Den första svenska datorn BESK

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den första svenska datorn BESK"

Transkript

1 Den första svenska datorn BESK Av: Daniel Watson Zerdesht Ahmed Vetenskapsmetodik CDT212 Institutionen för datavetenskap Mälardalens Högskola Västerås Mars

2 Sammanfattning Tillverkningen av datorer i Sverige började med matematikmaskinnämndens start 26 november 1948, då den svenska staten kände behovet av en räknemaskin som skulle användas främst av marinen. Som i de flesta andra världsdelar på den tiden var syftet att utföra olika beräkningar av komplicerade skjuttabeller. Detta var en följd av andra världskriget då krigsindustrin behövde sådana räknemaskiner som kunde erbjuda noggrannhet och effektivitet inom detta område. Under år 1948 skickade matematikmaskinnämnden Sigurd Lagerman för att föröka köpa in en REAC maskin åt robotavdelningen inom det svenska försvaret, men detta inköp gick i stöpet på grund av exportrestriktioner. Då bestämde styrelsen av matematik maskinnämnden(mmn) att bygga en egen siffermaskin och det blev BARK, som var en mekanisk räknemaskin uppbyggd av reläer. Detta var bra till att börja med men staten ville satsa på en mer avancerad och snabbare maskin som kunde erbjuda en bättre prestanda, då byggdes BESK som var baserad på elektronrör som kunde erbjuda betydligt snabbare beräkningar. BESK blev grunden till en rad andra maskiner som byggdes i olika delar av landet, till och med i grannlandet Danmark. Exempel på dessa är efterföljarna SMIL, TRASK, facit EDB, SARA samt den danske kopian DASK. Denna utveckling ledde till att det skapades olika variationer av BESK som anpassades för olika ändamål. 2

3 Innehållsförteckning: Contents Sammanfattning... 2 Innehållsförteckning:... 3 Inledning... 3 Den första maskinen BARK (Binär Aritmetisk Relä-Kalkylat)... 4 BESK (Binär Elektronisk Sekvens Kalkylator)... 5 Elektronröret... 6 Williamsminnet... 6 Ferritkärnminnet... 7 Trumminnet... 8 Remsläsaren... 8 Elektrisk skrivmaskin... 9 Användningsområden... 9 Några av BESKs efterföljare Slutsats Referenser Inledning I denna rapport berättar vi stegvis om början på datorindustrin i Sverige och dess utveckling, vi gör detta genom att forska de första maskinerna BARK och BESK som räknas som grund och början på datorer i Sverige, men vi lägger mest fokus på BESK som är den första elektroniska datorn i den svenska datorindustrin. Vi börjar med att berätta om den första maskinen (BARK) som var en reläbaserad mekanisk med en lagom bra prestanda (hyfsad bra för att vara den första maskinen)som skulle utvecklas senare till en elektronisk maskin (BESK)som kunde erbjuda betydligt bättre prestanda. Vi går genom utvecklingen på BESK som skedde genom att bygga nya maskiner som hade BESK som grund. Detta ledde till en utveckling i datorindustrin i Sverige då nya maskiner med nya tekniker och funktioner kunde erbjuda en variation i storlek, kostnad, prestanda osv. Vi beskriver uppbyggnaden av dessa maskiner genom att ta upp deras huvudkomponenter och fokus på komponenterna i sig, deras konstruktion och hur de egentligen fungerar. 3

4 Den första maskinen BARK (Binär Aritmetisk Relä-Kalkylat) BARK är den första svensktillverkade maskinen. Den byggdes av matematikmaskinnämnden under ledning av Conny Palm som var en svensk ingenjör och forskare inom teleteknik och var en datorpionjär. Conny Palm ledde ett team som bestod av några andra ingenjörer och forskare inom detta område, dessa var: Harry Freese, Gösta Neovius, Olle Karlqvist, Carl- Erik Fröberg, G. Kellberg, Björn Lind, Arne Lindberger, P. Petersson och M. Wallmark. Skapandet av BARK började i 1948 med en budget på som den svenska staten stod för, den var färdig i februari BARK var en 32-bitars elektromekanisk maskin uppbyggd av reläer. Ett relä är en reglerteknisk elektrisk apparat där till/frånslag av en låg styrspänning kan styra slutande och öppnande av en annan elektrisk krets, denna teknik har använts mest inom telekommunikation (se figur 1, 2, och 3). BARK bestod av 8000 standard telefonreläer, 80 km kopparkabel och lödpunkter. figur 1 (ett elektromagnetiskt relä) figur 2 (olika typer av relä) figur 3 (ett elektromagnetiskt relä) I maskinen överfördes siffrorna längs tre bussar som vardera innehöll 32 sladdar eller sifferkanaler. Spänning på en sifferkanal representerade en siffra eller ett plustecken, ingen spänning representerade siffran noll eller ett minus-tecken. A och B bussarna transporterar tal från lagring till aritmetiska kretsar, och C-bussen transporterar siffror i motsatt riktning (se figur 5). BARK kunde utföra 10 operationer per sekund och hade ett minne på 50 register och 100 konstanter, i en senare uppgradering så fördubblades minnet. BARK kunde utföra en addition på 150 ms och en multiplikation på 250 ms. Den programmerades genom manuell uppkoppling av sladdar på en kopplingspanel (ett arbete som kunde ta flera dagar eller flera veckor!). Figur 5 (En skiss över BARK) 4

5 BESK (Binär Elektronisk Sekvens Kalkylator) Den 1 april 1954 invigdes BESK, den fyllde ett helt rum i Kungliga Tekniska Högskolans lokaler på Drottninggatan 95 A i Stockholm. Bakom dess konstruktion stod följande män: Arbetsledare: Conny Palm och sedan Stig Comét. Hårdvarukonstruktion: Erik Stemme och Gösta Novenius. Arkitektur och instruktionsuppsättning: Germund Dahlqvist,Olle Karlqvist,Göran Källberg och Arne Lindeberger. BESK var en 40-bitars maskin som bestod av 2400 elektronrör och 400 germaniumdioder, den hade ett internminne som var av Williamstyp och bestod av 40 stycken katodstrålerör, lite senare så uppgraderades internminnet till ferritkärnminne, externminnet var ett elektromagnetiskt trumminne. Eftersom BESK var uppbyggd av elektronrör så ökade prestandan markant jämfört med BARK, en addition utfördes nu på 56 mikrosekunder och en multiplikation på 350 mikrosekunder. Att BESK var en 40-bitars maskin beror på att man hade IAS maskinen som förebild. IAS maskinen skapades på universitetet Princeton i USA mellan , IAS står för Institute for Advanced Study och mannen som ledde utvecklingen av denna maskin hette John Von Neumann [16]. BESK och IAS är av Von Neumann arkitektur vilket betyder att instruktioner och data delar samma minne, till skillnad från Harvard Arkitekturen där instruktioner och data har separata minnen som är helt skilda från varandra (se figur 6 och 7). BESK hade en ordlängd på 40 bitar och i varje instruktion bestod av 20 bitar, så för varje ord rymdes det två instruktioner. Ett ord är i denna mening ett begrepp över hur många bitar ett system kan hantera. Figur 6 (Förenklat blockdiagram för BESK) 5

6 Figur 7 (En skiss av BESK) Elektronröret Fördelen med att använda elektronrör istället för reläer är att de är mycket snabbare och går inte sönder lika lätt. Elektronröret består av en lufttom behållare där man har placerat ett antal elektroder. Elektroner slungas via termisk emission från en upphettad katod till en anod (se figur 8), om denna är positivt i förhållande till katoden. Med ett styrgaller mellan anod och katod så bildas en triod, detta gör att man kan styra den ström som flyter mellan anod till katod och trioden kan då fungerar som en strömbrytare enligt samma princip som reläet. En stor nackdel med elektronröret är att det drar massvis med ström och kräver mycket kylning, detta gjorde även att de har en begränsad livslängd och behöver bytas ofta. Figur 8 (Elektronrörets uppbyggnad) Williamsminnet Williamsminnet var ett katodstrålerör som användes för att lagra binär data. Katodstråleröret består precis som elektronröret av en lufttom behållare där en uppvärmd katod avger strömmar av elektroner som i detta fall kallas för katodstrålar, elektronerna accelereras med hjälp av ett elektriskt fält och styrs (avlänkas) med hjälp av elektromagnetiskt fält, så att man kan bestämma vart på skärmen som strålen ska träffa. När det gäller Williamsminnet så förlitar sig detta på ett fenomen som kallas för sekundär elektronemission. Det hela går ut på att när man väljer att rita en punkt på en viss position på skärmen, så blir detta område positivt laddat om det närliggande området kring punkten 6

7 negativt laddat, denna laddning kvarstår på ytan av skärmen i bråkdelen av en sekund och tillåter röret att fungera som ett datorminne. En metallplåt placeras framför skärmen och när en punkts laddning ändras så detekteras detta i form av en spänningspuls som tas upp av metallplåten (se figur 9). Med hjälp av avlänkning av elektronstrålen så kan man bygga upp en matris bestående av punkter och streck på skärmen, där varje position har ett specifikt X och Y värde. En punkt får då representera 0 och ett streck värdet 1, detta ger då olika utslag i detekteringsplåten. Eftersom varje position tappar sin laddning efter ett tag, så måste värdet som är lagrat där återskrivas med jämna mellanrum. Williamsminnet i BESK bestod av 40 stycken rör och där varje rör kunde lagra 512 bitar. Åtkomsttiderna för Williamsminnet ansågs senare vara en flaskhals och det gjorde att man år 1956 bytte ut det mot ett snabbare ferritkärnminne. Figur 9 (Ett Williamsminne med detekteringsplåten utfälld) Ferritkärnminnet Ett ferritkärnminne består grund och botten av ett stort antal ferrit ringar som med hjälp av elektriskt ledande trådar binds ihop till en matris (se figur 10). Varje ring kan lagra en bit. Trådarna som löper igenom ringarna skapar magnetiska fält som polariserar ferrit kärnan, beroende på polariteten av ringen så representerar den antingen 0 eller 1. För att läsa av värdet på en ring så polariserar man ringen till det värde som anses vara 0, skulle ringen redan ha det värdet så händer ingenting men skulle ringen vara 1 så induceras en ström i en speciell tråd som används för att läsa av ringen. För att detta ska fungerar så måste varje läsning efterföljas an en skrivning för att återställa värdet på ringen. Ferritkärnminnet i BESK bestod av totalt 40 matriser som var en konstruktion av Carl Ivar Bergman, varje ring var endast 2mm stor och det gick åt hundratusentals och för att lösa konstruktionen rent praktiskt så anlitade man en grupp sykunninga hemmafruar som sydde matriserna. En fördel med ferritkärnminnet som är värt att ta upp är att det är ett icke-flyktigt minne (nonvolatile) och behåller därför sin information även om strömmen skulle slås av. Begreppet core dump är ett arv från den tid då datorerna använde denna form av minne. Figur 10 (En förstorad bild av ett ferritkärnminne) 7

8 Trumminnet Sekundärminne är en form av minne där data lagras permanent. Ett trumminne är ett sekundärminne som består av en stor cylinder som är belagt med ferromagnetiskt material vilket gör att man kan lagra data genom att ändra den magnetiska polariteten på en given position. När det gäller BESK så bestod sekundärminnet av två stycken trummor på 120mm i diameter och det ferromagnetiska materialet var röd järnoxid (se figur 11). Data lagrades i spår (kanaler) med hjälp av fasta läs/skriv-huvuden som satt fast monterade runt om trumman. Varje trumma i BESK hade 256 spår och kunde lagra bitar, vilket ger en total lagringkapacitet på 8912 ord. Remsläsaren Figur 11 (Bild på ett trumminne) Data och instruktioner ligger lagrade på en pappersremsa i form av stansade hål. Data på remsan lästes in med hjälp av en dielektrisk remsläsare. Denna remsläsare består av sex stycken avkänningselektroder vilket motsvarar antalet parallella spår på remsan (se figur 12 och 13). Mellan elektroderna finns ett luftgap som remsan löper igenom, på ovansidan finns en gemensam elektrod. Den faktiska avläsningen sker igenom att varje elektrod skickar ut en spänningspuls då papper befinner sig i luftgapen och avsaknaden av en spänningspuls, betyder att man har detekterat ett stansat hål. Denna läsare kunde som mest läsa av 400 rader per sekund. 8

9 Figur 12 (Förenklat schema över remsläsare) Figur 13 (Närbild på remsläsare) Elektrisk skrivmaskin Resultaten av beräkningarna skrevs ut med hjälp av en elektrisk skrivmaskin, hastigheten på denna var 12 tecken per sekund. Ville man ha ut sitt reslutat snabbare så fanns det en snabbstans, som kunde skriva ut data på hålremsor med hastighet av 145 tecken per sekund, denna remsa var man sedan tvungen att köra i en separat utskriftsmaskin som var helt skild från BESK. Användningsområden BESK användes bland annat till att lösa följande problem. Flygtekniska problem: Hållfasthetsberäkningar och fladderberäkningar Väderleksberäkningar: Analys av väderobservationer och prognosberäkningar. Reglertekniska problem. Ballistiska problem. Försäkringsmatematiska tabeller. Telefontrafiksproblem. Primtalsundersökningar: Hans Riesel hittade år 1957 Mersenneprimtal nummer 18. Värt att nämna är att man även gjorde hemliga körningar på BESK där FRA dekrypterade inspelad radiotrafik. Vissa beräkningar som tillhörde det svenska atombomsprogrammet kördes även på BESK. 9

10 Några av BESKs efterföljare BESK ledde till skapandet av en rad andra maskiner som räknas som fortsättningen på BESK dvs. skaparna utgick från BESK för att bygga nya varianter av den, Men dess huvuduppdrag var att göra beräkningar men i olika sammanhang och för olika syften. Detta skedde oftast genom att skriva en överenskommelse med MMN för att få ritningar på konstruktionen av BESK för att tillverka en egen. Exempel på sådana maskiner är följande: SifferMaskinen I Lund (SMIL). Den byggdes av Carl-Erik Fröberg som var professor i numerisk analys vid institutionen för numerisk analys vid Lunds universitet och togs i bruk i augusti SMIL var i bruk på universitetet fram till början Att bygga den kostade runt kronor. Delar av SMIL finns utställda på Malmös tekniska museum. SARA vid SAAB i Linköping: den 9 december 1956 blev det en överenskommelse mellan SAAB och MMN om att bygga en ny maskin som grundar sig på BESK. På den tiden hade SAAB fått en ny avdelning som kallades för Datasaab som senare blev en avknoppning av SAAB för att tillverka datorer som skulle användas i företagets produktion inom flygplansbranschen. Börje Langerfors som var chef för företagets beräkningsavdelning valdes ut som projektledare, och till slut blev det en BESK liknande dator som döptes senare till SARA. Företaget använde maskinen för att utföra sina olika beräkningar framför allt hållfasthetsberäkningar för Saab 37 Viggen som var en av SAABs produkter på den tiden. Facit EDB: byggdes av Facit Electronics i Solna-Stockholm under åren som en uppgradering av BESK. Denna var en transistoriserad kopia på BESK som programmerades genom att stansa en hålremsa som skulle senare skulle läsas in av maskinen, men nackdelen med denna teknik var att man var tvungen att stansa en helt ny hålremsa så fort man hade gjort något fel i programmet! Dansk Algoritmisk Sekvens Kalkulator(DASK): var den första datorn i Danmark, som byggdes av regnecentralen under åren i Köpenhamn. Den invigdes i september 1957, och hölls vid en vetenskaplig institution i Köpenhamn. DASK hade BESK som ursprung och bestod huvudsakligen av 2500 elektronrör, 1500 halvledare, och en trefas strömförsörjning på 15 kw, och kunde hantera beräkningar per sekund. TRASK: Var också en transistoriserad kopia av BESK, som planerades av matematikmaskinnämndens arbetsgrupp sedan byggdes av Datakonsult AB Fördelen med denna maskin var att den kunde läsa gamla BESK programmen. 10

11 Slutsats När vi har gått från BARK till BESK och sedan dess efterföljare, så ser vi att utvecklingen av systemen och dess komponenter har gått från elektromekanik till vakuumrör för att sedan övergå till magetiska minnen och till sist halvledare. För varje steg i denna utveckling så har systemen blivit snabbare och mera tillförlitliga, men den grundläggande arkitekturen av John Von Neumann har levat kvar och den står sig än idag. Det hade varit intressant att se åt vilket håll utvecklingen hade gått om man istället hade valt Harvard Arkitekturen och vilka tekniska lösningar som detta val hade tvingat fram. Vi tycker att staten fattade ett bra beslut när den valde att bygga egna datorer istället för att importera färdiga system, men det vore bra för Sverige om vi hade fortsatt satsa på datorindustrin som till exempel USA som idag är ett ledande land när det gäller utveckling och tillverkning av datorer. Referenser [01] Wikipedia.org, BARK, hämtad [02] Idg.se, Han byggde BESK - en svensk världsrekord dator, hämtad [03] Wikipedia.org, BESK, hämtad [04] Jstor.org, The BARK, A Swedish General Purpose Relay Computer, hämtad [05] Wikipedia.org, Swedish Board for Computing Machinery, hämtad [06] Lix.hisvux.se, Historien, hämtad [07] Wikipedia.org, Datasaab, hämtad [08] People.dsvu.su.se, Datorer på sextiotalet och sjuttiotalet, hämtad [09] Beagle-ears.com, Early Computing in Denmark, hämtad [10] Wikipedia.org, Relä, hämtad

12 [11] Techworld.idg.se, Datorhistorik i nytt ljus, hämtad [12] Fof.se, Återkoppling: Trask var inget överskottsbygge, hämtad [13] Wikipedia.org, Magnetic core memory, hämtad [14] Tekniskamuseet.se, 1950-talet, hämtad [15] User.it.uu.se, Kodning för BESK, 2a upplagan, , hämtad _swedish.pdf [16] Wikipedia.org, IAS machine, hämtad [17] Absoluteastronomy.com, BESK, hämtad [18] Wikipedia.org, Vacuum tube, hämtad [19] Treinno.se, BESK Binär Elektroniks Sekvens Kalkylator, hämtad [20] Wikipedia.org, Williams tube, hämtad [21] Nyteknik.se, Nytt primtalsrekord satt idag, hämtad [22] Wikipedia.org, Drum memory, hämtad

Elektriska Kretsar. En fördjupning gjord av Philip Åhagen. Philip Åhagen 2009-12-03. Mälardalens Högskola Produktutveckling 3 2009/2010 KPP 039

Elektriska Kretsar. En fördjupning gjord av Philip Åhagen. Philip Åhagen 2009-12-03. Mälardalens Högskola Produktutveckling 3 2009/2010 KPP 039 Mälardalens Högskola Elektriska Kretsar En fördjupning gjord av Philip Åhagen Philip Åhagen 2009-12-03 Table of Contents Inledning... 3 Grundläggande ellära... 4 Spänning... 4 Ström... 4 Resistans... 4

Läs mer

Prov 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]

Prov 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0] Namn: Område: Elektromagnetism Datum: 13 Oktober 2014 Tid: 100 minuter Hjälpmedel: Räknare och formelsamling. Betyg: E: 25. C: 35, 10 på A/C-nivå. A: 45, 14 på C-nivå, 2 på A-nivå. Tot: 60 (34/21/5). Instruktioner:

Läs mer

Datorns utveckling. Bild av ENIAC

Datorns utveckling. Bild av ENIAC Datorns utveckling År 1936 konstruerade den tyska ingenjörsstudenten Konrad Zuse den första elektroniska datorn, Z1, samt en rad andra datorer de förstördes 1944 när Berlin bombades under andra världskriget.

Läs mer

Fotoelektriska effekten

Fotoelektriska effekten Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar

Läs mer

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet Datorarkitektur - en inledning Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer System S den mest abstrakta synen på systemet A B C Ett högnivåperspektiv på systemet a1 b1 c1 a2 b3 b2 c2 c3 En mera

Läs mer

1642 uppfann Blaise Pascal världens första mekaniska räknemaskin. Den kunde både addera och subtrahera. Den kan ses som en föregångare till datorn.

1642 uppfann Blaise Pascal världens första mekaniska räknemaskin. Den kunde både addera och subtrahera. Den kan ses som en föregångare till datorn. Datorns utveckling 1642 uppfann Blaise Pascal världens första mekaniska räknemaskin. Den kunde både addera och subtrahera. Den kan ses som en föregångare till datorn. Tre decennier senare konstruerade

Läs mer

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python Introduktion till programmering och Python Hösten 2009 Dagens lektion Vad är programmering? Vad är en dator? Filer Att tala med datorer En första titt på Python 2 Vad är programmering? 3 VAD ÄR PROGRAMMERING?

Läs mer

Datorn föds. http://www.youtube.com/watch?v=anrjsigryjw

Datorn föds. http://www.youtube.com/watch?v=anrjsigryjw Datorkunskap Vad är en dator Datorer är maskiner som utför uppgifter och beräkningar med hjälp av givna instruktioner eller program. Datorer arbetar genom att låta maskin- och programvara interagera. Maskinvara

Läs mer

Programmering för alla!

Programmering för alla! Programmering för alla! Inspirationsseminarium för lärare i grundskola och gymnasium Björn Regnell Professor Datavetenskap, LTH, Lunds universitet lth.se/programmera Video http://www.svt.se/nyheter/sverige/krav-pa-att-elever-lar-sig-programmera

Läs mer

Gert Persson Computers and Computing de första 15 åren

Gert Persson Computers and Computing de första 15 åren COMPUTERS AND COMPUTING I SKANDINAVIEN - tillbakablick över de första 15 åren i ett svenskt perspektiv - av Gert Persson gert.person.gpinformatik@telia.com Kort sammanfattning Den 16 december 1948 fattades

Läs mer

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson

Talsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson Talsystem Teori Av Johan Johansson Vad är talsystem? Talsystem är det sätt som vi använder oss av när vi läser, räknar och skriver ner tal. Exempelvis hade romarna ett talsystem som var baserat på de romerska

Läs mer

Programmering för alla!

Programmering för alla! Programmering för alla! del 1 Lärarlyftet Teknik 7-9, 2014-09-01 Björn Regnell Professor Datavetenskap, LTH, Lunds universitet lth.se/programmera Agenda 09:00-10:00 Introduktion; kursens upplägg Varför

Läs mer

Kryptering. Av: Johan Westerlund Kurs: Utveckling av webbapplicationer Termin: VT2015 Lärare: Per Sahlin

Kryptering. Av: Johan Westerlund Kurs: Utveckling av webbapplicationer Termin: VT2015 Lärare: Per Sahlin Kryptering Av: Johan Westerlund Kurs: Utveckling av webbapplicationer Termin: VT2015 Lärare: Per Sahlin Inledning Den här rapporten ska hjälpa en att få insikt och förståelse om kryptering. Vad betyder

Läs mer

Laborationer i miljöfysik. Solcellen

Laborationer i miljöfysik. Solcellen Laborationer i miljöfysik Solcellen Du skall undersöka elektrisk ström, spänning och effekt från en solcellsmodul under olika förhållanden, och ta reda på dess verkningsgrad under olika förutsättningar.

Läs mer

Vår väg till Godkänt, och sedan vidare...

Vår väg till Godkänt, och sedan vidare... Grunder i programmering Vår väg till Godkänt, och sedan vidare... Ett väl utfört arbete ger en inre tillfredsställelse, och är den grund varpå samhället vilar. Karl-Bertil Jonsson ii Grunder i programmering

Läs mer

Ordförande har ordet - sid 2. SANK/D2 - sid 3. Tankar vid en skrothög- sid 4. Lite svensk datorhistoria - sid 5

Ordförande har ordet - sid 2. SANK/D2 - sid 3. Tankar vid en skrothög- sid 4. Lite svensk datorhistoria - sid 5 Datasaabs Vänner - En ideell förening för datorhistoria och IT - utveckling Ordförande har ordet - sid 2 Upprop till service nissar - sid 2 SANK/D2 - sid 3 Tankar vid en skrothög- sid 4 Lite svensk datorhistoria

Läs mer

TEKNISK NOTIS TN AT006

TEKNISK NOTIS TN AT006 TEKNISK NOTIS INDEX DATE AMENDMENTS BY CHECK BY 00 27/12/05 CREATION C. VIAL E. CHABANEIX 01 01/12/06 TRANSLATION TO SWEDISH P-U S 02 Säkerhets information: De instruktioner som föreslås i denna tekniska

Läs mer

Bränslecell. Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12

Bränslecell. Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12 Bränslecell Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12 Innehållsförteckning S. 2-3 Utvinning av energi S. 4-5 Kort historik S. 6-7 Energiomvandlingar S. 8-9 Miljövänlighet S.

Läs mer

Systemenhet. Delarna i en dator

Systemenhet. Delarna i en dator Delarna i en dator En dator är ett system med delar som fungerar tillsammans. De fysiska delarna, som du kan se och röra vid, kallas maskinvara. (Programvara avser de instruktioner, eller program, som

Läs mer

Grundläggande datorkunskap

Grundläggande datorkunskap Grundläggande datorkunskap Vissa nybörjare känner sig väldigt osäkra Man kan förstora texten på skärmen genom att trycka på Ctrl + SeniorNet Lidingö 2014-11-10 Mamma får en gammal dator av sin son men

Läs mer

TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1

TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Halmstad University School of Information Science, Computer and Electrical Engineering Tomas Nordström, CC-lab TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Datum: 2012-05- 23 Tid och plats: 9:00 13:00 i

Läs mer

Systemkonstruktion Z2

Systemkonstruktion Z2 Systemkonstruktion Z2 (Kurs nr: SSY 045) Tentamen 27 Maj 2006 Tid: 8:30-12:30, Lokal: M-huset. Lärare: Stefan Pettersson, tel 772 5146, 0739907981 Tentamenssalarna besöks ca kl. 10.00 och 11.30. Tentamen

Läs mer

PRODUKTUTVECKLING 3. CAD & 3D-ritning. Erik Almers 2011-01-10

PRODUKTUTVECKLING 3. CAD & 3D-ritning. Erik Almers 2011-01-10 PRODUKTUTVECKLING 3 CAD & 3D-ritning PM Erik Almers 2011-01-10 Detta fördjupningsarbete handlar om hur man kan använda sig utav 3d-modelering i en produktutvecklingsprocess. Betonar även vikten av 3d-modeleringen

Läs mer

Minnessystem. Minneshierarki. Flyktigt eller icke flyktigt huvudsakliga egenskaper. Minneshierarki

Minnessystem. Minneshierarki. Flyktigt eller icke flyktigt huvudsakliga egenskaper. Minneshierarki Minneshierarki, minnestyper och teknologier Minneshierarki Ideally one would desire an indefinitely large memory capacity such that any particular word would be immediately available. We are forced to

Läs mer

PROV ELLÄRA 27 oktober 2011

PROV ELLÄRA 27 oktober 2011 PRO EÄR 27 oktober 2011 Tips för att det ska gå bra på provet. Skriv ÖSNINGR på uppgifterna, glöm inte ENHETER och skriv lämpligt antal ÄRDESIFFROR. ycka till! Max 27p G 15p 1. (addning - G) Två laddningar

Läs mer

Fö 2: Minnen. Introduktion. Primärminnet. Interna och externa minnen. Introduktion, Klassificiering

Fö 2: Minnen. Introduktion. Primärminnet. Interna och externa minnen. Introduktion, Klassificiering Fö 2: Minnen Introduktion, Klassificiering Primärminne Sekundärminne Minneshiearki Cache-minne Introduktion Primärminnet används för att lagra program och data som är aktuella att använda. Sekundärminnet

Läs mer

Genetisk programmering i Othello

Genetisk programmering i Othello LINKÖPINGS UNIVERSITET Första versionen Fördjupningsuppgift i kursen 729G11 2009-10-09 Genetisk programmering i Othello Kerstin Johansson kerjo104@student.liu.se Innehållsförteckning 1. Inledning... 1

Läs mer

5:3 Datorn och datorns delar

5:3 Datorn och datorns delar 5:3 Datorn och datorns delar Nu har vi gått igenom ett antal saker som gör det möjligt att få ihop en dator, och förstå hur den är uppbyggd. Här kommer en kort repetition: 1. Du förstår det binära talsystemet,

Läs mer

Användning Dessa rollkort kan användas som stöd i produktutvecklingsprocessen. De beskriver olika yrken och vilken roll personerna med dessa yrken

Användning Dessa rollkort kan användas som stöd i produktutvecklingsprocessen. De beskriver olika yrken och vilken roll personerna med dessa yrken Rollkort Användning Dessa rollkort kan användas som stöd i produktutvecklingsprocessen. De beskriver olika yrken och vilken roll personerna med dessa yrken har haft i processen att ta fram prototypen Watt-lite

Läs mer

Global Positioning System GPS i funktion

Global Positioning System GPS i funktion Global Positioning System GPS i funktion Martin Åhlenius ECOP mas00001@student.mdh.se Andreas Axelsen ECOP aan00006@student.mdh.se 15 oktober 2003 i Sammanfattning Denna rapport försöker förklara funktionen

Läs mer

Att arbeta med 1950-talets matematikmaskiner

Att arbeta med 1950-talets matematikmaskiner Att arbeta med 1950-talets matematikmaskiner Transkript av ett vittnesseminarium vid Tekniska museet i Stockholm den 12 september 2005 Per Lundin (red.) Abstract The witness seminar Att arbeta med 1950-talets

Läs mer

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Pronpimol Pompom Khumkhong TE12C Laddningar som repellerar varandra Samma sorters laddningar stöter bort varandra detta innebär att de repellerar varandra.

Läs mer

IT för personligt arbete F5

IT för personligt arbete F5 IT för personligt arbete F5 Datalogi del 1 DSV Peter Mozelius 1 En dators beståndsdelar 1) Minne 2) Processor 3) Inmatningsenheter 1) tangentbord 2) scanner 3) mus 4) Utmatningsenheter 1) bildskärm 2)

Läs mer

Datormodell. Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden

Datormodell. Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden Datormodell Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden Intel 4004 från 1971 Maximum clock speed is 740 khz Separate program and data

Läs mer

(44) Ansökan utlagd och utlägg- 7 9-0 7-2 3 Publicerings- 409 058. ningsskriften publicerad nummer TUö UvU

(44) Ansökan utlagd och utlägg- 7 9-0 7-2 3 Publicerings- 409 058. ningsskriften publicerad nummer TUö UvU SVERIGE [B] (11)UTLÄGGNINGSSKRIFT 7711902-2 (19) S E (51) Internationell klass 2 G 0 1 T 1 / 0 2 / / G 0 1 T 7 / 1 2 (44) Ansökan utlagd och utlägg- 7 9-0 7-2 3 Publicerings- 409 058 ningsskriften publicerad

Läs mer

Mät resistans med en multimeter

Mät resistans med en multimeter elab003a Mät resistans med en multimeter Namn Datum Handledarens sign Laboration Resistans och hur man mäter resistans Olika ämnen har olika förmåga att leda den elektriska strömmen Om det finns gott om

Läs mer

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning 4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning Det samhälle vi lever i hade inte utvecklats till den höga standard som vi ser nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt

Läs mer

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras

Läs mer

Trådlös kommunikation

Trådlös kommunikation HT 2009 Akademin för Innovation, Design och Teknik Trådlös kommunikation Individuell inlämningsuppgift, Produktutveckling 3 1,5 poäng, D-nivå Produkt- och processutveckling Högskoleingenjörsprogrammet

Läs mer

BILAGA. En handmanövrerad mekanisk apparat för dosering av vätska till en behållare för titreranalys (så kallad digital titreringsapparat).

BILAGA. En handmanövrerad mekanisk apparat för dosering av vätska till en behållare för titreranalys (så kallad digital titreringsapparat). En handmanövrerad mekanisk apparat för dosering av vätska till en behållare för titreranalys (så kallad digital titreringsapparat). Apparaten består av en justerbar mekanisk fördelare med plats för en

Läs mer

En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär:

En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär: Lösningsförslag för 725G45-tentan 3/11-10 1. Vad menas med Von Neumann-arkitektur? (2p) En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär: Data och instruktioner lagras i samma

Läs mer

Nord och syd. Magiska magneter. Redan de gamla grekerna. Kinesisk kompass. Magnetfält. Magnetfältets riktning

Nord och syd. Magiska magneter. Redan de gamla grekerna. Kinesisk kompass. Magnetfält. Magnetfältets riktning Nord och syd Magiska magneter Osynliga krafter som verkar på avstånd Föreläsning 10/ 2010 Marica Ericson Redan de gamla grekerna Kinesisk kompass Gjorde kompasser av magnetit på 1100-talet magnetit ca

Läs mer

Datorarkitekturer. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning

Datorarkitekturer. Sammanfattande bedömning. Ämnesbeskrivning Datorarkitekturer Sammanfattande bedömning Datorarkitektur är det teknikvetenskapliga ämne som behandlar principer för konstruktion av datorsystem. Datorns arkitektur definierar ett funktionellt gränssnitt

Läs mer

Joakim Vasilevski 2011-01-16

Joakim Vasilevski 2011-01-16 PM - CAM KPP039 Produktutveckling 3 2011-01-16 Examinator: Rolf Lövgren Mälardalens Högskola Förord I kursen KPP039 Produktutveckling 3 har vi i uppgift skriva ett inviduellt PM om ett lämpligt ämne i

Läs mer

Cecilia Ingard. Boksidan

Cecilia Ingard. Boksidan Cecilia Ingard Boksidan Innehåll Vad som händer när datorn startar 3 Hur ser en dator bokstäverna? 12 Vad kan hända när man skriver ett brev 14 Inuti datorlådan 22 Moderkortet 23 Processorn 24 RAM-minnet

Läs mer

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar.

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23 Eleonora Lorek Ström Ström är flöde av laddade partiklar. Om vi har en potentialskillnad, U, mellan två punkter och det finns en lämplig väg rör sig laddade partiklar i

Läs mer

Föreläsningsanteckningar till Konstruktionsmetoder 981027

Föreläsningsanteckningar till Konstruktionsmetoder 981027 Föreläsningsanteckningar till Konstruktionsmetoder 981027 Jämförelse mellan 68705P3 och 16F84 externt MC68705P3 PIC16F84 I/O 20 13 Kapsling 28-pin DIL 18-pin DIL Drivförmåga på pinnar PortB 10mA Sink,

Läs mer

Elbilstävlingen. Tilläggsuppdrag till. Magneter och Motorer. och. Rörelse och Konstruktion

Elbilstävlingen. Tilläggsuppdrag till. Magneter och Motorer. och. Rörelse och Konstruktion 060508 Elbilstävlingen Tilläggsuppdrag till Magneter och Motorer och Rörelse och Konstruktion Av: Pauliina Kanto NO-lärare och NTA-utbildare, Håbo kommun 1 Inledning Dessa tilläggsuppdrag passar utmärkt

Läs mer

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING Energin i vinden som blåser, vattnet som strömmar, eller i solens strålar, måste omvandlas till en mera användbar form innan vi kan använda den. Tyvärr finns

Läs mer

Robotfotboll med Arduino

Robotfotboll med Arduino Robotfotboll med Arduino Av Staffan Melin och Martin Blom Bild & form-skolan, Masthugget, Göteborg 2015 Staffan Melin, staffan.melin@oscillator.se Martin Blom, martinblomblom@hotmail.com Detta verk är

Läs mer

Projekt "Kabelsökare" ver 1.4

Projekt Kabelsökare ver 1.4 Projekt "Kabelsökare" ver 1.4 Kan du, väckt mitt i natten, redovisa för 4011:ans pinnkonfiguration och offsetkompensera en 741:a på minst två olika sätt kan du sluta läsa. Kasta en blick på schemat och

Läs mer

TILLÄMPNINGAR INOM DATORTEKNIK

TILLÄMPNINGAR INOM DATORTEKNIK TILLÄMPNINGAR INOM DATORTEKNIK I detta kapitel skall vi titta lite närmare på några specifika tillämpningar inom datorteknik som har anknytning till El och Energiprogrammet. Om du som läser denna kurs

Läs mer

Kursupplägg. Examination. Föreläsning 1: Intro till kursen och. Kursmaterial. programmering. Kursboken: Programmera med a multimedia approach

Kursupplägg. Examination. Föreläsning 1: Intro till kursen och. Kursmaterial. programmering. Kursboken: Programmera med a multimedia approach Föreläsning 1: Intro till kursen och Kursens hemsida http://www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/esvt10 Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se Kursmaterial Kursbok Kursprogramvara Tips: Installera

Läs mer

3. Hur är nätverkets konstruktion idag i jämförelse med de första? Svar: De är fortfarande densamma.

3. Hur är nätverkets konstruktion idag i jämförelse med de första? Svar: De är fortfarande densamma. 5 Frågor och svar om Internet, 06NVB 1. Nämn ett par skillnader mellan datorerna förr och datorerna nu? Svar: de var lika stora som rum, varje dator behärskade i stort sett bara ett enda smalt arbetsområde.

Läs mer

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved.

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved. Ver 2001-03-31. Kopieringsförbud. Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! OBS! Kopiering i skolar enligt avtal ( UB4 ) gäller ej! Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare

Läs mer

The true story of Stored Force. by O. Tedenstig 2007. Abstrakt

The true story of Stored Force. by O. Tedenstig 2007. Abstrakt The true story of Stored Force by O. Tedenstig 2007 Abstrakt Stored Force är ett begrepp som myntades på FACIT i samband med marknadsföring och reklam för de populära kontors- och industriskrivarna 4540-44.

Läs mer

1 Analog TV. Televisionens historia

1 Analog TV. Televisionens historia 1 Analog TV Kapitel 1 Analog TV Televisionens historia Utvecklingen av televisionen startade officellt 1884 i och med att tysken Paul Nipkow tog patent på ett mekaniskt televisionssystem tillsammans med

Läs mer

1. Mätning av gammaspektra

1. Mätning av gammaspektra 1. Mätning av gammaspektra 1.1 Laborationens syfte Att undersöka några egenskaper hos en NaI-detektor. Att bestämma energin för okänd gammastrålning. Att bestämma den isotop som ger upphov till gammastrålningen.

Läs mer

Sammanfattning av likströmsläran

Sammanfattning av likströmsläran Innehåll Sammanfattning av likströmsläran... Testa-dig-själv-likströmsläran...9 Felsökning.11 Mätinstrument...13 Varför har vi växelström..17 Växelspännings- och växelströmsbegrepp..18 Vektorräknig..0

Läs mer

Användning Dessa rollkort kan användas som stöd i produktutvecklingsprocessen eller för sig själva. De beskriver olika yrken och vilken roll

Användning Dessa rollkort kan användas som stöd i produktutvecklingsprocessen eller för sig själva. De beskriver olika yrken och vilken roll Rollkort Användning Dessa rollkort kan användas som stöd i produktutvecklingsprocessen eller för sig själva. De beskriver olika yrken och vilken roll personerna med dessa yrken haft i processen att ta

Läs mer

BILENS ELFÖRSÖRJNING. DEL 2: GENERATORN

BILENS ELFÖRSÖRJNING. DEL 2: GENERATORN BILENS ELFÖRSÖRJNING. DEL 2: GENERATORN Att elförsörjningen fungerar är viktigt för att bilen ska fungera bra. Förra avsnittet handlade om batteriet, och nu ska vi fortsätta med generatorn. Precis som

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

attraktiv repellerande

attraktiv repellerande Magnetism, kap. 24 Eleonora Lorek Magnetism, introduktion Magnetism ordet kommer från Magnesia, ett område i antika Grekland där man hittade konstiga stenar som kunde lyfta upp järn. Idag är magnetism

Läs mer

Välkomna till kursen i elektroniska material! Martin Leijnse

Välkomna till kursen i elektroniska material! Martin Leijnse Välkomna till kursen i elektroniska material! Martin Leijnse Information Innehåll: fasta tillståndets fysik med fokus på halvledarfysik. Dioder, solceller, transistorer... Lärare: Martin Leijnse (föreläsare,

Läs mer

Bildskärmar och synergonomi

Bildskärmar och synergonomi OptoNordic 2009 Bildskärmar och synergonomi Föreläsare: Niclas Rydell Email: rydell.niclas@gmail.com Syftet med föreläsningen En hjälp till er i arbetet men även privat Bildskärmen är länken mellan människa

Läs mer

Monteringsanvisning till ESR_CAP Mätare v1.0

Monteringsanvisning till ESR_CAP Mätare v1.0 Monteringsanvisning till ESR_CAP Mätare v1.0 Tack för att ni vill bygga en byggsats av JETRONIC. Denna byggsats är inte lämplig för nybörjare. Denna manual skall guida dig genom denna konstruktion steg

Läs mer

Figur 2. Emission av ljus i en p-n övergång i ett halvledar-material är grunden för diodlasertekniken.

Figur 2. Emission av ljus i en p-n övergång i ett halvledar-material är grunden för diodlasertekniken. Diodlasern- en laser i tiden av Hans Engström, Luleå tekniska universitet Diodlasrar används allmänt inom kommunikation, datorteknik (optisk lagring och läsning) och hemelektronik och bildar en av grundstenarna

Läs mer

En ny funktionellmodell som motsvarar det valda konceptet flytbojen, har skapats för att kunna dela in konceptet i moduler, se figur 1.

En ny funktionellmodell som motsvarar det valda konceptet flytbojen, har skapats för att kunna dela in konceptet i moduler, se figur 1. Ikot grupp C4 Veckorapparort 7 (lv3) 240310 7.1 Systemarkitektur Modulisering av produkten Genom modularisering av konceptet delas olika delsystem in i sammanhängande grupper, moduler. En modul kan testas

Läs mer

Fortsättning med fjädrar i Örjebyn!

Fortsättning med fjädrar i Örjebyn! Björn Ohlsén framför maskinen som används för att tillverka fjädrar. Han visar här ett litet bleck som har slutdestination Kina! Fortsättning med fjädrar i Örjebyn! När Envikens Fjädrar flyttade produktionen

Läs mer

Tangentbord. - En inmatningsenhet. En beskrivning av tangentbordets utveckling, funktioner och varianter.

Tangentbord. - En inmatningsenhet. En beskrivning av tangentbordets utveckling, funktioner och varianter. Tangentbord - En inmatningsenhet En beskrivning av tangentbordets utveckling, funktioner och varianter. Anna Fryxell, Tärna folkhögskola, ht 2011 2011-10-05 TANGENTBORD - BAKGRUND 1 QWERTY-TANGENTBORDET

Läs mer

Montering av kretskort 10-40X

Montering av kretskort 10-40X Byggbeskrivning programmerbar digital signaldekoder 10 40X 1[8] Montering av kretskort 10-40X Du har blivit ägare till en byggsats framtagen av signalsidan.se och Hemi konsult HB. Byggsatsen innehåller

Läs mer

Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH) Likspänningsexperiment Namn: Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska

Läs mer

Hype Smart Gyro Competition

Hype Smart Gyro Competition Hype Smart Gyro Competition Version C. 2004 05-04 Hype Smart Gyro Competition är ett mycket modernt gyro som kan växlas mellan två olika lägen Mode:r där mode 1 är en standard inställning där gyrot hela

Läs mer

Vad är ett dokument? Gör så här

Vad är ett dokument? Gör så här Orsaken till att man överhuvudtaget använder en dator är ju för att genomföra ett arbete, producera ett resultat eller skapa något. Man skriver ett brev, ritar en bild eller kanske gör en kalkyl av något

Läs mer

Introduktion till programmering, hösten 2011

Introduktion till programmering, hösten 2011 Föreläsning 1 Programmering är ett hantverk. Det betyder att man inte kan läsa sig till den förmågan, man måste träna och man tränar genom att skriva mer och mer avancerade program. Programmering förutsätter

Läs mer

HOWTO: HDD Clock. 1 Översikt. Eller: hur man gör en HDD klocka. Peter Faltpihl & Gustav Andersson. Linköpings Universitet, Norrköping 2011-10-04

HOWTO: HDD Clock. 1 Översikt. Eller: hur man gör en HDD klocka. Peter Faltpihl & Gustav Andersson. Linköpings Universitet, Norrköping 2011-10-04 HOWTO: HDD Clock Eller: hur man gör en HDD klocka Peter Faltpihl & Gustav Andersson. Linköpings Universitet, Norrköping 2011-10-04 Har du någonsin undrat vad man kan göra med en gammal hårddisk som du

Läs mer

SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR

SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR STUDIEAVSNITT 3 SKOGLIGA TILLÄMPNINGAR I detta avsnitt ska vi titta på några av de skogliga tillämpningar på geometri som finns. SKOGSKARTAN EN MODELL AV VERKLIGHETEN Arbetar man i skogen klarar man sig

Läs mer

Programmering av NXT Lego- robot Labbrapport för programmering av en Lego- robot

Programmering av NXT Lego- robot Labbrapport för programmering av en Lego- robot KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Programmering av NXT Lego- robot Labbrapport för programmering av en Lego- robot Josef Karlsson Malik 2015-09- 02 jkmalik@kth.se Introduktionskurs i datateknik (II0310) Sammanfattning

Läs mer

r 2 Arbetet är alltså endast beroende av start- och slutpunkt. Det följer av att det elektriska fältet är konservativt ( E = 0).

r 2 Arbetet är alltså endast beroende av start- och slutpunkt. Det följer av att det elektriska fältet är konservativt ( E = 0). 1 Föreläsning 2 Motsvarar avsnitten 2.4 2.5 i Griffiths. Arbete och potentiell energi (Kap. 2.4) r 1 r 2 C Låt W vara det arbete som måste utföras mot ett givet elektriskt fält E, då en laddning Q flyttas

Läs mer

Göran Kjellberg. En intervju av Gustav Sjöblom 5 september 2008. Intervju 132. Från matematikmaskin till IT

Göran Kjellberg. En intervju av Gustav Sjöblom 5 september 2008. Intervju 132. Från matematikmaskin till IT Göran Kjellberg En intervju av Gustav Sjöblom 5 september 2008 Intervju 132 Från matematikmaskin till IT Denna intervju har genomförts inom ramen för projektet Från matematikmaskin till IT som är ett samarbete

Läs mer

Grundkurs i Informationsbehandling Del II (1119) Tentamen 2.9.2000

Grundkurs i Informationsbehandling Del II (1119) Tentamen 2.9.2000 Grundkurs i Informationsbehandling Del II (1119) Tentamen 2.9.2000 Varje fråga ger maximalt 5 poäng, för godkänt i tentamen krävs 12,5 poäng. Poängen räknas därefter ihop med poängen från ADB-verktygstestet.

Läs mer

Strömförsörjning. Transformatorns arbetssätt

Strömförsörjning. Transformatorns arbetssätt Strömförsörjning Transformatorns arbetssätt Transformatorn kan omvandla växelspänningar och växelströmmar. En fulltransformators in och utgångar är galvaniskt skilda från varandra. Att in- och utgångarna

Läs mer

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 8. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Tentamen Joakim Wren Exempeltentamen 8 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära, miniräknare.

Läs mer

DEMONSTRATIONER ELEKTROSTATIK II. Bandgeneratorns princip Försök med bandgeneratorn Åskvarnare Ljuslåga i elektrostatiskt fält

DEMONSTRATIONER ELEKTROSTATIK II. Bandgeneratorns princip Försök med bandgeneratorn Åskvarnare Ljuslåga i elektrostatiskt fält DEMONSTRATIONER ELEKTROSTATIK II Bandgeneratorns princip Försök med bandgeneratorn Åskvarnare Ljuslåga i elektrostatiskt fält Introduktion I litteraturen och framför allt på webben kan du enkelt hitta

Läs mer

ipad Lathund Skapad av Christina O. 2012

ipad Lathund Skapad av Christina O. 2012 ipad Lathund Skapad av Christina O. 2012 1 Innehållsförteckning 1. Värt att veta innan du startar Sida 3 2. Knapparna på ramen 3. Knappar på skärmen. Funktionerna på ipaden 6.1 Email/Besöksrapporter.2

Läs mer

Elektriska signaler finns i våra kroppar.

Elektriska signaler finns i våra kroppar. Ellärans grunder Elektriska signaler finns i våra kroppar. Från örat till hjärnan när vi hör Från ögonen till hjärnan när vi ser När vi tänker och gör saker sänds elektriska signaler från hjärnan till

Läs mer

FlyBot. Copyright Sagitta Pedagog AB

FlyBot. Copyright Sagitta Pedagog AB FlyBot FlyBot är en flyplansmodell med fyra lysdioder, en tuta och en motor som driver propellern. Här lär du dig att programmera DC-motorns fart och riktning. 41 Robotfakta LED-kort På LED-kortet sitter

Läs mer

TEMA FLYG. DATASAABs HISTORIA

TEMA FLYG. DATASAABs HISTORIA B I T S & B Y T E S UR DATASAABs HISTORIA TEMA FLYG F L Y G E T S D A T O R P I O N J Ä R E R Europas första försök med numerisk styrning 1954, Sveriges andra elektroniska datamaskin 1957, Sveriges och

Läs mer

Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning

Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning Torskolan i Torsås Mars 2007 Matematik Kriterier för betyget godkänd Metoder: Arbetssätt Ta ansvar för sin egen inlärning. Göra läxor. Utnyttja lektionstiden (lyssna, arbeta). Utnyttja den hjälp/stöd som

Läs mer

Ordförande har ordet - sid 2

Ordförande har ordet - sid 2 Datasaabs Vänner - En ideell förening för datorhistoria och IT - utveckling Ordförande har ordet - sid 2 Hemsidan på engelska - sid 2 DSV drar ut i världen - sid 3 Grabbarna i USA - sid 4 Tidig höstutflykt

Läs mer

Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 7

Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 7 Steg 1 Minnen, mappar, filer Windows 7 Maj -13 Liljedalsdata.se Liljedalsdata Steg 1 Sida 1 Inledning Välkommen till denna kurs. Att jobba med datorer är ofta som att jobba med matematik. Det nya bygger

Läs mer

Maximanus. Tangenter med speciell betydelse på Maximanus. Uppkoppling

Maximanus. Tangenter med speciell betydelse på Maximanus. Uppkoppling Maximanus Uppkoppling Slå av spänningen till datorn. Koppla ur det normala tangentbordet. Koppla in Maximanus, där det normala tangentbordet var anslutet. Om även det normala tangentbordet ska användas,

Läs mer

Digital Clamp Meter. Operating manual

Digital Clamp Meter. Operating manual Digital Clamp Meter 20 Operating manual Fig 1. Voltage measurement DC and AC Illustrations Fig 2. Current measurement AC Fig 3. Diode test Continuity test Resistance Fig 4. Replacing battery 1 Voltage

Läs mer

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Linköping Universitet, Campus Norrköping Inst/ Kurs Termin/år Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Handledares namn Sammanfattning

Läs mer

Från räkneflickor till flygande IT-system Saabs roll i svensk IT-utveckling

Från räkneflickor till flygande IT-system Saabs roll i svensk IT-utveckling Från räkneflickor till flygande IT-system Saabs roll i svensk IT-utveckling Att Saab en gång i tiden och inte för så där värst längesedan utvecklade och tillverkade datorer är det många som inte känner

Läs mer

Gör en egen luftslangtelefon

Gör en egen luftslangtelefon Gör en egen luftslangtelefon De elektromagnetiska fälten kring en telefon har i princip tre källor: 1. Pulser (transienter) på inkommande ledning. 2. Själva telefonapparaten. 3. Elektronik i hörluren (högtalare

Läs mer

BEETLE BASIC EKONOMISK LÖSNING STABIL PRESTANDA

BEETLE BASIC EKONOMISK LÖSNING STABIL PRESTANDA BEETLE BASIC EKONOMISK LÖSNING STABIL PRESTANDA Översikt DEN MEST EKONOMISKA LÖSNINGEN FÖR BÅDE ON- OCH OFF-GRID Den perfekta lösningen för sommarhusägaren som vill ha varmvatten och/eller el året runt:

Läs mer

Segjärnssystem för schaktfritt ledningsbyggande

Segjärnssystem för schaktfritt ledningsbyggande Segjärnssystem för schaktfritt ledningsbyggande Schaktfritt ledningsbyggande Det moderna samhället ställer krav på hög tillgänglighet. Kostnaden för en avstängd väg eller gata centralt i en stad är stor.

Läs mer

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare.

Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära. Exempeltentamen 7. strömningslära, miniräknare. Linköpings tekniska högskola Exempeltentamen 7 IEI / Mekanisk värmeteori och strömningslära Joakim Wren Exempeltentamen 7 Tillåtna hjälpmedel: Allmänt: Formelsamling i Mekanisk värmeteori och strömningslära,

Läs mer

Strålande skrivaren Sara

Strålande skrivaren Sara Strålande skrivaren Sara Lyser upp när du skriver, perfekt för att skriva hemligheter i mörker. Se en film på produkten: http://youtu.be/nt1c3xhkid8 Vilket material behöver man? Genomskinlig bläckpenna

Läs mer