Sjöarna = en fantastisk tillgång i stadsbilden eller en sanitär olägenhet

Transkript

1 Sjöarna = en fantastisk tillgång i stadsbilden eller en sanitär olägenhet

2 Åtgärdsstrategi Växjösjöarna Varför plan och unika åtgärder? Syfte /geografisk avgränsning Tidplan Finansiering etapp 1 (undersökning) Resultat i etapp 1. Andreas Hedrén, Växjö kommun

3 Varför behövs extraordinära åtgärder? Mörrumsåns huvudfåra Medelvattenföring l/s Växjösjöns utlopp Medelvattenföring 160 l/s

4 Långa traditioner av sjörestaurering i Växjö ÅR Viktiga händelser i Växjösjöarnas historia 1342 Växjö fick sina stadsrättigheter, då en stad med några spartanska timmerhus runt domkyrkan Ca personer bodde i Växjö Växjösjöarna sänktes ca 1 meter Den s.k. Wahlqvistska klädesfabriken anlades vid Växjösjöns norra del genom utfyllnader i dåvarande Domkyrkoviken 1843 Större delen av Växjö brann ner 1850 Ca personer bodde i Växjö 1860 Byggandet av stadens avloppsnät påbörjades, med Växjösjön som recipient. Tidigare hade avloppsvatten tillförts sjön via två öppna diken Inom Växjö fanns 13 fabriker med 91 anställda 1868 En tändsticksfabrik med 84 anställda anlades med avlopp ut i Växjösjön 1872 Sanitära olägenheter vid avloppsnätets utlopp Den första motionen om en restaurering av Växjösjön genom överledande av vatten från Helgasjön 1873 Järnvägsbank byggdes tvärs över Domkyrkovikens västra del och den s.k. Lillsjön uppstod 1874 Klädesfabriken vid Växjösjön brann ner 1875 Utfyllnad av Domkyrkovikens västra del 1878 Linnéparken invigdes inom området för f.d. Domkyrkoviken 1879 Ett lasarett anlades vid Växjösjöns nordvästra strand och avloppsvattnet leddes orenat till Växjösjön. Det påtalades att Växjösjöns vatten var obrukbart som dricksvatten 1880 Muddring av Växjösjön startade. Massorna deponerades i den s.k. Domprostviken vid Strandbjörket En stärkelsefabrik byggdes vid Växjösjön Stora delar av centrala Växjös avloppsnät anlades med sex utlopp i Växjösjön, men utan rening. Helgasjön blev Växjös dricksvattentäkt 1892 Muddringarna som startade 1980 avslutades p.g.a. kostnadsskäl 1895 Första avloppsledningen till Trummen från S:t Sigfrids sjukhus. Sjukhuset hade flyttats till Trummen redan ca 100 år tidigare Ca personer bodde i Växjö 1906 Onormalt dålig lukt från Växjösjön under den varma sommaren 1907 Nya muddringar i Växjösjön startade Ett mudderverk byggdes vid S:t Sigfrids sjukhus för att användas till vassröjning i O s v : omfattande insatser: muddringar, reduktionsfiske, nytt ARV mm. Senare: vattenöverledning och bättre dagvattenanläggningar och bättre ARV mm. Internbelastning är den största P-källan och det största hotet mot vattenkvaliteten i Växjös södra sjöar.

5 Exempel på genomförda och nya tänkbara åtgärder: Vattenöverledning Helgasjön till Växjösjöarna: Öka nuvarande 1,5 milj m3 per år till 7 milj m3? Delstudie pågår Flytta utsläppspunkten från stadens reningsverk från dominerande källa i Norra Bergundasjön till bråkdel av totala transporten av fosfor i Mörrumsåns huvudfåra? Studie pågår Muddring ( mkr?, stora ytor, störningar mm. Andra metoder att behandla sediment) Ytterligare förbättra dagvattenreningen vacker vegetation? Reduktionsfiske (avlägsna oönskade fiskarter som rör om bottensediment och äter upp våra vänner djurplankton) Förberedelser pågår Etc..

6 Utgångsläge; fosforhalter

7 Utgångsläge; Växtplankton

8 Åtgärdsstrategi: övergripande mål Uppnå god ekologisk status i sjökedjan Barnsjön-Trummen- Växjösjön-S Bergundasjön- N Bergundasjön(!) Tre etapper 1. Miljöanalys och modellering av åtgärdsbehov ( ). Budget +3 mkr inkl 50% statsbidrag. 2. Framtagande av åtgärdsstrategi (2014) 3. Projektering av åtgärder ( ) Tänkbara åtgärder: reduktionsfiske, vattenöverledning, muddring, kemisk behandling av sediment, flytta Sundets utsläppspunkt, lagun utanför ARV mm mm?

9 Datasammanställning och indata till modellen Februari 2012: Sedimentprovtagning Sed nivå Barnsjön Skirviken Trummen Växjösjön S Bergundasjön N Bergundasjön cm g P/kg TS medel max medel max medel max medel max medel max medel max 0-2 1,8 1,8 2,3 2,8 1,6 1,6 2,7 3,5 4,3 6,3 4,7 5,4 TotP 2-5 1,7 1,8 2,3 2,7 1,6 1,7 2,7 3,4 4,4 6,6 4,8 5,3 g/kg TS ,7 1,7 2,0 2,4 1,6 1,6 2,6 3,6 3,7 6,5 4,7 5,2 < ,1 1,1 1,6 2,1 1,4 1,6 2,5 3,3 2,3 6,0 5,1 6, ,8 0,8 1,2 1,3 1,3 1,4 2,0 3,2 1,6 4,8 3,6 7, ,9 1,0 1,2 1,3 1,3 1,4 1,6 2,7 1,2 3,6 1,8 5, ,2 1,3 1,2 1,3-1,8 1,5 2,4 1,1 1,8 0,9 1,4 >4

10 Datasammanställning och indata till modellen Juni 2012: Resultat sedimentprovtagning

11 Datasammanställning och indata till modellen Augusti 2012: vegetationsinventering planktonprovtagning, vattenkemiprovtagning mm mm

12 Fysikaliska processer: temperatur, vind, coreolis effect, vattennivåer- och flöden, skiktning etc) Kemiska processer (ex fosforavgång från sedimenten: beroende av ph och syrehalt) Biologiska processer (produktion och konsumtion av växtplankton mm) Modellering av miljötillståndet

13 Modellering av miljötillståndet 2

14 Modellering av miljötillståndet 3

15 Utmaningar i modellbranschen: Trummen Växjösjön S Bergundasjön N Bergundasjön

16 Uppföljning per den 30 aug 2012 Provtagningslokal/sjö Vattenkemi Barnsjöns mitt yta Barnsjöns mitt botten Skirviken mitt Trummens mitt yta Trummens mitt botten Trummens utlopp Växjösjön yta Växjösjön botten Växjösjöns utlopp Södra Bergundasjön yta Södra Bergundasjön botten Södra Bergundasjöns utlopp Norra Bergundasjön yta Norra Bergundasjön botten Norra Bergundasjöns utlopp Tillflöden LOVA-projektet Barnsjöns utlopp Bäck från Oxhagshallarna Bäck vid Sjölida Bäck vid Sjöholma Dagvatten LOVA-projektet Dagvatten Lagunens utlopp Dagvatten Kvarnbäcksdammens utlopp Temperatur- och Syreprofiler Barnsjöns mitt Skirviken mitt Trummens mitt Växjösjön Södra Bergundasjön Norra Bergundasjön Detaljerade temperaturprofiler Växjösjön Norra Bergundasjön Metaller i vatten Växjösjöns utlopp Alla hittills planerade moment har genomförts. Vissa oförutsedda moment har tillkommit Projektet som helhet håller budget. Viss justering mellan olika delposter har gjorts. Ev tidigareläggning av vissa delmoment innebär i så fall att kostnader flyttas från 2013 till Siktdjup och Klorofyll Barnsjöns mitt yta Skirviken mitt Trummens mitt yta Växjösjön yta Södra Bergundasjön yta Norra Bergundasjön yta Växtplankton Barnsjöns mitt Skirviken mitt Trummens mitt Växjösjön Södra Bergundasjön Norra Bergundasjön Djurplankton Barnsjöns mitt Trummens mitt Växjösjön Södra Bergundasjön Norra Bergundasjön Vattenväxter Barnsjön Trummen Växjösjön Södra Bergundasjön Norra Bergundasjön Ännu ej inplanerad Ännu ej inplanerad Ännu ej inplanerad Ännu ej inplanerad Ännu ej inplanerad Ännu ej inplanerad Metaller i sediment 2011 Trummens mitt botten Växjösjön botten Södra Bergundasjön botten Norra Bergundasjön botten Bottenfauna 2011 Trummens mitt botten Växjösjön botten Södra Bergundasjön botten Norra Bergundasjön botten Fisk Trummens mitt Växjösjön 2011 Södra Bergundasjön 2011 Norra Bergundasjön Mörrumsåns recipientkontroll Trummen/Skirvikenprojektet LOVA-projektet Övrigt Växjö kommun

17 Beslut om åtgärder i sjöarna Unikt kunskapsunderlag / beslutsunderlag i slutet av 2013 Modellerade åtgärder = effektbedömning av tänkbara åtgärder på förhand Effektbedömning även av ökad exploatering och klimatförändringar Effektiva och kostnadseffektiva åtgärder

18 Sjöarna = en fantastisk tillgång i stadsbilden Smålandsposten

19 Sjöarna = en fantastisk tillgång i stadsbilden eller en sanitär olägenhet (2)