Introduktion - LAN Design och switching concepts Basic Switch Concepts and Configuration Frågor? Referenser. Nätverksteknik 2

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Introduktion - LAN Design och switching concepts Basic Switch Concepts and Configuration Frågor? Referenser. Nätverksteknik 2"

Transkript

1 DT113G - Nätverksteknik 2, 7,5 hp Nätverksteknik 2 Lennart Franked Tel: Informationsteknologi och medier / Informations- och Kommunikationssystem (ITM/IKS) Mittuniversitetet 04/

2 Introduktion Hur ser ert nätverk ut hemma? Nätverksdesign - Lokala nätverk

3 Bra design? Hur vet man om man har en bra design på sitt nätverk? När man redan vet hur man skall utöka sitt nät med exempelvis en till byggnad, WAN länk, fjärrsite med mera. Då man gör tillägg på nätverket så kommer det enbart påverka de direkt anslutna enheterna. Nätverket ska kunna fördubblas eller tredubblas utan att man behöver ändra designen. När man inte behöver tänka på komplicerade protokoll och hur de interagerar med varandra då man håller på med felsökning. Dr Peter Welcher

4 Bra design? Hur vet man om man har en bra design på sitt nätverk? När man redan vet hur man skall utöka sitt nät med exempelvis en till byggnad, WAN länk, fjärrsite med mera. Då man gör tillägg på nätverket så kommer det enbart påverka de direkt anslutna enheterna. Nätverket ska kunna fördubblas eller tredubblas utan att man behöver ändra designen. När man inte behöver tänka på komplicerade protokoll och hur de interagerar med varandra då man håller på med felsökning. Dr Peter Welcher

5 Bra design? Hur vet man om man har en bra design på sitt nätverk? När man redan vet hur man skall utöka sitt nät med exempelvis en till byggnad, WAN länk, fjärrsite med mera. Då man gör tillägg på nätverket så kommer det enbart påverka de direkt anslutna enheterna. Nätverket ska kunna fördubblas eller tredubblas utan att man behöver ändra designen. När man inte behöver tänka på komplicerade protokoll och hur de interagerar med varandra då man håller på med felsökning. Dr Peter Welcher

6 Bra design? Hur vet man om man har en bra design på sitt nätverk? När man redan vet hur man skall utöka sitt nät med exempelvis en till byggnad, WAN länk, fjärrsite med mera. Då man gör tillägg på nätverket så kommer det enbart påverka de direkt anslutna enheterna. Nätverket ska kunna fördubblas eller tredubblas utan att man behöver ändra designen. När man inte behöver tänka på komplicerade protokoll och hur de interagerar med varandra då man håller på med felsökning. Dr Peter Welcher

7 Platt design Vad karaktäriserar en platt nätverksdesign? En broadcast domän. Varje nätverksenhet har i princip samma funktion. Oftast ingen redundans. [6] Figur 1 : Exempel på en platt topologi

8 Platt design Vad karaktäriserar en platt nätverksdesign? En broadcast domän. Varje nätverksenhet har i princip samma funktion. Oftast ingen redundans. [6] Figur 1 : Exempel på en platt topologi

9 Platt design Vad karaktäriserar en platt nätverksdesign? En broadcast domän. Varje nätverksenhet har i princip samma funktion. Oftast ingen redundans. [6] Figur 1 : Exempel på en platt topologi

10 Pro et Contra - flat design Fördelar med en platt design: Simpelt. Optimalt för små nätverk. Nackdelar: Ej så skalbart. Svårt att felsöka vid stora nät.

11 Pro et Contra - flat design Fördelar med en platt design: Simpelt. Optimalt för små nätverk. Nackdelar: Ej så skalbart. Svårt att felsöka vid stora nät.

12 Pro et Contra - flat design Fördelar med en platt design: Simpelt. Optimalt för små nätverk. Nackdelar: Ej så skalbart. Svårt att felsöka vid stora nät.

13 Pro et Contra - flat design Fördelar med en platt design: Simpelt. Optimalt för små nätverk. Nackdelar: Ej så skalbart. Svårt att felsöka vid stora nät.

14 Hierarkisk design Vad karaktäriserar en hierarkisk nätverksdesign? Flera broadcastdomäner. Uppdelat i flera lager (Core, Distribution, Access). En hierarki. [6] Figur 2 : Exempel på en hierarkisk topologi

15 Hierarkisk design Vad karaktäriserar en hierarkisk nätverksdesign? Flera broadcastdomäner. Uppdelat i flera lager (Core, Distribution, Access). En hierarki. [6] Figur 2 : Exempel på en hierarkisk topologi

16 Hierarkisk design Vad karaktäriserar en hierarkisk nätverksdesign? Flera broadcastdomäner. Uppdelat i flera lager (Core, Distribution, Access). En hierarki. [6] Figur 2 : Exempel på en hierarkisk topologi

17 Accesslagret Accesslagrets uppgift är att förse slutenheterna med en anslutning till nätverket. Av denna anledning behöver vi ha stöd för vissa funktioner på detta lager. Port Security kan användas för att begränsa antalet enheter som får ansluta sig till nätverket, eller låsa till en specifik enhet. VLAN ifall vi vill kunna separera trafik, exempelvis VoIP och vanlig data trafik. PoE, Power over Ethernet för att kunna ansluta exempelvis VoIP-enheter. Länkaggregering för anslutning mot distributionsnätet. QoS ifall VoIP används för att kunna prioritera denna typ av trafik. Figur 3 : Accesslagret [6]

18 Accesslagret Accesslagrets uppgift är att förse slutenheterna med en anslutning till nätverket. Av denna anledning behöver vi ha stöd för vissa funktioner på detta lager. Port Security kan användas för att begränsa antalet enheter som får ansluta sig till nätverket, eller låsa till en specifik enhet. VLAN ifall vi vill kunna separera trafik, exempelvis VoIP och vanlig data trafik. PoE, Power over Ethernet för att kunna ansluta exempelvis VoIP-enheter. Länkaggregering för anslutning mot distributionsnätet. QoS ifall VoIP används för att kunna prioritera denna typ av trafik. Figur 3 : Accesslagret [6]

19 Accesslagret Accesslagrets uppgift är att förse slutenheterna med en anslutning till nätverket. Av denna anledning behöver vi ha stöd för vissa funktioner på detta lager. Port Security kan användas för att begränsa antalet enheter som får ansluta sig till nätverket, eller låsa till en specifik enhet. VLAN ifall vi vill kunna separera trafik, exempelvis VoIP och vanlig data trafik. PoE, Power over Ethernet för att kunna ansluta exempelvis VoIP-enheter. Länkaggregering för anslutning mot distributionsnätet. QoS ifall VoIP används för att kunna prioritera denna typ av trafik. Figur 3 : Accesslagret [6]

20 Accesslagret Accesslagrets uppgift är att förse slutenheterna med en anslutning till nätverket. Av denna anledning behöver vi ha stöd för vissa funktioner på detta lager. Port Security kan användas för att begränsa antalet enheter som får ansluta sig till nätverket, eller låsa till en specifik enhet. VLAN ifall vi vill kunna separera trafik, exempelvis VoIP och vanlig data trafik. PoE, Power over Ethernet för att kunna ansluta exempelvis VoIP-enheter. Länkaggregering för anslutning mot distributionsnätet. QoS ifall VoIP används för att kunna prioritera denna typ av trafik. Figur 3 : Accesslagret [6]

21 Accesslagret Accesslagrets uppgift är att förse slutenheterna med en anslutning till nätverket. Av denna anledning behöver vi ha stöd för vissa funktioner på detta lager. Port Security kan användas för att begränsa antalet enheter som får ansluta sig till nätverket, eller låsa till en specifik enhet. VLAN ifall vi vill kunna separera trafik, exempelvis VoIP och vanlig data trafik. PoE, Power over Ethernet för att kunna ansluta exempelvis VoIP-enheter. Länkaggregering för anslutning mot distributionsnätet. QoS ifall VoIP används för att kunna prioritera denna typ av trafik. Figur 3 : Accesslagret [6]

22 Distributionslagret Distributionslagrets uppgift är att aggregera data från accesslagret och om behovet finns, skicka vidare till corelagret. Följande funktioner kan behöva finnas stöd för i detta lager. VLAN. Layer 3 switchar. Inter-VLAN routing. Access Control Lists. Stöd för högre hastigheter. Redundans. länkaggregering mot både accesslagret och corelagret. QoS, flödeskontroll. Figur 4 : Distributionslagret [6]

23 Distributionslagret Distributionslagrets uppgift är att aggregera data från accesslagret och om behovet finns, skicka vidare till corelagret. Följande funktioner kan behöva finnas stöd för i detta lager. VLAN. Layer 3 switchar. Inter-VLAN routing. Access Control Lists. Stöd för högre hastigheter. Redundans. länkaggregering mot både accesslagret och corelagret. QoS, flödeskontroll. Figur 4 : Distributionslagret [6]

24 Distributionslagret Distributionslagrets uppgift är att aggregera data från accesslagret och om behovet finns, skicka vidare till corelagret. Följande funktioner kan behöva finnas stöd för i detta lager. VLAN. Layer 3 switchar. Inter-VLAN routing. Access Control Lists. Stöd för högre hastigheter. Redundans. länkaggregering mot både accesslagret och corelagret. QoS, flödeskontroll. Figur 4 : Distributionslagret [6]

25 Distributionslagret Distributionslagrets uppgift är att aggregera data från accesslagret och om behovet finns, skicka vidare till corelagret. Följande funktioner kan behöva finnas stöd för i detta lager. VLAN. Layer 3 switchar. Inter-VLAN routing. Access Control Lists. Stöd för högre hastigheter. Redundans. länkaggregering mot både accesslagret och corelagret. QoS, flödeskontroll. Figur 4 : Distributionslagret [6]

26 Distributionslagret Distributionslagrets uppgift är att aggregera data från accesslagret och om behovet finns, skicka vidare till corelagret. Följande funktioner kan behöva finnas stöd för i detta lager. VLAN. Layer 3 switchar. Inter-VLAN routing. Access Control Lists. Stöd för högre hastigheter. Redundans. länkaggregering mot både accesslagret och corelagret. QoS, flödeskontroll. Figur 4 : Distributionslagret [6]

27 Distributionslagret Distributionslagrets uppgift är att aggregera data från accesslagret och om behovet finns, skicka vidare till corelagret. Följande funktioner kan behöva finnas stöd för i detta lager. VLAN. Layer 3 switchar. Inter-VLAN routing. Access Control Lists. Stöd för högre hastigheter. Redundans. länkaggregering mot både accesslagret och corelagret. QoS, flödeskontroll. Figur 4 : Distributionslagret [6]

28 Distributionslagret Distributionslagrets uppgift är att aggregera data från accesslagret och om behovet finns, skicka vidare till corelagret. Följande funktioner kan behöva finnas stöd för i detta lager. VLAN. Layer 3 switchar. Inter-VLAN routing. Access Control Lists. Stöd för högre hastigheter. Redundans. länkaggregering mot både accesslagret och corelagret. QoS, flödeskontroll. Figur 4 : Distributionslagret [6]

29 Distributionslagret Distributionslagrets uppgift är att aggregera data från accesslagret och om behovet finns, skicka vidare till corelagret. Följande funktioner kan behöva finnas stöd för i detta lager. VLAN. Layer 3 switchar. Inter-VLAN routing. Access Control Lists. Stöd för högre hastigheter. Redundans. länkaggregering mot både accesslagret och corelagret. QoS, flödeskontroll. Figur 4 : Distributionslagret [6]

30 Corelagret Corelagrets funktion är att vara ett höghastighetsbackbone och enbart skicka data mellan olika distributionsswitchar eller vidare ut mot ett annat nät. Följande funktioner behövs på corelagret. Lager 3 switchar. VLAN. Hög bandbredd. Redundans. Aggregering. QoS. Figur 5 : Corelagret [6]

31 Corelagret Corelagrets funktion är att vara ett höghastighetsbackbone och enbart skicka data mellan olika distributionsswitchar eller vidare ut mot ett annat nät. Följande funktioner behövs på corelagret. Lager 3 switchar. VLAN. Hög bandbredd. Redundans. Aggregering. QoS. Figur 5 : Corelagret [6]

32 Corelagret Corelagrets funktion är att vara ett höghastighetsbackbone och enbart skicka data mellan olika distributionsswitchar eller vidare ut mot ett annat nät. Följande funktioner behövs på corelagret. Lager 3 switchar. VLAN. Hög bandbredd. Redundans. Aggregering. QoS. Figur 5 : Corelagret [6]

33 Corelagret Corelagrets funktion är att vara ett höghastighetsbackbone och enbart skicka data mellan olika distributionsswitchar eller vidare ut mot ett annat nät. Följande funktioner behövs på corelagret. Lager 3 switchar. VLAN. Hög bandbredd. Redundans. Aggregering. QoS. Figur 5 : Corelagret [6]

34 Corelagret Corelagrets funktion är att vara ett höghastighetsbackbone och enbart skicka data mellan olika distributionsswitchar eller vidare ut mot ett annat nät. Följande funktioner behövs på corelagret. Lager 3 switchar. VLAN. Hög bandbredd. Redundans. Aggregering. QoS. Figur 5 : Corelagret [6]

35 Corelagret Corelagrets funktion är att vara ett höghastighetsbackbone och enbart skicka data mellan olika distributionsswitchar eller vidare ut mot ett annat nät. Följande funktioner behövs på corelagret. Lager 3 switchar. VLAN. Hög bandbredd. Redundans. Aggregering. QoS. Figur 5 : Corelagret [6]

36 Fördelar Fördelar med ett hierarkiskt nät. Skalbart, enkelt att utöka. Redundant. Prestanda, lätt att placera korrekt utrustning där behovet finns. Säkerhet, enkelt att styra tillgängligheten på accesslagret. exempelvis med port security. Hanterbart. Då alla switchar på samma lager har samma funktion, kan man lätt använda samma konfiguration på samtliga switchar inom det lagret. Underhåll, går lite ihop med hanterbarheten.

37 Fördelar Fördelar med ett hierarkiskt nät. Skalbart, enkelt att utöka. Redundant. Prestanda, lätt att placera korrekt utrustning där behovet finns. Säkerhet, enkelt att styra tillgängligheten på accesslagret. exempelvis med port security. Hanterbart. Då alla switchar på samma lager har samma funktion, kan man lätt använda samma konfiguration på samtliga switchar inom det lagret. Underhåll, går lite ihop med hanterbarheten.

38 Fördelar Fördelar med ett hierarkiskt nät. Skalbart, enkelt att utöka. Redundant. Prestanda, lätt att placera korrekt utrustning där behovet finns. Säkerhet, enkelt att styra tillgängligheten på accesslagret. exempelvis med port security. Hanterbart. Då alla switchar på samma lager har samma funktion, kan man lätt använda samma konfiguration på samtliga switchar inom det lagret. Underhåll, går lite ihop med hanterbarheten.

39 Fördelar Fördelar med ett hierarkiskt nät. Skalbart, enkelt att utöka. Redundant. Prestanda, lätt att placera korrekt utrustning där behovet finns. Säkerhet, enkelt att styra tillgängligheten på accesslagret. exempelvis med port security. Hanterbart. Då alla switchar på samma lager har samma funktion, kan man lätt använda samma konfiguration på samtliga switchar inom det lagret. Underhåll, går lite ihop med hanterbarheten.

40 Fördelar Fördelar med ett hierarkiskt nät. Skalbart, enkelt att utöka. Redundant. Prestanda, lätt att placera korrekt utrustning där behovet finns. Säkerhet, enkelt att styra tillgängligheten på accesslagret. exempelvis med port security. Hanterbart. Då alla switchar på samma lager har samma funktion, kan man lätt använda samma konfiguration på samtliga switchar inom det lagret. Underhåll, går lite ihop med hanterbarheten.

41 Fördelar Fördelar med ett hierarkiskt nät. Skalbart, enkelt att utöka. Redundant. Prestanda, lätt att placera korrekt utrustning där behovet finns. Säkerhet, enkelt att styra tillgängligheten på accesslagret. exempelvis med port security. Hanterbart. Då alla switchar på samma lager har samma funktion, kan man lätt använda samma konfiguration på samtliga switchar inom det lagret. Underhåll, går lite ihop med hanterbarheten.

42 Nackdelar Nackdelar med ett hierarkiskt nät. Vid redundans krävs något protokoll som skyddar mot routing loops, exempelvis STP. På grund av detta begränsar man antalet vägar ett paket kan ta och på så sätt utnyttjar man inte nätet fullt ut.

43 Nackdelar Nackdelar med ett hierarkiskt nät. Vid redundans krävs något protokoll som skyddar mot routing loops, exempelvis STP. På grund av detta begränsar man antalet vägar ett paket kan ta och på så sätt utnyttjar man inte nätet fullt ut.

44 Ethernet Två olika versioner av ethernet. IEEE och IEEE DIX Ethernet. Vad är vad?

45 DIX Ethernet DIX Ethernet

46 DIX Digital Intel Xerox Togs fram under ledning av Robert Metcalfe vid mitten av 70-talet. Xerox PARC (Paolo Alto Research Center). Inspirerad av ALOHA som Metcalfe arbetat med tidigare. Xerox Ethernet som blev så pass stort att Xerox tillsammans med Digital och Intel tog fram en standard baserad på detta. DIX Ethernet. Publiserades Preamble, Destination, Source, Type, Data, Pad, Checksum. Längd identifieras genom att gå in i data. Denna standard är den som används av majoriteten av alla ethernet noder. Figur 6 : Ethernet DIX - header [2]

47 DIX Digital Intel Xerox Togs fram under ledning av Robert Metcalfe vid mitten av 70-talet. Xerox PARC (Paolo Alto Research Center). Inspirerad av ALOHA som Metcalfe arbetat med tidigare. Xerox Ethernet som blev så pass stort att Xerox tillsammans med Digital och Intel tog fram en standard baserad på detta. DIX Ethernet. Publiserades Preamble, Destination, Source, Type, Data, Pad, Checksum. Längd identifieras genom att gå in i data. Denna standard är den som används av majoriteten av alla ethernet noder. Figur 6 : Ethernet DIX - header [2]

48 DIX Digital Intel Xerox Togs fram under ledning av Robert Metcalfe vid mitten av 70-talet. Xerox PARC (Paolo Alto Research Center). Inspirerad av ALOHA som Metcalfe arbetat med tidigare. Xerox Ethernet som blev så pass stort att Xerox tillsammans med Digital och Intel tog fram en standard baserad på detta. DIX Ethernet. Publiserades Preamble, Destination, Source, Type, Data, Pad, Checksum. Längd identifieras genom att gå in i data. Denna standard är den som används av majoriteten av alla ethernet noder. Figur 6 : Ethernet DIX - header [2]

49 DIX Digital Intel Xerox Togs fram under ledning av Robert Metcalfe vid mitten av 70-talet. Xerox PARC (Paolo Alto Research Center). Inspirerad av ALOHA som Metcalfe arbetat med tidigare. Xerox Ethernet som blev så pass stort att Xerox tillsammans med Digital och Intel tog fram en standard baserad på detta. DIX Ethernet. Publiserades Preamble, Destination, Source, Type, Data, Pad, Checksum. Längd identifieras genom att gå in i data. Denna standard är den som används av majoriteten av alla ethernet noder. Figur 6 : Ethernet DIX - header [2]

50 DIX Digital Intel Xerox Togs fram under ledning av Robert Metcalfe vid mitten av 70-talet. Xerox PARC (Paolo Alto Research Center). Inspirerad av ALOHA som Metcalfe arbetat med tidigare. Xerox Ethernet som blev så pass stort att Xerox tillsammans med Digital och Intel tog fram en standard baserad på detta. DIX Ethernet. Publiserades Preamble, Destination, Source, Type, Data, Pad, Checksum. Längd identifieras genom att gå in i data. Denna standard är den som används av majoriteten av alla ethernet noder. Figur 6 : Ethernet DIX - header [2]

51 DIX Digital Intel Xerox Togs fram under ledning av Robert Metcalfe vid mitten av 70-talet. Xerox PARC (Paolo Alto Research Center). Inspirerad av ALOHA som Metcalfe arbetat med tidigare. Xerox Ethernet som blev så pass stort att Xerox tillsammans med Digital och Intel tog fram en standard baserad på detta. DIX Ethernet. Publiserades Preamble, Destination, Source, Type, Data, Pad, Checksum. Längd identifieras genom att gå in i data. Denna standard är den som används av majoriteten av alla ethernet noder. Figur 6 : Ethernet DIX - header [2]

52 DIX Digital Intel Xerox Togs fram under ledning av Robert Metcalfe vid mitten av 70-talet. Xerox PARC (Paolo Alto Research Center). Inspirerad av ALOHA som Metcalfe arbetat med tidigare. Xerox Ethernet som blev så pass stort att Xerox tillsammans med Digital och Intel tog fram en standard baserad på detta. DIX Ethernet. Publiserades Preamble, Destination, Source, Type, Data, Pad, Checksum. Längd identifieras genom att gå in i data. Denna standard är den som används av majoriteten av alla ethernet noder. Figur 6 : Ethernet DIX - header [2]

53 DIX Digital Intel Xerox Togs fram under ledning av Robert Metcalfe vid mitten av 70-talet. Xerox PARC (Paolo Alto Research Center). Inspirerad av ALOHA som Metcalfe arbetat med tidigare. Xerox Ethernet som blev så pass stort att Xerox tillsammans med Digital och Intel tog fram en standard baserad på detta. DIX Ethernet. Publiserades Preamble, Destination, Source, Type, Data, Pad, Checksum. Längd identifieras genom att gå in i data. Denna standard är den som används av majoriteten av alla ethernet noder. Figur 6 : Ethernet DIX - header [2]

54 Ethertype [2] Figur 7 : Ethernet Type field 2 byte stort fält Identifierar lager 3 protokoll. Ethertype # Protokoll 0800 IPv ARP 86DD IPv6 Tabell 1 : EtherType - Exempel på värden [3]

55 Ethertype [2] Figur 7 : Ethernet Type field 2 byte stort fält Identifierar lager 3 protokoll. Ethertype # Protokoll 0800 IPv ARP 86DD IPv6 Tabell 1 : EtherType - Exempel på värden [3]

56 IEEE Ethernet IEEE och 802.2

57 IEEE Publiserades 1983 och är baserad på DIX standarden med några få undantag. Start of Frame - Anger att här börjar framen(ramen). Length istället för type Mer trogen lagermodellen än DIX. Skapade dock problem för att identifiera övre lager. Löstes med IEEE Figur 8 : Ethernet [7]

58 IEEE Publiserades 1983 och är baserad på DIX standarden med några få undantag. Start of Frame - Anger att här börjar framen(ramen). Length istället för type Mer trogen lagermodellen än DIX. Skapade dock problem för att identifiera övre lager. Löstes med IEEE Figur 8 : Ethernet [7]

59 IEEE Publiserades 1983 och är baserad på DIX standarden med några få undantag. Start of Frame - Anger att här börjar framen(ramen). Length istället för type Mer trogen lagermodellen än DIX. Skapade dock problem för att identifiera övre lager. Löstes med IEEE Figur 8 : Ethernet [7]

60 IEEE Publiserades 1983 och är baserad på DIX standarden med några få undantag. Start of Frame - Anger att här börjar framen(ramen). Length istället för type Mer trogen lagermodellen än DIX. Skapade dock problem för att identifiera övre lager. Löstes med IEEE Figur 8 : Ethernet [7]

61 IEEE Publiserades 1983 och är baserad på DIX standarden med några få undantag. Start of Frame - Anger att här börjar framen(ramen). Length istället för type Mer trogen lagermodellen än DIX. Skapade dock problem för att identifiera övre lager. Löstes med IEEE Figur 8 : Ethernet [7]

62 IEEE Logical Link Control (LLC) Används för att identifiera vilket högre lager som används. DSAP (Destination Service Access Point) 6 bitar. SSAP (Source Service Access Point) IP fick ett SAP-nummer, ARP fick ej. I/G Individual/Group, levereras till flera?! lager 3 protokoll. Command/Response - Indikerar vilken typ av paket. fråga eller svar. Control Field - Indikerar om anslutningen är förbindelseorienterat eller förbindelselöst, tillförlitligt eller otillförlitligt. Information field, används bland annat för SNAP. Figur 9 : LLC header [4]

63 IEEE Logical Link Control (LLC) Används för att identifiera vilket högre lager som används. DSAP (Destination Service Access Point) 6 bitar. SSAP (Source Service Access Point) IP fick ett SAP-nummer, ARP fick ej. I/G Individual/Group, levereras till flera?! lager 3 protokoll. Command/Response - Indikerar vilken typ av paket. fråga eller svar. Control Field - Indikerar om anslutningen är förbindelseorienterat eller förbindelselöst, tillförlitligt eller otillförlitligt. Information field, används bland annat för SNAP. Figur 9 : LLC header [4]

64 IEEE Logical Link Control (LLC) Används för att identifiera vilket högre lager som används. DSAP (Destination Service Access Point) 6 bitar. SSAP (Source Service Access Point) IP fick ett SAP-nummer, ARP fick ej. I/G Individual/Group, levereras till flera?! lager 3 protokoll. Command/Response - Indikerar vilken typ av paket. fråga eller svar. Control Field - Indikerar om anslutningen är förbindelseorienterat eller förbindelselöst, tillförlitligt eller otillförlitligt. Information field, används bland annat för SNAP. Figur 9 : LLC header [4]

65 IEEE Logical Link Control (LLC) Används för att identifiera vilket högre lager som används. DSAP (Destination Service Access Point) 6 bitar. SSAP (Source Service Access Point) IP fick ett SAP-nummer, ARP fick ej. I/G Individual/Group, levereras till flera?! lager 3 protokoll. Command/Response - Indikerar vilken typ av paket. fråga eller svar. Control Field - Indikerar om anslutningen är förbindelseorienterat eller förbindelselöst, tillförlitligt eller otillförlitligt. Information field, används bland annat för SNAP. Figur 9 : LLC header [4]

66 IEEE Logical Link Control (LLC) Används för att identifiera vilket högre lager som används. DSAP (Destination Service Access Point) 6 bitar. SSAP (Source Service Access Point) IP fick ett SAP-nummer, ARP fick ej. I/G Individual/Group, levereras till flera?! lager 3 protokoll. Command/Response - Indikerar vilken typ av paket. fråga eller svar. Control Field - Indikerar om anslutningen är förbindelseorienterat eller förbindelselöst, tillförlitligt eller otillförlitligt. Information field, används bland annat för SNAP. Figur 9 : LLC header [4]

67 IEEE Logical Link Control (LLC) Används för att identifiera vilket högre lager som används. DSAP (Destination Service Access Point) 6 bitar. SSAP (Source Service Access Point) IP fick ett SAP-nummer, ARP fick ej. I/G Individual/Group, levereras till flera?! lager 3 protokoll. Command/Response - Indikerar vilken typ av paket. fråga eller svar. Control Field - Indikerar om anslutningen är förbindelseorienterat eller förbindelselöst, tillförlitligt eller otillförlitligt. Information field, används bland annat för SNAP. Figur 9 : LLC header [4]

68 IEEE Logical Link Control (LLC) Används för att identifiera vilket högre lager som används. DSAP (Destination Service Access Point) 6 bitar. SSAP (Source Service Access Point) IP fick ett SAP-nummer, ARP fick ej. I/G Individual/Group, levereras till flera?! lager 3 protokoll. Command/Response - Indikerar vilken typ av paket. fråga eller svar. Control Field - Indikerar om anslutningen är förbindelseorienterat eller förbindelselöst, tillförlitligt eller otillförlitligt. Information field, används bland annat för SNAP. Figur 9 : LLC header [4]

69 IEEE Logical Link Control (LLC) Används för att identifiera vilket högre lager som används. DSAP (Destination Service Access Point) 6 bitar. SSAP (Source Service Access Point) IP fick ett SAP-nummer, ARP fick ej. I/G Individual/Group, levereras till flera?! lager 3 protokoll. Command/Response - Indikerar vilken typ av paket. fråga eller svar. Control Field - Indikerar om anslutningen är förbindelseorienterat eller förbindelselöst, tillförlitligt eller otillförlitligt. Information field, används bland annat för SNAP. Figur 9 : LLC header [4]

70 SNAP Sub Network Access Point Tillägg till Används för att utöka antalet protokoll som kan stöjda. Vendor code indentifierar organisationen ansvarig för protokollet. Type är samma som type-fältet i DIX (Ethertype) Figur 10 : SNAP header [1]

71 SNAP Sub Network Access Point Tillägg till Används för att utöka antalet protokoll som kan stöjda. Vendor code indentifierar organisationen ansvarig för protokollet. Type är samma som type-fältet i DIX (Ethertype) Figur 10 : SNAP header [1]

72 SNAP Sub Network Access Point Tillägg till Används för att utöka antalet protokoll som kan stöjda. Vendor code indentifierar organisationen ansvarig för protokollet. Type är samma som type-fältet i DIX (Ethertype) Figur 10 : SNAP header [1]

73 SNAP Sub Network Access Point Tillägg till Används för att utöka antalet protokoll som kan stöjda. Vendor code indentifierar organisationen ansvarig för protokollet. Type är samma som type-fältet i DIX (Ethertype) Figur 10 : SNAP header [1]

74 IEEE kompromiss Gav med sig Fältet Type kan numera också användas som längd. Alla EtherType värden som användes 1997 hade värden högre än Om Length/Type fältet är mindre än eller lika stor som tolkas fältet som längd. Om Length/Type fältet är större än tolkas fältet som Typ. Figur 11 : Ethernets kompromiss

75 IEEE kompromiss Gav med sig Fältet Type kan numera också användas som längd. Alla EtherType värden som användes 1997 hade värden högre än Om Length/Type fältet är mindre än eller lika stor som tolkas fältet som längd. Om Length/Type fältet är större än tolkas fältet som Typ. Figur 11 : Ethernets kompromiss

76 IEEE kompromiss Gav med sig Fältet Type kan numera också användas som längd. Alla EtherType värden som användes 1997 hade värden högre än Om Length/Type fältet är mindre än eller lika stor som tolkas fältet som längd. Om Length/Type fältet är större än tolkas fältet som Typ. Figur 11 : Ethernets kompromiss

77 IEEE kompromiss Gav med sig Fältet Type kan numera också användas som längd. Alla EtherType värden som användes 1997 hade värden högre än Om Length/Type fältet är mindre än eller lika stor som tolkas fältet som längd. Om Length/Type fältet är större än tolkas fältet som Typ. Figur 11 : Ethernets kompromiss

78 IEEE kompromiss Gav med sig Fältet Type kan numera också användas som längd. Alla EtherType värden som användes 1997 hade värden högre än Om Length/Type fältet är mindre än eller lika stor som tolkas fältet som längd. Om Length/Type fältet är större än tolkas fältet som Typ. Figur 11 : Ethernets kompromiss

79 Tillbaks till CCNA3 Tillbaks till CCNA3 - LAN Switching and Wireless

80 Switch MAC address table MAC address table är en tabell som innehåller vilka adresser som kan nås på vilken port. Kollar på source MAC och lägger in denna i tabellen. Om destinationsadressen ej finns, skickas ramen ut på samtliga portar bortsett från den inkommande porten. Då destinationsnoden svarar (pc5) läggs dennes MAC adress in i tabellen. Switchen vet sedan steg 2 vilken port destinations adressen är kopplat till på svarspaketet. Figur 12 : Switch topology Port # MAC Tabell 2 : Switch MAC Address Table

81 Switch MAC address table MAC address table är en tabell som innehåller vilka adresser som kan nås på vilken port. Kollar på source MAC och lägger in denna i tabellen. Om destinationsadressen ej finns, skickas ramen ut på samtliga portar bortsett från den inkommande porten. Då destinationsnoden svarar (pc5) läggs dennes MAC adress in i tabellen. Switchen vet sedan steg 2 vilken port destinations adressen är kopplat till på svarspaketet. Figur 13 : Switch topology Port # MAC Tabell 3 : Switch MAC Address Table

82 Switch MAC address table MAC address table är en tabell som innehåller vilka adresser som kan nås på vilken port. Kollar på source MAC och lägger in denna i tabellen. Om destinationsadressen ej finns, skickas ramen ut på samtliga portar bortsett från den inkommande porten. Då destinationsnoden svarar (pc5) läggs dennes MAC adress in i tabellen. Switchen vet sedan steg 2 vilken port destinations adressen är kopplat till på svarspaketet. Figur 14 : Switch topology Port # MAC A Tabell 4 : Switch MAC Address Table

83 Switch MAC address table MAC address table är en tabell som innehåller vilka adresser som kan nås på vilken port. Kollar på source MAC och lägger in denna i tabellen. Om destinationsadressen ej finns, skickas ramen ut på samtliga portar bortsett från den inkommande porten. Då destinationsnoden svarar (pc5) läggs dennes MAC adress in i tabellen. Switchen vet sedan steg 2 vilken port destinations adressen är kopplat till på svarspaketet. Figur 15 : Switch topology Port # MAC A A Tabell 5 : Switch MAC Address Table

84 Switch MAC address table MAC address table är en tabell som innehåller vilka adresser som kan nås på vilken port. Kollar på source MAC och lägger in denna i tabellen. Om destinationsadressen ej finns, skickas ramen ut på samtliga portar bortsett från den inkommande porten. Då destinationsnoden svarar (pc5) läggs dennes MAC adress in i tabellen. Switchen vet sedan steg 2 vilken port destinations adressen är kopplat till på svarspaketet. Figur 15 : Switch topology Port # MAC A A Tabell 5 : Switch MAC Address Table

85 Switching fabrics Switching fabric är den mekanism som tar ramen från den inkommande kön och placerar den i rätt utgående kö. Switching via memory. Switching via a bus. Switching via a crossbar. Figur 16 : Switching fabric

86 Switching fabrics Switching fabric är den mekanism som tar ramen från den inkommande kön och placerar den i rätt utgående kö. Switching via memory. Switching via a bus. Switching via a crossbar. Figur 16 : Switching fabric

87 Switching fabrics Switching fabric är den mekanism som tar ramen från den inkommande kön och placerar den i rätt utgående kö. Switching via memory. Switching via a bus. Switching via a crossbar. Figur 16 : Switching fabric

88 Switching fabrics Switching fabric är den mekanism som tar ramen från den inkommande kön och placerar den i rätt utgående kö. Switching via memory. Switching via a bus. Switching via a crossbar. Figur 16 : Switching fabric

89 Switching via memory Enklaste typen av switching används i vanliga datorer samt många Cisco switchar. Processorn hanterar switching som vilken I/O enhet som helst. Då en ram hamnar i ett interface inkommande buffer skapas en interrupt Ramen kopieras in till minnet och destinationen läses in och processorn kopierar därefter paketet till respektive utgående ports buffer. Endast en ram kan hanteras åt gången. Hastigheten begränsas av minnets bandbredd. [5] Figur 17 : Switching fabric - Memory

90 Switching via memory Enklaste typen av switching används i vanliga datorer samt många Cisco switchar. Processorn hanterar switching som vilken I/O enhet som helst. Då en ram hamnar i ett interface inkommande buffer skapas en interrupt Ramen kopieras in till minnet och destinationen läses in och processorn kopierar därefter paketet till respektive utgående ports buffer. Endast en ram kan hanteras åt gången. Hastigheten begränsas av minnets bandbredd. [5] Figur 17 : Switching fabric - Memory

91 Switching via memory Enklaste typen av switching används i vanliga datorer samt många Cisco switchar. Processorn hanterar switching som vilken I/O enhet som helst. Då en ram hamnar i ett interface inkommande buffer skapas en interrupt Ramen kopieras in till minnet och destinationen läses in och processorn kopierar därefter paketet till respektive utgående ports buffer. Endast en ram kan hanteras åt gången. Hastigheten begränsas av minnets bandbredd. [5] Figur 17 : Switching fabric - Memory

92 Switching via memory Enklaste typen av switching används i vanliga datorer samt många Cisco switchar. Processorn hanterar switching som vilken I/O enhet som helst. Då en ram hamnar i ett interface inkommande buffer skapas en interrupt Ramen kopieras in till minnet och destinationen läses in och processorn kopierar därefter paketet till respektive utgående ports buffer. Endast en ram kan hanteras åt gången. Hastigheten begränsas av minnets bandbredd. [5] Figur 17 : Switching fabric - Memory

93 Switching via memory Enklaste typen av switching används i vanliga datorer samt många Cisco switchar. Processorn hanterar switching som vilken I/O enhet som helst. Då en ram hamnar i ett interface inkommande buffer skapas en interrupt Ramen kopieras in till minnet och destinationen läses in och processorn kopierar därefter paketet till respektive utgående ports buffer. Endast en ram kan hanteras åt gången. Hastigheten begränsas av minnets bandbredd. [5] Figur 17 : Switching fabric - Memory

94 Switching via memory Enklaste typen av switching används i vanliga datorer samt många Cisco switchar. Processorn hanterar switching som vilken I/O enhet som helst. Då en ram hamnar i ett interface inkommande buffer skapas en interrupt Ramen kopieras in till minnet och destinationen läses in och processorn kopierar därefter paketet till respektive utgående ports buffer. Endast en ram kan hanteras åt gången. Hastigheten begränsas av minnets bandbredd. [5] Figur 17 : Switching fabric - Memory

95 Switching via bus Inkommande ramar tas emot och destinationen läses in. En intern header läggs till på ramen som indikerar vilken utgående port den skall levereras till. Ramen skickas till alla utgående portar via en gemensam buss. Enbart den utgående porten behåller ramen. Endast en ram kan skickas åt gången. Oftast väldigt hög hastighet på bussen (Cisco 5600 har en 32Gbps buss) Hastigheten begränsas av bussen. [5] Figur 18 : Switching fabric - bus

96 Switching via bus Inkommande ramar tas emot och destinationen läses in. En intern header läggs till på ramen som indikerar vilken utgående port den skall levereras till. Ramen skickas till alla utgående portar via en gemensam buss. Enbart den utgående porten behåller ramen. Endast en ram kan skickas åt gången. Oftast väldigt hög hastighet på bussen (Cisco 5600 har en 32Gbps buss) Hastigheten begränsas av bussen. [5] Figur 18 : Switching fabric - bus

97 Switching via bus Inkommande ramar tas emot och destinationen läses in. En intern header läggs till på ramen som indikerar vilken utgående port den skall levereras till. Ramen skickas till alla utgående portar via en gemensam buss. Enbart den utgående porten behåller ramen. Endast en ram kan skickas åt gången. Oftast väldigt hög hastighet på bussen (Cisco 5600 har en 32Gbps buss) Hastigheten begränsas av bussen. [5] Figur 18 : Switching fabric - bus

98 Switching via bus Inkommande ramar tas emot och destinationen läses in. En intern header läggs till på ramen som indikerar vilken utgående port den skall levereras till. Ramen skickas till alla utgående portar via en gemensam buss. Enbart den utgående porten behåller ramen. Endast en ram kan skickas åt gången. Oftast väldigt hög hastighet på bussen (Cisco 5600 har en 32Gbps buss) Hastigheten begränsas av bussen. [5] Figur 18 : Switching fabric - bus

99 Switching via bus Inkommande ramar tas emot och destinationen läses in. En intern header läggs till på ramen som indikerar vilken utgående port den skall levereras till. Ramen skickas till alla utgående portar via en gemensam buss. Enbart den utgående porten behåller ramen. Endast en ram kan skickas åt gången. Oftast väldigt hög hastighet på bussen (Cisco 5600 har en 32Gbps buss) Hastigheten begränsas av bussen. [5] Figur 18 : Switching fabric - bus

100 Switching via bus Inkommande ramar tas emot och destinationen läses in. En intern header läggs till på ramen som indikerar vilken utgående port den skall levereras till. Ramen skickas till alla utgående portar via en gemensam buss. Enbart den utgående porten behåller ramen. Endast en ram kan skickas åt gången. Oftast väldigt hög hastighet på bussen (Cisco 5600 har en 32Gbps buss) Hastigheten begränsas av bussen. [5] Figur 18 : Switching fabric - bus

101 Switching via bus Inkommande ramar tas emot och destinationen läses in. En intern header läggs till på ramen som indikerar vilken utgående port den skall levereras till. Ramen skickas till alla utgående portar via en gemensam buss. Enbart den utgående porten behåller ramen. Endast en ram kan skickas åt gången. Oftast väldigt hög hastighet på bussen (Cisco 5600 har en 32Gbps buss) Hastigheten begränsas av bussen. [5] Figur 18 : Switching fabric - bus

102 Switching via crossbar Nätverk av N inkommande portar och N utgående portar. Varje port har en egen buss och de kan kopplas ihop vid begäran, dvs vi har 2N bussar. En inkommande ram analyseras och efter destinationen är fastlagen kopplas den inkommande portens buss ihop med den utgående bussens (kretskoppling). Flera ramar kan skickas parallellt. Om två ramar ska till samma utgående port, måste en vänta. Tekniken används i de mer avancerade switcharna (Cisco 12000). [5] Figur 19 : Switching fabric - crossbar

103 Switching via crossbar Nätverk av N inkommande portar och N utgående portar. Varje port har en egen buss och de kan kopplas ihop vid begäran, dvs vi har 2N bussar. En inkommande ram analyseras och efter destinationen är fastlagen kopplas den inkommande portens buss ihop med den utgående bussens (kretskoppling). Flera ramar kan skickas parallellt. Om två ramar ska till samma utgående port, måste en vänta. Tekniken används i de mer avancerade switcharna (Cisco 12000). [5] Figur 19 : Switching fabric - crossbar

104 Switching via crossbar Nätverk av N inkommande portar och N utgående portar. Varje port har en egen buss och de kan kopplas ihop vid begäran, dvs vi har 2N bussar. En inkommande ram analyseras och efter destinationen är fastlagen kopplas den inkommande portens buss ihop med den utgående bussens (kretskoppling). Flera ramar kan skickas parallellt. Om två ramar ska till samma utgående port, måste en vänta. Tekniken används i de mer avancerade switcharna (Cisco 12000). [5] Figur 19 : Switching fabric - crossbar

105 Switching via crossbar Nätverk av N inkommande portar och N utgående portar. Varje port har en egen buss och de kan kopplas ihop vid begäran, dvs vi har 2N bussar. En inkommande ram analyseras och efter destinationen är fastlagen kopplas den inkommande portens buss ihop med den utgående bussens (kretskoppling). Flera ramar kan skickas parallellt. Om två ramar ska till samma utgående port, måste en vänta. Tekniken används i de mer avancerade switcharna (Cisco 12000). [5] Figur 19 : Switching fabric - crossbar

106 Switching via crossbar Nätverk av N inkommande portar och N utgående portar. Varje port har en egen buss och de kan kopplas ihop vid begäran, dvs vi har 2N bussar. En inkommande ram analyseras och efter destinationen är fastlagen kopplas den inkommande portens buss ihop med den utgående bussens (kretskoppling). Flera ramar kan skickas parallellt. Om två ramar ska till samma utgående port, måste en vänta. Tekniken används i de mer avancerade switcharna (Cisco 12000). [5] Figur 19 : Switching fabric - crossbar

107 Switching via crossbar Nätverk av N inkommande portar och N utgående portar. Varje port har en egen buss och de kan kopplas ihop vid begäran, dvs vi har 2N bussar. En inkommande ram analyseras och efter destinationen är fastlagen kopplas den inkommande portens buss ihop med den utgående bussens (kretskoppling). Flera ramar kan skickas parallellt. Om två ramar ska till samma utgående port, måste en vänta. Tekniken används i de mer avancerade switcharna (Cisco 12000). [5] Figur 19 : Switching fabric - crossbar

108 Switch forwarding methods Två typer av vidarekopplingsfunktioner. Store-and-forward. Cut-Through Switching.

109 Store-and-forward Lagrar hela ramen i en buffer. Beräknar checksumman på ramen. Slänger ramen om checksumman är felaktig. Minskar antalet korrupta ramar på nätet. Måste användas vid QoS. Vanligast använd.

110 Store-and-forward Lagrar hela ramen i en buffer. Beräknar checksumman på ramen. Slänger ramen om checksumman är felaktig. Minskar antalet korrupta ramar på nätet. Måste användas vid QoS. Vanligast använd.

111 Store-and-forward Lagrar hela ramen i en buffer. Beräknar checksumman på ramen. Slänger ramen om checksumman är felaktig. Minskar antalet korrupta ramar på nätet. Måste användas vid QoS. Vanligast använd.

112 Store-and-forward Lagrar hela ramen i en buffer. Beräknar checksumman på ramen. Slänger ramen om checksumman är felaktig. Minskar antalet korrupta ramar på nätet. Måste användas vid QoS. Vanligast använd.

113 Store-and-forward Lagrar hela ramen i en buffer. Beräknar checksumman på ramen. Slänger ramen om checksumman är felaktig. Minskar antalet korrupta ramar på nätet. Måste användas vid QoS. Vanligast använd.

114 Store-and-forward Lagrar hela ramen i en buffer. Beräknar checksumman på ramen. Slänger ramen om checksumman är felaktig. Minskar antalet korrupta ramar på nätet. Måste användas vid QoS. Vanligast använd.

115 Cut-Through Switching Två varianter Fast Forward Läser enbart in de första 14 bytes för att veta destinationen. Därefter börjar den skicka vidare ramen innan hela paketet blivit mottaget. Snabbt, men kan skicka vidare korrupta ramar. Fragment-free Lagrar de första 64 bytes av en ram. De flesta kollisioner sker inom de första 64 bytes av ramen har skickats. Minskar risken att skicka vidare korrupta ramar.

116 Cut-Through Switching Två varianter Fast Forward Läser enbart in de första 14 bytes för att veta destinationen. Därefter börjar den skicka vidare ramen innan hela paketet blivit mottaget. Snabbt, men kan skicka vidare korrupta ramar. Fragment-free Lagrar de första 64 bytes av en ram. De flesta kollisioner sker inom de första 64 bytes av ramen har skickats. Minskar risken att skicka vidare korrupta ramar.

117 Cut-Through Switching Två varianter Fast Forward Läser enbart in de första 14 bytes för att veta destinationen. Därefter börjar den skicka vidare ramen innan hela paketet blivit mottaget. Snabbt, men kan skicka vidare korrupta ramar. Fragment-free Lagrar de första 64 bytes av en ram. De flesta kollisioner sker inom de första 64 bytes av ramen har skickats. Minskar risken att skicka vidare korrupta ramar.

118 Cut-Through Switching Två varianter Fast Forward Läser enbart in de första 14 bytes för att veta destinationen. Därefter börjar den skicka vidare ramen innan hela paketet blivit mottaget. Snabbt, men kan skicka vidare korrupta ramar. Fragment-free Lagrar de första 64 bytes av en ram. De flesta kollisioner sker inom de första 64 bytes av ramen har skickats. Minskar risken att skicka vidare korrupta ramar.

119 Cut-Through Switching Två varianter Fast Forward Läser enbart in de första 14 bytes för att veta destinationen. Därefter börjar den skicka vidare ramen innan hela paketet blivit mottaget. Snabbt, men kan skicka vidare korrupta ramar. Fragment-free Lagrar de första 64 bytes av en ram. De flesta kollisioner sker inom de första 64 bytes av ramen har skickats. Minskar risken att skicka vidare korrupta ramar.

120 Cut-Through Switching Två varianter Fast Forward Läser enbart in de första 14 bytes för att veta destinationen. Därefter börjar den skicka vidare ramen innan hela paketet blivit mottaget. Snabbt, men kan skicka vidare korrupta ramar. Fragment-free Lagrar de första 64 bytes av en ram. De flesta kollisioner sker inom de första 64 bytes av ramen har skickats. Minskar risken att skicka vidare korrupta ramar.

121 Cut-Through Switching Två varianter Fast Forward Läser enbart in de första 14 bytes för att veta destinationen. Därefter börjar den skicka vidare ramen innan hela paketet blivit mottaget. Snabbt, men kan skicka vidare korrupta ramar. Fragment-free Lagrar de första 64 bytes av en ram. De flesta kollisioner sker inom de första 64 bytes av ramen har skickats. Minskar risken att skicka vidare korrupta ramar.

122 Cut-Through Switching Två varianter Fast Forward Läser enbart in de första 14 bytes för att veta destinationen. Därefter börjar den skicka vidare ramen innan hela paketet blivit mottaget. Snabbt, men kan skicka vidare korrupta ramar. Fragment-free Lagrar de första 64 bytes av en ram. De flesta kollisioner sker inom de första 64 bytes av ramen har skickats. Minskar risken att skicka vidare korrupta ramar.

123 Buffers Två tekniker används för att lagra ramar i en switch/router. Memory based Alla portar delar på samma minne. denna teknik tillåter exempelvis större ramar, då minnet tilldelas dynamiskt efter behov. Tillåter asymmetrisk switching där inkommande ramar tas emot snabbare än de kan skickas. Nackdelen är att en överföring kan ta upp större delen av minnet. Port based Varje port har en egen buffert. Nackdel med denna teknik är att om dess destinationsport är upptagen kan denna ram blocka för senare inkomna ramar att levereras.

124 Buffers Två tekniker används för att lagra ramar i en switch/router. Memory based Alla portar delar på samma minne. denna teknik tillåter exempelvis större ramar, då minnet tilldelas dynamiskt efter behov. Tillåter asymmetrisk switching där inkommande ramar tas emot snabbare än de kan skickas. Nackdelen är att en överföring kan ta upp större delen av minnet. Port based Varje port har en egen buffert. Nackdel med denna teknik är att om dess destinationsport är upptagen kan denna ram blocka för senare inkomna ramar att levereras.

125 Buffers Två tekniker används för att lagra ramar i en switch/router. Memory based Alla portar delar på samma minne. denna teknik tillåter exempelvis större ramar, då minnet tilldelas dynamiskt efter behov. Tillåter asymmetrisk switching där inkommande ramar tas emot snabbare än de kan skickas. Nackdelen är att en överföring kan ta upp större delen av minnet. Port based Varje port har en egen buffert. Nackdel med denna teknik är att om dess destinationsport är upptagen kan denna ram blocka för senare inkomna ramar att levereras.

126 Buffers Två tekniker används för att lagra ramar i en switch/router. Memory based Alla portar delar på samma minne. denna teknik tillåter exempelvis större ramar, då minnet tilldelas dynamiskt efter behov. Tillåter asymmetrisk switching där inkommande ramar tas emot snabbare än de kan skickas. Nackdelen är att en överföring kan ta upp större delen av minnet. Port based Varje port har en egen buffert. Nackdel med denna teknik är att om dess destinationsport är upptagen kan denna ram blocka för senare inkomna ramar att levereras.

127 Buffers Två tekniker används för att lagra ramar i en switch/router. Memory based Alla portar delar på samma minne. denna teknik tillåter exempelvis större ramar, då minnet tilldelas dynamiskt efter behov. Tillåter asymmetrisk switching där inkommande ramar tas emot snabbare än de kan skickas. Nackdelen är att en överföring kan ta upp större delen av minnet. Port based Varje port har en egen buffert. Nackdel med denna teknik är att om dess destinationsport är upptagen kan denna ram blocka för senare inkomna ramar att levereras.

128 Buffers Två tekniker används för att lagra ramar i en switch/router. Memory based Alla portar delar på samma minne. denna teknik tillåter exempelvis större ramar, då minnet tilldelas dynamiskt efter behov. Tillåter asymmetrisk switching där inkommande ramar tas emot snabbare än de kan skickas. Nackdelen är att en överföring kan ta upp större delen av minnet. Port based Varje port har en egen buffert. Nackdel med denna teknik är att om dess destinationsport är upptagen kan denna ram blocka för senare inkomna ramar att levereras.

129 Buffers Två tekniker används för att lagra ramar i en switch/router. Memory based Alla portar delar på samma minne. denna teknik tillåter exempelvis större ramar, då minnet tilldelas dynamiskt efter behov. Tillåter asymmetrisk switching där inkommande ramar tas emot snabbare än de kan skickas. Nackdelen är att en överföring kan ta upp större delen av minnet. Port based Varje port har en egen buffert. Nackdel med denna teknik är att om dess destinationsport är upptagen kan denna ram blocka för senare inkomna ramar att levereras.

Nätverksteknik A - Introduktion till VLAN

Nätverksteknik A - Introduktion till VLAN Föreläsning 7 Nätverksteknik A - Introduktion till VLAN Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 2014-11-26 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion

Läs mer

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Lokala nät Ett lokalt nät (Local Area Network, LAN) är ett datanät med en begränsad storlek. Ett LAN kan i sin enklaste form bestå av

Läs mer

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Protokollstruktur i en repeterare Sändare Repeterare Mottagare nätadapter överföring nätadapter nätadapter

Läs mer

Nätverksteknik A - Introduktion till Routing

Nätverksteknik A - Introduktion till Routing Föreläsning 8 Nätverksteknik A - Introduktion till Routing Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 2014-12-02 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion

Läs mer

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson Detta är vårt huvudproblem! 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. värd Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och

Läs mer

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Kapacitetuppdelning Länkens kapacitet kan delas upp på tre sätt: 1. Rumsmultiplex 2. Frekvensmultiplex

Läs mer

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1 Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1 Läsanvisningarna för denna föreläsning ska kombineras med nästa föreläsning.

Läs mer

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing 6.- Dynamisk routing 7.- Distansvektor routingprotokoll Agenda ARPANET

Läs mer

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Felkorrektion (Felrättande kod, FEC) Omsändning Stop-and-wait Go-back-n Selective-repeate 2 Att bekräfta paket Grundprincipen i omsändningsproceduren

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar och resultat anslås sedan i Ladok inom en vecka (under förutsättning att inget oförutsett inträffar).

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar och resultat anslås sedan i Ladok inom en vecka (under förutsättning att inget oförutsett inträffar). Nätverk II / Routing- och switchteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41F01C ITEK16 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2017-05-29

Läs mer

Switch- och WAN- teknik. F4: Repe55on switching

Switch- och WAN- teknik. F4: Repe55on switching Switch- och WAN- teknik F4: Repe55on switching Kursplanering Vecka Datum Moment 3 16 jan F1 Introduk5on, LAN SWITCHING Kapitel 1 & 2 17 jan L1 4 23 jan F2 LAN SWITCHING Kapitel 3 & 4 24 jan L 5 30 jan

Läs mer

Brygga HUB. Brygga. Switch

Brygga HUB. Brygga. Switch Delat media Lite om hubbar, mer om switchar och mest om VLAN HUB Alla delar på samma bandbredd En kollisionsdomän En broadcastdomän Endast halv duplex Brygga Två kollisionsdomäner En broadcastdomän Varje

Läs mer

Nätverksteknik A - Introduktion till Nätverk

Nätverksteknik A - Introduktion till Nätverk Föreläsning 1 Nätverksteknik A - Introduktion till Nätverk Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 2015-01-21 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion

Läs mer

Nätverksteknik A - Introduktion till Routing

Nätverksteknik A - Introduktion till Routing Föreläsning 10 - Dynamisk Routing Nätverksteknik A - Introduktion till Routing Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 2014-12-19 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik

Läs mer

Switch- och WAN- teknik. Intro, kapitel 1, 2

Switch- och WAN- teknik. Intro, kapitel 1, 2 Switch- och WAN- teknik Intro, kapitel 1, 2 INTRODUKTION, KURSPLANERING Lärandemål Den studerande skall e@er genomgången kurs kunna redogöra för teorierna bakom datakommunikaeon i lokala datanät. Den studerande

Läs mer

5 Internet, TCP/IP och Applikationer

5 Internet, TCP/IP och Applikationer 5 Internet, TCP/IP och Applikationer Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste

Läs mer

Nätverksteknik A - Introduktion till Nätverk

Nätverksteknik A - Introduktion till Nätverk Föreläsning 1 Nätverksteknik A - Introduktion till Nätverk Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 2014-09-05 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion

Läs mer

Nätverksteknik B - Redundans på lager 2

Nätverksteknik B - Redundans på lager 2 Föreläsning 1 Nätverksteknik B - Redundans på lager 2 Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 2016-01-21 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik B - Redundans på

Läs mer

Övningar - Datorkommunikation

Övningar - Datorkommunikation Övningar - Datorkommunikation 1. Förklara skillnaden på statisk och dynamisk IP konfiguration. Ange även vad som krävs för att dynamisk IP konfiguration ska fungera. 2. Förklara följande förkortningar

Läs mer

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014 Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014 October 13, 2014 Fråga 1. Beskriv de två komponenterna i PCM. Fråga 2. Förklara hur länklagret kan skilja på olika inkommande paket från det fysiska lagret.

Läs mer

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap OMTENTAMEN I DATAKOMMUNIKATION, VT2008 Tisdag 08-06-10 kl. 08.15 13.15 Ansvarig lärare: Katarina Asplund Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

Trådlösa nätverk, 7.5 hp. Trådlösa nätverk, 7.5 hp. Olga Torstensson, IDE

Trådlösa nätverk, 7.5 hp. Trådlösa nätverk, 7.5 hp. Olga Torstensson, IDE Olga Torstensson, IDE Kursens mål: Design Planering Implementering Drift Felsökning av trådlösa nätverk Praktiskt inriktad kurs 1 Innehåll grunder i radiokommunikationsteknik standarder för trådlösa nät

Läs mer

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: Tentamensdatum: 2014-06-03 Tid: 09.00 12.00. Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: Tentamensdatum: 2014-06-03 Tid: 09.00 12.00. Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Datakommunikation Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 21DK1B Systemarkitektprogrammet 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2014-06-03

Läs mer

Svar till SSNf angående projekt SKA 3.1, Säker Kund Anslutning. 12 Mars 2008 Version 3.0

Svar till SSNf angående projekt SKA 3.1, Säker Kund Anslutning. 12 Mars 2008 Version 3.0 Svar till SSNf angående projekt SKA 3.1, 12 Mars 2008 Version 3.0 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 Lösningar 2.1 DAI 2.2 PVLAN 2.3 PVLAN Edge, Protected Port 2.4 Per Interface Sticky ARP 2.5 PACL 3 Andra

Läs mer

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål: Föreläsning 5 Mål: Förstå begreppet vägval Känna till vägvalsstrategier förstå växlingen i Internet Förstå grundfunktionaliteten i TCP och UDP Först skillnaderna mellan TCP och UDP Förstå grundfunktionaliteten

Läs mer

OH Slides E: Local Area Networks. Repeater. Vanliga LANtopologier. Några av IEEE 802 protokollen. Hub. Ring. Stjärnnät. Buss

OH Slides E: Local Area Networks. Repeater. Vanliga LANtopologier. Några av IEEE 802 protokollen. Hub. Ring. Stjärnnät. Buss OH Slides E: Local Area Networks Many of the following slides includes figures from F. Halsall, Data Communications, Computer Networks and Open Systems. fourth edition, Addison-Wesley Longman Ltd., Essex,

Läs mer

Konkurensneutrala fastigehetsanslutningar. Kurtis.Lindqvist@KPNQwest.Com SOF

Konkurensneutrala fastigehetsanslutningar. Kurtis.Lindqvist@KPNQwest.Com SOF Konkurensneutrala fastigehetsanslutningar Kurtis.Lindqvist@KPNQwest.Com SOF nda Problem Lösning Teknik Nästa steg blem Snabb utbyggnad av fastighetsanslutningar Ethernet Kabel-TV Långa bindnings tider

Läs mer

Nätverksteknik A - Introduktion till Routing

Nätverksteknik A - Introduktion till Routing Föreläsning 9 Nätverksteknik A - Introduktion till Routing Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 18 november 2015 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion

Läs mer

DA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn

DA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn <ahn@dsv.su.se> DA HT2011: F18 Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn Länklagret Applikationer Hanterar transport av data över ett medium -Trådbundna medier -Trådlösa medier Finns också protokoll

Läs mer

att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår

att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår Finns Internet? Varför fungerar det då? Jens Andersson Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Nätet?? Jag påstår att det finns inte något nätverk som heter Internet 4 1 Däremot Det är

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Nätverk II / Routing- och switchteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41F01C ITEK15 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-05-30 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029 Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029 Detta är våra förslag till lösningar av tentauppgifterna. Andra lösningar och svar kan också ha gett poäng på uppgiften beroende på hur lösningarna

Läs mer

Nätverksteknik Mattias Claesson mcn07008@mdh.student.se Joakim Juhlin jjn07008@mdh.student.se

Nätverksteknik Mattias Claesson mcn07008@mdh.student.se Joakim Juhlin jjn07008@mdh.student.se Nätverksteknik Mattias Claesson Joakim Juhlin mcn07008@mdh.student.se jjn07008@mdh.student.se Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Nätverksteknik... 3 Trådbundna nätverk... 5 Trådlösa

Läs mer

Varför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola

Varför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Finns Internet? Varför fungerar det då? Jens Andersson Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Nätet?? Jag påstår å att det finns inte något nätverk som heter Internet 4 Däremot Det är

Läs mer

HP ProCurve SKA 3.1 Certifiering

HP ProCurve SKA 3.1 Certifiering HP ProCurve SKA 3.1 Certifiering Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 2. SSnFs krav för Ska 3.1 certifiering... 3 3. Funktioner i HP ProCurves switchar... 4 3.1. DHCP-Snooping... 4 3.2. DHCP-Snooping

Läs mer

Trådlösa nätverk, 7.5 hp. Trådlösa nätverk, 7.5 hp. Torstensson, IDE

Trådlösa nätverk, 7.5 hp. Trådlösa nätverk, 7.5 hp. Torstensson, IDE Olga Torstensson, IDE Kursens mål: Design Planering Implementering Drift Felsökning av trådlösa nätverk Praktiskt inriktad kurs 1 Innehåll grunder i radiokommunikationsteknik standarder för trådlösa nät

Läs mer

Datakommunikation vad är det?

Datakommunikation vad är det? Datakommunikation vad är det? Så fort en sändare överför data till en mottagare har vi datakommunikation Sändare Digital information Kanal Mottagare Problem: Sändare och mottagare måste kunna tolka varandra

Läs mer

DA 2012: F13. Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn

DA 2012: F13. Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn DA 2012: F13 Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn Trafik i ett litet lokalt nätverk EF:D5:D2:1B:B9:28 B2:1B:34:F3:F3:7A Alice 19:26:88:F4:10:14 79:D1:95:77:59:0C Alice vill skicka data till Bob CD:C8:7C:46:E2:BC

Läs mer

Nätverksteknik B - Introduktion till WAN

Nätverksteknik B - Introduktion till WAN Föreläsning 7 Nätverksteknik B - Introduktion till WAN Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 21 mars 2016 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik B - Introduktion

Läs mer

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap TENTAMEN FÖR KURS DAV B02, DATAKOMMUNIKATION I 5p Sid 1 av 7 Måndag 02-01-14 kl. 14.00 19.00 Ansvariga lärare: Johan Garcia och Annika Wennström Tillåtna hjälpmedel: Kalkylator Betygsgränser: 3=30-39p,

Läs mer

Denna genomgång behandlar följande: IP (v4) Nätmasken ARP Adresstilldelning och DHCP

Denna genomgång behandlar följande: IP (v4) Nätmasken ARP Adresstilldelning och DHCP itlararen.se Denna genomgång behandlar följande: IP (v4) Nätmasken ARP Adresstilldelning och DHCP Internet Protocol (IP) Huvudsakliga protokollet för kommunikation på Internet (och lokala nätverk) En IP-adress

Läs mer

Gigabit och 10 Gigabit Ethernet. Lösningar för Stadsnätet. Björn Rudberg Vice President Electronic Design

Gigabit och 10 Gigabit Ethernet. Lösningar för Stadsnätet. Björn Rudberg Vice President Electronic Design Gigabit och 10 Gigabit Ethernet. Lösningar för Stadsnätet Björn Rudberg Vice President Electronic Design Mer och mer bandbredd Antalet användare/websiter Uppkopplingstid Ökning i trafik 200-1000% per år

Läs mer

Datakommunikation vad är det?

Datakommunikation vad är det? Datakommunikation vad är det? Så fort en sändare överför data till en mottagare har vi datakommunikation Sändare Digital information Kanal Mottagare Problem: Sändare och mottagare måste kunna tolka varandra

Läs mer

IPv6 Jonas Aronsson 3TEa

IPv6 Jonas Aronsson 3TEa IPv6 Jonas Aronsson 3TEa IPv6 IPv6, sjätte generationens Internetprotokoll, det nya sättet att adressera och överföra data i nätverk. Vad lite mer exakt är detta? Det tänkte jag nu gå igenom i två steg.

Läs mer

10G Ethernet-nätverkskort med 1 port - PCI Express - Intel X550-AT-chip

10G Ethernet-nätverkskort med 1 port - PCI Express - Intel X550-AT-chip 10G Ethernet-nätverkskort med 1 port - PCI Express - Intel X550-AT-chip Product ID: ST10000SPEXI Här är en kraftfull och kostnadseffektiv lösning för att uppgradera din server eller arbetsstation till

Läs mer

Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014

Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014 Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014 Tillåtna hjälpmedel: räknedosa Varje uppgift ger 10 poäng. För godkänt krävs 30 poäng. Uppgift 1 Antag att man ska skicka en fil av storleken 10 kbit från

Läs mer

8SSJLIW.RPELQHUDEHJUHSSPHGGHILQLWLRQHUS

8SSJLIW.RPELQHUDEHJUHSSPHGGHILQLWLRQHUS Högskolan i Halmstad Institutionen för teknik och naturvetenskap/centrum för datorsystemarkitektur Magnus Jonsson.RUWIDWWDGHO VQLQJVI UVODJWLOORPWHQWDPHQL'DWRUNRPPXQLNDWLRQI U' MDQXDULNO 7LOOnWQDKMlOSPHGHOXW

Läs mer

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6. Jens A Andersson

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6. Jens A Andersson Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Jens A Andersson Rep: Protokollstruktur i en repeterare Sändare applikation Repeterare Mottagare applikation länk länk nätadapter överföring nätadapter

Läs mer

LABORATIONSRAPPORT Säkerhet & Sårbarhet VPN

LABORATIONSRAPPORT Säkerhet & Sårbarhet VPN LABORATIONSRAPPORT Säkerhet & Sårbarhet Laborant/er: Klass: Laborationsansvarig: Martin Andersson Robin Cedermark Erik Gylemo Jimmy Johansson Oskar Löwendahl Jakob Åberg DD12 Hans Ericson Utskriftsdatum:

Läs mer

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Jens A Andersson

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Jens A Andersson Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll Jens A Andersson Att hitta bitfel Checksumma CRC, Cyclic Redundancy Check Paritetsbit(ar) 5

Läs mer

Routrar. - En analys av routrar och dess funktion i dagens samhälle. FÖRFATTARE: ALFREDSSON, MARCUS (MARAL420) LAURENTZ, HENRIK (HENLA728)

Routrar. - En analys av routrar och dess funktion i dagens samhälle. FÖRFATTARE: ALFREDSSON, MARCUS (MARAL420) LAURENTZ, HENRIK (HENLA728) Routrar - En analys av routrar och dess funktion i dagens samhälle. FÖRFATTARE: ALFREDSSON, MARCUS (MARAL420) LAURENTZ, HENRIK (HENLA728) KURS: DATORNÄT OCH INTERNETPROTOKOLL, TDTS09 SKOLA: LINKÖPINGS

Läs mer

Ansvarig lärare: Håkan Sundell, Anders Gidenstam, Jürgen Claussen Telefonnummer: 033 435 4426 (4214, 4134)

Ansvarig lärare: Håkan Sundell, Anders Gidenstam, Jürgen Claussen Telefonnummer: 033 435 4426 (4214, 4134) Datakommunikation Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 21DK1B Systemarkitektprogrammet 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2013-03-25

Läs mer

PNSPO! CP1W-CIF41. 14 mars 2012 OMRON Corporation

PNSPO! CP1W-CIF41. 14 mars 2012 OMRON Corporation PNSPO! 14 mars 2012 OMRON Corporation 2/16 Läs detta innan du bläddrar vidare PNSPO! Denna bok är avsedd som ett tillägg till de ursprungliga manualerna för OMRONs produkter. Använd den som en hjälp att

Läs mer

4 Paket- och kretskopplade nät

4 Paket- och kretskopplade nät 4 Paket- och kretskopplade nät Kommunikationssystem 2G1501 Syftet: Syftet med detta kapitel är att förstå egenskaperna hos, och skillnaderna mellan, de tre olika kopplade nätverkstyperna kretskopplade

Läs mer

Konsten att göra uppgradering under skarp drift! En fallstudie om att framtidssäkra sitt bredbandsnät kostnadseffektivt och utan avbrott

Konsten att göra uppgradering under skarp drift! En fallstudie om att framtidssäkra sitt bredbandsnät kostnadseffektivt och utan avbrott Konsten att göra uppgradering under skarp drift! En fallstudie om att framtidssäkra sitt bredbandsnät kostnadseffektivt och utan avbrott Fallstudie Sollentuna Energi AB 1. Bakgrund Sollentuna Energi AB

Läs mer

Grundläggande datavetenskap, 4p

Grundläggande datavetenskap, 4p Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 4 Nätverk och Internet Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-23 IT och medier 1 Innehåll Nätverk Benämningar Topologier Sammankoppling

Läs mer

Datakommunikation. Nätskiktet. Routers & routing

Datakommunikation. Nätskiktet. Routers & routing Datakommunikation Nätskiktet Eric Malmström eric.malmstrom@globalone.net OH 1 Nätskiktet Uppgift förmedla paket från källa/sändare till destination, välja bästa (i någon mening) väg Tjänster till Transportskiktet

Läs mer

Kihl & Andersson: , Stallings: , , DHCP beskrivs även bra på

Kihl & Andersson: , Stallings: , , DHCP beskrivs även bra på Kihl & Andersson: 7.1-7.6, 10.1-3 Stallings: 14.1-4, 15.1-3, 21.5 DHCP beskrivs även bra på https://sv.wikipedia.org/wiki/dynamic_host_configuration_protocol Dator A Länkprotokoll 2 Dator E Nät 2 Dator

Läs mer

Nätverksteknik A - Introduktion till Fysiska lagret

Nätverksteknik A - Introduktion till Fysiska lagret Föreläsning 3 Nätverksteknik A - Introduktion till Fysiska lagret Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 2014-10-03 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion

Läs mer

Önskemål kring Studentstadens bredband och UpUnet-S

Önskemål kring Studentstadens bredband och UpUnet-S Önskemål kring Studentstadens bredband och UpUnet-S Jerker Nyberg HUS Kristina Repa HUS 12 december 2005 http://www.update.uu.se/~jerker/upunets/onskemal.pdf

Läs mer

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) Instruktioner: Svara tydligt på varje uppgift. Du får lov att använda en miniräknare. Alla svar och uträkningar måste vara väl motiverade! Denna

Läs mer

Datorsystem. Tentamen

Datorsystem. Tentamen Datorsystem Tentamen 2012-03-17 Instruktioner Samtliga svar skall vara motiverade och läsbara. Eventuella tabeller, illustrationer och beräkningar som används för att nå svaret ska också finnas med i lösningen.

Läs mer

Grundläggande rou-ngteknik

Grundläggande rou-ngteknik Grundläggande rou-ngteknik F1 Lärandemål för kursen Förstå sy:e och funk-on med routrar och rou-ng Kunna beskriva teori kring rou-ngprotokoll och hur trafik styrs i nätverk Kunna koppla och konfigurera

Läs mer

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Datakommunikation Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 21DK1B Systemarkitektprogrammet 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2014-03-25

Läs mer

EXAMENSARBETE. Uppbyggnad av virtuellt nätverk hos Atea Sverige AB. Robin Andersson Rahkonen Patrik Bromark Högskoleexamen Datornätverk

EXAMENSARBETE. Uppbyggnad av virtuellt nätverk hos Atea Sverige AB. Robin Andersson Rahkonen Patrik Bromark Högskoleexamen Datornätverk EXAMENSARBETE Uppbyggnad av virtuellt nätverk hos Atea Sverige AB Robin Andersson Rahkonen Patrik Bromark 2016 Högskoleexamen Datornätverk Luleå tekniska universitet Institutionen för system- och rymdteknik

Läs mer

Datakommunikation I 5p

Datakommunikation I 5p kommunikation I 5p Magnus Jonsson Internet Satellite Laptop computer Workstation Ethernet Cray Supercomputer Satellite dish Datorkommunikation Många förkortningar Många detaljer (t.ex. protokollspecifikationer)

Läs mer

IP grunder och arkitektur

IP grunder och arkitektur Kapitlet beskriver grunddragen i hur IP fungerar samt hur under- och överliggande nivåer fungerar. Arkitekturen i TCP/IP beskrivs och hur TCP/IP relaterar till OSI-modellen. Skiktade arkitekturer förklaras

Läs mer

Nät med flera länkar. Vägval. Enklaste formen av kommunikation:

Nät med flera länkar. Vägval. Enklaste formen av kommunikation: Nät med flera länkar väljarstrukturer Vägval vägvalsalgoritmer Dijkstra Bellman-Ford-Fulkerson ) UHOlVQLQJ 2002-10-11 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1 )UnQOlQNWLOOQlW Enklaste formen av kommunikation: kommunikation

Läs mer

Internetprotokollen. Maria Kihl

Internetprotokollen. Maria Kihl Internetprotokollen Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 7.1-7.6, 10.1-3 Stallings: 14.1-4, 15.1-3 Forouzan 5th: 9.2.2, 18.1, 18.2.1, 18.4.1-3, 18.5.1, 19.1.1-2, 22.1.1, 22.2, 23, 24.1-3 2 Repetition

Läs mer

5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar

5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar 5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste

Läs mer

TCP/IP och Internetadressering

TCP/IP och Internetadressering Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström TCP/IP och Internetadressering Slideset

Läs mer

Framtidens adresseringsstandard Internet Protokoll version 6

Framtidens adresseringsstandard Internet Protokoll version 6 Framtidens adresseringsstandard Internet Protokoll version 6 Anders Boqvist 850121-6959 abt07002@student.mdh.se Oscar Gyllhag 860307-1690 ogg07001@student.mdh.se 1 SAMMANFATTNING Det finns stora skillnader

Läs mer

Internetdagarna. 2002-10-08 Petter Claesson Systems Engineer petter@cisco.com. introduktion. Ljudkvalitet

Internetdagarna. 2002-10-08 Petter Claesson Systems Engineer petter@cisco.com. introduktion. Ljudkvalitet Internetdagarna 2002-10-08 Petter Claesson Systems Engineer petter@cisco.com 1 introduktion Ljudkvalitet Fortfarande tror många att det är sämre kvalitet på VoIP än på det traditionella telefoninätet Nätdesign

Läs mer

5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet

5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet 5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste

Läs mer

4 Paket- och kretskopplade nät

4 Paket- och kretskopplade nät 4 Paket- och kretskopplade nät Syfte: Syftet med detta kapitel är att förstå egenskaperna hos, och skillnaderna mellan, de tre olika kopplade nätverkstyperna kretskopplade nätverk, virtuellt kretskopplade

Läs mer

PROJEKTSPECIFIKATION / FÖRSTUDIE MALMÖ HÖGSKOLAS CAMPUS NÄT

PROJEKTSPECIFIKATION / FÖRSTUDIE MALMÖ HÖGSKOLAS CAMPUS NÄT Författare Ändrad av Datum/Senast ändrad Revision Sida Stefan Enderberg Nils Johnn 2012-11-27 1.0 1(6) Ärende Uppdrag Uppdragsnr Projektspecifikation / Förstudie Genomgång och analys av Malmö Högskolas

Läs mer

IT för personligt arbete F2

IT för personligt arbete F2 IT för personligt arbete F2 Nätverk och Kommunikation DSV Peter Mozelius Kommunikation i nätverk The Network is the Computer Allt fler datorer är sammankopplade i olika typer av nätverk En dators funktionalitet

Läs mer

Routing Information Protocol

Routing Information Protocol Routing Information Protocol Problem och lösningar TDTS09 Datornät och internetprotokoll Grupp: DOIP26 Erik Eloff, Annica Lewin eriel743@student.liu.se, annle867@student.liu.se Linköpings universitet 22

Läs mer

Säkerhetslösningar för Enterprisenät

Säkerhetslösningar för Enterprisenät Säkerhetslösningar för Enterprisenät En utvärdering av autenticeringsoch segmenteringsalternativ i lokala nät MARTIN EDQUIST Examensarbete Stockholm, Sverige 2004 TRITA-NA-E04153 Numerisk analys och datalogi

Läs mer

Konfigurering av Intertex SurfinBird IX78 tillsammans med IP-växlar och Telia SIP-anslutning

Konfigurering av Intertex SurfinBird IX78 tillsammans med IP-växlar och Telia SIP-anslutning Konfigurering av Intertex SurfinBird IX78 tillsammans med IP-växlar och Telia SIP-anslutning 1. Inledning... 2 2. Att göra inställningar... 2 3. Grundinställningar för Telia SIP-anslutning... 3 4. Inställningar

Läs mer

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2015-10-30, 08-13

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2015-10-30, 08-13 LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2015-10-30, 08-13 Instruktioner : Svara tydligt på varje uppgift. Du får lov att använda en miniräknare.

Läs mer

Ansvarig lärare: Håkan Sundell, Anders Gidenstam, Jürgen Claussen Telefonnummer: (4214, 4134)

Ansvarig lärare: Håkan Sundell, Anders Gidenstam, Jürgen Claussen Telefonnummer: (4214, 4134) Datakommunikation Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: OmTentamen NDK011 Systemarkitektprogrammet 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2013-08-29

Läs mer

Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare

Läs mer

Tentamen i ETSF15 Kommunikationssystem och Nätverk

Tentamen i ETSF15 Kommunikationssystem och Nätverk Tentamen i ETSF15 Kommunikationssystem och Nätverk Måndag 14 mars, kl 14.00-19.00 Victoriastadium 1A, 1B Skriv namn/identitet på varje papper. Använd endast en sida av pappret. Börja en ny uppgift på ett

Läs mer

Datorsystem. Tentamen 2011-10-29

Datorsystem. Tentamen 2011-10-29 Datorsystem Tentamen 2011-10-29 Instruktioner Samtliga svar skall vara motiverade och läsbara. Eventuella tabeller och beräkningar som används för att nå svaret ska också finnas med i lösningen. Ett svar

Läs mer

Strategisk val av transmissionsteknik för 10G i IP Backbonnätet.

Strategisk val av transmissionsteknik för 10G i IP Backbonnätet. Page WHITE PAPER Public 1 (13) Strategisk val av transmissionsteknik för i IP Backbonnätet. Contents Page 1 Introduktion 2 2 Trafik behovet idag och i framtiden 2 2.1 Trender för kapacitetsutveckling inom

Läs mer

Kihl & Andersson: , 3.3 Stallings: , 12.1, 12.2, 13.1, 13.3

Kihl & Andersson: , 3.3 Stallings: , 12.1, 12.2, 13.1, 13.3 Kihl & Andersson: 5.1-5.6, 3.3 Stallings: 11.1-4, 12.1, 12.2, 13.1, 13.3 Länkprotokollet ska se till att mottagaren förstår bitströmmen (framing) samt att bitfel kan upptäckas och tas om hand (feldetektering,

Läs mer

Topologi. Utförande: I exemplet så kommer vi att utgå från att man gör laborationen i en Virtuell miljö (Virtualbox).

Topologi. Utförande: I exemplet så kommer vi att utgå från att man gör laborationen i en Virtuell miljö (Virtualbox). Nätverkssäkerhet Remote Access VPN med pfsense I denna laboration kommer vi att skapa en så kallad Remote Access VPN åtkomst (baserad på OpenVPN) så att klienter utifrån det oskyddade nätverket (Internet)

Läs mer

Switchade nätverk. Förra föreläsningen. Switch. Hur förmedlar man data? Virtual Circuit Switching (VCS) Datagram (connectionless)

Switchade nätverk. Förra föreläsningen. Switch. Hur förmedlar man data? Virtual Circuit Switching (VCS) Datagram (connectionless) Switchade nätverk Tre sätt att förmedla data Datagram Virtual circuit Source routing Bryggor ATM Switchkonstruktion Delade medier Ethernet Token Ring Trådlöst Förra föreläsningen 14/11-00 Datakommunikation

Läs mer

Grundläggande nätverksteknik. F1: Introduk6on

Grundläggande nätverksteknik. F1: Introduk6on Grundläggande nätverksteknik F1: Introduk6on Mål E:er genomgången kurs skall studenten Förstå sy:e och funk6on med nätverk Kunna beskriva teori och funk6on med vanliga nätverksenheter och nätverksprotokoll

Läs mer

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 131022

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 131022 Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 131022 1. a. Det finns olika typer av störningar. De som finns beskrivna i boken är dämpning, distortion, och brus. Välj en av dessa och ge en kortfattad

Läs mer

Christer Scheja TAC AB

Christer Scheja TAC AB Byggnadsautomation för ingenjörer Byggnadsautomation för ingenjörer VVS-tekniska föreningen, Nordbygg 2004 Christer Scheja TAC AB resentation, No 1 Internet/Intranet Ihopkopplade datornät ingen ägare Internet

Läs mer

Grundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3

Grundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3 Grundläggande nätverksteknik F2: Kapitel 2 och 3 Kapitel 2 COMMUNICATING OVER THE NETWORK Grundstenar i kommunka;on Tre grundläggande element Message source The channel Message des;na;on Media Segmentering

Läs mer

ETS052 Internet Routing WILLIAM TÄRNEBERG

ETS052 Internet Routing WILLIAM TÄRNEBERG ETS052 Internet Routing WILLIAM TÄRNEBERG Läsanvisning Kihl & Andersson: Kap 8, 9.3 9.4 Stallings: Kap 19.1 & 19.2 Forouzan 5th ed Kap 20.1 20.3, 21.1 21.2 Vad är routing? Internet Lokal routing (L2) Global

Läs mer

Konfigurera TP-link CPE210

Konfigurera TP-link CPE210 Konfigurera TP-link CPE210 Steg 1. Ladda ned senaste firmware Vi förbereder konfigurationen genom att ladda ned den senaste mjukvaran (firmware) till CPE210 från TP-links webbsida (kjll.cm/cpe210firmware).

Läs mer

Säkerhet genom simpel nätverksutrustning. Högskoleingenjörsexamensarbete Fredrik Folke 2012-06-18

Säkerhet genom simpel nätverksutrustning. Högskoleingenjörsexamensarbete Fredrik Folke 2012-06-18 Säkerhet genom simpel nätverksutrustning Högskoleingenjörsexamensarbete Fredrik Folke 2012-06-18 1 Inledning Bakgrund Metod Sammanfattning Frågor 2 3 Ipv4 är idag slut hos världs distributören Europe and

Läs mer

Kopplingslöst nätverkslager. Förra föreläsningen. Internet Protocol - IP. Terminologi. Transportprotokoll i Internet. IPs service modell

Kopplingslöst nätverkslager. Förra föreläsningen. Internet Protocol - IP. Terminologi. Transportprotokoll i Internet. IPs service modell Förra föreläsningen Tre sätt att förmedla data Datagram Virtual circuit Source routing Bryggor ATM Kopplingslöst nätverkslager Måste kunna hitta destinationen Paket får inte hoppa runt för evigt Vilken

Läs mer

Gigabit Ethernet switch med lager 2 funktionalitet, 10 portar och 2 öppna SFP-platser kan monteras i datarack

Gigabit Ethernet switch med lager 2 funktionalitet, 10 portar och 2 öppna SFP-platser kan monteras i datarack Gigabit Ethernet switch med lager 2 funktionalitet, 10 portar och 2 öppna SFP-platser kan monteras i datarack Product ID: IES101002SFP IES101002SFP Ethernetswitch med 10 portar ger dig flexibilitet och

Läs mer

Utvalda nätverksprodukter

Utvalda nätverksprodukter Utvalda nätverksprodukter Administrerade switchar för att ta kontroll över ditt nätverk SNMP protokoll Både koppar och fiberportar Konfigurerbar via Web-browser Temperaturområde 0 0 C-60 0 C Redundans

Läs mer

Produktspecifikation Bitstream FTTx

Produktspecifikation Bitstream FTTx Produktspecifikation Bitstream FTTx 1 Allmänt 2 2 Teknisk beskrivning 2 2.1 Nätnivåer 2 2.2 Anslutning av slutkundsplacerad utrustning 2 2.3 Tjänster & Prestanda 3 2.3.1 Internetaccess/Surf Consumer samt

Läs mer