32 Bitar Blir 64 Sammanfattning
|
|
- Birgitta Lund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 32 Bitar Blir 64 Sammanfattning Syftet med rapporten är att ge en insyn i det tillvägagångssätt och problem som uppstod i utvecklingen från 32 bitars CPUs till 64 bitars CPUs samt inblick i skillnaden mellan 32- och 64 bitars CPUs. 32 bitars CPUs kan adressera 4GB av byte-adresserat minne. Detta var en tillräckligt stor buffert för minne att växa i då man inte var i närheten av att använda så mycket som kunde användas. Med tiden så blev minne både större och billigare och 4GB var inte tillräckligt längre och en lösning var då att öka från 32- till 64 bitar för att kunna adressera mer. Nya standarder och datamodeller behövde bestämmas och binärer behövde vara uppåtkompatibla för att fungerar med det nya. Att göra om utan att tänka på den redan installerade användarbasen går ej och de som funkar nu måste också funka på det nya i alla fall för en bit framöver.
2 Bakgrund Vad är det som definierar om en processor (CPU, engelska: central processing unit) är 32- eller 64 bitar? En N-bitar stor CPU tillämpar en instruktionsuppsättning (ISA, engelska: instruction set architecture) med Integer(heltals) register på N-bitar, ett antal (kan skilja sig från CPU till CPU) N-bitar ALUs och N-styck adresseringsbitar. Antalet adresseringsbitarna kan skilja sig genom att vara färre. Storleken på en CPUs flyttalsregister och databuss kan också skilja sig från de N-bitarna. Antalet bitar som en CPU kan manipulera på en gång kallas world size. En CPU med 64- bitars word size kan då processera 64 bitar per instruktion. Ett register på 32 bitar kan lagra 2 32 olika värden. En CPU med 32 bitars minnesadresser kan då direkt adressera 4GB av byte-adresserat minne. Ökar man till 64 bitar så ökar både antal olika värden som kan sparas och minne som kan adresseras oerhört. Ett register på 64 bitar kan lagra 2 64 olika värden. En CPU med 64 bitars minnesadresser kan då direkt adressera 1.8EB (1.8 eksa byte (10 18 ), 1.8 trillioner byte) av byte-adresserat minne. Hur mycket som man sedan kan använda av ens RAM i systemet beror helt och hållet på vilket operativsystem man kör och ytterligare utrustning i systemet. Nedan följer två tabeller som visar kompatibiliteten mellan CPU, OS och applikationer/program som kör 32- eller 64 bitar. Tabell 1 - Kompatibilitet med 32 bitars CPU Processor (CPU) 32 bitar 32 bitar 32 bitar 32 bitar Operativsystem (OS) 32 bitar 32 bitar 64 bitar 64 bitar Applikation/Program 32 bitar 64 bitar 32 bitar 64 bitar JA NEJ NEJ NEJ Tabell 2 - Kompatibilitet med 64 bitars CPU Processor (CPU) 64 bitar 64 bitar 64 bitar 64 bitar Operativsystem (OS) 64 bitar 64 bitar 32 bitar 32 bitar Applikation/Program 64 bitar 32 bitar 32 bitar 64 bitar JA JA JA NEJ
3 Inledning I sin artikel The Long Road To 64 Bits publicerad i Communications Of The ACM år 2009 skriver John Mashey om utveckligen från 32 bitars processorer till utbyggnader på 32 bitar och tillsist en full 64 bitars processorer. Mashey tar upp fundamentala problem som ledde till utökningen av bitarna på en CPU och problem som behövde lösas under vägen till 64 bitar. Att adresseringsutrymmet tar slut är ett vanligt problem inom datavärlden skriver Mashey. Kapaciteten för DRAM ökade och blev då också billigare att tillverka. När priset sänks så har mer människor råd med mer minne och 2 till 4GB blev vanligare bland konsumenterna. Vanlig adressering med 32-bitar började då bli för lite. Mashey tycker att 64 bitars processorer redan skulle ha börjat att skickas runt 1992 så att de blivit väl etablerade innan de verkligen behövdes. Istället för att ha uppgraderat system som bara kör 32 bitar så hade man kunnat byta till 64 bitars system och fått ett mycket smidigare byte. Mashey beskriver att tiden för skeppningen skillde sig mellan just barely in time (s.46) till rather late (s.46) och understryker att detta är mycket märkvärdigt med tanke på att samma problem har uppstått antal gånger innan och samtidigt med tanke på hur förutsägbar Moores lag är. Virtuellt minne kan adresseras av vilken CPU som helst genom användningen av flat addressing. Flat addressing fungerar genom att alla eller övervägande del av bitarna i ett heltals register används för en virtuell minnes adress som då kan vara större eller mindre än det fysiska minnet. Mashey förklarar att det har funnits åtskilliga klumpiga utökningar av bitar för att öka åren på en produkt innan den inte är brukbar längre. Nuvarande 32 bitars binärer behövde vara uppåtkompatibla för att kunna köras på de nyare 64 bitars systemen då många mindre system inte behövde 64 bitar. Mashey belyser att 32 bitar inte bara var en fas som man kunde glömma bort. För att lösa detta problem med uppåt kompatibilitet så behövde mjukvarudesigners komma överens om vissa standarder för kompilatorer och bibliotek samt att modifierar källkod för applikationer så det fungerar i både 32- och 64 bitars miljöer. Själva hårdvarulösningarna för detta var för det mesta enkla och Mashey skriver att lösningen för att öka storlekarna på register från 32- till 64 bitar inte var speciellt dyrt att göra och att processorernas area ökade med max 5%. Den redan etablerade 32 bitars arkitekturen för CPUs användes för de nya 64 bitars CPUs. De gjordes som utökningar genom att förlänga register till 64bitar och sedan ignorera de övre 32 bitarna när CPUn körde i 32 bitar. När det gällde mjukvarulösningarna så var det en annan femma. Vilka standarder som skulle gälla och konkurrens och samarbete mellan stora företag gjorde att vägen till en lösning blev mycket komplex.
4 Som Mashey skrev så är ändringarna för mjukvara från 32- till 64 bitar mycket svårare att genomföra. För inbyggda system som spelkonsoler så var bytet lätt men när det kommer till mer allmänna system som är öppna för användare så blir processen att byta mycket svårare. De allmänna systemen fick oftast gå igenom en längre process för att få igenom ett bra uppåt kompatibelt system. Nedan följer en sammanfattad lista av processen. 1. Skicka 64 bitars system som fortsätter att supporta 32 bitar. 2. Bestäm standarder för programmering i 64 bitar för programmeringsspråk. 3. Bygg kompilatorer som kan generera kod för 64 bitar. Kompilatorerna själva körs till största del fortfarande själva i 32 bitar. Beroende på storleken på programmen som ska kompileras så måste också kompilatorn att köra i 64 bitar. Kompilatorn får först justeras för att ta emot 64 bitar och sedan byggas om för att själv använda dem. 4. Ändra operativsystemen till 64 bitar som fortfarande kan hantera 32 bitar. Utforma nya 64 bitars systembibliotek av de 32 bitar som redan finns. 5. Skicka det nya på ny 64 bitars hårdvara och se till så att de funkar på den hårdvara som redan skickats sedan innan. 6. Övertyga tredje parts utvecklare att ändra mjukvara för att köras i 64 bitar. 7. Fortsatt support för system som kör 32 bitar men sluta att leverera nya system med 32 bitar. 8. Stoppa supporten helt för system som kör 32 bitar. Mashey understryker att det tar olika många år mellan stegen och att industrin inte kommit till steg 8 ännu. Användarbasen för 32 bitar och fortfarande stor. Program och applikationer kan såklart byggas om för 64 bitar genom att kompilera om källkoden i en kompilator som kör 64 bitar. Koden kan också behöva skrivas om på grund av vissa datatyper blir större då datamodellen ändras. Mashey betonar att många program som är för 32 bitar inte kommer att behöva köras i 64 bitar då dagens operativsystem tillåter minnespekare på 64 bitar för 32 bitars program.
5 Referenslista MASHEY, J 2009, 'The Long Road To 64 Bits', Communications Of The ACM, 52, 1, pp , Business Source Complete, EBSCOhost, viewed 24 November PATTERSON, D.A & HENNESSY J.L (2014). Computer Organization And Design: The Hardware/Software Interface, 5th edn. Morgan Kaufmann. Microsoft 2015, Memory Limits for Windows and Windows Server Releases. Available from: < 85).aspx>. [1 December 2015].
Lunds Tekniska Högskola Datorarkitektur med operativsystem EITF60. Superscalar vs VLIW. Cornelia Kloth IDA2. Inlämningsdatum:
Lunds Tekniska Högskola Datorarkitektur med operativsystem EITF60 Superscalar vs VLIW Cornelia Kloth IDA2 Inlämningsdatum: 2018-12-05 Abstract Rapporten handlar om två tekniker inom multiple issue processorer
Läs merHantering av hazards i pipelines
Datorarkitektur med operativsystem Hantering av hazards i pipelines Lisa Arvidsson IDA2 Inlämningsdatum: 2018-12-05 Abstract En processor som använder pipelining kan exekvera ett flertal instruktioner
Läs merDatorsystem 2 CPU. Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur. Visning av Akka (för de som är intresserade)
Datorsystem 2 CPU Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur CPU Visning av Akka (för de som är intresserade) En dators arkitektur På en lägre nivå kan vi ha lite olika
Läs merUtvecklingen från en 8 bitars till en 16 bitars mikroprocessor
Utvecklingen från en 8 bitars till en 16 bitars mikroprocessor Sammanfattning: Utvecklingen från processor till processor är inte lätt. Det finns många beslut som måste tas när det gäller kompatibilitet,
Läs merMESI i Intel Core 2 Duo
MESI i Intel Core 2 Duo Sammanfattning Denna rapport beskriver en processor (Intel Core 2 Duo) vars cache coherence protokoll är MESI. Rapporten beskriver hur processorn är uppbyggd, hur många kärnor den
Läs merFöreläsning 2. Operativsystem och programmering
Föreläsning 2 Operativsystem och programmering Behov av operativsystem En dator så som beskriven i förra föreläsningen är nästan oanvändbar. Processorn kan bara ges enkla instruktioner såsom hämta data
Läs merSIMD i Intel s P5- baserade Pentium MMX
SIMD i Intel s P5- baserade Pentium MMX Maurits Gabriel Johansson - IDA2 Datorarkitekturer med operativsystem - 4 december 2016 SIMD I INTEL S P5-BASERADE PENTIUM MMX 1 Abstrakt Moderna CPU s (Central
Läs merF2: Motorola Arkitektur. Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i Instruktionsformat MOVE instruktionen
68000 Arkitektur F2: Motorola 68000 I/O signaler Processor arkitektur Programmeringsmodell Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i 68000 Instruktionsformat MOVE instruktionen Adresseringsmoder
Läs merMinnesisolering för virtuella maskiner en hypervisorstudie
1.Introduktion 1.1 Inledning Den senaste trenden inom IT-världen är cloud computing (molntjänster). Molntjänster har uppnått stor popularitet både hos IT-chefer och ekonomichefer inom stora företag. Molntjänster
Läs merMulti-ported cache En rapport om några lösningar till att få flera minnesaccesser simultant.
Multi-ported cache En rapport om några lösningar till att få flera minnesaccesser simultant. Sammanfattning När processorns klockhastighet ökar medför det en ökning av instruktioner vilket såklart ökar
Läs merDatorhistorik. Föreläsning 3 Datorns hårdvara EDSAC. Eniac. I think there is a world market for maybe five computers. Thomas Watson, IBM, 1943
Datorhistorik Föreläsning 3 Datorhistorik Datorns uppbyggnad, komponenter Processor, primärminne, sekundärminne Minneshierarkier Inbyggda system, stora datorer I think there is a world market for maybe
Läs merDatorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON
Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Semantic gap Alltmer avancerade programmeringsspråk tas fram för att göra programvaruutveckling mer kraftfull Dessa programmeringsspråk (Ada, C++, Java)
Läs merIntroduktion till programmering
Introduktion till programmering Vad är programmering? Vad gör en dator? Vad är ett datorprogram? 1 (9) Vad är programmering? För att bestämma en cirkels area måste du: 1. Dividera diametern 5 med 2. 2.
Läs merLUNDS UNIVERSITET. Parallell exekvering av Float32 och INT32 operationer
LUNDS UNIVERSITET Parallell exekvering av Float32 och INT32 operationer Samuel Molin Kursansvarig: Erik Larsson Datum 2018-12-05 Referat Grafikkort utför många liknande instruktioner parallellt då typiska
Läs merVad är en dator? Introduktion till datorer och nätverk. Pontus Haglund Institutionen för datavetenskap (IDA) 21 augusti 2018
. Vad är en dator? Introduktion till datorer och nätverk Pontus Haglund Institutionen för datavetenskap (IDA) 21 augusti 2018 Översikt 2/23 Datorns historia von Neumann-arkitekturen Operativsystem Datornät
Läs merFöreläsning 1: Intro till kursen och programmering
Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering λ Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/mafykht11/ λ Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se UNIX-konton (systemansvariga
Läs merEmil Kristiansson Kurs: EDT621 Delmoment: Rapport. En introduktion till Smart cache
En introduktion till Smart cache 1 Sammanfattning Syftet med den här rapporten är att ge en introduktion till tekniken smart cache för läsaren. Smart cache är en teknik som låter de olika cacheminnena
Läs merFöreläsning 1: Intro till kursen och programmering
Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/vt11 Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se Lärare: Tom Smedsaas, Tom.Smedsaas@it.uu.se
Läs merHF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp
HF0010 Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp Välkommna - till KTH, Haninge, Datateknik, kursen och till första steget mot att bli programmerare! Er lärare och kursansvarig: Nicklas Brandefelt, bfelt@kth.se
Läs merGrundläggande datavetenskap, 4p
Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 2 Datamanipulation, Processorns arbete Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-09 IT och Medier 1 Innehåll CPU ALU Kontrollenhet Register
Läs merArm Cortex-A8 Pipeline
Marcus Havrell Dahl - 941206 Arm Cortex-A8 Pipeline Sammanfattning Arm Cortex-A8 processorn är en energisnål men samtidigt kraftfull enhet. Beroende på implementationen kan den ha en klockhastighet på
Läs merDEC Alpha instruktions Arkitektur
DEC Alpha instruktions Arkitektur David Ekberg December 4, 2017 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Bakgrund...3 3 Syfte...3 4 Pipeline...4 4.1 Datatyper...4 4.2 Instruktions arkitektur...5 5 Slutsats...6
Läs merRapport (1,5 HP) Lunds Universitet HT15
Rapport (1,5 HP) Lunds Universitet HT15 Cache-koherens protokoll i Intel Core i7 En rapport om cache-koherens och protokollet som används i Intel Core i7 processorer för att hålla minnet koherent Författare:
Läs merNärliggande allokering Datorteknik
Närliggande allokering Datorteknik ERIK LARSSON TID Problem: Minnet blir fragmenterat Paging Demand paging Sida (S) Dela upp primärminnet i ramar (frames) och program i sidor (pages) Program 0 RD.0 1 RD.1
Läs merTDDC77 Objektorienterad Programmering
TDDC77 Objektorienterad Programmering Föreläsning 1 Sahand Sadjadee IDA, Linköpings Universitet Hösttermin, 2018 Outline Kursinfo Introduktion till Programmering Java Development Kit(JDK) Kursinfo Hemsida
Läs merVI SI CLOSETALK AB SYSTEMKRAV
2010-01-18 VI SI CLOSETALK AB SYSTEMKRAV 1 MJUK- OCH HÅRDVARUKRAV I detta dokument beskrivs de minimikrav och rekommendationer för mjukvara samt hårdvara som gäller för VISI System AB:s produkter. Visi
Läs merDIG IN TO Dator och nätverksteknik
DIG IN TO Dator och nätverksteknik CCNA 1 Operativsystem Agenda Datorsystemets struktur Vad är ett operativsystem? Minneshantering Threads och processer Threads eller exekveringstrådar Processhantering
Läs merÖka prestanda i Shared-Cache multi-core processorer
Öka prestanda i Shared-Cache multi-core processorer 1. Abstract Många processorer har nuförtiden flera kärnor. Det är även vanligt att dessa kärnor delar på högsta nivås cachen för att förbättra prestandan.
Läs merCDC en jämförelse mellan superskalära processorer. EDT621 Campus Helsingborg av: Marcus Karlsson IDA
CDC6600 - en jämförelse mellan superskalära processorer av: Marcus Karlsson Sammanfattning I denna rapport visas konkret information om hur den första superskalära processorn såg ut och hur den använde
Läs merPipelining i Intel 80486
Lunds Universitet Pipelining i Intel 80486 EITF60 Datorarkitekturer med operativsystem Martin Wiezell 2017-12-04 Abstract This paper gives a brief description of the instruction pipeline of the Intel 80486
Läs merHur det går att minska effektutvecklingen i en processor genom att ändra pipeline
Hur det går att minska effektutvecklingen i en processor genom att ändra pipeline Linda Wapner HT2018 EITF60 Sammanfattning Effektutvecklingen i en processor har länge ökat genom att klockfrekvensen för
Läs merKUNDCASE. Inovia gjorde sin AI-utveckling 10 gånger snabbare med Power-plattformen
KUNDCASE Inovia gjorde sin AI-utveckling 10 gånger snabbare med Power-plattformen MÖT INOVIA Inovia är ett marknadsledande bolag som är specialiserade på Big Data och AI där lösningarna utvecklas av ett
Läs merSystemkrav WinServ II Edition Release 2 (R2)
Systemkrav WinServ II Edition Release 2 (R2) Observera: Alla rekommendationer är aktuella vid den tid då dokumentet publicerades och visar den senaste informationen för nödvändig mjukvara. Systemkrav för
Läs mer0.1. INTRODUKTION 1. 2. Instruktionens opcode decodas till en språknivå som är förstålig för ALUn.
0.1. INTRODUKTION 1 0.1 Introduktion Datorns klockfrekvens mäts i cykler per sekund, eller hertz. En miljon klockcykler är en megahertz, MHz. L1 cache (level 1) är den snabbaste formen av cache och sitter
Läs merDatorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON
Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Pipelining Tid SSA P Pipelining FI DI CO FO EI WO FI DI CO FO EI WO FI DI CO FO EI WO FI DI CO FO EI WO Superscalar pipelining FI DI CO FO EI WO FI DI
Läs merKursupplägg. Examination. Föreläsning 1: Intro till kursen och. Kursmaterial. programmering. Kursboken: Programmera med a multimedia approach
Föreläsning 1: Intro till kursen och Kursens hemsida http://www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/esvt10 Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se Kursmaterial Kursbok Kursprogramvara Tips: Installera
Läs merDatorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON
Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Översikt Processorn Maskininstruktioner Dator Primärminne Data/instruktioner Kontroll Central processing unit (CPU) Fetch instruction Execute instruction
Läs merCacheminne i en Intel Core 2 Duo-processor
Peter Hesslow EDT621 Cacheminne i en Intel Core 2 Duo-processor Abstrakt Det finns många olika sätt att bygga upp ett datorminne på, och med en flerkärnig processor så blir alternativen ännu fler. Denna
Läs merSuperscalar Bra: Hårdvaran löser allt: Hårdvara detekterar poten6ell parallellism av instruk6oner Hårdvara försöker starta exekvering (issue) av så
1 Superscalar Bra: Hårdvaran löser allt: Hårdvara detekterar poten6ell parallellism av instruk6oner Hårdvara försöker starta exekvering (issue) av så många instruk6oner som möjligt parallellt Hårdvara
Läs merTekis-FB 7.1.0. Systemkrav
7.1.0 Systemkrav Systemkrav 2015-09-17 MAAN 2 (2) Systemkrav 7.1.0 Dokumentet beskriver de krav som systemet ställer på maskinvara och programvara i de servrar och klientdatorer som ska användas för systemet.
Läs merHannes Larsson - IDA 2, LTH Campus Helsingborg. NEC V R 4300i. Interlock-handling EDT621
Hannes Larsson - IDA 2, LTH Campus Helsingborg NEC V R 4300i Interlock-handling EDT621 Läsperiod 2, 2017 Innehållsförteckning s.2 - Förord s.2 - Inledning s.2 - NEC VR-4305 s.3 - Pipeline s.4 - Interlocks
Läs merParallellism i NVIDIAs Fermi GPU
Parallellism i NVIDIAs Fermi GPU Thien Lai Phu IDA2 Abstract This report investigates what kind of computer architecture, based on Flynn s taxonomy, is used on NVIDIAs Fermi-based GPU to achieve parallellism
Läs merDVG A06. Operativsystem, mm. Karlstads universitet Datavetenskap. DVG A06 Johan Eklund. Datavetenskap, Karlstads universitet 1
DVG A06 Operativsystem, mm DVG A06 Johan Eklund, 1 2 DVG A06 Johan Eklund, 2 Operativsystem - Vad är ett operativsystem? - Hur fungerar det..? - Vad använder vi operativsystemet till? - Vilka olika operativsystem
Läs merLäsminne Read Only Memory ROM
Läsminne Read Only Memory ROM Ett läsminne har addressingångar och datautgångar Med m addresslinjer kan man accessa 2 m olika minnesadresser På varje address finns det ett dataord på n bitar Oftast har
Läs merDefinition DVG A06. Varför operativsystem? Operativsystem. Översikt. - Vad är ett operativsystem?
DVG A06 Operativsystem, mm Definition Den del av systemet som hanterar all hårdvara och all mjukvara. Kontrollerar: -alla filer -alla enheter -varje del av minnet -varje ögonblick av processortiden (-nätverk
Läs merDatormodell. Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden
Datormodell Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden Intel 4004 från 1971 Maximum clock speed is 740 khz Separate program and data
Läs merTentamen den 14 januari 2016 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621
Lunds Universitet LTH Tentamen den 14 januari 2016 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621 Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng
Läs merIntroduktion till hårdvara, mjukvara och operativsystem
Introduktion till hårdvara, mjukvara och operativsystem Grundläggande operativsystem 1DV415 1 1 Lärare Marcus Wilhelmsson Universitetsadjunkt i datavetenskap Linux, UNIX (Solaris, OpenSolaris, Mac OS X),
Läs merEn överblick på cachedesignen i Intels mikroarkitektur Nehalem
En överblick på cachedesignen i Intels mikroarkitektur Nehalem Tillsammans med utvecklingen av cacheminnen förekommer det även ett flertal problem med att styra och organisera data. Trots att det sker
Läs merValet mellan CISC och RISC processorn
Valet mellan CISC ch RISC prcessrn EITF60 - Datrarkitektur med perativsystem Ulrika Blmström Kursansvarig: Erik Larssn Abstrakt Det finns två typer av instruktinsuppsättningar (ISA) sm används för att
Läs merDigitalteknik och Datorarkitektur 5hp
Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp Minnes-hierarkier och Cache 12 maj 2008 karl.marklund@it.uu.se issa saker använder vi ofta Dessa saker vill vi ha nära till hands Storleken har betydelse Litet är
Läs merOperativsystem. Innehåll. Operativsystemets funktion. Vad är ett OS? Vart hittar men ett OS? OS hanterar processorns resurser
Innehåll Operativsystem Vad är operativsystem och hur fungerar de Vad är ett OS? Syfte Att tillåta flera program att köra samtidigt Att fungera som ett abstraktionslager mot hårdvaran Att hantera olika
Läs merCloud Computing för arkitekter Sten Sundblad IASA och Sundblad & Sundblad
Cloud Computing för arkitekter Sten Sundblad IASA och Sundblad & Sundblad Är Cloud Computing intressant? 40 % tillväxt globalt 2009. Blir likadant i Sverige! Computer Sweden/IDC 2009-03-06 USA 2008 23
Läs merSystemkrav. Artvise Kundtjänst
Systemkrav Artvise Kundtjänst Sida 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 System... 3 2 Artvise Kundtjänst Databas... 3 2.1 Systemkrav för databasserver... 3 2.2 System... 3 2.3 Programvara... 4
Läs merRandom Access Memory. Amare Reda Jenny Holmberg Henrik Kreipke Gaylord Kaya
Random Access Memory Amare Reda Jenny Holmberg Henrik Kreipke Gaylord Kaya Introduktion Historia Vad är RAM? Hur fungerar RAM? Dataöverföring, tidsklocka och termer Vilka är de olika typerna av RAM? Vad
Läs merDatorarkitektur. Fö 9: Datorarkitektur. Datororganisation. Typiska Arkitekturattribut. Introduktion till datorarkitektur.
Fö 9: Datorarkitektur Introduktion till datorarkitektur. RISC eller CISC? Datorarkitektur Datorarkitektur: De attribut hos ett datorsystem som är synliga för programmerare, eller har en direkt påverkan
Läs merMoment 2 Digital elektronik. Föreläsning Inbyggda system, introduktion
Moment 2 Digital elektronik Föreläsning Inbyggda system, introduktion Jan Thim 1 Inbyggda system, introduktion Innehåll: Historia Introduktion Arkitekturer Mikrokontrollerns delar 2 1 Varför lär vi oss
Läs merProgrammering för alla!
Programmering för alla! Inspirationsseminarium för lärare i grundskola och gymnasium Björn Regnell Professor Datavetenskap, LTH, Lunds universitet lth.se/programmera Video http://www.svt.se/nyheter/sverige/krav-pa-att-elever-lar-sig-programmera
Läs merFöreläsningsanteckningar 4. Pipelining
Föreläsningsanteckningar 4. Pipelining Olle Seger 2012, olles@isy.liu.se 21 januari 2013 1 Inledning Denna föreläsning handlar om pipelining, som är den helt dominerande processorarkitekturen i dag. Man
Läs merDatorarkitektur. Informationsteknologi sommarkurs 5p, Agenda. Slideset 3
Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström Datorarkitektur Slideset 3 Agenda Datorns
Läs merSVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013
Rahim Rahmani (rahim@dsv.su.se) Division of ACT Department of Computer and Systems Sciences Stockholm University SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013 Tentamensdatum: 2013-03-21 Tentamen består av totalt
Läs merHå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2013.Q3
Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2013.Q3 För att 3L Pro skall fungera krävs att nedanstående hårdvarukrav och mjukvarukrav är uppfyllda. Viktigt är att tänka på att
Läs merOperativsystem Lektion 1. Lärare. Schema. Kurssajten Finns på adressen. Jan Erik Moström. Set Norman
Operativsystem Lektion 1 1 Lärare jem@cs.umu.se, B449 Lektioner etc Set Norman set@cs.umu.se, NAdv105 Labbar, labhandledning 2 Schema Notera att det finns ändringar i schemat!! Under perioden 1-8 mars
Läs merEn Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär:
Lösningsförslag för 725G45-tentan 3/11-10 1. Vad menas med Von Neumann-arkitektur? (2p) En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär: Data och instruktioner lagras i samma
Läs merProcessor pipelining genom historien (Intel i9-intel i7)
Processor pipelining genom historien (Intel i9-intel i7) Besnik Redzepi Lunds Universitet Abstrakt/Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att jämföra Intels nya generation processorer och deras pipelining.
Läs merProgrammering för alla!
Programmering för alla! del 1 Lärarlyftet Teknik 7-9, 2014-09-01 Björn Regnell Professor Datavetenskap, LTH, Lunds universitet lth.se/programmera Agenda 09:00-10:00 Introduktion; kursens upplägg Varför
Läs merIntroduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python
Introduktion till programmering och Python Hösten 2009 Dagens lektion Vad är programmering? Vad är en dator? Filer Att tala med datorer En första titt på Python 2 Vad är programmering? 3 VAD ÄR PROGRAMMERING?
Läs merTentamen den 18 mars svar Datorteknik, EIT070
Lunds Universitet LTH Tentamen den 18 mars 2015 - svar Datorteknik, EIT070 Skrivtid: 14.00-19.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng För betyg 4 krävs 30
Läs merTEKNISK SPECIFIKATION. för TIDOMAT Portal version 1.7
för version 1.7 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Krav för... 3 Systemskiss... 3 Systemkrav Server... 4 Operativsystem*... 4 Program i servern... 4 Databas... 5 SMTP inställningar för mail....
Läs mer4 grundregler. Minneshantering. Problemet. Windows minkrav
4 grundregler 1. Man kan aldrig få för mycket minne 2. Minnet kan aldrig bli för snabbt Minneshantering 3. Minne kan aldrig bli för billigt 4. Programmens storlek ökar fortare än minnet i datorerna (känns
Läs merDatorarkitekturer med Operativsystem
Lunds Tekniska Högskola Campus Helsingborg Datorarkitekturer med Operativsystem EDT621 Rapport Cacheminneshantering för ARM3-processorer 7 december 2015 Pierre Aupeix dat11pau@student.lu.se 1 Abstract
Läs merTentamen den 14 januari 2015 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng
Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan, Helsingborg Tentamen den 14 januari 2015 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal
Läs merCE_O5. Cacheminne. Hemlaboration 2.
IS1500 Exempelsamling till övning CE_O5, 2014 CE_O5. Cacheminne. Hemlaboration 2. 5.1. Medeltidshistoria Diskutera förloppet då CPU:n gör en läsreferens i huvudminnet dvs information kopieras från huvudminne
Läs merDatorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON
Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Dator Primärminne Instruktioner och data Data/instruktioner Kontroll Central processing unit (CPU) Fetch instruction Execute instruction Programexekvering
Läs merMinnet från processorns sida Datorteknik
Minnet från processorns sida Datorteknik ERIK LARSSON Processorn ger kommandon/instruktioner med en adress och förväntar sig data. Exempel: READ(ADR) -> DATA Fysisk adress Logisk adress READ 00001000 READ
Läs merFöreläsning 3. Programmering, C och programmeringsmiljö
Föreläsning 3 Programmering, C och programmeringsmiljö Vad är programmering? Ett väldigt kraftfullt, effektivt och roligt sätt att kommunicera med en dator Att skapa program / applikationer till en dator
Läs merCPU. Carry/Borrow IX. Programräknare
Laboration:. Jämförelser mellan assembler och C. CPU ACCA ACCD ACCB 8-bitars ackumulatorer eller 16- bitars ackumulator CCR 1 1 1 SXH I NZVC Flaggregister Carry/Borrow IX IY PC Indexregister X Indexregister
Läs merHå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2013.Q2
Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2013.Q2 För att 3L Pro skall fungera krävs att nedanstående hårdvarukrav och mjukvarukrav är uppfyllda. Viktigt är att tänka på att
Läs merGrundkurs i programmering - intro
Grundkurs i programmering - intro Linda Mannila 4.9.2007 Dagens föreläsning Allmän kursinformation: mål, syfte, upplägg, examination, litteratur, etc. Hur arbetar en dator? Hur vi får datorn att förstå
Läs merHå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2015.Q1
Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2015.Q1 För att 3L Pro skall fungera krävs att nedanstående hårdvarukrav och mjukvarukrav är uppfyllda. Viktigt är att tänka på att
Läs merJacquards vävstol, 1801
Datorteknik Föreläsning 7 Historia och framtid Jacquards vävstol, 1801 1 Charles Babbage Difference Engine, 1822 Konrad Zuse, Z1, 1936 2 ENIAC, 1943 ENIAC Senare har yrket som programmerare blivit populärt
Läs merDatorteknik. Föreläsning 7 Historia och framtid. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH
Datorteknik Föreläsning 7 Historia och framtid Jacquards vävstol, 1801 Charles Babbage Difference Engine, 1822 Konrad Zuse, Z1, 1936 ENIAC, 1943 ENIAC Senare har yrket som programmerare blivit populärt
Läs merDatorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1
Innehåll Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Kursinformation Introduktion till datorsystem Programmeringsmodellen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec
Läs merSystemrekommendation. Artvise Contact Center
Systemrekommendation Artvise Contact Center 2017-01-10 Sida 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 System... 3 2 Artvise Contact CenterDatabas... 4 2.1 Systemrekommendationer för databasserver...
Läs merFöreläsningsanteckningar till Konstruktionsmetoder 981027
Föreläsningsanteckningar till Konstruktionsmetoder 981027 Jämförelse mellan 68705P3 och 16F84 externt MC68705P3 PIC16F84 I/O 20 13 Kapsling 28-pin DIL 18-pin DIL Drivförmåga på pinnar PortB 10mA Sink,
Läs merOperativsystem. Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004. Agenda. Slideset 7. Exempel på operativsystem. Operativsystem
Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström Slideset 7 Agenda Exempel på operativsystem
Läs merDatorsystem. Exempeltentamen 2011-10-18
Datorsystem Exempeltentamen 2011-10-18 Instruktioner Samtliga svar skall vara motiverade och läsbara. Eventuella tabeller och beräkningar som används för att nå svaret ska också finnas med i lösningen.
Läs merOperative system. LRU-algoritm (2 p) Svar: 7 fel. c) Optimal algoritm (2 p) Svar: 6 fel
Uppgift 3 Till en process som kräver 8 sidor allokeras 4 sidoramar. Antag följande referenssträng: 1,2,8,3,4,3,8,2,1,4 Hur många sidofel kommer att genereras (demand paging) med en a) FIFO-algoritm (2
Läs merFö 7: Operativsystem. Vad är ett operativsystem? Målsättning med operativsystem. Styr operativsystemet datorn?
Fö 7: Operativsystem Introduktion. Klassificering. Vad är ett operativsystem? Program som kontrollerar andra andra program. Gränssnitt mellan användare och hårdvaran. Kärnan. Historisk översikt. Typeset
Läs merInledning. Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk. Problemlösning och algoritmer. 1DV433 Strukturerad programmering med C Mats Loock
Inledning Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk Problemlösning och algoritmer 1 (14) Varför använda en dator? Genom att variera de program som styr datorn kan den användas för olika uppgifter.
Läs merProgram som ska exekveras ligger i primärminnet. Processorn hämtar instruk7on för instruk7on. Varje instruk7on, som är e= antal 1:or och 0:or, tolkas
1 2 Program som ska exekveras ligger i primärminnet. Processorn hämtar instruk7on för instruk7on. Varje instruk7on, som är e= antal 1:or och 0:or, tolkas och instruk7onen exekveras. 3 4 Program kan beskrivas
Läs merAtt komma igång. Föreläsning 1
Att komma igång Föreläsning 1 Att komma igång Vad är programmering? Boken! Kurs-PM Vad är ett program? Kompilerande-Interpreterande Programmeringsmiljö Hello World! Att programmera Variabler printf scanf
Läs merKomma över Memory wall med 3D stacked minne LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Institutionen för datavetenskap
Komma över Memory wall med 3D stacked minne LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Institutionen för datavetenskap Christofer Huynh IDA14 EDT621 Lärare: Erik Larsson Abstrakt Memory wall, något
Läs merF5: Högnivåprogrammering
F5: Högnivåprogrammering Parameteröverföring Koppling mellan låg- och högnivåprogrammering Lokala variabler Heapen Datatyper 1 Subrutin, parameteröverföring: 1(3) Via register genom värde Skicka data via
Läs mervia webbgränssnittet. Du har även tystnadsplikt gällande dina identifikationsuppgifter.
Anvia Säkerhetskopiering 1(6) Anvia Säkerhetskopiering 2.3 Saker som bör beaktas före installationen! Eftersom tjänsten även omfattar en sharing-egenskap, ansvarar du som kund själv för hurdana filer som
Läs merObjektorienterad Programmering (TDDC77)
Objektorienterad Programmering (TDDC77) Föreläsning I: kursinfo, att programmera datorer, första programmet Ahmed Rezine IDA, Linköpings Universitet Hösttermin 2015 Outline Hemsida Organization Examination
Läs merCE_O8. Cacheminne. Hemlaboration 2.
IS1200 Lösningsförslag till övning CE_O8, 2015 CE_O8. Cacheminne. Hemlaboration 2. 8.1. Medeltidshistoria Diskutera förloppet då CPU:n gör en läsreferens i huvudminnet dvs information kopieras från huvudminne
Läs merF5: Högnivåprogrammering
1 F5: Högnivåprogrammering Parameteröverföring Koppling mellan låg- och högnivåprogrammering Lokala variabler Heapen Datatyper 1 Subrutin, parameteröverföring: 1(3) Via register genom värde Skicka data
Läs merDigitalteknik EIT020. Lecture 15: Design av digitala kretsar
Digitalteknik EIT020 Lecture 15: Design av digitala kretsar November 3, 2014 Digitalteknikens kopplingar mot andra områden Mjukvara Hårdvara Datorteknik Kretskonstruktion Digitalteknik Elektronik Figure:,
Läs mer