32 Bitar Blir 64 Sammanfattning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "32 Bitar Blir 64 Sammanfattning"

Transkript

1 32 Bitar Blir 64 Sammanfattning Syftet med rapporten är att ge en insyn i det tillvägagångssätt och problem som uppstod i utvecklingen från 32 bitars CPUs till 64 bitars CPUs samt inblick i skillnaden mellan 32- och 64 bitars CPUs. 32 bitars CPUs kan adressera 4GB av byte-adresserat minne. Detta var en tillräckligt stor buffert för minne att växa i då man inte var i närheten av att använda så mycket som kunde användas. Med tiden så blev minne både större och billigare och 4GB var inte tillräckligt längre och en lösning var då att öka från 32- till 64 bitar för att kunna adressera mer. Nya standarder och datamodeller behövde bestämmas och binärer behövde vara uppåtkompatibla för att fungerar med det nya. Att göra om utan att tänka på den redan installerade användarbasen går ej och de som funkar nu måste också funka på det nya i alla fall för en bit framöver.

2 Bakgrund Vad är det som definierar om en processor (CPU, engelska: central processing unit) är 32- eller 64 bitar? En N-bitar stor CPU tillämpar en instruktionsuppsättning (ISA, engelska: instruction set architecture) med Integer(heltals) register på N-bitar, ett antal (kan skilja sig från CPU till CPU) N-bitar ALUs och N-styck adresseringsbitar. Antalet adresseringsbitarna kan skilja sig genom att vara färre. Storleken på en CPUs flyttalsregister och databuss kan också skilja sig från de N-bitarna. Antalet bitar som en CPU kan manipulera på en gång kallas world size. En CPU med 64- bitars word size kan då processera 64 bitar per instruktion. Ett register på 32 bitar kan lagra 2 32 olika värden. En CPU med 32 bitars minnesadresser kan då direkt adressera 4GB av byte-adresserat minne. Ökar man till 64 bitar så ökar både antal olika värden som kan sparas och minne som kan adresseras oerhört. Ett register på 64 bitar kan lagra 2 64 olika värden. En CPU med 64 bitars minnesadresser kan då direkt adressera 1.8EB (1.8 eksa byte (10 18 ), 1.8 trillioner byte) av byte-adresserat minne. Hur mycket som man sedan kan använda av ens RAM i systemet beror helt och hållet på vilket operativsystem man kör och ytterligare utrustning i systemet. Nedan följer två tabeller som visar kompatibiliteten mellan CPU, OS och applikationer/program som kör 32- eller 64 bitar. Tabell 1 - Kompatibilitet med 32 bitars CPU Processor (CPU) 32 bitar 32 bitar 32 bitar 32 bitar Operativsystem (OS) 32 bitar 32 bitar 64 bitar 64 bitar Applikation/Program 32 bitar 64 bitar 32 bitar 64 bitar JA NEJ NEJ NEJ Tabell 2 - Kompatibilitet med 64 bitars CPU Processor (CPU) 64 bitar 64 bitar 64 bitar 64 bitar Operativsystem (OS) 64 bitar 64 bitar 32 bitar 32 bitar Applikation/Program 64 bitar 32 bitar 32 bitar 64 bitar JA JA JA NEJ

3 Inledning I sin artikel The Long Road To 64 Bits publicerad i Communications Of The ACM år 2009 skriver John Mashey om utveckligen från 32 bitars processorer till utbyggnader på 32 bitar och tillsist en full 64 bitars processorer. Mashey tar upp fundamentala problem som ledde till utökningen av bitarna på en CPU och problem som behövde lösas under vägen till 64 bitar. Att adresseringsutrymmet tar slut är ett vanligt problem inom datavärlden skriver Mashey. Kapaciteten för DRAM ökade och blev då också billigare att tillverka. När priset sänks så har mer människor råd med mer minne och 2 till 4GB blev vanligare bland konsumenterna. Vanlig adressering med 32-bitar började då bli för lite. Mashey tycker att 64 bitars processorer redan skulle ha börjat att skickas runt 1992 så att de blivit väl etablerade innan de verkligen behövdes. Istället för att ha uppgraderat system som bara kör 32 bitar så hade man kunnat byta till 64 bitars system och fått ett mycket smidigare byte. Mashey beskriver att tiden för skeppningen skillde sig mellan just barely in time (s.46) till rather late (s.46) och understryker att detta är mycket märkvärdigt med tanke på att samma problem har uppstått antal gånger innan och samtidigt med tanke på hur förutsägbar Moores lag är. Virtuellt minne kan adresseras av vilken CPU som helst genom användningen av flat addressing. Flat addressing fungerar genom att alla eller övervägande del av bitarna i ett heltals register används för en virtuell minnes adress som då kan vara större eller mindre än det fysiska minnet. Mashey förklarar att det har funnits åtskilliga klumpiga utökningar av bitar för att öka åren på en produkt innan den inte är brukbar längre. Nuvarande 32 bitars binärer behövde vara uppåtkompatibla för att kunna köras på de nyare 64 bitars systemen då många mindre system inte behövde 64 bitar. Mashey belyser att 32 bitar inte bara var en fas som man kunde glömma bort. För att lösa detta problem med uppåt kompatibilitet så behövde mjukvarudesigners komma överens om vissa standarder för kompilatorer och bibliotek samt att modifierar källkod för applikationer så det fungerar i både 32- och 64 bitars miljöer. Själva hårdvarulösningarna för detta var för det mesta enkla och Mashey skriver att lösningen för att öka storlekarna på register från 32- till 64 bitar inte var speciellt dyrt att göra och att processorernas area ökade med max 5%. Den redan etablerade 32 bitars arkitekturen för CPUs användes för de nya 64 bitars CPUs. De gjordes som utökningar genom att förlänga register till 64bitar och sedan ignorera de övre 32 bitarna när CPUn körde i 32 bitar. När det gällde mjukvarulösningarna så var det en annan femma. Vilka standarder som skulle gälla och konkurrens och samarbete mellan stora företag gjorde att vägen till en lösning blev mycket komplex.

4 Som Mashey skrev så är ändringarna för mjukvara från 32- till 64 bitar mycket svårare att genomföra. För inbyggda system som spelkonsoler så var bytet lätt men när det kommer till mer allmänna system som är öppna för användare så blir processen att byta mycket svårare. De allmänna systemen fick oftast gå igenom en längre process för att få igenom ett bra uppåt kompatibelt system. Nedan följer en sammanfattad lista av processen. 1. Skicka 64 bitars system som fortsätter att supporta 32 bitar. 2. Bestäm standarder för programmering i 64 bitar för programmeringsspråk. 3. Bygg kompilatorer som kan generera kod för 64 bitar. Kompilatorerna själva körs till största del fortfarande själva i 32 bitar. Beroende på storleken på programmen som ska kompileras så måste också kompilatorn att köra i 64 bitar. Kompilatorn får först justeras för att ta emot 64 bitar och sedan byggas om för att själv använda dem. 4. Ändra operativsystemen till 64 bitar som fortfarande kan hantera 32 bitar. Utforma nya 64 bitars systembibliotek av de 32 bitar som redan finns. 5. Skicka det nya på ny 64 bitars hårdvara och se till så att de funkar på den hårdvara som redan skickats sedan innan. 6. Övertyga tredje parts utvecklare att ändra mjukvara för att köras i 64 bitar. 7. Fortsatt support för system som kör 32 bitar men sluta att leverera nya system med 32 bitar. 8. Stoppa supporten helt för system som kör 32 bitar. Mashey understryker att det tar olika många år mellan stegen och att industrin inte kommit till steg 8 ännu. Användarbasen för 32 bitar och fortfarande stor. Program och applikationer kan såklart byggas om för 64 bitar genom att kompilera om källkoden i en kompilator som kör 64 bitar. Koden kan också behöva skrivas om på grund av vissa datatyper blir större då datamodellen ändras. Mashey betonar att många program som är för 32 bitar inte kommer att behöva köras i 64 bitar då dagens operativsystem tillåter minnespekare på 64 bitar för 32 bitars program.

5 Referenslista MASHEY, J 2009, 'The Long Road To 64 Bits', Communications Of The ACM, 52, 1, pp , Business Source Complete, EBSCOhost, viewed 24 November PATTERSON, D.A & HENNESSY J.L (2014). Computer Organization And Design: The Hardware/Software Interface, 5th edn. Morgan Kaufmann. Microsoft 2015, Memory Limits for Windows and Windows Server Releases. Available from: < 85).aspx>. [1 December 2015].

Datorsystem 2 CPU. Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur. Visning av Akka (för de som är intresserade)

Datorsystem 2 CPU. Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur. Visning av Akka (för de som är intresserade) Datorsystem 2 CPU Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur CPU Visning av Akka (för de som är intresserade) En dators arkitektur På en lägre nivå kan vi ha lite olika

Läs mer

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering Föreläsning 2 Operativsystem och programmering Behov av operativsystem En dator så som beskriven i förra föreläsningen är nästan oanvändbar. Processorn kan bara ges enkla instruktioner såsom hämta data

Läs mer

Utvecklingen från en 8 bitars till en 16 bitars mikroprocessor

Utvecklingen från en 8 bitars till en 16 bitars mikroprocessor Utvecklingen från en 8 bitars till en 16 bitars mikroprocessor Sammanfattning: Utvecklingen från processor till processor är inte lätt. Det finns många beslut som måste tas när det gäller kompatibilitet,

Läs mer

Minnesisolering för virtuella maskiner en hypervisorstudie

Minnesisolering för virtuella maskiner en hypervisorstudie 1.Introduktion 1.1 Inledning Den senaste trenden inom IT-världen är cloud computing (molntjänster). Molntjänster har uppnått stor popularitet både hos IT-chefer och ekonomichefer inom stora företag. Molntjänster

Läs mer

Datorhistorik. Föreläsning 3 Datorns hårdvara EDSAC. Eniac. I think there is a world market for maybe five computers. Thomas Watson, IBM, 1943

Datorhistorik. Föreläsning 3 Datorns hårdvara EDSAC. Eniac. I think there is a world market for maybe five computers. Thomas Watson, IBM, 1943 Datorhistorik Föreläsning 3 Datorhistorik Datorns uppbyggnad, komponenter Processor, primärminne, sekundärminne Minneshierarkier Inbyggda system, stora datorer I think there is a world market for maybe

Läs mer

Introduktion till programmering

Introduktion till programmering Introduktion till programmering Vad är programmering? Vad gör en dator? Vad är ett datorprogram? 1 (9) Vad är programmering? För att bestämma en cirkels area måste du: 1. Dividera diametern 5 med 2. 2.

Läs mer

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp HF0010 Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp Välkommna - till KTH, Haninge, Datateknik, kursen och till första steget mot att bli programmerare! Er lärare och kursansvarig: Nicklas Brandefelt, bfelt@kth.se

Läs mer

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering λ Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/mafykht11/ λ Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se UNIX-konton (systemansvariga

Läs mer

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/vt11 Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se Lärare: Tom Smedsaas, Tom.Smedsaas@it.uu.se

Läs mer

VI SI CLOSETALK AB SYSTEMKRAV

VI SI CLOSETALK AB SYSTEMKRAV 2010-01-18 VI SI CLOSETALK AB SYSTEMKRAV 1 MJUK- OCH HÅRDVARUKRAV I detta dokument beskrivs de minimikrav och rekommendationer för mjukvara samt hårdvara som gäller för VISI System AB:s produkter. Visi

Läs mer

Närliggande allokering Datorteknik

Närliggande allokering Datorteknik Närliggande allokering Datorteknik ERIK LARSSON TID Problem: Minnet blir fragmenterat Paging Demand paging Sida (S) Dela upp primärminnet i ramar (frames) och program i sidor (pages) Program 0 RD.0 1 RD.1

Läs mer

Kursupplägg. Examination. Föreläsning 1: Intro till kursen och. Kursmaterial. programmering. Kursboken: Programmera med a multimedia approach

Kursupplägg. Examination. Föreläsning 1: Intro till kursen och. Kursmaterial. programmering. Kursboken: Programmera med a multimedia approach Föreläsning 1: Intro till kursen och Kursens hemsida http://www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/esvt10 Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se Kursmaterial Kursbok Kursprogramvara Tips: Installera

Läs mer

Öka prestanda i Shared-Cache multi-core processorer

Öka prestanda i Shared-Cache multi-core processorer Öka prestanda i Shared-Cache multi-core processorer 1. Abstract Många processorer har nuförtiden flera kärnor. Det är även vanligt att dessa kärnor delar på högsta nivås cachen för att förbättra prestandan.

Läs mer

CDC en jämförelse mellan superskalära processorer. EDT621 Campus Helsingborg av: Marcus Karlsson IDA

CDC en jämförelse mellan superskalära processorer. EDT621 Campus Helsingborg av: Marcus Karlsson IDA CDC6600 - en jämförelse mellan superskalära processorer av: Marcus Karlsson Sammanfattning I denna rapport visas konkret information om hur den första superskalära processorn såg ut och hur den använde

Läs mer

Rapport (1,5 HP) Lunds Universitet HT15

Rapport (1,5 HP) Lunds Universitet HT15 Rapport (1,5 HP) Lunds Universitet HT15 Cache-koherens protokoll i Intel Core i7 En rapport om cache-koherens och protokollet som används i Intel Core i7 processorer för att hålla minnet koherent Författare:

Läs mer

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Översikt Processorn Maskininstruktioner Dator Primärminne Data/instruktioner Kontroll Central processing unit (CPU) Fetch instruction Execute instruction

Läs mer

0.1. INTRODUKTION 1. 2. Instruktionens opcode decodas till en språknivå som är förstålig för ALUn.

0.1. INTRODUKTION 1. 2. Instruktionens opcode decodas till en språknivå som är förstålig för ALUn. 0.1. INTRODUKTION 1 0.1 Introduktion Datorns klockfrekvens mäts i cykler per sekund, eller hertz. En miljon klockcykler är en megahertz, MHz. L1 cache (level 1) är den snabbaste formen av cache och sitter

Läs mer

Parallellism i NVIDIAs Fermi GPU

Parallellism i NVIDIAs Fermi GPU Parallellism i NVIDIAs Fermi GPU Thien Lai Phu IDA2 Abstract This report investigates what kind of computer architecture, based on Flynn s taxonomy, is used on NVIDIAs Fermi-based GPU to achieve parallellism

Läs mer

Systemkrav WinServ II Edition Release 2 (R2)

Systemkrav WinServ II Edition Release 2 (R2) Systemkrav WinServ II Edition Release 2 (R2) Observera: Alla rekommendationer är aktuella vid den tid då dokumentet publicerades och visar den senaste informationen för nödvändig mjukvara. Systemkrav för

Läs mer

En överblick på cachedesignen i Intels mikroarkitektur Nehalem

En överblick på cachedesignen i Intels mikroarkitektur Nehalem En överblick på cachedesignen i Intels mikroarkitektur Nehalem Tillsammans med utvecklingen av cacheminnen förekommer det även ett flertal problem med att styra och organisera data. Trots att det sker

Läs mer

Introduktion till hårdvara, mjukvara och operativsystem

Introduktion till hårdvara, mjukvara och operativsystem Introduktion till hårdvara, mjukvara och operativsystem Grundläggande operativsystem 1DV415 1 1 Lärare Marcus Wilhelmsson Universitetsadjunkt i datavetenskap Linux, UNIX (Solaris, OpenSolaris, Mac OS X),

Läs mer

Programmering för alla!

Programmering för alla! Programmering för alla! Inspirationsseminarium för lärare i grundskola och gymnasium Björn Regnell Professor Datavetenskap, LTH, Lunds universitet lth.se/programmera Video http://www.svt.se/nyheter/sverige/krav-pa-att-elever-lar-sig-programmera

Läs mer

Operativsystem. Innehåll. Operativsystemets funktion. Vad är ett OS? Vart hittar men ett OS? OS hanterar processorns resurser

Operativsystem. Innehåll. Operativsystemets funktion. Vad är ett OS? Vart hittar men ett OS? OS hanterar processorns resurser Innehåll Operativsystem Vad är operativsystem och hur fungerar de Vad är ett OS? Syfte Att tillåta flera program att köra samtidigt Att fungera som ett abstraktionslager mot hårdvaran Att hantera olika

Läs mer

Moment 2 Digital elektronik. Föreläsning Inbyggda system, introduktion

Moment 2 Digital elektronik. Föreläsning Inbyggda system, introduktion Moment 2 Digital elektronik Föreläsning Inbyggda system, introduktion Jan Thim 1 Inbyggda system, introduktion Innehåll: Historia Introduktion Arkitekturer Mikrokontrollerns delar 2 1 Varför lär vi oss

Läs mer

Läsminne Read Only Memory ROM

Läsminne Read Only Memory ROM Läsminne Read Only Memory ROM Ett läsminne har addressingångar och datautgångar Med m addresslinjer kan man accessa 2 m olika minnesadresser På varje address finns det ett dataord på n bitar Oftast har

Läs mer

Tekis-FB 7.1.0. Systemkrav

Tekis-FB 7.1.0. Systemkrav 7.1.0 Systemkrav Systemkrav 2015-09-17 MAAN 2 (2) Systemkrav 7.1.0 Dokumentet beskriver de krav som systemet ställer på maskinvara och programvara i de servrar och klientdatorer som ska användas för systemet.

Läs mer

Random Access Memory. Amare Reda Jenny Holmberg Henrik Kreipke Gaylord Kaya

Random Access Memory. Amare Reda Jenny Holmberg Henrik Kreipke Gaylord Kaya Random Access Memory Amare Reda Jenny Holmberg Henrik Kreipke Gaylord Kaya Introduktion Historia Vad är RAM? Hur fungerar RAM? Dataöverföring, tidsklocka och termer Vilka är de olika typerna av RAM? Vad

Läs mer

Datormodell. Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden

Datormodell. Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden Datormodell Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden Intel 4004 från 1971 Maximum clock speed is 740 khz Separate program and data

Läs mer

Programmering för alla!

Programmering för alla! Programmering för alla! del 1 Lärarlyftet Teknik 7-9, 2014-09-01 Björn Regnell Professor Datavetenskap, LTH, Lunds universitet lth.se/programmera Agenda 09:00-10:00 Introduktion; kursens upplägg Varför

Läs mer

SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013

SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013 Rahim Rahmani (rahim@dsv.su.se) Division of ACT Department of Computer and Systems Sciences Stockholm University SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013 Tentamensdatum: 2013-03-21 Tentamen består av totalt

Läs mer

Datorarkitektur. Informationsteknologi sommarkurs 5p, Agenda. Slideset 3

Datorarkitektur. Informationsteknologi sommarkurs 5p, Agenda. Slideset 3 Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström Datorarkitektur Slideset 3 Agenda Datorns

Läs mer

Operativsystem Lektion 1. Lärare. Schema. Kurssajten Finns på adressen. Jan Erik Moström. Set Norman

Operativsystem Lektion 1. Lärare. Schema. Kurssajten Finns på adressen. Jan Erik Moström. Set Norman Operativsystem Lektion 1 1 Lärare jem@cs.umu.se, B449 Lektioner etc Set Norman set@cs.umu.se, NAdv105 Labbar, labhandledning 2 Schema Notera att det finns ändringar i schemat!! Under perioden 1-8 mars

Läs mer

Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2013.Q3

Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2013.Q3 Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2013.Q3 För att 3L Pro skall fungera krävs att nedanstående hårdvarukrav och mjukvarukrav är uppfyllda. Viktigt är att tänka på att

Läs mer

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python Introduktion till programmering och Python Hösten 2009 Dagens lektion Vad är programmering? Vad är en dator? Filer Att tala med datorer En första titt på Python 2 Vad är programmering? 3 VAD ÄR PROGRAMMERING?

Läs mer

Datorarkitektur. Fö 9: Datorarkitektur. Datororganisation. Typiska Arkitekturattribut. Introduktion till datorarkitektur.

Datorarkitektur. Fö 9: Datorarkitektur. Datororganisation. Typiska Arkitekturattribut. Introduktion till datorarkitektur. Fö 9: Datorarkitektur Introduktion till datorarkitektur. RISC eller CISC? Datorarkitektur Datorarkitektur: De attribut hos ett datorsystem som är synliga för programmerare, eller har en direkt påverkan

Läs mer

Att komma igång. Föreläsning 1

Att komma igång. Föreläsning 1 Att komma igång Föreläsning 1 Att komma igång Vad är programmering? Boken! Kurs-PM Vad är ett program? Kompilerande-Interpreterande Programmeringsmiljö Hello World! Att programmera Variabler printf scanf

Läs mer

DVG A06. Operativsystem, mm. Karlstads universitet Datavetenskap. DVG A06 Johan Eklund. Datavetenskap, Karlstads universitet 1

DVG A06. Operativsystem, mm. Karlstads universitet Datavetenskap. DVG A06 Johan Eklund. Datavetenskap, Karlstads universitet 1 DVG A06 Operativsystem, mm DVG A06 Johan Eklund, 1 2 DVG A06 Johan Eklund, 2 Operativsystem - Vad är ett operativsystem? - Hur fungerar det..? - Vad använder vi operativsystemet till? - Vilka olika operativsystem

Läs mer

Föreläsning 3. Programmering, C och programmeringsmiljö

Föreläsning 3. Programmering, C och programmeringsmiljö Föreläsning 3 Programmering, C och programmeringsmiljö Vad är programmering? Ett väldigt kraftfullt, effektivt och roligt sätt att kommunicera med en dator Att skapa program / applikationer till en dator

Läs mer

Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp

Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp Minnes-hierarkier och Cache 12 maj 2008 karl.marklund@it.uu.se issa saker använder vi ofta Dessa saker vill vi ha nära till hands Storleken har betydelse Litet är

Läs mer

Definition DVG A06. Varför operativsystem? Operativsystem. Översikt. - Vad är ett operativsystem?

Definition DVG A06. Varför operativsystem? Operativsystem. Översikt. - Vad är ett operativsystem? DVG A06 Operativsystem, mm Definition Den del av systemet som hanterar all hårdvara och all mjukvara. Kontrollerar: -alla filer -alla enheter -varje del av minnet -varje ögonblick av processortiden (-nätverk

Läs mer

Grundkurs i programmering - intro

Grundkurs i programmering - intro Grundkurs i programmering - intro Linda Mannila 4.9.2007 Dagens föreläsning Allmän kursinformation: mål, syfte, upplägg, examination, litteratur, etc. Hur arbetar en dator? Hur vi får datorn att förstå

Läs mer

Tentamen den 14 januari 2016 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621

Tentamen den 14 januari 2016 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621 Lunds Universitet LTH Tentamen den 14 januari 2016 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621 Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng

Läs mer

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Innehåll Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Kursinformation Introduktion till datorsystem Programmeringsmodellen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec

Läs mer

Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2013.Q2

Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2013.Q2 Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2013.Q2 För att 3L Pro skall fungera krävs att nedanstående hårdvarukrav och mjukvarukrav är uppfyllda. Viktigt är att tänka på att

Läs mer

En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär:

En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär: Lösningsförslag för 725G45-tentan 3/11-10 1. Vad menas med Von Neumann-arkitektur? (2p) En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär: Data och instruktioner lagras i samma

Läs mer

Föreläsningsanteckningar till Konstruktionsmetoder 981027

Föreläsningsanteckningar till Konstruktionsmetoder 981027 Föreläsningsanteckningar till Konstruktionsmetoder 981027 Jämförelse mellan 68705P3 och 16F84 externt MC68705P3 PIC16F84 I/O 20 13 Kapsling 28-pin DIL 18-pin DIL Drivförmåga på pinnar PortB 10mA Sink,

Läs mer

Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2015.Q1

Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2015.Q1 Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2015.Q1 För att 3L Pro skall fungera krävs att nedanstående hårdvarukrav och mjukvarukrav är uppfyllda. Viktigt är att tänka på att

Läs mer

Datorsystem. Exempeltentamen 2011-10-18

Datorsystem. Exempeltentamen 2011-10-18 Datorsystem Exempeltentamen 2011-10-18 Instruktioner Samtliga svar skall vara motiverade och läsbara. Eventuella tabeller och beräkningar som används för att nå svaret ska också finnas med i lösningen.

Läs mer

Tentamen den 18 mars svar Datorteknik, EIT070

Tentamen den 18 mars svar Datorteknik, EIT070 Lunds Universitet LTH Tentamen den 18 mars 2015 - svar Datorteknik, EIT070 Skrivtid: 14.00-19.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng För betyg 4 krävs 30

Läs mer

Objektorienterad Programmering (TDDC77)

Objektorienterad Programmering (TDDC77) Objektorienterad Programmering (TDDC77) Föreläsning I: kursinfo, att programmera datorer, första programmet Ahmed Rezine IDA, Linköpings Universitet Hösttermin 2015 Outline Hemsida Organization Examination

Läs mer

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Dator Primärminne Instruktioner och data Data/instruktioner Kontroll Central processing unit (CPU) Fetch instruction Execute instruction Programexekvering

Läs mer

Introduktion till programmering. Programspråk och paradigmer

Introduktion till programmering. Programspråk och paradigmer Introduktion till programmering Programspråk och paradigmer Vad är ett programspråk? Aprogramming languageis a formal constructedlanguagedesigned to communicate instructions to a machine, particularly

Läs mer

Komma över Memory wall med 3D stacked minne LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Institutionen för datavetenskap

Komma över Memory wall med 3D stacked minne LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Institutionen för datavetenskap Komma över Memory wall med 3D stacked minne LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Institutionen för datavetenskap Christofer Huynh IDA14 EDT621 Lärare: Erik Larsson Abstrakt Memory wall, något

Läs mer

Cloud Computing för arkitekter Sten Sundblad IASA och Sundblad & Sundblad

Cloud Computing för arkitekter Sten Sundblad IASA och Sundblad & Sundblad Cloud Computing för arkitekter Sten Sundblad IASA och Sundblad & Sundblad Är Cloud Computing intressant? 40 % tillväxt globalt 2009. Blir likadant i Sverige! Computer Sweden/IDC 2009-03-06 USA 2008 23

Läs mer

Minnet från processorns sida Datorteknik

Minnet från processorns sida Datorteknik Minnet från processorns sida Datorteknik ERIK LARSSON Processorn ger kommandon/instruktioner med en adress och förväntar sig data. Exempel: READ(ADR) -> DATA Fysisk adress Logisk adress READ 00001000 READ

Läs mer

4 grundregler. Minneshantering. Problemet. Windows minkrav

4 grundregler. Minneshantering. Problemet. Windows minkrav 4 grundregler 1. Man kan aldrig få för mycket minne 2. Minnet kan aldrig bli för snabbt Minneshantering 3. Minne kan aldrig bli för billigt 4. Programmens storlek ökar fortare än minnet i datorerna (känns

Läs mer

TEKNISK SPECIFIKATION. för TIDOMAT Portal version 1.7

TEKNISK SPECIFIKATION. för TIDOMAT Portal version 1.7 för version 1.7 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Krav för... 3 Systemskiss... 3 Systemkrav Server... 4 Operativsystem*... 4 Program i servern... 4 Databas... 5 SMTP inställningar för mail....

Läs mer

För installationer av SQL Server som inte görs från Hogias installation måste följande inställningar göras:

För installationer av SQL Server som inte görs från Hogias installation måste följande inställningar göras: Systemkrav 2009 Gäller från och med programversion 2009.2 Avser enanvändarinstallation i Hogias ekonomisystem. Systemkraven specificerar de miljöer och förutsättningar som programvaran är testad i och

Läs mer

Föreläsningsanteckningar 4. Pipelining

Föreläsningsanteckningar 4. Pipelining Föreläsningsanteckningar 4. Pipelining Olle Seger 2012, olles@isy.liu.se 21 januari 2013 1 Inledning Denna föreläsning handlar om pipelining, som är den helt dominerande processorarkitekturen i dag. Man

Läs mer

CE_O5. Cacheminne. Hemlaboration 2.

CE_O5. Cacheminne. Hemlaboration 2. IS1500 Exempelsamling till övning CE_O5, 2014 CE_O5. Cacheminne. Hemlaboration 2. 5.1. Medeltidshistoria Diskutera förloppet då CPU:n gör en läsreferens i huvudminnet dvs information kopieras från huvudminne

Läs mer

CPU. Carry/Borrow IX. Programräknare

CPU. Carry/Borrow IX. Programräknare Laboration:. Jämförelser mellan assembler och C. CPU ACCA ACCD ACCB 8-bitars ackumulatorer eller 16- bitars ackumulator CCR 1 1 1 SXH I NZVC Flaggregister Carry/Borrow IX IY PC Indexregister X Indexregister

Läs mer

Föreläsning 3. Programmering, C och programmeringsmiljö

Föreläsning 3. Programmering, C och programmeringsmiljö Föreläsning 3 Programmering, C och programmeringsmiljö Vad är programmering? Ett väldigt kraftfullt, effektivt och roligt sätt att kommunicera med en dator Att skapa program / applikationer till en dator

Läs mer

Plattform as a Service, leverantör tillhandahåller plattformen, jag tillhandahåller applikation och ansvarar för denna.

Plattform as a Service, leverantör tillhandahåller plattformen, jag tillhandahåller applikation och ansvarar för denna. Modul 1: Molntjänst Publikt moln Privat moln Hybrid moln IaaS PaaS SaaS DaaS DaaS SLA Infrastructure as a Service, leverantör tillhandahåller infrastrukturen, jag tillhandahåller virtuella maskiner eller

Läs mer

Programmering A med Visual C++ 2008

Programmering A med Visual C++ 2008 Programmering A med Visual C++ 2008 Innehållsförteckning 1 Allmänt om C++...7 I detta kapitel... 7 Historia... 7 Hårdvara och mjukvara... 7 Fel i mjukvaran avlusning... 8 CPU... 8 Källkod... 8 Nyckelord...

Läs mer

Teknisk spec Flex Lön och Flex API

Teknisk spec Flex Lön och Flex API Teknisk specifikation Datum 2016-09-30 Version 16.2 Sida 1(9) Teknisk spec Flex Lön och Flex API Programversion: 16.2 sep 2016 Teknisk spec Flex Lön och Flex API 1 Innehåll 1 TEKNISK SPECIFIKATION FLEX

Läs mer

5:3 Datorn och datorns delar

5:3 Datorn och datorns delar 5:3 Datorn och datorns delar Nu har vi gått igenom ett antal saker som gör det möjligt att få ihop en dator, och förstå hur den är uppbyggd. Här kommer en kort repetition: 1. Du förstår det binära talsystemet,

Läs mer

Operativsystem. Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004. Agenda. Slideset 7. Exempel på operativsystem. Operativsystem

Operativsystem. Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004. Agenda. Slideset 7. Exempel på operativsystem. Operativsystem Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström Slideset 7 Agenda Exempel på operativsystem

Läs mer

Virtuell Server Tjänstebeskrivning

Virtuell Server Tjänstebeskrivning Virtuell Server Tjänstebeskrivning Inledning SoftIT tillhandahåller i samarbete med IP Only, tjänsten Virtuell Server, varigenom kunden erhåller serverkapacitet som Kunden får tillgång till genom SoftIT:s

Läs mer

Operative system. LRU-algoritm (2 p) Svar: 7 fel. c) Optimal algoritm (2 p) Svar: 6 fel

Operative system. LRU-algoritm (2 p) Svar: 7 fel. c) Optimal algoritm (2 p) Svar: 6 fel Uppgift 3 Till en process som kräver 8 sidor allokeras 4 sidoramar. Antag följande referenssträng: 1,2,8,3,4,3,8,2,1,4 Hur många sidofel kommer att genereras (demand paging) med en a) FIFO-algoritm (2

Läs mer

Fö 7: Operativsystem. Vad är ett operativsystem? Målsättning med operativsystem. Styr operativsystemet datorn?

Fö 7: Operativsystem. Vad är ett operativsystem? Målsättning med operativsystem. Styr operativsystemet datorn? Fö 7: Operativsystem Introduktion. Klassificering. Vad är ett operativsystem? Program som kontrollerar andra andra program. Gränssnitt mellan användare och hårdvaran. Kärnan. Historisk översikt. Typeset

Läs mer

Inledning. Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk. Problemlösning och algoritmer. 1DV433 Strukturerad programmering med C Mats Loock

Inledning. Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk. Problemlösning och algoritmer. 1DV433 Strukturerad programmering med C Mats Loock Inledning Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk Problemlösning och algoritmer 1 (14) Varför använda en dator? Genom att variera de program som styr datorn kan den användas för olika uppgifter.

Läs mer

Viktigt angående version av Win 7 och Win 8 OS

Viktigt angående version av Win 7 och Win 8 OS kä11mans imatri www.imatri.se/100faglar/ 100 Fåglar i Sverige - en CD-ROM från historisk tid Installation på Win XP/Win7/Win8 Det går utmärkt att köra skivan från 1995 på datorer med sentida operativsystem

Läs mer

Hyper Threading Intels implementation av SMT. Datorarkitekturer med operativsystem - EITF60. Felix Danielsson IDA2

Hyper Threading Intels implementation av SMT. Datorarkitekturer med operativsystem - EITF60. Felix Danielsson IDA2 Hyper Threading Intels implementation av SMT Datorarkitekturer med operativsystem - EITF60 Felix Danielsson IDA2 Sammanfattning Simultaneous multithreading (SMT) är en teknik som används i processorer

Läs mer

TEKNISK SPECIFIKATION. för TIDOMAT Portal version 1.6.0

TEKNISK SPECIFIKATION. för TIDOMAT Portal version 1.6.0 för version 1.6.0 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Krav för...3 Systemskiss...3 Systemkrav Server...4 Operativsystem*...4 Program i servern...4 Databas...5 Backup...5 Systemrekommendation

Läs mer

Information Coding / Computer Graphics, ISY, LiTH CUDA. En lösning för generella beräkningar. En introduktion: Programmingsmodell och språk

Information Coding / Computer Graphics, ISY, LiTH CUDA. En lösning för generella beräkningar. En introduktion: Programmingsmodell och språk CUDA En lösning för generella beräkningar. En introduktion: Programmingsmodell och språk Minnesareor och minnesaccess Delat minne Exempel CUDA = Compute Unified Device Architecture Utvecklat av NVidia

Läs mer

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1) 2 n stycken tal från 0 till 2 n 1 F1.2) 9 bitar (512 kombinationer) Talsystem - 2-

Läs mer

Outline. Objektorienterad Programmering (TDDC77) Kursinfo. Outline. Hemsida. Organization. Ahmed Rezine Examination. Webreg.

Outline. Objektorienterad Programmering (TDDC77) Kursinfo. Outline. Hemsida. Organization. Ahmed Rezine Examination. Webreg. Outline Objektorienterad (TDDC77) Föreläsning I: kursinfo, att programmera datorer, första programmet Ahmed Rezine IDA, Linköpings Universitet Hösttermin 2017 Kursinfo Outline I hemsida: http://www.ida.liu.se/~tddc77

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #14 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Vad vi har åstadkommit hittills: Med hjälp av kombinatoriska

Läs mer

Dagens Agenda. Klient- och Serveroperativsystem Installation av Windows Server Genomgång av Windows Server Roller och Funktioner Domänhantering DNS

Dagens Agenda. Klient- och Serveroperativsystem Installation av Windows Server Genomgång av Windows Server Roller och Funktioner Domänhantering DNS Dagens Agenda Klient- och Serveroperativsystem Installation av Windows Server Genomgång av Windows Server Roller och Funktioner Domänhantering DNS Observera Anteckna! Praktisk genomgång, inga direkta presentationer

Läs mer

Inledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till programmering

Inledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till programmering Introduktion till programmering Upphovsrätt för detta verk Detta verk är framtaget i anslutning till kursen Inledande programmering med C# vid Linnéuniversitetet. Du får använda detta verk så här: Allt

Läs mer

Installation av WinPig Slakt

Installation av WinPig Slakt Installation av WinPig Slakt Grundinstallation av WinPig Slakt ska göras med en cd skiva, den går inte att hämta från Internet. I samband med installationen installeras också vissa nödvändiga komponenter

Läs mer

Operativsystem. Hierarkin för hårdvara läses nerifrån

Operativsystem. Hierarkin för hårdvara läses nerifrån Operativsystem DOS DiskOperatingSystem - ett jobb i taget. Dagens Operativsystem - prioriterar olika jobb. Om ett jobb pausas körs ett annat. Operativsystems viktigaste funktion är att bilda gränssnitt

Läs mer

Programmering B med Visual C++ 2008

Programmering B med Visual C++ 2008 Programmering B med Visual C++ 2008 Innehållsförteckning 1 Repetition och lite nytt...5 I detta kapitel... 5 Programexekvering... 5 Loop... 5 Källkod... 6 Verktyg... 6 Säkerhetskopiera... 6 Öppna, kompilera,

Läs mer

Att komma igång. Föreläsning 1

Att komma igång. Föreläsning 1 Att komma igång Föreläsning 1 Att komma igång Vad är programmering? Boken! Kurs-PM Vad är ett program? Kompilerande-Interpreterande Programmeringsmiljö Hello World! Att programmera Variabler printf scanf

Läs mer

SKAPA DET FÖRSTA PROJEKTET I mikrobasic PRO for AVR

SKAPA DET FÖRSTA PROJEKTET I mikrobasic PRO for AVR SKAPA DET FÖRSTA PROJEKTET I mikrobasic PRO for AVR 2 Projekt mikrobasic PRO for AVR organiserar applikationer som projekt vilka består av en enda projektfil (med filändelsen.mbpav) och en eller flera

Läs mer

Datorsystem. Tentamen 2011-10-29

Datorsystem. Tentamen 2011-10-29 Datorsystem Tentamen 2011-10-29 Instruktioner Samtliga svar skall vara motiverade och läsbara. Eventuella tabeller och beräkningar som används för att nå svaret ska också finnas med i lösningen. Ett svar

Läs mer

USB 3.0 till 4K HDMI-videoadapter för flera externa skärmar - DisplayLink-certifierad - Ultra HD 4K

USB 3.0 till 4K HDMI-videoadapter för flera externa skärmar - DisplayLink-certifierad - Ultra HD 4K USB 3.0 till 4K HDMI-videoadapter för flera externa skärmar - DisplayLink-certifierad - Ultra HD 4K Product ID: USB32HD4K Vill du lägga till 4K Ultra HD-video till ditt datorsystem? Nu kan du njuta av

Läs mer

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1. Hur många unsigned integers kan man göra med n bitar? Vilket talområde får dessa

Läs mer

Innehålls förteckning

Innehålls förteckning Programmering Uppsats i skrivteknik Axxell Företagsekonomi i informationsteknik 19.3.2015 Respondent: Tomas Björklöf Opponent: Theo Wahlström Handledare: Katarina Wikström Innehålls förteckning 1. Inledning...3

Läs mer

Cacheminne Intel Core i7

Cacheminne Intel Core i7 EDT621 Datorarkitekturer med operativsystem 7,5 hp 2015-12-07 Cacheminne i Intel Core i7 Författare: Adnan Karahmetovic Handledare: Erik Larsson Innehåll 1. Inledning... 1 1.1 Syfte... 1 1.2 Frågeställning...

Läs mer

55200 Inspelningsbar microfon

55200 Inspelningsbar microfon 55200 Inspelningsbar microfon Lär känna Easi-Speak Innehåll: Inbyggd högtalare Mikrofon Volymknappar Hörlursuttag På-/av-knapp Statuslampa Röd inspelningsknapp Grön uppspelningsknapp USB-anslutning Föregående

Läs mer

Paketering av programvara. Slutrapport

Paketering av programvara. Slutrapport Paketering av programvara Slutrapport Sid 1 (5) Innehåll 1. Sammanfattning... 3 1.1. Projektets omfattning... 3 1.2. Referenser... 3 1.3. Definitioner och förkortningar... 3 2. Beskrivning av projektet...

Läs mer

USB 3.0 till VGA externt videokort, multiskärmsadapter med USB-hubb med 1 port 1920x1200

USB 3.0 till VGA externt videokort, multiskärmsadapter med USB-hubb med 1 port 1920x1200 USB 3.0 till VGA externt videokort, multiskärmsadapter med USB-hubb med 1 port 1920x1200 Product ID: USB32VGAEH USB32VGAEH adaptern för anslutning mellan USB 3.0 och VGA gör om en USB 3.0-port till en

Läs mer

eklient Livscykelplaner i Samverkan Livscykelplaner eklient 1.0

eklient Livscykelplaner i Samverkan Livscykelplaner eklient 1.0 er i Samverkan 1 Revisionshistorik Datum Version Förändring 2014-04-25 0.96 Windows 7 SP1 som sekundärt OS från 1 okt 2015 2014-09-27 0.97 Windows 8 med updates primärt OS från 1 okt 2015, Windows 9 för

Läs mer

Program Datorteknik. Kontrollenhet. Exekvering av en instruktion. Abstraktionsnivå: Högnivåspråk. Assemblyspråk. Maskinspråk.

Program Datorteknik. Kontrollenhet. Exekvering av en instruktion. Abstraktionsnivå: Högnivåspråk. Assemblyspråk. Maskinspråk. Program Datorteknik Abstraktionsnivå: Högnivåspråk ERIK LARSSON» t ex C, C++ Assemblyspråk» t ex ADD R, R Maskinspråk» t ex 000.0 Exekvering av en instruktion Kontrollenhet () Hämta instruktion på 0000000

Läs mer

Du kan även lyssna på sidorna i läroboken: Teknik direkt s Lyssna gör du på inläsningstjänst.

Du kan även lyssna på sidorna i läroboken: Teknik direkt s Lyssna gör du på inläsningstjänst. Datorn När du har läst det här avsnittet skall du: känna till datorns historia kunna vilka tekniker man använder för att ta kontakt idag kunna reflektera kring fördelar och nackdelar med modern kommunikationsteknik

Läs mer

PNSPO! Adressering i Omrons PLC. 14 mars 2012 OMRON Corporation

PNSPO! Adressering i Omrons PLC. 14 mars 2012 OMRON Corporation PNSPO! 14 mars 2012 OMRON Corporation 2/19 Läs detta innan du bläddrar vidare PNSPO! Denna bok är avsedd som ett tillägg till de ursprungliga manualerna för OMRONs produkter. Använd den som en hjälp att

Läs mer

Introduktion till programmering, hösten 2011

Introduktion till programmering, hösten 2011 Föreläsning 1 Programmering är ett hantverk. Det betyder att man inte kan läsa sig till den förmågan, man måste träna och man tränar genom att skriva mer och mer avancerade program. Programmering förutsätter

Läs mer

USB 3.0 till Video-videoadapter - inbyggd installation av drivrutiner x1200

USB 3.0 till Video-videoadapter - inbyggd installation av drivrutiner x1200 USB 3.0 till Video-videoadapter - inbyggd installation av drivrutiner - 1920x1200 Product ID: USB32VGAV Denna USB 3.0 till VGA-videoadapter fungerar som ett externt videokort och låter USB-porten på datorn

Läs mer