Datorsystem. Exempeltentamen
|
|
- Maja Lund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Datorsystem Exempeltentamen Instruktioner Samtliga svar skall vara motiverade och läsbara. Eventuella tabeller och beräkningar som används för att nå svaret ska också finnas med i lösningen. Ett svar måste vara läsligt för att kunna bedömas. Ofullständigt motiverade svar kan inte ge full poäng! För del A kan flera frågor besvaras på samma sida, men för del B ska samtliga frågor besvaras på en egen sida. Hjälpmedel Inga hjälpmedel är tillåtna. Rättning och betygsskala Denna tentamen består av två delar: A och B. Del A kan maximalt ge betyget E, och man måste vara godkänd på del A för att kunna få ett högre betyg på del B. Del A och del B har varsin poängskala enligt tabellen nedan. Del A Del B F Fx E E D C B A Resultatet av tentamen kommer att meddelas senast 18 november Den som får betyget Fx måste ta kontakt med kursens examinator senast 2 december Komplettering för betyg Fx kommer att vara skriftlig, eller skriftlig samt muntlig, beroende på examinators bedömning. Lycka till! 1
2 Del A 1. (a) En processor består av flera komponenter. Vilka av komponenterna nedan ingår i processorn? A. Primärminne B. ALU C. Register D. Rothubb för USB E. Systembuss F. Kontrollenhet (1 poäng) (b) Beskriv de komponenter du angett ingår i processorn. (1 poäng) ALU Den aritmetiska logiska enheten (Arithmetic Logic Unit) utför beräkningsoperationer på binärt data. Beräkningarna är logiska eller aritmetiska operationer. Register Registren är en processors interna minne. Kontrollenhet Kontrollenheten (Control Unit) tolkar instruktioner från minnet och ser sedan till att dessa utförs. 2. Beskriv kortfattat filosofierna bakom CISC- och RISC-arkitekturerna och skillnaderna mellan dem. CISC = Complex Instruction Set Computing och RISC = Reduced Instruction Set Computing. Med en RISC-arkitektur har man färre instruktioner och många register. Färre instruktioner gör att en kompilator bättre kan förutsäga nästa instruktion, vilket ger mer effektiv pipelining. I RISC försöker också kompilatorn optimera registeranvändningen och föredrar registeroperationer före minnesoperationer. Med en CISC-arkitektur finns däremot fler instruktioner och färre register att använda. Meningen är att mer specifika instruktioner ska ge simplare kompilatorer, och att dessa instruktioner dessutom ska mappa bättre mot högnivåspråk. Anledningen till dessa mer specifika instruktioner är att om man kan använda en instruktion istället för en kombination av flera andra instruktioner kommer man få ett mindre och snabbare program. 3. I ett modernt datorsystem är det vanligt att man använder flera bussar för att undvika flaskhalsar. 2
3 (a) Vilken funktion har en buss i ett datorsystem? (1 poäng) En buss tillhandahåller kommunikation mellan olika enheter i ett datorsystem genom att varje enhet har tillgång till gemensamma ledningar för data, kontroll och adressering. (b) Hur är bussarna i ett modernt högprestanda-system ordnade? Vad gör de olika bussarna? (1 poäng) Systembussen knyter samman processorn, minnet och I/O-enheter. Höghastighetsbussen knyter samman systembussen med enheter som kräver snabb överföring. Expansionsbussen knyter samman höghastighetsbussen med enheter med lägre krav på överföringshastighet. 4. I ett datorsystem används flera olika typer av minnen. (a) Beskriv följande typer av minnen: RAM ROM (1 poäng) RAM står för Random Access Memory och är en typ av minne som kan både skrivas och läsas. Söktiden för att läsa en minnesplats är oberoende av var på minnet informationen är sparad. ROM står för Read Only Memory och är en typ av minne som skrivs en gång och som sedan bara kan läsas. (b) Ange en typ av lagringsmedium för de två typerna av minne ovan. (1 poäng) RAM Dynamic RAM (eller Static RAM) ROM Optiskt minne (DVD, CD, BluRay bland andra) 5. Assembler är ett programmeringspråk som ligger väldigt nära en dators maskinstruktioner. Beskriv processen för hur en assemblersintruktion översätts till en maskinstruktion. 3
4 En assemblerare översätter mellan Assembler och maskininstruktioner. Assembleraren utgår från instruktionen (till exempel ADD) och översätter till rätt operationskod. Utifrån operationskoden kan assembleraren fylla i operandfält och övriga fält korrekt. En assemblerare ser också till att labels översätts till rätt minnesadress för de instruktioner som använder labels. 6. Förklara kortfattat vilken funktion ett filsystemet har i ett operativsystem. Ett filsystem hanterar och organiserar data som lagrats på ett lagringsmedium. Med hjälp av ett filsystem kan program läsa, skriva och uppdatera data, metadata och filrättigheter. Det är filsystemet som håller ihop data i filer och mappar. 7. I TCP/IP-modellen finns fyra lager. Ange lagrens namn i korrekt ordning, från det högsta lagret till det lägsta. 1. Applikationslagret 2. Transportlagret 3. Nätverkslagret 4. Länklagret 8. (a) Vilka av alternativen nedan är giltiga IPv4-adresser? A B C. 24:17:9b:1a:43:e3 D E F. fdb2:2c26:f4e4::1 (1 poäng) (b) Ange en motivering för de adresser du angett som ogiltiga ovan. (1 poäng) A Är större än 32 bitar (har fem oktetter istället för fyra). C Det är en MAC-adress. D En oktett har 8 bitar och kan därmed bara vara mellan Första oktetten här är
5 E Det är en IPv6-adress. 5
6 Del B 1. Flyttal är ett sätt att representera stora, små och rationella tal. Här används standarden IEEE 754 för 16 bitars flyttal. Bilden nedan förklarar hur ett flyttal lagras binärt. tecken (1 bit) exponent (5 bitar) mantissa (10 bitar) Figur 1: 16 bitars flyttal enligt IEEE 754 (a) Beräkna operationen A*B. Svara med ett 16 bitars flyttal enligt IEEE 754. Flyttal A: Flyttal B: Formeln för att få ut det decimala värdet v ur ett flyttal: v = ( 1) teckenbit 2 exponent 15 (1, mantissa) 2 Vi använder formeln från uppgiften för att få ut de värden vi behöver. Flyttal A: Teckenbiten är 0, vilket ger ett positivt tal. Exponenten är 10100, vilket ger 20. Eftersom formeln ger som den faktiska exponenten får vi att exponenten är 5. Enligt formeln har vi också mantissan 1,1001. Flyttal B: Teckenbiten är 0, så talet är positivt. Exponenten är 10110, vilket ger 22. Ur formeln får vi 22-15=7. Mantissan blir 1,0101 enligt formeln. För att multiplicera de två talen använder vi formeln (2 x a) (2 y b) = 2 x+y (a b). Det ger i vårt fall (1, , 0101). 5+7=12, och vi har därmed vår nya exponent. Vi multiplicerar mantissorna från talen A och B och får följande: 1, * 1, , Utifrån den framräknade expontenten och mantissan kan vi konstruera ett nytt flyttal. Eftersom mantissan just nu är 10, behöver vi skifta talet så att vi 6
7 istället får 1, Eftersom vi skiftade ett steg åt höger måste vi öka exponenten med ett och får därmed 13. För att räkna ut de nya exponentbitarna ökar vi 13 med 15 och får = , vilket ger våra fem bitar för exponenten. Mantissan har redan 1, enligt formeln, så i bitarna för mantissan lägger vi in Eftersom talet fortfarande är positivt blir teckenbiten 0. Flyttal A * Flyttal B = (b) Varför är det enklare för en dator att räkna addition jämfört med subtraktion? När en dator räknar addition med hjälp av en adderare finns en carry som skickar eventuella överblivna bitar från en position till en annan. Då jobbar man hela tiden framåt, ett steg ger ett värde till nästa. Bilden nedan illustrerar konceptet. A3 B3 A2 B2 A1 B1 A0 B0 C4 1-bits heladderare 1-bits heladderare 1-bits heladderare 1-bits heladderare C3 C2 C1 C0 S3 S2 S1 S0 Om man istället skulle subtrahera behöver man arbeta åt andra hållet eftersom man lånar från en position som ännu inte processats. Det är mycket svårare att bygga hårdvara som kan låna från en position jämfört med att skicka över en rest, och därför är det enklare för en dator med addition jämfört med subtraktion. 2. En processor har en serie steg för att utföra beräkningar. Dessa steg sker i en cykel som kallas fetch-execute-cykeln. (a) I den sexstegspipeline som kursen beskriver ingår följande steg: Decode instrucion, fetch instruction, fetch operands, calulate operands, write operands och execute instruction. Beskriv samtliga steg samt ordna dem korrekt från första till sista steget. 1. Fetch instruction: Hämtar en instruktion från minnet. 2. Decode instruction: Tolkar instruktionen som nyss hämtades. 3. Calculate operands: Räknar ut adresser för operanderna. 4. Fetch operands: Hämtar operanderna från minnet. Det här steget behövs inte om operanderna är register. 5. Execute instruction: Utför den operation som instruktionen anger. 7
8 6. Write operand: Skriver tillbaka resultatet av operationen till minnet. (b) Vad är ett avbrott (interrupt)? Varför används avbrott, och hur förändrar interrupts fetch-execute-cykeln? I/O- och minnesenheter kan avbryta en processors normala fetch-executecykel vid behov. Exempelvis kan en långsam enhet utföra en operation medan processorn utför andra sysslor, och när den långsamma enheten är klar kan den avbryta fetch-execute-cykeln så att enhetens data kan hanteras. Avbrott gör att en processors tid kan läggas på andra processer istället för på den process som väntar på data från en extern enhet. Utan avbrott skulle processen behöva vara aktiv och själv kontrollera om statusen för den externa enhet den försöker kommunicera med. Utan interrupts ser fetch-execute-cykeln ut så här: Start Med interrupts ser den ut så här: Hämta nästa instruktion Fetch-cykeln Utför instruktionen Execute-cykeln Avbrott inaktiverade Start Hämta nästa instruktion Utför instruktionen Avbrott aktiverade Kolla efter avbrott Hantera avbrott Fetch-cykeln Execute-cykeln Interrupt-cykeln Avbrott lägger alltså till ett extra steg i fetch-execute-cykeln, där det extra steget används för att kontrollera om några avbrott har skett och i så fall hantera dessa. 3. I ett datorsystem behövs flera typer av minne för att lagra data och instruktioner. (a) Vi har följande avsnitt ur ett assemblerprogram: 1 movia r8, 0 x740b00 2 ldw r10, 0( r8 ) # 0x740B00 3 ldw r11, 16( r8 ) # 0x740B10 4 ldw r12, 32( r8 ) # 0x740B20 5 stw r13, 4( r8 ) # 0x740B04 6 ldw r14, 128( r8 ) # 0x740B80 7 stw r15, 0( r8 ) # 0x740B00 8 ldw r16, 64( r8 ) # 0x740B40 8
9 Storlek: Radlängd: Associativitet: 128 byte (32 ord) 32 byte (8 ord) 1-vägs (direktmappat) Tabell 1: Egenskaper för cacheminnet Vi har också ett cacheminne med egenskaper enligt tabell 1. För varje instruktion som läser eller skriver till minnet ska du ange om det blir en träff eller miss i cacheminnet. 1. Beräkna antalet rader: 128/32=4 2. Beräkna antalet bitar som behövs för att adressera fyra rader: 2 bitar (00, 01, 10, 11) 3. Beräkna antalet bitar som behöver för att adressera 32 bytes: 5 bitar ( ) 4. Det ger följande: =25 bitar för tag, 2 bitar för rad och 5 bitar för bytes. Vi utgår från ett tomt cacheminne och börjar med andra kodraden: ldw r10, 0(r8) # 0x740B = , vilket ger rad 00. Eftersom cachen är tom får vi en cachemiss, och datat 0x740B00 till 740B1F läggs in i cachen på rad 00. ldw r11, 16(r8) # 0x740B = , vilket ger rad 00. Vi söker byten på plats = Vi ser att finns på rad 00 och får en cacheträff. ldw r12, 32(r8) # 0x740B = , vilket ger rad 01. Raden är tom, vilket ger en cachemiss. Vi lägger nu in 0x740B20 till 0x740B3F på rad 01. stw r13, 4(r8) # 0x740B = , vilket ger rad = och vi ser att byten finns på rad 00, vilket ger en cacheträff. ldw r14, 128(r8) # 0x740B = , vilket ger rad 00. Där finns data för byte 00, men vi ser att taggen skiljer sig åt. Det är därmed fel data på rad 00, vi får en cachemiss och får byta ut datat på rad 00. På rad 00 finns numera 0x740B80 till 0x740B8F. stw r15, 0(r8) # 0x740B = , vilket ger rad 00. Eftersom instruktionen innan tvingade oss att byta ut rad 00 ser vi att taggen inte matchar, och det är fel data på rad 00 igen. Vi får ännu en cachemiss och lägger nu in datat 0x740B00 till 740B1F i rad 00. ldw r16, 64(r8) # 0x740B = , vilket ger rad 10. Raden är tom, vilket ger en cachemiss och vi får läsa in data till raden från primärminnet. (b) I ett datorsystem finns flera olika typer av minne, vilka är ordnade i en minneshierarki. Varför har man ordnat minnena på så9sätt? Namnge också de fyra översta typerna av minnen.
10 Minnestyperna är ordnade i en hierarki med det oftast använda minnet överst. Det sammanfaller också med snabbhet då det översta minnet också är snabbast. Om man ordnar minnena i den pyramid kursboken använder ser man också att man har mindre minne av de snabbare typerna i ett datorsystem, medan man har mer minne av de långsammare typerna. Det sammanfaller i sin tur med att långsammare minne i regel är billigare. Hierarkin visar hur en avvägning mellan hur mycket av de olika minnestyperna man bör ha i ett datorsystem. De fyra översta typerna av minnen: 1. Register 2. Cache 3. Primärminne 4. Sekundärminne 4. (a) Beskriv följande begrepp: Context switch, schemaläggningsalgoritm, virtuellt minne samt multiprogrammering. Context switch är när ett byte sker av körande process i en CPU. Schemaläggningsalgoritm är olika sätt för processorn att hantera schemaläggning av processer. Det finns två primära varianter: kooperativa algoritmer och preemptiva algoritmer. Virtuellt minne är ett sätt att lura en process att tro att den har en hel, obryten adressrymd att jobba med. Verkligheten kan ofta skilja sig genom att en process har blivit tilldelad minne i olika delar av primärminnet. Multiprogrammering är när ett datorsystem har förmågan att växelvis köra flera processer. (b) Förklara hur begreppen ovan hänger ihop. Context switch är vad som sker när en processor som köra flera processer (multiprogramming) byter mellan dessa processer. En schemaläggningsalgoritm används för att bestämma när context switch ska ske, och virtuellt minne är en konsekvens av att flera processer delar på samma minne. Paging är en förutsättning för väl fungerande multiprogrammering, och virtuellt minne gör paging enklare att hantera från ett programs sida, eftersom programmet då inte behöver hantera att det tilldelade minnet eventuellt inte ligger i sekvens. 5. I figur 2 finns en skiss av ett nätverk med flera subnät och olika nätverksenheter anslutna. 10
11 Switch B Klient C Router B Klient A Router A Router D Klient D Switch A Switch D Klient B Router C Klient E DNS-server Switch C Figur 2: Ett mindre nätverk (a) Beskriv följande nätverksenheter: router, switch och accesspunkt (access point). Router En router dirigerar trafik mellan olika lokala nätverk. Switch En switch skickar trafik mellan enheter i ett lokalt nätverk Accesspunk En accesspunkt hanterar trådlöst uppkopplade enheter och gör så att de trådlösa enheterna kan kommunicera med ett trådbundet nätverk. (b) Förklara hur trafiken flödar när Klient A vill ansluta till webbservern Du kan utgå från att Klient A inte vet vilken IP-adress webbservern har. Flera alternativa vägar existerar, redogör för samtliga av dessa vägar. Klient A vill ansluta till men har inte IP-adressen till webbservern. Klient A behöver därmed först göra ett DNS-uppslag, och vi får följande: Klient A Switch A Router A Router C Switch C DNSserver Switch C Router C Router A Switch A Klient A. Från Router A finns flera möjliga vägar: Router A Router B Router C eller Router A Router B Router D Router C. Naturligtvis kan även trafiken på tillbakavägen ta dessa alternativa vägar. Nu när Klient A vet IP-adressen för webbservern kan den skicka sin förfrågan dit. Trafiken kommer då gå på följande sätt: Klient A Switch A Router A Router B Switch B webbservern för Switch B Router B Router A Switch A Klient A. 11 Även här kan trafiken ta alternativa vägar: Router A Router C Router B eller Router A Router C Router D Router B. Bilden nedan illustrerar hur trafiken flödar enligt scenariot ovan, utan de alternativa vägarna inritade.
12 Klient C Router B Klient A Router A Router D Klient D Switch A Switch D Klient B Router C Klient E Klient A -> DNS-server Klient A -> webbserver DNS-server Switch C 6. Ponera att vi har en person med en laptop som kopplar upp sig mot internet via en trådlös anslutning här på DSV. Om personen då ansluter till sidan är ett flertal protokoll inblandade, både för att strukturera upp det data som skickas men också för att överföra informationen. (a) I scenariot ovan kan man förvänta sig att bland andra följande protokoll används för överföringen av webbsidan: WiFi (802.11) IP HTTP TCP Beskriv de olika protokollen och förklara deras funktion. WiFi WiFi, eller , är ett protokoll för trådlös överföring inom ett lokalt nätverk. Internet Protocol IP är ett protokoll som hanterar överföring av data mellan två nätverksenheter. HyperText Transfer Protocol HTTP är ett protokoll för att överföra hypermedia mellan två nätverksenheter. Transmission Control Protocol TCP är ett protokoll som överför data mellan två applikationer över ett nätverk. TCP ser också till att allt data överförs korrekt och i ordning, och ser också till att inte översvämma nätverket eller mottagaren. 12
13 (b) Hur hänger dessa protokoll ihop, och till vilka nätverkslager hör de? HTTP hör till applikationslagret. TCP hör till transportlagret. IP hör till nätverkslagret. WiFi hör till länklagret. De hänger ihop genom att varje lager tillför funktionalitet. HTTP hanterar hypermedia mellan två applikationer, och skickar sitt data till TCP. TCP ser till att data hittar till rätt mottagarapplikation med hjälp av portnummer, och ser också till att datat kommer över ordentligt. TCP skickar i sin tur datat till IP, som ser till att rätt nätverksenhet får datat med hjälp av IP-adresser. Längst ned finns WiFi, som ser till att klienten kan skicka och ta emot data över en trådlös förbindelse i ett lokalt nätverk. 13
Datorsystem. Tentamen 2011-10-29
Datorsystem Tentamen 2011-10-29 Instruktioner Samtliga svar skall vara motiverade och läsbara. Eventuella tabeller och beräkningar som används för att nå svaret ska också finnas med i lösningen. Ett svar
Läs merDatorsystem. Tentamen
Datorsystem Tentamen 2012-03-17 Instruktioner Samtliga svar skall vara motiverade och läsbara. Eventuella tabeller, illustrationer och beräkningar som används för att nå svaret ska också finnas med i lösningen.
Läs merSVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, HT2013
Rahim Rahmani (rahim@dsv.su.se) Division of SAS Department of Computer and Systems Sciences Stockholm University SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, HT2013 Tentamensdatum: 2013-10-30 Tentamen består av totalt
Läs merDatorsystem. Tentamen 2011-10-29
Datorsystem Tentamen 20-0-29 Instruktioner Samtliga svar skall vara motiverade och läsbara. Eventuella tabeller och beräkningar som används för att nå svaret ska också finnas med i lösningen. Ett svar
Läs merSVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013
Rahim Rahmani (rahim@dsv.su.se) Division of ACT Department of Computer and Systems Sciences Stockholm University SVAR TILL TENTAMEN I DATORSYSTEM, VT2013 Tentamensdatum: 2013-03-21 Tentamen består av totalt
Läs merGrundläggande datavetenskap, 4p
Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 2 Datamanipulation, Processorns arbete Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-09 IT och Medier 1 Innehåll CPU ALU Kontrollenhet Register
Läs merDatorsystem. Tentamen 2012-03-17
Datorsystem Tentamen 2012-03-17 Instruktioner Samtliga svar skall vara motiverade och läsbara. Eventuella tabeller, illustrationer och beräkningar som används för att nå svaret ska också finnas med i lösningen.
Läs mer0.1. INTRODUKTION 1. 2. Instruktionens opcode decodas till en språknivå som är förstålig för ALUn.
0.1. INTRODUKTION 1 0.1 Introduktion Datorns klockfrekvens mäts i cykler per sekund, eller hertz. En miljon klockcykler är en megahertz, MHz. L1 cache (level 1) är den snabbaste formen av cache och sitter
Läs merDatorsystem 2 CPU. Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur. Visning av Akka (för de som är intresserade)
Datorsystem 2 CPU Förra gången: Datorns historia Denna gång: Byggstenar i en dators arkitektur CPU Visning av Akka (för de som är intresserade) En dators arkitektur På en lägre nivå kan vi ha lite olika
Läs merSvar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng
Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan, Helsingborg Svar till tentamen den 16 december 2013 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt
Läs merEn Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär:
Lösningsförslag för 725G45-tentan 3/11-10 1. Vad menas med Von Neumann-arkitektur? (2p) En Von Neumann-arkitektur ( Von Neumann-principen i föreläsning 1) innebär: Data och instruktioner lagras i samma
Läs merTentamen den 18 mars svar Datorteknik, EIT070
Lunds Universitet LTH Tentamen den 18 mars 2015 - svar Datorteknik, EIT070 Skrivtid: 14.00-19.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng För betyg 4 krävs 30
Läs merDatorarkitektur. Informationsteknologi sommarkurs 5p, Agenda. Slideset 3
Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström Datorarkitektur Slideset 3 Agenda Datorns
Läs merHF0010. Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp
HF0010 Introduktionskurs i datateknik 1,5 hp Välkommna - till KTH, Haninge, Datateknik, kursen och till första steget mot att bli programmerare! Er lärare och kursansvarig: Nicklas Brandefelt, bfelt@kth.se
Läs merTentamen den 12 januari 2017 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621
Lunds Universitet LTH Tentamen den 12 januari 2017 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621 Skrivtid: 8.00-13.00 Inga tillåtna hjälpmedel Uppgifterna i tentamen ger maximalt 60 poäng. Uppgifterna är
Läs merF2: Motorola Arkitektur. Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i Instruktionsformat MOVE instruktionen
68000 Arkitektur F2: Motorola 68000 I/O signaler Processor arkitektur Programmeringsmodell Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i 68000 Instruktionsformat MOVE instruktionen Adresseringsmoder
Läs merÖvning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler
Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1) 2 n stycken tal från 0 till 2 n 1 F1.2) 9 bitar (512 kombinationer) Talsystem - 2-
Läs merNärliggande allokering Datorteknik
Närliggande allokering Datorteknik ERIK LARSSON TID Problem: Minnet blir fragmenterat Paging Demand paging Sida (S) Dela upp primärminnet i ramar (frames) och program i sidor (pages) Program 0 RD.0 1 RD.1
Läs merDatorarkitektur I. Tentamen Lördag 10 April Ekonomikum, B:154, klockan 09:00 14:00. Följande gäller: Skrivningstid: Fråga
Datorarkitektur I Tentamen Lördag 10 April 2010 Ekonomikum, B:154, klockan 09:00 14:00 Examinator: Karl Marklund 0704 73 32 17 karl.marklund@it.uu.se Tillåtna hjälpmedel: Penna Radergummi Linjal Följande
Läs merÖvning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler
Övning1 Datorteknik, HH vt12 - Talsystem, logik, minne, instruktioner, assembler Talsystem Talsystem - binära tal F1.1. Hur många unsigned integers kan man göra med n bitar? Vilket talområde får dessa
Läs merMinnets komponenter. Digitala System: Datorteknik. Programexekvering. Programexekvering. Enhet för utdata. Enhet för indata CPU.
Digitala System: Datorteknik Minnets komponenter ERIK LARSSON Enhet för indata CPU Enhet för utdata Sekundärminne Programexekvering Program i högnivåspråk.. Z:=(Y+X)*3. Kompilator Exekverbart program i
Läs merSystem S. Datorarkitektur - en inledning. Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer. den mest abstrakta synen på systemet
Datorarkitektur - en inledning Organisation av datorsystem: olika abstraktionsnivåer System S den mest abstrakta synen på systemet A B C Ett högnivåperspektiv på systemet a1 b1 c1 a2 b3 b2 c2 c3 En mera
Läs merDigitala System: Datorteknik ERIK LARSSON
Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON Dator Primärminne Instruktioner och data Data/instruktioner Kontroll Central processing unit (CPU) Fetch instruction Execute instruction Programexekvering (1)
Läs merVad är en dator? Introduktion till datorer och nätverk. Pontus Haglund Institutionen för datavetenskap (IDA) 21 augusti 2018
. Vad är en dator? Introduktion till datorer och nätverk Pontus Haglund Institutionen för datavetenskap (IDA) 21 augusti 2018 Översikt 2/23 Datorns historia von Neumann-arkitekturen Operativsystem Datornät
Läs merDA 2012: F13. Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn
DA 2012: F13 Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn Trafik i ett litet lokalt nätverk EF:D5:D2:1B:B9:28 B2:1B:34:F3:F3:7A Alice 19:26:88:F4:10:14 79:D1:95:77:59:0C Alice vill skicka data till Bob CD:C8:7C:46:E2:BC
Läs merDatorteknik ERIK LARSSON
Datorteknik ERIK LARSSON Laborationer Gå bara på tillfällen där du är anmäld. Moment svarar mot 1.5hp, dvs 40 timmar arbete Schemalagd tid: 4*2 (lektioner)+4*4(laborationer)=20 timmar Material: Finns på
Läs merIT för personligt arbete F5
IT för personligt arbete F5 Datalogi del 1 DSV Peter Mozelius 1 En dators beståndsdelar 1) Minne 2) Processor 3) Inmatningsenheter 1) tangentbord 2) scanner 3) mus 4) Utmatningsenheter 1) bildskärm 2)
Läs merDatorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON
Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Översikt Processorn Maskininstruktioner Dator Primärminne Data/instruktioner Kontroll Central processing unit (CPU) Fetch instruction Execute instruction
Läs merDet finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/
CT3760 Mikrodatorteknik Föreläsning 1 Torsdag 2005-08-25 Upprop. Det finns en hemsida. Adressen är http://www.idt.mdh.se/kurser/ct3760/ Kurslitteratur är Per Foyer Mikroprocessorteknik. Finns på bokhandeln.
Läs merMoment 2 Digital elektronik. Föreläsning Inbyggda system, introduktion
Moment 2 Digital elektronik Föreläsning Inbyggda system, introduktion Jan Thim 1 Inbyggda system, introduktion Innehåll: Historia Introduktion Arkitekturer Mikrokontrollerns delar 2 1 Varför lär vi oss
Läs merMinnet från processorns sida Datorteknik
Minnet från processorns sida Datorteknik ERIK LARSSON Processorn ger kommandon/instruktioner med en adress och förväntar sig data. Exempel: READ(ADR) -> DATA Fysisk adress Logisk adress READ 00001000 READ
Läs merFöreläsning 1: Intro till kursen och programmering
Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering λ Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/mafykht11/ λ Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se UNIX-konton (systemansvariga
Läs merDatorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON
Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Dator Primärminne Instruktioner och data Data/instruktioner Kontroll Central processing unit (CPU) Fetch instruction Execute instruction Programexekvering
Läs merCE_O5. Cacheminne. Hemlaboration 2.
IS1500 Exempelsamling till övning CE_O5, 2014 CE_O5. Cacheminne. Hemlaboration 2. 5.1. Medeltidshistoria Diskutera förloppet då CPU:n gör en läsreferens i huvudminnet dvs information kopieras från huvudminne
Läs mer6. Ge korta beskrivningar av följande begrepp a) texteditor b) kompilator c) länkare d) interpretator e) korskompilator f) formatterare ( pretty-print
Datalogi I, grundkurs med Java 10p, 2D4112, 2002-2003 Exempel på tentafrågor på boken Lunell: Datalogi-begreppen och tekniken Obs! Andra frågor än dessa kan komma på tentan! 1. Konvertera talet 186 till
Läs merDigitala System: Datorteknik ERIK LARSSON
Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON Översikt Minnets komponenter Minneshierarkin Cacheminne Paging Virtuellt minne Minnets komponenter Enhet för indata Primärminne (CPU) Enhet för utdata Sekundärminne
Läs merDatorteknik. Tomas Nordström. Föreläsning 2. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.
Datorteknik Tomas Nordström Föreläsning 2 För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Föreläsning 2 Check av övningar Von Neumann arkitekturen Minne, CPU, I/O Instruktioner och instruktionscykeln
Läs merDigitala System: Datorteknik ERIK LARSSON
Digitala System: Datorteknik ERIK LARSSON Huvudled (H) Trafikljus för övergångsställe Trafikljus för huvudled (H) Trafikljus: Sväng vänster (H->T) Gående - vänta Trafikljus för tvärgata (T) Tvärgata (T)
Läs merMESI i Intel Core 2 Duo
MESI i Intel Core 2 Duo Sammanfattning Denna rapport beskriver en processor (Intel Core 2 Duo) vars cache coherence protokoll är MESI. Rapporten beskriver hur processorn är uppbyggd, hur många kärnor den
Läs merDigitalteknik och Datorarkitektur
Digitalteknik och Datorarkitektur Tentamen Tisdag 12 Januari 2010 Pollacksbackens skrivsal, klockan 08:00 13:00 Examinator: Karl Marklund 018 471 10 49 0704 73 32 17 karl.marklund@it.uu.se Tillåtna hjälpmedel:
Läs merDatormodell. Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden
Datormodell Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden Intel 4004 från 1971 Maximum clock speed is 740 khz Separate program and data
Läs merTentamen PC-teknik 5 p
Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar med kommentarer Program: Di2 Datum: 05-01-10 Tid: 13:30-18:30 Lokal He303 Hjälpmedel: Linjal, miniräknare, Instruktionsrepertoar för 8086 (utdelas), Bilaga: Ingen Examinator:
Läs merFöreläsning 1: Intro till kursen och programmering
Föreläsning 1: Intro till kursen och programmering Kursens hemsida http:www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/vt11 Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se Lärare: Tom Smedsaas, Tom.Smedsaas@it.uu.se
Läs merTentamen den 14 januari 2015 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng
Lunds Universitet LTH Ingenjörshögskolan, Helsingborg Tentamen den 14 januari 2015 Datorarkitekturer med operativsystem, EDT621, 7,5 poäng Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal
Läs merElektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 Mikrodatorteknik
Elektroteknik MF1016 föreläsning 9 MF1017 föreläsning 7 - Inbyggda system - Analog till digital signal - Utvecklingssystem, målsystem - Labutrustningen - Uppbyggnad av mikrokontroller - Masinkod, assemblerkod
Läs merDatorarkitekturer med Operativsystem
Lunds Tekniska Högskola Campus Helsingborg Datorarkitekturer med Operativsystem EDT621 Rapport Cacheminneshantering för ARM3-processorer 7 december 2015 Pierre Aupeix dat11pau@student.lu.se 1 Abstract
Läs merTentamen i Digitala system - EITA15 15hp varav denna tentamen 4,5hp
Tentamen i Digitala system EITA5 5hp varav denna tentamen 4,5hp Institutionen för elektro och informationsteknik Campus Helsingborg, LTH 289 8. 3. (förlängd 4.) Uppgifterna i tentamen ger totalt 6 poäng.
Läs merMer datorarkitektur. En titt I datorn Minnen
Mer datorarkitektur En titt I datorn Minnen von Neumann-modellen von Neumann-modellen CPU (Central Processing Unit) Styrenhet hämtar programinstruktioner ALU (Arithmetic and Logical Unit) utför beräkningar
Läs merExempeltentamen Datorteknik, EIT070,
Lunds Universitet LTH Exempeltentamen Datorteknik, EIT070, Skrivtid: xx.00-xx.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng För betyg 4 krävs 30 poäng För betyg
Läs merDatorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning
Den digitala automaten Vägen från digitaltekniken till det kompletta styrsystemet Lund University, Sweden Insignaler Sekvensnät Utsignaler Kan vi betrakta insignalmönstret som en instruktion och det som
Läs merEn något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data.
1 3 4 Antag a' processorn ska exekvera instruk3onen ADD R1, R3. När instruk3onen är exekverad så a' processorn tagit innehållet i R1 och R3 och med hjälp av ALU:n är värdena adderade och resultatet är
Läs merEn något mer detaljerad bild av en processor. De tre delarna i processorn är: Nere 3ll vänster finns e' antal register som används för a' lagra data.
1 2 3 Antag a' processorn ska exekvera instruk3onen ADD R1, R3. När instruk3onen är exekverad så a' processorn tagit innehållet i R1 och R3 och med hjälp av ALU:n är värdena adderade och resultatet är
Läs merDA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn <ahn@dsv.su.se>
DA HT2011: F18 Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn Länklagret Applikationer Hanterar transport av data över ett medium -Trådbundna medier -Trådlösa medier Finns också protokoll
Läs merTentamen PC-teknik 5 p Lösningar och kommentarer
Tentamen PC-teknik 5 p Lösningar och kommentarer Program: Di2, Em3, Et3 Datum: 04-08-10 Tid: 13:30-18:30 Lokal E171 Hjälpmedel: Linjal, miniräknare, Instruktionsrepertoar för 8086 (utdelas), Lathund, Pacific
Läs merJämförelse av skrivtekniker till cacheminne
Jämförelse av skrivtekniker till cacheminne 1 Innehåll 1. Sammanfattning 2. Inledning 3. Diskussion 4. Referenslista 1. Sammanfattning En rapport innehållande jämförelser av olika skrivtekniker till minnen
Läs merTentamen den 17 mars 2016 Datorteknik, EIT070
Lunds Universitet LTH Tentamen den 17 mars 2016 Datorteknik, EIT070 Skrivtid: 14.00-19.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng För betyg 4 krävs 30 poäng
Läs merPipelining i Intel 80486
Lunds Universitet Pipelining i Intel 80486 EITF60 Datorarkitekturer med operativsystem Martin Wiezell 2017-12-04 Abstract This paper gives a brief description of the instruction pipeline of the Intel 80486
Läs merIE1205 Digital Design: F6 : Digital aritmetik 2
IE1205 Digital Design: F6 : Digital aritmetik 2 Talrepresentationer Ett tal kan representeras binärt på många sätt. De vanligaste taltyperna som skall representeras är: Heltal, positiva heltal (eng. integers)
Läs merTentamen i Digitala system - EITA15 15hp varav denna tentamen 4,5hp
Tentamen i Digitala system - EITA15 15hp varav denna tentamen 4,5hp Institutionen för elektro- och informationsteknik Campus Helsingborg, LTH 2018-01-09 8.00-13.00 (förlängd 14.00) Uppgifterna i tentamen
Läs merDatorsystemteknik för E/D
Tentamen i kursen Datorsystemteknik (EDA330 för D och EDA370 för E) 19/8 2000 1(8) Tentamen i kursen Datorsystemteknik (EDA330 för D och EDA370 för E) Datorsystemteknik för E/D 19/8 2000 Tentamensdatum:
Läs merDatorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1
Innehåll Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Kursinformation Introduktion till datorsystem Programmeringsmodellen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec
Läs merTentamen den 14 januari 2016 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621
Lunds Universitet LTH Tentamen den 14 januari 2016 Datorarkitektur med operativsystem, EDT621 Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng
Läs merTentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014
Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014 Tillåtna hjälpmedel: räknedosa Varje uppgift ger 10 poäng. För godkänt krävs 30 poäng. Uppgift 1 Antag att man ska skicka en fil av storleken 10 kbit från
Läs merFöreläsningsanteckningar 5. Cacheminnen
Föreläsningsanteckningar 5. Cacheminnen Olle Seger 2012 Anders Nilsson 2016 1 Inledning Bakgrunden till att cacheminnen behövs för nästan alla datorer är enkel. Vi kan kallt räkna med att processorn är
Läs merPipelining i Intel Pentium II
Pipelining i Intel Pentium II John Abdulnoor Lund Universitet 04/12/2017 Abstract För att en processor ska fungera måste alla komponenter inuti den samarbeta för att nå en acceptabel nivå av prestanda.
Läs merDatorhistorik. Föreläsning 3 Datorns hårdvara EDSAC. Eniac. I think there is a world market for maybe five computers. Thomas Watson, IBM, 1943
Datorhistorik Föreläsning 3 Datorhistorik Datorns uppbyggnad, komponenter Processor, primärminne, sekundärminne Minneshierarkier Inbyggda system, stora datorer I think there is a world market for maybe
Läs merDatorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON
Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Semantic gap Alltmer avancerade programmeringsspråk tas fram för att göra programvaruutveckling mer kraftfull Dessa programmeringsspråk (Ada, C++, Java)
Läs merFlyttal kan också hantera vanliga tal som både 16- och 32-bitars dataregister hanterar.
FLYTTAL REAL Flyttal används i datorsystem för s k flytande beräkning vilket innebär att decimalkommat inte har någon fix (fast) position. Flyttal består av 2 delar (mantissa och exponent). När ett datorsystem
Läs merFö 8: Operativsystem II. Minneshantering. Minneshantering (1) Minneshantering (2) Minneshantering och Virtuelltminne.
Fö 8: Operativsystem II Minneshantering och Virtuelltminne. Virtuella I/O enheter och Filsystemet. Flerprocessorsystem. Minneshantering Uniprogrammering: Minnet delas mellan operativsystem och användarprogrammet.
Läs merTentamen i Digitala system - EDI610 15hp varav denna tentamen 4,5hp
Tentamen i Digitala system - EDI610 15hp varav denna tentamen 4,5hp Institutionen för elektro- och informationsteknik Campus Helsingborg, LTH 2016-12-22 8.00-13.00 Uppgifterna i tentamen ger totalt 60
Läs merDatorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning
Den digitala automaten Vägen från digitaltekniken till det kompletta styrsystemet Lund University, Sweden Insignaler Sekvensnät Utsignaler Kan vi betrakta insignalmönstret som en instruktion och det som
Läs merFilsystem - Inode. Datorteknik. Minnets komponenter. Programexekvering. Enhet för indata. Enhet för utdata CPU. Primärminne.
Datorteknik Filsystem - Inode ERIK LARSSON ABBA: Dancing Queen Minnets komponenter Programexekvering Enhet för indata CPU Enhet för utdata Program i högnivåspråk.. Z:=(Y+X)*3. Kompilator Exekverbart program
Läs merHantering av hazards i pipelines
Datorarkitektur med operativsystem Hantering av hazards i pipelines Lisa Arvidsson IDA2 Inlämningsdatum: 2018-12-05 Abstract En processor som använder pipelining kan exekvera ett flertal instruktioner
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #24 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Allmänt Behovet av processorinstruktioner för multiplikation
Läs merTentamen i datakommunikation EDA343/DIT420 Vt 2011
1. Internet-modellen är liksom OSI-modellen baserad på att dela upp funktionerna för datakommunikation i ett antal lager layers. Datamängden efter bearbetningen av ett protokoll vid varje lager kallas
Läs merDatorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON
Datorarkitekturer med operativsystem ERIK LARSSON Översikt Minnets komponenter Minneshierarkin Cacheminne Paging Virtuellt minne Minnets komponenter Enhet för indata Primärminne (CPU) Enhet för utdata
Läs merLastbalansering för webbservrar
KUNGL TEKNISKA HÖGSKOLAN Institutionen för Mikroelektronik och Informationsteknik RAPPORT 2005-05-24 Mikael Rudholm Svärlinge 1183, 762 96 Rånäs +46 (0) 73 593 32 24 Lastbalansering för webbservrar A A,
Läs merDatorsystem. Laboration 3: Operativsystem Senast uppdaterad: 14 oktober 2012 Version 1.3. Student: Underskrift: Underskrift: Datum:
Datorsystem Laboration 3: Operativsystem Senast uppdaterad: 14 oktober 2012 Version 1.3 Student: Lärare: Underskrift: Underskrift: Datum: Datorsystem Laboration 3 1 Innehåll 1 Inledning 2 1.1 Introduktion...........................................
Läs merProgram Datorteknik. Kontrollenhet. Exekvering av en instruktion. Abstraktionsnivå: Högnivåspråk. Assemblyspråk. Maskinspråk.
Program Datorteknik Abstraktionsnivå: Högnivåspråk ERIK LARSSON» t ex C, C++ Assemblyspråk» t ex ADD R, R Maskinspråk» t ex 000.0 Exekvering av en instruktion Kontrollenhet () Hämta instruktion på 0000000
Läs merDatorteknik ERIK LARSSON
Datorteknik ERIK LARSSON Program Abstraktionsnivå: Högnivåspråk» t ex C, C++ Assemblyspråk» t ex ADD R1, R2 Maskinspråk» t ex 001101.101 Exekvering av en instruktion (1) Hämta instruktion på 00001000 (där
Läs merKihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1
Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1 Läsanvisningarna för denna föreläsning ska kombineras med nästa föreläsning.
Läs merDatorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 8
Datorsystemteknik DVGA03 Föreläsning 8 Processorns uppbyggnad Pipelining Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec Novak IT-inst LTH Innehåll Repetition av instruktionsformat
Läs merOmtentamen i Datakommunikation för E2
Högskolan i Halmstad Institutionen för teknik och naturvetenskap/centrum för datorsystemarkitektur Magnus Jonsson Omtentamen i Datakommunikation för E2 0 januari 2000. Tillåtna hjälpmedel utöver bifogat
Läs merDatorsystemteknik DVG A03 Föreläsning 3
Datorsystemteknik DVG A03 Föreläsning 3 Datoraritmetik Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec Novak IT-inst LTH Hur stora tal kan vi få med N bitar? Största
Läs merDigital Aritmetik Unsigned Integers Signed Integers"
Digital Aritmetik Unsigned Integers Signed Integers" Slides! Per Lindgren! EISLAB! Per.Lindgren@ltu.se! Original Slides! Ingo Sander! KTH/ICT/ES! ingo@kth.se! Talrepresentationer" Ett tal kan representeras
Läs mer5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar
5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste
Läs merMinnet. Minne. Minns Man Minnet? Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7. RAM-minnen: ROM PROM FLASH RWM. Primärminnen Sekundärminne Blockminne. Ext 15.
Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7 Konstruera en dator mha grindar och programmera denna Aktivera Förra veckans mål: Konstruktruera olika kombinatoriska nät som ingår i en dator. Studera hur addition/subtraktion
Läs merKarlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap
Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap OMTENTAMEN I DATAKOMMUNIKATION, VT2008 Tisdag 08-06-10 kl. 08.15 13.15 Ansvarig lärare: Katarina Asplund Hjälpmedel: Miniräknare
Läs merFöreläsning 2. Operativsystem och programmering
Föreläsning 2 Operativsystem och programmering Behov av operativsystem En dator så som beskriven i förra föreläsningen är nästan oanvändbar. Processorn kan bara ges enkla instruktioner såsom hämta data
Läs merDigitalteknik EIT020. Lecture 15: Design av digitala kretsar
Digitalteknik EIT020 Lecture 15: Design av digitala kretsar November 3, 2014 Digitalteknikens kopplingar mot andra områden Mjukvara Hårdvara Datorteknik Kretskonstruktion Digitalteknik Elektronik Figure:,
Läs merDigital- och datorteknik
Digital- och datorteknik Föreläsning #14 Biträdande professor Jan Jonsson Institutionen för data- och informationsteknik Chalmers tekniska högskola Vad vi har åstadkommit hittills: Med hjälp av kombinatoriska
Läs merPer Holm Lågnivåprogrammering 2014/15 24 / 177. int och double = = 2, 147, 483, 647
Lågnivåprogrammering Föreläsning 2 Lågnivåprogrammering Förberedelse inför laboration 2. Maskinspråk, assemblerspråk Talrepresentation En enkel dator, komponenter Instruktionsformat, instruktionscykel
Läs merParallellism i CDC 7600, pipelinens ursprung
Lunds universitet Parallellism i CDC 7600, pipelinens ursprung Henrik Norrman EITF60 Datorarkitekturer med operativsystem Kursansvarig: Erik Larsson 4 december 2017 INNEHÅLL Parallellism i CDC 7600 Innehåll
Läs merDatorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1
Innehåll Datorsystemteknik DAV A14 Föreläsning 1 Kursinformation Introduktion till datorsystem Programmeringsmodellen Större delen av materialet framtaget av :Jan Eric Larsson, Mats Brorsson och Mirec
Läs merDatorteknik ERIK LARSSON
Datorteknik ERIK LARSSON Inledning Ken Thompson och Dennis M. Ritchie utvecklade C Turingpriset( Nobelpris i datavetenskap ), 1983 Alan Turing (1912-1954) För deras utveckling av generell OS teori och
Läs merTentamen den 9 januari 2018 Datorarkitekturer med operativsystem (EITF60)
Lunds Universitet LTH Tentamen den 9 januari 2018 Datorarkitekturer med operativsystem (EITF60) Skrivtid: 08.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga. Maximalt antal poäng: 50 poäng För betyg 3 krävs 20 poäng
Läs merKursupplägg. Examination. Föreläsning 1: Intro till kursen och. Kursmaterial. programmering. Kursboken: Programmera med a multimedia approach
Föreläsning 1: Intro till kursen och Kursens hemsida http://www.it.uu.se/edu/course/homepage/prog1/esvt10 Studentportalen http://www.studentportalen.uu.se Kursmaterial Kursbok Kursprogramvara Tips: Installera
Läs merTENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1
Halmstad University School of Information Science, Computer and Electrical Engineering Tomas Nordström, CC-lab TENTAMEN Datorteknik (DO2005) D1/E1/Mek1/Ö1 Datum: 2012-05- 23 Tid och plats: 9:00 13:00 i
Läs merI denna laboration undersöker vi hur aritmetiska beräkningar utförs. Vi tittar på olika variabeltyper: 8-bitars, 16-bitars, 32-bitars och flyttal.
Laboration:. Jämförelser mellan assembler och C. I denna laboration undersöker vi hur aritmetiska beräkningar utförs. Vi tittar på olika variabeltyper: 8-bitars, 16-bitars, 32-bitars och flyttal. Förberedelser:
Läs merMulti-ported cache En rapport om några lösningar till att få flera minnesaccesser simultant.
Multi-ported cache En rapport om några lösningar till att få flera minnesaccesser simultant. Sammanfattning När processorns klockhastighet ökar medför det en ökning av instruktioner vilket såklart ökar
Läs mer