Ad hoc networks. Sven Claesson,

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ad hoc networks. Sven Claesson, 820622-4951"

Transkript

1 Ad hoc networks Sven Claesson,

2 Inledning Vad är ad hoc och MANET? Ad hoc eller MANETs (Mobile Ad Hoc NETworks) är ett typ av trådlöst nätverk men till skillnad från vanliga nätverk så behöver inte MANETs ha någon underliggande fast infrastruktur så som t.ex. accesspunkt. Istället så är det noderna själva som håller ihop nätverket. Än så länge så är det fortfarande militären som är det största användningsområdet för att enheter i fält ska kunna kommunicera med varandra men ad hoc kommer mer och mer även för kommersiellt bruk. Vad som ytterligare karakteriserar ad hoc nätverk är att det snabbt kan förändras. Noder kommer och noder försvinner. Noder som befinner sig inom räckvidd kan kommunicera direkt med varandra medan noder som ligger längre bort måste förlita sig på att andra noder vidarebefordrar meddelanden. Figur 1 I figur 1a så bygger noderna A-F upp ett ad hoc nätverk. Cirkeln runt A representerar dess räckvidd. Om nu nod D flyttar sig utanför A:s räckvidd så bygger fortfarande samma noder upp ett nätverk men det ser nu väldigt annorlunda ut. Historia Grunden till ad hoc nätverk kom till så tidigt som 1968 när ALOHA skapades på Hawaii för sammanbindning av universitetsnätverk. Trots att här användes fasta stationer så användes många metoder som senare även skulle visa sig vara användbara i ad hoc nätverk. ALOHA stödjer enbart enkelhopp men av inspiration från ALOHA så utvecklades 1973 någon som kallas PRnet (packet radio network) vilket är en vidarutvecklig av ALOHA med även stöd för multi-hops. När det senare kom en standard för trådlöst nätverk, IEEE så ersattes namnet från packet radio network med ad hoc network. Routing Eftersom multi-hops är en stor viktig del i ad hoc nätverk så behövs någon form av routing protokoll. Dess funtion är dels att hitta en väg mellan en start och en slutnod samt att sedan leverera meddelandet till rätt destination. Varför används då inte ett av de gamla vanliga protokollen som link state och distance vector? Det stora problemet med dessa protokoll är att de är konstruerade för att fungera i statsiska nätverk. Det blir problem när nätverksstrukturen ändrar sig ofta. Det skulle säkert fungera bra i ett ad hoc nätverk med att använda link state eller distance vector ifall nätverket inte förändras så ofta. Problemet med dessa protokoll är fortfarande att de kräver

3 mycket utbyte av kontrollmeddelanden. I takt med att nätverket växer så växer även antalet möjliga destinationer. Eftersom båda dessa protokoll försöker upprätthålla routes till alla destinationer i nätverket så blir man tvungen att slösa kraftigt med bandbredd, batteri, beräknings kapacitet på att hantera kontrollmeddelanden. I de gamla traditionella protokollen så förutsätter man även att varje länk mellan två noder kan skicka meddelanden i båda riktningarna. Detta är tyvärr inte alltid fallet med trådlös radioöverföring. Ett routing protokoll för ad hoc nätverk kan behöva följande egenskaper, Distribuerad lösning, Protokollet måste givetvis vara distribuerad och inte beroende av någon centralt styrande nod. Detta är viktigt även för stationära nätverk men ännu viktigare för ett ad hoc. Här gör nämligen den höga rörligheten att nätverket lätt blir partitionerad och mindre nätverk skapas som inte har någon kontakt med varandra. Loop Free, För att öka prestandan behöver man ett protokoll som kan garantera att vägarna man får inte innehåller några upprepande cykler. Detta är viktigt för att spara på resurser så som bandbredd och CPU kapacitet. Baseras på noders förfrågan, Protokollet ska bara reagera när det behöver (reactive) och inte skicka kontrollmeddelanden till alla noder med jämna mellanrum (proactive). Länkar som fungerar bara i en riktning, Speciellt för trådlöst radioöverförings miljö är detta vanligt. Protokollet behöver därför ta hänsyn till detta för att öka prestanda. Säkerhet, Eftersom trådlös överföring är utsatt för bl.a. tjuvlyssning behövs funktioner för att hantera detta, så som kryptering och autentisering. Ett stort problem här är dock distribueringen av nycklar. Strömsparande, Eftersom noderna i ett ad hoc nätverk är små bärbara enheter som laptops och PDAs med mycket begränsad batterikapacitet. Med i protokollet bör därför finnas möjlighet att hantera noder som går in i stand-by mode eller liknande för att spara ström. Multiple routes, Eftersom nätverket kan ändras ofta behövs flera möjliga vägar till en slutnod. Ifall nu en av vägarna slutar att fungera behöver man då inte direkt starta en ny route discovery algoritm. QoS, Quality of Service är viktigt för bl.a. röst applikationer. IETF har sedan några år tillbaka en grupp som heter MANET som arbetar med att ta fram protokoll samt fastställer RFCs för att försöka arbeta fram en duglig standard. Nedan följer nu ett antal protokoll MANET arbetar eller har arbetat med.

4 OSPF version 2 och IS-IS Ur kommersiell syvinkel så kan man tycka att kan borde försöka använda något som redan är uppfunnet. Därför började man först att titta på OSPF (Open Shortest Path First) protokollet och IS-IS. Båda är SPF baserade protokoll vilket innebär att information om länkar i nätet annonseras av varje router och lagras i en databas på varje nod. Routen beräknas sedan av noden som vill skicka något. Problemen med dessa typer av protokoll i en trådlös ad hoc miljö är många och flera av de önskade egenskaperna ovan är inte uppfylda. Ytterligare finns även OSPF v3 vilken är en utveckling av v2 som även har stöd för ipv6. Optimized Link State Routing (OLSR) Protokoll OLSR är en förenklad variant av OSPF men i grunden är det en liknande algoritm. Den förmedlar information om anslutna noder genom flooding och har en routing tabell i varje nod. I princip består av två olika meddelanden som utbyts: hello och link state flooding. Med jämna mellanrum skickat noderna ut ett hello meddelande. När två noder hittat varandra genom att utbyta hello meddelanden så kan de även utbyta information link state de fått från annat håll. Givet dessa meddelanden kan sen en nod med SPF beräkning få fram en route till fler noder i nätet. Problemet är dock att två olika system ofta har en delmängd av grannar som skiljer sig väldigt lite åt. Båda kan tycka att det är nödvändigt att skicka sin information medan mottagaren redan har större delar av den. Detta innebär onödig användning av bandbredden. Så frågan är då vilken delmängd ska användas och få ge ut sin information? OLSR löser detta genom att be varje system försöka ta fram vilket grannsystem som kan ge mest information om nätverket som den inte kan få från någon annan. Detta system blir då så kallad MultiPoint Relay (MPR). Dessa MPR påminner en aning om backbone i vanliga Internet. Den väsentliga skillnaden här är dock att MPR ändrar sig allt eftersom nätet rör på sig. Ytterligare ett problem OLSR har är att hello meddelanden kan komma fram på en länk som har ett dålig signal till brus förhållande att den inte går att använda för kommunikation. Detta problem har även AODV protokollet som beskrivs nedan. Man håller på att experimentera med olika filter för att upptäcka och komma runt det här problemet.

5 Ad-hoc On Demand Distance Vector (AODV) Protokoll AODV är baserad på distance vector algoritmen, skillnaden är dock att AODV är reactive till skillnad från den vanliga distance vector algoritmen. AODV skickar bara förfrågningar om routes när den behöver och kräver inte att noderna ska komma ihåg vägen till en destination som inte används för tillfället. Algoritmen använder olika meddelande för att upptäcka och för att upprätthålla en länk. När en nod vill upptäcka en route till en annan nod skickar den ett Route Request (RREQ) till alla sina grannar. RREQ meddelandet utbreder sig i nätet tills dessa att det når fram till slutmålet eller till en nod som har en tillräckligt ny route till slutmålet. Sen skapas en route genom att ett meddelande skickas tillbaka i nätet till källan. Algoritmen använder även hello meddelanden (speciell typ av RREQ) som noden skickar till sina närmsta grannar för att annonsera att noden fortfarande är aktiv. Ifall hello meddelanden slutar komma från en viss nod så kan dess grannar förutsätta att noden har flyttats bort och grannen markerar länken som trasig och meddelar berörda noder genom att skicka ett link failure notification (speciell typ av RREQ) till dem. Route Discovery En nod skickar ut ett RREQ till alla sina grannar när den behöver en route till en destination som den inte har. Detta inträffar antingen när noden antingen inte känner till destinationen eller routen dit är för gammal. Den går den in i vänteläge och väntar på RREP. Ifall noden inte fått svar inom en viss tid så kan den skicka om RREQ eller anta att slutmålet inte går att nå. RREQ skickas vidare ifall en grannod saknar en route till destinationen. I så fall skickar den i sin tur RREQ vidare till alla sina grannar. Samtidigt sparas ipadressen på startnoden för att kunna skicka tillbaka svar. Ifall RREQ når en nod som antingen är slutnoden eller har en giltig route till slutnoden så skapas ett RREP som skickas tillbaka i kedjan av länkar till den efterfrågande länken. Medans RREP är påväg genom länkarna till början så skapas en route till destinationsnoden. När meddelandet når källan så finns en route redan på noderna på väg till destinationen. Route Maintenance När en nod upptäcker att en route till en granne inte längre är giltig så skickar den link failure message till sina grannar för att informera om detta. AODV använder på grund av detta en grannlista för att ha koll på vilka grannar som använder en speciell route. De noder som tar emot link failure message gör på samma sätt. Till slut har meddelandet nått alla berörda noder och en nod som försöker skicka till en nu ogiltig nod kan antingen välja att sluta skicka eller att skicka ett nytt RREQ för att hitta en ny route. Egenskapar Eftersom AODV är ett reactive protokoll så minskas antalet meddelanden i nätverket väsentligt jämfört med t.ex. vanliga DV. AODV använder sekvensnummer för att se till att routen är tillräckligt ny. Detta hjälper även till att förhindra loops skapas i nätet. Ett problem uppstår när nätet inte längre är synkroniserat vilket uppstår när det delas upp i två nät som inte har någon anslutning till varandra. AODV kan bara hantera en route till varje slutmål vilket är en nackdel. Det skulle iofs inte vara så svårt att modifiera protokollet så att det även kan hantera detta. Istället för att skicka en ny förfrågan om en route när den gamla blir ogiltig så kan man försöka med nästa lagrade route istället. Ytterligare en nackdel är att protokollet inte stödjer länkar som bara fungerar i en riktning. Eftersom RREP skickas tillbaka i samma spår fungerar det inte ifall A kan höra B men B

6 kan inte höra A. Det kan kanske diskuteras hur viktig den här faktorn är i ett nät. ACKs i det trådlösa protokollet skulle ändå inte fungera för länkar som bara är giltiga i en riktning. Från början fungerade AODV bara för ipv4 men detta har på senare tid utvecklats även för ipv6 vilket bl.a. innebär att protokollet kan utökas för att hantera QoS. Dynamic Source Routing (DSR) Protokoll DSR är ett reaktivt protokoll som låter noderna hitta routes dynamiskt till alla destinationer i nätverket. Source Routing innebär att paketen innehåller en ordnad lista med noder som paketet måste passera. I DSR så används inte några meddelanden som skickas periodiskt till alla noder i nätet, router annonseras inte. Genom detta så spar man nätverksbandbredd och indirekt även ström från batterier. Istället så förlitar sig DSR på att MAC lagret ska informera protokollet om när länkar bli inaktiva. DSR bygger i huvudsak på route discovery och route maintenance meddelanden. Route Discovery När nod A vill skicka ett paket till nod B skickar A först ett Route Request (RREQ) paket till alla sina grannar. När en nod tar emot detta meddelande så tittar den i sin routecache ifall noden redan känner till en route till destinationen. Om inte så skickar den i sin tur vidare till alla sina grannar. Detta fortsätter till antingen paketet når fram till slutnoden eller till en nod som har en route till slutnoden. När detta inträffar skickas ett RREP tillbaka i nätet och varje nod lägger till sig själv i listan. Första skickar noden ett RREQ meddelande som innehåller en maximum propagation time som är 0. Den här funktionen sätter maximalt antal hopp. Genom att göra så här så kommer grannnoderna inte att skicka vidare detta RREQ utan bara titta i sina routecachar. Får man inget svar får man skicka igen med MPT större än 0. Noder kan även ligga och lyssna passivt på nätverket och eventuellt snappa upp meddelande med routes som andra efterfrågat för att spara i sin egen cache. Vägen tillbaka till startnoden kan hanteras på lite olika sätt. Antingen så skickar man bara samma väg tillbaka men detta kräver att länken fungerar i båda riktningarna. För att ta sig runt detta så tittar DSR i sin cache efter en route till noden som skickade ett RREQ vidare. Ifall den hittar en route används den istället. En annan möjlighet kan vara att svara med ett RREQ till startnoden för att hitta en fungerande route tillbaka. Detta gör att DSR kan beräkna en route till en destination i ett nät vars länkar inte fungerar i båda riktningarna vilket ibland en önskad egenskap. När man hittat en route sparas den i cachen tillsammans med en tidstämpel. Route Maintenance Genom denna mekanism kan en nod avgöra ifall nätverket har ändrats så att man inte längre kan använda en viss route till destination D. Detta skulle kunna inträffa ifall noden flyttats utanför sändarens räckvidd eller att enheten stängts av. Detta skulle kunna upptäckas genom att lyssna efter acknowledgements på nätverket eller passivt lyssna efter paket som skickas vidare av en grannnod. När det upptäcks att en viss nod inte längre är nåbar så skickas ett felmeddelande till noden som försöker skicka och alla routes i den egna cachen som innehåller den nu felaktiga noden tas bort.

7 Egenskaper DSR har den stora fördelen att varje nod inte behöver ha en uppdaterad vy av hela nätverket för att skicka vidare paket. Det behövs heller inte annonseras router med jämna mellanrum vilket sparar batteri både genom att information inte behöver skickas men även genom att en nod slipper ligga och lyssna konstant. Ytterligare en stor fördel är att protokollet lär sig routes genom att passivt läsa av information som skickas på nätverket. Ifall A skickar från A till C via B så lär sig A både en route till C och en till B. Dessutom kommer B lära sig routes till A och C och C kommer lära sig routes till A och B. Eftersom varje paket innehåller en komplett lista över alla noder paketet korsar på vägen så kommer storleken på detta att växa när paketet går över fler hopp. Paketen blir aningens större och detta skulle kunna vara ett problem i en liten enhet med begränsat lagringsutrymme. En nackdel med att man passivt kan ta upp information är att någon illsinnad person kan lyssna av nätverket efter information som lösenord och kreditkortsnummer. Detta måste istället lösas på applikationsnivå genom att kryptera meddelanden innan de skickas. Routing protokollet är dessutom sårbart för attacker där noder utger sig för att vara någon annan och så kallade man-in-the-middle attacker så kryptering måste även finnas på den här nivån. Detta skulle kunna lösas med ett underliggande protokoll som IP-sec. Protokollet stödjer länkar som bara kan användas i en riktning men då krävs att det stöds av underliggande MAC protokoll. Zone Routing Protocol (ZRP) ZRP är en blandning av reaktivt och proaktivt protokoll. Varje nod ser sig själva som mitten av en cirkel eller zone med en viss radie som mäts i antal hopp. Noden förväntas veta identiteten på alla noder som finns inom ens egen zone samt noder som är i yttre gränsen av zonen. Vanlig proaktiv routing (t.ex. distance vector) används för meddelanden inom zonen medan reaktiv routing används för meddelanden utanför. Ifall en nod ska skicka ett meddelande till en annan nod som inte finns i sin zon sker detta med så kallad bordercasting. Istället för att skicka förfrågan till alla noder i zonen så skickar man till noderna som ligger nära den yttre gränsen och frågar dem ifall de vet hur man kommer till destination D. Ifall dessa noder vet så svarar de, annars skickar de vidare bordercasting till noderna i den yttre delen av respektive zone. Idén är att man ska spara bandbredd genom att inte skicka till noder i ens zone som ändå troligtvis inte har mer information än oss själva. ZRP med radie ett påminner väldigt mycket av DSR medan det med oändlig radie påminner om Internet. ZRP är ett nytt protokoll som ännu inte genomgått speciellt mycket testat. Många är dock tveksamma till ifall det skulle löna sig med den ökade komplexiteten.

8 Sammanfattning Många förslag på protokoll har presenterats men än så länge har inte det ultimata protokollet hittats. Ett visst protokoll är inte bäst i alla lägen och det beror till stor del på sammanhanget. Militär, Vi tänker oss en specialtrupp på uppdrag i bergig miljö i södra asien. Istället för att förlita sig på lokal infrastruktur sätter man upp temporär fix infrastruktur för satellitkommunikation. I detta sammanhang skulle antagligen OLSR eller en modifierad variant av OSPF fungera bäst. Här är det viktiga inte är nätet förändras väldigt frekvent utan istället har man ett nät som fungerar stabilt när man väl vill använda det. Bilar, Vi tänker oss ett scenario där bilarna kan prata med vägen för att få kartor, väder, turist information osv. Kanske kolla ifall det finns lediga rum i hotell i närheten. I Japan så har man ett nytt system för detta som bygger på bredbands CDMA i nya bilar Men ofta är det inte intressant med kartor över alla vägar i landet utan snarare i mindre skala där du just för tillfället befinner dig. I ett sånt här sammanhang skulle det passa bättre med AODV men några problem måste lösas bl.a. när man korsar från en zon till en annan. Klassiskt sensornätverk, Vi tänker oss ett exempel på en mindre brand i ett landskap med massa buskar. För att få överblick över situationen så låter vi ett bombplan släppa ut en typ av plastbollar med tillräckligt mycket elektronik för att veta var de befinner sig samt att rapportera detta och att jag finns fortfarande kvar meddelande med jämna mellanrum. Alla bollarna pratar med en central PC som håller reda på dem och vilka som fortfarande finns kvar. Allt eftersom branden breder ut sig så sluter fler och fler att fungera får datorn information och kan därmed följa brandens utbredning. I detta fall man tänka sig att DSR kan vara en bra lösning. Det enda bollarna behöver är en route till central noden. Precis i början kommer nätet att översköljas med route discovery meddelanden när alla noder försöker hitta en route till centralnoden. Detta kommer snabbt att gå över och skulle troligtvis inte innebära något problem då belastningen inte är konstant. Ifall centralnoden sen för något ändamål behöver en route tillbaka till var och en av noderna så är inte detta något problem då det finns gott om utrymme i en PC för att lagra denna information. Kommersiellt, För ett par år sedan så lutade det åt framförallt AODV eller modifierad OSPF V3 AODV är väldigt avancerat och har god kapacitet. AODV är helt fritt publicerad och det finns inte några patenthinder. AODV har stöd för IPv6 och lätt att lägga till QoS implementation. Vilket de flesta andra protokoll saknar. Om man löser problemen med OSPF genom att införa funktioner från andra protokoll så som OLSR så att det lämpar sig bättre i en MANET miljö så skulle det mycket väl kunna bli det vinnande protokollet. OSPF skulle då kunna bli en bra lösning för att sammanbinda fast infrastruktur med MANETs. OSPF har på senare år mer och mer spelat ut sin roll då de ersatts av andra proaktiva protokoll som på pappret är bättre. Men fortfarande finns vissa fördelar som andra protokoll saknar.

9 Framtiden MANET gruppen arbetar för fullt med förslag och tester av protokoll. Det senaste är att de delat upp sig i två grupper, en som arbetar med proaktiva protokoll och en med reaktiva protokoll. Nu i dagarna så är det dags för de båda grupperna att presentera vad de kommit fram till den senaste tiden. Det händer mycket på området med än så länge har inte det kommersiella genombrottet kommit. När det kommer återstår att se men att det kommer verkar mycket troligt. Referenser [1] Internet Engineering Tark Force. MANET WG Charter [2] F. Baker, "An outsider's view of MANET," Internet Engineering Task Force document [3] M. Frodigh, et al, "Wireless Ad Hoc Networking: The Art of Networking without a Network," Ericsson Review, No. 4,

Ad-Hoc Nätverk. Christer Corneliusson 811003-5113 Chirstec@dtek.chalmers.se. Ett arbete i kursen Datakommunikation och Distribuerade System VT- 2005

Ad-Hoc Nätverk. Christer Corneliusson 811003-5113 Chirstec@dtek.chalmers.se. Ett arbete i kursen Datakommunikation och Distribuerade System VT- 2005 Ad-Hoc Nätverk Christer Corneliusson 811003-5113 Chirstec@dtek.chalmers.se Ett arbete i kursen Datakommunikation och Distribuerade System VT- 2005 Chalmers Tekniska Högskola Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

Nätverkslagret - Intro

Nätverkslagret - Intro Nätverkslagret - Intro Uppgifter Erbjuda unika adresser för varje nod Veta hur nätet är uppbyggt Hitta bästa vägen Olika datalänksprotokoll Undvika stockningar (congestion) Nätverkslagret - Intro Principer

Läs mer

Ad-hoc-nätverk och spontana nätverk

Ad-hoc-nätverk och spontana nätverk 1 Ad-hoc-nätverk och spontana nätverk CNA Computer and Network Architectures laboratory 2 Översikt Inledning Ad-hoc-nätverk Vägval och vägvalsprotokoll Strömförbrukning Prestandautvärdering Spontana nätverk

Läs mer

Datakommunikation. Nätskiktet. Routers & routing

Datakommunikation. Nätskiktet. Routers & routing Datakommunikation Nätskiktet Eric Malmström eric.malmstrom@globalone.net OH 1 Nätskiktet Uppgift förmedla paket från källa/sändare till destination, välja bästa (i någon mening) väg Tjänster till Transportskiktet

Läs mer

ETS052 Internet Routing. Jens A Andersson

ETS052 Internet Routing. Jens A Andersson ETS052 Internet Routing Jens A Andersson Routing Routing-konceptet Unicast Routing Multicast Routing (en kort översikt) Läsanvisning: Kapitel 8 Nätverkslagret /Lager 3 Olika länkprotokoll! Datagram och

Läs mer

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014 Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014 October 13, 2014 Fråga 1. Beskriv de två komponenterna i PCM. Fråga 2. Förklara hur länklagret kan skilja på olika inkommande paket från det fysiska lagret.

Läs mer

Datakommunikation vad är det?

Datakommunikation vad är det? Datakommunikation vad är det? Så fort en sändare överför data till en mottagare har vi datakommunikation Sändare Digital information Kanal Mottagare Problem: Sändare och mottagare måste kunna tolka varandra

Läs mer

Hjälpprotokoll till IP

Hjälpprotokoll till IP Hjälpprotokoll till IP IP-protokollet är ju Internets nätverksprotokoll En filosofi vad gäller Internetprotokollen är att man inte ska försöka skapa ett protokoll som kan hantera alla tänkbara problem,

Läs mer

ETS052 Internet Routing. Jens A Andersson

ETS052 Internet Routing. Jens A Andersson ETS052 Internet Routing Jens A Andersson Läsanvisning Kihl & Andersson: Kap 8, 9.3 9.4 Stallings: Kap 19.1 & 19.2 Forouzan 5th ed Kap 20.1 20.3, 21.1 21.2 Routing Routing-konceptet Unicast Routing Multicast

Läs mer

Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare

Läs mer

IP routinghierarkier. Robert Löfman Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi, FIN 20500 Åbo, Finland e post: robert.lofman@abo.nospam.

IP routinghierarkier. Robert Löfman Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi, FIN 20500 Åbo, Finland e post: robert.lofman@abo.nospam. IP routinghierarkier Robert Löfman Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi, FIN 20500 Åbo, Finland e post: robert.lofman@abo.nospam.fi Abstrakt Denna text berättar främst om hur Internets

Läs mer

5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar

5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar 5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste

Läs mer

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap TENTAMEN FÖR KURS DAV B02, DATAKOMMUNIKATION I 5p Sid. 1 av 8 Ansvarig lärare: Johan Garcia Tillåtna hjälpmedel: Kalkylator Betygsgränser: 3=30-39p, 4=40-49p, 5=50-60p Frågor av resonerande karaktär (beskriv,

Läs mer

EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (WILLIAM TÄRNEBERG)

EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (WILLIAM TÄRNEBERG) EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (WILLIAM TÄRNEBERG) Läsanvisning Kihl & Andersson: Kap 8, 9.3 9.4 Stallings: Kap 19.1 & 19.2 Forouzan 5th ed Kap 20.1 20.3, 21.1 21.2 Fråga: Kan två datorer ha samma

Läs mer

ETS052 Internet Routing WILLIAM TÄRNEBERG

ETS052 Internet Routing WILLIAM TÄRNEBERG ETS052 Internet Routing WILLIAM TÄRNEBERG Läsanvisning Kihl & Andersson: Kap 8, 9.3 9.4 Stallings: Kap 19.1 & 19.2 Forouzan 5th ed Kap 20.1 20.3, 21.1 21.2 Vad är routing? Internet Lokal routing (L2) Global

Läs mer

Real-time requirements for online games

Real-time requirements for online games Real-time requirements for online games En undersökning om protokoll, tekniker och metoder som datorspel använder för att kommunicera över Internet Victor Grape Milad Hemmati Linköpings universitet Linköping

Läs mer

Nät med flera länkar. Vägval. Enklaste formen av kommunikation:

Nät med flera länkar. Vägval. Enklaste formen av kommunikation: Nät med flera länkar väljarstrukturer Vägval vägvalsalgoritmer Dijkstra Bellman-Ford-Fulkerson ) UHOlVQLQJ 2002-10-11 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1 )UnQOlQNWLOOQlW Enklaste formen av kommunikation: kommunikation

Läs mer

Nätverksteknik A - Introduktion till Routing

Nätverksteknik A - Introduktion till Routing Föreläsning 10 - Dynamisk Routing Nätverksteknik A - Introduktion till Routing Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 2014-12-19 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik

Läs mer

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål: Föreläsning 5 Mål: Förstå begreppet vägval Känna till vägvalsstrategier förstå växlingen i Internet Förstå grundfunktionaliteten i TCP och UDP Först skillnaderna mellan TCP och UDP Förstå grundfunktionaliteten

Läs mer

Interna routingprotokoll i operatörsnät - uppbyggnad och tillämpning

Interna routingprotokoll i operatörsnät - uppbyggnad och tillämpning Beteckning: Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap Interna routingprotokoll i operatörsnät - uppbyggnad och tillämpning Per Hopstadius juni 2006 Examensarbete, 10 poäng, B Datavetenskap

Läs mer

Föreläsning 3. Datorkunskap 50p Marcus Weiderstål Bromma Gymnasium

Föreläsning 3. Datorkunskap 50p Marcus Weiderstål Bromma Gymnasium Föreläsning 3. Datorkunskap 50p Marcus Weiderstål Bromma Gymnasium Dagens pass: Datorsäkerhet Nätverk Nätverkssäkerhet Så fungerar datatrafik Mats Weiderstål ska till Kazan för att titta på en junior.

Läs mer

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Protokollstruktur i en repeterare Sändare Repeterare Mottagare nätadapter överföring nätadapter nätadapter

Läs mer

IPv6 - varför skall jag bry mig?

IPv6 - varför skall jag bry mig? IPv6 - varför skall jag bry mig? kurtis@netnod.se Vargen kommer - faktiskt - versionen... Vad ville man med IPv6? Mer adresser Mer eller mindre löst Bättre säkerhet Gav oss IP-Sec så kanske ingen större

Läs mer

Krypteringteknologier. Sidorna 580-582 (647-668) i boken

Krypteringteknologier. Sidorna 580-582 (647-668) i boken Krypteringteknologier Sidorna 580-582 (647-668) i boken Introduktion Kryptering har traditionellt handlat om skydda konfidentialiteten genom att koda meddelandet så att endast mottagaren kan öppna det

Läs mer

Din manual NOKIA C111 http://sv.yourpdfguides.com/dref/824115

Din manual NOKIA C111 http://sv.yourpdfguides.com/dref/824115 Du kan läsa rekommendationerna i instruktionsboken, den tekniska specifikationen eller installationsanvisningarna för NOKIA C111. Du hittar svar på alla dina frågor i instruktionsbok (information, specifikationer,

Läs mer

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap OMTENTAMEN I DATAKOMMUNIKATION, VT2008 Tisdag 08-06-10 kl. 08.15 13.15 Ansvarig lärare: Katarina Asplund Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

Dedikerad Server Vilket operativsystem ska jag välja? Är ni i startgroparna och ska beställa en dedikerad server eller en virtuell server?

Dedikerad Server Vilket operativsystem ska jag välja? Är ni i startgroparna och ska beställa en dedikerad server eller en virtuell server? Vilket operativsystem ska jag välja? Är ni i startgroparna och ska beställa en dedikerad server eller en virtuell server? Att välja operativsystem kan vara svårt. Det kan vara svårt att förstå vilka konsekvenser

Läs mer

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029 Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029 Detta är våra förslag till lösningar av tentauppgifterna. Andra lösningar och svar kan också ha gett poäng på uppgiften beroende på hur lösningarna

Läs mer

5 Internet, TCP/IP och Applikationer

5 Internet, TCP/IP och Applikationer 5 Internet, TCP/IP och Applikationer Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste

Läs mer

Grundläggande rou-ngteknik. F2: Kapitel 2 och 3

Grundläggande rou-ngteknik. F2: Kapitel 2 och 3 Grundläggande rou-ngteknik F2: Kapitel 2 och 3 Kapitel 2 STATIC ROUTING Router Generell uppgi: Hi

Läs mer

IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Nätprotokoll

IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Nätprotokoll 1 IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare och länkar på

Läs mer

Svensk version. Inledning. Installation av maskinvara. Installation av Windows XP. LW057V2 Sweex trådlösa LAN PCI-kort 54 Mbps

Svensk version. Inledning. Installation av maskinvara. Installation av Windows XP. LW057V2 Sweex trådlösa LAN PCI-kort 54 Mbps LW057V2 Sweex trådlösa LAN PCI-kort 54 Mbps Inledning Utsätt inte det trådlösa LAN PCI-kortet 54 Mbps för extrema temperaturer. Placera inte enheten i direkt solljus eller nära värmekällor. Använd inte

Läs mer

Tentamen i Trådlös Internet-access

Tentamen i Trådlös Internet-access Mittuniversitetet Inst. för IT och medier, ITM Stefan Pettersson 005-08- Tentamen i Trådlös Internet-access Tid: 08.00-13.00. Hjälpmedel: Valfri miniräknare. Bifogad formelsamling. Ansvarig lärare: Stefan

Läs mer

Nätverksteknik A - Introduktion till Routing

Nätverksteknik A - Introduktion till Routing Föreläsning 8 Nätverksteknik A - Introduktion till Routing Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 2014-12-02 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion

Läs mer

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap TENTAMEN FÖR KURS DAV B02, DATAKOMMUNIKATION I 5p Sid 1 av 7 Måndag 02-01-14 kl. 14.00 19.00 Ansvariga lärare: Johan Garcia och Annika Wennström Tillåtna hjälpmedel: Kalkylator Betygsgränser: 3=30-39p,

Läs mer

Säkerhet genom simpel nätverksutrustning. Högskoleingenjörsexamensarbete Fredrik Folke 2012-06-18

Säkerhet genom simpel nätverksutrustning. Högskoleingenjörsexamensarbete Fredrik Folke 2012-06-18 Säkerhet genom simpel nätverksutrustning Högskoleingenjörsexamensarbete Fredrik Folke 2012-06-18 1 Inledning Bakgrund Metod Sammanfattning Frågor 2 3 Ipv4 är idag slut hos världs distributören Europe and

Läs mer

Skriftlig tentamen i kursen TDTS04 Datornät och distribuerade system 2008-08-21 kl. 8 12

Skriftlig tentamen i kursen TDTS04 Datornät och distribuerade system 2008-08-21 kl. 8 12 LiTH, Tekniska högskolan vid Linköpings universitet (6) IDA, Institutionen för datavetenskap Juha Takkinen 2008-08-9 Skriftlig tentamen i kursen TDTS04 Datornät och distribuerade system 2008-08-2 kl. 8

Läs mer

Mobila ad hoc-nät - Utmaningar och möjligheter

Mobila ad hoc-nät - Utmaningar och möjligheter Redaktör: Mattias Sköld Mobila ad hoc-nät - Utmaningar och möjligheter Mobila ad hoc-nät - Utmaningar och möjligheter REDAKTÖR: MATTIAS SKÖLD 6165 6160 [km] 6155 6150 6145 1370 1375 1380 1385 [km] 15 10

Läs mer

IPv6 Jonas Aronsson 3TEa

IPv6 Jonas Aronsson 3TEa IPv6 Jonas Aronsson 3TEa IPv6 IPv6, sjätte generationens Internetprotokoll, det nya sättet att adressera och överföra data i nätverk. Vad lite mer exakt är detta? Det tänkte jag nu gå igenom i två steg.

Läs mer

Routing Information Protocol

Routing Information Protocol Routing Information Protocol Problem och lösningar TDTS09 Datornät och internetprotokoll Grupp: DOIP26 Erik Eloff, Annica Lewin eriel743@student.liu.se, annle867@student.liu.se Linköpings universitet 22

Läs mer

Heterogena taktiska kommunikationsnät

Heterogena taktiska kommunikationsnät Heterogena taktiska kommunikationsnät JIMMI GRÖNKVIST, JAN NILSSON, ANDERS HANSSON, ERIKA JOHANSSON FOI är en huvudsakligen uppdragsfinansierad myndighet under Försvarsdepartementet. Kärnverksamheten är

Läs mer

ANVÄNDARMANUAL. handdatorer i ängs- och betesmarksinventeringen. för

ANVÄNDARMANUAL. handdatorer i ängs- och betesmarksinventeringen. för ANVÄNDARMANUAL handdatorer i ängs- och betesmarksinventeringen för Ändringshantering Ansvarig för dokumentet: Maria Hall Diemer Datum Ändring Ansvarig 2010-05-11 Dokumentet skapades (version 1.0.0) Edward

Läs mer

Webbkamera från www.masen.com

Webbkamera från www.masen.com Webbkamera från www.masen.com Tack för att ni har valt en webbkamera från Måsen, vi ger er vind under vingarna. Här kommer några tips för att snabbt och lätt komma igång med kameran. Placera kameran där

Läs mer

Switch- och WAN- teknik. F7: ACL och Teleworker Services

Switch- och WAN- teknik. F7: ACL och Teleworker Services Switch- och WAN- teknik F7: ACL och Teleworker Services Vad är en ACL? ACL = Access List En ACL Allåter eller kastar paket som matchar en regel. L3 (och i viss mån L4) Ex: Webbserver behöver endast få

Läs mer

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1 Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1 Läsanvisningarna för denna föreläsning ska kombineras med nästa föreläsning.

Läs mer

============================================================================

============================================================================ Begränsat/avdelat nätverk Postad av Marcus - 31 jul 2015 17:26 Hejsan! Har en ADLS anslutning och kombinerat modem/router idag, men vill ha en anslutning på en av Ethernet portarna som har tillgång till

Läs mer

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Kapacitetuppdelning Länkens kapacitet kan delas upp på tre sätt: 1. Rumsmultiplex 2. Frekvensmultiplex

Läs mer

Introduktion - LAN Design och switching concepts Basic Switch Concepts and Configuration Frågor? Referenser. Nätverksteknik 2

Introduktion - LAN Design och switching concepts Basic Switch Concepts and Configuration Frågor? Referenser. Nätverksteknik 2 DT113G - Nätverksteknik 2, 7,5 hp Nätverksteknik 2 Lennart Franked email:lennart.franked@miun.se Tel:060-148683 Informationsteknologi och medier / Informations- och Kommunikationssystem (ITM/IKS) Mittuniversitetet

Läs mer

Grundläggande nätverksteknik. F3: Kapitel 4 och 5

Grundläggande nätverksteknik. F3: Kapitel 4 och 5 Grundläggande nätverksteknik F3: Kapitel 4 och 5 Kapitel 4 OSI TRANSPORT LAYER Transportlagrets sy=e Segment av data skall nå räa applikabon hos både avsändare och moaagare Uppdelning av dataströmmen från

Läs mer

Quick start manual. Smart-House 2015-11-04. Rev 2.0

Quick start manual. Smart-House 2015-11-04. Rev 2.0 Quick start manual Smart-House 2015-11-04 Rev 2.0 Innehåll Förord... 3 Programvara... 4 Hämta programvara... 4 PC krav... 4 Dokumentation... 5 Manualer... 5 Projektdokumentation... 5 Smart-Dupline... 6

Läs mer

ANVÄNDARMANUAL. handdatorer i ängs- och betesmarksinventeringen. för

ANVÄNDARMANUAL. handdatorer i ängs- och betesmarksinventeringen. för ANVÄNDARMANUAL handdatorer i ängs- och betesmarksinventeringen för Ändringshantering Ansvarig för dokumentet: Maria Hall Diemer Datum Ändring Ansvarig 2010-05-11 Dokumentet skapades (version 1.0.0) Edward

Läs mer

Synkronisering. Föreläsning 8

Synkronisering. Föreläsning 8 Synkronisering Föreläsning 8 Synkronisering Så stort, intrikat och viktigt att det finns hela kurser om det i parallellprogrammering. Vi fuskar lite med några av de viktigaste bitarna! Synkronisering Vad

Läs mer

19. Skriva ut statistik

19. Skriva ut statistik 19. Skiva ut statistik version 2006-05-10 19.1 19. Skriva ut statistik Den här dokumentationen beskriver hur man skriver ut statistik från SPFs medlemsregister via Internet. Observera att bilderna är exempel

Läs mer

Chalmers tekniska högskola EDA390 Datakommunikation och Distribuerade system 2005-04-29

Chalmers tekniska högskola EDA390 Datakommunikation och Distribuerade system 2005-04-29 Tidsfördröjningskompensation i distribuerade nätverksmiljöer Chalmers tekniska högskola EDA390 Datakommunikation och Distribuerade system 2005-04-29 Av: Oscar Andersson 820109-5638 Andreas Sjöstrand 800508-0117

Läs mer

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: Tentamensdatum: 2014-06-03 Tid: 09.00 12.00. Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: Tentamensdatum: 2014-06-03 Tid: 09.00 12.00. Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Datakommunikation Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 21DK1B Systemarkitektprogrammet 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2014-06-03

Läs mer

Övning 5 EITF25 & EITF Routing och Networking. October 29, 2016

Övning 5 EITF25 & EITF Routing och Networking. October 29, 2016 - 2016 Routing och Networking October 29, 2016 1 Uppgift 1. Rita hur ett paket som skickas ut i nätet nedan från nod 1, med flooding, sprider sig genom nätet om hop count = 3. Uppgift 2. I figuren nedan

Läs mer

LW053 Sweex Wireless LAN USB 2.0 Adapter 54 Mbps

LW053 Sweex Wireless LAN USB 2.0 Adapter 54 Mbps Svensk version LW053 Sweex Wireless LAN USB 2.0 Adapter 54 Mbps Inledning Först och främst tackar vi till ditt köp av denna Sweex Wireless LAN USB 2.0 Adapter 54 Mbps. Med denna Wireless LAN Adapter kan

Läs mer

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? Av Marie Hansson Ju mer man börjar tänka på vad en slalomingång innebär, desto mer komplicerat blir det! Det är inte lite vi begär att hundarna ska lära sig och hålla

Läs mer

Manual C3 BMS för Android-telefoner

Manual C3 BMS för Android-telefoner - för dig som gillar ovanliga fåglar 2012-09-24 Manual C3 BMS för Android-telefoner Hur fungerar det? Larmsystemet består av en server och databas i Stockholm samt applikationen C3 BMS i telefonen. Trafiken

Läs mer

Hur BitTorrent fungerar

Hur BitTorrent fungerar Hur BitTorrent fungerar dator8.info Introduktion till hur BitTorrent fungerar BitTorrent är ett protokoll som möjliggör snabb nedladdning av stora filer med minst Internet bandbredd. Det kostar inget att

Läs mer

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en

Läs mer

Utredning om införande av digital nämndhantering för socialnämnden

Utredning om införande av digital nämndhantering för socialnämnden 6:1 6:2 6:3 6:4 6:5 Socialkontoret Dnr SN/2015:772-036 Administrativa enheten 2015-11-11 1/6 Handläggare Charlotte Arnell Tel. 0152-291 66 Utredning om införande av digital nämndhantering för socialnämnden

Läs mer

MÅLVAKTSTIPS. Hans Gartzell Certifierad Målvaktstränarinstruktör

MÅLVAKTSTIPS. Hans Gartzell Certifierad Målvaktstränarinstruktör MÅLVAKTSTIPS Hans Gartzell Certifierad Målvaktstränarinstruktör Målvaktsspel När motståndarna spelar upp bollen tänk på att: 1. Stå upp, så långt som möjligt för bättre översikt, men var beredd på att

Läs mer

Föreläsning 4: Kombinatorisk sökning

Föreläsning 4: Kombinatorisk sökning DD2458, Problemlösning och programmering under press Föreläsning 4: Kombinatorisk sökning Datum: 2009-09-25 Skribent(er): Kristina Nylander, Dennis Ekblom, Marcus Öman Föreläsare: Fredrik Niemelä 1 Introduktion

Läs mer

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius

Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Mimer Akademiens arbete med barnens matematikutveckling Ann S Pihlgren Elisabeth Wanselius Matematikdidaktik hur förbättrar vi resultaten? I olika undersökningar de senaste 25 åren visar det sig att de

Läs mer

Lär dig sökmöjligheterna i Disgen 8

Lär dig sökmöjligheterna i Disgen 8 Det har blivit dags att titta på sökmöjligheterna i Disgen. Det finns egentligen två olika sökfunktioner i Disgen, Välj person och Sök personer. Här behandlas dessa båda funktioner. Välj person och Sök

Läs mer

Övning 5 ETS052 Datorkommuniktion Routing och Networking

Övning 5 ETS052 Datorkommuniktion Routing och Networking Övning 5 ETS052 Datorkommuniktion - 2015 Routing och Networking October 6, 2015 Uppgift 1. Rita hur ett paket som skickas ut i nätet nedan från nod 1, med flooding, sprider sig genom nätet om hop count

Läs mer

Programmering av stegmotorer ett miniprojekt i samarbete med Svensk Maskinprovning

Programmering av stegmotorer ett miniprojekt i samarbete med Svensk Maskinprovning Programmering av stegmotorer ett miniprojekt i samarbete med Svensk Maskinprovning Daniel Leonardsson dale0010@student.umu.se Kajsa Persson kape0038@student.umu.se I samarbete med Svensk Maskinprovning,

Läs mer

Se dig omkring för dina affärers skull

Se dig omkring för dina affärers skull Se dig omkring för dina affärers skull Omvärldsanalysens värde ökar i takt med globaliseringen. Här visar vi vad du bör tänka på när du gör din analys. Av Anne Nilsson, Dagens Miljö nr 10/2006 Omvärldsanalysen

Läs mer

4 proffstips för icloud

4 proffstips för icloud 4 proffstips för icloud 7 Använd icloud som Dropbox 7 Automatisk nedladdning av appar och musik 7 Radera onödiga ios-dokument icloud Smartare icloud Apples molntjänst icloud känns ibland lite för enkel

Läs mer

Practical WLAN Security

Practical WLAN Security Practical WLAN Security Ulf Kargén Fredrik Hansson Email: ulfka531,freha053@student.liu.se Supervisor: David Byers, davby@ida.liu.se Project Report for Information Security Course Linköpings universitet,

Läs mer

SCHOLA COMAI ELEV WEBBKALENDER / SCHEMA VERSION 1.1. [Skriv text]

SCHOLA COMAI ELEV WEBBKALENDER / SCHEMA VERSION 1.1. [Skriv text] 20111206 SCHOLA COMAI WEBBKALENDER / SCHEMA VERSION 1.1 ELEV [Skriv text] Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Terminologi... 3 1.2 Teknisk kravspecifikation... 4 1.3 Behörigheter... 4 1.5 Start... 4 1.5.1 Grundinställning

Läs mer

Tekniska högskolan Liu Campus Norrköping

Tekniska högskolan Liu Campus Norrköping Logistiksektionens styrelsemöte Tid: 17.20 18:19 Plats: Tp41 Närvarande: Andreas Wikström, ordförande Therese Haga, studienämndsordförande KTS Eleonor Gärdshagen, studienämndsordförande SL Emma Tapani,

Läs mer

Routing med garanterad tjänstekvalitet i taktiska mobila ad hoc-nät

Routing med garanterad tjänstekvalitet i taktiska mobila ad hoc-nät Juni 2003 ISSN 1650-1942 Metodrapport Katarina Persson Routing med garanterad tjänstekvalitet i taktiska mobila ad hoc-nät Avdelningen för Ledningssystem Box 1165 581 11 LINKÖPING TOTALFÖRSVARETS FORSKNINGSINSTITUT

Läs mer

TSBK 10 Teknik för avancerade datorspel Fö 9: Nätverk, Peter Johansson, ISY

TSBK 10 Teknik för avancerade datorspel Fö 9: Nätverk, Peter Johansson, ISY TSBK 10 Teknik för avancerade datorspel Fö 9: Nätverk, Peter Johansson, ISY Fysik Datorgrafik Spelmekanismer AI Nätverk Nätverksaspekter i spel z Fleranvändarspel blir allt populärare z Roligare att spela

Läs mer

Projektpresentation Wapspel

Projektpresentation Wapspel Projektpresentation Wapspel Innehållsförteckning Projektets namn:...2 Uppdragsgivare:...2 Deltagare och ansvarsfördelning:...2 Adress till www-dokumentation:...2 Adress till WAP-spelet:...2 Adress till

Läs mer

IP Routing Technical Underleverantör: IP-Solutions

IP Routing Technical Underleverantör: IP-Solutions IP Routing Technical Underleverantör: IP-Solutions Datum 15-17 Maj, 2013 Stockholm I den här 3 dagars kursen inom avancerad routing kommer du att utveckla avancerade färdigheter, som hjälper dig att optimera

Läs mer

Kursschema våren 2013

Kursschema våren 2013 Kursschema våren 2013 Anmälan: info@hundakuten.se Besök vår hemsida: www.hundakuten.se Valpen måste tidigt lära sig vad som förväntas av den i sin nya familj, och vilka regler som gäller. En fungerande

Läs mer

Fotbollskolan barn födda 2002 Våren 2009

Fotbollskolan barn födda 2002 Våren 2009 2009-04-05 Sida 1 av 5 Välkommen till fotbollskolan Fotboll är en meningsfull sysselsättning året runt. För att få ett friskare och roligare liv och inte minst - för att lära sig samarbeta. Drivkraften

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

Från användare till användare. (Maria Kihl)

Från användare till användare. (Maria Kihl) Kapitel 6, 7, o 8: Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka k data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare och

Läs mer

Grafer. 1 Grafer. Grunder i matematik och logik (2015) 1.1 Oriktade grafer. Marco Kuhlmann

Grafer. 1 Grafer. Grunder i matematik och logik (2015) 1.1 Oriktade grafer. Marco Kuhlmann Marco Kuhlmann 1 En graf är en struktur av prickar förbundna med streck. Ett tidsenligt exempel på en sådan struktur är ett social nätverk, där prickarna motsvarar personer och en streck mellan två prickar

Läs mer

SPELSYSTEM 4-4-2 Kollektivt

SPELSYSTEM 4-4-2 Kollektivt SPELSYSTEM 4-4-2 Kollektivt Göteborgs Fotbollförbund har en spelarutbildningsplan där det bl.a. ingår att en spelare bör känna till och behärska olika spelsystem med tillhörande utgångspositioner, anfalls-

Läs mer

Fokus Framtid. Projektrapport

Fokus Framtid. Projektrapport Fokus Framtid Projektrapport Under projektet har vi lärt oss otroligt mycket och växt så det knakar. 2008 var året då ungradio blev stora. Men vi har busigheten kvar, och vår organisation drivs fullt ut

Läs mer

Installationsguide. För att installera mjukvara och hårdvara, följ nedanstående anvisningar.

Installationsguide. För att installera mjukvara och hårdvara, följ nedanstående anvisningar. Installationsguide För att installera mjukvara och hårdvara, följ nedanstående anvisningar. Inkoppling av Logger 2020 eller SunLogger 2020 mot PC/LoggerSoft 1. Logger 2020 ansluts alltid via en router,

Läs mer

Nätverksteknik A - Introduktion till VLAN

Nätverksteknik A - Introduktion till VLAN Föreläsning 7 Nätverksteknik A - Introduktion till VLAN Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 2014-11-26 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion

Läs mer

ESBO SVENSKA BILDNINGSTJÄNSTER. Gruppo! Samspelslekar för daghemsbarn i mobbningsförebyggande syfte. Linnea Uggeldahl

ESBO SVENSKA BILDNINGSTJÄNSTER. Gruppo! Samspelslekar för daghemsbarn i mobbningsförebyggande syfte. Linnea Uggeldahl ESBO SVENSKA BILDNINGSTJÄNSTER Gruppo! Samspelslekar för daghemsbarn i mobbningsförebyggande syfte Linnea Uggeldahl Innehåll 1. Vad är Gruppo? 1. Vad är Gruppo?... 1 2. Mobbning i daghemmet... 1 3. Regler

Läs mer

Sprang på den här sidan; www.kickstarter.com/projects/limemouse/l...ight-bulb-reinvented

Sprang på den här sidan; www.kickstarter.com/projects/limemouse/l...ight-bulb-reinvented Intressant produktidé Postad av Friedrich Lossien - 24 sep 2012 19:54 Sprang på den här sidan; www.kickstarter.com/projects/limemouse/l...ight-bulb-reinvented Grymt häftig produktidé. Hoppas det är en

Läs mer

SPELSYSTEM 4-4-2 för 18-19 åringar

SPELSYSTEM 4-4-2 för 18-19 åringar SPELSYSTEM 4-4-2 för 18-19 åringar Göteborgs Fotbollförbund har en spelarutbildningsplan där det bl.a. ingår att en spelare bör känna till och behärska olika spelsystem med tillhörande utgångspositioner,

Läs mer

snabbmanual för installation av bredband och telefoni

snabbmanual för installation av bredband och telefoni snabbmanual för installation av bredband och telefoni Startboxen STARTBOXEN innehåller INNEHÅLLER följande FÖLJANDE utrustning UTRUSTNING Modem Nätverkskabel Strömadapter Splitter Testplugg T0087 Bredbandsbolaget

Läs mer

Gesäll provet Internetprogrammering I. Författare: Henrik Fridström. Personnummer: 870408-6654. Skola: DSV

Gesäll provet Internetprogrammering I. Författare: Henrik Fridström. Personnummer: 870408-6654. Skola: DSV Gesäll provet Internetprogrammering I Författare: Henrik Fridström Personnummer: 870408-6654 Skola: DSV Val av uppgift: En e-mail applikation med kryptering Bakgrund: Som sista uppgift i kursen Internetprogrammering

Läs mer

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2015-10-30, 08-13

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2015-10-30, 08-13 LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2015-10-30, 08-13 Instruktioner : Svara tydligt på varje uppgift. Du får lov att använda en miniräknare.

Läs mer

SUNETs Tekniska Referensgrupp

SUNETs Tekniska Referensgrupp SUNETs Tekniska Referensgrupp MINNESANTECKNINGAR Sammanträdesdatum 1997-01-22 Närvarande ledamšter: Mats S Andersson (ordförande) Sven Arvidson Jan Engvald Björn Forselius Roland Hedberg Gunnar Lindberg

Läs mer

Datakommunikation vad är det?

Datakommunikation vad är det? Datakommunikation vad är det? Så fort en sändare överför data till en mottagare har vi datakommunikation Sändare Digital information Kanal Mottagare Problem: Sändare och mottagare måste kunna tolka varandra

Läs mer

Routingprotokollet Open Shortest Path First Projektrapport i kursen EDA 390 Datakommunikation och Distribuerade System våren 2005

Routingprotokollet Open Shortest Path First Projektrapport i kursen EDA 390 Datakommunikation och Distribuerade System våren 2005 Routingprotokollet Open Shortest Path First Projektrapport i kursen EDA 390 Datakommunikation och Distribuerade System våren 2005 av Verner Franzén 790313-5932 data Anders Larsson 810912-4878 data Inledning

Läs mer

GUIDE. Administrativ uppstart

GUIDE. Administrativ uppstart GUIDE Administrativ uppstart Innehållsförteckning 3. Inledning, syfte och innehåll 4. Årsmötet Checklista: efter årsmötet 7. Överlämning Checklista: överlämning 8. Första styrelsemötet 8. Besöka banken

Läs mer

Lisa 36 år - Min jobbresa Uppsägningen Tidsaspekten Jobbsökarstrategier Bollplank och stöd från andra

Lisa 36 år - Min jobbresa Uppsägningen Tidsaspekten Jobbsökarstrategier Bollplank och stöd från andra Lisa 36 år - Min jobbresa Uppsägningen Att bli uppsagd är alltid jobbigt. Jag intalade mig länge att jag inte brydde mig, att jag ändå ville sluta. Trots det var det tufft när det väl blev uttalat. Känslan

Läs mer

BiPAC 7402R2. ADSL2+ VPN Firewall Router. Snabbstartsguide

BiPAC 7402R2. ADSL2+ VPN Firewall Router. Snabbstartsguide BiPAC 7402R2 ADSL2+ VPN Firewall Router Snabbstartsguide Billion BiPAC 7402R2 ADSL2+ VPN Firewall Router För mer detaljerade anvisningar om inställning och användning av en ADSL2+ VPN Firewall Router,

Läs mer

OM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004

OM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004 OM KRITERIER av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2004 Ibland dyker det upp ord som är så fantastiskt användbara och bra att man inte kan begripa hur man någonsin klarat sig utan

Läs mer

Önskemål kring Studentstadens bredband och UpUnet-S

Önskemål kring Studentstadens bredband och UpUnet-S Önskemål kring Studentstadens bredband och UpUnet-S Jerker Nyberg HUS Kristina Repa HUS 12 december 2005 http://www.update.uu.se/~jerker/upunets/onskemal.pdf

Läs mer