93 / Vattenkvaliteten i Närpes ås vattendrag och kvicksilverhalten i fisk åren

Transkript

1 VÄSTRA FINLANDS MILJÖCENTRALS DUBLIKAT 93 / 2003 Anna-Maria Koivisto Vattenkvaliteten i Närpes ås vattendrag och kvicksilverhalten i fisk åren Forskningsavdelningen 2003

2 Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2. Material och metoder Undersökningsområde Metoder..4 3.Resultat och granskning av resultaten Närpes å Vattenflöde Vattenkvalitet Kivi- och Levalampi samt Säläisjärvi Vattenkvalitet Kvicksilverhalten i gäddor och abborrar Västerfjärden Sammanfattning Källor 17 BILAGA 2

3 1. Inledning Vattendragsarbeten som påverkar vattenflödet och översvämningarna har utförts i Närpes å från 1960-talet fram till medlet av 1990-talet. Dessa vattendragsarbeten inkluderar rensningar, invallningar, nya fåror, dammkonstruktioner och konstgjorda vattenmagasin. Den primära avsikten med vattenståndsregleringen och är att säkerställa att Oy Metsä Botnia Ab:s cellulosafabrik har tillgång på råvatten. Minskningen av översvämningarnas skadeverkningar har också varit av stor betydelse. Programmet för kontroll av Närpes å förutsätter uppföljning av ås tillstånd och rapportering om uppföljningen. Vattenkvaliteten uppföljs i Närpes å och de konstgjorda sjöarna under kritiska tider genom att ta vattenprov (Storberg 2000). Västra Finlands miljöcentral ansvarar för genomföringen av uppföljningen och både Västra Finlands miljöcentral och Oy Metsä Botnia Ab ansvarar för kostnaderna. Ytterligare ingår i programmet särskilda utredningar, till exempel år 2001 utreddes särskilt kvicksilverhalten i fisk. I den här rapporten granskas tillståndet i Närpes å och de sjöar som ligger på Närpes ås avrinningsområde åren Material och metoder 2.1 Undersökningsområde Närpes å flyter via Jurva och Närpes och rinner ut i havet vid Kaskö (bild 1). Åns totallängd är 78 km och avrinningsområdet är 992 km 2. Av avrinningsområdet är 27% tallskog, 24% åkermark, 19% blandskog, 12% avverkningsområde och plantskog, 10% myrmark och 7% lövskog. Sjöprocenten i Närpes å är 0,4% (Österholm-Granqvist 1997). De största sjöarna på avrinningsområdet är den konstgjorda sjön Kivi- och Levalampi, Säläisjärvi samt Västerfjärden som har dämts upp som vattenmagasin. 3

4 Bild 1. Närpes ås avrinningsområde och provtagningspunkter. 2.2 Metoder Vattenprov har tagits i Närpes å vid järnvägsbron i Närpes, vid bron som ligger vid riksväg 8 i Pörtom och i Pyörni (bild 1). Flera vattenprov har årligen tagits vid järnvägsbron i Närpes (13-16 st.), eftersom objektet hör till det nationella uppföljningsprojektet i vilket föremålet för undersökning är mängden näringsämnen och fasta partiklar som förs med åvattnet till havet. Per år har 3-4 vattenprov tagits vid bron på riksväg 8 i Pörtom och i Pyörni. Temperatur, ph, alkalinitet, aciditet, elledningsförmåga, sedimenterat material, färg, kemisk syreförbrukning, totalkväve, totalfosfor, järn, aluminium och sulfat har analyserats av vattenproverna. Vattenprover har också tagits i Säläisjärvi, Kivi- och Levalampi och Västerfjärden (bild 1). Vattenprover har tagits på dessa ställen en gång om året på vårvintern och proverna har använts för analys av temperatur, ph, elledningsförmåga, syrehalt och mättnad, färg, totalkväve, totalfosfor, järn och mangan. Kvicksilverhalten i gäddor och abborrar har också analyserats i Säläisjärvi och Kivi- och Levalampi. I Säläisjärvi analyserades år 2001 nio gäddor vars totala vikt varierade från 285 gram till 808 gram. I Säläisjärvi analyserades också 10 abborrar år 2001 och 5 abborrar år Abborrarnas totala vikt varierade från 59 gram till 598 gram. I Kivi- och Levalampi analyserades tio gäddor vars totala vikt varierade från 475 gram till 2139 gram. I Kivi- och 4

5 Levalampi analyserades tio abborrar år 2001 och sex abborrar år Abborrarnas totala vikt varierade från 106 gram till 460 gram. 3. Resultat och granskning av resultaten 3.1 Närpes å Vattenflöde Vattenflödet varierar mycket mellan olika årstider i Närpes å (bilderna 2, 3, 4 och 5). Under tidsperioden var det minsta vattenflödet 0,3 m 3 /s ( ) och det största 134 m 3 /s ( ). På våren förorsakar snösmältningen att vattenflödet ökar och vattennivån höjs. På våren förekommer de största vattenflödet i april och maj. Höstregn ökar också vattenflödet och höjer vattennivån. Regnfattiga höstar syns också i flödeskurvan på det sättet att hösttoppen saknas, såsom under den torra hösten år 2002 (bild 5) vattenföring m 3 /s datum Bild 2. Vattenflödet i Närpes å vid mätstationen i Allmänningsforsen år vattenföring m 3 /s datum Bild 3. Vattenflödet i Närpes å vid mätstationen i Allmänningsforsen år

6 vattenföring m 3 /s datum Bild 4. Vattenflödet i Närpes å vid mätstationen i Allmänningsforsen år vattenföring m 3 /s datum Bild 5. Vattenflödet i Närpes å vid mätstationen i Allmänningsforsen år Vattenkvalitet Vattnet i Närpes å är näringsrikt. Totalfosforhalterna varierar på sommaren mellan näringsrik och mycket näringsrik så att totalfosforhalten ökar tydligt då man flyttar sig nedströms (bild 6). Totalfosforhalten vid järnvägsbron har varit ungefär på samma nivå åren , m.a.o. minskning eller ökning av totalfosforhalten har inte konstaterats (bild 7). På grund av den tätare provtagningen vid järnvägsbron är också antalet extremvärden större. De avvikande höga halterna och kan förklaras med den höga partikelhalten som förde med sig mycket fosfor till ån. Den höga partikelthalten beror på översvämningen. Annars är partikelhalterna vanligen på en sådan nivå som inte är till skada för fisk (EU 1978). Sedimenthalterna ökar då man flyttar sig nedströms (bild 8). 6

7 totalfosfor µg/l Pyörni Pörtom riksväg 8 Närpes järnvägsbro max min median 31, Bild 6. Totalfosforhalten i Närpes å ökar när man flyttar sig nedströms. Antalet provtagningsgånger: Pyörni n = 14, Pörtom riksväg 8 n = 15 och järnvägsbron i Närpes n = 64. totalfosfor µg/l µg/l datum Bild 7. Totalfosforhalterna vid järnvägsbron i Närpes åren fast substans mg/l Pyörni Pörtom riksväg 8 Närpes järnvägsbro max min median Bild 8. Sedimenthalterna i Närpes å ökar när man flyttar sig nedströms. Antalet provtagningsgånger: Pyörni n = 14, Pörtom riksväg 8 n = 15 och järnvägsbron i Närpes n = 64. 7

8 Totalkvävehalterna berättar också om eutrofieringen i ån, eftersom Närpes å enligt klassificeringen som baserar sig på totalkvävehalterna hör till klassen näringsrik eller ibland till och med klassen mycket näringsrik (Anonym 1988). Totalkvävehalten ökar också när man flyttar sig nedströms (bild 9). Totalkvävehalterna vid järnvägsbron har däremot inte förändrats åren (bild 10). totalkväve µg/l Pyörni Pörtom riksväg 8 Närpes järnvägsbro max min median Bild 9. Totalkvävehalterna i Närpes å ökar när man flyttar sig nedströms. Antalet provtagningsgånger: Pyörni n = 14, Pörtom riksväg 8 n = 15 och järnvägsbron i Närpes n = 64. totalkväve µg/l µg/l datum Bild 10. Totalkvävehalterna åren vid järnvägsbron i Närpes. Mängden humusämnen är stor i Närpes å. På grund av detta är vattnet i ån brunskiftande. Höga värden i analyseringen av vattnets färg och kemisk syreförbrukning indicerar humusämnen. Humusämnen binder järn och minskar på det viset de skadliga effekter som den höga järnhalten i åvattnet har för fisk (Vuori 2001a). Järn i åvattnet härstammar antagligen från de alunjordar som omger ån. Till följd av dränering förs järn med regnvattnet till ån från dessa alunjordar Järnhalterna i Närpes å ( µg/l) är avsevärt under de gränsvärden ( mg/l) som orsakar akut giftighet och som har mätts i finska humushaltiga åar och älvar (Vuori 2001a). När vattnet är surt, kan järn sedimentera på bottnen. I surt vatten kan järn också sätta sig på fiskarnas gälar. Järn irriterar fiskarnas gälar och gälarna kan börja avsöndra slem som kan kväva fisken. I de prov som hade tagits från Närpes å åren varierade ph- värdet mellan 4,6 och 7,1 (tabell 1). När minimivärden för ph granskas, ökar vattnets surhet när man flyttar 8

9 sig nedströms (bild 11). Låga ph- värden är skadliga för samtliga levande organismer trots att de skulle vara kortvariga. Vattnets alkalinitet varierar mellan -0,015 och 0,572 mmol/l. Enligt klassificeringen av buffertkapacitet (Heikkinen och Alasaarela 1988) är buffertkapaciteten i Närpes å som lägst dålig och ån kraftigt försurad. Den höga surheten och låga alkaliniteten i Närpes å beror på surt vatten som rinner genom alunjordar och som innehåller sulfat och vätejoner. Sulfat sköljs ut i ån särskilt efter långa torra perioder då regnvatten löser upp sulfater från markens försurade övre skikt. När vattnet är surt, ökar också vattnets aluminiumhalt då det sura vattnet löser upp aluminium från jordmånen. På samma gång ökar elledningsförmågan. Aluminiumhalten i Närpes å är relativt hög, till exempel vid järnvägsbron i Närpes var medianen för aluminiumhalten 1940 µg/l åren De höga aluminiumhalterna är skadliga för fisk, eftersom aluminium sätter sig på fiskarnas gälar och förhindrar andningen (Vuori 2001b). Surt vatten förenat med en hög aluminiumhalt försvårar också fiskarnas förökning. Angående Kyro älv har man konstaterat att de nykläckta gäddyngeln inte tål ett ph- värde under 5,0 utan de dör (Hudd et. al. 1984). Hudd et.al (1984) konstaterade också angående Kyro älv att de nykläckta abborryngeln inte klarar av om vattnets ph är under 4,8. Sannolikheten för en lyckad befruktning av rom minskade då vattnets ph-värde sjönk under 5. Man har också konstaterat att mörtarnas förökning blir störd redan då ph sjunker under 5,5 (Koli 1998). Vattnets ph-värden i Närpes å är ofta låga på våren. Sådana phvärden som är under 5 har mätts i Närpes å t.ex , , , och Detta har sannolikt försämrat fiskarnas förökning i Närpes å. 9

10 Tabell 1. Närpes ås ph-värden i de vattenprov som har tagits vid järnvägsbron i Närpes, Pörtom riksväg 8 och Pyörni. Närpes järnvägsbro Pörtom riksväg 8 Pyörni datum ph ph ph , ,5 6,3 5, , , ,3 5,7 5, , , , , ,6 6, , ,9 6,3 6, , , , ,6 5, , , , , , , , , , ,5 6, , , ,3 5,4 5, , , , , ,4 5, , , , , , ,5 5,6 5, , , ,4 5,6 5, , , , , , ,4 5, , , , , , ,8 6 5, , , ,9 7, , ,8 10

11 ph 7,5 6, ,5 4,5 5 4 Pyörni Pörtom riksväg 8 Närpes järnvägsbro max 6,4 7,1 7 min 5,3 5,4 4,6 median 5,7 6,3 5,8 Bild 11. Närpes ås ph-värden åren Kivi- och Levalampi samt Säläisjärvi Vattenkvalitet I Kivi- och Levalampi fanns inget syre i det bottennära vattenskiktet i mars 2002 (tabell 2). Enligt klassificeringen av fiskevatten var däremot mängden löst syre i vattenlagret 1m från bottnen nöjaktigt i maj år 2001 och utmärkt år 2000 (Anonym 1988). Uppgifter från år 1999 finns inte att tillgå. År 2002 fanns löst syre emellertid i vattenlagret nära ytan så att fiskar kunde fly till ytvattnet vid syrebrist. En fullständig syrebrist förekom under tidigare vårar åren 1980, 1981, 1982, 1985, 1986 och 1988 (Österholm-Granqvist 1997). Tabell 2. Syrehalten och mängden löst syre i yt- och bottenvatten i Kivi- och Levalampi på vårvintern åren m från ytan 1m från ytan 1m från botten 1m från botten datum O 2 mätnads % O 2 mg/l O 2 mätnads % O 2 mg/l , ,8 40 5, ,5 12 1, ,9 0 0 Enligt klassificeringen av fiskevatten är mängden löst syre i det bottennära vattenlagret i Säläisjärvi utmärkt åren 1999, 2001 och 2002 (tabell 3) (Anonym 1988). Uppgifter från år 2000 finns inte att tillgå på grund av att man övergår till det nya övervakningsprogrammet. 11

12 Tabell 3. Syrehalterna och mängden löst syre i yt- och bottenvatten i Säläisjärvi på vårvintern åren 1999, 2001 och m från ytan 1m från ytan 1m från botten 1m från botten datum O 2 mätnads% O 2 mg/l O 2 mätnads % O 2 mg/l ,8 33 4, ,8 57 7, ,5 46 6,2 I Kivi- och Levalampi varierade ph-värdet mellan 5,2 och 5,7 i vattenlagret 1 m från vattenytan. I Säläisjärvi varierade ph-värdet mellan 5,7 och 5,9 i ytvatten (tabell 4). Båda sjöarna är alltså i någon mån försurade. Tabell 4. ph-värdet i ytvattnet i Kivi- och Levalampi samt Säläisjärvi åren Kivi- och Levalampi Säläisjärvi datum ph ph ,2 5, , ,2 5, , ,4 5, Kvicksilverhalterna i gäddor och abborrar Man har observerat höga kvicksilverhalter i fisk som har fångats från Kivi- och Levalampi samt Säläisjärvi. I de undersökta gäddorna i Kivi- och Levalampi överstiger kvicksilverhalten en maximal halt av 1 mg/kg i den del som används som livsmedel i de gäddor som väger 1800 gram eller mera (bild 8). För abborrarnas del är situationen ännu värre, eftersom kvicksilverhalten översteg en maximal halt av 0,5 mg/kg i den del som används som livsmedel redan i de minsta undersökta abborrarna som vägde cirka 100 gram (bild 9). I Säläisjärvi vägde den största undersökta gäddan cirka 800 gram och kvicksilverhalten i den var lite under gränsvärdet för den i livsmedel tillåtna halten (bild 10). Däremot överstiger kvicksilverhalten gränsvärdet för användning som livsmedel i abborrar som väger endast 100 gram (bild 11) (Livsmedelverket 2002). När fisk innehåller 0,5 mg/kg kvicksilver, kan fisk ätas två gånger i veckan och sammanlagt 200 gram utan att WHO:s rekommendation om maximal mängd metylkvicksilver 0,2 mg/vecka överstigs. När fisk innehåller 1,0 mg/kg kvicksilver, kan man äta fisk 200 gram en gång i veckan utan att intaget överstiger WHO:s rekommendation om maximal mängd metylkvicksilver ( 0,2 mg/vecka). Andelen metylkvicksilver i det kvicksilver som fisk innehåller är i medeltal 90% (Livsmedelverket 2002). 12

13 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0, fiskens totalbiomassa g gränsvärde 1 mg/kg Bild 8. Kvicksilverhalterna ( mg/kg) i gäddor från Kivi- och Levalampi. 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0, fiskens totalbiomassa g gränsvärde 0,5 mg/kg Bild 9. Kvicksilverhalterna( mg/kg) i abborrar från Kivi- och Levalampi. 1,00 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0, fiskens totalbiomassa g Bild 10. Kvicksilverhalterna ( mg/kg) i gäddor från Säläisjärvi. gränsvärde 1 mg/kg 13

14 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 gränsvärde 0,5 mg/kg fiskens totalbiomassa g Bild 11. Kvicksilverhalterna (mg/kg) i abborrar från Säläisjärvi. 3.3 Västerfjärden Vattenprov har inte tagits från det bottennära vattenskiktet i Västerfjärden åren Vattenbassängen är emellertid grund så att syrehalten i vattenskiktet nära ytan ger en ganska bra bild om hela vattnets syrehalt. Enligt klassificeringen av fiskevatten var syrehalten i ytvattneta mellan god och utmärkt på vårvintern år 2001 och 2002 (Anonym 1988). I Västerfjärden var vattenprovets ph 6,2 på vårvintern år 2001 och 6,3 på vårvintern år Man måste ändå ta hänsyn till att Närpes å rinner ut i Västerfjärden och om vattnet i Närpes å är surt, sjunker också ph-värdet i Västerfjärden. Särskilt under översvämningar liknar vattnets kvalitet i Västerfjärden vattnets kvalitet i Närpes å. Humushalten i Närpes å är stor, vilket syns då man analyserar vattnets färg i Västerfjärden. 4. Sammanfattning Vattnet i Närpes å är mörkt och näringsrikt. Totalkvävehalterna och totalfosforhalterna har varit desamma under åren Vattnets ph var som lägst 4,6, dvs. vattnet var tidvis ytterst surt. De sura perioderna är särskilt skadliga för vattenorganismer fast perioderna skulle vara korta. Surt vatten som rinner genom alunjordar gör att ph-värdet sjunker och samtidigt sköljs aluminium ut i ån. Höga järn- och aluminiumhalter är skadliga för fisk, eftersom de försvårar fiskarnas andning och förökning. Höga aluminium- och järnhalter är också skadliga för bottenfaunan. I Kivi- och Levalampi förekom syrebrist i det bottennära vattenskiktet på vårvintern år Syre fanns emellertid i ytvattnet. Annars förekom syrebrist inte under andra år som har inkluderats i denna övervakningsrapport. Vattnet i Kivi- och Levalampi är surt. Höga kvicksilverhalter förekommer i sjöarnas rovfiskar. Kvicksilverhalten i abborrar och stora gäddor överstiger gränsvärdet för användning som livsmedel (gädda kvicksilver 1,0 mg/kg och abborre 0,5 mg/kg). 14

15 I Säläisjärvi var syrehalten utmärkt på vintern åren 1999, 2001 och Vattenprover från år 2000 saknas. Vattnet i Säläisjärvi ärpåverkat av försurning. Den största undersökta gäddan vägde cirka 800 gram och kvicksilverhalten i den var lite under gränsvärdet på 1,0 mg/kg. Kvicksilverhalten i de abborrar som vägde cirka 100 gram översteg däremot gränsvärdet för kvicksilver i den del som används som livsmedel. Enligt klassificeringen av fiskevatten var syrehalten i ytvattenskiktet i Västerfjärden mellan god och utmärkt på vårvintern 2001 och Syreuppgifter från andra år saknas. Vattnet är mörkt, vilket förorsakas av humushalten i Närpes å. Tack Stort tack till L M. Rautio, K-E. Storberg och A Teppo för era kommentarer. Tack också till Piia Kallioniemi som har översatt texten till svenska. 15

16 16

17 Källor: Anonyymi 1988: Vesistön laadullisen käyttökelpoisuuden luokittaminen. Vesi- ja ympäristöhallinnon julkaisuja 20. Elintarvikevirasto 2002: Riskiraportti Elintarvikkeiden ja talousveden kemialliset vaarat. Elintarvikevirasto. 68s. Euroopan unioni 1978: Neuvoston direktiivi suojelua ja parantamista edellyttävien makeiden vesien laadusta kalojen elämän turvaamiseksi (78/659/ETY), EVYL N:o L 222, (ref. Sirkka Heinimaa, Anne Laine och Pekka J. Vuorinen 2000: Kalojen vedenlaatuvaatimukset, - [WWW, hänvisat ]). Heikkinen, K och Alasaarela, E 1998: Happamoituneiden vesistöjen neutralointi, kirjallisuus katsaus. Vesi- ja ympäristöhallinnon julkaisuja 18. Hudd et. al. 1984: Fiskeriundersökning av Kyro älvs mynnings- och influensområde. Vattenstyrelsen rapport 242b. (ref. Wistbacka R. & Snickars, M. 2000: Rannikoiden pienvedet kalojen kutupaikkoina Pohjanmaalla Kala- ja riistahallinnon julkaisuja 48/2000). Koli, L. 1998: Suomen kalat. WSOY. Borgå. s Storberg, K-E. 2000: Närpiönjoen tarkkailuohjelma vuosille Program för kontroll av Närpes å åren Vuori, K.-M. 2001a: Rauta jokivesistöissä. - hänvisat ] Vuori, K.-M. 2001b: Alumiini jokivesistössä ] hänvisat Österholm-Granqvist, S. 1997: Utveckling av vattenkvaliteten i Närpes ås vattendragsområde åren Västra Finlands miljöcentrals duplicat 10/

18 18

19 Bilaga 1 1/5 Närpes järnvägsbro vp 9200 kordinater: : datum övre djup siktdjup temperatur C alkalinitet mmol/l aciditet mmol/l el. ledningsförmåga ms/m ,2 0, ,2 0, ,5 0,1 0, ,3 0, ,7 0, ,5 5,5 0, ,7 0, ,4 0, ,2 10,8 0, ,9 0,26 6, ,5 19 0, ,3 16 0, ,8 0, ,4 0,25 7, ,9 0, ,9 0, ,1-0, ,1-0,1 0, ,3 0,1 0, ,4 0, ,03 9, ,3 0, ,1 0, ,5 0, ,2 0, ,3 13,9 0, ,9 0,19 9, ,2 16 0, ,1 0, ,7 0, ,9 0, ,4 0, ,2 14, , ,1 8, , , , ,2 0, ,9 9, , ,5 0, , , , ,2 0, ,5 0,2 0, ,3 7, , , , ,6 0, ,3 19,9 0, ,3 18,1 0, , ,1 20, , , ,

20 Bilaga 1 2/5 Närpes järnvägsbro vp 9200 kordinater: : datum fast substans mg/l färg Pt/l COD mg/l Fe µg/l Al AAG µg/l sulfat TUA mg/l sulfat ;F;IC mg/l , , , , , , ,4 28, , , , , ,

21 Bilaga 1 3/5 Pörtom riksväg 8 kordinater: : datum övre djup temperatur C alkalinitet TIB mmol/l alkalinitet TIH mmol/l aciditet mmol/l el. ledningsförmåga ms/m ,5 0,2 0,2 0,214 7, ,7 0, ,2 16,2 0,14 4, ,2 5,3 0, ,5 0,2 0, ,2 10,2 0,068 7, ,2 14,9 0,165 7, ,7 0, ,2 0,263 0,19 9, ,2 11,8 0,053 0, ,07 0, ,5 0,1 0,212 0,16 7, ,082 0,16 8, ,1 20,3 0,227 5, ,2 0,299 0,09 7,5 Pörtom riksväg 8 kordinater: : datum fast substans mg/l färg mg Pt/l COD mg/l tot. N µg/l tot. P µg/l Fe µg/l Al µg/l sulfat F;IC mg/l , , , , , , , , , , , , , , , ,7 Pyörni kordinatert: : datum övre djup temperatur C alkalinitet TIB mmol/l alkalinitet TIH mmol/l aciditet mmol/l ,2 2,4 0,08 0, ,8 0, ,2 17,1 0, ,2 6,1 0, ,5 2 0, ,2 11,4 0, ,2 16,3 0, ,9 0, ,5 2,6 0,085 0, ,2 12,6 0,054 0, ,7 0,062 0, ,5 2,7 0,101 0, ,1 0,065 0, ,3 0,082 0,08 21

22 Bilaga 1 4/5 Pyörni kordinater: : datum el. ledningsförmåga ms/m fast substans mg/l färg mg Pt/l COD mg/l tot. N µg/l tot. P µg/l Fe µg/l Al µg/l sulfat F;IC mg/l ,5 1, , , , ,3 3, , , , , ,8 1, , , , , ,7 0, , ,7 3, , ,8 0, , ,4 0, , ,7 3, ,8 1, ,6 Säläisjärvi kordinater: : datum övre djup total djup siktdjup temperatur C el. ledningsförmåga ms/m färg mg Pt/l tot. P µg/l ,4 3, , ,2 0,7 1,6 3, ,2 3,2 0,7 2,2 3, ,3 0,8 0,9 3, ,3 3,3 0,8 3 3, Säläisjärvi kordinater: : datum övre djup total djup tot. N µg/l Fe µg/l Mn µg/l , ,2 3, , ,3 3, Kivi- och Levalampi koordinater: : datum övre djup total djup siktdjup temperatur C el. ledningsförmåga ms/m färg mg Pt/l ,3 1,1 3, ,3 0,4 6, ,5 0,9 0,8 3, ,5 3,5 0,9 1,9 3, ,8 0,7 1,6 3, ,8 4,8 0,7 3,6 3, ,2 0,75 5,2 2, ,5 5,2 0,75 5, ,7 1, ,7 4,6 4, ,2 0,75 1,4 2,

23 Bilaga 1 5/5 Kivi- och Levalampi kordinater: : datum övre djup total djup tot. P µg/l tot. N µg/l Fe µg/l Mn µg/l , , , ,5 3, , ,8 4, , ,5 5, , Västerfjärden kordinater: : datum övre djup total djup siktdjup temperatur C ph el. ledningsförmåga ms/m O 2 mätnads % O 2 mg/l ,5 0,75 0,2 6, , ,6 0,6 0,1 6, , ,2 2,2 1,4 53 7,4 Västerfjärden kordinatert: : datum övre djup total djup färg mg Pt/l tot. P µg/l tot. N µg/l Fe µg/l , , ,2 2,2 23