Den första svenska datorn BESK
|
|
- Adam Arvidsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Den första svenska datorn BESK Av: Daniel Watson Zerdesht Ahmed Vetenskapsmetodik CDT212 Institutionen för datavetenskap Mälardalens Högskola Västerås Mars
2 Sammanfattning Tillverkningen av datorer i Sverige började med matematikmaskinnämndens start 26 november 1948, då den svenska staten kände behovet av en räknemaskin som skulle användas främst av marinen. Som i de flesta andra världsdelar på den tiden var syftet att utföra olika beräkningar av komplicerade skjuttabeller. Detta var en följd av andra världskriget då krigsindustrin behövde sådana räknemaskiner som kunde erbjuda noggrannhet och effektivitet inom detta område. Under år 1948 skickade matematikmaskinnämnden Sigurd Lagerman för att föröka köpa in en REAC maskin åt robotavdelningen inom det svenska försvaret, men detta inköp gick i stöpet på grund av exportrestriktioner. Då bestämde styrelsen av matematik maskinnämnden(mmn) att bygga en egen siffermaskin och det blev BARK, som var en mekanisk räknemaskin uppbyggd av reläer. Detta var bra till att börja med men staten ville satsa på en mer avancerad och snabbare maskin som kunde erbjuda en bättre prestanda, då byggdes BESK som var baserad på elektronrör som kunde erbjuda betydligt snabbare beräkningar. BESK blev grunden till en rad andra maskiner som byggdes i olika delar av landet, till och med i grannlandet Danmark. Exempel på dessa är efterföljarna SMIL, TRASK, facit EDB, SARA samt den danske kopian DASK. Denna utveckling ledde till att det skapades olika variationer av BESK som anpassades för olika ändamål. 2
3 Innehållsförteckning: Contents Sammanfattning... 2 Innehållsförteckning:... 3 Inledning... 3 Den första maskinen BARK (Binär Aritmetisk Relä-Kalkylat)... 4 BESK (Binär Elektronisk Sekvens Kalkylator)... 5 Elektronröret... 6 Williamsminnet... 6 Ferritkärnminnet... 7 Trumminnet... 8 Remsläsaren... 8 Elektrisk skrivmaskin... 9 Användningsområden... 9 Några av BESKs efterföljare Slutsats Referenser Inledning I denna rapport berättar vi stegvis om början på datorindustrin i Sverige och dess utveckling, vi gör detta genom att forska de första maskinerna BARK och BESK som räknas som grund och början på datorer i Sverige, men vi lägger mest fokus på BESK som är den första elektroniska datorn i den svenska datorindustrin. Vi börjar med att berätta om den första maskinen (BARK) som var en reläbaserad mekanisk med en lagom bra prestanda (hyfsad bra för att vara den första maskinen)som skulle utvecklas senare till en elektronisk maskin (BESK)som kunde erbjuda betydligt bättre prestanda. Vi går genom utvecklingen på BESK som skedde genom att bygga nya maskiner som hade BESK som grund. Detta ledde till en utveckling i datorindustrin i Sverige då nya maskiner med nya tekniker och funktioner kunde erbjuda en variation i storlek, kostnad, prestanda osv. Vi beskriver uppbyggnaden av dessa maskiner genom att ta upp deras huvudkomponenter och fokus på komponenterna i sig, deras konstruktion och hur de egentligen fungerar. 3
4 Den första maskinen BARK (Binär Aritmetisk Relä-Kalkylat) BARK är den första svensktillverkade maskinen. Den byggdes av matematikmaskinnämnden under ledning av Conny Palm som var en svensk ingenjör och forskare inom teleteknik och var en datorpionjär. Conny Palm ledde ett team som bestod av några andra ingenjörer och forskare inom detta område, dessa var: Harry Freese, Gösta Neovius, Olle Karlqvist, Carl- Erik Fröberg, G. Kellberg, Björn Lind, Arne Lindberger, P. Petersson och M. Wallmark. Skapandet av BARK började i 1948 med en budget på som den svenska staten stod för, den var färdig i februari BARK var en 32-bitars elektromekanisk maskin uppbyggd av reläer. Ett relä är en reglerteknisk elektrisk apparat där till/frånslag av en låg styrspänning kan styra slutande och öppnande av en annan elektrisk krets, denna teknik har använts mest inom telekommunikation (se figur 1, 2, och 3). BARK bestod av 8000 standard telefonreläer, 80 km kopparkabel och lödpunkter. figur 1 (ett elektromagnetiskt relä) figur 2 (olika typer av relä) figur 3 (ett elektromagnetiskt relä) I maskinen överfördes siffrorna längs tre bussar som vardera innehöll 32 sladdar eller sifferkanaler. Spänning på en sifferkanal representerade en siffra eller ett plustecken, ingen spänning representerade siffran noll eller ett minus-tecken. A och B bussarna transporterar tal från lagring till aritmetiska kretsar, och C-bussen transporterar siffror i motsatt riktning (se figur 5). BARK kunde utföra 10 operationer per sekund och hade ett minne på 50 register och 100 konstanter, i en senare uppgradering så fördubblades minnet. BARK kunde utföra en addition på 150 ms och en multiplikation på 250 ms. Den programmerades genom manuell uppkoppling av sladdar på en kopplingspanel (ett arbete som kunde ta flera dagar eller flera veckor!). Figur 5 (En skiss över BARK) 4
5 BESK (Binär Elektronisk Sekvens Kalkylator) Den 1 april 1954 invigdes BESK, den fyllde ett helt rum i Kungliga Tekniska Högskolans lokaler på Drottninggatan 95 A i Stockholm. Bakom dess konstruktion stod följande män: Arbetsledare: Conny Palm och sedan Stig Comét. Hårdvarukonstruktion: Erik Stemme och Gösta Novenius. Arkitektur och instruktionsuppsättning: Germund Dahlqvist,Olle Karlqvist,Göran Källberg och Arne Lindeberger. BESK var en 40-bitars maskin som bestod av 2400 elektronrör och 400 germaniumdioder, den hade ett internminne som var av Williamstyp och bestod av 40 stycken katodstrålerör, lite senare så uppgraderades internminnet till ferritkärnminne, externminnet var ett elektromagnetiskt trumminne. Eftersom BESK var uppbyggd av elektronrör så ökade prestandan markant jämfört med BARK, en addition utfördes nu på 56 mikrosekunder och en multiplikation på 350 mikrosekunder. Att BESK var en 40-bitars maskin beror på att man hade IAS maskinen som förebild. IAS maskinen skapades på universitetet Princeton i USA mellan , IAS står för Institute for Advanced Study och mannen som ledde utvecklingen av denna maskin hette John Von Neumann [16]. BESK och IAS är av Von Neumann arkitektur vilket betyder att instruktioner och data delar samma minne, till skillnad från Harvard Arkitekturen där instruktioner och data har separata minnen som är helt skilda från varandra (se figur 6 och 7). BESK hade en ordlängd på 40 bitar och i varje instruktion bestod av 20 bitar, så för varje ord rymdes det två instruktioner. Ett ord är i denna mening ett begrepp över hur många bitar ett system kan hantera. Figur 6 (Förenklat blockdiagram för BESK) 5
6 Figur 7 (En skiss av BESK) Elektronröret Fördelen med att använda elektronrör istället för reläer är att de är mycket snabbare och går inte sönder lika lätt. Elektronröret består av en lufttom behållare där man har placerat ett antal elektroder. Elektroner slungas via termisk emission från en upphettad katod till en anod (se figur 8), om denna är positivt i förhållande till katoden. Med ett styrgaller mellan anod och katod så bildas en triod, detta gör att man kan styra den ström som flyter mellan anod till katod och trioden kan då fungerar som en strömbrytare enligt samma princip som reläet. En stor nackdel med elektronröret är att det drar massvis med ström och kräver mycket kylning, detta gjorde även att de har en begränsad livslängd och behöver bytas ofta. Figur 8 (Elektronrörets uppbyggnad) Williamsminnet Williamsminnet var ett katodstrålerör som användes för att lagra binär data. Katodstråleröret består precis som elektronröret av en lufttom behållare där en uppvärmd katod avger strömmar av elektroner som i detta fall kallas för katodstrålar, elektronerna accelereras med hjälp av ett elektriskt fält och styrs (avlänkas) med hjälp av elektromagnetiskt fält, så att man kan bestämma vart på skärmen som strålen ska träffa. När det gäller Williamsminnet så förlitar sig detta på ett fenomen som kallas för sekundär elektronemission. Det hela går ut på att när man väljer att rita en punkt på en viss position på skärmen, så blir detta område positivt laddat om det närliggande området kring punkten 6
7 negativt laddat, denna laddning kvarstår på ytan av skärmen i bråkdelen av en sekund och tillåter röret att fungera som ett datorminne. En metallplåt placeras framför skärmen och när en punkts laddning ändras så detekteras detta i form av en spänningspuls som tas upp av metallplåten (se figur 9). Med hjälp av avlänkning av elektronstrålen så kan man bygga upp en matris bestående av punkter och streck på skärmen, där varje position har ett specifikt X och Y värde. En punkt får då representera 0 och ett streck värdet 1, detta ger då olika utslag i detekteringsplåten. Eftersom varje position tappar sin laddning efter ett tag, så måste värdet som är lagrat där återskrivas med jämna mellanrum. Williamsminnet i BESK bestod av 40 stycken rör och där varje rör kunde lagra 512 bitar. Åtkomsttiderna för Williamsminnet ansågs senare vara en flaskhals och det gjorde att man år 1956 bytte ut det mot ett snabbare ferritkärnminne. Figur 9 (Ett Williamsminne med detekteringsplåten utfälld) Ferritkärnminnet Ett ferritkärnminne består grund och botten av ett stort antal ferrit ringar som med hjälp av elektriskt ledande trådar binds ihop till en matris (se figur 10). Varje ring kan lagra en bit. Trådarna som löper igenom ringarna skapar magnetiska fält som polariserar ferrit kärnan, beroende på polariteten av ringen så representerar den antingen 0 eller 1. För att läsa av värdet på en ring så polariserar man ringen till det värde som anses vara 0, skulle ringen redan ha det värdet så händer ingenting men skulle ringen vara 1 så induceras en ström i en speciell tråd som används för att läsa av ringen. För att detta ska fungerar så måste varje läsning efterföljas an en skrivning för att återställa värdet på ringen. Ferritkärnminnet i BESK bestod av totalt 40 matriser som var en konstruktion av Carl Ivar Bergman, varje ring var endast 2mm stor och det gick åt hundratusentals och för att lösa konstruktionen rent praktiskt så anlitade man en grupp sykunninga hemmafruar som sydde matriserna. En fördel med ferritkärnminnet som är värt att ta upp är att det är ett icke-flyktigt minne (nonvolatile) och behåller därför sin information även om strömmen skulle slås av. Begreppet core dump är ett arv från den tid då datorerna använde denna form av minne. Figur 10 (En förstorad bild av ett ferritkärnminne) 7
8 Trumminnet Sekundärminne är en form av minne där data lagras permanent. Ett trumminne är ett sekundärminne som består av en stor cylinder som är belagt med ferromagnetiskt material vilket gör att man kan lagra data genom att ändra den magnetiska polariteten på en given position. När det gäller BESK så bestod sekundärminnet av två stycken trummor på 120mm i diameter och det ferromagnetiska materialet var röd järnoxid (se figur 11). Data lagrades i spår (kanaler) med hjälp av fasta läs/skriv-huvuden som satt fast monterade runt om trumman. Varje trumma i BESK hade 256 spår och kunde lagra bitar, vilket ger en total lagringkapacitet på 8912 ord. Remsläsaren Figur 11 (Bild på ett trumminne) Data och instruktioner ligger lagrade på en pappersremsa i form av stansade hål. Data på remsan lästes in med hjälp av en dielektrisk remsläsare. Denna remsläsare består av sex stycken avkänningselektroder vilket motsvarar antalet parallella spår på remsan (se figur 12 och 13). Mellan elektroderna finns ett luftgap som remsan löper igenom, på ovansidan finns en gemensam elektrod. Den faktiska avläsningen sker igenom att varje elektrod skickar ut en spänningspuls då papper befinner sig i luftgapen och avsaknaden av en spänningspuls, betyder att man har detekterat ett stansat hål. Denna läsare kunde som mest läsa av 400 rader per sekund. 8
9 Figur 12 (Förenklat schema över remsläsare) Figur 13 (Närbild på remsläsare) Elektrisk skrivmaskin Resultaten av beräkningarna skrevs ut med hjälp av en elektrisk skrivmaskin, hastigheten på denna var 12 tecken per sekund. Ville man ha ut sitt reslutat snabbare så fanns det en snabbstans, som kunde skriva ut data på hålremsor med hastighet av 145 tecken per sekund, denna remsa var man sedan tvungen att köra i en separat utskriftsmaskin som var helt skild från BESK. Användningsområden BESK användes bland annat till att lösa följande problem. Flygtekniska problem: Hållfasthetsberäkningar och fladderberäkningar Väderleksberäkningar: Analys av väderobservationer och prognosberäkningar. Reglertekniska problem. Ballistiska problem. Försäkringsmatematiska tabeller. Telefontrafiksproblem. Primtalsundersökningar: Hans Riesel hittade år 1957 Mersenneprimtal nummer 18. Värt att nämna är att man även gjorde hemliga körningar på BESK där FRA dekrypterade inspelad radiotrafik. Vissa beräkningar som tillhörde det svenska atombomsprogrammet kördes även på BESK. 9
10 Några av BESKs efterföljare BESK ledde till skapandet av en rad andra maskiner som räknas som fortsättningen på BESK dvs. skaparna utgick från BESK för att bygga nya varianter av den, Men dess huvuduppdrag var att göra beräkningar men i olika sammanhang och för olika syften. Detta skedde oftast genom att skriva en överenskommelse med MMN för att få ritningar på konstruktionen av BESK för att tillverka en egen. Exempel på sådana maskiner är följande: SifferMaskinen I Lund (SMIL). Den byggdes av Carl-Erik Fröberg som var professor i numerisk analys vid institutionen för numerisk analys vid Lunds universitet och togs i bruk i augusti SMIL var i bruk på universitetet fram till början Att bygga den kostade runt kronor. Delar av SMIL finns utställda på Malmös tekniska museum. SARA vid SAAB i Linköping: den 9 december 1956 blev det en överenskommelse mellan SAAB och MMN om att bygga en ny maskin som grundar sig på BESK. På den tiden hade SAAB fått en ny avdelning som kallades för Datasaab som senare blev en avknoppning av SAAB för att tillverka datorer som skulle användas i företagets produktion inom flygplansbranschen. Börje Langerfors som var chef för företagets beräkningsavdelning valdes ut som projektledare, och till slut blev det en BESK liknande dator som döptes senare till SARA. Företaget använde maskinen för att utföra sina olika beräkningar framför allt hållfasthetsberäkningar för Saab 37 Viggen som var en av SAABs produkter på den tiden. Facit EDB: byggdes av Facit Electronics i Solna-Stockholm under åren som en uppgradering av BESK. Denna var en transistoriserad kopia på BESK som programmerades genom att stansa en hålremsa som skulle senare skulle läsas in av maskinen, men nackdelen med denna teknik var att man var tvungen att stansa en helt ny hålremsa så fort man hade gjort något fel i programmet! Dansk Algoritmisk Sekvens Kalkulator(DASK): var den första datorn i Danmark, som byggdes av regnecentralen under åren i Köpenhamn. Den invigdes i september 1957, och hölls vid en vetenskaplig institution i Köpenhamn. DASK hade BESK som ursprung och bestod huvudsakligen av 2500 elektronrör, 1500 halvledare, och en trefas strömförsörjning på 15 kw, och kunde hantera beräkningar per sekund. TRASK: Var också en transistoriserad kopia av BESK, som planerades av matematikmaskinnämndens arbetsgrupp sedan byggdes av Datakonsult AB Fördelen med denna maskin var att den kunde läsa gamla BESK programmen. 10
11 Slutsats När vi har gått från BARK till BESK och sedan dess efterföljare, så ser vi att utvecklingen av systemen och dess komponenter har gått från elektromekanik till vakuumrör för att sedan övergå till magetiska minnen och till sist halvledare. För varje steg i denna utveckling så har systemen blivit snabbare och mera tillförlitliga, men den grundläggande arkitekturen av John Von Neumann har levat kvar och den står sig än idag. Det hade varit intressant att se åt vilket håll utvecklingen hade gått om man istället hade valt Harvard Arkitekturen och vilka tekniska lösningar som detta val hade tvingat fram. Vi tycker att staten fattade ett bra beslut när den valde att bygga egna datorer istället för att importera färdiga system, men det vore bra för Sverige om vi hade fortsatt satsa på datorindustrin som till exempel USA som idag är ett ledande land när det gäller utveckling och tillverkning av datorer. Referenser [01] Wikipedia.org, BARK, hämtad [02] Idg.se, Han byggde BESK - en svensk världsrekord dator, hämtad [03] Wikipedia.org, BESK, hämtad [04] Jstor.org, The BARK, A Swedish General Purpose Relay Computer, hämtad [05] Wikipedia.org, Swedish Board for Computing Machinery, hämtad [06] Lix.hisvux.se, Historien, hämtad [07] Wikipedia.org, Datasaab, hämtad [08] People.dsvu.su.se, Datorer på sextiotalet och sjuttiotalet, hämtad [09] Beagle-ears.com, Early Computing in Denmark, hämtad [10] Wikipedia.org, Relä, hämtad
12 [11] Techworld.idg.se, Datorhistorik i nytt ljus, hämtad [12] Fof.se, Återkoppling: Trask var inget överskottsbygge, hämtad [13] Wikipedia.org, Magnetic core memory, hämtad [14] Tekniskamuseet.se, 1950-talet, hämtad [15] User.it.uu.se, Kodning för BESK, 2a upplagan, , hämtad _swedish.pdf [16] Wikipedia.org, IAS machine, hämtad [17] Absoluteastronomy.com, BESK, hämtad [18] Wikipedia.org, Vacuum tube, hämtad [19] Treinno.se, BESK Binär Elektroniks Sekvens Kalkylator, hämtad [20] Wikipedia.org, Williams tube, hämtad [21] Nyteknik.se, Nytt primtalsrekord satt idag, hämtad [22] Wikipedia.org, Drum memory, hämtad
Berättelsen om den första svenska datorn BESK - vägen till 1950-talets svenska superdator
Berättelsen om den första svenska datorn BESK - vägen till 1950-talets svenska superdator Institutionen för datavetenskap Mälardalens högskola CT 3620 - Vetenskapsmetodik för teknikområdet, 2003-10-17
Läs merKort beskrivning av Sveriges första dator BESK
Kort beskrivning av Sveriges första dator BESK Bo Einarsson MAI 10 januari 2005 Den första svenska egentliga datorn är BESK, vilket står för Binär Elektronisk SekvensKalkylator. Den var körklar den 6 november
Läs merDatorhistorik. Föreläsning 3 Datorns hårdvara EDSAC. Eniac. I think there is a world market for maybe five computers. Thomas Watson, IBM, 1943
Datorhistorik Föreläsning 3 Datorhistorik Datorns uppbyggnad, komponenter Processor, primärminne, sekundärminne Minneshierarkier Inbyggda system, stora datorer I think there is a world market for maybe
Läs merGrundläggande programmeringsteknik Datorsystem
Datorsystem Från abakus till Z3 Datorsystem Från kursplanen Moment 3, Datorsystem 3hp I detta moment ges en introduktion till datorsystem och dess uppbyggnad. Minneshantering, vad en CPU är och gör samt
Läs merElektriska Kretsar. En fördjupning gjord av Philip Åhagen. Philip Åhagen 2009-12-03. Mälardalens Högskola Produktutveckling 3 2009/2010 KPP 039
Mälardalens Högskola Elektriska Kretsar En fördjupning gjord av Philip Åhagen Philip Åhagen 2009-12-03 Table of Contents Inledning... 3 Grundläggande ellära... 4 Spänning... 4 Ström... 4 Resistans... 4
Läs merDatorhistoria Introduktion till PBL
Datorhistoria Erfarenheter Inlärningsmål Ämne: Datorhistorik Första datorn? Eniac 1946? Definiera dator Internationellt? Svenskt? Dator = räknehjälpmedel? Mer räknehjälpmedel Abacus (kulram) c:a 3000 fkr
Läs merDatorns utveckling. Bild av ENIAC
Datorns utveckling År 1936 konstruerade den tyska ingenjörsstudenten Konrad Zuse den första elektroniska datorn, Z1, samt en rad andra datorer de förstördes 1944 när Berlin bombades under andra världskriget.
Läs merF1 Introduktion och ingenjörsrollen EDAA05 Datorer i system! Roger Henriksson!
F1 Introduktion och ingenjörsrollen EDAA05 Roger Henriksson I kursen får du en introduktion till de frågeställningar och problemområden som omfattas av D-programmet och ämnet datavetenskap och underlättar
Läs merF1 Introduktion och ingenjörsrollen
F1 Introduktion och ingenjörsrollen EDAA05 Roger Henriksson Jonas Wisbrant I kursen får du en introduktion till de frågeställningar och problemområden som omfattas av D-programmet och ämnet datavetenskap
Läs merProgrammering i ett historiskt perspektiv. Växjö 16 november 2017 Mats Hansson
Programmering i ett historiskt perspektiv Växjö 16 november 2017 Mats Hansson Att hitta elevaktiva arbetssätt och arbetsformer! Ett exempel: Några begrepp Resultat: Jacquardvävstol https://sv.wikipedia.org/wiki/jacquardv%c3%a4vstol
Läs merFACIT I DEN TIDIGA DATAÅLDERN Göran Arvidsson
FACIT I DEN TIDIGA DATAÅLDERN Göran Arvidsson Brukskultur Åtvidaberg 2002 Facit i den tidiga dataåldern Göran Arvidsson När elektroniken i början av 1950-talet blev ett begrepp i Sverige kom Facit AB,
Läs mer1642 uppfann Blaise Pascal världens första mekaniska räknemaskin. Den kunde både addera och subtrahera. Den kan ses som en föregångare till datorn.
Datorns utveckling 1642 uppfann Blaise Pascal världens första mekaniska räknemaskin. Den kunde både addera och subtrahera. Den kan ses som en föregångare till datorn. Tre decennier senare konstruerade
Läs merIntroduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python
Introduktion till programmering och Python Hösten 2009 Dagens lektion Vad är programmering? Vad är en dator? Filer Att tala med datorer En första titt på Python 2 Vad är programmering? 3 VAD ÄR PROGRAMMERING?
Läs merProv 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]
Namn: Område: Elektromagnetism Datum: 13 Oktober 2014 Tid: 100 minuter Hjälpmedel: Räknare och formelsamling. Betyg: E: 25. C: 35, 10 på A/C-nivå. A: 45, 14 på C-nivå, 2 på A-nivå. Tot: 60 (34/21/5). Instruktioner:
Läs merENKEL Programmering 3
ENKEL Programmering 3 Figurer i långa rader Titta på de olika figurerna i de olika raderna. Kan du se att de olika figurerna i varje rad är placerade enligt ett visst mönster? Kan du lista ut vilken figur
Läs merHÄLLEBERGSSKOLAN. Ur kursplanen för området elektronik i ämnet teknik:
Björne Torstenson Ur kursplanen för området elektronik i ämnet teknik: TEKNIK ELEKTRONIK Centralt innehåll Grundläggande elektronik och elektroniska komponenter, till exempel lysdioder och enkla förstärkare.
Läs merFotoelektriska effekten
Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar
Läs merHF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp
HF0010 Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp Välkommna - till KTH, Haninge, Datateknik, kursen och till första steget mot att bli programmerare! Er lärare och kursansvarig: Nicklas Brandefelt, bfelt@kth.se
Läs merSystem S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet
Datorarkitektur - en inledning Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer System S den mest abstrakta synen på systemet A B C Ett högnivåperspektiv på systemet a1 b1 c1 a2 b3 b2 c2 c3 En mera
Läs mer4:7 Dioden och likriktning.
4:7 Dioden och likriktning. Inledning Nu skall vi se vad vi har för användning av våra kunskaper från det tidigare avsnittet om halvledare. Det är ju inget självändamål att tillverka halvledare, utan de
Läs merBerättelsen om AutoChemist Del 5: Utvecklat svar på intervjufråga 3, kapitel 3:2 Av: Ingmar Jungner
Berättelsen om AutoChemist Del 5: Utvecklat svar på intervjufråga 3, kapitel 3:2 Av: Ingmar Jungner Epidemisjukhusprojektets datorisering och systemvara. AutoChemisten utvecklades kontinuerligt från starten
Läs merGrundläggande datavetenskap, 4p
Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 2 Datamanipulation, Processorns arbete Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-09 IT och Medier 1 Innehåll CPU ALU Kontrollenhet Register
Läs merkrävs för att kunna utföra arbete. Den finns i många former men kan inte förstöras, bara omvandlas från en form till en annan.
energi krävs för att kunna utföra arbete. Den finns i många former men kan inte förstöras, bara omvandlas från en form till en annan. elektricitet är när negativa och positiva laddningar dras till varandra.
Läs merUtvärdering av uttorkning av fukt i betongväggar med aktiv elektroosmos.
Utgiven av: Stephan Mangold Till: Björn Sundvall, Arid AB 2016-04-04 Klassifikation: Öppen Dränering utan att gräva Utvärdering av uttorkning av fukt i betongväggar med aktiv elektroosmos. Sammanfattning
Läs merFöreläsning 3.1: Datastrukturer, en översikt
Föreläsning.: Datastrukturer, en översikt Hittills har vi i kursen lagt mycket fokus på algoritmiskt tänkande. Vi har inte egentligen ägna så mycket uppmärksamhet åt det andra som datorprogram också består,
Läs merElektronik. Lars-Erik Cederlöf
Elektronik LarsErik Cederlöf 1 Ledare och isolatorer Ledare för elektrisk ström har atomer med fria rörliga laddningar i yttersta skalet. Exempel på ledare är metallerna koppar och aluminium. Deras atomer
Läs merEtt urval D/A- och A/D-omvandlare
Ett urval D/A- och A/D-omvandlare Om man vill ansluta en mikrodator (eller annan digital krets) till sensorer och givare så är det inga problem så länge givarna själva är digitala. Strömbrytare, reläer
Läs merDatorn föds. http://www.youtube.com/watch?v=anrjsigryjw
Datorkunskap Vad är en dator Datorer är maskiner som utför uppgifter och beräkningar med hjälp av givna instruktioner eller program. Datorer arbetar genom att låta maskin- och programvara interagera. Maskinvara
Läs merESD ElektroStatic Discharge (elektrostatisk urladdning) är oftast en trestegsprocess:
ESD ElektroStatic Discharge (elektrostatisk urladdning) är oftast en trestegsprocess: 1. Uppladdning av en isolator 2. Laddningsöverföring till en isolerad ledare 3. Urladdning mellan ledare (med olika
Läs merNikolai Tesla och övergången till växelström
Nikolai Tesla och övergången till växelström Jag påminner lite om förra föreläsningen: växelström har enorma fördelar, då transformatorer gör det enkelt att växla mellan högspänning, som gör det möjligt
Läs merBränslecell. Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12
Bränslecell Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12 Innehållsförteckning S. 2-3 Utvinning av energi S. 4-5 Kort historik S. 6-7 Energiomvandlingar S. 8-9 Miljövänlighet S.
Läs merCDC en jämförelse mellan superskalära processorer. EDT621 Campus Helsingborg av: Marcus Karlsson IDA
CDC6600 - en jämförelse mellan superskalära processorer av: Marcus Karlsson Sammanfattning I denna rapport visas konkret information om hur den första superskalära processorn såg ut och hur den använde
Läs merChalmers Tekniska Högskola Tillämpad Fysik Igor Zoric
Chalmers Tekniska Högskola 2002 05 28 Tillämpad Fysik Igor Zoric Tentamen i Fysik för Ingenjörer 2 Elektricitet, Magnetism och Optik Tid och plats: Tisdagen den 28/5 2002 kl 8.45-12.45 i V-huset Examinator:
Läs merFysikum Kandidatprogrammet FK VT16 DEMONSTRATIONER MAGNETISM II. Helmholtzspolen Elektronstråle i magnetfält Bestämning av e/m
DEMONSTRATIONER MAGNETISM II Helmholtzspolen Elektronstråle i magnetfält Bestämning av e/m Uppdaterad den 10 november 015 Introduktion I litteraturen och framför allt på webben kan du enkelt hitta ett
Läs merElektricitet och magnetism
Elektricitet och magnetism Eldistribution Laddning Ett grundläggande begrepp inom elektricitetslära är laddning. Under 1700-talet fann forskarna två sorters laddning POSITIV laddning och NEGATIV laddning
Läs merProgrammera i teknik - kreativa projekt med Arduino
NYHET! Utkommer i augusti 2017 Smakprov ur boken Programmera i teknik - kreativa projekt med Arduino av Martin Blom Skavnes och Staffan Melin PROJEKT LJUS s 1 I det här projektet kommer du att bygga en
Läs merCharles Babbage och Ada Lovelaces datorer
Charles Babbage och Ada Lovelaces datorer Sven Andersson san01006@student.mdh.se Vetenskapsmetodik för teknologiområdet CT3620 Mälardalens Högskola 18 oktober 2004 1 1 Sammanfattning Charles Babbage designade
Läs merDetta är en liten ordlista med förklaringar på begrepp och aktiviteter relaterade till. elvisualiseringsverktyg
ordlista Detta är en liten ordlista med förklaringar på begrepp och aktiviteter relaterade till elvisualiseringsverktyg 2 3 datorgrafik 4 Datorgrafik är bilder skapade med hjälp av en dator, ofta i särskilda
Läs merInföra begreppen ström, strömtäthet och resistans Ohms lag Tillämpningar på enkla kretsar Energi och effekt i kretsar
Kapitel: 25 Ström, motstånd och emf (Nu lämnar vi elektrostatiken) Visa under vilka villkor det kan finnas E-fält i ledare Införa begreppet emf (electromotoric force) Beskriva laddningars rörelse i ledare
Läs merAtt använda el. Ellära och Elektronik Moment DC-nät Föreläsning 3. Effekt och Anpassning Superposition Nodanalys och Slinganalys.
llära och lektronik Moment DC-nät Föreläsning ffekt och Anpassning Superposition Nodanalys och Slinganalys Copyright 8 Börje Norlin Att använda el Sverige Fas: svart Nolla: blå Jord: gröngul Copyright
Läs merProduktutvecklingsprocessen. (e)lvis
ordlista (e)lvis datorgrafik...5 effekt...7 elektricitet...9 energi...11 grenuttag...13 HDMI...15 komponenter...17 kretskort...19 kwh...21 minidator...23 minneskort...25 projektor...27 protokoll...29 radiomodul...31
Läs merÖvningar i ekvationer
i ekvationer Innehåll A. Addition och subtraktion B. Multiplikation och division C. Blandade räknesätt - prioritet D. Enkla förenklingar E. Parenteser F. Tillämpningar Detta häfte är till dig som läser
Läs merTEKNISK NOTIS TN AT006
TEKNISK NOTIS INDEX DATE AMENDMENTS BY CHECK BY 00 27/12/05 CREATION C. VIAL E. CHABANEIX 01 01/12/06 TRANSLATION TO SWEDISH P-U S 02 Säkerhets information: De instruktioner som föreslås i denna tekniska
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #21 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Teknologier och hierarkier Minnestyper Vi har hittills
Läs merLäsminne Read Only Memory ROM
Läsminne Read Only Memory ROM Ett läsminne har addressingångar och datautgångar Med m addresslinjer kan man accessa 2 m olika minnesadresser På varje address finns det ett dataord på n bitar Oftast har
Läs merTentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00
Institutionen för teknik, fysik och matematik Nils Olander och Herje Westman Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00 Max: 30 p A-uppgifterna 1-8 besvaras genom att ange det korrekta
Läs merEn Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär:
Lösningsförslag för 725G45-tentan 3/11-10 1. Vad menas med Von Neumann-arkitektur? (2p) En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär: Data och instruktioner lagras i samma
Läs merPRODUKTUTVECKLING 3. CAD & 3D-ritning. Erik Almers 2011-01-10
PRODUKTUTVECKLING 3 CAD & 3D-ritning PM Erik Almers 2011-01-10 Detta fördjupningsarbete handlar om hur man kan använda sig utav 3d-modelering i en produktutvecklingsprocess. Betonar även vikten av 3d-modeleringen
Läs merGert Persson Computers and Computing de första 15 åren
COMPUTERS AND COMPUTING I SKANDINAVIEN - tillbakablick över de första 15 åren i ett svenskt perspektiv - av Gert Persson gert.person.gpinformatik@telia.com Kort sammanfattning Den 16 december 1948 fattades
Läs merHantering av hazards i pipelines
Datorarkitektur med operativsystem Hantering av hazards i pipelines Lisa Arvidsson IDA2 Inlämningsdatum: 2018-12-05 Abstract En processor som använder pipelining kan exekvera ett flertal instruktioner
Läs merLaborationer i miljöfysik. Solcellen
Laborationer i miljöfysik Solcellen Du skall undersöka elektrisk ström, spänning och effekt från en solcellsmodul under olika förhållanden, och ta reda på dess verkningsgrad under olika förutsättningar.
Läs merEtt minneselements egenskaper. F10: Minneselement. Latch. SR-latch. Innehåll:
F: Minneselement Innehåll: - Latchar - Flip-Flops - egister - Läs- och skrivminne (andom-access Memory AM) - Läsminne (ead Only Memory OM) Ett minneselements egenskaper Generellt sett så kan följande operationer
Läs merProgrammering för alla!
Programmering för alla! Inspirationsseminarium för lärare i grundskola och gymnasium Björn Regnell Professor Datavetenskap, LTH, Lunds universitet lth.se/programmera Video http://www.svt.se/nyheter/sverige/krav-pa-att-elever-lar-sig-programmera
Läs mer4:4 Mätinstrument. Inledning
4:4 Mätinstrument. Inledning För att studera elektriska signaler, strömmar och spänningar måste man ha lämpliga instrument. I detta avsnitt kommer vi att gå igenom de viktigaste, och som vi kommer att
Läs merELEVER BYGGER EGNA LUFT- FÖRVÄRMARE
ELEVER BYGGER EGNA LUFT- FÖRVÄRMARE En luftförvärmare är ett miljövänligare och framtidens sätt att värma upp ett rum. Med bara en låda och solljus kan en luftförvärmare värma upp ett helt rum, om inte
Läs merTalsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson
Talsystem Teori Av Johan Johansson Vad är talsystem? Talsystem är det sätt som vi använder oss av när vi läser, räknar och skriver ner tal. Exempelvis hade romarna ett talsystem som var baserat på de romerska
Läs merLUNDS UNIVERSITET. Parallell exekvering av Float32 och INT32 operationer
LUNDS UNIVERSITET Parallell exekvering av Float32 och INT32 operationer Samuel Molin Kursansvarig: Erik Larsson Datum 2018-12-05 Referat Grafikkort utför många liknande instruktioner parallellt då typiska
Läs merDugga i elektromagnetism, sommarkurs (TFYA61)
Dugga i elektromagnetism, sommarkurs (TFYA61) 2012-08-10 kl. 13.00 15.00, sal T1 Svaren anges på utrymmet under respektive uppgift på detta papper. Namn:......................................................................................
Läs merSammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-6)
Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-6) Kapitel 1: sid 1 37 Definitioner om vad laddning, spänning, ström, effekt och energi är och vad dess enheterna är: Laddningsmängd
Läs merVågrörelselära och optik
Vågrörelselära och optik Kapitel 32 1 Vågrörelselära och optik Kurslitteratur: University Physics by Young & Friedman (14th edition) Harmonisk oscillator: Kapitel 14.1 14.4 Mekaniska vågor: Kapitel 15.1
Läs merDatormetaforen. Från människa till dator Från dator till människa o.s.v.
Datormetaforen Från människa till dator Från dator till människa o.s.v. Det mekaniska tänkandet Räknemaskin tillverkad av Pascal 1642 Hjärnan ett avancerat urverk 1800-talet Henry Colebrooke, (president
Läs merDet finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/
CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 1 Torsdag 2005-08-25 Upprop. Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/ Kurslitteratur är Per Foyer Mikroprocessorteknik. Finns på bokhandeln.
Läs merTränarguide del 2. Mattelek. www.flexprogram.se
Tränarguide del 2 Mattelek www.flexprogram.se 1 ANTALSUPPFATTNING - MINST/STÖRST ANTAL Övningarna inom detta område tränar elevernas uppfattning av antal. Ett antal objekt presenteras i två separata rutor.
Läs mer(44) Ansökan utlagd och utlägg- 7 9-0 7-2 3 Publicerings- 409 058. ningsskriften publicerad nummer TUö UvU
SVERIGE [B] (11)UTLÄGGNINGSSKRIFT 7711902-2 (19) S E (51) Internationell klass 2 G 0 1 T 1 / 0 2 / / G 0 1 T 7 / 1 2 (44) Ansökan utlagd och utlägg- 7 9-0 7-2 3 Publicerings- 409 058 ningsskriften publicerad
Läs merFK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 16 juni 2015, kl 9:00-14:00
FK4010 - Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 16 juni 2015, kl 9:00-14:00 Läs noggrant genom hela tentan först. Börja med uppgifterna som du tror
Läs merELEKTRICITET. Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet?
ELEKTRICITET Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet? ELEKTRICITET I EN KRETS En elektrisk krets 1. Slutenkrets 2. Öppenkrets KOPPLINGSSCHEMA Komponenter i en krets Batteri /strömkälla
Läs merMoment 2 Digital elektronik. Föreläsning Inbyggda system, introduktion
Moment 2 Digital elektronik Föreläsning Inbyggda system, introduktion Jan Thim 1 Inbyggda system, introduktion Innehåll: Historia Introduktion Arkitekturer Mikrokontrollerns delar 2 1 Varför lär vi oss
Läs merAnvändning Dessa rollkort kan användas som stöd i produktutvecklingsprocessen. De beskriver olika yrken och vilken roll personerna med dessa yrken
Rollkort Användning Dessa rollkort kan användas som stöd i produktutvecklingsprocessen. De beskriver olika yrken och vilken roll personerna med dessa yrken har haft i processen att ta fram prototypen Watt-lite
Läs merKAPITEL 4 MTU AB
KAPITEL 4 MTU AB 2007 65 TIDSDIAGRAM Ett vanligt diagram består av två axlar. Den ena är horisontell (x) och den andre vertikal (y). Dessutom har man en kurva. W V Ovan har vi som ex. ritat in en kurva
Läs merVad är en UART? Universal Asynchronous Receiver Transmitter parallella seriella parallell åttabitars signal mest signifikant bit
Vad är en UART? Beteckningen UART är en förkortning för det engelska uttrycket Universal Asynchronous Receiver Transmitter, vilket översatt till svenska blir ungefär Universell Asynkron Mottagare/Sändare.
Läs mer2. Vad menas med begreppen? Vad är det för olikheter mellan spänning och potentialskillnad?
Dessa laborationer syftar till att förstå grunderna i Ellära. Laborationerna utförs på byggsatts Modern Elmiljö för Elektromekanik / Mekatronik. När du börjar med dessa laborationer så bör du ha läst några
Läs merInstruktion elektronikkrets till vindkraftverk
Instruktion elektronikkrets till vindkraftverk Färdig koppling D1 R2 IC1 R1 D2 R3 D3 R7 R5 T1 T2 R6 T3 R6 Uppgiften innehåller: Namn Värde Utseende Antal R1 11 kω brun, brun, svart, röd, brun 1 st R2 120
Läs merF2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning EDAA05 Datorer i system! Roger Henriksson!
F2 Datarepresentation talbaser, dataformat och teckenkodning EDAA05 Roger Henriksson Von Neumann-arkitekturen Gemensamt minne för programinstruktioner och data. Sekventiell exekvering av instruktionerna.
Läs merMESI i Intel Core 2 Duo
MESI i Intel Core 2 Duo Sammanfattning Denna rapport beskriver en processor (Intel Core 2 Duo) vars cache coherence protokoll är MESI. Rapporten beskriver hur processorn är uppbyggd, hur många kärnor den
Läs merRandom Access Memory. Amare Reda Jenny Holmberg Henrik Kreipke Gaylord Kaya
Random Access Memory Amare Reda Jenny Holmberg Henrik Kreipke Gaylord Kaya Introduktion Historia Vad är RAM? Hur fungerar RAM? Dataöverföring, tidsklocka och termer Vilka är de olika typerna av RAM? Vad
Läs merRäkneuppgifter på avsnittet Fält Tommy Andersson
Räkneuppgifter på avsnittet Fält Tommy Andersson 1. En negativt laddad pappersbit befinner sig nära en oladdad metallplåt. Får man attraktion, repulsion eller ingen kraftpåverkan? Motivera! 2. På ett mönsterkort
Läs merProgrammering för alla!
Programmering för alla! del 1 Lärarlyftet Teknik 7-9, 2014-09-01 Björn Regnell Professor Datavetenskap, LTH, Lunds universitet lth.se/programmera Agenda 09:00-10:00 Introduktion; kursens upplägg Varför
Läs mer1. Mätning av gammaspektra
1. Mätning av gammaspektra 1.1 Laborationens syfte Att undersöka några egenskaper hos en NaI-detektor. Att bestämma energin för okänd gammastrålning. Att bestämma den isotop som ger upphov till gammastrålningen.
Läs merEXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER
EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER I detta experiment ska du mäta graden av dubbelbrytning hos glimmer (en kristall som ofta används i polariserande optiska komponenter). UTRUSTNING Förutom
Läs mer4. Allmänt Elektromagnetiska vågor
Det är ett välkänt faktum att det runt en ledare som det flyter en viss ström i bildas ett magnetiskt fält, där styrkan hos det magnetiska fältet beror på hur mycket ström som flyter i ledaren. Om strömmen
Läs merDEC Alpha instruktions Arkitektur
DEC Alpha instruktions Arkitektur David Ekberg December 4, 2017 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Bakgrund...3 3 Syfte...3 4 Pipeline...4 4.1 Datatyper...4 4.2 Instruktions arkitektur...5 5 Slutsats...6
Läs merVad är en dator? Introduktion till datorer och nätverk. Pontus Haglund Institutionen för datavetenskap (IDA) 21 augusti 2018
. Vad är en dator? Introduktion till datorer och nätverk Pontus Haglund Institutionen för datavetenskap (IDA) 21 augusti 2018 Översikt 2/23 Datorns historia von Neumann-arkitekturen Operativsystem Datornät
Läs merTILLÄMPNINGAR INOM DATORTEKNIK
TILLÄMPNINGAR INOM DATORTEKNIK I detta kapitel skall vi titta lite närmare på några specifika tillämpningar inom datorteknik som har anknytning till El och Energiprogrammet. Om du som läser denna kurs
Läs merSensorteknik Ex-tenta 1
Elektrisk mätteknik LTH Sensorteknik Ex-tenta 1 Tillåtna hjälpmedel: Kalkylator och/eller tabell. Anvisningar: De 16 första frågorna bör besvaras relativt kortfattat, t.ex. genom en enkel ritning och en
Läs merTILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 1
TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 1 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.
Läs merCacheminne Intel Core i7
EDT621 Datorarkitekturer med operativsystem 7,5 hp 2015-12-07 Cacheminne i Intel Core i7 Författare: Adnan Karahmetovic Handledare: Erik Larsson Innehåll 1. Inledning... 1 1.1 Syfte... 1 1.2 Frågeställning...
Läs merElektricitet och magnetism. Elektromagneter
Elektricitet och magnetism. Elektromagneter Hans Christian Ørsted (1777 1851) 1820 Hans Christian Ørsted upptäckte att elektricitet och magnetism i allra högsta grad hänger ihop Upptäckten innebar att
Läs merKandidatprogrammet FK VT09 DEMONSTRATIONER INDUKTION I. Induktion med magnet Elektriska stolen Självinduktans Thomsons ring
DEMONSTRATIONER INDUKTION I Induktion med magnet Elektriska stolen Självinduktans Thomsons ring Introduktion I litteraturen och framför allt på webben kan du enkelt hitta ett stort antal experiment som
Läs merLaboration i datateknik
KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Laboration i datateknik Felsökning och programmering av LEGO NXT robot Daniel Willén 2012 09 06 dwill@kth.se Introduktionskurs i datateknik II1310 Sammanfattning Syftet med
Läs merTentamen ellära 92FY21 och 27
Tentamen ellära 92FY21 och 27 2014-06-04 kl. 8 13 Svaren anges på separat papper. Fullständiga lösningar med alla steg motiverade och beteckningar utsatta ska redovisas för att få full poäng. Poängen för
Läs merPROV ELLÄRA 27 oktober 2011
PRO EÄR 27 oktober 2011 Tips för att det ska gå bra på provet. Skriv ÖSNINGR på uppgifterna, glöm inte ENHETER och skriv lämpligt antal ÄRDESIFFROR. ycka till! Max 27p G 15p 1. (addning - G) Två laddningar
Läs merBILAGA. En handmanövrerad mekanisk apparat för dosering av vätska till en behållare för titreranalys (så kallad digital titreringsapparat).
En handmanövrerad mekanisk apparat för dosering av vätska till en behållare för titreranalys (så kallad digital titreringsapparat). Apparaten består av en justerbar mekanisk fördelare med plats för en
Läs mer7. Konstruera Koncept
7. Konstruera Koncept 7.1 Systemarkitektur För att bestämma delar i konstruktionen som kommer att utvecklas in-house eller externt skapas nedan funktionsmodeller och ett träddiagram för att se över alla
Läs merHäftiga hästskolampan Hanna
Häftiga hästskolampan Hanna En återvunnen hästsko med lysdioder istället för sömmar. Lysande design som bringar tur! Se en film på produkten: http://youtu.be/twyg12aj3ci Vilket material behöver man? Naturträ
Läs merKommentarer till målen inför fysikprovet. Magnetism & elektricitet
Kommentarer till målen inför fysikprovet Magnetism & elektricitet Skillnaden mellan spänning, ström och resistans Spänningen är själva drivkraften av strömmen och mäts i enheten volt, V. Finns ingen spänning
Läs merLaboration 2: Konstruktion av asynkronmotor
Laboration 2: Konstruktion av asynkronmotor Laboranter: Henrik Bergman, Henrik Bergvall Berglund, William Sjöström, Georgios Davakos Plats och datum: Uppsala 2016-11-09 Kurs: Elektromagnetism 2 Handledare:
Läs merAllmän symbol för diod. Ledriktning. Alternativ symbol för en ideal diod.
14BDioder Den ideala dioden. En stor och viktig grupp av halvledarkomponenter utgör dioderna, som kännetecknas av att de har vad man kallar ventilverkan. De uppvisar låg resistans för ström i den ena riktningen,
Läs merDu kan även lyssna på sidorna i läroboken: Teknik direkt s Lyssna gör du på inläsningstjänst.
Datorn När du har läst det här avsnittet skall du: känna till datorns historia kunna vilka tekniker man använder för att ta kontakt idag kunna reflektera kring fördelar och nackdelar med modern kommunikationsteknik
Läs mer