Gert Persson Computers and Computing de första 15 åren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gert Persson Computers and Computing de första 15 åren"

Transkript

1 COMPUTERS AND COMPUTING I SKANDINAVIEN - tillbakablick över de första 15 åren i ett svenskt perspektiv - av Gert Persson Kort sammanfattning Den 16 december 1948 fattades beslut att bygga en Automatisk Databehandlingsmaskin i Sverige. Arbetet skedde i Stockholm och den första svenska Datorn en reläbaserad beräkningsmaskin byggdes i Stockholm. Den första Elektroniska Kalkylatorn med matematisk och industriell inriktning stod färdig för användning åren Först några år senare (omkring ) startade industriell verksamhet inom detta område på andra platser i Sverige. Denna uppsats täcker kortfattat BARK- och BESK-perioderna och vad som hände under den mycket tidiga tillverkningen av Datorer och tillhörande produkter, somliga mycket framsynta. I sista kapitlet finns några reflektioner om varför vissa händelser gick i den riktning de gjorde. 1 En bakgrund till denna uppsats Mina personliga kontakter med de så kallade Beräkningsmaskinerna började den 1 december Jag anställdes som junioringenjör vid Matemaskinnämndens arbetsgrupp (MNA) den 1 december På våren 1956 blev jag anställd vid Åtvidabergs Industrier (Facit) för utvecklingsarbete tillsammans med 17 andra tekniska personer. Under var jag chef för tillverkningen av företagets samtliga elektroniska produkter. Som tilläggsuppgift var jag även ansvarig för ekonomi/administration av Facit EDB-centralerna i Stockholm, Solna och Göteborg. Min anställning vid Facit slutade i slutet av Efter en kort vid Siemens startade jag en ny karriär som användare av Informatik 1 med flera olika befattningar som driftschef vid SCBs Datacentral, som stf chef för en dataservicebyrå (DAFA), som teknisk direktör vid Datainspektionen, som chef för Postens Administrativ Service, med flera. Min huvudinriktning blev infrastrukturella frågor och industriell organisation. Efter avtalspensionering har jag varit aktiv som konsult och med utbildning inom informatikområdet. Det kommer flera föredragshållare i denna konferens som kommer att behandla ungefär samma ämne, från olika utgångspunkter. Jag kan även hänvisa till att det numera finns en hel del tillgänglig litteratur inom området, från akademiska avhandlingar till mindre artiklar. Det visade sig finnas mycket mer skrivet material om Nordisk Datahistoria än jag var medveten om. Därför har jag bestämt mig för att endast ge en kort översikt som har en personlig vinkling, och inte en akademisk rapport. Historia skapas av de människor som deltar i den är min devis. 1 I svenska språket har ordet Informatik praktiskt fått betydelsen Informationsteknologi och dess Användning 1 (11)

2 2 Hur det startade Matematikmaskinnämnden (The Swedish Board for Computing Machinery) = MMN, vars arbetsgrupp förkortades MNA, startade den 26 november Den 16 december 1948 hade MMN sitt första möte i Marinförvaltningens (the Swedish Administration for Naval Equipment) lokaler. Närvarande var Ordföranden Stig H:son Eriksson 2 (viceamiral), Professor Torbern Laurent 3, Professor Edy Velander 4 Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA = Royal Swedish Academy of Engineering Sciences), statssekreterare Gustav Adolf Widell (försvarsdepartementet) och Sigurd Lagerman 5 (kommendörkapten) som lämnade en rapport om situationen. En av kommitténs medlemmar, professor Nils Olof Zeilon 6, var inte närvarande vid mötet, vilket gjorde att man inte kunde ta något beslut av principiell karaktär. Vid mötet beslutades att experter skulle anställas till nämnden, samt om lokaler för arbetsgruppen. Sigurd Lagerman hade besökt USA för att undersöka vilka möjligheter som kunde finnas för Sverige att förvärva s.k. Computing Machines från USA. Han hade tidigare instruerats att köpa en maskin, som kallades REAC, till Robotavdelningen inom det svenska försvaret. Det definitiva svar han fick var att det inte fanns några förutsättningar i den politiska situation som förelåg. Under dessa omständigheter fanns en enhällig uppfattning inom MNA att en reläbaserad datamaskin skulle byggas så snart det var möjligt. Professor Stig Ekelöf 7, G Berggren 8, och kommendörkapten Lagerman utsågs till experter vid MMN. Conny Palm (biträdande professor i Telekommunikation vid KTH) utsågs att leda forsknings- och konstruktionsarbetet. Som en liten kuriositet kan nämnas att SEK fanns tillgängliga för arbetet, sponsrade av forskningsinstitutioner och Marinen. Regeringen hade tidigare anslaget två miljoner i budgeten för att inköpa en Computing Machine. Gamla KTH vid Drottninggatan 95 i Stockholm valdes som tillfälliga lokaler. Relaterat till denna fråga var att fem forskningsingenjörer hade, på initiativ av IVA, sänts till Amerika mer än ett år tidigare för att studera beräkningsmaskinområdet och skapa personliga kontakter med verksamma personer inom området. Dessa fem ingenjörer hade, vid denna tidpunkt, återkommit från sina uppdrag och deras rapporter väntades men var inte färdigställda än. De utsända var Eric Stemme and Carl-Erik Fröberg, som besökte `the Institute for Advanced Study vid Princeton, och Arne Lindberger, Göran Kjellberg och Gösta Neovius, som besökte Harvard. John von Neumann var en erfaren, närmast legendarisk professor vid Princeton, och ledare för R&D inom detta område vid Harvard var Howard Aiken. Dessa två forskare har på olika sätt i mycket hög grad influerat på the Swedish Computer History. Egentligen var sex personer utsända av IVA men den sjätte, Bengt Holmberg, studerade differentialanalysatorer i Oslo vilket ligger vid sidan av det område som denna artikel skall behandla. 2 senare Marinchef 3 professor itelegrafi och Telefoni vid KTH , född 1986 död chef för IVA , född 1894 död senare Kontermiral, född död professor i matematik vid Lunds Universitet, born professor i elektricitetslära vid Chalmers , född 1904 död `aktuarie vid Försvarets Radioanstalt, FRA 2 (11)

3 Gösta Neovius 9 som nämnts, med referenser från Howard Aiken från ett liknande projekt vid Harvard, var väl kvalificerad som projektledare för den svenska automatiska kalkylatorn och blev också utnämnd att ansvara för denna uppgift. 3 BARK en Binär Automatisk ReläKalkylator Byggnaden startade omedelbart med Conny Palm som projektledare och Gösta Neovius som chefskonstruktör. Bland övriga medlemmar i gruppen fanns Olle Karlqvist 10 och Björn Lind. Specialister på reläteknik från Televerket var Harry Freese och Per Pettersson. Pettersson var en mycket praktisk person, en ledare för reläerna, vars uppgift var att se till att dessa fungerade. Jag kan fortfarande komma ihåg trots att jag inte alls var inblandad i arbetet med BARK hans dagliga föreläsningar om kopplingsproblem, gnistformationer, och alla andra problem som var kopplade till reläernas funktion. Varje dag berättade han om sina reläer med en stor kopp starkt kaffe i handen. Jag tror det är rätt att säga att BARK i någon mening hade den Amerikanska MARK III som förebild. Byggnaden av BARK tog endast 1½ år. Den innehöll cirka reläer som var sammankopplade med cirka 80 kilometer koppartråd. Maskinen var en stor anläggning och krävde stort utrymme. Bara kopplingskablarna för programmen täckte en hel stor vägg i lokalen. Det kunde ta flera dagar, eller veckor, att göra ett nytt program vilket gjordes ungefär som koppling av boxar till hålkortsmaskiner eller telefonväxlar. Några ord om Conny Palm. Han var hjärnan bakom BARK. Han var en mycket begåvad person, men en smula excentrisk. Håkan Sterky, som var Generaldirektör för Televerket från 1937, och prorektor för KTH, berättade senare att Conny Palm som var en av hans studenter inte avslutade sin doktorsavhandling medan han studerade vid KTH. Den var i praktiken klar innan han fick sin grundexamen som ingenjör. Han var en mycket sällskapsinriktad person, vilket tog sin tid, och grundade den något studentikosa ION-SECTEN. Trots allt detta var han omtalad som en av de mest talangfulla statistikerna i Sverige på sin tid. Hans doktorsavhandling, som publicerades 1943, som behandlade variations of intensity in telecommunications blev till exempel omtryckt på engelska så sent som Conny Palm dog i december 1951, endast 44 år gammal, så jag har aldrig träffat honom personligen. En av de mest inflytelserika aktörerna i styrelsen MMN var den `halvmilitära institutionen Försvarets RadioAnstalt (FRA). Den representerades under en period av the reader (i dagens vokabulär ungefär motsvarande biträdande professor) Stig Comét. Han var matematiker och under en kort period 11 även verksamhetschef vid MNA. Han var mycket involverad i vissa hemligstämplade uppdrag för FRA. Dessa inkluderade troligen dechiffreringsprogram för svenska försvaret. BARK användes, tidvis tjugofyra timmar om dygnet, från 1950 till Min personliga uppfattning är att BARK egentligen inte var en verklig matematikmaskin trots att den var kapabel att beräkna programmerade ekvationer, men den kunde inte själv modifiera lagrade program. Den utgjorde emellertid ett stort steg framåt i jämförelse med hålkortsmaskiner och mekaniska analysatorer. Publiciteten kring BARK hade under alla omständigheter en positiv 9 född 1921, död Tecn.Lic, född 1922 död Mer information om Karlqvist kan finnas på 11 Comét föddes 1908 och var verksamhetschef på MNA (11)

4 inverkan på attityden hos `människor-i-allmänhet till den tekniska utvecklingen inom dataområdet. 4 BESK-eran och Facit EDB Världens första elektroniska matematikmaskin anses vara ENIAC (Electronic Numerical Integrator and Computer), som byggdes vid Moore School of Electrical Engineering vid University of Pensylvania i Philadelphia. Upphovsmän till ENIAC var J. Presper Eckert Jr. och John William Mauchly 12, och denna maskin var klar att använda på hösten Den användes i första hand för beräkningar relaterade till det amerikanska försvaret. ENIAC var inte heller en äkta matematikmaskin i meningen att programmen lagrades i ett internt eller externt minne. Varje gång ett nytt program skulle användas måste detta skapas med switchar och sammankopplande kablar, på ungefär samma sätt som senare användes vid BARK. John von Neumann skrev en artikel kallad First draft of a report on EDVAC 13, som skapade namnet von Neumann-arkitekturen (ibland kallad Princeton Machine Architecture ). Dessa benämningar används fortfarande med rätt eller fel trots att den fundamentala Eckert&Mauchly filosofin var grunden och vidareutvecklades 14. BESK (Binär Elektronisk SekvensKalkylator) var en parallell-maskin av Princeton-typ. Den byggdes vid MNA och Erik Stemme var dess chefsingenjör. BESK har beskrivits i flera artiklar, bland annat i Teknisk Tidskrift 15. Jag tror inte att det är meningsfullt att ge en mer omfattande beskrivning av BESK i detta sammanhang och vid detta tillfälle. Eftersom detta är ett Nordiskt symposium kan jag hänvisa till min artikel i skriften EDB-historik i nordisk perspectiv som publicerades vid årsskiftet i samband med att den nordiska datatidskriften DATA upphörde. BESK handgjordes i MNAs lokaler vid Drottninggatan 95 i Stockholm. I motsats till BARK och ENIAC arbetade BESK med ett i minnet lagrat program, som även kunde modifieras efterhand som beräkningsresultat krävde detta. Den var färdigställd i december Maskinen, som togs i drift under första hälften av 1954, hade vissa begränsningar av utrustning för input/output av data och program. Den var också utrustad med ett sk Williamsminne som var något instabilt och krävde underhåll. Dessa begränsningar undanröjdes inom ganska kort tid. Ett elektromagnetiskt ferritminne installerades 1955 under ledning av Carl- Ivar Bergman. Utrustning för input, hålremsläsare (Paper Tape Reader), och output, hålremsstans (High Speed Paper Tape Punch), tillfördes konfigurationen. Dessa var också handgjorda i MNAs lokaler. BESK var i första hand användbar för matematiska beräkningar, men hade tveklöst en viss inverkan på lösningar av administrativa och logiska problemställningar under sin, och sina efterföljares, tidsålder. 12 Engines of the Mind A History of the Computer by Joel Shurkin 13 en efterföljare till ENIAC 14 Forskning & Framsteg nr 5/ dec 1953 p 1007 av Stig Comét, och 29 mars 1955 pp av Erik Stemme 4 (11)

5 Under verksamhetsåret 1 april 1955 till och med 31 mars 1956 var användningen av BESK fördelad enligt följande: SAAB 1532 Meteorologi 684 Svenska försvaret 660 Annan industri 276 Andra vetenskapliga institutioner 256 Tekniska konsulter 73 Övriga civila institutioner och företag 5 Totalt externa användare drifttimmar MNAs interna användning 174 Totalt antal drifttimmar Om man studerar fördelningen av dessa användare av BESK, infinner sig frågeställningen om detta egentligen var en uppgift för en offentlig organisation/myndighet (MMN). Det framgick även klart att verksamheten var lönsam i någon mening. Frågorna (formulerade som problem) fick även en praktisk lösning snabbare än väntat. Under april 1956 slutade 18 av MNAs anställda och tog anställning vid AB Åtvidabergs Industrier. De tillhörde främst ingenjörer, matematiker samt laboratorie- och annan teknisk personal med Erik Stemme i spetsen. Jag kommer ihåg att mitt anställningskontrakt innehöll en paragraf som sade att Åtvidabergs skulle starta en division för Kontorsautomation benämnd KA. Dess inriktning beskrevs i ett brev 17 från C Bertil Nyströmer 18 till Arne Lundberg vid Åtvidabergs ekonomiavdelning i Stockholm. Nyströmer var ekonomidirektör, senare försäljningsdirektör, i Åtvidabergs-koncernen. Nämnda klausul i anställningskontraktet blev överstruken då kontraktet skulle undertecknas. I protokollet från ett internt möte 19 finns en hänvisning från MNN till Ecklesiastikministern citerd; Åtvidabergs Industrier synes ha förståelse för nämndens svårigheter och företaget torde vara villigt att låta den övertagna personalen dels fortsätta att medverka till byggandet av de tre maskinerna i Lund och Köpenhamn samt vid SAAB, dels färdigställa ferritminnet m.m. för Besk, dels ock fungera som konsulter vid nämndens fortsatta verksamhet. Nämnden och bolaget avse att inom kort upptaga förhandlingar om bistånd från företaget i nu angivna avseenden. De tre nämnda maskinerna var SARA vid SAAB i Linköping, SMIL vid Universitetet i Lund, och DASK vid en vetenskaplig Institution i Köpenhamn. Den 9 december 1954 träffades en överenskommelse mellan SAAB och MMN att SAAB skulle betala för åtkomst till tekniska data, ritningar, och hjälp och råd rörande BEK. Arbetet vid SAAB leddes av Börje Langefors 20, som vid den tiden var chef för företagets beräkningsavdelning. Viggo Wentzel, en av de elektroniska pionjärerna vid SAAB, berättade vid 16 På väg till datasamhället datatekniken i politiken , Hans de Geer Ursprunglig källa är Datakommitténs arkiv vol 4 17 Åtgärder för avdelning KA, som bör vidtagas snarast. Daterad Februar1 23, Kopia i min ägo. 18 född 1904, död April 6, Kopia i min ägo. 20 Professor i Informationsbehandling vid KTH , född (11)

6 ett föredrag att Det var naturligt att följa upp resultaten från Matematikmaskinnämnden och BESK, samt viktigt att den egna kompetensen skulle skapas inom beräkningsavdelningen. Byggnaden av SARA hade redan startats, och 1956 var maskinen klar att använda 21. Under 1960 etablerades Facit Electronics, och ungefär samtidigt bildades Saab Electronics. Facit Electronics fanns vid Albyvägen 102 i Solna, och under åren byggdes ett antal BESK- och Facit EDB-maskiner (en uppgraderad version av BESK). De nämnda SMIL, SARA och DASK tillverkades på olika platser och under helt annan ledning. Tillverkningen av periferiutrustning ökade takten, även om det inte kunde kallas en fullskalig industriell produktion. Tillverkningsavdelningen inom Facit Electronics var mer eller mindre lik en `en utvecklad experimentverkstad för de större maskinerna, men ganska väl organiserad för den perifera utrustningen. En för tiden ovanligt stor andel av periferiutrustningen exporterades till olika utländska företag. På grund av det amerikanska reexporteringsförbud som fortfarande gällde, kunde export inte ske till vissa länder. För att undvika dessa svårigheter byggdes speciella versioner för bakom-järn-ridån -länder av remsläsaren och hålremsstansen. Avtal upprättades mellan Facit Electronics och Finska Kabelfabriken Produkterna levererades utan de kritiska komponenterna till Finland och, efter komplettering med andra sådana, vidare till kunderna. Carl-Ivar Bergman, som ursprungligen var utvecklingschef, slutade sin anställning 1962, då som tillverkningschef. Erik Stemme, chefen för gruppen, blev 1963 utnämnd till professor vid Chalmers i Göteborg. Jag blev den 1 januari 1963 chef för tillverkningsavdelningen. Bara som en historisk återblick kan nämnas att tillverkningsvdelningen hade 1963 ca 180 anställda, av vilka ca 50 var ingenjörer fanns omkring 1000 underleverantörer som fakturerade ca 16 milj. kronor. Ca 6 milj. kronor av dess kom från företag inom Åtvidabergskoncernen. Fabrikerna inom Åtvidabergskoncernen var mycket duktiga att producera mekaniska produkter, sk Facit-kalkylatorer, men hade praktiskt taget ingen erfarenhet eller kompetens att tillverka elektroniska produkter. Mitt sista uppdrag vid Facit Electronics var att flytta delar av tillverkningen från Solna till fabriker i Åtvidaberg. Det kallades, i mitt slutbetyg, för omorganisation av företagets tillverkning av elektroniska produkter. Kanhända skulle detta år kunna kallas för det verkliga födelseåret för elektroniktillverkning i Åtvidaberg. Tillverkningen av remsläsaren Facit PE 1000, hålremsstansen Facit PE 1500, och vissa andra produkter, skedde huvudsakligen i Åtvidaberg från 1965/66. Så vitt jag kommer ihåg, eller kan se i gamla anteckningar, tillverkades The Carousel Memory Facit ECM 64 (karusellminnet) aldrig i Åtvidaberg, med undantag av några mekaniska detaljer. Facit Electronics upphörde i slutet av Företagets lönsamhet var dålig, och förhandlingar med SAAB om en sammanslagning avslutades utan resultat. De större datamaskinerna (BESK, Facit EDB och Facit EDB 3) levererades till följande kunder (se nästa sida): 21 Perspektiv på Datasaab-epoken. Datasaabs Hemvändardag (11)

7 De större datamaskinerna (BESK, Facit EDB och Facit EDB 3) levererades till följande kunder: Facits ADB-centraler i Stockholm/Solna 2 installationer Facits ADB-cental i Göteborg 1 Facits ADB-center i Düsseldorf 1 FRA i Stockholm 1 Det Norske Meteorologiske Institutt i Oslo 1 MNA i Stockholm 1 ASEA i Västerås 1 Flygvapnets materielförvaltning 1 Försäkringsbolaget Framtiden i Stockholm 1 Detta innebär 10 maskiner. Enligt andra källor skulle 11 maskiner ha levererats. Jag tror personligen att den sista (egentligen någon av de första) i serien ovan med nr 11 var den ursprungliga BESKen vid MMN. Å andra sidan kan jag inte påminna mig att det levererades någon maskin till Flygförvaltningen. Sannolikt är det en maskin kallad DS 9000 som avses. Installationen vid Försäkringsbolaget Framtiden, som skedde 1959, hade en del intressanta delar i sin konfiguration. Den Facit EDB 3 som levererades, var utöver huvudmaskinen, utrustad med 8 karusellminnen Facit ECM 64 (plus några reservenheter) och 2 st Facit ECB 80 för input/output med ordinära hålkort 22. Detta var den första installationen för administrativ databehandling som utförs med karusellminne - och även för Facit EDB som helhet. Karusellminnet utvecklades för att minska accesstiderna som var väldigt långa då man använde magnetbandsstationer. Idén var brilliant magnetbandet delades upp i 64 mindre delar som monterades på en skiva. Man kunde därefter byta hela skivan och/eller varje enskild del. Den genomsnittliga åtkomsttiden till ett block med data minskade från i cirka 4 minuter till cirka 2 sekunder. Detta var reellt det första direkt-access-minnet i drift. Karusellminnet visades upp för allmänheten första gången vid Unesco-konferensen i Paris i juni Produkten förväntades nå en världsmarknad, men före marknadsföringen blev IBMs sk Memory-Discs tillgängliga i varje fall kunde de beställas med lång leveranstid. Bilden på nästa sida visar den maskinkonfiguration som installerades vid Förenade Framtiden. Jag vill särskilt peka på den data-buss som jag tror var en tidig innovation. Som de flesta människor vet har en datamaskin sitt funktionella värde enbart om det finns program tillgängliga och praktiskt användbara. Att göra program för BESK var en ganska tidskrävande process. Först måste man arbeta ut en disposition av Williams-minnet. Varje instruktion indelades i två delar adressdelen och operationsdelen och varje instruktion skulle stansas på hålremsa. Under den första tiden måste man även organisera hålremsan så att den sista instruktionen blev `stoppa remsan. En användarmanual 24 togs fram under ledning av Stig Comét, Göran Kjellberg och Olle Karlqvist, och kurser i `programmering för BESK anordnades. Senare utvecklades en uppsättning av standard-moduler för att under-lätta programmeringsarbetet. En katalog över standard-program 25 utarbetades för ett 15-tal olika tillämpningsområden. Göran Kjellberg var chef för den sk logiksektionen inom MNA. 22 Köpekontrakt mellan Framtiden Livförsäkringsaktiebolag och AB Åtvidabergs Industrier Nov Kopia i min ägo.. 23 Svenska Dagbladet den 2 Juni Kodning för BESK Nov En kopia av dess andra upplaga Maj 1956 finns i min ägo. 25 Programkatalog. En kopia av en upplaga från 1961 finns i min ägo. 7 (11)

8 I en grupp, som blev anställda vid Facit Electronics, fanns bland andra Ingemar Dahlstrand, Olle Karlqvist and Gunnar Hellström (sannolikt kom även Germund Dahlquist till Facit, men detta är jag inte helt säker på). En compiler för assembler programmering (FA5, FA = Fiktiva Adresser) utvecklades av Gunnar Hellström, och Ingemar Dahlstrand utvecklade en ALGOLcompiler. Germund Dahlquist var matematiker 26 och arbetade bland annat med väderleksprognoser 27. När Facit Electronics s historia var slut bildades 1964 ett nytt företag kallat Industridata AB (IDAB) vilket baserades på en gemensam överenskommelse mellan ASEA, SAAB, SEV 28 and Åtvidabergs Industrier (Facit). Syftet med bolaget var att det skulle administrera den tillgängliga datortid som fanns hos de olika delägarna. Åtvidabergs Industrier medverkade med sina ADB-centraler i Solna och Göteborg. ASEA planerade att snarast möjligt anskaffa en large Data Processing Machine med inköpskostnader i storleksordningen 13 MSEK, som skulle vara kompatibel med D 21. SAAB planerade att placera en datamaskin av typ D 21 i Solna. SEV slutligen placerade till företagets disposition den drifttid vid deras D 21 i professor i Numerisk Analys vid KTH. Född 1925, död Väderleksberäkningar på BESK, Teknisk Tidskrift 1955 pp AB Skandinaviska Elverk 8 (11)

9 Stockholm som de inte behövde för deras eget bruk. Detta var således förutsättningarna för IDAB. Jag blev utvald att ansvara för ekonomi och drift av Facit ADB-centralerna i Stockholm, Solna och Göteborg, så min första uppgift blev i den rollen att Juni 1 st 1964 underteckna ett avtal mellan Åtvidabergs Industrier och IDAB. Jag tror att det var ganska ovanligt på den tiden att man kombinerade ett arbete som produktionschef med det administrativa ansvaret för tre ADB-centraler. För mig personligen gav det emellertid en inblick i att använda datamaskiner i stället för att tillverka datamaskiner. Jag slutade min anställning vid Åtvidabergs Industrier på egen begäran den 31 november 1964 dvs efter sammanlagt 10 år, och har sedan dess varit på användarsidan under ca 40 år. 5 Några andra aktiviteter Den successiva avvecklingen av MMN startade 1956 och slutade med att den 1963 inordnades i Statskontoret (i dag med det engelska namnet `the Swedish Agency for Public Management ) planerades inom MNA ett projekt kallat SUPERBESK. Projektet var inställt på att utveckla en ny, transistoriserad och effektivare BESK. I projektet var bland andra docenten Gunnar Erlandsson vid Stockholms Universitet och Lars Arosenius 29. Projektet upphörde eftersom det inte fanns något intresse från regeringens sida att stödja detta. BESK avslutade sin livstid 1967 och delar av denna lämnades till Tekniska Museet. En helt transistoriserad svensk matematikmaskin, kallad TRASK, byggdes på privat initiativ. Personerna involverade i detta var Axel Bring, Zoltan Horwath och Gunnar Hellström (se ovan). Dessa kunde i viss utsträckning följa upp SUPERBESK projektet och TRASK blev färdig att tas i bruk Denna dator var programkompatibel med BESK och utvecklades och drevs av fretaget Datasystem AB. Den användes i första hand av Institutionen för Nucleär Fysik vid KTH (hade troligen annat namn). Jag kommer inte att behandla DataSaab-eran (främst för att jag inte var alls inblandad i denna personligen), även om den hade inflytande på datorernas och databehandlingens svenska historia. En mängd av komplikationer, svåra att greppa över, uppstod under en period mellan aktörerna SAAB, DataSaab, Stansaab, Standard Radio, ICL and Ericsson. Jag tror ändå att det är nödvändigt att nämna några ord om DataSaab. Dess historia har delvis följts upp i en serie mycket läsvärda böcker/häften 30, som tagits fram och publicerats genom en intressegrupp kallad Datasaabs Vänner. Utvecklingen inom DataSaab initierades av behovet och målsättningen att integrera datorer i flygplan med flygplanets egenskaper. Detta behov resulterade i tillkomsten av D2. D2 var i grunden en generell dator, och när SARA var under konstruktion inom SAABs beräkningsavdelning (se ovan), började en samverkan mellan D2-gruppen och SARA-gruppen. Detta ledde till D21. I slutet av 1960 träffades överenskommelse med AB Skandinaviska Elverk att leverera en D21 till detta företag. Ett militärt flygplan är, under flygning, i ständig kommunikation med sin bas. Inom det svenska flygvapnet utvecklades tidigt ett styrsystem kallat STRIL60. Systemets basstationer behövde naturligtvis datorbemannas och Facit vann den ganska tuffa konkurrensen vid upphandlingen och levererade 12 datorer med namnet Facit DS Techn.Lic. Senare verksam inom IBM 30 1/ Tema D21 (1994) 2/ Tema Flyg (1995), 3/ Tema Bank (1996), 4/ Tema D22-D23 (1997), 5/ Tema Gudar (2002) 9 (11)

10 Facit var underleverantör till SRT (Standard Radio och Telefon AB) och : - Delar av DS-900 konverterades 1971 till Stansaab - som 1973 övertog delar av Facit-koncernen, - vilka 1978 omvandlades till Datasaab!!! Facit DS-9000 var utrustad med karusellminnen (se ovan), men blev senare helt utbytt mot en SRT-dator som hette CENSOR 6 Några avslutande kommentarer Man kan säga att två utvecklingsvägar har sammanflätats med varandra. Den ena kom från BARK/BESK, den andra från flygplansindustrin. Av oloka skäl är det lätt att ställa frågan: Varför samverkade inte Facit och SAAB för att kunna konkurrera med den omgivande datamaskin-/dator-världen? Lars Arosenius skrev i en artikel datautvecklingen i Sverige 31 : BESK hade stor betydelse för den svenska utvecklingen. (sid 35) Det sägs ibland att Sverige inte tog tillvara på den position som skapades 1954, när BESK för ett ögonblick var världens snabbaste dator. Jag tror att det är en felsyn. Visst har det gjorts misstag i bedömningen av utvecklingen av datormarknaden, men det är tveksamt om ens en koncentration av alla landets forsknings- och utvecklingsresurser till datorområdet hade förmått skapa en konkurrenskraftig och kontinuerligt utvecklad produktlinje av generella datorer. Satsningar på specialiteter har förmodligen varit ett väl så effektivt sätt att hävda de svenska intressena. (sid 36) Jag delar i allt väsentligt denna uppfattning, och vill visa på ett exempel varför. Statistiska Centralbyrån (SCB) installerade 1961 en IBM 7070/ Denna konfiguration användes huvudsakligen för 1960 års folkräkning. SCB var mycket medvetna om den absoluta nödvändigheten att ha tillräckligt med datorkraft för applikationer inom statistik och folkräkningar. De hade därför1965 beställt en IBM 360 modell 50 H för leverans nästkommande höst Vid sidan om en mängd problem vid leverans och installation, var denna dator utrustad med ett nytt verktyg ett OperativSystem. Så tidigt som 1957 hade en organisation kallad SHARE specificerat kraven till IBM för att effektivisera utnyttjandet av deras största dator. Specifikationerna kallades Share Operations System (SOS) (en något raljant översättning av förkortningen blev inom branschen `Save Our Soules from the computers insanity ). IBM antog emellertid utmaningen och lanserade ett operativsystem i samband med att IBM 360-familjen marknadsfördes i april SCB s beställning låg således ganska tidigt i leveransplanerna. Operativsystemen och dess vidareutveckling förändrade verkligheten radikalt för de flesta datorleverantörer och för datoranvändarna från den tidpunkten och framåt. Detta kom även att påverka standardiseringsrörelsen. Vare sig FACIT, SAAB eller någon annan nordisk datorleverantör kunde vid den tiden offerera någonting som hade större likhet med ett operativsystem av denna typ. De offererade systemen var inte kompatibla med andra datorer, och ibland inte ens med andra datorer inom deras egen datorfamilj. 31 SER 100 år November SER = Svenska Elektroingenjörers Riksförening 10 (11)

11 Alla miljarder av dollar som investerades i operativsystem för generella datorer låg högt ovanför de möjligheter som fanns i våra länder. En komplett History of Nordic Computers and Computing kan inte skrivas utan ytterligare, och mycket mer detaljerad, information om FACIT och DataSaab. Det ligger dock utanför detta ämne, men några få ord må dock finnas med. Ett antal övriga frågor kan också ställas, till exempel 1/ Hur kan ett, sedan 1906 väl etablerat företag som FACIT, urarta så mycket att bolaget slutligen gör konkurs år ? En annan fråga är 2/ Varför gjorde att Regeringen 1975 slutligen gjorde valet att anskaffa endast IBM-datorer till Folkbokföring- och Skatte-systemen? (1963 var beslutet att dela upp anskaffningen för länsstyrelserna till 11 st IBM-datorer och 8 Datasaab-datorer) Det finns många svar på dessa frågor. Jag vill föreslå två förenklade svar, som många läsare måhända anser vara något kontroversiella. 1/ Facit-krisen kulminerade Senare publicerade att antal journalister, med Bertil Torekull i spetsen, en bok 33 i vilken en av reportrarna skrev: Hans fadersbundenhet och hans önskan att fullfölja faderns roll lyser kraftigt igenom. Och en stark aggressionsrädsla kopplat med att ibland vägra tro på negativa upp-gifter. Hans avsåg VDn Gunnar Ericsson. Liknande försiktigt formulerade slutsatser genomsyrar boken. I en bok eller artikel som är up-to-date skulle detta utformas mer rakt på sak det skulle kallas för `dålig ledning under en lång tidsperiod. Kombinerat med detta fanns även en del misshälligheter och åsiktsmotsättningar inom ägarfamiljen 34. Jag vågar tillägga utan att ttveka att detta bittra slut var väntat bland många av oss, som var anställda i ansvarsställning inom Facit, redan Som tidigare nämnts slutade jag min anställning där / Organisationen och datoriseringen av Folkbokföringen och Skatteväsendet var en långvarig och komplicerad procedur som pågick under cirka 15 år. DataSaab, och ibland även Facit, hade sina fingrar med i smeten. Aktiviteterna såväl synliga som bakom scen ridån har diskuterats i ett antal publikationer, från olika politiska infallsvinklar. Jag refererar i detta sammanhang endast till tre av dessa 35 som behandlar ungefär samma tidsperiod som denna artikel men publicerades långt tidigare. Mitt förslag till svar på fråga 2/ är: Den slutliga lösningen finns i diskussionen ovan Svenska leverantörer skulle aldrig kunna investera allt kapital som behövs för en kontinuerlig utveckling och service av generella datorer. Och för 25 år sedan fanns i praktiken endast en leverantör med dessa ekonomiska möjligheter nämligen IBM. Jag hatar att framhålla denna verklighet. 32 Stockholms Tingsrätt, 16 Mars Med Facit i hand 1982 s I stället för guldklocka 1991, Lennart von Kantzow, som var VD under perioden / Datorer och politik, Jan Annerstedt et al / Datateknik och politik, Kent Lindkvist ISBN / På väg till datasamhället, Hans de Geer ISBN X 11 (11)

Den första svenska datorn BESK

Den första svenska datorn BESK Den första svenska datorn BESK Av: Daniel Watson Dwn04001@student.mdh.se Zerdesht Ahmed zad07001@student.mdh.se Vetenskapsmetodik CDT212 Institutionen för datavetenskap Mälardalens Högskola Västerås Mars

Läs mer

Från räkneflickor till flygande IT-system Saabs roll i svensk IT-utveckling

Från räkneflickor till flygande IT-system Saabs roll i svensk IT-utveckling Från räkneflickor till flygande IT-system Saabs roll i svensk IT-utveckling Att Saab en gång i tiden och inte för så där värst längesedan utvecklade och tillverkade datorer är det många som inte känner

Läs mer

1642 uppfann Blaise Pascal världens första mekaniska räknemaskin. Den kunde både addera och subtrahera. Den kan ses som en föregångare till datorn.

1642 uppfann Blaise Pascal världens första mekaniska räknemaskin. Den kunde både addera och subtrahera. Den kan ses som en föregångare till datorn. Datorns utveckling 1642 uppfann Blaise Pascal världens första mekaniska räknemaskin. Den kunde både addera och subtrahera. Den kan ses som en föregångare till datorn. Tre decennier senare konstruerade

Läs mer

Att arbeta med 1950-talets matematikmaskiner

Att arbeta med 1950-talets matematikmaskiner Att arbeta med 1950-talets matematikmaskiner Transkript av ett vittnesseminarium vid Tekniska museet i Stockholm den 12 september 2005 Per Lundin (red.) Abstract The witness seminar Att arbeta med 1950-talets

Läs mer

Göran Kjellberg. En intervju av Gustav Sjöblom 5 september 2008. Intervju 132. Från matematikmaskin till IT

Göran Kjellberg. En intervju av Gustav Sjöblom 5 september 2008. Intervju 132. Från matematikmaskin till IT Göran Kjellberg En intervju av Gustav Sjöblom 5 september 2008 Intervju 132 Från matematikmaskin till IT Denna intervju har genomförts inom ramen för projektet Från matematikmaskin till IT som är ett samarbete

Läs mer

Berättelsen om den första datorn ENIAC. Figur 1: ENIAC vid BRL i Aberdeen Proving Ground

Berättelsen om den första datorn ENIAC. Figur 1: ENIAC vid BRL i Aberdeen Proving Ground Berättelsen om den första datorn ENIAC Figur 1: ENIAC vid BRL i Aberdeen Proving Ground Marcus Tönnäng, msn00001@student.mdh.se Peter Westling, pwg99002@student.mdh.se Vetenskapsmetodik för teknikområdet

Läs mer

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet Datorarkitektur - en inledning Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer System S den mest abstrakta synen på systemet A B C Ett högnivåperspektiv på systemet a1 b1 c1 a2 b3 b2 c2 c3 En mera

Läs mer

Ordförande har ordet - sid 2

Ordförande har ordet - sid 2 Datasaabs Vänner - En ideell förening för datorhistoria och IT - utveckling Ordförande har ordet - sid 2 Hemsidan på engelska - sid 2 DSV drar ut i världen - sid 3 Grabbarna i USA - sid 4 Tidig höstutflykt

Läs mer

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Moderator: Camilla Koebe Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Projektet Innovation för tillväxt Björn O. Nilsson, vd IVA Förslag från arbetsgrupperna Innovationsupphandling Arvid Söderhäll projektledare

Läs mer

The true story of Stored Force. by O. Tedenstig 2007. Abstrakt

The true story of Stored Force. by O. Tedenstig 2007. Abstrakt The true story of Stored Force by O. Tedenstig 2007 Abstrakt Stored Force är ett begrepp som myntades på FACIT i samband med marknadsföring och reklam för de populära kontors- och industriskrivarna 4540-44.

Läs mer

Ordförande har ordet - sid 2. SANK/D2 - sid 3. Tankar vid en skrothög- sid 4. Lite svensk datorhistoria - sid 5

Ordförande har ordet - sid 2. SANK/D2 - sid 3. Tankar vid en skrothög- sid 4. Lite svensk datorhistoria - sid 5 Datasaabs Vänner - En ideell förening för datorhistoria och IT - utveckling Ordförande har ordet - sid 2 Upprop till service nissar - sid 2 SANK/D2 - sid 3 Tankar vid en skrothög- sid 4 Lite svensk datorhistoria

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Dataminnen. Spridda minnesbilder från min dataverksamhet. Den kronologiska ordningen haltar. Reservation för minnesförlust.

Dataminnen. Spridda minnesbilder från min dataverksamhet. Den kronologiska ordningen haltar. Reservation för minnesförlust. Dataminnen Spridda minnesbilder från min dataverksamhet. Den kronologiska ordningen haltar. Reservation för minnesförlust. Första kontakterna med digitalteknik utgjordes av Lars Arosenius föreläsningar

Läs mer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer

Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Computer Science Fredrik Nilsson, Jonas Wånggren Daniel Strömberg Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Opposition Report, C/D-level 2005:xx 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet Vi tycker

Läs mer

SUNET-historik. Sven Tafvelin Chalmers

SUNET-historik. Sven Tafvelin Chalmers SUNET-historik Sven Tafvelin Chalmers När togs initiativet till Sunet? Jo, hösten 1979 på Wijks kursgård, Lidingö. Bakgrund för mötet Styrelsen för teknisk utveckling (STU) förväntade sig att (som vanligt)

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsprogrammet inrättades den 31 november 2001 av fakultetsnämnden för

Läs mer

Datorn föds. http://www.youtube.com/watch?v=anrjsigryjw

Datorn föds. http://www.youtube.com/watch?v=anrjsigryjw Datorkunskap Vad är en dator Datorer är maskiner som utför uppgifter och beräkningar med hjälp av givna instruktioner eller program. Datorer arbetar genom att låta maskin- och programvara interagera. Maskinvara

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, INRIKTNING AUTOMATISERINGSTEKNIK, DATATEKNIK OCH ELEKTROTEKNIK, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Fastställande

Läs mer

Programmering för alla!

Programmering för alla! Programmering för alla! Inspirationsseminarium för lärare i grundskola och gymnasium Björn Regnell Professor Datavetenskap, LTH, Lunds universitet lth.se/programmera Video http://www.svt.se/nyheter/sverige/krav-pa-att-elever-lar-sig-programmera

Läs mer

Mathias Ericsson. Curriculum Vitae. Mathias Ericsson

Mathias Ericsson. Curriculum Vitae. Mathias Ericsson Curriculum Vitae Namn Födelseår E-post Adress Telefonnummer Kompetensinriktning Jag är en driven och social kille som tar mycket ansvar i mina arbetsgrupper. Jag strävar efter förbättring i mina och företagets

Läs mer

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Umeå UB Datorer och nät, utskrifter, kopiering Studieplatser Böcker, avhandlingar, uppslagsverk E-resurser

Läs mer

Datacentralerna för högre utbildning och forskning

Datacentralerna för högre utbildning och forskning Datacentralerna för högre utbildning och forskning Transkript av ett vittnesseminarium vid Tekniska museet i Stockholm den 27 mars 2008 Sofia Lindgren och Julia Peralta (red.) Stockholm 2008 Avdelningen

Läs mer

Protokoll från styrelsemöte nr. 1, 2013 godkändes av styrelse samt underskrevs av ordförande och sekreterare. Protokollet lades till handlingarna.

Protokoll från styrelsemöte nr. 1, 2013 godkändes av styrelse samt underskrevs av ordförande och sekreterare. Protokollet lades till handlingarna. Protokoll från styrelsemöte nr. 2 Köpenhamn, 6-7 juni 2013 Närvarande Carsten Friberg, ordförande Disa Kamula, styrelsemedlem Johan Söderberg, styrelsemedlem Ingibjörg Elín Halldórsdóttir, styrelsemedlem

Läs mer

Affärssystem. Linda Askenäs Linköpings universitet

Affärssystem. Linda Askenäs Linköpings universitet Affärssystem Linda Askenäs Linköpings universitet AS AS i sitt sammanhang i verksamheten - val, införande och användning Finns flera sätt att betrakta detta. Vi skall gå in på några framförallt tekniska,

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Beställning och svar inom laboratoriemedicin

Beställning och svar inom laboratoriemedicin KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik Medical Management Centrum Programmet för Medicinsk informatik Vårdens organisation och ledning, 4p Ht 2005 Kursledare:

Läs mer

Gunnar Holmdahl. En intervju av Jan af Geijerstam 10 januari 2008. Intervju 94. Från matematikmaskin till IT

Gunnar Holmdahl. En intervju av Jan af Geijerstam 10 januari 2008. Intervju 94. Från matematikmaskin till IT Gunnar Holmdahl En intervju av Jan af Geijerstam 10 januari 2008 Intervju 94 Från matematikmaskin till IT Denna intervju har genomförts inom ramen för projektet Från matematikmaskin till IT som är ett

Läs mer

FACITS RÄKNESNURRA SOM BLEV EN VÄRLDSARTIKEL Göran Arvidsson

FACITS RÄKNESNURRA SOM BLEV EN VÄRLDSARTIKEL Göran Arvidsson FACITS RÄKNESNURRA SOM BLEV EN VÄRLDSARTIKEL Göran Arvidsson Brukskultur Åtvidaberg 2002 Facits räknesnurra som blev en världsartikel Göran Arvidsson AB Åtvidabergs Industrier inledde i början av 1930-talet

Läs mer

ProfessionGuard Professionsansvarsförsäkring

ProfessionGuard Professionsansvarsförsäkring Vänligen svara på alla frågor. Om det saknas utrymme för att kunna besvara frågan, vänligen fortsätt Ditt svar på ett papper med Ditt företags brevpapper med hänvisning till den fråga som besvaras. Del

Läs mer

FRA och Bletchley Park under WW2: Ibland var FRA till och med före...

FRA och Bletchley Park under WW2: Ibland var FRA till och med före... FRA och Bletchley Park under WW2: Ibland var FRA till och med före... ----- Av Rolf T Salme, SM5MX ----- Publicerat 2013-01-17 Från början var radiokommunikation liktydigt med gnistsändare och telegrafi.

Läs mer

INKÖPSNYTT. Vid köp skall Chalmers passerkort eller annan dokumentation som styrker Chalmerstillhörighet uppvisas för att erhålla Chalmersrabatt.

INKÖPSNYTT. Vid köp skall Chalmers passerkort eller annan dokumentation som styrker Chalmerstillhörighet uppvisas för att erhålla Chalmersrabatt. 2 Nr. 7 juni 2007 Ramavtal Låssmedsprodukter INKÖPSNYTT Chalmers har tecknat ett nytt ramavtal avseende låssmedsprodukter och tjänster med Låsspecialisten Bröderna Nykom AB. Avtalet gäller i två år fr.o.m.

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 4 SVENSKA FÖRENINGEN FÖR GRAFISK

Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 4 SVENSKA FÖRENINGEN FÖR GRAFISK Å R S R E D O V I S N I N G 2 0 0 4 SIGRAD SVENSKA FÖRENINGEN FÖR GRAFISK DATABEHANDLING FÖR E NI NG E NS UP PDR A G SIGRAD, Svenska föreningen för grafisk databehandling, grundades redan 1976. Föreningens

Läs mer

It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences.

It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences. Your Majesties, your Royal Highness, Excellencies, Honoured Assembly It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences.

Läs mer

Befattningsbeskrivning

Befattningsbeskrivning Befattningsbeskrivning Produktionschef Zetterbergs 2010-06-10 Befattningsbeskrivning Befattning: Placering: Tillträde: Produktionschef Östervåla Snarast Vill du vara med och påverka framtiden för ett anrikt,

Läs mer

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC)

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Datum Diarienummer 2012-02-17 811-2011-6663 as p Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Förutsättningar Swedish National

Läs mer

Insikt. kräver kunskap, erfarenhet och förståelse

Insikt. kräver kunskap, erfarenhet och förståelse Insikt kräver kunskap, erfarenhet och förståelse Målet är utveckling... håller inte måttet Företag med teknologibaserad utveckling står idag inför många utmaningar. Den viktigaste är utan tvekan förmågan

Läs mer

LÖNSAMMARE BYGGPROCESS

LÖNSAMMARE BYGGPROCESS Stockholm i juni 2008 Fyra röster om vägen mot en LÖNSAMMARE BYGGPROCESS Den 11 juni arrangerade Svensk Byggtjänst och BQR, Rådet för byggkvalitet, en branschträff på temat Mot en lönsammare byggprocess.

Läs mer

KTH. Från strategi till implementering ett politiskt processperspektiv 13:e november 2009

KTH. Från strategi till implementering ett politiskt processperspektiv 13:e november 2009 KTH Från strategi till implementering ett politiskt processperspektiv 13:e november 2009 Agenda Syfte Kort introduktion om Länsförsäkringar & Arkwright Varför är det politiska perspektivet viktigt? En

Läs mer

NATURVETARE 19 april 2013

NATURVETARE 19 april 2013 Arbetsmarknad & karriär NATURVETARE 19 april 2013 Naturvetarna www.naturvetarna.se 08 466 24 80, info@naturvetarna.se Naturvetarnas nätverk på LinkedIn Vi arbetar för naturvetare, så att de kan rädda världen.

Läs mer

Bilaga. Särskilda villkor för Molntjänst. Programvaror och tjänster 2014. Systemutveckling

Bilaga. Särskilda villkor för Molntjänst. Programvaror och tjänster 2014. Systemutveckling Sid 1 (7) 2014-11-07 Dnr 96-36-2014 Bilaga Särskilda villkor för Molntjänst Programvaror och tjänster 2014 Systemutveckling Sid 2 (7) Innehållsförteckning 1 Tillämplighet 2 2 Särskilt om kontraktshandlingar

Läs mer

o l ~ SALA Bilaga KS 2014/9/1 Västmanlandsfonden ~KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING EKONOMIKONTORET

o l ~ SALA Bilaga KS 2014/9/1 Västmanlandsfonden ~KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING EKONOMIKONTORET ~ SALA Bilaga KS 2014/9/1 ~KOMMUN 1 (2) 2014-01-02 VlTRANDE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING EKONOMIKONTORET o l Västmanlandsfonden Västmaniandsfonden begär i bifogad skrivelse daterad 2013-12-13 "att kommunstyrelsen

Läs mer

DOM 2012-06-08 Meddelad i Stockholm

DOM 2012-06-08 Meddelad i Stockholm DOM 2012-06-08 Meddelad i Stockholm Mål nr 6992-12 Enhet 12 1 SÖKANDE NEC Scandinavia AB, 556335-4728 Ombud: Advokaterna Thomas Lindqvist och Gustaf Swedlund Advokatfirman Hammarskiöld & Co AB Box 2278

Läs mer

Lyckas som eventplanerare

Lyckas som eventplanerare Lyckas som eventplanerare Modul 7: Bonus: En färdig affärsplan för ett eventföretag att utgå ifrån Holger Wästlund 1 Denna affärsplan är utgiven av: Tipsförlaget e-post: holger@wastlund.com telefon: 08

Läs mer

Ansökan om forskningsmedel 2015-01-29

Ansökan om forskningsmedel 2015-01-29 1 Observera att ansökan med bilagor endast ska skickas elektroniskt till konkurrensverket@kkv.se Datum Ansökan om forskningsmedel 215-1-29 1 Sökande (huvudansvarig för projektet) 2 Anslagsförvaltare Namn

Läs mer

LOKALT AVTAL OM LÄRARES OCH DOKTORANDERS ARBETSTID VID MALMÖ HÖGSKOLA MED UNDANTAG FÖR LÄRARE I ODONTOLOGISKT ÄMNE MED KLINISK ANKNYTNING

LOKALT AVTAL OM LÄRARES OCH DOKTORANDERS ARBETSTID VID MALMÖ HÖGSKOLA MED UNDANTAG FÖR LÄRARE I ODONTOLOGISKT ÄMNE MED KLINISK ANKNYTNING 1(6) LOKALT OM LÄRARES OCH DOKTORANDERS ARBETSTID VID MALMÖ HÖGSKOLA MED UNDANTAG FÖR LÄRARE I ODONTOLOGISKT ÄMNE MED KLINISK ANKNYTNING 1. Övergripande frågor I Allmänt löne- och förmånsavtal för myndigheter

Läs mer

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers Adeptguide Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 1. Så här används guiden... 4 2 Översikt över mentorprogrammet... 5 2.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 2.2 Mentorprogrammets

Läs mer

Grundläggande datorkunskap

Grundläggande datorkunskap Grundläggande datorkunskap Vissa nybörjare känner sig väldigt osäkra Man kan förstora texten på skärmen genom att trycka på Ctrl + SeniorNet Lidingö 2014-11-10 Mamma får en gammal dator av sin son men

Läs mer

Världsledande transportforskning i. Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola

Världsledande transportforskning i. Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola Världsledande transportforskning i näringslivssamverkan Vicerektor Anna Dubois Chalmers Tekniska Högskola Bakgrund Transportforskning Rekommenderade ansökningar inom utlysningen Strategiska forskningsområden:

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Vår referens Anbud ska vara inkommet senast Anbud ska vara bindande t o m. Robert Eriksson, 08-797 64 76 Se U3.2 Se U3.3

Vår referens Anbud ska vara inkommet senast Anbud ska vara bindande t o m. Robert Eriksson, 08-797 64 76 Se U3.2 Se U3.3 UPPHANDLINGSFÖRESKRIFTER 1 (6) Vår referens Anbud ska vara inkommet senast Anbud ska vara bindande t o m Robert Eriksson, 08-797 64 76 Se U3.2 Se U3.3 STOCKHOLM - ARLANDA AIRPORT Konsultuppdrag Bussdepå

Läs mer

Information om bedömning av reell kompetens

Information om bedömning av reell kompetens Information om bedömning av reell kompetens Reell kompetens Det är möjligt att söka till Lernia Yrkeshögskola på reell kompetens och få denna bedömd i förhållande till den grundläggande behörigheten för

Läs mer

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk 1 Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING Dokument 8879 18 oktober 2000 Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk Meddelande Av Europarådets generalsekreterare

Läs mer

Business Intelligence

Business Intelligence Business Intelligence Styr verksamheten utifrån aktuella siffror som visar hur ditt företag mår idag Vi kan nu se svart på vitt hur det ligger till inom varje område vilket gör att vi kan identifiera risker

Läs mer

Nyheter i KeyDesign & DoorDesign version 1.12

Nyheter i KeyDesign & DoorDesign version 1.12 Sidan 1 av 7 2013-12-01 Nyheter i KeyDesign & DoorDesign version 1.12 Nu finns nya versioner av KeyDesign och DoorDesign tillgängliga på www.doordesign.se Detta dokument kommenterar - nya och ändrade programfunktioner

Läs mer

R&D ur RUAG Space perspektiv. NRFP-2 Slutseminarium, 11 nov 2014 Tomas Thungren, Commercial Affairs RUAG Space AB

R&D ur RUAG Space perspektiv. NRFP-2 Slutseminarium, 11 nov 2014 Tomas Thungren, Commercial Affairs RUAG Space AB R&D ur RUAG Space perspektiv NRFP-2 Slutseminarium, 11 nov 2014 Tomas Thungren, Commercial Affairs RUAG Space RUAG Space Sweden Göteborg Huvudkontor 315 anställda Verksamhet inom digitalelektronik, datorer,

Läs mer

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Linköping Universitet, Campus Norrköping Inst/ Kurs Termin/år Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Handledares namn Sammanfattning

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/vt11 Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se Lärare: Tom Smedsaas, Tom.Smedsaas@it.uu.se

Läs mer

Granskning av verksamheten i Lönesamverkan

Granskning av verksamheten i Lönesamverkan Revisionsrapport* Granskning av verksamheten i Lönesamverkan HUL 18 februari 2008 Eva Gustafsson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Bakgrund, revisionsfråga och metod...3 2 Sammanfattning av den

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Ulrika Thafvelin 08-563 087 70 ulrika.thafvelin@uka.se Till rektor Uppföljning av kandidatexamen i datavetenskap vid Blekinge tekniska högskola

Läs mer

Verksamhetsidé, mål, inriktning och strategier är kända och accepterade i organisationen.

Verksamhetsidé, mål, inriktning och strategier är kända och accepterade i organisationen. Lokalt kollektivavtal för lärare vid NHV Dnr A15/05:335 Parterna enas om följande grund för arbetstider för universitetslärare vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV). Detta avtal ersätter

Läs mer

Mission Network som plattform Hur möter vi det?

Mission Network som plattform Hur möter vi det? Inbjuder till höstseminariet Moderna ledningssystem Mission Network som plattform Hur möter vi det? Internationellt samarbete kring kris- och krigssituationer har ökat i Europa under de senaste decennierna

Läs mer

S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964

S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964 S/S Näckten S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964 Tunadals AB beställde 1877 från W Lindberg, Stockholm en båt som byggdes och levererades samma år. Skrovet var av järn med styrhytt och kaptenshytt som överbyggnad.

Läs mer

Gert Persson. En intervju av Julia Peralta 27 november 2007. Intervju 57. Från matematikmaskin till IT

Gert Persson. En intervju av Julia Peralta 27 november 2007. Intervju 57. Från matematikmaskin till IT Gert Persson En intervju av Julia Peralta 27 november 2007 Intervju 57 Från matematikmaskin till IT Denna intervju har genomförts inom ramen för projektet Från matematikmaskin till IT som är ett samarbete

Läs mer

Information om ledamöter som föreslås av Investors valberedning till Investor ABs styrelse 2006

Information om ledamöter som föreslås av Investors valberedning till Investor ABs styrelse 2006 Information om ledamöter som föreslås av Investors valberedning till Investor ABs styrelse 2006 Ordförande sedan 2005 Vice ordförande sedan 1999 sedan 1998 Vice ordförande i Atlas Copco AB, SAS AB och

Läs mer

Reell kompetens Information och instruktioner för sökande till IHM Yrkeshögskola

Reell kompetens Information och instruktioner för sökande till IHM Yrkeshögskola Reell kompetens Information och instruktioner för sökande till IHM Yrkeshögskola 2015-03-30 IHM Business School Information om reell kompetens... 2 Behörighet till IHM Yrkeshögskola genom reell kompetens...

Läs mer

TEMA FLYG. DATASAABs HISTORIA

TEMA FLYG. DATASAABs HISTORIA B I T S & B Y T E S UR DATASAABs HISTORIA TEMA FLYG F L Y G E T S D A T O R P I O N J Ä R E R Europas första försök med numerisk styrning 1954, Sveriges andra elektroniska datamaskin 1957, Sveriges och

Läs mer

Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad

Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad Följ med! ETT SAMARBETE MELLAN HÖGSKOLA, KOMMUN, REGION, BRANSCHORGANISATIONER OCH NÄRINGSLIV 1 Gör du som vi ser potentialen i 50 miljarder uppkopplade

Läs mer

Uppföljning av masterexamen i industriell ekonomi vid Kungl. Tekniska högskolan

Uppföljning av masterexamen i industriell ekonomi vid Kungl. Tekniska högskolan BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Charlotte Ejsing 08-563 087 68 charlotte.ejsing@uka.se Till rektor Uppföljning av masterexamen i industriell ekonomi vid Kungl. Tekniska högskolan

Läs mer

Integrering av HU i undervisningen. En HU-diplomerad kurs på Högskolan i Borås

Integrering av HU i undervisningen. En HU-diplomerad kurs på Högskolan i Borås Integrering av HU i undervisningen En HU-diplomerad kurs på Högskolan i Borås Presentationen Vem är jag? Hur jobbar Högskolan i Borås med HU? Kursen Systemutvecklare Roller, miljö och praktik 2013-05-31

Läs mer

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt KS Ärende 19 Karlskoga Engineering Cluster Projekt Tjänsteskrivelse 2014-11-08 KS 2014.0000 Handläggare: Kommunstyrelsen Projekt KEC Karlskoga Engineering Cluster g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks 2014-11-24\tjänsteskrivelse

Läs mer

Den enkla guiden till ert nya kontor

Den enkla guiden till ert nya kontor Den enkla guiden till ert nya kontor Följande punkter har tagits fram för att hjälpa dig när du byter kontor eller gör förändringar på ditt kontor. När det gäller att möblera en arbetsmiljö har de flesta

Läs mer

DIN LÖNSAMHET ÄR VÅR DYGD

DIN LÖNSAMHET ÄR VÅR DYGD DIN LÖNSAMHET ÄR VÅR DYGD Trots vår ödmjukhet kan vi stolt konstatera att vi ställer en av Skandinaviens modernaste och mest automatiserade produktionsanläggningar i branschen till ditt förfogande. För

Läs mer

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python Introduktion till programmering och Python Hösten 2009 Dagens lektion Vad är programmering? Vad är en dator? Filer Att tala med datorer En första titt på Python 2 Vad är programmering? 3 VAD ÄR PROGRAMMERING?

Läs mer

Val av affärsprocess - vägledning

Val av affärsprocess - vägledning Val av affärsprocess - vägledning Syftet med detta dokument är att underlätta vid valet mellan SFTI:s olika affärsprocesser vid införande av e-handel. Detta görs genom att på en övergripande nivå förklara

Läs mer

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points

TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN TEKNIK/EKONOMIPROGRAMMET, 120/160 POÄNG Programme for Business Economics and Engineering, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

Från matematikmaskin till IT Forskningssekreterare: Björn Thodenius Fokusgrupp: Finans/Försäkring Slutrapport 2008-12-05/2009-02-02

Från matematikmaskin till IT Forskningssekreterare: Björn Thodenius Fokusgrupp: Finans/Försäkring Slutrapport 2008-12-05/2009-02-02 Från matematikmaskin till IT Forskningssekreterare: Björn Thodenius Fokusgrupp: Finans/Försäkring Slutrapport 2008-12-05/2009-02-02 Slutrapport: Finans/Försäkring Inledning Min första kontakt med dokumentationsprojektet

Läs mer

FormPipe Software FPIP: Börsvärde cirka 270 Mkr. 2013-05-14 Vd Christian Sundin

FormPipe Software FPIP: Börsvärde cirka 270 Mkr. 2013-05-14 Vd Christian Sundin FormPipe Software FPIP: Börsvärde cirka 270 Mkr 2013-05-14 Vd Christian Sundin 2 Introduktion FormPipe Software i korthet FormPipe Software är ett bolag inom Enterprise Content Management (ECM) Skapar

Läs mer

Yngre officerarna hyser också oro för framtiden

Yngre officerarna hyser också oro för framtiden 1970-03-10 GP jobbsökande uoff Yngre officerarna hyser också oro för framtiden De 26 underofficerarnas annons i G-P har väckt stor uppmärksamhet och deras allvarligt menade försök att få bättre betalda

Läs mer

Temadag: Renovering, uppgradering och förstärkning av metall och betong

Temadag: Renovering, uppgradering och förstärkning av metall och betong Temadag: Renovering, uppgradering och förstärkning av metall och betong Maskiner, konstruktioner och anläggningar utsätts för slitage i form av mekanisk nötning, korrosion, kemiska angrepp och så vidare.

Läs mer

sammanboende med Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet två söner från ett tidigare äktenskap

sammanboende med Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet två söner från ett tidigare äktenskap Henry Ohlsson Curriculum Vitæ Senast ändrad: 25 februari 2015 Personligt fullständigt namn födelsedatum och födelseort civilstånd Henry Gustav Ohlsson 22 maj 1956, Bollnäs, Sverige sammanboende med Ylva

Läs mer

Människor i datavärlden- några personliga minnen Lars Arosenius

Människor i datavärlden- några personliga minnen Lars Arosenius Människor i datavärlden- några personliga minnen Lars Arosenius MIN UTBILDNING PÅ KTH Jag började på avd. E på KTH 1948. En av de första kurserna var en kurs i numeriska beräkningsmetoder, som hölls av

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer

Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer Nätverket Ingenjörsutbildningarna - på uppdrag av de lärosäten som utbildar ingenjörer Bakgrund Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning (NSHU) finansierade under 2007 ett antal högskolenätverk

Läs mer

Programmering. Den första datorn hette ENIAC.

Programmering. Den första datorn hette ENIAC. Programmering Datorn är bara en burk. Den kan inget själv. Hur får man den att göra saker? Man programmerar den. Människor som funderar ut program som fungerar. Datorn förstår bara ettor och nollor och

Läs mer

Erfarenhetsutveckling för projektledare År av erfarenhet på nio månader

Erfarenhetsutveckling för projektledare År av erfarenhet på nio månader Erfarenhetsutveckling för projektledare År av erfarenhet på nio månader Hur kommer det sig att utvecklingsprojekt så ofta drar ut på tiden? Och varför överstiger kostnaderna nästan alltid budget? Ett skäl

Läs mer

Programmering för alla!

Programmering för alla! Programmering för alla! del 1 Lärarlyftet Teknik 7-9, 2014-09-01 Björn Regnell Professor Datavetenskap, LTH, Lunds universitet lth.se/programmera Agenda 09:00-10:00 Introduktion; kursens upplägg Varför

Läs mer

Effektiv IT-drift inom staten

Effektiv IT-drift inom staten Effektiv IT-drift inom staten Bilaga 1 Kostnadsberäkningar för nuläge Version 1.0 Innehåll BILAGA 1 KOSTNADSBERÄKNINGAR FÖR NULÄGE... 3 KOSTNADER FÖR HELA DEN OFFENTLIGA IT-VERKSAMHETEN... 3 Reviderade

Läs mer

Facktidskriften ett njutningsmedel?

Facktidskriften ett njutningsmedel? UTBILDNING & DEMOKRATI 1999, VOL 8, NR 1, 139-144 Facktidskriften ett njutningsmedel? Biörn Hasselgren En fråga jag återkommande ställer mig, inte enbart i egenskap av redaktör för två tidskrifter, är

Läs mer

DiVA KTH:s publikationsdatabas Manual Uppdaterad 2015-02-18

DiVA KTH:s publikationsdatabas Manual Uppdaterad 2015-02-18 DiVA KTH:s publikationsdatabas Manual Uppdaterad 2015-02-18 Innehåll Vad är DiVA?... 2 Registrera publikationer i DiVA... 2 Tänk på att... 2 Manuell registrering i DiVA... 2 Gör så här... 2 Steg 1. Välj

Läs mer

Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation

Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation Kurs: Designm etodik, 3 p Delm om ent: Datum : 2 0 0 3-1 2-1 8 Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation Nils Järgenstedt [ it3 jani@ituniv.se] Innehållsförteckning INLEDNING...

Läs mer

Mats Hagner 2013-01-22. Justitiekanslern. Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet

Mats Hagner 2013-01-22. Justitiekanslern. Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet 1 Mats Hagner 2013-01-22 Justitiekanslern Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet Yttrandefrihet omfattar rätten att yttra och föra fram åsikter utan censur, begränsning eller någon

Läs mer

Checklista för köp av tjänster mellan företag

Checklista för köp av tjänster mellan företag Checklista för köp av tjänster mellan företag Vilka behov har ditt företag? Vad ligger bakom ditt beslut att söka hjälp? Vilka leverantörer finns att välja på? Det finns några saker att ha i minnet när

Läs mer

Marknad för affärssystem

Marknad för affärssystem Marknad för affärssystem Vi samarbetar med SoftOne som är en av tre ledande leverantörer av moduluppbyggda standardprogram och tjänster på en svenska marknaden. Vad kännetecknar detta marknadsegment? Moduluppbyggd

Läs mer

Göteborgs stad. Ernst & Young AB. Rapport 2010-05-10. Granskning vid Idrotts- och föreningsförvaltningen

Göteborgs stad. Ernst & Young AB. Rapport 2010-05-10. Granskning vid Idrotts- och föreningsförvaltningen Göteborgs stad Granskning vid Idrotts- och föreningsförvaltningen Ernst & Young AB Rapport 2010-05-10 Innehållsförteckning 1 Uppdragsinformation... 2 1.1 Uppdraget... 2 1.2 Inriktning, genomförande och

Läs mer

Linköpings- pirken ett symmetriskt mästerverk. Av Björn Borg

Linköpings- pirken ett symmetriskt mästerverk. Av Björn Borg Linköpings- pirken ett symmetriskt mästerverk. Av Björn Borg Jag träffade upphovsmannen av Linköpingspirken, Börje Nilsson, en vacker sommardag hemma i hans trevliga lägenhet i södra Linköping. När vi

Läs mer

A N D E R S W A L L F Ö R E L Ä S N I N G E N I E N T R E P R E N Ö R S K A P 2 0 0 6 V Ä L K O M M E N T I L L

A N D E R S W A L L F Ö R E L Ä S N I N G E N I E N T R E P R E N Ö R S K A P 2 0 0 6 V Ä L K O M M E N T I L L V Ä L K O M M E N T I L L A N D E R S W A L L F Ö R E L Ä S N I N G E N I E N T R E P R E N Ö R S K A P 2 0 0 6 U N I V E R S I T E T S A U L A N U P P S A L A U N I V E R S I T E T 2 8 N O V E M B E R

Läs mer

Akademisk meritportfölj vid Lunds Tekniska Högskola

Akademisk meritportfölj vid Lunds Tekniska Högskola 1 2015-03-31 Dnr STYR 2015/319 LTHs styrelse Akademisk meritportfölj vid Lunds Tekniska Högskola Instruktion för dokumentation av akademiska meriter. Postadress Box 118, 221 00 LUND Besöksadress John Ericssons

Läs mer

INBJUDAN till. INTELEC - SYMPOSIUM 2008 3 april, 2008 Westmanska Palatset, Lokal: Bryggarkungen Holländargatan 17, Stockholm

INBJUDAN till. INTELEC - SYMPOSIUM 2008 3 april, 2008 Westmanska Palatset, Lokal: Bryggarkungen Holländargatan 17, Stockholm INBJUDAN till INTELEC - SYMPOSIUM 2008 3 april, 2008 Westmanska Palatset, Lokal: Bryggarkungen Holländargatan 17, Stockholm Symposium 2008 har två teman Under första delen av symposiet kommer vi att referera

Läs mer

Datorns utveckling. Bild av ENIAC

Datorns utveckling. Bild av ENIAC Datorns utveckling År 1936 konstruerade den tyska ingenjörsstudenten Konrad Zuse den första elektroniska datorn, Z1, samt en rad andra datorer de förstördes 1944 när Berlin bombades under andra världskriget.

Läs mer