Datorsystem. Exempeltentamen

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Datorsystem. Exempeltentamen 2011-10-18"

Transkript

1 Datorsystem Exempeltentamen Instruktioner Samtliga svar skall vara motiverade och läsbara. Eventuella tabeller och beräkningar som används för att nå svaret ska också finnas med i lösningen. Ett svar måste vara läsligt för att kunna bedömas. Ofullständigt motiverade svar kan inte ge full poäng! För del A kan flera frågor besvaras på samma sida, men för del B ska samtliga frågor besvaras på en egen sida. Hjälpmedel Inga hjälpmedel är tillåtna. Rättning och betygsskala Denna tentamen består av två delar: A och B. Del A kan maximalt ge betyget E, och man måste vara godkänd på del A för att kunna få ett högre betyg på del B. Del A och del B har varsin poängskala enligt tabellen nedan. Del A Del B F Fx E E D C B A Resultatet av tentamen kommer att meddelas senast 18 november Den som får betyget Fx måste ta kontakt med kursens examinator senast 2 december Komplettering för betyg Fx kommer att vara skriftlig, eller skriftlig samt muntlig, beroende på examinators bedömning. Lycka till! 1

2 Del A 1. (a) En processor består av flera komponenter. Vilka av komponenterna nedan ingår i processorn? A. Primärminne B. ALU C. Register D. Rothubb för USB E. Systembuss F. Kontrollenhet (1 poäng) (b) Beskriv de komponenter du angett ingår i processorn. (1 poäng) ALU Den aritmetiska logiska enheten (Arithmetic Logic Unit) utför beräkningsoperationer på binärt data. Beräkningarna är logiska eller aritmetiska operationer. Register Registren är en processors interna minne. Kontrollenhet Kontrollenheten (Control Unit) tolkar instruktioner från minnet och ser sedan till att dessa utförs. 2. Beskriv kortfattat filosofierna bakom CISC- och RISC-arkitekturerna och skillnaderna mellan dem. CISC = Complex Instruction Set Computing och RISC = Reduced Instruction Set Computing. Med en RISC-arkitektur har man färre instruktioner och många register. Färre instruktioner gör att en kompilator bättre kan förutsäga nästa instruktion, vilket ger mer effektiv pipelining. I RISC försöker också kompilatorn optimera registeranvändningen och föredrar registeroperationer före minnesoperationer. Med en CISC-arkitektur finns däremot fler instruktioner och färre register att använda. Meningen är att mer specifika instruktioner ska ge simplare kompilatorer, och att dessa instruktioner dessutom ska mappa bättre mot högnivåspråk. Anledningen till dessa mer specifika instruktioner är att om man kan använda en instruktion istället för en kombination av flera andra instruktioner kommer man få ett mindre och snabbare program. 3. I ett modernt datorsystem är det vanligt att man använder flera bussar för att undvika flaskhalsar. 2

3 (a) Vilken funktion har en buss i ett datorsystem? (1 poäng) En buss tillhandahåller kommunikation mellan olika enheter i ett datorsystem genom att varje enhet har tillgång till gemensamma ledningar för data, kontroll och adressering. (b) Hur är bussarna i ett modernt högprestanda-system ordnade? Vad gör de olika bussarna? (1 poäng) Systembussen knyter samman processorn, minnet och I/O-enheter. Höghastighetsbussen knyter samman systembussen med enheter som kräver snabb överföring. Expansionsbussen knyter samman höghastighetsbussen med enheter med lägre krav på överföringshastighet. 4. I ett datorsystem används flera olika typer av minnen. (a) Beskriv följande typer av minnen: RAM ROM (1 poäng) RAM står för Random Access Memory och är en typ av minne som kan både skrivas och läsas. Söktiden för att läsa en minnesplats är oberoende av var på minnet informationen är sparad. ROM står för Read Only Memory och är en typ av minne som skrivs en gång och som sedan bara kan läsas. (b) Ange en typ av lagringsmedium för de två typerna av minne ovan. (1 poäng) RAM Dynamic RAM (eller Static RAM) ROM Optiskt minne (DVD, CD, BluRay bland andra) 5. Assembler är ett programmeringspråk som ligger väldigt nära en dators maskinstruktioner. Beskriv processen för hur en assemblersintruktion översätts till en maskinstruktion. 3

4 En assemblerare översätter mellan Assembler och maskininstruktioner. Assembleraren utgår från instruktionen (till exempel ADD) och översätter till rätt operationskod. Utifrån operationskoden kan assembleraren fylla i operandfält och övriga fält korrekt. En assemblerare ser också till att labels översätts till rätt minnesadress för de instruktioner som använder labels. 6. Förklara kortfattat vilken funktion ett filsystemet har i ett operativsystem. Ett filsystem hanterar och organiserar data som lagrats på ett lagringsmedium. Med hjälp av ett filsystem kan program läsa, skriva och uppdatera data, metadata och filrättigheter. Det är filsystemet som håller ihop data i filer och mappar. 7. I TCP/IP-modellen finns fyra lager. Ange lagrens namn i korrekt ordning, från det högsta lagret till det lägsta. 1. Applikationslagret 2. Transportlagret 3. Nätverkslagret 4. Länklagret 8. (a) Vilka av alternativen nedan är giltiga IPv4-adresser? A B C. 24:17:9b:1a:43:e3 D E F. fdb2:2c26:f4e4::1 (1 poäng) (b) Ange en motivering för de adresser du angett som ogiltiga ovan. (1 poäng) A Är större än 32 bitar (har fem oktetter istället för fyra). C Det är en MAC-adress. D En oktett har 8 bitar och kan därmed bara vara mellan Första oktetten här är

5 E Det är en IPv6-adress. 5

6 Del B 1. Flyttal är ett sätt att representera stora, små och rationella tal. Här används standarden IEEE 754 för 16 bitars flyttal. Bilden nedan förklarar hur ett flyttal lagras binärt. tecken (1 bit) exponent (5 bitar) mantissa (10 bitar) Figur 1: 16 bitars flyttal enligt IEEE 754 (a) Beräkna operationen A*B. Svara med ett 16 bitars flyttal enligt IEEE 754. Flyttal A: Flyttal B: Formeln för att få ut det decimala värdet v ur ett flyttal: v = ( 1) teckenbit 2 exponent 15 (1, mantissa) 2 Vi använder formeln från uppgiften för att få ut de värden vi behöver. Flyttal A: Teckenbiten är 0, vilket ger ett positivt tal. Exponenten är 10100, vilket ger 20. Eftersom formeln ger som den faktiska exponenten får vi att exponenten är 5. Enligt formeln har vi också mantissan 1,1001. Flyttal B: Teckenbiten är 0, så talet är positivt. Exponenten är 10110, vilket ger 22. Ur formeln får vi 22-15=7. Mantissan blir 1,0101 enligt formeln. För att multiplicera de två talen använder vi formeln (2 x a) (2 y b) = 2 x+y (a b). Det ger i vårt fall (1, , 0101). 5+7=12, och vi har därmed vår nya exponent. Vi multiplicerar mantissorna från talen A och B och får följande: 1, * 1, , Utifrån den framräknade expontenten och mantissan kan vi konstruera ett nytt flyttal. Eftersom mantissan just nu är 10, behöver vi skifta talet så att vi 6

7 istället får 1, Eftersom vi skiftade ett steg åt höger måste vi öka exponenten med ett och får därmed 13. För att räkna ut de nya exponentbitarna ökar vi 13 med 15 och får = , vilket ger våra fem bitar för exponenten. Mantissan har redan 1, enligt formeln, så i bitarna för mantissan lägger vi in Eftersom talet fortfarande är positivt blir teckenbiten 0. Flyttal A * Flyttal B = (b) Varför är det enklare för en dator att räkna addition jämfört med subtraktion? När en dator räknar addition med hjälp av en adderare finns en carry som skickar eventuella överblivna bitar från en position till en annan. Då jobbar man hela tiden framåt, ett steg ger ett värde till nästa. Bilden nedan illustrerar konceptet. A3 B3 A2 B2 A1 B1 A0 B0 C4 1-bits heladderare 1-bits heladderare 1-bits heladderare 1-bits heladderare C3 C2 C1 C0 S3 S2 S1 S0 Om man istället skulle subtrahera behöver man arbeta åt andra hållet eftersom man lånar från en position som ännu inte processats. Det är mycket svårare att bygga hårdvara som kan låna från en position jämfört med att skicka över en rest, och därför är det enklare för en dator med addition jämfört med subtraktion. 2. En processor har en serie steg för att utföra beräkningar. Dessa steg sker i en cykel som kallas fetch-execute-cykeln. (a) I den sexstegspipeline som kursen beskriver ingår följande steg: Decode instrucion, fetch instruction, fetch operands, calulate operands, write operands och execute instruction. Beskriv samtliga steg samt ordna dem korrekt från första till sista steget. 1. Fetch instruction: Hämtar en instruktion från minnet. 2. Decode instruction: Tolkar instruktionen som nyss hämtades. 3. Calculate operands: Räknar ut adresser för operanderna. 4. Fetch operands: Hämtar operanderna från minnet. Det här steget behövs inte om operanderna är register. 5. Execute instruction: Utför den operation som instruktionen anger. 7

8 6. Write operand: Skriver tillbaka resultatet av operationen till minnet. (b) Vad är ett avbrott (interrupt)? Varför används avbrott, och hur förändrar interrupts fetch-execute-cykeln? I/O- och minnesenheter kan avbryta en processors normala fetch-executecykel vid behov. Exempelvis kan en långsam enhet utföra en operation medan processorn utför andra sysslor, och när den långsamma enheten är klar kan den avbryta fetch-execute-cykeln så att enhetens data kan hanteras. Avbrott gör att en processors tid kan läggas på andra processer istället för på den process som väntar på data från en extern enhet. Utan avbrott skulle processen behöva vara aktiv och själv kontrollera om statusen för den externa enhet den försöker kommunicera med. Utan interrupts ser fetch-execute-cykeln ut så här: Start Med interrupts ser den ut så här: Hämta nästa instruktion Fetch-cykeln Utför instruktionen Execute-cykeln Avbrott inaktiverade Start Hämta nästa instruktion Utför instruktionen Avbrott aktiverade Kolla efter avbrott Hantera avbrott Fetch-cykeln Execute-cykeln Interrupt-cykeln Avbrott lägger alltså till ett extra steg i fetch-execute-cykeln, där det extra steget används för att kontrollera om några avbrott har skett och i så fall hantera dessa. 3. I ett datorsystem behövs flera typer av minne för att lagra data och instruktioner. (a) Vi har följande avsnitt ur ett assemblerprogram: 1 movia r8, 0 x740b00 2 ldw r10, 0( r8 ) # 0x740B00 3 ldw r11, 16( r8 ) # 0x740B10 4 ldw r12, 32( r8 ) # 0x740B20 5 stw r13, 4( r8 ) # 0x740B04 6 ldw r14, 128( r8 ) # 0x740B80 7 stw r15, 0( r8 ) # 0x740B00 8 ldw r16, 64( r8 ) # 0x740B40 8

9 Storlek: Radlängd: Associativitet: 128 byte (32 ord) 32 byte (8 ord) 1-vägs (direktmappat) Tabell 1: Egenskaper för cacheminnet Vi har också ett cacheminne med egenskaper enligt tabell 1. För varje instruktion som läser eller skriver till minnet ska du ange om det blir en träff eller miss i cacheminnet. 1. Beräkna antalet rader: 128/32=4 2. Beräkna antalet bitar som behövs för att adressera fyra rader: 2 bitar (00, 01, 10, 11) 3. Beräkna antalet bitar som behöver för att adressera 32 bytes: 5 bitar ( ) 4. Det ger följande: =25 bitar för tag, 2 bitar för rad och 5 bitar för bytes. Vi utgår från ett tomt cacheminne och börjar med andra kodraden: ldw r10, 0(r8) # 0x740B = , vilket ger rad 00. Eftersom cachen är tom får vi en cachemiss, och datat 0x740B00 till 740B1F läggs in i cachen på rad 00. ldw r11, 16(r8) # 0x740B = , vilket ger rad 00. Vi söker byten på plats = Vi ser att finns på rad 00 och får en cacheträff. ldw r12, 32(r8) # 0x740B = , vilket ger rad 01. Raden är tom, vilket ger en cachemiss. Vi lägger nu in 0x740B20 till 0x740B3F på rad 01. stw r13, 4(r8) # 0x740B = , vilket ger rad = och vi ser att byten finns på rad 00, vilket ger en cacheträff. ldw r14, 128(r8) # 0x740B = , vilket ger rad 00. Där finns data för byte 00, men vi ser att taggen skiljer sig åt. Det är därmed fel data på rad 00, vi får en cachemiss och får byta ut datat på rad 00. På rad 00 finns numera 0x740B80 till 0x740B8F. stw r15, 0(r8) # 0x740B = , vilket ger rad 00. Eftersom instruktionen innan tvingade oss att byta ut rad 00 ser vi att taggen inte matchar, och det är fel data på rad 00 igen. Vi får ännu en cachemiss och lägger nu in datat 0x740B00 till 740B1F i rad 00. ldw r16, 64(r8) # 0x740B = , vilket ger rad 10. Raden är tom, vilket ger en cachemiss och vi får läsa in data till raden från primärminnet. (b) I ett datorsystem finns flera olika typer av minne, vilka är ordnade i en minneshierarki. Varför har man ordnat minnena på så9sätt? Namnge också de fyra översta typerna av minnen.

10 Minnestyperna är ordnade i en hierarki med det oftast använda minnet överst. Det sammanfaller också med snabbhet då det översta minnet också är snabbast. Om man ordnar minnena i den pyramid kursboken använder ser man också att man har mindre minne av de snabbare typerna i ett datorsystem, medan man har mer minne av de långsammare typerna. Det sammanfaller i sin tur med att långsammare minne i regel är billigare. Hierarkin visar hur en avvägning mellan hur mycket av de olika minnestyperna man bör ha i ett datorsystem. De fyra översta typerna av minnen: 1. Register 2. Cache 3. Primärminne 4. Sekundärminne 4. (a) Beskriv följande begrepp: Context switch, schemaläggningsalgoritm, virtuellt minne samt multiprogrammering. Context switch är när ett byte sker av körande process i en CPU. Schemaläggningsalgoritm är olika sätt för processorn att hantera schemaläggning av processer. Det finns två primära varianter: kooperativa algoritmer och preemptiva algoritmer. Virtuellt minne är ett sätt att lura en process att tro att den har en hel, obryten adressrymd att jobba med. Verkligheten kan ofta skilja sig genom att en process har blivit tilldelad minne i olika delar av primärminnet. Multiprogrammering är när ett datorsystem har förmågan att växelvis köra flera processer. (b) Förklara hur begreppen ovan hänger ihop. Context switch är vad som sker när en processor som köra flera processer (multiprogramming) byter mellan dessa processer. En schemaläggningsalgoritm används för att bestämma när context switch ska ske, och virtuellt minne är en konsekvens av att flera processer delar på samma minne. Paging är en förutsättning för väl fungerande multiprogrammering, och virtuellt minne gör paging enklare att hantera från ett programs sida, eftersom programmet då inte behöver hantera att det tilldelade minnet eventuellt inte ligger i sekvens. 5. I figur 2 finns en skiss av ett nätverk med flera subnät och olika nätverksenheter anslutna. 10

11 Switch B Klient C Router B Klient A Router A Router D Klient D Switch A Switch D Klient B Router C Klient E DNS-server Switch C Figur 2: Ett mindre nätverk (a) Beskriv följande nätverksenheter: router, switch och accesspunkt (access point). Router En router dirigerar trafik mellan olika lokala nätverk. Switch En switch skickar trafik mellan enheter i ett lokalt nätverk Accesspunk En accesspunkt hanterar trådlöst uppkopplade enheter och gör så att de trådlösa enheterna kan kommunicera med ett trådbundet nätverk. (b) Förklara hur trafiken flödar när Klient A vill ansluta till webbservern Du kan utgå från att Klient A inte vet vilken IP-adress webbservern har. Flera alternativa vägar existerar, redogör för samtliga av dessa vägar. Klient A vill ansluta till men har inte IP-adressen till webbservern. Klient A behöver därmed först göra ett DNS-uppslag, och vi får följande: Klient A Switch A Router A Router C Switch C DNSserver Switch C Router C Router A Switch A Klient A. Från Router A finns flera möjliga vägar: Router A Router B Router C eller Router A Router B Router D Router C. Naturligtvis kan även trafiken på tillbakavägen ta dessa alternativa vägar. Nu när Klient A vet IP-adressen för webbservern kan den skicka sin förfrågan dit. Trafiken kommer då gå på följande sätt: Klient A Switch A Router A Router B Switch B webbservern för Switch B Router B Router A Switch A Klient A. 11 Även här kan trafiken ta alternativa vägar: Router A Router C Router B eller Router A Router C Router D Router B. Bilden nedan illustrerar hur trafiken flödar enligt scenariot ovan, utan de alternativa vägarna inritade.

12 Klient C Router B Klient A Router A Router D Klient D Switch A Switch D Klient B Router C Klient E Klient A -> DNS-server Klient A -> webbserver DNS-server Switch C 6. Ponera att vi har en person med en laptop som kopplar upp sig mot internet via en trådlös anslutning här på DSV. Om personen då ansluter till sidan är ett flertal protokoll inblandade, både för att strukturera upp det data som skickas men också för att överföra informationen. (a) I scenariot ovan kan man förvänta sig att bland andra följande protokoll används för överföringen av webbsidan: WiFi (802.11) IP HTTP TCP Beskriv de olika protokollen och förklara deras funktion. WiFi WiFi, eller , är ett protokoll för trådlös överföring inom ett lokalt nätverk. Internet Protocol IP är ett protokoll som hanterar överföring av data mellan två nätverksenheter. HyperText Transfer Protocol HTTP är ett protokoll för att överföra hypermedia mellan två nätverksenheter. Transmission Control Protocol TCP är ett protokoll som överför data mellan två applikationer över ett nätverk. TCP ser också till att allt data överförs korrekt och i ordning, och ser också till att inte översvämma nätverket eller mottagaren. 12

13 (b) Hur hänger dessa protokoll ihop, och till vilka nätverkslager hör de? HTTP hör till applikationslagret. TCP hör till transportlagret. IP hör till nätverkslagret. WiFi hör till länklagret. De hänger ihop genom att varje lager tillför funktionalitet. HTTP hanterar hypermedia mellan två applikationer, och skickar sitt data till TCP. TCP ser till att data hittar till rätt mottagarapplikation med hjälp av portnummer, och ser också till att datat kommer över ordentligt. TCP skickar i sin tur datat till IP, som ser till att rätt nätverksenhet får datat med hjälp av IP-adresser. Längst ned finns WiFi, som ser till att klienten kan skicka och ta emot data över en trådlös förbindelse i ett lokalt nätverk. 13

Datorsystem. Tentamen 2011-10-29

Datorsystem. Tentamen 2011-10-29 Datorsystem Tentamen 2011-10-29 Instruktioner Samtliga svar skall vara motiverade och läsbara. Eventuella tabeller och beräkningar som används för att nå svaret ska också finnas med i lösningen. Ett svar

Läs mer

Datorsystem. Tentamen

Datorsystem. Tentamen Datorsystem Tentamen 2012-03-17 Instruktioner Samtliga svar skall vara motiverade och läsbara. Eventuella tabeller, illustrationer och beräkningar som används för att nå svaret ska också finnas med i lösningen.

Läs mer

Datorsystem. Tentamen 2011-10-29

Datorsystem. Tentamen 2011-10-29 Datorsystem Tentamen 20-0-29 Instruktioner Samtliga svar skall vara motiverade och läsbara. Eventuella tabeller och beräkningar som används för att nå svaret ska också finnas med i lösningen. Ett svar

Läs mer

SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013

SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013 Rahim Rahmani (rahim@dsv.su.se) Division of ACT Department of Computer and Systems Sciences Stockholm University SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013 Tentamensdatum: 2013-03-21 Tentamen består av totalt

Läs mer

Datorsystem. Tentamen 2012-03-17

Datorsystem. Tentamen 2012-03-17 Datorsystem Tentamen 2012-03-17 Instruktioner Samtliga svar skall vara motiverade och läsbara. Eventuella tabeller, illustrationer och beräkningar som används för att nå svaret ska också finnas med i lösningen.

Läs mer

0.1. INTRODUKTION 1. 2. Instruktionens opcode decodas till en språknivå som är förstålig för ALUn.

0.1. INTRODUKTION 1. 2. Instruktionens opcode decodas till en språknivå som är förstålig för ALUn. 0.1. INTRODUKTION 1 0.1 Introduktion Datorns klockfrekvens mäts i cykler per sekund, eller hertz. En miljon klockcykler är en megahertz, MHz. L1 cache (level 1) är den snabbaste formen av cache och sitter

Läs mer

Datorsystem 2 CPU. Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur. Visning av Akka (för de som är intresserade)

Datorsystem 2 CPU. Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur. Visning av Akka (för de som är intresserade) Datorsystem 2 CPU Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur CPU Visning av Akka (för de som är intresserade) En dators arkitektur På en lägre nivå kan vi ha lite olika

Läs mer

Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng

Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan, Helsingborg Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt

Läs mer

En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär:

En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär: Lösningsförslag för 725G45-tentan 3/11-10 1. Vad menas med Von Neumann-arkitektur? (2p) En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär: Data och instruktioner lagras i samma

Läs mer

Datorarkitektur. Informationsteknologi sommarkurs 5p, Agenda. Slideset 3

Datorarkitektur. Informationsteknologi sommarkurs 5p, Agenda. Slideset 3 Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström Datorarkitektur Slideset 3 Agenda Datorns

Läs mer

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1) 2 n stycken tal från 0 till 2 n 1 F1.2) 9 bitar (512 kombinationer) Talsystem - 2-

Läs mer

Tentamen den 18 mars svar Datorteknik, EIT070

Tentamen den 18 mars svar Datorteknik, EIT070 Lunds Universitet LTH Tentamen den 18 mars 2015 - svar Datorteknik, EIT070 Skrivtid: 14.00-19.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng För betyg 4 krävs 30

Läs mer

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp

HF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp HF0010 Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp Välkommna - till KTH, Haninge, Datateknik, kursen och till första steget mot att bli programmerare! Er lärare och kursansvarig: Nicklas Brandefelt, bfelt@kth.se

Läs mer

Närliggande allokering Datorteknik

Närliggande allokering Datorteknik Närliggande allokering Datorteknik ERIK LARSSON TID Problem: Minnet blir fragmenterat Paging Demand paging Sida (S) Dela upp primärminnet i ramar (frames) och program i sidor (pages) Program 0 RD.0 1 RD.1

Läs mer

Minnets komponenter. Digitala System: Datorteknik. Programexekvering. Programexekvering. Enhet för utdata. Enhet för indata CPU.

Minnets komponenter. Digitala System: Datorteknik. Programexekvering. Programexekvering. Enhet för utdata. Enhet för indata CPU. Digitala System: Datorteknik Minnets komponenter ERIK LARSSON Enhet för indata CPU Enhet för utdata Sekundärminne Programexekvering Program i högnivåspråk.. Z:=(Y+X)*3. Kompilator Exekverbart program i

Läs mer

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler

Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1. Hur många unsigned integers kan man göra med n bitar? Vilket talområde får dessa

Läs mer

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet

System S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet Datorarkitektur - en inledning Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer System S den mest abstrakta synen på systemet A B C Ett högnivåperspektiv på systemet a1 b1 c1 a2 b3 b2 c2 c3 En mera

Läs mer

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Översikt Processorn Maskininstruktioner Dator Primärminne Data/instruktioner Kontroll Central processing unit (CPU) Fetch instruction Execute instruction

Läs mer

Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/

Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/ CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 1 Torsdag 2005-08-25 Upprop. Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/ Kurslitteratur är Per Foyer Mikroprocessorteknik. Finns på bokhandeln.

Läs mer

Datorteknik ERIK LARSSON

Datorteknik ERIK LARSSON Datorteknik ERIK LARSSON Laborationer Gå bara på tillfällen där du är anmäld. Moment svarar mot 1.5hp, dvs 40 timmar arbete Schemalagd tid: 4*2 (lektioner)+4*4(laborationer)=20 timmar Material: Finns på

Läs mer

DA 2012: F13. Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn

DA 2012: F13. Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn DA 2012: F13 Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn Trafik i ett litet lokalt nätverk EF:D5:D2:1B:B9:28 B2:1B:34:F3:F3:7A Alice 19:26:88:F4:10:14 79:D1:95:77:59:0C Alice vill skicka data till Bob CD:C8:7C:46:E2:BC

Läs mer

Moment 2 Digital elektronik. Föreläsning Inbyggda system, introduktion

Moment 2 Digital elektronik. Föreläsning Inbyggda system, introduktion Moment 2 Digital elektronik Föreläsning Inbyggda system, introduktion Jan Thim 1 Inbyggda system, introduktion Innehåll: Historia Introduktion Arkitekturer Mikrokontrollerns delar 2 1 Varför lär vi oss

Läs mer

IT för personligt arbete F5

IT för personligt arbete F5 IT för personligt arbete F5 Datalogi del 1 DSV Peter Mozelius 1 En dators beståndsdelar 1) Minne 2) Processor 3) Inmatningsenheter 1) tangentbord 2) scanner 3) mus 4) Utmatningsenheter 1) bildskärm 2)

Läs mer

Minnet från processorns sida Datorteknik

Minnet från processorns sida Datorteknik Minnet från processorns sida Datorteknik ERIK LARSSON Processorn ger kommandon/instruktioner med en adress och förväntar sig data. Exempel: READ(ADR) -> DATA Fysisk adress Logisk adress READ 00001000 READ

Läs mer

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Dator Primärminne Instruktioner och data Data/instruktioner Kontroll Central processing unit (CPU) Fetch instruction Execute instruction Programexekvering

Läs mer

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering λ Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/mafykht11/ λ Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se UNIX-konton (systemansvariga

Läs mer

Datorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 2. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Datorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 2. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Datorteknik Tomas Nordström Föreläsning 2 För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Föreläsning 2 Check av övningar Von Neumann arkitekturen Minne, CPU, I/O Instruktioner och instruktionscykeln

Läs mer

Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON

Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON Huvudled (H) Trafikljus för övergångsställe Trafikljus för huvudled (H) Trafikljus: Sväng vänster (H->T) Gående - vänta Trafikljus för tvärgata (T) Tvärgata (T)

Läs mer

Tentamen PC-teknik 5 p

Tentamen PC-teknik 5 p Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar med kommentarer Program: Di2 Datum: 05-01-10 Tid: 13:30-18:30 Lokal He303 Hjälpmedel: Linjal, miniräknare, Instruktionsrepertoar för 8086 (utdelas), Bilaga: Ingen Examinator:

Läs mer

CE_O5. Cacheminne. Hemlaboration 2.

CE_O5. Cacheminne. Hemlaboration 2. IS1500 Exempelsamling till övning CE_O5, 2014 CE_O5. Cacheminne. Hemlaboration 2. 5.1. Medeltidshistoria Diskutera förloppet då CPU:n gör en läsreferens i huvudminnet dvs information kopieras från huvudminne

Läs mer

Datormodell. Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden

Datormodell. Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden Datormodell Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden Intel 4004 från 1971 Maximum clock speed is 740 khz Separate program and data

Läs mer

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering

Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/vt11 Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se Lärare: Tom Smedsaas, Tom.Smedsaas@it.uu.se

Läs mer

Mer datorarkitektur. En titt I datorn Minnen

Mer datorarkitektur. En titt I datorn Minnen Mer datorarkitektur En titt I datorn Minnen von Neumann-modellen von Neumann-modellen CPU (Central Processing Unit) Styrenhet hämtar programinstruktioner ALU (Arithmetic and Logical Unit) utför beräkningar

Läs mer

Datorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning

Datorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning Den digitala automaten Vägen från digitaltekniken till det kompletta styrsystemet Lund University, Sweden Insignaler Sekvensnät Utsignaler Kan vi betrakta insignalmönstret som en instruktion och det som

Läs mer

Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 Mikrodatorteknik

Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 Mikrodatorteknik Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 - Inbyggda system - Analog till digital signal - Utvecklingssystem, målsystem - Labutrustningen - Uppbyggnad av mikrokontroller - Masinkod, assemblerkod

Läs mer

Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar och kommentarer

Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar och kommentarer Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar och kommentarer Program: Di2, Em3, Et3 Datum: 04-08-10 Tid: 13:30-18:30 Lokal E171 Hjälpmedel: Linjal, miniräknare, Instruktionsrepertoar för 8086 (utdelas), Lathund, Pacific

Läs mer

En något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data.

En något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data. 1 3 4 Antag a' processorn ska exekvera instruk3onen ADD R1, R3. När instruk3onen är exekverad så a' processorn tagit innehållet i R1 och R3 och med hjälp av ALU:n är värdena adderade och resultatet är

Läs mer

IE1205 Digital Design: F6 : Digital aritmetik 2

IE1205 Digital Design: F6 : Digital aritmetik 2 IE1205 Digital Design: F6 : Digital aritmetik 2 Talrepresentationer Ett tal kan representeras binärt på många sätt. De vanligaste taltyperna som skall representeras är: Heltal, positiva heltal (eng. integers)

Läs mer

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Innehåll Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Kursinformation Introduktion till datorsystem Programmeringsmodellen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec

Läs mer

Tentamen den 14 januari 2016 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621

Tentamen den 14 januari 2016 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621 Lunds Universitet LTH Tentamen den 14 januari 2016 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621 Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng

Läs mer

DA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn <ahn@dsv.su.se>

DA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn <ahn@dsv.su.se> DA HT2011: F18 Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn Länklagret Applikationer Hanterar transport av data över ett medium -Trådbundna medier -Trådlösa medier Finns också protokoll

Läs mer

Datorsystemteknik för E/D

Datorsystemteknik för E/D Tentamen i kursen Datorsystemteknik (EDA330 för D och EDA370 för E) 19/8 2000 1(8) Tentamen i kursen Datorsystemteknik (EDA330 för D och EDA370 för E) Datorsystemteknik för E/D 19/8 2000 Tentamensdatum:

Läs mer

Datorhistorik. Föreläsning 3 Datorns hårdvara EDSAC. Eniac. I think there is a world market for maybe five computers. Thomas Watson, IBM, 1943

Datorhistorik. Föreläsning 3 Datorns hårdvara EDSAC. Eniac. I think there is a world market for maybe five computers. Thomas Watson, IBM, 1943 Datorhistorik Föreläsning 3 Datorhistorik Datorns uppbyggnad, komponenter Processor, primärminne, sekundärminne Minneshierarkier Inbyggda system, stora datorer I think there is a world market for maybe

Läs mer

Datorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning

Datorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning Den digitala automaten Vägen från digitaltekniken till det kompletta styrsystemet Lund University, Sweden Insignaler Sekvensnät Utsignaler Kan vi betrakta insignalmönstret som en instruktion och det som

Läs mer

Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014

Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014 Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014 Tillåtna hjälpmedel: räknedosa Varje uppgift ger 10 poäng. För godkänt krävs 30 poäng. Uppgift 1 Antag att man ska skicka en fil av storleken 10 kbit från

Läs mer

Datorsystem. Laboration 3: Operativsystem Senast uppdaterad: 14 oktober 2012 Version 1.3. Student: Underskrift: Underskrift: Datum:

Datorsystem. Laboration 3: Operativsystem Senast uppdaterad: 14 oktober 2012 Version 1.3. Student: Underskrift: Underskrift: Datum: Datorsystem Laboration 3: Operativsystem Senast uppdaterad: 14 oktober 2012 Version 1.3 Student: Lärare: Underskrift: Underskrift: Datum: Datorsystem Laboration 3 1 Innehåll 1 Inledning 2 1.1 Introduktion...........................................

Läs mer

Program Datorteknik. Kontrollenhet. Exekvering av en instruktion. Abstraktionsnivå: Högnivåspråk. Assemblyspråk. Maskinspråk.

Program Datorteknik. Kontrollenhet. Exekvering av en instruktion. Abstraktionsnivå: Högnivåspråk. Assemblyspråk. Maskinspråk. Program Datorteknik Abstraktionsnivå: Högnivåspråk ERIK LARSSON» t ex C, C++ Assemblyspråk» t ex ADD R, R Maskinspråk» t ex 000.0 Exekvering av en instruktion Kontrollenhet () Hämta instruktion på 0000000

Läs mer

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap OMTENTAMEN I DATAKOMMUNIKATION, VT2008 Tisdag 08-06-10 kl. 08.15 13.15 Ansvarig lärare: Katarina Asplund Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1 Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1 Läsanvisningarna för denna föreläsning ska kombineras med nästa föreläsning.

Läs mer

Filsystem - Inode. Datorteknik. Minnets komponenter. Programexekvering. Enhet för indata. Enhet för utdata CPU. Primärminne.

Filsystem - Inode. Datorteknik. Minnets komponenter. Programexekvering. Enhet för indata. Enhet för utdata CPU. Primärminne. Datorteknik Filsystem - Inode ERIK LARSSON ABBA: Dancing Queen Minnets komponenter Programexekvering Enhet för indata CPU Enhet för utdata Program i högnivåspråk.. Z:=(Y+X)*3. Kompilator Exekverbart program

Läs mer

TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1

TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Halmstad University School of Information Science, Computer and Electrical Engineering Tomas Nordström, CC-lab TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Datum: 2012-05- 23 Tid och plats: 9:00 13:00 i

Läs mer

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1

Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Innehåll Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Kursinformation Introduktion till datorsystem Programmeringsmodellen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec

Läs mer

Omtentamen i Datakommunikation för E2

Omtentamen i Datakommunikation för E2 Högskolan i Halmstad Institutionen för teknik och naturvetenskap/centrum för datorsystemarkitektur Magnus Jonsson Omtentamen i Datakommunikation för E2 0 januari 2000. Tillåtna hjälpmedel utöver bifogat

Läs mer

Flyttal kan också hantera vanliga tal som både 16- och 32-bitars dataregister hanterar.

Flyttal kan också hantera vanliga tal som både 16- och 32-bitars dataregister hanterar. FLYTTAL REAL Flyttal används i datorsystem för s k flytande beräkning vilket innebär att decimalkommat inte har någon fix (fast) position. Flyttal består av 2 delar (mantissa och exponent). När ett datorsystem

Läs mer

Tentamen i datakommunikation EDA343/DIT420 Vt 2011

Tentamen i datakommunikation EDA343/DIT420 Vt 2011 1. Internet-modellen är liksom OSI-modellen baserad på att dela upp funktionerna för datakommunikation i ett antal lager layers. Datamängden efter bearbetningen av ett protokoll vid varje lager kallas

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #14 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Vad vi har åstadkommit hittills: Med hjälp av kombinatoriska

Läs mer

Digital Aritmetik Unsigned Integers Signed Integers"

Digital Aritmetik Unsigned Integers Signed Integers Digital Aritmetik Unsigned Integers Signed Integers" Slides! Per Lindgren! EISLAB! Per.Lindgren@ltu.se! Original Slides! Ingo Sander! KTH/ICT/ES! ingo@kth.se! Talrepresentationer" Ett tal kan representeras

Läs mer

Datorsystemteknik DVG A03 Föreläsning 3

Datorsystemteknik DVG A03 Föreläsning 3 Datorsystemteknik DVG A03 Föreläsning 3 Datoraritmetik Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec Novak IT-inst LTH Hur stora tal kan vi få med N bitar? Största

Läs mer

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON

Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Översikt Minnets komponenter Minneshierarkin Cacheminne Paging Virtuellt minne Minnets komponenter Enhet för indata Primärminne (CPU) Enhet för utdata

Läs mer

Cache-koherens protokoll MESI och MOSI

Cache-koherens protokoll MESI och MOSI Handledare: Erik Larsson Lunds Tekniska Högskola HT2016 Cache-koherens protokoll MESI och MOSI Författare: Adnan Mohamed Abstrakt Cache koherens protokoll hanterar cacheminnet i ett multiprocessor system,

Läs mer

Lastbalansering för webbservrar

Lastbalansering för webbservrar KUNGL TEKNISKA HÖGSKOLAN Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik RAPPORT 2005-05-24 Mikael Rudholm Svärlinge 1183, 762 96 Rånäs +46 (0) 73 593 32 24 Lastbalansering för webbservrar A A,

Läs mer

5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar

5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar 5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste

Läs mer

Fö 8: Operativsystem II. Minneshantering. Minneshantering (1) Minneshantering (2) Minneshantering och Virtuelltminne.

Fö 8: Operativsystem II. Minneshantering. Minneshantering (1) Minneshantering (2) Minneshantering och Virtuelltminne. Fö 8: Operativsystem II Minneshantering och Virtuelltminne. Virtuella I/O enheter och Filsystemet. Flerprocessorsystem. Minneshantering Uniprogrammering: Minnet delas mellan operativsystem och användarprogrammet.

Läs mer

Per Holm Lågnivåprogrammering 2014/15 24 / 177. int och double = = 2, 147, 483, 647

Per Holm Lågnivåprogrammering 2014/15 24 / 177. int och double = = 2, 147, 483, 647 Lågnivåprogrammering Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering Förberedelse inför laboration 2. Maskinspråk, assemblerspråk Talrepresentation En enkel dator, komponenter Instruktionsformat, instruktionscykel

Läs mer

Kursupplägg. Examination. Föreläsning 1: Intro till kursen och. Kursmaterial. programmering. Kursboken: Programmera med a multimedia approach

Kursupplägg. Examination. Föreläsning 1: Intro till kursen och. Kursmaterial. programmering. Kursboken: Programmera med a multimedia approach Föreläsning 1: Intro till kursen och Kursens hemsida http://www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/esvt10 Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se Kursmaterial Kursbok Kursprogramvara Tips: Installera

Läs mer

MIKRODATORTEKNIK 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

MIKRODATORTEKNIK 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING MIKRODATORTEKNIK 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 1.1. Milstolpar i datorns historia 1.2. Några viktiga begrepp 1.3. Mikrodatorns användningsområden 2. TALSYSTEM, KODER OCH BINÄR ARITMETK 2.1. Binära

Läs mer

CDC en jämförelse mellan superskalära processorer. EDT621 Campus Helsingborg av: Marcus Karlsson IDA

CDC en jämförelse mellan superskalära processorer. EDT621 Campus Helsingborg av: Marcus Karlsson IDA CDC6600 - en jämförelse mellan superskalära processorer av: Marcus Karlsson Sammanfattning I denna rapport visas konkret information om hur den första superskalära processorn såg ut och hur den använde

Läs mer

Tentamen i ETSF15 Kommunikationssystem och Nätverk

Tentamen i ETSF15 Kommunikationssystem och Nätverk Tentamen i ETSF15 Kommunikationssystem och Nätverk Måndag 14 mars, kl 14.00-19.00 Victoriastadium 1A, 1B Skriv namn/identitet på varje papper. Använd endast en sida av pappret. Börja en ny uppgift på ett

Läs mer

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik Digital- och datorteknik Föreläsning #21 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Teknologier och hierarkier Minnestyper Vi har hittills

Läs mer

Fö 2: Minnen. Introduktion. Primärminnet. Interna och externa minnen. Introduktion, Klassificiering

Fö 2: Minnen. Introduktion. Primärminnet. Interna och externa minnen. Introduktion, Klassificiering Fö 2: Minnen Introduktion, Klassificiering Primärminne Sekundärminne Minneshiearki Cache-minne Introduktion Primärminnet används för att lagra program och data som är aktuella att använda. Sekundärminnet

Läs mer

Tentamen i Informationsteknologi 5p Fredagen den 13 augusti 2004

Tentamen i Informationsteknologi 5p Fredagen den 13 augusti 2004 Tentamen i Informationsteknologi 5p Fredagen den 13 augusti 2004 Lokal Skrivsalen, Polacksbacken, MIC. Tid 8.00-13.00. Hjälpmedel Penna, linjal, radergummi, juridikkompendium (finns med tentamen). Allmänna

Läs mer

Introduktion till programmering

Introduktion till programmering Introduktion till programmering Vad är programmering? Vad gör en dator? Vad är ett datorprogram? 1 (9) Vad är programmering? För att bestämma en cirkels area måste du: 1. Dividera diametern 5 med 2. 2.

Läs mer

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering

Föreläsning 2. Operativsystem och programmering Föreläsning 2 Operativsystem och programmering Behov av operativsystem En dator så som beskriven i förra föreläsningen är nästan oanvändbar. Processorn kan bara ges enkla instruktioner såsom hämta data

Läs mer

Datorarkitektur. Fö 9: Datorarkitektur. Datororganisation. Typiska Arkitekturattribut. Introduktion till datorarkitektur.

Datorarkitektur. Fö 9: Datorarkitektur. Datororganisation. Typiska Arkitekturattribut. Introduktion till datorarkitektur. Fö 9: Datorarkitektur Introduktion till datorarkitektur. RISC eller CISC? Datorarkitektur Datorarkitektur: De attribut hos ett datorsystem som är synliga för programmerare, eller har en direkt påverkan

Läs mer

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Lokala nät Ett lokalt nät (Local Area Network, LAN) är ett datanät med en begränsad storlek. Ett LAN kan i sin enklaste form bestå av

Läs mer

Datakommunikation vad är det?

Datakommunikation vad är det? Datakommunikation vad är det? Så fort en sändare överför data till en mottagare har vi datakommunikation Sändare Digital information Kanal Mottagare Problem: Sändare och mottagare måste kunna tolka varandra

Läs mer

Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp

Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp Digitalteknik och Datorarkitektur 5hp Minnes-hierarkier och Cache 12 maj 2008 karl.marklund@it.uu.se issa saker använder vi ofta Dessa saker vill vi ha nära till hands Storleken har betydelse Litet är

Läs mer

In- och Utenheter. Fö 3: In/Ut matning och kopplingsstruktur. Några exempel. Egenskaper. In- och Utenheter. Styrning.

In- och Utenheter. Fö 3: In/Ut matning och kopplingsstruktur. Några exempel. Egenskaper. In- och Utenheter. Styrning. Fö 3: In/Ut matning och kopplingsstruktur In- och Utenheter In- och Utenheter. Styrning. I/O-kanalenheter Kopplingsstruktur. Buss. Två huvudsakliga typer av I/O enheter: - Interaktiva. Exempelvis en terminal.

Läs mer

IT-GUIDE Version 1.0 Författare: Juha Söderqvist

IT-GUIDE Version 1.0 Författare: Juha Söderqvist IT-GUIDE Version 1.0 Författare: Juha Söderqvist Innehåll INTRODUKTION... 3 DATOR... 3 persondator... 3 Tablet... 4 Laptop... 4 Telefoner... 4 MODERKORT... 5 PROCESSORN... 5 inbäddade system... 6 RAM-MINNE...

Läs mer

Denna genomgång behandlar följande:

Denna genomgång behandlar följande: itlararen.se Denna genomgång behandlar följande: Olika typer av nätverk Översikt av nätverkskomponenter Många viktiga begrepp gällande nätverk och datorkommunikation Ett nätverk består av enheter som kan

Läs mer

TCP/IP och Internetadressering

TCP/IP och Internetadressering Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström TCP/IP och Internetadressering Slideset

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Nätverk II / Routing- och switchteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41F01C ITEK15 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-05-30 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2014-10-29, 14-19

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2014-10-29, 14-19 LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2014-10-29, 14-19 Instruktioner: Svara tydligt på varje uppgift. Du får lov att använda en miniräknare.

Läs mer

Skärmbilden i Netscape Navigator

Skärmbilden i Netscape Navigator Extratexter till kapitel Internet Skärmbilden i Netscape Navigator Netscape är uppbyggt på liknande sätt som i de flesta program. Under menyraden, tillsammans med verktygsfältet finns ett adressfält. I

Läs mer

TENTAMEN. Kurskod/Kurs: 5DV013, Datakommunikation och datornät. Ansvariga lärare: Jerry Eriksson Anders Broberg

TENTAMEN. Kurskod/Kurs: 5DV013, Datakommunikation och datornät. Ansvariga lärare: Jerry Eriksson Anders Broberg UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för Datavetenskap UMEÅ UNIVERSITY Dept of Computing Science TENTAMEN Kurskod/Kurs: 5DV013, Datakommunikation och datornät Ansvariga lärare: Jerry Eriksson Anders Broberg

Läs mer

Rapport (1,5 HP) Lunds Universitet HT15

Rapport (1,5 HP) Lunds Universitet HT15 Rapport (1,5 HP) Lunds Universitet HT15 Cache-koherens protokoll i Intel Core i7 En rapport om cache-koherens och protokollet som används i Intel Core i7 processorer för att hålla minnet koherent Författare:

Läs mer

I denna laboration undersöker vi hur aritmetiska beräkningar utförs. Vi tittar på olika variabeltyper: 8-bitars, 16-bitars, 32-bitars och flyttal.

I denna laboration undersöker vi hur aritmetiska beräkningar utförs. Vi tittar på olika variabeltyper: 8-bitars, 16-bitars, 32-bitars och flyttal. Laboration:. Jämförelser mellan assembler och C. I denna laboration undersöker vi hur aritmetiska beräkningar utförs. Vi tittar på olika variabeltyper: 8-bitars, 16-bitars, 32-bitars och flyttal. Förberedelser:

Läs mer

Cacheminne Intel Core i7

Cacheminne Intel Core i7 EDT621 Datorarkitekturer med operativsystem 7,5 hp 2015-12-07 Cacheminne i Intel Core i7 Författare: Adnan Karahmetovic Handledare: Erik Larsson Innehåll 1. Inledning... 1 1.1 Syfte... 1 1.2 Frågeställning...

Läs mer

Lågnivåprogrammering. Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering. Binära tal. En enkel modell av datorns inre

Lågnivåprogrammering. Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering. Binära tal. En enkel modell av datorns inre Lågnivåprogrammering Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering Förberedelse inför laboration 2. Maskinspråk, assemblerspråk Talrepresentation En enkel dator, komponenter Instruktionsformat, instruktionscykel

Läs mer

5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet

5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet 5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste

Läs mer

Pipelining i RISC-processorn. Joakim Lindström Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi E-post: jolindst@abo.fi

Pipelining i RISC-processorn. Joakim Lindström Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi E-post: jolindst@abo.fi Pipelining i RISC-processorn Joakim Lindström Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi E-post: jolindst@abo.fi Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Historia: Intel 8086 (1978) till Pentium

Läs mer

Talrepresentation. Heltal, positiva heltal (eng. integers)

Talrepresentation. Heltal, positiva heltal (eng. integers) Talrepresentation Ett tal kan representeras binärt på många sätt. De vanligaste taltyperna som skall representeras är: Heltal, positiva heltal (eng. integers) ett-komplementet, två-komplementet, sign-magnitude

Läs mer

Datorsystem. Övningshäfte. Senast uppdaterad: 22 oktober 2012 Version 1.0d

Datorsystem. Övningshäfte. Senast uppdaterad: 22 oktober 2012 Version 1.0d Datorsystem Övningshäfte Senast uppdaterad: 22 oktober 2012 Version 1.0d Innehåll Innehåll i 1 Introduktion 1 1.1 Errata............................................... 1 2 Datorns grunder 2 2.1 Övningsuppgifter.........................................

Läs mer

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Protokollstruktur i en repeterare Sändare Repeterare Mottagare nätadapter överföring nätadapter nätadapter

Läs mer

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python

Introduktion till programmering och Python Grundkurs i programmering med Python Introduktion till programmering och Python Hösten 2009 Dagens lektion Vad är programmering? Vad är en dator? Filer Att tala med datorer En första titt på Python 2 Vad är programmering? 3 VAD ÄR PROGRAMMERING?

Läs mer

Tentamen i Kommunikationssystem och nätverk, ETSF15

Tentamen i Kommunikationssystem och nätverk, ETSF15 Elektro- och informationsteknik Tentamen i Kommunikationssystem och nätverk, ETSF15 10 Maj, 2016 Skriv namn/identitet på varje papper. Använd endast en sida av pappret. Börja en ny uppgift på ett nytt

Läs mer

Olika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, 1971. Internet började med ARPANET

Olika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, 1971. Internet började med ARPANET Olika slags datornätverk Förberedelse inför laboration 4. Historik Protokoll, / Adressering, namnservrar WWW, HTML Föreläsning 5 Internet LAN Local Area Network student.lth.se (ganska stort LAN) MAN Metropolitan

Läs mer

Utvecklingen från en 8 bitars till en 16 bitars mikroprocessor

Utvecklingen från en 8 bitars till en 16 bitars mikroprocessor Utvecklingen från en 8 bitars till en 16 bitars mikroprocessor Sammanfattning: Utvecklingen från processor till processor är inte lätt. Det finns många beslut som måste tas när det gäller kompatibilitet,

Läs mer

5 Internet, TCP/IP och Applikationer

5 Internet, TCP/IP och Applikationer 5 Internet, TCP/IP och Applikationer Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste

Läs mer

Läsminne Read Only Memory ROM

Läsminne Read Only Memory ROM Läsminne Read Only Memory ROM Ett läsminne har addressingångar och datautgångar Med m addresslinjer kan man accessa 2 m olika minnesadresser På varje address finns det ett dataord på n bitar Oftast har

Läs mer