CDC en jämförelse mellan superskalära processorer. EDT621 Campus Helsingborg av: Marcus Karlsson IDA

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "CDC en jämförelse mellan superskalära processorer. EDT621 Campus Helsingborg av: Marcus Karlsson IDA"

Transkript

1 CDC en jämförelse mellan superskalära processorer av: Marcus Karlsson

2 Sammanfattning I denna rapport visas konkret information om hur den första superskalära processorn såg ut och hur den använde sig av sina komponenter. En jämförelse mellan den första superskalära processorn och en modern processor görs för att visa på hur teknik har återanvänts, samt hur den har utvecklats och hur prestandan har påverkats. För att enkelt visa vad som förändrats, så har jämförelsen gjort mellan komponentstruktur och prestanda. Genom faktasökningar på specifikationer och komponentsinformation om alla system som jämförts, så har resultaten jämfört och sammanställts i denna rapport. Resultaten jämförs sedan med en frågeställning för att dra en slutsats om hur tekniken har förändrats och hur den möjligen kommer se ut.

3 Innehållsförteckning 1. Introduktion... 4 a. Bakgrund... 4 b. Syfte... 4 c. Frågeställning Metod... 4 a. Litteratur... 4 b. Källor Resultat... 5 a. CDC6600 CP (CDC6600 Central Processor)... 5 i. Struktur... 5 ii. Prestanda... 5 b. Modern processor... 5 i. Struktur... 6 ii. Prestanda... 6 c. Jämförelse Diskussion... 7 a. Frågeställningsresultat... 7 b. Reflektioner Slutsats Referenslista... 9

4 1.Introduktion a. Bakgrund Denna rapport handlar om att beskriva den första superskalära processorn i CDC6600 (CDC6600, 2015) och sedan jämföra den med moderna superskalära processorer. Jämförelsen görs för att klargöra de förändringar som skett sedan tekniken med superskalära processorer uppkom, och hur den har förbättrats. b. Syfte Syftet med rapporten är att få en klar bild av hur den första superskalära processorn fungerade och såg ut. Syftet är också att jämföra dess funktionalitet från när tekniken först används mot hur den används idag samt fördelar/nackdelar och förändringar. c. Frågeställning I denna rapport ska följande frågor att besvaras: - Vad gjorde CDC6600 till den första superskalära processorn? - Hur skiljer sig den första superskalära processorn sig mot moderna superskalära processorer? 2. Metod a. Litteratur För att hitta information till just denna rapport hittade jag det mesta på internet i form av artiklar, forum och databaser av information då den mest fakta finns där i dagsläget. Självklart gäller det att vara extra källkritisk när man letar information på internet, men då ämnet jag valt inte är riktat i de flest meningar så valde jag att tro på den information jag hittade. Anledningen till att jag valde att helt använda mig av internet som källa var för att materialet jag sökte inte var riktad. Den information jag sökte var endast menad för att redogöra resultat i form av specifikationer. Söktermer: CDC6600, RISC, CISC, Superscalar processors, Scalar processors, Processors, b. Källor Mina källor kommer ifrån sökningar baserade på ämnet av rapporten. Källorna jag valt att ta information ifrån är ren fakta från antingen tillverkare eller källor som inte har någon ekonomisk vinning av att informationen är fel. Källorna har dubbelkollats så att det inte finns motstridig information på något annat ställe, utan de ger samma vilket gör att jag tror på mina källor.

5 Information så som t.ex. antal användare av just en specifik produkt kan vara skapt för att öka marknadsföringen av produkten men i detta fall bortses det då flera källor säger samma sak. Nästan alla källor är ganska nyligen uppdaterade vilket gör att informationen är aktuell, men behöver inte vara trovärdig för det. Dock pratar upprepningen av samma fakta återigen för att den är trovärdig. 3. Resultat a. CDC6600 CP (CDC6600 Central Processor) i. Struktur CDC6600, som lanserades år 1965 (till CERN i Geneve, Schweiz) blev ofta kallad för den första processorn (Superscalar Processors, 2015) med superskalär design. Och anledningen till att den blev kallad superskalär är pga. hur den använde komponenterna den bestod av. Tidigare modeller av processorer under samma tidsperiod så använde sig av endast en enkel CPU för att hantera allt i systemet. Detta gjorde också att CPU:n behövde vara ganska komplex för att kunna hantera allt i systemet. Skaparen Seymour Cray (Seymour Cray, 2015) av CDC6600 såg dock en möjlighet att förbättra prestandan på denna metod, samt minimera komplexiteten på CPU:n. Genom att låta CPU endast hantera aritmetiska och logiska beräkningar, och låta separata, mindre processorer ta hand om speciellt dedikerade uppgifter så som minnetsåtkomst och input/output, så kunde uppdelning göra så att CPU:n kunde avlastas och behövde därmed inte vara lika komplex. Anledningen till uppdelningen var att inte tvinga CPU:n att hålla koll på ett lika stort instruktionsset, vilket i sin tur gav ett minskat instruktionsset och gav senare namnet till RISC (Rise of the RISC Processor, 2015). Uppdelningen av dessa komponenter och hur de jobbade parallellt ihop är grunden för superskalära processorer, och det som idag nästan finns överallt. ii. Prestanda CDC6600 innehöll 10 stycken parallella funktionsenheter som kunde utförda 10 stycken parallella instruktioner samtidigt. Fördelen var såklart att man kunde utför fler instruktioner samtidigt, men nackdelen var att när en funktionsenhet jobbade med en instruktion så var den upptagen med den, alltså saknade den funktionaliteten pipelining (Pipeline (computing), 2015). För att kunna jobba parallellt med varandra så krävdes ganska stor arbetskraft från CPU:n för att bestämma om instruktioner kunde arbetas med utan att data som påverkades av varje instruktion inte krockade. Vissa kunde köras utan att krocka, men vissa påverkade samma data så de blev pausade. Detta krävde många beroendekontroller som utfördes på CPU:ns arbetskraft. Och allt eftersom fler instruktioner matades in desto mer påfrestad blev såklart CPU:n då fler beroendekontroller behövdes göras. Så även om parallella beräkningar kunde göras, så kunde också omfattningen av antalet instruktioner skapa problem då kontroller av krockar ökade i takt med att antalet instruktioner ökade. Då mängden hårdvara ökade så ökade också effektförbrukningen på superskalära processorer. Det var också därför kylning introducerades på CDC6600. b. Modern processor

6 i. Struktur Utvecklingen går framåt varje dag som går och man kan onekligen säga att dagens processorer är betydligt bättre än de vi såg på 1960-talet. Bättre komponenter, billigare komponenter och betydligt bättre struktur på hur en CPU ser ut. Däremot ser en processor, till grunden, ungefär likadan ut som den gjorde innan. Den innehåller en ALU för att utför aritmetiska & logiska beräkningar, ett register som tillhandahåller innehållet till ALU:ns beräkningar och ser till att resultatet sparas undan. Sedan finns också en kontrollenhet som utför programmen genom att peka runt varje operation av programmet till ALU, register och andra komponenter (Central processing unit, 2015). Moderna processorer använder sig av en kombination av superskaläritet och pipelining när det kommer till logiska beräkningar. Instruktioner kommer in genom en pipeline likt en stack där alla instruktioner flyttas ett steg för varje klockcykel. När en instruktion kommer till slutet av pipelinen så hanteras den av en kontrollenhet, så kallad dispatcher (Central processing unit, 2015), och skicka vidare till en av flera funtionsenheter. Kontrollenheten i detta fall bestämmer om instruktionen kan utföras parallellt utan att krocka med någon annan instruktion som utförs. Detta gör att en processor blir superskalär. ii. Prestanda Även om dagens moderna processorer är betydligt mycket snabbare då de har en hög klockfrekvens pga. Bättre komponenter, så betyder det inte att det är en bättre processor. Om t.ex. kontrollenheten vid slutet av en pipeline inte effektivt kan hantera alla instruktioner och skicka vidare dom, så kan det resultera i att processorn får samma prestanda som en billig processor. Problemet med effektförbrukning är också ett problem idag då fler komponenter beror på klockfrekvensen och ändrar sig därefter, vilket kräver energi. Detta i sin tur skapar värme vilket gör att processorn inte kan köras optimalt, och därför är kylningen av processorn en stor del. c. Jämförelse Det är svårt att jämföra superskalära processorer med t.ex. CDC6600 CP då det skiljer sig ganska mycket i ett rent fysisk perspektiv. Komponenterna har blivit bättre och fler, hanteringen av instruktioner har ökat då komponenterna blivit bättre. Komponenterna i moderna processorer har ökat sedan CDC6600 kom ut. På tidigare processorer så fanns det vanligtvis två stycken ALU:s och en FPU. Om man jämför detta mot idag så används oftast 4 ALU:s, två FPU:s och två SIMD enheter (Superscalar Processors, 2015). Så rent komponentmässigt så används fler och bättre komponenter på moderna processorer, men som sagt tidigare, dessa komponenter kräver också att de hanteras rätt. Skillnaden på hur den första superskalära processorn hanterade instruktioner parallellt skiljer sig också en del från hur den har blivit idag. I dagsläget används en kombination av superskalära processorer med pipelining för att utöka prestanda ännu mer (Central processing unit, 2015). En superskalär processor har flera parallella funktionsenheter som hanterar instruktionerna, men problemet med dessa var att när de hanterade en instruktion så ansågs de vara upptagna. Detta skapade en begränsning och då också ett problem. Detta löstes genom att introducera pipelining på processorn. Genom att låta alla instruktioner komma in genom en pipeline och sen hanteras av en kontrollenhet så kunde man avgöra

7 om krockar skulle uppstå om man körde instruktionen samtidigt som någon annan. Om de inte gjorde detta så skickades instruktionerna in i pipelinade funktionsenheter som kunde hantera flera instruktioner efter varandra. Detta ökade såklart prestandan på processorn då den klarade av att hantera flera instruktioner åt gången, och parallellt med varandra. På tidigare modeller av processorer så fanns det färre komponenter, vilket ledde till mindre effektförbrukning och mindre värme, men samtidigt var prestandan sämre. På moderna processorer har prestandan ökat, samtidigt som att komponenterna blivit fler och effektförbrukning ökat, vilket har lett till mer avancerade kylsystem för att hålla processorn på en optimal nivå (Datorarkitektur med operativsystem, 2015). Rent generellt så har klockfrekvensen ökat avsevärt om man jämför med CDC6600, dock är detta också baserat på ny teknik och nya komponenter som gör det möjligt. Samtidigt så har ju komplexiteten på CPU:n ökat vilket kräver mer av processorn. 4.Diskussion a. Frågeställningsresultat Frågorna som jag ville ha svar på innan jag börjar skriva denna rapport var till för att få en djupare bild av hur superskalära processorer fungerade. Anledningen till att jag valde just detta ämne var pga. Hur mycket det används i dagen moderna processorer. Det som var oförväntat med mina resultat var att tekniken faktiskt ser ganska lik ut idag, cirka 50 år efter att den uppfanns, bara att den har förbättrats. Genom min jämförelse så har jag fått svar på hur en processor behöver vara uppbyggd för att klassas som superskalär. Jag har även fått se bevis på hur tekniken har förändrats vilket har visat att mycket av tekniken har behållits, bara att den har utvecklats. b. Reflektioner Eftersom tekniken har hållit sig på samma nivå ganska länge och bara förbättrats så är jag lite intresserad av att se hur det kommer se ut i framtiden. Kommer det att komma en ny teknik som gör den teknik vi använder i dag blir helt utbytt? Kommer den teknik vi använder att utvecklas till något bättre, eller kommer den att stanna var som den är? Med tanke på det tekniska mönstret vi har i samhället idag så tror jag definitivt att det kommer bli en ökning av både prestanda och komponenter, men samtidigt så tror jag nog att tekniken kommer att bytas ut. 5.Slutsats Anledningen till hela rapporten var att klargöra för mig själv och läsaren vilka förändringar som gjort inom området med superskalära processorer, och hur tekniken ser ut i moderna processorer. Syftet var alltså att förstå vad en superskalär processor är och vad som gör den superskalär.

8 Jag gjorde faktasökningar för att få en klarbild om vad en superskalär processor var och hur tekniken fungerade. Detta gjordes för att göra det möjligt att förstå och göra det möjligt att jämför den första superskalära processorn med dagens processorer. Resultatet som jag fick fram var till en viss del som jag trodde. Jag tog förgivet att tekniken hade utvecklats och blivit bättre än när den först kom ut, men att nästan all grundstruktur hade behållits till moderna processorer. Den hade förfarande utvecklats och gjorts bättre men den hade fortfarande samma grundpelare. Utifrån mitt resultat så kunde jag svara på mina frågor om vad som gjorde en processor superskalär och vad som skiljer sig ifrån processorn jag hade som referat och moderna processorer. Jag tror också att denna teknik kommer att göras bättre men jag tror samtidigt att om de har behållit tekniken i cirka 60 år så finns det en anledning till det, vilket får mig att tro att den inte kommer bytas ut, utan.

9 6.Referenslista 1. CDC6600, 2015 [Online] [ ] 2. Superscalar Processors, 2015 [Online] [ ] 3. Datorarkitektur med operativsystem, 2015 [Online] [ ] 4. Rise of the RISC Processor, 2015 [Online] [ ] 5. Seymour Cray, 2015 [Online] [ ] 6. Pipeline (computing), 2015 [Online] [ ] 7. Central processing unit, 2015 [Online] [ ]

Datorsystem 2 CPU. Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur. Visning av Akka (för de som är intresserade)

Datorsystem 2 CPU. Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur. Visning av Akka (för de som är intresserade) Datorsystem 2 CPU Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur CPU Visning av Akka (för de som är intresserade) En dators arkitektur På en lägre nivå kan vi ha lite olika

Läs mer

SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013

SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013 Rahim Rahmani (rahim@dsv.su.se) Division of ACT Department of Computer and Systems Sciences Stockholm University SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013 Tentamensdatum: 2013-03-21 Tentamen består av totalt

Läs mer

En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär:

En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär: Lösningsförslag för 725G45-tentan 3/11-10 1. Vad menas med Von Neumann-arkitektur? (2p) En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär: Data och instruktioner lagras i samma

Läs mer

0.1. INTRODUKTION 1. 2. Instruktionens opcode decodas till en språknivå som är förstålig för ALUn.

0.1. INTRODUKTION 1. 2. Instruktionens opcode decodas till en språknivå som är förstålig för ALUn. 0.1. INTRODUKTION 1 0.1 Introduktion Datorns klockfrekvens mäts i cykler per sekund, eller hertz. En miljon klockcykler är en megahertz, MHz. L1 cache (level 1) är den snabbaste formen av cache och sitter

Läs mer

Tentamen den 14 januari 2016 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621

Tentamen den 14 januari 2016 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621 Lunds Universitet LTH Tentamen den 14 januari 2016 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621 Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng

Läs mer

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Dator Primärminne Instruktioner och data Data/instruktioner Kontroll Central processing unit (CPU) Fetch instruction Execute instruction Programexekvering

Läs mer

Tentamen den 18 mars svar Datorteknik, EIT070

Tentamen den 18 mars svar Datorteknik, EIT070 Lunds Universitet LTH Tentamen den 18 mars 2015 - svar Datorteknik, EIT070 Skrivtid: 14.00-19.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng För betyg 4 krävs 30

Läs mer

Moment 2 Digital elektronik. Föreläsning Inbyggda system, introduktion

Moment 2 Digital elektronik. Föreläsning Inbyggda system, introduktion Moment 2 Digital elektronik Föreläsning Inbyggda system, introduktion Jan Thim 1 Inbyggda system, introduktion Innehåll: Historia Introduktion Arkitekturer Mikrokontrollerns delar 2 1 Varför lär vi oss

Läs mer

Närliggande allokering Datorteknik

Närliggande allokering Datorteknik Närliggande allokering Datorteknik ERIK LARSSON TID Problem: Minnet blir fragmenterat Paging Demand paging Sida (S) Dela upp primärminnet i ramar (frames) och program i sidor (pages) Program 0 RD.0 1 RD.1

Läs mer

32 Bitar Blir 64 Sammanfattning

32 Bitar Blir 64 Sammanfattning 32 Bitar Blir 64 Sammanfattning Syftet med rapporten är att ge en insyn i det tillvägagångssätt och problem som uppstod i utvecklingen från 32 bitars CPUs till 64 bitars CPUs samt inblick i skillnaden

Läs mer

Rapport (1,5 HP) Lunds Universitet HT15

Rapport (1,5 HP) Lunds Universitet HT15 Rapport (1,5 HP) Lunds Universitet HT15 Cache-koherens protokoll i Intel Core i7 En rapport om cache-koherens och protokollet som används i Intel Core i7 processorer för att hålla minnet koherent Författare:

Läs mer

Datorarkitektur. Informationsteknologi sommarkurs 5p, Agenda. Slideset 3

Datorarkitektur. Informationsteknologi sommarkurs 5p, Agenda. Slideset 3 Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström Datorarkitektur Slideset 3 Agenda Datorns

Läs mer

IBM POWER4, den första flerkärniga processorn och dess pipelines.

IBM POWER4, den första flerkärniga processorn och dess pipelines. IBM POWER4, den första flerkärniga processorn och dess pipelines. 5 DECEMBER 2016 FÖRFATTARE: OSCAR STRANDMARK EXAMINATOR: ERIK LARSSON Abstract Rapporten redovisar IBM:s POWER-serie, generation ett till

Läs mer

IT för personligt arbete F5

IT för personligt arbete F5 IT för personligt arbete F5 Datalogi del 1 DSV Peter Mozelius 1 En dators beståndsdelar 1) Minne 2) Processor 3) Inmatningsenheter 1) tangentbord 2) scanner 3) mus 4) Utmatningsenheter 1) bildskärm 2)

Läs mer

Minnesisolering för virtuella maskiner en hypervisorstudie

Minnesisolering för virtuella maskiner en hypervisorstudie 1.Introduktion 1.1 Inledning Den senaste trenden inom IT-världen är cloud computing (molntjänster). Molntjänster har uppnått stor popularitet både hos IT-chefer och ekonomichefer inom stora företag. Molntjänster

Läs mer

Utvecklingen från en 8 bitars till en 16 bitars mikroprocessor

Utvecklingen från en 8 bitars till en 16 bitars mikroprocessor Utvecklingen från en 8 bitars till en 16 bitars mikroprocessor Sammanfattning: Utvecklingen från processor till processor är inte lätt. Det finns många beslut som måste tas när det gäller kompatibilitet,

Läs mer

Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng

Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan, Helsingborg Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt

Läs mer

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp HF0010 Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp Välkommna - till KTH, Haninge, Datateknik, kursen och till första steget mot att bli programmerare! Er lärare och kursansvarig: Nicklas Brandefelt, bfelt@kth.se

Läs mer

Pipelining i RISC-processorn. Joakim Lindström Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi E-post: jolindst@abo.fi

Pipelining i RISC-processorn. Joakim Lindström Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi E-post: jolindst@abo.fi Pipelining i RISC-processorn Joakim Lindström Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi E-post: jolindst@abo.fi Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Historia: Intel 8086 (1978) till Pentium

Läs mer

Datormodell. Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden

Datormodell. Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden Datormodell Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden Intel 4004 från 1971 Maximum clock speed is 740 khz Separate program and data

Läs mer

Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan ar

Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan ar 1 Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan arkitektur), hårdvara osynlig Assembly- och maskinprogram:

Läs mer

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Innehåll Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Kursinformation Introduktion till datorsystem Programmeringsmodellen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec

Läs mer

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering Föreläsning 2 Operativsystem och programmering Behov av operativsystem En dator så som beskriven i förra föreläsningen är nästan oanvändbar. Processorn kan bara ges enkla instruktioner såsom hämta data

Läs mer

Hyper Threading Intels implementation av SMT. Datorarkitekturer med operativsystem - EITF60. Felix Danielsson IDA2

Hyper Threading Intels implementation av SMT. Datorarkitekturer med operativsystem - EITF60. Felix Danielsson IDA2 Hyper Threading Intels implementation av SMT Datorarkitekturer med operativsystem - EITF60 Felix Danielsson IDA2 Sammanfattning Simultaneous multithreading (SMT) är en teknik som används i processorer

Läs mer

Du kan även lyssna på sidorna i läroboken: Teknik direkt s Lyssna gör du på inläsningstjänst.

Du kan även lyssna på sidorna i läroboken: Teknik direkt s Lyssna gör du på inläsningstjänst. Datorn När du har läst det här avsnittet skall du: känna till datorns historia kunna vilka tekniker man använder för att ta kontakt idag kunna reflektera kring fördelar och nackdelar med modern kommunikationsteknik

Läs mer

Parallellism i NVIDIAs Fermi GPU

Parallellism i NVIDIAs Fermi GPU Parallellism i NVIDIAs Fermi GPU Thien Lai Phu IDA2 Abstract This report investigates what kind of computer architecture, based on Flynn s taxonomy, is used on NVIDIAs Fermi-based GPU to achieve parallellism

Läs mer

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/vt11 Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se Lärare: Tom Smedsaas, Tom.Smedsaas@it.uu.se

Läs mer

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Översikt Processorn Maskininstruktioner Dator Primärminne Data/instruktioner Kontroll Central processing unit (CPU) Fetch instruction Execute instruction

Läs mer

Datorhårdvaruteknik 1DV426 - Seminarie 1

Datorhårdvaruteknik 1DV426 - Seminarie 1 Datorhårdvaruteknik 1DV426 - Seminarie 1 Marcus Wilhelmsson marcus.wilhelmsson@lnu.se 19 mars 2014 Introduktion Detta seminarie behandlar följande: 1. Processorer 2. Minne 3. Chipset 4. BIOS 5. Moderkort

Läs mer

Datorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 2. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Datorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 2. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Datorteknik Tomas Nordström Föreläsning 2 För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Föreläsning 2 Check av övningar Von Neumann arkitekturen Minne, CPU, I/O Instruktioner och instruktionscykeln

Läs mer

Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/

Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/ CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 1 Torsdag 2005-08-25 Upprop. Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/ Kurslitteratur är Per Foyer Mikroprocessorteknik. Finns på bokhandeln.

Läs mer

Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp

Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp Minnes-hierarkier och Cache 12 maj 2008 karl.marklund@it.uu.se issa saker använder vi ofta Dessa saker vill vi ha nära till hands Storleken har betydelse Litet är

Läs mer

Cacheminne Intel Core i7

Cacheminne Intel Core i7 EDT621 Datorarkitekturer med operativsystem 7,5 hp 2015-12-07 Cacheminne i Intel Core i7 Författare: Adnan Karahmetovic Handledare: Erik Larsson Innehåll 1. Inledning... 1 1.1 Syfte... 1 1.2 Frågeställning...

Läs mer

Filöverföring i Windowsmiljö

Filöverföring i Windowsmiljö Linnéuniversitetet Projektrapport Grundläggande Operativsystem 1DV415 Filöverföring i Windowsmiljö Erik Ljungqvist, Viktor Hjertman 10 januari 2014 Sammanfattning I detta projekt undersöks skillnaden i

Läs mer

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering λ Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/mafykht11/ λ Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se UNIX-konton (systemansvariga

Läs mer

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik)

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Risbergska skolan Program Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Underrubrik Titeln på rapporten måste givetvis motsvara innehållet. En kort överrubrik kan förtydligas med en underrubrik. Knut Knutsson BetvetA10

Läs mer

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet Datorarkitektur - en inledning Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer System S den mest abstrakta synen på systemet A B C Ett högnivåperspektiv på systemet a1 b1 c1 a2 b3 b2 c2 c3 En mera

Läs mer

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Linköping Universitet, Campus Norrköping Inst/ Kurs Termin/år Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Handledares namn Sammanfattning

Läs mer

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Innehåll Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Kursinformation Introduktion till datorsystem Programmeringsmodellen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec

Läs mer

Central Processing Unit

Central Processing Unit Central Processing Unit Individuellt PM Kristoffer Ringkvist Innovation och Produktdesign Produktutveckling 3, KPP039 2011 01 04 Ordlista Processor: En använd benämning för Central Processing Unit (CPU)

Läs mer

Introduktion till programmering

Introduktion till programmering Introduktion till programmering Vad är programmering? Vad gör en dator? Vad är ett datorprogram? 1 (9) Vad är programmering? För att bestämma en cirkels area måste du: 1. Dividera diametern 5 med 2. 2.

Läs mer

Laboration i datateknik

Laboration i datateknik KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Laboration i datateknik Felsökning och programmering av LEGO NXT robot Daniel Willén 2012 09 06 dwill@kth.se Introduktionskurs i datateknik II1310 Sammanfattning Syftet med

Läs mer

Minnet från processorns sida Datorteknik

Minnet från processorns sida Datorteknik Minnet från processorns sida Datorteknik ERIK LARSSON Processorn ger kommandon/instruktioner med en adress och förväntar sig data. Exempel: READ(ADR) -> DATA Fysisk adress Logisk adress READ 00001000 READ

Läs mer

Programmering av NXT Lego- robot Labbrapport för programmering av en Lego- robot

Programmering av NXT Lego- robot Labbrapport för programmering av en Lego- robot KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Programmering av NXT Lego- robot Labbrapport för programmering av en Lego- robot Josef Karlsson Malik 2015-09- 02 jkmalik@kth.se Introduktionskurs i datateknik (II0310) Sammanfattning

Läs mer

Operativsystem DVG A06. Definition. Varför operativsystem? - Vad är ett operativsystem?

Operativsystem DVG A06. Definition. Varför operativsystem? - Vad är ett operativsystem? Operativsystem DVG A06 Operativsystem, mm - Vad är ett operativsystem? - Hur fungerar det..? - Vad använder vi operativsystemet till? - Vilka olika operativsystem finns? 2 Definition Den del av systemet

Läs mer

MIKRODATORTEKNIK 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

MIKRODATORTEKNIK 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING MIKRODATORTEKNIK 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 1.1. Milstolpar i datorns historia 1.2. Några viktiga begrepp 1.3. Mikrodatorns användningsområden 2. TALSYSTEM, KODER OCH BINÄR ARITMETK 2.1. Binära

Läs mer

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Av Tobias Lindström Innehållsförteckning Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Inledning... 1 Del två: Min syn på aktiviteter

Läs mer

Operativsystem. Hierarkin för hårdvara läses nerifrån

Operativsystem. Hierarkin för hårdvara läses nerifrån Operativsystem DOS DiskOperatingSystem - ett jobb i taget. Dagens Operativsystem - prioriterar olika jobb. Om ett jobb pausas körs ett annat. Operativsystems viktigaste funktion är att bilda gränssnitt

Läs mer

Vilket moln passar dig bäst?

Vilket moln passar dig bäst? Vilket moln passar dig bäst? Idag diskuteras ofta huruvida man ska kliva in i molnets underbara värld eller inte, men sällan om skillnaderna mellan olika moln och vilka tillämpningar som är lämpliga att

Läs mer

Liten introduktion till akademiskt arbete

Liten introduktion till akademiskt arbete Högskolan Väst, Inst för ekonomi och IT, Avd för medier och design 2013-09-14 Pierre Gander, pierre.gander@hv.se Liten introduktion till akademiskt arbete Den här texten introducerar tankarna bakom akademiskt

Läs mer

Mobile First Video on demand och livesändningar på Internet. Juni 2012

Mobile First Video on demand och livesändningar på Internet. Juni 2012 Mobile First Video on demand och livesändningar på Internet Juni 2012 1 Om detta dokument Marknaden och tekniken kring film (video on demand och livesändningar) på Internet utvecklas blixtsnabbt. Video

Läs mer

Program Datorteknik. Kontrollenhet. Exekvering av en instruktion. Abstraktionsnivå: Högnivåspråk. Assemblyspråk. Maskinspråk.

Program Datorteknik. Kontrollenhet. Exekvering av en instruktion. Abstraktionsnivå: Högnivåspråk. Assemblyspråk. Maskinspråk. Program Datorteknik Abstraktionsnivå: Högnivåspråk ERIK LARSSON» t ex C, C++ Assemblyspråk» t ex ADD R, R Maskinspråk» t ex 000.0 Exekvering av en instruktion Kontrollenhet () Hämta instruktion på 0000000

Läs mer

Moderkortet Persondatorer Moderkortet Innehåll

Moderkortet Persondatorer Moderkortet Innehåll Moderkortet Innehåll Allmänt...2 Formfaktorer...2 CPU-sockeln...3 Minnessocklarna...4 Hårddiskanslutningarna...5 Instickskortplatser...6 Externa anslutningar...7 Uppgifter...8 1 Allmänt Moderkortet är

Läs mer

Inledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till programmering

Inledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till programmering Introduktion till programmering Upphovsrätt för detta verk Detta verk är framtaget i anslutning till kursen Inledande programmering med C# vid Linnéuniversitetet. Du får använda detta verk så här: Allt

Läs mer

Aktivitetsschemaläggning för flerkärninga processorer

Aktivitetsschemaläggning för flerkärninga processorer Lunds Tekniska Högskola Datorarkitekturer med Operativsystem EDT621 Aktivitetsschemaläggning för flerkärninga processorer Tobias Lilja 5 december 2016 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Syfte................................

Läs mer

Datorhistorik. Föreläsning 3 Datorns hårdvara EDSAC. Eniac. I think there is a world market for maybe five computers. Thomas Watson, IBM, 1943

Datorhistorik. Föreläsning 3 Datorns hårdvara EDSAC. Eniac. I think there is a world market for maybe five computers. Thomas Watson, IBM, 1943 Datorhistorik Föreläsning 3 Datorhistorik Datorns uppbyggnad, komponenter Processor, primärminne, sekundärminne Minneshierarkier Inbyggda system, stora datorer I think there is a world market for maybe

Läs mer

PARALLELLISERING AV ALGORITMER PROCESSORER FÖR FLERKÄRNIGA

PARALLELLISERING AV ALGORITMER PROCESSORER FÖR FLERKÄRNIGA PARALLELLISERING AV ALGORITMER FÖR FLERKÄRNIGA PROCESSORER 870928 3017 Johan Gustafsson 870303 4952 Gustaf David Hallberg 880525 8210 Per Hallgren 801117 0597 Wuilbert Lopez 1/7 Innehållsförteckning Table

Läs mer

Att köpa ny dator SeniorNet Lidingö Januari-2016

Att köpa ny dator SeniorNet Lidingö Januari-2016 Att köpa ny dator SeniorNet Lidingö Januari-2016 Att tänka på innan du köper bärbar dator Behov/Användningsområde Om man mest ska använda datorn till epost, Internet, lagra foton och skriva dokument i

Läs mer

Cache-koherens protokoll MESI och MOSI

Cache-koherens protokoll MESI och MOSI Handledare: Erik Larsson Lunds Tekniska Högskola HT2016 Cache-koherens protokoll MESI och MOSI Författare: Adnan Mohamed Abstrakt Cache koherens protokoll hanterar cacheminnet i ett multiprocessor system,

Läs mer

L0009B. Moment. Introduktion till geografiska databaser: G:\L0009B\Allmänt\IntroGeoDB.pdf (F)

L0009B. Moment. Introduktion till geografiska databaser: G:\L0009B\Allmänt\IntroGeoDB.pdf (F) L0009B Moment FL 1: Kursintroduktion. Kursinformation: G:\L0009B\Allmänt\KursInformationL0009B.pdf (F) Kursplan: Se https://portal.student.ltu.se/stuka/kurs.php?kurs=l0009b&lang=swe (F) Allt som markerats

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor

Läs mer

testat materialet så att du vet hur man bygger legobilen samt hur Makerbeam

testat materialet så att du vet hur man bygger legobilen samt hur Makerbeam Scania Introduktion Förkunskapskrav Du har testat materialet så att du vet hur man bygger legobilen samt hur Makerbeam fungerar kunskap om hur Scania eller något annat företag inom produktionsindustrin

Läs mer

FURUNO INTRODUCERAR FSV-35 SUPERSONAR

FURUNO INTRODUCERAR FSV-35 SUPERSONAR FURUNO INTRODUCERAR FSV-35 SUPERSONAR Furunos kraftigaste lågfrekvens sonar någonsin introduceras nu på den svenska marknaden! Avancerad multistråleteknik i kombination med samtidig horisontell och vertikal

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Hantering av begränsat antal skrivningar på Solid State diskar

Hantering av begränsat antal skrivningar på Solid State diskar LTH - LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Hantering av begränsat antal skrivningar på Solid State diskar Filip Nilsson 2015-12-07 Sammanfattning På senare år har utvecklingen för SSD (Solid State Drive) enheter kommit

Läs mer

Struktur och Ledning i små organisationer

Struktur och Ledning i små organisationer Kungl. Tekniska Högskolan ME1010, Organisation och kundskapsintensivt arbete Fredrik Bergenlid, 870510-0157 Christian Rane, 810105-0279 Struktur och Ledning i små organisationer Innehåll 1 Inledning 1

Läs mer

1 Kravspecifikation Snake App

1 Kravspecifikation Snake App Kravspecifikation Snake App - Kravspecifikation Snake App Utskriven/PDF Export: 2011-09-07 Copyright 2011 Sidan 1 av 7 1 Kravspecifikation Snake App 1.1 Vad är Snake App? Vi skall gör ett Snake Spel för

Läs mer

Uppgraderingsinstruktion för Tekis-FB 7.0.3

Uppgraderingsinstruktion för Tekis-FB 7.0.3 Uppgraderingsinstruktion för Tekis-FB 7.0.3 Allmänt Tekis-FB 7.0.3 innefattar följande komponenter: Tekis-FB Avisering 7.0.3 Officiella vyer och webbtjänster 7.0.3 Tekis-FB Hjälpprogram 7.0.3 Tekis-KID

Läs mer

Grundläggande programmeringsteknik Datorsystem

Grundläggande programmeringsteknik Datorsystem Datorsystem Från abakus till Z3 Datorsystem Från kursplanen Moment 3, Datorsystem 3hp I detta moment ges en introduktion till datorsystem och dess uppbyggnad. Minneshantering, vad en CPU är och gör samt

Läs mer

Datorsystem. Tentamen

Datorsystem. Tentamen Datorsystem Tentamen 2012-03-17 Instruktioner Samtliga svar skall vara motiverade och läsbara. Eventuella tabeller, illustrationer och beräkningar som används för att nå svaret ska också finnas med i lösningen.

Läs mer

Improved-MOESI Cache koherens Protokoll

Improved-MOESI Cache koherens Protokoll Improved-MOESI Cache koherens Protokoll Abstrakt I en multicore, flerkärninga processor med delat minne kan koherens problem förekomma. En lösning till detta är att implementera cache koherens protokoll.

Läs mer

Särskild prövning Historia B

Särskild prövning Historia B Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår

Läs mer

Projektrapport. Till Projektet Bluetoothstyrd bil

Projektrapport. Till Projektet Bluetoothstyrd bil Till Projektet Bluetoothstyrd bil Av Erik Olsson Fornling Handledare: Fredrik Johansson n söndagen den 18 mars 2012 Sidan 1 (7) Sammanfattning Jag har byggt om en gammal radiostyrd bil och bytt ut all

Läs mer

KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN KISTA. Lego Linefollower. Få en robot att följa linjen på golvet!

KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN KISTA. Lego Linefollower. Få en robot att följa linjen på golvet! KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN KISTA Lego Linefollower Få en robot att följa linjen på golvet! Felix Ringberg 2012-08-09 felixri@kth.se Introduktionskurs i datateknik II1310 Sammanfattning I den här laborationen

Läs mer

Intel Pentium. Intel khz. 32 million 2600MHz. Copyright 2005 Benny Thörnberg, Mattias O Nils

Intel Pentium. Intel khz. 32 million 2600MHz. Copyright 2005 Benny Thörnberg, Mattias O Nils Intel Pentium Intel 4004 2300 transistors @ 108 khz 32 million transistors @ 2600MHz 1 Målsättning med kursen Förstå funktionen hos en processor, samt förstå olika processorarkitekturer Utifrån en specifikation

Läs mer

Kursplanering för Mikrodatorteknik 4p/5p

Kursplanering för Mikrodatorteknik 4p/5p Kursplanering för Mikrodatorteknik 4p/5p Kursansvarig: Benny Thörnberg Tel: 060-148917 E-post: benny.thornberg@miun.se Kurslitteratur: Rune Körnefors, Mikrodatorer bit för bit, ISBN 91-44-30862-0 Introduktion

Läs mer

Bakgrund. Inför projektet. Mätningar av existerande läge

Bakgrund. Inför projektet. Mätningar av existerande läge Slutrapport, Projekt Hiper. Oktober 2006 Bakgrund libcurl är ett utvecklingsbibliotek för filöverföringar som stöder HTTP, HTTPS, FTP, FTPS, FILE, TELNET, DICT m.fl. Följande rapport är skriven utan att

Läs mer

Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON

Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON Huvudled (H) Trafikljus för övergångsställe Trafikljus för huvudled (H) Trafikljus: Sväng vänster (H->T) Gående - vänta Trafikljus för tvärgata (T) Tvärgata (T)

Läs mer

Datorsystem. Exempeltentamen 2011-10-18

Datorsystem. Exempeltentamen 2011-10-18 Datorsystem Exempeltentamen 2011-10-18 Instruktioner Samtliga svar skall vara motiverade och läsbara. Eventuella tabeller och beräkningar som används för att nå svaret ska också finnas med i lösningen.

Läs mer

Under hösten 2008 deltog jag i en kurs som hette Matematikundervisning

Under hösten 2008 deltog jag i en kurs som hette Matematikundervisning Astrid Karlsson Mönsterproblem i dubbel bemärkelse Med utgångspunkt i det rika problemet Stenplattor synliggörs skillnader i elevers lösningar och hur problem som behandlar mönster kan leda in eleverna

Läs mer

Få kvinnor inom bilportens litteratur

Få kvinnor inom bilportens litteratur Få kvinnor inom bilportens litteratur Ämne: Sv/so Namn: Tove Andersson Handledare: Anna och Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning FÅ KVINNO INOM BILSPORTENS LITTERATUR... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Tentamen i Informationsteknologi 5p Fredagen den 13 augusti 2004

Tentamen i Informationsteknologi 5p Fredagen den 13 augusti 2004 Tentamen i Informationsteknologi 5p Fredagen den 13 augusti 2004 Lokal Skrivsalen, Polacksbacken, MIC. Tid 8.00-13.00. Hjälpmedel Penna, linjal, radergummi, juridikkompendium (finns med tentamen). Allmänna

Läs mer

Vad bör göras? Steg 1. RISC => pipelining. Parallellism. Pipelining. Nya LDA 13. RISC(reduced instruction set computer) Öka klockfrekvensen

Vad bör göras? Steg 1. RISC => pipelining. Parallellism. Pipelining. Nya LDA 13. RISC(reduced instruction set computer) Öka klockfrekvensen Föreläsning 11 OR-datorn är för långsam! Alternativa arkitekturer kritik av OR-datorn RISC => pipelining LDA 13 (exempelvis) Hämta : 3CP 2 1 CP Absolut,1: 3 CP EXE: 4 CP Summa: 11 CP mem ADR XR SP DR TR

Läs mer

Test: Optimerad fallprovning med Dell, Intel och Altair

Test: Optimerad fallprovning med Dell, Intel och Altair Test: Optimerad fallprovning med Dell, Intel och Altair Fredrik Nordgren, M.Sc. M.E. (Master of Science in Mechanical Engineering), Applikationsingenjör, Altair Eric Lequiniou, Chef, High Performance Computing,

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Välkomna. 2012-03-13 Gör en gammal dator brukbar 1

Välkomna. 2012-03-13 Gör en gammal dator brukbar 1 Välkomna 2012-03-13 Gör en gammal dator brukbar 1 Gör en gammal dator brukbar Björn Eriksson 2012-03-13 Gör en gammal dator brukbar 2 Finns det någon enkel hjälp? 2012-03-13 Gör en gammal dator brukbar

Läs mer

Lös fler supportärenden med en tydlig strategi för självbetjäning

Lös fler supportärenden med en tydlig strategi för självbetjäning Whitepaper Lös fler supportärenden med en tydlig strategi för självbetjäning En steg-för-steg guide 2 Lös fler supportärenden med en tydlig strategi för självbetjäning En ny tjänst eller verktyg gör inte

Läs mer

Multiprocessorer. DEL2 TEKNIK Nr 18. 12 november 2004. BRANSCHTIDNINGEN FÖR NORDENS ELEKTRONIKER. förändringar

Multiprocessorer. DEL2 TEKNIK Nr 18. 12 november 2004. BRANSCHTIDNINGEN FÖR NORDENS ELEKTRONIKER. förändringar DEL2 TEKNIK Nr 18. 12 november 2004. BRANSCHTIDNINGEN FÖR NORDENS ELEKTRONIKER Ny sektion: Mjukvara Sid 45 Stora INLEDAREN förändringar Den som inte fick nog av multiprocessorer i förra numret kanske kan

Läs mer

Definition DVG A06. Varför operativsystem? Operativsystem. Översikt. - Vad är ett operativsystem?

Definition DVG A06. Varför operativsystem? Operativsystem. Översikt. - Vad är ett operativsystem? DVG A06 Operativsystem, mm Definition Den del av systemet som hanterar all hårdvara och all mjukvara. Kontrollerar: -alla filer -alla enheter -varje del av minnet -varje ögonblick av processortiden (-nätverk

Läs mer

LETTER OF NET CHANGES 141001 RELEASE 6.2. Beställning E-post: support_se@egretail.se. FACKTA Point of Sale V6R2

LETTER OF NET CHANGES 141001 RELEASE 6.2. Beställning E-post: support_se@egretail.se. FACKTA Point of Sale V6R2 LETTER OF NET CHANGES 141001 RELEASE 6.2 Beställning E-post: support_se@egretail.se FACKTA Point of Sale V6R2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Bakgrund/Generell Information... 3 2 Nya och

Läs mer

TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1

TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Halmstad University School of Information Science, Computer and Electrical Engineering Tomas Nordström, CC-lab TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Datum: 2012-05- 23 Tid och plats: 9:00 13:00 i

Läs mer

Vallande volontärer & framtida forskning

Vallande volontärer & framtida forskning Dokumentation från den 16 oktober 2013 Vallande volontärer & framtida forskning Den 16 oktober 2013 genomfördes ett seminarium med tema rovdjur-tamdjur. Det övergripande syftet var att minska och förebygga

Läs mer

Mina listor. En Android-applikation. Rickard Karlsson 2013-06-09. Rickard Karlsson - rk222cu Linnéuniversitet rk222cu@student.lnu.

Mina listor. En Android-applikation. Rickard Karlsson 2013-06-09. Rickard Karlsson - rk222cu Linnéuniversitet rk222cu@student.lnu. Mina listor En Android-applikation Rickard Karlsson 2013-06-09 Rickard Karlsson - rk222cu Linnéuniversitet rk222cu@student.lnu.se Innehållsförteckning 2. Innehållsförteckning 3. Abstrakt 4. Inledning/bakgrund

Läs mer

Toyotas produktdesign- och utvecklingsprocess

Toyotas produktdesign- och utvecklingsprocess MÄLARDALENS HÖGSKOLA Toyotas produktdesign- och utvecklingsprocess En sammanfattning av artikeln Toyota s Principles of Set-Based concurrent Engineering Philip Åhagen och Anders Svanbom 2/23/2011 Bakgrund

Läs mer

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid

Läs mer

Strul med Windows 10? Här är lösningarna på de vanligaste problemen

Strul med Windows 10? Här är lösningarna på de vanligaste problemen Sida 1 av 7 DETTA ÄR EN UTSKRIFT FRÅN PC FÖR ALLA Artikelns webbadress: http://pcforalla.idg.se/2.1054/1.634761/tips-problem-medwindows-10 Strul med Windows 10? Här är lösningarna på de vanligaste problemen

Läs mer

IT-GUIDE Version 1.0 Författare: Juha Söderqvist

IT-GUIDE Version 1.0 Författare: Juha Söderqvist IT-GUIDE Version 1.0 Författare: Juha Söderqvist Innehåll INTRODUKTION... 3 DATOR... 3 persondator... 3 Tablet... 4 Laptop... 4 Telefoner... 4 MODERKORT... 5 PROCESSORN... 5 inbäddade system... 6 RAM-MINNE...

Läs mer

Datorns utveckling. Bild av ENIAC

Datorns utveckling. Bild av ENIAC Datorns utveckling År 1936 konstruerade den tyska ingenjörsstudenten Konrad Zuse den första elektroniska datorn, Z1, samt en rad andra datorer de förstördes 1944 när Berlin bombades under andra världskriget.

Läs mer