Pipelining i Intel Pentium II

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pipelining i Intel Pentium II"

Transkript

1 Pipelining i Intel Pentium II John Abdulnoor Lund Universitet 04/12/2017

2 Abstract För att en processor ska fungera måste alla komponenter inuti den samarbeta för att nå en acceptabel nivå av prestanda. Den här rapporten beskriver i helhet hur instruktioner i Intel Pentium II processorn är hanterade med pipelining teknologin. Klarläggning av de olika stegen som instruktionerna går igenom med fokus på Reorder Buffer (ROB) tekniken som hanterar och löser konflikt i processorns register när det behövs data från ett register som inte har blivit färdig med en fortfarande aktiv instruktion. Inledning När flera program körs parallellt på en dator behövs det att flera instruktioner ska vara aktiva i processorn samtidigt. Detta görs med hjälp av instruction pipelining. Intels Pentium II är en superscalar processor som producerades år 1997 och den implementerar 3 parallella pipelines (3-graders superscalar) med 4-stegs arkitektur. Processorn kan hantera upp till 3 instruktioner under en klockperiod. Pipelining i Intel Pentium II När en instruktion kommer till denna processorn går den igenom de 4 följande faserna: 1. Avhämtning (Fetch). 2. Avkodning (Decode). 3. Exekvering (Execute). 4. Förpliktelse (Commit). Avhämtningen av instruktioner med totalt 32 bytes i längd görs till en instruktions buffert med hjälp av en enhet för instruktionsavhämtning som kallas för Instruction Fetch Unit (IFU). Antalet instruktioner i bufferten varierar beroende på komplexiteten. IFU enheten delar instruktionerna i 3 steg enligt följande: 1. Ladda in 32 bytes av instruktioner till instruktions bufferten (Prefetch buffer). 2. Sätta en gräns mellan instruktionerna genom att konstruera ett block på 16 bytes. Sedan presentera branch instuktioner till en branch buffert (Branch Target Buffer) för

3 dynamisk prediktion (förklaras längre ner). Om en prediktion till en branch instruktion är tagen så justeras instruktions bufferten. 3. Sätta upp instruktionerna för att skicka vidare dem till lämplig avkodare. Den dynamiska prediktionen som Pentium II implementerar heter Branch Taget Buffer (BTB) och innebär att den kan prediktera nya branch instruktioner med hjälp av en tabell som håller koll på 512 redan exekverade d.v.s. äldre branch instruktioner och jämför dessa med nya som inkommer. Av dessa 512 instruktioner innehåller tabellen branch adressen, destinations adressen, samt en 4-bitar statusfält som har koll på beteendet av en branch de senaste 4 exekveringarna. Processorn använder Yehs algoritm och kan prediktera 4 branch instuktioner samtidigt med 90% noggrannhet. I branch tabellen finns dessutom en stack buffert som sparar returadressen för att påskynda returprocessen från subrutiner. Denna kallas för Return Stack Buffer (RSB). Avkodningen av instruktioner sker med hjälp av 3 avkodningsenheter. Dessa enheter avkodar varje instruktion till så kallade mikro operationer (micro-ops). Varje instruktion omvandlas till en eller flera micro-ops på 118 bitar var. Den första avkodningsenheten klarar av mer komplexa instruktioner och kan avkoda en sådan till mellan 1 och 4 microops på upp till 7 bytes medan de andra två enheterna klarar av just en micro-op per instruktion. Trots att instruktioner kommer i tur och ordning så kan processorn skicka dem i slumpvis ordning till rätt avkodare beroende på komplexiteten i varje instruktion. Det är inte förrän exekveringen av instruktionerna är klar och sista steget i pipeline är uppnådd då processorn skickar resultatet i ordning som de kom in. Programmeraren påverkas alltså inte av detta och på så sätt ökar man genomströmningshastigheten i processorn.

4 Figur 1 I fallet av en instruktion som består av 5 eller flera micro-ops körs sådana igenom ett mikroprogram som översätter en instruktion till en sekvens av micro-ops. Denna kallas för Micro Instruction Sequencer (MIS). När instruktioner har blivit avkodade skickas dem i programordning till en kö av avkodade instruktioner. Totala micro-ops per klockcykel får vara maximalt 6. En register-fördelningstabell; kallas Register Allocation Table (RAT) får sedan upp till 3 micro-ops per klockcykel från den förutnämnda kön. Mer om denna tabell förklaras i nästa del. Reorder Bufferten (ROB) Följande funktioner är en del av ROB i Pentium 2: Förpliktelse av instruktioner i programordning (steg 4 i pipeline). En cirkulär kö med huvud och ände samt pekare för vardera.

5 Rymmer 40 exekverbara instruktioner i programordning (innan förpliktelse steget). Ett fält för resultat av typen integer eller Floating Point efter färdigberäkning. Implementationen av Reorder Bufferten i Pentium II liknar den i Intels föregående Pentium Pro. En sådan buffert finns för att minska data hazards genom att tillåta data forwarding, d.v.s resultatet från ett register i en instruktion som inte har blivit färdigexekverad kan erhållas genom nästa instruktion i instruktionsbufferten. Figur 2 Den ovannämnda Register Allocation Table delar om operander som mikro-operationerna refererar till så att de pekar på rätt omdöpta registrar i ROB. Utan detta skulle inte data forwarding fungera. Dessutom finns det en så kallad Reservation Station (RS) som planerar och schemalägger resten av pipeline. Den rymmer 20 mikro-operationer och kan kopiera upp

6 till 5 av dessa från ROB till resten av pipeline. Samtidigt behåller RS en mikro-operation tills lämplig operand är tillgänglig vilket gör att instruktionerna inte exekveras i programordning (out of order execution). Blir två mikro-operationer redo för samma operand använder sig reservation stationen av en Först-in-Först-Ut (FIFO) algoritm för att avgöra vilken mikro-operation går först vidare. Ett resultat från ROB blir endast skriven i sitt register när dess instruktion har nått huvudet i den cirkulära kön och är i sista (Förpliktelse) steget i pipeline. Figur 3 Exekveringen av instruktioner i Pentium II är utförd av 8 exekveringsenheter. Reservation stationen från förra delen har flera av dessa enheter samt 5 portar som den kan använda sig av. De första tre enheterna finner man på port 0 i RS, nämligen complex integer, complex floating point samt simple floating point. Nästa port i RS innehåller simple integer samt branch enheter. Resterande porter, d.v.s. port 2, 3 och 4 har store, store address och load i

7 respektive ordning. Figur 4 Intel introducerade MMX instruktioner vid lanseringen av Pentium processorerna. Teknologin är baserad på SIMD tekniken (Single Instruction Multiple Data) och den är till för att öka prestandan i multimedia applikationer. MMX instruktionerna kräver extra steg i integer enheten för exekvering. Branch enhetens funktion är att beräkna och sedan jämföra resultat från branch instruktioner med den predikterade resultatet från branch bufferten (BTB). När en branch prediktion är exakt, resten av instruktionerna i spekulativa strömmen blir giltiga och sedan passerar förbi sista steget i pipeline, d.v.s. förpliktelsen. Skulle prediktionen inte stämma med det aktuella resultatet så töms pipeline och startas om från nya adressen och branch bufferten är uppdaterad. Reorder bufferten får in resultat samt status av instruktioner som är färdigexekverade.

8 Det sista steget i Pentium IIs pipeline är Förpliktelsen och handlar om att färdigställa alla exekverade instruktion i programordning så att de blir synliga för programmeraren. Detta görs med ytterligare en enhet som kallas för Retire Unit (RU) som kollar statusen av mikrooperationerna i Reorder bufferten och ser till att operationerna är giltiga samt inga missprediktioner har inträffat. När detta är gjort presenteras resultaten för programmeraren i programordning och dess värde är borttaget från Reorder bufferten. På samma sätt som i avkodningsprocessen så kan RU enheten behandla 3 operationer under en klockperiod. Slutsats Med en framgångsrik pipeline kunde Intel locka många datoranvändare till att köpa denna processor i slutet av 1900-talet samt början på 2000-talet. Prestandan var i sin tid bland den bästa man kunde få utav en processor tack vare den smarta implementeringen av pipeline bl. a. Reorder bufferten samt Out Of Order Execution tekniken. Processorn passade bra till alla sorters arbetsbelastningar och än idag säljer Intel nya och mer avancerade varianter av Pentium processorn i den familjen.

9 Figur 5

10 Källförteckning Artiklar (PDF dokument): 1. Pipelining The PowerPC and Pentium II (1999): (Hämtad ) 2. Reorder Buffer: register renaming and in- order completion (sida 1): (Hämtad ) 3. PENTIUM PROCESSOR WITH MMX TECHNOLOGY (1.2.1, sida 7): (Hämtad ) Power point presentationer: 1. Reorder Buffer Implementation (Pentium Pro) (sida 1): (Hämtad ) Bilder: Figur 1: (Hämtad ) Figur 2: (sida 2) (Hämtad ) Figur 3: (Hämtad ) Figur 4: (sida 3) (Hämtad ) Figur 5: (Sida 7) (Hämtad )

Lunds Tekniska Högskola Datorarkitektur med operativsystem EITF60. Superscalar vs VLIW. Cornelia Kloth IDA2. Inlämningsdatum:

Lunds Tekniska Högskola Datorarkitektur med operativsystem EITF60. Superscalar vs VLIW. Cornelia Kloth IDA2. Inlämningsdatum: Lunds Tekniska Högskola Datorarkitektur med operativsystem EITF60 Superscalar vs VLIW Cornelia Kloth IDA2 Inlämningsdatum: 2018-12-05 Abstract Rapporten handlar om två tekniker inom multiple issue processorer

Läs mer

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Dator Primärminne Instruktioner och data Data/instruktioner Kontroll Central processing unit (CPU) Fetch instruction Execute instruction Programexekvering

Läs mer

Arm Cortex-A8 Pipeline

Arm Cortex-A8 Pipeline Marcus Havrell Dahl - 941206 Arm Cortex-A8 Pipeline Sammanfattning Arm Cortex-A8 processorn är en energisnål men samtidigt kraftfull enhet. Beroende på implementationen kan den ha en klockhastighet på

Läs mer

Närliggande allokering Datorteknik

Närliggande allokering Datorteknik Närliggande allokering Datorteknik ERIK LARSSON TID Problem: Minnet blir fragmenterat Paging Demand paging Sida (S) Dela upp primärminnet i ramar (frames) och program i sidor (pages) Program 0 RD.0 1 RD.1

Läs mer

IBM POWER4, den första flerkärniga processorn och dess pipelines.

IBM POWER4, den första flerkärniga processorn och dess pipelines. IBM POWER4, den första flerkärniga processorn och dess pipelines. 5 DECEMBER 2016 FÖRFATTARE: OSCAR STRANDMARK EXAMINATOR: ERIK LARSSON Abstract Rapporten redovisar IBM:s POWER-serie, generation ett till

Läs mer

Tentamen den 18 mars svar Datorteknik, EIT070

Tentamen den 18 mars svar Datorteknik, EIT070 Lunds Universitet LTH Tentamen den 18 mars 2015 - svar Datorteknik, EIT070 Skrivtid: 14.00-19.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng För betyg 4 krävs 30

Läs mer

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Semantic gap Alltmer avancerade programmeringsspråk tas fram för att göra programvaruutveckling mer kraftfull Dessa programmeringsspråk (Ada, C++, Java)

Läs mer

Grundläggande datavetenskap, 4p

Grundläggande datavetenskap, 4p Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 2 Datamanipulation, Processorns arbete Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-09 IT och Medier 1 Innehåll CPU ALU Kontrollenhet Register

Läs mer

Datorteknik ERIK LARSSON

Datorteknik ERIK LARSSON Datorteknik ERIK LARSSON Så här långt. FÖ2 RISC/CISC FÖ1 Primärminne Instruktioner och data Address Instruction 00001000 0000101110001011 00001001 0001101110000011 00001010 0010100000011011 00001011 0001001110010011

Läs mer

Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 8

Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 8 Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 8 Processorns uppbyggnad Pipelining Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec Novak IT-inst LTH Innehåll Repetition av instruktionsformat

Läs mer

Pipelining i Intel 80486

Pipelining i Intel 80486 Lunds Universitet Pipelining i Intel 80486 EITF60 Datorarkitekturer med operativsystem Martin Wiezell 2017-12-04 Abstract This paper gives a brief description of the instruction pipeline of the Intel 80486

Läs mer

Datorsystem 2 CPU. Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur. Visning av Akka (för de som är intresserade)

Datorsystem 2 CPU. Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur. Visning av Akka (för de som är intresserade) Datorsystem 2 CPU Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur CPU Visning av Akka (för de som är intresserade) En dators arkitektur På en lägre nivå kan vi ha lite olika

Läs mer

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Översikt Reduced instruction set computers (RISC) Superscalar processors Semantic gap Alltmer avancerade programmeringsspråk tas fram för att göra programvaruutveckling

Läs mer

Datorteknik ERIK LARSSON

Datorteknik ERIK LARSSON Datorteknik ERIK LARSSON Programexekvering (1) Hämta instruktion på 00001000 (där PC pekar) Fetch (2) Flytta instruktionen 0000101110001011 till CPU (3) Avkoda instruktionen: 00001 MOVE, 01110001 Adress,

Läs mer

Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON

Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON Huvudled (H) Trafikljus för övergångsställe Trafikljus för huvudled (H) Trafikljus: Sväng vänster (H->T) Gående - vänta Trafikljus för tvärgata (T) Tvärgata (T)

Läs mer

Datorteknik ERIK LARSSON

Datorteknik ERIK LARSSON Datorteknik ERIK LARSSON Fetch-Execute Utan pipelining: Tid: 1 2 3 4 5 6 Instruktion 1 Instruktion 2 Instruktion 3 Fetch Execute Fetch Execute Fetch Execute Med pipelining: Tid: 1 2 3 4 Instruktion 1 Instruktion

Läs mer

Hantering av hazards i pipelines

Hantering av hazards i pipelines Datorarkitektur med operativsystem Hantering av hazards i pipelines Lisa Arvidsson IDA2 Inlämningsdatum: 2018-12-05 Abstract En processor som använder pipelining kan exekvera ett flertal instruktioner

Läs mer

Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON

Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON Dator Primärminne Instruktioner och data Data/instruktioner Kontroll Central processing unit (CPU) Fetch instruction Execute instruction Programexekvering (1)

Läs mer

Processor pipelining genom historien (Intel i9-intel i7)

Processor pipelining genom historien (Intel i9-intel i7) Processor pipelining genom historien (Intel i9-intel i7) Besnik Redzepi Lunds Universitet Abstrakt/Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att jämföra Intels nya generation processorer och deras pipelining.

Läs mer

Fetch-Execute. Datorteknik. Pipelining. Pipeline diagram (vid en viss tidpunkt)

Fetch-Execute. Datorteknik. Pipelining. Pipeline diagram (vid en viss tidpunkt) Datorteknik ERIK LRSSON Fetch- Utan pipelining: Tid: 1 2 3 4 5 6 Instruktion 1 Instruktion 2 Instruktion 3 Fetch Fetch Fetch Med pipelining: Tid: 1 2 3 4 Instruktion 1 Instruktion 2 Instruktion 3 Fetch

Läs mer

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Pipelining Tid SSA P Pipelining FI DI CO FO EI WO FI DI CO FO EI WO FI DI CO FO EI WO FI DI CO FO EI WO Superscalar pipelining FI DI CO FO EI WO FI DI

Läs mer

Datorteknik. Föreläsning 6. Processorns uppbyggnad, pipelining. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH. Mål

Datorteknik. Föreläsning 6. Processorns uppbyggnad, pipelining. Institutionen för elektro- och informationsteknologi, LTH. Mål Datorteknik Föreläsning 6 Processorns uppbyggnad, pipelining Mål Att du ska känna till hur processorn byggs upp Att du ska kunna de viktigaste byggstenarna i processorn Att du ska känna till begreppet

Läs mer

DatorsystemteknikDAVA14 Föreläsning 9

DatorsystemteknikDAVA14 Föreläsning 9 DatorsystemteknikDAVA14 Föreläsning 9 epetition: MP likainstruktioneri Exempel på instruktionstyper Processorns uppbyggnad Pipelining törre delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson

Läs mer

Pipelining i RISC-processorn. Joakim Lindström Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi E-post: jolindst@abo.fi

Pipelining i RISC-processorn. Joakim Lindström Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi E-post: jolindst@abo.fi Pipelining i RISC-processorn Joakim Lindström Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi E-post: jolindst@abo.fi Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Historia: Intel 8086 (1978) till Pentium

Läs mer

DEC Alpha instruktions Arkitektur

DEC Alpha instruktions Arkitektur DEC Alpha instruktions Arkitektur David Ekberg December 4, 2017 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Bakgrund...3 3 Syfte...3 4 Pipeline...4 4.1 Datatyper...4 4.2 Instruktions arkitektur...5 5 Slutsats...6

Läs mer

SIMD i Intel s P5- baserade Pentium MMX

SIMD i Intel s P5- baserade Pentium MMX SIMD i Intel s P5- baserade Pentium MMX Maurits Gabriel Johansson - IDA2 Datorarkitekturer med operativsystem - 4 december 2016 SIMD I INTEL S P5-BASERADE PENTIUM MMX 1 Abstrakt Moderna CPU s (Central

Läs mer

Tentamen den 12 januari 2017 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621

Tentamen den 12 januari 2017 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621 Lunds Universitet LTH Tentamen den 12 januari 2017 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621 Skrivtid: 8.00-13.00 Inga tillåtna hjälpmedel Uppgifterna i tentamen ger maximalt 60 poäng. Uppgifterna är

Läs mer

Multi-ported cache En rapport om några lösningar till att få flera minnesaccesser simultant.

Multi-ported cache En rapport om några lösningar till att få flera minnesaccesser simultant. Multi-ported cache En rapport om några lösningar till att få flera minnesaccesser simultant. Sammanfattning När processorns klockhastighet ökar medför det en ökning av instruktioner vilket såklart ökar

Läs mer

CDC en jämförelse mellan superskalära processorer. EDT621 Campus Helsingborg av: Marcus Karlsson IDA

CDC en jämförelse mellan superskalära processorer. EDT621 Campus Helsingborg av: Marcus Karlsson IDA CDC6600 - en jämförelse mellan superskalära processorer av: Marcus Karlsson Sammanfattning I denna rapport visas konkret information om hur den första superskalära processorn såg ut och hur den använde

Läs mer

Superscalar Bra: Hårdvaran löser allt: Hårdvara detekterar poten6ell parallellism av instruk6oner Hårdvara försöker starta exekvering (issue) av så

Superscalar Bra: Hårdvaran löser allt: Hårdvara detekterar poten6ell parallellism av instruk6oner Hårdvara försöker starta exekvering (issue) av så 1 Superscalar Bra: Hårdvaran löser allt: Hårdvara detekterar poten6ell parallellism av instruk6oner Hårdvara försöker starta exekvering (issue) av så många instruk6oner som möjligt parallellt Hårdvara

Läs mer

F2: Motorola Arkitektur. Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i Instruktionsformat MOVE instruktionen

F2: Motorola Arkitektur. Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i Instruktionsformat MOVE instruktionen 68000 Arkitektur F2: Motorola 68000 I/O signaler Processor arkitektur Programmeringsmodell Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i 68000 Instruktionsformat MOVE instruktionen Adresseringsmoder

Läs mer

TSEA28 Datorteknik Y (och U)

TSEA28 Datorteknik Y (och U) Praktiska kommentarer TSEA8 Datorteknik Y (och U) Föreläsning Kent Palmkvist, ISY Dagens föreläsning RISC Mer information om hur arkitekturen fungerar Begränsningar Lab extra tillfälle för redovisning

Läs mer

Tentamen den 14 januari 2016 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621

Tentamen den 14 januari 2016 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621 Lunds Universitet LTH Tentamen den 14 januari 2016 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621 Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng

Läs mer

En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär:

En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär: Lösningsförslag för 725G45-tentan 3/11-10 1. Vad menas med Von Neumann-arkitektur? (2p) En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär: Data och instruktioner lagras i samma

Läs mer

TSEA28 Datorteknik Y (och U)

TSEA28 Datorteknik Y (och U) Praktiska kommentarer TSEA8 Datorteknik Y (och U) Föreläsning Kent Palmkvist, ISY Dagens föreläsning Latens/genomströmning Pipelining Laboration tips Sorteringsalgoritm använder A > B i flödesschemat Exemplet

Läs mer

Moment 2 Digital elektronik. Föreläsning Inbyggda system, introduktion

Moment 2 Digital elektronik. Föreläsning Inbyggda system, introduktion Moment 2 Digital elektronik Föreläsning Inbyggda system, introduktion Jan Thim 1 Inbyggda system, introduktion Innehåll: Historia Introduktion Arkitekturer Mikrokontrollerns delar 2 1 Varför lär vi oss

Läs mer

Tentamen den 14 januari 2015 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng

Tentamen den 14 januari 2015 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan, Helsingborg Tentamen den 14 januari 2015 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal

Läs mer

Tentamen i Digitala system - EDI610 15hp varav denna tentamen 4,5hp

Tentamen i Digitala system - EDI610 15hp varav denna tentamen 4,5hp Tentamen i Digitala system - EDI610 15hp varav denna tentamen 4,5hp Institutionen för elektro- och informationsteknik Campus Helsingborg, LTH 2016-12-22 8.00-13.00 Uppgifterna i tentamen ger totalt 60

Läs mer

Pipeline hos ARM Cortex-A53 och ARM Cortex-A73

Pipeline hos ARM Cortex-A53 och ARM Cortex-A73 Lunds universitet Pipeline hos ARM Cortex-A53 och ARM Cortex-A73 Kevin Eriksson EITF60 Kursansvarig: Erik Larsson 2017-12-04 Innehållsförteckning Syfte 2 Sammanfattning 2 Jämförelse 3 Pipelinebredd 3 Out

Läs mer

Spekulativ exekvering i CPU pipelining

Spekulativ exekvering i CPU pipelining Spekulativ exekvering i CPU pipelining Max Faxälv Datum: 2018-12-05 1 Abstrakt Speculative execution is an optimisation technique used by modern-day CPU's to guess which path a computer code will take,

Läs mer

Hur det går att minska effektutvecklingen i en processor genom att ändra pipeline

Hur det går att minska effektutvecklingen i en processor genom att ändra pipeline Hur det går att minska effektutvecklingen i en processor genom att ändra pipeline Linda Wapner HT2018 EITF60 Sammanfattning Effektutvecklingen i en processor har länge ökat genom att klockfrekvensen för

Läs mer

Hannes Larsson - IDA 2, LTH Campus Helsingborg. NEC V R 4300i. Interlock-handling EDT621

Hannes Larsson - IDA 2, LTH Campus Helsingborg. NEC V R 4300i. Interlock-handling EDT621 Hannes Larsson - IDA 2, LTH Campus Helsingborg NEC V R 4300i Interlock-handling EDT621 Läsperiod 2, 2017 Innehållsförteckning s.2 - Förord s.2 - Inledning s.2 - NEC VR-4305 s.3 - Pipeline s.4 - Interlocks

Läs mer

Parallellism i NVIDIAs Fermi GPU

Parallellism i NVIDIAs Fermi GPU Parallellism i NVIDIAs Fermi GPU Thien Lai Phu IDA2 Abstract This report investigates what kind of computer architecture, based on Flynn s taxonomy, is used on NVIDIAs Fermi-based GPU to achieve parallellism

Läs mer

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Parallellberäkning Konstant behov av högre prestanda Prestanda har uppnåtts genom: Utveckling inom halvledarteknik Tekniker som:» Cacheminne» Flera bussar»

Läs mer

LUNDS UNIVERSITET. Parallell exekvering av Float32 och INT32 operationer

LUNDS UNIVERSITET. Parallell exekvering av Float32 och INT32 operationer LUNDS UNIVERSITET Parallell exekvering av Float32 och INT32 operationer Samuel Molin Kursansvarig: Erik Larsson Datum 2018-12-05 Referat Grafikkort utför många liknande instruktioner parallellt då typiska

Läs mer

Hantering av hazards i multi-pipelines

Hantering av hazards i multi-pipelines Campus Helsingborg IDA2 Hantering av hazards i multi-pipelines Av: Mounir Salam Abstract Det finns tre olika problem som kan uppstå när vi kör en pipeline med flera steg. De tre problemen även så kallade

Läs mer

Exempeltentamen Datorteknik, EIT070,

Exempeltentamen Datorteknik, EIT070, Lunds Universitet LTH Exempeltentamen Datorteknik, EIT070, Skrivtid: xx.00-xx.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng För betyg 4 krävs 30 poäng För betyg

Läs mer

Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng

Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan, Helsingborg Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt

Läs mer

Datorarkitektur I. Tentamen Lördag 10 April Ekonomikum, B:154, klockan 09:00 14:00. Följande gäller: Skrivningstid: Fråga

Datorarkitektur I. Tentamen Lördag 10 April Ekonomikum, B:154, klockan 09:00 14:00. Följande gäller: Skrivningstid: Fråga Datorarkitektur I Tentamen Lördag 10 April 2010 Ekonomikum, B:154, klockan 09:00 14:00 Examinator: Karl Marklund 0704 73 32 17 karl.marklund@it.uu.se Tillåtna hjälpmedel: Penna Radergummi Linjal Följande

Läs mer

Intel Silverthornes front-end

Intel Silverthornes front-end EITF60 Datorarkitekturer med operativsystem Intel Silverthornes front-end Jonas Persson 4 december 2017 Sammanfattning I denna rapport undersöks designalternativ för att minska en processors energiförbrukning

Läs mer

Parallellism i CDC 7600, pipelinens ursprung

Parallellism i CDC 7600, pipelinens ursprung Lunds universitet Parallellism i CDC 7600, pipelinens ursprung Henrik Norrman EITF60 Datorarkitekturer med operativsystem Kursansvarig: Erik Larsson 4 december 2017 INNEHÅLL Parallellism i CDC 7600 Innehåll

Läs mer

Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan ar

Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan ar 1 Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan arkitektur), hårdvara osynlig Assembly- och maskinprogram:

Läs mer

Datormodell. Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden

Datormodell. Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden Datormodell Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden Intel 4004 från 1971 Maximum clock speed is 740 khz Separate program and data

Läs mer

Hyper Threading Intels implementation av SMT. Datorarkitekturer med operativsystem - EITF60. Felix Danielsson IDA2

Hyper Threading Intels implementation av SMT. Datorarkitekturer med operativsystem - EITF60. Felix Danielsson IDA2 Hyper Threading Intels implementation av SMT Datorarkitekturer med operativsystem - EITF60 Felix Danielsson IDA2 Sammanfattning Simultaneous multithreading (SMT) är en teknik som används i processorer

Läs mer

TSEA28 Datorteknik Y (och U)

TSEA28 Datorteknik Y (och U) TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 14, Kent Palmkvist 2018-05-14 3 Praktiska kommentarer TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 15 Kent Palmkvist, ISY Lab 4 extra tillfälle för redovisning Tisdag

Läs mer

Digitalteknik och Datorarkitektur

Digitalteknik och Datorarkitektur Digitalteknik och Datorarkitektur Tentamen Tisdag 12 Januari 2010 Pollacksbackens skrivsal, klockan 08:00 13:00 Examinator: Karl Marklund 018 471 10 49 0704 73 32 17 karl.marklund@it.uu.se Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp

Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp Foto: Rona Proudfoot (some rights reserved) Vi skall nu kolla närmare på hur det går till när en instruktion utförs. Fetch = + Digitalteknik och Datorarkitektur hp path & Control maj 2 karl.marklund@it.uu.se

Läs mer

Datorteknik ERIK LARSSON

Datorteknik ERIK LARSSON Datorteknik ERIK LARSSON Program Abstraktionsnivå: Högnivåspråk» t ex C, C++ Assemblyspråk» t ex ADD R1, R2 Maskinspråk» t ex 001101.101 Exekvering av en instruktion (1) Hämta instruktion på 00001000 (där

Läs mer

F5: Högnivåprogrammering

F5: Högnivåprogrammering F5: Högnivåprogrammering Parameteröverföring Koppling mellan låg- och högnivåprogrammering Lokala variabler Heapen Datatyper 1 Subrutin, parameteröverföring: 1(3) Via register genom värde Skicka data via

Läs mer

F5: Högnivåprogrammering

F5: Högnivåprogrammering 1 F5: Högnivåprogrammering Parameteröverföring Koppling mellan låg- och högnivåprogrammering Lokala variabler Heapen Datatyper 1 Subrutin, parameteröverföring: 1(3) Via register genom värde Skicka data

Läs mer

Hyper-Threading i Intelprocessorer

Hyper-Threading i Intelprocessorer Lunds Tekniska Högskola Campus Helsingborg DATORARKITEKTURER MED OPERATIVSYSTEM EITF60 RAPPORT Hyper-Threading i Intelprocessorer 4 december 2017 Rasmus Hanning IDA2 Sammanfattning Det har sedan den första

Läs mer

SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013

SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013 Rahim Rahmani (rahim@dsv.su.se) Division of ACT Department of Computer and Systems Sciences Stockholm University SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013 Tentamensdatum: 2013-03-21 Tentamen består av totalt

Läs mer

Program Datorteknik. Kontrollenhet. Exekvering av en instruktion. Abstraktionsnivå: Högnivåspråk. Assemblyspråk. Maskinspråk.

Program Datorteknik. Kontrollenhet. Exekvering av en instruktion. Abstraktionsnivå: Högnivåspråk. Assemblyspråk. Maskinspråk. Program Datorteknik Abstraktionsnivå: Högnivåspråk ERIK LARSSON» t ex C, C++ Assemblyspråk» t ex ADD R, R Maskinspråk» t ex 000.0 Exekvering av en instruktion Kontrollenhet () Hämta instruktion på 0000000

Läs mer

Foto: Rona Proudfoot (some rights reserved) Datorarkitektur 1. Datapath & Control. December

Foto: Rona Proudfoot (some rights reserved) Datorarkitektur 1. Datapath & Control. December Datorarkitektur Datapath & Control December 28 karl.marklund@it.uu.se Foto: Rona Proudfoot (some rights reserved) Vi skall nu kolla närmare på hur det går till när en instruktion utförs. Fetch PC = PC+4

Läs mer

0.1. INTRODUKTION 1. 2. Instruktionens opcode decodas till en språknivå som är förstålig för ALUn.

0.1. INTRODUKTION 1. 2. Instruktionens opcode decodas till en språknivå som är förstålig för ALUn. 0.1. INTRODUKTION 1 0.1 Introduktion Datorns klockfrekvens mäts i cykler per sekund, eller hertz. En miljon klockcykler är en megahertz, MHz. L1 cache (level 1) är den snabbaste formen av cache och sitter

Läs mer

Datorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 2. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Datorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 2. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Datorteknik Tomas Nordström Föreläsning 2 För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Föreläsning 2 Check av övningar Von Neumann arkitekturen Minne, CPU, I/O Instruktioner och instruktionscykeln

Läs mer

4. Pipelining. 4. Pipelining

4. Pipelining. 4. Pipelining 4. Pipelining 4. Pipelining Det finns en pipelinad biltvätt i Linköping spoltvätttork spoltvätt tork spolning tvätt tork De tre momenten tar lika lång tid Alla bilar går igenom samma program Väntetid 1/3

Läs mer

Program som ska exekveras ligger i primärminnet. Processorn hämtar instruk7on för instruk7on. Varje instruk7on, som är e= antal 1:or och 0:or, tolkas

Program som ska exekveras ligger i primärminnet. Processorn hämtar instruk7on för instruk7on. Varje instruk7on, som är e= antal 1:or och 0:or, tolkas 1 2 Program som ska exekveras ligger i primärminnet. Processorn hämtar instruk7on för instruk7on. Varje instruk7on, som är e= antal 1:or och 0:or, tolkas och instruk7onen exekveras. 3 4 Program kan beskrivas

Läs mer

En något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data.

En något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data. 1 3 4 Antag a' processorn ska exekvera instruk3onen ADD R1, R3. När instruk3onen är exekverad så a' processorn tagit innehållet i R1 och R3 och med hjälp av ALU:n är värdena adderade och resultatet är

Läs mer

En något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data.

En något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data. 1 2 3 Antag a' processorn ska exekvera instruk3onen ADD R1, R3. När instruk3onen är exekverad så a' processorn tagit innehållet i R1 och R3 och med hjälp av ALU:n är värdena adderade och resultatet är

Läs mer

Tentamen den 17 mars 2016 Datorteknik, EIT070

Tentamen den 17 mars 2016 Datorteknik, EIT070 Lunds Universitet LTH Tentamen den 17 mars 2016 Datorteknik, EIT070 Skrivtid: 14.00-19.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng För betyg 4 krävs 30 poäng

Läs mer

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet Datorarkitektur - en inledning Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer System S den mest abstrakta synen på systemet A B C Ett högnivåperspektiv på systemet a1 b1 c1 a2 b3 b2 c2 c3 En mera

Läs mer

Inledning. Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk. Problemlösning och algoritmer. 1DV433 Strukturerad programmering med C Mats Loock

Inledning. Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk. Problemlösning och algoritmer. 1DV433 Strukturerad programmering med C Mats Loock Inledning Vad är ett datorprogram, egentligen? Olika språk Problemlösning och algoritmer 1 (14) Varför använda en dator? Genom att variera de program som styr datorn kan den användas för olika uppgifter.

Läs mer

Datorteknik ERIK LARSSON

Datorteknik ERIK LARSSON Datorteknik ERIK LARSSON Inledning Ken Thompson och Dennis M. Ritchie utvecklade C Turingpriset( Nobelpris i datavetenskap ), 1983 Alan Turing (1912-1954) För deras utveckling av generell OS teori och

Läs mer

Cacheprobe: programbibliotek för extrahering av cacheminnesparametrar

Cacheprobe: programbibliotek för extrahering av cacheminnesparametrar Cacheprobe: programbibliotek för extrahering av cacheminnesparametrar Gabriel Gerhardsson Cacheprobe p.1/38 Abstract Kan analytiskt ta reda på associativitet, line storlek och storlek på processorns cacheminnen

Läs mer

Multithreading in Intel Pentium 4 - Hyperthreading

Multithreading in Intel Pentium 4 - Hyperthreading Multithreading in Intel Pentium 4 - Hyperthreading Sammanfattning Hyper-threading är en implementation av SMT(Simultaneous Multithreading) teknologi som används på Intel processorer. Implementationen användes

Läs mer

Grunderna i stegkodsprogrammering

Grunderna i stegkodsprogrammering Kapitel 1 Grunderna i stegkodsprogrammering Följande bilaga innehåller grunderna i stegkodsprogrammering i den form som används under kursen. Vi kommer att kort diskutera olika datatyper, villkor, operationer

Läs mer

c a OP b Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp ALU Design Principle 1 - Simplicity favors regularity add $15, $8, $11

c a OP b Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp ALU Design Principle 1 - Simplicity favors regularity add $15, $8, $11 A basic -bit Select between various operations: OR, AND, XOR, and addition Full Adder Multiplexer Digitalteknik och Datorarkitektur hp Föreläsning : introduktion till MIPS-assembler - april 8 karlmarklund@ituuse

Läs mer

Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp

Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp Minnes-hierarkier och Cache 12 maj 2008 karl.marklund@it.uu.se issa saker använder vi ofta Dessa saker vill vi ha nära till hands Storleken har betydelse Litet är

Läs mer

Mikroprogrammering I

Mikroprogrammering I ikroprogrammering I Olle Roos-datorn (fö2+) Björn Lindskog-datorn (lab) Att bygga en CPU Pipelinad dator (fö4,lab2) Variabel exekveringstid Variabelt format Inget överlapp Central styrenhet, som är mikroprogrammerad

Läs mer

Utvecklingen från en 8 bitars till en 16 bitars mikroprocessor

Utvecklingen från en 8 bitars till en 16 bitars mikroprocessor Utvecklingen från en 8 bitars till en 16 bitars mikroprocessor Sammanfattning: Utvecklingen från processor till processor är inte lätt. Det finns många beslut som måste tas när det gäller kompatibilitet,

Läs mer

TSEA28 Datorteknik Y (och U)

TSEA28 Datorteknik Y (och U) TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 16, Kent Palmkvist 2018-05-21 3 Dagens föreläsning TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 16 Kent Palmkvist, ISY Mer avancerade sätt att öka prestanda Applikationsspecifika

Läs mer

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering Föreläsning 2 Operativsystem och programmering Behov av operativsystem En dator så som beskriven i förra föreläsningen är nästan oanvändbar. Processorn kan bara ges enkla instruktioner såsom hämta data

Läs mer

Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik

Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik Lösningar till tentamen i EIT070 Datorteknik Institutionen för Elektro- och informationsteknik, LTH Onsdagen den 13 mars 2013, klockan 14:00 19:00 i Vic 2 A-D, 3 A-C. Tillåtna hjälpmedel: på tentan utdelad

Läs mer

Datastrukturer och algoritmer. Föreläsning 4 Test, Stack och Kö

Datastrukturer och algoritmer. Föreläsning 4 Test, Stack och Kö Datastrukturer och algoritmer Föreläsning 4 Test, Stack och Kö 1 Innehåll Test Datatyperna Stack och kö Specifikation och Gränssnitt Konstruktion Tillämpning 2 Testa VIKTIGT! Test går att göra under många

Läs mer

TSEA28 Datorteknik Y (och U)

TSEA28 Datorteknik Y (och U) TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 16 Kent Palmkvist, ISY TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 16, Kent Palmkvist 2017-05-22 2 Praktiska kommentarer Lab 5 redovisningstillfälle Onsdag 24/5 kl

Läs mer

Emil Kristiansson Kurs: EDT621 Delmoment: Rapport. En introduktion till Smart cache

Emil Kristiansson Kurs: EDT621 Delmoment: Rapport. En introduktion till Smart cache En introduktion till Smart cache 1 Sammanfattning Syftet med den här rapporten är att ge en introduktion till tekniken smart cache för läsaren. Smart cache är en teknik som låter de olika cacheminnena

Läs mer

Besvara de elektroniska frågorna (se kurshemsidan). Läs kapitel i kursbok.

Besvara de elektroniska frågorna (se kurshemsidan). Läs kapitel i kursbok. Namn: Laborationen godkänd: Laboration 3. Pipeline Laborationens syfte I laborationen ska du bekanta dig med pipelining. Genom laborationen fås kunskap om hur pipelines är konstruerade och hur de används.

Läs mer

Minnet från processorns sida Datorteknik

Minnet från processorns sida Datorteknik Minnet från processorns sida Datorteknik ERIK LARSSON Processorn ger kommandon/instruktioner med en adress och förväntar sig data. Exempel: READ(ADR) -> DATA Fysisk adress Logisk adress READ 00001000 READ

Läs mer

Vad bör göras? Steg 1. RISC => pipelining. Parallellism. Pipelining. Nya LDA 13. RISC(reduced instruction set computer) Öka klockfrekvensen

Vad bör göras? Steg 1. RISC => pipelining. Parallellism. Pipelining. Nya LDA 13. RISC(reduced instruction set computer) Öka klockfrekvensen Föreläsning 11 OR-datorn är för långsam! Alternativa arkitekturer kritik av OR-datorn RISC => pipelining LDA 13 (exempelvis) Hämta : 3CP 2 1 CP Absolut,1: 3 CP EXE: 4 CP Summa: 11 CP mem ADR XR SP DR TR

Läs mer

Tentamen Datorteknik D del 2, TSEA49

Tentamen Datorteknik D del 2, TSEA49 Tentamen Datorteknik D del 2, TSEA49 Datum 2012-05-24 Lokal TER2 Tid 8-12 Kurskod TSEA49 Provkod TEN1 Kursnamn Datorteknik D del 2 Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive denna 10 sida) Kursansvarig

Läs mer

TSEA28 Datorteknik Y (och U)

TSEA28 Datorteknik Y (och U) TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 16, Kent Palmkvist 2019-05-16 3 TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 16 Kent Palmkvist, ISY Praktiska kommentarer Lab 1-3 redovisningstillfälle Fredag 24/5

Läs mer

Dataminne I/O Stack 0x005D 0x3D SP low byte 0x005E 0x3E SP high byte

Dataminne I/O Stack 0x005D 0x3D SP low byte 0x005E 0x3E SP high byte CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 4 Tisdag 2005-09-06 Stacken I datasammmanhang är en stack ett minnesområde. Det är processorn som använder stacken. För att skapa en stack anger man en adress i stackpekarregistret.

Läs mer

Föreläsning 2 Datastrukturer (DAT037)

Föreläsning 2 Datastrukturer (DAT037) Föreläsning 2 Datastrukturer (DAT037) Fredrik Lindblad 1 2016-11-02 1 Slides skapade av Nils Anders Danielsson har använts som utgångspunkt. Se http://www.cse.chalmers.se/edu/year/2015/course/dat037 Tidskomplexitet

Läs mer

TSEA28 Datorteknik Y (och U)

TSEA28 Datorteknik Y (och U) TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 15, Kent Palmkvist 2016-05-16 2 TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 15 Kent Palmkvist, ISY Praktiska kommentarer Lab 4 extratillfälle idag 16/5 kl 15-17 Med

Läs mer

IT för personligt arbete F5

IT för personligt arbete F5 IT för personligt arbete F5 Datalogi del 1 DSV Peter Mozelius 1 En dators beståndsdelar 1) Minne 2) Processor 3) Inmatningsenheter 1) tangentbord 2) scanner 3) mus 4) Utmatningsenheter 1) bildskärm 2)

Läs mer

Tentamen PC-teknik 5 p

Tentamen PC-teknik 5 p Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar med kommentarer Program: Di2 Datum: 05-01-10 Tid: 13:30-18:30 Lokal He303 Hjälpmedel: Linjal, miniräknare, Instruktionsrepertoar för 8086 (utdelas), Bilaga: Ingen Examinator:

Läs mer

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2015-06-01 Lokal Tid 14-18 Kurskod Provkod Kursnamn Provnamn Institution Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive denna sida) 6 Kursansvarig Lärare som besöker skrivsalen

Läs mer

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Översikt Processorn Maskininstruktioner Dator Primärminne Data/instruktioner Kontroll Central processing unit (CPU) Fetch instruction Execute instruction

Läs mer

Introduktion - LAN Design och switching concepts Basic Switch Concepts and Configuration Frågor? Referenser. Nätverksteknik 2

Introduktion - LAN Design och switching concepts Basic Switch Concepts and Configuration Frågor? Referenser. Nätverksteknik 2 DT113G - Nätverksteknik 2, 7,5 hp Nätverksteknik 2 Lennart Franked email:lennart.franked@miun.se Tel:060-148683 Informationsteknologi och medier / Informations- och Kommunikationssystem (ITM/IKS) Mittuniversitetet

Läs mer