Nätverksteknik A - Introduktion till Routing
|
|
|
- Oskar Göransson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Föreläsning 10 - Dynamisk Routing Nätverksteknik A - Introduktion till Routing Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing / 50
2 Innehållsförteckning 1 Introduktion till Routing III 2 Glosor 3 Introduktion Drift Typer av Routingprotokoll 4 Distance Vector 5 Link-State Dijkstra s Shortest Path First (SPF) Algorithm 6 Routingtabellen Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing / 50
3 Glosor Classful routing Classless routing Default route Floating route Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing / 50
4 Routing algorithm An algorithm is an ordered set of unambiguous, executable steps that defines a terminating process Brookshear, Computer Science: An overview, 10th ed. Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing / 50
5 Routingprotokoll Introduktion Dynamiska routing protokoll har funnits sedan sent 80-tal. Tabell 1: Dynamiska routingprotokoll Interior Gateway Protocols Exterior Gateway Protocols Distance Vector Link-State Path Vector IPv4 RIPv2 EIGRP OSPFv2 IS-IS BGP-4 IPv6 RIPng EIGRP for IPv6 OSPFv3 IS-IS for IPv6 BGP-MP Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing / 50
6 Routingprotokoll II Introduktion Utbyter routingtabeller mellan routrar. Skickar och tar emot meddelanden på sina interface, möjliggör för routrar att lära om andra nät, informerar om förändrigar i topologin. Beräknar väg utifrån den routinginformation som är mottagen. Adaptive routing protocols. Figur 1: Dynamiskrouting[2] Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing / 50
7 Routingprotokoll III Sammanfattning. En ordnad uppsättning av tydligt definierade steg för att åstadkomma en viss uppgift. Syftet med en routingalgoritm: Mekanism för att skicka och ta emot routing information. Mekanism för att beräkna den bästa vägen, och installera routes i en routing tabell. Mekanism för att upptäcka och agera på förändringar i topologin. Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing / 50
8 Komponenter i ett dynamiskt routingprotokoll Introduktion Data Struktur: Lagra routinginformation Algoritm: Bearbetar routinginformation, best-path calculation Meddelande: Utbyter routinginformation Figur 2: Dynamiska routingupdateringar[2] Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing / 50
![Komponenter i ett dynamiskt routingprotokoll II Introduktion Figur 3: Dynamisk-routing[1]](/docs-images/51/27701037/images/9-0.png "Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing 2014-12-19 9 / 50")
9 Komponenter i ett dynamiskt routingprotokoll II Introduktion Figur 3: Dynamisk-routing[1] Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing / 50
10 Pro et contra dynamiska routingprotokoll Introduktion Fördelar Liten administrativ overhead, anpassar sig automatiskt till topologiförändringar, Oberoende av nätverksstorlek, beräknar ut bästa väg enligt parametrar. Nackdelar Hög belastning (CPU, Bandbredd), Figur 4: Dynamisk routinguppdateringar[2] Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing / 50
11 Önskade egenskaper i en routingalgorithm Introduktion Vilka egenskaper vill vi se i en routingalgorithm? Korrekt, Säkerställa korrekta resultat. Stabilitet, Snabbt nå ett konvergerat tillstånd. convergence Ska inte förändras om ej nödvändigt. Rättvist Fördela tillgänglig bandbredd rättvist. Inte att beblanda med lika. Simpelt, Hög komplexitet. Buggar. Svårt att felsöka. Robust, Ska kunna motstå konstanta förändringar i nätverket. Effektivt. Minska antalet hop, skicka data över lågt belastade länkar, maximera genomströmning. Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing / 50
12 Rättvishet contra Effektivitet Introduktion Figur 5: Effektivitet vs Rättvishet Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing / 50
![Kallstart Drift Figur 6: Kallstart [1] Lennart Franked (MIUN](/docs-images/51/27701037/images/13-0.png "IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing 2014-12-19 13")
13 Kallstart Drift Figur 6: Kallstart [1] Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing / 50
14 R1 Drift Figur 7: Första informationsutbytet. [1] Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing / 50
15 R2 Drift Figur 8: Första informationsutbytet. [1] Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing / 50
16 R3 Drift Figur 9: Första informationsutbytet. [1] Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing / 50
17 R1 Drift Figur 10: Andra informationsutbytet. [1] Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing / 50
18 R2 Drift Figur 11: Andra informationsutbytet. [1] Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing / 50
19 R3 Drift Figur 12: Andra informationsutbytet. [1] Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing / 50
20 Konvergeringstid Drift Konvergeringstid Tid beroende på flertal faktorer: Utbredningstiden. Beräkningstid. Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing / 50
![Konvergeringstid II Drift Figur 13: Konvergeringstid [2] Lennart Franked](/docs-images/51/27701037/images/21-0.png "(MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing 2014-12-19 21 /")
21 Konvergeringstid II Drift Figur 13: Konvergeringstid [2] Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing / 50
22 Routingprotokoll Typer av Routingprotokoll Figur 14: Klassifiera routingprotokoll. [1] Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing / 50
23 Autonomt System (AS) Autonomt System En samling routrar under en administration. Routing Domän. Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing / 50
![IGP vs EGP Figur 15: IGP gentemot EGP [1] Lennart Franked (MIUN](/docs-images/51/27701037/images/24-0.png "IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing 2014-12-19 24 /")
24 IGP vs EGP Figur 15: IGP gentemot EGP [1] Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing / 50
25 Jämföra routingprotokoll Konvergeringstid Tid innan samtliga routers i ett nätverk har komplett information. Skalbarhet Hur stort nätverk kan protokollet stöda. Klasser eller inte klasser? Resursanvändning CPU Länkbandbredden. Minnesanvändning Implementering och underhåll. Kunskap som krävs för att implementera, underhålla och felsöka. Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing / 50
26 Distance Vector Figur 16: Distance Vector[1] Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing / 50
27 Karaktärsdrag Distance Vector Distance Anger distansen till ett mål. I vilken enhet är ej angivet. Vector Anger en riktning till ett mål. Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing / 50
28 Analogi Distance Vector Navigation Ta sig till ett mål enbart med hjälp utav vägskyltar. Figur 17: Vägskylt[3] Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing / 50
29 Mekanismer Distance Vector Karaktärsdrag Skickar uppdateringar(periodiska) med de routrar som är direkt anslutna. Saknar information om hur topologin ser ut. Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing / 50
30 Uppdateringar RIPv1 skickar uppdateringar med destination RIPv2 och EIGRP använder Multicast ( , ). EIGRP skickar enbart uppdateringar vid behov. Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing / 50
![Link-State Figur 18: Link State[1] Lennart Franked (MIUN IKS)](/docs-images/51/27701037/images/31-0.png "Nätverksteknik A - Introduktion till Routing 2014-12-19 33 /")
31 Link-State Figur 18: Link State[1] Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing / 50
32 Routeprocessen Link-State Link-state Varje router lär sig om sina direkt anslutna nätverk. Söker kontakt med andra routrar med Hello-paket Konstruerar ett Link State Paket (LSP) innehållandes information om direkt anslutna nätverk. Skickar ut detta paket till sina grannar, som lagrar informationen i deras Link State Database(LSDB) Utifrån informationen i databasen skapas en karta över nätverkets topologi. Bästa route till varje subnät beräknas och installeras i routingtabellen. Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing / 50
![Direkt anslutna nätverk Link-State Figur 19: Länk 1 [1] Figur 20: Länk 2 [1]](/docs-images/51/27701037/images/33-0.png "Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing 2014-12-19")
33 Direkt anslutna nätverk Link-State Figur 19: Länk 1 [1] Figur 20: Länk 2 [1] Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing / 50
![Hello Link-State Figur 21: Fråga [1] Figur 22: Svar 2 [1] Lennart Franked](/docs-images/51/27701037/images/34-0.png "(MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing 2014-12-19 36 /")
34 Hello Link-State Figur 21: Fråga [1] Figur 22: Svar 2 [1] Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing / 50
35 Generera LSP Link-State Figur 23: Generera LSP [1] R1 ; E t h e r n e t network / 1 6 ; c o s t 2 R1 > R2 ; S e r i a l p o i n t to p o i n t network ; / 1 6 ; Cost 20 R1 > R3 ; S e r i a l p o i n t to p o i n t network ; / 1 6 ; Cost 5 R1 > R4 ; S e r i a l p o i n t to p o i n t network ; / 1 6 ; Cost 20 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing / 50
![Skicka ut LSP till alla grannar Link-State Figur 24: Flood LSP [1] Lennart](/docs-images/51/27701037/images/36-0.png "Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing 2014-12-19 38")
36 Skicka ut LSP till alla grannar Link-State Figur 24: Flood LSP [1] Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing / 50
![Skapa ett SPF träd Link-State Figur 25: SPF-träd [1] Lennart Franked](/docs-images/51/27701037/images/37-0.png "(MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing 2014-12-19 39 /")
37 Skapa ett SPF träd Link-State Figur 25: SPF-träd [1] Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing / 50
![Skapa ett SPF träd II Link-State Figur 26: SPF-träd [1] Lennart Franked](/docs-images/51/27701037/images/38-0.png "(MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing 2014-12-19 40 /")
38 Skapa ett SPF träd II Link-State Figur 26: SPF-träd [1] Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing / 50
39 Dijkstra s SPF Algoritm Dijkstra s Shortest Path First (SPF) Algorithm Figur 27: Dijkstras SPF - Topologi exempel Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing / 50
40 Routingtabellens uppbyggnad Routingtabellen Ultimate Route Level 1 Route Level 1 Parent Route Level 2 Child Route Figur 28: Routingtabell [1] Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing / 50
![Ultimate Route Routingtabellen Anger Next-Hop, Interface Figur 29: Ultimate Route [1]](/docs-images/51/27701037/images/41-0.png "Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing 2014-12-19 44 /")
41 Ultimate Route Routingtabellen Anger Next-Hop, Interface Figur 29: Ultimate Route [1] Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing / 50
42 Level 1 Route Subnetmasken är mindre än eller lika med motsvarande klass-mask. Figur 30: Level 1 Route [1] Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing / 50
43 Level 1 Parent Route Ett L1 nätverk som är uppdelad i subnät (child). Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing / 50
44 Level 2 Child Route Ett subnät inom ett Level 1 nätverk. Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing / 50
45 Uppslagningsprocessen Om den bästa matchningen är en L1 Ultimate Route, används denna. Om den bästa matchningen är en L1 Parent Route: Undersök varje Child Route för denna Parent Route. Hittas en matchning används denna. Söker nästa L1 supernet, inkl. default route. Hittas ingen träff, kastas paketet. Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing / 50
![Best Route Figur 33: Bästa vägen = Längsta matchning [1] Lennart Franked](/docs-images/51/27701037/images/46-0.png "(MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing 2014-12-19 49 /")
46 Best Route Figur 33: Bästa vägen = Längsta matchning [1] Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing / 50
47 Referenser Scott Empson och Cheryl Schmidt. Routing and Switching Essentials Companion Guide. Cisco Press, isbn: Rick Graziani och Allan Johnson. Routing protocols and concepts : CCNA exploration companion guide. Indianapolis, Ind.: Cisco, isbn: (hbk.) Holger.Ellgaard. Vägskylt Södertälje Stockholm Creative Commons Attribution-ShareAlike url: V%C3%A4gskylt_S%C3%B6dert%C3%A4lje_Stockholm_2011.jpg. Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion till Routing / 50
Nätverksteknik A - Introduktion till Routing
Föreläsning 8 Nätverksteknik A - Introduktion till Routing Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 2014-12-02 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing och Ethernet 5a.- Statisk routing 5b.- Route summarization i classful
Datakommunikation. Nätskiktet. Routers & routing
Datakommunikation Nätskiktet Eric Malmström eric.malmstrom@globalone.net OH 1 Nätskiktet Uppgift förmedla paket från källa/sändare till destination, välja bästa (i någon mening) väg Tjänster till Transportskiktet
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing och Ethernet 5a.- Statisk routing 5b.- Route summarization i classful
Nätverkslagret - Intro
Nätverkslagret - Intro Uppgifter Erbjuda unika adresser för varje nod Veta hur nätet är uppbyggt Hitta bästa vägen Olika datalänksprotokoll Undvika stockningar (congestion) Nätverkslagret - Intro Principer
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing - Ethernet 6.- Dynamisk routing 7.- Distansvektor routingprotokoll Agenda
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing och Ethernet 5a.- Classful, classless och route summarization 6.- Dynamisk
Nätverksteknik A - Introduktion till Routing
Föreläsning 9 Nätverksteknik A - Introduktion till Routing Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 18 november 2015 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing och Ethernet 5a.- Statisk routing 5b.- Route summarization i classful
Nätverksteknik A - Introduktion till Nätverk
Föreläsning 1 Nätverksteknik A - Introduktion till Nätverk Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 2014-09-05 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion
Nätverksteknik A - Introduktion till VLAN
Föreläsning 7 Nätverksteknik A - Introduktion till VLAN Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 2014-11-26 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion
Tentamen CDT102 Datakommunikation i nätverk I 7,5hp
Tentamen CDT102 Datakommunikation i nätverk I 7,5hp 2012-11-06 mfattning: 50 poäng Betyg 5: 45 poäng Betyg 4: 37 poäng Betyg 3: 27 poäng BS! Alla svar skall motiveras och om förutsättningar saknas skall
Tentamen CDT102 Datakommunikation i nätverk I 7,5hp
Tentamen CDT102 Datakommunikation i nätverk I 7,5hp 2013-01-15 mfattning: 52 poäng Betyg 5: 47 poäng Betyg 4: 39 poäng Betyg 3: 29 poäng BS! Alla svar skall motiveras och om förutsättningar saknas skall
ETS052 Internet Routing. Jens A Andersson
ETS052 Internet Routing Jens A Andersson Routing Routing-konceptet Unicast Routing Multicast Routing (en kort översikt) Läsanvisning: Kapitel 8 Nätverkslagret /Lager 3 Olika länkprotokoll! Datagram och
Interna routingprotokoll i operatörsnät - uppbyggnad och tillämpning
Beteckning: Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap Interna routingprotokoll i operatörsnät - uppbyggnad och tillämpning Per Hopstadius juni 2006 Examensarbete, 10 poäng, B Datavetenskap
IP routinghierarkier. Robert Löfman Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi, FIN 20500 Åbo, Finland e post: robert.lofman@abo.nospam.
IP routinghierarkier Robert Löfman Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi, FIN 20500 Åbo, Finland e post: robert.lofman@abo.nospam.fi Abstrakt Denna text berättar främst om hur Internets
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing och Ethernet 5a.- Statisk routing 5b.- Route summarization i classful
Routingprotokollet Open Shortest Path First Projektrapport i kursen EDA 390 Datakommunikation och Distribuerade System våren 2005
Routingprotokollet Open Shortest Path First Projektrapport i kursen EDA 390 Datakommunikation och Distribuerade System våren 2005 av Verner Franzén 790313-5932 data Anders Larsson 810912-4878 data Inledning
ETS052 Internet Routing. Jens A Andersson
ETS052 Internet Routing Jens A Andersson Läsanvisning Kihl & Andersson: Kap 8, 9.3 9.4 Stallings: Kap 19.1 & 19.2 Forouzan 5th ed Kap 20.1 20.3, 21.1 21.2 Routing Routing-konceptet Unicast Routing Multicast
Övning 5 EITF25 & EITF Routing och Networking. October 29, 2016
- 2016 Routing och Networking October 29, 2016 1 Uppgift 1. Rita hur ett paket som skickas ut i nätet nedan från nod 1, med flooding, sprider sig genom nätet om hop count = 3. Uppgift 2. I figuren nedan
Övning 5 ETS052 Datorkommuniktion Routing och Networking
Övning 5 ETS052 Datorkommuniktion - 2015 Routing och Networking October 6, 2015 Uppgift 1. Rita hur ett paket som skickas ut i nätet nedan från nod 1, med flooding, sprider sig genom nätet om hop count
IP Routing Technical Underleverantör: IP-Solutions
IP Routing Technical Underleverantör: IP-Solutions Datum 15-17 Maj, 2013 Stockholm I den här 3 dagars kursen inom avancerad routing kommer du att utveckla avancerade färdigheter, som hjälper dig att optimera
3) Routern kontrollerar nu om destinationen återfinns i Routingtabellen av för att se om det finns en väg (route) till denna remote ost.
Routingprocessen Vid kommunikation mellan datorer måste de känna till var och hur de skall skicka paketen, om de datorer som ska kommunicera ligger på samma IP-nät är det ju inget problem. Men är det så
Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:
Föreläsning 5 Mål: Förstå begreppet vägval Känna till vägvalsstrategier förstå växlingen i Internet Förstå grundfunktionaliteten i TCP och UDP Först skillnaderna mellan TCP och UDP Förstå grundfunktionaliteten
Totalt antal poäng på tentamen: 50 För att få respektive betyg krävs: U<20, 3>=20, 4>=30, 5>=40
Nätverk II / Routingoch switchteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41F01C TGITT17 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2018-05-28 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Inga Totalt antal poäng på
Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar och resultat anslås sedan i Ladok inom en vecka (under förutsättning att inget oförutsett inträffar).
Nätverk II / Routing- och switchteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41F01C ITEK16 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2017-05-29
Grundläggande rou-ngteknik. F2: Kapitel 2 och 3
Grundläggande rou-ngteknik F2: Kapitel 2 och 3 Kapitel 2 STATIC ROUTING Router Generell uppgi: Hi
Nätverksteknik B - Introduktion till WAN
Föreläsning 7 Nätverksteknik B - Introduktion till WAN Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 21 mars 2016 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik B - Introduktion
Grundläggande rou-ngteknik. F5: Kapitel 8-9
Grundläggande rou-ngteknik F5: Kapitel 8-9 Innan vi börjar BONUSCHANS- FRÅGORNA Bonuschansfrågorna Åsikter om sista bonusfrågorna? Den tveksamma frågan från bonuschans 2 kommer på tentan Kapitel 8 THE
ETS052 Internet Routing WILLIAM TÄRNEBERG
ETS052 Internet Routing WILLIAM TÄRNEBERG Läsanvisning Kihl & Andersson: Kap 8, 9.3 9.4 Stallings: Kap 19.1 & 19.2 Forouzan 5th ed Kap 20.1 20.3, 21.1 21.2 Vad är routing? Internet Lokal routing (L2) Global
Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.
Nätverk II / Routing- och switchteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41F01C ITEK15 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-05-30 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Rapport för Högskoleexamen, Mars 2013 Datorkommunikation. Sektionen för informationsvetenskap, data- och elektroteknik
Högskoleexamen Sektionen för informationsvetenskap, data- och elektroteknik Rapport för Högskoleexamen, Mars 2013 Datorkommunikation Routing Interior Marcus Kleihs & Johan Andersson Nätverks Projekt Routing
g S tin u g A o ett tin u r R m llan o o e to R ec in m g? ain g S tin m tin ce-v u o u r ro r-d r ro istan ö te ö är ett A d a D - F In - F V
IP-routing: Att transportera ett IP-paket från ett nät till ett annat. Men mellan vilka nät? Mellan bly.cs.umu.se och www.ub.umu.se? Eller mellan bly.cs.umu.se och www.microsoft.se? Packet-switched routing:
Routing Information Protocol
Routing Information Protocol Problem och lösningar TDTS09 Datornät och internetprotokoll Grupp: DOIP26 Erik Eloff, Annica Lewin eriel743@student.liu.se, annle867@student.liu.se Linköpings universitet 22
Prestanda av Interior gateway protocol i olika nätverkstopologier
Prestanda av Interior gateway protocol i olika nätverkstopologier Mälardalens Högskola Akademin för Innovation, Design och Teknik Högskoleingenjörsexamen inom nätverksteknik 180hp Västerås Student: Nahom
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- Dokumentering 2.- Cisco Router och switch samt IOS 3.- Grundkonfigurationer 4.- Routing och Ethernet 5.- Routing classful och classless
Nätverksteknik A - Introduktion till Fysiska lagret
Föreläsning 3 Nätverksteknik A - Introduktion till Fysiska lagret Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 2014-10-03 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion
Övning 5 ETS052 Datorkommuniktion Routing och Networking
Övning 5 TS5 Datorkommuniktion - 4 Routing och Networking October 7, 4 Uppgift. Rita hur ett paket som skickas ut i nätet nedan från nod, med flooding, sprider sig genom nätet om hop count = 3. Solution.
Nätverksteknik B - Network Address Translation
Nätverksteknik B - Network Address Translation Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 14 april 2016 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik B - Network Address Translation
Övning 5 EITF25 & EITF Routing och Networking. December 5, 2017
- 207 Routing och Networking December 5, 207 Uppgift. Rita hur ett paket som skickas ut i nätet nedan från nod, med flooding, sprider sig genom nätet om hop count = 3. Solution. When flooding is deployed,
EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (BILDBIDRAG WILLIAM TÄRNEBERG)
EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (BILDBIDRAG WILLIAM TÄRNEBERG) Läsanvisning Kihl & Andersson: Kap 8, 9.3 9.4 Stallings: Kap 19.1 & 19.2 Forouzan 5th ed Kap 20.1 20.3, 21.1 21.2 Agenda Internet Lokal
EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (WILLIAM TÄRNEBERG)
EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (WILLIAM TÄRNEBERG) Läsanvisning Kihl & Andersson: Kap 8, 9.3 9.4 Stallings: Kap 19.1 & 19.2 Forouzan 5th ed Kap 20.1 20.3, 21.1 21.2 Fråga: Kan två datorer ha samma
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing 6.- Dynamisk routing 7.- Distansvektor routingprotokoll Agenda ARPANET
4 Paket- och kretskopplade nät
4 Paket- och kretskopplade nät Kommunikationssystem 2G1501 Syftet: Syftet med detta kapitel är att förstå egenskaperna hos, och skillnaderna mellan, de tre olika kopplade nätverkstyperna kretskopplade
EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (WILLIAM TÄRNEBERG)
EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (WILLIAM TÄRNEBERG) Läsanvisning Kihl & Andersson: Kap 8, 9.3 9.4 Stallings: Kap 19.1 & 19.2 Forouzan 5th ed Kap 20.1 20.3, 21.1 21.2 Agenda Internet Lokal routing
ETSF05 Internetprotokoll. Jens Andersson
ETSF05 Internetprotokoll PPP, NAT, IPv6, Go Back N Routing och Routingalgoritmer Föreläsning 1 Jens Andersson Nätmodellen applikation transport nät länk fysisk länk applikationsprotokoll transportprotokoll
RIP - Routing Information Protocol. Ett av de vanligaste routingprotokollen.
Högskoleexamen Sektionen för informationsvetenskap, data- och elektroteknik Rapport för Högskoleexamen, IDE1241, 05 2012 Datateknik Routingprotokolls redundans Markus Svensson & Alexander Svensson & Mats
Introduktion - LAN Design och switching concepts Basic Switch Concepts and Configuration Frågor? Referenser. Nätverksteknik 2
DT113G - Nätverksteknik 2, 7,5 hp Nätverksteknik 2 Lennart Franked email:lennart.franked@miun.se Tel:060-148683 Informationsteknologi och medier / Informations- och Kommunikationssystem (ITM/IKS) Mittuniversitetet
ETSF05: Användarmodeller/Paradigmer ARQ Routingalgoritmer
ETSF05: Användarmodeller/Paradigmer ARQ Routingalgoritmer Network engineering High performance Reliability Throughput Speed Security 3 Network models Too complicated Divide and conquer Layered architecture
DT123G - Nätverksanalys
Föreläsning 1 DT123G - Nätverksanalys Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 15 september 2015 Lennart Franked (MIUN IKS) DT123G - Nätverksanalys 15 september 2015
Nätverksteknik Mattias Claesson mcn07008@mdh.student.se Joakim Juhlin jjn07008@mdh.student.se
Nätverksteknik Mattias Claesson Joakim Juhlin mcn07008@mdh.student.se jjn07008@mdh.student.se Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Nätverksteknik... 3 Trådbundna nätverk... 5 Trådlösa
DT123G - Nätverksanalys
Föreläsning 8 DT123G - Nätverksanalys Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 29 september 2015 Lennart Franked (MIUN IKS) DT123G - Nätverksanalys 29 september 2015
DT123G - Nätverksanalys
Föreläsning 2 DT123G - Nätverksanalys Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 15 september 2015 Lennart Franked (MIUN IKS) DT123G - Nätverksanalys 15 september 2015
LAN-refresh och WANmigrering
Akademin för innovation, design och teknik EXAMENSARBETE I DATAVETENSKAP MED INRIKTNING MOT NÄTVERKSTEKNIK 15 HP, GRUNDNIVÅ 300 LAN-refresh och WANmigrering Författare: Sofie Allared och Kim Thor Datum:
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing 6.- Dynamisk routing 7.- Distansvektor routingprotokoll Agenda Kort om
Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap
Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap OMTENTAMEN I DATAKOMMUNIKATION, VT2008 Tisdag 08-06-10 kl. 08.15 13.15 Ansvarig lärare: Katarina Asplund Hjälpmedel: Miniräknare
ETSF05: Användarmodeller/Paradigmer ARQ Routingalgoritmer
ETSF05: Användarmodeller/Paradigmer ARQ Routingalgoritmer Network engineering High performance Reliability Speed Throughput Latency Security 3 Network models Too complicated Divide and conquer Layered
Tentamen i datakommunikation EDA343/DIT420 Vt 2011
1. Internet-modellen är liksom OSI-modellen baserad på att dela upp funktionerna för datakommunikation i ett antal lager layers. Datamängden efter bearbetningen av ett protokoll vid varje lager kallas
ETSF05: Network models Användarmodeller/Paradigmer Länkprotokoll: Flödeskontroll vs felhantering Routingalgoritmer.
ETSF05: Network models Användarmodeller/Paradigmer Länkprotokoll: Flödeskontroll vs felhantering Routingalgoritmer Jens A Andersson Stop-and-wait ARQ flow diagram 2 Sliding window (sender) 3 Go-Back-N
DIG IN TO Nätverksteknologier
DIG IN TO Nätverksteknologier CCNA 1 Nätverksskikt Agenda Host-till-host kommunikation IPv4 protokoll förbindelselös IPv4 protokoll otillförlitlig leverans IPv4 protokoll media oberoende Styrinformation
Nätverksteknik A - Introduktion till Nätverk
Föreläsning 1 Nätverksteknik A - Introduktion till Nätverk Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 2015-01-21 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion
Ad hoc networks. Sven Claesson, 820622-4951
Ad hoc networks Sven Claesson, 820622-4951 Inledning Vad är ad hoc och MANET? Ad hoc eller MANETs (Mobile Ad Hoc NETworks) är ett typ av trådlöst nätverk men till skillnad från vanliga nätverk så behöver
LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)
LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) Instruktioner: Svara tydligt på varje uppgift. Du får lov att använda en miniräknare. Alla svar och uträkningar måste vara väl motiverade! Denna
LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)
LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) Instruktioner: Svara tydligt på varje uppgift. Du får lov att använda en miniräknare. Alla svar och uträkningar måste vara väl motiverade! Denna
Grundläggande nätverksteknik. F3: Kapitel 4 och 5
Grundläggande nätverksteknik F3: Kapitel 4 och 5 Kapitel 4 OSI TRANSPORT LAYER Transportlagrets sy=e Segment av data skall nå räa applikabon hos både avsändare och moaagare Uppdelning av dataströmmen från
Nätverksteknik B - Redundans på lager 2
Föreläsning 1 Nätverksteknik B - Redundans på lager 2 Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 2016-01-21 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik B - Redundans på
Grundläggande datavetenskap, 4p
Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 4 Nätverk och Internet Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-23 IT och medier 1 Innehåll Nätverk Benämningar Topologier Sammankoppling
Ad-Hoc Nätverk. Christer Corneliusson 811003-5113 Chirstec@dtek.chalmers.se. Ett arbete i kursen Datakommunikation och Distribuerade System VT- 2005
Ad-Hoc Nätverk Christer Corneliusson 811003-5113 Chirstec@dtek.chalmers.se Ett arbete i kursen Datakommunikation och Distribuerade System VT- 2005 Chalmers Tekniska Högskola Innehållsförteckning Innehållsförteckning...
Bryggor - routing i ett LAN Applikation Presentation Session Transport Nätverk Länk Fysiskt Länk Fysiskt Brygga Länk' Fysiskt' Applikation Presentatio
Dessa bilder innehåller några centrala områden på kursen. Det innebär dock inte att det är endast information från dessa bilder som kommer att användas vid tentamenskonstruktion. Boken, med tyngd på kapitel
Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1
Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1 Läsanvisningarna för denna föreläsning ska kombineras med nästa föreläsning.
5 Internet, TCP/IP och Applikationer
5 Internet, TCP/IP och Applikationer Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste
Att Säkra Internet Backbone
Att Säkra Internet Backbone Håkan Nohre @cisco.com SEC-210 5428_05_2002_c1 2002, Cisco Systems, Inc. All rights reserved. 1 Vad kan attackeras Attackera routrar/switchars förmåga att vidarebefordra data
IP-datagramformatet. IP-adressering: introduktion. Föreläsning 7/5: Nätlagret: ip, dhcp, nat och icmp samt introduktion till routning
Föreläsning 7/5: Nätlagret: ip, dhcp, nat och icmp samt introduktion till routning Slides are modified from J.F Kurose and K.W. Ross Network Layer 4-1 Källa: Deering/IETF, 2001 IP-adressering: introduktion
Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014
Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014 October 13, 2014 Fråga 1. Beskriv de två komponenterna i PCM. Fråga 2. Förklara hur länklagret kan skilja på olika inkommande paket från det fysiska lagret.
Kopplingslöst nätverkslager. Förra föreläsningen. Internet Protocol - IP. Terminologi. Transportprotokoll i Internet. IPs service modell
Förra föreläsningen Tre sätt att förmedla data Datagram Virtual circuit Source routing Bryggor ATM Kopplingslöst nätverkslager Måste kunna hitta destinationen Paket får inte hoppa runt för evigt Vilken
LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2015-10-30, 08-13
LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2015-10-30, 08-13 Instruktioner : Svara tydligt på varje uppgift. Du får lov att använda en miniräknare.
Algoritmer och problemlösning
Algoritmer och problemlösning Perspektiv på datateknik/datavetenskap - Breddföreläsning 4 Peter Dalenius petda@idaliuse Institutionen för datavetenskap - Linköpings universitet 2005-11-04 Översikt Introduktion:
ETSF05: Network models Användarmodeller/Paradigmer Länkprotokoll: Flödeskontroll vs felhantering Routingalgoritmer.
ETSF05: Network models Användarmodeller/Paradigmer Länkprotokoll: Flödeskontroll vs felhantering Routingalgoritmer Jens A Andersson Att göra Läsanvisningarna uppdaterade Kursombud Deadlines? Routingprojektet
LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2014-10-29, 14-19
LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2014-10-29, 14-19 Instruktioner: Svara tydligt på varje uppgift. Du får lov att använda en miniräknare.
Trådlösa nätverk, 7.5 hp. Trådlösa nätverk, 7.5 hp. Torstensson, IDE
Olga Torstensson, IDE Kursens mål: Design Planering Implementering Drift Felsökning av trådlösa nätverk Praktiskt inriktad kurs 1 Innehåll grunder i radiokommunikationsteknik standarder för trådlösa nät
Nätverksteknik B - Introduktion till Trådlösa nätverk
Föreläsning 3 Nätverksteknik B - Introduktion till Trådlösa nätverk Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 4 februari 2016 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik
Denna genomgång behandlar följande: IP (v4) Nätmasken ARP Adresstilldelning och DHCP
itlararen.se Denna genomgång behandlar följande: IP (v4) Nätmasken ARP Adresstilldelning och DHCP Internet Protocol (IP) Huvudsakliga protokollet för kommunikation på Internet (och lokala nätverk) En IP-adress
IPv6 i Stadsnät. Anders Löwinger, PacketFront 2011-03-24 2011-03-24
IPv6 i Stadsnät Anders Löwinger, PacketFront 2011-03-24 2011-03-24 IPv6 i Stadsnät Agenda IPv6 översikt Planera IPv6 i existerande L2 nät IPv6 i existerande L3 nät Transition 2 2011-03-24 IPv6 i Stadsnät
Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap
TENTAMEN FÖR KURS DAV B02, DATAKOMMUNIKATION I 5p Sid. 1 av 8 Ansvarig lärare: Johan Garcia Tillåtna hjälpmedel: Kalkylator Betygsgränser: 3=30-39p, 4=40-49p, 5=50-60p Frågor av resonerande karaktär (beskriv,
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing 6.- Dynamisk routing 7.- Distansvektor routingprotokoll Agenda Enhetens
Routing med garanterad tjänstekvalitet i taktiska mobila ad hoc-nät
Juni 2003 ISSN 1650-1942 Metodrapport Katarina Persson Routing med garanterad tjänstekvalitet i taktiska mobila ad hoc-nät Avdelningen för Ledningssystem Box 1165 581 11 LINKÖPING TOTALFÖRSVARETS FORSKNINGSINSTITUT
Mittuniversitetet Om programmet Att läsa på universitet Kontakt. Nätverksdrift 120hp. Lennart Franked. email:lennart.franked@miun.
TNÄTG Nätverksdrift 120hp Lennart Franked email:lennart.franked@miun.se Tel:060-148683 Informations- och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 2013-09-03 Informations- och KommunikationsSystem Vi
Nät med flera länkar. Vägval. Enklaste formen av kommunikation:
Nät med flera länkar väljarstrukturer Vägval vägvalsalgoritmer Dijkstra Bellman-Ford-Fulkerson ) UHOlVQLQJ 2002-10-11 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1 )UnQOlQNWLOOQlW Enklaste formen av kommunikation: kommunikation
Grundläggande rou-ngteknik
Grundläggande rou-ngteknik F1 Lärandemål för kursen Förstå sy:e och funk-on med routrar och rou-ng Kunna beskriva teori kring rou-ngprotokoll och hur trafik styrs i nätverk Kunna koppla och konfigurera
TDTS04: Distansvektorroutning i java
19 January 2010 TDTS04: Distansvektorroutning i java Juha Takkinen, Ph.D. IDA, Institutionen för datavetenskap 1.0 Översikt Labb 4 består av att utforma, implementera, testa och demonstrera ett program
Utförande: I exemplet så kommer vi att utgå från att man gör laborationen i en Virtuell miljö (Virtualbox).
Nätverkssäkerhet Site-to-site VPN med pfsense I denna laboration kommer vi att skapa en så kallad Site-to-site VPN tunnel (baserad på IPSec) mellan två brandväggar som kör pfsense. Detta ska simulera att
DIG IN TO Nätverksteknologier
DIG IN TO Nätverksteknologier CCNA 1 Datalänkskikt - Ethernet Agenda Ethernet Datalänksskiktets grundtjänster Ethernet ramformat Adressering i Datalänkskiktet Unicast MAC adresser Broadcast MAC adresser
Transport layer: Summary. Network Layer. Goals: Network layer functions. principles behind transport layer services:
Transport layer: Summary principles behind transport layer services: o multiplexing/demultiplexing o reliable data transfer o flow control o congestion control instantiation and implementation in the Internet
Processorbelastning med MPLS och IP-routing
Examensarbete i Datavetenskap Processorbelastning med MPLS och IP-routing Författare: Maxim Hallenfors Johansson, Filip Färlind Kim Ottosson Handledare: Thomas Ivarsson Examinator: Jacob Lindehoff Termin:
5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar
5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste
Stora datanät. Maria Kihl
Stora datanät Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1 Läsanvisningarna för denna föreläsning
Önskemål kring Studentstadens bredband och UpUnet-S
Önskemål kring Studentstadens bredband och UpUnet-S Jerker Nyberg HUS Kristina Repa HUS 12 december 2005 http://www.update.uu.se/~jerker/upunets/onskemal.pdf
Planering och RA/DHCPv6 i detalj
Planering och A/DHCPv6 i detalj Page 2 Adressplanering Adresstilldelning Exempel och tips Sammanfattning Page 3 Page 4 Kort svar: jättemånga! Varje företag får minst en /48 per Internet-anslutning: 2 128-48
Föreläsning 8. Historia. Grundprinciper. Introduktion ARPANET
Föreläsning 8 Introduktion historia protokollstacken Internet protokoll (IP) Adressering Paketformat Förmedling IPv6 11/2/01 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1 Historia ARPANET föregångare till Internet US