Gert Persson Computers and Computing de första 15 åren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gert Persson Computers and Computing de första 15 åren"

Transkript

1 COMPUTERS AND COMPUTING I SKANDINAVIEN - tillbakablick över de första 15 åren i ett svenskt perspektiv - av Gert Persson Kort sammanfattning Den 16 december 1948 fattades beslut att bygga en Automatisk Databehandlingsmaskin i Sverige. Arbetet skedde i Stockholm och den första svenska Datorn en reläbaserad beräkningsmaskin byggdes i Stockholm. Den första Elektroniska Kalkylatorn med matematisk och industriell inriktning stod färdig för användning åren Först några år senare (omkring ) startade industriell verksamhet inom detta område på andra platser i Sverige. Denna uppsats täcker kortfattat BARK- och BESK-perioderna och vad som hände under den mycket tidiga tillverkningen av Datorer och tillhörande produkter, somliga mycket framsynta. I sista kapitlet finns några reflektioner om varför vissa händelser gick i den riktning de gjorde. 1 En bakgrund till denna uppsats Mina personliga kontakter med de så kallade Beräkningsmaskinerna började den 1 december Jag anställdes som junioringenjör vid Matemaskinnämndens arbetsgrupp (MNA) den 1 december På våren 1956 blev jag anställd vid Åtvidabergs Industrier (Facit) för utvecklingsarbete tillsammans med 17 andra tekniska personer. Under var jag chef för tillverkningen av företagets samtliga elektroniska produkter. Som tilläggsuppgift var jag även ansvarig för ekonomi/administration av Facit EDB-centralerna i Stockholm, Solna och Göteborg. Min anställning vid Facit slutade i slutet av Efter en kort vid Siemens startade jag en ny karriär som användare av Informatik 1 med flera olika befattningar som driftschef vid SCBs Datacentral, som stf chef för en dataservicebyrå (DAFA), som teknisk direktör vid Datainspektionen, som chef för Postens Administrativ Service, med flera. Min huvudinriktning blev infrastrukturella frågor och industriell organisation. Efter avtalspensionering har jag varit aktiv som konsult och med utbildning inom informatikområdet. Det kommer flera föredragshållare i denna konferens som kommer att behandla ungefär samma ämne, från olika utgångspunkter. Jag kan även hänvisa till att det numera finns en hel del tillgänglig litteratur inom området, från akademiska avhandlingar till mindre artiklar. Det visade sig finnas mycket mer skrivet material om Nordisk Datahistoria än jag var medveten om. Därför har jag bestämt mig för att endast ge en kort översikt som har en personlig vinkling, och inte en akademisk rapport. Historia skapas av de människor som deltar i den är min devis. 1 I svenska språket har ordet Informatik praktiskt fått betydelsen Informationsteknologi och dess Användning 1 (11)

2 2 Hur det startade Matematikmaskinnämnden (The Swedish Board for Computing Machinery) = MMN, vars arbetsgrupp förkortades MNA, startade den 26 november Den 16 december 1948 hade MMN sitt första möte i Marinförvaltningens (the Swedish Administration for Naval Equipment) lokaler. Närvarande var Ordföranden Stig H:son Eriksson 2 (viceamiral), Professor Torbern Laurent 3, Professor Edy Velander 4 Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA = Royal Swedish Academy of Engineering Sciences), statssekreterare Gustav Adolf Widell (försvarsdepartementet) och Sigurd Lagerman 5 (kommendörkapten) som lämnade en rapport om situationen. En av kommitténs medlemmar, professor Nils Olof Zeilon 6, var inte närvarande vid mötet, vilket gjorde att man inte kunde ta något beslut av principiell karaktär. Vid mötet beslutades att experter skulle anställas till nämnden, samt om lokaler för arbetsgruppen. Sigurd Lagerman hade besökt USA för att undersöka vilka möjligheter som kunde finnas för Sverige att förvärva s.k. Computing Machines från USA. Han hade tidigare instruerats att köpa en maskin, som kallades REAC, till Robotavdelningen inom det svenska försvaret. Det definitiva svar han fick var att det inte fanns några förutsättningar i den politiska situation som förelåg. Under dessa omständigheter fanns en enhällig uppfattning inom MNA att en reläbaserad datamaskin skulle byggas så snart det var möjligt. Professor Stig Ekelöf 7, G Berggren 8, och kommendörkapten Lagerman utsågs till experter vid MMN. Conny Palm (biträdande professor i Telekommunikation vid KTH) utsågs att leda forsknings- och konstruktionsarbetet. Som en liten kuriositet kan nämnas att SEK fanns tillgängliga för arbetet, sponsrade av forskningsinstitutioner och Marinen. Regeringen hade tidigare anslaget två miljoner i budgeten för att inköpa en Computing Machine. Gamla KTH vid Drottninggatan 95 i Stockholm valdes som tillfälliga lokaler. Relaterat till denna fråga var att fem forskningsingenjörer hade, på initiativ av IVA, sänts till Amerika mer än ett år tidigare för att studera beräkningsmaskinområdet och skapa personliga kontakter med verksamma personer inom området. Dessa fem ingenjörer hade, vid denna tidpunkt, återkommit från sina uppdrag och deras rapporter väntades men var inte färdigställda än. De utsända var Eric Stemme and Carl-Erik Fröberg, som besökte `the Institute for Advanced Study vid Princeton, och Arne Lindberger, Göran Kjellberg och Gösta Neovius, som besökte Harvard. John von Neumann var en erfaren, närmast legendarisk professor vid Princeton, och ledare för R&D inom detta område vid Harvard var Howard Aiken. Dessa två forskare har på olika sätt i mycket hög grad influerat på the Swedish Computer History. Egentligen var sex personer utsända av IVA men den sjätte, Bengt Holmberg, studerade differentialanalysatorer i Oslo vilket ligger vid sidan av det område som denna artikel skall behandla. 2 senare Marinchef 3 professor itelegrafi och Telefoni vid KTH , född 1986 död chef för IVA , född 1894 död senare Kontermiral, född död professor i matematik vid Lunds Universitet, born professor i elektricitetslära vid Chalmers , född 1904 död `aktuarie vid Försvarets Radioanstalt, FRA 2 (11)

3 Gösta Neovius 9 som nämnts, med referenser från Howard Aiken från ett liknande projekt vid Harvard, var väl kvalificerad som projektledare för den svenska automatiska kalkylatorn och blev också utnämnd att ansvara för denna uppgift. 3 BARK en Binär Automatisk ReläKalkylator Byggnaden startade omedelbart med Conny Palm som projektledare och Gösta Neovius som chefskonstruktör. Bland övriga medlemmar i gruppen fanns Olle Karlqvist 10 och Björn Lind. Specialister på reläteknik från Televerket var Harry Freese och Per Pettersson. Pettersson var en mycket praktisk person, en ledare för reläerna, vars uppgift var att se till att dessa fungerade. Jag kan fortfarande komma ihåg trots att jag inte alls var inblandad i arbetet med BARK hans dagliga föreläsningar om kopplingsproblem, gnistformationer, och alla andra problem som var kopplade till reläernas funktion. Varje dag berättade han om sina reläer med en stor kopp starkt kaffe i handen. Jag tror det är rätt att säga att BARK i någon mening hade den Amerikanska MARK III som förebild. Byggnaden av BARK tog endast 1½ år. Den innehöll cirka reläer som var sammankopplade med cirka 80 kilometer koppartråd. Maskinen var en stor anläggning och krävde stort utrymme. Bara kopplingskablarna för programmen täckte en hel stor vägg i lokalen. Det kunde ta flera dagar, eller veckor, att göra ett nytt program vilket gjordes ungefär som koppling av boxar till hålkortsmaskiner eller telefonväxlar. Några ord om Conny Palm. Han var hjärnan bakom BARK. Han var en mycket begåvad person, men en smula excentrisk. Håkan Sterky, som var Generaldirektör för Televerket från 1937, och prorektor för KTH, berättade senare att Conny Palm som var en av hans studenter inte avslutade sin doktorsavhandling medan han studerade vid KTH. Den var i praktiken klar innan han fick sin grundexamen som ingenjör. Han var en mycket sällskapsinriktad person, vilket tog sin tid, och grundade den något studentikosa ION-SECTEN. Trots allt detta var han omtalad som en av de mest talangfulla statistikerna i Sverige på sin tid. Hans doktorsavhandling, som publicerades 1943, som behandlade variations of intensity in telecommunications blev till exempel omtryckt på engelska så sent som Conny Palm dog i december 1951, endast 44 år gammal, så jag har aldrig träffat honom personligen. En av de mest inflytelserika aktörerna i styrelsen MMN var den `halvmilitära institutionen Försvarets RadioAnstalt (FRA). Den representerades under en period av the reader (i dagens vokabulär ungefär motsvarande biträdande professor) Stig Comét. Han var matematiker och under en kort period 11 även verksamhetschef vid MNA. Han var mycket involverad i vissa hemligstämplade uppdrag för FRA. Dessa inkluderade troligen dechiffreringsprogram för svenska försvaret. BARK användes, tidvis tjugofyra timmar om dygnet, från 1950 till Min personliga uppfattning är att BARK egentligen inte var en verklig matematikmaskin trots att den var kapabel att beräkna programmerade ekvationer, men den kunde inte själv modifiera lagrade program. Den utgjorde emellertid ett stort steg framåt i jämförelse med hålkortsmaskiner och mekaniska analysatorer. Publiciteten kring BARK hade under alla omständigheter en positiv 9 född 1921, död Tecn.Lic, född 1922 död Mer information om Karlqvist kan finnas på 11 Comét föddes 1908 och var verksamhetschef på MNA (11)

4 inverkan på attityden hos `människor-i-allmänhet till den tekniska utvecklingen inom dataområdet. 4 BESK-eran och Facit EDB Världens första elektroniska matematikmaskin anses vara ENIAC (Electronic Numerical Integrator and Computer), som byggdes vid Moore School of Electrical Engineering vid University of Pensylvania i Philadelphia. Upphovsmän till ENIAC var J. Presper Eckert Jr. och John William Mauchly 12, och denna maskin var klar att använda på hösten Den användes i första hand för beräkningar relaterade till det amerikanska försvaret. ENIAC var inte heller en äkta matematikmaskin i meningen att programmen lagrades i ett internt eller externt minne. Varje gång ett nytt program skulle användas måste detta skapas med switchar och sammankopplande kablar, på ungefär samma sätt som senare användes vid BARK. John von Neumann skrev en artikel kallad First draft of a report on EDVAC 13, som skapade namnet von Neumann-arkitekturen (ibland kallad Princeton Machine Architecture ). Dessa benämningar används fortfarande med rätt eller fel trots att den fundamentala Eckert&Mauchly filosofin var grunden och vidareutvecklades 14. BESK (Binär Elektronisk SekvensKalkylator) var en parallell-maskin av Princeton-typ. Den byggdes vid MNA och Erik Stemme var dess chefsingenjör. BESK har beskrivits i flera artiklar, bland annat i Teknisk Tidskrift 15. Jag tror inte att det är meningsfullt att ge en mer omfattande beskrivning av BESK i detta sammanhang och vid detta tillfälle. Eftersom detta är ett Nordiskt symposium kan jag hänvisa till min artikel i skriften EDB-historik i nordisk perspectiv som publicerades vid årsskiftet i samband med att den nordiska datatidskriften DATA upphörde. BESK handgjordes i MNAs lokaler vid Drottninggatan 95 i Stockholm. I motsats till BARK och ENIAC arbetade BESK med ett i minnet lagrat program, som även kunde modifieras efterhand som beräkningsresultat krävde detta. Den var färdigställd i december Maskinen, som togs i drift under första hälften av 1954, hade vissa begränsningar av utrustning för input/output av data och program. Den var också utrustad med ett sk Williamsminne som var något instabilt och krävde underhåll. Dessa begränsningar undanröjdes inom ganska kort tid. Ett elektromagnetiskt ferritminne installerades 1955 under ledning av Carl- Ivar Bergman. Utrustning för input, hålremsläsare (Paper Tape Reader), och output, hålremsstans (High Speed Paper Tape Punch), tillfördes konfigurationen. Dessa var också handgjorda i MNAs lokaler. BESK var i första hand användbar för matematiska beräkningar, men hade tveklöst en viss inverkan på lösningar av administrativa och logiska problemställningar under sin, och sina efterföljares, tidsålder. 12 Engines of the Mind A History of the Computer by Joel Shurkin 13 en efterföljare till ENIAC 14 Forskning & Framsteg nr 5/ dec 1953 p 1007 av Stig Comét, och 29 mars 1955 pp av Erik Stemme 4 (11)

5 Under verksamhetsåret 1 april 1955 till och med 31 mars 1956 var användningen av BESK fördelad enligt följande: SAAB 1532 Meteorologi 684 Svenska försvaret 660 Annan industri 276 Andra vetenskapliga institutioner 256 Tekniska konsulter 73 Övriga civila institutioner och företag 5 Totalt externa användare drifttimmar MNAs interna användning 174 Totalt antal drifttimmar Om man studerar fördelningen av dessa användare av BESK, infinner sig frågeställningen om detta egentligen var en uppgift för en offentlig organisation/myndighet (MMN). Det framgick även klart att verksamheten var lönsam i någon mening. Frågorna (formulerade som problem) fick även en praktisk lösning snabbare än väntat. Under april 1956 slutade 18 av MNAs anställda och tog anställning vid AB Åtvidabergs Industrier. De tillhörde främst ingenjörer, matematiker samt laboratorie- och annan teknisk personal med Erik Stemme i spetsen. Jag kommer ihåg att mitt anställningskontrakt innehöll en paragraf som sade att Åtvidabergs skulle starta en division för Kontorsautomation benämnd KA. Dess inriktning beskrevs i ett brev 17 från C Bertil Nyströmer 18 till Arne Lundberg vid Åtvidabergs ekonomiavdelning i Stockholm. Nyströmer var ekonomidirektör, senare försäljningsdirektör, i Åtvidabergs-koncernen. Nämnda klausul i anställningskontraktet blev överstruken då kontraktet skulle undertecknas. I protokollet från ett internt möte 19 finns en hänvisning från MNN till Ecklesiastikministern citerd; Åtvidabergs Industrier synes ha förståelse för nämndens svårigheter och företaget torde vara villigt att låta den övertagna personalen dels fortsätta att medverka till byggandet av de tre maskinerna i Lund och Köpenhamn samt vid SAAB, dels färdigställa ferritminnet m.m. för Besk, dels ock fungera som konsulter vid nämndens fortsatta verksamhet. Nämnden och bolaget avse att inom kort upptaga förhandlingar om bistånd från företaget i nu angivna avseenden. De tre nämnda maskinerna var SARA vid SAAB i Linköping, SMIL vid Universitetet i Lund, och DASK vid en vetenskaplig Institution i Köpenhamn. Den 9 december 1954 träffades en överenskommelse mellan SAAB och MMN att SAAB skulle betala för åtkomst till tekniska data, ritningar, och hjälp och råd rörande BEK. Arbetet vid SAAB leddes av Börje Langefors 20, som vid den tiden var chef för företagets beräkningsavdelning. Viggo Wentzel, en av de elektroniska pionjärerna vid SAAB, berättade vid 16 På väg till datasamhället datatekniken i politiken , Hans de Geer Ursprunglig källa är Datakommitténs arkiv vol 4 17 Åtgärder för avdelning KA, som bör vidtagas snarast. Daterad Februar1 23, Kopia i min ägo. 18 född 1904, död April 6, Kopia i min ägo. 20 Professor i Informationsbehandling vid KTH , född (11)

6 ett föredrag att Det var naturligt att följa upp resultaten från Matematikmaskinnämnden och BESK, samt viktigt att den egna kompetensen skulle skapas inom beräkningsavdelningen. Byggnaden av SARA hade redan startats, och 1956 var maskinen klar att använda 21. Under 1960 etablerades Facit Electronics, och ungefär samtidigt bildades Saab Electronics. Facit Electronics fanns vid Albyvägen 102 i Solna, och under åren byggdes ett antal BESK- och Facit EDB-maskiner (en uppgraderad version av BESK). De nämnda SMIL, SARA och DASK tillverkades på olika platser och under helt annan ledning. Tillverkningen av periferiutrustning ökade takten, även om det inte kunde kallas en fullskalig industriell produktion. Tillverkningsavdelningen inom Facit Electronics var mer eller mindre lik en `en utvecklad experimentverkstad för de större maskinerna, men ganska väl organiserad för den perifera utrustningen. En för tiden ovanligt stor andel av periferiutrustningen exporterades till olika utländska företag. På grund av det amerikanska reexporteringsförbud som fortfarande gällde, kunde export inte ske till vissa länder. För att undvika dessa svårigheter byggdes speciella versioner för bakom-järn-ridån -länder av remsläsaren och hålremsstansen. Avtal upprättades mellan Facit Electronics och Finska Kabelfabriken Produkterna levererades utan de kritiska komponenterna till Finland och, efter komplettering med andra sådana, vidare till kunderna. Carl-Ivar Bergman, som ursprungligen var utvecklingschef, slutade sin anställning 1962, då som tillverkningschef. Erik Stemme, chefen för gruppen, blev 1963 utnämnd till professor vid Chalmers i Göteborg. Jag blev den 1 januari 1963 chef för tillverkningsavdelningen. Bara som en historisk återblick kan nämnas att tillverkningsvdelningen hade 1963 ca 180 anställda, av vilka ca 50 var ingenjörer fanns omkring 1000 underleverantörer som fakturerade ca 16 milj. kronor. Ca 6 milj. kronor av dess kom från företag inom Åtvidabergskoncernen. Fabrikerna inom Åtvidabergskoncernen var mycket duktiga att producera mekaniska produkter, sk Facit-kalkylatorer, men hade praktiskt taget ingen erfarenhet eller kompetens att tillverka elektroniska produkter. Mitt sista uppdrag vid Facit Electronics var att flytta delar av tillverkningen från Solna till fabriker i Åtvidaberg. Det kallades, i mitt slutbetyg, för omorganisation av företagets tillverkning av elektroniska produkter. Kanhända skulle detta år kunna kallas för det verkliga födelseåret för elektroniktillverkning i Åtvidaberg. Tillverkningen av remsläsaren Facit PE 1000, hålremsstansen Facit PE 1500, och vissa andra produkter, skedde huvudsakligen i Åtvidaberg från 1965/66. Så vitt jag kommer ihåg, eller kan se i gamla anteckningar, tillverkades The Carousel Memory Facit ECM 64 (karusellminnet) aldrig i Åtvidaberg, med undantag av några mekaniska detaljer. Facit Electronics upphörde i slutet av Företagets lönsamhet var dålig, och förhandlingar med SAAB om en sammanslagning avslutades utan resultat. De större datamaskinerna (BESK, Facit EDB och Facit EDB 3) levererades till följande kunder (se nästa sida): 21 Perspektiv på Datasaab-epoken. Datasaabs Hemvändardag (11)

7 De större datamaskinerna (BESK, Facit EDB och Facit EDB 3) levererades till följande kunder: Facits ADB-centraler i Stockholm/Solna 2 installationer Facits ADB-cental i Göteborg 1 Facits ADB-center i Düsseldorf 1 FRA i Stockholm 1 Det Norske Meteorologiske Institutt i Oslo 1 MNA i Stockholm 1 ASEA i Västerås 1 Flygvapnets materielförvaltning 1 Försäkringsbolaget Framtiden i Stockholm 1 Detta innebär 10 maskiner. Enligt andra källor skulle 11 maskiner ha levererats. Jag tror personligen att den sista (egentligen någon av de första) i serien ovan med nr 11 var den ursprungliga BESKen vid MMN. Å andra sidan kan jag inte påminna mig att det levererades någon maskin till Flygförvaltningen. Sannolikt är det en maskin kallad DS 9000 som avses. Installationen vid Försäkringsbolaget Framtiden, som skedde 1959, hade en del intressanta delar i sin konfiguration. Den Facit EDB 3 som levererades, var utöver huvudmaskinen, utrustad med 8 karusellminnen Facit ECM 64 (plus några reservenheter) och 2 st Facit ECB 80 för input/output med ordinära hålkort 22. Detta var den första installationen för administrativ databehandling som utförs med karusellminne - och även för Facit EDB som helhet. Karusellminnet utvecklades för att minska accesstiderna som var väldigt långa då man använde magnetbandsstationer. Idén var brilliant magnetbandet delades upp i 64 mindre delar som monterades på en skiva. Man kunde därefter byta hela skivan och/eller varje enskild del. Den genomsnittliga åtkomsttiden till ett block med data minskade från i cirka 4 minuter till cirka 2 sekunder. Detta var reellt det första direkt-access-minnet i drift. Karusellminnet visades upp för allmänheten första gången vid Unesco-konferensen i Paris i juni Produkten förväntades nå en världsmarknad, men före marknadsföringen blev IBMs sk Memory-Discs tillgängliga i varje fall kunde de beställas med lång leveranstid. Bilden på nästa sida visar den maskinkonfiguration som installerades vid Förenade Framtiden. Jag vill särskilt peka på den data-buss som jag tror var en tidig innovation. Som de flesta människor vet har en datamaskin sitt funktionella värde enbart om det finns program tillgängliga och praktiskt användbara. Att göra program för BESK var en ganska tidskrävande process. Först måste man arbeta ut en disposition av Williams-minnet. Varje instruktion indelades i två delar adressdelen och operationsdelen och varje instruktion skulle stansas på hålremsa. Under den första tiden måste man även organisera hålremsan så att den sista instruktionen blev `stoppa remsan. En användarmanual 24 togs fram under ledning av Stig Comét, Göran Kjellberg och Olle Karlqvist, och kurser i `programmering för BESK anordnades. Senare utvecklades en uppsättning av standard-moduler för att under-lätta programmeringsarbetet. En katalog över standard-program 25 utarbetades för ett 15-tal olika tillämpningsområden. Göran Kjellberg var chef för den sk logiksektionen inom MNA. 22 Köpekontrakt mellan Framtiden Livförsäkringsaktiebolag och AB Åtvidabergs Industrier Nov Kopia i min ägo.. 23 Svenska Dagbladet den 2 Juni Kodning för BESK Nov En kopia av dess andra upplaga Maj 1956 finns i min ägo. 25 Programkatalog. En kopia av en upplaga från 1961 finns i min ägo. 7 (11)

8 I en grupp, som blev anställda vid Facit Electronics, fanns bland andra Ingemar Dahlstrand, Olle Karlqvist and Gunnar Hellström (sannolikt kom även Germund Dahlquist till Facit, men detta är jag inte helt säker på). En compiler för assembler programmering (FA5, FA = Fiktiva Adresser) utvecklades av Gunnar Hellström, och Ingemar Dahlstrand utvecklade en ALGOLcompiler. Germund Dahlquist var matematiker 26 och arbetade bland annat med väderleksprognoser 27. När Facit Electronics s historia var slut bildades 1964 ett nytt företag kallat Industridata AB (IDAB) vilket baserades på en gemensam överenskommelse mellan ASEA, SAAB, SEV 28 and Åtvidabergs Industrier (Facit). Syftet med bolaget var att det skulle administrera den tillgängliga datortid som fanns hos de olika delägarna. Åtvidabergs Industrier medverkade med sina ADB-centraler i Solna och Göteborg. ASEA planerade att snarast möjligt anskaffa en large Data Processing Machine med inköpskostnader i storleksordningen 13 MSEK, som skulle vara kompatibel med D 21. SAAB planerade att placera en datamaskin av typ D 21 i Solna. SEV slutligen placerade till företagets disposition den drifttid vid deras D 21 i professor i Numerisk Analys vid KTH. Född 1925, död Väderleksberäkningar på BESK, Teknisk Tidskrift 1955 pp AB Skandinaviska Elverk 8 (11)

9 Stockholm som de inte behövde för deras eget bruk. Detta var således förutsättningarna för IDAB. Jag blev utvald att ansvara för ekonomi och drift av Facit ADB-centralerna i Stockholm, Solna och Göteborg, så min första uppgift blev i den rollen att Juni 1 st 1964 underteckna ett avtal mellan Åtvidabergs Industrier och IDAB. Jag tror att det var ganska ovanligt på den tiden att man kombinerade ett arbete som produktionschef med det administrativa ansvaret för tre ADB-centraler. För mig personligen gav det emellertid en inblick i att använda datamaskiner i stället för att tillverka datamaskiner. Jag slutade min anställning vid Åtvidabergs Industrier på egen begäran den 31 november 1964 dvs efter sammanlagt 10 år, och har sedan dess varit på användarsidan under ca 40 år. 5 Några andra aktiviteter Den successiva avvecklingen av MMN startade 1956 och slutade med att den 1963 inordnades i Statskontoret (i dag med det engelska namnet `the Swedish Agency for Public Management ) planerades inom MNA ett projekt kallat SUPERBESK. Projektet var inställt på att utveckla en ny, transistoriserad och effektivare BESK. I projektet var bland andra docenten Gunnar Erlandsson vid Stockholms Universitet och Lars Arosenius 29. Projektet upphörde eftersom det inte fanns något intresse från regeringens sida att stödja detta. BESK avslutade sin livstid 1967 och delar av denna lämnades till Tekniska Museet. En helt transistoriserad svensk matematikmaskin, kallad TRASK, byggdes på privat initiativ. Personerna involverade i detta var Axel Bring, Zoltan Horwath och Gunnar Hellström (se ovan). Dessa kunde i viss utsträckning följa upp SUPERBESK projektet och TRASK blev färdig att tas i bruk Denna dator var programkompatibel med BESK och utvecklades och drevs av fretaget Datasystem AB. Den användes i första hand av Institutionen för Nucleär Fysik vid KTH (hade troligen annat namn). Jag kommer inte att behandla DataSaab-eran (främst för att jag inte var alls inblandad i denna personligen), även om den hade inflytande på datorernas och databehandlingens svenska historia. En mängd av komplikationer, svåra att greppa över, uppstod under en period mellan aktörerna SAAB, DataSaab, Stansaab, Standard Radio, ICL and Ericsson. Jag tror ändå att det är nödvändigt att nämna några ord om DataSaab. Dess historia har delvis följts upp i en serie mycket läsvärda böcker/häften 30, som tagits fram och publicerats genom en intressegrupp kallad Datasaabs Vänner. Utvecklingen inom DataSaab initierades av behovet och målsättningen att integrera datorer i flygplan med flygplanets egenskaper. Detta behov resulterade i tillkomsten av D2. D2 var i grunden en generell dator, och när SARA var under konstruktion inom SAABs beräkningsavdelning (se ovan), började en samverkan mellan D2-gruppen och SARA-gruppen. Detta ledde till D21. I slutet av 1960 träffades överenskommelse med AB Skandinaviska Elverk att leverera en D21 till detta företag. Ett militärt flygplan är, under flygning, i ständig kommunikation med sin bas. Inom det svenska flygvapnet utvecklades tidigt ett styrsystem kallat STRIL60. Systemets basstationer behövde naturligtvis datorbemannas och Facit vann den ganska tuffa konkurrensen vid upphandlingen och levererade 12 datorer med namnet Facit DS Techn.Lic. Senare verksam inom IBM 30 1/ Tema D21 (1994) 2/ Tema Flyg (1995), 3/ Tema Bank (1996), 4/ Tema D22-D23 (1997), 5/ Tema Gudar (2002) 9 (11)

10 Facit var underleverantör till SRT (Standard Radio och Telefon AB) och : - Delar av DS-900 konverterades 1971 till Stansaab - som 1973 övertog delar av Facit-koncernen, - vilka 1978 omvandlades till Datasaab!!! Facit DS-9000 var utrustad med karusellminnen (se ovan), men blev senare helt utbytt mot en SRT-dator som hette CENSOR 6 Några avslutande kommentarer Man kan säga att två utvecklingsvägar har sammanflätats med varandra. Den ena kom från BARK/BESK, den andra från flygplansindustrin. Av oloka skäl är det lätt att ställa frågan: Varför samverkade inte Facit och SAAB för att kunna konkurrera med den omgivande datamaskin-/dator-världen? Lars Arosenius skrev i en artikel datautvecklingen i Sverige 31 : BESK hade stor betydelse för den svenska utvecklingen. (sid 35) Det sägs ibland att Sverige inte tog tillvara på den position som skapades 1954, när BESK för ett ögonblick var världens snabbaste dator. Jag tror att det är en felsyn. Visst har det gjorts misstag i bedömningen av utvecklingen av datormarknaden, men det är tveksamt om ens en koncentration av alla landets forsknings- och utvecklingsresurser till datorområdet hade förmått skapa en konkurrenskraftig och kontinuerligt utvecklad produktlinje av generella datorer. Satsningar på specialiteter har förmodligen varit ett väl så effektivt sätt att hävda de svenska intressena. (sid 36) Jag delar i allt väsentligt denna uppfattning, och vill visa på ett exempel varför. Statistiska Centralbyrån (SCB) installerade 1961 en IBM 7070/ Denna konfiguration användes huvudsakligen för 1960 års folkräkning. SCB var mycket medvetna om den absoluta nödvändigheten att ha tillräckligt med datorkraft för applikationer inom statistik och folkräkningar. De hade därför1965 beställt en IBM 360 modell 50 H för leverans nästkommande höst Vid sidan om en mängd problem vid leverans och installation, var denna dator utrustad med ett nytt verktyg ett OperativSystem. Så tidigt som 1957 hade en organisation kallad SHARE specificerat kraven till IBM för att effektivisera utnyttjandet av deras största dator. Specifikationerna kallades Share Operations System (SOS) (en något raljant översättning av förkortningen blev inom branschen `Save Our Soules from the computers insanity ). IBM antog emellertid utmaningen och lanserade ett operativsystem i samband med att IBM 360-familjen marknadsfördes i april SCB s beställning låg således ganska tidigt i leveransplanerna. Operativsystemen och dess vidareutveckling förändrade verkligheten radikalt för de flesta datorleverantörer och för datoranvändarna från den tidpunkten och framåt. Detta kom även att påverka standardiseringsrörelsen. Vare sig FACIT, SAAB eller någon annan nordisk datorleverantör kunde vid den tiden offerera någonting som hade större likhet med ett operativsystem av denna typ. De offererade systemen var inte kompatibla med andra datorer, och ibland inte ens med andra datorer inom deras egen datorfamilj. 31 SER 100 år November SER = Svenska Elektroingenjörers Riksförening 10 (11)

11 Alla miljarder av dollar som investerades i operativsystem för generella datorer låg högt ovanför de möjligheter som fanns i våra länder. En komplett History of Nordic Computers and Computing kan inte skrivas utan ytterligare, och mycket mer detaljerad, information om FACIT och DataSaab. Det ligger dock utanför detta ämne, men några få ord må dock finnas med. Ett antal övriga frågor kan också ställas, till exempel 1/ Hur kan ett, sedan 1906 väl etablerat företag som FACIT, urarta så mycket att bolaget slutligen gör konkurs år ? En annan fråga är 2/ Varför gjorde att Regeringen 1975 slutligen gjorde valet att anskaffa endast IBM-datorer till Folkbokföring- och Skatte-systemen? (1963 var beslutet att dela upp anskaffningen för länsstyrelserna till 11 st IBM-datorer och 8 Datasaab-datorer) Det finns många svar på dessa frågor. Jag vill föreslå två förenklade svar, som många läsare måhända anser vara något kontroversiella. 1/ Facit-krisen kulminerade Senare publicerade att antal journalister, med Bertil Torekull i spetsen, en bok 33 i vilken en av reportrarna skrev: Hans fadersbundenhet och hans önskan att fullfölja faderns roll lyser kraftigt igenom. Och en stark aggressionsrädsla kopplat med att ibland vägra tro på negativa upp-gifter. Hans avsåg VDn Gunnar Ericsson. Liknande försiktigt formulerade slutsatser genomsyrar boken. I en bok eller artikel som är up-to-date skulle detta utformas mer rakt på sak det skulle kallas för `dålig ledning under en lång tidsperiod. Kombinerat med detta fanns även en del misshälligheter och åsiktsmotsättningar inom ägarfamiljen 34. Jag vågar tillägga utan att ttveka att detta bittra slut var väntat bland många av oss, som var anställda i ansvarsställning inom Facit, redan Som tidigare nämnts slutade jag min anställning där / Organisationen och datoriseringen av Folkbokföringen och Skatteväsendet var en långvarig och komplicerad procedur som pågick under cirka 15 år. DataSaab, och ibland även Facit, hade sina fingrar med i smeten. Aktiviteterna såväl synliga som bakom scen ridån har diskuterats i ett antal publikationer, från olika politiska infallsvinklar. Jag refererar i detta sammanhang endast till tre av dessa 35 som behandlar ungefär samma tidsperiod som denna artikel men publicerades långt tidigare. Mitt förslag till svar på fråga 2/ är: Den slutliga lösningen finns i diskussionen ovan Svenska leverantörer skulle aldrig kunna investera allt kapital som behövs för en kontinuerlig utveckling och service av generella datorer. Och för 25 år sedan fanns i praktiken endast en leverantör med dessa ekonomiska möjligheter nämligen IBM. Jag hatar att framhålla denna verklighet. 32 Stockholms Tingsrätt, 16 Mars Med Facit i hand 1982 s I stället för guldklocka 1991, Lennart von Kantzow, som var VD under perioden / Datorer och politik, Jan Annerstedt et al / Datateknik och politik, Kent Lindkvist ISBN / På väg till datasamhället, Hans de Geer ISBN X 11 (11)

FACIT I DEN TIDIGA DATAÅLDERN Göran Arvidsson

FACIT I DEN TIDIGA DATAÅLDERN Göran Arvidsson FACIT I DEN TIDIGA DATAÅLDERN Göran Arvidsson Brukskultur Åtvidaberg 2002 Facit i den tidiga dataåldern Göran Arvidsson När elektroniken i början av 1950-talet blev ett begrepp i Sverige kom Facit AB,

Läs mer

Berättelsen om den första svenska datorn BESK - vägen till 1950-talets svenska superdator

Berättelsen om den första svenska datorn BESK - vägen till 1950-talets svenska superdator Berättelsen om den första svenska datorn BESK - vägen till 1950-talets svenska superdator Institutionen för datavetenskap Mälardalens högskola CT 3620 - Vetenskapsmetodik för teknikområdet, 2003-10-17

Läs mer

Datorhistoria Introduktion till PBL

Datorhistoria Introduktion till PBL Datorhistoria Erfarenheter Inlärningsmål Ämne: Datorhistorik Första datorn? Eniac 1946? Definiera dator Internationellt? Svenskt? Dator = räknehjälpmedel? Mer räknehjälpmedel Abacus (kulram) c:a 3000 fkr

Läs mer

F1 Introduktion och ingenjörsrollen EDAA05 Datorer i system! Roger Henriksson!

F1 Introduktion och ingenjörsrollen EDAA05 Datorer i system! Roger Henriksson! F1 Introduktion och ingenjörsrollen EDAA05 Roger Henriksson I kursen får du en introduktion till de frågeställningar och problemområden som omfattas av D-programmet och ämnet datavetenskap och underlättar

Läs mer

F1 Introduktion och ingenjörsrollen

F1 Introduktion och ingenjörsrollen F1 Introduktion och ingenjörsrollen EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant I kursen får du en introduktion till de frågeställningar och problemområden som omfattas av D-programmet och ämnet datavetenskap

Läs mer

Den första svenska datorn BESK

Den första svenska datorn BESK Den första svenska datorn BESK Av: Daniel Watson Dwn04001@student.mdh.se Zerdesht Ahmed zad07001@student.mdh.se Vetenskapsmetodik CDT212 Institutionen för datavetenskap Mälardalens Högskola Västerås Mars

Läs mer

Datorhistoria och datorn i samhällsutvecklingen. Moment i DD1390 Programsammanhållande kurs i datateknik

Datorhistoria och datorn i samhällsutvecklingen. Moment i DD1390 Programsammanhållande kurs i datateknik Datorhistoria och datorn i samhällsutvecklingen Moment i DD1390 Programsammanhållande kurs i datateknik Foto: Tekniska museet Vilka slutsatser kan vi dra av exemplet? Artefakten är svag Vad tror ni att

Läs mer

Datorhistorik. Föreläsning 3 Datorns hårdvara EDSAC. Eniac. I think there is a world market for maybe five computers. Thomas Watson, IBM, 1943

Datorhistorik. Föreläsning 3 Datorns hårdvara EDSAC. Eniac. I think there is a world market for maybe five computers. Thomas Watson, IBM, 1943 Datorhistorik Föreläsning 3 Datorhistorik Datorns uppbyggnad, komponenter Processor, primärminne, sekundärminne Minneshierarkier Inbyggda system, stora datorer I think there is a world market for maybe

Läs mer

Datorhistoria och datorn i samhällsutvecklingen. Moment i DD1390 Programsammanhållande kurs i datateknik

Datorhistoria och datorn i samhällsutvecklingen. Moment i DD1390 Programsammanhållande kurs i datateknik Datorhistoria och datorn i samhällsutvecklingen Moment i DD1390 Programsammanhållande kurs i datateknik Vad tror ni att ni ska lära er? Vad är datorhistoria? Maskinvara Programvara Industri ADB Kultur

Läs mer

Matematikens grundvalar och programmering av datorer

Matematikens grundvalar och programmering av datorer Matematikens grundvalar och programmering av datorer Bengt Nordström Datavetenskap, Chalmers och Göteborgs Universitet, 14 februari, 2005 Datorerna föddes ur logiken 1870: Cantor: Det finns minst två slags

Läs mer

1642 uppfann Blaise Pascal världens första mekaniska räknemaskin. Den kunde både addera och subtrahera. Den kan ses som en föregångare till datorn.

1642 uppfann Blaise Pascal världens första mekaniska räknemaskin. Den kunde både addera och subtrahera. Den kan ses som en föregångare till datorn. Datorns utveckling 1642 uppfann Blaise Pascal världens första mekaniska räknemaskin. Den kunde både addera och subtrahera. Den kan ses som en föregångare till datorn. Tre decennier senare konstruerade

Läs mer

Grundläggande programmeringsteknik Datorsystem

Grundläggande programmeringsteknik Datorsystem Datorsystem Från abakus till Z3 Datorsystem Från kursplanen Moment 3, Datorsystem 3hp I detta moment ges en introduktion till datorsystem och dess uppbyggnad. Minneshantering, vad en CPU är och gör samt

Läs mer

Från räkneflickor till flygande IT-system Saabs roll i svensk IT-utveckling

Från räkneflickor till flygande IT-system Saabs roll i svensk IT-utveckling Från räkneflickor till flygande IT-system Saabs roll i svensk IT-utveckling Att Saab en gång i tiden och inte för så där värst längesedan utvecklade och tillverkade datorer är det många som inte känner

Läs mer

Udda Saabprodukter av Arne Fagerstedt

Udda Saabprodukter av Arne Fagerstedt Udda Saabprodukter av Arne Fagerstedt Varför då? Ovissthet om beställming på militära flygplan Svacka i utvecklingen av nya flygplansystem Behov av egna tekniska hjälpmedel Pröva utvecklad teknik inom

Läs mer

Du kan även lyssna på sidorna i läroboken: Teknik direkt s Lyssna gör du på inläsningstjänst.

Du kan även lyssna på sidorna i läroboken: Teknik direkt s Lyssna gör du på inläsningstjänst. Datorn När du har läst det här avsnittet skall du: känna till datorns historia kunna vilka tekniker man använder för att ta kontakt idag kunna reflektera kring fördelar och nackdelar med modern kommunikationsteknik

Läs mer

Den nya mötesplatsen för konkurrenskraft i tillverkande industri

Den nya mötesplatsen för konkurrenskraft i tillverkande industri Den nya mötesplatsen för konkurrenskraft i tillverkande industri Premiär! OKTober 2012 Grace, Love & Understanding Robotautomation AFFÄRER verktygs- Maskiner Lean-baserad tillverkning www.maexpo.se 1 Lean-baserad

Läs mer

ATT VILJA MEN INTE KUNNA Perspektiv på Facitkrisen Tom Petersson

ATT VILJA MEN INTE KUNNA Perspektiv på Facitkrisen Tom Petersson ATT VILJA MEN INTE KUNNA Perspektiv på Facitkrisen Tom Petersson Brukskultur Åtvidaberg 2004 Att vilja men inte kunna Perspektiv på Facitkrisen Tom Petersson De första dagarna i oktober 1971 publicerade

Läs mer

Att arbeta med 1950-talets matematikmaskiner

Att arbeta med 1950-talets matematikmaskiner Att arbeta med 1950-talets matematikmaskiner Transkript av ett vittnesseminarium vid Tekniska museet i Stockholm den 12 september 2005 Per Lundin (red.) Abstract The witness seminar Att arbeta med 1950-talets

Läs mer

Göran Kjellberg. En intervju av Gustav Sjöblom 5 september 2008. Intervju 132. Från matematikmaskin till IT

Göran Kjellberg. En intervju av Gustav Sjöblom 5 september 2008. Intervju 132. Från matematikmaskin till IT Göran Kjellberg En intervju av Gustav Sjöblom 5 september 2008 Intervju 132 Från matematikmaskin till IT Denna intervju har genomförts inom ramen för projektet Från matematikmaskin till IT som är ett samarbete

Läs mer

Högre datautbildningar i Sverige i ett historiskt perspektiv

Högre datautbildningar i Sverige i ett historiskt perspektiv Högre datautbildningar i Sverige i ett historiskt perspektiv Transkript av ett vittnesseminarium vid Tekniska museet i Stockholm den 24 januari 2008 Sofia Lindgren & Julia Peralta (red.) Stockholm 2008

Läs mer

PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2006-12-20 Protokoll nr 19/06. Övriga närvarande Maria Lindencrona, sekreterare

PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2006-12-20 Protokoll nr 19/06. Övriga närvarande Maria Lindencrona, sekreterare PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2006-12-20 Protokoll nr 19/06 Närvarande ledamöter: Lärarrepresentanter Lars Holst, ordförande Lena Mårtensson Göran Stemme Studeranderepresentanter Per

Läs mer

Berättelsen om AutoChemist Del 5: Utvecklat svar på intervjufråga 3, kapitel 3:2 Av: Ingmar Jungner

Berättelsen om AutoChemist Del 5: Utvecklat svar på intervjufråga 3, kapitel 3:2 Av: Ingmar Jungner Berättelsen om AutoChemist Del 5: Utvecklat svar på intervjufråga 3, kapitel 3:2 Av: Ingmar Jungner Epidemisjukhusprojektets datorisering och systemvara. AutoChemisten utvecklades kontinuerligt från starten

Läs mer

Vad är mjukvara? DEN INBYGGDA INTELLIGENSEN

Vad är mjukvara? DEN INBYGGDA INTELLIGENSEN Vad är mjukvara? Under många år var Swedish Quality ett inarbetat begrepp över hela världen. Svenska produkter var eftertraktade (och ofta dyrare) därför att de ansågs hålla den högsta kvaliteten. Vår

Läs mer

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet Datorarkitektur - en inledning Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer System S den mest abstrakta synen på systemet A B C Ett högnivåperspektiv på systemet a1 b1 c1 a2 b3 b2 c2 c3 En mera

Läs mer

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Moderator: Camilla Koebe Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Projektet Innovation för tillväxt Björn O. Nilsson, vd IVA Förslag från arbetsgrupperna Innovationsupphandling Arvid Söderhäll projektledare

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #14 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Vad vi har åstadkommit hittills: Med hjälp av kombinatoriska

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsprogrammet inrättades den 31 november 2001 av fakultetsnämnden för

Läs mer

SUNET-historik. Sven Tafvelin Chalmers

SUNET-historik. Sven Tafvelin Chalmers SUNET-historik Sven Tafvelin Chalmers När togs initiativet till Sunet? Jo, hösten 1979 på Wijks kursgård, Lidingö. Bakgrund för mötet Styrelsen för teknisk utveckling (STU) förväntade sig att (som vanligt)

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 12.05.2003 KOM(2003) 252 slutlig 2003/0094 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Fastställande

Läs mer

Berättelsen om den första datorn ENIAC. Figur 1: ENIAC vid BRL i Aberdeen Proving Ground

Berättelsen om den första datorn ENIAC. Figur 1: ENIAC vid BRL i Aberdeen Proving Ground Berättelsen om den första datorn ENIAC Figur 1: ENIAC vid BRL i Aberdeen Proving Ground Marcus Tönnäng, msn00001@student.mdh.se Peter Westling, pwg99002@student.mdh.se Vetenskapsmetodik för teknikområdet

Läs mer

Vad är Strategisk Planering

Vad är Strategisk Planering Vad är Strategisk Planering Varför behöver man strategisk planering? Vem eller vilka skall vara involverade? Hur gör man? i Strategisk Planering är sjökortet Ett företag i tillväxt behöver en karta att

Läs mer

ITinstitutionen bit för bit

ITinstitutionen bit för bit ITinstitutionen bit för bit Institutionen för informations teknologi: världs ledande med en unik bredd och ett djupt vetenskapligt kunnande INSTITUTIONEN FÖR INFORMATIONS TEKNOLOGI unik bredd och unikt

Läs mer

The true story of Stored Force. by O. Tedenstig 2007. Abstrakt

The true story of Stored Force. by O. Tedenstig 2007. Abstrakt The true story of Stored Force by O. Tedenstig 2007 Abstrakt Stored Force är ett begrepp som myntades på FACIT i samband med marknadsföring och reklam för de populära kontors- och industriskrivarna 4540-44.

Läs mer

BERÄKNINGSKONSTENS HISTORIA - Från kulram till dator

BERÄKNINGSKONSTENS HISTORIA - Från kulram till dator BERÄKNINGSKONSTENS HISTORIA - Från kulram till dator 3000 f.kr - 1981 Gunnar Holmdahl Några av de första uppfinningarna Noll uppfanns (1900 f.kr) MDCCXI dividerat med LIX = XXIX? 1711 / 59 = 29 I det sumeriska

Läs mer

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp HF0010 Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp Välkommna - till KTH, Haninge, Datateknik, kursen och till första steget mot att bli programmerare! Er lärare och kursansvarig: Nicklas Brandefelt, bfelt@kth.se

Läs mer

Gert Persson. En intervju av Julia Peralta 30 oktober Intervju 51. Från matematikmaskin till IT

Gert Persson. En intervju av Julia Peralta 30 oktober Intervju 51. Från matematikmaskin till IT Gert Persson En intervju av Julia Peralta 30 oktober 2007 Intervju 51 Från matematikmaskin till IT Denna intervju har genomförts inom ramen för projektet Från matematikmaskin till IT som är ett samarbete

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Med OmniSound ut i världen

Med OmniSound ut i världen Med OmniSound ut i världen Ericsson Screenphone med ljudteknik från Konftel. Den snabba digitala utvecklingen, ytmonteringstekniken och de ständigt krympande IC-kretsarna skapade under 1990-talet en boom

Läs mer

Dok. Nr: VE-00172-V Verksamhetsmanual Benning Sweden AB

Dok. Nr: VE-00172-V Verksamhetsmanual Benning Sweden AB 1(12) Inledning... 3 Företagspresentation... 3 Affärsidè... 3 Verksamhetssystemets omfattning... 3 Organisation... 4 Ledningsforum... 4 Ledningsfunktionen, VD... 5 Försäljning... 5 Produktenheten... 5

Läs mer

Datakursen PRO Veberöd våren 2011 internet

Datakursen PRO Veberöd våren 2011 internet Datakursen PRO Veberöd våren 2011 internet 3 Internet Detta kapitel presenteras det världsomspännande datanätet Internet. Här beskrivs bakgrunden till Internet och Internets uppkomst. Dessutom presenteras

Läs mer

Datorhistoria och datorn i samhällsutvecklingen. Moment i DD1390 Programsammanhållande kurs i datateknik

Datorhistoria och datorn i samhällsutvecklingen. Moment i DD1390 Programsammanhållande kurs i datateknik Datorhistoria och datorn i samhällsutvecklingen Moment i DD1390 Programsammanhållande kurs i datateknik Vad är egentligen viktigt? "The major problem", wrote Mike Mahoney in 1996, "is that we have lots

Läs mer

Ordförande har ordet - sid 2

Ordförande har ordet - sid 2 Datasaabs Vänner - En ideell förening för datorhistoria och IT - utveckling Ordförande har ordet - sid 2 Lite svensk datorhistoria - sid 3 Den farliga e-posten - sid 9 En kort reseberättelse - sid 10 NR

Läs mer

+ Kunder berättar. Älvsbyhus AB. Kontaktperson: Magnus Burström IT chef Besöksadress: Ställverksvägen 6 942 81 Älvsbyn Telefon: 0929-162 00

+ Kunder berättar. Älvsbyhus AB. Kontaktperson: Magnus Burström IT chef Besöksadress: Ställverksvägen 6 942 81 Älvsbyn Telefon: 0929-162 00 + Kunder berättar + AB Kontaktperson: Magnus Burström IT chef Besöksadress: Ställverksvägen 6 942 81 Älvsbyn Telefon: 0929-162 00 Hustillverkaren som gör det möjligt för fler att bygga nyckelfärdiga hus

Läs mer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Computer Science Fredrik Nilsson, Jonas Wånggren Daniel Strömberg Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Opposition Report, C/D-level 2005:xx 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet Vi tycker

Läs mer

Fastställande av Kommunikationsplattform för Lunds universitet

Fastställande av Kommunikationsplattform för Lunds universitet BESLUT IB9 3540/2004 2005-10-18 Rektor Fastställande av Kommunikationsplattform för Lunds universitet Universitetsstyrelsen beslutade 10 juni 2005 att principiellt ställa sig bakom förslaget till kommunikationsplattform

Läs mer

Dataminnen. Spridda minnesbilder från min dataverksamhet. Den kronologiska ordningen haltar. Reservation för minnesförlust.

Dataminnen. Spridda minnesbilder från min dataverksamhet. Den kronologiska ordningen haltar. Reservation för minnesförlust. Dataminnen Spridda minnesbilder från min dataverksamhet. Den kronologiska ordningen haltar. Reservation för minnesförlust. Första kontakterna med digitalteknik utgjordes av Lars Arosenius föreläsningar

Läs mer

Styrsystemlösningar. Katalog nr PDE2523SLSE-ca

Styrsystemlösningar. Katalog nr PDE2523SLSE-ca Styrsystemlösningar Katalog nr PDE2523SLSE-ca Vem erbjuder den effektivaste lösningen? SPECIFIKATIONER Uppbyggnad på platsen STEG 1 Kretskonstruktion STEG 6 Mekanisk konstruktion STEG 3 Specificera komponenterna

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning

Årsredovisning och koncernredovisning Styrelsen och verkställande direktören för SIS, Swedish Standards Institute Org nr 802410-0151 får härmed avge Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 1 januari - 31 december 2002 Innehåll:

Läs mer

Ordförande har ordet - sid 2

Ordförande har ordet - sid 2 Datasaabs Vänner - En ideell förening för datorhistoria och IT - utveckling Ordförande har ordet - sid 2 Hemsidan på engelska - sid 2 DSV drar ut i världen - sid 3 Grabbarna i USA - sid 4 Tidig höstutflykt

Läs mer

TAL MED ANLEDNING AV FÖRSTA NUMRET AV JURIDISK PUBLIKATION

TAL MED ANLEDNING AV FÖRSTA NUMRET AV JURIDISK PUBLIKATION JURIDISK PUBLIKATION 2/2009 TAL MED ANLEDNING AV FÖRSTA NUMRET AV JURIDISK PUBLIKATION Av Johan Munck 1 Tal, den 26 maj 2009 på advokatfirman Delphi, Regeringsgatan 30, med anledning av första numret av

Läs mer

Universitetsstyrelsens sammanträde 12 juni Övriga. Mats Arwidson biträdande universitetsdirektör, p 15

Universitetsstyrelsens sammanträde 12 juni Övriga. Mats Arwidson biträdande universitetsdirektör, p 15 1(5) s sammanträde 12 juni 2007 Närvarande Ledamöter Bengt Westerberg Mille Millnert Trygve Carlsson Ewa Groppfeldt Olle Persson Agneta Westerdahl Kajsa Ellegård Jan Ernerudh Lars Hultman Aaron Axelsson

Läs mer

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet nytänkande föds i möten Ny kunskap för en bättre värld På Högskolan i Halmstad vill vi hitta nya sätt att göra världen bättre. Genom kunskap, nytänkande

Läs mer

IVA-seminarium 25 augusti 2003:

IVA-seminarium 25 augusti 2003: IVA-seminarium 25 augusti 2003: Under seminariet presenterades sektorrapporter från telekommunikation, järnväg, energi och försvar av de forskare som författat dem (prof Bertil Thorngren, Harald Haegermark,

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Utbildningsplan för Matematikprogrammet (N1MAT) Bachelor s Programme in Mathematics Grundnivå

Utbildningsplan för Matematikprogrammet (N1MAT) Bachelor s Programme in Mathematics Grundnivå Naturvetenskapliga fakulteten Dnr G 2015/59 Utbildningsplan för Matematikprogrammet (N1MAT) Bachelor s Programme in Mathematics Grundnivå 1. Utbildningsprogrammets benämning och omfattning Programmet benämns

Läs mer

32 Bitar Blir 64 Sammanfattning

32 Bitar Blir 64 Sammanfattning 32 Bitar Blir 64 Sammanfattning Syftet med rapporten är att ge en insyn i det tillvägagångssätt och problem som uppstod i utvecklingen från 32 bitars CPUs till 64 bitars CPUs samt inblick i skillnaden

Läs mer

Informationsutbytet mellan arbetslöshetskassorna, CSN och Försäkringskassan

Informationsutbytet mellan arbetslöshetskassorna, CSN och Försäkringskassan 2006-12-23 2006:23 Informationsutbytet mellan arbetslöshetskassorna, CSN och Försäkringskassan 2 I regleringsbrevet för 2006 har regeringen gett IAF ett återrapporteringsuppdrag gällande det elektroniska

Läs mer

Innovativa vetenskapliga satellitprojekt till låg kostnad: Instruktioner

Innovativa vetenskapliga satellitprojekt till låg kostnad: Instruktioner Innovativa vetenskapliga satellitprojekt till låg kostnad: Instruktioner 1 Mål Rymdstyrelsens mål med detta initiativ är att inventera trovärdiga möjligheter för högklassiga vetenskapliga satellitprojekt

Läs mer

Projektplanen Projektplanen är sedan start indelad i sex olika faser.

Projektplanen Projektplanen är sedan start indelad i sex olika faser. 2012-05-11 Summering av arbetsläget för restaureringen av Sida 1/6 Projektets syfte Facit DS 9000 är en vidareutveckling av BESK och Facit EDB och är en av de första transistoriserade datorerna som tillverkats

Läs mer

Uppvaktning av utbildningsminister Jan Björklund

Uppvaktning av utbildningsminister Jan Björklund Uppvaktning av utbildningsminister Jan Björklund den 24 maj 2011 Johan Håstad, Teoretisk Datalogi, KTH Svante Linusson, Diskret Matematik, KTH Holger Rootzén, Matematisk Statistik, Chalmers och GU lärarutbildning

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

Förändringsarbete hur och av vem?

Förändringsarbete hur och av vem? Förändringsarbete hur och av vem? Aspekter på jämställdhetsintegreringen av Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KRO/KIF) Av Jenny Wendefors Utredande rapport

Läs mer

MASKINSÄKERHET www.sis.se/maskinsakerhet

MASKINSÄKERHET www.sis.se/maskinsakerhet Utbildningar och praktiska verktyg 2010-2011 MASKINSÄKERHET www.sis.se/maskinsakerhet Behöver du ny kunskap i din yrkesroll eller vill du fördjupa dig inom ett specifikt ämne? Hos oss hittar du utbildningar

Läs mer

KAM-utbildning Key Account Management

KAM-utbildning Key Account Management KAM-utbildning Key Account Management Nercia Utbildning AB I Sverige finns ca 1600 utbildningsföretag med olika utbud av program och kurser, de flesta med ett redan färdigt upplägg som sedan anpassas efter

Läs mer

KTH. Från strategi till implementering ett politiskt processperspektiv 13:e november 2009

KTH. Från strategi till implementering ett politiskt processperspektiv 13:e november 2009 KTH Från strategi till implementering ett politiskt processperspektiv 13:e november 2009 Agenda Syfte Kort introduktion om Länsförsäkringar & Arkwright Varför är det politiska perspektivet viktigt? En

Läs mer

Handledning Det didaktiska kontraktet. 19 september 2012

Handledning Det didaktiska kontraktet. 19 september 2012 Handledning Det didaktiska kontraktet 19 september 2012 Dagens teman Begreppsföreställning och begreppskunskap igen Handledning Det didaktiska kontraktet Begreppsföreställning och begreppsdefinition Begreppsföreställning

Läs mer

Ordförande har ordet - sid 2. SANK/D2 - sid 3. Tankar vid en skrothög- sid 4. Lite svensk datorhistoria - sid 5

Ordförande har ordet - sid 2. SANK/D2 - sid 3. Tankar vid en skrothög- sid 4. Lite svensk datorhistoria - sid 5 Datasaabs Vänner - En ideell förening för datorhistoria och IT - utveckling Ordförande har ordet - sid 2 Upprop till service nissar - sid 2 SANK/D2 - sid 3 Tankar vid en skrothög- sid 4 Lite svensk datorhistoria

Läs mer

Business Intelligence

Business Intelligence Business Intelligence Styr verksamheten utifrån aktuella siffror som visar hur ditt företag mår idag Vi kan nu se svart på vitt hur det ligger till inom varje område vilket gör att vi kan identifiera risker

Läs mer

Svenska Kraftnät 04-04-13 TR2-03-4 rev A Tekniska riktlinjer

Svenska Kraftnät 04-04-13 TR2-03-4 rev A Tekniska riktlinjer 1(6) 04-04-13 A TR2-03-4 KONTROLL OCH PROVNING Innehåll 1 Allmänt 2 Prov i fabrik (FAT) 3 Prov i anläggning (SAT) 1 ALLMÄNT I detta dokument anges omfattningen av kontroll och provning som ska utföras

Läs mer

En bibliometrisk jämförelse mellan LTU och vissa andra svenska och europeiska universitet.

En bibliometrisk jämförelse mellan LTU och vissa andra svenska och europeiska universitet. En bibliometrisk jämförelse mellan LTU och vissa andra svenska och europeiska universitet. Terje Höiseth, överbibliotekarie, LTU. Bibliometri har de senaste åren fått en allt större uppmärksamhet inom

Läs mer

Regeringen Utbildningsdepartementet

Regeringen Utbildningsdepartementet Regeringen Utbildningsdepartementet Utvärderingsavdelningen Lars Geschwind YTTRANDE 2003-04-29 Reg.nr 641-1641-02 Yttrande angående Församlingsfakultetens i Göteborg ansökan om rätt att utfärda högskoleexamen

Läs mer

Västtrafiks tilldelning av kontrakt för köp av tåg till regiontrafiken

Västtrafiks tilldelning av kontrakt för köp av tåg till regiontrafiken KKV1013, v1.1, 2010-05-05 BESLUT 2011-04-27 Dnr 225/2011 1 (6) Västtrafik AB Box 405 401 26 Göteborg Västtrafiks tilldelning av kontrakt för köp av tåg till regiontrafiken Beslut Konkurrensverket avskriver

Läs mer

Marknad för affärssystem

Marknad för affärssystem Marknad för affärssystem Vi samarbetar med SoftOne som är en av tre ledande leverantörer av moduluppbyggda standardprogram och tjänster på en svenska marknaden. Vad kännetecknar detta marknadsegment? Moduluppbyggd

Läs mer

Developing a thermometer. measuring tourists needs, expectations and experiences. Ossi Pesämaa, Industriell organisation

Developing a thermometer. measuring tourists needs, expectations and experiences. Ossi Pesämaa, Industriell organisation Developing a thermometer measuring tourists needs, expectations and experiences 1 3 Vad tycker Du.? Hur har Du? Vilka är Dina upplevelser? 2 Dimension xxxx Dimension xxxx Dimension xxxx Dimension xxxx

Läs mer

Från Standardsystem till Open Source. Det enda bestående är förändring

Från Standardsystem till Open Source. Det enda bestående är förändring Från Standardsystem till Open Source Det enda bestående är förändring För 30-40 år sedan fanns inte ordet affärssystem i ITvokabulären. Begreppet fanns inte alls med bland alla de olika akronymer som vi

Läs mer

NOTIS Inlämningsuppgift till Mentorskap inom Samverkan

NOTIS Inlämningsuppgift till Mentorskap inom Samverkan NOTIS Inlämningsuppgift till Mentorskap inom Samverkan adept: Nihad Subasic subasic@kth.se KTH, ITM, TMT Campus Södertälje mentor: Joakim Gimholt joakim.gimholt@scania.com Scania Tekniskt Center Södertälje

Läs mer

Ett svenskt digitalt tidskriftsarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna

Ett svenskt digitalt tidskriftsarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna Ett svenskt digitalt sarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna Wilhelm Widmark Stockholms universitetsbibliotek December 2003 Internationellt har det skapats ett antal digitala sarkiv där

Läs mer

Företagspresentation. www.micro-matic.se. Din leverantör av dryckesutrustning

Företagspresentation. www.micro-matic.se. Din leverantör av dryckesutrustning Din leverantör av dryckesutrustning Om oss Micro Matic Nordic är den multinationella Micro Matic-koncernens skandinaviska division. Micro Matic Nordic tillhandahåller global kunskap och erfarenhet till

Läs mer

Granskning av verksamheten i Lönesamverkan

Granskning av verksamheten i Lönesamverkan Revisionsrapport* Granskning av verksamheten i Lönesamverkan HUL 18 februari 2008 Eva Gustafsson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Bakgrund, revisionsfråga och metod...3 2 Sammanfattning av den

Läs mer

DIN LÖNSAMHET ÄR VÅR DYGD

DIN LÖNSAMHET ÄR VÅR DYGD DIN LÖNSAMHET ÄR VÅR DYGD Trots vår ödmjukhet kan vi stolt konstatera att vi ställer en av Skandinaviens modernaste och mest automatiserade produktionsanläggningar i branschen till ditt förfogande. För

Läs mer

Strategi för forskningsdokumentation

Strategi för forskningsdokumentation Karolinska Institutet Dnr 5130/2010-600 Innehåll Sammanfattning... 3 Framtidsmål och strategi... 4 Information och utbildning... 4 Elektroniska system... 6 Forskningsstöd... 7 Avslutande kommentar... 8

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige

Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som

Läs mer

(Förskollärarprofilen och Förskollärarprogrammet på Avdelningen för förskoledidaktik, BUV, Stockholms universitet)

(Förskollärarprofilen och Förskollärarprogrammet på Avdelningen för förskoledidaktik, BUV, Stockholms universitet) INSTRUKTIONER FÖR REFERENSHANTERING (Förskollärarprofilen och Förskollärarprogrammet på Avdelningen för förskoledidaktik, BUV, Stockholms universitet) 2012-01-10 Katarina Ayton När du skriver en examination,

Läs mer

Utbildningsplan för Masterprogram i matematiska vetenskaper (N2MAT)

Utbildningsplan för Masterprogram i matematiska vetenskaper (N2MAT) GÖTEBORGS UNIVERSITET Naturvetenskapliga fakultetsnämnden Utbildningsplan för Masterprogram i matematiska vetenskaper (N2MAT) 120 högskolepoäng Avancerad nivå Two-year Masters Program in Mathematical Sciences

Läs mer

CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING

CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING Lokal examensbeskrivning Dnr: 541-2072-10 Sid 1 (5) CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING INRIKTNING: TEKNISK DATAVETENSKAP SPECIALISATION: COMPUTING SCIENCE AND ENGINEERING 1 Fastställande

Läs mer

Hogia Administration AB bedriver kontinuerlig utveckling av programmen och reserverar sig för avvikelse mellan program och handbok.

Hogia Administration AB bedriver kontinuerlig utveckling av programmen och reserverar sig för avvikelse mellan program och handbok. Innehållsförteckning Systemkrav....................................3 Val av installation..............................12 Behörigheter..................................12 InstallationsCD................................13

Läs mer

LOKALT AVTAL OM LÄRARES OCH DOKTORANDERS ARBETSTID VID MALMÖ HÖGSKOLA MED UNDANTAG FÖR LÄRARE I ODONTOLOGISKT ÄMNE MED KLINISK ANKNYTNING

LOKALT AVTAL OM LÄRARES OCH DOKTORANDERS ARBETSTID VID MALMÖ HÖGSKOLA MED UNDANTAG FÖR LÄRARE I ODONTOLOGISKT ÄMNE MED KLINISK ANKNYTNING 1(6) LOKALT OM LÄRARES OCH DOKTORANDERS ARBETSTID VID MALMÖ HÖGSKOLA MED UNDANTAG FÖR LÄRARE I ODONTOLOGISKT ÄMNE MED KLINISK ANKNYTNING 1. Övergripande frågor I Allmänt löne- och förmånsavtal för myndigheter

Läs mer

www.arcanova.ee MASKINSKJUL Norsk trähus kvalité i Estland

www.arcanova.ee MASKINSKJUL Norsk trähus kvalité i Estland www.arcanova.ee MASKINSKJUL Norsk trähus kvalité i Estland TYP 1 Maskinskjul med fyra skjutdörrar och en lyftdörr som försäkrar en bra rymd. Passar bra för förvaring av gårdsteknik o.d. Max dörrhöjd 5,25

Läs mer

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 Förord Alla organisationer och verksamheter bör regelbundet se över sin verksamhetsidé och strategi. Särskilt viktigt är det för SUNET som verkar i en snabbt föränderlig

Läs mer

Befattningsbeskrivning

Befattningsbeskrivning Befattningsbeskrivning Produktionschef Zetterbergs 2010-06-10 Befattningsbeskrivning Befattning: Placering: Tillträde: Produktionschef Östervåla Snarast Vill du vara med och påverka framtiden för ett anrikt,

Läs mer

SF Numeriska metoder, grundkurs

SF Numeriska metoder, grundkurs - Numeriska metoder, grundkurs Introduktionsföreläsning, September 1, 2014 KTH Royal Institute of Technology Dept. of Mathematics - NA division 1/16 Föreläsning 1 Om föreläsaren Om ämnet Om kursen Matlab

Läs mer

Ny kundportal. Att hitta rätt personal Sparar miljoner Ekonomisk förvaltning

Ny kundportal. Att hitta rätt personal Sparar miljoner Ekonomisk förvaltning FASTIGHETSSNABBEN FEBRUARI 2016nabben Ny kundportal Att hitta rätt personal Sparar miljoner Ekonomisk förvaltning FEB 2016 SNABBEN 1 Vad är en miljöbesparing? Vi har precis sparat 6,4 miljoner per år åt

Läs mer

Kartläggning av, med stöd från sysselsättningseffekter från vindkraft företagens syn på potential, hinder & möjligheter

Kartläggning av, med stöd från sysselsättningseffekter från vindkraft företagens syn på potential, hinder & möjligheter Kartläggning av, med stöd från sysselsättningseffekter från vindkraft företagens syn på potential, hinder & möjligheter En rapport från nätverket Power Väst som drivs i samarbete mellan Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 4 SVENSKA FÖRENINGEN FÖR GRAFISK

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 4 SVENSKA FÖRENINGEN FÖR GRAFISK Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 4 SIGRAD SVENSKA FÖRENINGEN FÖR GRAFISK DATABEHANDLING FÖR E NI NG E NS UP PDR A G SIGRAD, Svenska föreningen för grafisk databehandling, grundades redan 1976. Föreningens

Läs mer

Automationsingenjör, 180 hp

Automationsingenjör, 180 hp 1 (5) Utbildningsplan för: Automationsingenjör, 180 hp Automation Engineering, 180 Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer TAUMG Grundnivå MIUN 2013/2104 Högskolepoäng

Läs mer

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2003. Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen

Läs mer

Titel 2012 1 / 5 Utgivningsdatum 2012.03.25

Titel 2012 1 / 5 Utgivningsdatum 2012.03.25 Titel 2012 1 / 5 VERKSAMHETSPLAN 2012 Verksamhetsperiod... 1 Sammanfattning... 1 Föreningsrådet... 1 Stadgar... 2 Administrativa rutiner... 2 Styrelsen... 2 Avtal med stan... 3 Lokaluthyrning... 3 Verksamhetsutveckling...

Läs mer

Uppdrag angående införandet av ett IT-system för utbyte av socialförsäkringsinformation på EU-nivå (S2009/2024/SF)

Uppdrag angående införandet av ett IT-system för utbyte av socialförsäkringsinformation på EU-nivå (S2009/2024/SF) LÄGESRAPPORT 1 (5) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Uppdrag angående införandet av ett IT-system för utbyte av socialförsäkringsinformation på EU-nivå (S2009/2024/SF) Försäkringskassan har genom regeringsbeslut

Läs mer

Offensiva satsningar och nya konstellationer bygger ny grön marknad, men osäkerhet bromsar nödvändiga investeringar.

Offensiva satsningar och nya konstellationer bygger ny grön marknad, men osäkerhet bromsar nödvändiga investeringar. Offensiva satsningar och nya konstellationer bygger ny grön marknad, men osäkerhet bromsar nödvändiga investeringar Peter Undén, SBI SBI projekterar, äger och driver biogasanläggningar som produktionspartner

Läs mer