Central Processing Unit
|
|
- Marie Lundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Central Processing Unit Individuellt PM Kristoffer Ringkvist Innovation och Produktdesign Produktutveckling 3, KPP
2 Ordlista Processor: En använd benämning för Central Processing Unit (CPU) Relä: En reglerteknisk elektrisk apparatur. Krets: ett antal elektriska komponenter sammankopplade med elektriska ledningar Hårdvara: Ett samlingsnamn för en dators fysiska delar. Transistor: En halvledarkomponent som används som signalförstärkare, strömbrytare, spänningsreglerare etc. Multitasking: Är ett uttryck som innebär flera operationer samtidigt utförda av en processor. UV strålning: En förkortning på Ultraviolett strålning. Dissipation: Är ett begrepp i fysiken, som är typiskt för dynamiska system, där viktiga mekaniska företeelser som vågor eller svängningar förlorar energi över tiden.
3 Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte och mål... 1 Central Processing Unit... 2 Historia och Utveckling... 2 Tillverkning... 3 Funktion... 5 The Arithmetic, Logic Unit... 5 Kontrollenheten... 6 Registret... 6 Utförande... 7 Användningsområden... 8 Källförteckning... 9
4 Inledning Under kursen produktutveckling 3 fick vi i uppgift att fördjupa oss i ett ämne kopplat till produktutveckling i form av en individuell inlämning. Att skaffa en djupare förståelse i ett ämne, en teknik, eller produkt som man är intresserad av och kan ha användning för i framtiden. Det här PM et handlar om Central Processing Units(CPU) som fungerar som hjärnan i datorer robotar och maskiner. PM et kommer att ta upp hur en CPU är uppbyggd och utav vad, hur den fungerar och opererar samt dess användningsområden och framtid. Det bör intressera personen som är ägare till en persondator då CPU n är en väsentlig del i datorn och bör vara utgångspunkten när man köper en ny dator exempelvis. Syfte och mål Syftet med detta PM är att inbringa en djupare förståelse om vad en CPU är och gör för något och varför det kan vara bra att veta just det. PM et svarar på frågor som t.ex. hur en CPU är uppbyggd och hur den arbetar vilket bl.a. leder till smartare val och köp av datorer och mobiltelefoner. Det är ett ämne jag tycker berör väldigt många och borde därför vara intressant för en stor andel läsare. 1
5 Central Processing Unit Central Processing Unit som oftast förkortas till CPU är en komponent i ett datorsystem som fungerar som hjärnan i en dator precis som hjärnan hos människor. CPU ns uppgift i ett datorsystem är att ta emot och utföra begärda operationer som beräkningar och datahantering. Tillverkningen på en CPU är den mest komplexa tillverkningen på jorden och bygger på över hundra olika steg i olika moment. Dagens storlek på CPU er handlar bara om några centimeter i bredd och höjd och finns i stort sätt i alla moderna maskiner och apparater, allt från datorer och bilar till kaffebryggare. Historia och Utveckling Den första datorn med en Central Processing Unit i sig publicerades 30 Juni, 1945 i USA av John von Neumann. Datorn kallades EDVAC och var den första datorn som kunde utföra olika sorters beräkningar utan att behöva ändra på hårdvaran. På den här tiden tog datorerna upp hela rum och alla komponenter inklusive CPU n var gigantiska i jämfört med nutidens komponenter. Dem allra första CPU erna byggdes med elektriska relän och vakuum tuber för att reglera strömsignalerna som CPU n tar emot. Men de var inte särskilt stabila och byttes med tiden ut mot transistorer under 1950 och 1960 talet. Det var det första steget i den snabba utvecklingen av CPU n. År 1970 kom den så kallade Mikro processorn som totalt förändrare designen och tillverkningen utav CPU er och satte riktningen för dagens teknik. Utvecklingen av CPU n har varit lavinartad och CPU er är idag uppbyggda av tiotals miljoner transistorer på en yta av ett par cm². Antalet transistorer man kan få in på ett chip har hittills ökat exponentiellt. EDVAC, den första datorn med en CPU i sig Ett exempel på en CPU från 1960 talet 2
6 Tillverkning Tillverkandet av processorer(cpu) är ett mycket högteknologiskt precisionsarbete som kräver perfekta förhållanden. I processorfabrikerna måste det vara kliniskt rent och arbetarna måste ha på sig rymdliknande dräkter för att inte de skall smutsa ner. Processorerna tillverkas på kiselplattor i flera lager och består av flera miljoner transistorer. Det första steget i processen av att tillverka en processor är att samla in sand som består av 20% kisel. Man separerar sen allt kisel ifrån sanden som får gå igenom en reningsprocess som består utav flera olika moment tills den tillslut blir anpassad för elektronikproduktion. Man smälter sedan allt kisel och formar den till ett krystalliknande kiselblock som väger unt 100kg bestående utav 99.9% kisel. Man skär sedan ut tunna runda skivor från kiselblocket med en diameter på 30cm som poleras till en glasklar yta. Man applicerar sen en blå fotoreduktiv vätska jämnt över kisel skivan som sedan utsätts för UVstrålning. UV strålningen appliceras med olika masker som fungerar som en stencil tillsammans, och skapar då olika kretsmönster. Processen upprepas och man skapar många lager av mönster ovanpå varandra. När det är gjort tas den fotoreduktiva vätskan bort med hjälp av ett slags lösningsmedel och mönstren från stencilen blir synliga. Nästa steg i tillverkningen kallas för Jon plantering som innebär att man planterar joner i kiseldisken. Men innan man kan göra det appliceras mer fotoreduktiv vätska som utsätts för UV ljus ännu en gång för att sen tas bort. Därefter bombarderas ytan som behandlats med UV ljus med joner i väldigt hög fart(ca km/h). Jonerna planteras i kiseldisken och gör så att kiseldisken på dem områdena hanterar ström på ett annorlunda sätt. Den bearbetade ytan kan du betraktas som en slags transistor. Ett tunt lager med isoleringsmaterial appliceras och man gör tre små hål som så småningom ska fyllas med koppar för att transistorn ska kunna kopplas till andra transistorer. Nästa steg i processen handlar om att fylla de tre hålen med kopparjoner. Det gör man genom en elektrokemisk process som kallas för galvning som innebär att man skickar kopparjonerna från en positivt laddad terminal till en negativt laddad terminal som utgörs av kiseldisken. Kopparjonerna lägger sig som ett tunt lager över kiseldisken och poleras ner till hålen som gjordes tidigare. Därefter 3 Sand består utav 20% Kisel Kiselblock som består av 99.9% kisel Kiseldisken behandlas med UV strålning Kopparjoner bombarderar kiselskivan
7 lägger man på fler lager av koppar som ska fungerar som interna kopplingar. Arkitekturen på kopplingarna skapas av design team och skiljer sig från de olika versionerna av processorer. Man kan tänkta sig ett nätverk av motorvägar kopplade mellan de olika transistorerna. Nu är kiseldisken klar för ett första funktionstest. Olika testprogram och mönster körs och följs noga upp. Efter att testerna är färdiga slängs de dåliga kiselskivorna med underkända ytor medans de godkända skivorna skärs till i olika bitar i form av rektanglar som kallas för socklar. Därefter sätts socklarna ihop med en grön botten och ett värmespridande skydd vilket formar den färdiga processorn. Den gröna bottnen fungerar som ett mekanisk och elektriskt interface som gör det möjligt för processorn att integrera med resten av delarna i datorn. Koppar kopplar samman transistorer Kiselskivorna testat Sockeln placeras med ett interface och ett värmeskydd Därefter görs de sista testerna som kontrollerar t.ex. dissipationen och den maximala frekvensen som processorerna ska klara av. Sen är processorn klar för att packeteras och skeppas iväg ut till butiker världen över. Bilden visar det sista testet innan den slutliga förpackningen Egentligen består tillverkning av 100 olika moment och enbart de viktigaste delarna har tagits upp. 4
8 Funktion Man kan säga att CPU n består av tre stycken olika huvuddelar. Den första delen kallas för den Aritmetiska, logiska enheten Arithmetic Logic Unit (ALU) och är den enhet som utför logiska och enklare aritmetiska operationer som t.ex. addition och subtraktion. Den andra delen kallas för Kontrollenheten och är den komponent som dirigerar instruktioner och operationer till andra delar i datorn. Samt den tredje delen som är resigstret vilket registrerar och förvarar data. The Arithmetic, Logic Unit Den aritmetiska, logiska enheten förkortas (ALU) från engelskans Arithmetic, Logic Unit som består av den elektriska kretsen som hanterar aritmetiska och logiska operationer. ALU n kan göra fyra olika slags kalkyler: addition, subtraktion, multiplikation och division. Den utför också logiska operationer som innebär att den jämför nummer eller speciella tecken. Datorn kan då agera beroende på resultatet av jämförelsen. Genom en jämförelse kan t.ex. datorn kolla om det finns lediga platser kvar på ett flygplan eller om en person har kredit kvar på sitt bankkort. Den använder sig utav tre stycken olika förhållanden. Equal to condition: Den logiska enheten kollar om två stycken värden är lika. Som ett exempel om antalet biljetter sålda till en fotbollsmatch är lika som antalet platser så är fotbollsarenan utsåld. Less than condition: Här kollar den logiska enheten om ett tal är mindre än ett annat. Ett exempel skulle vara att kolla om tiden är under ett speciellt klockslag för att kunden ska få ett reapris. Greater than condition: Här kollar den logiska enheten om ett tal är större än ett annat. Det kan vara att t.ex. kolla om antalet timmar för en persons arbetstid under en vecka överskrider fyrtio så blir det övertid. 5
9 Kontrollenheten Kontrollenheten är den del av CPU n som består av de elektriska kretsarna som sänder ut elektriska signaler för att styra hela datorsystem till att utföra programinstruktioner. Man kan jämföra kontrollenhetens funktion med en orkester ledare som inte spelar ett instrument själv men leder orkestern. Kontrollenheten samarbetar med den aritmetiska, logiska enheten samt minnet i datorn. Registret Registret är ett temporärt utrymme för att lagra instruktioner eller data. Registret arbetar genom direktioner från kontrollenheten och accepterar, håller eller skickar vidare instruktioner eller data. Registret består utav tre delar: Ackumulatorn: Den samlar resultat från beräkningar och operationer. Address register: Den har koll på instruktioner eller data som lagras i minnet. Varje instruktion och data får en adress för att kunna hittas. Register utrymme: Ett temporärt utrymme som lagrar instruktioner och data en kort stund innan dem skickas vidare till minnet. 6
10 Utförande Innan en instruktion kan bli utförd måste programinstruktioner och data placeras i minnet från en input enheten eller sekundärt utrymme som exempelvis en CD rom läsare eller hårddisk. Instruktionerna eller datan gör ett temporärt stop i registret innan det hamnar i minnet. Sen utför CPU n uppgiften i fyra steg: 1. Kontrollenheten letar rätt på och tar emot instruktionen i minnet genom en adress. 2. Kontrollenheten kodar av instruktionen som så den förstår vad som skall göras och skickar sedan vidare instruktionen till aritmetiska, logiska enheten. 3. Den aritmetiska, logiska enheten utför sedan den aritmetiska eller logiska operationen. 4. Sedan förvarar den aritmetiska, logiska enheten resultatet av operationen i minnet eller i registret. Så småningom skickar kontrollenheten resultatet vidare från minnet till en output enhet eller sekundär lagrings enhet(hårddisk). Bilden nedan visar en CPU och dess huvuddelar. Bilden visar hur enheterna i en CPU samspråkar. 7
11 Användningsområden Det finns många olika sorters CPU er byggda för olika användningsområden och produkter. Processorer finns ju som alla vet i datorer vilket innebär att alla produkter med en liten dator i sig har en slags processor. Allt från bilar och mobiltelefoner till mikrovågsugnar, kaffebryggare och klockor. Det finns oändligt många produktområden där processorn finns. På en dator är processorn huvuddelen i produkten och är också den dyraste. När man går ut och köper mobil i dagens läge är även där processorn en viktig del i produkten och är en avgörande faktor för kunden. För ett par år sedan brydde man sig dock inte om vad mobilen hade för processor. När man köper en mikrovågsugn eller kaffebryggare är inte processorn något intressant och står nog inte ens med i produktspecifikationen. Det är på grund av att det inte spelar så stor roll vad det är för slags processor då operationerna eller instruktionerna är så pass enkla. Men vem vet, i framtiden ska kanske mikrovågsugnar kunna kommunicera med användaren och då kommer det att krävas med prestanda utav processorn. 8
12 Källförteckning Digitala källor: intel cpu processor core i7.html GQmtITMdas Muntliga källor: Fredrik Barthel Dator tekniker och tävlande i datorbygge och prestanda. 9
Elektriska Kretsar. En fördjupning gjord av Philip Åhagen. Philip Åhagen 2009-12-03. Mälardalens Högskola Produktutveckling 3 2009/2010 KPP 039
Mälardalens Högskola Elektriska Kretsar En fördjupning gjord av Philip Åhagen Philip Åhagen 2009-12-03 Table of Contents Inledning... 3 Grundläggande ellära... 4 Spänning... 4 Ström... 4 Resistans... 4
Läs merGrundläggande datavetenskap, 4p
Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 2 Datamanipulation, Processorns arbete Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-09 IT och Medier 1 Innehåll CPU ALU Kontrollenhet Register
Läs mer0.1. INTRODUKTION 1. 2. Instruktionens opcode decodas till en språknivå som är förstålig för ALUn.
0.1. INTRODUKTION 1 0.1 Introduktion Datorns klockfrekvens mäts i cykler per sekund, eller hertz. En miljon klockcykler är en megahertz, MHz. L1 cache (level 1) är den snabbaste formen av cache och sitter
Läs merDatorsystem 2 CPU. Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur. Visning av Akka (för de som är intresserade)
Datorsystem 2 CPU Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur CPU Visning av Akka (för de som är intresserade) En dators arkitektur På en lägre nivå kan vi ha lite olika
Läs merSystem S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet
Datorarkitektur - en inledning Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer System S den mest abstrakta synen på systemet A B C Ett högnivåperspektiv på systemet a1 b1 c1 a2 b3 b2 c2 c3 En mera
Läs merVad är en dator? Introduktion till datorer och nätverk. Pontus Haglund Institutionen för datavetenskap (IDA) 21 augusti 2018
. Vad är en dator? Introduktion till datorer och nätverk Pontus Haglund Institutionen för datavetenskap (IDA) 21 augusti 2018 Översikt 2/23 Datorns historia von Neumann-arkitekturen Operativsystem Datornät
Läs merDu kan även lyssna på sidorna i läroboken: Teknik direkt s Lyssna gör du på inläsningstjänst.
Datorn När du har läst det här avsnittet skall du: känna till datorns historia kunna vilka tekniker man använder för att ta kontakt idag kunna reflektera kring fördelar och nackdelar med modern kommunikationsteknik
Läs merIT-GUIDE Version 1.0 Författare: Juha Söderqvist
IT-GUIDE Version 1.0 Författare: Juha Söderqvist Innehåll INTRODUKTION... 3 DATOR... 3 persondator... 3 Tablet... 4 Laptop... 4 Telefoner... 4 MODERKORT... 5 PROCESSORN... 5 inbäddade system... 6 RAM-MINNE...
Läs merHF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp
HF0010 Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp Välkommna - till KTH, Haninge, Datateknik, kursen och till första steget mot att bli programmerare! Er lärare och kursansvarig: Nicklas Brandefelt, bfelt@kth.se
Läs merDatorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1
Innehåll Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Kursinformation Introduktion till datorsystem Programmeringsmodellen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec
Läs merDatorhistorik. Föreläsning 3 Datorns hårdvara EDSAC. Eniac. I think there is a world market for maybe five computers. Thomas Watson, IBM, 1943
Datorhistorik Föreläsning 3 Datorhistorik Datorns uppbyggnad, komponenter Processor, primärminne, sekundärminne Minneshierarkier Inbyggda system, stora datorer I think there is a world market for maybe
Läs merDatorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1
Innehåll Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Kursinformation Introduktion till datorsystem Programmeringsmodellen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec
Läs merDatorarkitektur. Informationsteknologi sommarkurs 5p, Agenda. Slideset 3
Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström Datorarkitektur Slideset 3 Agenda Datorns
Läs merOperativsystem DVG A06. Definition. Varför operativsystem? - Vad är ett operativsystem?
Operativsystem DVG A06 Operativsystem, mm - Vad är ett operativsystem? - Hur fungerar det..? - Vad använder vi operativsystemet till? - Vilka olika operativsystem finns? 2 Definition Den del av systemet
Läs mer1642 uppfann Blaise Pascal världens första mekaniska räknemaskin. Den kunde både addera och subtrahera. Den kan ses som en föregångare till datorn.
Datorns utveckling 1642 uppfann Blaise Pascal världens första mekaniska räknemaskin. Den kunde både addera och subtrahera. Den kan ses som en föregångare till datorn. Tre decennier senare konstruerade
Läs merMESI i Intel Core 2 Duo
MESI i Intel Core 2 Duo Sammanfattning Denna rapport beskriver en processor (Intel Core 2 Duo) vars cache coherence protokoll är MESI. Rapporten beskriver hur processorn är uppbyggd, hur många kärnor den
Läs merF2: Motorola Arkitektur. Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i Instruktionsformat MOVE instruktionen
68000 Arkitektur F2: Motorola 68000 I/O signaler Processor arkitektur Programmeringsmodell Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i 68000 Instruktionsformat MOVE instruktionen Adresseringsmoder
Läs merGrindar och transistorer
Föreläsningsanteckningar Föreläsning 17 - Digitalteknik I boken: nns ej med Grindar och transistorer Vi ska kort beskriva lite om hur vi kan bygga upp olika typer av grindar med hjälp av transistorer.
Läs merCacheminne Intel Core i7
EDT621 Datorarkitekturer med operativsystem 7,5 hp 2015-12-07 Cacheminne i Intel Core i7 Författare: Adnan Karahmetovic Handledare: Erik Larsson Innehåll 1. Inledning... 1 1.1 Syfte... 1 1.2 Frågeställning...
Läs merIT för personligt arbete F5
IT för personligt arbete F5 Datalogi del 1 DSV Peter Mozelius 1 En dators beståndsdelar 1) Minne 2) Processor 3) Inmatningsenheter 1) tangentbord 2) scanner 3) mus 4) Utmatningsenheter 1) bildskärm 2)
Läs merKursupplägg. Examination. Föreläsning 1: Intro till kursen och. Kursmaterial. programmering. Kursboken: Programmera med a multimedia approach
Föreläsning 1: Intro till kursen och Kursens hemsida http://www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/esvt10 Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se Kursmaterial Kursbok Kursprogramvara Tips: Installera
Läs merFöreläsning 1: Intro till kursen och programmering
Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/vt11 Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se Lärare: Tom Smedsaas, Tom.Smedsaas@it.uu.se
Läs merFöreläsning 1: Intro till kursen och programmering
Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering λ Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/mafykht11/ λ Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se UNIX-konton (systemansvariga
Läs merDigitalteknik EIT020. Lecture 15: Design av digitala kretsar
Digitalteknik EIT020 Lecture 15: Design av digitala kretsar November 3, 2014 Digitalteknikens kopplingar mot andra områden Mjukvara Hårdvara Datorteknik Kretskonstruktion Digitalteknik Elektronik Figure:,
Läs merSVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013
Rahim Rahmani (rahim@dsv.su.se) Division of ACT Department of Computer and Systems Sciences Stockholm University SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013 Tentamensdatum: 2013-03-21 Tentamen består av totalt
Läs merMoment 2 Digital elektronik. Föreläsning Inbyggda system, introduktion
Moment 2 Digital elektronik Föreläsning Inbyggda system, introduktion Jan Thim 1 Inbyggda system, introduktion Innehåll: Historia Introduktion Arkitekturer Mikrokontrollerns delar 2 1 Varför lär vi oss
Läs merProgram kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan ar
1 Program kan beskrivas på olika abstrak3onsnivåer. Högnivåprogram: läsbart (för människor), hög abstrak3onsnivå, enkelt a> porta (fly>a 3ll en annan arkitektur), hårdvara osynlig Assembly- och maskinprogram:
Läs merArm Cortex-A8 Pipeline
Marcus Havrell Dahl - 941206 Arm Cortex-A8 Pipeline Sammanfattning Arm Cortex-A8 processorn är en energisnål men samtidigt kraftfull enhet. Beroende på implementationen kan den ha en klockhastighet på
Läs merEn Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär:
Lösningsförslag för 725G45-tentan 3/11-10 1. Vad menas med Von Neumann-arkitektur? (2p) En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär: Data och instruktioner lagras i samma
Läs merDet finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/
CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 1 Torsdag 2005-08-25 Upprop. Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/ Kurslitteratur är Per Foyer Mikroprocessorteknik. Finns på bokhandeln.
Läs merCDC en jämförelse mellan superskalära processorer. EDT621 Campus Helsingborg av: Marcus Karlsson IDA
CDC6600 - en jämförelse mellan superskalära processorer av: Marcus Karlsson Sammanfattning I denna rapport visas konkret information om hur den första superskalära processorn såg ut och hur den använde
Läs merLUNDS UNIVERSITET. Parallell exekvering av Float32 och INT32 operationer
LUNDS UNIVERSITET Parallell exekvering av Float32 och INT32 operationer Samuel Molin Kursansvarig: Erik Larsson Datum 2018-12-05 Referat Grafikkort utför många liknande instruktioner parallellt då typiska
Läs merPRODUKTUTVECKLING 3. CAD & 3D-ritning. Erik Almers 2011-01-10
PRODUKTUTVECKLING 3 CAD & 3D-ritning PM Erik Almers 2011-01-10 Detta fördjupningsarbete handlar om hur man kan använda sig utav 3d-modelering i en produktutvecklingsprocess. Betonar även vikten av 3d-modeleringen
Läs merUtvecklingen från en 8 bitars till en 16 bitars mikroprocessor
Utvecklingen från en 8 bitars till en 16 bitars mikroprocessor Sammanfattning: Utvecklingen från processor till processor är inte lätt. Det finns många beslut som måste tas när det gäller kompatibilitet,
Läs merDefinition DVG A06. Varför operativsystem? Operativsystem. Översikt. - Vad är ett operativsystem?
DVG A06 Operativsystem, mm Definition Den del av systemet som hanterar all hårdvara och all mjukvara. Kontrollerar: -alla filer -alla enheter -varje del av minnet -varje ögonblick av processortiden (-nätverk
Läs merIntroduktion till programmering
Introduktion till programmering Vad är programmering? Vad gör en dator? Vad är ett datorprogram? 1 (9) Vad är programmering? För att bestämma en cirkels area måste du: 1. Dividera diametern 5 med 2. 2.
Läs merJoakim Vasilevski 2011-01-16
PM - CAM KPP039 Produktutveckling 3 2011-01-16 Examinator: Rolf Lövgren Mälardalens Högskola Förord I kursen KPP039 Produktutveckling 3 har vi i uppgift skriva ett inviduellt PM om ett lämpligt ämne i
Läs merCecilia Ingard. Boksidan
Cecilia Ingard Boksidan Innehåll Vad som händer när datorn startar 3 Hur ser en dator bokstäverna? 12 Vad kan hända när man skriver ett brev 14 Inuti datorlådan 22 Moderkortet 23 Processorn 24 RAM-minnet
Läs merDigitala System: Datorteknik ERIK LARSSON
Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON Dator Primärminne Instruktioner och data Data/instruktioner Kontroll Central processing unit (CPU) Fetch instruction Execute instruction Programexekvering (1)
Läs merFöreläsning 2. Operativsystem och programmering
Föreläsning 2 Operativsystem och programmering Behov av operativsystem En dator så som beskriven i förra föreläsningen är nästan oanvändbar. Processorn kan bara ges enkla instruktioner såsom hämta data
Läs merDVG A06. Operativsystem, mm. Karlstads universitet Datavetenskap. DVG A06 Johan Eklund. Datavetenskap, Karlstads universitet 1
DVG A06 Operativsystem, mm DVG A06 Johan Eklund, 1 2 DVG A06 Johan Eklund, 2 Operativsystem - Vad är ett operativsystem? - Hur fungerar det..? - Vad använder vi operativsystemet till? - Vilka olika operativsystem
Läs merMulti-ported cache En rapport om några lösningar till att få flera minnesaccesser simultant.
Multi-ported cache En rapport om några lösningar till att få flera minnesaccesser simultant. Sammanfattning När processorns klockhastighet ökar medför det en ökning av instruktioner vilket såklart ökar
Läs merPipelining i Intel Pentium II
Pipelining i Intel Pentium II John Abdulnoor Lund Universitet 04/12/2017 Abstract För att en processor ska fungera måste alla komponenter inuti den samarbeta för att nå en acceptabel nivå av prestanda.
Läs merParallellism i CDC 7600, pipelinens ursprung
Lunds universitet Parallellism i CDC 7600, pipelinens ursprung Henrik Norrman EITF60 Datorarkitekturer med operativsystem Kursansvarig: Erik Larsson 4 december 2017 INNEHÅLL Parallellism i CDC 7600 Innehåll
Läs merProgrammering i ett historiskt perspektiv. Växjö 16 november 2017 Mats Hansson
Programmering i ett historiskt perspektiv Växjö 16 november 2017 Mats Hansson Att hitta elevaktiva arbetssätt och arbetsformer! Ett exempel: Några begrepp Resultat: Jacquardvävstol https://sv.wikipedia.org/wiki/jacquardv%c3%a4vstol
Läs merTalsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson
Talsystem Teori Av Johan Johansson Vad är talsystem? Talsystem är det sätt som vi använder oss av när vi läser, räknar och skriver ner tal. Exempelvis hade romarna ett talsystem som var baserat på de romerska
Läs mer12. Kort om modern halvledarteknologi
12. Kort om modern halvledarteknologi Kursen i halvledarfysik behandlar i detalj halvledarkomponenter. På denna kurs går vi igenom bara den allra viktigaste av dem, MOSFET-transistorn som ger grunden till
Läs mer12. Kort om modern halvledarteknologi
12. Kort om modern halvledarteknologi Kursen i halvledarfysik behandlar i detalj halvledarkomponenter. På denna kurs går vi igenom bara den allra viktigaste av dem, MOSFET-transistorn som ger grunden till
Läs merSIMD i Intel s P5- baserade Pentium MMX
SIMD i Intel s P5- baserade Pentium MMX Maurits Gabriel Johansson - IDA2 Datorarkitekturer med operativsystem - 4 december 2016 SIMD I INTEL S P5-BASERADE PENTIUM MMX 1 Abstrakt Moderna CPU s (Central
Läs merMattias Wiggberg Collaboration
Informationsteknologi sommarkurs 5p, 24 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE75 5 Uppsala +46 847 3 76 Collaboration Jakob Carlström Binära tal Slideset 5 Agenda Binära tal Talbaser
Läs merRandom Access Memory. Amare Reda Jenny Holmberg Henrik Kreipke Gaylord Kaya
Random Access Memory Amare Reda Jenny Holmberg Henrik Kreipke Gaylord Kaya Introduktion Historia Vad är RAM? Hur fungerar RAM? Dataöverföring, tidsklocka och termer Vilka är de olika typerna av RAM? Vad
Läs merHenrik Asp. Allt du behöver veta för att KÖPA DATOR
Allt du behöver veta för att KÖPA DATOR Henrik Asp DEL 1 KOMPONENTER OCH PROGRAMVARA DEL 3 EFTER KÖPET 1. INTRODUKTION TILL BOKEN... 3 2. DATORNS HISTORIA... 4 A. Pc...5 B. Mac...6 C. HTPC...7 3. DATORNS
Läs merGrundläggande programmeringsteknik Datorsystem
Datorsystem Från abakus till Z3 Datorsystem Från kursplanen Moment 3, Datorsystem 3hp I detta moment ges en introduktion till datorsystem och dess uppbyggnad. Minneshantering, vad en CPU är och gör samt
Läs merInledande programmering med C# (1DV402) Introduktion till programmering
Introduktion till programmering Upphovsrätt för detta verk Detta verk är framtaget i anslutning till kursen Inledande programmering med C# vid Linnéuniversitetet. Du får använda detta verk så här: Allt
Läs merAtt köpa ny dator SeniorNet Lidingö September-2017
Att köpa ny dator SeniorNet Lidingö September-2017 Att köpa ny dator Kompakt bordsdator Stationär dator Allt-i-ett-dator Laptop Hybrid (laptop/surfplatta) Agenda Att tänka på innan du köper dator Faktorer
Läs merProcessor pipelining genom historien (Intel i9-intel i7)
Processor pipelining genom historien (Intel i9-intel i7) Besnik Redzepi Lunds Universitet Abstrakt/Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att jämföra Intels nya generation processorer och deras pipelining.
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #21 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Teknologier och hierarkier Minnestyper Vi har hittills
Läs merIntroduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python
Introduktion till programmering och Python Hösten 2009 Dagens lektion Vad är programmering? Vad är en dator? Filer Att tala med datorer En första titt på Python 2 Vad är programmering? 3 VAD ÄR PROGRAMMERING?
Läs merFöreläsning 3.1: Datastrukturer, en översikt
Föreläsning.: Datastrukturer, en översikt Hittills har vi i kursen lagt mycket fokus på algoritmiskt tänkande. Vi har inte egentligen ägna så mycket uppmärksamhet åt det andra som datorprogram också består,
Läs merDatorhistoria Introduktion till PBL
Datorhistoria Erfarenheter Inlärningsmål Ämne: Datorhistorik Första datorn? Eniac 1946? Definiera dator Internationellt? Svenskt? Dator = räknehjälpmedel? Mer räknehjälpmedel Abacus (kulram) c:a 3000 fkr
Läs merDatorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON
Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Dator Primärminne Instruktioner och data Data/instruktioner Kontroll Central processing unit (CPU) Fetch instruction Execute instruction Programexekvering
Läs merMer datorarkitektur. En titt I datorn Minnen
Mer datorarkitektur En titt I datorn Minnen von Neumann-modellen von Neumann-modellen CPU (Central Processing Unit) Styrenhet hämtar programinstruktioner ALU (Arithmetic and Logical Unit) utför beräkningar
Läs merDigital- och datorteknik, , Per Larsson-Edefors Sida 1
Digitala it elektroniksystem t Professor Per Larsson-Edefors perla@chalmers.se Digital- och datorteknik, 101122, Per Larsson-Edefors Sida 1 Introduktion Konstruktionsalternativ Kretskort med diskreta standardkomponenter.
Läs merHantering av hazards i pipelines
Datorarkitektur med operativsystem Hantering av hazards i pipelines Lisa Arvidsson IDA2 Inlämningsdatum: 2018-12-05 Abstract En processor som använder pipelining kan exekvera ett flertal instruktioner
Läs merLunds Tekniska Högskola Datorarkitektur med operativsystem EITF60. Superscalar vs VLIW. Cornelia Kloth IDA2. Inlämningsdatum:
Lunds Tekniska Högskola Datorarkitektur med operativsystem EITF60 Superscalar vs VLIW Cornelia Kloth IDA2 Inlämningsdatum: 2018-12-05 Abstract Rapporten handlar om två tekniker inom multiple issue processorer
Läs merOperativsystem. Hierarkin för hårdvara läses nerifrån
Operativsystem DOS DiskOperatingSystem - ett jobb i taget. Dagens Operativsystem - prioriterar olika jobb. Om ett jobb pausas körs ett annat. Operativsystems viktigaste funktion är att bilda gränssnitt
Läs merHantering av begränsat antal skrivningar på Solid State diskar
LTH - LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Hantering av begränsat antal skrivningar på Solid State diskar Filip Nilsson 2015-12-07 Sammanfattning På senare år har utvecklingen för SSD (Solid State Drive) enheter kommit
Läs merRättade inlämningsuppgifter hämtas på Kents kontor Föreläsning 4 Må 11.00-11.30, 12.30-13.15 Kent Palmkvist To 11.00-11.30, 12.30-13.
/5/14 15:56 Praktisk info, forts. Löst uppgift Fyll i ett konvolut (återanvänds tills uppgiften godkänd TTE Elektronik Konvolut hittas ovanpå den svarta brevlåda som svar lämnas i vart brevlåda placerad
Läs merÖvning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler
Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1) 2 n stycken tal från 0 till 2 n 1 F1.2) 9 bitar (512 kombinationer) Talsystem - 2-
Läs merELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g
ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras
Läs merMateria Sammanfattning. Materia
Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia
Läs merLäsminne Read Only Memory ROM
Läsminne Read Only Memory ROM Ett läsminne har addressingångar och datautgångar Med m addresslinjer kan man accessa 2 m olika minnesadresser På varje address finns det ett dataord på n bitar Oftast har
Läs merLaborationer i miljöfysik. Solcellen
Laborationer i miljöfysik Solcellen Du skall undersöka elektrisk ström, spänning och effekt från en solcellsmodul under olika förhållanden, och ta reda på dess verkningsgrad under olika förutsättningar.
Läs merSyfte. Praktisk datorkunskap. Personal. Kursinfo. Examination- Krav för godkänt. Agenda idag DVG A06
Syfte Praktisk datorkunskap DVG A06 Ge teoretisk förståelse och praktisk erfarenhet om hur en dator är uppbyggd Ge kunskap kring operativsystemets roll, samt ge kunskap om olika operativsystem. Ge praktisk
Läs merDatormetaforen. Från människa till dator Från dator till människa o.s.v.
Datormetaforen Från människa till dator Från dator till människa o.s.v. Det mekaniska tänkandet Räknemaskin tillverkad av Pascal 1642 Hjärnan ett avancerat urverk 1800-talet Henry Colebrooke, (president
Läs merTentamen den 18 mars svar Datorteknik, EIT070
Lunds Universitet LTH Tentamen den 18 mars 2015 - svar Datorteknik, EIT070 Skrivtid: 14.00-19.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng För betyg 4 krävs 30
Läs merMIKRODATORTEKNIK 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
MIKRODATORTEKNIK 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 1.1. Milstolpar i datorns historia 1.2. Några viktiga begrepp 1.3. Mikrodatorns användningsområden 2. TALSYSTEM, KODER OCH BINÄR ARITMETK 2.1. Binära
Läs mer12. Kort om modern halvledarteknologi
12. Kort om modern halvledarteknologi Kursen i halvledarfysik behandlar i detalj halvledarkomponenter. På denna kurs går vi igenom bara den allra viktigaste av dem, MOSFET-transistorn som ger grunden till
Läs merNärliggande allokering Datorteknik
Närliggande allokering Datorteknik ERIK LARSSON TID Problem: Minnet blir fragmenterat Paging Demand paging Sida (S) Dela upp primärminnet i ramar (frames) och program i sidor (pages) Program 0 RD.0 1 RD.1
Läs merDatorsystem. Tentamen
Datorsystem Tentamen 2012-03-17 Instruktioner Samtliga svar skall vara motiverade och läsbara. Eventuella tabeller, illustrationer och beräkningar som används för att nå svaret ska också finnas med i lösningen.
Läs merMinnessystem. Minneshierarki. Flyktigt eller icke flyktigt huvudsakliga egenskaper. Minneshierarki
Minneshierarki, minnestyper och teknologier Minneshierarki Ideally one would desire an indefinitely large memory capacity such that any particular word would be immediately available. We are forced to
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #21 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Teknologier och hierarkier Minnestyper Vi har hittills
Läs merElektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 Mikrodatorteknik
Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 - Inbyggda system - Analog till digital signal - Utvecklingssystem, målsystem - Labutrustningen - Uppbyggnad av mikrokontroller - Masinkod, assemblerkod
Läs merTentamen i Fotonik , kl
FAFF25-2015-05-04 Tentamen i Fotonik - 2015-05-04, kl. 14.00-19.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.
Läs merJämförelse av skrivtekniker till cacheminne
Jämförelse av skrivtekniker till cacheminne 1 Innehåll 1. Sammanfattning 2. Inledning 3. Diskussion 4. Referenslista 1. Sammanfattning En rapport innehållande jämförelser av olika skrivtekniker till minnen
Läs merCacheprobe: programbibliotek för extrahering av cacheminnesparametrar
Cacheprobe: programbibliotek för extrahering av cacheminnesparametrar Gabriel Gerhardsson Cacheprobe p.1/38 Abstract Kan analytiskt ta reda på associativitet, line storlek och storlek på processorns cacheminnen
Läs merAtt köpa ny dator SeniorNet Lidingö Februari-2019
Att köpa ny dator SeniorNet Lidingö Februari-2019 Att köpa ny dator Kompakt bordsdator Stationär dator Allt-i-ett-dator Laptop Hybrid (laptop/surfplatta) Agenda Att tänka på innan du köper dator Faktorer
Läs merLokal pedagogisk plan
Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik
Läs merElektronik. Lars-Erik Cederlöf
Elektronik LarsErik Cederlöf 1 Ledare och isolatorer Ledare för elektrisk ström har atomer med fria rörliga laddningar i yttersta skalet. Exempel på ledare är metallerna koppar och aluminium. Deras atomer
Läs merLabbrapport LEGO-robot linefollower
KTH KISTA Labbrapport LEGO-robot linefollower Martin Thorén 2012-09-07 mathoren@kth.se Introduktionskurs i datateknik (II1310) Sammanfattning Syftet med denna laboration var att felsöka och reparera en
Läs merDigitalteknik och Datorarkitektur 5hp
Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp Minnes-hierarkier och Cache 12 maj 2008 karl.marklund@it.uu.se issa saker använder vi ofta Dessa saker vill vi ha nära till hands Storleken har betydelse Litet är
Läs merAdderare. Digitalteknik 7.5 hp distans: 4.6 Adderare 4.45
Digitalteknik 7.5 hp distans: 4.6 Adderare 4.45 Adderare Addition av två tal innebär att samma förfarande upprepas för varje position i talet. För varje position sakapas en summasiffra och en minnessiffra.
Läs merEtt urval D/A- och A/D-omvandlare
Ett urval D/A- och A/D-omvandlare Om man vill ansluta en mikrodator (eller annan digital krets) till sensorer och givare så är det inga problem så länge givarna själva är digitala. Strömbrytare, reläer
Läs mer4:7 Dioden och likriktning.
4:7 Dioden och likriktning. Inledning Nu skall vi se vad vi har för användning av våra kunskaper från det tidigare avsnittet om halvledare. Det är ju inget självändamål att tillverka halvledare, utan de
Läs merFöreläsningsanteckningar 2. Mikroprogrammering I
Föreläsningsanteckningar 2. Mikroprogrammering I Olle Seger 2012 Anders Nilsson 2016 Innehåll 1 Inledning 2 2 En enkel dator 2 3 Komponenter 3 3.1 Register............................... 3 3.2 Universalräknare..........................
Läs merLaborationer i miljöfysik. Solcellen
Laborationer i miljöfysik Solcellen Du skall undersöka elektrisk ström, spänning och effekt från en solcellsmodul under olika förhållanden, och ta reda på dess verkningsgrad under olika förutsättningar.
Läs merTentamen. Datorteknik Y, TSEA28
Tentamen Datorteknik Y, TSEA28 Datum 2015-06-01 Lokal Tid 14-18 Kurskod Provkod Kursnamn Provnamn Institution Antal frågor 6 Antal sidor (inklusive denna sida) 6 Kursansvarig Lärare som besöker skrivsalen
Läs merStyrteknik: MELSEC FX och numeriska värden
PLC2C:1 MELSEC FX I kursen styrteknik används styrsystemet FX1S som är ett litet system i MELSEC FX-serien. Vår version av FX1S har endast digitala in- och utgångar men oftast finns det både digitala och
Läs merBatteri. Lampa. Strömbrytare. Tungelement. Motstånd. Potentiometer. Fotomotstånd. Kondensator. Lysdiod. Transistor. Motor. Mikrofon.
Batteri Lampa Strömbrytare Tungelement Motstånd Potentiometer Fotomotstånd Kondensator Lysdiod Transistor Motor Mikrofon Högtalare Ampèremeter 1 1. Koppla upp kretsen. Se till att motorns plus och minuspol
Läs merSystemenhet. Delarna i en dator
Delarna i en dator En dator är ett system med delar som fungerar tillsammans. De fysiska delarna, som du kan se och röra vid, kallas maskinvara. (Programvara avser de instruktioner, eller program, som
Läs mer