Datorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 2. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Datorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 2. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet."

Transkript

1 Datorteknik Tomas Nordström Föreläsning 2 För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

2 Föreläsning 2 Check av övningar Von Neumann arkitekturen Minne, CPU, I/O Instruktioner och instruktionscykeln 2

3 Ifrån Brorsson, Datorsystem, Studentlitteratur Övningar 8. Omvandla följande tal till flyttal i enkel precision: 9; 5/32; -5/32; 6, Omvandla följande hexadecimala tal till dess decimala motsvarighet, om vi tolkar dem som flyttal i enkel precision: 0x42e48000, 0x3f880000, 0x , 0xc7f

4 Datorns uppgifter Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden 4

5 Von Neumann arkitektur John von Neumann ( ), matematiker född i Budapest. Pionjär inom datortekniken (och massor av annat) Utvecklade och beskrev 1945 en modell för en dator som inspirerat alla datorer därefter: Programmerad (inte hårdkodad via kopplingar) Data och program båda lagras i datorns minne (och samma adressrymd) 5

6 Von Neumann Arkitektur CPU Minne In/Ut Styrbuss Adressbuss Databuss 6

7 Instr. Minne CPU Data Minne In/Ut Styrbuss Adressbuss Instruktionsbuss Styrbuss Adressbuss Databuss 7

8 Harvard-arkitektur Parallell hämtning av instruktioner och data Instruktioner och data är alltid separerade Kod resp. data kan ha olika bitbredd Separat databuss och instruktionsbuss Instr. Minne CPU Data Minne In/Ut Styrbuss Styrbuss Adressbuss Adressbuss Instruktionsbuss Databuss 8

9 Minne (RAM) Har ett visst antal unika platser (adressrymd) där den kan lagra ett visst antal bitar (ordlängd) Minnet innehåller både instruktioner (själva programmet) samt data. Läsning av minnet: CPU:n lägger ut adressen på adressbussen (AB) varvid den aktuella minnescellen adresseras. CPU:n ger styrsignalen Läs på styrbussen (SB) => data ut på databussen (DB). Skrivning till minnet: CPU:n lägger ut adressen på adressbussen (AB) varvid den aktuella minnescellen adresseras. ordet som skall skrivas in i minnet läggs ut på DB. styrsignalen Skriv på SB => skrivningen i minnet verkställs. CPU Minne In/Ut Styrbuss Adressbuss Databuss 9

10 CPU - ALU CPU Aritmetisk/Logisk Enhet (ALU) Den del av CPU:n, som utför beräkningar. Addition, subtraktion, logiska operationer. Det antal bitar, som ALU:n kan använda brukar kallas datorns ordlängd. Vanligt är 8, 16, 32 eller 64 bitar. R E G ALU Styrenhet Minne Styrbuss Adressbuss In/Ut Register (temporärt snabbminnej Databuss Datorn utför många minnesläsningar. Detta tar mycket mer tid än själva beräkningen i datorn. Lösning: Speciella register i beräkningsenheten, som går snabbt att läsa. Ofta samma längd som datorns ordlängd. Vanlig arbetsgång är att först hämta in data till register, beräkna och sen avsluta med att skriva tillbaks till minnet. 10

11 In/Ut (I/O) Hur datorn kommunicerar med omvärlden. Typiskt är t ex någon form av monitor (bildskärm) för utmatning och något tangentbord för inmatning. I inbyggda system är det kanske en temperatursensor (insignal) och en motor (utsignal). Till själva datorn (processorn) är oftast in/utsignalerna enkla digitala signaler. Det är sen upp till den externa hårdvaran (tex ljudkort, grafikkort) att tolka informationen så att vi förstår den. CPU Minne In/Ut Styrbuss Adressbuss Databuss 11

12 Styrenhet Den delen som styr och bestämmer vad som skall hända i CPU:n. Hårdvaruimplementerad logik. Ser till att allt sker i rätt ordning. CPU REG ALU Håller t ex reda på var i ett datorprogram man befinner sig. Detta ligger i ett speciellt register, som heter Programräknare (PC). Nästa instruktion hämtas från den adress i minnet som (PC) pekar på. PC IR Styrenhet Håller reda på vilken instruktion som körs. Den ligger i ett register som heter instruktionsregistret (IR). 12

13 Flaggor Håller koll på hur en beräkning utförd i ALU:n gick. Dessutom innehåller det ofta en del information för att konfigurera processorn. Flaggorna N (Negative), C (Carry), O (Overflow) och Z (Zero) finns i statusregistret Normalt är att senaste registerskrivningen påverkar flaggorna. Genom information om senaste registerskrivningen kan villkorliga operationer utföras. Alltså beroende på senaste resultatet kan olika instruktioner utföras, dvs styra om PC. CPU REG PC ALU N,C,O,Z IR Styrenhet 13

14 Intern kommunikation Alla enheter i datorn kommunicerar med bussar. En buss är inget annat än en samling parallella ledare för att överföra information. storleken anges ofta i antal bitar (bussbredd). Adressbussen (AB) - (enkelriktad) har till uppgift att peka ut den plats i minnet eller in/ut-enheten som CPU:n ska kommunicera med. Databussen (DB)- (dubbelriktad) överför data från den utpekade platsen till CPU:n, eller tvärtom. Oftast samma bredd som datorns ordlängd. Styrbussen (SB)- överför signaler från styrenheten i CPU:n, som bl.a. gör att rätt enhet får tillgång till DB i rätt ögonblick. CPU Minne In/Ut Styrbuss Adressbuss Databuss Processorer med inbyggt minne behöver inte ha DB och AB externt utdragna. Dessa kallas ofta MCU (microcontroller). 14

15 Arbetsgång Styrenhet 1. Hämta instruktion från minnet 2. Avgör vad som skall göras 3. Hämta data/parametrar ifrån register eller minne 4. Beräkna/utför i CPU/ALU 5. Skriv resultatet till register eller till minnet Adressbuss Program minne Data minne IR Instruktions avkodning ALU status result Databuss 15

16 ARM core data model 16

17 Adressbuss Program minne Data minne IR Instruktions avkodning ALU status result Databuss 17

18 Instruktion Består av två delar: Opcode och operand. Opcode = vad en instruktion gör Operand = på vad instruktionen "opererar". Kan vara något av följande: 1. register (data ligger i register. Register anges i instruktionen) 2. minne (data ligger på minnesplats. Minnesplats anges i instruktionen) 3. immediate värde (data står angivet i instruktionen) Instruktioner har alltid en opcode, men kan ha en eller flera operander. 18

19 Exempel på instruktion: ADD (Baserad på Thumb, 16-bitars instruktion) Addera två register och lägga i ett tredje. Tre operander. Format: ADD Rd, Rs, Op2 ; (Rd) <= (Rs)+Op2 Ex) ADD R5, R2, #6 ; (R5) <= (R2) + 6! Bit 15-13: Opcode Bit 12: Adresseringsmode för Op2 1 =Immediate, O=register operand Ex) ADD R5, R2, #6 ;(R5) <= (R2) + 6! Vad blir? ADD R1, R2, R3 ; (Rl) <= (R2) + (R3)! 19

20 Exempel på instruktion: LDR Flytta data från minnet till register. Tar två operander Ex) LDR R2, [R5, #13] ; (R2) <= [(R5) + 13] mem

21 Exempel på instruktion: B Utför ett hopp, dvs ändrar (PC). B= branch (PC) <= (PC) + Imm9 ;Gör hoppet endast om COND är uppfyllt! 21

22 Instruktioners begränsningar Instruktionen ligger i minnet och tar upp en viss plats. Hur mycket är beroende på dator. Vanligt är t ex 16 bitar eller 32 bitar. På dessa bitar ska både opcode och operander få plats. Ju fler instruktioner en dator har, desto större blir opcode-fältet. Tex 50 instruktioner behöver 6- bitars opcode fält (2 6 = 64). Antar vi 16-bitars instruktioner finns då endast 10 bitar kvar för operander. Detta ger begränsningar om instruktionen t ex ska innehålla en fysisk adress som operand. Adressen blir då begränsad. Viktigt! 22

23 Adresseringsmode hur man når data De olika sätt som instruktioner kan nå data brukar kallas adresseringsmode. Antalet adresseringsmoder anger i princip på hur många olika sätt data kan flyttas in i registren. Oftast skrivs instruktionens operander på olika sätt beroende på vilken adresseringsmode som används. Vanliga adresseringsmoder: Register ADD R1, R2, R3 Alla data i register Immediate MOV R3, #34 Data omedelbart i instruktionen Base+index LDR R0, [R5, #8] Data finns på en adress. Adressen finns i ett register + ett konst. tal. Direct LDR R4, PLACE Ladda register med den adress som utgörs av labeln. 23

24 Instruktionscykel För varje instruktion som exekveras, utför datorn ett visst antal åtgärder som kallas instruktionscykeln. Det är styrenheten som ser till detta. FETCH Hämtar instruktion från minnet DECODE EVALUATE ADDRESS Avgör vilken instruktion (avkodar) Beräknar ev adresser till operander FETCH OPERANDS Hämtar in operander EXECUTE Beräknar i ALU:n STORE RESULT Skriver resultatet till minnet Det är inte säkert att alla instruktioner kräver alla delar i cykeln. 24

25 Detaljerad arbetsgång FETCH Hämtar instruktion från minnet utpekat av PC till IR, PC <= (PC)+2/4 DECODE Avgör vilken instruktion som ligger i IR (avkodar) EVALUATE ADDRESS Beräknar ev adresser till operander FETCH OPERANDS Hämtar in operander från minne/register EXECUTE Beräknar i ALU:n, SR påverkas STORE RESULT Skriver resultatet till minnet Efter det att instruktionen är hämtad i FETCH-fasen ökas (PC) med ett. Vissa instruktioner förändrar (PC) i EXECUTE-steget. På så sätt kan instruktioner utföras villkorligt. Detta är det enda en processor gör. Kör instruktioner! 25

26 Instruktionsgrupper De tre grupper av instruktioner som alltid måste finnas med är följande. Alla processorer har alltid några instruktioner av varje typ. Dataförflyttning Flyttar data, mellan register och register; mellan minne och register, LOAD; melian register- minne, STORE. Aritmetiska/logiska Beräkningar på data i register. ADDera, SUBtrahera, MULtiplicera, INVertera, AND, OR, NOT, Skifta och rotera Styr Exekveringsfasen förändrar (PC). Villkor. JUMP, BRANCH. 26

27 RISC RISC - Reduced Instruction Set Computer (alternativt Load-Store arkitektur som är ett mer korrekt namn) De tidigare arkitekturerna (och deras efterföljare) fick retroaktivt den kollektiva etiketten CISC (Complex Instruction Set Computer), något som i många fall var ganska missvisande eftersom enklare sådana konstruktioner (t.ex 8080) kunde ha både färre instruktioner och enklare adresseringsmoder än avancerade RISCarkitekturer. 27

28 RISC Processorns instruktioner är enkla, regelbundna och (idealiskt) lika långa. Det blir då lätt att ordna så att nästkommande instruktion kan hämtas samtidigt som föregående instruktioner avkodas och utförs (pipelining) En instruktion kunde påbörjas nästan varje klockcykel. Processorerna kunde göras enkla med färre logiknivåer och klockfrekvensen kunde därigenom lättare höjas. De transistorer som sparades på enklare logik användes för snabba cacheminnen som också bidrog till högre möjliga klockfrekvenser. Ett stort antal likadana processorregister gjorde det möjligt att effektivt kombinera de enkla instruktionerna. 28

29 ISA/Instruktionsarkitekturen definierar HW/SW gränssnitt Ett kontrakt mellan arkitekten och programmerarna Instruktionsuppsättning Registeruppsättning Minnesaccess och adressingssätt Ordlängd Data format Systemtillstånd (Operating modes) Flaggor (Condition codes) Anropskonventioner Nästa föreläsning tar vi oss an detta! 29

30 De viktigaste elementen i en instruktionsarkitektur (register, minne, ordlängd, endianess, flaggor, instruktioner, adressings moder) 32-bits 32-bits mov r0, #1 ld r1, [r0,#5] mem((r0)+5) bne loop subs r2, #1 Endianess Endianess 30

31 Summering Von Neumann modellen för en dator Instruktionsarkitektur (ISA) Instruktionsbegreppet, opcode och operander Instruktionscykel - det enda datorn gör Gruppering av instruktioner: dataförflyttning, aritmetiska/ logiska, styr Adresseringsmode - Hur instruktionerna når data RISC 31

Datormodell. Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden

Datormodell. Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden Datormodell Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden Intel 4004 från 1971 Maximum clock speed is 740 khz Separate program and data

Läs mer

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1. Hur många unsigned integers kan man göra med n bitar? Vilket talområde får dessa

Läs mer

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1) 2 n stycken tal från 0 till 2 n 1 F1.2) 9 bitar (512 kombinationer) Talsystem - 2-

Läs mer

Datorsystem 2 CPU. Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur. Visning av Akka (för de som är intresserade)

Datorsystem 2 CPU. Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur. Visning av Akka (för de som är intresserade) Datorsystem 2 CPU Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur CPU Visning av Akka (för de som är intresserade) En dators arkitektur På en lägre nivå kan vi ha lite olika

Läs mer

0.1. INTRODUKTION 1. 2. Instruktionens opcode decodas till en språknivå som är förstålig för ALUn.

0.1. INTRODUKTION 1. 2. Instruktionens opcode decodas till en språknivå som är förstålig för ALUn. 0.1. INTRODUKTION 1 0.1 Introduktion Datorns klockfrekvens mäts i cykler per sekund, eller hertz. En miljon klockcykler är en megahertz, MHz. L1 cache (level 1) är den snabbaste formen av cache och sitter

Läs mer

En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär:

En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär: Lösningsförslag för 725G45-tentan 3/11-10 1. Vad menas med Von Neumann-arkitektur? (2p) En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär: Data och instruktioner lagras i samma

Läs mer

Närliggande allokering Datorteknik

Närliggande allokering Datorteknik Närliggande allokering Datorteknik ERIK LARSSON TID Problem: Minnet blir fragmenterat Paging Demand paging Sida (S) Dela upp primärminnet i ramar (frames) och program i sidor (pages) Program 0 RD.0 1 RD.1

Läs mer

SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013

SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013 Rahim Rahmani (rahim@dsv.su.se) Division of ACT Department of Computer and Systems Sciences Stockholm University SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013 Tentamensdatum: 2013-03-21 Tentamen består av totalt

Läs mer

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet Datorarkitektur - en inledning Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer System S den mest abstrakta synen på systemet A B C Ett högnivåperspektiv på systemet a1 b1 c1 a2 b3 b2 c2 c3 En mera

Läs mer

TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1

TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Halmstad University School of Information Science, Computer and Electrical Engineering Tomas Nordström, CC-lab TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Datum: 2012-05- 23 Tid och plats: 9:00 13:00 i

Läs mer

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Dator Primärminne Instruktioner och data Data/instruktioner Kontroll Central processing unit (CPU) Fetch instruction Execute instruction Programexekvering

Läs mer

Moment 2 Digital elektronik. Föreläsning Inbyggda system, introduktion

Moment 2 Digital elektronik. Föreläsning Inbyggda system, introduktion Moment 2 Digital elektronik Föreläsning Inbyggda system, introduktion Jan Thim 1 Inbyggda system, introduktion Innehåll: Historia Introduktion Arkitekturer Mikrokontrollerns delar 2 1 Varför lär vi oss

Läs mer

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Översikt Processorn Maskininstruktioner Dator Primärminne Data/instruktioner Kontroll Central processing unit (CPU) Fetch instruction Execute instruction

Läs mer

Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 Mikrodatorteknik

Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 Mikrodatorteknik Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 - Inbyggda system - Analog till digital signal - Utvecklingssystem, målsystem - Labutrustningen - Uppbyggnad av mikrokontroller - Masinkod, assemblerkod

Läs mer

Tentamen Datorteknik D del 2, TSEA49

Tentamen Datorteknik D del 2, TSEA49 Tentamen Datorteknik D del 2, TSEA49 Datum 2012-05-24 Lokal TER2 Tid 8-12 Kurskod TSEA49 Provkod TEN1 Kursnamn Datorteknik D del 2 Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive denna 10 sida) Kursansvarig

Läs mer

Datorarkitektur. Informationsteknologi sommarkurs 5p, Agenda. Slideset 3

Datorarkitektur. Informationsteknologi sommarkurs 5p, Agenda. Slideset 3 Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström Datorarkitektur Slideset 3 Agenda Datorns

Läs mer

DatorsystemteknikDAVA14 Föreläsning 9

DatorsystemteknikDAVA14 Föreläsning 9 DatorsystemteknikDAVA14 Föreläsning 9 epetition: MP likainstruktioneri Exempel på instruktionstyper Processorns uppbyggnad Pipelining törre delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson

Läs mer

En något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data.

En något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data. 1 3 4 Antag a' processorn ska exekvera instruk3onen ADD R1, R3. När instruk3onen är exekverad så a' processorn tagit innehållet i R1 och R3 och med hjälp av ALU:n är värdena adderade och resultatet är

Läs mer

Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/

Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/ CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 1 Torsdag 2005-08-25 Upprop. Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/ Kurslitteratur är Per Foyer Mikroprocessorteknik. Finns på bokhandeln.

Läs mer

Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan ar

Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan ar 1 Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan arkitektur), hårdvara osynlig Assembly- och maskinprogram:

Läs mer

LABORATION DATORTEKNIK D. Pipelining. Namn och personnummer. Version: (OS,OVA,AN)

LABORATION DATORTEKNIK D. Pipelining. Namn och personnummer. Version: (OS,OVA,AN) LABORATION DATORTEKNIK D Pipelining Version: 1.4 2016 (OS,OVA,AN) Namn och personnummer Godkänd 1 blank sida 2 Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Syfte................................. 5 1.2 Förberedelser............................

Läs mer

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp HF0010 Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp Välkommna - till KTH, Haninge, Datateknik, kursen och till första steget mot att bli programmerare! Er lärare och kursansvarig: Nicklas Brandefelt, bfelt@kth.se

Läs mer

Program Datorteknik. Kontrollenhet. Exekvering av en instruktion. Abstraktionsnivå: Högnivåspråk. Assemblyspråk. Maskinspråk.

Program Datorteknik. Kontrollenhet. Exekvering av en instruktion. Abstraktionsnivå: Högnivåspråk. Assemblyspråk. Maskinspråk. Program Datorteknik Abstraktionsnivå: Högnivåspråk ERIK LARSSON» t ex C, C++ Assemblyspråk» t ex ADD R, R Maskinspråk» t ex 000.0 Exekvering av en instruktion Kontrollenhet () Hämta instruktion på 0000000

Läs mer

Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON

Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON Huvudled (H) Trafikljus för övergångsställe Trafikljus för huvudled (H) Trafikljus: Sväng vänster (H->T) Gående - vänta Trafikljus för tvärgata (T) Tvärgata (T)

Läs mer

Föreläsningsanteckningar 4. Pipelining

Föreläsningsanteckningar 4. Pipelining Föreläsningsanteckningar 4. Pipelining Olle Seger 2012, olles@isy.liu.se 21 januari 2013 1 Inledning Denna föreläsning handlar om pipelining, som är den helt dominerande processorarkitekturen i dag. Man

Läs mer

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Innehåll Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Kursinformation Introduktion till datorsystem Programmeringsmodellen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec

Läs mer

Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng

Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan, Helsingborg Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt

Läs mer

Ext-13 (Ver ) Exempel på RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner

Ext-13 (Ver ) Exempel på RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner Ext-3 (Ver 203-04-2) Exempel på RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner. Figur på sidan 2 i detta häfte visar hur datorn FLEX är uppbyggd. På sidan visas dessutom hur ALU:ns funktion väljs med styrsignalerna

Läs mer

Föreläsningsanteckningar 2. Mikroprogrammering I

Föreläsningsanteckningar 2. Mikroprogrammering I Föreläsningsanteckningar 2. Mikroprogrammering I Olle Seger 2012 Anders Nilsson 2016 Innehåll 1 Inledning 2 2 En enkel dator 2 3 Komponenter 3 3.1 Register............................... 3 3.2 Universalräknare..........................

Läs mer

Vad bör göras? Steg 1. RISC => pipelining. Parallellism. Pipelining. Nya LDA 13. RISC(reduced instruction set computer) Öka klockfrekvensen

Vad bör göras? Steg 1. RISC => pipelining. Parallellism. Pipelining. Nya LDA 13. RISC(reduced instruction set computer) Öka klockfrekvensen Föreläsning 11 OR-datorn är för långsam! Alternativa arkitekturer kritik av OR-datorn RISC => pipelining LDA 13 (exempelvis) Hämta : 3CP 2 1 CP Absolut,1: 3 CP EXE: 4 CP Summa: 11 CP mem ADR XR SP DR TR

Läs mer

Tentamen den 18 mars svar Datorteknik, EIT070

Tentamen den 18 mars svar Datorteknik, EIT070 Lunds Universitet LTH Tentamen den 18 mars 2015 - svar Datorteknik, EIT070 Skrivtid: 14.00-19.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng För betyg 4 krävs 30

Läs mer

Omtentamen i CDT204 - Datorarkitektur

Omtentamen i CDT204 - Datorarkitektur Omtentamen i CDT204 - Datorarkitektur 2012-11-05 Skrivtid: 08.10-12.30 Hjälpmedel: Miniräknare och valfritt skriftligt (ej digitalt) material. Lärare: Stefan Bygde, kan nås på 070-619 52 83. Tentamen är

Läs mer

Mikroprogrammering I

Mikroprogrammering I ikroprogrammering I Olle Roos-datorn (fö2+) Björn Lindskog-datorn (lab) Att bygga en CPU Pipelinad dator (fö4,lab2) Variabel exekveringstid Variabelt format Inget överlapp Central styrenhet, som är mikroprogrammerad

Läs mer

Per Holm Lågnivåprogrammering 2014/15 24 / 177. int och double = = 2, 147, 483, 647

Per Holm Lågnivåprogrammering 2014/15 24 / 177. int och double = = 2, 147, 483, 647 Lågnivåprogrammering Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering Förberedelse inför laboration 2. Maskinspråk, assemblerspråk Talrepresentation En enkel dator, komponenter Instruktionsformat, instruktionscykel

Läs mer

Pipelining i RISC-processorn. Joakim Lindström Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi E-post: jolindst@abo.fi

Pipelining i RISC-processorn. Joakim Lindström Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi E-post: jolindst@abo.fi Pipelining i RISC-processorn Joakim Lindström Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi E-post: jolindst@abo.fi Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Historia: Intel 8086 (1978) till Pentium

Läs mer

IT för personligt arbete F5

IT för personligt arbete F5 IT för personligt arbete F5 Datalogi del 1 DSV Peter Mozelius 1 En dators beståndsdelar 1) Minne 2) Processor 3) Inmatningsenheter 1) tangentbord 2) scanner 3) mus 4) Utmatningsenheter 1) bildskärm 2)

Läs mer

Lågnivåprogrammering. Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering. Binära tal. En enkel modell av datorns inre

Lågnivåprogrammering. Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering. Binära tal. En enkel modell av datorns inre Lågnivåprogrammering Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering Förberedelse inför laboration 2. Maskinspråk, assemblerspråk Talrepresentation En enkel dator, komponenter Instruktionsformat, instruktionscykel

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #14 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Vad vi har åstadkommit hittills: Med hjälp av kombinatoriska

Läs mer

Datorhistorik. Föreläsning 3 Datorns hårdvara EDSAC. Eniac. I think there is a world market for maybe five computers. Thomas Watson, IBM, 1943

Datorhistorik. Föreläsning 3 Datorns hårdvara EDSAC. Eniac. I think there is a world market for maybe five computers. Thomas Watson, IBM, 1943 Datorhistorik Föreläsning 3 Datorhistorik Datorns uppbyggnad, komponenter Processor, primärminne, sekundärminne Minneshierarkier Inbyggda system, stora datorer I think there is a world market for maybe

Läs mer

Föreläsningsanteckningar till Konstruktionsmetoder 981027

Föreläsningsanteckningar till Konstruktionsmetoder 981027 Föreläsningsanteckningar till Konstruktionsmetoder 981027 Jämförelse mellan 68705P3 och 16F84 externt MC68705P3 PIC16F84 I/O 20 13 Kapsling 28-pin DIL 18-pin DIL Drivförmåga på pinnar PortB 10mA Sink,

Läs mer

TSEA28 Datorteknik Y (och U)

TSEA28 Datorteknik Y (och U) TSEA28 Datorteknik Y (och U) Föreläsning 9 Kent Palmkvist, ISY TSEA28 Datorteknik Y (och U), föreläsning 9, Kent Palmkvist 2017-03-20 2 Dagens föreläsning Byggblocken i en processor Hur de fungerar Grundläggande

Läs mer

TENTAMEN. Datorteknik. D1/E1/Mek1/Ö Hjälpmedel: Häfte "ARM-instruktioner", A4-format, 17 sidor. Maxpoäng:

TENTAMEN. Datorteknik. D1/E1/Mek1/Ö Hjälpmedel: Häfte ARM-instruktioner, A4-format, 17 sidor. Maxpoäng: TENTAMEN D1/E1/Mek1/Ö1 1400-1800 Hjälpmedel: Häfte "ARM-instruktioner", A4-format, 17 sidor Maxpoäng: Betyg 3 Betyg 4 Betyg 5 60p 24p 36p 48p Frågor under tentamen: Börje Delistrand tel. +46702986358 Bilaga

Läs mer

Design av digitala kretsar

Design av digitala kretsar Föreläsningsanteckningar Föreläsning 15 - Digitalteknik Design av digitala kretsar Efter att ha studerat fundamentala digitaltekniska områden, ska vi nu studera aspekter som gränsar till andra områden.

Läs mer

Datorsystem. Exempeltentamen 2011-10-18

Datorsystem. Exempeltentamen 2011-10-18 Datorsystem Exempeltentamen 2011-10-18 Instruktioner Samtliga svar skall vara motiverade och läsbara. Eventuella tabeller och beräkningar som används för att nå svaret ska också finnas med i lösningen.

Läs mer

Datorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning

Datorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning Den digitala automaten Vägen från digitaltekniken till det kompletta styrsystemet Lund University, Sweden Insignaler Sekvensnät Utsignaler Kan vi betrakta insignalmönstret som en instruktion och det som

Läs mer

Villkorliga hopp: 9/26/2011. Dagens mål: Du ska kunna.. Villrorliga (Relativa) hopp - forts Arb s 140. LV5 Fo12. LV5 Fo12. Aktivera Kursens mål:

Villkorliga hopp: 9/26/2011. Dagens mål: Du ska kunna.. Villrorliga (Relativa) hopp - forts Arb s 140. LV5 Fo12. LV5 Fo12. Aktivera Kursens mål: Aktivera Kursens mål: Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Använda en modern microcontroller Aktivera Förra veckans mål: Konstruera styrenheten. genom att. implementera olika maskininstruktioner

Läs mer

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Innehåll Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Kursinformation Introduktion till datorsystem Programmeringsmodellen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec

Läs mer

Foto: Rona Proudfoot (some rights reserved) Datorarkitektur 1. Datapath & Control. December

Foto: Rona Proudfoot (some rights reserved) Datorarkitektur 1. Datapath & Control. December Datorarkitektur Datapath & Control December 28 karl.marklund@it.uu.se Foto: Rona Proudfoot (some rights reserved) Vi skall nu kolla närmare på hur det går till när en instruktion utförs. Fetch PC = PC+4

Läs mer

In- och Utenheter. Fö 3: In/Ut matning och kopplingsstruktur. Några exempel. Egenskaper. In- och Utenheter. Styrning.

In- och Utenheter. Fö 3: In/Ut matning och kopplingsstruktur. Några exempel. Egenskaper. In- och Utenheter. Styrning. Fö 3: In/Ut matning och kopplingsstruktur In- och Utenheter In- och Utenheter. Styrning. I/O-kanalenheter Kopplingsstruktur. Buss. Två huvudsakliga typer av I/O enheter: - Interaktiva. Exempelvis en terminal.

Läs mer

Datorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning

Datorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning Den digitala automaten Vägen från digitaltekniken till det kompletta styrsystemet Lund University, Sweden Insignaler Sekvensnät Utsignaler Kan vi betrakta insignalmönstret som en instruktion och det som

Läs mer

Uppgift 1: a) u= a c + a bc+ ab d +b cd

Uppgift 1: a) u= a c + a bc+ ab d +b cd Uppgift 1: a) u= a c a bc ab d b cd b) a b c d u 0 0 0 0 1 0 0 0 1 1 0 0 1 0 1 0 0 1 1 0 0 1 0 0 1 0 1 0 1 1 0 1 1 0 1 0 1 1 1 1 1 0 0 0 1 1 0 0 1 0 1 0 1 0 1 1 0 1 1 0 1 1 0 0 0 1 1 0 1 0 1 1 1 0 0 1

Läs mer

Tenta i Digitalteknik

Tenta i Digitalteknik Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2010-06-01 Skrivtid 9.00-14.00 (5 timmar) Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng inkl bonus Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376

Läs mer

Centralenheten: ALU, dataväg och minne

Centralenheten: ALU, dataväg och minne Centralenheten: ALU, dataväg och minne Dagens föreläsning: Kompendium kapitel 7 Arbetsbokens kapitel 11,12 RTN - Register Transfer Notation Förenklat skrivsätt för att specificera operationer där register

Läs mer

IBM POWER4, den första flerkärniga processorn och dess pipelines.

IBM POWER4, den första flerkärniga processorn och dess pipelines. IBM POWER4, den första flerkärniga processorn och dess pipelines. 5 DECEMBER 2016 FÖRFATTARE: OSCAR STRANDMARK EXAMINATOR: ERIK LARSSON Abstract Rapporten redovisar IBM:s POWER-serie, generation ett till

Läs mer

Styrenheten styrsignalsekvenser programflödeskontroll

Styrenheten styrsignalsekvenser programflödeskontroll Styrenheten styrsignalsekvenser programflödeskontroll Kontroll av programflöde Instruktionerna är ordnade sekventiellt i minnet och utförs normalt i denna ordning. Vissa programkonstruktioner kräver dock

Läs mer

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2016-08-16 Lokal TER2, TER4 Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive

Läs mer

Läsminne Read Only Memory ROM

Läsminne Read Only Memory ROM Läsminne Read Only Memory ROM Ett läsminne har addressingångar och datautgångar Med m addresslinjer kan man accessa 2 m olika minnesadresser På varje address finns det ett dataord på n bitar Oftast har

Läs mer

Tentamen PC-teknik 5 p

Tentamen PC-teknik 5 p Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar med kommentarer Program: Di2 Datum: 05-01-10 Tid: 13:30-18:30 Lokal He303 Hjälpmedel: Linjal, miniräknare, Instruktionsrepertoar för 8086 (utdelas), Bilaga: Ingen Examinator:

Läs mer

Mål. Datorteknik. Innehåll. Vad händer med en add-instruktion? Vad händer med en add-instruktion. Instruktioner som bitmönster i minnet

Mål. Datorteknik. Innehåll. Vad händer med en add-instruktion? Vad händer med en add-instruktion. Instruktioner som bitmönster i minnet Mål Datorteknik Föreläsning 2 Att ge en inblick i programspråket C Att veta varför assemblerprogrammering är viktigt Att börja arbeta med MIPS-assembler Att känna till något om programmeringstekniker Att

Läs mer

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28

Tentamen. Datorteknik Y, TSEA28 Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2015-08-18 Lokal TERE, TER4 Tid 14-18 Kurskod TSEA28 Provkod TEN1 Kursnamn Provnamn Datorteknik Y Skriftlig tentamen Institution ISY Antal frågor 7 Antal sidor (inklusive

Läs mer

Adressrum, programmerarens bild

Adressrum, programmerarens bild EDA 480 2009/2010 MC68HC12, Uppbyggnad.pdf Ur innehållet: Datorns byggblock Busskommunikation Synkron buss Asynkron buss Multiplex-buss avkodning för minne och I/O Minnesavbildad I/O Direktadresserad I/O

Läs mer

MIKRODATORTEKNIK 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

MIKRODATORTEKNIK 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING MIKRODATORTEKNIK 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 1.1. Milstolpar i datorns historia 1.2. Några viktiga begrepp 1.3. Mikrodatorns användningsområden 2. TALSYSTEM, KODER OCH BINÄR ARITMETK 2.1. Binära

Läs mer

Datorarkitektur. Fö 9: Datorarkitektur. Datororganisation. Typiska Arkitekturattribut. Introduktion till datorarkitektur.

Datorarkitektur. Fö 9: Datorarkitektur. Datororganisation. Typiska Arkitekturattribut. Introduktion till datorarkitektur. Fö 9: Datorarkitektur Introduktion till datorarkitektur. RISC eller CISC? Datorarkitektur Datorarkitektur: De attribut hos ett datorsystem som är synliga för programmerare, eller har en direkt påverkan

Läs mer

Datorsystem. Tentamen

Datorsystem. Tentamen Datorsystem Tentamen 2012-03-17 Instruktioner Samtliga svar skall vara motiverade och läsbara. Eventuella tabeller, illustrationer och beräkningar som används för att nå svaret ska också finnas med i lösningen.

Läs mer

Tentamen den 14 januari 2016 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621

Tentamen den 14 januari 2016 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621 Lunds Universitet LTH Tentamen den 14 januari 2016 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621 Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng

Läs mer

Övning2 Datorteknik, HH vt12 - Programmering

Övning2 Datorteknik, HH vt12 - Programmering Övning2 Datorteknik, HH vt12 - Programmering För denna övning behöver man adresskarta och beskrivning av laborationsplattform. Finns bland föreläsningsanteckning samt i bilaga l till Lab l. Använd även

Läs mer

Datorsystem. Tentamen 2011-10-29

Datorsystem. Tentamen 2011-10-29 Datorsystem Tentamen 2011-10-29 Instruktioner Samtliga svar skall vara motiverade och läsbara. Eventuella tabeller och beräkningar som används för att nå svaret ska också finnas med i lösningen. Ett svar

Läs mer

Extra lab. Nu på fredag kl 8-12 Frivillig Enbart hjälp med projektuppgiften Ingen examination

Extra lab. Nu på fredag kl 8-12 Frivillig Enbart hjälp med projektuppgiften Ingen examination Extra lab Nu på fredag kl 8-12 Frivillig Enbart hjälp med projektuppgiften Ingen examination Erfarenheter från projektstart Läs på i Downey om klasser och objekt! När kan/ska man använda self? När bollarna

Läs mer

Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar och kommentarer

Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar och kommentarer Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar och kommentarer Program: Di2, Em3, Et3 Datum: 04-08-10 Tid: 13:30-18:30 Lokal E171 Hjälpmedel: Linjal, miniräknare, Instruktionsrepertoar för 8086 (utdelas), Lathund, Pacific

Läs mer

CDC en jämförelse mellan superskalära processorer. EDT621 Campus Helsingborg av: Marcus Karlsson IDA

CDC en jämförelse mellan superskalära processorer. EDT621 Campus Helsingborg av: Marcus Karlsson IDA CDC6600 - en jämförelse mellan superskalära processorer av: Marcus Karlsson Sammanfattning I denna rapport visas konkret information om hur den första superskalära processorn såg ut och hur den använde

Läs mer

Institutionen för datavetenskap 2014/15

Institutionen för datavetenskap 2014/15 LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Datorer och datoranvändning Institutionen för datavetenskap 2014/15 ME en dator 1 Inledning ME är en påhittad dator, men den har likheter med riktiga datorer: det finns ett maskinspråk

Läs mer

Föreläsningsanteckningar 3. Mikroprogrammering II

Föreläsningsanteckningar 3. Mikroprogrammering II Föreläsningsanteckningar 3. Mikroprogrammering II Olle Seger 2012 Anders Nilsson 2016 1 Inledning Datorn, som vi byggde i förra föreläsningen, har en stor brist. Den saknar I/O. I denna föreläsning kompletterar

Läs mer

Datorteknik ERIK LARSSON

Datorteknik ERIK LARSSON Datorteknik ERIK LARSSON Program Abstraktionsnivå: Högnivåspråk» t ex C, C++ Assemblyspråk» t ex ADD R1, R2 Maskinspråk» t ex 001101.101 Semantiskt gap Alltmer avancerade programmeringsspråk tas fram för

Läs mer

Datorsystemteknik DVG A03 Föreläsning 3

Datorsystemteknik DVG A03 Föreläsning 3 Datorsystemteknik DVG A03 Föreläsning 3 Datoraritmetik Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec Novak IT-inst LTH Hur stora tal kan vi få med N bitar? Största

Läs mer

TENTAMEN. Datorteknik. D1/E1/Mek1/Ö Hjälpmedel: Häfte" ARM-instruktioner", A4-format, 17 sidor. Maxpoäng: 60p

TENTAMEN. Datorteknik. D1/E1/Mek1/Ö Hjälpmedel: Häfte ARM-instruktioner, A4-format, 17 sidor. Maxpoäng: 60p TENTAMEN D1/E1/Mek1/Ö1 0900-1300 Hjälpmedel: Häfte" ARM-instruktioner", A4-format, 17 sidor Maxpoäng: Betyg 3 Betyg 4 Betyg 5 60p 24p 36p 48p Frågor under tentamen: Bör j e Delistrand tel. 16 7122 alt.

Läs mer

Parallellism i NVIDIAs Fermi GPU

Parallellism i NVIDIAs Fermi GPU Parallellism i NVIDIAs Fermi GPU Thien Lai Phu IDA2 Abstract This report investigates what kind of computer architecture, based on Flynn s taxonomy, is used on NVIDIAs Fermi-based GPU to achieve parallellism

Läs mer

EDA215 Digital- och datorteknik för Z

EDA215 Digital- och datorteknik för Z EDA25 Digital- och datorteknik för Z Tentamen Måndag 7 december 2007, kl. 08.30-2.30 i M-salar Examinatorer Rolf Snedsböl, tel. 772 665 Kontaktpersoner under tentamen Som ovan. Tillåtna hjälpmedel Häftet

Läs mer

Utvecklingen från en 8 bitars till en 16 bitars mikroprocessor

Utvecklingen från en 8 bitars till en 16 bitars mikroprocessor Utvecklingen från en 8 bitars till en 16 bitars mikroprocessor Sammanfattning: Utvecklingen från processor till processor är inte lätt. Det finns många beslut som måste tas när det gäller kompatibilitet,

Läs mer

Tenta i Digitalteknik

Tenta i Digitalteknik Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2008-08-29 Skrivtid 9.00-13.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng inkl bonus Jourhavande lärare Johan Eriksson Tel 070 589 7911 Tillåtna

Läs mer

Datorsystem. Tentamen 2012-03-17

Datorsystem. Tentamen 2012-03-17 Datorsystem Tentamen 2012-03-17 Instruktioner Samtliga svar skall vara motiverade och läsbara. Eventuella tabeller, illustrationer och beräkningar som används för att nå svaret ska också finnas med i lösningen.

Läs mer

Högskolan i Halmstad Digital- och Mikrodatorteknik 7.5p. Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien

Högskolan i Halmstad Digital- och Mikrodatorteknik 7.5p. Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien DIGITAL- OCH MIKRODATORTEKNIK, U2 09.00 13.00 Tillåtna hjälpmedel: Instruktionslista PIC16F877A Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien Fullständiga lösningar skall inlämnas.

Läs mer

Datorsystemteknik Föreläsning 7DAVA14

Datorsystemteknik Föreläsning 7DAVA14 Datorsystemteknik Föreläsning 7DAVA14 Innehåll Introduktion (forts) Polling (cyklisk avfrågning) Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec Novak IT-inst LTH Exempel

Läs mer

Tenta i Digitalteknik

Tenta i Digitalteknik Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2011-08-26 Skrivtid 9.00-14.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376 8150 Tillåtna hjälpmedel

Läs mer

Digital Aritmetik Unsigned Integers Signed Integers"

Digital Aritmetik Unsigned Integers Signed Integers Digital Aritmetik Unsigned Integers Signed Integers" Slides! Per Lindgren! EISLAB! Per.Lindgren@ltu.se! Original Slides! Ingo Sander! KTH/ICT/ES! ingo@kth.se! Talrepresentationer" Ett tal kan representeras

Läs mer

Beskrivning av porthantering i mikroprocessorn SAM3U som används på vårt labkort SAM3U- EK.

Beskrivning av porthantering i mikroprocessorn SAM3U som används på vårt labkort SAM3U- EK. Tomas Nordström Högskolan i Halmstad Dokumentversion 0.1, 2012-04- 01 Beskrivning av porthantering i mikroprocessorn SAM3U som används på vårt labkort SAM3U- EK. Informationen till detta kompendium är

Läs mer

Tenta i Digitalteknik

Tenta i Digitalteknik Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2009-06-04 Skrivtid 9.00-13.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng inkl bonus Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376 8150 Tillåtna

Läs mer

Introduktion till programmering

Introduktion till programmering Introduktion till programmering Vad är programmering? Vad gör en dator? Vad är ett datorprogram? 1 (9) Vad är programmering? För att bestämma en cirkels area måste du: 1. Dividera diametern 5 med 2. 2.

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Dessa sidor innehåller ett antal typ-prov som delas ut vid laborationerna. Syfte med dessa prov är att du skall känna att du hänger med på kursen att vi som godkänner dig på laborationsmomenten ser att

Läs mer

Tenta i Digitalteknik

Tenta i Digitalteknik Tenta i Digitalteknik Kurskod D0011E Tentamensdatum 2012-12-17 Skrivtid 9.00-14.00 Maximalt resultat 50 poäng Godkänt resultat 25 poäng Jourhavande lärare Per Lindgren Tel 070 376 8150 Tillåtna hjälpmedel

Läs mer

Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien

Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien DIGITAL- OCH MIKRODATORTEKNIK, U2 11-01-12 09.00 13.00 Tillåtna hjälpmedel: Instruktionslista PIC16F877A Lista på registeruppsättningen i PIC16F877A Datablad TTL-kretsar 74-serien Fullständiga lösningar

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #17 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Tallriksmodellen Stackoperationer Element kan endast

Läs mer

CPU. Carry/Borrow IX. Programräknare

CPU. Carry/Borrow IX. Programräknare Laboration:. Jämförelser mellan assembler och C. CPU ACCA ACCD ACCB 8-bitars ackumulatorer eller 16- bitars ackumulator CCR 1 1 1 SXH I NZVC Flaggregister Carry/Borrow IX IY PC Indexregister X Indexregister

Läs mer

Minnet från processorns sida Datorteknik

Minnet från processorns sida Datorteknik Minnet från processorns sida Datorteknik ERIK LARSSON Processorn ger kommandon/instruktioner med en adress och förväntar sig data. Exempel: READ(ADR) -> DATA Fysisk adress Logisk adress READ 00001000 READ

Läs mer

DIGITAL ELEKTRONIK. Laboration DE3 VHDL 1. Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning...

DIGITAL ELEKTRONIK. Laboration DE3 VHDL 1. Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning... UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik 2014 John Berge et al. DIGITAL ELEKTRONIK Laboration DE3 VHDL 1 Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning... Introduktion Syftet med denna

Läs mer

Tentamen i EIT070 Datorteknik

Tentamen i EIT070 Datorteknik Tentamen i EIT070 Datorteknik Institutionen för Elektro- och informationsteknik, LTH Onsdagen den 10 mars 2010, klockan 08:00 13:00 å Victoriastadion 1 och 2. Tillåtna hjälpmedel: på tentan utdelad formelsamling,

Läs mer

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/vt11 Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se Lärare: Tom Smedsaas, Tom.Smedsaas@it.uu.se

Läs mer

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering λ Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/mafykht11/ λ Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se UNIX-konton (systemansvariga

Läs mer

Stack och subrutiner Programmeringskonventionen

Stack och subrutiner Programmeringskonventionen Stack och subrutiner Programmeringskonventionen Du ska förstå hur en instruktion behandlas i processorn Du ska känna till några fler instruktioner Du ska veta hur maskinkoden för ett program byggs upp

Läs mer

Så här fungerar datorer Baserad på T-J Hallbergs minimalmaskin. 2008-08-26 Högskolan i Jönköping/JTH Ragnar Nohre

Så här fungerar datorer Baserad på T-J Hallbergs minimalmaskin. 2008-08-26 Högskolan i Jönköping/JTH Ragnar Nohre Baserad på T-J Hallbergs minimalmaskin 2008-08-26 Högskolan i Jönköping/JTH Ragnar Nohre Innehåll 1 Översikt... 3 2 Binära tal och koder... 3 2.1 Positionssystemet... 3 2.2 De binära talen... 4 2.3 Kilo

Läs mer

Kursupplägg. Examination. Föreläsning 1: Intro till kursen och. Kursmaterial. programmering. Kursboken: Programmera med a multimedia approach

Kursupplägg. Examination. Föreläsning 1: Intro till kursen och. Kursmaterial. programmering. Kursboken: Programmera med a multimedia approach Föreläsning 1: Intro till kursen och Kursens hemsida http://www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/esvt10 Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se Kursmaterial Kursbok Kursprogramvara Tips: Installera

Läs mer