Resultaten från samkontrollen av havsområdet utanför Jakobstad 2015

Transkript

1 Resultaten från samkontrollen av havsområdet utanför Jakobstad 2015 Heli Ratia Marjut Mykrä Eeva-Kaarina Aaltonen Jakobstad 2016

2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING GRUNDERNA FÖR KONTROLLEN MATERIAL OCH METODER PARAMETRAR FÖR EKOLOGISK KLASSIFICERING AV YTVATTEN VÄDERLEKSFÖRHÅLLANDEN OCH HYDROLOGI BELASTNINGEN AVLOPPSVATTENBELASTNING VÄRMEBELASTNING LARSMO-ÖJASJÖN VATTENKVALITETEN I HAVSOMRÅDET VATTENKVALITETEN VINTERN VATTENKVALITETEN UNDER PERIODEN MED ÖPPET VATTEN ÅR RESULTAT AV PERIFYTONUNDERSÖKNINGEN FÖRÄNDRINGAR I VATTENKVALITETEN VATTENKVALITETSPARAMETRARNA FÖR DEN EKOLOGISKA KLASSIFICERINGEN FISKERIKONTROLLEN ÖVERSIKT ÖVER ÖVRIGA UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR UNDER ÅR RESULTAT FRÅN BADSTRANDS- OCH ALGUPPFÖLJNINGEN BOTTENFAUNAUNDERSÖKNINGEN ÅR 2015 (NYMAN 2016) Metoder Artsammansättning, individtäthet och biomassa Ekologisk klassificering på basen av bottenfaunaindexen TEMPERATURKARTERINGAR MÄSSKÄRS NATURSTATION PÖRKENÄS LÄGERGÅRD SAMMANDRAG AV KONTROLLEN FÖR HAMNOMRÅDETS OCH FARLEDENS MUDDRINGS- OCH DEPONERINGSARBETE ÅR GRUNDERNA FÖR KONTROLLEN / BESLUT MUDDRINGS- OCH DEPONERINGSARBETET VID HAMNOMRÅDET, FARLEDEN OCH CEMENTKAJEN ÅR KONTROLLEN AV MUDDRINGS- OCH DEPONERINGSARBETENA ÅR Vattendragskontrollen och resultaten för muddringarna i hamnfarleden och cementkajen Vattendragskontrollen och resultaten vid de fasta punkterna Kontrollen och resultaten vid deponeringsområdet ute till havs Fiskeriekonomiska kontrollen och resultat (Keränen 2016b) SAMMANDRAG KÄLLFÖRTECKNING Bilagor (1 13) Pärmbild: Ådö fiskehamn, fotograf Marjut Mykrä Översättning: Elinor Slotte Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Österbottens vatten och miljö rf PL/PB PIETARSAARI JAKOBSTAD ; :

3 1 Inledning Grunderna för kontrollen Avloppsvattnet från Jakobstadsnejdens bosättning (Jakobstads Vatten) och UPM Kymmene Abp:s massa- och pappersfabrikers, BillerudKorsnäs Finland Ab:s samt övriga enheters avloppsvatten leds ut i havsområdet utanför Jakobstad. OSTP Finland Oy Ab:s avloppsvatten leds ut i havet via Labackörsviken på samma ställe som avloppsvattnet från UPM Kymmene, liksom även kylvattnet från Alholmens Kraft Ab. Även Jakobstads Hamn deltar i samkontrollen. År 2015 utfördes även övervakningen av inverkan från muddringen i hamnbassängen och farleden. Utsläppsplatserna presenteras i figur 1. Kontrollåliggandena i samkontrollen grundar sig på följande beslut av Västra Finlands miljöcentral (LSU), Västra Finlands miljötillståndsverk (LSY) och Vasa förvaltningsdomstol (VHO): Pietarsaaren kaupunki/ Pietarsaaren vesi LSY 45/2005/1 ( ) tillståndsbestämmelser 8) och 9), VHO2007/0568/2 ( ) UPM Kymmene Oyj, inkl. BillerudKorsnäs LSY 85/2003/1 ( ) tillståndsbestämmelse 40) VHO 00282/04/5101 ( ) OSTP Finland Oy Ab LSU-2002-Y-462 (111) tillståndsbestämmelser 14) - 20) Alholmens Kraft Oy Ab LSY 71/2003/3 tillståndsbestämmelser C1 och C3, VHO 01/0142/4 Jakobstads Hamn LSY 43/2006/2 ( ) tillståndsbestämmelser 20), 22) och 23) Trafikverkets Västra Finlands farledsenhet och Jakobstads hamn Figur 1. Havsområdet utanför Jakobstad, dess utsläppsplatser samt provtagningspunkterna. Observationspunkterna för vattenkvaliteten ( ja ) är totalt 16 st, varav 8 st ingår i intensivuppföljningen ( ). (Innehåller material från Lantmäteriverkets terrängdatabas 02/2016 och Trafikverkets databas över sjökort 06/2016) Purkuputket / Utläppsrör: A Pietarsaaren Vesi / Jakobstads Vatten B Alholmens Kraft C UPM Kymmene D Satama / Hamnen E Mässkär luontoasema / Mässkär naturstation F Pörkenäs leirikeskus / Pörkenäs lägergård ESAVI/187/04.09/2010 tillståndsbestämmelse 10), LSSAVI/117/04.09/2011, EPOELY/35/07.04/2010, Dnro POHELY/1822/5723/2011, VHO nro 11/0420/2, VHO nro 11/0757/2

4 2 Vid övervakandet av tillståndet i havsområdet år 2015 följdes det vattendrags- och fiskeriprogram för tiden (Aaltonen 2008), som har godkänts av Västra Finlands miljöcentral genom beslut LSU-2005-Y-524 (121) ( ) och av fiskerienheten vid Österbottens TE-central genom beslut 2583/ 5723/ 2002 ( ). Vid uppdateringen av kontrollprogrammet år 2008 granskades antalet observations-platser och provtagningsomgångar samt analysurval. Ändringar gjordes även för bottenfaunaundersök-ningen. Den årliga kontrollen kompletteras med särskilda undersökningar som görs under vissa år. Kon-trollprogrammet för Jakobstads hamns muddring (Kujala 2011) har godkänts av NTM-centralen i Södra Österbotten den (EPOELY/35/07.04/2010) och fiskeriets kontrollprogram godkändes av Öster-bottens NTM-central den (POHELY/1822/5723/2011). I enlighet med kontrollprogrammet behandlas i detta sammandrag uppgifter om vattenkvaliteten och den årliga fiskeriuppföljningen från år 2015 och man refererar till övriga undersökningar som under året blivit utförda inom området: resultat från badstrands- och alguppföljningen (kap 6.1), den årliga bottenfaunaundersökningen (kap 6.2), temperaturkarteringar på influensområdet för Alholmens Kraft Ab:s kyl-vatten (kap 6.3) och övervakning av avloppsbehandlingsanläggningen vid Mässkärs naturstation (kap 6.4) samt övervakning av avloppsvattnet vid Pörkenäs lägergård (kap 6.5). Sammandraget har utarbetats av Österbottens vatten och miljö rf. Provtagningarna och analyserna har utförts av Nab Labs Oy. 1.2 Material och metoder Övervakningsmaterialet för år 2015 består av följande komponentenheter: 1 provtagningsomgång under vintern från 16 observationspunkter i havet och från 2 punkter i sjön (figur 1) 3 omfattande provtagningsomgångar under perioden med öppet vatten från 16 observationspunkter i havet och från 2 punkter i sjön 6 provtagningar under perioden med öppet vatten från 6 observationspunkter i havet och från 2 punkter i Larsmosjön (intensivuppföljning) Resultaten från Södra Österbottens NTM-centralens punkt P64 (bilaga 6) Övervakningen av muddringen vid Jakobstads Hamn år period (2 veckor) för uppföljning av perifytonväxt från 7 observationspunkter Årlig insamling av uppgifter om fiskare, fiskeredskap och fångst på havsområdet Årlig insamling av uppgifter angående badvattenkvalitet och förekomst av alger Analysresultaten finns samlade i bilagorna 2 (omfattande provtagningsomgångar) och 3 (intensivövervakning). Även resultaten från kontrollen av muddringen ingår i bilaga 3. Perifytonresultaten presenteras i bilaga 4, klorofyllresultaten i bilaga 5 och vattenkvalitetsresultaten från Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten (NTM) vid provpunkt P64 i bilaga 6. Sedan år 2009 har NTM-centralen inte tagit prov från provpunkt P62. Uppgifterna i fiskerikontrollen har insamlats av Norra svenska fiskeområdet (Wistbacka 2016) och dessa finns i bilaga 7. I bilaga 8 finns uppgifter om vattenkvaliteten vid de övervakade badstränderna, och resultaten av den nationella alguppföljningen från Ådö fiskehamn i bilaga 9. Resultaten över bottenfaunan finns i bilaga 10, belastningen från OSTP i bilaga 11 och en förteckning över använda metoder finns som bilaga 12. Bilaga 13 presenterar provytornas enskilda ekologiska klassificeringsklasser beräknade enligt uppdaterade kriterier (Aroviita m.fl. 2012) på basen av vattenkvalitetsparametrarna åren En eutrofieringsmodell har blivit uppgjord för havsområdet utanför Jakobstad år 2004 i samband med Bottenviken Life-projektet (Korpinen m.fl. 2004). Med hjälp av den kan man bedöma inverkan från olika belastningssituationer. En sammandragsrapport har gjorts över övervakningsmaterialet för havsområdet utanför Jakobstad för perioden (Aaltonen och Kalliolinna 2011).

5 1.3 Parametrar för ekologisk klassificering av ytvatten 3 I samband med vattenförvaltningsplaneringen har man i Finland övergått till det allmäneuropeiska klassificeringssystemet för vattenområden. I systemet klassas ytvattnen (sjöar, åar, och kustområden), på ba-sen av referensegenskaper enligt deras typ i fem kvalitetsklasser: utmärkt, god, nöjaktig, försvarlig, dålig (Vuori m.fl. 2009). Målet för vattenvården är att bevara eller uppnå en god status på ytvattnen före år För en del vattenområden har man satt avvikande tids- och statusmål på grund av oöverkomliga naturförhållanden eller teknisk orimlighet. Ytvattnen är indelade i typer på basen av deras geografiska och naturvetenskapliga särdrag. Till varje typ har referensegenskaper fastställts, som å andra sidan är utgångspunkt för klassificering som beskriver mängden av mänskliga aktiviteter. Typindelningen har gjorts separat för åvatten, sjöar och kustvatten. I havsområdet utanför Jakobstad hör vattenförekomsterna Jakobstads havsområde och Larsmo skär-gård till Bottenvikens inre kustvatten (Ps). Vattenförekomsterna Kallan och Nykarlebys yttre havsom-råde hör till Bottenvikens yttre kustvatten (Pu). Åmynningarnas övergångszon inkluderas i de inre kust-vattentyperna (Vuori m.fl. 2009). Klassificeringens kriterier framhävs av biologiska faktorer, som stöds av fysikalisk-kemiska vattenkvalitetsfaktorer samt övrig information om egenskaper och belastning över området som skall klassificeras. Klassificeringskriterierna har uppdaterats efter den första klassificeringsomgången som färdigställdes år 2008 (Aroviita m.fl. 2012). Bland annat har man specificerat jämförelsevärdena för ett flertal parametrar (vär-den för vattendrag i naturtillstånd ) och klassgränserna. Som biologisk klassificeringsfaktor i Bottenvikens område används fortfarande bottenfaunan, som beskrivs på basen av det s.k. BBI-ELS-indexet. Därtill beaktas a- klorofyllhalten, som beskriver växtplankton, parallellt med växtplanktons biomassa. Som fysika-lisk-kemiska parametrar används siktdjup och totala näringshalter (kväve och fosfor). Den stora föränd-ringen i kustvattnens statusklassificering är att man inte längre använder vinterns totala näringshalter utan har gått över till att använda sommarens halter (ytvattenskiktet 0-1 m). Sommarperioden är den samma som för a-klorofyll och siktdjupet, alltså i juli-augusti och första veckan i september. Den senaste bedömningen av ytvattnens ekologiska status färdigställdes år Tillståndet för Bottenvi-kens kustvatten har behandlats i Åtgärdsprogrammet för Kustvattnen och små vattendrag fram till år 2021 som Södra Österbottens NTM-central har framställt (Westberg & Lax 2014, utkast). Förändrade jämförelsevärden och klassgränser för vattenkvaliteten Jämförelsevärdena och klassgränserna för vattenkvalitet uppdaterades år Siktdjupets jämförelse-värde inom Bottenvikens inre kustvatten (Ps) har höjts från 4,5 meter till 5,1 meter. Jämförelsevärdet för siktdjupet inom Bottenvikens yttre kustvatten (Pu) har förblivit på samma nivå som tidigare. Jämförelse-värdet för klorofyll inom det inre kustvattnet har sjunkit från 2,3 µg/l till 2,0 µg/l och inom det yttre kust-vattnet från 1,6 µg/l till 1,3 µg/l (Vuori m.fl. 2009, Aroviita m.fl. 2012). Den tydligaste förändringen inom siktdjupets klassgränser i det inre kustvattnet är i klassgränserna T/V och V/Hu, som ökade en aning. Klassgränserna för det yttre kustvattnets siktdjup E/H och H/T har sänkts och klassgränserna för T/V och V/Hu har höjts. Klassgränserna för a- klorofyll har sänkts i både Bottenvikens inre och yttre kustvatten, till exempel har klassgränsen för T/V nästan halverats (Vuori m.fl. 2009, Aroviita m.fl. 2012). I rapporten för år 2014 och rapporterna därinnan har man beräknat både gamla (Vuori m.fl. 2009) och de uppdaterade (Aroviita m.fl. 2012) klassgränserna. Sedan år 2015 har man använt endast de uppdaterade värdena (kap. 4.5, tabell 5). Målet i Bottenviken, liksom vid övriga ytvatten, är åtminstone en god ekologisk status. I praktiken innebär det att man kommer upp till den övre halvan av H/T-gränsen och förblir på den nivån. I den officiella eko-logiska helhetsklassificeringen som NTM-centralen framställt kan en vattenformation ha en god status, även om en enskild vattenkvalitetsparameter påvisar klassen nöjaktig, ifall de biologiska parametrarna för övrigt starkt påvisar en god eller utmärkt status. Vattenkvalitet som är sämre än god påverkar dock i det långa loppet även de biologiska faktorerna, och därför finns det risk för att den goda ekologiska statusen försämras även i dessa fall. På basen av vattenkvalitetsparametrarna från materialet för samkontrollen utanför Jakobstad har man gjort en klassificering för enskilda observationspunkter, de presenteras i avsnitt 4.5. På basen av botten-faunaindexet har man på motsvarande sätt gjort en klassificering för enskilda provpunkter i avsnitt 6.2 (Nyman 2016).

6 2 Väderleksförhållanden och hydrologi 4 Nederbördsmängderna (Karleby/Korplax) och medeltemperaturerna (Kronoby) under år 2015 vid de närmaste mätstationer samt uppgifterna för en jämförelseperiod presenteras i figurerna 2 och 3 (Meteo-rologiska institutet 2016). Antalet isdygn framgår ur tabell 1 (Meteorologiska institutet/ Istjänster 2016). Avtappningarna från Larsmosjön via Hästgrundet och Gertruds framgår ur figur 4. Variationerna i havsvat-tenståndet vid Jakobstads hamn och Larsmo-Öjasjön presenteras i bilaga 1. Under år 2015 motsvarade den totala nederbördsmängden (712 mm) i Korplax i Karleby en tredjedel mera än normalt (544 mm) och i de månatliga nederbördsmängderna kunde det observeras en större variation än vanligt. I februari samt i juli, augusti och oktober regnade det mindre än genomsnittet, då det under de övriga månaderna regnade betydligt mera än genomsnittet för den långa jämförelseperioden (figur 2). Årsmedeltemperaturen (5,4 C) i Kronoby var cirka 2 C varmare än under jämförelseperioden. Lufttemperaturen var i juni och juli kallare än genomsnittet men för övrigt var månadsmedeltemperatu-rerna högre än normalt. Lufttemperaturen var som vanligt kallare från april till juli på Kallan än i Kronoby (figur 3). Istäckets varaktighet vintern var i havsområdet utanför Jakobstad cirka tre månader med bör-jan från slutet av december och avtog i början av april. Vid Mässkär var istäckets varaktighet endast i två månader med början av februari till början av april. Istäckets varaktighet i Jakobstads hamn och vid Ådöskatan var nästan 1,5 månader kortare än under jämförelseperioden Vid Mässkär var istäckets varaktighet nästan hälften av medeltalet för jämförelseperioden. mm Sadanta/ Nederbörd Korplax / Hollihaka I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Kuukausi/ Månad Figur 2 och 3. Den månatliga nederbörden i Korplax år 2014 samt medeltalen i Korplax åren och den månatliga medeltemperaturen i Kronoby och Jakobstad (Kallan) år 2014 samt medelvärdet för Kronoby perioden (Meteorologiska institutet 2015a). O C Lämpötila/ Temperatur Kruunupyy Kruunupyy 2015 Kallan 2015 I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Kuukausi/ Månad Tabell 1. Tidpunkten för tillfrysningen av havet och islossningen samt antalet isdygn utanför Jakobstad under vintern (Meteorologiska institutet/ Istjänster 2016) samt under jämförelseperioden (Seinä & Peltola 1991). (A = första isläggningen, B = uppkomsten av stadigvarande istäcke, C = islossningen inleds, D = tidpunkten för helt isfria förhållanden, E = det verkliga antalet isdygn, M = medeltalet för antalet isdygn, min = det minsta antalet, max = det största antalet under perioden ) Plats Vintern 2013/ A B C D E M Min Max Jakobstads hamn Ådöskatan Mässkär Det humushaltiga sötvattnet från Larsmo-Öjasjön tappas ut i Larsmos och Jakobstads skärgård via dammluckorna vid Gertruds och Hästgrundet (figur 1). Dessutom finns vid Gertruds, Storströmmen och Bågast i Öja (Krekilä) fiskleder, som huvudsakligen är öppna. Medelflödet vid Gertruds fiskled är 5 m 3 /s, vid Storströmmens fiskled 1 m 3 /s och vid Bågast 2 m 3 /s. Fisklederna stängs automatiskt då nivåskillnaden mellan havet och sjön är

7 5 ca 5 10 cm. Regleringen av Larsmosjön lösgjordes från variationer i havsvattenståndet år 1998 och den nuvarande målsättningen med regleringen är att hålla sjöns vattenstånd mellan cm (N 60 ). Larsmo-Öjasjöns vattenstånd och avtappningar år 2015 framgår ur bilaga 1. Vattenföringen från Larsmo-Öjasjön har beräknats utgående från automatiskt uppmätta uppgifter om vattenståndet och öppethållningstider för dammluckorna (UPM Kymmene Oyj 2015a, figur 4). År 2015 var avtappningen från Larsmosjön i medeltal 47,4 m 3 /s, vilket är betydligt mera än den genomsnittliga avtappningen efter regleringsändringen (jämförelseperiod , 29,3 m 3 /s). Avtappningen fördelades så, att via Hästgrundet avtappades i medeltal 21,8 m 3 /s (ca 46 %), via dammluckorna vid Gertruds 17,5 m 3 /s (ca 37 %) och via fisklederna sammanlagt 8,1 m 3 /s (ca 37 %). Avtappningarna från Larsmosjön var, förutom under hösten, exceptionellt rikliga jämfört med jämförelseperioden ( ). Vårflödet var rikligt och de högsta flöden uppmättes i april. I juni-augusti avtappades det mera vatten från sjön än normalt. I september-oktober låg avtappningarna på samma nivå som medeltalet under jämförelseperioden, men i december var avtappningarna till och med dubbelt mera jämfört med jämförelseperioden. År 2015 var fisklederna öppna nästan konstant. Gertruds fiskled var stängd under nästan hela januari månad och Storströmmen några dagar i januari, men för övrigt var fisklederna öppna. Bågast fiskled var öppen under hela året (bilaga 1). m 3 /s Luodonjärven juoksutukset 2015 Avtappningingar från Larsmosjön 2015 Kalatiet/ Fisklederna 15 Gertruds 15 Hästgrundet I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Figur 4. Avtappningarna från Larsmosjön som månadsmedelvärden för år 2015 (UPM Kymmene 2015a) samt för perioden (Aaltonen ja Kalliolinna 2006). 3 Belastningen Kuukausi/ Månad Förutom av avlopps-, kyl- och sjövatten, påverkas havsområdet utanför Jakobstad även av diffus belastning som kommer via bäckar och diken från närområdet. Avloppsvattnet härstammar från UPM Kymmene Abp:s och BillerudKorsnäs Finland Ab:s fabriker och från Jakobstads Vattens avloppsreningsverk Alheda, samt i mindre del från reningsverken vid Pörkenäs lägergård och Mässkär lotsstation, som har sina egna belastnings- och vattendragskontroller. Avloppsvattnet från OSTP Finland Oy Ab leds till havet i samma kanal som UPM:s avloppsvatten. Sjövatten tappas ut i havsområdet via dammluckorna vid Hästgrundet och Gertruds samt via fisklederna vid Gertruds och Storströmmen. Verkningsområdet för Bågast fiskled ligger norr om detta kontrollområde. Kylvatten leds till havet från Alholmens Krafts kraftverk och UPM Kymmene.

8 3.1 Avloppsvattenbelastning 6 Under år 2015 var totalproduktionen vid UPM Kymmene Abp:s fabriker i Jakobstad AD ton cellulosa. Av den producerade massan blektes 91 % eller ton (Jokinen 2016, muntligt konversation). Cellulosaproduktionen var en aning mera än föregående år. Därtill tillverkade BillerudKorsnäs Finland Ab papper och kartong sammanlagt ton, alltså en aning mera än år 2014 (Autio, e-post ). Walki Ab:s totala produktion var ton, varav nästan 100 % var förpackningsmaterial. Den totala produktionen var en aning (8 %) större än föregående år (Martin 2016, muntlig kommunikation). Det renade avloppsvattnet från UPM leds via en aktivslamanläggning samt en efterluftnings- och sedimenteringsbassäng i Labackörsviken ut i havet nordost om Alholmen (figur 1). UPM Kymmenes tillståndsbestämmelser angett som månadsmedelvärde är för BOD 4,4 t O 2 /d (årsmedelvärde 3,6 t/d), COD 70 t O 2 /d (60 t/d), fosfor 60 kg/d (55 kg/d) och för AOX 600 kg/d (500 kg/d). Belastningen av totalfosfor som leds ut med UPM:s och BillerudKorsnäs renade avloppsvatten (2015b) var något mindre än föregående år (figur 5). Belastningen av BOD och COD låg på samma nivå som föregående år. Belastningen av AOX motsvarade föregående års belastning. Kvävebelastningen var betydligt mindre och belastningen var även låg jämfört med medeltalen från den långa jämförelseperioden. Fosforbelastningen varierade mellan kgp/d. Som högst var belastningen i augusti och lägst i december. Årsmedelvärdet (28 kgp/d) var en aning större än medeltalet under de senaste fem åren (26 kgp/d). Den månatliga tillståndsgränsen för fosforbelastningen (60 kg P/d) och det årliga gränsvärdet (55 kg P/d) underskreds år 2015 liksom de övriga belastningsgränsvärdena i UPM:s miljötillstånd. Det renade avloppsvattnet från invånare i Jakobstad och Nykarleby städer samt från Larsmo och Pedersöre kommuner (ca invånare) leds ut i havet söder om hamnen (figur 1). Avloppsvattnet behandlas i Jakobstad i en eftersedimenteringsanläggning i Alheda. Dit leds också sanitetsvatten från de industrianläggningar som är med i samkontrollen. Jakobstads Vattens tillståndsgränser räknat som kvartalsmedelvärde är sedan för BOD 10 mg/l (reduktion 95 %), COD 70 mg/l (reduktion 90 %) och för totalfosfor 0,3 mg/l (reduktion 95 %). Belastningen som leddes till vattendraget gällande fosfor och fast substans var på samma nivå som föregående år och kvävebelastningen en aning större än år 2014 (figur 5). Tillståndsgränserna uppnåddes för fast substans (reduktion 90 %, till vattendraget 20 mg/l), BOD (reduktion 95 %, till vattendraget 10 mg/l) och för fosfor (reduktion 95 %, till vattendraget 0,3 mg/l), med undantag för det sista kvartalet då tillståndsgränserna överskreds för alla parametrar på grund av problem i reningsprocessen. COD-halterna förblev under tillståndsgränsen ( 70 mg/l), men reduktionen uppfyllde tillståndsgränsen (95 %) endast under tre kvartal. Kvävehalterna och reningseffekten uppfyllde inte målet Statsrådets förordning om avloppsvatten från tätbebyggelse (888/2006) (reduktion 60 %). Reningseffekterna var räknat som medelvärde under hela året följande: fast substans 93,2 %, BOD 7 95,1 %, COD Cr 87,7 % och fosfor 95,1 %. Kvävereduktionen var som årsmedelvärde 21,3 % (Virtanen 2016, Virtanen & Aaltonen 2016). Av den organiska belastningen (COD, BOD) förorsakad av avloppsvattnet, kom cirka % från UPM, av fosforbelastningen 92 % från UPM och resten från stadens reningsverk. Kvävebelastningen fördelades mellan UPM (42 %), staden (52 %) och OSTP (6 %). Fosforbelastningen orsakad av avloppsvattnet har, med undantag för några år, minskat stadigt från 1980-talet fram till år 2012 då den började öka en aning. På basen av belastningen år 2014 och 2015 kan dock ökningen se ut att ta en vändning. En minskande trend kan observeras i belastningen av organiska ämnen (BOD, COD). Ingen motsvarande förändringstrend kan påträffas gällande kvävebelastningen (figur 5). Vid OSTP Finland Oy Ab:s fabriker i Jakobstad tillverkas ca ton rostfria och syrabeständiga rör och rördelar av stålskivor och -band i året (kapaciteten är ca t/a). Rören betsas i en syrabassäng, där det finns salpetersyra, fluorvätesyra och svavelsyra samt vatten. Det avloppsvatten som uppkommer i samband med betsningsprocessen behandlas i en tvåfasig NaOHsedimentering. I och med den processändring som togs i bruk år 2007, byttes största delen av salpetersyran ut mot svavelsyra. Det uppstår ca m 3 avloppsvatten/mån och de leds ut i havet via Labackörsviken i samma rör som avloppsvattnet från UPM Kymmene (Pekka Pynttäri e-post 2010). Kvävebelastningen från OSTP år 2015 var kg/a och underskred därmed det i tillståndet angivna målvärdet ( kg/a). Belastnings-

9 och koncentrationsgränser stadgade i miljötillståndet höll väl år 2015 (tabell 2). Utvecklingen för OSTP:s belastning under åren samt belastnings-/målvärden enligt det nu gällande tillståndet presenteras i bilaga 11. Jakobstads hamns dagvattensystem för kajer och hamnområden uppgår till över hundra insamlings- /slamavskiljningsbrunnar, varifrån dagvattnet leds ut i havet via fyra utsläpps-/ventilbrunnar. Brunnarna är utrustade med sand- och slamavskiljare samt på Laukko I:s linje även med oljeavskiljare. Brunnarna töms efter behov men åtminstone 2 gånger om året (Kujala 2014). Man har lagt särskilt stor vikt vid att hålla dagvattenbrunnarna rena sedan år 2009 och man har försökt hindra att fast substans och näringsämnen hamnar i brunnarna genom att täcka dem med skyddsmattor under tiden för lastning och lossning. De vatten som leds ut i havet kontrollerades år 2015 efter ögonmått i samband med dagliga kontrollomgångar och inget att anteckna påträffades. På basen av dagvattenanalyser som gjordes under år 2007 har man estimerat att den totala belastningen från hamnområdets dagvatten under en 500 mm årsnederbörd är ungefär 120 kg N/a, 9 kg P/a och 1400 kg fast substans/a (Kujala 2012). Avloppsnätet vid hamnen är delvis byggt och sanitetsvattnet leds till avloppsreningsverket men en del av sanitetsvattnet samlas ännu upp i en sluten tank. I kapitel 7 presenteras ett sammandrag över kontrollen av muddringen vid hamnområdet och farleden. t/d 6 UPM Kymmene BOD 7 Pietarsaari / Jakobstad t/d 70 UPM Kymmene COD Pietarsaari / Jakobstad kg/d Fosfori / Fosfor UPM Kymmene Pietarsaari / Jakobstad kg/d Typpi / Kväve UPM Kymmene OSTP Pietarsaari / Jakobstad t/d Kiintoaine / Fastsubstans UPM Kymmene Pietarsaari / Jakobstad Figur 5. Avloppsvattenbelastningen UPM Kymmenes och OSTP:s kvävebelastning är åtskilda sedan år Tillståndsvillkoren för Jakobstads Vatten som kvartalsmedelvärden: BOD 7ATU 10 mg/l, 95 % COD Cr 75 mg/l och tot-p 0,3 mg/l, 95 %. Tillståndsvillkoren för UPM Kymmene som månadsmedelvärden: BOD 7 4,4 t O 2 /d (3,6 t/d som årsmedelvärde), COD Cr 70 t O 2 /d (60 kg/d), fosfor 60 kg/d (55 kg/d) och AOX 600 kg/d (500

10 8 Tabell 2. OSTP Finland Oy Ab:s koncentrations- och belastningsvärden för olika metaller samt halter och belastningar som upp-nåddes år Uppnådd halt 1. kvartalet 2015 Uppnådd halt 2. kvartalet 2015 Uppnådd halt 3. kvartalet 2015 Uppnådd halt 4. kvartalet 2015 Koncentrationsgräns Belastningsgränsvärde Uppnådd belastning 2015 Metall (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (kg/a (kg/a) Krom 0,5 0,30 0,37 0,21 0, ,24 Nickel 0,5 0,03 0,03 0,04 0, ,66 Bly 0, Kadmium 0,1 0, , , ,0079 Koppar 0, inget gränsvärde 0 Fluorid inget gränsvärde 54,3 102,3 8,1 10,9 inget gränsvärde 947 ph inget gränsvärde 9,4 9,9 9,6 9,8 inget gränsvärde Tot-N inget gränsvärde , inget gränsvärde Värmebelastning Alholmens Kraft Ab:s kraftverk är ett kondenskraftverk med mottrycksuttag och använder sig av fast bränsle. Under år 2015 producerades elektricitet (599 GWh/a), fjärrvärme (229 GWh/a) och industriånga (71 GWh/a), totalt 899 GWh/a (3 236 TJ/a). Bränslenas energiinnehåll var ca TJ. För att driva kraftverket användes torv (25 %), kol (22 %), trä (46 %), hushållsavfall (REF 5 %), åkermassa (0,1 %), 12 bar ånga (0,5 %) samt olja (0,3 %) vid start av kraftverket. Andelen av kol sjönk med cirka en tredjedel från föregående år (2014: 34 %) och andelen av trä ökade på motsvarande vis (2014: 34 %). Kraftverkets (AK1 och AK2) gångtid var timmar under år 2015, vilket är en aning mindre än under år 2014 (Alholmens Kraft 2016). Alholmens Kraft Ab:s kylvattens värmebelastning till havet år 2015 var TJ (figur 6) alltså 39 % av bränslens totala energiunderhåll (Keränen 2016a, Alholmens Kraft 2016). År 2015 användes 107 milj. m 3 kylvatten, eller i medeltal 3,8 m 3 /s (tillstånd 7,2 m 3 /s). Kylvattnets temperaturökning var som högst i februari, + 7,5 C kalkylerat på dygnsbasis (tillstånd +13 C). Under januari, februarimars, april-maj, maj-juli samt november-december och i slutet av december förekom ett flertal produktionsstopp. Under produktionsstoppen i april och juni förekom ingen värmebelastning till havet (Keränen 2016a). Lämpökuorma/ Värmebelastning TJ/ a Alholmens Kraft UPM Oyj Alheda, jvp Luodonjärvi Figur 6. Värmebelastning från olika källor på havet utanför Jakobstad

11 Förutom från Alholmens Kraft kommer värmebelastning till havet också från UPM Kymmene, Alheda avloppsreningsverk och Larsmosjön (figur 6). Värmebelastningen från UPM Kymmene var TJ under år År 2015 var värmebelastningen från Jakobstads avloppsreningsverk uppskattningsvis 22 TJ och den naturliga värmebelastningen från Larsmosjön TJ (Keränen 2016a). 3.3 Larsmo-Öjasjön Näringsämnesbelastningen på havet från Larsmo-Öjasjön varierar beroende på avtappningarna från sjön (jfr figur 4). Mängden belastning från sjön har erhållits genom att räkna ihop ämnesflödet via dammluckorna vid Hästgrundet och Gertruds samt via fisklederna. Avtappningarna från Larsmosjön år 2015 ökade betydligt den totala belastningen från avloppsvattnet och Larsmosjön såväl som för fosforns del som för kvävets del jämfört med föregående år (figur 7). Avloppsvattnets kvävebelastning var cirka 12 % större än föregående år. Medelvärdet för hela årets totala fosforbelastning från sjön år 2015 (214 kg/d), var nästan dubbelt så stor som medelvärdet (123 kg/d) de gångna åren under senaste kontrollperioden ( ). Kvävebelastningen (5 396 kg/d) var den största sedan 1990-talet och var liksom fosforbelastningen nästan dubbelt så stor som medelvärdet under kontrollperioden ( : kg/d). Larsmosjöns kvävebelastning åren låg nästan på samma nivå som år Larsmosjöns fosfor- och kvävebelastning var år 2015 till och med 7 gånger större än belastningen från avloppsvattnet (figur 7, tabell 3). Merialueelle tuleva fosforivirtaama Fosforflöde till havsområdet Merialueelle tuleva typpivirtaama Kväveflöde till havsområdet kg/d 300 Jätevesi/ Avloppsvatten Luodonjärvi / Larsmosjön kg/d Jätevesi/ Avloppsvatten Luodonjärvi / Larsmosjön Figur 7. Näringsämnesbelastningen på havsområdet utanför Jakobstad Tabell 3. Medeltalet av belastningen per dygn (kg/d) på havsområdet utanför Jakobstad år Parameter UPM Pietarsaari yht./tills. Järvestä Lähialue**) kg/d (2015) Kymmene Jakobstad 2014 Från sjön Närområdet BOD COD Cr tot-p 27,8 2,4 30, ** tot-n 367* vattenmängd m 3 /d , *) UPM + OSTP **) Närområdet + större bäckar och Pörkenäs lägergård (Aaltonen ym. 1998). Avloppsvattnets andel av havsområdets totala belastning av näringsämnen varierar med årstiderna och variationerna i belastningen från Larsmosjön. Avloppsvattnets andel var under år 2015 för fosforns och kvävets del 12 %. Avloppsvattnets andel av fosfor- och kvävebelastningen var som minst i april (P: 7 %, N: 6 %). Avloppsvattnets andel i fosforbelastningen var som störst i juli-augusti (26 %) och för kvävets del i september (31 %) (figur 8).

12 kg/d Fosforikuormitus / Fosforbelastning 2015 Jätevesi/ Avloppsvatten Luodonjärvi / Larsmosjön I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Kuukausi / Månad 10 kg/d Typpikuormitus / Kvävebelastning 2015 Jätevesi/ Avloppsvatten Luodonjärvi / Larsmosjön I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Kuukausi / Månad Figur 8. Variationerna i månadsmedelvärdet av näringsämnesbelastningen (fosfor och kväve) till havsområdet utanför Jakobstad år Vattenkvaliteten i havsområdet 4.1 Vattenkvaliteten vintern 2015 Det uppstår en tydlig skiktning under isen till följd av flödet av avlopps- och sjövatten, då ytvattnets kvalitet avviker från kvaliteten på den övriga vattenmassan. Ytvattnets (1 m) ph-värde liksom salthalten är lägre, vattnet är brunt, och totalhalterna av näringsämnen och organiskt kol (TOC) är klart förhöjda. Även järnhalterna i ytvattnet är betydligt högre än i det bottennära vattnet. Avloppsvattnets och sjövattnets influensområden överlappar varandra delvis och kan inte alltid särskiljas från varandra. Vinterprovtagningen utfördes Isläget var dåligt och proverna vid punkterna P53, P55, P61, P62, P64, P65, P71, P73 och P75 togs på öppet vatten, vilket gjorde att provtagningen drog ut över flera dagar. Hårda dyningar och ställvisa istäcken förhindrade att man kom ut till punkten P78 i den inre skärgården. Provet från punkt P79 togs 275 m sydväst om punkten. Under provtagningstillfället (19.3.) vid punkt P61 arbetade muddringsverket vid farleden och provpunkt P53 har muddrats djupare. Avlopps- och flodvattnets utbredning under isen presenteras i figur 9 på basen av ytvattnets (1 m) färg, surhet och ledningsförmåga samt halter av fosfor och organiskt kol (TOC). De genomsnittliga avtappningarna via Hästgrundet och Gertruds vintern 2015 var i januari-mars större än normalt (figur 4). Flödet vid Hästgrundets fiskled varierade mellan 14,3 37,9 m 3 /s och vid Gertruds mellan 11,9 22,5 m 3 /s. Avtappningarna var som störst under den andra och tredje veckan i mars alltså under provtagningen. Flödet via fisklederna var under vintern som i mitten av mars (max. 11,4 m 3 /s), i medeltal avtappades 3,0 9,5 m 3 /s via fiskelederna under januari-mars. Eftersom isen liksom föregående år smälte tidigt våren 2015 minskade avlopps- och sjövattnens utspridning. Avlopps- och sjövattnens inverkan syntes tydligast i ytvattnet Ådö-Hälsingö inre skärgård. Vid punkterna P61, P62, P65 och P71 kunde man observera en lindrig inverkan, men vid punkt P64 kunde man inte längre observera en inverkan på vattenkvaliteten. Skiktningen var tydlig vid den inre skärgårdens punkter (P64, P55 och P66) samt vid punkt P67, där ytvattnets konduktivitet och salinitet var betydligt lägre än i det bottennära vattnet och kväve- och järnhalterna betydligt högre. Vintern 2015 var Larsmosjöns vatten inte särskilt surt (ph 6,1 6,3), således blev försurningsinverkan på havsområdet mycket låg. Utanför stadens avloppsreningsverk (P53) samt i dagvattnets influensområde inne i Gamla hamnsviken (P51) förekom det endast lite hygienindikatorbakterier (P51: 5 cfu/100 ml, P53: 6 cfu/100 ml). Från Kackursfjärden (P78) fick man inget prov. Provet för punkt P79 togs 270 m sydväst om provpunkten, där ytvattnets färgvärden och fosfor- och kvävehalter klart förhöjda på grund av inverkan från sjövattnet som tappades ut via Gertruds dammluckor. Inverkan från sjövattnet som avtappades via Hästgrundet och från avloppsvattnet kunde observeras i närheten av utsläppsplatserna (P54 och P55) och därifrån ända ut till Lillgrundet (P67) och Helsingöfjärden (P66). Under provtagningen vid punkterna P54, P66 och P67 ( ) var dammluckorna dock stängda, men under provtagningen vid punkt P54 var dammluckorna öppna (19.3.). Provpunkterna P64 och P65 representerar referensområdet och där kunde ingen inver-

13 11 kan från avlopps-/sjövattnen. Vid de yttersta punkterna P75 och P73 rådde marina förhållanden och värdena för grumlighet samt närings- och järnhalterna var låga (figur 9). Syresituationen var i regel god (mättnadsprocent %) både i ytvattnet och i det bottennära skiktet på grund av den ställvisa bristen på istäcke. Vid punkt P67 var syresituationen i det bottennära vattnet nöjaktig (65 %), liksom även vid punkt P79 i ytvattnet (68 %), vid bägge punkter fanns fortfarande ett istäcke. Vid Larsmosjöns provpunkt L5 var syresituationen dålig i det bottennära vattnet (49 %), även Larsmosjöns provpunkter var täckta med is ännu i mitten av mars. Figur 9. Avlopps- och sjövattnets utbredning i mars 2015 utvärderat på basen av ytvattnets (1 m) kvalitet (prov kunde inte fås från alla punkter på grund av dåligt isläge/hård vind). Bakgrundskartan är riktgivande. (Innehåller material från Lantmäteriverkets terrängdatabas 02/ Vattenkvaliteten under perioden med öppet vatten år 2015 De omfattande provtagningsomgångarna Vid provtagningsomgången i maj ( ) var vattenkvaliteten i havsområdet normalt med tanke på tidpunkten, men avtappningarna var ännu rikliga i maj efter vårflödets topp i april. Dammluckorna vid Gertruds och Hästgrundet var öppna under hela maj månad och i genomsnitt avtappades cirka 25 m 3 /s sjövatten via Gertruds och cirka 27 m 3 /s via Hästgrundet. Inverkan från kanalen som går genom staden kunde observeras vid punkterna P51, P52 och P61, liksom även Larsmosjöns inverkan. Larsmosjöns inverkan syntes liksom tidigare år utanför Hästgrundet (P55) ända ut till norrsidan om Alholmen (P54) genom att ytvattnet var brunt ( mgpt/l) och grumligare (5,4 6,1 FNU) än resten av havsområdet. Även utanför Lillgrundet (P67) var vattnet brunt (120 mgpt/l) och grumligt (3,7 FNU), liksom även vid punkt P53 (130 mgpt/l, 3,8 FNU). En lindrig inverkan

14 12 kunde ännu observeras vid punkt P66 öster om Hälsingön (120 mgpt/l, 2,6 FNU). Utanför Gertruds sträckte sig Larsmosjöns inverkan ut till punkt P78, där ytvattnets färgvärde låg på samma nivå som vid punkt P79 (150 mgpt/l) och vattnet var fortfarande ganska grumligt, även om värdet för grumlighet hade sjunkit från punkt P79 värde på 3,5 FNU till värdet 2,4 FNU. Även ledningsförmågan ( ms/m) var lägre i Larsmosjöns influensområde än i resten av området (över 517 ms/m) och vattnet var surare (influensområdet ph 6,4 7,3, resten av havsområdet ph 7,6 7,7). Näringsämnes- och järnhalterna var högre i hela vattenstapeln på Larsmosjöns influensområde. Vid punkterna utanför Mässkär (P64, P65, P71, P73 och P75) hade vattenstapeln en jämn kvalitet och bestod enbart av havsvatten och man kunde inte längre observera en inverkan från sjövattnet. Vattnets temperatur var i slutet av maj ännu lågt och man kunde inte observera en tydlig temperaturskiktning. Ytvattnets temperatur varierade vid provpunkterna nära kusten mellan 4,7 9,8 C och temperaturen i det bottennära vattnet varierade mellan 3,0 9,8 C. Vid de yttersta punkterna (P73 och P75) var ytvattnets temperatur 4,4 5,0 C och det bottennära vattnet 3,4 4,2 C. Siktdjupet på avlopps- och sjövattnets influensområde var 0,8 1,4 m, i den yttre delen av skärgården från Ådö-Hälsingö i riktning ut mot havet (P62, P64, P65, P71 ja P73) var siktdjupet 2,0 3,5 m och som djupast (5,7 m) vid provpunkten P75 på det öppna havet. Ammonium- och nitratkväve förekom i mätbara halter på hela området förutom i ytvattnet vid den yttersta punkten (P75). Klorofyllhalterna var låga i maj, den högsta halten uppmättes vid provpunkt P55 (5 µg/l). Vid de övriga skärgårdspunkterna (P51, P52, P53, P54, P61, P66, P67) inklusive Kackursfjärden (P79) och punkt P78 samt punkterna mellan Ådön-Hälsingön P62 och P71 varierade klorofyllhalterna mellan 2,2 4,9 µg/l. Vid de yttersta punkterna (P64, P65, P73 och P75) varierade halterna mellan 1,6 1,8 µg/l. På basen av temperaturkarteringens resultat under den omfattande provtagningsperioden i augusti ( ) var vattnet varmast på den norra sidan om Alholmen (max 22,2 C). Vid de övriga punkterna nära kusten varierade ytvattnets temperatur mellan 17,5 19,4 C. Man kunde observera en temperaturskiktning från Ådö- Hälsingö i riktning ut mot havet samt vid punkt P78. Dammluckorna var stängda den juli samt under några dagar i början av augusti. Under den omfattande provtagningen i augusti var dammluckorna stängda och öppna Avtappningarna har dock under juni-juli mer än dubbelt så stora än normalt. Havsområdets allmänna karaktär var huvudsakligen marint ända ut till skärgårdszonen. På avlopps- och sjövattnets influensområde (P53, P54, P55, P66, P67) samt utanför Gertruds (P79) var ytvattnet betydligt brunare ( mgpt/l) och mindre salt. Variationerna i vattnets färg var i den övriga skärgårdszonen mgpt/l och ute till havs 8 10 mgpt/l. Värdena för konduktivitet i ytvattnet var som lägst i Kackursfjärden (84 ms/m), utanför Hästgrundet samt vid punkterna P66 och P67 ( ms/m). Vid de övriga provpunkterna varierade ytvattnets konduktivitet mellan ms/m och var som störst vid punkt P75. Konduktiviteten i det bottennära vattnet var en aning högre än i ytvattnet på alla punkter. Halterna av klorofyll, kväve och fosfor i skärgården och närkusten låg liksom tidigare år på en nivå som är typiska för eutrofierade vatten eller vattenområden som förändrats. Inom avloppsvattnets och Larsmosjöns influensområde var halterna av organiskt kol (TOC), järn och näringsämnen speciellt förhöjda i ytvattnet och ställvis i hela vattenstapeln. Därtill kunde man observera en inverkan från muddringen vid punkterna P52, P53 och P54. Siktdjupet varierade i skärgården mellan 1,1 4,4 m. Klorofyllhalterna var högst i Kackursfjärden (P78) och norr om den (P79) samt utanför Gamla hamn (P51 och P52) och Larsmo (P67) (7,8 9,7 µg/l). Utanför Hästgrundet (P54 och P55) var halterna 6,5 6,9 µg/l och i den övriga inre skärgården 2,7 6,0 µg/l. Vid närkustens utsläppsområden förekom mycket lite tarmbakterier, endast vid punkt P51 (1 cfu/100 ml). Vid punkterna P52, P53, P54 och Mässkär var resultaten noll. Vid de yttre punkterna väster om axeln Ådö-Hälsingön hade vattnet i hela vattenstapeln en ganska jämn kvalitet och halterna av näringsämnen och järn var låga (tot-n: µg/l, tot-p: <3 11 µg/l, Fe: <5 120 µg/l). Halterna av ammoniumkväve och nitratkväve var tydligt mätbara. Klorofyllvärdena varierade mellan <1 2 µg/l. Vattnet var betydligt klarare och ljusare än vid avlopps- och sjövattnets influensområde och siktdjupet var 5,1 6,2 m. Provet (P64, 1 m) som Södra Österbottens NTM-central tog i början av augusti (4.8.) visade likartade resultat som vid samkontrollens provtagning i augusti. Halterna av a-klorofyll, grumlighet, totalfosfor och kväve samt ammoniumkväve var en aning högre (bilaga 6) än i samkontrollens prov. I oktober ( ) hade vattenpelaren en mycket jämn kvalitet och temperatur. Under provtagningstillfället rådde väldigt marina förhållanden och vattnets färgvärden varierade mellan mgpt/l förutom vid punk-

15 ten utanför Hästgrundet och Gertruds, där ytvattnet var mycket brunt mgpt/l samt vid Kackursfjärden där det bottennära vattnet även var mörkt (100 mgpt/l). Vid dessa områden var även konduktiviteten och salinitetsvärdena betydligt lägre än vid de övriga punkterna. Konduktiviteten vid Kackursfjärden var 120 ms/m, 155 ms/m utanför Hästgrundet vid punkt P55 och vid P ms/m, vid de övriga punkterna varierade konduktiviteten mellan ms/m. September månad var mycket nederbördsrik, men Larsmosjöns dammluckor hade varit stängda från slutet av augusti fram till slutet av september. Dammluckorna öppnades två veckor innan provtagningsomgången. Fisklederna hade varit öppna under hela tiden och flödet var vid Gertruds 6,4 m 3 /s, vid Storströmmen 1,3 m/s samt vid Bågast 2,9 m 3 /s. Vattnet var grumligt i hela skärgårdsområdet öster om Mässkär och näringsämnes- och järnhalterna var förhöjda. Inverkan från farledsmuddringen kunde inte observeras, då grumligheten och järnhalterna inte var förhöjda i det bottennära vattnet jämfört med ytvattnet. Siktdjupet varierade i den inre skärgården mellan 0,8 1,7 m och vid de yttersta punkterna mellan 2,7 5,4 m. Vid provpunkterna i närheten av industrins och stadens utsläppsområde uppmättes ett fåtal bakterier (5 11 cfu/100 ml). Klorofyll- och näringsämneshalterna som ger en indikation på eutrofieringen låg i oktober på en nivå som är typiska för vattendrag som håller på att eutrofieras eller lindrigt eutrofa vattenområden. Klorofyllhalterna var som högst utanför Hästgrundet (8,2 9,3 µg/l) och vid de övriga punkterna i skärgårdsområdet varierade halterna mellan 3,1 7,5 µg/l. Vid de yttersta punkterna (P73 och P75) var näringsämnes- och klorofyllhalterna lägre, liksom även värdena för färg och grumlighet. Intensivprovtagning (provpunkterna P52, P54, P62, P64 och P67) I figurerna presenteras variationerna i vattnets siktdjup, grumlighet, färgvärden och halt av totalfosfor och halten av totalkväve och variationerna i a-klorofyllhalterna från maj till oktober vid intensivpunkterna P52, P54, P62, P64 och P67. Med finns även resultaten från muddringens kontrollundersökning. Proven för muddringens kontroll och intensivuppföljningen har man försökt ta under samma provtagningsomgångar. Halterna varierar under perioden med öppet vatten till följd av spridningen av sjö- och avloppsvatten, förändringar i havsvattenståndet och vindförhållanden. Under år 2015 avtappades det från Larsmosjön sammanlagt nästan dubbelt så mycket sjövatten än under år Sjö- och avloppsvattnets inverkan kunde observeras som försämrat siktdjup (figur 10), förhöjda värden av grumlighet och färg (figurer 11 och 12) samt förhöjda näringshalter i närheten av utsläppsområdet (P54) och därifrån norrut (P67), liksom avloppsvattnets inverkan vid punkt P52 (figurer 13 och 14). Inverkan nådde inte ut till provpunkterna P64, P73 och P75 utanför Mässkär. Näkösyvyys/ Siktdjupet m 6,0 P52 P54 P62 P64 P67 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Figur 10. Siktdjupet vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67 i havsområdet utanför Jakobstad under perioden med öppet vatten år 2015.

16 Sameus FTU 8 P52 P54 P62 P64 P Figur 11. Ytvattnets (1 m) värden för grumlighet (FNU) vid punkterna 52, 54, 62, 64 ja 67 under perioden med öppet vatten år Vattnets färg och halter av totalfosfor såg ut att korrelera relativt bra med varandra (figur 12 och 13). De högsta färgvärdena och totalfosforhalter uppmättes vid punkt P54 ( mg Pt/l, totp: µg/l). De lägsta halterna uppmättes vid punkt P64 (färg: mg Pt/l, totp: 4 14 µg/l). Väri/ Färg (komparaattori) mg Pt/l 160 P52 P54 P62 P64 P Figur 12. Ytvattnets (1 m) färgvärden (mg Pt/l) vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67 under perioden med öppet vatten 2015.

17 kok - P/ tot - P µg/l 70 P52 P54 P62 P64 P Figur 13. Ytvattnets (1 m) halter av totalfosfor (µg/l) vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67 under perioden med öppet vatten år Muddringsarbetena, som påbörjades redan under vinterns provtagning i mars och fortsatte hela sommaren fram till slutet av augusti (kap 7), har även en inverkan på resultaten sommaren Mängden muddermassor var större än tidigare år och det påverkade också vattenkvaliteten. Vid intensivpunkterna P52 och P54 kunde man observera inverkan från muddringen ända fram till början av maj som förhöjda värden av grumlighet och färg. Vid punkt P52 ökade halterna återigen i september, då man utförde muddringen vid cementkajen. De förhöjda kvävehalterna i ytvattnet berodde förmodligen på andra faktorer än muddringen (figur 14). I oktober kunde man observera en inverkan från avtappningarna från Larsmosjön dagarna innan provtagningen vid punkt P54 som förhöjda värden av färg, grumlighet och näringsämnen (figurer 10 14). kok - N/ tot - N µg/l 1400 P52 P54 P62 P64 P Figur 14. Halter av totalkväve (µg/l) i ytvattnet (1 m) vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67 under perioden med öppet vatten 2015.

18 Den maximala halten av klorofyll (17,4 µg/l) uppmättes i börja av september vid punkt P67 (figur 15). Klorofyllhalterna var då även som högst vid punkt P54 (12,0 µg/l). Vid de yttersta punkterna (P62, P64) förblev klorofyllhalterna låga hela sommaren och var som högst i början av juni, då endast 4,2 6,2 µg/l. Fosforhalterna varierade från den inre punkten (P54) 61 µg/l (början av augusti) till den yttre punkten (P64) 4 µg/l (maj) och kvävehalterna på motsvarande punkter från µg/l (början av augusti) till 250 µg/l (början av september). I början av maj uppmättes även en halt på µg/l vid punkt P67 (figurer 13 och 14). a - klorofylli/ a - klorofyll µg/l 20 P52 P54 P62 P64 P Figur 15. Halterna av a-klorofyll (µg/l) i ytvattnet (0 2 m) vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67 under perioden med öppet vatten år Eutrofieringsklassificeringen Eutrofieringsklassificeringen för perioden med öppet vatten år 2015 presenteras i figur 16. I eutrofieringsklassificeringen har man använt klorofyllmedelvärdena från hela perioden med öppet vatten (tabell 4, Aaltonen & Vertanen 1986), då man i den ekologiska klassificeringen (kap 4.5) använder klorofyllmedelvärdena från juliaugusti och den första veckan i september (Aroviita m.fl. 2012). Mätresultaten över a-klorofyllhalterna under perioden med öppet vatten presenteras i bilaga 5. Tabell 4. Gränsvärden för eutrofieringsklassificeringen (Aaltonen & Vertanen 1986). Klass Ytterst eutrof Mycket eutrof Eutrof Måttligt eutrofierad Påväg att eutrofieras Karg a-klo µg/l > 100 µg/l µg/l µg/l 5 10 µg/l 2 5 µg/l < 2 µg/l På basen av klorofyllmedelvärdena delades undersökningsområdet in i tre eutrofieringsklasser: karg, på väg att eutrofieras, måttligt eutrof. Jämfört med föregående år var klorofyllvärdena överallt lägre år Området som klassats som lindrigt eutroft sträckte sig från kusten ända ut till linjen Ådö-Hälsingön på så vis, att punkt P62 föll inom klassen påväg att eutrofieras. Punkterna P64, P65 och P71 föll även inom klassen påväg att eutrofieras. De yttersta punkterna P73 och P75 klassades som karga.

19 17 Sommaren 2015 Luokitus a-klorofyllin perusteella Klassificering på basen av a-klorofyll Figur 16. Eutrofieringszonerna uppskattade på basen av medelvärdena för a-klorofyll under hela sommaren (majoktober) De beräknade medelvärdena från intensivuppföljningen och kontrollen för muddringen vid punkterna P 52, 54, 62, 64 och 67, 79 (n = 11). Vid de övriga punkterna n=3. Bakgrundskartan är riktgivande. (Innehåller material från Lantmäteriverkets terrängdatabas 02/2016) 4.3 Resultat av perifytonundersökningen 2015 Påväxtprov av perifyton gjordes på 10 provtagningsplatser under en 2 veckors inkubationstid under tiden Perifytonundersökningen gjordes på parallella plexiglasskivor, varifrån algpåväxten togs bort i laboratorium efter att inkubationstiden gått ut. Algpåväxten analyserades på klorofyll-a (µg/m 2 ) och fast substans (mg/m 2 ). Påväxtprov av perifyton ger nödvändig tilläggsinformation om utsläppsområdenas situation och beskriver bättre värmebelastningens inverkan än vattnets klorofyllhalter. Med hjälp av påväxtproven kan man lättare särskilja värmebelastningens influensområde ganska tydligt, men provet är svårt att upprepa, varför provytornas resultat kan endast tillförlitligt jämföras sinsemellan från en påväxtperiod. Resultaten är redogjorda för i figur 17. Provtagningsplatserna, deras koordinater och resultat framgår ur bilaga 4. På basen av perifytonundersökningen var algpåväxten vid Alholmens Krafts utsläppsområde för kylvattnet (AK) till och med över 20-gånger större än a-klorofyllhalterna på jämförelseområdena. Även halten av fast substans var flerfaldigt högre. Även vid hamnområdet (Sat) och utanför UPM:s utsläppskanal (UPM) var algproduktionen riklig. Vid influensområdet för stadens avloppsvatten (Kaup) var algpåväxten inte lika intensiv som vid hamnens och industrins områden, men skillnaden till jämförelseområdena (Ådö, Mässkär, Pörkenäs) var ändå betydlig. Vid jämförelseområdena varierade klorofyllhalterna mellan µg/m 2 och halten av fast substans mellan mg/m 2 (figur 17).

20 18 a-klo µg/m Perifyton Klorofylli-a Kiintoaine Ka mg/m AK UPM Sat Kaup Kackur A Kackur B Ådö A Ådö B Mässkär Pörkenäs 0 Figur 17. Resultaten från påväxt av perifyton i Jakobstads havsområde sommaren Förändringar i vattenkvaliteten Förändringar i ytvattnets kvalitet (syre, färg, tot-p, tot-n och a-klorofyll) under perioden vid intensivuppföljningspunkterna P52, P54, P62, P64, P67 och P75 har åskådliggjorts i figurerna Figurerna presenterar vintern och perioden med öppet vatten var för sig. Issituationen vid kusten försvårar tillträdet till de yttre punkterna, och på grund av det är resultaten från punkt P75 kompenserade med resultaten från punkt P77 vintrarna 2000, 2001, 2005 och 2007, vintern 2009 med resultaten från punkt P78, och slutligen vintern 2010 med resultaten från punkt P73. Provpunkt P75 befann sig vintern 2011 mitt bland packisen och provet togs cirka 3 kilometer söder om punkt P75. Resultaten från punkt P75 har åren ersatts med resultaten från punkt P71. Provpunkt P71 motsvarar dock inte punkt P75 bra, eftersom sjö-/avloppsvattnet har en inverkan under vintern, vilket kan observeras i färgvärdena och näringshalterna. År 2015 försvann isen i tid, varför vinterprovtagningen från punkt P75 utfördes på öppet vatten och då kunde inte en inverkan från sjö- /avloppsvattnen längre observeras. År 2015 var färgvärdena och näringshalterna höga jämfört med nivån under 2000-talet. Särskilt vinterns men även näringshalterna under perioden med öppet vatten hade en ökande trend på avlopps- och sjövattnens influensområden. Å andra sidan kunde man år 2015 observera en sjunkande trend i klorofyllhalterna. Syrehalterna har under hela 2000-talet förblivit på en ganska god nivå och i regel är de årliga variationerna inte så stora. SYRE Under 2000-talet har syresituationen stabiliserats på hela området på så vis, att ytvattnets syrenivå är åtminstone nöjaktig men för det mesta god. Vintern 2015 varierade syrets mättnadsgrad i ytvattnen mellan % från Kackursfjärden till utanför Hästgrundet (P54, P55, P66, P67 och P79). Vid de övriga provpunkterna var syremättnadsgraden över 80 % (82 99 %) (figur 18).

21 kyll/mätt % 110 Happi/ Syre Talvi/ Vinter 1 m P52 P54 P62 P64 P67 P Figur 18. Variationen i syremättnaden vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 på vintern under perioden FÄRG Vinterns färgvärden varierar mycket kraftigt p.g.a. att avlopps- och sjövattnet sprider sig på olika sätt vid olika avtappningssituationer. Under 2000-talet har man under flera vintrar varit tvungen att ersätta P75 med resultat från provtagningspunkter nära intill. Effekten av avtappningarna från Larsmosjön under vintern 2009 syntes tydligare än normalt vid alla provtagningspunkter i intensivuppföljningen, när återigen ytvattnet vintern 2010 var ljusare, alltså ett mindre färgvärde, på grund av de färre avtappningarna. Vintern 2015 var färgvärdena på nästan alla punkter högre än år 2014 på grund av de rikliga avtappningarna (figur 19). Under perioden med öppet vatten noteras en tydlig gradient i vattnets färg i riktning utåt från utsläppsområdena. De största variationerna förekommer i den omedelbara närheten av sjö- och avloppsvattnens utsläppspunkter (P52, P54 och P67), där särskilt ytvattnet även är betydligt brunare än på andra ställen (2015: mg Pt/l). Vid de yttersta punkterna (P64 och P71) var färgvärdena låga (8 30 mg Pt/l) och variationerna små. Avtappningarna under år 2015 kunde, med undantag för de yttersta punkterna, observeras klart vid alla punkter i färgvärdena under perioden med öppet vatten och inverkan var större än föregående år (figur 19).

22 mg Pt/l 210 Väri/ Färg Talvi/ Vinter 1 m (komparaattori) P52 P54 P62 P64 P67 P Avovesi/ Öppet vatten 1 m (komparaattori) mg Pt/l 210 P52 P54 P62 P64 P67 P Figur 19. Variationerna i medelvärdet för vattnets färg vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 under vintern och perioden med öppet vatten FOSFOR Under vintern varierar totalfosforhalterna liksom färgvärdena på olika sätt från år till år beroende på avtappningarna från sjön. Sedan år 2012 har halterna haft en lindrigt ökande trend. Halterna har endast vid den yttre observationspunkten (P75/ersatt punkt) varit ganska jämnlåga hela tiden. Avtappningarna från Larsmosjön koncentrerades under vintern 2008 och 2009 till Hästgrundet och fosforhalterna var högre än normalt på ett större område än bara på utsläppsplatsen (P62, P64 och P71). Vintern 2010 var fosforhalterna återigen tillbaka på en normal nivå på grund av färre avtappningar. År 2011 var fosforhalterna en aning högre, men jämnades ut år 2012, varefter halterna har haft en ökande trend i närheten av utsläppspunkterna vid provpunkter P52, P54

23 och P67. Vinterns fosforhalter år 2015 var en aning högre än föregående år förutom på punkterna P54 och P75 (figur 20). Variationerna i fosforhalterna är under perioden med öppet vatten mindre och förhållandet är märkbart mer stabilt än under vintern. Under perioden med öppet vatten har fosforhalterna förblivit ganska stabila på de yttersta punkterna under hela 2000-talet, men i närheten av utsläppspunkterna (P52, P54 och P67) har man kunnat observera en svagt ökande trend under de senaste åren. Fosforhalterna sjunker till under 10 µg/l då man rör sig längre ut till havs vid punkterna P64 och P75 (figur 20). Fosfori/ Fosfor µg/l 100 Talvi/ Vinter 1 m P52 P54 P62 P64 P67 P Avovesi/ Öppet vatten 0-2 m/ 1 m µg/l 100 P52 P54 P62 P64 P67 P Figur 20. Variationerna i medelvärdet för fosforhalterna vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 på vintern och under perioden med öppet vatten åren

24 KVÄVE Under vintern varierar totalkvävehalterna liksom färgvärdena och fosforhalterna på olika sätt från år till år beroende på avtappningarna från sjön. De högsta halterna finns nära utsläppsområden och de lägsta motsvarande längst ut i havsområdet. Vintern 2015 var kvävehalten på alla punkter betydligt högre än föregående år. Halterna var till och med på vissa punkter dubbelt så höga som föregående år (figur 21). Under perioden med öppet vatten är variationerna i kvävehalterna mindre och förhållandet är märkbart mer stabilt än på vintern. Nära utsläppsområdena (P52, P54, P67) ligger kvävenivån i genomsnitt på ungefär µgn/l och sjunker till ungefär 300 µgn/l då man rör sig längre ut till havs. Kvävehalterna var på de inre punkterna på den normala nivå som rådde under 2000-talet, men vid yttersta punkterna har man kunnat observera en sjunkande trend sedan början av 2000-talet. Jämfört med föregående år var halterna högre på alla punkter (figur 21). µg/l Typpi/ Kväve Talvi/ Vinter 1 m P52 P54 P62 P64 P67 P75 0 Avovesi/ Öppet vatten 1 m µg/l 1000 P52 P54 P62 P64 P67 P Figur 21. Variationerna i medelvärdet för kvävehalterna vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 på vintern och under perioden med öppet vatten åren

25 KLOROFYLL På basen av a-klorofyllhalten, som är ett mått på havsområdets eutrofieringsgrad, har skillnaderna mellan områdena nära kusten och områdena längre ut till havs ökat under 2000-talet och klorofyllhalterna varierar speciellt mycket vid observationspunkterna närmast utsläppsområdet (P52, P54 och P67). Variationerna i avtappningarna från Larsmo-Öjasjön har en stor inverkan på klorofyllhalterna på dessa punkter. Klorofyllhalterna vid punkterna P52, P62, P64 och P75 har haft en sjunkande trend under 2000-talet, dock ökade den genomsnittliga halten vid punkt P62 år 2014 till över 5 µg/l och värdena vid punkt P52 varierar från år till år. Vid punkterna närmast kusten P54 och P67 har klorofyllhalterna varit mycket höga de två senaste somrarna, då dammluckorna i regel varit stängda. År 2015 återgick halterna till en normal nivå. Under sommaren avtappades det mycket sjövatten och dammluckorna vid Gertruds och Storströmmens fiskled var öppna hela sommaren. Klorofyllhalterna vid punkt P75 varierar i närheten av bakgrundsnivån (figur 22). µg/l 25 a-klorofylli/ a-klorofyll Avovesi/ Öppet vatten 0-2 m/ 1 m P52 P54 P62 P64 P67 P Figur 22. Variationerna i medelvärdet för klorofyllhalterna vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 åren (intensivuppföljningens resultat, n = 11-16/ år). 4.5 Vattenkvalitetsparametrarna för den ekologiska klassificeringen På basen av materialet från år 2015 har man utfört för varje observationspunkt en parametervis granskning enligt de uppdaterade kriterierna för den ekologiska klassificeringen som tillämpas i vattenförvaltningen (Vuori m.fl. 2009; Aroviita m.fl. 2012). I den ekologiska klassificeringen används klorofyllhalterna från sensommarens provtagning ( ) som mått för växtplanktonproduktionen. Som stödparametrar används de totala näringshalterna från sommaren samt siktdjupet. Observationspunkterna klassificeras på basen av dessa parametrar med hjälp av miljöförvaltningens anvisningar och klassgränser in i klasserna utmärkt dålig (se tabell 5). De tidigare nämnda parametrarna för havsområdet utanför Jakobstad år 2015 presenteras i tabell 6 samt på kartan i figur 23. Materialet från perioden har bearbetats på motsvarande sätt och presenteras i tabell 7 samt på kartan i figur 23. Även resultaten från bottenfaunaundersökningen har bearbetats enligt anvisningarna för den ekologiska klassificeringen (Vuori m.fl. 2009; Aroviita m.fl. 2012). BBI-indexen som beräknats från bottenfaunaresultaten för varje observationspunkt placerades i klasserna utmärkt dålig (Nyman 2016, tabell 10).

26 24 Vattenkvaliteten år 2015 baserats på den ekologiska klassificeringens parametrar och jämförelseperioden År 2015 I tabell 6 presenteras vattenkvaliteten på observationspunkterna i havsområdet utanför Jakobstad, som estimerats på basen av resultaten från den ekologiska klassificeringens parametrar och klassgränser år Alla observationspunkter inom det inre kustområdet (Ps) placerades på basen av vattenkvalitetsparametrarna år 2015 i klasserna försvarlig eller på gränsen mellan försvarlig och dålig. Vattenkvaliteten var försvarlig på punkterna P53, P61 och P66. De övriga punkterna inom det inre kustområdet (Ps), inklusive Larsmo skärgård, låg på gränsen mellan försvarlig och dålig. Punkterna inom det yttre kustområdet (Pu) hade år 2015 en vattenkvalitet i klasserna utmärkt, god eller nöjaktig. Punkt P62 fanns i klassen nöjaktig. Punkterna P64, P65 och P71 hörde till klassen god och de yttersta punkterna (P73 och P75) hörde till klassen utmärkt. Eftersom man innan år 2012 har använt sig av vinterns resultat för totala näringsämnen (1m och 5m medeltal) och klassgränserna för siktdjupet och a-klorofyll har uppdaterats, kan man inte direkt jämföra klasserna med de klassificeringsresultat som erhållits i tidigare årssammandrag med senare klassificeringsresultat. I denna rapport är materialet från åren 2011 och 2012 för perioden uppdaterade enligt de nya klassificeringskriterierna (tabell 5, Aroviita m.fl. 2012) och presenteras i tabellerna 6 7 samt i bilaga 13. Tabell 5. Typspecifika klassgränser enligt klassificeringskriterierna samt jämförelsevärden för naturtillstånd för totalkväve (tot-n), totalfosfor (tot-p), siktdjupet (SD) och a-klorofyll (a-klo) (Aroviita m.fl. 2012). Pu = Bottenvikens yttre kustområde, Ps = Bottenvikens inre kustområde. JÄMFÖRELSEVÄRDEN KLASSGRÄNSER Parameter FÖR NATURTILLSTÅND Utmärkt God Nöjaktig Försvarlig Dålig Tot-P Pu 7,5 alle yli 20 Tot-P Ps 9,0 alle yli 27 Tot-N Pu 225 alle yli 400 Tot-N Ps 260 alle yli 420 SD Pu 6,9 yli 5,2 3,3 5,2 2,3 3,3 1,4 2,3 alle 1,4 SD Ps 5,1 yli 3,8 2,4 3,8 1,7 2,4 1,0 1,7 alle 1,0 a-klo Pu 1,3 alle 1,7 1,7 2,2 2,2 4,4 4,4 11 yli 11 a-klo Ps 2,0 alle 2,5 2,5 3,3 3,3 6,5 6,5 16 yli 16 Tabell 6. Klassificeringen av observationspunkterna i havsområdet utanför Jakobstad på basen av vattenkvalitetsresultaten år 2015 samt vattenkvalitetens klass för perioden (Aroviita m.fl. 2012).

27 Jämförelseperioden I tabellerna 6 och 7 samt på kartbottnet i figur 23 presenteras placeringen av observationspunkterna från samkontrollen av havsområdet utanför Jakobstad i klasserna utmärkt dålig i den ekologiska klassificeringen. Observationspunkterna är klassificerade på basen av vattenkvalitetsmaterialet från perioden Det yttre kustområdets (Pu) yttersta provpunkter P73 och P75 låg på gränsen mellan utmärkt och god. Punkterna P64, P65 och P71 placerades i klassen god och provpunkt P62 i klassen nöjaktig. Det inre kustområdets (Ps) provpunkter P53, P61, P66, P78 och P79 placerades i klassen försvarlig. Provpunkterna P51, P52, P54 och P67 låg på gränsen mellan försvarlig och dålig. Provpunkt P55 hörde till klassen dålig. Vattenkvaliteten i den inre skärgården åren har varit sämre än under åren Näringsämnes- och klorofyllhalterna har varit högre och siktdjupet ställvis sämre. Försämringen i vattenkvaliteten kan bero på muddringarna, men även de i genomsnitt exceptionella väderleksförhållandena har kunnat öka spridningen av avlopps- och sjövattnet. Särskilt de rikliga avtappningarna från Larsmosjön år 2015 har inverkat på försämringen av det inre kustområdets vattenkvalitet, vilket kan observeras som en minskning i siktdjupet och förhöjda näringshalter. Vattenformationens verkliga klassificering görs för varje enskild vattenformation i samband med vattenvårdens planeringsprocess och på basen av flera års resultat. Vattenkvaliteten är endast en del av de faktorer som bedöms i klassificeringen. Som stöd för vattenvårdens plan färdigställdes år 2013 den preliminära helhetsutvärderingen för ekologisk status i vilken vattenformationerna havsområdet utanför Jakobstad och Kallan placerades i klassen nöjaktig ekologisk status (Westberg & Lax 2015, utkast). Vattenformationen Larsmo skärgård och Nykarleby yttre hade en god status. Helhetsutvärderingen baserar sig på materialet från åren med tyngdpunkt på de biologiska parametrarna. Figur 23. Vattenkvalitetsparametrarna för den ekologiska klassificeringen enligt uppdaterade kriterier (Aroviita m.fl. 2012) på basen av vattenkvalitetsparametrarna år 2015 och perioden (Innehåller material från Lantmäteriverkets terrängdatabas 02/2016)

28 26 Tabell 7. Klassificeringen av observationspunkterna i havsområdet utanför Jakobstad på basen av vattenkvalitetsmaterialet åren samt vattenkvalitetens klass för perioden (Aroviita m.fl. 2012). 5 Fiskerikontrollen Årlig insamling av uppgifter Uppgifter om antalet fiskare och fångstredskap samt om fiskfångster insamlades enligt kontrollprogrammet (Norra svenska fiskeområdet), som har samlat in uppgifterna från fiskelagen i Jakobstad och Larsmo. I det följande presenteras ett sammandrag av 2015 års uppgifter om fisket på havsområdet från Vestersundsby (Fiskelag, Fiskargille), Kyrkoby, Pörkenäs, Larsmo och Eugmo fiskelag (Wistbacka 2016, bilaga 7). Antalet fiskare på området år 2015 var 584 personer. Av dessa var 52 yrkes- eller binäringsfiskare (Keränen 2016b). I Larsmo var antalet yrkesfiskare sammanlagt 25, i Eugmo 20, i Vestersundsby 5 och i Pörkenäs 2. Det var fler fångstredskap på området än föregående år, men fångstmängden var mindre än året tidigare. Som fångstredskap användes främst nät, av vilka de med mm hålstorlek var det mest populära. Dessutom fiskades det med ryssjor, sikfällor, gäddsaxar, lak- och sikkrokar, strömmings-/siklöjeskötar samt olika typer av spön och katsar. Under år 2015 användes betydligt fler nät, kastspön och katsar än föregående år. Ryssjor och sikfällor användes i ungefär samma utsträckning som föregående år men betydligt färre lakkrokar och gäddsaxar. Ingen statistik gjordes år 2015 över drivnät, långrävar, ljuster, not och metspön (tabell 8). Inom Jakobstads havsområde fortsatte yrkesfiskare år 2015 i vårdfiskeprojektet. Förutom i Larsmo påbörjades vårdfiske år 2014 även i Eugmo och vårdfisket fortsatte år Vårdfisket förverkligades med ryssjor, som man exceptionellt hade lov till att fånga med även under sommaren. Den vanligaste fångstarten år 2015 var liksom tidigare år braxen, vars andel av totalfångsten var cirka kg, vilket är en aning mindre än föregående år (figur 24, tabell 9). De näst vanligaste fångstarterna var strömming och sik. Man fångade även rikligt med lax, mört och gädda. Med undantag för sik, lax, strömming, lake och id förblev de artspecifika fångsterna på samma nivå som föregående år eller mindre. Strömmingsfångsten ökade mest (30 %) jämfört med föregående år. Laxfångsten ökade med 19 %, sikfångsten med 14 %, idfångsten med 11 % och fångsten av lake med 9 %. Jämfört med föregående år minskade strömmingsfångsten mest och var nästan 90 % mindre än föregående år (inberäknad i kategorin övriga i tabell 9). Fångsterna av mört och braxen minskade med % och fångsterna av gädda, abborre och öring med %. Den totala fångsten år 2015 var cirka kg alltså en aning mindre än föregående år. Vårdfiskets andel av den totala fångstmängden (58 %) var anmärkningsvärd liksom under åren Andelen av de arter som fiskades inom vårdfisket (braxen, mört, id och nors) minskade dock en aning på grund av tillväxten i strömmningsfångsten. Tabell 8. Redskap, som användes i havsområdet utanför Jakobstad och Larsmo åren (Wistbacka 2016)

29 27 Pyydykset/ Redskap verkko/nät > Strömming/siklöje.skötar 18 madekoukut/lakkrokar 10 rysät/ryssjor > siikaloukku/sikfällor * 21 koukut & sakset/ krokar & sax 20 ajoverkko/flytnät ej ej ej med. med. med. nuotta/not ej ej ej ej ej med. med. med. med. med. pitkäsiima/långrävar ej ej med. med. heittovapa/kastspön > > onki/mätspö >100 >100 > 15 0 ej ej ej ej ej ej med. med. med. med. med. med. katiska/katsar > atrain/ljuster ej ej ej med. med. med. Tabell 9. Fiskfångsterna (kg/år) i havsområdet utanför Jakobstad och Larsmo åren (Wistbacka 2016). Mört och id ingår i gruppen övriga fram till år Saalis/ Fångst siika/sik lohi/lax taimen/öring silakka/strömm made/lake ahven/abborre hauki/gädda lahna/braxen kuha/gös särki/mört säynävä/id muut/övrigt Yhteensä/ Totalt

30 28 kg/v Kalasaalis / Fiskfångst siika/sik lohi/lax taimen/öring silakka/strömm. made/lake ahven/abborre hauki/gädda lahna/braxen kuha/gös muut/övrigt Figur 24. Andelen av olika fiskarter i totalfångsten från havsområdet utanför Jakobstad och Larsmo åren (Wistbacka ). I gruppen övriga inkluderas fångsterna av siklöja, mört, nors och id. 6 Översikt över övriga utförda undersökningar under år Resultat från badstrands- och alguppföljningen Inom Jakobstad- och Larsmo-området finns sju officiella havsbadstränder, vid vilka vattenkvaliteten regelbundet kontrolleras. Kittholmens badstrand vid Gamla hamn samt Lillsand och Café-stranden i Fäboda är s.k. EUstränder, som övervakas noggrannare än övriga stränder. Badvattnet uppfyllde de gällande kvalitetskraven vid alla stränder (Social- och hälsovårdsministeriets förordning 354/2008). I samband med provtagningarna vid EUstränderna observerades inga blågröna alger, olja, flytande partiklar, fenoler, och inte heller några synliga förändringar i vattnets färg eller siktdjup. Ett sammandrag av resultaten från den badvattenövervakning som Jakobstads social- och hälsovårdsverket utfört finns i bilaga 8. I Finlands miljöcentrals nationella alguppföljning ingår Ådö fiskehamn som en observationsplats. Observationen sköts av Jakobstads miljövårdsbyrå och görs en gång i veckan. Sommaren 2015 observerades inga alger i Ådö fiskehamn (bilaga 9). 6.2 Bottenfaunaundersökningen år 2015 (Nyman 2016) Resultaten från den årliga bottenfaunaundersökningen som görs vid sex observationspunkter presenteras i en separat rapport och nedan presenteras ett sammandrag av Nymans (2016) rapporterade resultat. År 2015 utfördes den omfattande bottenfaunaundersökningen, som görs på 17 provpunkter (figur 25).

31 29 Figur 25. Provpunkter för den omfattande bottenfaunaundersökningen i havsområdet utanför Jakobstad år Metoder Proven togs Provtagningen utfördes i enlighet med standard SFS Proven togs med en Ekmanhämtare (areal 246 m 2 ) med fem hugg på var provpunkt. Varje hugg sållades skilt för sig i fält i enlighet med det nya kontrollprogrammet genom ett 0,5 och 1,0 mm dubbelsåll och resultaten från sållen sammanfördes. Djur från 1 mm:s såll plockades levande med hjälp av lupp i laboratoriet inom ett dygn efter provtagningen. Djuren från 0,5 mm:s såll förvarades i 70 % etanol och plockades senare med hjälp av stereomikroskop. Djuren vägdes efter en kort tids torkning med sugpapper. Biomassan för musselkräftor och andra mycket små djur bedömdes på basen av deras beräknade volym. Snäckor vägdes med skal Artsammansättning, individtäthet och biomassa Det påträffades sammanlagt 39 bottenarter eller grupper på observationspunkterna år Den stationsvisa variationen var 6 21 arter/grupper. Nästan på alla områden påträffades år 2015 fåbortsmaskar (Oligochaeta), av vilka Potamothrix hammoniensis var den dominerande arten. Limnodrilus hoffmeisteri förekom på slambotten i den inre skärgården. Den nya arten tillhörande släktet Naididae, Paranais frici, som påträffades år 2012 förekom endast på provpunkt 62. Arten är en ny art i Östersjön, men uppenbarligen oskadlig (Ljungberg m.fl. 2011). Amerikansk havsborstmask (Marenzelleria sp.) påträffades på alla punkter, förutom i de grunda inre vikarna och i närheten av Larsmosjöns utsläppsplatser. Som mest påträffades de på punkterna 12, 52, 53, 64 och 65. Havsborstmasken (Manayunkia aestuarina), som påträffades för första gången utanför Jakobstad år 2009, fanns fortfarande på provpunkterna 62, 64 och 65. Havsborstmasken lever i Bottenviken på gränsen till dess toleransnivå på grund av den låga salthalten. Av fjädermygglarver (Chironomidae) bestod största delen av undergruppen Tanypodinae inom Procladius-släktet. År 2015 liksom föregående år var de ganska få i antal jäm-

32 30 fört med tidigare år. De till storleken stora Chironomus-larverna, som indikerar eutrofiering, påträffades i ett ganska stort antal på punkterna 51, 71 och 79. Största delen av de övriga fjädermygglarvarterna indikerar inte eutrofiering. Flest fjädermygglarver påträffades vid provpunkt 11. Musselkräftor (Ostracoda) som indikerar ett frisk botten (Vuori m.fl. 2009) förekommer på alla övriga punkter förutom punkterna 12, 64 och 65, där bottenkvaliteten består av ganska hård siltig slambotten. Vitmärlan (Monoporeia affinis) har minskat i havsområdet utanför Jakobstad och år 2015 påträffades ett fåtal individer på provpunkterna 12 och 64 i den yttre skärgården. Skorv (Saduria entomon) påträffades inte överhuvudtaget år Individtätheten hos bottendjuren varierade mellan ind./m 2 och biomassan varierade mellan 0,9 46,4 g/m 2 (figur 26, bilaga 10). Det totala individantalet och biomassan var klart störst på provpunkt 51. Individantalet var även rikligt vid provpunkterna 71 och 11 och biomassan på punkterna 71, 79 och 12. Vid provpunkterna 51 och 71 bestod individantalet mest av fåborstmaskar och det fanns även rikligt med musselkräftor och Chironomus-fjädermygglaver. Biomassan bestod främst av Chironomus-larver. Vid punkt 11 fanns det likväl rikligt med fåborstmaskar och Chironomus-larver, men en betydande mängd även av Tarytarsinifjädermygglarver men å andra sidan fanns det betydligt mindre av musselkräftor än vid de andra punkterna. Den rikliga biomassan vid provpunkt 12 beror på den rikliga förekomsten av amerikansk havsborstmask (Marenzelleria sp.) och biomassan vid punkt 79 på mängden Chironomus-larverna. Det lägsta individantalet observerades vid punkterna 64 och 65 och den minsta biomassan vid provpunkt 62. Jämförelsen med resultaten från tidigare år är delvis svårt, då de flesta provpunkter har senast varit med i bottenfaunaundersökningen år 2010 och då beaktade man inte musselkräftorna i resultaten. Jämfört med år 2010 kan man år 2015 se en betydlig tillväxt i individantalet av fåborstmaskar och Chironomus-larver i biomassan vid punkt P51. Vid punkt P52 hade mängden havsborstmask (Marenzelleria) ökat. Dessa förändringar indikerar på eutrofiering, men musselkräftans närvaro indikerar att ytsedimenten inte är syrefria. Vid provpunkterna 55, 61, 66 och 67 var antalet fåborstmaskar betydligt fler än år Vid punkterna 61 och 66 var antalet fjädermygglarver å sin sida betydligt färre och orsaken till förändringen är oklar. Larsmosjöns mörka vatten begränsar förmodligen växtligheten på bottnen och fjädermygglarver förekommer inte rikligt på grunda botten. Vid provpunkt 11 förekom både år 2010 och år 2015 en bottenfauna som är typisk för grunt vatten och antalet fåborstmaskar hade ökat en aning. Provpunkt 79 faller inom Larsmosjöns influensområde och bottenfaunans individantal och biomassa har varierat kraftigt. De till storleken stora Chironomus-larverna hade på punkt 79 en avsevärd andel i både individantalet och i biomassan. År 2015 observerades även flera musselkräftor än år Provpunkt 63 ligger i en djuphåla i den yttre skärgården, i närheten av farleden och år 2015 fanns där anmärkningsvärt mycket musselkräftor, fast bottenfaunan för övrigt var på samma nivå som år 2010 innan man påbörjade farledsmuddringen. Individantalet vid provpunkterna 64 och 65 var ganska små jämfört med de övriga punkterna och inga stora förändringar från tidigare år kunde observeras (punkt 65 ingår i den årliga jämförelsen). Provpunkt 12 ligger på 40 m djup i den yttre skärgården, där det inte finns sedimentbotten. Jämfört med år 2010 fanns det flerfaldigt mera fåborstmaskar år 2015 både som individer och som biomassa. Deponeringsområdet för muddermassorna från Jakobstads hamn och farled ligger cirka 7 km sydväst om provpunkten och på bottensedimenten observerades ingen ansamling av slam, vilket man skulle anta ha en koppling till deponeringen av muddermassorna.

33 31 Figur 26. Bottenfaunans individtäthet (st/m2) och biomassa (g/m2) i havsområdet utanför Jakobstad år (Nyman 2016) Provpunkterna 53 och 71 som ingår i den årliga provtagningen har funnits med i bottenfaunaundersökningen sedan år I närheten av punkt 53 har man utfört muddringar åren Jämfört med föregående år fanns det mindre havsborstmaskar år 2015, men situationen är ostabil på grund av muddringarna. Vid provpunkt 54 har det lager av lera som ansamlats i samband med muddringen av hamnen år 2012 redan sjunkit ner en aning i ytsedimenten och bottenfaunan var år 2015 på samma nivå som år 2014, då bottenfaunan börjat återhämta sig från muddringen. Provpunkt 78 ligger inom Larsmosjöns influensområde och bottenfaunan har där förblivit på en ganska stabil nivå. Provpunkt 62 ligger i en djuphölja i farleden i den yttre skärgården, där muddringsarbeten utfördes år Även om man inte under provtagningstillfället kunde observera ett nytt tydligt sedimentskikt från muddringen, hade fåborstmaskarna minskat och detta kan möjligtvis tillsammans med övriga variationer bero på muddringen och de lerpartiklar som sprids från den till sedimentbottnen. Bottenfaunans totala individantal har förblivit på en ganska stabil nivå, men dess sammansättning och särskilt mängden havsborstmaskar har varierat. Vid provpunkt 71 i den yttre skärgården fanns det en aning mindre av både Chironomus-larver och av fåborstmaskar än tidigare år Ekologisk klassificering på basen av bottenfaunaindexen Den år 2012 uppdaterade beräkningsmodellen för BBI- och ELS-indexen som användes i vattenförvaltningsplaneringen (Perus & Österberg 2012) visade att kvalitetsindexen för år 2015 låg på samma nivå som föregående år. Jämfört med år 2010, då den senaste omfattande bottenfaunaundersökningen utfördes, har kvalitetsklassen förbättrats i gamla hamnvikens område (51 och 52), Kackursfjärden (79), på norra (11) och östra (66) sidan om Hälsingön samt på den västra sidan om Ådön (63 och 71). Förbättringen i indexet vid provpunkterna nära

34 32 Hälsingön beror delvis på att fjädermygglarverna har minskat. I närheten av utsläppsplatserna (53, 55 och 61) samt utanför Larsmo (67) har kvalitetsklassen försämrats (tabell 10). Läget vid provpunkt 53 är ostabilt på grund av muddringen av farleden och punktens indexvärde sjönk år 2015 från nivån god till nöjaktig. Tabell 10. Punktvisa BBI-ELSindexvärden och dess tolkningar beräknade på bottenfaunamaterialet utanför Jakobstad åren E=utmärkt, H=god, T=nöjaktig, V=försvarlig. Vuosi Asema Vesimuodostuma Pietarsaaren edusta 0,24 0,69 11 V H 0,47 0,60 51 T H 0,42 0,68 52 T H 0,71 0,76 0,76 0,61 0,53 53 H H H H T 0,60 0,52 0,48 0,95 0,58 1,03 0,48 0,40 54 H T T H E T T 0,82 0,40 55 H T 0,60 0,48 61 H T 0,19 0,73 66 V H 0,81 0,39 67 H T 0,74 1,02 79 H E Vesimuodostuma Luodon saaristo 1,00 0,92 0,76 0,95 0,92 0,90 0,89 0,92 78 E H H H H H H H Vesimuodostuma Kallan 1,37 0,37 12 E T 0,77 0,72 0,67 1,51 0,98 1,04 1,35 1,47 62 H H H E E E E E 0,68 1,28 63 H E 1,67 1,14 64 E E 1,37 1,44 1,09 1,68 0,81 0,70 1,12 0,91 65 E E E E H H E H 0,73 1,09 1,09 1,09 0,95 71 H E E E E Enligt beräkningsmodellens resultat, baserat på bottenfaunamaterialet för åren , klassas vattenformationen utanför Jakobstad och Larsmo skärgård som god (tabell 11). Klassificeringen för Larsmo skärgård baserar sig på resultaten från endast provpunkt 78. Vattenformationen Kallan klassades som god på basen av provpunkterna grundare än 10 meters djup och som utmärkt vid provpunkterna på över 10 meters djup. På basen av kontrollresultaten från den omfattande bottenfaunaundersökningen år 2015 och resultaten från tidigare år, finns det inga indikationer på att det skulle ha skett omfattande förändringar i havsområdet utanför Jakobstad. Vid tolkningen av resultaten skall man beakta, att kvalitetsindexet och klassificeringen som utförts på basen av det innehåller grova generaliseringar, till exempel har man åt alla fåborstmaskar och fjädermyggor angett

35 33 tyngdpunkten dålig även om gruppen innehåller många olika arter. Därtill är variationen i indexvärdena mellan olika år delvis slumpmässiga och dess noggrannhet beroende på den statistiska noggrannheten i bedömningen av arternas individtäthet. Den egentliga klassificeringen för vattenformationerna utförs i samband med vattenvårdens planeringsprocess som baserar sig på resultat från ett flertal år och bottenfaunan är endast en del av de faktorer som bedöms i klassificeringen. Tabell 11. BBI-ELSindexvärden och dess tolkningar beräknade på bottenfaunamaterialet för varje vattenformation åren Värdena för år 2010 och 2015 baserar sig på den omfattande bottenfaunaundersökningens resultat, som hade ett mera omfattande nätverk av provpunkter. E = utmärkt, H = god, T = nöjaktig. Vesimuodostuma Pietarsaaren edusta Vuosittain Koko jakso Luokitteluarvo H T T H H H T T H 20 fraktiili 0,60 0,52 0,47 0,95 0,58 0,76 0,48 0,54 0,57 Mediaani 0,60 0,52 0,52 0,95 0,67 0,89 0,55 0,59 0,61 Havantojen lkm Vesimuodostuma Luodon saaristo Vuosittain Koko jakso Luokitteluarvo E H H H H H H H H 20 fraktiili 1,00 0,92 0,76 0,95 0,92 0,9 0,89 0,92 0,89 Mediaani 1,00 0,92 0,76 0,95 0,92 0,9 0,89 0,92 0,91 Havantojen lkm Vesimuodostuma Kallan >10 m Vuosittain Koko jakso Luokitteluarvo H H H E H H E H E 20 fraktiili 0,77 0,72 0,77 1,51 0,81 0,70 1,12 0,89 0,98 Mediaani 1,07 1,08 0,93 1,6 0,89 0,87 1,24 1,03 1,05 Havantojen lkm Vesimuodostuma Kallan 0-10m Vuosittain Koko jakso Luokitteluarvo T E E E E H 20 fraktiili 0,42 1,09 1,09 1,09 0,95 0,81 Mediaani 0,57 1,09 1,09 1,09 0,95 0,90 Havantojen lkm Temperaturkarteringar På spridningsområdet för Alholmens Krafts kylvatten gjordes under år 2015 temperaturkarteringar i mars, maj, augusti och oktober. Resultaten har blivit rapporterade i en skild rapport (Keränen 2016a). Karteringsresultaten från år 2015 jämfördes med temperaturer från de samma observationsplatserna provtagna innan Alholmens Kraft startade (Samkontrollen av havsområdet utanför Jakobstad ). Under observationstillfället i mars 2015 var största delen av kontrollområdet öppet vatten och de maximala vattentemperaturerna mellan 0,5 4,5 grader. Det varmaste vattnet fanns utanför utsläppsplatsen. Alholmens Kraft hade långa produktionsstopp i mars, så den största delen av värmebelastningen kom från UPM- Kymmenes fabrik. På basen av vattentemperaturerna sträckte sig det varma vattnets influenszon ca två kilo-

36 34 meter från utsläppskanalen i nordlig riktning ut mot Risöhäll. Inverkan från det varma vattnet sträckte sig från ytan ner till bottnen vid utsläppskanalens mynning, men längre ut var inverkan endast i ytan. Larsmosjöns inverkan av sötvatten kunde observeras vid utsläppskanalen och därifrån norrut ända ut till Hälsingö och Kackursfjärden. I maj 2015 var de maximala temperaturerna i observationsområdet mellan 6,8 11,5 grader. Den högsta temperaturen uppmättes utanför utsläppskanalen. I maj kunde man observera en temperaturskiktning och kylvattnens inverkan var lindriga och sträckte sig några hundra meter från utsläppskanalen. Larsmosjöns inverkan kunde observeras i ytvattnet i Kackursfjärden och Hästgrundet. I augusti 2015 var vattnets temperatur i regel på samma nivå som medeltalet åren och ställvis 1 3 grader varmare. Observationsområdets maximala temperaturer varierade mellan 17,8 22,2 C. Kylvattnens influenszon sträckte sig i ytvattnet cirka en kilometer i riktning mot Risöhäll, men i det bottennära vattnet förblev influensområdet utanför utsläppskanalen. Temperaturskiktningen var liten vid provpunkterna i augusti, även om man vid Fallskär kunde observera betydligt kallare vatten vid bottnen än i ytvattnet. Hästgrundets dammluckor var i regel stängda, därför kunde man nästan inte observera en inverkan från sötvattnet med undantag för Kackursfjärden dit Larsmosjöns sötvatten kom via Gertruds dammluckor. I oktober 2015 var vattnets temperatur på observationsområdet i regel cirka 1 3 grader varmare. Endast vid punkterna P52 och P54 var temperaturerna en eller ett par grader kallare än medeltalen åren Observationspunkternas maximala temperaturer varierade mellan 4,6 12,0 C. De högsta temperaturerna uppmättes utanför utsläppskanalen. På basen av temperaturskillnaderna avgränsade sig kylvattnets influenszon till ytvattnet på ett cirka 0,5 km 2 stort område utanför utsläppskanalen och ingen inverkan förekom i de djupare vattenskikten. Under observationstillfället i oktober var Larsmosjöns dammluckor stängda och vattnet bestod av salt brackvatten. 6.4 Mässkärs naturstation Avloppsreningsverk Den årliga vattenkonsumtionen på Mässkärs naturstation varierar runt 250 m 3 /år. Avloppsvattnet behandlas i ett Green Rock-minireningsverk, från vilket belastningen till havet varierar enligt miljötillståndet ( LSSAVI/508/04.08/2010) mellan 0,14-1 kgp/år. De nya tillståndsbestämmelserna trädde i kraft år Tillståndsgränsen för fast substans är 90 % och 35 mg/l, för den biologiska syreförbrukningen (BOD 7ATU ) 90 % och 30 mg/l och för den kemiska syreförbrukningen (COD Cr ) 75 % och 125 mg/l samt för totalfosfor 3 mg/l. Enligt det nya miljötillståndet tas vattenprov i framtiden två gånger per år (juni och augusti) och vattendragskontrollen kan avslutas. År 2015 togs avloppsvattenproven i maj och november. Reningsverket uppfyllde tillståndskraven i maj (Fast substans: 99,9 % och 1,0 mg/l, BOD 7ATU : 99,6 % och 1,3 mg/l, tot-p: 0,46 mg/l). Även på basen av resultaten från november uppfyllde reningsverket tillståndskraven (Fast substans: 100 % och 2,5 mg/l, BOD 7ATU : 99,5 % och 9 mg/l, COD Cr : 99,4 % och 37 mg/l, tot-p: 0,23 mg/l). Recipientkontrollen för reningsverket vid Mässkärs naturstation (Mä1) år 2015 togs i samband med samkontrollen (19.3. och 19.8.) och resultaten ingår i resultattabellerna för mars och augusti (bilagor 2.1 och 2.3). I mars varierade vattnets färgvärden mellan mgpt/l och kvävehalten var hög jämfört med föregående år (tot-n: µg/l) och låg således mellan halterna (P62: µg/l, P64: µg/l) vid de närmaste fasta punkterna (P62, P64). Syresituationen var god (95 98 %) och i vattnet förekom inga bakterier (<1 cfu/100 ml). I augusti var vattnet klart (ca. 0,7 FNU) och nästan färglöst (25 mg Pt/l). Näringshalterna låg på en nivå som är typisk för området (tot-n: µg/l, tot-p: 7 9 µg/l). Även den hygieniska situationen var bra och inga hygienindikatorbakterier förekom. 6.5 Pörkenäs lägergård Pörkenäs och Merilä lägergårdar har ett gemensamt avloppsreningsverk vid Pörkenäs lägergård och de har ett eget obligatoriskt kontrollprogram. Reningsanläggningen som installerades år 2012 är ett Oy KWH-Pipe Ab:s

37 35 70-minireningsverk och fungerar enligt satsreningsprincipen. Innan dess ( ) renades avloppsvattnet i ett UPO-Metoxy minireningsverk. Miljötillståndet (LSSAVI/229/04.08/2010) ålägger verksamhetsutövaren att utföra avloppsvattnens bruks- och utsläppskontroll på så vis, att den ena provtagningsomgången sker sommartid under den högsta brukstiden. Kontrollen utförs av Ahma Ympäristö Oy och resultaten från år 2015 har rapporterats separat (Nurttila 2016). År 2015 behandlas m 3 avloppsvatten i anläggningen. Enligt det nya kontrollprogrammet (Ahma Ympäristö Oy, ) skulle lägerområdets minireningsverk kontrolleras fyra gånger år 2015, för att utreda orsakerna till funktionsstörningarna som förekom åren 2013 och Kontrollen skulle utföras i maj, juni, juli och augusti men julis provtagning flyttades till början av augusti varför provtagningsgångerna var 12.5., 24.6., 3.8. och Den belastning som kom till reningsverket var betydligt större än föregående år, vilket främst torde bero på skillnaden i provtagningsintervallerna då lägerområdets besökarantal eller verksamhet inte varierat från föregående år. Belastningen av BOD, COD och fast substans var cirka fyra gånger större än föregående år. Den anmärkningsvärt höga BOD-halten (2 000 mg/l) som uppmättes i juni ökade den organiska belastning och orsaken till den höga halten är inte klar. Belastningen av totalfosfor ökade med 73 % och belastningen av totalkväve med 41 % från föregående år. Reningsverkets reningseffekt var dock år 2015 betydligt bättre än under åren Reningseffekten av totalfosfor var cirka 96 %, för totalkväve 66 %, ammoniumkväve 70 %, BOD och COD 99 % och för fast substans 98,3 %. Reningskraven uppnåddes med undantag för fosforns resthalt (1,2 mg/l, tillståndskrav 1,0 mg/l). I vattendragskontrollen kunde man inte se en inverkan från avloppsreningsverket. Vattnet hade en god kvalitet, syrehalten var i hög i hela vattenstapeln (8,7 10,0 mg/l), halten av totalfosfor (<3 µg/l) låg på den karga/lindrigt eutrofa nivån och halten av a-klorofyll låg på den karga nivån. Även värdena för grumlighet var låga och den hygieniska kvaliteten var god på alla provpunkter (Nurttila 2016). 7 Sammandrag av kontrollen för hamnområdets och farledens muddrings- och deponeringsarbete år Grunderna för kontrollen / beslut Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland har den (ESAVI/187/04.09/2010) beviljat Trafikverkets Västra Finlands farledsenhet och Jakobstads Hamn beslut enligt vattenlagen, gällande muddring av Jakobstads farled och hamnbassäng samt deponering av muddermassor. Beslutet överklagades men arbetet vid hamnbassängen kunde dock påbörjas hösten 2011 till den del som muddermassorna placerades i deponeringsbassängen på Alholmens hamnområde. Regionförvaltningens beslut (LSSAVI/117/04.09/2011) om deponeringen av muddermassorna ute till havs har uppdaterats Enligt bägge ovannämnda tillståndsvillkor (9/2010 och 6/2012) skall tillståndsinnehavaren övervaka muddrings- och deponeringsarbetets inverkan på havsområdet på ett sätt som godkänns av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, ansvarsområdet miljö och naturresurser samt inverkan på fiskbeståndet och fisket på ett sätt som godkänns av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Österbotten, fiskerigruppen. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten godkände kontrollplanen den (EPOELY/35/07.04/2010) och Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Österbotten den (POHELY/1822/5723/2011). Som tilläggsprogram är den fiskeriekonomiska kontrollen, till vilken man refererar i denna sammandragsrapport (kap ). 7.2 Muddrings- och deponeringsarbetet vid hamnområdet, farleden och cementkajen år 2015 En sammandragsrapport har framställts över vattenkvalitetskontrollen för muddringarna av Jakobstads farled, hamnbassäng och cementkajen åren (Mykrä 2015).

38 36 I figur 27 presenteras Jakobstads hamns och farledens muddringsområden samt deponeringsområdet ute till havs enligt det nya tillståndet. År 2015 utfördes muddringar vid alla muddringsområden förutom i hamnbassängen och därtill förverkligades muddringarna vid hamnens cementkaj. Muddringarna i farleden påbörjades i slutet av mars (19.3.) och de fortsatte till slutet av augusti (25.8.). Muddringsarbetena utfördes främst vid muddringsområdena RK6, RK4 och RK2, varifrån man avlägsnade med grävskopa (Optimus och Hector) sammanlagt m 3 muddermassor (Figur 28). Därtill utförde man i juni-juli muddringar vid områden RK5, RK1 och RK3, varifrån man avlägsnade sammanlagt m 3 muddermassa. Efter farledsmuddringen påbörjades muddringen av cementkajen i Jakobstads hamns södra ända. Muddringen utanför cementkajen pågick fram till mitten av september (17.9.). År 2015 avlägsnades m 3 muddermassa från cementkajens område (figur 28). Farleden muddrades veckorna ( ) enligt följande: område RK6 veckorna ( ), område RK5 vecka 26 ( ), område RK4 veckorna ( ), område RK3 vecka 30 (31.7.), område RK2 veckorna ( ) och område RK1 vecka 27 (4.7.). Muddermassorna deponerades år 2015 vid deponeringsområdet ute till havs (figur 27: Vesiläjitysalue). Figur 27. Jakobstads hamns och farledens muddrings- och deponeringsområden.

39 37 Figur 28. Veckovisa muddermassor från Jakobstads farled (RK6, RK5, RK4, RK3, RK2 ja RK1) och hamnens kajer (RK_S) (vänstra vertikal axel) och den totala mängden år 2015(högra vertikal axel) samt infallande av vattenkvalitetsundersökningar år Kontrollen av muddrings- och deponeringsarbetena år Vattendragskontrollen och resultaten för muddringarna i hamnfarleden och cementkajen Under muddringsarbetets gång vid farleden och cementkajen uppmättes vattenkvalitetsparametrarna ur det bottennära vattnet från m avstånd och ytvattenproven togs från m avstånd. Ytvattenproven (1 m) togs från muddringsområdet i den riktning grumlet spreds enligt följande: 250 m från mudderverket och därifrån med 250 meters mellanrum, ifall det förekom grumlighet (ända till meter). Prov från det bottennära vattenskiktet (-1 m) togs i den riktning grumligheten spreds från mudderverket på 50, 100 och 250 meters avstånd och därefter med 250 meters mellanrum i den riktning eller de riktningar grumligheten spreds (ända till meter). Vid havsdeponeringsområdet tog man prov på den södra och norra sidan om deponeringsområdet i mån av möjlighet. Den period då hamnens cementkaj muddrades förverkligades vattendragskontrollen en vecka efter att muddringsarbetet påbörjats (muddrats lite under hälften av totalmängden) samt en dag innan muddringarna avslutades. I figurerna presenteras kontrollresultaten från år 2015 från muddringsområdena (RK6, RK4, RK2) och cementkajen (RK_S) samt resultaten från åren Hamnbassängen (RK7) muddrades inte år Halterna representerar vattenskikten vid ytan (1 m) och vid bottnen (-1 m). Klorofyllhalterna mättes till skillnad från de andra ur 0 2 meters samlingsprov. Farledsmuddringen År 2015 utfördes största delen (60 %) av farledsmuddringen och de mesta massor från område RK6. Även områdena RK2 och RK4 muddrades huvudsakligen år Muddringen vid område RK1 har huvudsakligen utförts de två föregående åren och muddringen år 2015 var fåtalig. Vid muddringsområdena var variationen i vattenkvaliteten i det bottennära vattnet stor, på cirka meters avstånd, där observerades inverkan särskilt som förhöjda halter av grumlighet, fast substans och fosfor. Variationen i kvävehalterna var vanligen större i

40 38 ytvattnet än i det bottennära vattnet. Muddringarna var fåtaliga vid områdena RK3 och RK5 och därifrån finns inga resultat från muddringsperioden. Farledsavsnittet muddrades veckorna vid RK6, vecka 26 vid RK5, veckorna vid RK4, vecka 30 vid RK3, veckorna vid RK2 och vecka 27 vid RK1. Provtagningarna inföll på så vis, att muddringarna hade påbörjats vid RK6 i mars-juni (provtagningar ) förutom vid provtagningen den 9.4. då muddringsarbetena hade avbrutits redan föregående morgon på grund av hård vind. I slutet av juni (29.6.) utfördes muddringsarbeten förutom vid RK6 även vid RK4 och den även vid RK2. Inverkan från muddringarna vid muddringsområde RK6 observerades i mars (25.3.) som förhöjda kvävehalter ( µg/l) i ytvattnet (figur 33), och var en aning högre än i det övriga havsområdet. Även värdena för färg och grumlighet var förhöjda ( mg Pt/l, 3,2 4,1 FNU) (figur 30). I det bottennära vattnet var fosforhalterna förhöjda ända ut till 100 meter från mudderverket ( µg/l) (figur 32) och halterna av fast substans till ett avstånd på 250 meter ( mg/l) (figur 31). I slutet av april (21.4.) var inverkan likartad, förutom att kvävehalten låg på samma nivå som i resten av havsområdet (figur 33) och halterna av fosfor i det bottennära vattnet var ännu högre (max. 340 µg/l) (figur 32). I början av maj (4.5.) var inverkan av muddringen små och endast i det bottennära vattnet var halterna av fosfor och fast substans förhöjda 50 m och 500 m från muddringsområdet. Klorofyllhalterna varierade mellan 2,0 3,3 µg/l (figur 34). I slutet av maj (19.5.) var ytvattnets kvävehalt högt 1000 m från muddringsområdet (1 000 µg/l) (figur 33). Även färgvärdena var förhöjda i ytvattnet ( mg Pt/l). I det bottennära vattnet var inverkan från muddringen inte lika kraftiga som de var tidigare på våren, till exempel var fosforhalten endast lindrigt förhöjt (60 µg/) 50 m från muddringsområdet (figur 32). Värdena för grumlighet och fast substans var tydligt förhöjda 50 m från muddringsområdet och en aning förhöjda ännu på 500 m avstånd (figurer 30 och 31). I slutet av maj var klorofyllhalten en aning högre än i början av månaden (2,4 3,7 µg/l) (figur 34). I början av juni (3.6.) var inverkan från muddringen lindriga och kunde endast observeras i det bottennära vattnet på meters avstånd. Klorofyllhalten hade ökat från maj (max. 7,6 µg/l) (figur 34). I mitten av juni (17.6.) var inverkan från muddringarna å andra sidan kraftiga och halterna i det bottennära vattnet av fast substans, grumlighet och fosfor var betydligt förhöjda ända ut till 750 meters avstånd från muddringsområdet (figurer 30 32). Halten för fast substans var mg/l, för grumlighet FNU och för totalfosfor µg/l. Siktdjupet varierade mellan 0,7 1,4 m (figur 29). I slutet av juni utfördes muddringsarbetena förutom vid RK6 även vid muddringsområde RK4. Vattenproven togs från muddringsområde RK6 och muddringens inverkan var liten. Klorofyllvärdena var 3,3 3,9 µg/l (figur 34). I juli (13.7.) utfördes muddringsarbetena förutom vid RK6 även vid muddringsområde RK2. Inverkan var små och spred sig endast till ett avstånd på 100 m från muddringsområdet. Klorofyllvärdena var de lägsta för sommaren (<1 1,4 µg/l) (figur 34). I augusti utfördes muddringarna endast vid muddringsområde RK2. Vid provtagningsomgången i början av augusti (4.8.) kunde man inte observera en inverkan från muddringen. Under den andra provtagningsomgången i augusti (18.8.) sträckte sig muddringens lindriga inverkan till ett avstånd på 50 m från muddringsområde RK2 och kunde snarast observeras som lindrigt förhöjda halter av fast substans, grumlighet och fosfor (figurer 30 32). Vid muddringsområde RK2 kunde man till skillnad från vid de övriga muddringsområdena observera att siktdjupet förbättrades då avståndet till muddringsområdet ökade (figur 29). Cementkajen (RK_S) Muddringarna vid cementkajen RK_S utfördes veckorna Under den första observationsomgången (3.9.) togs provet 50 m från muddringsområdet, där vattenkvaliteten var som sämst i det bottennära vattnet. På 100 m avstånd var värdena betydligt bättre. I ytvattnet kunde man inte observera en särskild topp i halterna med undantag för kväve, vars totala halt var µg/l 250 m från muddringsområdet. Då avståndet fördubblades halverades halten men de höga kvävehalterna var troligen en följd av den övriga belastningen som kommer till området och inte en följd av muddringen. I det bottennära vattnet var fosforhalten mycket hög (220 µg/l) 50 m från muddringsområdet. På 100 m avstånd var halten ännu 97 µg/l. Under den andra observationsomgången (16.9.) var vattenkvalitetens variation små i ytvattnet. Den sämsta vattenkvaliteten fanns i det bottennära vattnet 100 m från muddringsområdet, men ökningen i halterna var betydligt mindre än under den första observationsrundan.

41 (RK7) (RK7) (RK7) (RK6) (RK7) (RK7) (RK7) (RK6/7) (RK7) (RK6) (RK4) (RK6) (RK1) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK7) (RK7) (RK7) (RK7) (RK1) (RK7) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK4) (RK2) (RK6) (RK2) (RK2) (RK_S) (RK_S) 39 Under muddringen vid cementkajen (RK_S) var siktdjupet i början av september (3.9.), alltså veckan efter att muddringsarbetet påbörjats, 0,9 m och strax efter att muddringen avslutats i mitten av september (16.9.) 1,3 m (figur 29). Värdena för grumlighet varierade vid muddringsområdet i det bottennära vattnet mellan 7,4 120 FNU och vid ytan mellan 5,7 13 FNU (figur 30). Det högsta värdet för grumlighet uppmättes i det bottennära vattenskiktet m från mudderverket. I ytvattnet var värdena för grumlighet då betydligt lägre, som högst 12 FNU 750 meter från mudderverket. Under de visuella observationerna av grumlighet som gjordes dagligen observerades att det var främst grumligt i närheten av mudderverkets verksamhetsområde, där det förekom en lindrig grumlighet nästan dagligen. Vid deponeringsområdet ute till havs observerades en lindrig grumlighet strax efter deponeringen under endast två dagar i muddringens slutskede ( ). Halten av fast substans varierade i muddringsområdets ytvatten mellan mg/l och i det bottennära vattnet mellan 8,4 11 mg/l. De högsta halterna av fast substans mättes i det bottennära vattnet meter från muddringsområdet (figur 31). Halten av totalfosfor varierade i ytvattnet mellan µg/l i närheten av muddringsområdet. I det bottennära vattnet varierade halterna mellan µg/l. Som högst var värdena i det bottennära vattnet meter från muddringsområdet (figur 32). Halten av totalkväve varierade i ytvattnet mellan µg/l i närheten av muddringsområdet och nära bottnen mellan µg/l (figur 33). Kvävehalterna var vanligen högre vid ytan än nära bottnen, särskilt under provtagningen i början av september. Klorfyllhalterna var under muddringen vid cementkajen som högst i början av september (7,8 10,9 µg/l) och var högst 500 m från muddringsområdet. I mitten av september varierade halterna mellan 2,8 3,3 µg/l (figur 34). Näkösyvyys, Ruoppausalue m 5 50 m 100 m 250 m 500 m 750 m 1000 m 1250 m 1500 m 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Figur 29. Siktdjupet vid muddringsområdena åren

42 (RK7) (RK7) (RK7) (RK6) (RK7) (RK7) (RK7) (RK6/7) (RK7) (RK6) (RK4) (RK6) (RK1) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK7) (RK7) (RK7) (RK7) (RK1) (RK7) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6_lisä) (RK6) (RK6) (RK6) (RK4) (RK2) (RK6) (RK2) (RK2) (RK_S) (RK_S) 40 Sameus, Ruoppausalue, pinta 1m FTU m 500 m 750 m 1000 m 1250 m 1500 m Figur 30. Grumlighet vid muddringsområdena i ytvattnet (1 m) och det bottennära vattnet (-1 m) åren

43 (RK7) (RK7) (RK7) (RK6) (RK7) (RK7) (RK7) (RK6/7) (RK7) (RK6) (RK4) (RK6) (RK1) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK7) (RK7) (RK7) (RK7) (RK1) (RK7) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6_lisä) (RK6) (RK6) (RK6) (RK4) (RK2) (RK6) (RK2) (RK2) (RK_S) (RK_S) (RK7) (RK7) (RK7) (RK6) (RK7) (RK7) (RK7) (RK6/7) (RK7) (RK6) (RK4) (RK6) (RK1) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK7) (RK7) (RK7) (RK7) (RK1) (RK7) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6_lisä) (RK6) (RK6) (RK6) (RK4) (RK2) (RK6) (RK2) (RK2) (RK_S) (RK_S) 41 Kiintoaine, Ruoppausalue, pinta 1m mg/l 250 m 500 m 750 m 1000 m 1250 m 1500 m Kiintoaine, Ruoppausalue, pohja -1m mg/l m 100 m 250 m 500 m 750 m 1000 m 1250 m 1500 m Figur 31. Halterna av fast substans vid muddringsområdena i ytvattnet (1 m) och det bottennära vattnet (-1 m) åren

44 (RK7) (RK7) (RK7) (RK6) (RK7) (RK7) (RK7) (RK6/7) (RK7) (RK6) (RK4) (RK6) (RK1) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK7) (RK7) (RK7) (RK7) (RK1) (RK7) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6_lisä) (RK6) (RK6) (RK6) (RK4) (RK2) (RK6) (RK2) (RK2) (RK_S) (RK_S) (RK7) (RK7) (RK7) (RK6) (RK7) (RK7) (RK7) (RK6/7) (RK7) (RK6) (RK4) (RK6) (RK1) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK7) (RK7) (RK7) (RK7) (RK1) (RK7) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK4) (RK2) (RK6) (RK2) (RK2) (RK_S) (RK_S) 42 Kokonaisfosfori, Ruoppausalue, pinta 1m µg/l m 500 m 750 m 1000 m 1250 m 1500 m Kokonaisfosfori, Ruoppausalue, pohja -1m µg/l m 100 m 250 m 500 m 750 m 1000 m 1250 m 1500 m Figur 32. Halterna av totalfosfor vid muddringsområdena i ytvattnet (1 m) och det bottennära vattnet (-1 m) åren

45 (RK7) (RK7) (RK7) (RK6) (RK7) (RK7) (RK7) (RK6/7) (RK7) (RK6) (RK4) (RK6) (RK1) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK7) (RK7) (RK7) (RK7) (RK1) (RK7) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6_lisä) (RK6) (RK6) (RK6) (RK4) (RK2) (RK6) (RK2) (RK2) (RK_S) (RK_S) (RK7) (RK7) (RK7) (RK6) (RK7) (RK7) (RK7) (RK6/7) (RK7) (RK6) (RK4) (RK6) (RK1) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK7) (RK7) (RK7) (RK7) (RK1) (RK7) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK6) (RK4) (RK2) (RK6) (RK2) (RK2) (RK_S) (RK_S) 43 Kokonaistyppi, Ruoppausalue, pinta 1m µg/l m 500 m 750 m 1000 m 1250 m 1500 m Kokonaistyppi, Ruoppausalue, pohja -1m µg/l m 100 m 250 m 500 m 750 m 1000 m 1250 m 1500 m Figur 33. Halterna av totalkväve vid muddringsområdena i ytvattnet (1 m) och det bottennära vattnet (-1 m) åren

46 44 Figur 34. Halterna av a-klorofyll (0 2 m) vid muddringsområdena åren Vattendragskontrollen och resultaten vid de fasta punkterna För uppföljningen av vattenkvaliteten togs förhandsproven från de fasta punkterna P52, P54, P62 och P64 (figurer 1 och 27) veckan innan muddringarna påbörjades, vecka 12 ( ). Under muddringstiden kontrollerades provpunkternas vattenkvalitet i enlighet med programmet varannan vecka, med början från vecka 13 (figur 28). Vid muddringsområdena kontrollerades vattenkvaliteten med början från vecka 21 (varannan vecka). Den sista provtagningen under muddringsarbetets gång utfördes vid muddringsområdena och de fasta punkterna en vecka innan arbetena avslutades, vecka 38 (16.9.). Proven för efterkontroll togs vid de fasta punkterna (P52, P53, P54, P62 och P64) vecka 41 (6.10.). Ur proven analyserades färg, grumlighet, fast substans, konduktivitet, totalfosfor, totalkväve samt a-klorofyll. Ute på fältet mättes även provernas temperatur och provpunktens siktdjup. Alla vattenkvalitetsresultat från muddringarna år 2015 presenteras i analysintygen (bilaga 3). Kontrollresultaten från de fasta punkterna presenteras i figurerna I vattenkvaliteten vid de fasta punkterna bör inverkan från avlopps- och kylvattnet som släpps ut till området även beaktas. Under muddringsarbetena avtappades det exceptionellt mycket vatten från Larsmosjön. Både Hästgrundets och Gertruds dammluckor var öppna hela våren. Även i juni-juli avtappades det mycket vatten och dammluckorna var stängda vid Hästgrundet under cirka 10 dagar i månaden och vid Gertruds högst en vecka. Från och med 20. augusti då muddringarna fortsatte avtappades inget vatten från Larsmosjön. I oktober var dammluckorna öppna ungefär två veckor innan provtagningen för efterkontroll men avtappningarna var småskaliga (0 26 m 3 /s). Förhandsproven år 2015 togs från de fasta punkterna På grund av dåligt isläge drog provtagningen ut över flera dagar, varför muddringen hann påbörjas vid muddringsområde RK6. Därför fick man endast förhandsprov från punkterna P52 och P54. Från punkterna P53, P62 och P64 togs proverna samma dag som muddringarna påbörjades. Siktdjupet varierade mellan 0,7 4,1 meter. Värdena för grumlighet (0,83 7,3 FNU, botten 0,58 23 FNU) och halten för fast substans (ytan: 1,8 9,7 mg/l, botten: 1,5 33 mg/l) var låga förutom i det bottennära vattnet vid punkt P53. Halten av totalfosfor varierade i ytvattnet mellan µg/l och i det bottennära vattnet mellan µg/l. Halten av totalkväve varierade i ytvattnet mellan µg/l och i bottennära vattnet mellan µg/l. De högsta halterna av näringsämnen mättes vid punkt

47 P54. Den eutrofierande inverkan avlopps- och kylvattnen har, var mindre vid punkt P64 på basen av de nämnda parametrarna. Under muddringsarbetets gång varierade siktdjupet vid de fasta punkterna mellan 0,7 5,2 m och var klart bäst vid de yttersta punkterna P62 och P64. Vid de yttersta punkterna förbättrades siktdjupet mot slutet av sommaren. Vid de övriga punkterna var variationen inte så stor (figur 35). Värdena för grumlighet varierade under muddringsarbetets gång mellan 0,34 8,3 FNU i ytvattnet och mellan 0,35 19 FNU i det bottennära vattnet. De lägsta värdena uppmättes generellt vid punkt P64 (figur 36). Inverkan från muddringarna kunde observeras tydligare vid punkt P53 i början av maj 4.5., då värdet för grumlighet i det bottennära vattnet och även halten av fast substans var betydligt högre än vid de övriga punkterna. Då utfördes muddringsarbeten vid muddringsområde RK6. Även vid punkterna P52 och P54 var värdena för grumlighet förhöjda fram till början av maj. I det bottennära vattnet vid de övriga punkterna förblev värdena för grumlighet betydligt lägre än 10 FNU, och inga tydliga skillnader mellan ytvattnet och det bottennära vattnet kunde observeras. Under muddringsarbetenas gång varierade halten av fast substans mellan 1,6 25 mg/l i ytvattnet och i det bottennära vattnet mellan 1,4 63 mg/l (figur 37). I halterna i det bottennära vattnet kunde man tydligt observera en inverkan från muddringsarbetet vid punkt P53 under april-juni. En topp i halterna för fast substans liksom även för grumlighet kunde observeras i början av maj vid den ifrågavarande punkten i det bottennära vattnet. Även vid punkterna P52 och P54 ökade halterna av fast substans fram till början av maj, varefter de började sjunka tills de återigen ökade i september då hamnkajen muddrades. Halten av totalfosfor varierade under muddringsarbetet mellan 4 61 µg/l i ytvattnet och i det bottennära vattnet mellan 4 73 µg/l. Inverkan från muddringarna kunde särskilt observeras i näringshalterna vid punkt P54. Även vid punkt P52 var fosforhalterna i det bottennära vattnet förhöjda från mars till mitten av september och vid punkt P53 från mars fram till slutet av juni. I det bottennära vattnet vid punkt P61 var fosforhalterna en aning förhöjda förutom i provet som togs (figur 38). Motsvarande variation för totalkväve var µg/l och µg/l. Halterna av totalkväve var under vårvintern mycket höga i ytvattnet på alla fasta punkter inom muddringskontrollen förutom vid den yttersta punkten P64, men orsaken var förmodligen de rikliga avtappningarna från Larsmosjön och inte muddringen. De högsta näringshalterna uppmättes vid punkt P54 och de lägsta vid punkt P64 (figur 39). Klorofyllhalterna förblev måttliga år 2015 och varierade under muddringen mellan 1,5 13,2 µg/l (figur 40). Näkösyvyys m 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 P52 P53 P54 P62 P64 Pvm Figur 35. Siktdjupet vid de fasta punkterna P52, P53, P54, P62 och P64 åren

48 46 Figur 36. Grumlighet i ytvattnet (1 m) och det bottennära vattnet (-1 m) vid de fasta punkterna P52, P53, P54, P62 och P64 åren

49 47 Figur 37. Halterna av fastsubstans i ytvattnet (1 m) och det bottennära vattnet (-1 m) vid de fasta punkterna P52, P53, P54, P62 och P64 åren

50 48 Figur 38. Halterna av totalfosfor i ytvattnet (1 m) och det bottennära vattnet (-1 m) vid de fasta punkterna P52, P53, P54, P62 och P64 åren

51 49 Figur 39. Halterna av totalkväve i ytvattnet (1 m) och det bottennära vattnet (-1 m) vid de fasta punkterna P52, P53, P54, P62 och P64 åren

52 50 Figur 40. Halterna av a-klorofyll i ytvattnet (1 m) och det bottennära skiktet (-1 m) vid de fasta punkterna P52, P53, P54, P62 och P64 åren Proven för efterkontroll togs Siktdjupet uppmättes då till 0,8 3,5 m beroende på provpunkt, alltså var på samma nivå som innan muddringen. Värdena för grumlighet (ytan: 0,8 5,3 FNU; botten: 0,9 5,0 FNU) och halterna för fast substans (ytan: 3,3 8,3 mg/l; botten 4,9 9,2 mg/l) var en aning lägre än nivån under förhandsprovtagningen. Halten av totalfosfor låg på samma nivå som under förhandsprovtagningen och varierade i proven för efterkontroll mellan 6 47 µg/l i ytvattnet och i det bottennära vattnet mellan µg/l. Kvävehalterna var betydligt lägre än under vårens förhandsprov, då inverkan från avtappningarna var betydligt mindre på hösten. Kvävehalten i ytvattnet varierade mellan µg/l och i det bottennära vattnet mellan µg/l. Klorofyllhalterna var 3,1 9,3 µg/l. Ytvattnets värden för grumlighet samt halter för fast substans och fosfor var högre än under förhandsprovtagningen vid punkterna P62 och P64, vid punkt P61 även värdet för grumlighet. Muddringar utfördes vid muddringsområde RK5 i närheten av punkt P62 och vid muddringsområde RK2 i närheten av punkt P64 i juni-augusti, vilket kan förklara de aningen förhöjda värdena i det bottennära vattnet. Punkt P64 fungerade som jämförelsepunkt för vattenkvaliteten, dit muddringens inverkan inte sträckte sig. Även om muddringsområdena RK1 och RK2 ligger ganska nära punkt P64, varför man inte kan använda denna provpunkt som jämförelsepunkt vid arbeten på RK1 och RK2, kunde man trots inte observera en förändring i vattenkvaliteten vid punkt P64 (13.7., 4.8. och 18.8.) som skulle ha berott på muddringsarbetena Kontrollen och resultaten vid deponeringsområdet ute till havs Från deponeringsområdet ute till havs togs vattenprov sammanlagt nio gånger ( ) under muddringarna år I början av juni (3.6.) och under den andra provtagningsomgången i september (16.9.) kunde man inte nå ut till provpunkterna vid deponeringsområdet på grund av svår sjögång. Proven för efterkontroll togs I ytvattnet kunde man inte observera en inverkan från deponeringen i värdena för grumlighet. I det bottennära vattnet kunde man å sin sida observera grumlighet i slutet av april (21.4.) både norr om och söder om deponeringsområdet (figur 41). Halterna av fast substans var tydligt förhöjda under provtagningarna i april-juni (max. 450 mg/l) (figur 42). Siktdjupet uppmättes endast i augusti-september, då det varierade mellan 4,8 6,7 meter. I proven för efterkontroll i oktober kunde man inte längre observera en inverkan från muddringen.

53 51 Grumligheten i ytvattnet på deponeringsområdet granskades även visuellt. Generellt förekom det tillfällig grumlighet i samband med avlastningen av massor och vattnet klarnade inom 15 minuter. Halten av totalfosfor i ytvattnet förblev generellt på en normal nivå (<3 17 i ytvattnet) i närheten av deponeringsområdet. I det bottennära vattnet uppmättes dock förhöjda halter på meters avstånd från området samtidigt som man uppmätte förhöjda värden av grumlighet och fast substans (figur 43). Den högsta fosforhalten uppmättes söder om området den 21.4., då man uppmätte en halt på t.o.m. 450 µg/l 250 meter från muddringsområdet. Samtidigt på den norra sidan om deponeringsområdet på 100 meters avstånd var fosforhalten 250 µg/l och ännu 98 µg/l 250 meter från deponeringsområdet. I halten för totalkväve kunde man inte observera samma stora variation som i fosforhalten och halterna förblev ganska måttliga. På den norra sidan om deponeringsområdet varierade kvävehalterna i ytvattnet mellan µg/l och i det bottennära vattnet mellan µg/l, varav 640 µg/l var ett enskilt avvikande högt värde i början av september (3.9.) 750 meter från deponeringsområdet. För övrigt var kvävehalterna i det bottennära vattnet som högst 310 µg/l. Söder om deponeringsområdet var variationen i ytvattnet µg/l och i det bottennära vattnet µg/l (figur 44). Figur 41. Värdena för grumlighet på deponeringsområdets norra (Meriläjitys-P) och södra (Meriläjitys-E) sida i ytvattnet (1 m) och det bottennära vattnet (-1 m) åren

54 52 Figur 42. Halterna av fast substans på deponeringsområdets norra (Meriläjitys-P) och södra (Meriläjitys-E) sida i ytvattnet (1 m) och det bottennära vattnet (-1 m) åren Figur 43. Halterna av totalfosfor på deponeringsområdets norra (Meriläjitys-P) och södra (Meriläjitys-E) sida i ytvattnet (1 m) och det bottennära vattnet (-1 m) åren

55 53 Figur 44. Halterna av totalkväve på deponeringsområdets norra (Meriläjitys-P) och södra (Meriläjitys-E) sida i ytvattnet (1 m) och det bottennära vattnet (-1 m) åren Fiskeriekonomiska kontrollen och resultat (Keränen 2016b) Den fiskeriekonomiska kontrollen för muddringen utförs liksom tidigare år enligt kontrollprogrammet och fortsätter tre år efter att muddringsarbetena har avslutats. Den fiskeriekonomiska kontrollen för Jakobstads muddringar påbörjades år Havsområdet indelas i tre olika områdestyper: närkusten, skärgårdszonen samt det egentliga havsområdet. I den fiskeriekonomiska kontrollen år 2015 ingick sikyngelnotdragningar, provfiske med nät och fångst av strömmingsyngel. Provfisket med nät utfördes i augusti-september 2015, då muddringarna pågick i hamnbassängen och farleden. Den fiskeriekonomiska kontrollen för muddringen av Jakobstads hamn och farled år 2015 utfördes genom provfiske med nät för att utreda områdets fiskfauna och eventuella förändringar som skett i fiskfaunan. Det fanns fem provfiskeområden, varav Gräggören och Risöhällen låg närmast muddringsområdena. Längre ifrån, i den inre skärgården fanns Hälsingöfjärden och i den yttre skärgården Aligrundet. Därtill fiskade man i närheten av deponeringsområdet, på den östra sidan. Vid alla områden var fångstinsatsen 10 nätfiskedygn. Muddringarna i Jakobstads hamn påbörjades i slutet av sommaren 2011, varför resultaten från provfisket i samband med samkontrollen av Jakobstads havsområde 2011 kan anses representera resultaten för förhandskontroll och provfisket åren som recipientkontroll. Våren 2015 påbörjades muddringsarbetena vid muddringsområde RK6 redan i mars innan sikynglen kläckts. Yngelnotdragningsområdena Rödhällan och Ledstengrundet ligger i närheten av muddringsområde RK6. Vid Rödhällan har man inte observerat en inverkan från muddringarna på sikens reproduktion. Nollresultatet vid Ledstengrundet kan å sin sida indikera en inverkan från muddringarna, då flödena från muddringarna kan ha varit mot det hållet, då fast substans kan ha försämrat rommens överlevnad. Tidigare år har sikyngel förekommit vid Ledstengrundet. Fångstområdet för strömmingsyngel ligger cirka 1,8 km öster om deponeringsområdet. Deponeringen av muddermassor pågick år 2015 under alla fångsttillfällen, men vid fångstområdena var vattnen mycket klara. Ingen fisk fångades dock, liksom heller inte under tidigare år.

56 54 Enligt den fiskeriekonomiska kontrollen under muddringarnas gång hade de största förändringarna skett i fiskfaunan vid Gräggören, som ligger i närheten av hamnens muddringsområde. I september utförde man provfiske vid Gräggören i närheten av hamnen och då var vattnet mycket grumligt i hamnbassängen under tiden man muddrade vid cementkajen och till en viss del även grumligt vid Gräggörens provfiskeområde. Den fasta substans som fastnat i näten lossnade lätt då man lyfte näten, så någon särskild rening av näten behövdes inte. Under övriga fångsttillfällen och på övriga platser hade muddringarna inte förorsakat någon nedsmutsning av provfiskenäten. Massan för totalfångsten i Gräggörens provnät hade ökat med det dubbla och för individantalet med över fyra gånger, vilken beror särskilt på den explosionsartade ökningen i mörtfångsten åren 2014 och 2015 men även abborrfångsten hade ökat betydligt. Den ökning i mört- och abborrstammen som observerats kan ha en stark koppling till muddringarna, då muddring av bottnen frigör näringsämnen ut i vattnet och ökar på så vis basproduktionen, samtidigt blir hela näringskedjan mera effektiv, då näringstillgången ökar speciellt i yngelstadierna. Även bottenfaunan lösgörs som föda åt särskilt abborren. Risöhällen ligger nära hamnens muddringsområde, men Larsmosjöns vatten och avlopps- och kylvattnen från industrin påverkar förmodligen fiskafaunan mera än vad muddringarna gör. Vid Risöhällen fanns det till antalet mera av små braxar och gösar år 2015 än år 2010 innan muddringarna påbörjades. Åren 2014 och 2015 hade mörtfiskarnas andel ökat vid Risöhällen. Hälsingöfjärden ligger långt ifrån muddringsområdet, så förhållandet i fiskstammen där har ingen koppling till muddringarna. Muddringens inverkan når heller inte till Aligrundet och den övriga belastningen är också liten. Fångsten vid provfiskeområdet intill deponeringsområdet ute havs var år 2015 rikligare än tidigare år, men deponeringarna har uppenbarligen ingen andel i fångstmängden. Deponeringsområdet ligger ute på det öppna havet, där fisktätheten är lågt vilket är vanligt i karga vatten. Den rikliga förekomsten av gärs och öppna vattens stimfiskar (nors, strömming) år 2015 höjde även där individfångsten till en nivå som är vanligt för skärgårdsvatten. Deponeringsområdets fiskfauna avvek markant från de övriga provfiskeområdena, på så vis att på området fiskades även s.k. marina arter såsom hornsimpa, strömming och nors. Mörtfiskar som är typiska inom kusten saknades från deponeringsområdets fiskfauna. Nors var den mest förekommande arten ute på det öppna havet, men man fick även rikligt med gärs. Ökningen av bottennära fosforhalter kan ha påverkat ökningen i fiskstammarna. 8 Sammandrag I denna rapport presenteras resultaten av samkontrollen för havsområdet utanför Jakobstad år 2015, vilket var det åttonde året på kontrollperioden Parter i samkontrollen är UPM Kymmene Abp, BillerudKorsnäs Finland Oy, OSTP Finland Oy, Jakobstads Vatten, Jakobstads Hamn Oy och Alholmens Kraft Ab:s biokraftverk (AK1 och AK2). På uppdrag av Trafikverket och Jakobstads Hamn utfördes en kontroll av muddringsarbetet för hamnen och Jakobstads farled sommaren och hösten 2015, vars resultat presenteras i detta sammandrag. Vattnets kvalitet i havsområdet utanför Jakobstad påverkas, förutom av avloppsvattenbelastningen från industrin och bosättningen, även av kylvatten samt av det humushaltiga och ibland sura vatten som avtappas från Larsmo-Öjasjön. Under år 2015 fungerade stadens avloppsreningsverk i regel enligt tillståndsvillkoren med undantag för det sista kvartalet. UPM Kymmene Abp, OSTP och Alholmens Kraft uppföljde tillståndsvillkoren för alla parametrar år Av den avloppsvattenmängd som leddes ut till havet härstammade 93 % från UPM Kymmene liksom även % av den organiska belastningen (BOD och COD), det resterande härstammade från stadens reningsverk. UPM Kymmenes andel i avloppsvattnets näringsbelastning år 2015 var 92 % av fosforn och 42 % av kvävet. 8 % av fosforbelastningen och 52 % av kvävebelastningen härstammade från stadens reningsverk. De resterande 6 % av kvävebelastningen härstammade från OST Finland Oy Ab. Avloppsbelastningen låg på samma nivå som föregående år gällande den organiska belastningen (BOD och COD) och belastningen av totalfosfor och totalkväve var en aning lägre än föregående år. Avtappningarna via dammluckorna och fisklederna från Larsmosjön ut i havsområdet var betydligt större än genomsnittet. Sjövattnets andel i näringsbelastningen var ungefär 7 gånger större jämfört med näringsämnesbelastningen från av-

57 55 loppsvattnet. År 2015 var belastningen från Larsmosjön gällande fosfor och kväve cirka dubbelt så stor som föregående år. På vintern, då vattenutbytet är som sämst, flyter avlopps- och sjövattnet som ett tunt skikt under isen och på så vis bildas det under isen en tydlig skiktning beträffande så gott som alla kvalitetsvariabler. Karakteristiskt för vattenkvaliteten vintertid är den stora variationen mellan olika områden men även mellan olika år. Eftersom isen smälte tidigt vintern 2015 späddes avlopps- och sjövattnets inverkan ut liksom föregående år. Inverkan från avlopps- och sjövattnen syntes tydligast i ytvattnet i skärgården innanför Ådön-Hälsingön som förhöjda värden av färg och näringsämnen. Vid referenspunkterna P64 och P65 kunde man inte längre observera en inverkan på vattenkvaliteten. Under vintern var Larsmosjöns vatten inte särskilt surt, varför surhetsinverkan på havsområdet förblev låg. Under perioden med öppet vatten är utspädningsförhållandena bättre och sjö- och avloppsvattnet blandas i hela vattenmassan. Halterna i ytvattnet är lägre än på vintern och någon skiktning förekommer nästan inte alls. Våren 2015 observerades avlopps- och sjövattnets inverkan tydligast utanför Hästgrundet ända norr om Alholmen liksom även utanför Lillgrundet som brunt och grumligare ytvatten än det resterande havsvattnet. En lindrig inverkan kunde även observeras öster om Hälsingön. På sommaren syntes avlopps- och sjövattnets inverkan vid närkusten som förhöjda färgvärden och näringsämneshalter. Även muddringens inverkan kunde observeras. På basen av klorofyllvärdena delades havsområdet utanför Jakobstad in i tre eutrofieringsklasser. Hela den inre skärgården, Kackursfjärden, Hälsingöns inre område och Ådöns närmiljö klassades år 2015 som lindrigt eutrofa. Den yttre skärgården norr om Ådön ända ut till söder om Ören klassades som påväg att eutrofieras. De yttersta punkterna klassades som karga. På basen av perifytonundersökningen förekom en 20-faldig algtillväxt utanför utsläppspunkten för Alholmens Krafts kylvatten och även utanför UPM:s utsläppskanal var algproduktionen stor. Inom influensområdet för stadens reningsverk var algtillväxten inte lika riklig som vid hamn- och industriområdena, men skillnaden till jämförelseområdena var ändå markant. Målsättningen inom vattenvården är att uppnå eller bibehålla en god ytvattenstatus i Finland. På basen av vattenkvalitetsparametrarna för samkontrollen utanför Jakobstad (åren ) har man gjort den ekologiska klassificeringen för enskilda provpunkter enligt de uppdaterade kriterierna. På basen av vattenkvalitetsparametrarna år 2015 placerades vattnets kvalitet vid provpunkterna i Bottenvikens inre kustområde i klasserna försvarlig dålig. Provpunkterna i Bottenvikens yttre skärgård hörde till klasserna utmärkt nöjaktig. År 2015 låg provpunkternas vattenkvalitetsklasser ungefär på samma nivå som genomsnittet för åren Helhetsbedömningen för kustvattnens ekologiska status som färdigställdes år 2013 som stöd för vattenvårdsplanen, klassade vattenområdena havsområdet utanför Jakobstad och Kallan i den ekologiska klassen nöjaktig. Enligt uppgifterna från fiskeområdet var de vanligaste fångade fiskarterna i havsområdet utanför Jakobstad år 2015 braxen, strömming och sik. En yrkesfiskare i Larsmo som satsar på strömmingsfiske startade sin verksamhet år 2014, vilket kan observeras som en anmärkningsvärd ökning i strömmingsfångsten även år Den totala fångsten år 2015 var dryga kg, av vilken vårdfiskets andel utgjorde nästan 60 %. Förutom i Larsmo utfördes även vårdfiske i Eugmo. Andelen av de arter som fiskades inom vårdfisket (braxen, mört, id och nors) av den totala fångsten minskade en aning på grund av tillväxten i strömmingsfångsten. Fångsten av sik, lax och lake ökade från föregående år. Fångsten av abborre, gädda och öring minskade en aning. Nät var det mest använda fångstredskapet. År 2015 utfördes den omfattande bottenfaunaundersökningen. Att jämföra med resultaten från tidigare år är delvis svårt, då ett flertal av provpunkterna ingick senaste gång i bottenfaunaundersökningen år 2010 och då beaktade man inte musselkräftor i resultaten. Jämfört med år 2010 kunde man nu observera en tydlig ökning i individantalet av fåborstmaskar på flera provpunkter, liksom även Chironomus-larverna hade ställvis ökat. Dessa förändringar indikerar på en eutrofiering, men den rikligare förekomsten av musselkräftor påvisar att ytsedimenten inte är syrefri. Det lerskikt som fanns vid provpunkt P54 som en följd av hamnmuddringen år 2012 hade redan sjunkit en aning djupare från ytskiktet och bottenfaunan år 2015 var likartad med den år 2014, då bottefaunan hade börjat återhämta sig från muddringen. Mängden vitmärla har minskat och orsaken är okänd. På referensområdena fanns inga stora förändringar i bottenfaunan. Enligt den ekologiska klassificeringen ut-

58 56 förd på basen av BBI-indexet låg bottenfaunan på hela området i klassen nöjaktig utmärkt alltså i en bättre klass än bedömningen gjord på basen av vattenkvalitetsparametrarna. Vattnet vid badstränderna uppfyllde de ikraftvarande kvalitetskraven sommaren I samband med den nationella alguppföljningen observerades sommaren 2015 inga blågröna alger vid Ådö fiskehamn. Muddringarna vid Jakobstads djupfarled och hamn avslutades år 2015 liksom även muddringen vid cementkajen som utfördes under hösten. I mars-oktober muddrades sammanlagt m 3 massor som kunde deponeras te i havet och alla massor placerades på deponeringsområdet ute till havs på över 30 djup utanför Kallan. Muddringens inverkan på vattendraget kontrollerades i samband med samkontrollen för havsområdet. Inverkan från muddringarna och deponeringen kunde observeras liksom tidigare år särskilt i det bottennära vattenskiktet, där värdena för grumlighet samt halter av fast substans och fosfor var klart förhöjda. Kvävehalterna i ytvattnet varierade mera. Inverkan från muddringen kunde observeras varierande vid de fasta provpunkterna P52, P53 och P54. Inverkan sträckte sig dock inte ut till jämförelsepunkt P64. På resultaten från de fasta punkterna inverkar förutom muddringen även de avlopps- och sjövatten som leds till område. Vid deponeringsområdet syntes muddringens inverkan som förhöjda värden för grumlighet och fosforhalter i det bottennära vattenskiktet. Inverkan från muddringsarbetet kunde inte observeras vid provtagningen för efterkontroll i oktober. Muddrings- och deponeringsarbetets inverkan på fiskfaunan observerades endast vid Gräggörens provfiskeområde, en ökning i mört- och abborrstammen kan ha en koppling till muddringen i samband med att näringsämnen frigörs vid muddringen. Våren 2015 påbörjades muddringarna i mars innan sikynglen hade kläckts. Vid Rödhällan kunde man inte observera muddringens inverkan på sikens förökning. Nollresultatet som erhölls vid Ledstengrundet i närheten kan dock indikera på en inverkan från muddringarna, då den fasta substansen som färdats till området kan ha försämrat rommens överlevnad. Tidigare år har sikyngel förekommit i området.

59 Källförteckning 57 Aaltonen E - K 2008: Pietarsaaren edustan merialueen vesistö- ja kalataloustarkkailuohjelma Moniste 9 s. Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry. Pietarsaari. Aaltonen E - K, Kalliolinna M & Salonen H 1998: Pietarsaaren merialueen tila Osat I IV. Pohjanmaan Tutkimuspalvelu Oy ja Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry. Kaustinen Aaltonen E-K & Kalliolinna M 2006: Luodon-Öjanjärven säännöstely: hakemus ympäristölupavirastolle / Yhteenveto velvoitetarkkailusta. Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry. Pietarsaari Aaltonen E-K & Kalliolinna M 2011: Pietarsaaren merialueen tila jakson velvoitetarkkailutulosten perusteella. Moniste 24 s. Pietarsaari Aaltonen, E-K ja Vertanen, P. 1986: Pietarsaaren edustan velvoitetarkkailun vuosiyhteenveto Vaasan läänin vesiensuojeluyhdistys ry ja Pohjanmaan Tutkimuspalvelu Oy. 36 s + liitteet. Alholmens Kraft 2016: Ympäristöraportti Viitattu Aroviita J, Hellsten S, Jyväsjärvi J, Järvenpää L, Järvinen M, Karjalainen S M, Kauppila P, Keto A, Kuoppala M, Manni K, Mannio J, Mitikka S, Olin M, Perus J, Pilke A, Rask M, Riihimäki J, Ruuskanen A, Siimes K, Sutela T, Vehanen T & Vuori K- M 2012: Ohje pintavesien ekologisen ja kemiallisen tilan luokitteluun vuosille päivitetyt arviointiperusteet ja niiden soveltaminen. Suomen ympäristökeskus, Ympäristöhallinnon ohjeita 7/ s. Autio, M.-L : BillerudKorsnäs Finland Oy: tuotantotiedot Sähköposti Ilmatieteen laitos/ Jääpalvelu 2016: Jääpäivien lukumäärä talvella 2014/2015. (Sähköposti ) Ilmatieteen laitos/ Ilmastopalvelu 2016: Kuukausittainen sadanta Korplaxissa ja Kruunupyyssä ja kuukausittainen lämpötila Kruunupyyssä ja Kallanissa vuonna (Sähköposti ) Ilmatieteen laitos/ Meripalvelut 2016: Meriveden korkeus Pietarsaaren mareografilla (Sähköposti ) Jokinen O 2016: UPM Pietarsaaren tehtaan sellun kokonaistuotantomäärä ja valkaistun sellun määrä vuonna Suullinen tiedonanto Keränen J 2016a: Oy Alholmens Kraft Ab, Pietarsaaren lämpövoimalan vesistötarkkailut Pietarsaaren merialueella vuonna Pöyry Finland Oy. Moniste 17 s + liitteet. Keränen J 2016b: Pietarsaaren yhteistarkkailu. Pietarsaaren merialueen kalataloudellinen yhteistarkkailu Pöyry Finland Oy. 31 s + liitteet. Korpinen P, Kiirikki M, Lauri H & Inkala A 2004: Bothnian Bay 3-D-water quality and ecosystem model: Technical Report. Manuscript 57 s. Kujala N 2011: Liikennevirasto, Länsi-Suomen väyläyksikkö ja Liikelaitos Pietarsaaren Satama. Vesistö- ja kalatarkkailuohjelma. Kujala N 2012: Pietarsaaren satama, vuosiyhteenveto Kujala N 2014: Pietarsaaren Sataman hule- ja sadevesijärjestelmien täsmennys (s-posti ) Martin P 2016: Walki Oy:n kokonaistuotantomäärä vuonna Suullinen tiedonanto Mykrä Pietarsaaren satama-altaan ja väylän sekä sementtilaiturin alueen ruoppaukset vuosina Yhteenveto vedenlaadun tarkkailusta Sammandrag på svenska. Moniste 28 s. + liitteet. Pietarsaari Nurttila R 2016: Pietarsaaren seudun seurakuntayhtymä. Pörkenäsin leirikeskuksen jätevedenpuhdistamon velvoitetarkkailu. Vuosiyhteenveto Ahma ympäristö Oy. Nyman C 2016: Pietarsaaren merialueen pohjaeläinseuranta Moniste 18 s + liitteet. Pynttäri P 2010 (s-posti).: Outokumpu Stainless Tubular Products Oy, kuormitustiedot Seinä A & Peltola J 1991: Jäätalven kesto ja kiintojään paksuustilastoja Suoman merialueella Finnish Marine Research. N:o s. Helsinki UPM Kymmene Oyj 2015a: Luodon-Öjanjärven pinnankorkeudet ja juoksutukset UPM Kymmene Oyj 2015b: Kuormitusraportit 2015.

60 58 Westberg V & Lax H-J (toim.) 2015: Rannikkovesien ja pienten vesistöjen vesienhoidon toimenpideohjelma. Vesienhoidon toimenpideohjelma vuoteen Kuulemisversio (luonnos). Etelä-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus. Wistbacka B 2016: : Kalataloustarkkailun vuosittainen tiedonkeruu. Virtanen J 2016: Pietarsaaren Vesi, Alhedan jätevedenpuhdistamon yhteenvetoraportti Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry. Pietarsaari Virtanen J & Aaltonen E-K 2016: Kokkolan biokaasulaitoksen ja jätevedenpuhdistamon yhteenvetoraportti Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry. Pietarsaari Vuori K-M, Mitikka S & Vuoristo H 2009: Pintavesien ekologisen tilan luokittelu. Ympäristöhallinnon ohjeita 3/ Suomen ympäristökeskus. Helsinki 2009.

61 Bilagor (1 14) 1 Havsvattenstånd i Jakobstads hamn och vattenstånd i Larsmosjön år Analysresultat (omfattande provtagningar) 3 Analysresultat (intensivprovtagningar och muddringskontroll) 4 Perifytonresultat 5 a-klorofyllresultaten från havsområdet utanför Jakobstad år NTM-centralens i Södra Österbotten analysresultat år 2015 från punkt P64 7 Uppgifter från fiskelagen år 2015 (Norra svenska fiskeområdet) 8 Övervakningsresultat från badstränderna Algobservationer vid Ådö fiskehamn Sammanfattning av bottenfaunaresultat år 2015 (Curt Nyman) 11 OSTP Finland Oy Ab:s resultat NabLabs Oy: Analysmetoder 2015 / Jakobstads havsområde 13 Ekologiska klassificeringklasser beräknade enligt uppdaterade kriterier på basen av vattenkvalitetsparametrarna åren

62 I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Liite/ Bilaga 1 cm 120 Merenpinnan korkeus/ Havsvattenståndet I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII Kuukausi 1 a. Meriveden pinnankorkeuden vaihtelu Pietarsaaren satamassa/ Variationer i havsvattenståndet I jakobstad hamn. (Ilmatieteenlaitos meripalvelut/ Meteorologiska institutet 2016) Pinnankorkeus ja juoksutukset 2015 Vattenstånd och avtappningar 2015 N 60 cm 60 tavoitetaso Kalatiet/Fiskled Gertrtruds Hästgrundet Meri Järvi Q m 3 /s Päivä/ Dag 1 b. Luodonjärven pinnankorkeus ja juoksutukset mereen/ Vattenståndet i Larsmo-Öjasjön och avtappningar till havet. (UPM-Kymmene Oyj: Pietarsaari/ Jakobstad)

63 Liite/ Bilaga 2.1 TUTKIMUSTODISTUS 2015E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 2015 Tarkkailukierros: maaliskuu Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus Näytteenottaja Lisätiedot P51, Vanha Hamina P KiKa P52, Alholmsfjärden P KiKa P53, Gråggören P KiKa P54, Risöhäll=Sandgrund P KiKa P55, Svinören P KiKa P61, Rajstall P KiKa P62, Ådön-Gräsgrundet P KiKa P64, Nygrundet-Mässkär P KiKa P65, Ören-Ripgrund P KiKa P66, Hälsingöfjärden P KiKa P67, Lillgrundet P KiKa P71, Truthällän P KiKa P73, Fäboda P KiKa P75, Kallan P KiKa P78, Orrskärsfjärden P KiKa P79, Kackursfjärden P KiKa L5 Luodonjärvi (Gertruds) L KiKa L6A Luodonjärvi (LammassaarensalmL6A KiKa Hästgrundetin molemmat patoluukut kiinni, Gertrudin toinen patoluukku auki. Meriveden korkeus -10 cm. Ruoppaaja töissä väylällä, koordinaatti Hästgrundetin molemmat patoluukut auki, Gertrudin toinen Hästgrundetin molemmat patoluukut kiinni, Gertrudin toinen Hästgrundetin patoluukku molemmat auki. Meriveden patoluukut korkeus kiinni, Gertrudin -8,0 cm. toinen patoluukku auki. Meriveden korkeus -8,0 cm. Mä1, Mässkär N Mä KiKa Meriveden korkeus -9,5 cm Kohteelle ei päästy kovan merenkäynnin ja jäätilanteen vuoksi. Hästgrundetin molemmat patoluukut kiinni, Gertrudin toinen Hästgrundetin patoluukku molemmat auki. Meriveden patoluukut korkeus auki, Gertrudin -10 cm. toinen patoluukku Hästgrundetin auki. molemmat patoluukut auki, Gertrudin toinen patoluukku auki. Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa.* = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Jakelu: UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan T&E-keskus, kalatalousyksikkö Tiina Ylipahkala Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Asiakaspalvelukemisti Länsi-Suomen Ympäristökeskus Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad Pietarsaaren Vesi Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry Outokumpu Stainless Tubular Steel Oy Norra svenska fiskeområde Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Pietarsaaren Satama Meriveden korkeus klo cm klo cm klo cm klo cm klo cm Patoluukut Hästgrundetin molemmat patoluukut auki, Gertrudin toinen patoluukku auki Hästgrundetin molemmat patoluukut kiinni, Gertrudin toinen patoluukku auki Hästgrundetin molemmat patoluukut kiinni, Gertrudin toinen patoluukku auki Hästgrundetin molemmat patoluukut auki, Gertrudin toinen patoluukku auki Huomiot näytteenotosta Suuri osa näytteistä on otettu avovedestä, koska jäätä oli vain osalla näytteenottoaluetta. Näytteenotto tehtiin 3 päivän aikana ongelmallisten jääolosuhteiden takia. Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, Espoo VAT no. FI Sivu 1/1

64 Liite/ Bilaga 2.1 Pietarsaaren merialue 2015 maaliskuu Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E Lämpötila Enterokokit (36 C 2 vrk) Fosfaattifosfori Kenttämittaus ISO :2000 Happi, liuk. Hapen kyllästysaste A 8 (perustuu kum. SFS 3040:1990) A 8 (perustuu kum. SFS 3040:1990) ph, 25 C Sähkönjohtavuus, 25 C ISO 10523:2012, # SFS 3021: :1994 Väriluku Saliniteetti Kiintoaine (1,6 µm) Laskettu sähkönjoht avuudesta 872:2005 ISO 7027:2000 K-088 ISO :98 (modif.) K- 077, # A 40 E K- 078 ISO 13395:1996 (modif.) A 40 B Sameus Kokonaistyppi Kokonaistyppi Ammoniumtyppi Nitriittinitraattityppi Nitriittinitraattityppi Kokonaisfosfori K- 079, # A 40 A Orgaaninen hiili (TOC) 1484:1997 Rauta ISO 11885:09 modif. ISO 7887:2012, komparaattori Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys * # # * * * * * * * # * * * # * # * * # * # C pmy/100 ml mg/l % ms/m mg Pt/l ppt mg/l FTU µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l P51 0,1m P51 1m P51 2m P52 0,1m P52 1m P52 3m P53 0,1m P53 1m P53 5m P53 9,1m P54 0,1m P54 1m P54 2,7m P55 1m ** 200 ** P55 3,2m P61 1m P61 3,8m P62 1m P62 5m P62 10m P62 13,7m P64 1m P64 5m P64 10m P64 15m P64 16,7m P65 1m P65 5m P65 10m P65 12,6m P66 1m P66 2,1m P67 1m P67 2,1m P71 1m P71 5m P71 7,5m P73 1m # P73 5m # P73 10m # P75 1m # P75 5m # P75 10m # P75 15m # P75 19m # Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, Espoo VAT no. FI Sivu 1/2

65 Liite/ Bilaga 2.1 Pietarsaaren merialue 2015 maaliskuu Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E Lämpötila Enterokokit (36 C 2 vrk) Fosfaattifosfori Kenttämittaus ISO :2000 Happi, liuk. Hapen kyllästysaste A 8 (perustuu kum. SFS 3040:1990) A 8 (perustuu kum. SFS 3040:1990) ph, 25 C Sähkönjohtavuus, 25 C ISO 10523:2012, # SFS 3021: :1994 Väriluku Saliniteetti Kiintoaine (1,6 µm) Laskettu sähkönjoht avuudesta 872:2005 ISO 7027:2000 K-088 ISO :98 (modif.) K- 077, # A 40 E K- 078 ISO 13395:1996 (modif.) A 40 B Sameus Kokonaistyppi Kokonaistyppi Ammoniumtyppi Nitriittinitraattityppi Nitriittinitraattityppi Kokonaisfosfori K- 079, # A 40 A Orgaaninen hiili (TOC) 1484:1997 Rauta ISO 11885:09 modif. ISO 7887:2012, komparaattori Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys * # # * * * * * * * # * * * # * # * * # * # C pmy/100 ml mg/l % ms/m mg Pt/l ppt mg/l FTU µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l P79 1m P79 3,2m L5 1m L5 5m NA L6A 1m Mä1 1m Mä1-1m =Arvioitu tulos #=Nab Labs Oy Jyväskylä akkr. T142 (FINAS) **=Tulos hylätty NA=Analyysi on jäänyt tekemättä laboratorion virheen vuoksi. Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, Espoo VAT no. FI Sivu 2/2

66 Liite/ Bilaga 2.2 TUTKIMUSTODISTUS 2015E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 2015 Tarkkailukierros: toukokuu Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus Näytteenottaja Lisätiedot P51, Vanha Hamina P KiKa P52, Alholmsfjärden P KiKa P53, Gråggören P KiKa P54, Risöhäll=Sandgrund P KiKa P55, Svinören P KiKa Gertrudin toinen patoluukku auki, Hästgrunderin toinen patoluukku auki P61, Rajstall P KiKa P62, Ådön-Gräsgrundet P KiKa P64, Nygrundet-Mässkär P KiKa P65, Ören-Ripgrund P KiKa P66, Hälsingöfjärden P KiKa P67, Lillgrundet P KiKa P71, Truthällän P KiKa P73, Fäboda P KiKa Ruoppaaja Hector: Ruoppaaja Optimus: P75, Kallan P KiKa P78, Orrskärsfjärden P KiKa P79, Kackursfjärden P KiKa L5 Luodonjärvi (Gertruds) L KiKa L6A Luodonjärvi (Lammassaarensal L6A KiKa Ruoppauskohde RK6 RK KiKa Meriläjitys alue P Meriläj P KiKa Meriläjitys alue E Meriläj E KiKa Ruoppauskohde lisä Rlisä KiKa Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Meriveden korkeus: cm cm cm Jakelu: UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan ELY-keskus Tiina Ylipahkala Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Asiakaspalvelukemisti Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad OSTP Finland Oy Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Norra svenska fiskeområde BillerudKorsnäs Finland Oy Pietarsaaren Satama Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, Espoo VAT no. FI Sivu 1/1

67 Liite/ Bilaga 2.2 Pietarsaaren merialue toukokuu Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E Laskettu sähkönjohtavuudesta Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys Lämpötila Kiintoaine (GF/C) Fosfaattifosfori Kenttämittaus 872:2005 Sameus Sähkönjohta vuus, 25 C ISO 7027: :1994 ph-arvo, 25 C SFS 3021:1979 Väriluku Klorofylli-A Enterokokit (36 C 2 vrk) ISO 7887:2012, komparaattori SFS 5772:1993 ISO :2000 ISO :98 (modif.) A 40 E Nitriitti- ja nitraattitypen summa A 40 D ISO 13395:1996 (modif.) K-059 A 40 B Saliniteetti Kokonaistyppi Ammoniumtyppi Nitriittinitraattityppi Kokonaisfosfori Kokonaisfosfori A 40 A Orgaaninen hiili (TOC) * * * * * * * * * * * * * * * C mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l pmy/100 ml ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l P51 0,1m P51 1m P51 2m P51 0-2m P52 0,1m P52 1m P52 3m P52 0-2m P53 0,1m P53 1m P53 5m P53 9,1m P53 0-2m P54 0,1m P54 1m P54 2,7m P54 0-2m P55 1m < 0, P55 3,2m P55 0-2m P61 1m P61 3,8m P61 0-2m P62 1m P62 5m P62 10m P62 13,7m P62 0-2m P64 1m < P64 5m P64 10m P64 15m P64 16,7m < P64 0-2m P65 1m < P65 5m P65 10m P65 12,6m < P65 0-2m P66 1m < 0, P66 2,1m < 0, P66 0-2m P67 1m P67 2,1m P67 0-2m :1997 Rauta ISO 11885:09 modif. Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, Espoo VAT no. FI Sivu 1/3

68 Liite/ Bilaga 2.2 Pietarsaaren merialue toukokuu Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E Laskettu sähkönjohtavuudesta Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys Lämpötila Kiintoaine (GF/C) Fosfaattifosfori Kenttämittaus 872:2005 Sameus Sähkönjohta vuus, 25 C ISO 7027: :1994 ph-arvo, 25 C SFS 3021:1979 Väriluku Klorofylli-A Enterokokit (36 C 2 vrk) ISO 7887:2012, komparaattori SFS 5772:1993 ISO :2000 ISO :98 (modif.) A 40 E Nitriitti- ja nitraattitypen summa A 40 D ISO 13395:1996 (modif.) K-059 A 40 B Saliniteetti Kokonaistyppi Ammoniumtyppi Nitriittinitraattityppi Kokonaisfosfori Kokonaisfosfori A 40 A Orgaaninen hiili (TOC) * * * * * * * * * * * * * * * C mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l pmy/100 ml ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l P71 1m P71 5m P71 7,5m < P71 0-2m P73 1m < P73 5m P73 10m < 3 < P73 0-2m P75 1m < P75 5m P75 10m P75 15m P75 19m P75 0-2m P78 1m P78 5m P78 10m P78 0-2m P79 1m < 0, P79 3,2m < 0, P79 0-2m L5 1m < 0, L5 5m < 0, L5 0-2m L6A 1m < 0, L6A 0-2m R6_50 m pohja -1m R6_750 m pinta 1m R6_750 m pohja -1m R6_1000 m pinta 0-2 m R6_1000 m pinta 1m R6_1000 m pohja -1 m R6_100 m pohja -1m R6_250 m pinta 0-2m R6_250 m pinta 1m R6_250 m pohja -1m R6_500 m pinta 0-2m R6_500 m pinta 1m R6_500 m pohja -1m R6_750 m pinta 0-2m :1997 Rauta ISO 11885:09 modif. Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, Espoo VAT no. FI Sivu 2/3

69 Liite/ Bilaga 2.2 Pietarsaaren merialue toukokuu Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E Laskettu sähkönjohtavuudesta Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys Lämpötila Kiintoaine (GF/C) Fosfaattifosfori Kenttämittaus 872:2005 Sameus Sähkönjohta vuus, 25 C ISO 7027: :1994 ph-arvo, 25 C SFS 3021:1979 Väriluku Klorofylli-A Enterokokit (36 C 2 vrk) ISO 7887:2012, komparaattori SFS 5772:1993 ISO :2000 ISO :98 (modif.) A 40 E Nitriitti- ja nitraattitypen summa A 40 D ISO 13395:1996 (modif.) K-059 A 40 B Saliniteetti Kokonaistyppi Ammoniumtyppi Nitriittinitraattityppi Kokonaisfosfori Kokonaisfosfori A 40 A Orgaaninen hiili (TOC) * * * * * * * * * * * * * * * C mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l pmy/100 ml ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l Meriläj P_50 m pohja -1m Meriläj P_100 m pohja -1m Meriläj P_250 m pinta 0-2m Meriläj P_250 m pinta 1m < 2 Meriläj P_250 m pohja -1m Meriläj P_500 m pinta 0-2m Meriläj P_500 m pinta 1m Meriläj P_500 m pohja -1m Meriläj P_750 m pinta 0-2m Meriläj P_750 m pinta 1m Meriläj P_750 m pohja -1m Meriläj E_50 m pohja -1m Meriläj E_100 m pohja -1m Meriläj E_250 m pinta 0-2m Meriläj E_250 m pinta 1m < < 2 Meriläj E_250m pohja -1m Meriläj E_500 m pinta 0-2m Meriläj E_500 m pinta 1m Meriläj E_500 m pohja -1m Meriläj E_750m pinta 0-2m Meriläj E_750 m pinta 1m Meriläj E_750 m pohja -1m Rlisä_50 m pohja -1m Rlisä_100 m pohja -1m Rlisä_250 m pinta 0-2m Rlisä_250 m pinta 1m Rlisä_250 m pohja -1m Rlisä_500 m pinta 0-2m Rlisä_500 m pinta 1m Rlisä_500 m pohja -1m Rlisä_750 m pinta 0-2m Rlisä_750 m pinta 1m Rlisä_750 m pohja -1m Rlisä_1000 m pinta 0-2 m Rlisä_1000 m pinta 1m Rlisä_1000 m pohja -1 m :1997 Rauta ISO 11885:09 modif. Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, Espoo VAT no. FI Sivu 3/3

70 TUTKIMUSTODISTUS 2015E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 2015 Tarkkailukierros: elokuu + ruoppaus Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Näkösyvyys Havaintopaikka Tunnus Eränumero Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus P51, Vanha Hamina P ,3 2,7 KiKa P52, Alholmsfjärden P ,2 4,0 KiKa P53, Gråggören P ,6 14,6 KiKa P54, Risöhäll=Sandgrund P ,2 3,7 KiKa P55, Svinören P ,1 4,1 KiKa P61, Rajstall P ,8 4,2 KiKa P62, Ådön-Gräsgrundet P ,2 14,4 KiKa P64, Nygrundet-Mässkär P ,4 17,4 KiKa P65, Ören-Ripgrund P ,6 13,2 KiKa P66, Hälsingöfjärden P ,3 3,1 KiKa P67, Lillgrundet P ,3 2,7 KiKa P71, Truthällän P ,8 8,9 KiKa P73, Fäboda P ,1 11,3 KiKa P75, Kallan P ,2 19,8 KiKa P78, Orrskärsfjärden P ,2 11,0 KiKa P79, Kackursfjärden P ,2 4,5 KiKa L5 Luodonjärvi (Gertruds) L ,9 7,0 KiKa L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A ,0 2,7 KiKa Mä1, Mässkär N Mä ,3 5,8 KiKa Näytteenottaja Lisätiedot Ruoppauskohde RK2 RK ,0 KiKa Näkösyvyys 50 m kohteesta Meriläjitys alue P Meriläj P ,7 KiKa Näkösyvyys 50 m kohteesta Meriläjitys alue E Meriläj E ,5 KiKa Näkösyvyys 50 m kohteesta Ruoppauskohde lisä Rlisä KiKa Ei otettu näytteitä, koska Hector oli n. 80 m päässä Optimuksesta Liite/ Bilaga 2.3 Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Taustatiedot: Säätiedot: Arja Palomäki Meriveden korkeus cm, cm ympäristöasiantuntija Hästgrundetin ja Gertrudin patoluukut kiinni Pilvisyys 1/8 1/8 2/ Hästgrundetin ja Gertrudin patoluukut kiinni Lämpötila +22 ast. C +19 ast. C +19 ast. C Hästgrundetin luukut kiinni, Gertrudin toinen luukku auki Tuulen nopeus 1 m/s 2 m/s 4 m/s Ruoppaaja Hector (YKJ) Tuulen suunta S SW S Ruoppaaja Optimus (YKJ) Jakelu: UPM Kymmene Oyj Alholmenskraft Oy Ab Pietarsaaren Vesi OSTP Finland Oy Förening Mässkärs Lotsstation r.f. BillerudKorsnäs Finland Oy Pohjanmaan ELY-keskus Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Norra svenska fiskeområde Pietarsaaren Satama Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, Espoo VAT no. FI Sivu 1/4

71 Pietarsaaren merialue elokuu + ruoppaus Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E Näytenumero Ottopiste Ottosyvyys Näkösyvyys m Lämpötil a Fosfaattifosfori Kenttämittaus Happi, liuk. A 8 (perustuu kum. SFS 3040:1990) Hapen Kiintoaine kyllästysaste (GF/C) A 8 (perustuu kum. SFS 3040:1990) 872:2005 Sameus ISO 7027: 2000 Sähkönjoht avuus, 25 C 27888: 1994 pharvo, 25 C SFS 3021: 1979 Väriluku ISO 7887:2012, komparaattori Klorofylli- A SFS 5772:199 3 Enterokokit (36 C 2 vrk) ISO :2000 Saliniteetti Laskettu sähkönjoht avuudesta ISO :98 (modif.) Ammoni um-typpi Sis. men. A 40 E Nitriitti- ja nitraattitypen summa A 40 D ISO 13395:19 96 (modif.) A 40 B Kokonaistyppi Nitriittinitraattityppi Kokonaisfosfori A 40 A Orgaaninen hiili (TOC) 1484:1997 * * * * * * * * * * * * * * * * C mg/l % mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l pmy/100 ml ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l P51 0,1m ,1 1 P51 1m ,0 19,4 8,5 93 3, ,7 50 2, ,9 430 P51 2m ,7 18,6 7,9 84 3, ,6 50 2, ,4 440 P51 0-2m ,7 P52 0,1m ,1 0 P52 1m ,0 19,1 8,4 91 1, ,6 50 2, ,3 410 P52 3m ,0 16,8 7,6 78 1,9 3, ,6 25 3, ,1 160 P52 0-2m ,8 P53 0,1m ,1 0 P53 1m ,0 18,7 8,1 87 4,4 1, ,6 70 2, ,4 540 P53 5m ,0 16,6 570 P53 9,1m ,6 11,7 8,6 80 8, ,5 10 3, ,7 77 P53 0-2m ,6 P54 0,1m ,1 0 P54 1m ,0 22,2 5,8 67 6,1 2, , , ,8 890 P54 2,7m ,7 18,3 6,8 72 5,3 2, ,3 45 2, ,2 410 P54 0-2m ,5 P55 1m ,0 21,9 6,3 72 2, , , ,3 960 P55 3,2m , , ,4 30 3, ,8 310 P55 0-2m ,9 P61 1m ,0 18,7 8,7 93 6,4 1, ,8 30 2, ,3 180 P61 3,8m ,2 17,1 8, , ,7 25 3, < 2 6,1 91 P61 0-2m ,7 P62 1m ,0 18,2 8,5 91 3,2 0, ,7 25 2, < 2 6,8 110 P62 5m ,0 17,7 543 P62 10m , P62 13,7m , ,5 1, ,4 10 3, ,6 29 P62 0-2m ,6 P64 1m ,0 17,6 8,5 89 3,8 0, ,8 25 3, < 2 6,3 52 P64 5m ,0 17,2 560 P64 10m ,0 13,1 593 P64 15m ,0 9,4 608 P64 16,7m ,4 9,1 9,4 81 5,6 0, ,5 10 3, ,7 19 P64 0-2m ,7 P65 1m ,0 18 8,7 92 0, ,7 30 2, < 2 7,3 120 P65 5m ,0 16,8 562 P65 10m ,0 13,1 594 P65 12,6m ,2 11,6 8,8 81 0, ,5 10 3, < 3 < 2 4,9 24 P65 0-2m ,0 P66 1m ,0 19,1 8,3 90 1, ,5 80 1, ,9 630 P66 2,1m ,1 18,4 8,1 86 1, ,6 90 1, ,6 710 P66 0-2m ,0 Rauta ISO 11885:09 modif. Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, Espoo VAT no. FI Sivu 2/4 2.3 Liite/ Bilaga

72 2015E Näytenumero Ottopiste Ottosyvyys Näkösyvyys m Lämpötil a Fosfaattifosfori Kenttämittaus Pietarsaaren merialue elokuu + ruoppaus Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto Happi, liuk. A 8 (perustuu kum. SFS 3040:1990) Hapen Kiintoaine kyllästysaste (GF/C) A 8 (perustuu kum. SFS 3040:1990) 872:2005 Sameus ISO 7027: 2000 Sähkönjoht avuus, 25 C 27888: 1994 pharvo, 25 C SFS 3021: 1979 Väriluku ISO 7887:2012, komparaattori Klorofylli- A SFS 5772:199 3 Enterokokit (36 C 2 vrk) ISO :2000 Saliniteetti Laskettu sähkönjoht avuudesta ISO :98 (modif.) Ammoni um-typpi Sis. men. A 40 E Nitriitti- ja nitraattitypen summa A 40 D ISO 13395:19 96 (modif.) A 40 B Kokonaistyppi Nitriittinitraattityppi Kokonaisfosfori A 40 A Orgaaninen hiili (TOC) 1484:1997 * * * * * * * * * * * * * * * * C mg/l % mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l pmy/100 ml ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l P67 1m ,0 18,9 8,1 87 4,3 2, , , ,7 870 P67 2,1m ,7 18,9 8,1 87 4,9 2, , , ,6 900 P67 0-2m ,8 P71 1m ,0 18,2 9,2 98 0, ,9 25 3, < 2 6,4 60 P71 5m ,0 17,1 558 P71 7,5m ,9 15,2 7,7 77 1, ,5 15 3, < 2 5,1 78 P71 0-2m ,7 P73 1m ,0 17,7 9,1 95 0, ,8 10 3, < 2 5,4 30 P73 5m ,0 16,6 566 P73 10m ,3 13,8 8,9 86 0, ,6 10 3, < 2 4,8 14 P73 0-2m < 1 P75 1m ,0 17,5 9,2 96 0, ,8 8 3, < 2 4,9 < 5 P75 5m ,0 17,4 566 P75 10m , P75 15m ,0 9,8 607 P75 19m ,8 8,8 9,8 84 0, ,5 10 3, ,6 11 P75 0-2m ,2 P78 1m ,0 18,2 7,6 81 1, ,2 80 1, ,7 830 P78 5m ,0 16,3 539 P78 10m ,0 9,7 3,5 31 4, , ,7 570 P78 0-2m ,7 P79 1m ,0 19,3 7,8 85 2,6 84, < 0, , P79 3,2m ,5 18, , < 0, , P79 0-2m ,6 L5 1m ,0 19 7,7 83 4,1 8,9 6,9 150 < 0, L5 5m ,0 18, ,9 9 6,7 150 < 0, , L5 0-2m ,4 L6A 1m ,0 18, ,9 7,5 6,9 150 < 0, , L6A 0-2m ,4 Mä1 1m ,0 17,8 8,8 92 0, , , < Mä1-1m ,8 17,6 8,8 92 0, , , < 2 88 Mä1 0-2m ,3 Rauta Liite/ Bilaga 2.3 ISO 11885:09 modif. Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, Espoo VAT no. FI Sivu 3/4

73 Pietarsaaren merialue elokuu + ruoppaus Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E Näytenumero Ottopiste Ottosyvyys Näkösyvyys m Lämpötil a Fosfaattifosfori Kenttämittaus Happi, liuk. A 8 (perustuu kum. SFS 3040:1990) Hapen Kiintoaine kyllästysaste (GF/C) A 8 (perustuu kum. SFS 3040:1990) 872:2005 Sameus ISO 7027: 2000 Sähkönjoht avuus, 25 C 27888: 1994 pharvo, 25 C SFS 3021: 1979 Väriluku ISO 7887:2012, komparaattori Klorofylli- A SFS 5772:199 3 Enterokokit (36 C 2 vrk) ISO :2000 Saliniteetti Laskettu sähkönjoht avuudesta ISO :98 (modif.) Ammoni um-typpi Sis. men. A 40 E Nitriitti- ja nitraattitypen summa A 40 D ISO 13395:19 96 (modif.) A 40 B Kokonaistyppi Nitriittinitraattityppi Kokonaisfosfori A 40 A Orgaaninen hiili (TOC) 1484:1997 * * * * * * * * * * * * * * * * C mg/l % mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l pmy/100 ml ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l RK2_50 m pohja -1m ,6 4,0 8,9 30 6, RK2_100 m pohja -1m ,7 4,3 8,7 6,5 1, RK2_250 m pinta 1m ,4 17,7 3 0, < 2 RK2_250 m pohja -1m ,0 8,8 5,3 0, RK2_250 m pinta 0-2m ,8 RK2_500 m pinta 1m ,5 17,8 3 0, RK2_500 m pohja -1m ,5 9,3 5,5 1, RK2_500 m pinta 0-2m ,9 RK2_750 m pinta 1m ,5 18,2 5,2 0, RK2_750 m pohja -1m ,1 9,3 4,5 1, RK2_750 m pinta 0-2m ,5 RK2_1000 m pinta 1m ,5 18,1 2,9 0, RK2_1000 m pohja -1 m ,3 9,4 5 1, RK2_1000 m pinta 0-2 m ,7 Meriläj P_50 m pohja -1m ,0 6,7 8,2 12 1, Meriläj P_100 m pohja -1m ,4 6,5 7,9 5,3 1, Meriläj P_250 m pinta 1m ,0 6,3 17,2 2,7 0, < 2 Meriläj P_250 m pohja -1m ,5 7,8 5,8 1, Meriläj P_250 m pinta 0-2m ,2 Meriläj P_500 m pinta 1m ,0 6,4 17,2 3,2 0, Meriläj P_500 m pohja -1m ,3 8,2 6,3 1, Meriläj P_500 m pinta 0-2m < 1 Meriläj P_750 m pinta 1m ,0 6,5 17,2 1,8 0, Meriläj P_750 m pohja -1m , , Meriläj P_750 m pinta 0-2m < 1 Meriläj E_50 m pohja -1m ,5 6,5 7,9 12 1, Meriläj E_100 m pohja -1m ,9 6,6 8,1 11 1, Meriläj E_250 m pinta 1m ,0 6,4 17,3 3,1 0, < 2 Meriläj E_250m pohja -1m ,9 8,1 1,6 2, Meriläj E_250 m pinta 0-2m ,2 Meriläj E_500 m pinta 1m ,0 6,5 17,3 2,3 0, Meriläj E_500 m pohja -1m ,7 7,8 7,7 0, Meriläj E_500 m pinta 0-2m < 1 Meriläj E_750 m pinta 1m ,0 6,4 17,3 3,3 0, Meriläj E_750 m pohja -1m ,2 7,9 5,3 0, Meriläj E_750m pinta 0-2m ,1 Rauta ISO 11885:09 modif. Liite/ Bilaga 2.3 Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, Espoo VAT no. FI Sivu 4/4

74 Liite/ Bilaga 2.4 TUTKIMUSTODISTUS 2015E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 2015 Tarkkailukierros: lokakuu + ruoppauksen jälkinäytteet Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus Näytteenottaja Lisätiedot P51, Vanha Hamina P KiKa P52, Alholmsfjärden P KiKa P53, Gråggören P KiKa P54, Risöhäll=Sandgrund P KiKa P55, Svinören P KiKa P61, Rajstall P KiKa P62, Ådön-Gräsgrundet P KiKa P64, Nygrundet-Mässkär P KiKa P65, Ören-Ripgrund P KiKa P66, Hälsingöfjärden P KiKa P67, Lillgrundet P KiKa P71, Truthällän P KiKa P73, Fäboda P KiKa P75, Kallan P KiKa P78, Orrskärsfjärden P KiKa P79, Kackursfjärden P KiKa L5 Luodonjärvi (Gertruds) L KiKa L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A KiKa Meriläjitys alue P Meriläj P KiKa Näkösyvyys 50 m läjityskohteesta Meriläjitys alue E Meriläj E KiKa Näkösyvyys 50 m läjityskohteesta Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Taustatiedot: Säätiedot: Arja Palomäki Meriveden korkeus cm, cm, cm lämpötila 8 ast. C 3-6 ast C 2-5 ast C ympäristöasiantuntija Gertrudin ja Hästgrundetin patoluukut kiinni Tuulen nopeus 3 m/s 0-3 m/s 3 m/s p , arja.palomaki@nablabs.fi Tuulen suunta N E SE Jakelu: Pilvisyys 5/8 2-3/8 1-2/8 UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan ELY-keskus Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad OSTP Finland Oy Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Norra svenska fiskeområde BillerudKorsnäs Finland Oy Pietarsaaren Satama Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, Espoo VAT no. FI Sivu 1/1

75 Liite/ Bilaga 2.4 Pietarsaaren merialue lokakuu + ruoppauksen jälkinäytteet Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E Lämpötila Kiintoaine (GF/C) 872:2005 Sameus Sähkönjohtav uus, 25 C ISO 7027: :1994 ph-arvo, 25 C SFS 3021:197 9 Väriluku Klorofylli-A Enterokokit (36 C 2 vrk) ISO 7887:2012, komparaattori SFS 5772:1993 ISO :2000 Laskettu sähkönjohta vuudesta ISO :98 (modif.) J- 046 Nitriitti- ja nitraattitypen summa J- 042 ISO 13395:1996 (modif.) J-040 J-041 Orgaaninen hiili (TOC) 1484:1997 Rauta ISO 11885:09 modif. Saliniteetti Kokonaistyppi Ammoniumtyppi Nitriittinitraattityppi Kokonaisfosfori Fosfaattifosfori Kenttämittaus Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys Näkösyvyys * * * * * * * * * * * * * * * C mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l pmy/100 ml ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l P51 0,1m P51 1m P51 2m P51 0-2m P52 0,1m P52 1m P52 3m P52 0-2m P53 0,1m P53 1m P53 5m P53 9,1m P53 0-2m P54 0,1m P54 1m P54 2,7m P54 0-2m P55 1m < 0, P55 3,2m P55 0-2m P61 1m P61 3,8m P61 0-2m P62 1m P62 5m P62 10m P62 13,7m < P62 0-2m P64 1m < P64 5m P64 10m P64 15m P64 16,7m < P64 0-2m P65 1m < P65 5m P65 10m P65 12,6m P65 0-2m Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, Espoo VAT no. FI Sivu 1/3

76 Liite/ Bilaga 2.4 Pietarsaaren merialue lokakuu + ruoppauksen jälkinäytteet Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E Lämpötila Kiintoaine (GF/C) 872:2005 Sameus Sähkönjohtav uus, 25 C ISO 7027: :1994 ph-arvo, 25 C SFS 3021:197 9 Väriluku Klorofylli-A Enterokokit (36 C 2 vrk) ISO 7887:2012, komparaattori SFS 5772:1993 ISO :2000 Laskettu sähkönjohta vuudesta ISO :98 (modif.) J- 046 Nitriitti- ja nitraattitypen summa J- 042 ISO 13395:1996 (modif.) J-040 J-041 Orgaaninen hiili (TOC) 1484:1997 Rauta ISO 11885:09 modif. Saliniteetti Kokonaistyppi Ammoniumtyppi Nitriittinitraattityppi Kokonaisfosfori Fosfaattifosfori Kenttämittaus Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys Näkösyvyys * * * * * * * * * * * * * * * C mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l pmy/100 ml ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l P66 1m < P66 2,1m < P66 0-2m P67 1m P67 2,1m P67 0-2m P71 1m P71 5m P71 7,5m P71 0-2m P73 1m < P73 5m P73 10m < P73 0-2m P75 1m < P75 5m P75 10m P75 15m P75 19m < P75 0-2m P78 1m P78 5m P78 10m P78 0-2m P79 1m < 0, P79 3,2m P79 0-2m L5 1m < 0, L5 5m < 0, L5 0-2m L6A 1m < 0, L6A 0-2m Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, Espoo VAT no. FI Sivu 2/3

77 Liite/ Bilaga 2.4 Pietarsaaren merialue lokakuu + ruoppauksen jälkinäytteet Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E Lämpötila Kiintoaine (GF/C) 872:2005 Sameus Sähkönjohtav uus, 25 C ISO 7027: :1994 ph-arvo, 25 C SFS 3021:197 9 Väriluku Klorofylli-A Enterokokit (36 C 2 vrk) ISO 7887:2012, komparaattori SFS 5772:1993 ISO :2000 Laskettu sähkönjohta vuudesta ISO :98 (modif.) J- 046 Nitriitti- ja nitraattitypen summa J- 042 ISO 13395:1996 (modif.) J-040 J-041 Orgaaninen hiili (TOC) 1484:1997 Rauta ISO 11885:09 modif. Saliniteetti Kokonaistyppi Ammoniumtyppi Nitriittinitraattityppi Kokonaisfosfori Fosfaattifosfori Kenttämittaus Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys Näkösyvyys * * * * * * * * * * * * * * * C mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l pmy/100 ml ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l µg/l Meriläj P_50 m pohja -1m Meriläj P_100 m pohja -1m Meriläj P_250 m pinta 1m Meriläj P_250 m pohja -1m Meriläj P_250 m pinta 0-2m Meriläj P_500 m pinta 1m Meriläj P_500 m pohja -1m Meriläj P_500 m pinta 0-2m Meriläj P_750 m pinta 1m Meriläj P_750 m pohja -1m Meriläj P_750 m pinta 0-2m Meriläj E_50 m pohja -1m Meriläj E_100 m pohja -1m Meriläj E_250 m pinta 1m Meriläj E_250m pohja -1m Meriläj E_250 m pinta 0-2m Meriläj E_500 m pinta 1m Meriläj E_500 m pohja -1m Meriläj E_500 m pinta 0-2m Meriläj E_750 m pinta 1m Meriläj E_750 m pohja -1m Meriläj E_750m pinta 0-2m Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, Espoo VAT no. FI Sivu 3/3

78 TUTKIMUSTODISTUS 2015E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 2015 Tarkkailukierros: ruoppaus vko 13 Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto Liite/ Bilaga 3.1 Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Näkösyvyys Havaintopaikka Tunnus Eränumero Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus P52, Alholmsfjärden P ,8 4,0 0,32 0 KiKa P53, Gråggören P ,9 13,5 0,01 0 KiKa P54, Risöhäll=Sandgrund P ,9 3,8 0,01 0 KiKa P61, Rajstall P ,0 4,2 0,01 0 KiKa P62, Ådön-Gräsgrundet P ,9 14,5 0,01 0 KiKa P64, Nygrundet-Mässkär P ,5 18,0 0 0 KiKa Näytteenottaja Lisätiedot Hästgrundetin ja Gertrudin kaikki patoluukut kiinni. Meriveden korkeus -34,9 cm. Ruoppauskohde RK6 RK KiKa Optimus ruoppaaja: Meriläjitys alue P Meriläj P KiKa Kohteelle ei päästy kovan merenkäynnin vuoksi. Meriläjitys alue E Meriläj E KiKa Kohteelle ei päästy kovan merenkäynnin vuoksi. Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Jakelu: UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan T&E-keskus, kalatalousyksikkö Tiina Ylipahkala Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Asiakaspalvelukemisti Länsi-Suomen Ympäristökeskus Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad Pietarsaaren Vesi Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry Outokumpu Stainless Tubular Steel Oy Norra svenska fiskeområde Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Pietarsaaren Satama Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, Espoo VAT no. FI Sivu 1/2

79 Pietarsaaren merialue 2015 ruoppaus vko 13 Pietarsaaren yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E Näytenumero Kenttämittaus Ottopiste Ottosyvyys Lämpötila Fosfaattifosfori Kiintoaine (GF/C) 872:2005 Sameus ISO 7027:2000 Sähkönjohtav uus, 25 C 27888:1994 ISO 7887:2012, komparaattori ISO 7887:2012, sentrifugointi ISO :98 (modif.) A 40 E ISO 13395:1996 (modif.) A 40 B Väriluku Väriluku, liuk. Kokonaistyppi Ammoniumtyppi Nitriittinitraattityppi Kokonaisfosfori A 40 A * # * # * # * # * # * # * # * # * # * # C mg/l FTU ms/m mg Pt/l mg Pt/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l P52 1m ,0 0,6 8,4 6, P52 3m ,0 1,2 6,6 3, P53 1m ,0 0,7 8,2 3, P53 5m ,0 0,6 554 P53 9,1m ,5 0,4 4,7 1, P54 1m ,0 1,4 6,2 4, P54 2,7m ,8 1,6 9,4 4, P61 1m ,0 0,2 8,6 3, P61 3,8m ,2 0,3 5,7 1, P62 1m ,0 0,3 9,3 4, P62 5m ,0 0,2 537 P62 10m ,0 0,2 569 P62 13,7m ,5 0,2 4,8 1, P64 1m ,0 0,2 5,4 1, P64 5m ,0 0,1 554 P64 10m ,0 0,2 570 P64 15m ,0 0,2 571 P64 16,7m ,0 0,2 5,6 0, R6_50 m pohja -1m , , R6_100 m pohja -1m , , R6_250 m pinta 1m ,0 8,4 3, R6_250 m pohja -1m , , R6_500 m pinta 1m ,6 7,1 4, R6_500 m pohja -1m ,3 10 1, R6_750 m pinta 1m ,2 6,8 3, R6_750 m pohja -1m ,6 9,4 1, #=Nab Labs Oy Jyväskylä akkr. T142 (FINAS) Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, Espoo VAT no. FI Sivu 2/2 Liite/ Bilaga 3.1

80 TUTKIMUSTODISTUS 2015E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 2015 Tarkkailukierros: ruoppaus vko 15 Tilaaja: Pietarsaaren yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto Liite/ Bilaga 3.2 Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Näkösyvyys Havaintopaikka Tunnus Eränumero Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus P52, Alholmsfjärden P ,8 4,5 0,1 KiKa Näytteenottaja Lisätiedot P53, Gråggören P KiKa Ei näytettä. P54, Risöhäll=Sandgrund P ,9 4,2 KiKa P61, Rajstall P ,1 5,0 KiKa P62, Ådön-Gräsgrundet P ,6 15,2 KiKa P64, Nygrundet-Mässkär P ,2 18,0 KiKa Meriveden korkeus klo09=+4.0cm, Piste heikossa jäässä, jouduttiin ottamaan 100m:ä pisteestä pohjoiseen. Koordinaatti: Hästgrundetin toinen patoluukku auki,gertrudin toinen patoluukku auki P67, Lillgrundet P KiKa Ei näytettä. Ruoppauskohde RK6 RK KiKa Ruoppaaja satamalaiturissa, ei näytteitä. Meriläjitys alue P Meriläj P KiKa Pisteelle ei päästy kovan tuulen ja aallokon vuoksi, ei näytteitä. Meriläjitys alue E Meriläj E KiKa Pisteelle ei päästy kovan tuulen ja aallokon vuoksi, ei näytteitä. Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Jakelu: UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan T&E-keskus, kalatalousyksikkö Tiina Ylipahkala Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Asiakaspalvelukemisti Länsi-Suomen Ympäristökeskus Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad Pietarsaaren Vesi Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry Outokumpu Stainless Tubular Steel Oy Norra svenska fiskeområde Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Pietarsaaren Satama Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, Espoo VAT no. FI Sivu 1/2

81 Pietarsaaren merialue 2015 ruoppaus vko 15 Pietarsaaren yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E Näytenumero Ottopiste Ottosyvyys Lämpötila Kiintoaine (GF/C) Väriluku Kokonaistyppi Kokonaisfosfori Kenttämittaus 872:2005 Sameus ISO 7027:2000 Sähkönjohtav uus, 25 C 27888:1994 ISO 7887:2012, komparaattori ISO :98 (modif.) A 40 B * * * * * * C mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l µg/l P52 1m , , P52 3m ,5 1,8 9,9 6, P54 1m ,0 2,4 13 7, P54 2,7m ,2 2,4 12 7, P61 1m ,0 2,5 13 6, P61 3,8m ,0 2,4 13 6, P62 1m ,0 2,5 8,1 3, P62 5m ,0 2,4 484 P62 10m ,0 2,2 496 P62 13,7m ,2 2,1 7,8 3, P64 1m ,0 1,7 8,3 2, P64 5m ,0 1,7 539 P64 10m ,0 1,7 539 P64 15m ,0 1,7 539 P64 16,7m ,0 1,7 8,7 2, Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, Espoo VAT no. FI Sivu 2/2 Liite/ Bilaga 3.2

82 TUTKIMUSTODISTUS 2015E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 2015 Tarkkailukierros: ruoppaus vko 17 Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto Liite/ Bilaga 3.3 Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Näkösyvyys Havaintopaikka Tunnus Eränumero Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus Näytteenottaja Lisätiedot P52, Alholmsfjärden P ,8 4,4 0 0 KiKa meriveden korkeus klo07=+1.3cm P53, Gråggören P ,8 13,0 0 0 KiKa meriveden korkeus klo07=+1.3cm, pisteen kohdalta ruopattu, pohja epätasainen. P54, Risöhäll=Sandgrund P ,7 4,2 0 0 KiKa meriveden korkeus klo07=+1.3cm, Gertrudin toinen patoluukku auki aamulla, Hästsgrudetin molemmat patoluukut kiinni. P61, Rajstall P ,9 4,5 0 0 KiKa meriveden korkeus klo07=+1.3cm P62, Ådön-Gräsgrundet P ,6 15,0 0 0 KiKa meriveden korkeus klo07=+1.3cm P64, Nygrundet-Mässkär P ,8 18,0 0 0 KiKa meriveden korkeus klo07=+1.3cm P67, Lillgrundet P ,9 3,0 0 0 KiKa meriveden korkeus klo07=+1.3cm Ruoppauskohde RK6 RK KiKa meriveden korkeus klo07=1.3cm, Ruoppaajan koordinaatti: , porauslautan koordinaatti: Meriläjitys alue P Meriläj P KiKa meriveden korkeus klo07=+1.3cm Meriläjitys alue E Meriläj E KiKa Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. meriveden korkeus klo07=+1.3cm, proomu tyhjentänyt kuorman näytteenoton aikaan. Jakelu: UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan ELY-keskus Tiina Ylipahkala Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Asiakaspalvelukemisti Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad OSTP Finland Oy Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Förening Mässkärs Lotsstation r.f. BillerudKorsnäs Finland Oy Norra svenska fiskeområde Pietarsaaren Satama Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, Espoo VAT no. FI Sivu 1/4

83 Pietarsaaren merialue ruoppaus vko 17 Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E Näytenumero Ottopiste Ottosyvyys Lämpötila Kiintoaine (GF/C) Fosfaattifosfori Kenttämittaus 872:2005 Sameus ISO 7027:2000 Sähkönjohtav uus, 25 C 27888:1994 Väriluku ISO 7887:2012, komparaattori Tuloskom mentti Kokonaistyppi ISO :98 (modif.) A 40 E Nitriitti-nitraattityppi ISO 13395:1996 (modif.) Kokonaisf osfori A 40 B Kokonaisf osfori K-059 * * * * * * * * * C mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l P52 1m ,0 5,3 7,7 6, P52 3m ,4 3,6 8,5 6, P53 1m ,0 5,1 10 7, P53 5m ,0 2,7 511 P53 9,1m ,0 2,5 32 7, P54 1m ,0 5,6 9,4 7,5 36, P54 2,7m ,2 3,0 16 8, P61 1m ,0 5,0 8,0 5, P61 3,8m ,5 4,7 9,2 5, P62 1m ,0 4,3 4,4 2, P62 5m ,0 2,7 550 P62 10m ,0 2,4 561 P62 13,7m ,0 2,2 4,5 0, P64 1m ,0 3,3 2,3 1, P64 5m ,0 2,7 549 P64 10m ,0 2,0 573 P64 15m ,0 1,8 577 P64 16,7m ,0 1,7 2,6 0, P67 1m ,0 5,1 5,4 5, P67 2,1m ,0 5,0 5,2 5, R6_50 m pohja - 1m R6_100 m pohja -1m R6_250 m pinta 1m R6_250 m pohja -1m R6_500 m pinta 1m R6_500 m pohja -1m ,2 2, sentrifugo itu ,7 2, sentrifugo itu ,0 4,8 9,1 6, ,7 2, sentrifugo itu ,0 4,8 7,8 6, ,6 2, Ammoniumtyppi A 40 A Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, Espoo VAT no. FI Sivu 2/4 Liite/ Bilaga 3.3

84 Pietarsaaren merialue ruoppaus vko 17 Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto Liite/ Bilaga E R6_750 m pinta 1m R6_750 m pohja -1m R6_1000 m pinta 1m R6_1000 m pohja -1 m Meriläj P_50 m pohja -1m Meriläj P_100 m pohja -1m Meriläj P_250 m pinta 1m Meriläj P_250 m pohja -1m Meriläj P_500 m pinta 1m Meriläj P_500 m pohja -1m Meriläj P_750 m pinta 1m Meriläj P_750 m pohja -1m Meriläj E_50 m pohja -1m Meriläj E_100 m pohja -1m Meriläj E_250 m pinta 1m Meriläj E_250m pohja -1m Näytenumero Ottopiste Ottosyvyys Lämpötila Kiintoaine (GF/C) Fosfaattifosfori Kenttämittaus 872:2005 Sameus ISO 7027:2000 Sähkönjohtav uus, 25 C 27888:1994 Väriluku ISO 7887:2012, komparaattori Tuloskom mentti Kokonaistyppi ISO :98 (modif.) A 40 E Nitriitti-nitraattityppi ISO 13395:1996 (modif.) Kokonaisf osfori A 40 B Kokonaisf osfori K-059 * * * * * * * * * C mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,0 5,1 7,9 5, ,7 2,7 34 3, ,0 5,2 9,1 7, ,4 2, ,5 1,7 3,5 0, ,2 1, ,0 2,4 1,3 0, < ,3 1, ,0 2,3 3,6 0, ,7 1,7 18 3, ,0 2,3 3,0 0, ,7 6,3 0, ,0 1,8 8,4 1, ,0 1,7 8,5 1, ,0 2,4 2,4 0, < ,8 1, Ammoniumtyppi A 40 A Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, Espoo VAT no. FI Sivu 3/4

85 Pietarsaaren merialue ruoppaus vko 17 Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E Meriläj E_500 m pinta 1m Meriläj E_500 m pohja -1m Meriläj E_750 m pinta 1m Meriläj E_750 m pohja -1m Näytenumero Ottopiste Ottosyvyys Lämpötila Kiintoaine (GF/C) Fosfaattifosfori Kenttämittaus 872:2005 Sameus ISO 7027:2000 Sähkönjohtav uus, 25 C 27888:1994 Väriluku ISO 7887:2012, komparaattori Tuloskom mentti Kokonaistyppi ISO :98 (modif.) A 40 E Nitriitti-nitraattityppi ISO 13395:1996 (modif.) Kokonaisf osfori A 40 B Kokonaisf osfori K-059 * * * * * * * * * C mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,0 2,3 3,2 0, ,7 1,8 5,0 0, ,0 2,3 4,0 0, ,8 1,8 9,6 0, Ammoniumtyppi A 40 A Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, Espoo VAT no. FI Sivu 4/4 Liite/ Bilaga 3.3

86 TUTKIMUSTODISTUS 2015E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 2015 Tarkkailukierros: ruoppaus vko 19 Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto Liite/ Bilaga 3.4 Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Näkösyvyys Havaintopaikka Tunnus Eränumero Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus P52, Alholmsfjärden P ,0 4,2 0 0 KiKa Näytteenottaja Lisätiedot P53, Gråggören P ,0 12,6 0 0 KiKa P54, Risöhäll=Sandgrund P ,9 4,0 0 0 KiKa Gertrudin molemmat patoluukut kiinni, Hästgrundetin molemmat patoluukut kiinni P61, Rajstall P ,1 4,5 0 0 KiKa P62, Ådön-Gräsgrundet P ,0 14,9 0 0 KiKa P64, Nygrundet-Mässkär P ,8 18,0 0 0 KiKa P67, Lillgrundet P ,0 3,0 0 0 KiKa Ruoppauskohde RK6 RK KiKa Ruoppaaja I Optimus, koord ; ruoppaaja II koord Meriläjitys alue P Meriläj P KiKa Meriläjitys alue E Meriläj E KiKa Proomu tyhjennettiin juuri ennen linjan näytteenottoa Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Jakelu: UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan ELY-keskus Tiina Ylipahkala Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Asiakaspalvelukemisti Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad OSTP Finland Oy Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Förening Mässkärs Lotsstation r.f. BillerudKorsnäs Finland Oy Norra svenska fiskeområde Pietarsaaren Satama Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, Espoo VAT no. FI Sivu 1/3

87 Pietarsaaren merialue ruoppaus vko 19 Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E Lämpötila Kiintoaine (GF/C) 872:2005 Sameus ISO 7027:2000 Sähkönjohtav uus, 25 C 27888:1994 Väriluku ISO 7887:2012, komparaattori Klorofylli-A Kokonaistyppi Kokonaisf osfori SFS 5772:1993 ISO :98 (modif.) Tuloskommentti Kenttämittaus * * * * * * * Ottopiste Näyte- Otto- C mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l µg/l µg/l µg/l numero syvyys P52 1m ,0 8,0 9,8 5, P52 3m ,2 4,6 13 9, P52 0-2m ,7 P53 1m ,0 6,8 16 6, sentrifugoitu P53 5m ,0 4,3 500 P53 9,1m ,6 4, sentrifugoitu P53 0-2m ,9 P54 1m ,0 8,8 6,9 4, P54 2,7m ,0 6,1 8,3 4, P54 0-2m ,1 P61 1m ,0 7,4 8,2 4, P61 3,8m ,6 4,6 13 5, P61 0-2m ,9 P62 1m ,0 5,8 10 4, sentrifugoitu P62 5m ,0 4,9 513 P62 10m ,0 3,3 563 P62 13,7m ,9 2,8 4,4 0, P62 0-2m ,7 P64 1m ,0 5,4 4,8 1, P64 5m ,0 4,2 550 P64 10m ,0 3,1 571 P64 15m ,0 2,8 573 P64 16,7m ,0 2,7 8,1 0, P64 0-2m ,7 P67 1m ,0 9,1 6,4 3, P67 2,1m ,0 7,9 6,7 3, P67 0-2m ,9 R6_50 m pohja -1m , sentrifugoitu R6_100 m pohja -1m , sentrifugoitu R6_250 m pinta 0-2m ,3 R6_250 m pinta 1m ,2 15 5, R6_250 m pohja -1m , sentrifugoitu R6_500 m pinta 0-2m ,3 R6_500 m pinta 1m ,3 12 5, sentrifugoitu R6_500 m pohja -1m , sentrifugoitu A 40 B Kokonaisf osfori K-059 Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, Espoo VAT no. FI Sivu 2/3 Liite/ Bilaga 3.4

88 Pietarsaaren merialue ruoppaus vko 19 Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto Liite/ Bilaga E Lämpötila Kiintoaine (GF/C) 872:2005 Sameus ISO 7027:2000 Sähkönjohtav uus, 25 C 27888:1994 Väriluku ISO 7887:2012, komparaattori Klorofylli-A Kokonaistyppi Kokonaisf osfori SFS 5772:1993 ISO :98 (modif.) Tuloskommentti Kenttämittaus * * * * * * * Ottopiste Näyte- Otto- C mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l µg/l µg/l µg/l numero syvyys R6_750 m pinta 0-2m ,1 R6_750 m pinta 1m ,7 34 7, R6_750 m pohja -1m ,7 39 6, R6_1000 m pinta 0-2 m ,3 R6_1000 m pinta 1m ,8 8,0 5, R6_1000 m pohja -1 m , sentrifugoitu R6_1250 m pinta 0-2 m ,0 R6_1250 m pinta 1 m ,6 13 6, R6_1250 m pohja -1 m ,7 27 7, Meriläj P_50 m pohja -1m , Meriläj P_100 m pohja -1m , Meriläj P_250 m pinta 0-2m ,3 Meriläj P_250 m pinta 1m ,2 3,8 0, Meriläj P_250 m pohja -1m , Meriläj P_500 m pinta 0-2m ,3 Meriläj P_500 m pinta 1m ,2 3,3 0, Meriläj P_500 m pohja -1m ,3 3,7 0, Meriläj P_750 m pinta 0-2m ,3 Meriläj P_750 m pinta 1m ,3 2,0 0, Meriläj P_750 m pohja -1m ,8 7,2 0, Meriläj E_50 m pohja -1m ,5 31 8, Meriläj E_100 m pohja -1m ,3 6,9 2, Meriläj E_250 m pinta 0-2m ,4 Meriläj E_250 m pinta 1m ,3 1,6 0, Meriläj E_250m pohja -1m ,3 25 7, Meriläj E_500 m pinta 0-2m ,2 Meriläj E_500 m pinta 1m ,5 2,0 0, Meriläj E_500 m pohja -1m ,3 8,3 1, Meriläj E_750m pinta 0-2m ,1 Meriläj E_750 m pinta 1m ,3 2,0 0, Meriläj E_750 m pohja -1m ,2 6,1 2, A 40 B Kokonaisf osfori K-059 Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, Espoo VAT no. FI Sivu 3/3

89 Liite/ Bilaga 3.5 TUTKIMUSTODISTUS 2015E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue Tarkkailukierros: vko 23 Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus Näytteenottaja Lisätiedot P52, Alholmsfjärden P KiKa P53, Gråggören P KiKa P54, Risöhäll=Sandgrund P KiKa P61, Rajstall P KiKa P62, Ådön-Gräsgrundet P KiKa P64, Nygrundet-Mässkär P KiKa P67, Lillgrundet P KiKa P79, Kackursfjärden P KiKa L5 Luodonjärvi (Gertruds) L KiKa L6A Luodonjärvi (LammassaarensalmL6A KiKa Ruoppauskohde RK6 RK KiKa Meriläjitys alue P Meriläj P KiKa Kohteille P, E ja "lisä" ei päästy Meriläjitys alue E Meriläj E KiKa kovan tuulen ja Ruoppauskohde lisä Rlisä KiKa aallokon vuoksi. Ei näytteitä Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Taustatiedot: Säätiedot: Arja Palomäki Meriveden korkeus +35,7 cm ympäristöasiantuntija Sekä Hästgrundetin ja että Gertrudin toinen patoluukku auki Pilvisyys 6-7/8 Ruoppaaja OPTIMUS: Lämpötila 9-11 astetta Ruoppaaja HECTOR ei ruopannut, oli satamalaiturissa,ei näytteitä Tuulen nopeus 6 m/s Tuulen suunta S Jakelu: UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan ELY-keskus Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad OSTP Finland Oy Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Norra svenska fiskeområde BillerudKorsnäs Finland Oy Pietarsaaren Satama Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, Espoo VAT no. FI Sivu 1/1

90 Liite/ Bilaga 3.5 Pietarsaaren merialue vko 23 Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E Lämpötila Kiintoaine (GF/C) 872:2005 Sameus Sähkönjohta vuus, 25 C ISO 7027: :1994 ph-arvo, 25 C SFS 3021:1979 ISO 7887:2012, komparaattori Klorofylli-A Saliniteetti Kokonaist yppi SFS 5772:1993 Laskettu sähkönjohtav uudesta K-060 (µg/l) ISO :98 (modif.) Ammonium typpi A 40 E Nitriitti- ja nitraattitypen summa A 40 D ISO 13395:1996 (modif.) Kokonaisf osfori A 40 B Fosfaattif osfori A 40 A Väriluku Tuloskommentti Kokonaistyppi Nitriittinitraattityppi Kenttämittaus Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys * * * * * * * * * * * * C mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l P52 1m < P52 3m P52 0-2m P53 1m P53 9,1m P53 0-2m P54 1m < P54 2,7m P54 0-2m P61 1m P61 3,8m P61 0-2m P62 1m P62 13,7m P62 0-2m P64 1m < 2 P64 16,7m P64 0-2m P67 1m P67 2,1m P67 0-2m P79 1m < 0, P79 0-2m L5 1m < 0, L5 0-2m L6A 1m < 0, L6A 0-2m R6_50 m pohja -1m sentrif R6_100 m pohja -1m R6_250 m pinta 1m R6_250 m pohja -1m R6_250 m pinta 0-2m R6_500 m pinta 1m R6_500 m pohja -1m R6_500 m pinta 0-2m R6_750 m pinta 1m R6_750 m pohja -1m R6_750 m pinta 0-2m R6_1000 m pinta 1m R6_1000 m pohja -1 m R6_1000 m pinta 0-2 m Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, Espoo VAT no. FI Sivu 1/1

91 Liite/ Bilaga 3.6 TUTKIMUSTODISTUS 2015E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 2015 Tarkkailukierros: vko 25 Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus Näytteenottaja Lisätiedot P52, Alholmsfjärden P KaK P53, Gråggören P KaK P54, Risöhäll=Sandgrund P KaK P61, Rajstall P KaK P62, Ådön-Gräsgrundet P KaK P64, Nygrundet-Mässkär P KaK P67, Lillgrundet P KaK Ruoppaajan koordinaatti(optimus): Ruoppauskohde RK6 RK KaK Hästgrundet toinen sulku auki. Gertruds sulut Meriläjitys alue P Meriläj P KaK kiinni. Meriläjitys alue E Meriläj E KaK Ruoppauskohde lisä Rlisä KaK Ruoppaaja Hector ei kaivanut.=>ei näytteitä. Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Jakelu: UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan ELY-keskus Arja Palomäki Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, Espoo VAT no. FI Sivu 1/1

92 Liite/ Bilaga 3.6 Pietarsaaren merialue vko 25 Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E Lämpötila Kiintoaine (GF/C) Fosfaattifosfori Kenttämittaus 872:2005 Sameus Sähkönjohtav uus, 25 C ISO 7027: :1994 Väriluku Tuloskommentti ISO 7887:2012, komparaattori SFS 5772:1993 ISO :98 (modif.) A 40 E ISO 13395:1996 (modif.) A 40 B Klorofylli-A Kokonaistyppi Ammoniumtyppi Nitriittinitraattityppi Kokonaisfosfori A 40 A Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys * * * * * * * * * * C mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l P52 1m P52 3m P52 0-2m P53 1m P53 5m P53 9,1m P53 0-2m P54 1m P54 2,7m P54 0-2m P61 1m P61 3,8m P61 0-2m P62 1m P62 5m P62 10m P62 13,7m P62 0-2m P64 1m P64 5m P64 10m P64 15m P64 16,7m P64 0-2m P67 1m P67 2,1m P67 0-2m R6_50 m pohja -1m hyvin harmaa R6_100 m pohja -1m hyvin harmaa R6_250 m pinta 1m R6_250 m pohja -1m R6_250 m pinta 0-2m Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, Espoo VAT no. FI Sivu 1/2

93 Liite/ Bilaga 3.6 Pietarsaaren merialue vko 25 Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E Lämpötila Kiintoaine (GF/C) Fosfaattifosfori Kenttämittaus 872:2005 Sameus Sähkönjohtav uus, 25 C ISO 7027: :1994 Väriluku Tuloskommentti ISO 7887:2012, komparaattori SFS 5772:1993 ISO :98 (modif.) A 40 E ISO 13395:1996 (modif.) A 40 B Klorofylli-A Kokonaistyppi Ammoniumtyppi Nitriittinitraattityppi Kokonaisfosfori A 40 A Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys * * * * * * * * * * C mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l R6_500 m pinta 1m R6_500 m pohja -1m R6_500 m pinta 0-2m R6_750 m pinta 1m R6_750 m pohja -1m hyvin harmaa R6_750 m pinta 0-2m R6_1000 m pinta 1m R6_1000 m pohja -1 m R6_1000 m pinta 0-2 m Meriläj P_50 m pohja -1m Meriläj P_100 m pohja -1m Meriläj P_250 m pinta 1m < 2 Meriläj P_250 m pohja -1m Meriläj P_250 m pinta 0-2m Meriläj P_500 m pinta 1m Meriläj P_500 m pohja -1m Meriläj P_500 m pinta 0-2m Meriläj P_750 m pinta 1m Meriläj P_750 m pohja -1m Meriläj P_750 m pinta 0-2m Meriläj E_50 m pohja -1m Meriläj E_100 m pohja -1m Meriläj E_250 m pinta 1m < 2 Meriläj E_250m pohja -1m Meriläj E_250 m pinta 0-2m Meriläj E_500 m pinta 1m Meriläj E_500 m pohja -1m Meriläj E_500 m pinta 0-2m Meriläj E_750 m pinta 1m Meriläj E_750 m pohja -1m Meriläj E_750m pinta 0-2m Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, Espoo VAT no. FI Sivu 2/2

94 Liite/ Bilaga 3.7 TUTKIMUSTODISTUS 2015E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 2015 Tarkkailukierros: intensiivinen + ruoppaus vko 27 Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus Näytteenottaja Lisätiedot P52, Alholmsfjärden P KiKa P53, Gråggören P KiKa P54, Risöhäll=Sandgrund P KiKa P61, Rajstall P KiKa P62, Ådön-Gräsgrundet P KiKa P64, Nygrundet-Mässkär P KiKa P67, Lillgrundet P KiKa P79, Kackursfjärden P KiKa L5 Luodonjärvi (Gertruds) L KiKa L6A Luodonjärvi (LammassaarensalmL6A KiKa Ruoppauskohde RK6 RK KiKa Meriläjitys alue P Meriläj P KiKa Meriläjitys alue E Meriläj E KiKa Ruoppauskohde lisä Rlisä KiKa Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Taustatiedot: Säätiedot: Arja Palomäki meriveden korkeus +11,1 cm ympäristöasiantuntija Hästgrundetin ja Gertrudin molemmat patoluukut kiinni Pilvisyys 3-5/8 2/8 ruoppaaja HECTOR: Lämpötila C C ruoppaaja OPTIMUS: hinaaja kävi tyhjentämässä proomun näytteenoton aikana (läjitysalue E) Tuulen nopeus 1-3 m/s 0-1 m/s Tuulen suunta S SW Jakelu: UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan ELY-keskus Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad OSTP Finland Oy Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Norra svenska fiskeområde BillerudKorsnäs Finland Oy Pietarsaaren Satama Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, Espoo VAT no. FI Sivu 1/1

95 Liite/ Bilaga 3.7 Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 2015 Tarkkailukierros: intensiivinen + ruoppaus vko 27 Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E Fosfaattifosfori Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys Ei näytettä Lämpötila Kiintoaine (GF/C) Kenttämitt aus 872:2005 Sameus Sähkönjohta vuus, 25 C ISO 7027: :1994 ph-arvo, 25 C SFS 3021:1979 Väriluku Tuloskommentti ISO 7887:2012, komparaattori SFS 5772:1993 Laskettu sähkönjohtav uudesta ISO :98 (modif.) Ammonium typpi SFS 3032:1976 Nitriitti- ja nitraattitypen summa A 40 D ISO 13395:1996 (modif.) Kokonaisf osfori * * * * * * * * * * * * C mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l P52 1m P52 3m P52 0-2m P53 1m P53 5m P53 9,1m P53 0-2m P54 1m < 0, P54 2,7m P54 0-2m P61 1m P61 3,8m P61 0-2m P62 1m < 2 P62 5m P62 10m P62 13,7m P62 0-2m P64 1m < 2 P64 5m P64 10m P64 15m P64 16,7m P64 0-2m P67 1m P67 2,1m P67 0-2m P79 1m < 0, P79 0-2m L5 1m < 0, L5 0-2m L6A 1m < 0, L6A 0-2m A 40 B Klorofylli-A Saliniteetti Kokonaistyppi Nitriittinitraattityppi A 40 A Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, Espoo VAT no. FI Sivu 1/3

96 Liite/ Bilaga 3.7 Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 2015 Tarkkailukierros: intensiivinen + ruoppaus vko 27 Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E Fosfaattifosfori Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys Ei näytettä Lämpötila Kiintoaine (GF/C) Kenttämitt aus 872:2005 Sameus Sähkönjohta vuus, 25 C ISO 7027: :1994 ph-arvo, 25 C SFS 3021:1979 Väriluku Tuloskommentti ISO 7887:2012, komparaattori SFS 5772:1993 Laskettu sähkönjohtav uudesta ISO :98 (modif.) Ammonium typpi SFS 3032:1976 Nitriitti- ja nitraattitypen summa A 40 D ISO 13395:1996 (modif.) Kokonaisf osfori * * * * * * * * * * * * C mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l R6_50 m pohja -1m samea näyte R6_100 m pohja -1m samea näyte R6_250 m pinta 1m R6_250 m pohja -1m R6_250 m pinta 0-2m R6_500 m pinta 1m R6_500 m pohja -1m R6_500 m pinta 0-2m R6_750 m pinta 1m R6_750 m pohja -1m samea näyte R6_750 m pinta 0-2m R6_1000 m pinta 1m samea näyte R6_1000 m pohja -1 m samea näyte R6_1000 m pinta 0-2 m Meriläj P_50 m pohja -1m Meriläj P_100 m pohja -1m Meriläj P_250 m pinta 1m Meriläj P_250 m pohja -1m Meriläj P_250 m pinta 0-2m Meriläj P_500 m pinta 1m Meriläj P_500 m pohja -1m Meriläj P_500 m pinta 0-2m Meriläj P_750 m pinta 1m Meriläj P_750 m pohja -1m Meriläj P_750 m pinta 0-2m Meriläj P_1000 m pinta 0-2 m z Meriläj E_50 m pohja -1m Meriläj E_100 m pohja -1m Meriläj E_250 m pinta 1m Meriläj E_250m pohja -1m Meriläj E_250 m pinta 0-2m Meriläj E_500 m pinta 1m Meriläj E_500 m pohja -1m Meriläj E_500 m pinta 0-2m Meriläj E_750 m pinta 1m Meriläj E_750 m pohja -1m Meriläj E_750m pinta 0-2m Meriläj E_1000 m pinta 0-2 m z A 40 B Klorofylli-A Saliniteetti Kokonaistyppi Nitriittinitraattityppi A 40 A Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, Espoo VAT no. FI Sivu 2/3

97 Liite/ Bilaga 3.7 Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 2015 Tarkkailukierros: intensiivinen + ruoppaus vko 27 Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E Fosfaattifosfori Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys Ei näytettä Lämpötila Kiintoaine (GF/C) Kenttämitt aus 872:2005 Sameus Sähkönjohta vuus, 25 C ISO 7027: :1994 ph-arvo, 25 C SFS 3021:1979 Väriluku Tuloskommentti ISO 7887:2012, komparaattori SFS 5772:1993 Laskettu sähkönjohtav uudesta ISO :98 (modif.) Ammonium typpi SFS 3032:1976 Nitriitti- ja nitraattitypen summa A 40 D ISO 13395:1996 (modif.) Kokonaisf osfori * * * * * * * * * * * * C mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Rlisä_50 m pohja -1m hyvin samea näyte, sentrifugoitu Rlisä_100 m pohja -1m samea näyte Rlisä_250 m pinta 1m Rlisä_250 m pohja -1m Rlisä_250 m pinta 0-2m Rlisä_500 m pinta 1m Rlisä_500 m pohja -1m Rlisä_500 m pinta 0-2m Rlisä_750 m pinta 1m Rlisä_750 m pohja -1m Rlisä_750 m pinta 0-2m Rlisä_1000 m pinta 1m Rlisä_1000 m pohja -1 m Rlisä_1000 m pinta 0-2 m A 40 B Klorofylli-A Saliniteetti Kokonaistyppi Nitriittinitraattityppi A 40 A Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, Espoo VAT no. FI Sivu 3/3

98 Liite/ Bilaga 3.8 TUTKIMUSTODISTUS 2015E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 2015 Tarkkailukierros: intensiivinen + ruoppaus vko 29 Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus Näytteenottaja Lisätiedot P52, Alholmsfjärden P KiKa P53, Gråggören P KiKa P54, Risöhäll=Sandgrund P KiKa P61, Rajstall P KiKa P62, Ådön-Gräsgrundet P KiKa P64, Nygrundet-Mässkär P KiKa P67, Lillgrundet P KiKa P79, Kackursfjärden P KiKa L5 Luodonjärvi (Gertruds) L KiKa L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A KiKa Ruoppauskohde RK6 RK KiKa Meriläjitys alue P Meriläj P KiKa Meriläjitys alue E Meriläj E KiKa Hinaaja kävi tyhjentämässä proomun näytteenoton aikana läjitysalueelle Ruoppauskohde lisä Rlisä KiKa Rlisä 1000 m: ranta tuli vastaan, ei näytettä. Näytteenottohetkellä ruoppaaja ei kaivanut, proomu täynnä ja odotti tyhjennystä Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Säätiedot: Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Pilvisyys 3-5/8 5-6/8 Lämpötila C C Taustatiedot: Tuulen nope3-6 m/s 2 m/s Arja Palomäki 13.7: Sekä Hästgrundetin että Gertrudin toinen patoluukku oli auki Tuulen suun N SE ympäristöasiantuntija Meriveden korkeus +9,3 cm ruoppaaja OPTIMUS: ruoppaaja Hector: ,nätteenottohetkellä ruoppaaja ei kaivanut, oli kaivanut aiemmin koska proomussa olitavaraa 15.7.: Hästgrundetin ja Gertrudin patoluukut olivat kiinni Meriveden korkeus +11,3 cm hinaaja toi näytteenoton aikana proomulla tavaraa läjitysalueelle E Jakelu: UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan ELY-keskus Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad OSTP Finland Oy Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Norra svenska fiskeområde BillerudKorsnäs Finland Oy Pietarsaaren Satama Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, Espoo VAT no. FI Sivu 1/1

99 Liite/ Bilaga 3.8 Pietarsaaren merialue intensiivinen + ruoppaus vko 29 Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E Nitriittinitraattityppi Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys Lämpötila Kiintoaine (GF/C) Kenttämitta us 872:2005 Sameus Sähkönjohtav uus, 25 C ISO 7027: :1994 ph-arvo, 25 C SFS 3021: 1979 ISO 7887:2012, kompar. SFS 5772:1993 Laskettu sähkönjohta vuudesta ISO :98 (modif.) Ammoniumt yppi A 40 E Nitriitti- ja nitraattitypen summa A 40 D Väriluku Klorofylli-A Saliniteetti Kokonaistyppi ISO 13395:1996 (modif.) Kokonaisf osfori A 40 B * * * * * * * * * * * * C mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l P52 1m P52 3m P52 0-2m P53 1m P53 9,1m P53 0-2m P54 1m P54 2,7m P54 0-2m P61 1m P61 3,8m P61 0-2m P62 1m P62 13,7m P62 0-2m P64 1m < 2 P64 16,7m P64 0-2m P67 1m P67 2,1m P67 0-2m P79 1m < 0, P79 0-2m L5 1m < 0, L5 0-2m L6A 1m < 0, L6A 0-2m Fosfaattif osfori A 40 A Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, Espoo VAT no. FI Sivu 1/3

100 Liite/ Bilaga 3.8 Pietarsaaren merialue intensiivinen + ruoppaus vko 29 Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E Nitriittinitraattityppi Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys Lämpötila Kiintoaine (GF/C) Kenttämitta us 872:2005 Sameus Sähkönjohtav uus, 25 C ISO 7027: :1994 ph-arvo, 25 C SFS 3021: 1979 ISO 7887:2012, kompar. SFS 5772:1993 Laskettu sähkönjohta vuudesta ISO :98 (modif.) Ammoniumt yppi A 40 E Nitriitti- ja nitraattitypen summa A 40 D Väriluku Klorofylli-A Saliniteetti Kokonaistyppi ISO 13395:1996 (modif.) Kokonaisf osfori A 40 B * * * * * * * * * * * * C mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l R6_50 m pohja -1m R6_100 m pohja -1m R6_250 m pinta 1m < 2 R6_250 m pohja -1m R6_250 m pinta 0-2m < 1 R6_500 m pinta 1m R6_500 m pohja -1m R6_500 m pinta 0-2m R6_750 m pinta 1m R6_750 m pohja -1m R6_750 m pinta 0-2m R6_1000 m pinta 1m R6_1000 m pohja -1 m R6_1000 m pinta 0-2 m < 1 Meriläj P_50 m pohja -1m Meriläj P_100 m pohja -1m Meriläj P_250 m pinta 1m < < 2 Meriläj P_250 m pohja -1m Meriläj P_250 m pinta 0-2m Meriläj P_500 m pinta 1m Meriläj P_500 m pohja -1m Meriläj P_500 m pinta 0-2m Meriläj P_750 m pinta 1m Meriläj P_750 m pohja -1m Meriläj P_750 m pinta 0-2m Fosfaattif osfori A 40 A Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, Espoo VAT no. FI Sivu 2/3

101 Liite/ Bilaga 3.8 Pietarsaaren merialue intensiivinen + ruoppaus vko 29 Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E Nitriittinitraattityppi Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys Lämpötila Kiintoaine (GF/C) Kenttämitta us 872:2005 Sameus Sähkönjohtav uus, 25 C ISO 7027: :1994 ph-arvo, 25 C SFS 3021: 1979 ISO 7887:2012, kompar. SFS 5772:1993 Laskettu sähkönjohta vuudesta ISO :98 (modif.) Ammoniumt yppi A 40 E Nitriitti- ja nitraattitypen summa A 40 D Väriluku Klorofylli-A Saliniteetti Kokonaistyppi ISO 13395:1996 (modif.) Kokonaisf osfori A 40 B * * * * * * * * * * * * C mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Meriläj E_50 m pohja -1m Meriläj E_100 m pohja -1m Meriläj E_250 m pinta 1m Meriläj E_250m pohja -1m Meriläj E_250 m pinta 0-2m Meriläj E_500 m pinta 1m Meriläj E_500 m pohja -1m Meriläj E_500 m pinta 0-2m Meriläj E_750 m pinta 1m Meriläj E_750 m pohja -1m Meriläj E_750m pinta 0-2m Rlisä_50 m pohja -1m Rlisä_100 m pohja -1m Rlisä_250 m pinta 1m Rlisä_250 m pohja -1m Rlisä_250 m pinta 0-2m Rlisä_500 m pinta 1m Rlisä_500 m pohja -1m Rlisä_500 m pinta 0-2m Rlisä_750 m pinta 1m Rlisä_750 m pohja -1m Rlisä_750 m pinta 0-2m Fosfaattif osfori A 40 A Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, Espoo VAT no. FI Sivu 3/3

102 Liite/ Bilaga 3.9 TUTKIMUSTODISTUS 2015E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue Tarkkailukierros: Intensiivi+ruoppaus vko 32 Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus Näytteenottaja Lisätiedot P52, Alholmsfjärden P KaK P53, Gråggören P KaK P54, Risöhäll=Sandgrund P KaK P61, Rajstall P KaK P62, Ådön-Gräsgrundet P KaK P64, Nygrundet-Mässkär P KaK P67, Lillgrundet P KaK P79, Kackursfjärden P KaK L5 Luodonjärvi (Gertruds) L KaK L6A Luodonjärvi (LammassaarensalmL6A KaK Ruoppauskohde RK6 RK KaK Näkösyvyys 50 m etäisyydellä Meriläjitys alue P Meriläj P KaK Näkösyvyys 50 m etäisyydellä Meriläjitys alue E Meriläj E KaK Näkösyvyys 50 m etäisyydellä Ruoppauskohde lisä Rlisä KaK Ei näytteitä Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Taustatiedot: Säätiedot: Arja Palomäki Meriveden korkeus +19 cm ympäristöasiantuntija Hästgrundetin ja Gertrudin molemmat patoluukut olivat kiinni Pilvisyys 3-5/8 Ruoppaaja Hector ei ollut kaivutöissa->ei näytteitä (YKJ ) Lämpötila 19 ast. C Ruoppaaja Optimus: YKJ Tuulen nopeus 3-5 m/s Tuulen suunta W Jakelu: UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan ELY-keskus Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad OSTP Finland Oy Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Norra svenska fiskeområde BillerudKorsnäs Finland Oy Pietarsaaren Satama Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, Espoo VAT no. FI Sivu 1/1

103 Liite/ Bilaga 3.9 Pietarsaaren merialue Intensiivi+ruoppaus vko 32 Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E Lämpötila Kiintoaine (GF/C) 872:2005 Sameus Sähkönjohtav uus, 25 C ISO 7027: :1994 ph-arvo, 25 C SFS 3021:1979 Väriluku Klorofylli-A Saliniteetti Kokonaistyppi ISO 7887:2012, komparaattori SFS 5772:1993 Laskettu sähkönjohta vuudesta ISO :98 (modif.) Ammonium typpi A 40 E Nitriitti- ja nitraattitypen summa A 40 D ISO 13395:1996 (modif.) Kokonaisf osfori A 40 B Fosfaattif osfori A 40 A Nitriittinitraattityppi Kenttämittaus Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys * * * * * * * * * * * * C mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l P52 1m P52 3m P52 0-2m P53 1m P53 9,1m P53 0-2m P54 1m P54 2,7m P54 0-2m P61 1m P61 3,8m P61 0-2m P62 1m < 2 P62 13,7m P62 0-2m P64 1m < 2 P64 16,7m P64 0-2m P67 1m P67 2,1m P67 0-2m P79 1m < 0, P79 0-2m L5 1m < 0, L5 0-2m L6A 1m < 0, L6A 0-2m Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, Espoo VAT no. FI Sivu 1/2

104 Liite/ Bilaga 3.9 Pietarsaaren merialue Intensiivi+ruoppaus vko 32 Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E Lämpötila Kiintoaine (GF/C) 872:2005 Sameus Sähkönjohtav uus, 25 C ISO 7027: :1994 ph-arvo, 25 C SFS 3021:1979 Väriluku Klorofylli-A Saliniteetti Kokonaistyppi ISO 7887:2012, komparaattori SFS 5772:1993 Laskettu sähkönjohta vuudesta ISO :98 (modif.) Ammonium typpi A 40 E Nitriitti- ja nitraattitypen summa A 40 D ISO 13395:1996 (modif.) Kokonaisf osfori A 40 B Fosfaattif osfori A 40 A Nitriittinitraattityppi Kenttämittaus Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys * * * * * * * * * * * * C mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l R6_50 m pohja -1m R6_100 m pohja -1m R6_250 m pinta 1m R6_250 m pohja -1m R6_250 m pinta 0-2m R6_500 m pinta 1m R6_500 m pohja -1m R6_500 m pinta 0-2m R6_750 m pinta 1m R6_750 m pohja -1m R6_750 m pinta 0-2m Meriläj P_50 m pohja -1m Meriläj P_100 m pohja -1m Meriläj P_250 m pinta 1m Meriläj P_250 m pohja -1m Meriläj P_250 m pinta 0-2m Meriläj P_500 m pinta 1m < 3 Meriläj P_500 m pohja -1m Meriläj P_500 m pinta 0-2m < 1 Meriläj P_750 m pinta 1m Meriläj P_750 m pohja -1m Meriläj P_750 m pinta 0-2m Meriläj E_50 m pohja -1m Meriläj E_100 m pohja -1m Meriläj E_250 m pinta 1m Meriläj E_250m pohja -1m Meriläj E_250 m pinta 0-2m Meriläj E_500 m pinta 1m Meriläj E_500 m pohja -1m Meriläj E_500 m pinta 0-2m Meriläj E_750 m pinta 1m Meriläj E_750 m pohja -1m Meriläj E_750m pinta 0-2m Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, Espoo VAT no. FI Sivu 2/2

105 Liite/ Bilaga 3.10 TUTKIMUSTODISTUS 2015E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 2015 Tarkkailukierros: intens. vko 36 + ruoppaus Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus Näytteenottaja Lisätiedot P52, Alholmsfjärden P KiKa P53, Gråggören P KiKa P54, Risöhäll=Sandgrund P KiKa P61, Rajstall P KiKa P62, Ådön-Gräsgrundet P KiKa P64, Nygrundet-Mässkär P KiKa P67, Lillgrundet P KiKa P79, Kackursfjärden P KiKa L5 Luodonjärvi (Gertruds) L KiKa L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A KiKa Ruoppauskohde RK6 RK KiKa näkösyvyys 50 m ruoppauskohteesta Meriläjitys alue P Meriläj P KiKa näkösyvyys 50 m ruoppauskohteesta Meriläjitys alue E Meriläj E KiKa näkösyvyys 50 m ruoppauskohteesta Ruoppauskohde lisä Rlisä KiKa Ruoppaaja ei paikalla, ei näytteitä Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Taustatiedot: Säätiedot: Arja Palomäki Ruoppaaja Optimus: (YKJ) Lämpötila 9-16 ast. C ympäristöasiantuntija Ruoppaaja Hector: ei ruopannut Pilvisyys 3-6/8 Gertrudin ja Hästgrundetin kaikki patoluukut kiinni Tuulen nopeus 1-3 m/s Meriveden korkeus -9,1 cm Tuulen suunta E Luodonjärven vedenkorkeus +18 cm Jakelu: UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan ELY-keskus Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad OSTP Finland Oy Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Norra svenska fiskeområde BillerudKorsnäs Finland Oy Pietarsaaren Satama Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, Espoo VAT no. FI Sivu 1/1

106 Liite/ Bilaga 3.10 Pietarsaaren merialue intens. vko 36 + ruoppaus Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E Laskettu sähkönjohtavuudesta Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys Lämpötila Kiintoaine (GF/C) Kenttämitt aus 872:2005 Sameus Sähkönjohtav uus, 25 C ISO 7027: :1994 ph-arvo, 25 C SFS 3021: 1979 Väriluku Tuloskommentti ISO 7887:2012, komparaattori SFS 5772:1993 ISO :98 (modif.) A 40 E A 40 D ISO 13395:1996 (modif.) * * * * * * * * * * * * C mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l P52 1m P52 3m P52 0-2m P53 1m P53 9,1m P53 0-2m P54 1m P54 2,7m P54 0-2m P61 1m P61 3,8m P61 0-2m P62 1m P62 13,7m P62 0-2m P64 1m < 2 P64 16,7m P64 0-2m P67 1m P67 2,1m P67 0-2m P79 1m < 0, P79 0-2m L5 1m < 0, L5 0-2m L6A 1m < 0, L6A 0-2m A 40 B Klorofylli-A Saliniteetti Kokonaistyppi Ammoniumtyppi Nitriittinitraattityppi Nitriittinitraattityppi Kokonaisfosfori Fosfaattifosfori A 40 A Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, Espoo VAT no. FI Sivu 1/2

107 Liite/ Bilaga 3.10 Pietarsaaren merialue intens. vko 36 + ruoppaus Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E Laskettu sähkönjohtavuudesta Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys Näkösyvyys m Lämpötila Kiintoaine (GF/C) Kenttämitt aus 872:2005 Sameus Sähkönjohtav uus, 25 C ISO 7027: :1994 ph-arvo, 25 C SFS 3021: 1979 Väriluku Tuloskommentti ISO 7887:2012, komparaattori SFS 5772:1993 ISO :98 (modif.) A 40 E A 40 D ISO 13395:1996 (modif.) * * * * * * * * * * * * C mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l R6_50 m pohja -1m sentrifugoitu, hyvin samea A 40 B RK7_100 m pohja -1m samea RK7_250 m pinta 1m RK7_250 m pohja -1m RK7_250 m pinta 0-2m RK7_500 m pinta 1m hyvin samea RK7_500 m pohja -1m RK7_500 m pinta 0-2m RK7_750 m pinta 1m hyvin samea RK7_750 m pohja -1m RK7_750 m pinta 0-2m RK7_1000 m pinta 1m RK7_1000 m pohja -1 m RK7_1000 m pinta 0-2 m Meriläj P_50 m pohja -1m Meriläj P_100 m pohja -1m Meriläj P_250 m pinta 1m Meriläj P_250 m pohja -1m Meriläj P_250 m pinta 0-2m Meriläj P_500 m pinta 1m Meriläj P_500 m pohja -1m Meriläj P_500 m pinta 0-2m Meriläj P_750 m pinta 1m Meriläj P_750 m pohja -1m Meriläj P_750 m pinta 0-2m Meriläj E_50 m pohja -1m Meriläj E_100 m pohja -1m Meriläj E_250 m pinta 1m Meriläj E_250m pohja -1m Meriläj E_250 m pinta 0-2m Meriläj E_500 m pinta 1m Meriläj E_500 m pohja -1m Meriläj E_500 m pinta 0-2m Meriläj E_750 m pinta 1m Meriläj E_750 m pohja -1m Meriläj E_750m pinta 0-2m Klorofylli-A Saliniteetti Kokonaistyppi Ammoniumtyppi Nitriittinitraattityppi Nitriittinitraattityppi Kokonaisfosfori Fosfaattifosfori A 40 A Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, Espoo VAT no. FI Sivu 2/2

108 Liite/ Bilaga 3.11 TUTKIMUSTODISTUS 2015E Tarkkailu: Pietarsaaren merialue 2015 Tarkkailukierros: intens. vko 38 + ruoppaus Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Havaintopaikka Tunnus Eränumero Näkösyvyys Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus Näytteenottaja Lisätiedot P52, Alholmsfjärden P KiKa P53, Gråggören P KiKa P54, Risöhäll=Sandgrund P KiKa P61, Rajstall P KiKa P62, Ådön-Gräsgrundet P KiKa P64, Nygrundet-Mässkär P KiKa P67, Lillgrundet P KiKa P79, Kackursfjärden P KiKa L5 Luodonjärvi (Gertruds) L KiKa L6A Luodonjärvi (Lammassaarensalmi) L6A KiKa Ruoppauskohde RKS RK KiKa Näkösyvyys 50 m etäisyydellä kohteesta Meriläjitys alue P Meriläj P KiKa Näytteitä ei otettu kovan tuulen ja aallokon vuoksi Meriläjitys alue E Meriläj E KiKa Näytteitä ei otettu kovan tuulen ja aallokon vuoksi Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Taustatiedot: Säätiedot: Arja Palomäki Hästgrundetin ja Gertrudin kaikki patoluukut kiinni Pilvisyys 8/8 ympäristöasiantuntija Luodonjärven vedenkorkeus +17 cm Lämpötila 13 ast.c p Meriveden korkeus cm Tuulen nopeus 3-5 m/s Ruoppaajan koordinaatit: (YKJ) Tuulen suunta SE Jakelu: UPM Kymmene Oyj Pohjanmaan ELY-keskus Alholmenskraft Oy Ab Luodon ymp.suoj. ltk. /Miljönämden i Larsmo Pietarsaaren Vesi Pietarsaaren ymp.suoj. ltk. / Miljönämden i Jakobstad OSTP Finland Oy Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry Förening Mässkärs Lotsstation r.f. Norra svenska fiskeområde BillerudKorsnäs Finland Oy Pietarsaaren Satama Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, Espoo VAT no. FI Sivu 1/1

109 Liite/ Bilaga 3.11 Pietarsaaren merialue intens. vko 38 + ruoppaus Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä, Liikennevirasto 2015E Lämpötila Kiintoaine (GF/C) Nitriittinitraattityppi Kenttämittaus 872:2005 Sameus Sähkönjohtavuus, 25 C ISO 7027: :1994 ph-arvo, 25 C SFS 3021:1979 ISO 7887:2012, komparaattori SFS 5772:1993 Laskettu sähkönjohtavuudesta ISO :98 (modif.) A 40 E Nitriitti- ja nitraattitypen summa A 40 D Väriluku Klorofylli-A Saliniteetti Kokonaistyppi Ammoniumtyppi ISO 13395:1996 (modif.) Kokonaisf osfori A 40 B Fosfaattif osfori A 40 A Ottopiste Näytenumero Ottosyvyys Näkösyvyys * * * * * * * * * * * * C mg/l FTU ms/m mg Pt/l µg/l ppt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l P52 1m P52 3m P52 0-2m P53 1m P53 9,1m P53 0-2m P54 1m P54 2,7m P54 0-2m P61 1m P61 3,8m P61 0-2m P62 1m < 2 P62 13,7m P62 0-2m P64 1m < 2 P64 16,7m P64 0-2m P67 1m P67 2,1m P67 0-2m P79 1m < 0, P79 0-2m L5 1m < 0, L5 0-2m L6A 1m < 0, L6A 0-2m RKS_50 m pohja -1m RKS_100 m pohja -1m RKS_250 m pinta 1m RKS_250 m pohja -1m RKS_250 m pinta 0-2m RKS_500 m pinta 1m RKS_500 m pohja -1m RKS_500 m pinta 0-2m RKS_750 m pinta 1m RKS_750 m pohja -1m RKS_750 m pinta 0-2m RKS_1000 m pinta 1m RKS_1000 m pohja -1 m RKS_1000 m pinta 0-2 m Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, Espoo VAT no. FI Sivu 1/1

110 Liite/ Bilaga 4 TUTKIMUSTODISTUS 2015E Tarkkailu: Pietarsaaren merialueen perifyton Tarkkailukierros: Tilaaja: Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailutyöryhmä Otto pvm. Tulo pvm. Tutkimuksen lopetus pvm. Näkösyvyys Havaintopaikka Tunnus Eränumero Kokonaissyvyys Jään paksuus Lumen paksuus Lisätiedot Ådo A Ådo A KiKa Ådo B Ådo B KiKa Kackurinlahti A Kack A KiKa Kackurinlahti B Kack B KiKa Alholmenskraft B Alho B KiKa UPM Kymmene C UPM C KiKa Satama D Sat D KiKa Kaupunki A Kau A KiKa Mässkär E Mäss E KiKa P10 P KiKa Tulokset pätevät vain testatuille näytteille. Mittausepävarmuudet saa pyydettäessä. Tutkimustodistuksen saa kopioida vain kokonaan. Muussa tapauksessa kopioinnista on saatava lupa. * = Näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Lausunto ei kuulu akkreditoinnin piiriin. Jakelu: Arja Palomäki ympäristöasiantuntija , arja.palomäki@nablabs.fi 2015E Kiintoaine Kiintoaineen hehkutushäviö K-107 Klorofylli-A K-107 K-107 Näytenumero Näytteenottaja Ottopiste Ottosyvyys mg/m2 mg/m2 mg/m2 Ådo A 1, ,2 Ådo B 1, ,4 Kack A 1, ,7 Kack B 1, ,4 Alho B 1, ,2 UPM C 1, ,7 Sat D 1, ,9 Kau A 1, ,0 Mäss E 1, ,3 P10 1, ,1

111 Liite/ Bilaga 5 Pietarsaaren edustan merialueen a-klorofyllipitoisuudet vuonna 2015 Piste Näytteenotto Keskiarvo Maksimi n = 3 n = 11 n = 3 n = Ps 4,8 9,7 7,5 7,3 7,3 9,7 9,7 52 Ps 4,4 7,8 6,7 3,7 7,4 9,2 5,7 13,2 4,9 8,8 3,6 6,3 6,9 7,8 13,2 53 Ps 3,4 5,6 9,3 1,9 7 7,8 5,2 5,6 2,8 6,8 3,3 6,1 5,3 9,3 9,3 54 Ps 3,2 6,5 8,2 3,1 7,9 6,1 5,9 7,2 5,3 12 5,2 6,0 6,4 8,2 12,0 55 Ps 5 6,9 6,8 6,2 6,2 6,9 6,9 61 Ps 3,3 2,7 6,7 2,9 7,1 6,4 3,2 8 3,3 7,1 4,7 4,2 5,0 6,7 8,0 62 Pu 2,4 1,6 5,8 2,7 6,2 6 2,9 3,7 1,7 4,8 2,4 3,3 3,7 5,8 6,2 64 Pu 1,8 1,7 3,1 2,7 4,3 4,2 2,9 1,8 2,2 2,3 1,5 2,2 2,6 3,1 4,3 65 Pu 1,7 2 5,3 3,0 3,0 5,3 5,3 66 Ps 2, ,0 5,0 6,0 6,0 67 Ps 3,5 8,8 7,2 2,9 7 7,3 6,1 5,5 4,3 17,4 9,7 6,5 7,2 8,8 17,4 71 Pu 2,2 1,7 5,1 3,0 3,0 5,1 5,1 73 Pu 1,8 0,5 3,1 1,8 1,8 3,1 3,1 75 Pu 1,6 1,2 2,1 1,6 1,6 2,1 2,1 78 Ps 3,6 9,7 3,1 5,5 5,5 9,7 9,7 79 Ps 4,9 9,6 5,8 7,4 7,5 3,8 6,7 8,6 6,6 6,8 6,8 9,6 9,6

112 Liite/ Bilaga 6 Etelä-Pohjanmaan ELY-keskuksen tulokset 2015/ Vattenanalyser av NTM-centralen i Södra Österbotten 2015 (Hertta, haettu ) Pietarsaaren edusta P64 Näytepvm syvyys kok. syv. näkösyv. Lämpötila ph Sähkönj. Salin. Happi Happi Väri TOC Sameus kok-p PO 4 P SIO 2 kok-n NH 4 N NO 2+3 N Klorof. m m m C ms/m mg/l kyll.% mg Pt/l mg/l FNU µg/l µg/l mg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ,0 4,0 3, ,0 16,8 7, ,2 9, ,6 1,0 14 < 2 1, ,0 16, ,2 9,4 98 0, ,0 16, ,2 9,5 98 5,2 0, ,0 10,4 7, ,3 9, , , ,2 4,4 < ,2 9,6 7, ,2 10, ,5 0,9 9 < 2 1, , ,4 10,5 93 0, ,2 8, ,4 10,4 91 4,3 0, ,2 17,2 7,8 7, ,4 10, ,9 7 < 2 1, Pisteestä P62 ELY-keskus ei ole analysoinut näytteitä vuosina E-P ELY-keskuksella ei talvinäytteitä vuosina 2009, 2010 ja

113 Liite/ Bilaga 7 FÅNGSTSTATISTIK FRÅN HAVSOMRÅDET UTANFÖR JAKOBSTAD 2015; statistik uppsamlad från delägarlagen VESTERSUNSBY Fångster 2015 LARSMO EUGMO FISKELAG FISKARGILLE KYRKOBY PÖRKENÄS TOTALT ÅR 2014 (uppg från 2011) sik/ siika lax/ lohi gädda/ hauki abborre/ ahven öring/ taimen lake/ made nors/ kuore strömm./ silakka gös/ kuha siklöja/ muikku id/ säyne braxen/ lahna mört/ särki övrigt/ muut ål/ ankerias 0 0 harr/ harjus 10 (?) totalt Kommentarer till årets statistik: Reduceringsfisket av underutnyttjade arter (braxen, mört, id) har fortsatt i Larsmo och Eugmo Strömmingsfiskaren i Larsmo har ökat sitt fiske efter strömming. Samma person slutade delta i reduceringfiske (==> syns som minskning i braxenfångsten) ANVÄNDA REDSKAP 2015 Vestersundsby Larsmo ** Eugmo fiskelag fiskargille Kyrkoby Pörkenäs Nät: < 35 mm maskstorlek Nät: mm maskstorlek x Nät: > 45 mm maskstorlek x 50 Strömm/siklöje.skötar 18 Sikfällor/Laxryssja 4 12 x 5 Lakryssjor 30 Ca 25 x Gäddsaxar x 20 Katsor x 80 x x 7 x Kastspön x 200 x x x x Lakkrokar 10 Sikkrokar metspön x x x x x x ** yrkesfisket (N=8) ANTAL FISKARE 2015 Fritidsfiskare Kommersiella fiskare Totalt 2015 Larsmo by Eugmo by Vestersundsby V:fiskargille * (inf: 2011) Kyrkoby Pörkenäs

114 Liite/ Bilaga 8 Pietarsaaren edustan merialueen yhteistarkkailu 2015/ Samkonroll av havsområdet utanför Jakobstad 2015 Vattenkvalitet vid allmänna badstränder 2015/ Yleisten uimarantojen veden laatu 2015 Jakobstads social- och hälsovårdsverket/ Pietarsaaren sosiaali- ja terveysvirasto Lähde: (luettu ) Badstrand/ Uimaranta Datum E. coli Colilert Intest enterok Sinilevä- Obs Bedömning pvm MPN/ 100 ml cfu/ 100 ml havainto Huom Arvio Laatuvaatimus/ Krav (STM 354/2008) < 500 < 200 Bosund/ Brännbacka ei ei ok ei ei ok ei ei ok Kackur ei ei ok < 10 0 ei ei ok Sonamo ei ei ok ei ei ok ei ei ok ei ei ok Kittholmen* ei ei ok FI < 10 2 ei ei ok ei ei ok ei ei ok Lillsand/ Pikkuhiekka* ei ei ok FI ei ei ok ei ei ok < 10 0 ei ei ok Storsand/ Isohiekka ei ei ok ei ei ok ei ei ok Fäboda Cafestrand* ei ei ok FI ei ei ok ei ei ok < 10 0 ei ei ok * Klassificerad som EU strand, d.v.s. > 100 besökare / dag vid högsäsong * Luokiteltu EU-rannaksi eli > 100 kävijää/ päivä sesonkiaikana Lihavoitu: Tulos alle määritysrajan. Bold: Resultatet är mindre än analysens bestämningsgräns.

115 Liite/ Bilaga 9 Algobservationer 2015 Ingår i Finlands miljöcentrals riksomfattande algobservationsprogram. Levähavainnot 2015 Sisältyy Suomen ympäristökeskuksen valtakunnalliseen levähavainto-ohjelmaan. Observationsplats / havaintopaikka: Ådö fiskehamn / Ådön kalasatama Period / Ajanjakso Observationerna för det mesta på måndagar / Havainnot yleensä maanataisin Vecka Viikko Blågröna alger Sinilevää Bedömningsskala / Arviointiasteikko = Ingen synbar förekomst / Ei havaittavaa esiitymistä 1 = Få alger / Vähän levää 2 = Rikligt med alger / Runsaasti levää 3 = Mycket rikligt med alger / Erittäin runsaasti levää - = Uppgifter saknas / Ei havaintoja Observatörer / Havainnoitsijat: Esa Koskela, Elinor Slotte

116 Liite/ Bilaga 10 Pietarsaaren edustan merialueen pohjaeläinten yksilömäärien keskiarvot sekä lajiluvut vuonna Lajiluvussa ei ole otettu huomioon Oligochaeta indet. jos samassa näytteessä on lajilleen määritettyjä harvasukasmatoja. (Nyman 2016) Paikan nimi Syvyys 2,4 40 2,7 3,1 7,4 3,8 2,8 3,5 14,5 14,6 17,7 14,2 2,8 3,1 8,8 9,8 3,9 Hydra Cordylophora caspia TURBELLARIA Caryophyllaeus laticeps Cyanophthalma obscura NEMATODA Marenzelleria Manayunkia aestuarina OLIGOCHAETA indet Limnodrilus Limnodrilus hoffmeisteri Potamothrix Potamothrix hammonie Paranais frici Piscicola geometra Pisidium Macoma baltica Anodonta piscinalis ACARINA CLADOCERA OSTRACODA COPEPODA Neomysis integer Saduria entomon Gammarus Gammarus salinus Monoporeia affinis Caenis horaria Leptoceridae Chaoborus flavicans Tanypodinae Procladius Pentaneurini Orthocladiinae Chironomini Chironomus Cryptochironomus Microchironomus Polypedilum Pseudochironomus Tanytarsini Cladotanytarsus Ceratopogonidae Summa Lajiluku

117 Liite/ Bilaga 10 Pietarsaaren edustan merialueen pohjaeläinnäytteiden biomassojen (märkäpaino) keskiarvot vuonna (Nyman 2016) Paikan nimi Hydra ,00 0,00 0, , , Cordylophora caspia , ,00-0, , TURBELLARIA 0,11 0,01-0,00 0, ,00-0, ,00-0,02 Caryophyllaeus laticeps , Cyanophthalma obscura 0,05 0,01 0,33 0,08 0,04 0,18 0,13 0,11 0,03 0,13 0,08 0,01 0,02 0, ,03 NEMATODA 0,00 0,01 0,00-0,00 0,00 0, ,01 0,02 0,01 0, ,00 Marenzelleria - 9,65-0,89 1, ,12 0,48 0,11 0,55 0, ,01 0,29 - Manayunkia aestuarina ,01-0,00 0, OLIGOCHAETA 0,31-3,91 1,00 0,04 1,44 1,40 0,66 0,03 0,79 0,01 0,01 0,22 1,54 2,50 0,31 0,16 Piscicola geometra , , Pisidium ,01 Macoma baltica ,49 1, Anodonta piscinalis ,69 ACARINA 0, , , , ,00 0,00 CLADOCERA 0, , ,00 0,00-0, ,02 0,00 0,00 0,00 0,00 OSTRACODA 0,02-0,32 0,14-0,03 0,02 0,07 0,11 0, ,13 0,08 0,28 0,12 0,11 COPEPODA 0,01 0,00 0,01 0,00 0,00 0,00 0,01 0,00-0,00-0,00-0,00 0,00 0,01 0,01 Neomysis integer , Saduria entomon , Gammarus , Gammarus salinus , Monoporeia affinis - 0, , Caenis horaria 0, Leptoceridae 0, Chaoborus flavicans , ,05 0,03 Tanypodinae 0, Procladius - - 0,19 0,07 0,02 0,06 0,12 0,03 0,06 0,21 0,01 0,01 0,07 0,15 0,23 0,08 0,25 Pentaneurini , Orthocladiinae 0, ,01 0, Chironomini 0, ,00-0, , ,03 Chironomus 1,09-41, , ,49-12,46-8,86 Cryptochironomus 0, , ,13 Pseudochironomus 0, Tanytarsini 0, , , , ,00 Ceratopogonidae 0,10-0, , , ,02 Summa 3,37 10,02 46,36 2,18 1,67 1,71 2,01 0,98 0,74 1,65 4,81 2,46 3,22 1,89 15,50 0,87 12,35

118 Liite/ Bilaga 11 OSTP Finland Oy Ab:n kuormitus vuosina Belastning från OSTP Finland Oy Ab under ären t/ vuosi 60 kok-n kg/vuosi Fluoridi Luparaja 1800 kg/a Tavoitearvo 30 t/a Cr Ni kg/ vuosi kg/ vuosi Luparaja 25 kg/a Luparaja 16 kg/a Pb Cd kg/vuosi kg/vuosi 30 2,5 25 Luparaja 25 kg/a 2 Luparaja 2 kg/a 20 1, ,5 0 0,01 0,01 0,01 0, kg/vuosi Cu 3 2,5 2 1,5 1 0,

119 1(1) MENETELMÄLIITE Pietarsaaren merialueen tarkkailu 2015 Akkreditointi Määritysraja Analyysi (T111) Yksikkö Menetelmä Mittausepävarmuus Enterokokit (36 C 2 vrk) kpl/100 ml ISO :2000 * 0,5-3,0 ± 0,3, Fe (ICP-MS) µg/l ISO :05 modif. 0,5 > 3 ±10 % * 5-20 ± 3, Fe (ICP-OES) µg/l ISO 11885:09 modif. 5 > 20 ±15 % Happi * mg/l 25813:1993 0,1 5 % * 1-3 ± 0,5, Kiintoaine mg/l 872: > 3 ±15 % Klorofylli-A * µg/l SFS 5772: % Kok. N * µg/l K % * A14, ±15, Kok. N µg/l perustuu ISO :98 50 >100 ± 15% * 3-10 ±1,5, Kok. P µg/l K >10 ±15 % * 3-15 ±1,5, Kok. P µg/l A 40 B 3 >15 ±10 % * 5-30 ±3, NH4-N µg/l K >30 ±10 % * 5-10 ±2, NO2,3-N (FIA) µg/l K >10 ±10 % ph * ISO 10523:2012 0,2 * 2-10 ±1,5, PO4-P µg/l K >10 ±15 % Saliniteetti ppt * 0,5-1 ±0,2, Sameus FTU ISO 7027:2000 0,5 >1 ±20 % * 0,5-4 ±0,2, Sähkönjohtavuus ms/m ,5 >4 ±5 % * 0,4-2 ±0,2, TOC mg/l 1484:1997 0,4 >2 ±10 % * 5-40 ± 5, Väri komp. mg Pt/l ISO 7887: >40 ± 10 Nab Labs Oy Pääkonttori: Upseerinkatu 1, Espoo VAT no. FI