Resultat från samkontrollen för havsområdet utanför Jakobstad 2018

Transkript

1 Resultat från samkontrollen för havsområdet utanför Jakobstad 2018 Eeva-Kaarina Aaltonen, Joni Virtanen & Jutila Heli Österbottens vatten och miljös publikationer 4

2 Larsmo skärgård. Övre bilden är från Köpmanholmens hamn och nedre bilden utsikten från Köpmanholmens torn. Heli Jutila Pärmbild: Fäboda Heli Jutila 2019 Aaltonen Eeva-Kaarina, Virtanen Joni & Jutila Heli 2019: Resultat från samkontrollen för havsområdet utanför Jakobstad Österbotten vatten och miljös publikationer s + 13 bilagor. Jakobstad. Översättning Curt Nyman ISBN trycksaker: ISBN nätpublikation: ISSN: (trycksak) ISSN: (nätpublikation) 1

3 INNEHÅLL SAMMANDRAG... 3 ABSTRACT INLEDNING Grunderna för kontrollen Material och metoder Parametrar för ekologisk klassificering av ytvatten VÄDERLEKSFÖRHÅLLANDEN OCH HYDROLOGI BELASTNINGEN Avloppsvattenbelastning Värmebelastning Larsmo-Öjasjön VATTENKVALITETEN I HAVET Provtagningsförhållandena Vattenkvaliteten under vintern Vattenkvaliteten under tiden med öppet vatten år Förändringar i vattenkvaliteten Vattenkvalitetsparametrarna för den ekologiska klassificeringen FISKERIEKONOMISKA KONTROLLEN ÖVERSIKT ÖVER ÖVRIGA UNDERSÖKNINGAR INOM KONTROLLOMRÅDET Resultat från badstrands- och alguppföljningen Bottenfaunaundersökningen år Temperaturkarteringar Mässkärs naturstation Pörkenäs lägergård Fiskeriekonomisk kontroll 2018 efter muddringen av Jakobstads hamn och farled KÄLLFÖRTECKNING BILAGOR

4 SAMMANDRAG I denna rapport behandlas resultaten av samkontrollen för havsområdet utanför Jakobstad år 2018, vilket var det första året i den nya kontrollperioden ( ). I samkontrollen deltog UPM Kymmene Abp, BillerudKorsnäs Finland Oy, OSTP Finland Oy, Jakobstads Vatten, Jakobstads Hamn Oy och Alholmens Kraft Ab:s kraftverk (AK 1 och AK 2). Vattnets kvalitet i havsområdet utanför Jakobstad påverkas, förutom av avloppsvattenbelastningen från industrin och bosättningen, även av kylvatten samt av det humushaltiga och ibland sura vatten som avtappas från Larsmo-Öjasjöns sötvattenbassäng. UPM Kymmene Abp, OSTP och Alholmens Kraft uppföljde tillståndsvillkoren till alla delar under Stadens avloppsreningsverk uppnådde inte till fullo tillståndsvillkoren under 1. och 2. kvartalen. Av den avloppsvattenmängd som leddes ut till havet härstammade 95 % av den organiska COD belastningen och 80 % av BOD belastningen från UPM Kymmene + Billerud. Andelen av näringsämnesbelastningen var från UPM Kymmene + Billerud 80 % av fosfor och 32 % av kväve. 20 % av fosforbelastningen och 62 % av kvävebelastningen härstammade från stadens reningsverk. De resterande 5 % av kvävebelastningen härstammade från OSTP Finland Oy Ab. Avloppsbelastningen låg beträffande den organiska delen (BOD och COD) på samma nivå som föregående medan fosforbelastningen var något lägre än föregående år. Avtappningarna via dammluckorna och fiskvägarna från Larsmosjön ut i havet var under januari-maj nära de normala. Men från juni framåt kom sjövatten ut endast via fiskvägarna. Under juli-augusti och september-oktober måste också fiskvägarna stängas för totalt ca 2 månader. Kväve- och fosfortransporten från Larsmosjön var 2018 därmed exceptionellt liten och sjövattnets andel mindre än normalt eller 3,5 4 gånger större än näringsbelastningen från avloppsvattnen. Under vintern, då vattenutbytet är som sämst, strömmar avlopps- och sjövattnet med ytvattnet och under isen uppstår en tydlig skiktning i vattnet gällande nästan alla vattenkvalitetsparametrar. Karakteristiskt för vattenkvaliteten vintertid är den stora variationen mellan olika områden men även mellan olika år. Sjöoch avloppsvattnens inverkan syntes under vintern 2018 på ungefär samma område som föregående vinter och tydligast i ytvattnet i skärgården innanför Ådön Hälsingön. Vid punkterna längre ut (P64, P73) var inverkan liten. Under perioden med öppet vatten är utspädningsförhållandena bättre och sjö- och avloppsvatten blandas i hela vattenmassan. Halterna i ytvattnet är lägre än på vintern och skiktning uppstår nästan inte alls. Våren 2018 observerades avlopps- och sjövattnets inverkan tydligast från området utanför Hästgrundet till Hälsingöfjärden som brunare och ställvis grumligare ytvatten än havsvatten. Norröver kunde sjövatten observeras i hela vattenpelaren i Kackursfjärden medan sjövattnet inverkan därifrån norrut var mindre. Sommartid kan avlopps- och sjövattnens inverkan ses som förhöjda grumlighets- och färgtal samt näringsämneshalter inom det inre kustområdet. Siktdjupet var inom hela undersökningsområdet mindre under försommaren och större under sensommaren jämfört med föregående år. På basen av klorofyllvärdena delades havsområdet utanför Jakobstad in i tre eutrofieringsklasser. Det eutrofa området finns i närheten av utsläppen. Det måttligt eutrofa området sträckte sig från fastlandet till västra sidan Ådön och i norr till Kackursfjärden. Området utanför detta hörde till klassen på väg att eutrofieras. Målsättningen inom vattenvården är att uppnå eller bibehålla en god ytvattenstatus i Finland. Vattenkvalitetsdata från området utanför Jakobstad (åren ) har platsvis jämförts med de vattenkvalitetparametrar som används i den ekologiska klassificeringen. På basen av vattenkvalitetsparametrarna 2018 placerade sig största delen av observationspunkterna som ligger inom Bottenvikens inre kustområde i klasserna nöjaktig eller försvarlig. Observationspunkterna som ligger inom Bottenvikens yttre kustområde hörde till klasserna god-nöjaktig. I den helhetsutvärdering av ekologisk status som färdigställdes år 2013 som grund för vattenvårdplaneringen klassificerades tillståndet i vattenförekomsterna Jakobstads havsområde och Kallan som nöjaktiga. Vattenförekomsten Larsmo skärgård och Nykarleby yttre havsområde har klassificerats till god status. Larsmosjön var i nöjaktigt ekologiskt tillstånd. 3

5 Enligt uppgifterna från fiskeområdet var de vanligaste fångade fiskarterna i havsområdet utanför Jakobstad år 2018 braxen, strömming och sik. Den totala fångsten var mindre än under föregående år. Nät var det mest använda fiskeredskapet. Vattnet vid övervakade badstränderna uppfyllde de ikraftvarande kvalitetskraven sommaren I samband med den nationella alguppföljningen observerades sommaren 2018 inga blågröna alger vid Ådö fiskehamn. Fiskeriundersökningen för efterkontroll av muddringen i Jakobstads hamn och djupfarled samt havsdeponeringen avslutades under Inverkan av muddrings- och deponeringsarbetena har kunnat konstateras endast i närheten av Gräggören. På basen av efterkontrollen 2018 hade fiskstammarna vid Gräggören återgått till det tillstånd de hade före muddringarna. 4

6 ABSTRACT The results of joint monitoring of sea during 2018 in the front of Pietarsaari are presented in this publication. The participants of joint monitoring are UPM Kymmene Oyj, BillerudKorsnäs Finland Oy, OSTP Finland Oy, Pietarsaari Water (Vesi), Pietarsaari Harbour (Satama Oy) and Alholmens Kraft Oy power plant. The quality of the sea water in Pietarsaari area are influence by waste waters from industry and settlements, cooling waters and humus-rich, sometimes acidic waters running from the Luodon Öja freshwater pool to the sea. UPM Kymmene Oyj s, OSTP s ja Alholmens Kraft s environmental permit conditions were fulfilled in all respects in year The towns wastewater plant did not meet all the requirements during the 1. and 2. half of the year. About 95 % of the wastewater lead to the sea, 98 % of the organic COD load and 80 % of the BOD load came from UPM and Billerud. 80 % of phosphorous and 32 % of nitrogen in the wastewater load came of UPM Kymmene and Billerud year % of P and 62 % of N came from the town s sewage plant. The rest (5 %) of the N load came from OSTP Finland Oy Ab. The wastewater load of organic (BOD and COD) and N was at previous years level and for the P somewhat smaller than previous year. Waters run from Luoto Lake to the sea by flood hatches and fishways somewhat normally during January May, but since June water came to the sea only from fishways. In July October even fishways were closed for about two months. The P and N loads from the Luoto Lake and above drainage basin were 3,5-4 times the discharge from industry and settlement-based sewage. During the winter, when the turnover of the water is the least, waste and lake waters run in the surface water and a clear layering in regard to water quality parameters forms under the ice. Typical for the winter water quality are strong regional and between years variations. The influence of waste and lake waters was seen in winter 2018 approximately in as large area as the previous winter, and most clearly in the surface waters of Ådö Hälsingö inner archipelago. In the outermost points (P64, P71) the impacts were low. During the open water the dilution conditions are better and lake and waste waters mix to the whole water body. The concentrations in surface water were lower than in winter and there was hardly no layering. In spring 2018 the impact of waste and lake waters was clearly seen in the front of Hästgrundet in Hälsingöfjärden as brown and turbid surface water. In the North lake waters were detected in the whole waterspout in Kackursfjärden. To more north the influence was clearly less. In summer the waste and lake water impacts were seen in increased turbidity, colour value and nutrient concentrations close to the coast. The secchi depths were smaller than in previous year in the early summer, but higher than that in the end of the summer in the whole observation area. The sea in front of Pietarsaari can be divided to three eutrophication classes based on chlorophyll concentrations. The most euthrophic water is situated in the discharge area. The slightly eutrophic area reached from the coast to the west side of Ådö and in the north to the Kackursfjärden. More distant sites were classified as being in the beginning of eutrophication. The aim of water management planning is to attain and maintain the good quality of waters in Finland. The water quality data of sea in front of the Pietarsaari (years ) has been compared by sites to the parameters of the ecological classification used in water management planning. Based on the water quality parameters the sites of Bothnian Bay inner sea belonged mainly to the classes moderate or poor in year The sites of outer coast can be classified good moderate. In the ecological assessment of the status of Finnish waters 2013 the front of Pietarsaari and the water body of Kallan were classified as moderate and the water bodies of Luoto archipelago and outer archipelago of Uusikaarlepyy as good ecological status. The Luoto Lake was in a moderate ecological status. Based on the data collected by the Fishery region the most common catch fish were bream, Baltic herring and whitefish. The total catch was smaller than in the previous year. In summer 2018 the monitored beaches fulfilled the quality requirements. In the national algae monitoring no blue-green algae blooming were detected in Ådö fish harbour in summer Based on the monitoring of fish populations after dredging and setting depositions of sediments to the sea in Pietarsaari deep channel and harbour the fish populations seem to have reverted to the stage, which existed before dredging. 5

7 1. INLEDNING 1.1 Grunderna för kontrollen Det renade avloppsvattnet från bosättningen i Jakobstadsnejden (Jakobstads Vatten) samt från UPM Kymmene Abp:s massafabrik, BillerudKorsnäs Finland Ab:s pappersfabrik och Walki Ab leds ut i havet utanför Jakobstad. OSTP Finland Oy Ab:s avloppsvatten leds ut i havet via Labackörsviken till samma ställe som avloppsvattnet från UPM Kymmene. Kylvattnet från Alholmens Kraft Ab:s kraftverk leds till samma område. Även Jakobstads Hamn Ab deltar i samkontrollen. Utsläppsplatserna kan ses i figur 1. Figur 1. Havsområdet utanför Jakobstad, utsläppsplatserna och provtagningspunkterna. Observationspunkterna för vattenkvaliteten ( ja ) är totalt 16 st, varav 8 st ingår i intensivuppföljningen ( ). (Innehåller material från Lantmäteriverkets terrängdatabas 02/2016) Purkuputket / Utläppsrör: A Pietarsaaren Vesi / Jakobstads Vatten B Alholmens Kraft C UPM Kymmene, Billerud och OSTP D Satama / Hamnen E Mässkär luontoasema / Mässkär naturstation F Pörkenäs leirikeskus / Pörkenäs lägergård Kontrollåliggandena för deltagarna i samkontrollen grundar sig på de i tabell 1 nämnda besluten från Västra Finlands miljötillståndsverk (LSY), NTM-centralen i Södra Österbotten, Regionförvaltningsverken i Södra Finland samt i Västra och Inre Finland och Vasa förvaltningsdomstol (VHO) I samkontrollen 2018 följdes kontrollprogrammet för vattenområdet och fiskeriekonomin (Mykrä och Aaltonen 2017b), som godkänts av NTM-centralen i Södra Österbotten genom beslut EPOELY1616/2016 ( ) och under samma Dnr gjorda preciseringar ( ). Genom preciseringen av kontrollprogrammet tillades en för karteringsändamål särskilt utsedd provtagningsplats för bestämning av metaller (2019) och på basen resultaten avgörs fortsättningen. NTM-centralen i Egentliga Finland har godkänt det fiskeriekonomiska kontrollprogrammet genom sitt beslut VARELY4736/5723/2012 ( ). 6

8 I detta sammandrag behandlas i enlighet med kontrollprogrammet data om vattenkvaliteten och den årliga fiskeriekonomiska uppföljningen från 2018 samt refereras övriga undersökningar som blivit utförda inom området under året: hamnens undersökning av dagvatten, resultat från badstrands- och alguppföljningen (kap. 6.1), och övervakning av avloppsreningsverket vid Mässkärs naturstation (kap. 6.4) samt övervakning av avloppsvattnet vid Pörkenäs lägergård (kap. 6.5). Ytterligare sammanfattas i kapitel 6.6 resultaten från den fiskeriekonomiska kontrollen efter muddringarna i Jakobstads hamn och farled samt dumpningsarbeten (Keränen 2019). Bottendjursundersökningen från 2018 saknas till följd av ett misstag i planeringen av provtagningen. Sammandraget har gjorts av Österbottens vatten och miljö rf. Provtagningarna och analyserna har utförts av KVVY Tutkimus Oy (tidigare BotniaLab Oy). En förteckning över de använda analysmetoderna finns som bilaga 10. Tabell 1. Tillståndsbesluten gällande deltagarna i samkontrollen. Aktör Tillstånd Jakobstad stad/ Jakobstads LSSAVI/74/04.08/2011 ( ) tillståndsbestämmelser 1) 14), 16) Vatten UPM Kymmene Oyj, LSY 85/2003/1 ( ) tillståndsbestämmelse 40) VHO 00282/04/5101 ( ) nytt tillstånd LSSAVI/870/ ; Vaasan HO BillerudKorsnäs Finland Oy LSSAVI 148/2017/1 (871/ ) tillståndsbestämmelser 18), 22) OSTP Finland Oy Ab LSSAVI/180/04.08/ tillståndsbestämmelser 1) - 4), 14), 17) Alholmens Kraft Oy Ab LSSAVI/75/04.08/2011 ( ) tillståndsbestämmelser 16), 49) VHO 00237/16/5399 ( ) Jakobstads Hamn Ab LSSAVI/6628/2014 ( ) tillståndsbestämmelser 17), 18 ja 21) Trafikverket, Västra Finlands ESAVI/187/04.09/2010 tillståndsbestämmelse 10), LSSAVI/117/04.09/2011, farledsenhet och Ja- kobstads Hamn Ab EPOELY/35/07.04/2010, Dnro POHELY/1822/5723/2011, VHO nro 11/0420/2, VHO nro 11/0757/2 1.2 Material och metoder Övervakningsmaterialet för år 2018 består av följande delar: 1 vinterprovtagning, 12 punkter i havet och 2 insjöpunkter (figur 1, bilaga 1; resultat i bilaga 2) 3 omfattande provtagningar vid öppet vatten, 16 punkter i havet och 2 i Larsmosjön (bilaga 2) 5 provtagningar vid öppet vatten, 6 punkter i havet och 2 insjöpunkter (intensivuppf.; bilaga 3) resultaten från Södra Österbottens NTM-centrals punkt P64 (bilaga 4) årlig insamling av uppgifter om fiskare, fiskeredskap och fångst på havsområdet (bilaga 5) årlig insamling av uppgifter om badvattenkvalitet (bilaga 6) och förekomst av alger (bilaga 7) resultat från den årliga bottendjursundersökningen saknas (KVVY:s förklaring som bilaga 8) analysresultat av avloppsvattenprov från Mässkärs naturstation 2018 (bilaga 13) Utvecklingen av belastningen från OSTP för finns som bilaga 9 och Jakobstads Hamn Ab:s utredning av sitt dagvatten finns som bilaga 12. En eutrofieringsmodell har blivit uppgjord för havsområdet utanför Jakobstad år 2004 i samband med Bottenviken Life-projektet (Korpinen m.fl. 2004). Med hjälp av den kan man bedöma inverkan under olika belastningssituationer. En sammandragsrapport har gjorts över övervakningsmaterialet för havsområdet utanför Jakobstad för perioden (Aaltonen och Kalliolinna 2011). Resultat för kontrollperioden finns i en omfattande tillståndsrapport (Aaltonen m.fl. 1998). Sedimentundersökningar har gjorts under bestämda år, senast 2017 (Mykrä och Aaltonen 2017a och Palomäki 2017). 7

9 1.3 Parametrar för ekologisk klassificering av ytvatten I samband med vattenförvaltningsplaneringen har man i Finland övergått till det allmäneuropeiska klassificeringssystemet för vattenområden. I systemet klassas ytvattnen (sjöar, åar, och kustområden), på basen av referensegenskaper enligt deras typ i fem kvalitetsklasser: utmärkt, god, nöjaktig, försvarlig, dålig (Aroviita m.fl. 2012). Målet för vattenvården är att bevara eller uppnå en god status på ytvattnen före år För en del vattenförekomster har man satt avvikande tids- och statusmål på grund av oöverkomliga naturförhållanden eller teknisk orimlighet. I havsområdet utanför Jakobstad hör vattenförekomsterna Jakobstads skärgård och Larsmo skärgård till Bottenvikens inre kustvatten (Ps). Vattenförekomsterna Kallan och Nykarlebys yttre havsområde hör till Bottenvikens yttre kustvatten (Pu) (Vuori m.fl. 2009). Den ekologiska klassificeringens kriterier betonar biologiska faktorer, som stöd används fysikalisk-kemiska vattenkvalitetsfaktorer samt övrig information om egenskaper och belastning i området som klassificeras. Klassificeringskriterierna har uppdaterats (Aroviita m.fl. 2012) efter den första klassificeringen som färdigställdes år 2008 (Vuori m.fl. 2009). Som biologiska klassificeringsfaktor i Bottenvikens område används bottenfaunan, som beskrivs med hjälp av de s.k. BBI-ELS-indexen. Därtill beaktas växtplankton som halten klorofyll-a och parallellt växtplanktonets biomassa. Som fysikalisk-kemiska parametrar används siktdjup och totala näringsämneshalter (kväve och fosfor) under sommaren (juli-augusti + 1. veckan i september). Den senaste bedömningen av ytvattnens ekologiska status färdigställdes år Tillståndet för Bottenvikens kustvatten har behandlats i Åtgärdsprogrammet för kustvattnen och små vattendrag fram till år 2021 som NTM-centralen i Södra Österbotten har uppgjort (Westberg & Lax 2016). På basen av vattenkvalitetsparametrarna i samkontrollresultaten har det gjorts en klassificering för varje provtagningspunkt. Klassificeringen redovisas i kapitel 4.5. Motsvarande klassificering av provtagningsplatserna på basen av bottendjursindexen för åren återfinns i kapitel VÄDERLEKSFÖRHÅLLANDEN OCH HYDROLOGI Mätstation för nederbörd i Karleby Korplax har lagts ned i slutet av Därefter har data fåtts från Meteorologiska institutets mätstation Karleby Hållhagen. Denna var dock ur bruk Kontrollårets nederbördsdata har fåtts från mätstationen Metsäkylä i Kalajoki. Där var den totala nederbörden 420 mm eller betydligt mindre än långtidsmedelvärdet (544 mm). Årets medeltemperatur (4,5 C) var i Kronoby ungefär en grad högre än under föregående år och högre än långtidsmedelvärdet (3,4 C). Vid Tankar var årsmedeltemperaturen 4,9 C (Meteorologiska institutet/ Klimattjänster 2019). Under januari-juli 2018 regnade det mindre än genomsnittet och speciellt nederbördsfattiga var februari, maj och juli samt november under slutet av året. Också senare delen av våren och försommaren var torrrare än normalt. Den totala nederbörden (420 mm) var 77 % lägre än referensperiodens årsnederbörd (figur 2). Förvintern 2017/2018 var mildare än referensperioden medan februari-april var kallare än normalt. Maj var varm och från juli framåt var hela senare delen av året varmare än normalt. Vid Tankar i Karleby var det med undantag av våren och försommaren varmare än i Kronoby (figur 3). Bestående istäcke bildades 1 3 veckor senare än normalt under slutet av 2017 och isen försvann på våren 2018 en knapp vecka tidigare än under referensperioden (Meteorologiska institutet/istjänster 2019). Istäckets varaktighet var i närheten av fastlandet 2 3 veckor kortare än normalt och också längre ut (Mässkär) ca 3 veckor kortare. 8

10 Figur 2 och 3. Den månatliga nederbörden i Kalajoki Mätsäkylä 2018 samt medeltalen i Korplax åren och den månatliga medeltemperaturen i Kronoby och Karleby Tankar år 2018 samt medelvärdet för Kronoby perioden (Meteorologiska institutet/klimattjänster 2019). Tabell 2. Tidpunkten för isläggning och islossningen samt antalet isdygn utanför Jakobstad under vintern (Meteorologiska institutet/istjänster 2019) samt jämförelseperioden (Seinä & Peltola 1991). (A = första isläggningen, B = uppkomsten av stadigvarande istäcke, C = stadigvarande istäcke upphör, D = isens slutliga försvinnande, E = det verkliga antalet isdygn, M = medeltalet för antalet isdygn, , min = minsta och max = största under perioden ) Plats Vinten A B C D E M Min Max Jakobstad, hamnen Ådöskatan Mässkär Det humushaltiga sötvattnet från Larsmo-Öjasjön tappas ut i Larsmos och Jakobstads skärgård via dammluckorna vid Gertruds och Hästgrundet (figur 1). Dessutom finns vid Gertruds, Storströmmen och Bågast i Öja (Krekilä) fiskvägar, som huvudsakligen är öppna. Medelflödet vid Gertruds fiskväg är 5 m 3 /s, vid Storströmmens fiskväg 1 m 3 /s och vid Bågast 2 m 3 /s. Fiskvägarna stängs automatiskt då nivåskillnaden mellan havet och sjön är ca 5 10 cm. Regleringen av Larsmosjön lösgjordes 1998 från variationerna i havsvattenståndet och den nuvarande målsättningen med regleringen är att hålla sjöns vattenstånd mellan +10 och +20 cm (N 60). Vattenföringen från Larsmosjön har beräknats automatiskt på basen av uppmätta vattennivåer samt tiden när dammluckor och fiskvägar varit öppna (UPM Kymmene Abp 2018a, figur 4). Havsvattennivåns variationer vid Jakobstads hamn (Meteorologiska institutet/havstjänster 2019) visas i figur 5 Figurerna 4 och 5. Avtappningen från Larsmosjön som månatlig medelvattenföring under 2018 (UPM Kymmene 2018a) och under jämförelseperioden samt havsvattenståndet (MW2018) vid mareografen vid Jakobstads hamn 2018 (Meteorologiska institutet/havstjänster 2019). 9

11 Avtappningen från Larsmosjön var 2018 i medeltal 22,0 m 3 /s, vilket är en fjärdedel mindre än den genomsnittliga avtappningen efter regleringsändringen (jämförelseperiod , 29,1 m 3 /s). Avtappningen fördelades så att vid Gertruds avtappades i medeltal 6,8 m 3 /s via dammluckorna och 4,6 m 3 /s via fiskvägen (sammanlagt 52 %) samt vid Hästgrundet 9,7 m 3 /s och vid Storströmmen 0,9 m 3 /s (sammanlagt 48 %) Regleringslucka 2 vid Gertruds användes inte sommartid eftersom öppnandet av den försvårar användningen av den närliggande båtslussen på grund av kraftiga strömmar (Pietilä 2018). Avtappningarna från Larsmosjön var under vårflödet i april riklig jämfört med referensperioden ( ). Under januari-mars och i maj var vattenföringen ungefär på normal nivå. Från juli framåt kom det vatten från sjön till havet endast genom fiskvägarna och vattenföringen var exceptionellt liten (figur 4). 3. BELASTNINGEN Förutom avlopps-, kyl- och sjövatten mottar vattenområdet utanför Jakobstad även diffus belastning från bäckar och diken i närområdet. Avloppsvatten kommer från UPM Kymmene Abp:s och BillerudKorsnäs Finland Ab:s fabriker samt från OSTP Finland Oy Ab:s fabriker och vattnet från dessa anläggningar leds ut i samma kanal som UPM:s avloppsvatten. Kommunalt avloppsvatten kommer från Jakobstads Vattens avloppsreningsverk Alheda samt i mindre omfattning från reningsverken vid Pörkenäs lägergård och Mässkärs naturstation. Sjövatten strömmar ut i området via dammluckorna vid Hästgrundet och Gertruds samt via fiskvägarna vid Gertruds och Storströmmen. Verkningsområdet för Bågast fiskväg ligger norr om kontrollområdet. Kylvatten leds till havet från Alholmens Krafts kraftverk och UPM Kymmene. 3.1 Avloppsvattenbelastning Produktionen vid UPM Kymmene Abp:s fabriker i Jakobstad var 2018 totalt AD ton cellulosa. Av den producerade massan blektes nästan 95 % eller ton. Cellulosa producerades 7 8 % mindre än under föregående år. BillerudKorsnäs Finland Ab huvudprodukter är blekt och oblekt papper som under 2018 tillverkades totalt ton av den cellulosa UPM Kymmene prodicerade. Mängden tillverkat papper var nästan samma som under föregående år ADton blekt papper och Adton oblekt papper tillverkades. Walki Ab tillverkar bestrukna och laminerade samt tryckta pappersprodukter främst för industrins behov. Produktionen under 2018 var ton eller något mera än föregående år. Det renade avloppsvattnet från UPM och BillerudKorsnäs leds till havet nordost om Alholmen via en aktivslamanläggning samt via efterluftning och sedimentering i Labackörsviken (figur 1). UPM Kymmenes ännu 2018 i kraft varande tillståndsgränser var som månadsmedelvärde för BOD 4,4 t O 2/d (årsmedelvärde 3,6 t/d), COD 70 t O 2/d (60 t/d), fosfor 60 kg/d (55 kg/d) och för AOX 600 kg/d (500 kg/d). Andelen av BillerudKorsnäs avloppsvatten i den till aktivslamanläggningen ledda belastningen varierade 2018 från 1 % av fosfor till 75 % av fasta ämnen. OSTP:s andel av kvävebelastningen var ca 10 %. BOD-, COD-, fosfor- och kvävebelastninen i det renade avloppsvatten UPM (2018b) och BillerudKorsnäs leder till havet minskade från föregående år (figur 6). AOX -belastningen (190 kg/d) var likaså mindre än föregående år. Belastningen av fasta ämnen var dubbelt större än under föregående år, vilket berodde på störningar i aktivslamanläggningen under servicestagnationen i slutet av året. Fosforbelastningen varierade mellan 11 och 31 kgp/d och var av ovan nämnda skäl större under senare delen av året än under den förra delen. Hela årets medelvärde (22 kg P/d) var trots detta mindre än medeltalet under föregående 5-års period ( : 26 kg/d). Alla belastningsgränser (också de nya) underskreds under Det renade avloppsvattnet från invånarna inom avloppsnätena i Jakobstad och Nykarleby städer samt i Larsmo och Pedersöre kommuner (ca inv.) leds ut i havet söder om Alholmens hamn (figur 1). Avloppsvattnet behandlas i Jakobstads Alheda avloppsreningsanläggning. Dit leds också sanitetsvatten från de industrianläggningar som medverkar i samkontrollen. Belastningen på recipienten av totalkväve och ammoniumkväve var något mindre än under föregående år. Övriga belastningsparametrar var 1,5 3 gånge större än under föregånde år (figur 6), vilket berodde på driftstöringar i reningsveket speciellt under 10

12 snömältningen på våren. Tillståndsgränserna i miljötillståndet uppfylldes inte till alla delar under kvartalen 1 och 2 Reningseffekterna var som medeltal för hela året delvis blygsamma: fast substans 87 %, BOD 7(ATU) 93 %, COD Cr 84 % och fosfor 91 %. Kvävereduktionen var som årsmedelvärde 23 % (Vesisenaho & Jutila 2019). Vid OSTP Finland Oy Ab:s fabriker i Jakobstad tillverkades under året ca ton rostfria och syrabeständiga rör och rördelar (kapaciteten är ca t/a). Rören betas i en syrabassäng med salpetersyra, fluorvätesyra och svavelsyra samt vatten. Det avloppsvatten som uppkommer i samband med betningsprocessen behandlas i en tvåfasig NaOHsedimentering samt i en process som togs i bruk år 2007 då största delen av salpetersyran byttes ut mot svavelsyra. Under 2018 uppstod avloppsvatten m 3, eller m 3 /månd och det leds ut i havet via Labackörsviken i samma kanal som avloppsvattnet från UPM Kymmene (Pekka Pynttäri e-post 2010). Kvävebelastningen från OSTP var år kg/a och underskred därmed det i tillståndet angivna målvärdet ( kg/a). Också belastnings- och haltgränserna för metaller uppfylldes 2018 (tabell 3). Utvecklingen för OSTP:s belastning under åren samt belastnings-/målvärden enligt det nu gällande tillståndet finns i bilaga 9. Tabell 3. OSTP- Finland OyAb:s gränsvärden för halter och belastning samt förverkligade halter och belastning är Uppnådd halt 1. kvartalet 2018 Uppnådd halt 2. kvartalet 2018 Uppnådd halt 3. kvartalet 2018 Uppnådd halt 4. kvartalet 2018 Koncentrationsgräns Belastningsgränsvärde Uppnådd belastning 2018 Metall (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (mg/l) (kg/a (kg/a) Krom 0,5 0,34 0,18 0,32 0, ,55 Nickel 0,5 0,11 0,04 0,01 0, ,66 Bly 0,5 0,00 0,00 0,00 0, ,00 Kadmium 0,01 0,0070 0,001 0, ,0039 0,5 0,077 Koppar 0,2 0,012 0,023 0,031 0,014 0,342 Fluorid 82 11,2 19,01 22, ,5 ph 9,9 10,2 10,7 10,4 Tot-N Jakobstads hamn Ab:s dagvattensystem för kajer och hamnområden innefattar över hundra insamlings- /slamavskiljningsbrunnar, varifrån dagvattnet leds ut i havet via fyra utsläpps-/ventilbrunnar. Brunnarna är utrustade med sand- och slamavskiljare samt på Laukko I:s linje även med oljeavskiljare. Brunnarna töms vid behov men åtminstone två gånger om året (Kujala 2014). Man fäster särskilt stor uppmärksamhet vid att dagvattenbrunnarna hålls rena och man strävar till att förhindra att fast substans och näringsämnen hamnar i brunnarna genom att täcka dem med skyddsmattor under tiden lastning och lossning sker. Hamnens sanitetsvatten leds via avloppsledningar till Alheda reningsverk. På basen av dagvattenanalyser som gjordes under år 2007 har man uppskattat att den totala belastningen från hamnområdets dagvatten utgående från 500 mm årsnederbörd är ungefär 120 kg N/a, 9 kg P/a och kg fast substans/a (Kujala 2012). Under 2018 togs prov från fyra brunnar på kajområdet och från två utlopp för dagvatten. Från resultaten beräknades belastningen utgående från en årsnederbörd på 500 mm på motsvarande sätt som Den totala mängden dagvatten blev m 3 /år (år m 3 /år). Ökningen av den beräknade mängden dagvatten beror på en större asfalterad yta vid kajerna. Ämneshalterna i proven från ändana av rören varierade i någon mån och resultaten påvisade allmännt nedsatt kvalitet men med tanke på omständigheterna inte några speciella toppar. På basen av den beräknade mängden dagvatten och sedimenteringsbrunnarnas reningseffekt uppskattades hela hamnes dagvattenbelastning vid 500 mm nederbörd till ca 43,7 kg kväve, 6,9 kg fosfor och 103,5 kg fast substans. Den beräknade belastningen är betydligt mindre än vid föregående kartering, vilket beror på förbättrad snygghet i hamnen och förbättrat underhåll av brunnarna. Belastningen av fasta ämnen från hamnplanerna består främst av fasta partiklar från pappersoch energiindustrins träråvaror som samlas i brunnarna. En karta över provtagningspunkterna 1 6 och ett sammandrag av resultaten finns som bilaga

13 Av avloppsvattnens organiska belastning på havet härstammade 98 % av COD och 80 % av BOD liksom 80 % av fosforbelastningen från UPM och resten från stadens avloppsreningsverk. Kvävebelastningen fördelades mellan UPM:s (32 %) och stadens (68 %) reningsverk. Fosforbelastningen från avloppsvattnen har minskat stadigt från 1980-talet med undantag av några exceptionella år fram till att den från 2012 igen tillfälligt började öka en aning. Under åren har både fosfor- och kvävebelastningen igen börjat minska. I den organiska belastningen (BOD, COD) har tidigare funnits en sjunkande trend. COD belastningen har hållits ungefär på samma nivå under de senaste tio åren och gällande BOD under de senaste fem åren. BOD belastningen var 2018 historiens lägsta. De stora utsläppen av fasta ämnen under slutet av året kan ses som en avvikelse beträffande belastningsstapeln för 2018 (figur 6). Figur 6. Avloppsvattenbelastningen Tillståndsvillkoren för Jakobstads Vatten som kvartalsmedelvärden: BOD 7ATU 10 mg/l, 95 % COD Cr 70 mg/l, 90 %, tot-p 0,3 mg/l, 95 % och fast substans 20 mg/l, 90 %. Tillståndsvillkoren för UPM Kymmene som månadsmedelvärden: BOD 7 4,4 t O2/d (3,6 t/d som årsmedelvärde), COD Cr 70 t O2/d (60 t/d), fosfor 60 kg/d (55 kg/d) och AOX 600 kg/d (500 kg/d). 3.2 Värmebelastning Alholmens Kraft Ab:s kraftverk är ett kondenskraftverk med mottrycksuttag och använder fast bränsle. Under år 2018 producerades elektricitet (951 GWh/a), fjärrvärme (260 GWh/a) och processånga (233 GWh/a), totalt 1443 GWh/a (5 195 TJ/a). Bränslenas energiinnehåll var GWh (n TJ). Som bränsle användes torv (34 %), stenkol (23 %), trä (36 %), hushållsavfall (REF 6 %), 12 bar ånga (0,5 %) samt olja (0,3 %) vid start av kraftverket. Andelen trä var betydligt lägre än under föregående år (2017: 56 %) medan andelen torv och kol hade ökat. Kraftverkets (AK1 och AK2) driftstid 2018 var timmar som är 12

14 drygt 450 timmar mindre än Alholmens Kraft Ab:s kylvattens värmebelastning till havet år 2018 var TJ (figur 7) eller 36 % av bränslens totala energiinnehåll. År 2018 användes 173 milj. m 3 kylvatten eller i medeltal 5,5 m 3 /s (tillstånd 7,2 m 3 /s). Kylvattnets temperaturökning räknad som dygnsmedelvärde var högst i juli, +9,0 C (tillstånd +13 C). Ett flertal längre driftstopp förekom: , , , , , , och Dessutom förekom flera kortare avbrott. Under maj uppstod ingen värmebelastning till havet alls (Åkerlund, epost ). Förutom från Alholmens Kraft kommer värmebelastning till havet också från UPM Kymmene, Alheda avloppsreningsverk och Larsmosjön (figur 7). År 2018 var värmebelastningen från UPM Kymmene TJ. För värmebelastningen från Jakobstads avloppsreningsverk och Larsmosjön har använts medelvärdena för åren Figur 7. Värmebelastning från olika källor på havet utanför Jakobstad Larsmo-Öjasjön Näringsämnesbelastningen på havet från Larsmo-Öjasjön varierar beroende på avtappningarna från sjön (jfr figur 4). Materialtransporten från sjön har fåtts genom att räkna ihop näringsämnestransporten via dammluckorna vid Hästgrundet och Gertruds samt via fiskvägarna. Den totala transporten av kväve och fosfor från Larsmosjön var 2018 lägre än föregående år beroende på lägre vattenföring (figur 8). Figur 8. Näringsämnesbelastningen på havsområdet utanför Jakobstad under åren År 2018 var hela årets fosfortransport från sjön till havet i medeltal 103 kg/d, som är betydligt mindre än medelvärdet (129 kg/d) under den föregående kontrollperioden. Också jämfört med föregående år var fosforbelastningen betydligt mindre. Också transporten av kväve (1 861 kg/d) var 2018 mindre än föregående år (2 543 kg/d) och mindre än den föregående kontrollperiodens medeltal kg/d). Larsmosjöns näringsämnestransport var på årsnivå ungefär 3,5 4 gånger större än avloppsvattenbelastningen (figur 8, tabell 4). 13

15 Figur 9. Variationen näringsämnesbelastning på havet utanför Jakobstad månadsvis under år Avloppsvattnets andel av havsområdets totala belastning av näringsämnen varierar med årstiderna och är beroende av variationen i belastningen från Larsmosjön. Under 2018 var den avtappade vattenmängden från Larsmosjön nästan 30 % mindre än normalt och avloppsvattnens andel blev därför större än normalt. Avloppsvattnets andel av näringsämnesbelastningen var % av totala belastningen och var minst i april-maj (< 10 %) och störst i juli (84 87 %). Från juni framåt strömmade vatten ut från Larsmosjön endast via fiskvägarna och avloppsvattnets andel av fosforbelastningen ökade till nivån % och kvävebelastningen % (figur 9). Tabell 4. Medeltalet av belastningen per dygn (kg/d) på havsområdet utanför Jakobstad år Variabel UPM Pietarsaari yht./tills. Järvestä Lähialue**) kg/d 2018 Kymmene Jakobstad 2018 Från sjön Närområdet BOD CODCr tot-p 22 5, tot-n 178* vattenmängd m 3 /d , *) UPM + OSTP **) Lähivaluma-alue + isoimmat purot ja Pörkenäs lägergård/ Närområdet + större bäckar och Pörkenäs lägergård (Aaltonen ym. 1998). 4. VATTENKVALITETEN I HAVET 4.1 Provtagningsförhållandena Väderleksförhållandena, vindriktning och vindhastighet samt lufttemperatur och molnighet samt havsvattenstånd har sammanställts i tabell 5. Under vinterprovtagningen var det öppet vatten vid de inre punkterna och längre ut hindrade packis tillträdet till punkterna. De innersta punkterna (P53 och 54) liksom de yttersta (P73 och 75) kunde därför inte nås. Dessutom måste provet från observationspunkten P 64 tas norr om grundet väster om Mässkär från samma djupzon. Under den omfattande provtagningen i augusti ( ) tilltog vinden under dagen så att provtagningsplatserna P71, 73 och 75 inte kunde nås. Motsvarande prov togs under provtagningen i början av september, Under vinterprovtagningen var dammluckorna vid Hästgrundet öppna och i maj var också luckorna vid Gertruds öppna. Alla luckor var öppna i maj. Från början av juni stängdes de egentliga dammluckorna för hela senare delen av året och också fiskvägarna var stängda två gånger för ungefär en månad. Provtagningarna i juli-augusti (16.7., 6.8.) inföll under en period då inget sjövatten alls strömmade ut i havet. 14

16 Tabell 5. Väderleksförhållanden utanför Jakobstad under provtagningsdagarna (havsvattenstånd cm, lufttemperatur, molnighet /8, vindhastighet m/s, vindriktning, snö dm) pvm mpk cm ilmanlämpötila pilvisyys /8 tuulen nopeus m/s tuulensuunta lumi dm , Vattenkvaliteten under vintern 2018 Till följd av avloppsvatten- och sjövattenströmmar uppstår en tydlig skiktning under isen där ytvattnets kvalitet avviker från den övriga vattenpelaren. Ytvattnets (1 m) ph-värde liksom också salthalten är lägre, vattnet är brunare och grumligare och totalhalterna av näringsämnen samt organiskt material (TOC) är tydligt förhöjda. Även järnhalterna i ytvattnet är betydligt högre än i djupvattnet. Avloppsvattnets och sjövattnets influensområden överlappar varandra delvis och kan inte alltid särskiljas från varandra. Utbredningen av avlopps- och sjövatten visas i figur 10 som ytvattnets (1 m) färg, surhet och elledningsförmåga samt halterna näringsämnen och organiskt kol (TOC). Dammluckorna vid Hästgrundet var öppna i januari-mars och avtappningsförhållandena var nära det normala. Vid provtagningen var avtappningen ungefär 16 m 3 /s. Bägge fiskvägarna var också öppna och deras vattenföring var tillsammans 10 m 3 /s, varav 8 m 3 /s vid Gertruds (figur 4). Dammluckan vid Gertruds var stängd under hela början av året fram till mitten av april. Inverkan av avloppsvatten och sjövatten kunde 2018 observeras ungefär i samma utsträckning som under tidigare år. Inverkan syntes tydligast i ytvattnet i skärgården innanför Ådön-Hälsingön och kraftigast vid observationspunkten P67. Vid punkterna P64, P65, P71 kunde endast en liten inverkan ses. Inverkan av vattnet, som avtappas via Gertruds fiskväg kunde observeras i Kackursfjärdens (P79) och Orrskärsfjärdens (P78) ytvatten som lägre ledningsförmåga, förhöjda färgtal samt högre näringsämnes- och järnhalter. Ytvattnet var också något surt. Skiktningen var tydlig också vid de övriga punkterna i den inre skärgården (P51, P52, P55, P66 och P67). Inne i Gamla hamn (P51) var syresituationen dålig och i hela skärgården ut till Ådön-Hälsningön var ytvattnets färgtal förhöjt. Larsmosjöns vatten var inte i mars 2018 speciellt surt (ph 6,2 6,5) och i det väl buffrade havsvattnet observerades inga surhetseffekter. Utanför stadens avloppsreningsverk (P53) saknas data men något söder därom var vattnets hygieniska kvalitet god (P51 och 52: enterokocker 0 2 cfu/100 ml). Vid punkterna P64, 65 samt P71 kunde observeras en svag inverkan av avlopps- och sjövatten. Från de yttersta punkterna P73 och P75 kunde inga prov fås och några resultat från referensområdet finns därför inte (figur 10). Syresituationen under isen var inom undersökningsområdet huvudsakligen tillfredsställande eller god (mättnadsgrad %) både i ytvattnet och bottennära vattenskikt. Inne i Gamla hamn viken (P51) var syresituationen i hela vattenpelaren dålig (26 27 %). 15

17 Figur 10. Uppskattning av avlopps- och sjövattnets utbredningsområden i mars (från alla punkter finns inte prov på grund av dåliga isförhållanden). (Innehåller data från Lantmäteriverkets Terrängdatabas 05/2017.) 4.3 Vattenkvaliteten under tiden med öppet vatten år 2018 De omfattande provtagningsomgångarna Vid provtagningen i maj (9.5.) var vattenkvaliteten i havsområdet normalt för tidpunkten. Avtappningen från Larsmo-Öjasjön var i maj (Hästgrundet 27 m 3 /s, Gertruds 26 m 3 /s) större än genomsnittet. Vid provtagningen var alla luckor öppna. Ytvattnets temperatur var 3 10 C och en svag temperaturskiktning kunde noteras vid några punkter. Inverkan av sjö- och avloppsvattnen på havsområdet var något mindre än under föregående år men utsträcktes i ytvattnet i detekterbar grad ända till de yttersta punkterna. Inverkan av Larsmosjöns vattens var kraftig utanför Hästgrundet (P55) och vidare ända till Hälsingöfjärden (P66) och jämfört med havsvatten var ytvattnet brunare ( mgpt/l) och ställvis grumligare (> 5 FTU) och mera näringshaltigt. Utanför Gertruds kunde sjövatten observeras i hela vattenpelaren i Kackursfjärden (P79: färgtal 200 mgpt/l) och ut till Orrskärsfjärden i ytvattnet (P78 1 m: 190 mgpt/l). Vid provtagningspunkterna i områdena kring Ådön, Mässkär och Örarna var inverkan lindrigare och kunde noteras närmast i vattnet nära ytan. Siktdjupet var inom området påverkat av avlopps- och sjövatten 0,4 0,9 m, i yttre skärdgården (P64, P65, P71) 1,7 2,2 m och i öppna havet (P73, P75) 3,3 3,5 m. Anmärkningsvärt höga halter klorofyll-a (2,3 13 µg/l) visade att den s.k. vårblomningen pågick. Endast vid de yttre punkterna (P64 och P75) var halterna under 5 µg/l. För algerna användbar fosfatfosfor samt ammonium- och nitratkväve fanns i mätbara halter vid alla punkter, mest inom området påverkat av avlopps- och sjövatten och i skärgården. Mängden tarmbakterier utanför stadens avloppsreningsverk var små. Havsvattnet hade i augusti (21.8.) värmts upp så att hela vattenpelaren hade samma temperatur, ca 17 C (variation 16,8 18,4 C) och ingen temperaturskiktning kunde observeras någonstans. Syrets mättnadsgrad var vid alla observationspunkter och i hela vattenpelaren god (80 93 %). Dammluckorna hade varit stängda från juni och den allmänna situationen var tämligen havsvattenpräglad, elledningsförmågan var mellan 460 och 540 ms/m. Utanför Alholmen var ytvattnet något grumligare (5 13 FTU) och brunaktigt (29 69 mg Pt/l) än havsområdet i övrigt. Halterna totalkväve och kvävets fraktioner 16

18 (ammonium och nitrat-nitrit) var i området innanför Ådön tydligt förhöjda på grund av avloppsvattnets inverkan, liksom även halterna totalfosfor och fosfatfosfor. I området kring Mässkär och Örarna var halterna på nästan samma nivå som i havet. Siktdjupet var i närområdet och den inre skärgården 1,0 1,6 m och i området Ådön-Mässkär-Örarna 2 2,5 m. Klorofyllhalterna var inom avloppsvattnets påverkningsområde på eutrof nivå (12 29 µg/l) och längre ut på lindrigt eutrof nivå, 4,5 9 µg/l. I utsläppsområdet nära fastlandet var den hygieniska kvaliteten god (1-2 cfu/100 ml). Från de yttersta punkterna (P71, P73 och P75) kunde prov tas först i början av september (4.9.) och vattnet var då fortsättningsvis av jämn temperatur och kvalitet men hade blivit betydligt klarare jämfört med föregående provtagning. Siktdjupet var vid de yttre punkterna 4,5 5,6 m och näringsämneshalterna var små, tot-p ca 10 µg/l och tot N µg/l. Det fanns inte mätbara mängder fosfatfosfor och halterna klorofyll-a var nära karg nivå, 2,2 3 µg/l. De provtagningar som beställts av Södra Österbottens NTM-central (Hertta, Eurofins Environmental Testing Finland Oy) från punkt P64 var 2018 tre, 12.3., 1.8. och 4.9. Resultaten finns i tabellen i bilaga 4. Vid provtagningen i oktober (9.10.) hade vattenpelaren avkylts men hade fortfarande jämn temperatur (6 7 C) och var också i övrigt av mycket jämn kvalitet. Luckorna vid Hästgrundet och Gertruds var fortfarande stängda. Genom fiskvägarna hade vatten avtappats jämnt under förhösten. Avloppsvattnets inverkan var nu endast observerbar i ringa grad som något brunare och näringshaltigare vatten än havsvattnet i punkterna närmast Hästgrundet (P55 och P54) samt därifrån norrut (P67 och P66). Inverkan av fiskvägen i Gertruds kunde i lindrig grad ses i Kackursfjärden (P79) och Orrskärsfjärden (P78). Längre ut var rådde närmast marina förhållanden och vattnets färgtal var på nivån mg Pt/l. Siktdjupet varierade från 0,9 m i närheten av utsläppsområdet till 3,0 m väster om Mässkär. Till punkterna P73 och P75 kunde man på grund av hård vind och sjögång inte komma vid provtagningen i oktober. Klorofyllhalterna indikerade lindrig eutrofiering och var med hänsyn till tidpunkten rätt höga inom hela området (5 9 µg/l). Vid observationspunkterna inom industrins och stadens utsläppsområde uppmättes smä mängder bakterier (2 47 cfu/100 ml). Intensivprovtagning (provpunkterna P52, P54, P62, P64 och P67) Figurerna visar variationerna i vattnets siktdjup, grumlighet, färg och halter av totalfosfor och totalkväve samt variationerna i halterna klorofyll-a från maj till oktober vid intensivuppföljningens observationspunkter P52, P54, P62, P64 och P67. Halterna varierar under perioden med öppet vatten till följd av spridningen av sjö- och avloppsvatten, förändringar i havsvattenståndet och vindförhållanden. Under provtagningen i maj kan man se inverkan av Larsmosjöns vårflöde på nästan alla parametrar, siktdjupet är då som minst medan färgtalen och näringsämneshalterna är högst. Vattnets grumlighet varierade under sommaren kraftigt inom utsläppsområdet. Algproduktionen sätter i gång i början av juni, vilket man kan se som en tydlig topp i klorofyllhalterna. Under senare delen av augusti finns en annan topp. Områdesvisa olikheter mellan inre och yttre punkter är tydlig eftersom dammluckorna var stängda från och med början av juni fram till slutet av året. Sjö- och avloppsvattnens inverkan kan liksom tidigare år ses som mindre siktdjup (figur 11), förhöjda grumlighets- och färgvärden (figurerna 12 och 13) samt förhöjda halter näringsämnen i närheten av utsläppsområdet (P54) och därifrån norrut (P67) (figurerna 14 och 15). Avloppsvattnets inverkan kan också ses söder om utsläppsområdet (P52). Inverkan utsträckte sig i början av sommaren enligt siktdjup och klorofyllhalter delvis utanför Mässkär till punkt P64. De lägsta och jämnaste halterna uppmättes vid punkt P64. Maximihalterna klorofyll (max. 24 µg/l) uppmättes vid nästan alla punkter i mitten av juni. Också vid punkt P64 observerades då en för denna punkt ovanligt högt halt (figur 16). Fosforhalterna varierade mellan den 69 µg/l (maj) vid den inre punkten (P54) och < 10 µg/l (juli-augusti) vid den yttre punkten (P64). Kvävehalterna varierade på motsvarande sätt mellan µg/l (juni) och 220 µg/l (september-oktober) (figurerna 14 och 15). 17

19 Figur 11. Siktdjupet vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67 i havet utanför Jakobstad under tid med öppet vatten Figur 12. Ytvattnets (1 m) värden för grumlighet (FTU) vid punkterna 52, 54, 62, 64 ja 67 under tid med öppet vatten Figur 13. Ytvattnets (1 m) färgtal (mg Pt/l) vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67 under tid med öppet vatten

20 Figur 14. Ytvattnets (1 m) halter av totalfosfor (µg/l) vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67 under tid med öppet vatten Figur 15. Halter av totalkväve (µg/l) i ytvattnet (1 m) vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67 under tid med öppet vatten Figur 16. Halterna klorofyll-a (µg/l) i ytvattnet (0 2 m) vid punkterna 52, 54, 62, 64 och 67 under tid med öppet vatten

21 Eutrofieringsklassificeringen Eutrofieringsklassificeringen för tiden med öppet vatten år 2018 visas i figur 17. I eutrofieringsklassificeringen har använts medelvärden för klorofyll från hela tiden med öppet vatten (tabell 5), medan man i den ekologiska klassificeringen (kap. 4.5) använder medelvärden för klorofyll från juli-augusti och den första veckan i september (Aroviita m.fl. 2012). Tabell 6. Gränsvärden för eutrofieringsklassificeringen (Aaltonen & Kyröläinen 1986). Klass a-klo µg/l Ytterst eutrof > 100 µg/l Mycket eutrof µg/l Eutrof µg/l Måttligt eutrof 5 10 µg/l På väg att eutrofieras 2 5 µg/l Karg < 2 µg/l På basen av medelvärden för klorofyllhalt indelades undersökningsområdet i tre eutrofiklasser: på väg att eutrofieras och måttligt eutrof och eutrof. Klorofyllvärdena var i havet utanför Jakobstad 2018 som helhet sett högre än föregående år. Det lindrigt eutrofa området sträckte sig genom skärgården till området väster om Ådön och i norr till Orrskärsfjärden (P78). Punkterna P64, P73 och P75 hörde till klassen på väg att eutrofieras. Punkterna närmare utsläppsområdet placerade sig i klassen eutrof.. Figur 17. Eutrofiklassificering på basen av medelvärden för klorofyll- a från hela sommaren 2018 (maj-oktober). Medelvärden för intensivuppföljning från punkterna P 52, 54, 62, 64 och 67, 79 (n = 9). Vid övriga punkter n=3. (Innehåller data från Lantmäteriverkets terrängdatabas 05/2017) 20

22 4.4 Förändringar i vattenkvaliteten Förändringar i ytvattnets kvalitet (syre, färg, tot-p, tot-n och klorofyll-a) under perioden vid intensivpunkterna P52, P54, P62, P64, P67 och P75 visas i figurerna 19 23, vintertid och isfri tid var för sig. Issituationen vid kusten försvårar möjligheterna att nå de yttre provtagningspunkterna och på grund av det är resultaten från punkt P75 ersatta med data från punkt P77 för vintrarna 2000, 2001, 2005 och 2007 och för vintern 2009 men data från punkten P78 samt för vintern 2010 och 2017 med data från punkt P73. Provpunkt P75 befann sig vintern 2011 inne i packisen och provet togs cirka 3 km längre söderut. Under åren , 2016 och 2018 har data för observationspunkten P75 ersatts med data från punkt P71. Punkt P71 motsvarar dock inte riktigt punkt P75, eftersom sjö-/avloppsvattnet inverkar under vintern, vilket ses i färgtalen och näringshalterna. SYRE Under 2000-talet har syresituationen stabiliserats inom hela området så att ytvattnets syrehalt åtminstone är nöjaktig men för det mesta god. Vintern 2018 var syremättnadsgraden vid Lillgrundet (P67) (figur 19) och punkterna därifrån norrut (P66, P78 och P79; bilaga 2.1) nöjaktig (64 70 %). Inne i Gamla hamn viken (P51) var syresituationen i hela vattenpelaren dålig (26-27 %). Vid de övriga observationspunkterna var syresituationen god (80 88 %). Figur 19. Variationen i syremättnaden vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 på vintern under perioden

23 FÄRG Under vintern varierar färgtalen kraftigt till följd av att avlopps- och sjövattnet sprids olika beroende på vintrarnas avtappningssituation. Området som påverkades av Larsmosjöns vatten utsträckte sig 2019 enligt färgtalen tydligt till området mellan Ådön och Hälsingön (P62) (figur 20). Resultaten från P71 som använts för observationspunkten P75 motsvarar inte riktigt situationen i öppna havet. Under perioden med öppet vatten kan ses en tydlig gradient i vattnets färg utåt från utsläppsområdena. De största variationerna förekommer i den omedelbara närheten av sjö- och avloppsvattnens utsläppspunkter (P52, P54 och P67), där särskilt ytvattnet är betydligt brunare än på andra ställen. Vid de yttersta punkterna (P64 och P75) är färgtalen låga (2018: medeltal 18 och 13 mg Pt/l) och variationerna är små. Färgtalen var 2018 lägre än föregående år, speciellt vid de inre punkterna (figur 20). Figur 20. Variationer i vattnets färg vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 vintertid och tid med öppet vatten

24 FOSFOR Under vintern varierar totalfosforhalterna liksom färgtalen beroende på avtappningarna av sjövatten under de olika åren. Halterna har varit konstant låga endast vid den yttersta observationspunkten (P75/ersättande). Den stigande trenden i fosforhalterna från 2012 vid punkterna nära utsläppen bröts 2017 när halterna var betydligt lägre än föregående år inom hela havsområdet. Samma nivå bibehölls också 2018 (figur 21). Den ganska höga halten från punkten P71 som använts för P75 motsvarar inte helt situationen i öppna havet. Fosforhalternas variation är under tiden med öppet vatten mindre och förhållandet är märkbart mer stabilt än under vintern. Under perioden med öppet vatten har fosforhalterna förblivit ganska jämna på de yttersta punkterna under hela 2000-talet. Den svagt ökande trend som under de senaste åren kunnat observeras i närheten av utsläppspunkterna (P52, P54 och P67) återgick 2017 till nivån 3 4 år tidigare och sjönk ytterligare Från fastlandet utåt sjunker fosforhalterna till nivån 10 µg/l vid punkterna P64 och P75 (figur 21). Figur 21. Variationerna i totalfosforhalterna vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 på vintern och under perioden med öppet vatten åren

25 KVÄVE Under vintern varierar halterna totalkväve liksom färgtalen och fosforhalterna på olika sätt från år till år beroende på avtappningarna av sjövatten. De högsta halterna finns nära utsläppsområdena och de lägsta ute i öppna havet. Vintern 2018 var kvävehalterna inom avloppsvattnets och sjövattnets influensområde (P52, P54 ja P67) på samma nivå som föregående år och var µg/l (figur 22). Värdena från P71 som använts för observationspunkt P75 motsvarar inte helt situationen i öppna havet. Under perioden med öppet vatten är variationerna i kvävehalterna mindre och förhållandet är märkbart mer stabilt än på vintern. Nära utsläppsområdena (P52, P54, P67) ligger kvävenivån i genomsnitt på ungefär µg/l och sjunker till ungefär µg/l ut mot havet. De genomsnittliga halterna som under de senaste åren ökat både inom utsläpps- och verkningsområdet liksom även längre ut var 2018 på samma nivå som föregående år (figur 22). Figur 22. Variationerna i kvävehalterna vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 på vintern och under perioden med öppet vatten åren

26 KLOROFYLL På basen av halten klorofyll-a, som indikerar eutrofiering, har skillnaderna mellan inre och yttre områden ökat under 2000-talet och klorofyllhalterna varierar speciellt mycket vid observationspunkterna närmast utsläppsområdet (P52, P54 och P67). Variationerna i avtappningarna från Larsmo-Öjasjön har en stor inverkan på klorofyllhalterna vid dessa punkter. Klorofyllhalterna vid observationspunkten P75 har varierat nära bakgrundsnivån. Vid punkterna P52, P54 och P67 pendlar halterna något från år till år. Vid punkterna P54 och P67 i det inre kustområdet var klorofyllhalterna höga åren 2013 och 2014 när dammluckorna i stort sett var stängda hade de genomsnittliga klorofyllhalterna ökat något vid alla punkter jämfört med Sjövatten avtappades från juni till slutet av årets huvudsakligen via fiskvägarna och under juli och augusti var också de stängda. Figur 23. Variationerna i medelvärdet för klorofyllhalter vid punkterna P 52, 54, 62, 64, 67 och 75 åren (intensivuppföljningens resultat 9-16/ år). 4.5 Vattenkvalitetsparametrarna för den ekologiska klassificeringen På basen av vattenkvalitetsdata från år 2018 och har för varje observationspunkt gjorts en parametervis bedömning enligt de uppdaterade kriterierna för den ekologiska klassificeringen som tillämpas inom vattenförvaltningen (Aroviita m.fl. 2012). I beräkningen har använts klorofyllhalter, näringsämnenas totalhalter och siktdjup från sensommarens provtagning ( ). Observationspunkternas vattenkvalitet har med dessa parametrar och enligt miljöförvaltningens anvisningar jämförts med gränserna för klasserna utmärkt dålig (se tabell 7). För Larsmosjön har på samma sätt som för kustområdets observationspunkter gjorts motsvarande parametervisa beräkning på basen av vattenkvalitetsdata för 2017 och Larsmosjön är en konstgjord vattenförekomst, som dock i den ekologiska klassificeringen anses höra till typen grunda humussjöar (MRh). Enligt miljöförvaltningens anvisningar och klassgränser för sjöar används vegetationsperiodens (juni-september) halter av klorofyll och näringsämnenas totalhalter samt klassgränserna dålig utmärkt (se tabell 7). Observationspunkterna L5 och L6A i Larsmosjön motsvarade klasserna god (L5) och nöjaktig (L6A). Resultaten från bottenfaunaundersökningarna från har behandlats enligt anvisningarna för den ekologiska klassificeringen och enligt bottenfaunans BBI-index placeras observationsplatserna i klasserna utmärkt dålig (Nyman 2018 tabell 10). 25

27 Tabell 7. Typspecifika klassgränser enligt klassificeringskriterierna samt jämförelsevärden för naturtillstånd för totalkväve (tot-n), totalfosfor (tot-p), siktdjupet (SD) och klorofyll a (a-klo) (Aroviita m.fl. 2012). Pu = Bottenvikens yttre kustområde, Ps = Bottenvikens inre kustområde, MRh = Grunda humussjöar. JÄMFÖRELSEVÄRDEN KLASSGRÄNSER ParameterFÖR NATURTILLSTÅND Utmärkt God Nöjaktig Försvarlig Dålig Tot-P Pu 7,5 alle yli 20 Tot-P Ps 9 alle yli 27 Tot-N Pu 225 alle yli 400 Tot-N Ps 260 alle yli 420 SD Pu 6,9 yli 5,2 3,3 5,2 2,3 3,3 1,4 2,3 alle 1,4 SD Ps 5,1 yli 3,8 2,4 3,8 1,7 2,4 1,0 1,7 alle 1,0 a-klo Pu 1,3 alle 1,7 1,7 2,2 2,2 4,4 4,4 11 yli 11 a-klo Ps 2 alle 2,5 2,5 3,3 3,3 6,5 6,5 16 yli 16 kok-p MRh 20 alle yli 75 Kok- N MRh 510 alle yli 1200 a-klo MRh 8,5 alle 13,5 13, yli 100 NS MRh ingen jämförelsev Vattenkvaliteten år 2018 och jämförelseperioden enligt den ekologiska klassificeringens parametrar År 2018 Vattenkvaliteten var 2018 något sämre än föregående år. Jämfört med de genomsnittliga vattenkvalitetsklasserna för fem år ( ) var klassen 2018 på samma nivå. Vid observationspunkten P65 innanför Örarna och punkten P79 i Kackursfjärden var klassen sämre än under perioden (tabell 7). Av punkterna som finns inom det inre kustområdet (Ps) placerade sig punkterna i Gamla hamn (P51) och punkten vid Hästgrundet P55 i klassen dålig, punkten P79 i Kackursfjärden i klass nöjaktig och de övriga i klassen försvarlig. Av observationspunkterna inom det yttre kustområdet (Pu) placerade sig punkterna P62, P65 och P71 enligt vattenkvaliteten i klassen nöjaktig. De yttre punkterna P64, P73 och P75 fanns i klassen god medan de ännu 2017 fanns i klassen utmärkt (tabell 7, figur 24). Av Larsmosjöns observationspunkter klassificerades punkten vid Gertruds (L5) som god på basen av vattenkvalitetsdata från Punkten vid Fårholmen (L6A) fanns i klassen nöjaktig. Larsmosjöns vatten är mycket brunt och det begränsar planktontillväxten i sjön. Därför placeras Larsmosjön enligt halterna klorofyll-a i en betydligt bättre klass än på basen av halten näringsämnen. Tabell 8. Klassificeringen av observationspunkterna utanför Jakobstad på basen av vattenkvalitetsdata år 2018 (n=antal observationer) samt vattenkvalitetens klass för perioden Som jämförelse föregående period Tyyppi/ 2018 JAKSO Vedenlaatu Piste imuodostu n tot-p tot-n a-klo NS Vedenlaatu Ps Prs edusta ,0 1,0 H V/Hu V/Hu 52 Ps Prs edusta ,0 1,5 V V/Hu V/Hu 53 Ps Prs edusta ,0 1,4 V V V/Hu 54 Ps Prs edusta ,0 1,1 V V/Hu V/Hu 55 Ps Prs edusta ,0 1,2 H V/Hu V/Hu 61 Ps Prs edusta ,0 1,5 V T/V T/V 62 Pu Kallan ,9 2,5 T T T 64 Pu Kallan ,9 3,7 H H H 65 Pu Kallan ,7 2,5 T H H 66 Ps Prs edusta ,0 1,5 V V V 67 Ps Prs edusta ,4 1,4 V V/Hu V/Hu 71 Pu Kallan ,2 1,7 T T H 73 Pu Ukpyy ulko ,8 3,3 H E/H E 75 Pu Kallan ,4 3,5 H E/H E 78 Ps L-saaristo ,4 1,9 V V T/V 79 Ps Prs edusta ,0 2,0 T V V 26

28 Perioden De yttersta observationspunkterna P73 och P75 inom det yttre kustområdet (Pu) placerar sig på basen av data från på gränsen mellan klasserna god och utmärkt. Punkterna P64, P65 och P71 finns i klassen god och observationspunkten P62 i klassen nöjaktig. Av observationspunkterna inom det inre kustområdet (Ps) placerar sig på basen av samkontrollresultaten största delen (P51, P52, P53, P54, P55 och P67) på gränsen mellan klasserna försvarlig/dålig. Punkterna P61 och P78 placerar sig på gränsen mellan klasserna nöjaktig och försvarlig och punkterna P66 och P79 hör till klassen försvarlig (tabell 8, figur 24). Den rikliga avtappningen av vatten från Larsmosjön 2015 och 2016 försämrade vattenkvaliteten vid observationspunkterna inom det inre kustområdet och 2016 även i ytterskärgården. Under 2018 avtappades vatten under den aktuella tiden endast via fiskvägarna men situationen i havet var åtminstone inte bättre än under föregående år. Vattenkvalitetsklassen för punkterna P51, P53, P55, P61, P65, P66, P71 och P78 baseras vissa år endast på en observation. För de övriga punkterna är datamaterialet större (ca 6 observationer/år) (bilaga 11). Tabell 8. Klassificeringen av observationspunkterna i området utanför Jakobstad på basen av vattenkvalitetsmaterialet åren Vesi- vertailu Piste muodostuma Ps Prs ed V/Hu V/Hu V/Hu T H V/Hu V/Hu 52 Ps Prs ed V/Hu V/Hu V/Hu V V V/Hu V/Hu 53 Ps Prs ed V V V/Hu V V V V/Hu 54 Ps Prs ed V/Hu V/Hu V/Hu V/Hu V V/Hu V/Hu 55 Ps Prs ed Hu V/Hu V/Hu V/Hu H V/Hu V/Hu 61 Ps Prs ed V V T T/V V T/V T/V 62 Pu Kallan T T V/Hu T T T T 64 Pu Kallan H H T H H H H 65 Pu Kallan H H T/V H T H H 66 Ps Prs ed Hu V V/Hu T V V V 67 Ps Prs ed Hu V/Hu V/Hu V/Hu V V/Hu V/Hu 71 Pu Kallan H H V T T T H 73 u Ukpyy ulk E E E H E/H E 75 Pu Kallan E E E H E/H E 78 Ps L-saaristo T/V V/Hu V/Hu T V V T/V 79 Ps Prs ed V V/Hu V/Hu V T V V På grund av den avgörande inverkan Larsmosjöns vatten har kunde det inre kustområdet utanför Jakobstad betraktas som ett mynningsområde. I klassificeringen finns dock inte särskilda principer och klassgränser för mynningsområden. På basen av bottendjursmaterialet är tillståndet i Jakobstads havsområde betydligt bättre än det som uppskattats på basen av vattenkvalitet. Bottenfaunan placerade sig 2017 enligt den ekologiska klassificeringens BBI-index, beroende på platsen, antingen i klassen god eller utmärkt. Också inom perioden har bottenfaunans tillstånd i huvudsak varit god eller utmärkt (s. 29). Vattenförekomstens egentliga klassificering görs för varje vattenförekomst i samband med vattenvårdens planeringsprocess och på basen av flera års resultat. Vattenkvaliteten är endast en del av de faktorer som bedöms i klassificeringen. I den helhetsutvärdering av ekologisk status som färdigställdes år 2013 som grund för vattenvårdplaneringen klassificerades tillståndet i vattenförekomsterna Jakobstads havsområde och Kallan som nöjaktiga. Vattenförekomsten Larsmo skärgård och Nykarleby yttre havsområde hade en god status (Westberg & Lax 2016; Bonde m.fl. 2016). Helhetsutvärderingen baserar sig på materialet 27

29 från åren med tyngdpunkt på de biologiska parametrarna. Följande officiella klassificering blir färdig Figur 24. Vattenkvalitetsparametrarna för den ekologiska klassificeringen enligt uppdaterade kriterier (Aroviita m.fl. 2012) på basen av vattenkvalitetsparametrarna år 2018 och perioden (Innehåller material från Lantmäteriverkets terrängdatabas 05/2017) 5. FISKERIEKONOMISKA KONTROLLEN Årlig insamling av uppgifter Uppgifter om antalet fiskare och fångstredskap samt om fiskfångster erhölls enligt kontrollprogrammet från fiskeområdet (Norra svenska fiskeområdet), som har samlat in uppgifterna från fiskelagen i Jakobstad och Larsmo. I det följande presenteras ett sammandrag av 2018 års uppgifter om fisket på havsområdet från Vestersundsby (Fiskelag, Fiskargille), Kyrkoby, Pörkenäs, Larsmo och Eugmo fiskelag (Wistbacka 2019, bilaga 5). Data från de små fiskelagen är från Antalet fiskare på området år 2018 var 457 personer. Av dessa var 38 kommersiella fiskare (Wistbacka 2019). I Larsmo var antalet yrkesfiskare sammanlagt 21, i Eugmo 5, i Vestersundsby 5, Vestersundsby fiskargille 6 och i Pörkenäs 1. Som fångstredskap användes fortsättningsvis främst nät, av vilka de med mm maskstorlek var det mest använda. Dessutom fiskades det bl.a. med sikfällor, lakryssjor, kassar, kastspön och metspön (bilaga 5). Fångsten var 2018 totalt nästan kg och mindre än föregående år (2017: kg). Det under 2018 utförda småskaliga skötselfisket och foderkökens intresse för foderfisk ökande fisket av braxen och mört inom området. Braxen var liksom tidigare år den dominerade fiskarten i fångsten (figur 25, tabell 10) även om fångsten av denna minskade något från föregående år. Efter braxen var strömming och sik de följande mest allmänna fångstarterna även om också fångsterna av bägge dessa arter minskade något från föregående år. Den största förändringen gällde fångsten av mört som från föregående års nivå återgick till det normala. Också fångsten av id återställdes från föregående år (tabell 10). 28

30 Tabell 10. Fiskfångsterna (kg/år) i havsområdet utanför Jakobstad och Larsmo åren (Wistbacka ). Saalis/ Fångst siika/sik lohi/lax taimen/öring silakka/strömm made/lake ahven/abborre hauki/gädda lahna/braxen kuha/gös särki/mört säynävä/id muut/övrigt Totalt Figur 25. Andelen av olika fiskarter i totalfångsten från havsområdet utanför Jakobstad och Larsmo åren (Wistbacka ). Gruppen övriga innehåller bl.a. fångsterna av siklöja, mört, nors och id. 6. ÖVERSIKT ÖVER ÖVRIGA UNDERSÖKNINGAR INOM KONTROLL- OMRÅDET Resultat från badstrands- och alguppföljningen Inom området Jakobstad och Larsmo finns sju officiella badstränder vid havet, vid vilka vattenkvaliteten regelbundet kontrolleras. Kittholmens badstrand vid Gamla hamn samt Lillsand och Café-stranden i Fäboda är EU-stränder, som övervakas noggrannare än övriga stränder. Badvattnet uppfyllde de gällande kvalitetskraven (Social- och hälsovårdsministeriets förordning 354/2008). I samband med provtagningarna vid EU-stränderna observerades inga blågröna alger, olja, flytande partiklar, fenoler och inte heller några synliga förändringar i vattnets färg eller siktdjup. Ett sammandrag av resultaten från den badvattenövervakning som hälsoinspektörerna vid Jakobstads social- och hälsovårdsverk utfört finns i bilaga 6. I Finlands miljöcentrals nationella alguppföljning ingår Ådö fiskehamn som en observationsplats. Observationen sköts av Jakobstads miljövårdsbyrå och görs en gång i veckan. Sommaren 2018 observerades små mängder (1) blågröna alger under veckan efter midsommar vid Ådö fiskehamn (bilaga 7). 29

31 6.2 Bottenfaunaundersökningen år 2018 Uppföljning av bottenfauna ingår i det paket som beställts från KVVY/ BotniaLab men provtagningen uteblev 2018 på grund av ett mänskligt misstag (bilaga 8). På grund av detta återges beträffande bottendjuren endast indexen för den ekologiska klassificeringen för perioden Ekologisk klassificering på basen av bottenfaunaindexen Enligt den inom vattenvårdsplaneringen år 2012 uppdaterade beräkningsmodellen (Perus & Österberg 2012) har bottenfaunans kvalitetsklasser i huvudsak förblivit på samma nivå och inga betydande förändringar, åtminstone inte åt det sämre hållet, kan ses. På basen av materialet från 2017 placerade sig vattenförekomsterna Havsområdet utanför Jakobstad och Larsmo skärgård i klassen god och vattenförekomsten Kallan i klassen utmärkt (tabell 10). Tabell 10. Punktvisa BBI-ELS indexvärden och dess tolkningar beräknade på bottenfaunamaterialet utanför Jakobstad åren E=utmärkt, H=god, T=nöjaktig, V=försvarlig. Vuosi Asema Vesimuodostuma Pietarsaaren edusta ,71 0,76 0,76 0,61 0,53 0,66 0,89 H H H H T H H 0,60 0,52 0,48 0,95 0,58 1,03 0,48 0,40 0,61 0,63 H T T H H E T T H H Vesimuodostuma Kallan 0,77 0,72 0,67 1,51 0,98 1,04 1,35 1,47 1,46 1,07 62 H H H E E E E E E E 1,37 1,44 1,09 1,68 0,81 0,70 1,12 0,91 1,07 0,86 65 E E E E H H E H E H 0,73 1,09 1,09 1,09 0,95 1,13 1,24 71 H E E E E E E Vesimuodostuma Luodon saaristo 1,00 0,92 0,76 0,95 0,92 0,90 0,89 0,92 0,95 0,95 78 E H H H H H H H H H Vid tolkningen av kvalitetsindexen finns skäl att beakta att indexvärdet och klassificeringen som utförts på basen av det innehåller grova generaliseringar. Alla arter av fåborstmaskar och fjädermyggor har t.ex. getts vägningen dålig även om gruppen innehåller många olika arter. Därtill är variationen i indexvärdena mellan olika år delvis slumpmässiga och dess noggrannhet beroende på den statistiska noggrannheten för arternas individtäthet. Den egentliga klassificeringen för vattenförekomsterna utförs i samband med vattenvårdens planeringsprocess som baserar sig på resultat från ett flertal år och bottenfaunan är endast en del av de faktorer som bedöms i klassificeringen. I indexvärden beräknade för vattenförekomsterna i sin helhet och på basen av observationer från flera år utjämnas felen i någon mån och de avspeglar säkrare vattenområdets tillstånd. Den ekologiska klassificeringen görs dock av myndigheterna i samband med vattenvårdsplaneringen, följande gång på hösten Temperaturkarteringar Karteringen av kylvattnet från Alholmens Kraft Ab som fram till 2017 gjordes fyra gånger per år har avslutats eftersom den inte gav tillräckligt tilläggsvärde för övervakningen eller uppföljningen av miljöns tillstånd. 30

32 6.4 Mässkärs naturstation Vattenförbrukningen vid Mässkärs naturstation är ca 250 m 3 /år. Avloppsvattnet behandlas i ett Green Rock-minireningsverk, från vilket belastningen till havet enligt miljötillståndet ( LSSAVI/508/04.08/2010) har varierat mellan 0,14 1 kg P/år. Tillståndsbestämmelserna trädde i kraft Tillståndsgränsen för fast substans är 90 % och 35 mg/l, för biologisk syreförbrukning (BOD 7ATU) 90 % och 30 mg/l och för kemisk syreförbrukning (COD Cr) 75 % och 125 mg/l samt för totalfosfor 3 mg/l. Enligt miljötillståndet tas vattenprov två gånger per år (juni och augusti) och recipientkontrollen kan avslutas. Därav följde att inga prov togs från observationspunkten Mä1 under Ett avloppsvattenprov togs 2018 i september, Resultaten finns som bilaga 13. Då uppfyllde det utgående vattnet tillståndskraven till alla delar med bred marginal (BOD 7ATU 90 % ja 30 mg/l; tot-p 90 % ja 3 mg/l; COD Cr 75 % ja 125 mg/l; fast substans 90 % ja 35 mg/l). Under 2018 utfördes servicearbeten på minireningsverket: brunnarna tömdes och kemikalieenheten förnyades (epost A Boström ). 6.5 Pörkenäs lägergård Pörkenäs lägergårds avloppsreningsverk renar avloppsvattnet från Pörkenäs och Merilä lägergårdar och det har ett eget obligatoriskt kontrollprogram. Reningsanläggningen som installerades år 2012 är ett Oy KWH-Pipe Ab 70 minireningsverk och fungerar enligt satsreningsprincipen. Överskotts slam körs till Alheda reningsverk i Jakobstad. Miljötillståndet (LSSAVI/229/04.08/2010) ålägger verksamhetsutövaren att utföra bruks- och utsläppskontroll för avloppsvattnet så att den ena provtagningsomgången sker sommartid under den högsta brukstiden. Kontrollen utförs av Eurofins Ahma Oy enligt ett uppdaterat program (Ahma Ympäristö Oy). För belastnings- och recipientkontrollen 2018 har gjorts en separat rapport (Rinta-Piirto 2019). År 2018 behandlades ca m 3 avloppsvatten i anläggningen. Belastnings- och recipientkontrollproven togs enligt kontrollprogrammet två gånger under sommaren och (Rinta-Piirto 2018). Tillståndsvillkoren uppnåddes beträffande reningseffekten för BOD 7ATU (92,5 %) ja COD:n (88,6 %). Till övriga delar uppfylldes inte tillstånddsvillkoren. Det fanns problem i processen under sommaren på grund av att slammet dog. Belastningen på recipienten var större än under föregående år (tot-p 0,017 kg/d, tot- N 0,31 kg/d och BOD-belastning 0,27 kg/d) men var som helhet tämligen liten och motsvarade beträffande BOD fyra och beträffande fosfor sex personers orenade avloppsvatten. I recipientkontrollen (27.6. och 15.8.) kunde ingen inverkan från avloppsreningsverket konstateras. Vattnet kvalitet var relativt god: syresituationen var i hela vattenpelaren utmärkt ( mättnads-%) och totalfosfor (12 13 µg/l) och klorofyll-a halter (2,1 3,3 mg/l) låg på en karg/lindrigt eutrof nivå. Vattnets hygieniska kvalitet var vid alla observationspunkter god (Rinta-Piirto 2019). 6.6 Fiskeriekonomisk kontroll 2018 efter muddringen av Jakobstads hamn och farled Den fiskeriekonomiska kontrollen gällande muddringen av Jakobstads hamn och farled samt deponering av muddermassorna ( ) utfördes som en del av samkontrollen för havsområdet utanför Jakobstad. Österbottens NTM-central har godkänt kontrollplanen med beslut (POHELY/1822/5723/2011) och kontrollprogrammet för deponeringen i havet med beslut (POHELY/1822/5723/2011) var det sjunde året i de fiskeriekonomiska kontrollen och det tredje och sista året i efterkontrollen ( ). Kontrollen innehöll notning av sikyngel, provfiske med nät och fångst av strömmingsyngel. En slutrapport gjordes för kontrollen (Keränen 2019). 31

33 Provfiske med nät gjordes på fem områden (närområdena Gräggören och Risöhäll, Hälsingöfjärden i inre skärgården och Aligrundet i yttre skärgården samt området nära dumpningsplatsen i havet). På basen av resultaten inträffade de största förändringarna vid muddringarna i fiskbestånden vid Gräggören där stammarna av mört och abborre ökade. På basen efter efterkontrollen 2018 hade fiskstammarna vid Gräggören återgått till det tillstånd de hade före muddringen, vilket också kunde konstateras i resultaten från 2016 och Den totala fångsten vid Gräggören var minst av provfiskeplatserna, med undantag för det karga området i närheten av dumpningsplatsen. Den största fångsten ficks vid Risöhäll liksom föregående år. På basen av resultaten från notningen av sikyngel ( ) har sikens förökning inte störts i större grad av muddringarna. Under våren 2018 var fångsten av sikyngel bra och yngel ficks vid alla provområden. Liksom under många av de tidigare åren var 2108 det bästa sikyngelområdet vid de vida grunda sandstränderna vid västra Ådö. Vid Aligrundet, vid Sanden (Örarna) och vid Rödhällan alldeles intill den muddrade farleden fick man också bra med sikyngel. Fångstområdet för strömmingsyngel befinner sig ca 1,8 km öster om dumpningsplatsen i havet. Liksom tidigare år fick man ingen fångst Inte heller från det grundare referensområdet ficks någon fisk. Området är uppenbarligen inte förökningsområde för strömming. KÄLLFÖRTECKNING Aaltonen E-K & Kalliolinna M 2011: Pietarsaaren merialueen tila jakson velvoitetarkkailutulosten perusteella. Moniste 24 s. Pietarsaari Aaltonen E-K, Kalliolinna M & Salonen H 1998: Pietarsaaren merialueen tila Osat I - IV. Pohjanmaan tutkimuspalvelu Oy ja Pohjanmaan vesiensuojeluyhdistys ry. Kaustinen Aroviita J, Hellsten S, Jyväsjärvi J, Järvenpää L, Järvinen M, Karjalainen S M, Kauppila P, Keto A, Kuoppala M, Manni K, Mannio J, Mitikka S, Olin M, Perus J, Pilke A, Rask M, Riihimäki J, Ruuskanen A, Siimes K, Sutela T, Vehanen T & Vuori K-M 2012: Ohje pintavesien ekologisen ja kemiallisen tilan luokitteluun vuosille päivitetyt arviointiperusteet ja niiden soveltaminen. Suomen ympäristökeskus, Ympäristöhallinnon ohjeita 7/ s. Bonde A 2016: Luodon-Öjanjärveen laskevien vesien toimenpideohjelma. Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus. Heinoja, J 2019: Pietarsaaren Satama Oy:n hulevesikartoituksen raportointi ( v 2018 vuosiyhteenvedosta) Hertta, Eurofins -tulokset pisteeltä P64 (haettu ) Ilmatieteen laitos/ Ilmastopalvelu 2018: Kuukausittainen sadanta Kalajoen Metsäkylässä ja Kruunupyyssä ja kuukausittainen lämpötila Kruunupyyssä ja Tankarissa vuonna (haettu ) Ilmatieteen laitos/ Jääpalvelu 2019: Jääpäivien lukumäärä talvella 2017/2018. (Sähköposti ) Ilmatieteen laitos/ Meripalvelut 2019: Meriveden korkeus Pietarsaaren mareografilla (haettu ) Keränen J 2019: Pietarsaaren Satama. Pietarsaaren satama- ja väyläruoppauksien kalataloudellinen jälkitarkkailu 2018 ja vv kalataloustarkkailujen loppuyhteenveto. Pöyry Finland Oy. 21 s + liitteet. Kujala, N Pietarsaaren Sataman vuosiyhteenveto Korpinen P, Kiirikki M, Lauri H & Inkala A 2004: Bothnian Bay 3-D-water quality and ecosystem model: Technical Report. Manuscript 57 s. Mykrä M & Aaltonen E-K 2017a: PIETARSAAREN EDUSTAN MERIALUEEN TARKKAILUT/ Sedimentti ja limakotiloselvitykset Pohjanmaan vesi- ja ympäristö ry, Mykrä, M & Aaltonen E-K 2017b: Pietarsaaren edustan merialueen vesistö- ja kalataloustarkkailuohjelma Moniste 19 s + liitteet. Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry. Pietarsaari. Nyman C 2018: Pietarsaaren merialueen pohjaeläinseuranta vuonna Moniste 9 s + liitteet. Palomäki A 2017: Pietarsaaren merialueen tarkkailut. Sedimenttiselvitys vuonna Nab Labs Oy, Perus J & Österberg M BBI-excel makron opas (v. lokakuu 2012). Pietilä T 2018: Teuvo Pietilä, UPM Pietarsaari, Luodonjärven juoksutukset mereen Pynttäri P sähköposti 2010: OSTP:n jätevesijärjestelyistä. 32

34 Rinta-Piirto S 2019: Pietarsaaren seudun seurakuntayhtymä. Pörkenäsin leirikeskusten jätevedenpuhdistamon velvoitetarkkailu. Vuosiyhteenveto Eurofins Ahma Oy, Seinä A & Peltola J 1991: Jäätalven kesto ja kiintojään paksuustilastoja Suoman merialueella Finnish Marine Research. N:o s. Helsinki Vesisenaho, P & Jutila, H 2019: Pietarsaaren Veden Alhedan jätevedenpuhdistamon yhteenvetoraportti Pohjanmaan vesi ja ympäristö ry. Pietarsaari s + liitteet. UPM Kymmene Oyj 2018a: Luodon-Öjanjärven pinnankorkeudet ja juoksutukset 2018 (kk-raportit I XII 2018). UPM Kymmene Oyj 2018b: Kuormitustiedot 2018 (kk-raportit I XII 2018). Westberg V & Lax H-J (toim.) 2016: Rannikkovesien ja pienten vesistöjen vesienhoidon toimenpideohjelma. Vesienhoidon toimenpideohjelma vuoteen Etelä-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus. Raportteja Wistbacka B : Kalataloustarkkailun vuosittainen tiedonkeruu Vuori K-M, Mitikka S ja Vuoristo H 2009: Pintavesien ekologisen tilan luokittelu. Ympäristöhallinnon ohjeita 3/2009. Suomen ympäristökeskus. Helsinki. Åkerlund B sähköposti : Alholmens Kraft Oy:n käyntiajat ja polttoainetiedot BILAGOR 1 Förteckning över observationspunkter i samkontrollen för havsområdet utanför Jakobstad 2 Analysresultat (omfattande provtagningar) 3 Analysresultat (intensivprovtagningar) 4 NTM-centralens i Södra Österbotten analysresultat år 2018 från punkt P64 5 Uppgifter från fiskelagen år 2018 (Norra svenska fiskeområdet) 6 Övervakningsresultat från badstränderna Algobservationer vid Ådö fiskehamn Förklaring till utebliven bottendjursprovtagning år 2018 (KVVY) 9 OSTP Finland Oy Ab:s belastning LVVY Tutkimus Oy: Analysmetoder 2018/ Jakobstads havsområde 11 Parametervisa vattenkvalitsklasser enligt uppdaterade kriterier för observationspunkterna utanför Jakobstad Jakobstads Hamn Ab: plan för dagvattenprovtagning, karta och sammanfattning av resultat. 13. Analysresultat för avloppsvattenprov från Mässkär naturstation

35 Liite/Bilaga 1 Havaintopaikkaluettelo, Pietarsaaren edustan yhteistarkkailu Tunnus ja nimi/ Kod och namn ID-tunnus (Vesla) YK-pohj. YK-itä Näytesyvyys, m kartoituskierrokset*) HUOM **) P 51, Vanha Hamina/ Gamla Hamn , ja pintavesi bakteerit P 52, Alholmsfjärden , -1 intensiivipiste, ja pintavesi bakteerit P 53, Gräggören , 5, ja pintavesi bakteerit P 54, Risöhäll = Sandgrundet , -1 intensiivipiste, ja pintavesi bakteerit P 55, Svinören , -1 P 61, Rajstall , -1 P 62, Ådön - Gräsgrundet , 5, 10, -1 intensiivipiste P 64, Nygrundet - Mässkär , 5, 10, 15, -1 intensiivipiste P 65, Ören - Ripgrundet , 5, 10, -1 P 66, Hälsingöfjärden , -1 P 67, Lillgrundet , -1 intensiivipiste P 71, Truthällan , 5, -1 P 73, Fäboda 3 km W , 5, -1 P 75, Kallan 2,5 km W , 5, 10, 15, -1 P 78, Orrskärsfjärden , 5, -1 P 79, Kackursfjärden , -1 intensiivipiste L 5, Larsmosjön, Gertruds , -1 intensiivipiste L 6A, Fårholmsströmmen , -1 intensiivipiste *) Kartoituskierroksen näytteenottosyvyydet: taulukon mukaiset näytesyvyydet + avovesiajalla 0-2 m **) Intensiivikierroksella näytteet 1 m m Analyysivalikoimat: Kartoituskierrokset (yhteensä 4 kertaa: helmi-maaliskuu, toukokuu, elokuu ja lokakuu) - 1m ja -1 m näytteet: lämpötila, näkösyvyys, ph, johtokyky/ saliniteetti, O 2 + kyll-% (maalis- ja elokuu), väri, sameus, kok-n, NO 2+3-N ja NH 4-N, kok-p ja PO 4-P, TOC, Fe - Välisyvyyksien näytteet: lämpötila, johtokyky/ salin (talvella kokonaisravinteet) m kokoomanäytteet: avovesiajalla a-klorofylli - Pintavesinäytteet (P51, 52, 53 ja 54): fekaaliset streptokokit eli enterokokit Intensiivikierrokset (yhteensä 5 kertaa avovesiajalla: kesäkuu 1, heinä-elokuu yhteensä 3, syyskuu 1) - 1 m näytteet: lämpötila, näkösyvyys, ph, johtokyky/ saliniteetti, väri, sameus, kok-n, NO 2+3-N, NH 4-N, kok-p ja PO 4-P m näytteet: a-klorofylli Määräajoin tehtävät analyysit - Metallit (Zn, Cr, Pb, Cd, Cu, Ni ja Hg) kertaluontoisesti vuonna 2019 (pisteet P51, P53, P54, P55, P61, P62 ja P64). Tarkkailun jatkosta päätetään tulosten perusteella.

36 Liite/Bilaga 2.1 KVVY Tutkimus Oy Vesinäytteiden tutkimustuloksia Liite 1, sivu 1/3 Pietarsaaren merialueen vesistötarkkailu (1PTSMERI) Pvm. Hav.paikka Lt Happi O2% Sameus Joh;PV Suol.% ph;pv Väri.S Kok.N NO23N NH4N Fia Ptot PO4P *Fe *TOC Enterok Syvyys (m) C mg/l % FNU ms/m % mg/l Pt μg/l μg/l N μg/l N μg/l μg/l μg/l mg/l pmy/100 ml PTSMERI / P 51 Vanha Hamina Kok.syv. 2,3 m; Näk.syv. 0,6 m; Jää 5 dm; Klo 14:00; Näytt.ottaja PM, OK; Ilm.lt. -7 C; 1,0 0,8 3, ,7 6, ,8 1,00 3, ,9 6, PTSMERI / P 52 Alholmsfjärden Kok.syv. 2,5 m; Näk.syv. 0,6 m; Näytt.ottaja PM, OK; 1,0 1, ,1 7, ,8 1, ,4 7, , PTSMERI / P 53 Gräggören Ei näytteitä! PTSMERI / P 54 Risöhäll (Sandgrundet) Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi; 1,0 P -1,0 P PTSMERI / P 55 Svinören Kok.syv. 1,9 m; Näk.syv. 0,4 m; Lumi 1 dm; Jää 3 dm; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Ossi Käkränen; Ilm.lt. -6 C; Tuulnop. 5 m/s; Tuulsuunt. 360; 0,7 0, <1 6, ,5 4, ,2 7, PTSMERI / P 61 Rajstall Kok.syv. 3,0 m; Näk.syv. 0,6 m; Jää 5 dm; Näytt.ottaja PM, OK; 1,0 0, ,6 6, ,0 0, , ,8 7, , PTSMERI / P 62 Ådön - Gräsgrundet Kok.syv. 11,0 m; Näk.syv. 1,0 m; Jää 4 dm; Näytt.ottaja PM, OK; Ilm.lt. -6 C; Tuulnop. 12 m/s; 1,0 3 2,3 <1 6, , ,0 9, ,0 10,0 0, , ,0 7, < ,9 FINAS akkreditoitu testauslaboratorio T064 * akkreditoitu määritys. Mittausepävarmuustiedot toimitetaan pyydettäessä. KVVY Tutkimus Oy Vesinäytteiden tutkimustuloksia Liite 1, sivu 2/3 Pietarsaaren merialueen vesistötarkkailu (1PTSMERI) Pvm. Hav.paikka Lt Happi O2% Sameus Joh;PV Suol.% ph;pv Väri.S Kok.N NO23N NH4N Fia Ptot PO4P *Fe *TOC Enterok Syvyys (m) C mg/l % FNU ms/m % mg/l Pt μg/l μg/l N μg/l N μg/l μg/l μg/l mg/l pmy/100 ml PTSMERI / P 64 Nygrundet - Mässkär Kok.syv. 12,0 m; Näk.syv. 1,5 m; Näytt.ottaja PM, OK; 1,0 0, ,2 7, ,7 11,0 0, , ,0 7, < ,8 5,0 0, ,0 9,0 0, , PTSMERI / P 65 Ören - Ripgrundet Kok.syv. 13,2 m; Näk.syv. 0,9 m; Lumi 1 dm; Jää 3 dm; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi; Ilm.lt. -8 C; Tuulnop. 8 m/s; Tuulsuunt. 360; 1,0 0, ,8 7, ,2 0, , ,0 7, ,4 5,0 0, ,0 10,0 0, PTSMERI / P 66 Hälsingöfjärden Kok.syv. 2,2 m; Näk.syv. 0,6 m; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Ossi Käkränen; 1,0 1,00 9, ,5 6, ,7 1,80 8, ,9 6, PTSMERI / P 67 Lillgrundet Kok.syv. 2,7 m; Näk.syv. 0,6 m; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi; 1,0 1,00 9, ,4 7, ,0 1,20 9, ,1 7, PTSMERI / P 71 Truthällan Kok.syv. 5,0 m; Näk.syv. 0,6 m; Näytt.ottaja PM, OK; 1,0 0, ,5 7, ,3 4,0 0,3 0, ,0 7, < ,9 3,0 0, , PTSMERI / P 73 Fäboda 3km W Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi; Ei näytteitä! PTSMERI / P 75 Kallan 2,5km W Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi; Ei näytteitä! FINAS akkreditoitu testauslaboratorio T064 * akkreditoitu määritys. Mittausepävarmuustiedot toimitetaan pyydettäessä.

37 Liitteet/Bilagor KVVY Tutkimus Oy Vesinäytteiden tutkimustuloksia Liite 1, sivu 3/3 Pietarsaaren merialueen vesistötarkkailu (1PTSMERI) Pvm. Hav.paikka Lt Happi O2% Sameus Joh;PV Suol.% ph;pv Väri.S Kok.N NO23N NH4N Fia Ptot PO4P *Fe *TOC Enterok Syvyys (m) C mg/l % FNU ms/m % mg/l Pt μg/l μg/l N μg/l N μg/l μg/l μg/l mg/l pmy/100 ml PTSMERI / P 78 Orrskärsfjärden Kok.syv. 9,9 m; Näk.syv. 0,6 m; Jää 3 dm; Näytt.ottaja PM, OK; 1,0 0,7 9, <1 6, ,9 0, , ,0 7, ,4 5,0 0,8 E E PTSMERI / P 79 Kackursfjärden Kok.syv. 3,7 m; Näk.syv. 0,6 m; Lumi 1 dm; Jää 7 dm; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Ossi Käkränen; Ilm.lt. -10 C; Tuulnop. 5 m/s; Tuulsuunt. 360; 1,0 0,6 9, <1 6, ,7 1,20 9, ,3 7, , PTSMERI / L 5 Larsmosjön, Gertruds Kok.syv. 3,0 m; Näytt.ottaja PM, OK; 1,0 1,50 9, <1 6, ,0 2, <1 6, PTSMERI / L 6A Fårholmsströmmen Kok.syv. 2,5 m; Näytt.ottaja PM, OK; Ilm.lt. -5 C; Tuulnop. 10 m/s; 1,0 1,2 4 8,4 <1 6, ,8 2,0 9, ,3 <1 6, FINAS akkreditoitu testauslaboratorio T064 * akkreditoitu määritys. Mittausepävarmuustiedot toimitetaan pyydettäessä. KVVY Tutkimus Oy Vesinäytteiden tutkimustuloksia Liite 1, sivu 1/3 Pietarsaaren merialueen vesistötarkkailu (1PTSMERI) Pvm. Hav.paikka Lt Sameus Joh;PV Suol.% ph;pv Väri Väri.S Kok.N NO23N NH4N Fia Ptot PO4P Klorof *TOC Enterok Syvyys (m) C FNU ms/m % mg/l Pt mg/l Pt μg/l μg/l N μg/l N μg/l μg/l μg/l mg/l pmy/100 ml PTSMERI / P 51 Vanha Hamina Kok.syv. 2,2 m; Näk.syv. 0,7 m; Näytt.ottaja PM, JHO; Ilm.lt. 12 C; Tuulnop. 2 m/s; Tuulsuunt. 320; 0,5 9, ,9 7, ,5 9, ,0 7, , PTSMERI / P 52 Alholmsfjärden Kok.syv. 3,1 m; Näytt.ottaja PM, JHO; 1,0 9, ,4 7, ,0 9, ,5 7, , PTSMERI / P 53 Gräggören Kok.syv. 12,0 m; Näk.syv. 0,8 m; 1,0 8, ,5 7, ,0 4, ,6 7, , ,9 5,0 6, PTSMERI / P 54 Risöhäll (Sandgrundet) Kok.syv. 2,1 m; Näk.syv. 0,4 m; Näytt.ottaja PM, JHO; 0,5 10, <1 6, ,5 10, <1 6, , PTSMERI / P 55 Svinören Kok.syv. 10,9 m; Näk.syv. 0,4 m; Näytt.ottaja PM, JHO; 10,1 P 9 32 <1 6, ,9 P 9 31 <1 6, , PTSMERI / P 61 Rajstall Kok.syv. 3,5 m; Näk.syv. 1,3 m; Näytt.ottaja PM, JHO; 1,0 8, ,7 7, ,5 7, ,7 7, ,4 FINAS akkreditoitu testauslaboratorio T064 * akkreditoitu määritys. Mittausepävarmuustiedot toimitetaan pyydettäessä.

38 Liite/Bilaga 2.2 KVVY Tutkimus Oy Vesinäytteiden tutkimustuloksia Liite 1, sivu 2/3 Pietarsaaren merialueen vesistötarkkailu (1PTSMERI) Pvm. Hav.paikka Lt Sameus Joh;PV Suol.% ph;pv Väri Väri.S Kok.N NO23N NH4N Fia Ptot PO4P Klorof *TOC Enterok Syvyys (m) C FNU ms/m % mg/l Pt mg/l Pt μg/l μg/l N μg/l N μg/l μg/l μg/l mg/l pmy/100 ml PTSMERI / P 62 Ådön - Gräsgrundet Kok.syv. 13,8 m; Näk.syv. 1,7 m; Näytt.ottaja PM, JHO; 1,0 6, ,2 7, ,5 3,2 3, ,8 7, , ,5 5,0 5, ,3 10,0 3, , PTSMERI / P 64 Nygrundet - Mässkär Kok.syv. 17,5 m; Näk.syv. 2,0 m; Klo 12; Näytt.ottaja PM, JHO; 1,0 3, ,4 7, ,4 16,5 1, ,1 6, , ,3 5,0 4,0 E 7,3 10,0 3,5 E 7,4 15,0 2,2 E 7, PTSMERI / P 65 Ören - Ripgrundet Kok.syv. 14,4 m; Näk.syv. 2,2 m; Näytt.ottaja PM, JHO; 1,0 5, ,4 7, ,7 13,4 3, ,7 7, , ,7 5,0 4, ,5 10,0 3, , PTSMERI / P 66 Hälsingöfjärden Kok.syv. 2,4 m; Näk.syv. 0,8 m; Näytt.ottaja PM, JHO; 0,7 9, <1 7, ,5 8, <1 6, , PTSMERI / P 67 Lillgrundet Kok.syv. 2,6 m; Näk.syv. 0,6 m; Näytt.ottaja PM, JHO; 1,0 10, <1 7, ,0 9, <1 7, , PTSMERI / P 71 Truthällan Kok.syv. 5,9 m; Näk.syv. 1,7 m; Näytt.ottaja PM, JHO; 1,0 6, ,3 7, ,0 5,0 5, ,4 7, , ,9 3,0 5, ,3 FINAS akkreditoitu testauslaboratorio T064 * akkreditoitu määritys. Mittausepävarmuustiedot toimitetaan pyydettäessä. KVVY Tutkimus Oy Vesinäytteiden tutkimustuloksia Liite 1, sivu 3/3 Pietarsaaren merialueen vesistötarkkailu (1PTSMERI) Pvm. Hav.paikka Lt Sameus Joh;PV Suol.% ph;pv Väri Väri.S Kok.N NO23N NH4N Fia Ptot PO4P Klorof *TOC Enterok Syvyys (m) C FNU ms/m % mg/l Pt mg/l Pt μg/l μg/l N μg/l N μg/l μg/l μg/l mg/l pmy/100 ml PTSMERI / P 73 Fäboda 3km W Kok.syv. 23,5 m; Näk.syv. 3,3 m; Näytt.ottaja PM, JHO; 1,0 2, ,7 7, < ,8 20,0 1,1 0, ,1 7, <10 8 <2 5, ,7 5,0 2, , PTSMERI / P 75 Kallan 2,5km W Kok.syv. 19,2 m; Näk.syv. 3,5 m; Näytt.ottaja PM, JHO; 1,0 2, ,7 7, < ,1 18,2 0,5 0, ,2 7, <10 9 <2 4, ,7 5,0 2, ,7 10,0 2, ,8 15,0 1, , PTSMERI / P 78 Orrskärsfjärden Kok.syv. 9,2 m; Näk.syv. 0,9 m; Näytt.ottaja PM, JHO; 1,0 8, <1 6, ,2 1, ,9 7, , ,5 5,0 3, , PTSMERI / P 79 Kackursfjärden Kok.syv. 3,2 m; Näk.syv. 0,6 m; Näytt.ottaja PM, JHO; 1,0 7,8 6 9,4 <1 6, ,2 7, <1 6, PTSMERI / L 5 Larsmosjön, Gertruds Näytt.ottaja PM, JHO; 1,0 7,2 6 6,4 <1 6, ,0 7,2 6 6,3 <1 6, PTSMERI / L 6A Fårholmsströmmen Näytt.ottaja PM, JHO; 1,0 1, <1 6, FINAS akkreditoitu testauslaboratorio T064 * akkreditoitu määritys. Mittausepävarmuustiedot toimitetaan pyydettäessä.

39 Liite/Bilaga 2.3 KVVY Tutkimus Oy Vesinäytteiden tutkimustuloksia Liite 1, sivu 1/3 Pietarsaaren merialueen vesistötarkkailu (1PTSMERI) Pvm. Hav.paikka Lt Happi O2% Sameus Joh;PV Suol.% ph;pv Väri.S Kok.N NO23N NH4N Fia Ptot PO4P Klorof *TOC Enterok Syvyys (m) C mg/l % FNU ms/m % mg/l Pt μg/l μg/l N μg/l N μg/l μg/l μg/l mg/l pmy/100 ml PTSMERI / P 51 Vanha Hamina Kok.syv. 2,2 m; Näk.syv. 1,0 m; Klo 15:30; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; 1,0 17,0 9, ,9 7, ,2 1 1,8 17,0 9, ,9 7, , PTSMERI / P 52 Alholmsfjärden Kok.syv. 2,9 m; Näk.syv. 1,2 m; Klo 15:40; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; 1,0 17,1 8, ,9 7, ,7 1 2,0 17,0 8, ,9 7, , PTSMERI / P 53 Gräggören Kok.syv. 9,0 m; Näk.syv. 1,4 m; Klo 13:00; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; 1,0 17,4 8, ,8 7, ,3 3 8,0 17,0 8, ,8 7, , ,0 17, PTSMERI / P 54 Risöhäll (Sandgrundet) Kok.syv. 2,5 m; Näk.syv. 1,5 m; Klo 15:05; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; 1,0 16,8 8, ,9 7, < ,9 1 1,5 16,8 8, ,9 7, < , PTSMERI / P 55 Svinören Kok.syv. 2,5 m; Näk.syv. 1,2 m; Klo 15:15; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; 1,0 18,4 8, ,4 7, ,8 18,4 8, ,4 7, PTSMERI / P 61 Rajstall Kok.syv. 3,6 m; Näk.syv. 1,6 m; Klo 15:50; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; 1,0 17,2 8, ,9 7, ,4 2,6 17,2 8, ,9 7, , ,0 FINAS akkreditoitu testauslaboratorio T064 * akkreditoitu määritys. Mittausepävarmuustiedot toimitetaan pyydettäessä. KVVY Tutkimus Oy Vesinäytteiden tutkimustuloksia Liite 1, sivu 2/3 Pietarsaaren merialueen vesistötarkkailu (1PTSMERI) Pvm. Hav.paikka Lt Happi O2% Sameus Joh;PV Suol.% ph;pv Väri.S Kok.N NO23N NH4N Fia Ptot PO4P Klorof *TOC Enterok Syvyys (m) C mg/l % FNU ms/m % mg/l Pt μg/l μg/l N μg/l N μg/l μg/l μg/l mg/l pmy/100 ml PTSMERI / P 62 Ådön - Gräsgrundet Kok.syv. 13,8 m; Näk.syv. 2,0 m; Klo 17:00; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; 1,0 17,2 8, ,9 7, ,3 12,8 17,2 8, ,9 7, , ,9 5,0 17, ,9 10,0 17, , PTSMERI / P 64 Nygrundet - Mässkär Kok.syv. 17,0 m; Näk.syv. 2,5 m; Klo 16:44; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; 1,0 17,2 8, ,9 7, < ,0 16m 17,2 8, ,9 7, < , ,5 5,0 17, ,9 10,0 17, ,9 15,0 17, , PTSMERI / P 65 Ören - Ripgrundet Kok.syv. 14,2 m; Näk.syv. 2,5 m; Klo 16:25; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; 1,0 16,4 8, ,9 7, < ,2 13,2 16,8 8, ,9 7, < , ,7 5,0 16, ,9 10,0 16, , PTSMERI / P 66 Hälsingöfjärden Kok.syv. 2,6 m; Näk.syv. 1,5 m; Klo 14:30; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; 1,0 17,0 8, ,8 7, <5 < ,6 1,6 17,0 8, ,8 7, <5 < , PTSMERI / P 67 Lillgrundet Kok.syv. 2,8 m; Näk.syv. 1,5 m; Klo 14:50; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; 1,0 17,2 8, ,8 7, <5 < ,5 1,8 17,0 8, ,8 7, <5 < , PTSMERI / P 71 Truthällan Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; 1,0 P -1,0 P 0-2 5,0 P FINAS akkreditoitu testauslaboratorio T064 * akkreditoitu määritys. Mittausepävarmuustiedot toimitetaan pyydettäessä.

40 Liitteet/Bilagor KVVY Tutkimus Oy Vesinäytteiden tutkimustuloksia Liite 1, sivu 3/3 Pietarsaaren merialueen vesistötarkkailu (1PTSMERI) Pvm. Hav.paikka Lt Happi O2% Sameus Joh;PV Suol.% ph;pv Väri.S Kok.N NO23N NH4N Fia Ptot PO4P Klorof *TOC Enterok Syvyys (m) C mg/l % FNU ms/m % mg/l Pt μg/l μg/l N μg/l N μg/l μg/l μg/l mg/l pmy/100 ml PTSMERI / P 73 Fäboda 3km W Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; 1,0 P -1,0 P 0-2 5,0 P PTSMERI / P 75 Kallan 2,5km W Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; 1,0 P -1,0 P 0-2 5,0 P 10,0 P 15,0 P PTSMERI / P 78 Orrskärsfjärden Kok.syv. 10,0 m; Näk.syv. 1,9 m; Klo 14:00; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; 1,0 17,2 8, ,6 7, <5 < ,9 9,0 12,2 6, ,9 7, , ,4 5,0 17, , PTSMERI / P 79 Kackursfjärden Kok.syv. 3,6 m; Näk.syv. 2,0 m; Klo 13:35; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; 1,0 17,0 8, ,6 7, <5 <10 17 <2 9,6 2,6 17,2 8, ,6 7, <5 < , , PTSMERI / L 5 Larsmosjön, Gertruds Kok.syv. 3,5 m; Klo 11:30; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; 1,0 17,7 7, ,5 <1 7, ,5 17,7 7, ,4 <1 7, PTSMERI / L 6A Fårholmsströmmen Klo 12:15; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; 0,2 17,0 7, ,8 <1 7, <5 < ,0 P 0,2 23 FINAS akkreditoitu testauslaboratorio T064 * akkreditoitu määritys. Mittausepävarmuustiedot toimitetaan pyydettäessä. KVVY Tutkimus Oy Vesinäytteiden tutkimustuloksia Liite 1, sivu 1/3 Pietarsaaren merialueen vesistötarkkailu (1PTSMERI) Pvm. Hav.paikka Lt Sameus Joh;PV Suol.% ph;pv Väri.S Kok.N NO23N NH4N Fia Ptot PO4P Klorof *TOC Enterok Syvyys (m) C FNU ms/m % mg/l Pt μg/l μg/l N μg/l N μg/l μg/l μg/l mg/l pmy/100 ml PTSMERI / P 51 Vanha Hamina Kok.syv. 2,8 m; Näk.syv. 1,5 m; Klo 12:20; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; Ilm.lt. 7 C; Tuulnop. 10 m/s; Tuulsuunt. 180; 1,0 6, ,9 7, ,3 47 1,8 6, ,9 7, , , PTSMERI / P 52 Alholmsfjärden Kok.syv. 3,2 m; Näk.syv. 1,5 m; Klo 12:40; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; Ilm.lt. 7 C; Tuulnop. 10 m/s; Tuulsuunt. 180; 1,0 7, ,0 7, ,8 25 2,2 7, ,0 7, , , PTSMERI / P 53 Gräggören Kok.syv. 10,0 m; Näk.syv. 2,0 m; Klo 14:45; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; Ilm.lt. 7 C; Tuulnop. 10 m/s; Tuulsuunt. 180; 1,0 7, ,0 7, ,4 15 9,0 7, ,1 7, , ,4 5,0 7, PTSMERI / P 54 Risöhäll (Sandgrundet) Kok.syv. 2,7 m; Näk.syv. 1,3 m; Klo 14:30; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; Ilm.lt. 7 C; Tuulnop. 10 m/s; Tuulsuunt. 180; 1,0 6, ,0 7, ,4 2 1,7 6, ,0 7, , , PTSMERI / P 55 Svinören Kok.syv. 3,2 m; Näk.syv. 0,9 m; Klo 13:00; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; Ilm.lt. 7 C; Tuulnop. 10 m/s; Tuulsuunt. 180; 1,0 7, ,6 7, ,2 7, ,7 7, , PTSMERI / P 61 Rajstall Kok.syv. 4,0 m; Näk.syv. 2,0 m; Klo 12:10; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; Ilm.lt. 7 C; Tuulnop. 10 m/s; Tuulsuunt. 180; 1,0 6, ,1 7, < ,0 3,0 6, ,1 7, <10 15 <2 5, ,3 FINAS akkreditoitu testauslaboratorio T064 * akkreditoitu määritys. Mittausepävarmuustiedot toimitetaan pyydettäessä.

41 Liite/Bilaga 2.4 KVVY Tutkimus Oy Vesinäytteiden tutkimustuloksia Liite 1, sivu 2/3 Pietarsaaren merialueen vesistötarkkailu (1PTSMERI) Pvm. Hav.paikka Lt Sameus Joh;PV Suol.% ph;pv Väri.S Kok.N NO23N NH4N Fia Ptot PO4P Klorof *TOC Enterok Syvyys (m) C FNU ms/m % mg/l Pt μg/l μg/l N μg/l N μg/l μg/l μg/l mg/l pmy/100 ml PTSMERI / P 62 Ådön - Gräsgrundet Kok.syv. 14,7 m; Näk.syv. 2,0 m; Klo 12:00; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; Ilm.lt. 7 C; Tuulnop. 10 m/s; Tuulsuunt. 180; 1,0 7, ,2 7, <5 <10 17 <2 4,8 13,7 7, ,2 7, <5 <10 16 <2 4, ,0 5,0 7, ,2 10,0 7, , PTSMERI / P 64 Nygrundet - Mässkär Kok.syv. 16,9 m; Näk.syv. 3,0 m; Klo 11:20; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; Ilm.lt. 7 C; Tuulnop. 10 m/s; Tuulsuunt. 180; 1,0 8, ,3 7, < ,5 15,9 8, ,3 7, < , ,0 5,0 8, ,3 10,0 8, ,3 15,0 8, , PTSMERI / P 65 Ören - Ripgrundet Kok.syv. 15,0 m; Näk.syv. 2,0 m; Klo 10:50; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; Ilm.lt. 7 C; Tuulnop. 10 m/s; Tuulsuunt. 180; 1,0 7, ,2 7, <5 < ,9 14 7, ,2 7, <5 <10 14 <2 4, ,0 5,0 7, ,2 10,0 7, , PTSMERI / P 66 Hälsingöfjärden Kok.syv. 3,2 m; Näk.syv. 1,3 m; Klo 13:20; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; Ilm.lt. 7 C; Tuulnop. 10 m/s; Tuulsuunt. 180; 1,0 6, ,0 7, <5 < ,3 2,2 6, ,0 7, <5 < , , PTSMERI / P 67 Lillgrundet Kok.syv. 3,4 m; Näk.syv. 2,0 m; Klo 14:10; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; Ilm.lt. 7 C; Tuulnop. 10 m/s; Tuulsuunt. 180; 1,0 6, ,0 7, < ,5 2,4 6, ,0 7, <2 6, , PTSMERI / P 71 Truthällan Kok.syv. 7,0 m; Näk.syv. 2,0 m; Klo 11:40; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; Ilm.lt. 7 C; Tuulnop. 10 m/s; Tuulsuunt. 180; 1,0 7, ,2 7, <5 < ,6 6,0 7, ,2 7, <5 < , ,8 5,0 7, ,3 FINAS akkreditoitu testauslaboratorio T064 * akkreditoitu määritys. Mittausepävarmuustiedot toimitetaan pyydettäessä. KVVY Tutkimus Oy Vesinäytteiden tutkimustuloksia Liite 1, sivu 3/3 Pietarsaaren merialueen vesistötarkkailu (1PTSMERI) Pvm. Hav.paikka Lt Sameus Joh;PV Suol.% ph;pv Väri.S Kok.N NO23N NH4N Fia Ptot PO4P Klorof *TOC Enterok Syvyys (m) C FNU ms/m % mg/l Pt μg/l μg/l N μg/l N μg/l μg/l μg/l mg/l pmy/100 ml PTSMERI / P 73 Fäboda 3km W Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; Ilm.lt. 7 C; Tuulnop. 10 m/s; Tuulsuunt. 180; 1,0 P -1,0 P 0-2 5,0 P PTSMERI / P 75 Kallan 2,5km W Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; Ilm.lt. 7 C; Tuulnop. 10 m/s; Tuulsuunt. 180; 1,0 P -1,0 P 0-2 5,0 P 10,0 P 15,0 P PTSMERI / P 78 Orrskärsfjärden Kok.syv. 9,8 m; Näk.syv. 2,0 m; Klo 13:50; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; Ilm.lt. 7 C; Tuulnop. 10 m/s; Tuulsuunt. 180; 1,0 6, ,7 7, <5 <10 20 <2 7,4 8,8 6, ,7 7, < , ,0 5,0 6, , PTSMERI / P 79 Kackursfjärden Kok.syv. 3,7 m; Näk.syv. 1,8 m; Klo 13:30; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; Ilm.lt. 7 C; Tuulnop. 10 m/s; Tuulsuunt. 180; 1,0 6, ,7 7, < ,3 2,7 6, ,7 7, <10 17 <2 7, , PTSMERI / L 5 Larsmosjön, Gertruds Kok.syv. 4,0 m; Klo 15:55; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; Ilm.lt. 7 C; Tuulnop. 10 m/s; Tuulsuunt. 180; 1,0 6, <1 7, ,0 6, <1 7, PTSMERI / L 6A Fårholmsströmmen Kok.syv. 0,30 m; Klo 15:35; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; Ilm.lt. 7 C; Tuulnop. 10 m/s; Tuulsuunt. 180; 0,2 6, <1 7, FINAS akkreditoitu testauslaboratorio T064 * akkreditoitu määritys. Mittausepävarmuustiedot toimitetaan pyydettäessä.

42 Liitteet/Bilagor KVVY Tutkimus Oy Vesinäytteiden tutkimustuloksia Liite 1, sivu 1/1 Pietarsaaren merialueen vesistötarkkailu (1PTSMERI) Pvm. Hav.paikka Lt Sameus Joh;PV Suol.% ph;pv Väri.S Kok.N NO23N NH4N Fia Ptot PO4P Klorof Syvyys (m) C FNU ms/m % mg/l Pt μg/l μg/l N μg/l N μg/l μg/l μg/l PTSMERI / P 52 Alholmsfjärden Kok.syv. 3,1 m; Näk.syv. 0,8 m; Näytt.ottaja Ossi Käkränen, Jarno Holappa; 1,0 14, ,1 8, PTSMERI / P 54 Risöhäll (Sandgrundet) Kok.syv. 3,0 m; Näk.syv. 0,8 m; Näytt.ottaja Ossi Käkränen, Jarno Holappa; 1,0 15, ,5 7, PTSMERI / P 62 Ådön - Gräsgrundet Kok.syv. 13,5 m; Näk.syv. 1,0 m; Näytt.ottaja Ossi Käkränen, Jarno Holappa; 1,0 14, ,1 8, PTSMERI / P 64 Nygrundet - Mässkär Kok.syv. 16,1 m; Klo 10:00; Näytt.ottaja Ossi Käkränen, Jarno Holappa; Ilm.lt. 13 C; Tuulnop. 6 m/s; 1,0 12, ,7 8, <5 <10 12 < , PTSMERI / P 67 Lillgrundet Kok.syv. 2,4 m; Näk.syv. 1,0 m; Näytt.ottaja Ossi Käkränen, Jarno Holappa; 1,0 15, ,3 7, < PTSMERI / P 79 Kackursfjärden Kok.syv. 3,2 m; Näk.syv. 0,8 m; Näytt.ottaja Ossi Käkränen, Jarno Holappa; 1,0 15, <1 7, < PTSMERI / L 5 Larsmosjön, Gertruds Näytt.ottaja Ossi Käkränen, Jarno Holappa; 1,0 15,9 5 7,3 <1 6, < PTSMERI / L 6A Fårholmsströmmen Näytt.ottaja Ossi Käkränen, Jarno Holappa; 1,0 16,5 7 9,1 <1 7, <5 < FINAS akkreditoitu testauslaboratorio T064 * akkreditoitu määritys. Mittausepävarmuustiedot toimitetaan pyydettäessä. KVVY Tutkimus Oy Vesinäytteiden tutkimustuloksia Liite 1, sivu 1/1 Pietarsaaren merialueen vesistötarkkailu (1PTSMERI) Pvm. Hav.paikka Lt Sameus Joh;PV Suol.% ph;pv Väri.S Kok.N NO23N NH4N Fia Ptot PO4P Klorof Syvyys (m) C FNU ms/m % mg/l Pt μg/l μg/l N μg/l N μg/l μg/l μg/l PTSMERI / P 52 Alholmsfjärden Kok.syv. 2,5 m; Näk.syv. 1,5 m; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; 1,0 16, ,7 7, PTSMERI / P 54 Risöhäll (Sandgrundet) Kok.syv. 2,5 m; Näk.syv. 1,3 m; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; 1,0 16, ,3 7, <5 < PTSMERI / P 62 Ådön - Gräsgrundet Kok.syv. 12,2 m; Näk.syv. 2,5 m; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; 1,0 12, ,9 7, <10 13 < , PTSMERI / P 64 Nygrundet - Mässkär Kok.syv. 15,0 m; Näk.syv. 3,7 m; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; 1,0 9,7 0, ,0 7, <10 11 < , PTSMERI / P 67 Lillgrundet Kok.syv. 2,6 m; Näk.syv. 1,4 m; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; 1,0 16, ,0 7, <10 21 < , PTSMERI / P 79 Kackursfjärden Kok.syv. 3,3 m; Näk.syv. 1,5 m; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; 1,0 18, ,2 7, <5 < , PTSMERI / L 5 Larsmosjön, Gertruds Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; 1,0 18,2 3 7,5 <1 7, <5 < PTSMERI / L 6A Fårholmsströmmen Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Jarno Holappa; 1,0 19,2 6 9,3 <1 7, <5 < FINAS akkreditoitu testauslaboratorio T064 * akkreditoitu määritys. Mittausepävarmuustiedot toimitetaan pyydettäessä.

43 Liitteet/Bilagor KVVY Tutkimus Oy Vesinäytteiden tutkimustuloksia Liite 1, sivu 1/1 Pietarsaaren merialueen vesistötarkkailu (1PTSMERI) Pvm. Hav.paikka Lt Sameus Joh;PV Suol.% ph;pv Väri.S Kok.N NO23N NH4N Fia Ptot PO4P Klorof Syvyys (m) C FNU ms/m % mg/l Pt μg/l μg/l N μg/l N μg/l μg/l μg/l PTSMERI / P 52 Alholmsfjärden Näk.syv. 1,7 m; Näytt.ottaja pm, ok; 1,0 21, ,6 8, < , PTSMERI / P 54 Risöhäll (Sandgrundet) Näk.syv. 1,1 m; Näytt.ottaja pm, ok; 1,0 24, ,3 8, <5 < PTSMERI / P 62 Ådön - Gräsgrundet Näk.syv. 2,8 m; Näytt.ottaja pm/ok; 1,0 20, ,7 8, <10 11 < , PTSMERI / P 64 Nygrundet - Mässkär Näk.syv. 4,8 m; Klo 12:42; Näytt.ottaja pm; Ilm.lt. 26 C; Tuulnop. 3 m/s; Tuulsuunt. 360; 1,0 19,4 0, ,9 8, <10 7 < , PTSMERI / P 67 Lillgrundet Näk.syv. 1,3 m; Näytt.ottaja pm, ok; 1,0 23, ,3 8, <5 < , PTSMERI / P 79 Kackursfjärden Näk.syv. 2,0 m; Näytt.ottaja pm, ok; 1,0 23, ,9 7, <5 <10 13 < , PTSMERI / L 5 Larsmosjön, Gertruds Näytt.ottaja pm, ok; 1,0 24,3 3 8,2 <1 7, <5 < PTSMERI / L 6A Fårholmsströmmen Näytt.ottaja pm, ok; 1,0 26, <1 7, <5 < FINAS akkreditoitu testauslaboratorio T064 * akkreditoitu määritys. Mittausepävarmuustiedot toimitetaan pyydettäessä. KVVY Tutkimus Oy Vesinäytteiden tutkimustuloksia Liite 1, sivu 1/1 Pietarsaaren merialueen vesistötarkkailu (1PTSMERI) Pvm. Hav.paikka Lt Sameus Joh;PV Suol.% ph;pv Väri.S Kok.N NO23N NH4N Fia Ptot PO4P Klorof Syvyys (m) C FNU ms/m % mg/l Pt μg/l μg/l N μg/l N μg/l μg/l μg/l PTSMERI / P 52 Alholmsfjärden Näk.syv. 1,3 m; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Ossi Käkränen; 1,0 21, ,9 7, , PTSMERI / P 54 Risöhäll (Sandgrundet) Näk.syv. 1,6 m; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Ossi Käkränen; 1,0 20, ,8 7, , PTSMERI / P 62 Ådön - Gräsgrundet Näk.syv. 2,4 m; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Ossi Käkränen; 1,0 20, ,0 7, < PTSMERI / P 64 Nygrundet - Mässkär Näk.syv. 2,8 m; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Ossi Käkränen; 1,0 20, ,0 7, <2 0-2 < PTSMERI / P 67 Lillgrundet Näk.syv. 1,2 m; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Ossi Käkränen; 1,0 20, ,7 7, < , PTSMERI / P 79 Kackursfjärden Näk.syv. 1,8 m; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Ossi Käkränen; 1,0 22, ,4 7, < , PTSMERI / L 5 Larsmosjön, Gertruds Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Ossi Käkränen; Tuulnop. 8 m/s; Tuulsuunt. 180; 1,0 22,2 5 8,3 <1 6, PTSMERI / L 6A Fårholmsströmmen Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi, Ossi Käkränen; 1,0 22, <1 6, FINAS akkreditoitu testauslaboratorio T064 * akkreditoitu määritys. Mittausepävarmuustiedot toimitetaan pyydettäessä.

44 Liite/Bilaga 3.5 KVVY Tutkimus Oy Vesinäytteiden tutkimustuloksia Liite 1, sivu 1/2 Pietarsaaren merialueen vesistötarkkailu (1PTSMERI) Pvm. Hav.paikka Lt O2% Happi Sameus Joh;PV Suol.% ph;pv Väri.S Kok.N NO23N NH4N Fia Ptot PO4P Klorof *TOC Syvyys (m) C % mg/l FNU ms/m % mg/l Pt μg/l μg/l N μg/l N μg/l μg/l μg/l mg/l PTSMERI / P 52 Alholmsfjärden Näk.syv. 1,5 m; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi; 1,0 17, ,8 7, PTSMERI / P 54 Risöhäll (Sandgrundet) Näk.syv. 0,9 m; Klo 15:48; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi; 1,0 19, ,5 7, PTSMERI / P 62 Ådön - Gräsgrundet Kok.syv. 13,6 m; Näk.syv. 3,8 m; Klo 15:10; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi; 1,0 16,8 0, ,0 7, <10 13 < , PTSMERI / P 64 Nygrundet - Mässkär Kok.syv. 16,0 m; Näk.syv. 4,8 m; Klo 15:05; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi; 1,0 16,1 0, ,9 7, <10 8 < , PTSMERI / P 67 Lillgrundet Kok.syv. 2,8 m; Näk.syv. 1,2 m; Klo 16:00; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi; 1,0 18, ,5 7, < PTSMERI / P 71 Truthällan Kok.syv. 6,0 m; Näk.syv. 4,5 m; Klo 13:50; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi; 1,0 16,5 95 9,3 0, ,0 7, <2 5,3 5,0 16,4 95 9,3 0, ,0 7, <2 5, ,2 3,0 P 550 3, PTSMERI / P 73 Fäboda 3km W Kok.syv. 23,0 m; Näk.syv. 5,6 m; Klo 14:30; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi; Ilm.lt. 21 C; Tuulnop. 2 m/s; Tuulsuunt. 180; 1,0 16,1 96 9,4 0, ,0 7, <10 9 <2 4,8 22,0 10,0 82 9,2 0, ,3 7, <2 4, ,8 5,0 16, ,9 FINAS akkreditoitu testauslaboratorio T064 * akkreditoitu määritys. Mittausepävarmuustiedot toimitetaan pyydettäessä. KVVY Tutkimus Oy Vesinäytteiden tutkimustuloksia Liite 1, sivu 2/2 Pietarsaaren merialueen vesistötarkkailu (1PTSMERI) Pvm. Hav.paikka Lt O2% Happi Sameus Joh;PV Suol.% ph;pv Väri.S Kok.N NO23N NH4N Fia Ptot PO4P Klorof *TOC Syvyys (m) C % mg/l FNU ms/m % mg/l Pt μg/l μg/l N μg/l N μg/l μg/l μg/l mg/l PTSMERI / P 75 Kallan 2,5km W Kok.syv. 18,9 m; Näk.syv. 5,0 m; Klo 14:50; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi; 1,0 16,2 96 9,4 0, ,9 7, <10 10 <2 4,8 18,0 10,3 85 9,5 0, ,1 7, <2 4, ,4 5,0 16, ,9 10,0 14, ,9 15,0 12, , PTSMERI / P 79 Kackursfjärden Kok.syv. 3,4 m; Näk.syv. 1,8 m; Klo 15:50; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi; 1,0 18, ,0 7, < , PTSMERI / L 5 Larsmosjön, Gertruds Klo 12:00; Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi; 1,0 16,5 6 8,7 <1 6, PTSMERI / L 6A Fårholmsströmmen Näytt.ottaja Pekka Mäkiniemi; 1,0 16, <1 7, <5 < FINAS akkreditoitu testauslaboratorio T064 * akkreditoitu määritys. Mittausepävarmuustiedot toimitetaan pyydettäessä.

45 Liite/Bilaga 4 Etelä Pohjanmaan ELY keskuksen tulokset 2018/ Vattenanalyser av NTM centralen i Södra Österbotten 2018 (Pintavesien tilan tietojärjestelmä, vedenlaatu PIVET, haettu ) P 64 Pietarsaaren edusta Näytepvm Syvyys Kok.syv. Näkösyv. lämpötila ph Sähkönj. Salin. Happi Happi Sameus Väri kok N NH 4 N NO 2+3 N kok P PO 4 P TOC SIO 2 klorof. m m C ms/m kyll.% mg/l FNU mg/l Pt µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l ,1 1, ,0 0, ,9 3, ,0 0, , ,3 0, ,0 0, ,1 0, ,1 0,3 7, , ,8 0, ,2 2,7 2, ,0 10,0 19,3 1, ,0 19,3 7, , ,5 0, ,4 2,7 5,5 1, ,0 15, , ,1 0, ,0 9, , ,5 0,51 4, ,0 6,1 7, ,2 0, ,8 2, , ,0 8,0 3, ,0 15,6 7, ,9 94 9,2 0, ,7 4,6 1, ,0 15, ,9 93 9,1 0, ,0 15, ,9 93 9,2 0,43 4, ,0 9,1 7, ,3 77 8,8 0, ,3 2,3 2,1

46 Liite/Bilaga 5 FÅNGSTSTATISTIK FRÅN HAVSOMRÅDET UTANFÖR JAKOBSTAD 2018; statistik uppsamlad från delägarlagen VESTERSUNSBY Fångster 2018 LARSMO EUGMO FISKELAG FISKARGILLE * KYRKOBY * PÖRKENÄS * TOTALT 2017 sik lax gädda abborre öring lake nors strömm gös siklöja id braxen mört övrigt ål flundra 1 1 totalt * uppgifter från år 2017 ANVÄNDA REDSKAP 2018 Vestersundsby Larsmo ** Eugmo fiskelag fiskargille Kyrkoby Pörkenäs Nät: < 40 mm 330** 20 x x x x Nät: mm maskstorlek 185 ** 470 x x x x Nät: > 50 mm maskstorlek 55 ** x x x x Strömm fällor 2 ** Sikfällor/Laxryssja 22 ** 4 x x x Lakryssjor 61 ** 30 x x x Gäddsaxar 40 ** Katsor x 20 x x Kastspön x 275 x x x x Lakkrokar Sikkrokar metspön x 100 x x x x ** yrkesfisket 2017 x=används ANTAL FISKARE 2018 Fritidsfiskare Kommersiella f Totalt Larsmo by Eugmo by Vestersundsby V:fiskargille * Kyrkoby * Pörkenäs * * uppgifter från år

47 Liite/Bilaga 6 Pietarsaaren edustan merialueen yhteistarkkailu 2018/ Samkonroll av havsområdet utanför Jakobstad 2018 Vattenkvalitet vid allmänna badstränder 2018/ Yleisten uimarantojen veden laatu 2018 Jakobstads social- och hälsovårdsverket/ Pietarsaaren sosiaali- ja terveysvirasto Lähde: Pietasaaren sosiaali ja terveysvirasto - s-posti Mia Hautala Badstrand/ Uimaranta Datum E. coli Enterokit Sinilevä- Obs Bedömning pvm MPN/ 100 ml cfu/ 100 ml havainto Huom Arvio Laatuvaatimus/ Krav (STM 354/2008) < 500 < 200 Bosund/ Brännbacka <10 40 ei ei ok < 10 < 10 ei ei ok < 10 lab fel ei ei ok < 10 Kackur < 10 ei ei ok < 10 ei ei ok lab fel ei ei ok < 10 Sonamo < 10 < 10 ei ei ok < 10 < 10 ei ei ok < 10 lab fel hyvin vähän ei ok < 10 Kittholmen* ei ei ok FI vähän ei ok ei ei ok ei ei ok Lillsand/ Pikkuhiekka* < 10 < 10 ei ei ok FI ei ei ok ei ei ok < 1 ei ei ok Storsand/ Isohiekka < 10 ei ei ok < 10 ei ei ok ei ei ok Fäboda Cafestrand* < 10 ei ei ok FI ei ei ok ei ei ok ei ei ok * Klassificerad som EU strand, d.v.s. > 100 besökare / dag vid högsäsong * Luokiteltu EU-rannaksi eli > 100 kävijää/ päivä sesonkiaikan Arvio ok: Vesi täyttää tutkimushetkellä Sosiaali- ja terveysministeriön asetuksen 354/2008 vaatimukset. ok: Vattnet uppfyller vid tidpunkten för undersökningen de krav som ställs på badvattnen enligt Social- och hälsovårdsministeriets förordning nr 354/ Kursiivi: Tulos ei täytä laatuvaatimuksia./ Resultatet uppfyller inte kraven. OBS/ Huom: Aistinvaraiset havainnot/ Organoleptiska observationer.

48 Liite/Bilaga 7 Algobservationer 2018 Ingår i Finlands miljöcentrals riksomfattande algobservationsprogram. Levähavainnot 2018 Sisältyy Suomen ympäristökeskuksen valtakunnalliseen levähavaintoohjelmaan. Observationsplats / havaintopaikka: Ådö fiskehamn / Ådön kalasatama Period / Ajanjakso Observationerna för det mesta på måndagar / Havainnot yleensä maanataisin Vecka Viikko Blågröna alger Sinilevää Bedömningsskala / Arviointiasteikko = Ingen synbar förekomst / Ei havaittavaa esiitymistä 1 = Få alger / Vähän levää 2 = Rikligt med alger / Runsaasti levää 3 = Mycket rikligt med alger / Erittäin runsaasti levää - = Uppgifter saknas / Ei havaintoja Observatörer / Havainnoitsijat: Gunilla Flinck Lähde: Järviwiki, (luettu )

49 Liite/Bilaga Pietarsaaren merialueen yhteistarkkailu; pohjaeläinseuranta 2018 Pietarsaaren merialueen vesistö- ja kalataloustarkkailuohjelman (Mykrä & Aaltonen, Pohjanmaan vesi- ja ympäristö ry ) mukainen vuosittainen pohjaeläinseuranta vuoden 2018 osalta on jäänyt tekemättä KVVY-Botnialabin näytteenoton suunnittelussa tapahtuneen inhimillisen virheen vuoksi. Tarkkailuosuus on myös virheellisesti laskutettu 2018 osalta laskutusjaon mukaisesti. Tapahtuma on kirjattu laatujärjestelmän mukaan poikkeamana ja asia on käsitelty koko yksikön henkilöstön kesken. Korjaavana toimenpiteenä pohjaeläintarkkailun ajankohdat on kirjattu näytteenottosuunnitelmaan koko tarkkailujakson ajalta. Virheellinen laskutusosuus hyvitetään asianosaisille seuraavassa laskussa. Kyseisen mukaisia virheitä sattuu harvoin ja niihin suhtaudutaan aina vakavasti. Haluamme palvella asiakkaitamme aina asiantuntevasti ja luotettavasti. Pahoittelemme tapahtunutta. KVVY Tutkimus Oy Heikki Ahola, yksikönpäällikkö KVVY-Botnialab KVVY Tutkimus Oy kvvy.fi

50 Liite/Bilaga 9 OSTP Finland Oy Ab:n kuormitus vuosina Belastning från OSTP Finland Oy Ab under åren t/vuosi 60 kok-n kg/vuosi Fluoridi Luparaja 1800 kg/a Tavoitearvo 30 t/a kg/vuosi 30 Cr kg/vuosi 18 Ni 25 Luparaja 25 kg/a Luparaja 16 kg/a kg/vuosi 30 Pb kg/vuosi 2,5 Cd 25 Luparaja 25 kg/a 2 Luparaja 2 kg/a 20 1, ,5 liukoinen Cd Luparaja 0,5 kg/a kg/vuosi 3 Cu 2,5 2 1,5 1 0,

51 Liite/Bilaga 10 KVVY Tutkimus Oy Pietarsaaren merialueen menetelmät 2018 Määritys Yksikkö Menetelmän periaate; viite Akk. *) Määritysraja Mittausepävarmuus Saliniteetti % Laskennallinen väri mg/l Pt SFS-EN ISO 7887:2012 *) 4 > 4 mg/l Pt ± 16 % Väri suodatettu mg/l Pt SFS-EN ISO 7887: > 4 mg/l Pt ± 16 % ph SFS 3021:1979 *) ± 3% Sähkönjohtavuus ms/m SFS-EN 27888:1994 *) 1 >1 ms/m ± 5 % Sameus FNU SFS-EN ISO :2016 *) 0,2 > 0,2 ± 33 % Ammoniumtyppi µg/l N SFS-EN ISO 11732:2005 *) µg/l ± 15% > 40 µg/l ± 10 % Liuennut happi mg/l SFS-EN 25813, 1993 *) 0,3 > 0,3 mg/l ± 6 % Nitriitti- ja nitraattitypen summma µg/l N SFS-EN ISO 13395, 1997 *) µg/l ± 14 % > 90 µg/l ± 10 % Kokonaisfosfori Fosfaattifosfori µg/l µg/l Sis. menet. perustuu kumottuun standardiin SFS 3026:1986 Sis. menet. perustuu kumottuun standardiin SFS 3025:1986 *) 2 *) µg/l ± 13% > 30 µg/l ± 8 % 2-20 µg/l ± 15% > 20 µg/l ± 10 % Typpi µg/l SFS-EN ISO :1998 *) 50 > 50 µg/l ± 13 % Happikyllästys % % laskennallinen Rauta µg/l SFS 3028:1976 *) 10 *Orgaaninen hiilen kokonaismäärä (TOC) mg/l SFS-EN 1484:1997 *) 0,5 a-klorofylli µg/l SFS 5772:1993 *) µg/l ± 15% > 150 µg/l ± 10 % 0,5-2,5 mg/l ± 0,25 mg/l >2,5 mg/l ± 10 % 1-2 µg/l ± 15 % > 2 µg/l ± 14 % *) Menetelmä on akkreditoitu.

52 Liite/Bilaga 11 Päivitettyjen kriteerien (Aroviita ym. 2012) mukaiset parametrikohtaiset vedenlaatuluokat Pietarsaaren edustan ja Luodonjärven havaintopisteillä vuosina N = kokonaistyppi, P = kokonaisfosfori, NS = näkösyvyys ja chl = a-klorofylli. Päivitetyt kriteerit (Aroviita ym. 2012) Tyyppi/ Piste vesimuodostuma P N Chl NS P N Chl NS P N Chl NS P N Chl NS P N Chl NS 51 Ps Prs edusta ,5 1, ,7 1, ,6 1, ,4 2, ,0 1,0 52 Ps Prs edusta ,5 1, ,3 1, ,1 1, ,7 1, ,0 1,5 53 Ps Prs edusta ,1 1, ,6 1, , ,4 1, ,0 1,4 54 Ps Prs edusta ,0 1, ,9 1, ,1 0, ,0 1, ,0 1,1 55 Ps Prs edusta ,0 1, ,9 1, ,8 0, ,5 1, ,0 1,2 61 Ps Prs edusta ,5 1, ,2 1, ,2 1, ,9 2, ,0 1,5 62 Pu Kallan ,0 3, ,7 2, ,2 1, ,1 2, ,9 2,5 64 Pu Kallan ,6 5, ,0 4, ,4 3, ,8 4, ,9 3,7 65 Pu Kallan ,6 4, ,0 3, , ,1 3, ,7 2,5 66 Ps Prs edusta ,0 0, ,0 1, , ,7 1, ,0 1,5 67 Ps Prs edusta ,8 1, ,2 1, ,7 0, ,2 1, ,4 1,4 71 Pu Kallan ,0 4, ,7 3, ,5 1, ,3 2, ,2 1,7 73 Pu Ukpyy ulko ,6 6, ,5 5, ,6 6, ,8 3,3 75 Pu Kallan ,5 5, ,2 6, ,7 7, ,4 3,5 78 Ps L-saaristo ,7 1, ,7 1, ,6 0, ,7 2, ,4 1,9 79 Ps Prs edusta ,3 1, ,7 1, ,7 0, ,5 1, ,0 2, Piste Tyyppi/ vesimuodostuma P N Chl P N Chl P N Chl L5 Mrh/ Luodonjärvi , , ,0 L6A Mrh/ Luodonjärvi , , ,5 LUONNONTILAISET LUOKKARAJAT Parametri VERTAILUARVOT Erinomainen Hyvä Tyydyttävä Välttävä Huono Kok-P Pu 7,5 alle yli 20 Kok-P Ps 9 alle yli 27 Kok-N Pu 225 alle yli 400 Kok-N Ps 260 alle yli 420 NS Pu 6,9 yli 5,2 3,3 5,2 2,3 3,3 1,4 2,3 alle 1,4 NS Ps 5,1 yli 3,8 2,4 3,8 1,7 2,4 1,0 1,7 alle 1,0 a-klo Pu 1,3 alle 1,7 1,7 2,2 2,2 4,4 4,4 11 yli 11 a-klo Ps 2 alle 2,5 2,5 3,3 3,3 6,5 6,5 16 yli 16 kok-p MRh 20 alle yli 75 Kok- N MRh 510 alle yli 1200 a-klo MRh 8,5 alle 13,5 13, yli 100 NS MRh ei vertailuarvoa

53 Liite/Bilaga 12 Hulevesinäytteenottosuunnitelma Etelä-Pohjanmaan ELY-keskus Risto Koljonen HULEVESINÄYTTEENOTTO Hulevesien näytteenotto Pietarsaaren satamassa on suunniteltu tehtäväksi KVVY Tutkimus Oy:n toimesta. Näytteenottopaikat on merkitty liitteenä olevaan karttaan, päivitetty karttapohja toimitetaan myöhemmin yhdessä tulosten kanssa. Mittaukset tullaan ottamaan kuudesta eri mittauspisteestä, joista 5 on kaivonäytettä ja kuudes mahdollisesti ns. putkenpää näytteenä. Mittauspisteet: Mittauspiste Pinta-ala (m2) Tietoja alueesta 1.Etelälaituri (kaivo) hallinvierusvalumavedet, satunnainen lastaus- ja purkutoiminta 2. Buskö (kaivo) ajoneuvoliikenne 3. Laukko 1 (kaivo) puutavaravarastointia, ajoneuvoliikenne, normaali lastaus- ja purku toiminta 4. Laukko 2 (kaivo) normaali lastaus- ja purku toiminta 5 Laukko 3 (kaivo) normaali lastaus- ja purku toiminta 6. A-kenttä (putki) Puutavaravarastointikenttä, normaali lastaus- ja purku toiminta Hulevesistä tullaan tutkimaan kunkin purkupisteen osalta erikseen: ph, sähkönjohtavuus, kiintoaine, typpi, fosfori ja öljyhiilivedyt. Lisäksi raskasmetallit; ainakin: sinkki, kupari, lyijy, kromi, nikkeli ja kadmium. Jakobstad Hamn Ab Pietarsaaren Satama Oy Alholmsvägen 76 Alholmintie Jakobstad - Pietarsaari förnamn.efternamn@portofjakobstad.fi etunimi.sukunimi@portofpietarsaari.fi Business ID: Jakobstad Hamn Ab Pietarsaaren Satama Oy Alholmsvägen 76 Alholmintie Jakobstad - Pietarsaari Hulevesinäytteenottosuunnitelma Mittaukset, näytteenotto ja analysointi tehdään CEN- tai sitä vastaavan kansallisen standardin mukaisesti. Päästömittauksissa määritetään mittausmenetelmän kokonaisepävarmuus. Pietarsaaressa Johanna Heinoja tekninen päällikkö förnamn.efternamn@portofjakobstad.fi etunimi.sukunimi@portofpietarsaari.fi Business ID:

54 Liite/Bilaga 12 Pietarsaaren sataman hulevesinäytteenotto, näytteenottopaikat Sataman hulevesitarkkailun tuloskooste KVVY Tutkimus Oy Vesinäytteiden tutkimustuloksia Liite 1, sivu 1/1 Pietarsaaren sataman hulevesitarkkailu (1PTSHULE) Pvm. Hav.paikka K-aine;GFA Joh;JV ph;jv Kok.N Ptot *Cd,kok *Cr,kok *Cu,kok *Pb (kok) *Ni,kok *Zn,kok *HVI Syvyys (m) mg/l ms/m μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l μg/l PTSHULE / 1 Etelälaituri (kaivo) Klo 11:30; Näytt.ottaja Jarno Holappa; Lämpöti 16,2 C; 0,2 8,8 9,8 6, <0,1 <1 19 0,77 6, PTSHULE / 2 Buskö (kaivo) Klo 11:25; Näytt.ottaja Jarno Holappa; Lämpöti 16,1 C; 0,2 3,1 51 6, <0,1 <1 5,4 <0,4 2,4 51 < PTSHULE / 3 Laukko 1 (kaivo) Klo 11:20; Näytt.ottaja Jarno Holappa; Lämpöti 16,2 C; 0,2 2, , <0,1 1,6 1,6 <0,4 2,2 11 < PTSHULE / 4 Laukko 2 (kaivo) Klo 11:15; Näytt.ottaja Jarno Holappa; Lämpöti 16,4 C; 0, , <0,1 4,3 6,8 1,3 5, PTSHULE / 5 Laukko 3 (putki) Klo 11:00; Näytt.ottaja Jarno Holappa; Lämpöti 19,2 C; 0, ,21 4,3 17 3,2 5, PTSHULE / 6 A-kenttä (putki) Klo 10:50; Näytt.ottaja Jarno Holappa; Lämpöti 16,1 C; 0,2 < , ,25 <1 13 <0, <50 FINAS akkreditoitu testauslaboratorio T064 * akkreditoitu määritys. Mittausepävarmuustiedot toimitetaan pyydettäessä.

55 Liite/Bilaga 13 Tutkimustodistus (1) Förening Mässkärs Lotsstation r.f. c/o Anders Boström Rådhusgatan 4 C Jakobstad Näytetiedot Näyte Jätevesi Näyte otettu Näytteen ottaja Asiakas Saapunut Näytteenoton syy Velvoitetarkkailu Tutkimus alkoi Tutkimus valmis Viite Yhteyshenkilö Allan Witick, Laboratoriopäällikkö Analyysi Menetelmä Yksik kö Kiintoaine (GF/A) * SFS-EN 872: 2005 Alkaliniteetti * Sis. men. MO-VESI-2035, 2037 (ph 4,5, 4,2) ph-arvo, 25 C * SFS 3021: 1979 Kokonaistyppi * SFS-EN ISO : 1998 Ammoniumtyppi * ISO : 2013 modif. Nitraattityppi * SFS-EN ISO 13395: 1997 Fosfori, liuk. 0,45 µm * ISO :2013 modif., suodatus 0,45 µm Kokonaisfosfori * ISO : 2013 modif. BOD7 ATU * SFS-EN : Jätevesi tuleva vesi mg/l ,6 mmol /l 8,3 1,5 6,3 6,1 mg/l mg/l mg/l mg/l 18 1,2 mg/l 30 1,6 mg/l CODCr * SFS 5504: mg/l *=näyte tutkittu akkreditoidulla menetelmällä. Mittausepävarmuus ilmoitetaan pyydettäessä Jätevesi lähtevä vesi Allan Witick Laboratoriopäällikkö Jakelu anders@bostlaw.com;eeva-kaarina.aaltonen@vesiensuojelu.fi;kari.saari@upm-kymme ne.com;masskar@masskar.fi Analyysitulos koskee vain tutkittua näytettä. Tutkimustodistuksen osittainen kopioiminen kielletty. Eurofins Nab Labs Oy Business ID: Survontie 9 D FI JYVÄSKYLÄ