. Provpunkterna i Bottenvikens yttre skärgård (Pu) hörde till klasserna utmärkt nöjaktig. År 214 låg provpunkternas vattenkvalitetsklasser ungefär på samma nivå som genomsnittet från jämförelseperioden Åren har den inre skärgårdens punkter varit ungefär en klass sämre än åren 21 och 211. Försämringen av vattenkvaliteten kan bero på muddringarna, men även de exceptionella väderleksförhållandena har kunnat påverka avlopps- och sjövattnens spridning. Helhetsbedömningen för kustvattnens ekologiska status som färdigställdes år 213 som stöd för vattenvårdsplanen, klassade vattenområdena havsområdet utanför Jakobstad och Kalla i den ekologiska klassen nöjaktig. Målet för vattenvården är att bevara eller uppnår en god status på ytvattnen i Finland. Enligt uppgifterna från fiskeområdet var de vanligaste fångade fiskarterna braxen, strömming och sik. Orsaken till den ofantliga ökningen i strömmingsfångsten berodde på en ny yrkesfiskare i Larsmo som satsar på strömmingsfiske startade sin verksamhet år 214. Vårdfiskets andel av den totala fångstmängden var anmärkningsvärd, då den totalfångsten år 214 var 215 kg eller 3 % mer än föregående år. Förutom i Larsmo utfördes även vårdfiske i Eugmo. Andelen av de arter som fiskades inom vårdfisket (braxen, mört, id och nors) av den totala fångsten minskade en aning på grund av tillväxten i strömmingsfångsten. Totalfångsten av id och braxen ökade dock från år 213. Även laxfångsten ökade från föregående år. Fångsten av lake och öring minskade från år 213. Nät samt krokar och saxar var de mest använda fångstredskapen. I den årliga bottenfaunaundersökningen kunde inga väsentliga förändringar observeras i artsammansättningen på områdena år 214 jämfört med tidigare år. Fåborstmaskar (Oligochaeta), amerikanska havsborstmask (Marenzelleria sp.) och musselkräftor (Ostracoda) förekom på alla punkter.. Av fjädermygglarver (Chironomidae) bestod största delen av undergruppen Tanypodinae inom Procladius-släktet, som det fanns mindre av jämfört med tidigare år. En ganska stor mängd av Chironomus plumosus-larverna, som trivs i förorenade vatten, på punkt 71. På basen av den ekologiska klassificeringens BBI-index är situationen enligt bottenfaunan nöjaktig utmärkt på hela området alltså bättre än bedömningen gjord på vattenkvalitetsparametrarna. Vattnet vid de allmänna badstränderna uppfyllde de ikraftvarande kvalitetskraven sommaren 214. I samband med den nationella alguppföljningen observerades sommaren 214 inga alger vid Ådö fiskehamn. Muddringarna i Jakobstads hamn och farled fortsatte sommaren 214. I juni-oktober muddrades sammanlagt m 3 muddermassor som kunde placeras i havet och alla massor placerades på deponeringsområdet ute till havs på över 3 m djup utanför Kallan. Inverkan från muddringsarbetet övervakades i samband med samkontrollen. I denna mellanrapport har man samlat kontrollresultaten på vattenkvaliteten från hela sommaren år 214. Inverkan från muddringen och deponeringen kunde observeras liksom tidigare år särskilt i det bottennära vattenskiktet, där värdena för grumlighet och fast substans var klart förhöjda. Även i halten för totalfosfor kunde man observera samma trend. I ytvattnet var halterna lägre. Inverkan från muddringen kunde observeras varierande vid de fasta provpunkterna P52, P53 och P54. Inverkan sträckte sig dock inte ut till jämförelsepunkt P64. På resultaten från de fasta punkterna inverkar förutom muddringen även de avlopps- och sjövatten som leds till området. Avtappningarna från Larsmosjön var dock små under muddringsarbetets gång. Vid deponeringsområdet syntes muddringens inverkan som förhöjda värden för grumlighet och fosforhalter i det bottennära vattenskiktet. En tydlig skillnad mellan ytvattnets och det bottennära vattnets kvävehalter kunde inte observeras. Inverkan från muddringsarbetet kunde inte observeras vid provtagningen för efterkontroll i oktober. Muddrings- och deponeringsarbetets inverkan på fiskfaunan observerades endast vid Gräggörens provfiskeområde, en ökning i mört- och abborrstammen kan ha en koppling till muddringen i samband med att näringsämnen frigörs vid muddringen. Inverkan från muddringen kunde även ställvis observeras som en ökning av vattnets grumlighet och nedsmutsning av nät.

54 Källförteckning 52 Aaltonen E - K 28: Pietarsaaren edustan merialueen vesistö- ja kalataloustarkkailuohjelma Moniste 9 s. Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry. Pietarsaari. Aaltonen E - K, Kalliolinna M & Salonen H 1998: Pietarsaaren merialueen tila Osat I IV. Pohjanmaan Tutkimuspalvelu Oy ja Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry. Kaustinen Aaltonen E-K & Kalliolinna M 26: Luodon-Öjanjärven säännöstely: hakemus ympäristölupavirastolle / Yhteenveto velvoitetarkkailusta. Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry. Pietarsaari 26. Aaltonen E-K & Kalliolinna M 211: Pietarsaaren merialueen tila jakson velvoitetarkkailutulosten perusteella. Moniste 24 s. Pietarsaari 211. Ahlström J 215: Alheda reningsverk verksamhetsberättelse 214. Jakobstads Vatten. Aroviita J, Hellsten S, Jyväsjärvi J, Järvenpää L, Järvinen M, Karjalainen S M, Kauppila P, Keto A, Kuoppala M, Manni K, Mannio J, Mitikka S, Olin M, Perus J, Pilke A, Rask M, Riihimäki J, Ruuskanen A, Siimes K, Sutela T, Vehanen T & Vuori K- M 212: Ohje pintavesien ekologisen ja kemiallisen tilan luokitteluun vuosille päivitetyt arviointiperusteet ja niiden soveltaminen. Suomen ympäristökeskus, Ympäristöhallinnon ohjeita 7/ s. Ilmatieteen laitos 214: Ilmastokatsaus 1-12/ 214. Ilmatieteen laitos 215a: Kuukausittainen sadanta Korplaxissa ja kuukausittainen lämpötila Kruunupyyssä ja Kallanissa vuonna 214. (Pirkko Karlsson, Ilmastopalvelu, sähköposti ) Ilmatieteen laitos 215b: Jääpäivien lukumäärä talvella 213/214 (Jouni Vainio, sähköposti ) Ilmatieteen laitos 215c: Meriveden korkeus Pietarsaaren mareografilla 214. (Katri Leinonen, sähköposti ) Keränen J 215a: Oy Alholmens Kraft Ab, Pietarsaaren lämpövoimalan vesistötarkkailut Pietarsaaren merialueella vuonna 214. Pöyry Finland Oy. Moniste 17 s + liitteet. Keränen J 215b: Pietarsaaren ruoppauksien kalataloudellinen tarkkailu 214. Pöyry Finland Oy. 19 s + liitteet. Korpinen P, Kiirikki M, Lauri H & Inkala A 24: Bothnian Bay 3-D-water quality and ecosystem model: Technical Report. Manuscript 57 s. Kujala N 211: Liikennevirasto, Länsi-Suomen väyläyksikkö ja Liikelaitos Pietarsaaren Satama. Vesistö- ja kalatarkkailuohjelma. Kujala N 212: Pietarsaaren satama, vuosiyhteenveto 211. Kujala N 214: Pietarsaaren Sataman hule- ja sadevesijärjestelmien täsmennys (s-posti ) Mykrä M & Aaltonen E-K 215: Pietarsaaren satamaväylän ruoppaus vuonna 214. Väliraportti. Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry. Moniste 22 s. + liitteet. Pietarsaari 214 Nurttila R 215: Pietarsaarenseudun seurakuntayhtymä. Pörkenäsin leirikeskuksen jätevedenpuhdistamon velvoitetarkkailu. Vuosiyhteenveto 214. Ahma ympäristö Oy. Nyman C 215: Pietarsaaren merialueen pohjaeläinseuranta 214. Moniste 11 s + liitteet. Perus J & Österberg M 212. BBI-excel makron opas (v. lokakuu 212). Pynttäri P 21 (s-posti).: Outokumpu Stainless Tubular Products Oy, kuormitustiedot 212. Seinä A & Peltola J 1991: Jäätalven kesto ja kiintojään paksuustilastoja Suoman merialueella Finnish Marine Research. N:o s. Helsinki UPM Kymmene Oyj 214a: Luodon-Öjanjärven pinnankorkeudet ja juoksutukset 214. UPM Kymmene Oyj 214b: Kuormitusraportit 214. Westberg V & Lax H-J (toim.) 214: Rannikkovesien ja pienten vesistöjen vesienhoidon toimenpideohjelma. Vesienhoidon toimenpideohjelma vuoteen 221. Kuulemisversio (luonnos). Etelä-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus. Wistbacka B 215: : Kalataloustarkkailun vuosittainen tiedonkeruu. Vuori K-M, Mitikka S & Vuoristo H. 29: Pintavesien ekologisen tilan luokittelu. Ympäristöhallinnon ohjeita 3/ 29. Suomen ympäristökeskus. Helsinki 29.

55 Bilagor (1 14) 1 Havsvattenstånd i Jakobstads hamn och vattenstånd i Larsmosjön år Analysresultat (omfattande provtagningar) 3 Analysresultat (intensivprovtagningar och muddringskontroll) 4 Perifytonresultat 5 NTM-centralens i Södra Österbotten analysresultat år 214 från punkt P64 6 Uppgifter från fiskelagen år 214 (Norra svenska fiskeområdet) 7 Övervakningsresultat från badstränderna Algobservationer vid Ådö fiskehamn Sammanfattning av bottenfaunaresultat år 214 (Curt Nyman) 1 OSTP Finland Oy Ab:s resultat NabLabs Oy: Analysmetoder 214 / Jakobstads havsområde 12 Muddringsarbeten i Jakobstads hamn / Muddermassornas mängd 13 Ekologiska klassificeringklasser beräknade enligt uppdaterade och gamla kriterier på basen av vattenkvalitetsparametrarna åren Förteckning över provpunkter, samkontrollen för havsområdet utanför Jakobstad

56

57 I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Liite/ Bilaga 1 1 a. Meriveden pinnankorkeuden vaihtelu Pietarsaaren satamassa/ Variationer i havsvattenståndet i Jakobstad hamn. cm 6 Merenpinnan korkeus/ Havsvattenståndet I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Kuukausi Lähde/ Källa: Ilmatieteenlaitos/ Meteorologiska institutet (215c). Pietarsaaren mareografi 1 b. Luodonjärven pinnankorkus ja juoksutukset mereen / Vattenståndet I Larsmo-Öjasjön och avtappningar till havet Pinnankorkeus ja juoksutukset 214 Vattenstånd och avtappningar 214 N 6 cm 6 tavoitetaso Kalatiet/Fiskled Gertrtruds Hästgrundet Meri Järvi Q m 3 /s Päivä/ Dag Lähde/ Källa: UPM-Kymmene Oyj: Pietarsaari/ jakobstad

58 Liite/ Bilaga 2.1 TUTKIMUSTODISTUS 214E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 214 Tarkkailukierros: maaliskuu Tilaaja: Yhteistarkkailutyöryhmä Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Näkö- syvyys Havaintopaikka Tunnus Eränumero Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus Näytteenottaja Lisätiedot P51, Vanha Hamina P ,8 3,1,25 KiKa P52, Alholmsfjärden P ,8 4,2,16 KiKa P53, Gråggören P , 1,8 KiKa P54, Risöhäll=Sandgrund P ,9 4, KiKa P55, Svinören P , 4,3 KiKa P61, Rajstall P ,7 4,7 KiKa P62, Ådön-Gräsgrundet P ,7 14,8 KiKa P64, Nygrundet-Mässkär P ,6 18,1 KiKa P65, Ören-Ripgrund P ,5 13,2 KiKa P66, Hälsingöfjärden P KiKa Kohteelle ei päästy heikon jäätilanteen takia. P67, Lillgrundet P ,1 3,4 KiKa Näyte otettu 1,5 km pisteeltä etelään, heikon jäätilanteen takia. P71, Truthällän P , 9,2 KiKa P73, Fäboda P KiKa Kohteelle ei päästy kovan tuulen vuoksi. P75, Kallan P KiKa Kohteelle ei päästy kovan tuulen vuoksi. P78, Orrskärsfjärden P ,4 11,1 KiKa P79, Kackursfjärden P KiKa Kohteelle ei päästy heikon jäätilanteen takia. L5 Luodonjärvi (Gertruds) L ,3 7,,17 KiKa Hästgrundeti ja Gertrudsin patoluukut kiinni L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A ,7 2,5 KiKa Hästgrundeti ja Gertrudsin patoluukut kiinni Mä1, Mässkär N Mä ,3 6,1 KiKa Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Jakelu UPM Kymmene Oyj Outokumpu Stainless Tubular Steel Oy Pietarsaaren Satama Tiina Ylipahkala Alholmenskraft Oy Ab Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Norra svenska fiskeområde Asiakaspalvelukemisti Etelä-Pohjanmaan ELY, ympäristö Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Pietarsaaren seudun seurakuntayhtymä Pohjanmaan ELY, kalatalous Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad Pohjanmaan vesi- ja ympäristö ry Pietarsaaren Vesi Sivu 1/1

59 Liite/ Bilaga 2.1 TUTKIMUSTODISTUS 214E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 214 Tarkkailukierros: maaliskuu Tilaaja: Yhteistarkkailutyöryhmä Lämpötila Enterokokit (36 C 2 vrk) Saliniteetti Happi, liuk. Hapen kyllästysaste ph, 25 C Sähkönjohtavuus, 25 C Kokonaishiili (TOC) Rauta, Fe 214E Väriluku Sameus Kokonaistyppi Ammoniumtyppi Nitriittinitraattityppi Nitriittinitraattityppi Kokonaisfosfori Fosfaattifosfori Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys Kenttämitt aus ISO :2 Laskettu sähkönjohtavuudesta 25813: :1993 ISO 1523: :1994 ISO 7887:212, komparaattori ISO 727:2 Sis. men. K-5 Sis. men. K- 77 K-4 Sis. men. K- 78 Sis. men. K-38 Sis. men. K-79 Sis. men. O-Y-13, 1484:1997 * * * * * * * * * * * * # C pmy/1 ml ppt mg/l % ms/m mg Pt/l FTU μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l mg/l μg/l P51,1m ,1 46 P51 1m , 1,5 2,54 11,2 8 7, , ,1 42 P51 2m ,1 1,3 2,81 1, 71 7, , ,2 19 P52,1m ,1 64 P52 1m , 1,3 2,56 12,2 86 7, , ,8 42 P52 3m ,2 1,4 2,88 11,5 82 7, , ,3 26 P53,1m ,1 17 P53 1m , 1,1 2,23 12,9 91 7, , ,4 45 P53 5m , 1, P53 9,1m ,8 1,1 2,63 13,1 92 7, , ,9 28 P54,1m ,1 82 P54 1m ,,6 <,95 12, 83 6,9 84, , P54 2,7m ,,8 1,4 12,2 85 7, , P55 1m ,,8 <,95 11,9 83 6,9 52,2 18 6, P55 3,2m ,3,8 <,95 11,9 83 7, , P61 1m , 1,2 2,7 11,3 8 7, , ,5 25 P61 3,8m ,7 1,2 2,76 13,1 93 7, , ,3 24 P62 1m , 1,4 2,99 13,2 94 7, , ,3 12 P62 5m , 1, P62 1m , 1,3 543 P62 13,7m ,8 1,3 2,99 13,2 94 7, , , 12 P64 1m , 1,1 3,19 13, 92 7,6 58 1, ,9 51 P64 5m , 1, P64 1m , 1,1 575 P64 15m , 1,1 577 P64 16,7m ,1 1,1 3,19 13,1 93 7, ,85 29 < ,9 61 P65 1m , 1,4 3,1 13, 92 7, , < 2 4,5 17 P65 5m , 1, P65 1m , 1,3 556 P65 12,6m ,2 1,3 3,12 13, 92 7, , ,4 14 P67 1m , 1,1 1,49 12,8 9 7, , P67 2,1m ,4 1,2 1,69 12,8 91 7, , P71 1m , 1, 3,1 13,3 93 7, , ,7 1 P71 5m ,, P71 7,5m ,2,9 3,1 13,3 93 7, , ,8 1 P78 1m , 1,3 <,95 12,3 87 6, , P78 5m , 1, P78 1m ,1,8 2,94 12,8 89 7, , ,2 19 L5 1m , 1,5 <,95 1,8 77 6,4 7, , L5 5m , 2, <,95 8,7 63 6,3 11, , L6A 1m , 1,8 <,95 11,8 85 6,3 8, Mä1 1m , 1,5 3 2,88 13,1 93 7, , Mä1-1m ,1 1,4 4 2,97 13, 93 7, , ICP-MS #=Analyysi suoritettu alihankintana, Jyväskylän yliopisto, Ympäristöntutkimuskeskus, akkreditoitu testauslaboratorio, akkreditoitu määritysmenetelmä. Sivu 1/1

60 P78 P79 L5 L6A P78, Orrskärsfjärden P79, Kackursfjärden L5 Luodonjärvi (Gertruds) L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) Otto pvm. UPM Kymmene Oyj Alholmenskraft Oy Ab Etelä-Pohjanmaan ELY, ympäristö Pohjanmaan ELY, kalatalous Pietarsaaren Vesi Jakelu Tulo pvm.,8 1,1 1,4 1,5 4, 2,7 2,,7 1, 1,7 2,1 1,8 1,4,9,8 1,3 1,3 1,1 2,8 7,2 4,5 1,9 19,6 11,2 9,2 2,8 3,1 13, 17,4 14,5 4,4 4,2 3,8 1,2 4, 2,8 Jään paksuus Lumen paksuus KiKa KiKa KiKa KiKa KiKa KiKa KiKa KiKa KiKa KiKa KiKa KiKa KiKa KiKa KiKa KiKa KiKa KiKa Gertrudin ja Höstgrundet, patoluukut kiinni. Meriveden korkeus -11 cm. Meriveden korkeus -12 cm. Gertrudin ja Hästgrundet, patoluukut kiinni Näytteen- Lisätiedot ottaja Pietarsaaren Satama Norra svenska fiskeområde Pietarsaaren seudun seurakuntayhtymä Pohjanmaan vesi- ja ympäristö ry Asiakaspalvelukemisti Katja Karvo Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa Tutkimuksen NäköKokonaislopetus pvm. syvyys syvyys Pietarsaaren merialue toukokuu 214 Yhteistarkkailutyöryhmä 214E Outokumpu Stainless Tubular Steel Oy Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin P P75 P71 P71, Truthällän P73, Fäboda P67 P67, Lillgrundet Eränumero P75, Kallan P65 P66 P64 P64, Nygrundet-Mässkär P66, Hälsingöfjärden P62 P62, Ådön-Gräsgrundet P65, Ören-Ripgrund P55 P61 P55, Svinören P61, Rajstall P53 P54 P52 P52, Alholmsfjärden P54, Risöhäll=Sandgrund P51 P51, Vanha Hamina P53, Gråggören Tunnus Havaintopaikka Tarkkailu: Tarkkailukierros: Tilaaja: TUTKIMUSTODISTUS Liite/ Bilaga 2.2

61 Liite/ Bilaga 2.2 TUTKIMUSTODISTUS 214E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue Tarkkailukierros: toukokuu 214 Tilaaja: Yhteistarkkailutyöryhmä Lämpötila Klorofylli-A Enterokokit (36 C 2 vrk) Saliniteetti ph, 25 C Sähkönjohtavuus, 25 C Kiintoaine (1,2 μm) Väriluku Sameus Kokonaistyppi Kokonaistyppi NO2,3-N Ammoniumtyppi Nitriittinitraattityppi Kokonaisfosfori Fosfaattifosfori Kokonaishiili (TOC) Rauta, Fe Kenttämittaus Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys SFS 5772:1993 ISO :2 Laskettu sähkönjohtavuudesta ISO 1523: : :25 ISO 7887:212, k tt i ISO 727:2 Sis. men. K- 5 Sis. men. K- 88 K-4 Sis. men. K- 77 * * * * * * * * * * * * *1) *1) C μg/l pmy/1 ml ppt ms/m mg/l mg Pt/l FTU μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l mg/l μg/l Sis. men. K- 78 Sis. men. K- 38 Sis. men. K :1997 ISO 11885:9 dif P51,1m ,1 P51 1m , 13,8 2,86 8, ,8 41 < 5 < 5 23 < 2 7,9 21 P51 2m ,8 12,1 2,99 7, , < 2 6,8 19 P51-2m ,6 P52,1m ,1 2 P52 1m , 13,8 2,85 8, ,1 4 < 5 < ,3 25 P52 3m , 7,8 2,88 8, ,4 42 < 5 < ,1 23 P52-2m ,9 P53,1m ,1 1 P53 1m , 12,5 2,81 8, ,8 54 8, < 2 8, 23 P53 5m , 7,8 558 P53 9,1m ,2 6,7 3,22 7, , ,3 69 P53-2m ,6 P54,1m ,1 P54 1m , 14,5 1,76 7, , ,6 78 P54 2,7m ,8 9,4 2,74 7, ,4 43 < ,1 24 P54-2m , P55 1m , 16,1 1,55 7, , , 87 P55 3,2m ,2 8,6 2,94 7, , ,9 18 P55-2m , P61 1m , 12,9 2,77 8, ,4 36 < 5 < , 19 P61 3,8m ,4 7,6 3,13 7, ,8 3 8, < 2 6,1 87 P61-2m ,3 P62 1m , 12,3 2,76 8, ,1 36 < 5 < 5 15 < 2 7,7 17 P62 5m , 7,7 574 P62 1m , 5,8 588 P62 13,7m ,5 5,7 3,26 7,9 59 9,6 15, < 5 8 < 2 5,1 46 P62-2m ,5 P64 1m , 9,9 3,13 7, ,6 25 1,3 29 7,1 < 5 1 < 2 6,2 56 P64 5m , 7,3 581 P64 1m , 5,6 591 P64 15m , 4,7 594 P64 16,7m ,4 4,7 3,28 7, , 1, < 5 7 < 2 4,8 25 P64-2m ,8 P65 1m , 1, 3,1 7, ,4 3 < 5 < 5 11 < 2 7,3 88 P65 5m , 6,7 586

62 Liite/ Bilaga 2.2 Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys TUTKIMUSTODISTUS 214E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue Tarkkailukierros: toukokuu 214 Tilaaja: Yhteistarkkailutyöryhmä Lämpötila Klorofylli-A Enterokokit (36 C 2 vrk) Saliniteetti ph, 25 C Sähkönjohtavuus, 25 C Kiintoaine (1,2 μm) Väriluku Sameus Kokonaistyppi Kokonaistyppi NO2,3-N Ammoniumtyppi Nitriittinitraattityppi Kokonaisfosfori Fosfaattifosfori Kokonaishiili (TOC) Rauta, Fe Kenttämittaus SFS 5772:1993 ISO :2 Laskettu sähkönjohtavuudesta ISO 1523: : :25 ISO 7887:212, k tt i ISO 727:2 Sis. men. K- 5 Sis. men. K- 88 K-4 Sis. men. K- 77 * * * * * * * * * * * * *1) *1) C μg/l pmy/1 ml ppt ms/m mg/l mg Pt/l FTU μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l mg/l μg/l Sis. men. K- 78 Sis. men. K- 38 Sis. men. K :1997 ISO 11885:9 dif

63 Liite/ Bilaga 2.3 TUTKIMUSTODISTUS 214E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 214 Tarkkailukierros: Elokuu ja ruoppaus Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä ja Liikennevirasto Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Näytteenottaja Lisätiedot P51, Vanha Hamina P ,4 2,8 KiKa P52, Alholmsfjärden P , 4,2 KiKa Ruoppaaja kaivoi P53 kohdalla P53, Gråggören P ,3 12,7 KiKa Pisteen kohdalla syvempää kuin aiemmin, ruopattu. P54, Risöhäll=Sandgrund P , 3,8 KiKa Ruoppaaja rannassa huoltopäivä P55, Svinören P ,1 4,1 KiKa P61, Rajstall P ,7 4,2 KiKa P62, Ådön-Gräsgrundet P ,5 14,1 KiKa P64, Nygrundet-Mässkär P ,5 17,5 KiKa P65, Ören-Ripgrund P ,2 12,7 KiKa P66, Hälsingöfjärden P ,9 3,1 KiKa P67, Lillgrundet P ,9 2,8 KiKa P71, Truthällän P ,2 8,9 KiKa P73, Fäboda P ,6 11,3 KiKa P75, Kallan P ,6 19,6 KiKa P78, Orrskärsfjärden P ,6 1,6 KiKa P79, Kackursfjärden P ,6 4,5 KiKa L5 Luodonjärvi (Gertruds) L ,2 7, KiKa Gertrudin ja Hästgrundetin patoluukut kiinni L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A ,8 2,8 KiKa Mä1, Mässkär N Mä ,7 6,1 KiKa Ruoppauskohde R7 R , 13,6 KiKa Meriläjitys alue P Meriläj P ,5 29,6 KiKa Meriläjitys alue E Meriläj E ,9 3,3 KiKa Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Jakelu: Liikenneviraston L-S Väyläyksikkö Förening Mässkärs Lotsstation r.f Katja Karvo UPM Kymmene Oyj Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Asiakaspalvelukemisti Alholmenskraft Oy Ab Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad Etelä-Pohjanmaan ELY, ympäristö Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry Pohjanmaan ELY, kalatalous Norra svenska fiskeområde Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren seudun seurakuntayhtymä Outokumpu Stainless Tubular Steel Oy Pietarsaaren Satama Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1

64 Liite/ Bilaga 2.3 TUTKIMUSTODISTUS 214E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 214 Tarkkailukierros: Elokuu ja ruoppaus Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä ja Liikennevirasto Lämpötila Klorofylli-A Enterokokit (36 C 2 vrk) Fosfaattifosfori Kenttämittaus SFS 5772:1993 ISO :2 Saliniteetti Happi, liuk. Hapen kyllästysaste Laskettu sähkönjohtavuudesta 25813: :1993 ph, 25 C Sähkönjohtavuus, ISO 1523: :1994 Kiintoaine (1,2 μm) 872:25 ISO 7887:212, komparaattori ISO 7887:212, komparaattori ISO 727:2 Sis. men. A14, perustuu ISO :98 K-4 Sis. men. K- 77 Sis. men. K- 78 Sis. men. A 4 B Väriluku Väriluku, liuk. Sameus Kokonaistyppi Nitriittinitraattityppi Ammoniumtyppi Nitriittinitraattityppi Kokonaisfosfori Sis. men. K- 79 Kokonais-hiili (TOC) 1484:1997 Rauta, Fe ISO 11885:9 *1) *1) *1) *1) Ottopiste Näyte-numero Ottosyvyys Näkösyvyys C μg/l pmy/1 ml ppt mg/l % ms/m mg/l mg Pt/l mg Pt/l FTU μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l mg/l μg/l P51,1m ,1 4 est P51 1m , 21,4 3,13 8,4 95 8, , ,3 17 P51 2m ,8 21,5 3,13 8,6 97 7, ,3 43 < ,3 18 P51-2m ,5 P52,1m ,1 3 P52 1m , 21,1 1,13 7,6 85 7, ,8 3 4, ,1 22 P52 3m ,2 2,2 3,21 6,9 76 7, , ,7 3 P52-2m ,5 P53,1m ,1 1 est P53 1m , 21,3 3,21 7,9 89 7, , ,2 15 P53 5m , 2,6 58 P53 9,1m ,7 14,7 3,37 7,5 74 7, ,3 38 P53-2m ,1 P54,1m ,1 3 est P54 1m , 23,1 2,86 7,3 85 7, ,7 6 5, ,1 52 P54 2,7m ,8 23,1 2,74 7,3 85 7,6 52 7,5 65 5, ,3 49 P54-2m , P55 1m , 24,4 2,74 7,8 93 7, , , 53 P55 3,2m ,1 22,1 3,12 5,9 68 7, , ,6 52 P55-2m , P61 1m , 21,5 3,17 8, 91 7, , < 2 6,7 12 P61 3,8m ,2 21,5 3,17 8, 9 7, , , 14 P61-2m ,5 P62 1m , 21,3 3,21 7,8 88 7, ,9 2 1, < 2 5,7 36 P62 5m , 21,3 58 P62 1m , 15,4 6 P62 13,7m ,1 1,5 3,42 8,9 8 7,5 62 4, 15 1, < 2 4,8 88 P62-2m , P64 1m , 2,5 3,8 8,4 93 8, 563 2, 15 <,5 22 < < 2 5,3 5 P64 5m , 2,5 56 P64 1m , 14,4 61 P64 15m , 9,3 63 P64 16,7m ,5 9,2 3,48 9,5 82 7, ,7 1, < 2 5, 22 P64-2m ,6 P65 1m , 21, 3,21 8,2 92 8, <,5 22 < < 2 5,2 9 P65 5m , 21, 58 P65 1m , 12,8 61 P65 12,6m ,7 12,2 3,37 9,1 85 7, , < 2 5, 32 P65-2m ,6 P66 1m , 22,1 2,92 7, 8 7, ,1 55 < , 34 P66 2,1m ,1 22,2 2,92 8,9 12 7, ,1 54 < ,3 41 P66-2m , P67 1m , 22,5 2,83 7,8 9 7, , ,5 49 P67 2,1m ,8 22,5 2,83 7,8 9 7, , ,4 47 P67-2m , P71 1m , 21,4 3,22 8, 91 7, ,89 22 < ,4 41 P71 5m , 21,4 59 P71 7,5m ,9 17,7 3,24 6,6 69 7, , ,8 93 P71-2m , P73 1m , 21,1 3,28 8,3 93 8, <,5 2 < < 2 4,8 7 P73 5m , 21, 57 P73 1m ,3 13,7 3,41 8,6 83 7, , < 2 4,6 17 P73-2m ,6 P75 1m , 2,5 2,99 8,6 96 8, <,5 15 < < 2 4,8 7 P75 5m , 2,4 54 P75 1m , 19,2 58 P75 15m , 9, 62 P75 19m ,6 8,7 3,48 9,7 83 7, , ,4 15 Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/2

65 Liite/ Bilaga 2.3 TUTKIMUSTODISTUS 214E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 214 Tarkkailukierros: Elokuu ja ruoppaus Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä ja Liikennevirasto Lämpötila Klorofylli-A Enterokokit (36 C 2 vrk) Fosfaattifosfori Kenttämittaus SFS 5772:1993 ISO :2 Saliniteetti Happi, liuk. Hapen kyllästysaste Laskettu sähkönjohtavuudesta 25813: :1993 ph, 25 C Sähkönjohtavuus, ISO 1523: :1994 Kiintoaine (1,2 μm) 872:25 ISO 7887:212, komparaattori ISO 7887:212, komparaattori ISO 727:2 Sis. men. A14, perustuu ISO :98 K-4 Sis. men. K- 77 Sis. men. K- 78 Sis. men. A 4 B Väriluku Väriluku, liuk. Sameus Kokonaistyppi Nitriittinitraattityppi Ammoniumtyppi Nitriittinitraattityppi Kokonaisfosfori Sis. men. K- 79 Kokonais-hiili (TOC) 1484:1997 Rauta, Fe ISO 11885:9 *1) *1) *1) *1) Ottopiste Näyte-numero Ottosyvyys Näkösyvyys C μg/l pmy/1 ml ppt mg/l % ms/m mg/l mg Pt/l mg Pt/l FTU μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l mg/l μg/l P75-2m ,5 P78 1m , 22,7 2,76 7,6 88 7, ,2 34 < ,2 11 P78 5m , 2,6 57 P78 1m ,6 1,5 3,26 5,3 47 7, , ,5 17 P78-2m ,7 P79 1m , 23, 2,56 7,5 87 7, ,2 45 < < 2 9,8 16 P79 3,2m ,5 22,6 2,52 7, 81 7, ,2 43 < < 2 9,9 18 P79-2m ,1 L5 1m , 21,7 <,95 6,7 76 6,9 1,3 13 4, < ,1 2 L5 5m , 21,4 <,95 6,7 75 6,9 1,3 12 4, 66 5 < ,5 2 L5-2m ,4 L6A 1m , 21,1 <,95 7, 78 7, 1,7 2 8, , 3 3 L6A -2m , Mä1 1m , 21,2 3,21 8, 9 7, , < 2 19 Mä1-1m ,1 21,2 3,26 7,8 87 7, , < 2 19 Mä1-2m ,8 R7_5 m pohja -1m, , 15, R7_1 m pohja -1m, , 16, , R7_25 m pinta 1m, ,3 21, ,3 2 5, R7_25 m pohja -1 m, , , R7_ 25m pinta -2 m, ,7 R7_5 m pinta 1m, ,1 21, , R7_5m pohja -1 m, , , R7_5 m pinta -2 m, ,4 R7_75m pinta 1m, , 21, ,3 6 5, R7_75m pohja -1m, NA , R7_75m pinta -2 m, , R7 1m pinta 1m, , 22,7 55 8,6 9 5, 7 57 R7 1m pohja -1m, , , 55 5, R7 1m pinta -2 m, ,4 Meriläj P_5 m pohja -1m, ,5 8, , Meriläj P_1 m pohja -1m, ,8 8, Meriläj P_25 m pinta 1m, ,7 2, ,4 <,5 17 < 5 1 < 2 Meriläj P_25 m pohja -1m, , Meriläj P_25 m pinta -2m, ,5 Meriläj P_5 m pinta 1m, , 2,7 54 1,1 <, Meriläj P_5 m pohja -1m, , , Meriläj P_5 m pinta -2m, ,2 Meriläj P_75 m pinta 1m, ,9 2,9 54 1,9 <, Meriläj P_75 m pohja -1m, , , Meriläj P_75 m pinta -2m, ,2 Meriläj E_5 m pohja -1m, ,9 7, Meriläj E_1 m pohja -1m, ,3 7, , Meriläj E_25 m pinta 1m, ,3 2, ,8 <,5 17 < 5 1 < 2 Meriläj E_25m pohja -1m, , , Meriläj E_25 m pinta -2m, ,5 Meriläj E_5 m pinta 1m, ,3 2,5 54 3,4 <, Meriläj E_5 m pohja -1m, ,8 64 3,1, Meriläj E_5 m pinta -2m, ,3 Meriläj E_75 m pinta 1m, ,4 2,5 54 2, <, Meriläj E_75 m pohja -1m, ,8 64 3,1, Meriläj E_75m pinta -2m, ,2 est=> pesäkelukumäärä ei ole standardin määrittelemän luotettavan laskenta-alueen sisällä (2-8 pesäkettä/1 ml). Luotettava laskenta-alue vaihtelee analyyseittain 1) = Nab labs Oy, Jyvääskylä, akkr. T142 (FINAS) Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 2/2

66 Liite/ Bilaga 2.4 TUTKIMUSTODISTUS 214E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 214 Tarkkailukierros: Lokakuu ja ruoppaus Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä ja Liikennevirasto Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimukse n lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Näytteenottaja Lisätiedot P51, Vanha Hamina P ,9 2,8 KiKa P52, Alholmsfjärden P ,8 4,1 KiKa P53, Gråggören P ,7 13, KiKa P54, Risöhäll=Sandgrund P , 3,9 KiKa P55, Svinören P ,8 4,3 KiKa P61, Rajstall P ,7 4,3 KiKa P62, Ådön-Gräsgrundet P ,5 14,5 KiKa P64, Nygrundet-Mässkär P ,8 17,9 KiKa P65, Ören-Ripgrund P ,4 12,8 KiKa P66, Hälsingöfjärden P ,1 3,2 KiKa P67, Lillgrundet P ,1 2,8 KiKa P71, Truthällän P ,3 8,9 KiKa P73, Fäboda P ,5 11,4 KiKa P75, Kallan P ,5 19,7 KiKa P78, Orrskärsfjärden P , 1,8 KiKa P79, Kackursfjärden P ,6 4,6 KiKa L5 Luodonjärvi (Gertruds) L ,1 7,5 KiKa L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A ,9 2,5 KiKa Hästgrundetin ja Gertrudin kaikki patoluukut kiinni. Ruoppauskohde R7 R ,9 14,1 KiKa Meriläjitys alue P Meriläj P KiKa Näytteitä ei voitu ottaa kovan merenkäynnin vuoksi. Meriläjitys alue E Meriläj E KiKa Näytteitä ei voitu ottaa kovan merenkäynnin vuoksi. Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Jakelu: Liikenneviraston L-S Väyläyksikkö Förening Mässkärs Lotsstation r.f Tiina Ylipahkala UPM Kymmene Oyj Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Asiakaspalvelukemisti Alholmenskraft Oy Ab Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad Etelä-Pohjanmaan ELY, ympäristö Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry Pohjanmaan ELY, kalatalous Norra svenska fiskeområde Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren Satama Outokumpu Stainless Tubular Steel Oy Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1

67 Liite/ Bilaga 2.4 TUTKIMUSTODISTUS 214E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 214 Tarkkailukierros: Lokakuu ja ruoppaus Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä ja Liikennevirasto Lämpötila Klorofylli- Kenttämittaus A SFS 5772:199 3 Enterokokit (36 C 2 vrk) ISO :2 Saliniteetti ph, 25 C Sähkönjohtav uus, 25 C Laskettu sähkön johtavuudesta ISO 1523: :1994 Kiintoaine (1,2 μm) 872:25 ISO 7887:212, komparaattori ISO 7887:212, komparaattori ISO 727:2 Sis. men. A14, perustuu ISO :98 Sis. men. K- 88 K-4 Sis. men. K- 77 * * * * * * * * 1) * * * * * 1) * * 1) * 1) C μg/l pmy/1 ml ppt ms/m mg/l mg Pt/l mg Pt/l FTU μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l mg/l μg/l Ottopistsyvyysyvyys Näyte- numero Otto- Näkö- P51,1m ,1 16 Est P51 1m , 8,4 3,15 7, , ,5 76 P51 2m ,8 8,4 3,15 7, , ,6 81 P51-2m ,2 P52,1m ,1 6 Est P52 1m , 8,7 3,21 7, ,2 7 P52 3m ,1 8,8 3,21 7, , 91 P52-2m , P53,1m 396-1,1 6 Est P53 1m , 8,8 3,21 7, , ,8 66 P53 5m , 8,8 583 P53 9,1m , 8,9 3,22 7, < 2 6, 1 1 P53-2m ,8 P54,1m ,1 2 Est P54 1m , 9,8 2,77 7,7 57 7,8 65 6, ,6 58 P54 2,7m ,9 1,2 2,85 7, , ,6 89 P54-2m ,2 P55 1m , 1,3 2,81 7, , ,6 57 P55 3,2m ,3 9,4 3,15 7, , ,7 54 P55-2m ,8 P61 1m , 8,7 3,22 7, , < 2 5,5 21 P61 3,8m ,3 8,7 3,22 7, , < 2 6, 13 P61-2m ,7 P62 1m , 9,5 3,32 7,8 61 4,2 2 1, < 2 5, 14 P62 5m , 9,5 6 P62 1m , 9,6 61 P62 13,7m ,5 9,6 3,33 7,8 64 5, 15 2, < 2 5,2 18 P62-2m ,2 P64 1m , 1,2 3,39 7, ,3 1, < 2 4,8 24 P64 5m , 1,2 612 P64 1m , 1,2 614 P64 15m , 1,1 614 P64 16,7m ,9 1,1 3,39 7, ,6 1, < 2 4,4 45 P64-2m ,9 P65 1m , 9,3 3,26 7, , < 2 5,7 15 P65 5m , 9,3 59 P65 1m , 9,3 591 P65 12,6m ,8 9,3 3,26 7, , < 2 5,3 15 P65-2m ,4 P66 1m , 8,3 2,99 7, , < 5 32 < 2 8,5 63 P66 2,1m ,2 8,3 3,1 7, , < ,2 45 P66-2m ,1 P67 1m , 9,3 2,81 7, , ,6 48 P67 2,1m ,8 9,3 2,81 7, , ,1 54 P67-2m ,2 P71 1m , 9,5 3,37 7, , < 5 12 < 2 4,7 39 P71 5m , 9,4 61 Sis. men. K- 78 Kokonaisfo sfori Sis. men. A 4 B Sis. men. K- 79 Väriluku Väriluku, liuk. Sameus Kokonaistyppi Kokonaistyppi Nitriittinitraattityppi Ammoniumtyppi Nitriittinitraattityppi Fosfaattifosfori Kokonaishiili (TOC) 1484:1997 Rauta, Fe ISO 11885:9 modif. Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/2

68 Liite/ Bilaga 2.4 TUTKIMUSTODISTUS 214E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 214 Tarkkailukierros: Lokakuu ja ruoppaus Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä ja Liikennevirasto Lämpötila Klorofylli- Kenttämittaus A SFS 5772:199 3 Enterokokit (36 C 2 vrk) ISO :2 Saliniteetti ph, 25 C Sähkönjohtav uus, 25 C Laskettu sähkön johtavuudesta ISO 1523: :1994 Kiintoaine (1,2 μm) 872:25 ISO 7887:212, komparaattori ISO 7887:212, komparaattori ISO 727:2 Sis. men. A14, perustuu ISO :98 Sis. men. K- 88 K-4 Sis. men. K- 77 * * * * * * * * 1) * * * * * 1) * * 1) * 1) C μg/l pmy/1 ml ppt ms/m mg/l mg Pt/l mg Pt/l FTU μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l mg/l μg/l Ottopistsyvyysyvyys Näyte- numero Otto- Näkö- P71 7,5m ,9 9,2 3,35 7, , < 5 13 < 2 4,8 38 P71-2m ,5 P73 1m , 9,3 3,32 7, , < 2 5,3 61 P73 5m , 9,3 63 P73 1m ,4 9,3 3,33 7,9 65 1, < 2 5, 68 P73-2m ,8 P75 1m , 1,1 3,2 7, <, < 2 4,7 11 P75 5m , 1,2 579 P75 1m , 1,2 579 P75 15m , 9,9 587 P75 19m ,7 9,6 3,26 7, <, < 2 6,4 12 P75-2m ,4 P78 1m , 8,2 2,64 7, , < 5 2 < 2 8,9 32 P78 5m , 8,9 531 P78 1m ,8 9,2 3,4 7, , < 2 6,6 18 P78-2m ,2 P79 1m , 8,3 2,47 7, , , 45 P79 3,2m ,6 8,3 2,55 7, , ,2 45 P79-2m ,7 L5 1m , 7,7 <,95 7, 1,6 12 4, ,5 2 1 L5 5m ,5 7,7 <,95 6,9 1,4 12 4, ,6 1 9 L5-2m ,5 L6A 1m , 7, <,95 6,9 11, ,9 3 4 L6A -2m ,5 R7_5 m pohja -1m, ,1,9 8, R7_1 m pohja -1m, ,3,9 8, R7_25 m pinta 1m, ,,7 8, , R7_25 m pohja -1 m, ,3 8, R7_ 25m pinta -2 m, ,7 R7_5 m pinta 1m, ,,8 8, , R7_5m pohja -1 m, , 8, R7_5 m pinta -2 m, , R7_75m pinta 1m, ,,8 1, , R7 75m pohja -1m, ,5 9, R7_75m pinta -2 m, ,1 R7 1m 1m, ,,8 1, ,9 55 7, R7 1m -1m, ,9 9, , R7 1m -2m, ,6 EST=pesäkelukumäärä ei ole standardin määrittelemän luotettavan laskenta-alueen sisällä (2-8 pesäkettä/1 ml). Luotettava laskenta-alue vaihtelee analyyseittain 1) = Nab labs Oy, Jyvääskylä, akkr. T142 (FINAS) Sis. men. K- 78 Kokonaisfo sfori Sis. men. A 4 B Sis. men. K- 79 Väriluku Väriluku, liuk. Sameus Kokonaistyppi Kokonaistyppi Nitriittinitraattityppi Ammoniumtyppi Nitriittinitraattityppi Fosfaattifosfori Kokonaishiili (TOC) 1484:1997 Rauta, Fe ISO 11885:9 modif. Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 2/2

69 Liite/ Bilaga 3.1 TUTKIMUSTODISTUS 214E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue Tarkkailukierros: vko 23 ja ruoppaus Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä ja Liikennevirasto Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus Näytteenottaja Lisätiedot P52, Alholmsfjärden P ,2 3,9 KiKa P54, Risöhäll=Sandgrund P ,2 3,6 KiKa P62, Ådön-Gräsgrundet P ,9 14, KiKa P64, Nygrundet-Mässkär P ,2 17,3 KiKa P67, Lillgrundet P ,6 2,5 KiKa P79, Kackursfjärden P ,2 4,3 KiKa L5 Luodonjärvi (Gertruds) L ,2 7,1 KiKa Siitepölyä runsaasti pinnalla L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A , 2,7 KiKa Häsgrundetin ja Gertrudin patoluukut kiinni. Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Jakelu: Liikenneviraston L-S Väyläyksikkö Förening Mässkärs Lotsstation r.f Katja Karvo UPM Kymmene Oyj Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Asiakaspalvelukemisti Alholmenskraft Oy Ab Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad Etelä-Pohjanmaan ELY, ympäristö Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry Pohjanmaan ELY, kalatalous Norra svenska fiskeområde Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren seudun seurakuntayhtymä Outokumpu Stainless Tubular Steel Oy Pietarsaaren Satama

70 Liite/ Bilaga 3.1 TUTKIMUSTODISTUS 214E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue Tarkkailukierros: vko 23 ja ruoppaus Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä ja Liikennevirasto Kenttämittaus Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys Lämpötila Klorofylli-A Saliniteetti ph, 25 C Sähkönjohtavuus, Fosfaattifosfori SFS 5772:1993 Laskettu sähkönjohtavuudesta ISO 1523: : :25 ISO 7887:212, komparaattori ISO 727:2 Sis. men. K- 88 Kiintoaine (1,2 μm) Väriluku Sameus Kokonaistyppi Kokonaistyppi Sis. men. K-5 K-4 Sis. men. K- 77 Sis. men. K-38 * * * * * * * * * * * * C μg/l ppt ms/m mg/l mg Pt/l FTU μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l Sis. men. K-89 NO2,3-N Ammoniumtyppi Kokonaisfosfori Kokonaisfosfori Sis. men. K-79 P52 1m , 13,8 2,9 8, , 4 2,5 55* * < 2* P52-2m ,6 P54 1m , 16, 2,3 7, ,4 9 2,4 53* * 2* P54-2m ,7 P62 1m , 11,2 2,94 7, ,9 3 1,3 33* * < 2* P62-2m ,4 P64 1m , 11,7 2,99 7, ,2 25,99 31* * < 2* P64-2m ,9 P67 1m , 17,2 1,55 7, ,4 46* < < 2* P67-2m , P79 1m , 18,2 <,95 7,2 98, 1 3,3 62* * P79-2m , L5 1m , 17,7 <,95 7, 9,1 12 4, * 74* 51* 8* L5-2m ,1 L6A 1m , 17,9 <,95 6,8 11,3 15 5, * 9* 47* 9* L6A -2m ,2 * = Analyysin viiveaika ylittynyt. Tulokseen liittyy normaalia suurempi epävarmuus.

71 P54 P62 P64 P67 P79 L5 L6A P54, Risöhäll=Sandgrund P62, Ådön-Gräsgrundet P64, Nygrundet-Mässkär P67, Lillgrundet P79, Kackursfjärden L5 Luodonjärvi (Gertruds) L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) Eränumero Jakelu: Liikenneviraston L-S Väyläyksikkö UPM Kymmene Oyj Alholmenskraft Oy Ab Etelä-Pohjanmaan ELY, ympäristö Pohjanmaan ELY, kalatalous Pietarsaaren Vesi Outokumpu Stainless Tubular Steel Oy 214E Tulo pvm. 1,1 1,3 1,9 1,5 4,7 2,7 1,3 1,3 Näkösyvyys 2,6 7,2 4,6 2,9 17,6 14,4 4, 4,1 KokonaisJään syvyys paksuus Lumen paksuus KiKa KiKa KiKa KiKa KiKa KiKa KiKa KiKa Häsgrundetin ja Gertrudin patoluukut kiinni. Ruoppaaja töissä satama-altaassa. Näytteen- Lisätiedot ottaja Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry Norra svenska fiskeområde Pietarsaaren seudun seurakuntayhtymä Pietarsaaren Satama Katja Karvo Asiakaspalvelukemisti Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. Näytekierroksella ei otettu ruoppausalueen ja meriläjitysalueiden näytteitä puutteellisen tiedonkulun vuoksi. Tämä tutkimustodistus korvaa 9.7. päivätyn tutkimustodistuksen. Syy: Näytteenoton lisätietoja täydennetty Tutkimuksen lopetus pvm. Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä ja Liikennevirasto Pietarsaaren merialue 214 vko 27 ja ruoppaus Otto pvm. Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. P52 Tunnus P52, Alholmsfjärden Havaintopaikka Tarkkailu: Tarkkailukierros: Tilaaja: TUTKIMUSTODISTUS Liite/ Bilaga 3.2

72 Liite/ Bilaga 3.2 TUTKIMUSTODISTUS 214E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 214 Tarkkailukierros: vko 27 ja ruoppaus Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä ja Liikennevirasto 214E Kenttämittaus Ottopiste Näytenumero Lämpötila Klorofylli-A Saliniteetti ph, 25 C Sähkönjohtavuus, 25 C Fosfaattifosfori SFS 5772:1993 Laskettu sähkönjohtavuudesta ISO 1523: : :25 ISO 7887:212, komparaattori ISO 727:2 Sis. men. K- 88 Kiintoaine (1,2 μm) Väriluku Sameus Kokonaistyppi Kokonaistyppi Sis. men. K- 5 K-4 Sis. men. K- 77 Sis. men. K- 78 * * * * * * * * * * * * Ottosyvyys C μg/l ppt ms/m mg/l mg Pt/l FTU μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l P52 1m , 13,9 2,95 8, 539 6,2 4 2, < 2 Sis. men. K-38 NO2,3-N Ammoniumtyppi Nitriittinitraattityppi Kokonaisfosfori Sis. men. K-79 P52-2m ,7 P54 1m , 14,3 2,76 7,8 56 8,3 5 3, P54-2m ,3 P62 1m , 11, 2,95 7, ,2 5 1, < 2 P62-2m ,1 P64 1m , 8,3 3,22 7, ,5 15, < 2 P64-2m ,4 P67 1m , 14, 2,48 7, , < 2 P67-2m ,3 P79 1m , 16,2 1,82 7, ,2 4 < 5 < 5 18 < 2 P79-2m ,4 L5 1m , 16,6 <,95 7, 9,6 12 2, < L5-2m ,4 L6A 1m , 16,6 <,95 6,9 1,1 15 3, < L6A -2m ,

73 Liite/ Bilaga 3.3 TUTKIMUSTODISTUS 214E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 214 Tarkkailukierros: vko 29 ja ruoppaus Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä ja Liikennevirasto Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus Näytteenottaja Lisätiedot P52, Alholmsfjärden P , 4, KiKa P54, Risöhäll=Sandgrund P ,1 3,8 KiKa P62, Ådön-Gräsgrundet P ,2 14,5 KiKa P64, Nygrundet-Mässkär P ,6 17,6 KiKa P67, Lillgrundet P ,4 2,8 KiKa P79, Kackursfjärden P ,3 4,5 KiKa L5 Luodonjärvi (Gertruds) L ,2 6,7 KiKa Hästgrundetin ja Gertrudsin luukut kiinni L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A ,9 2,7 KiKa Ruoppauskohde R7 R ,4 12,5 KiKa Ruoppaaja Leppäluodon lounaispuolella Meriläjitys alue P Meriläj P ,3 3,1 KiKa Meriläjitys alue E Meriläj E ,6 3,9 KiKa Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Jakelu: Liikenneviraston L-S Väyläyksikkö Förening Mässkärs Lotsstation r.f. UPM Kymmene Oyj Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Katja Karvo Alholmenskraft Oy Ab Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad Asiakaspalvelukemisti Etelä-Pohjanmaan ELY, ympäristö Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry Pohjanmaan ELY, kalatalous Norra svenska fiskeområde Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren seudun seurakuntayhtymä Outokumpu Stainless Tubular Steel Oy Pietarsaaren Satama

74 Liite/ Bilaga 3.3 TUTKIMUSTODISTUS Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 214 Tarkkailukierros: vko 29 ja ruoppaus Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä ja Liikennevirasto Ottosyvyys Ottopiste Näytenumero Näkösyvyys Lämpötila Klorofylli-A Saliniteetti Happi, liuk. Hapen kyllästysast Kokonaishiili Kenttämittaus SFS 5772:1993 Laskettu sähkönjohtavuudesta 25813: :1993 ph, 25 C Sähkönjohtavuus, ISO 1523: :1994 Kiintoaine (1,2 μm) 872:25 ISO 7887:212, komparaattori ISO 7887:212, komparaattori ISO 727:2 Sis. men. K-5 Väriluku Väriluku, liuk. Sameus Kokonaistyppi Kokonaistyppi Sis. men. K-88 K-4 Sis. men. K- 77 * * * * * * * * * * * * * * * 1) * 1) C μg/l ppt mg/l % ms/m mg/l mg Pt/l mg Pt/l FTU μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l mg/l μg/l Sis. men. K- 78 Sis. men. K-38 Sis. men. K-79 NO2,3-N Ammoniumtyppi Nitriittinitraattityppi Kokonaisfosfori Fosfaattifosfori 1484:199 7 Rauta, Fe ISO 11885:9 P52 1m , 1, 14,3 3,17 1,5 13 7, ,9 25 4, ,3 26 P52 3m , 12,4 3,22 1,4 97 7, , ,9 25 P52-2m ,8 P54 1m , 19,9 2,83 9,5 14 7, ,7 55 3, ,7 36 P54 2,7m ,8 12,8 3,17 9,8 93 7, ,4 3 4, ,4 3 P54-2m ,9 P62 1m , 4,2 17,4 3,26 11, 115 8, 592 3,6 1, < 2 5,2 22 P62 5m , 15,7 59 P62 1m , 11, 597 P62 13,7m ,5 9,6 3,32 1,6 93 7,7 61 4,2 15 1, < 2 5,1 77 P62-2m ,1 P64 1m , 5,6 17,9 3,28 1,3 18 8, 593 2,3 1 <, < ,8 13 P64 5m , 15,3 597 P64 1m , 1,1 65 P64 15m , 9,1 68 P64 16,7m ,6 8,9 3,37 1,9 94 7, ,7 1, < 2 4,8 22 P64-2m < 1 P67 1m , 1,4 2,5 2,83 8, , P67-2m ,5 P79 1m , 2,3 22,5 2,8 7, ,3 37 < 5 < 5 17 < 2 P79-2m ,4 L5 1m , 1,2 22,3 <,95 7, 9,8 11 2, < L5-2m ,5 L6A 1m ,,9 22,1 <,95 6,8 1,6 15 5, < L6A -2m ,8 R7_5 m pohja -1m, ,4 11, R7_1 m pohja -1m, ,5 11, , R7_25 m pinta 1m, ,3 16, 562 7,2 3 3, R7_25 m pohja -1 m, , , R7_ 25m pinta -2 m, ,6 R7_5 m pinta 1m, ,4 18, ,2 5 3, R7_5m pohja -1 m, , , R7_5 m pinta -2 m, ,2 R7_75m pinta 1m, ,3 18,8 53 8,2 5 4, R7 75m pohja -1m, , , R7_75m pinta -2 m, z Meriläj P_5 m pohja -1m, ,3 8, , Meriläj P_1 m pohja -1m, ,4 8, , Meriläj P_25 m pinta 1m, ,7 18, ,4 <,5 22 < 5 < 5 6 < 2 Meriläj P_25 m pohja -1m, , ,9 3 3 Meriläj P_25 m pinta -2m, ,2 Meriläj P_5 m pinta 1m, ,5 18, ,4 <,5 2 8 Meriläj P_5 m pohja -1m, , ,

75 Liite/ Bilaga 3.3 Ottosyvyys Ottopiste Näytenumero Näkösyvyys TUTKIMUSTODISTUS Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 214 Tarkkailukierros: vko 29 ja ruoppaus Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä ja Liikennevirasto Lämpötila Klorofylli-A Saliniteetti Happi, liuk. Hapen kyllästysast Kokonaishiili Kenttämittaus SFS 5772:1993 Laskettu sähkönjohtavuudesta 25813: :1993 ph, 25 C Sähkönjohtavuus, ISO 1523: :1994 Kiintoaine (1,2 μm) 872:25 ISO 7887:212, komparaattori ISO 7887:212, komparaattori ISO 727:2 Sis. men. K-5 Väriluku Väriluku, liuk. Sameus Kokonaistyppi Kokonaistyppi Sis. men. K-88 K-4 Sis. men. K- 77 * * * * * * * * * * * * * * * 1) * 1) C μg/l ppt mg/l % ms/m mg/l mg Pt/l mg Pt/l FTU μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l mg/l μg/l Sis. men. K- 78 Sis. men. K-38 Sis. men. K-79 NO2,3-N Ammoniumtyppi Nitriittinitraattityppi Kokonaisfosfori Fosfaattifosfori 1484:199 7 Rauta, Fe ISO 11885:9

76 Liite/ Bilaga 3.4 TUTKIMUSTODISTUS 214E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 214 Tarkkailukierros: Ruoppaustarkkailu Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä ja Liikennevirasto Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus Näytteenottaja Lisätiedot P52, Alholmsfjärden P ,5 4, OS P54, Risöhäll=Sandgrund P , 3,8 OS P62, Ådön-Gräsgrundet P ,9 14,1 OS P64, Nygrundet-Mässkär P ,6 17,9 OS Ruoppauskohde R7 R ,3 9,4 OS Meriläjitys alue P Meriläj P OS Ei näytettä - kova merenkäynti edellispäivänä Meriläjitys alue E Meriläj E OS Ei näytettä - kova merenkäynti edellispäivänä Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Jakelu: Liikenneviraston L-S Väyläyksikkö Förening Mässkärs Lotsstation r.f. UPM Kymmene Oyj Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Alholmenskraft Oy Ab Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad Etelä-Pohjanmaan ELY, ympäristö Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry Katja Karvo Pohjanmaan ELY, kalatalous Norra svenska fiskeområde Asiakaspalvelukemisti Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren seudun seurakuntayhtymä Outokumpu Stainless Tubular Steel Oy Pietarsaaren Satama Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1

77 Liite/ Bilaga 3.4 TUTKIMUSTODISTUS 214E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 214 Tarkkailukierros: ruoppaus vko 31 Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä ja Liikennevirasto Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys Lämpötila Klorofylli-A Saliniteetti Happi, liuk. Hapen kyllästysaste Kenttämittaus SFS 5772:1993 Laskettu sähkönjohtavuud esta 25813: :1993 ph, 25 C Sähkönjohtavuus, ISO 1523: :1994 Kiintoaine (1,2 μm) 872:25 Väriluku Väriluku, liuk. Sameus Kokonaistyppi ISO 7887:212, komparaattori ISO 7887:212, komparaattori ISO 727:2 Sis. men. K- 5 * * * * * * * * * * * * * * 1) * 1) C μg/l ppt mg/l % ms/m mg/l mg Pt/l mg Pt/l FTU μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l mg/l μg/l NO2,3-N Ammoniumtyppi K-4 Sis. men. K- 77 Kokonaisfosfori Sis. men. K-38 Fosfaattifosfori Sis. men. K-79 Kokonaishiili (TOC) 1484:1997 Rauta, Fe ISO 11885:9 modif. P52 1m , 23,2 3,19 8,2 95 7, ,8 25 3, ,1 14 P52 3m , 23,1 3,19 8,1 94 8, 577 6,7 25 3, < 2 7,1 14 P52-2m , P54 1m , 25,8 2,54 6,5 8 7, ,6 7 < ,3 61 P54 2,7m ,8 23,7 3,4 7,2 85 7, ,8 5 3,7 44 < ,6 27 P54-2m ,8 P62 1m , 23,4 3,24 8,9 14 7, ,9 15 2, 26 < < 2 5,6 11 P62 5m , 23,3 588 P62 1m , 23,2 591 P62 13,7m ,1 21,4 3,24 7,5 84 7, < ,7 49 P62-2m ,3 P64 1m , 23,1 3,22 8,9 14 8, 586 1,9 1,76 21 < < 2 5,2 21 P64 5m , 22,9 588 P64 1m , 22,9 59 P64 15m , 9,8 615 P64 16,7m ,9 8,8 3,42 9,5 82 7,5 618 < 1 1, < 2 5, 24 P64-2m ,6 R7_5 m pohja -1m, ,4 22, , R7_1 m pohja -1m, ,6 23,2 58 8,9 3 4, R7_25 m pinta 1m, , 23, ,8 3 3, R7_25 m pohja -1 m, ,8 22, , R7_ 25m pinta -2 m, ,7 R7_5 m pinta 1m, , 23, ,1 25 3, R7_5m pohja -1 m, ,6 22, , R7_5 m pinta -2 m, ,7 R7_75m pinta 1m, , 23,2 58 8,9 3 5, R7 75m pohja -1m, ,9 23, ,3 25 4, R7_75m pinta -2 m, ,2 1) = Nab Labs Oy, Jyväskylä, akkr. T142 (FINAS) Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1

78 Liite/ Bilaga 3.5 TUTKIMUSTODISTUS 214E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 214 Tarkkailukierros: vko 32 Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus Näytteenottaja Lisätiedot P52, Alholmsfjärden P ,9 4, KaK P54, Risöhäll=Sandgrund P ,8 3,8 KaK P62, Ådön-Gräsgrundet P , 14,1 KaK P64, Nygrundet-Mässkär P , 17,4 KaK P67, Lillgrundet P ,9 2,8 KaK P79, Kackursfjärden P ,6 4,5 KaK L5 Luodonjärvi (Gertruds) L , 4,4 KaK L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A ,8 2,5 KaK Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Jakelu: Liikenneviraston L-S Väyläyksikkö Förening Mässkärs Lotsstation r.f Katja Karvo UPM Kymmene Oyj Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Asiakaspalvelukemisti Alholmenskraft Oy Ab Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1

79 Liite/ Bilaga 3.5 TUTKIMUSTODISTUS 214E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 214 Tarkkailukierros: vko 32 Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä Kenttämittaus Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys Lämpötila Klorofylli-A Saliniteetti ph, 25 C Sähkönjohtavuus, 25 C Fosfaattifosfori SFS 5772:1993 Laskettu sähkönjohtavuudesta ISO 1523: :1994 ISO 7887:212, ISO 727:2 Sis. men. K-88 Sis. men. K-5 K-4 Sis. men. K- 77 Sis. men. K- 78 * * * * * * * * * * * * C μg/l ppt ms/m mg Pt/l FTU μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l Sis. men. K-38 Väriluku Sameus Kokonaistyppi Kokonaistyppi Nitriittinitraattityppi Ammoniumtyppi Nitriittinitraattityppi Kokonaisfosfori Sis. men. K-79 P52 1m , 22,1 3,21 7, , P52-2m ,9 P54 1m , 25,6 2,68 7, , P54-2m ,4 P62 1m , 22,6 3,26 7, ,4 27 < < 2 P62-2m ,2 P64 1m , 22,7 3,26 7, <,5 23 < < 2 P64-2m ,4 P67 1m , 24,5 2,79 8, , P67-2m ,5 P79 1m , 23,7 2,52 7, ,5 4 < < 2 P79-2m ,5 L5 1m , 23,7 <,95 7, 1, 11 2, < L5-2m ,7 L6A 1m , 23,6 <,95 6,9 11, 2 7, < L6A -2m ,8 Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1

80 Liite/ Bilaga 3.6 TUTKIMUSTODISTUS 214E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 214 Tarkkailukierros: vko 35 + ruoppaus Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä ja Liikennevirasto Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Näytteenottaja Lisätiedot P52, Alholmsfjärden P ,9 4,2 KiKa P54, Risöhäll=Sandgrund P ,1 3,9 KiKa P62, Ådön-Gräsgrundet P ,2 14,6 KiKa P64, Nygrundet-Mässkär P KiKa Näytteitä ei voitu ottaa kovan merenkäynnin vuoksi. P67, Lillgrundet P ,1 2,8 KiKa P79, Kackursfjärden P ,6 4,7 KiKa Höstgrundetin ja Gertrudin kaikki patoluukut kiinni. L5 Luodonjärvi (Gertruds) L ,2 6,8 KiKa L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalm L6A ,9 2,7 KiKa Ruoppauskohde R7 R KiKa Meriläjitys alue P Meriläj P KiKa Näytteitä ei voitu ottaa kovan merenkäynnin vuoksi. Meriläjitys alue E Meriläj E KiKa Näytteitä ei voitu ottaa kovan merenkäynnin vuoksi. Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Jakelu: Liikenneviraston L-S Väyläyksikkö Förening Mässkärs Lotsstation r.f Tiina Ylipahkala UPM Kymmene Oyj Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Asiakaspalvelukemisti Alholmenskraft Oy Ab Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad Etelä-Pohjanmaan ELY, ympäristö Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry Pohjanmaan ELY, kalatalous Norra svenska fiskeområde Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren seudun seurakuntayhtymä Outokumpu Stainless Tubular Steel Oy Pietarsaaren Satama Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1

81 Liite/ Bilaga 3.6 TUTKIMUSTODISTUS 214E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 214 Tarkkailukierros: vko 35 + ruoppaus Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä ja Liikennevirasto Kenttämittaus Ottopiste Näytenumero Otto syvyys Näkö syvyys Lämpötila Klorofylli-A Saliniteetti Happi, liuk. Hapen kyllästysaste SFS 5772:1993 Laskettu sähkönjohta vuudesta 25813: :1993 ph, 25 C Sähkönjohta vuus, 25 C ISO 1523: :1994 Kiintoaine (1,2 μm) 872:25 ISO 7887:212, komparaattori ISO 7887:212, komparaattori ISO 727:2 Sis. men. A14, perustuu ISO :98 * * * * * * * * * 1) * * * * 1) * * 1) * 1) C μg/l ppt mg/l % ms/m mg/l mg Pt/l mg Pt/l FTU μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l mg/l μg/l P52 1m , 17, 3,15 8,6 89 7, , ,8 32 Sis men. K-4 Sis. men. K-77 Sis. men. K-78 Sis. men. A 4 B Sis. men. K-79 Väriluku Väriluku, liuk. Sameus Kokonaistyppi Nitriittinitraattityppi Ammoniumtyppi Nitriittinitraattityppi Kokonaisfosfori Fosfaattifosfori Kokonaishiili (TOC) 1484:1997 Rauta, Fe ISO 11885:9 modif. P52 3m ,2 17, 3,15 8,3 86 7, , ,8 31 P52-2m ,8 P54 1m , 17,5 3,6 7,9 82 7, ,1 3 4, ,2 29 P54 2,7m ,9 17,4 3,8 8, 83 7, , ,1 31 P54-2m ,1 P62 1m , 17,2 3,12 8,8 91 7, ,8 3 1, < 2 7,2 1 P62 5m , 16,8 575 P62 1m , 13,3 613 P62 13,7m ,6 13, 3,39 8,3 78 7, ,8 15 1, < 2 4,9 78 P62-2m ,2 P67 1m , 16,8 2,72 7, ,4 5 < 5 < 5 32 < 2 P67-2m , P79 1m , 16,7 1,96 7, , 45 < 5 < 5 23 < 2 P79-2m ,5 L5 1m , 17, <,95 7, 1,4 14 4, < L5-2m , L6A 1m , 16,3 <,95 7, 9,8 2 7, L6A -2m , R7_5 m pohja -1m, ,9 17, R7_1 m pohja -1m, ,9 17, R7_25 m pinta 1m, ,8 17, , R7_25 m pohja -1 m, , , R7_ 25m pinta -2 m, ,3 R7_5 m pinta 1m, ,7 17, , R7_5m pohja -1 m, , , R7_5 m pinta -2 m, ,9 R7_75m pinta 1m, ,8 17, , R7 75m pohja -1m, , , R7_75m pinta -2 m, ,5 1) = Nab Labs Oy, Jyväskylä, akkr. T142 (FINAS) Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1

82 Liite/ Bilaga 3.7 TUTKIMUSTODISTUS 214E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 214 Tarkkailukierros: vko 37 + ruoppaus Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä ja Liikennevirasto Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus Näytteenottaja Lisätiedot P52, Alholmsfjärden P ,3 4,1 KiKa Porauslautta töissä satama-altaassa P54, Risöhäll=Sandgrund P ,2 3,8 KiKa P62, Ådön-Gräsgrundet P ,2 14,5 KiKa P64, Nygrundet-Mässkär P ,6 17,7 KiKa Ruoppaaja töissä Kallanin eteläpuolella P67, Lillgrundet P ,2 2,8 KiKa P79, Kackursfjärden P ,5 4,6 KiKa L5 Luodonjärvi (Gertruds) L ,1 6,9 KiKa Gertrudin ja Hästgrundetin patoluukut kiinni L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A ,7 2,8 KiKa Ruoppauskohde R7 R ,1 14,2 KiKa Meriläjitys alue P Meriläj P ,8 29,8 KiKa Meriläjitys alue E Meriläj E ,8 3,1 KiKa Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Tämä korvaa päivätyn raportin, jossa Fe-sarakkeeseen oli tulostunut TOC-tulokset. Jakelu: Liikenneviraston L-S Väyläyksikkö Förening Mässkärs Lotsstation r.f. UPM Kymmene Oyj Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Tiina Ylipahkala Alholmenskraft Oy Ab Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad Asiakaspalvelukemisti Etelä-Pohjanmaan ELY, ympäristö Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry Pohjanmaan ELY, kalatalous Norra svenska fiskeområde Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren seudun seurakuntayhtymä Outokumpu Stainless Tubular Steel Oy Pietarsaaren Satama Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1

83 TUTKIMUSTODISTUS 214E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 214 Tarkkailukierros: vko 37 + ruoppaus Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä ja Liikennevirasto Ottopiste Näytenumero Ottosyv Näkösyv Lämpötila Klorofylli-A Saliniteetti Happi, liuk. Hapen kyllästysaste Kenttämittaus SFS 5772:1993 Laskettu sähkön johtavuudesta 25813: :1993 ph, 25 C Sähkönjohtavuus, 25 C ISO 1523: :1994 Kiintoaine (1,2 μm) 872:25 ISO 7887:212, komparaattori ISO 7887:212, komparaattori ISO 727:2 Sis. men. A14, perustuu ISO :98 * * * * * * * * * 1) * * * * * 1) * * 1) * 1) C μg/l ppt mg/l % ms/m mg/l mg Pt/l mg Pt/l FTU μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l mg/l μg/l Sis. men. K-88 Sis. men. K-4 Sis. men. K-77 Sis. men. K-78 Sis. men. A 4 B Sis. men. K-79 Väriluku Väriluku, liuk. Sameus Kokonaistyppi Kokonaistyppi Nitriittinitraattityp Ammoniumtyppi Nitriittinitraattityp Kokonaisfosfori Fosfaattifosfori Kokonaishiili (TOC) 1484:1997 Rauta, Fe ISO 11885:9 modif. P52 1m , 14,7 3,21 9,8 97 8, 583 7,8 3 2, ,2 14 P52 3m ,1 14,3 3,22 9, 88 7, , ,9 23 P52-2m ,8 P54 1m , 17,3 2,48 9,1 95 7, ,6 9 2, P54 2,7m ,8 15,1 2,94 8, 8 7, , 5 3, ,1 26 P54-2m , P62 1m , 14,6 3,26 9,7 96 7, ,4 15, < P62 5m , 14,5 593 P62 1m , 13,8 64 P62 13,7m ,5 13,3 3,33 9,1 87 7,7 64 4,4 15 1, < 2 5,1 54 P62-2m ,5 P64 1m , 14,2 3,3 9,7 94 7, , 15, < 2 5,5 22 P64 5m , 14,1 6 P64 1m , 14, 62 P64 15m , 12,7 69 P64 16,7m ,7 12, 3,37 8,9 83 7, ,8 1, < 2 5,3 17 P64-2m ,6 P67 1m , 16,7 2,72 7, , P67-2m , P79 1m , 16, 1,15 7, ,8 59 < 5 < P79-2m , L5 1m , 15,4 <,95 7, 1,3 12 4, < L5-2m , L6A 1m , 15,7 <,95 6,9 11,7 2 9, L6A -2m , R7_5 m pohja -1m, ,1 14, # R7_1 m pohja -1m, ,6 11, ,5# 26 4 R7_25 m pinta 1m, ,6 14,1 62 3,3 1 <, < 2 R7_25 m pohja -1 m, , ,3 1 1,3# R7_ 25m pinta -2 m, ,1 R7_5 m pinta 1m, ,6 14,2 62 3,1 1 <, R7_5m pohja -1 m, , ,8 1 <, R7_5 m pinta -2 m, ,4 R7_75m pinta 1m, ,6 14,1 6 2,3 1, R7 75m pohja -1m, , ,5 1 1,2# 25 9 R7_75m pinta -2 m, , Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/2 i i Liite/ Bilaga 3.7

84 TUTKIMUSTODISTUS 214E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 214 Tarkkailukierros: vko 37 + ruoppaus Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä ja Liikennevirasto Ottopiste Näytenumero Ottosyv Näkösyv Lämpötila Klorofylli-A Saliniteetti Happi, liuk. Hapen kyllästysaste Kenttämittaus SFS 5772:1993 Laskettu sähkön johtavuudesta 25813: :1993 ph, 25 C Sähkönjohtavuus, 25 C ISO 1523: :1994 Kiintoaine (1,2 μm) 872:25 ISO 7887:212, komparaattori ISO 7887:212, komparaattori ISO 727:2 Sis. men. A14, perustuu ISO :98 * * * * * * * * * 1) * * * * * 1) * * 1) * 1) C μg/l ppt mg/l % ms/m mg/l mg Pt/l mg Pt/l FTU μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l mg/l μg/l Sis. men. K-88 Sis. men. K-4 Sis. men. K-77 Sis. men. K-78 Sis. men. A 4 B Sis. men. K-79 Väriluku Väriluku, liuk. Sameus Kokonaistyppi Kokonaistyppi Nitriittinitraattityp Ammoniumtyppi Nitriittinitraattityp Kokonaisfosfori Fosfaattifosfori Kokonaishiili (TOC) 1484:1997 Rauta, Fe ISO 11885:9 modif. Meriläj P_5 m pohja -1m, ,8 11, # Meriläj P_1 m pohja -1m, ,8 11, ,1# Meriläj P_25 m pinta 1m, ,8 14, ,9 <, < 2 Meriläj P_25 m pohja -1m, , ,5# Meriläj P_25 m pinta -2m, ,5 Meriläj P_5 m pinta 1m, ,6 14, ,9 <, Meriläj P_5 m pohja -1m, , ,9, Meriläj P_5 m pinta -2m, ,5 Meriläj P_75 m pinta 1m, ,7 14, ,5 <, Meriläj P_75 m pohja -1m, , ,7 <, Meriläj P_75 m pinta -2m, ,7 Meriläj E_5 m pohja -1m, ,8 11, ,2, Meriläj E_1m pohja -1m, ,4 11, ,4 2,# Meriläj E_25 m pinta 1m, ,5 14, ,8 <, < 2 Meriläj E_25m pohja -1m, , ,9 <, Meriläj E_25 m pinta -2m, ,7 Meriläj E_5 m pinta 1m, ,7 14, ,1 <, Meriläj E_5 m pohja -1m, , ,7 <, Meriläj E_5 m pinta -2m, ,3 Meriläj E_75 m pinta 1m, ,8 14, ,6 <, Meriläj E_75 m pohja -1m, ,6 62 3,1 <, Meriläj E_75m pinta -2m, ,8 #=Analyysin viiveaika on ylittynyt. Tulokseen liittyy ilmoitettua suurempi mittausepävarmuus. 1) = Nab Labs Oy, Jyväskylä, akkr. T142 (FINAS) Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 2/2 i i Liite/ Bilaga 3.7

85 Liite/ Bilaga 3.8 TUTKIMUSTODISTUS 214E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 214 Tarkkailukierros: vko 39 ruoppaus Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä ja Liikennevirasto Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Näytteenottaja Lisätiedot P52, Alholmsfjärden P ,1 4,1 KiKa P54, Risöhäll=Sandgrund P , 3,9 KiKa P62, Ådön-Gräsgrundet P ,3 14,5 KiKa Höstgrundetin ja Gertrudin kaikki patoluukut kiinni. P64, Nygrundet-Mässkär P ,1 17,7 KiKa Ruoppauskohde R7 R ,1 13,8 KiKa Meriläjitys alue P Meriläj P KiKa Näytteitä ei voitu ottaa kovan merenkäynnin vuoksi. Meriläjitys alue E Meriläj E KiKa Näytteitä ei voitu ottaa kovan merenkäynnin vuoksi. Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Jakelu: Tiina Ylipahkala Liikenneviraston L-S Väyläyksikkö Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Asiakaspalvelukemisti UPM Kymmene Oyj Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Alholmenskraft Oy Ab Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad Etelä-Pohjanmaan ELY, ympäristö Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry Pohjanmaan ELY, kalatalous Norra svenska fiskeområde Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren seudun seurakuntayhtymä Outokumpu Stainless Tubular Steel Oy Pietarsaaren Satama Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1

86 Liite/ Bilaga 3.8 TUTKIMUSTODISTUS 214E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 214 Tarkkailukierros: vko 39 ruoppaus Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä ja Liikennevirasto Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys Näkösyvyys Lämpötil a Kenttämittaus Klorofylli-A Saliniteetti Happi, liuk. Hapen kyllästysaste SFS 5772:1993 Laskettu sähkön johtavuudesta 25813: :1993 ph, 25 C Sähkönjohtav uus, 25 C ISO 1523: :1994 Kiintoaine (1,2 μm) 872:25 ISO 7887:212, komparaattori ISO 7887:212, komparaattori ISO 727:2 Sis. men. A14, perustuu ISO :98 K-4 Sis. men. K- 77 * * * * * * * * * 1) * * * 1) * * 1) * 1) C μg/l ppt mg/l % ms/m mg/l mg Pt/l mg Pt/l FTU μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l mg/l μg/l P52 1m , 9,7 3,13 9,8 86 7, , ,6 26 Sis. men. A 4 B Sis. men. K-79 Väriluku Väriluku, liuk. Sameus Kokonaistyppi Nitriittinitraattityppi Ammoniumtyppi Kokonaisfosfori Fosfaattifosfori Kokonaishiili (TOC) 1484:199 7 Rauta, Fe ISO 11885:9 P52 3m ,1 9,7 3,13 9,8 86 7, ,5 4 5, ,8 27 P52-2m ,8 P54 1m , 12,5 2,76 9,3 87 7,8 53 8,5 9 5, P54 2,7m ,9 9,7 2,81 9,6 84 7, , P54-2m ,3 P62 1m , 9,9 3, , ,2 2 1, < 2 5,9 84 P62 5m , 9,8 581 P62 1m , 9,8 585 P62 13,7m ,5 9,7 3, , ,8 25 2, ,1 14 P62-2m , P64 1m , 9,4 3, ,7 68 3,4 1, ,8 49 P64 5m , 9,5 68 P64 1m , 9,5 67 P64 15m , 9,3 65 P64 16,7m ,7 9,3 3, ,8 67 3, 1, ,7 25 P64-2m ,4 R7_5 m pohja -1m, ,1 1, R7_1 m pohja -1m, ,1 1, R7_25 m pinta 1m, ,1 1, ,9 45 5, R7_25 m pohja -1 m, , ,4 3 4, R7_ 25m pinta -2 m, ,4 R7_5 m pinta 1m, ,2 1, , R7_5m pohja -1 m, , ,5 3 5, R7_5 m pinta -2 m, ,9 R7_75m pinta 1m, ,3 1, 575 9,2 4 6, R7 75m pohja -1m, , , R7_75m pinta -2 m, ,9 1) = Nab Labs Oy, Jyväskylä, akkr. T142 (FINAS) Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1

87 Liite/ Bilaga 3.9 TUTKIMUSTODISTUS 214E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 214 Tarkkailukierros: vko 44, ruoppauksen jälkinäytteet Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä ja Liikennevirasto Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus Näytteenottaja Lisätiedot P52, Alholmsfjärden P ,1 4,4 KiKa P53, Gråggören P ,7 13, KiKa kirjausvirheen takia analyysit.1m näytteestä 1.m sijasta P54, Risöhäll=Sandgrund P ,2 4,1 KiKa Hästgrundetin patoluukuti kiinni P62, Ådön-Gräsgrundet P , 15, KiKa Gärtrudin toinen patoluukku auki toinen kiinni P64, Nygrundet-Mässkär P ,3 18,3 KiKa Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Jakelu: Liikenneviraston L-S Väyläyksikkö Förening Mässkärs Lotsstation r.f Tiina Ylipahkala UPM Kymmene Oyj Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Asiakaspalvelukemisti Alholmenskraft Oy Ab Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad Etelä-Pohjanmaan ELY, ympäristö Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry Pohjanmaan ELY, kalatalous Norra svenska fiskeområde Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren Satama Outokumpu Stainless Tubular Steel Oy Tämä korvaa päivätyn raportin, jossa näytteen kokonaistyppipitoisuus oli virheellinen. Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1

88 Liite/ Bilaga 3.9 TUTKIMUSTODISTUS 214E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 214 Tarkkailukierros: vko 44, ruoppauksen jälkinäytteet Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä ja Liikennevirasto Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys Lämpötila Klorofylli-A Saliniteetti Sähkön johtavuus, Kenttämittaus SFS 5772:1993 Laskettu sähkönjohtavuudesta 27888:1994 Kiintoaine (1,2 μm) 872:25 ISO 727:2 Sameus Kokonaistyppi Kokonaisfosfori Sis. men. A14, perustuu ISO :98 Sis. men. A 4 B * * * * * 1) * 1) C μg/l ppt ms/m mg/l FTU μg/l μg/l P52 1m , 4,7 3, ,1 1, P52 3m ,4 4,7 3, ,2 1, P52-2m ,5 P53,1m ,1 5,2 3, ,5 2, P53 1m , 5,4 3,6 557 P53 5m , 5,3 3,8 558 P53 9,1m , 4,7 3, , 1, P53-2m ,2 P54 1m , 6,6 2, ,8 3, P54 2,7m ,1 6,3 2, ,5 3, P54-2m ,7 P62 1m , 7,3 3, ,3, P62 5m , 7,2 585 P62 1m , 6,1 58 P62 13,7m , 5,8 3, ,5 1, P62-2m ,8 P64 1m , 7,4 3, ,6,59 24# 16 P64 5m , 7,3 583 P64 1m , 7,3 583 P64 15m , 7, 583 P64 16,7m ,3 6,3 3, ,3, P64-2m ,2 1) = Nab Labs Oy Jyväskylä akkr. T142 (FINAS) #=Analyysin viiveaika ylittynyt. Tulokseen liittyy normaalia suurempi epävarmuus. Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/1

89 Liite/ Bilaga 4 TUTKIMUSTODISTUS 214E Tarkkailu: Pietarsaaren merialueen perifyton 214 Tarkkailukierros: heinä-elokuu Tilaaja: UPM Kymmene Oyj, Pietarsaari Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Näkösyvyys Havaintopaikka Tunnus Eränumero Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus Näytteenottaja Lisätiedot Ådo A Ådo A KaK Ådo B Ådo B KaK Kackurinlahti A Kack A KaK Kackurinlahti B Kack B KaK Alholmenskraft B Alho B KaK Levyteline kadonnut. UPM Kymmene C UPM C KaK Satama D Sat D KaK Kaupunki A Kau A KaK Levyteline kadonnut. Mässkär E Mäss E KaK P1 P KaK Levyteline kadonnut. Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Jakelu: Tiina Ylipahkala UPM Kymmene Oyj Outokumpu Stainless Tubular Steel Oy Pietarsaaren Satama Asiakaspalvelukemisti Alholmenskraft Oy Ab Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Norra svenska fiskeområde Etelä-Pohjanmaan ELY, ympäristö Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Pohjanmaan vesi- ja ympäristö ry Pohjanmaan ELY, kalatalous Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad Pietarsaaren Vesi Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 1/2

90 Liite/ Bilaga 4 Pietarsaaren merialueen perifyton 214 heinä-elokuu UPM Kymmene Oyj, Pietarsaari 214E Kiintoaine Kiintoaineen hehkutushäviö Sis. men. K-17 Klorofylli- A Sis. men. K-17 Sis. men. K-17 Näytenumero Ottopiste Ottosyvyys mg/m2 mg/m2 mg/m2 Ådo A 1, ,43 Ådo B 1, ,58 Kack A 1, ,8 Kack B 1, ,46 UPM C 1, ,6 Sat D 1, ,9 Mäss E 1, ,64 Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI Sivu 2/2

91 Näytepvm syvyys kok. syv. näkösyv. Lämpötila ph Sähkönj. Salin. Happi Happi Väri TOC Sameus kok-p PO 4 P SIO 2 kok-n NH 4 N NO 2+3 N Klorof. m m m C ms/m mg/l kyll.% mg Pt/l mg/l FNU µg/l µg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l , 4,5 < , 22, ,3 8, ,2,6 6 < 2 1, , 22,2 6 3,3 8,8 13, , 21,4 6 3,3 8,4 97 4,7, , 12,8 7,5 62 3,4 9, < 2 1, , 4,8 3, , 13,6 7,9 62 3,4 1, ,7,65 9 < 2 1, , 13,2 62 3,4 1,1 98, , 11,8 62 3,4 1,3 97 5,4, , 9,8 7,6 63 3,5 1, ,1 9 < 2 1, Liite/ Bilaga 5 Etelä-Pohjanmaan ELY-keskuksen tulokset 214/ Vattenanalyser av NTM-centralen i Södra Österbotten 214 (Hertta, haettu ) Pietarsaaren edusta P64 Pisteestä P62 ELY-keskus ei ole analysoinut näytteitä vuosina E-P ELY-keskuksella ei talvinäytteitä vuosina 29, 21 ja 214.

92 fångster 214 LARSMO EUGMO FISKELAG FISKARGILLE KYRKOBY PÖRKENÄS TOTALT ÅR 213 (uppg från 211) sik/siika lax/lohi gädda/hauki abborre/ahven öring/taimen lake/made nors/kuore strömming/silakka gös/kuha siklöja/muikku id/säynävä braxen/lahna mört/särki övrigt/muut ål/ankerias 2 totalt/yhteensä Kommentarer till årets statistik: Larsmo yrkesfiskare har fortsatt med sitt reduceringsfiske (undernyttjade arter) - braxen fångsterna skjuter i höjden fortsättningsvis Eugmo by: Här har man också börjat med reduceringsfiske Strömminsfångst (Larsmo) En ny yrkesfiskare satsar stort på strömminsfiske (nytt för år 214) Liite/ Bilaga 6 FÅNGSTSTATISTIK FRÅN HAVSOMRÅDET UTANFÖR JAKOBSTAD 214/ SAALISMÄÄRÄT PIETARSAAREN MERIALUEELLA 214 (statistik uppsamlad från delägarlagen) VESTERSUNSBY

93 Liite/ Bilaga 6 ANVÄNDA REDSKAP 214/ KÄYTETYT PYYDYKSET 214 Nät/Verkko: < 35 mm maskstorlek/silmäkoko mm maskstorlek/silmäkoko > 45 mm maskstorlek/silmäkoko Strömm.skötar/Silakkarysät Sikfällor/Laxryssja/ Siikakoukut/Lohirysät Lakryssjor/Maderysät Gäddsaxar/Haukisakset Katsor/Katiskat Kastspön/Heittovapa Lakkrokar/Madekoukut Sikkrokar/Siikakoukut metspön/onki Vestersundsby Larsmo ** Eugmo fiskelag fiskargille Kyrkoby Pörkenäs (från 213) (från 213) totalt x x x x x 3 x x x 3 x 5 x x 1 x x x x x x x ** yrkesfisket (N=8) ANTAL FISKARE 214/ KALASTAJIEN LUKUMÄÄRÄ 214 Fritidsfiskare Yrk -binärings fiskare totalt 214 Larsmo by Eugmo by 14 ca 2 16 Vestersundsby V:fiskargille Kyrkoby Pörkenäs tot

94 Liite/ Bilaga 7 Yleisten uimarantojen veden laatu 214 Jakobstads social- och hälsovårdsverket/ Pietarsaaren sosiaali- ja terveysvirasto Lähde: (luettu ) Badstrand/ Uimaranta Datum E. coli Colilert Intest enterok Sinilevä- Obs Bedömning pvm MPN/ 1 ml cfu/ 1 ml havainto Huom Arvio Laatuvaatimus/ Krav (STM 354/28) < 5 < 2 Bosund/ Brännbacka ei ei ok ei ei ok ei ei ok Kackur ei ei ok ei ei ok ei ei ok Sonamo ei ei ok ei ei ok ei ei ok Kittholmen* < 1 4 ei ei ok FI ei ei ok ei ei ok ei ei ok Lillsand/ Pikkuhiekka* <1 8 ei ei ok FI ei ei ok ei ei ok <1 3 ei ei ok Storsand/ Isohiekka < 1 14 ei ei ok ei ei ok ei ei ok Fäboda Cafestrand* ei ei ok FI ei ei ok ei ei ok ei ei ok * Klassificerad som EU strand, d.v.s. > 1 besökare / dag vid högsäsong * Luokiteltu EU-rannaksi eli > 1 kävijää/ päivä sesonkiaikana Lihavoitu: Tulos alle määritysrajan. Bold: Resultatet är mindre än analysens bestämningsgräns. Arvio ok: Vesi täyttää tutkimushetkellä Sosiaali- ja terveysministeriön asetuksen 354/28 vaatimukset. ok: Vattnet uppfyller vid tidpunkten för undersökningen de krav som ställs på badvattnen enligt Social- och hälsovårdsministeriets förordning nr 354/ 28. Kursiivi: Tulos ei täytä laatuvaatimuk sia./ Resultatet uppfyller inte k raven. OBS/ Huom: Aistinvaraiset havainnot/ Organoleptiska observationer.

95 Liite/ Bilaga 8 Algobservationer 214 Ingår i Finlands miljöcentrals riksomfattande algobservationsprogram. Levähavainnot 214 Sisältyy Suomen ympäristökeskuksen valtakunnalliseen levähavainto-ohjelmaan. Observationsplats / havaintopaikka: Ådö fiskehamn / Ådön kalasatama Period / Ajanjakso Observationerna för det mesta på tisdagarna / Havainnot yleensä tiistaisin Vecka Viikko Blågröna alger Sinilevää Bedömningsskala / Arviointiasteikko 3 = Ingen synbar förekomst / Ei havaittavaa esiitymistä 1 = Få alger / Vähän levää 2 = Rikligt med alger / Runsaasti levää 3 = Mycket rikligt med alger / Erittäin runsaasti levää - = Uppgifter saknas / Ei havaintoja Observatörer / Havainnoitsijat: Esa Koskela, Elinor Slotte

96 Liite/ Bilaga 9 Pietarsaaren edustan pohjaeläimet (Nyman 215: Ympäristötiedon hallintajärjestelmä Hertta, haettu ) Yksilömäärät / m 2 Paikan nimi Näytteenottoaika Syvyys 7,5 3,8 14,6 14, 8,4 9,8 Seulakoko [mm] 1+,5 1+,5 1+,5 1+,5 1+,5 1+,5 Näytteiden lukumäärä Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Ryhmä ja laji yks/m² yks/m² yks/m² yks/m² yks/m² yks/m² Hydra TURBELLARIA Cyanophthalma obscura NEMATODA Marenzelleria Manayunkia aestuarina OLIGOCHAETA indet Limnodrilus hoffmeisteri Potamothrix hammoniensis Paranais frici Piscicola geometra Macoma baltica ACARINA CLADOCERA OSTRACODA COPEPODA Neomysis integer Gammarus Procladius Pentaneurini Potthastia Chironomini Chironomus Chironomus semireductus-t Cryptochironomus Tanytarsini Summa Lajiluku, excl. Oligochaeta indet

97 Liite/ Bilaga 9 Pietarsaaren edustan pohjaeläimet (Nyman 215: Ympäristötiedon hallintajärjestelmä Hertta, haettu ) Biomassa g/m 2 Paikan nimi Näytteenottoaika Syvyys 7,5 3,8 14,6 14, 8,4 9,8 Seulakoko [mm] 1+,5 1+,5 1+,5 1+,5 1+,5 1+,5 Näytteiden lukumäärä Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Keskiarvo Ryhmä ja laji g WW/m² g WW/m² g WW/m² g WW/m² g WW/m² g WW/m² Hydra -,4,2,2,1 - TURBELLARIA - - -,6 - - Cyanophthalma obscura,73,2,42,11,95,37 NEMATODA,4,1 -,9 -,2 Marenzelleria 4,551,28 4,187 4,7,2,187 Manayunkia aestuarina - -,31,6 - - OLIGOCHAETA,55 1,99,2,22 1,342,328 Piscicola geometra - -, Macoma baltica , ACARINA ,1 CLADOCERA - -,1 - -,2 OSTRACODA,3,51,24,3,128,137 COPEPODA,2,2,1,1,6,15 Neomysis integer - -,2 -,3 - Gammarus -,2 - -,21 - Procladius,11,9,2,15,53,2 Pentaneurini - - -,15,5 - Potthastia ,1 Chironomini ,2,2 Chironomus - -, Chironomus semireductus-t ,82 - Cryptochironomus - - -,1 - - Tanytarsini - - -,1 -,1 Summa 4,7 2,539 4,338 7,869 6,461,715

98 Liite/ Bilaga 1 OSTP Finland Oy Ab:n kuormitus vuosina Belastning från OSTP Finland Oy Ab under åren t/ vuosi 6 kok-n kg/vuosi 1 8 Fluoridi Luparaja 18 kg/a Tavoitearvo 3 t/a Cr Ni kg/ vuosi kg/ vuosi 3 25 Luparaja 25 kg/a Luparaja 16 kg/a Pb Cd kg/vuosi kg/vuosi 3 2,5 25 Luparaja 25 kg/a 2 Luparaja 2 kg/a 2 1, ,5,1,1,1, kg/vuosi Cu 3 2,5 2 1,5 1,

99 Liite/ Bilaga 11 1(1) MENETELMÄLIITE Pietarsaaren merialueen tarkkailu 214 Akkreditointi Määritysraja Analyysi (T111) Yksikkö Menetelmä Mittausepävarmuus Enterokokit (36 C 2 vrk) kpl/1 ml ISO :2 *,5-3, ±,3, Fe (ICP-MS) µg/l ISO :5 modif.,5 > 3 ±1 % * 5-2 ± 3, Fe (ICP-OES) µg/l ISO 11885:9 modif. 5 > 2 ±15 % Happi * mg/l 25813:1993,1 5 % * 1-3 ±,5, Kiintoaine mg/l 872:25 1 > 3 ±15 % Klorofylli-A * µg/l SFS 5772: % Kok. N * µg/l K % * Sis. men. A14, 5-1 ±15, Kok. N µg/l perustuu ISO :98 5 >1 ± 15% * 3-1 ±1,5, Kok. P µg/l Sis. men. K-88 3 >1 ±15 % * 3-15 ±1,5, Kok. P µg/l Sis. men. A 4 B 3 >15 ±1 % * 5-3 ±3, NH4-N µg/l Sis. men. K-77 5 >3 ±1 % * 5-1 ±2, NO2,3-N (FIA) µg/l Sis. men. K-4 5 >1 ±1 % ph * ISO 1523:212,2 * 2-1 ±1,5, PO4-P µg/l Sis. men. K-79 2 >1 ±15 % Saliniteetti ppt *,5-1 ±,2, Sameus FTU ISO 727:2,5 >1 ±2 % *,5-4 ±,2, Sähkönjohtavuus ms/m 27888,5 >4 ±5 % *,4-2 ±,2, TOC mg/l 1484:1997,4 >2 ±1 % * 5-4 ± 5, Väri komp. mg Pt/l ISO 7887:212 5 >4 ± 1 Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, 26 Espoo VAT no. FI